18 juli 2019 / # 1 360 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Barnfamiljer
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
strejkar för livet
Stonewall 50 år
10 4
6-8
Foto: Liv Utan Gränser / Ung i Sverige
Marxismen behövs för klimatet
Ingen Offensiv nästa vecka
Nästa vecka tar redaktionen ett välbehövligt sommaruppehåll. Nästa nummer av Offensiv utkommer den 1 augusti. Under tiden kan du följa RS
och Offensivs olika kampanjer och analyser på nätet: socialisterna.org samt sociala medier.
Glad sommar önskar redaktionen!
Foto: Myriam Poizat
– läs mer på sid 3
9
Sudan: Hur säkra revolutionens seger?
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
Varför äter vi så mycket bananer?
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
18 JULI 2019 # 1 360
2
REGERINGEN I KNÄT PÅ NATO
INGEN SOMMAR UTAN UBÅTSJAKT
V
N
ato, USA och den svenska militärledningen fick som de ville. S-MP-regeringen kommer inte att skriva under FN-konventionen om förbud av kärnvapen.
Organisationen som fick fredspriset 2017, ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Wepons), låg bakom förslaget om en FN-konvention för förbud. För att ett beslut i FN ska bli en konvention krävs att representanter från över
Foto: United States Department of Energy
För nästan exakt två år sedan röstade representanter från 122 länder i FN för ett förbud mot kärnvapen. Sverige var ett av dem. Den svenska socialdemokratiska regeringen hade gett aktivt stöd till resolutionen. Omedelbart kom skarpa reaktioner från USA och från Natoledningen. Den svenska militärens mycket täta samarbete, närmare än flera länder som är med i Nato, skulle äventyras om Sverige tog ett steg till och skrev under konventionen. Högerpartierna, med Moderaterna och Liberalerna i spetsen, stämde in i Natokören, liksom försvarsminister Peter Hultqvist, S. Militärledningen drev på, ett undertecknande skulle gå emot ”Sveriges intressen” och militära förmåga. Med andra ord: de factomedlemskapet i Nato var hotat. Moderater och liberaler jublade ikapp när utrikesminister Margot Wallström fredag den 12 juli gav beskedet att regeringen inte tänker skriva under konventionen. ”Förnuftet verkar ändå till slut ha kommit till regeringskansliet”, skrev moderata Borås Tidning.
50 länder skriver under. I början av hösten 2017 hade 53 stater gjort det. Naturligtvis kommer en FNkonvention om förbud inte innebära att kärnvapnen försvinner. FN saknar förmåga och kapacitet att ingripa i allvarliga konflikter, vilket har visat sig gång på gång. Och när FN agerat har det skett på USA:s sida. För att stoppa krig och den snabbt ökande globala kapprustningen krävs en kämpande massrörelse för fred och rättvisa. Fackföreningar, gräsrotsorganisationer, kvinno- och klimatrörelserna måste ingå. Bakom militarismen finns den globala kapitalismen, med ständiga kriser, maktkamp, ökade klyftor och utsugning. Att Socialdemokraterna har gett upp i dessa frågor gör att partiet nu står för militär upprustning. I och med banden till
Nato har Sverige indirekt tillgång till kärnvapen. Socialdemokraterna har sedan länge kastat arbetarrörelsens traditioner av kamp för fred och nedrustning i papperskorgen. Det är en del av partiets högervridning som blivit ännu tydligare efter januariavtalet med C och L. Margot Wallström hänvisade också till att ett förslag att stödja kärnvapenförbudet inte skulle få majoritet i riksdagen. Bland arbetare och vanligt folk är opinionen en annan. 85 procent vill att Sverige undertecknar konventionen om förbud av kärnvapen enligt opinionsmätningar som Olof Palmes internationella center genomför årligen. Kamp mot militarism, för upprustning av välfärden – mot kapitalism, för demokratisk socialism.■
älfärden behöver ytterligare 90 miljarder kronor fram till 2026 för att upprätthålla den nivå som är idag, enligt en analys som finansdepartementet har gjort. Men den summan är i underkant och det brådskar med offentliga satsningar och höjda statsbidrag. ”Kommun efter kommun larmar nu om svidande sparpaket med risk för nedlagda skolor, äldreboenden och varslad personal”, skrev Dagens Nyheter den 5 juli. Trots alla nedskärningar går sjukhusvården med underskott i 20 av landets 21 regioner. Vårdkrisen fördjupas snabbt och denna sommar är läget värre än tidigare. Minst var femte vårdplats är stängd i ett land som redan har minst antal vårdplatser per tusen invånare i hela EU. Men regeringen tvår sina händer. Istället för ökade anslag blir det en så kallad Välfärdskommission med deltagande från företrädare för staten, kommuner, landsting/regioner och fackföreningar. Den sista december 2021 ska Välfärdskommissionen vara klar med sin slutrapport och då är risken stor att det inte finns så mycket kvar av dagens välfärd.
F
örsvaret däremot kan se fram mot kraftigt ökade anslag. Bara någon dag efter regeringens nollbesked till välfärden fick militären löfte om att det nog finns pengar till att höja försvarsanslagen med totalt 30 miljarder kronor under de kommande åren. Det enda Försvarsmakten behöver göra för att få ytterligare påslag är att ”i detalj” (regeringen) redovisa vilka behov som finns. Så räkna med nya så kallade ”säkerhetsanalyser” som är kopior av Natos och som utmynnar i att utan ännu större försvarsanslag kan inte den ”ryska björnen” hållas utanför landets gränser. Plus förstås nya ubåtsjakter. Ingen sommar utan ubåtsjakt är Marinens melodi. Att ubåtsjakterna brukar sluta i att ingen ubåt hittas stoppar inte krigshetsarna, utan är bara en intäkt på att ”ryssen” med tiden har blivit ännu mer lömsk och svårupptäkt. Det finns som bekant ingen svårare nöt att knäcka än en osynlig fiende. Eller som Marinens chef Jens Nykvist så kryptiskt uttryckte det: ”Vetskapen om att det finns något där ute, någonstans, måste hela tiden tas med i beräkningarna” (svenska.yle.fi den 11 januari). Att ubåtsjakten har betalat sig märks såväl i försvarsanslagen som i nya dyra ordrar till vapenfabriken Saab. För första gången på 30 år byggs två – det kan snart bli ytterligare en – helt nya ubåtar i Sverige, och de byggs av Saab som dessutom har fått jobbet att uppdatera två äldre ubåtar. ■
Även FN larmar nu om hur dödlig rutten över Medelhavet har blivit för de flyktingar som tvingas fly undan krig, terror och förtryck. EU-länderna har ”täppt till vägarna över”, vilket gör att båtarna tvingas ta större risker för att undvika att bli upptäckta. FN vill att fler ska hjälpa migranter som riskerar att drunkna – men EU och Fort Europa har ju gjort medmänsklighet brottsligt (sr.se 11/7). Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2019 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
18 JULI 2019 # 1 360
3
Barnfamiljer i ny sittstrejk S
Foto: Liv Utan Gränser / Ung i Sverige
Rättvisepartiet Socialisterna/Offensiv säger:
• Riv Fort Europas murar. Säkra vägar till Europa för flyktingar. Riv upp EU:s avtal och samarbete med Afghanistan, Libyen, Sudan och Turkiet. Stoppa militariseringen av flyktingpolitiken och kriminaliseringen av stöd- och räddningsinsatser. • Å terinför asylrätten. Nej till tillfälliga uppehållstillstånd och gränskontroller – ja till permanenta uppehållstillstånd och familje återförening. • Masskampanjer mot rasism och skuldbeläggning av flyktingar. • Gemensam kamp för jobb, välfärd och bostad åt alla – låt storföretag, banker och rika betala. • Global kamp mot imperialismens plundring och militarism – för en socialistisk värld i fred och frihet.
edan tisdagen den 11 juli har en grupp på ca 50 asylsökande barnfamiljer samlats på Norra Bantorget för att sittstrejka mot utvisningarna till Afghanistan. Tillsammans har de bildat nätverket Liv Utan Gränser för att uppmärksamma det orimliga i att fortsätta utvisningar till ett livsfarligt land. Många kom till Sverige 2015 för att söka asyl, men har antingen fått avslag eller lever i osäkerhet i väntan på beslut. Majoriteten har rest hela vägen från Västernorrland för att protestera i Stockholm. Det är inte första gången som flyktingar tillsammans organiserar en sittstrejk för att uppmärksamma den svenska asylpolitiken, men en stor skillnad jämfört med Ung i Sveriges sittstrejk 2017 är att de sittstrejkande är just barnfamiljer. Flera av barnen är födda i Sverige medan några anlände som spädbarn år 2015 och går nu i skolan eller på dagis. Just därför ligger extra fokus på situationen för kvinnor och barn i Afghanistan, med en kravlista som inkluderar: • Att tolkningen av barnkonventionen i Sverige omfattar även afghanska barn. • Att politikerna hittar en lösning så att alla barnfamiljer från Afghanistan får stanna. • Att Sverige slutar utvisa kvinnor som utsatts för hedersbrott. Trots rapporter från bland annat Amnesty och Thomson Reuters Foundation om att Afghanistan är ett av världens farligaste länder, i synnerhet för kvinnor, så fortsätter migrationsverket att hävda att eftersom konfliktnivån skiljer sig mellan provinserna, och nivån inte har uppnåtts för att hela landet ska räknas som farligt så kan de inte bevilja asyl till alla som har flytt från Afghanistan. Vilgot Karlsson
Byggprojekt blockerar allmänheten Östersund planerades en gång så att man från varje tvärgata skulle ha utsikt över Storsjön och antingen Frösön eller Oviksfjällen. SIGBRITT HERBERT
offensiv@socialisterna.org
L
ängs stranden går järnvägen och nedanför den finns ett gammalt industriområde där järnvägens verkstäder fanns. När verkstäderna avvecklades lämnades ett stort område nere vid stranden. Det fanns olika planer för området från en konserthall till en park och det som nu förverkligas, nämligen ett bostadsområde i två etapper.
Etapp ett skulle enligt ursprungsplanerna bestå av 3-4 våningar höga gavelhus med glapp emellan, totalt 70 lägenheter. Verkligheten i dag när etapp 1 är förverkligad är 6-våningshus sammanbundna med 3-våningshus, totalt 156 lägenheter. Sammanbindningen utgör en effektiv barriär ner mot sjön för andra än de boende.
Etapp två i utbyggnaden skulle innebära ännu fler lägenheter och ännu fler hus. Efter enorma protester har det ursprungliga förslaget modifierats något. En huskropp har flyttats 6 meter så att utsikten från den största gatan ner mot sjön är nära nog intakt. I ursprungsförslaget skulle den utsikten försvinna helt. I backen ovanför järnvägsstationen ligger en omtyckt park och ovanför den ligger stora kyrkan. Utsikten därifrån riskerade att förstöras av höga hus. Protester har tvingat exploatörer att ta bort en våning på husen. I det första förslaget fanns en park nedanför järnvägsstationen
för att säkra utsikten från kyrkan. Parken har gradvis krympt för att i sista förslaget vara helt borta. Bengt Gryckdal, chef för Mark och exploatering säger att ju mer som byggs desto bättre. ”Vi måste få byggekonomin att gå ihop annars får vi inget sålt och inget blir byggt.” Han är inte förtjust i kraven på lägre hus.
Nya bostäder behövs i Östersund, men behöver man bygga höga hus på sjöstranden? Det som riskeras är alla östersundares tillgång inte bara till en unik utsikt över sjö och fjäll utan dessutom blir en stor del av stranden privat med tillgång endast för de boende. Flera organisationen
protesterar, bl a kyrkan som betraktar utsikten från kyrktrappan som en andra altartavla. De är beredda att överklaga så långt det går. Arkitekt Lennart Köpsén i Östersund anser att det är fel att bygga höga hus längst ner. Det är klart att höga hus innebär att fler kan köpa en sjönära utsikt samtidigt som ännu fler stängs ute från en unik utsikt. Ytterligare ett exempel på hur några köpstarkas intresse tillåts förstöra för flertalets intresse. Nu riskerar dessutom flertalets intresse att förstöras för lång tid framöver. Husen lär ju inte rivas i första taget.■
INRIKES
18 JULI 2019 # 1 360
4
: a k i n ö Kr ersköterskas
Bananodlingar använder väldigt mycket giftiga bekämpningsmedel.
”En unhdet och livsöde” erfaren Undersköterska i Luleå kommun
6 år har jag jobbat på ett vård- och omsorgsboende i Luleå kommun. Vi hade 10 ”kunder” som det kallas på min avdelning. Och som på de allra flesta avdelningar finns det alltid någon orolig/ någon mycket tidskrävande och någon som inte alls vill vara ensam. Men med tiden där insåg jag att något hemskt höll på att hända mig: jag höll på att bli totalt utbränd/gå in i väggen. Jag beslöt mig för att jag måste ”rädda mig själv”. I hopp och förtvivlan sökte jag mig till annat boende i Luleå kommun. Första veckorna gick bra på det nya stället, allt var ”nytt och spännande”. Men känslan av att jag var tvungen att lämna stället som jag egentligen hade velat vara kvar på gjorde givetvis ont. Jag ville egentligen vara kvar, men jag var tvungen att rädda mig själv. På mitt nya jobb började jag reagera. Vissa hade högt blodtryck och var sjukskrivna. Sköterskan på boendet kom in på avdelningen och knäppte med fingrarna när hen ville något åt vårdpersonalen/undersköterskorna, vilket jag direkt kände var fel. Är vi hundar eller vad är det frågan om? För att hinna med sina arbetsuppgifter jobbade de över för att hinna städa kontaktpersonens rum. Det är mer och mer svårt hinna med då det är alldeles för lite personal till för många boende. Det var sällan man såg enhetschefen inne på avdelningen. Vi hade en brukare som var mycket orolig en period och då skulle en av oss på avdelningen vara med den oroliga från morgonen till kvällen och aldrig lämna. Jag sa ifrån på ett möte att situationen inte är hållbar. Ska exempelvis en person hinna/orka springa på alla larm och ta hand om sju levande individer själv? Ingen backade upp mig på mötet. Men på avdelningen pratades det mycket om vad de ”tror om oss”. ”Tror de att vi är robotar?”. Alla jag jobbade med bara sprang och sprang och log åt chefen. De vågade säkert inget säga. Vilka repressalier kommer de då att få? Det är där jag känner hur himla fel vi kan bli behandlade.
N
är anhöriga kliver in ska vi personal aldrig berätta om hur det är, eller visa minsta tillstymmelse till att vi har väldigt mycket att göra. Vi ska springa och le, utan rast och mat i magen (för det är inte så att man ens har tid varje pass att ta ut sin rast eller hinna äta något mer näringsrikt). Har man tur kanske man hinner ta sig en macka medans man går. På de allra flesta vård- och omsorgsboenden är det garanterat för mycket arbetsuppgifter sett till antalet personal. Och på många boenden är cheferna ”maktöverhavande” och ber bara personalen göra allt som skall göras. Annars ”kan man gå” säger vissa chefer. Men hallå, det påtalas om bristen av vårdpersonal och undersköterskor. Ska man be dem gå istället för att försöka få till bättre arbetsvillkor? Vi ska ha rätt att säga att det är för tungt och om vi inte orkar. Facken ska backa upp sina medlemmar när det behövs. Om några år tror jag att det kommer vara katastrof. Det kommer inte finnas personal som vill arbeta inom äldreomsorgen. Många anhöriga mår jättedåligt och förstår våran svåra situation och ser vad vi personal på golvet faktiskt gör. Jag försökte påtala för enhetschefen att det var en dålig arbetsmiljö, men fick inget gehör för detta. Dagen efter vi hade haft det sista mötet var chefen ofta inne på min avdelning och påpekade allt jag gjorde och påtalade mina brister. Efter det orkade jag inte gå tillbaka till arbetet, utan sa upp mig. När jag skulle anmäla mig till som timvikare fick jag inte den tjänsten – jag hade för dåliga referenser på mitt sista arbete. Det är inte bra att påtala brister och negativa upplevelser på jobbet för då får man tydligen inga bra referenser.
J
ag är delaktig i äldrevårdsupproret och jag kämpar för att våra äldre ska få en värdig tid på äldre dar. Jag säger ifrån när brukare far illa och jag säger ifrån när jag börjar bli sjuk av mitt arbete. Är inte våra äldre och sjuka värda att få ha personal som bryr sig om dem? Jag har dessutom hört att flera har blivit avstängda på grund av uppsägning av tjänst i Luleå kommun. Men hallå, vakna. VI ORKAR INTE. Och när jag rådfrågat facket verkar de inte kunna göra något för att hjälpa mig. Vad kan facket göra för att detta inte händer andra och vilka rättigheter har man som arbetstagare? Blir man obekväm och svartlistad för att man säger ifrån, för att man inte orkar längre? Kan facket bli tydligare med vilka rättigheter man har som medlem i Kommunal, kan facket utmana arbetsgivaren med mer motstånd för bättre villkor för sina medlemmar? Och ni som sliter inom vården vill jag säga: Var rädda om er. Ni gör ett kanonjobb. Men tänk på att ni ska orka med annat än bara jobbet. Låt inte jobbet göra er så slut så ni tappar det viktigaste i livet som ni håller mest kärt. ■
Foto: Daniel Åhs Karlsson
I
rs.lulea@socialisterna.org
Varför äter vi så mycket bananer?
Vi äter mest bananer av alla länder i världen som inte odlar bananer. Det är en av de mest intensivt besprutade matgrödorna. De kemiska bekämpningsmedel som används förgiftar både de som arbetar på plantagerna och jorden. Efter 20-30 år kan ingenting växa där vilket kräver ny mark, ofta regnskog. ÅSA V KARLSSON
offensiv@socialisterna.org
E
kologiskt borde vara det enda sättet att odla, för både människa och miljö. Vi i Europa är ca 7 procent av världens befolkning men vi konsumerar 50 procent av all kakao, mest i chokladkakor. Kakaoträdet vill ha bördig jord och bra klimat, därför huggs ofta de mest artrika skogarna ner för kakaoodling. Brasiliens Atlantregnskog är i princip borta p g a detta. Vi dricker fyra gånger så mycket läsk som på 60-talet och äter dubbelt så mycket godis. Vår chipskonsumtion ger utsläpp på nästan en halv miljon ton växthusgaser, 0,8 procent av Sveriges totala utsläpp och 2,6 procent av vår totala livsmedelskonsumtions påverkan. Varje dag får vi i snitt 12-15 procent av vår energi från socker, motsvarande 100 gram (en liten cola) och allt är tomma kalorier, helt ut-an näring. Vi slänger en fjärdedel av all mat som produceras. Enbart i Sverige slaktas motsvarande 30 000 kor för att sedan slängas, årligen. Dagens matproduktion sker genom en enorm resursförstörelse; för att rädda miljön och framtidens matproduktion krävs
det omfattande förändringar. När människan började bruka jorden innebar det att vi underlättade vår tillvaro genom att använda solens energi. Idag förbrukas ofta tio gånger så mycket fossil energi (kol/ olja) för att producera maten som finns i portionen på tallriken. Solenergi räcker inte, jordbruket kräver energi från kol och olja. Maten produceras på ett mer intensivt sätt, med konstgödning och kemiska bekämpningsmedel och vi får då högre skördar på samma yta, men till ett högt pris. Jorden utarmas, mikroorganismer dör och näring lakas ur. Dessutom fungerar den intensiva metoden bättre i nordliga länder än i varma länder. När de tvingas använda högintensiva metoder för att odla leder det till miljöförstöring som inte ens på kort sikt är till nytta. I dag produceras mat motsvarande mängden till ett extra jordklot, dubbla dagens befolkning, men ändå är det en miljard människor som lider av kronisk hunger. Problemet är inte att vi är fler på jorden utan att vi äter annorlunda. Vi är idag enormt långt borta från en hållbar matproduktion, d v s en
som inte äventyrar för framtida generationer. Vi måste få en övergång till hållbara jordbruksmetoder, att odla ekologiskt är ett steg på vägen. Med ett globalt systemperspektiv inser vi att vi i den del av världen som brukar kallas ”rik” kraftigt måste minska köttproduktionen. Hur ligger vi svenskar till i lyxmatskonsumtion kan man undra? En av de få studier som finns där ett livscykelsperspektiv har använts för att studera chips, godis och läsk gjordes 2011 på uppdrag av Nordiska Ministerrådet och Livsmedelsverket. Det var första gången som godisets påverkan på miljön utreddes. Ett kilo chips kräver 2,2 kg växthusgaser, 20 gånger mer än råvaran potatis. En påse skumgodis motsvarar en portion fläskkött. I läsk är drycken bara 6 procent medan förpackning och tillverkning står för resten av miljöpåverkan. Sockerbetor odlas på bra mark som kunde användas till bättre grödor. Sockerrörsodling likaså. Regnskog skövlas för noll näring. Vi kunde odla mättande/närande grödor istället eller kanske låta bli, låta marken vila naturligt. Vår matkonsumtion styrs av ett fåtal multinationella bolag som enbart agerar för att göra största möjlig vinster, på bekostnad av människor och miljö. Kamp för att ändra konsumtionsvanor och avskaffa onödig lyxkonsumtion är därför en kamp för makt över produktionen, genom en samhällsomvandling som garanterar alla på jorden ett jämlikt liv. ■
18 JULI 2019 # 1 360
I korthet
Kärlek, solidaritet & medvetenhet!
Marcia Griffiths
Vårdprotester i Lidköping
N Foto: Natalia Medina
Koffee
5
edskärningar Hela akutvården på Skaraborgs sjukhus kan försvinna när politikerna nu planerar nya stora nedskärningar. 21 av 63 vårdplatser ska bort, en nedskärning på 150 miljoner kronor. Planerna innebär ”ett allvarligt hot mot patientsäkerheten”, skriver läkare på sjukhuset i ett öppet brev, rapporterar SvT. Som på många andra orter landet runt – Sollefteå, Karlskoga med flera – kommer hotet mot akutvården efter att först BB stängts och andra avdelningar flyttats bort från sjukhuset. I år har akuten sommarstängt i tre veckor. Västra Götalandsregionen styrs av Moderaterna, Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Ett dygns väntan på akutvård
L
ång väntan På Norrbottens största sjukhus kan patient få vänta ett helt dygn på att få akutvård. Sommarens neddragningar är större än vanligt. ”Eftersom Sunderby sjukhus har begränsad tillgång till tabletter och mediciner, och inte kan servera varm mat, uppmanas patienter själva ta med mat och mediciner som räcker för ett dygn. Väntetiderna är för långa”, säger verksamhetschefen Mattias Morin till SvT Nyheter. Norrbottens Sjukvårdsparti, Moderaterna och Centerpartiet bildade ny majoritet i Region Norrbotten efter valet 2018.
Tyst om vinster i välfärden i Almedalen
M workshop i macrame
Ett hav av färgglada tält böljar mellan tallarna på Ölands västra sida, söder om Ölandsbron. Här har reggaefestivalen Öland Roots huserat och växt sedan 2004. NATALIA MEDINA
natalia.medina@socialisterna.org
C
ampingen är indelad i tre delar; barncamping, lugncamping och en del där musiken aldrig tystnar. I år pågår festivalen i 4 dagar och lineupen är extra imponerande med både svenska och internationella stornamn. Det jamaicanska stjärnskottet Koffee gör ett lysande framträdande på festivalens första dag och på festivalens sista glänser reggaelegenden Marcia Griffiths. Reggae, dancehall, hip-hop, R&B och soul blandas om vartannat på de olika scenerna.
Öland Roots är så mycket mer än artisterna. Här finns bland annat: Workshopar i graffiti och macrame för den kreativa. Yoga och capoeira för den aktiva. Filmvisning och föreläsningar för den engagerade. Att festivalen har några år på nacken märks. Många av barnsjukdomarna är efter 15 år borta och bakom festivalen finns ett massivt team av volontärer som får allt från incheckning till sophantering att flyta på. Offensiv fick tillfälle att prata med Johanna Anemalm, ansvarig för festivalens miljö- och hållbarhets-
arbete. Hon vill överbrygga avståndet som finns mellan miljötänk och den temporära slit och släng-mentaliteten som en festival annars ofta innebär. – Många besökare är ovana vid att tänka på miljön när de är på festival. Därför försöker vi att synliggöra arbetet bakom, berättar Johanna. Runt om på festivalområdet finns skyltar med information och nära entren står återvinningsstationen där volontärer varje dag sorterar festivalens alla sopor för hand. Matrester komposteras för användning i ”tillsammansodlingen”, ett kooperativ bestående av 10 personer med familj som odlar både till sig själva och till festivalens restauranger. Sedan några år tillbaka är all mat på festivalen även vegansk. – Det skapar trygghet att vara på en städad plats, säger Johanna när hon visar sopstationen. Öland och Gotland är två av Sveriges torraste platser. Johannas nästa idé för att minska festivalens klimatavtryck är rening och återanvändning av vattnet. – Vi vill bygga en solidarisk plats. Här har vi skapat ett minisamhälle där vi kan se vad som skulle funka och inte funka även i större skala. ■
Foto: Frankie Fouganthin
Johanna Anemalm
aktöverföringarna ”De senaste sex månaderna har vinster i välfärden praktiskt taget helt upphört att debatteras”, konstaterar Göran Greider i en ledare i ETC. Under politikerveckan i Almedalen var det i år helt tyst i frågan. När finansminister Magdalena Andersson, S, sa att en välfärdskommission ska utreda den växande ekonomiska krisen i välfärdssektorn välkomnades det av de privata Vårdföretagarna. Greider konstaterar att Januariavtalet mellan S-MP-regeringen och Centern och Liberalerna uttryckligen sa att de privata vinstföretagen inte skulle begränsas. Han kallar helt riktigt systemet för ”en av de största maktöverföringarna från offentligt till privat i svensk historia”.
Svenska Loomis sparkar fackmedlemmar
U
nion busting Det svenska säkerhetsföretaget Loomis sparkar fackliga medlemmar i Turkiet och har stämt facket inför domstol. Loomis ”ägnar sig åt union busting”, säger Eddy Sham på fackliga internationalen Uni till Arbetet. Det var när fackföreningen Güvenlik-iş värvat över 40 procent av de anställda, vilket ger rätt till kollektivavtal i Turkiet, som Loomis plötsligt sparkade 42 anställda. Därefter gick bolaget till domstol för att stoppa den fackliga organiseringen, och påstod att facket använt ”aggressiva metoder”.
NMR-nazist tillverkade vapen
N
ordiska Motståndsrörelsen Tre medlemmar i nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen i Södertälje åtalas för vapentillverkning, skriver Expo. I deras bostad fanns utrustning för att tillverka vapen, patroner och pepparspray, som skulle säljas vidare. Även tidigare har medlemmar i NMR i Sundsvall och Göteborg åtalats och dömts för tillverkning av vapen och bomber. Det nu aktuella vapenbrottet beskrivs av åklagaren som grovt då rörvapnet saknar säkring. De tre nazisterna åtalas också för peningtvätt eftersom de hade stora summor kontanter. Totalt 11 nazister åtalas också för brott som begåtts i Almedalen. ■
ANALYS
18 JULI 2019 # 1 360
6
Karl Marx ekologiska socialism
Alltför många socialister, även bland dem som gärna ser sig som revolutionära marxister, har varit sorgligt sena med att upptäcka och förstå den ekologiska analys av kapitalismens olösliga reva i metabolismen (ämnesomsättning) med jorden och naturen som påbörjades av Karl Marx och Friedrich Engels på 1800-talet. Den japanske Marxforskaren Kohei Saito har med boken Karl Marx’s Ecosocialism – Capital, Nature and the Unfinished Critique of Political Economy (Monthly Review 2017) gett ett nytt och viktigt bidrag till att rätta till denna brist i en tid när kapitalismens rovdrift på människor och natur närmar sig tippunkter som hotar att göra stora delar av planeten obeboelig. ARNE JOHANSSON
S
aito, som är biträdande ekonomiprofessor vid universitetet i Osaka, bygger i hög grad boken på den enorma mängd av Marx’ opublicerade anteckningar som han arbetar på att ge som en av redaktörerna för det ofullbordade mastodontprojektet Marx-Engels-Gesamtausgabe (MEGA) om pionjärernas samlade verk. Nytt är en detaljerad redovisning av hur Marx enorma intresse för dåtidens senaste naturvetenskapliga forskning utvecklades i ämnen som biologi, kemi, geologi och mineralogi med utgångspunkt från krisen för kapitalismens industriella jordbruk och den reva som han beskriver i metabolismen (ämnesomsättningen) mellan människa och natur som idag kallas det ekologiska kretsloppet. Saito visar i hur hög grad detta var frågor som sysselsatte Marx under det ofullbordade arbetet med Kapitalet efter publiceringen av dess första del 1867. Även om det hittills är Friedrich Engels i det socialistiska radarparet Marx-Engels som har varit mer känd för sina naturvetenskapliga skriverier i Anti-Dühring och hans ofullbordade men postumt utgivna Naturens dialektik, redovisar Saito ett minst lika stort intresse för dessa frågor från Marx – hela tiden i nära kontakt med Engels.
Saito hyllar i förordet de viktiga insatser för att återupptäcka Marx’ analys om kapitalismens irreparabla metaboliska reva som de socialistiska professorerna Paul Burkett och John Bellamy Foster har plogat för alltsedan Burketts Marx and Nature, 1999, och Fosters Marx’s Ecology, 2000. Med benägen hjälp av tidskriften Monthly Review, som Foster är redaktör för, har dessa effektivt bemött de vanföreställningar om Marx som en ekologiskt naiv anhängare av industriell tillväxt (”prometeanism”) som länge har florerat bland både gröna teoretiker och ”det första stadiets ekosocialister” som Ted Benton, André Gorz, Michael Löwy, James O’Connor och Alain Lipietz. Att Marx idag inspirerar till ekologisk forskning världen runt är viktiga framgångar för denna teoretiska kamp, liksom de ekon av denna som alltmer går igen bland både miljöforskare och debattörer som Naomi Klein i Det här förändrar allt – kapitalismen kontra klimatet. I Karl Marx’s Ecosocialism visar Saito hur Marx successivt utvecklade sin analys av kapitalismens ”metaboliska reva”. Saito medger att den unge Marx fascination över kapitalismens enorma utveckling av produktivkrafterna ibland kan uppfattas
Det är under kapitalismen som de radikalt förstärkta revorna i förhållandet mellan människan och naturen uppträder. Inte mindre än en tredjedel av Marx anteckningsböcker, späckade med fragment, utdrag och kommentarer, är gjorda under hans sista 15 år i livet, varav nästan hälften handlade om naturvetenskapliga ämnen. Därmed motbevisas också grundligt de så kallade ”västerländska marxister” (i Frankfurtskolan med flera) som länge har kritiserat Engels härledning av de dialektiska rörelselagarna ur naturen som en omarxistisk förvrängning och hävdat att Marx historiska materialism endast kan användas om det mänskliga samhället.
som ”produktivistisk”, även om han redan i sina anteckningsböcker från Paris 1844 och de Ekonomisk-filosofiska manuskripten beskriver kapitalismens växande klyfta (alienation, förfrämlingande) mellan såväl arbetare och produktionsresultatet som mellan människa och människa och mellan människa och natur, när arbetarna under industrialismen separeras från jorden. Redan här formulerar Marx kommunismens uppgift som att på en högre nivå återställa en fullständig och rationellt reglerad enhet mellan människorna och naturen.
Foto: Loren Kerns / Flickr CC
offensiv@socialisterna.org
Inte bara jordbruket, utan också skogsbruket är ohållbart inom kapitalismen. Marx oroade sig redan på 1860-talet över den ”energisk
Men det var först sedan Marx med till exempel Filosofins elände 1847 vänt ryggen åt det abstrakta filosoferandet bland unghegelianerna och upplevt nederlaget för 1848 års revolutioner som han på allvar började fördjupa sina materialistiska studier av kapitalismens sätt att fungera. En central del av Marx kritik av klassiska borgerliga nationalekonomers värdelära var att dessa betraktat arbetet som källan till allt värde, medan Marx noggrant påpekade att de då stirrat sig blinda på de bytesvärden för marknaden som tillförs av arbetskraften. En av de slutsatser av detta som Marx skulle komma fram till under sina ekonomiska studier var att de då glömmer de bruksvärden från naturen som dessa betraktar som ”en fri gåva till kapitalet”, vilket innebär att kapitalet under sin konkurrensdrivna ackumulation underminerar både arbetskraften och jorden, ”de ursprungliga källorna till all rikedom”. Det tycks ha varit genom sin kontakt med den socialistiska fysikern och goda vännen Roland Daniels intresse för kretsloppet mellan djur och växter som Marx först noterade begreppet metabolism. Människan
existerar som Marx skulle förklara ”inom naturens universella metabolism” (ämnesomsättningens kretslopp), där hon ur naturen kan utvinna naturens bruksvärden under ”den sociala metabolismen”. Men det var några år senare under sina förstudier till Kapitalet och under intryck av den växande krisen i det brittiska jordbruket som Marx på allvar började intressera sig för kritiken mot den industriella rovdriften på jorden som utvecklades av den tyske agrokemisten Justus von Liebig. Här hittade Marx också stoff till sin kritik mot den ohistoriska metoden att analysera jordräntan hos ekonomen David Ricardo och befolkningsfrågan hos Thomas Malthus. Människors relation med naturen har förändrats under utvecklingen av nya produktionssätt. Men det är under kapitalismen som de radikalt förstärkta revorna i förhållandet mellan människan och naturen uppträder. Och det var särskilt under intryck från Liebig som Marx 186566 började revidera sin tidigare mer optimistiska tilltro till samtidens teknologiska framsteg och förstå hur kapitalismens kortsiktiga metoder att motverka jordens
avtagande fruktbarhet bara tenderade att skapa nya och ”irreparabla metaboliska revor” på en högre och även globaliserad nivå. Saito redogör för hur Liebig i sin banbrytande bok Agricultural Chemistry hade beskrivit hur de brittiska städernas starka befolkningstillväxt under industrialiseringen dramatiskt ökade efterfrågan på den avfolkade landsbygdens jordbruksvaror, samtidigt som matens mineraler inte återförs till jorden som gödsel utan via Londons och andra städers nya vattentoaletter spolas ut i förorenade floder och hav som avlopp. Därmed utarmades inte bara de brittiska åkrarnas fruktbarhet, utan också de länder vars guano (avföring från sydamerikanska sjöfåglar) och ben importerades som gödsel: ”Storbritannien berövar alla länder deras fruktbarhet. Hon har redan plundrat slagfälten vid Leipzig, Waterloo och Krim på ben. Hon har grävt upp och använt många generationers skelett från Siciliens katakomber. Och hon förstör ändå varje år mat för 3,5 miljoner av framtida generationer. Vi kan säga till världen att hon hänger som en vampyr på Europas hals...”, beskrev Liebig.
18 JULI 2019 # 1 360
7
m vägledare för dagens kamp
ka förstörelsen av skogarna”.
I Kapitalet sammanfattade Marx budskapet som att ”varje framsteg i det kapitalistiska jordbruket är inte endast framsteg i konsten att utsuga jorden, ty varje framsteg som ökar dess fruktbarhet för en begränsad tidsperiod är samtidigt framsteg som förstör källorna till denna fruktbarhet”, samt att ”den kapitalistiska produktionen kan endast utveckla produktionstekniken och den samhälleliga organisationen genom att samtidigt förstöra all rikedoms urkälla – jorden och arbetaren”. Englands och USA:s desperata råvarujakt på guano och salpeter till sina utarmade jordar drev 1856 USA till att annektera dussintals guanorika öar. Den ledde som Saito påpekar också till våldsamt förtryck av ursprungsfolken på Sydamerikas västkust, liksom till Guanokriget 1865-66 och Stillahavskriget för salpeter 1879-84. I Kapitalet beskriver Marx också hur nödvändigheten av att samhälleligt försöka kontrollera och tämja en naturkraft och samtidigt skydda den mot rovdrift har spelat en avgörande roll i historien. Dammanläggningar i Egypten, Lombardiet och Holland och konstgjorda kanaler som i Indien och Persien har inte bara bevattnat jorden, utan också gödslat
Foto: Andy Enero / Flickr CC
Marx också noterat i manuskriptet till volym 2 av Kapitalet. Samma kapitalistiska tendens att göra våld på naturens gränser som han såg i det ohållbara skogsbruket noterade han även på ett sätt han fann ”avskyvärt” även i djurhållningen. I en kommentar till ett utdrag från Wilhelm Hamms lovsång till den intensiva köttuppfödningen ifrågasatte också Marx om inte dennas ”fängelseceller” och groteska framavling av abnorma djur till sist kan orsaka ”en allvarlig försvagning av livskraften”. Saito redovisar hur Marx stora intresse för polemiken mellan Liebig och Fraas och den snabba utvecklingen av naturvetenskap och teknik ledde honom till slutsatsen att det krävdes fördjupade studier för att se hur långt kapitalismen kan skjuta sina ekologiska kriser framför sig och att detta var frågor han fann nödvändigt att utveckla, vilket enligt Saitos uppfattning försenade Marx arbete med de ofullbordade del 2 och del 3 av Kapitalet.
Kapitalismens ohämmade jakt på profiter förgör planeten och luften – systemet måste skrotas till förmån för socialismen.
den genom slammet av mineralämnen från bergen. ”Hemligheten med näringslivets blomstring i Spanien och Sicilien under morernas välde var det väl utbyggda kanalnätet”. Om Marx tidigare ibland hade kunnat tala om kapitalismens civiliserande roll under kolonialismen ser han nu, utan att idealisera förkapitalistiska samhällen, mest lidande och misär i spåren på upplösningen av traditionella lokalsamhällen som bryter den intima relationen mellan människor och natur. När det brittiska styret under kolonialtiden i Indien enligt Marx införde ”en karikatyr av engelska storgods” och övergav det system av dammar och dränering som tidigare kontrollerats av staten resulterade detta 1866 i torka och en fruktansvärd hungerkatastrof med en miljon döda. Människan måste enligt Marx i alla samhällen och produktionssätt brottas med naturen för att tillgodose sina behov: ”Frihet kan på detta område bara bestå av detta, att den socialiserade människan, de associerade producenterna, sköter sin metaboliska interaktion med naturen rationellt och bibringar den under sin kollektiva kontroll istället för att domineras av den som en
blind makt; och förverkligar denna metabolism med minsta möjliga kostnader av energi och på villkor som är mest värdiga och ändamåls enliga för deras mänskliga natur”. I sina ekonomiska manuskript 1864-65 varnar Marx för att kapitalismen ”istället för att medvetet och rationellt behandla jorden som en permanent gemensam egendom, som ett inalienerbart villkor för existensen och reproduktionen av kedjan av mänskliga generationer, har exploateringen och förslösandet av jordens krafter”. Saito visar i ett kapitel om Marx ekologi efter 1868 på hans stora intresse för debatten mellan olika jordbruksexperter av till exempel den ”fysiska” och ”kemiska” skolan om vilka ämnen som är viktigast att tillföra för att öka jordens fruktbarhet, mineraler eller nitrater. Han redovisar till exempel det stora intryck på Marx som tycks ha gjorts av kemisten James Johnston och särskilt den tyske agronomen Carl Fraas, som delvis i polemik mot Liebig mera betonar den stora roll som klimatförändringarna spelar när avskogningen minskar jordens fuktighet och naturliga näringstillförsel av slam. I ett brev till Engels 1868 beskri-
ver Marx ”en omedvetet socialistisk tendens” hos Fraas. I sin bok Climate and the Plant World Over Time visar Fraas enligt Marx hur ”odling – när den växer naturligt och inte är medvetet kontrollerad (som en borgare når han naturligtvis inte fram till denna poäng) – lämnar öknar efter sig, Persien, Mesopotamien, Grekland”. Fraas var alarmerad över konsekvenserna av den snabba avskogningen i länder som England, Frankrike och Italien, ända högt upp i tidigare otillgängliga bergsområden – vilket han ansåg reste krav på reglering. Genom sin läsning av Fraas och en rad andra forskare som John Tuckett och Friedrich Krichhof hade Marx också noterat i sitt manuskript till volym 3 av Kapitalet (del 2 och 3 av Kapitalet publicerades efter Marx död av Engels på basis av Marx ofullbordade manuskript) att inte heller skogsbruket var hållbart och att kapitalismens olösliga reva i metabolismen mellan samhället och naturen alltså inte är begränsad till jordens utarmning. ”Utvecklingen av odling och industri i allmänhet har visat sig i så energisk förstörelse av skogarna att allt som görs för att skydda och återställa dem tycks oändligt litet”, hade
Även hos historikern Georg Ludwig von Maurers studier av jämlika förkapitalistiska samhällens insikt om nödvändigheten att försöka reglera metabolismen mellan människor och natur såg Marx i sina etnologiska anteckningsböcker ”en omedvetet socialistisk tendens”. Marx imponerades av den ”naturliga vitaliteten” och ekologiska hållbarheten hos självförsörjande tyska Mark-byar, som enligt honom också varit medeltidens ”enda fokus för frihet och folkliv”. I ett brev till den ryska narodnikern Vera Zasulich uteslöt inte Marx att en socialistisk revolution i Ryssland skulle kunna bygga på liknande bygemenskaper och förklarade att det kapitalistiska systemet i Västeuropa och USA ”står i konflikt med de arbetande massorna, med vetenskapen, och med själva de produktivkrafter den genererar – kort sagt, i en kris som kommer att sluta med dess egen eliminering, genom att moderna samhällen återvänder till en högre form av en ’arkaisk’ (ålderdomlig) typ av kollektivt ägande och produktion”. Saito understryker att det inte är möjligt att fullt ut förstå Marx ofullbordade kritik av den politiska ekonomin om man ignorerar dess ekologiska dimension. Enligt Saito visar Marx ursprungliga manuskript till Kapitalets del 3 upp vissa skillnader jämfört med dem som Engels publicerade efter Marx död, med exempel i en fotnot som gäller analysen av kreditsystemet. Bortom (små) klargöranden av vad Marx uttryckt jämfört med vad Engels publicerat av hans skrifter hävdar Saito att den fjärde delen av de nya samlade verken kommer att publicera anteckningsböcker som är desto viktigare eftersom Kapitalet är ofullbordat. forts på s 8
ANALYS / INTERNATIONELLT
18 JULI 2019 # 1 360
8
forts från s 7 Att läsa dessa originalkällor parallellt med vad som hittills har publicerats i Kapitalet kommer enligt Saito att övertyga forskare om att Marx ekologi är en fundamental del av hans kritik av den politiska ekonomin: ”Jag hävdar att Marx ännu starkare skulle ha betonat problemet med ekologisk kris om han skulle ha kunnat fullborda Kapitalets volymer 2 och 3”. Saitos Karl Marx’s Ecosocialism beskriver mycket litet de viktiga bidrag som Engels själv gjort för att generalisera deras gemensamma slutsatser. I sin geniala lilla skrift Arbetets andel i
apans förvandling till människa förklarar Engels att djuret bara utnyttjar den omgivande naturen medan människan behärskar den, men tillägger med en lång katalog av slående exempel: ”Låt oss inte smickra oss alltför mycket med vår mänskliga seger över naturen. Ty varje sådan seger kräver ut sin hämnd av oss. Det är visserligen sant att varje seger i första hand medför de följder som vi räknat med, men i andra och tredje hand har den helt andra och oförutsedda verkningar som alltför ofta upphäver de första... På detta sätt på-
minns vi vid varje steg vi tar om att vi ingalunda behärskar naturen som en erövrare behärskar ett främmande folk, som någon som står utanför naturen, utan att vi med kött och blod och hjärna tillhör naturen och står i dess mitt och att hela vårt herravälde över den består i att vi framför alla andra varelser känner dess lagar och kan använda dem på rätt sätt”. För att restaurera denna metaboliska reva, som skärpts till bristningsgränsen under kapitalismen, och upprätta vad som idag kallas ett hållbart samhälle krävs enligt Marx i Kapitalet ett högre samhälle, det vill säga socialism: ”I en högre socioekonomisk formation kommer privat ägande av jorden att framstå lika absurt som privat ägande av andra människor. Inte ens ett helt samhälle, en nation, eller alla samtidigt existerande samhällen tillsammans, är ägare till jorden. De är helt enkelt dess förvaltare, dess förmånstagare, och måste efterlämna den i ett förbättrat tillstånd för kommande generationer.”
Säkert är att Marx och Engels om de levat idag – när kapitalismens irreparabla metaboliska reva har utvecklats till ett existentiellt hot mot allt civiliserat liv – skulle ägna en avgörande uppDen kapitalistiska märksamhet åt att följa och produktionen kan förstå det allra senaste inom dagens klimat- och Earth Sysendast utveckla tem-forskning. produktionstekniken Det blir då en huvuduppgift och den samhälleliga för dagens marxister att återknyta den röda tråden till pionorganisationen järernas ekologiska förstudier genom att samtidigt och liksom dem förstå socialisförstöra all rikedoms men som den livsnödvändiga nyckeln till en rationell regleurkälla – jorden och ring av ämnesomsättningen mellan människor och natur. ■ arbetaren.
Foto: Public Domain
”
Karl Marx studerade ekologi och naturvetenskap mycket noggrant.
Walkout på Wayfair mot att bolaget sålt material till bolag som driver flyktingförvar, där fruktansvärda förhållanden råder.
Mardrömslika villkor i USA:s flyktingförvar Barn sittandes med fulla blöjor i flera dagar. Kläder som inte har tvättats på veckor. Gravida tonåringar som sitter på betonggolv med blott en aluminiumfilt. Dessa är förhållandena i flyktingförvaren längs med USA:s gräns mot Mexiko. KEELY MULLEN
Socialist Alternative (CWI:s sympatisörer USA)
D
et är vid varje given tidpunkt minst 2 000 barn som hålls separerade från sina föräldrar och 16 000 som totalt hålls i förvar vid USA:s förvar vid gränsen. I en viral video från Now This syns hur en av justitiedepartementets advokater, Sarah Fabian, försvarar hur Trumpadministrationen tvingar barn att sova på kalla betonggolv utan madrasser, tillgång till tandborste, schampo eller riktiga filtar. Förvaren är överfulla, med 200 i en cell som tvingas slåss om tillräckligt med golvplats för att kunna ligga ner. Kylskåp har öppnade påsar med rå kyckling som läcker blod på hyllorna, och godis används för att locka tillbaka barnen in i sina celler. Förhållandena i förvaren har väckt en vrede hos miljontals vanliga amerikaner. Även om dessa förvar inte är desamma som nazisternas dödsläger var det rätt av Alexandria Ocasio-Cortez [kongressledamot för Demokraterna som beskriver sig som demokratisk socialist] att chocka människor till att se den hemska verkligheten angående dessa förvar genom att karaktärisera dem som koncentrationsläger. Tyvärr är livet utanför dessa förvar för centralamerikanska flyktingar ofta inte mindre hemskt. Bevis för detta kan ses i de hemska bilderna av den salvadoriska pappan Óscar Alberto Martínez och hans 23 månader gamla dotter Valeria, som sköljdes upp på land längs med Rio Grandes strand.
När Trump tog över ämbetet talade han om ”horder” av immigranter som korsar gränsen som utnyttjar asylsystemet och lurar immigrationsagenter för att komma in till USA, och annan skrämselpropaganda. Genom att skapa en kris för politisk vinning målade han upp en bild av en gräns som svämmas över av kriminella och våldtäktsmän. Den verkliga krisen består dock i att tiotusentals individer och familjer har tvingats fly från förödande situationer i Guatemala, El Salvador och Honduras den senaste tiden och söker skydd i USA, snarare än att det är kriminella och våldtäktsmän som ”stormar USA”. Det de flyr ifrån – våldsamma drogkarteller, kollapsande ekonomier och ekologiska katastrofer – är till stor del resultatet av USA:s politik som hänsynslöst har dominerat regionen i 150 år. Det inkluderar bokstavligen dussintals militära interventioner i regionen, stöd till militärkupper och införandet av ”frihandels”-avtalet CAFTA. 57 procent av amerikanerna är missnöjda med hur Trump hanterar immigration. En majoritet stödjer inte hans gränsmur och bara 30 procent anser att det borde bli svårare för flyktingar att söka asyl i USA. Stora splittringar har avslöjats inom Demokraterna angående hur man bör förhålla sig till gränskrisen i samband med ett kontroversiellt lagförslag för finansiering till gränsen. Under trycket från ”centristerna” i
partiet drev Nancy Pelosi [talman i representanthuset i kongressen] igenom ett lagförslag från senaten som innehåller långt mindre skydd för barn än vad många Demokrater i representanthuset var villiga att acceptera. Lagförslaget tog bort specifika bestämmelser, som tidsgränsen på 90 dagar om hur länge barn får hållas i tillfälliga intagningsförvar. Samtidigt har många Demokrater som vill bli nominerade till 2020 års presidentvalskampanj fört en viss vänsterretorik gällande immigrationsfrågan. Det står i bjärt kontrast mot Demokraternas nutidshistoria. De vill att folk ska glömma att 2,9 miljoner utvisades under Obamas tid vid makten. Liberala politiker gråter krokodiltårar för migranter, samtidigt som de stödjer den fortsatta dominansen av storföretag som tjänar på billig invandringsarbetskraft. Det enda sätstet att besegra Trumps politik och försvara rätten till asyl är att bygga en massrörelse genom hela landet. Rörelsen måste försöka ena arbetarklassen – såväl immigranter som infödda – mot söndra-och-härska-taktiken från den rika eliten och kämpa för bra jobb och bostad åt alla. Den walkout som arbetare på Wayfair [som Ikea] genomförde mot företagets försäljning av möbler till ett värde av 2 miljoner kronor till BCFS, en nonprofitorganisation som driver flyktingförvar, står för ett utmärkt steg i den riktningen. 500 anställda gav ett brev till bolagets ledning som bad företaget att inte längre ha några affärer med BCFS, något ledningen svarade ett resolut ”nej” till. Som svar på detta lämnade hundratals arbetare sitt arbete för dagen den 26 juni under parollen #WayfairWalkout. Det är dessa slags steg vi behöver ta för att stänga dessa förvar och störta Trump. ■
18 JULI 2019 # 1 360
9
Sudan: Bara massornas kamp säkrar revolutionens framtid
Den överenskommelse som slöts i början av juli mellan den styrande militärjuntan och oppositionen tar inte masskampen framåt, utan har sitt ursprung i Västimperialismens, främst USA, de regionala makternas – Saudiarabien, Förenade Arabemiraten – samt den Afrikanska unionens gemensamma strävan efter att avleda revolutionen. För militärjuntan är överenskommelsen ett medel att vinna ytterligare tid i syfte att konsolidera sin makt. PER OLSSON
Ö
verenskommelsen om en drygt tre år lång period av maktdelning mellan den militärjunta som utsåg sig själv till landets nya regering efter att masskampen avsatt diktatorn Omar al-Bashir i april och den breda oppositionsrörelsen Alliansen för frihet och förändring har mötts av berättigad skepsis och kritik. ”Många är missnöjda och oppositionsledare säger att det var pressen från de utländska sändebuden, särskilt de amerikanska, som fick dem, trots alla farhågor, att acceptera överenskommelsen. En företrädare för SPA [den fackliga centralorganisation som har gått i bräschen för massrörelsen] låter i ett sms en bild på en person som kräks få illustrera vad han tycker om överenskommelsen”, rapporterar brittiska Economist den 8 juli. Enligt överenskommelsen ska Sudan under de kommande dryga tre åren regeras av ett styrande råd bestående av elva personer, varav fem är militärer, fem från oppositionen (civila representanter) och den elfte ska vara en person med militär bakgrund men godkänd av båda sidor. Under de första 21 månaderna ska det styrande rådet ledas av en militär och därefter i 18 månader av en representant för oppositionen. Val ska sedan följa. Vidare sägs i överenskommelsen att en ”detaljerad och oberoende” utredning ska genomföras om de
senaste veckornas våld i landet, särskilt massakern den 3 juni. Redan finns det dock uppgifter om att de högsta ansvariga – generalerna al-Burhan och Mohamed ”Hemeti” Hamdan som leder militärjuntan – inte kommer att ställas till svars. Det är inte första gången sedan april som militärjuntan har gett sken av att vara beredd att ge plats för civilstyre och demokrati för att sedan gå till våldsam attack mot fredliga demonstranter. Men varje gång som kontrarevolutionen börjat avancera har den mötts av nya massprotester, inkluderat massiva generalstrejker. Demonstrationerna den 30 juni landet runt blev de största sedan massakern på sittprotesten i huvudstaden Khartoum den 3 juni. Uppemot 1 miljon gick ut på gatorna i en mäktig styrkeuppvisning. Trots massakern följd av ytterligare dödskjutningar, massarresteringar och det sexuella våldet mot kvinnliga aktivister lyckades inte militärjuntan knäcka motståndet. Och efter den 30 juni aviserade oppositionen en ny våg av upptrappad kamp med massdemonstrationer och generalstrejk från den 14 juli. ”Uppslutningen och den beslutsamhet som präglade protesterna tog generalerna med överraskning. Det stod klart att militärens förhoppning om att kampen ebbat ut kommit på skam. För general ’Hemeti’ återstod inget annat än att förhandla. När sedan oppositionen drog tilbaka sina
RS och Offensiv säger:
• Fortsatt mobilisering, självorganisering och försvar av revolutionen. Inget förtroende för militären. Upplös RSF och alla regimens miliser. Ställ bödlarna till svars. • För en revolutionär konstituerande församling och en arbetarnas och de fattigas regering. • Demokratiska fri- och rättigheter. Släpp alla politiska fångar och personer som arresterades under de senaste dagarna. • Det sudanesiska folket har rätt att bestämma sin egen framtid – utan inblandning från regionala och internationella makter. • Alla företag och tillgångar som kontrolleras av de höga militärerna och deras familjer eller ägs av utländska storföretag måste förstatligas under de anställdas kontroll och styre. • Ned med kapitalism, exploatering och krig. Dra omedelbart tillbaka alla sudanesiska trupper från Jemen. • För ett fritt, demokratiskt och socialistiskt Sudan som erkänner de förtryckta folkgruppernas rätt till självbestämmande.
Foto: Hind Mekki / Flickr CC
per.olsson@socialisterna.org
Massornas kamp måste fortsätta, särskilt efter överenskommelsen som enbart ger militärjuntan mer tid att säkra makten.
tidigare villkor och krav [en tydlig färdplan mot civilstyre och att oppo sitionens representanter skulle utgö ra den nya övergångsregeringens majoritet] öppnades dörren till sam tal” (New York Times den 4 juli). Ställda inför utsikten av att mass kampen skulle anta ännu större pro portioner och resa än mer bestäm da, långtgående krav ansåg såväl militärjuntan som dess utländska beskyddare – diktaturerna i Saudia rabien och Förenade Arabemiraten – att en tillfällig kompromiss var att fö redra. Det var också skälet till varför USA:s med flera väststaters utsända, som har sett till att ha ett ben i ”båda lägren”, med hot och löften lyckades få oppositionen och generalerna att skriva under en överenskommelse som de i huvudsak har författat. San nolikt lockade USA med att Sudan eventuellt skulle tas bort från den svarta lista över stater som stödjer terrorism, vilket skulle kunna leda till investeringar och lån från Väst. På papperet kan det se ut som om militären nu är beredd att läm na ifrån sig makten. Men så länge militären ensamt har befälet över statens kärna – den reguljära armén och miliserna, säkerhetstjänsterna som slukar runt 70 procent av stats budgetens utgifter – behåller de sin suveräna maktställning oavsett det
styrande rådets sammansättning. Genom sin kontroll över staten har den militära klicken kunnat berika sig på korruption, utländskt stöd, ägande och plundring av landets resurser. Ingen privilegierad grupp och maktelit ger frivilligt upp sin makt, rikedomar och ställning. Sudans militärer är inget undantag; lan dets historia hyser många tragiska exempel på revolutioner (1964-65 och 1985-86) som krossats i blod efter att massrörelsen låtit sig luras och försvagas av militärens tomma löften om demokrati. Den sittande militärjuntan inledde med massakern den 3 juni ett ensi digt inbördeskrig mot fredliga de monstranter som inte har fått sitt slut med överenskommelsen. Mili tären har inte sänkt sin beredskap, utan står i väntan på en ursäkt att gå till storms mot kampen. Det är fortfarande en absolut nödvändig het att revolutionen bygger sitt eget försvar och lägger särskild vikt på att vinna över de vanliga soldater na och de lägre officerarna. Kampen för demokrati och fred i Sudan är direkt kopplad med kam pen för social rättvisa, jämställdhet och omedelbara åtgärder för att bekämpa fattigdomen och nöden.
I uppgörelsen sägs inget om detta, utan det stålbad som al-Bashir in ledde och som starkt bidrog till hans fall kommer att fortsätta med nya umbäranden plus att landet i ännu högre grad öppnas för utländska makters och multinationella bolags plundring. ”Upproret i Sudan förenades bak om kraven på frihet, fred och rättvi sa. Överenskommelsen tillgodoser inget av dessa krav. Inte ens nätet blev fritt igen utan förblev stängt och mötesfriheten, en fundamen tal rättighet, garanteras inte”, kom menterade en sudanesisk aktivist till Middle East Eye. Till det ska läggas att överens kommelsen ger militärstyret en legitimitet som de separat sökt ef ter samt tid och utrymme för gene ralerna att samla sina styrkor i ett läge där revolutionen på nytt hade möjlighet att återta initiativet. Det är därför av största vikt att demonstrationerna på lördag den 13 juli blir inledningen till nya folkliga mobiliseringar som kan ta den nu sju månader långa kampen vidare. Om ett nytt, fritt Sudan ska bli verklighet måste alla rester av den gamla regimen störtas och en ny stat byggas på basis av kampen och massornas självorganisering. ■
HISTORIA
18 JULI 2019 # 1 360
10
Stonewallupproret 50 år: Återuppväck Priderörelsens stolta kamptraditioner Detta är en förkortad och redigerad version av en artikel som Offensiv publicerade sommaren 2009 för att fira Stone wallupproret 40 år. Stonewallupproret inleddes i slutet av juni 1969. Ett år se nare anordnades New York Pride till minne av Stonewallupp roret. Det blev starten för dagens alla Pride. OFFENSIV
offensiv@socialisterna.org
K
lockan fyra på morgonen den 28 juni 1969 i Greenwich Village, New York, började hbtq+-personer trötta men upprymda dra sig hemåt efter att för första gången ha slagit tillbaka mot den homofobi som genomsyrade USA och resten av världen. De som i hela sina liv hade levt i hemlighet i rädsla över att förlora jobb, familj och bostad eller åka i fängelse, hade nu slagits med polisen i tusental ropandes ”Gay Power”. Detta för att försvara landets enda gaybar med dansgolv – Stonewall Inn. Ett år senare firades upproret av ett 15 kvarter långt demonstrationståg, vilket blev starten för Priderörelsen. Kravallerna vid Stonewall Inn var en lika avgörande enskild händelse för samhällsförändring som när Rosa Parks den 1 december 1955 vägrade ge sin plats på bussen åt en vit man bara för att bussbolagets regler krävde det. Liksom Rosa Parks vägran att resa sig blev startskottet för medborgarrättsrörelsen, ändrade Stonewallkravallerna för alltid folks syn på gaypersoner. De var inte längre osynliga, varken för sig själva eller för andra och de tänkte inte längre be om ursäkt för något. Kl 01.20 den 28 juni rusar åtta poliser in på Stonewall Inn på Christopher Street. De ropar ”Polisen! Vi tar över stället!”, och några av de mer rutinerade gästerna hinner fly ut genom fönstren innan hela klubben spärras av.
Stonewallkravallerna ändrade för alltid folks syn på gaypersoner. Inne i baren är fönstren täckta med svartmålad plywood och lokalen upplyst enbart av blacklights. De 200 gästerna börjar radas upp av poliserna. En majoritet i lokalen är bögar, ett antal flator, många män i smink och feminina frisyrer men i övrigt maskulina kläder, ett fåtal män som vågat trotsa lagen och klä upp sig fullt ut till drag queens. Kvinnliga poliser drar in de män som klätt sig i kvinnokläder på toaletten för en förnedrande ”verifie-
ring” av deras könstillhörighet. Några av dem börjar protestera och bögarna vägrar visa identifikation. Några flator protesterar när manliga poliser visiterar dem alldeles för närgånget och stämningen blir alltmer explosiv. Polisen beslutar att arrestera alla i lokalen, men måste invänta fler radiobilar. Det finns olika bud om vad som var den tändande gnistan. Men det som avgjort var annorlunda jämfört med tidigare var att de som tog sig ut och som polisen släppte inte skamset smet hemåt, utan istället trotsigt samlades utanför klubben. Tre kvarter längs Christoffer Street utgjorde en stor del av gaycommunityn i New York, och i resten av Greenwich Village fanns även många andra grupper som var emot polisens brutalitet och som deltog i kravallerna. Minuterna efter att polisen hade gått in hade 100-150 personer samlats utanför baren – en folkmassa som snabbt växer till 500-600. När en ropande flata våldsamt trycks in i en polisbil får folkmassan nog. Mynt börjar hagla över poliserna, som svar på ett rykte om att baren raidats för att polisen inte hade fått sin regelbundna muta från maffian som äger baren. Folk ropar ”låt oss ge dem betalt” och mynten följs av nagellack, glasflaskor och tegelstenar. Massan lyckas välta en polisbil och övriga bilar flyr därifrån med punkterade däck. De poliser som blir kvar tvingas barrikadera sig inne i baren tillsammans med dem som blivit arresterade. En myntautomat slits loss och används som murbräcka för att frita de arresterade. Folk börjar kasta brinnande sopor mot de barrikaderade poliserna, vilket tvingar ut dem. 02.05 stormar poliserna med dragna vapen nerför trapporna samtidigt som förstärkningar anländer i form av Tactical Police Force (TPF), en kravallpolis ökänd för sitt brutala våld mot demonstranter ur bland annat Vietnamrörelsen, en rörelse som hade starkt stöd i The Village. TPF började gripa folk för att föra dem till häktet, men återigen var det transvestiterna som vägrade och började slåss med polisen. TPF ställde upp sig i led med sköldar och batonger för att försöka rensa Chris-
Stonewallupproret 1969 – när hbtq+-personer fick nog av förtryck och diskriminering och ändrade världen.
topher Street från demonstranter, men fann sig stå mitt emot en grupp kickdansande män i kvinnokläder. Som en deltagare beskrev det: ”Jag kan bara inte få den synen att blekna från näthinnan. Polisen med sina batonger och kickdansarna på andra sidan. Det var det mest häpnadsveckande jag sett (...) Jag tror det var då jag började känna ilskan. Folk blev slagna med batonger, och för vad? Kickdans!” Kravallpolisen jagade de dansande revoltörerna nerför gatan bara för att upptäcka en ny linje av dansande och sjungande demonstranter bakom dem. Den kommande timmen blev en katt- och råttalek mellan poliser och gayaktivister och först framåt tre, fyra-tiden började det bli lugnt på gatorna. Många samlades i den närliggande Christopher Park för att utvärdera nattens händelser. Tretton personer hade arresterats och ett antal aktivister samt fyra poliser hade förts till sjukhus. Stonewall Inn var totalförstört och polisen anklagades för att medvetet ha slagit sönder inredningen. Morgonen därpå började folk samlas utanför den sönderslagna baren, där slagord skrivits som
”drag power”, ”support gay power”, ”legalize gay bars” samt, trots barens skick, ”we’re open”. På kvällen samlades folk för att festa i lokalen och tusentals män niskor täckte Christopher Street och kvarteren runt omkring. Bara de bilar vars passagerare erkände att de var gay eller att de stödde gaypersoners rättigheter släpptes förbi. Flygblad delades ut som krävde ”Maffian och polisen – ut ur gaybarerna”. Måndagen och tisdagen blev lugna på grund av regn, men på onsdagen bröt kravallerna ut igen. Fem demonstranter greps under natten till torsdagen, vilket blev slutet på kravallerna för den gången. Några veckor efter kravallerna bildades Gay Liberation Front (GLF) av 37 män och kvinnor som identifierade sig som ”gay”, ett begrepp som nu ersatte ”homofil”. GLF hade redan från början en tydlig vänsterprofil, och hämtade mycket av sin inspiration för organisering och metoder från grupper som Black Panthers. GLF upphörde med sin verksamhet 1972 på grund av inre splittring, men en av de mer lyckade aktionerna var infiltrationen av American Psychiatric Association’s årsmöte 1970 där man började ropa ”tortyr”
när en film visade bilder på hur homosexuella skulle ”botas” med elchocksterapi. 1973 ströks homosexualitet ur sjukdomsregsitret i USA. Sex månader efter kravallerna startades tidningen GAY som ett svar på att The Village Voice vägrade trycka ordet ”gay”, och strax därpå startades även tidningarna Come Out! och Gay Power. Sammanlagt kom dessa tre tidningar snabbt upp i en upplaga på 20 000-25 000. Inom två år fanns det radikala gayaktivistgrupper i de flesta större städer i USA, Kanada och norra Europa. De flesta större hbtq+-organisationerna i USA och Västeuropa påminner idag snarare om 1950- och 60-talens ”snälla” homofilorganisationer än om den radikala Stone wallrörelsen. Visst har vi vunnit enorma segrar. Men homofobin finns kvar och det finns en stark heteronorm som begränsar alla människors möjligheter. Det är dags att lära av gayaktivisterna i New York 1969 – människor som hade fått nog av förtryck och som vågade gå ut på gatorna och visa det. De ropade ut sin sexuella läggning inför hela världen, de slog tillbaka polisen och de visade att de var många, starka och stolta! ■
Gräsrotssponsra Offensiv
Boden: För mer info: 070-231 99 10.
Sommaren 2019 har betytt kamp mot nedskärningar och dåliga arbetsvillkor.
Luleå:
Mot stängda fritidsgårdar i Angered, mot BB-nedläggning i Karlskoga och för att rädda skolor i Luleå. Larmrapporter om ekonomin gör politikerna förbereder nya vågor av nedskärningar i kommuner och landsting i höst. Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna ger röst åt alla som tar strid mot den här högerpolitiken. Vi sammanfattar lärdomar av tidi-
Umeå: För info: 079-340 59 97.
Sundsvall: För mer info: 070-227 42 21.
Uppsala: För info: 072-200 08 13.
Västerås:
Läs om
Rättvisepartiet Socialisternas sommarläger på sida 12
För info: 073-740 39 54.
Månadspren: kronor / / Pris: 20 / # 1 356 20 juni 2019
socialister
60 kronor
otidning ternas veck
ialis partiet Soc
för Framgång n pe m a klimatk Rättvise
– Preemraff
prövas
na.org
rg
Månadspren: 20 kronor / / # 1 357 / Pris: 27 juni 2019
@offensiv sterna RattvisepartietSociali rs_offensiv
lister rtiet Socia
Rättvisepa
J KAMPAN
3 2
4
Johansson Foto: Arne
sskamp Historisk ma ng gko skakar Hon
med har pratat rtiet Kina. Offensiv gick mer Kolo från Rättvisepa den 16 juni gs in- Vincent rnas systerparti i HongSöndagen av Hongkon den mot Socialiste Action, om än en fjädedel gatorna i protest kong, Socialist vånare ut på kampen. marionettstyret. sen pågående det repressiva a massrörel på sid 9 Den fantastisk hela regionen – läs mer g skakar i Hongkon i fastlandsdiktaturen och särskilt
på sid 12
kampen Dagbok från ina i Israel/Palest
ffensiv Stöd RS/O g! – Ge ett bidra Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 85 123-240 320 SMS: 7255 50 siv t ex: Offen
ga Aldrig har så mån hem tvingats fly sina förtryck och Krig, våld, fattigdom, tvingar allt klimatförändringar i världen att fly fler människor
sina hem. människor be70,8 miljoner 2018, en fördubbfann sig på flykt för 20 år sedan. ling jämfört med
6-7
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: Förra veckans värmebölja över Europa med temperaturer på 123-240 32 85 över 40 grader kan direkt kopplas SMS: 72550till klimatförändringarna. ”Det finns risk för ett ’klimat50 t ex: Offensiv
– läs mer på sid 5
apartheid’-scenario, där rika kan betala för att fly undan över-
hettning, hunger och konflikter medan resten av världen lämnas kvar att lida”. Det säger FN:s expert på mänskliga rättigheter Philip Alston i en ny rapport.
– läs mer på sid 9
socialister @offensiv
na.org
RattvisepartietSociali sterna rs_offensiv
RS-LÄGE R
RS sommarläge r – anmäl dig nu
Feministisk kamp segrade i Spanien
m Global kapitalis i gungning
ternas veck otidning
3 4 8
Klimatförändringar bakom värmeböljan
flyktingar är Hälften av världens barn. över 13 Under 2018 tvingades på flykt. Det miljoner människor flydde sina hem innebär att 37 000 varje dag. på sid 9
”Moståndet är kompakt i Angered”
”Skapa monument för klasskamp”
Offensiv svarar LO-ledningen
USA laddar Farligt läge när siska viken2 upp militärt i Per n på sid – läs mer i ledare
partiet Soc ialis
Varning fö r ny högera llians
KAMPANJ
12 3
Angered: Fritid gårdarna rädda ss
6-7
Fördjupad politisk kris i Hongk ong
6-7
Tar robotarna och AI över framtiden?
Att rädda liv inget brott är , EU
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Efter att först ha kriminali flyktingar har EU-reger serat Swish: ingarna övergått till att även kriminali livräddande sera 123-240 32 85stöd insatser till havs och till flyktinga r. Men nu SMS: 72550 utt ex: Offensiv 50
– läs mer
på sid 2
manas EU-politi ken och den lienska högerrege itaringens beslut att blockera räddnings hjälporganisationer insatser av s fartyg.
– läs mer
på sid 4-5
– läs mer
Posttidning A
För mer info: 070-874 79 12.
– läs mer
12 3
Rättvise
@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
Posttidning A
6-7
Stockholm/Haninge:
Motståndet växer mot ombildningar
i negativ Hemtjänst botten spiral mot
För info: 073-373 33 61.
Växande klyftor och orättvisor sliter landet isär
11 juli 2019 / # 1 359 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
socialisterna.org
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
KAMPANJ
Posttidning A
Eskilstuna:
4 juli 2019 / # 1 358 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
Angered: Stoppa a nedskärningarn
A Posttidning
5
socialisterna.o
g
ot Trumps krigsh en rld vä r ra osäk
för Jättemarsch oga BB i Karlsk
bolag Låt rika och den betala för välfär
60 kronor
nas veckotidnin
Foto: Peter Tandlund / Flickr CC
För mer info: 073-053 68 84.
gare strider och ger praktiskt stöd. Det kräver resurser. Vi har inga rika sponsorer - och vill inte ha det! Våra utgifter i juli är nästan lika stora som alla andra månader. Men inkomsterna hittills är betydligt lägre. Gräsrotssponsra ekonomikampanj med 30, 50, 100 eller mer. Swish 123 240 32 85, plusgiro 87 96 49-2.■
9
Urladdning väntar i Gállok/Kalla k
Stöd RS/O ffens – Ge ett bidra iv g! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 SMS: 7255 85 0 t ex: Offen siv 50
Örebro: För info: 070-536 43 17.
Svaret är socialism
Södertälje: För info: 073-740 39 54.
Borås: För mer info: 070-396 47 83.
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
Göteborg: För mer info: 073-501 21 37.
Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.
• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.
Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinvesteringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.
Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföreningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.
Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.
• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.
Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyttan, ombildningar och marknadshyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.
Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.
Socialistisk feminism
Kämpande fackföreningar
• Kvinnors och hbtq+-personers rätt till sina kroppar. • Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.
• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.
Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäkring. Stoppa jakten på arbetslösa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.
Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■
SOCIALISTISKT
En skola för alla
• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.
PROGRAM 2019
Nej till militarismen
BRÄNNANDE
18 JULI 2019 # 1 360
l
SOLIDARITET OCH GEMENSKAP Det politiska tempot och kamprörelserna har intensifierats under årets gång. Sommarlägret är möjligheten att tanka ur den politiska reservoaren inför höstens fortsatta kamper.
ka pi so tal ci is al m is vs ti sk kli pl mat an ,
en tt rä jk re st
marxism & trotskism
ra va rs fö
en ng to ig e b s r nä eser r
#me too & k amp en
Rättvisepartiet Socialisterna erbjuder en lägergård full med socialistiska diskussioner, filosofiska fördjupningar, historiska återblickar, aktivism, smidande av planer, kollektiv matlagning, kampsånger, bad och bastu – till det solidariska priset av 1 300 kronor för heltidsarbetande och 700 kronor för resten. OBS: mat och resor ingår i priset. Barn till lägerdeltagare deltar gratis och det finns barnverksamhet parallellt med mötena. Anmäl ditt deltagande idag: rs@socialisterna.org eller tel 073-509 06 84.
iskt solidar pris!
LÄGERPROGRAM TORSDAG 8 AUGUSTI Stormöte: Slå tillbaka mot högerpolitiken Gruppdiskussioner: Offensiv hyreskamp Äldrevårdsuppror & skolkamp Strike Back, försvara strejkrätten #metoo & hbtq+ mot antifeminismen Seminarier: Är robotarna de nya arbetarna? Tjernobyl – 30 år sedan stalinismens meltdown Marxism: historisk och dialektisk materialism
FREDAG 9 AUGUSTI Seminarier: Socialistisk feminism inte ID-politik Vart går Venezuela? Marxism och ekologi Parallella workshops: Socialism bland unga Bygget av en facklig vänster, historiskt och idag Stormöte: Socialistisk plan för klimatet Gruppdiskussioner: Låt oljan stanna i marken Plastepidemin – Massutrotningen av arter Gruvor, mat och transporter
Stormöte: Vad är trotskism? CWI 45 år SÖNDAG 11 AUGUSTI Seminarier: När betongen reser sig 80 år sedan spanska revolutionen Revolternas Afrika Stormöte: Arbetarrörelsens socialistiska återfödelse
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!
Foto: Natalia Medina
Gå med i
LÖRDAG 10 AUGUSTI Seminarier: Bad Art: Periferin är centrum Marxism: Marx analys av kapitalet China – Pakistan Economic Corridor What Brexit? – en socialistisk översyn
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna. org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.