Offensiv 1385

23 januari 2020 / # 1 385 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

socialisterna.org

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

Planeten brinner

KAMPANJ

och makteliten bara pratar på

18/4: Protestdag mot januariavtal

7 12 13

Foto: Wikimedia Commons

Svar till S-attack mot bostadskampen

Stoppa vårdens gräddfiler

läs mer på sid 8, 9 och 10

separtiet Socialisterna (RS) tillhör.

Under uppehållet kommer självfallet RS/Offensivs hemsida socialisterna.org ständigt att uppdateras.

Offensivs redaktion

Foto: Joanna Chichelnitzky

Nästa Offensiv kommer torsdag den 6 februari Nästa Offensiv kommer först torsdagen den 6 februari. Anledningen är deltagandet i CWI:s världskongress vecka 5 (den 27 januari till den 1 februari).

CWI är den internationella socialistiska rörelse som Rättvi-

16

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Makteliten vill rusta krigsmaskineriet

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

23 JANUARI 2020 # 1 385

2

LÖFVEN SKYLLER PÅ ASYLSÖKANDE

I

S

Efter ett år med januariavtalet är S-krisen djupare än någonsin tidigare och stödet till regeringspolitiken är rekordlågt. Så sent som hösten 2015 sa Löfven att ”Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig, solidariskt och gemensamt.

Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor”.

Mindre än ett år efteråt gick den Löfvenledda S-MP-regeringen i bräschen för bygget av Fort Europas nya

Foto: Socialdemokraterna / Flickr CC

ocialdemokraterna tar nya kliv högerut och skyller det impopulära januariavtalets misslyckande på flyktingar. Det framgår av DN:s lördagsintervju med statsminister Stefan Löfven.

I intervjun ger statsministern bara ett besked och det är att ”Antalet asylsökande ska bli mindre, rejält mycket mindre”.

I sin skuldbeläggning av flyktingar går Löfven så långt att även DN:s journalist känner sig tvungen att påpeka att det statsministern säger skulle likaväl kunna uttalas av moderater och sverigedemokrater. På det hade Löfven inget svar.

I ännu högre grad än tidigare markerar DN-intervjun att Löfven och övriga i S-toppen följer den danska socialdemokratin i spåren och gör de brunblåas politik och retorik till sin. Det har inte inneburit ett ökat stöd till danska S; fjolårets valresultat var ett av partiets sämsta någonsin. Att Socialdemokraterna trots det kunde bilda ny regering berodde på stödet från valets vinnare Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre som båda upplevdes som mer humana och mer till vänster än S. Den danska socialdemokratins hets mot flyktingar har inte gett partiet ett ökat opinionsstöd.

murar och i Sverige hade asylreglerna lagts på EU:s miniminivå samt id- och gränskontroller införts.

Därefter har den tillfälliga asyllagen blivit permanent och allt fler flyktingar utvisas. Den allt hårdare och omänskliga flyktingpolitiken har kraftigt minskat antalet asylsökande. Redan år 2016 var det drygt 80 procent färre asylsökande som kom till Sverige jämfört med året innan. Idag är antalet asylsökningar en femtedel mindre än snittet för perioden 2000-2011.

I takt med att flyktingpolitiken har stramats åt och Socialdemokraterna har kopierat högerpartiernas batongpolitik har S-krisen fördjupats.

Samtidigt slits landet allt mer isär på grund av regeringens högerpolitik, marknadskaos och kapitalismens kortsiktiga vinstjakt.

Men statsministern skyller den sociala krisen och otryggheten på

asylsökande, som pekas ut som direkt ansvariga för skjutningar och gängkriminalitet.

Utan svar på välfärdskrisen och i skydd av den tillfälliga opinionskantring till höger aviserar Löfven en chockdoktrin 2.0 för att om möjligt rädda januariavtalet och hejda S-krisen.

Den upptrappade högerpolitik som de nya attackerna mot flyktingar aviserar understryker vikten av att kampen för att återupprätta asylrätten och flyktingars rättigheter blir ett med kampen mot januariavtalet.

RS och Offensiv säger: • Återupprätta asylrätten.

• Stoppa utvisningarna. Riv Fort Europas murar.

•G emensam kamp mot rasism, högerpolitik, skuldbeläggning och ökade klyftor. Jobb, välfärd och bostad åt alla – låt superrika, storbolag och banker betala. ■

EN MÄNSKLIG KAPITALISM?

samband med den globala maktelitens årliga firmafest i Davos har det publicerats flera rapporter som föga överraskande slår fast att den växande ojämlikheten undergräver tilltron till kapitalismen. Detta har i sin tur fått allt fler samhällstoppar, även många kapitalister, att börja förespråka en kapitalism med mänskligt ansikte, vad det nu är för ett system. ”Kapitalismen har visserligen gjort mig framgångsrik, men de senaste decenniernas besatthet kring vinster och aktieutdelningar har skapat hemska klyftor”. Det är numera budskapet från Marc Benioff, miljardär och en av Salesforces grundare, som vill se vad han benämner som ”en ny kapitalism som även beskattar de rikaste, inkluderat mig”.

Men kapitalismen är ett system för produktion av profit, baserat på utsugning och plundring. Ojämlikheten är en organisk del av systemet. Så det blir mycket prat och lite verkstad. Och medan makteliten pratar på ökar klyftorna, och bolag, banker samt superrika kan se fram emot nya skattesänkningar.

Bolagsskatten har i det närmaste halverats sedan 1981 och om världens superrika bara betalade 0,5 procent mer i skatt på sina förmögenheter och inkomster skulle det räcka till att bekosta skolan för 262 miljoner av världens barn.

D

et globala racet mot botten vad gäller löner, arbetsvillkor samt exempelvis bolags- och förmögenhetsskatter innebär samtidigt ett race mot toppen vad gäller vinster, aktieutdelningar och direktörslöner, vilket har resulterat i att de rikare blivit rikare i en hastighet och omfattning som saknar motstycke.

Under de senaste tio åren har antalet dollarmiljardärer i världen fördubblats samtidigt som antalet hungriga har börjat öka igen, särskilt i Afrika där en femtedel av befolkningen är undernärda.

De tre rikaste individerna i Afrika har tillsammans en förmögenhet som är lika stor som den fattigaste hälften av kontinentens invånare – 650 miljoner människor – förfogar över.

Att ge alla världens invånare tillgång till utbildning, vård och sociala trygghetssystem skulle kosta omkring 5 100 miljarder kronor per år, enligt FN-organet ILO. En stor summa, men inte större än vad den globala skönhetsbranschen årligen omsätter och lite i jämförelse med de nästan 19 000 miljarder kronor som världens militär årligen slukar. ■

Vårdkrisen innebär att cancersjuka får vänta orimligt länge på operationer vid Skånes universitetssjukhus, som enligt IVO pågått under lång tid. Bara 25 av de 115 som sjukhuset högprioriterade fick operation inom standardtiden. Den långa väntan innebär oro, extra cellgiftsbehandlingar och i vissa fall att patienter har fått gå över från kurerande behandling till palliativ vård (skärmklipp sr.se 21/1).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

23 JANUARI 2020 # 1 385

3

Fas 2 i ombildningsmotståndet Nu går ombildningskampen i Stockholm in i fas 2. Nu har 43 bostadsrättsföreningar lämnat in intresseanmälningar. Men det betyder inte att 50 procent av hyresgästerna i dessa fastigheter har anmält intresse för ombildning.

till exempel Grimsta hade två jätteföreningar på sammanlagt 800 lägenheter fuskat och läm­ nat in intresseanmälningar, trots att de inte hade 50 procent. I andra föreningar har de boende fått ingen eller felaktig information och bara skrivit på för att få reda på ett pris.

Nu samlas det lokala motstån­ det; även efter en inlämnad intres­ seanmälan finns det stora möjlig­ heter att stoppa en ombildning.

ketten ”Återkallande av intressean­ mälan”. Det kan bara bli ett ja till ombildning om minst 67 procent av förstahandshyresgästerna (en röst per lägenhet) röstar ja på en köpstämma.

Efter att en besiktning av fas­ tigheten är gjord kommer Stadshus AB att komma med ett pris som gäller i sex månader. Många som har skrivit på har lurats att fastig­ heten ska säljas för 70 procent av marknadsvärdet som så gjordes för tio år sedan, men det är fel; det är marknadspris som gäller.

Bostadsrättsföreningen måste därefter upprätta en ekonomisk plan och dela ut till alla boende.

Nejsidan behöver göra en kritisk granskning av planen som kom­ mer alla till del. Avslöja glädjekal­ kylen så som för låga räntor, för lite och för lågt räknat på underhåll, renoveringar, sociala åtaganden och mycket mer. Läs mer på rad­ dahyresratterna.se.

När Nätverket Rädda Hyresrätterna hade nätverksmöte den 18 januari gick vi igenom vad som nu väntar i fas 2. Att det är viktigt att organi­ seringen sker kvartersvis eftersom nejsidan behöver hålla koll på hur många nejröster man har.

Det görs genom främst dörr­ knack och vid andra tillfällen då hyresgäster pratar med varandra och de antingen fyller i en blankett för nej till ombildning eller blan­

På nätverksmötet berättade Ras­ mus Klockljung från Hässelby/ Grimsta mot ombildning om läget och om hur han har fört talan mot ombildning bland annat i lokaltid­ ningen och tidigare i lokal-tv och SvD. Både i Kvicksilvret med 371 lägenheter och Guldet med 410 lägenheter har nätverket delat ut ”Återkallelse av intresseanmälan” och fått in över 20 sådana totalt.

Det avslöjades sen att bostads­

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

I

Foto: Elin Gauffin

Sebastian Olsson kämpar mot ombildningsförsöken i Grimsta.

rättsföreningarna antingen har lju­ git eller inte kan räkna ut vad som är 50 procent. Nu är Kvicksilvret och Guldet räddat och förblir kom­ munala hyresrätter.

Sebastian Olsson informerade om kommande kamp mot mark­ nadshyror som nu även Stock­ holms Hyresgästförening har ställt sig bakom (läs mer på sidan 7).

Information var bara första delen av vårt möte. Andra halvan ägnades åt konkret dörrknack. Därmed fick Uranet information i dörrarna för första gången, och i Tungstenen sat­ tes en lokalgrupp upp, en plan för verksamheten gjordes samt att ett stort antal underskrifter samlades in för ett nej. Utsikterna att stoppa ombildningen av Tungstenen ser mycket goda ut.

De blågröna politikerna som styr stadshuset beslöt att ombildningar bara får ske om 60 procent av be­ ståndet är hyresrätter och allmän­ nyttan dominerar. Det gjorde att 5 013 lägenheter teoretiskt sett kan ombildas.

Bara föreningar i fastigheter med 4 344 lägenheter har lämnat intresse (varav minst 800 alltså är underkända). Detta innebär ett bakslag för borgarna.

Men dessa privatiseringsfana­ tiker har istället gått vidare med att sälja ut andra byggnader så som förskolor och Vällingby Cen­ trum. ■

Stockholm: ”Inga fler krig – Stoppa krigsindustrin!”

– Krig har alltid utförts av unga människor, oftast för gamla mäns intressen. Vi unga kan organisera oss mot krig, vi behöver inte betala med våra liv, offra våra liv för nåt som olja eller Trumps krigs­äventyr, bara vi är tillsammans. Bara om vi tillsammans försöker slå ner krigs­ hetsen och stå emot hotet om krig kan vi spara jättemånga människ­ ors liv och se till att vi har ljusare framtids för alla ungdomar världen över, sa Dante Wiechel.

Initiativtagaren Samuel Kostov från RS höll sitt tal på engelska: – Enda sättet att stoppa detta

är att organisera kamp mot dessa krigsföretag, gå ut i strejker, demon­ strera, kräva att företagsvinsterna på krig inte kan fortsätta. De som tjänar mest på detta måste stoppas av oss, folket som har makten att säga ”inte mer”, och stoppa lidandet som vi ser överallt. Militärutgifter kan satsas på exempelvis miljön istället.

Vilgot Karlsson från RS talade bland annat om världens totala militärutgifter jämfört med vad det skulle kosta att införa global välfärd, och räknade upp svenska vapentillverkare som exporterar till bland annat diktaturer, och gör enorma vinster på att indirekt stödja krig och konflikter.

Alex Grip tog bland annat upp om USA:s krig och kupper genom historien i ”demokratins namn”, och om den iranska regimens förtryck som hållit på i årtionden.

Mehrnosh Zafiee från Shora läs­ te upp ett uttalande och berömde Unga Socialister för att stå upp emot både USA och Iran.

– Visa solidaritet och stöd till folkets kamp för frihet och rättvisa i Iran! Vi uppmanar alla frihets­ kämpar, kvinnor, arbetare, aktivis­ ter, socialister och organisationer

Foto: Joanna Chichelnitzky

D

en 15 januari arrangerade Unga Socialister (Rättvise­ partiet Socialisternas ung­ domsgrupp) en antikrigsmanifesta­ tion i Slussen i Stockholm.

Det var en antikrigsmanifesta­ tion mot USA:s president Donald Trumps krigshandlingar, mot den iranska förtryckarregimen, en upp­ maning att stoppa den svenska va­ penexporten, och ett sätt att ge stöd till folkupproren i Iran och Irak och solidaritet med flyktingar.

Efter en kort introduktion från Vilgot Karlsson hölls en rad tal av aktivister, socialister och skolung­ domar.

Dante Wiechel var en av flera ungdomar som höll brandtal mot imperialism och krig.

i Sverige att reagera och fördöma den brutala regimen i Iran.

Elin Gauffin från RS talade om behovet av att ställa om till ett socia­ listiskt miljövänligt ekonomiskt sys­ tem för att undvika klimathotet, om massupproren i Irak och Iran, USA:s maktspel och krigspolitik, om den svenska militära upprustningen som får pengar medan välfärden krisar.

Zahra Hosseyni från Liv Utan Grän­ ser talade om livet som flykting. Mil­ joner har blivit flyktingar på grund av krig och osäkerhet. Kriget ska­ par fattigdom, klimatförändringar, drabbar och förstör människor, ekonomier – hela världen.

Samuel avrundade med att tala om normaliserandet av SD:s ra­ sism och hets mot flyktingar.

Kom med i kampen mot kapita­ lism och förtryck du också! Bara tillsammans kan vi störta fåtalets envälde och bringa till stånd ett samhälle fritt från förtryck och orättvisor, där människors och kli­ matets behov går först – ett socia­ listiskt samhälle! För mer info, gå in på socialisterna.org. ■ RS Stockholm

INRIKES

23 JANUARI 2020 # 1 385

4

Nu funderar man på att öppna Torvalla hälsocentral igen för att närbelägna Odensala vårdcentral är fuktskadad och måste rivas.

Patienterna i Odensala skulle då hänvisas till Torvalla, 2,5 km bort.

Ann-Marie Johansson (S) som satt i ledningen för regionen när man beslutade om stängningen säger nu att Torvalla behöver en vårdcentral.

Lars-Eric Olofsson (KD), Eva Hellstrand (C) och Elise Ryder Wikén (M) menar att de ”tuffa ekonomikraven har gett resultat” och ”tackar” personalen de skär ner på!

Att Jämtland-Härjedalens ekonomi är dålig är ingen nyhet. Även en dåligt omsatt ekonomi bör utan större problem klara av en topp i vårdefterfrågan, speciellt som denna inte kommer helt oväntat. Ändå gick Östersunds sjukhus upp i stabsläge på grund av överbeläggningar strax efter nyår.

blågröna styre ut och slår sig för bröstet. De berättar att de har tagit en regionplan med tydliga och utmanande krav på effektiviseringar.

Under året har de tagit ”svåra och tuffa” beslut, men det ska inte hota patientsäkerheten.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

D

en omedelbara orsaken var vinterkräksjuka samt många halkolyckor på grund av vintervädret med mycket is på gator och vägar. Vinterkräk-

Frågan är om man har lyckats med det. Ökad effektivisering betyder i mina öron en utökad exploatering av personalen, samma personal som de i insändaren tackar för ett väl utfört arbete. Vi kan få se en högre personalomsättning, något

sjuka kommer varje år liksom halka, även om den denna vinter har varit extrem.

I Länstidningen Östersund måndagen den 20 januari går regionens

som ytterligare pressar den återstående personalen.

I Östersund diskuterar man nu en flyttkarusell av stadens vårdcentraler. En anledning är att det var svårt att få fasta läkare till Torvalla vårdcentral. Torvalla är Östersunds största bostadsområde och samtidigt ett socioekonomiskt utsatt område. Därför stängde man vårdcentralen i maj 2018.

En annan anledning till stängningen var att många patienter hade listat sig på en nystartad privat vårdcentral.

Foto: Lena Manneby och Fotograferna Anna & Maria AB

”Effektiviseringar” lamslår vården i Östersund

Det finns planer på att slå ihop ytterligare två vårdcentraler, Zätagränd i centrala Östersund och Lugnviks vårdcentral i stadens västra delar. I Lugnvik dras man med lokaler som måste renoveras. Zätagränd ligger i ett hus som ägs av fastighetsbolaget Diös. De vill bygga till huset med några våningar och då blir hela fas­ tigheten en byggarbetsplats.

Regionledningens lösning blir då att slå ihop de två till en som ska ligga vid sjukhuset. Att flytta vårdcentralen i Lugnvik in mot centrum verkar konstigt då Östersund expanderar åt andra hållet. Enligt Tom Silverklo (C), ordförande i hälso-och sjukvårdsnämnden, ska det inte vara några större problem eftersom man har bra kollektivtrafik till och från Lugnvik.

Ett återkommande problem för den offentliga sektorn är den kortsiktighet det innebär att hålla innevarande budget. Det som behövs är en långtidsplanering. Inrättande av privata alternativ gör en sådan svårare.

Det som behövs är ett tillskott med pengar och ett stopp för privata utförare. Under nuvarande politiska ledning, lokalt såväl som på riksplanet, blir det svårt att uppnå – om vi bara ska lita till den politiska processen vill säga. Det behövs en gräsrotsrörelse för att tvinga fram en förändring. ■

96,4 procent sa nej till utförsäljning av Öresundskraft Den nya kommunledningen som tillträdde efter valet påbörjade omgående via en amerikansk konsultfirma att hitta budgivare som kunde köpa det kommunala bolaget.

Kommunen betalade cirka 25 miljoner till det amerikanska konsultbolaget för detta arbete.

Trots ett stort hemlighetsmakeri från den styrande borgerliga alliansen vad gällde vem som var budgivare kom det till sist fram att köparen var pensionsföretaget AMF som ägs av Svenskt Näringsliv och LO. AMF ville köpa bolaget för 12,2 miljarder kronor, pengar som den styrande borgerliga alliansen påstår skulle användas till att ”rädda välfärden” (!).

Detta från samma borgerliga allians som driver igenom nedskärningar i vård, skola och omsorg och som driver på för att privatisera kommunala verksamheter.

När det stod klart att motståndarna till försäljningen hade lyckats samla in tillräckligt många

Foto: CC

D

en 12 januari i år hölls en folkomröstning i Helsingborg där frågan var ja eller nej till utförsäljning av det kommunala elbolaget Öresundskraft.

Bakgrunden till förslaget om utförsäljning är att Helsingborg sedan valet 2018 styrs av en borgerlig allians bestående av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.. Man har passivt stöd av Sverigedemokraterna som är vågmästare.

Men även innan valet 2018 styrdes Helsingborg av en borgerlig allians som hösten 2017 lade fram ett förslag till försäljning av Öresundskraft till privata intressen för 7 miljarder kronor. Detta förslag röstades dock ner i kommunfullmäktige av en majoritet bestående av S, MP och V. Våren 2018 vill M återigen sälja ut Öresundskraft och sommaren 2018 togs initiativ av gruppen ”Stoppa försäljningen av Öresundskraft” till en namninsamling för en lokal folkomröstning om eventuell utförsäljning.

Folkomröstningen vann en lavinartad seger och verkar av allt att döma ha stoppat utförsäljningen.

namn för en folkomröstning gjorde högeralliansen allt för att förhala den.

Det gick till och med så långt att ledande företrädare för M och L uppmanade folk att stanna hemma och inte gå och rösta!

Resultatet av folkomröstningen blev ett förkrossande nederlag för den styrande borgerliga alliansen: Nejsidan vann med hela 96,4 procent av rösterna. Allt pekar nu mot att det inte blir någon utförsäljning av Öresundskraft. Kamp lönar sig!

Nu gäller det att gå vidare och se till att stoppa försämringarna i välfärden. Då krävs det mobilisering av fackföreningar, intresseorganisationer och partier som säger sig vilja bekämpa den borgerliga politiken. ■ Anders Wemmert

23 JANUARI 2020 # 1 385

I korthet

Behovet av personal i särskilt välfärdsyrken ökar, men ändå utförs enorma nedskärningar på personalstyrkor.

5

Häkte misskötte rullstolsburen

O

mvårdnad Ett häkte i Göteborg får allvarlig kritik av Justitieombudsmannen (JO) efter att en rullstolsburen mans grundläggande behov inte tillgodoseddes vid dennes vistelse under ett par dagar 2018. Vid ett tillfälle tog det 12 timmar innan hans behov blev tillgodosedda, trots att häktets sjuksköterska hade uppmärksammat personalen och ansvarige chefen om den intagnes situation och trots personaltillsyn varje timme. Det rapporterar Publikt den 20 januari. ”Häktet har uppgett att alla intagna som är anhållna står under omvårdnadstillsyn, det vill säga tillsyn varje timme dygnet runt. Utredningen har vidare visat att personalen och ansvarig chef vid flera tillfällen blev uppmärksammade på NN:s situation. Trots detta dröjde det mer än tolv timmar innan NN:s trängande omvårdnadsbehov blev tillgodosedda. Det är givetvis helt oacceptabelt, och häktet förtjänar allvarlig kritik för det inträffade”, skriver JO.

Lokalt vårduppror i Fagersta

trots stor personalbrist Antalet långtidsarbetslösa i Sverige närmar sig den högsta nivån sedan 1990-talet. Arbetslösheten har ökat sedan december och ligger nu på 7,4 procent, eller 374 000 personer, enligt Arbetsförmedlingen.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

A

rbetsförmedlingens prognos för åren 2020–2023 förutser att antalet långtidsarbetslösa under perioden kommer att uppnå den högsta nivån sedan 1990-talet i Sverige. I slutet av december skrev drygt 29 000 personer in sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen, vilket höjde den totala siffran på arbetslösa personer i Sverige till 374 000, eller 7,4 procent av befolkningen.

det finns fler som söker jobb, men att färre jobb skapas.

Faktum är att det sker enorma nedskärningar inom den offentliga sektorn, vilket leder till att anställda förlorar jobben. Ta vårdkrisen som exempel. Tusentals undersköterskor, sjuksköterskor och läkare sägs upp med argumentet att det inte finns pengar, bland annat på Södersjukhuset i Stockholm, där 800 anställda förlorade jobben. För

Att det är personalbrist överallt samtidigt som arbetslösheten stiger är ett bevis på att systemet inte fungerar.

Enligt rapporten står tre fjärdedelar av de arbetslösa långt från arbetsmarknaden; bland annat personer som saknar gymnasiebetyg och utrikes födda personer, främst kvinnor. När arbetslösheten ökar knuffas de ännu längre bort från möjligheten att få ett jobb och blir därmed också hårt drabbade.

Enligt Arbetsförmedlingen beror den ökande arbetslösheten på en ”avmattning i ekonomin” och att

att sedan klara av personalbehovet hyrs dyra konsultläkare in. Man gör med andra ord ett aktivt val att betala mer pengar för mindre personal.

Sådana politiska beslut leder omedelbart till en ökad arbetslöshet, men också till ett meningslöst ökat lidande för de som behöver vård, och en ohållbar arbetsbörda för den personal som finns kvar.

Ett steg för att minska arbetslösheten och lösa en mängd andra pro-

blem på köpet är att anställa fler inom vård, omsorg och skola.

Dagens system där marknaden styr har diskriminering och förtryck inbyggt i sig. Ett litet exempel är arbetsmarknaden; ju fler som saknar jobb, desto längre kan företagen tänja på gränserna när det kommer till lön, anställningsvillkor med mera. Ju mer desperata människor blir, desto fler inskränkningar på deras rättigheter går de med på, bara de överlever. Det är i slutändan en kamp för överlevnad.

Därför kommer dagens system aldrig självmant lösa arbetslösheten. Men om vikten istället låg på människan och hennes välmående och rättigheter, och inte på profiten, skulle arbetslösheten enkelt kunna utplånas. Antalet anställda bara inom den offentliga sektorn skulle kunna fördubblas, vilket skulle skapa fler jobb, en bättre arbetsmiljö och en bättre miljö för elever, vårdtagare och brukare.

Om Sveriges 374 000 arbetslösa skulle ges arbete inom vård, skola, omsorg eller något annat som gör nytta för omgivningen och för dem själva skulle många problem kunna lösas på en gång.

Att det är personalbrist överallt samtidigt som arbetslösheten stiger är ett bevis på att systemet inte fungerar. Södersjukhuset är däremot ett bevis på att det inte handlar om resursbrist; pengarna finns, men behöver omfördelas och användas på ett hållbart sätt. ■

Foto: Arbetsmiljöverket

Arbetslösheten ökar

V

årdkrisen I västmanländska Fagersta har anställda inom äldreomsorgen startat ett lokalt vårduppror, ett av många som har uppstått den senaste tiden. Anledningen är att de inte kan gå upp till heltid efter att kommunen har infört det som norm, eftersom tiderna inte räcker till. På vissa arbetsplatser får bara tre anställda jobba mellan klockan 13-16, vilket medför att många bara kan jobba 4-5-timmarspass åt gången om de inte vill tvingas jobba delade turer, rapporterar Kommunalarbetaren (KA) den 17 januari.

– Vi vill inkludera andra som arbetar i äldreomsorgen, inte bara undersköterskor. Vi hoppas att det finns fler som säger ifrån och inte bara gnäller. Vi hoppas på mer engagemang, säger Sara Närkling, arbetsplats- och skyddsombud, till KA som inte utesluter att det blir manifestationer och protestaktioner i framtiden.

Facklig vrede mot nedskärningar

M

an ur huseprotester I Umeå, likt de flesta kommuner, har för- och grundskolan stora underskott då de inte kompenseras för behoven. Elevgrupperna blir större och tillgången på speciallärare och assistenter blir mindre, vilket innebär en högre arbetsbelastning för lärarna. Men även vården och övrig välfärd går på knäna. Därför samlar nu de sex fackförbunden Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal, Vision, Vårdförbundet och Akademikerförbundet SSR – tillsammans med Funktionssätt Umeå och engagerade privatpersoner – till en manifestation på Rådhustorget den 25 januari. Det skriver Skolvärlden den 17 januari.

– Det blir mer och mer uppenbart att kommunen har svårt att få pengarna att räcka till välfärden. Underfinansiering gör att vi får ett minusresultat som vi sedan måste dras med. Långsiktigt vore det samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på skolan, men budgetarna sträcker sig ju bara ett år i taget. Jag är jätteorolig för lärarbristen och för möjligheten att ge stöd till de elever som behöver det. Det blir de elever som behöver mest stöd som drabbas värst när assistenter och speciallärare försvinner, säger Lärarnas Riksförbunds kommunombud i Umeå, Birgitta Larsson, till Skolvärlden.

Renovräkningar upprör i Umeå

B

ostad När företaget Rikshem ska renovera nära 200 lägenheter i stadsdelen Mariehem i Umeå planerar man samtidigt att höja hyrorna med omkring 40 procent. Oron bland de boende i området är stor, rapporterar SVT Nyheter Västerbotten den 15 januari.

– Allt kom så plötsligt. Det här måste Rikshem ha planerat länge. Det finns vissa som har flyttat in nyss och när de skrev kontrakt fick de inte veta något om det här. Vi vet inte var vi ska bo i sex månader. Barnen går i skola här så vi kan inte flytta för långt bort, säger Carlos Gomes till SVT Nyheter, som funderar på om han måste skaffa ett tredje jobb för att klara en hyreshöjning på 3 000 kronor i månaden.

Hyresgästföreningen är kritisk till Rikshems drastiska hyreshöjningar. ■

INRIKES

23 JANUARI 2020 # 1 385

6

tillskottet inte kommer att påverka sjukhusens budgetar, enligt finansregionrådet Irene Svenonius (M) till Dagens Medicin den 21 januari.

Januariavtalets löfte om att påslaget stoppar varslen i vården saknar sanningshalt.

Jämfört med de enorma behoven i välfärden är regeringens extrapengar – och de övriga partiernas förslag – en droppe i havet.

från regeringen Januariavtalets fyra partier – S, MP, C och L – meddelade i måndags att kommunsektorn får ett ytterligare bidrag på 5 miljarder i år, vilket återigen är för lite, för sent.

Utöver de 5 ”välfärdsmiljarderna” får rättsväsendet ett ökat anslag på 750 miljoner kronor i år. Huvuddelen går till domstolsväsendet, inklusive Migrationsdomstolarna, för att påskynda utvisningsbeslut.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

M

åndagens besked kom sedan frågan om ytterligare bidrag till kommunsektorn slagit ännu en spik i januariavtalets kista och en ny regeringskris var under uppsegling.

Januariavtalet gav kommuner och regioner ett ökat tillskott på endast 5 miljarder kronor årligen fram till 2022. I förhållande till behoven var det en droppe i havet. Även med det nya tillskottet för i år fortsätter välfärden att vara kraftigt underfinansierad och underbemannad. Bara för att behålla dagens nivå i välfärden och med samma personaltäthet – och trots skattehöjningar – skulle kommunsektorn behöva 43 miljarder kronor mer till 2022, enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) beräkningar. Den siffran är förmodligen i underkant.

Det var naturligtvis inte omsorgen om välfärden som vägledde Moderaterna när partiet i förra veckan presenterade en extrabudget som innehöll 3 miljarder kronor i ökade anslag till kommunsektorn och 2,7 miljarder mer till rättsväsendet. Förslaget om en extrabudget var ett led i partiets försök att återta positionen som det blåbruna blockets anförare och blåsa upp M-ledaren Ulf Kristersson som högeroppositionens givna statsministerkandidat. Det var också därför som Moderaterna sade sig önska ett extraval.

Det Moderaterna föreslog var ingen lindring av kommunkrisen.

För landets 21 regioner skulle det endast ha blivit 900 miljoner kronor mer i extra tillskott. Det ska jämföras med att enbart Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge beräknas ha gjort ett underskott på 1,6 miljarder ifjol.

Talande är också att Moderaterna ville ge avsevärt mycket mer till polisen än till vården. Merparten av de 2,7 miljarder kronor extra till rättsväsendet i år var ämnat att gå till polisen som redan har fått stora tillskott. I S-MP-regeringens höstbudget avsattes drygt 28,5 miljarder kronor till Polismyndigheten för 2020. Det var till och med mer än vad myndigheten hade begärt.

Förslagen i Moderaternas extrabudget, som fått stöd av Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, skulle finansieras genom bland annat minskat bistånd och indragna bostadssubventioner.

Vänsterpartiets krav på minst 10

miljarder kronor mer till kommuner och landsting (regioner) i år är mer av ett verkligt tillskott, men inte tillräckligt för att sluta det växande finansieringsgapet och påbörja en nödvändig upprustning av välfärden för att svara upp mot behoven.

Men utfallet av de förhandlingar som V har inlett med M och KD för att få januariavtalets partier att ge kommunsektorn mer än endast 5 miljarder kronor i år slutar sannolikt i ”enighet i sin oenighet”.

Det extra tillskott som januariavtalets partier är beredda att tillföra, och som sannolikt skulle finnas med som en del i vårändringsbudgeten i april, ger landets regioner totalt 1,5 miljarder kronor. Det

Foto: Emil Tavassoli / Flickr CC

För lite, för sent

räcker inte långt mot den fördjupade vårdkrisen. Det samlade underskottet i regionernas sjukvård är nära 5 gånger större.

För den hårt drabbade Region Jämtland-Härjedalen innebär januariavtalets påslag ett tillskott på 119 miljoner kronor i år. Regionen har ett samlat underskott på 1,3 miljarder kronor. ”120 miljoner ska sparas under 2020. Sedan tidigare är det beslutat att 100 tjänster ska bort, en siffra som kan öka till 180”, rapporterade SVT Jämtland i måndags.

Region Uppsala får ett tillskott som knappt är en tiondel av Akademiska sjukhuset i Uppsalas underskott ifjol. Och det M-ledda blågröna styret i Region Stockholm har redan deklarerat att det extra

”98 procent av kommunerna kommer att skära ner på skolan 2020”, skrev Pernilla Wallgren och Alexander Skytte, Lärarupproret, i ett öppet brev till utbildningsminister Anna Ekström (S) den 18 december och fortsätter: ”Vi behöver fler personer med adekvat utbildning i form av speciallärare, specialpedagoger, resurspedagoger, skolkuratorer, skolpsykologer, skolsköterskor, logopeder, talpedagoger och bibliotekarier”.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skriver i en kommentar till regeringens ”välfärdsmiljarder” i Dagens Samhälle den 21 januari att: ”Det går direkt att konstatera att det här inte kommer att räcka. En färsk Novusundersökning som Lärarförbundet beställde visar att hela 83 procent av lärarna uppger att de inte har resurser att sätta in särskilt stöd till de elever som behöver och att endast 15 procent kan köpa in de läromedel de behöver. Fyra av tio lärare och förskollärare uppger att de har större barn- och elevgrupper nu jämfört med för ett år sedan. Det här håller inte. Det behövs väldigt kraftiga resursförstärkningar”. Årets kommunbudgetar varslar om ännu störrre nedskärningar i framtiden om inte staten skjuter till ett årligt stöd som är två gånger större än vad januariavtalets partier är beredda att ge detta år. Inga löften har avgetts vad gäller efter år 2020, trots de växande behoven och minskade skatteinkomster till följd av ökad arbetslöshet.

Det krävs kamp, både lokalt och i form av riksomfattande kampanjer, för att rädda välfärden och stoppa såväl den högerpolitik som januariavtalet föreskriver som de blåbrunas. Behoven ska styra. Låt superrika, storföretag och banker betala för en nödvänding upprustning av välfärden, höjda löner och bättre villkor för de anställda. ■

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger:

• Stoppa nedskärningarna, jobbneddragningarna och varslen i välfärden. Inga vinster i välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Omedelbar höjning av statsbidragen till kommuner och regioner, med extra höjningar till glesbygdskommuner. Minst 50 000 nya välfärdsjobb per år.

• Samla motståndet i en riksomfattande protestdag i vår.

• Fasta jobb och heltid till de som önskar. 6 timmars arbetsdag utan lönesänkning och försämrade villkor. Nej till låglönemarknad, höjt och breddat rut-avdrag.

• Gemensam kamp mot rasism och skuldbeläggning. Återinför rätten till asyl.

• Försvara allmännyttan. Nej till marknadshyror, ombildningar och utförsäljningar.

• Ta tillbaka alla skattegåvor till de rika, storbolag

och banker. Höj bolagsskatten och kapitalbeskattningen. Återinför beskattning av arv, förmögenheter och stora fastigheter.

• För en snabb och jämlik klimatomställning. Skrota den nyliberala mineralpolitiken. Utveckla ett ekologiskt jord- och skogsbruk. Massiva offentliga satsningar på avgiftsfri kollektivtrafik och nollhus.

• Demokratiska och kämpande fack. Bygg en kämpande socialistisk vänsteropposition – för ett nytt arbetarparti.

• Behoven ska styra. Bankerna, storbolagen, och naturtillgångarna samt transport-, bygg- och bostadsbolagen måste överföras i samhällets ägo och styras demokratiskt. För en demokratisk plan för hela samhällsekonomin som utgår från män­ niskors behov och säkrar en utveckling i samklang med naturen.

23 JANUARI 2020 # 1 385

7

Foto: Natalia Medina

Januariavtalet möts av protestdag den 18 april

Välfärdsalliansen samlar tillsammans med gräsrötter, hyresgästföreningar och andra organisationer till en landsomfattande protestdag mot den brutala högerpolitiken.

Ett år efter januariavtalet mellan S, MP, C och L tar protesterna nu fart på allvar mot marknadshyror, försämrat anställningsskydd, underminerad välfärd med mera. Sedan regeringen har tillsatt en klimatutredare, Anders Danielsson, som redan förespråkar ja till Preemraff lär också detta bidra till att ytterligare sporra vårens klimatprotester.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

R

edan tidigare har Hyres­ gästföreningen i Västra Sverige uppmanat till lands­ omfattande protester på gator och torg lördagen den 18 april mot marknadshyror och annat otyg i januariavtalet.

Sedan även torsdagskvällens regi­ onstyrelsemöte för Hyresgästfören­ ingen i Stockholm den 16 januari på förslag från sitt bostadspolitiska utskott beslutade att demonstrera den 18 april, samt att detta ska ske tillsammans med Välfärdsallian­ sen, kan detta bli en ännu hetare protestdag.

– Hit men inte längre; om vi fortsätter att knyta nävarna i våra fickor går tåget. Och det gäller inte bara marknadshyror. Vart är vi på väg med en S-ledd regering som lägger högerbudgetar? Nu måste alla som har varit med och byggt upp välfärden ta kampen, säger Hyresgästföreningens regionord­ förande i Stockholm Simon Safari till Offensiv.

”

Hit men inte längre; om vi fortsätter att knyta nävarna i våra fickor går tåget. Och det gäller inte bara marknadshyror.

– Vi måste visa att vi är en kampor­ ganisation och gå tillbaka till den delen. För många av våra medlem­ mar är situationen som 1915 igen, med dåligt underhållna lägenhe­ ter och så vidare. Folk- och arbe­ tarrörelserna måste kämpa ihop, hyresgästföreningen och fackför­ eningarna, säger Janåke Skoog, som representerar regionstyrelsen i Välfärdsalliansens samordnings­ grupp och har en bakgrund som fackligt aktiv på Scaniabussar i Ka­ trineholm.

Stockholmsregionens beslut välkomnas av Kristofer Lundberg, hyresgästföreningens ordförande i Västra Sverige.

– Det är jättebra att de två störs­ ta regionerna i landet har beslutat sig för att mobilisera till protester den 18 april. Det kan öppna för fler och förhoppningsvis även förmå riksförbundet att se styrkan i ge­ mensamma protester i hela landet, säger Kristofer Lundberg.

I Välfärdsalliansen, som bildades förra våren i spåren av kampen mot ombildningar av hyresrätter i Stockholm, ingår förutom Hyres­ gästföreningen Region Stockholm och Seko Stockholm flera nätverk och organisationer som Norra Järva Stadsdelsråd, Rädda hyresrätterna, Nätverket för Gemensam Välfärd och Klimataktion. Även Elettan och Unga byggare ställde sig förra våren bakom den gemensamma plattfor­ men och sa att de ville delta, och fler kan tillkomma.

När det gäller bostadsfrågor startar kamprörelsen med ett lokalt stormöte i Folkets Husby onsdag den 5 februari kl 18, som arrangeras av Norra Järva Stadsdelsråd, Ort till ort och Hyresgästföreningens Jär­ vastyrelse, i samarbete med Hyres­ gästföreningens Stockholmsregion och Välfärdsalliansen.

Arrangörerna hoppas bidra till växande gräsrotsprotester även i Stockholms förorter mot januariav­

talets marknadshyror och den sorts svindlande bostadsaffärer som vi har sett exempel på när världens största riskkapitalbolag Blackstone köpte upp D. Carnegie, bytte nam­ net till Hembla och efter bara tre år sålde bolaget till Europas största fastighetsgamar i Vonovia för 6 mil­ jarder kronor.

På mötet i Folkets Husby medver­ kar Simon Safari, ordförande i Hy­ resgästföreningen Region Stock­ holm, och Ann-Margrethe Livh, som representerar Järvastyrelsen, lokala aktivister och kanske även bostadsforskare.

Men mötet syftar också till att sätta Välfärdsalliansens gemensam­

ma vårkampanj i rullning. Där ska också Seko Stockholms ordförande Monika Roll förutom att uttala fack­ ets stöd till bostadskampen berätta om den parallella kampanj som Seko Stockholm drar igång till försvar för det hotade anställningsskyddet.

– Vi måste se till att stoppa pla­ nerna på att ge arbetsgivarna stör­ re makt att säga upp personal, utan saklig grund och turordningsreg­ ler, menar Monika Roll.

Som ett led i den kampanjen in­ bjuder Seko Stockholm till ett stor­ möte i ABF-huset lördag den 29 februari. Monika Roll hälsar inte bara andra fackföreningar utan även Välfärdsalliansen och allmän­ heten välkomna. ■

Protestkalender för Stockholm

På Välfärdsalliansens samordningsmöte den 10 januari listades vårens långa protestkalender i Stockholm så här: • 5 februari, Stormöte mot marknadshyror och bostadsspekulation i Folkets Husby; • 14 februari, Global skolstrejk för klimatet och därefter Knegarpub om LAS på restaurang Cirkeln; • 29 februari, Fackligt stormöte för anställningsskyddet i ABF-huset; • 8 mars, internationella kvinnodagen; • 18 april, Protestdag mot januariavtalets marknadshyror, försämrade anställningsskydd och omvända fördelningspolitik; • 24 april, Global klimatstrejk; • 25 april, Skolmarsch; • 1 maj; • 23 maj; Välfärdsmarsch, där alla ”upprorsrörelser” och fack är välkomna.

ANALYS

23 JANUARI 2020 # 1 385

On Fire: Brandtal för 8

On Fire: The Burning Case for a Green New Deal (Simon & Schuster, 2019), är den engelska titeln på den kanadensiska författaren och klimat-gurun Naomi Kleins senaste bok.

Den handlar om den fundamentala globala samhällsomställning som krävs inom tio år om inte dagens klimatnödläge ska överskrida oåterkalleliga tippunkter som hotar världen med en fasansfull era av rasistiskt klimatbarbari, något som vi redan ser tendenser till.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

”

Det kommer att krävas mycket mer än en kolskatt eller handel med utsläppsrätter. Det kommer att krävas ett allomfattande krig mot utsläpp och fattigdom och rasism och kolonialism och desperation, allt samtidigt.

och några ska klandras... Vissa människor, vissa bolag, vissa beslutsfattare i synnerhet vet exakt vilka ovärderliga värden som de har offrat för att kunna fortsätta tjäna ofattbara summor pengar... Och jag tror att många av er här idag hör till denna grupp av människor”.

Klein påminner också om hur många, ofta bruna och svarta, eldsjälar, inte har fått samma uppmärksamhet. ”Greta Thunberg må ha

varit gnistan, men vi är löpelden”, citeras brittiska klimatstrejkare.

Bakom det enorma genomslaget för klimatprotesterna under 2019 ser också Klein klimatforskarnas radikalisering i takt med allt mer alarmerande forskningsresultat, som när FN:s klimatpanel IPCC 2018 varnade för att de globala utsläppen av koldioxid måste halveras på bara 12 år till 2030 och nå ner till netto-noll 2050 om världen ska ha en rimlig chans att hejda uppvärmningen till 1,5 grader.

En lika viktig hoppingivande faktor som forskarnas redaikalisering och de globala elevstrejkerna anser Naomi Klein vara genombrottet för idéerna om en Green New Deal. Dessa slog igenom sedan hundratals ungdomar i den amerikanska Sunrise-rörelsen i t-shirtar med påskriften ”Vi har rätt till bra jobb och en framtid vi kan leva i” stormat in i USA:s kongressbyggnad strax efter mellanvalet i november 2018, där de också fick stöd av en grupp (ibland kallade ”the squad”) nyvalda unga kvinnor som Alexandria Ocasio-Cortez, Rashida Tlaib och Ayanna Pressley.

Från tidigare mest negativa kampanjer mot hotande försämringar ser Klein den GND som tre månader senare lanserades som en ”game changer” som kan inspirera till gemensam kamp för en bättre framtid mot den ekonomiska modell som förstör både planeten och människors livskvalitet i allt från stagnerande löner och gapande ojämlikhet till social nedrustning och ett sammanbrott för allt som liknar social sammanhållning.

Enligt förslaget ska en samlande masskampanj dras igång för noll i USA:s nettoutsläpp redan till 2030 genom väldiga investeringar i förnybar energi, energieffektivisering och rena transporter. Arbetare ska under omställningen garanteras goda jobb, löner och villkor. Samhällen som drabbats av smutsiga företag, varav många ursprungsfolk, bruna och svarta, ska kompenseras och delta i att utforma omställningen. Till GND läggs även nyckelförslag från demokratiska socialister som allmän sjukvård, barnomsorg och högre utbildning.

Liknande förslag har även anam-

Naomi Klein.

Foto: Natalia Medina, Wikimedia Commons

N

är boken snart ges ut på svenska av Oktoberförlaget blir titeln I lågor: Brandtal för en radikal klimatpolitik. On Fire innehåller ett urval av Naomi Kleins artiklar, essäer och tal under de senaste tio åren.

Dess 53 knivskarpa sidor introduktion under rubriken ”We are the wildfire” inleds med en översvallande hyllning av Greta Thunberg och den första riktigt stora globala skolstrejken av Fridays For Future som hon inspirerade till i mars förra året, där många bar plakat med Gretas mest anslående ord, ”Jag vill att ni drabbas av panik, vårt hus brinner”.

Till skillnad från dem som likt SVT:s klimatexpert Erika Bjurström förebrår Greta Thunberg för ”vänsterpopulism” instämmer Klein helhjärtat i den 16-åriga Thunbergs obetalbara uppläxning av de superrika vd:ar, ledande politiker och celebriteter som bjudit in henne till förra årets World Economic Forum i Davos. ”Om alla är skyldiga kan ingen klandras

Greta Thunberg och de globala skolstrejker hon blev katalysatorn till hyllas i boken. Om dock inte samhället radikalt ändras såväl soc

mats av Labour och börjat diskuteras även i Europa.

Naomi Klein duckar inte för anklagelser om att utnyttja klimatkrisen till att förespråka en socialistisk eller antikapitalistisk agenda. Svaret är att hon under hela sitt vuxna liv har varit inblandad i rörelser som konfronterar hur det rådande ekonomiska systemet under sin globalisering saboterar människors liv och natur i sin skoningslösa jakt på profiter, alltifrån Indonesiens sweatshops till Nigerdeltat. Detta var också något som Klein dokumenterade redan i sin första bok No Logo som blev något av en bibel för den globaliseringskritiska proteströrelse som tog fart i samband med Världshandelsorganisationen WTO:s toppmöte i Seattle 1999.

Argumentet att de kapitalistiska förmögenheter som skapas så småningom sipprar ned till nästan alla bemöter hon med att likgiltigheten för exploateringen av arbetare på fabriksgolvet och enskilda berg och floder istället har sipprat upp till att sluka hela planeten, liksom

Marx har varnat för med begreppet ”kapitalismens ekologiska reva”.

Inte alla klimatåtgärder inom det rådande systemet kan avfärdas, menar hon; alla möjliga åtgärder behövs nu, skriver hon, bara för att i nästa andetag instämma i IPCC:s ord om ”att det finns ingen historisk motsvarighet till den skala av nödvändiga förändringar som krävs, särskilt på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt”.

Alternativet är enligt Klein en värld av växande klimatbarbari. Hon berättar om hur den globala skolstrejken den 15 mars i Christchurch, Nya Zeeland, skingrades av polisen sedan en rasistisk massmördare, som i Anders Breiviks anda kal�lade sig en ”etnonationalistisk ekofascist”, gått till attack mot en moské i staden och skjutit ihjäl 51 personer.

När klimatkrisen enligt en prognos av Världsbanken kan skapa 140 miljoner klimatflyktingar i Afrika söder om Sahara, Sydasien och Latinamerika redan 2050 rustar sig redan i dag både EU och Trumps USA med att bygga murar för att

skydda de 20 procent rikaste som har svarat för 70 procent av de globala utsläpp som först och värst drabbar de fattigaste.

För dem är flyktingkrisen inte människors lidande, utan deras obekväma önskan om att fly från detta lidande. Redan idag vidtas allt fler åtgärder för att avskräcka människor från att söka säkrare liv genom att migrera över gränser, som när EU i kallt blod låter människor drunkna i Medelhavet. ”Låt det inte råda något missförstånd: det här är klimatbarbariets gryning”, skriver Klein. ”Det är så här den rika världen kommer att ’anpassa sig’... och vad som börjar som brutalitet vid gränserna kommer alldeles säkert att infektera samhället i sin helhet”.

När klimatkrisen skärper kraven på omfördelning av rikedomar och solidariskt bistånd till reparationer och skydd till de drabbade kommer allt fler inom den hårda högern att ropa högt om ”socialistisk konspiration”. Fler av dagens klimatförnekare kan abrupt byta fot och ansluta sig till en världsåskådning som vill

23 JANUARI 2020 # 1 385

r en Green New Deal 9

cialt som ekonomiskt väntar ”en värld av växande klimatbarbari”.

resa murar mot farliga invasioner av mindre värda människor. Flera av de värsta högerextremisterna kan också som den norske massmördaren Anders Breivik redan gjort i sitt manifest utropa ”Green Is the New Red – Stop Enviro-Communism!”

Vi står enligt Klein inför ett dramatiskt vägval. ”Det kommer att krävas mycket mer än en kolskatt eller handel med utsläppsrätter. Det kommer att krävas ett allomfattande krig mot utsläpp och fattigdom och rasism och kolonialism och desperation, allt samtidigt”.

I On Fire instämmer hon i Greta Thunbergs ord om att vi, när vi har lärt oss vår läxa, måste inse att det krävs en ”ny politik” och ”en ny ekonomi, där allt baseras på vår snabbt minskande och extremt begränsade kolbudget”. För Klein innebär detta inte minst ett omedelbart stopp för alla nyinvesteringar i kol, olja och gas och en plan för avveckling, som samtidigt skyddar arbetare och berörda samhällen, något som hon anser kan kräva att ägandet av en del av dessa företag tas över.

I kapitlet ”Capitalism vs the Climate” överraskar kanske Klein en del av läsarna med att instämma med de ”klimatförnekare” som i stil med Heartland-institutet har insett att klimatvetenskapens budskap är en antites till deras tilltro till den ”fria marknaden”, med krav på omfördelning av rikedomar, höjda skatter, regeringsingripanden, regleringar. ”Dessa är i betydligt mindre förnekelse än en massa professionella miljöförkämpar, som å ena sidan målar upp en bild av den globala upphettningens Armageddon för att sedan försäkra oss om att vi kan avvärja katastrofen genom att köpa gröna produkter och skapa sluga utsläppsmarknader”.

Om det är ett mått av försiktig självcensur eller bristfällig analys av det kapitalistiska systemets konkurrens- och vinstdrift eller inte så begränsar sig Naomi Kleins politiska budskap till att förespråka en grön vänster som i stil med idéerna bakom en Green New Deal kan göra upp med 30 år av privatiseringar, marknadsfundamentalism och frihandelsavtal.

Men när hon förklarar att detta måste ske genom en demokratisk och deltagande planering av industrier, markanvändning, länder, städer och lokalsamhällen, jordbruket och skogsbruket, är det svårt att se hur detta ska kunna fullbordas utan ett helt annat, demokratiskt och socialistiskt samhällssystem.

Naomi Klein argumenterar övertygande mot dem som tror på en energieffektiv ”grön tillväxt” som enbart byter fossila bränslen mot förnybar energi. Att den privata konsumtionen bland de 20 procent rikaste måste begränsas genom beskattning och andra åtgärder inser hon också vara en idé som rakt av kolliderar med de stora företag som dominerar den globala ekonomin.

Inom den snart förbrukade kolbudget som världen har kvar måste en ökad materiell konsumtion enligt Klein förbehållas världens fattiga, medan det i de utvecklade länderna är de icke vinstdrivna sektorerna (”offentliga sektorn, kooperativ, lokala företag, icke vinstdrivna företag”) som måste expandera,

som utbildning, vård och fritidsaktiviteter. De företag som drivs för att sälja för profiter måste stå tillbaka, och särskilt de som extraherar naturresurser.

Låt oss också instämma med hennes slutsats att ”när Heartland-­ institutet reagerar på mänskligt orsakad klimatförändring som om kapitalismen själv är hotad är det inte för att de är paranoida. Det är för att de fattar”.

Tillsammans med Greta Thunberg fortsätter Naomi Klein att vara en av den globala klimatkampens mest värdefulla förkämpar.

Hon har antagligen rätt i att det är en kraftfull massrörelse av rörelser för nyckelkraven i en klimatkontrollerad Green New Deal som har bäst möjligheter att bryta enfrågerörelsernas silotänkande och politiska handlingsförlamning. I stort sett alla de argument som vi behöver för att fylla ut de luckor i resonemanget som Naomi Klein av olika skäl lämnar öppna hittar vi lätt i hennes egna texter.

Framför allt gäller detta nöd-

vändigheten för arbetarklassen att inta förarsätet i kampen för att kunna utmana och ersätta de kapitalintressen som hela tiden står i vägen.

Klein har givetvis rätt i att kampen för viktiga krav måste börja här och nu i det rådande systemet, som i Sverige just nu för att stoppa bygget av Preemraff och gruvprojekt som Gallok, begränsa massbilismen och införa avgiftsfri kollektivtrafik i städerna.

På annat sätt kan vi heller inte vinna den tid vi behöver för att på allvar kunna ta kampen vidare för de socialistiska övergångskrav som blir nödvändiga och bygga upp de nya socialistiska masspartier, demokratiska fackföreningar och folkrörelser som kan ta striden för den makt och ägande av banker och nyckelföretag som behövs för bygget av en demokratiskt deltagande och socialistisk demokrati. ■

Författare: Naomi Klein Förlag: Simon & Schuster Utgivningsår: 2019 Antal sidor: 320

INTERNATIONELLT

23 JANUARI 2020 # 1 385

10

Amazonas ödeläggs för kapitalintressen

människor från olika stammar ”bättre in i landets ekonomi”. Men det är förstås båg.

Vad det handlar om är att han vill försöka komma åt uppemot 450 mineralrika områden för gruvdrift och kommersiellt jordbruk, menar de representanter från ursprungsbefolkningen som den 14 januari inledde ett fyra dagar långt stammöte för att koordinera motståndet mot Bolsonaro.

Megaron Tzucarramae, en av stamhövdingarna, berättar för finska YLE: – De rikedomar som Bolsonaro talar om är vita mäns rikedomar så att de kan köpa bilar, flygplan och farmer. Vår rikedom är skogarna och floderna.

Foto: NASA Earth Observatory / Public Domain

Satellitbild som visar hur avskogningen breder ut sig för att ge plats åt bland annat kommersiellt jordbruk och gruvor.

Förstörelsen av Amazonas regnskog såg en markant ökning under fjolåret jämfört med året innan, när de värsta bränderna i mannaminne svepte över skogarna samtidigt som skogsskövlingen trappades upp. Detta är ett resultat av såväl klimatförändringar och global uppvärmning som av högertoken Jair Bolsonaros aggressiva högerpolitik, som uppmuntrar exploatering av Amazonas.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

H

ela 85 procent mer skog förstördes under fjolåret jämfört med 2018, eller över 9 000 kvadratkilometer skog jämfört med 5 000 kvadratkilometer, rapporterar finska YLE. Det

motsvarar en yta lika stor som Cypern.

I Brasilien bokfördes 90 000 bränder ifjol, 30 000 fler än under 2018. 60 procent av Amazonas ligger inom Brasiliens gränser.

na som vi har kvar. Den spelar en enormt viktig roll för att stabilisera klimatet och motverka den globala uppvärmningen, sade hon och berättade samtidigt om hur skogen är ”farligt nära” att passera den gräns då den inte längre kan återhämta sig efter all förstörelse.

Detta går hand i hand med att klimatet som helhet närmar sig allt fler så kallade ”tippunkter”, gränser som om de passeras är irreversibla (i alla fall på flera hundra år).

En nyckelorsak till brändernas markanta ökning är att Brasiliens president, högerpopulisten Jair Bolsonaro, aktivt har uppmuntrat och fört en politik för att kommersiellt jordbruk, gruvdrift och boskapsskötsel ska drivas i Amazonas.

En aggressiv exploatering av en av världens mest betydelsefulla skogar, såväl för klimatet som för världens artrikedom.

Till SVT Nyheter den 24 augusti 2019 förklarade miljöforskaren Beatrice Crona på Stockholms universitet vikten av Amazonas: – Amazonas är en av de absolut största och viktigaste kolsänkor-

Inte enbart skogen utplånas av nyliberal vinstjakt. Ursprungsbefolkningen hotas också. Bolsonaro vill exempelvis ”integrera” 900 000

Den brasilianska dagstidningen O Globo hade för någon vecka sedan ett avslöjande om ett nytt lagförslag från regeringen Bolsonaro som skulle öppna upp skyddade stamområden för expansiv exploatering. Enligt lagförslaget skulle det utöver gruvdrift även bli lagligt att bygga vattenkraftverk och utvinna naturgas i dessa stamområden, något som helt skulle ödelägga områdena.

Att svenska Swedbank finansierar skövlingen av Amazonas via sina miljardinvesteringar i det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone, som vill bygga en motorväg rätt igenom skogen, måste också åter­igen upprepas och starkt fördömas.

Kapitalismen är parasitär. Den förstör skog, hav och atmosfär – för att inte tala om hur den slår mot människors och djurens livsvillkor och överlevnad. Vi behöver socialism i vår livstid för att ha en chans att stoppa marschen mot barbari.

Låt 2020-talet bli det årtionde då klimataktivister, fackliga kämpar, socialister och alla gräsrötter krokar arm och reser sig i ett mäktigt vrål, med generalstrejker, massdemonstrationer och organiserad kamp för att avskaffa detta förpestande system. ■

Irländsk valkampanj för att behålla de socialistiska mandaten Samtidigt har regeringen fortsatt den politik som låter multinationella företag som exempelvis Apple verka utan att betala skatt. Privata hyresvärdar får också miljarder euro i skattesänkningar. Regeringen skryter också om bostadsbyggandet, men antalet nya bostäder 2019 vara bara 5 577 i ett land med stor bostadsbrist och hemlöshet.

Premiärminister Leo Varadkar från högerpartiet Fine Gael har också etablerat en vänskaplig relation med Donald Trump, till exempel genom att inte fördöma krigshotet mot Iran.

Socialist Party har vunnit sina två mandat i parlamentet som ett resultat av kamp. Partiet spelade en nyckelroll i de masskampanjer som stoppade besluten om vattenavgifter och en hushållsskatt. Båda tillkom

för att betala för landets ekonomiska kris, där regeringen räddade bankerna men lät arbetarfamiljerna betala. Socialist Party drev linjen för en massbojkott av dessa pålagor, vilket till sist gjorde att de drogs tillbaka.

Socialist Partys kampanjer var också avgörande i den historiska folkomröstning som vann laglig rätt till abort 2018. Ruth Coppinger blev talesperson för den starka nya opinion bland unga och arbetare mot det tidigare totala abortförbudet.

Den extremt korta valkampanjen har nu inletts. Över 100 valarbetare deltog i den första dörrknackningen i Dublin West. Det finns ett starkt stöd för Ruth och Mick, samtidigt som de etablerade högerpartierna nästan helt får dominera i media.

Mycket hänger på valdeltagandet. ■ Per-Åke Westerlund

Foto: Solidarity

S

ocialist Party (CWI Irland, Rättvisepartiet Socialisternas systerparti) kämpar för att behålla sina två ledamöter i valet på Irland, lördag den 8 februari. Ruth Coppinger i Dublin West och Mick Barry i Cork North Central är kända för att ta strid mot nedskärningar, bostadskrisen och låga löner.

Högerregeringen har utlyst nyval med bara 3,5 veckors varsel. Det är ett försök att utnyttja tillfällig ekonomisk tillväxt för att få sitta kvar.

Men regeringens meritlista är i verkligheten fylld av kriser och försämringar för vanligt folk. Klyftorna har ökat kraftigt under denna regering.

Enbart under julhelgen tvingades 760 personer ligga på rullbäddar i sjukhusens korridorer. Överbeläggningen är ett resultat av att vårdens resurser krymper, inte minst inom psykvården.

Ruth Coppinger och Mick Barry är Socialist Partys ledamöter i parlamentet.

23 JANUARI 2020 # 1 385

11

Añez kom till makten via en militärkupp och har trappat upp repressionen.

Norska högerregeringen: OK att dumpa giftavfall i havet Den norska regeringen har godkänt att gruvbolaget Nussir får lov att dumpa 30 miljoner ton gruvavfall rakt ner i Repparfjorden. Det handlar om giftigt gruvslam innehållande tungmetaller i en av Norges nationella laxfjordar som ligger inom sjösamiskt område.

RAYMOND STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

N

A

llt sedan kuppen i Bo­ livia den 10 november har människor dött, förts bort eller fängslats.

Nyhetskanaler har stängts ner och journalister har trakasserats och torterats. Inför mandatperio­ dens sista dag, den 22 januari (då Offensiv redan har gått till tryck), mobiliseras polis och militär för att möta väntande protester från sociala rörelser.

Det av kuppregeringen Añez utlysta valet den 3 maj måste få sin legitimitet ifrågasatt på grund av den självutnämnda regering­ ens brutala agerande.

Kuppmakarna pratar om demo­ krati, men nyhetskanaler som Telesur, Bolivia TV och RT en Español har stängts ner.

Hetsen mot journalister har fortsatt och i förra veckan greps Marcelo Hurtado, chef för ATB Media Network av polis.

På bilder får han posera med handfängsel och en väst med tex­ ten ”arresterad” med maskerad polis på sin vardera sida. Denna offentliga arrestering rättfärdigas med att Hurtado ska ha kopp­ lingar till den förre presidenten Evo Morales och vicepresidenten Alvaro Garcia.

Det systematiska arbetet med att tysta journalister och stänga ner olika nyhetskanaler är en del av försöken att ta kontroll över media och dess rapportering.

Ett val där journalister inte kan verka fritt är inget legitimt val.

Añez deklaration om att fort­ sätta som president fram till valet den 3 maj har inte accepterats av

landets sociala rörelser som nu mobiliserar till den 22 januari.

Kuppregeringens svar på detta är att ta ut 70 000 soldater till ga­ torna.

Är en ny massaker att vänta i Boli­ via där redan uppåt 40 människor dött i kuppregeringens våld mot folket?

Samtidigt som Añez kuppre­ gering sedan tidigare har terrorist­ anklagat Evo Morales och yrkat på maxstraffet, 30 års fängelse, verkar de ge straffrihet åt fascister och verkliga terrorister som befunnit sig i landsflykt. Förra veckan kun­ de exempelvis Marco Marinkovic återvända till Santa Cruz.

Marinkovic var 2009 ordfö­ rande för den reaktionära Santa Cruz-baserade ”medborgarkom­ mittén” och gick i landsflykt efter att en terroristcell hade avslöjats i Santa Cruz, april 2009. Samma post innehas idag av Luis Fer­ nando Camacho.

På nyårsafton annonserade också Luis Fernando Camacho att han ställer upp i presidentvalet.

Situationen i Bolivia är allvarlig och kan komma att förvärras inom de närmaste dagarna.

Kuppregeringen och dess ag­ enda måste fördömas. Alla former av stöd måste ges till Bolivias ar­ betare, fattiga och ursprungsfolk.

Militär mot folket och våldet ställer frågan vilket försvar som är nödvändigt för massorna, hur det ska organiseras och vilket stöd arbetare internationellt kan och bör ge. ■ Johannes Lundberg

Bland kritikerna av beslutet finns miljöorganisationen Natur og ung­ dom som länge har protesterat mot gruvan. 100 000 personer har skri­ vit på en protestlista mot en av gru­ vans finansiärer. Nu säger Natur og ungdom att 4 500 personer är be­ redda att stoppa gruvplanerna ge­ nom direktaktion, exempelvis ge­ nom att kedja fast sig vid maskiner för att förhindra arbete vid gruvan.

De lyfter fram det faktum att Norge är ett av fem länder som fortfarande tillåter dumpning av gruvavfall i havet. Svenska Same­ tinget lyfter även fram att Norge till­ sammans med Turkiet var de enda av 53 länder som vid en internatio­ nell miljövårdskonferens 2016 rös­ tade emot ett internationellt förbud mot dumpning av gruvavfall i havet.

Kritik mot gruvan och dumpningen av avfall i Repparfjorden har kom­ mit från såväl norska som svenska Sametinget. I ett antaget uttalande från svenska Sametinget skrivs: ”Exploateringar inom traditio­ nella samiska områden riskerar att utarma samiskt språk, näring och kultur. Därmed undergräver man det samiska folkets framtid. Detta är någonting som den norska re­ geringen inte bör ägna sig åt.”

Gruvindustrin använder nu mil­ jörörelsens mål som slagträ för att vinna exploateringstillstånd. Nus­ sirgruvan skryter om målsättning­ en att bli den första koldioxidfria gruvan och för att det handlar om koppar som utvinns menar de att det är viktigt för att nå målen om ett koldioxidfritt samhälle.

Liknande uttalanden gjordes av Kalle Sundin från den socialdemo­ kratiska tankesmedjan Gröna folk­ hemmet, som menade att mineral­ industrin måste få tillstånd för fler gruvor för att kunna bygga vindtur­ biner och batterier. Då handlar det om metallerna kobolt och neodym.

Det tillbakavisas av Naturskydds­ föreningen i ett direkt svar på Gröna folkhemmets debattartikel i DN. De lyfter dels fram att utveckling av me­ tall- och mineralåtervinning till stor del skulle täcka våra behov, samti­ digt som den nuvarande utveckling­

Men det är inte bara det biologis­ ka värdet på markerna som står på spel; kulturvärdet är en viktig faktor då en stor del av markerna som ex­ ploateras ligger i Sápmi. Ett exem­ pel är att det kinesiska gruvbolaget Elkem Salten vill att den norska staten exproprierar renskötseln på Nasafjäll, det vill säga tvångsinlöser och tvingar bort renskötseln från markerna.

Nasafjäll, som delas mellan ren­ skötande samer från såväl Norge som Sverige, har en kolonial histo­ ria av gruvbrytning sedan 1600-ta­ let. Historiker hävdar att gruvbryt­ ningen efter silver i Nasafjäll var startskottet för industriell exploate­ ring av samiska marker. Den gamla silvergruvan ger fortfarande sviter på miljön där exempelvis vattnet nedströms gruvan är för giftigt för att drickas.

Gruvindustrin måste ställas mot vilka verkliga behov som finns; kli­ matet, naturen och människors so­ ciala behov. Gruvindustrins utför ingen goodwill för varken klimat eller arbetare.

Det är stora multinationella före­ tag och banker som i slutändan gör det för att tjäna enorma summor. ■

Norges högerregering har skandalöst godkänt dumpning av 30 miljoner ton gruvavfall i Repparfjorden – en miljökatastrof.

Foto: Helene Lind Jensen / Flickr CC

Skendemokratiskt val i Bolivia i maj

ussirgruvan är en koppar­ gruva i Kvalsund som lig­ ger i Nordnorge. Beslutet kom trots hård kritik från bland annat expertorganisationen Havs­ forskningsinstituttet. Fjorden är av enormt värde för lax. Dumpningen får enligt tillståndet inte avge par­ tiklar i ytvattnet eller de 30 ytligas­ te metrarna där laxen lever. Dock kommer allt liv på bottnen att dö ut på grund av det giftiga gruvslam­ met, menar Havsforskningsintitut­ tets forskare Terje van der Meeren i en kommentar till Expressen.

en av såväl vindturbiner som batte­ rier går mot en utfasning av dessa metaller. Till exempel används inte neodym i svenska vindturbiner.

Ett viktigt tillägg till debatten om jakten på metaller är att vi mås­ te nyttja våra resurser utifrån behov istället för efter profit. Idag hand­ lar det inte om klimatsäkring, det handlar om att företag som exploa­ terar naturtillgångar har fått en ny marknad; klimatmarknaden, att tjä­ na storkovan på att förstöra naturen med klimatomställning som ursäkt.

INRIKES

23 JANUARI 2020 # 1 385

12

Folk och Försvar – elit på krigsstigen

Krigsmakten, en del av den kapitalistiska statens inre kärna, är ytterst ett ”försvar” framför allt av storföretagens fortsatta strypgrepp över den uppstyckade planeten. ”Demokratisk förankring” är inget arbetarklassens organisationer eller alla de som oroas av upptrappade konflikter mellan stormakter eller terror kan uppnå i samsyn med kapitalistlobbyn på rikskonferensen.

Under riksdagsdebatten i maj 2019 ville alla åtta riksdagspartier kraftigt öka storleken på armén, marktrupperna inom krigsorganisationen. I ÖB:s prioriteringar väger andra delar av krigsmakten, som marinen och flygvapnet, tyngre.

I år var Folk och Försvars konferens ett stridsrop för en massiv upprustning av Sveriges krigsorganisation. Även V stöder ökade anslag till ”försvaret”.

LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

I

höst ska riksdagen fatta beslut om Försvarsberedningens förslag på en massiv överföring av resurser till Sveriges krigsorganisation. Anslaget föreslås höjas från dagens 53 miljarder kronor per år till 84 miljarder kronor år 2025.

Förslaget innefattar bland annat

en 50-procentig ökning av personalen, från 60 000 till 90 000, dubbelt så många (8 000) ungdomar som gör värnplikt, en ny flygflottilj i Uppsala, ett nytt amfibieregemente i Göteborg, två nya marktrupps­ regementen, en ny brigad i Skåne, och stridsgrupper för Stockholm och Gotland.

Med sin årliga rikskonferens i Sälen laddade Folk och Försvar redan den 12-14 januari inför hösten. Folk och Försvar, som på sin hemsida beskriver sig som ”statens förlängda arm”, bildades på hovets initiativ 1940, med de fackligas och arbetsgivarnas organisationer som nyckeldeltagare.

Idag samlar föreningen en lång rad organisationer, från Ung Vänster till Sverigedemokraterna och Svenskt Näringsliv. Årets deltagare i konferensen var rörande eniga om att ”försvaret” behöver mer pengar.

Till krigshetsarnas besvikelse har Överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén nu lagt fram ett förslag som går något långsammare fram.

Bydén pekar dels på att delar av den tänkta finansieringen av tillväxten har fallit bort, men säger också mer eller mindre att den önskade takten och skalan på expansionen inte är fysiskt möjlig.

Till Dagens Nyheter säger han att det tar tid att ”plötsligt fylla

Foto: Ulf Palm

På Folk och Försvars konferens mässades det om mer pengar till den svenska krigsapparaten, något alla åtta riksdagspartier står bakom.

stora organisationer och krigsförband”, att det funnits ”stora problem med materiel, personal och med stridsduglighet”. Ännu mer verklighetsfrånvända är idéer om att miljardregnet som trummas fram över militären, ryss­ skräckshetsen och Nato-vurmandet ska resultera i starkare beredskap för klimatkatastrofer, stärkt suveränitet eller Flammans prat om ett ”demokratiskt förankrat försvar”.

Det är rättfärdiganden som Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkar leka med när de nu stöder en militär upprustning (V talade bland annat på temat ”civilt försvar” under rikskonferensen).

Den verkliga debatten borde handla om hur arbetare, ungdomar, pensio­ närer och fattiga världen över tillsammans ska försvara sig mot de imperialistiska makternas tilltagande krigshets, mot de accelererande klimatförändringarna, mot nedskärningarna och de djupnade klassklyftorna, mot repressiva regimer, mot rasismen och sexismen.

Och till att börja med såklart att de 31 miljarder kronorna borde satsas på vård, skola, klimatomställning med mera – människors verkliga behov.

RS/Offensiv säger: • Nej till varje form av svenskt deltagande i imperialistiska krig och militära ingripanden.

• Riv upp värdlandsavtalet med Nato. Nej till svenskt Nato-samarbete och –medlemskap. Kamp för omedelbar nedrustning.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre.

• Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.

• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism.

• Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet. ■

D

Foto: Caroline Essenberg

en 30 januari anordnar eldsjälarna bakom BB-ockupationen i Sollefteå ett evenemang i Sollefteå sjukhus för att fira en tre års lång kamp mot nedläggning av BB. Rättvisepartiet Socialisterna i Mellannorrland uppmanar alla att komma dit och visa sitt stöd till den viktiga vårdkampen. ■ RS Sundsvall

D

Solidaritet med brändernas offer och kamp mot systemet som förvärrar dem.

et som Greta Thunberg satte igång har givit efterskalv. Men så mycket har inte förändrats – inte ännu!

Fredagen den 17 januari var vi en grupp i Luleå som tände ljus i mörkret i en cirkel i solidaritet med de som har drabbats av bränderna som har härjat i Australien.

På vår banderoll hade vi parollen ”Ändra systemet – Inte klimatet”.

Vi hedrar de som omkommit i bränderna och alla som kommer att drabbas av klimatkatastrofer år 2020. ■ Britta Berggren

23 JANUARI 2020 # 1 385

13

Offensiv svarar Alexander Hutters debattartikel

Kristofer Lundberg, hyresgäströrelsens kamp och RS attackeras av Alexander Hutter.

I

”V

ad händer med Hyresgästföreningen i Göteborg? Vi som varit medlemmar en längre tid ser med oro på den politisering som skett under senare tid. Hyresgästföreningen har alltid haft bostadspolitiska ambitioner, men i Västsverige har det förvandlats till en arena för ett litet sekteristiskt kommunistparti, Rättvisepartiet Socialisterna”, skriver Alexander Hutter, ordförande Hyresgästföreningen Södra Bohuslän, i en debattartikel på GT/Expessen den 21 januari.

Debattartikeln är ett (s)kamligt angrepp på den kämpande hyresgäströrelsen i Göteborg och Kristofer Lundberg, Hyresgästföreningens Region Västs ordförande som också är medlem i Rättvisepartiet Socialisterna (RS).

– Det här är en del av S-byråkratins attack mot hyresgäströrelsen, där jag och Rättvisepartiet Socialisterna blir ett slagträ. Vi vet att Socialdemokraterna börjat samordna sig för att ge sig in

i Hyresgästföreningens regionval.

Under två års tid har Alexander Hutter inte rest någon kritik i regionstyrelsen. Den här artikeln är troligen författad av S partiapparat och inte av honom själv, säger Kristofer Lundberg till Hem & Hyra.

I samma artikel anknyter Alexander Hutter avslöjande nog till S-byråkratins långa tradition av hets mot aktivister och vänstern som startade redan med att: – Vi kastade ut kommunisterna i början av 1900-talet. ■

”Rörelsen mer enad än någonsin” Ett uttalande mot Hutters attacker har redan undertecknats av flera i styrelsen för Hyresgästföreningen Västra Sverige, samtliga ordförande i Göteborgs hyresgästföreningar och i Mölndal. I uttalandet som cirkuleras just nu skriver de bland annat att: ”Vi ställer inte upp på den omyndigförklaring som Alexander Hutter och Södra Bohusläns styrelse klistrar på oss och rörelsen om att vi förs bakom ljuset. De tillhör en liten minoritet.

Hyresgästföreningen Västra Sveriges arbete är ett resultat av kollektiva diskussioner och beslut, mot vilket Alexander Hutter inte opponerat sig.

Kristofer Lundbergs medlemskap i Rättvisepartiet Socialisterna har aldrig varit någon hemlighet, lika lite som Alexander Hutters medlemskap och ledande uppdrag i Socialdemokraterna. Är det socialdemokratins besvikelse över förlo-

Foto: Proletären

(S)-attack mot hyresgästkampen

Alexander Hutters debattartikel anklagas RS för att ha förvandlat Hyresgästföreningen i Västsverige till en arena för ett litet sekteristiskt kommunistparti. Det är ett skandalöst påstående samtidigt som Alexander Hutter, aktiv socialdemokrat, i sin debattartikel helt förtiger att Socialdemokraterna genom januariavtalet inte bara har rest ”politiska krav på att införa marknadshyror”, utan även skrivit in att marknadshyror ska börja genomföras innan mandatperiodens slut.

Mot detta har hyresgäströrelsen i Göteborg och Västra Sverige uppmanat till en riksomfattande protestdag den 18 april mot januariavtalets många attacker på hyresrätten och välfärden.

Inför den kampen försöker Alexander Hutter nu göra allt för att ta udden ur den kampanj som hyresgäströrelsen i bland annat Göteborg driver med sikte mot en stor mobilisering den 18 april.

rat grepp om rörelsen som ligger till grund för inlägget? (…) Rörelsen står mer enad än någonsin i kampen för hyresrätten mot marknadshyra.” ■

”Kommer verkligen genuina socialdemokrater, de fackliga leden och hyresgästkollektivet böja sig under den socialdemokratiska partipiskan istället för att ta strid för hyresrätt, arbetsrätt och välfärd?”, frågade Kristofer Lundberg i en debattartikel i Expressen i höstas som skarpt kritiserade det nyliberala systemskiftet. Svaret är nej, därav det växande motståndet mot försämringar i arbetsrätten (LAS), vård- och lärarupproren, klimatkampens uppsving och dagens hyresgästkamp.

Det är den kampen som S-byråkratin angriper med syfte att splittra och försvaga motståndet mot högerpolitiken.

Alexander Hutter hävdar att Kristofer Lundberg i sin debattartikel hade ”högt tonläge som konfrontativt attackerar politiken”.

Men det är inte tonen han upprörs över, utan innehållet och kritiken mot att Socialdemokraterna är beredda att genomföra vad inte ens Alliansregeringarna vågade – marknadshyror.

Det är också värt att påminna om att den påstått ”konfrontativa” Kristofer Lundberg har sökt en dialog med regeringen. ”Hyresgästföreningen i Västra Sverige har bjudit in bostadsminister Per Bolund, Miljöpartiet, att föreläsa om januariöverenskommelsen, men bostadsministern har inte tid under hösten 2019 så vår inbjudan står fast inför våren 2020. Dialog är viktig mellan beslutsfattare och de den förda politiken faktiskt kommer drabba.”

Alexander Hutters påstående om att RS och Kristofer Lundberg rakt av försvarar Venezuelas regim är en ren lögn. Som socialister för-

svarar vi inte regimen i Venezuela och dess politik som har bidragit till att undergräva alla de många sociala framsteg som tidigare har gjorts. Men, vi anser det självklart att alla som vill kalla sig demokrater måste vara kompromisslösa motståndare till högerns sabotage av Venezuelas ekonomi och de många kuppförsök som högern tillsammans med USA har genomfört för att försöka störta en demokratiskt vald regim.

Till skillnad från Trump, EU och den svenska regeringen var vi motståndare till att Juan Guaidó å högerns vägnar på ett kuppartat sätt utsåg sig själv till landets president i våras.

Att hyresgäströrelsen ger stöd till andra som kämpar är något som gått som en röd tråd i dess historia. De första hyresgästföreningarna föddes ur arbetarkampen. När Alexander Hutter kritiserar Kristofer Lundberg för att ha gett stöd till bland annat varvsarbetare i Belfast som ockuperat sin arbetsplats och som därigenom också kunde rädda jobben är det just arbetarkamp han angriper och den internationella solidariteten som är ett med folkoch arbetarrörelsen. ”RS är trogen sina trotskistiska idéer”, skriver Alexander Hutter.

Det var kring dessa idéer som motståndet mot den framväxande stalinistiska diktaturen i Sovjetunionen fördes med start under 1920-talets första år. Det var en kamp för att återupprätta den socialistiska demokrati som formades de första åren efter oktoberrevolutionen 1917.

Oktoberrevolutionen i Ryssland urartade eftersom den blev isolerad till ett fattigt land. Ansvaret för detta vilade till stor del på socialdemokratin, särskilt den tyska som i blod var med om att krossa de revolutionära upproren 19181923, vilket senare banade väg för nazismen och Hitlers makttillträde.

Alexander Hutter avslutar sitt angrepp på hyresgästkampen och RS med att skriva: ”Det finns skäl att vara orolig för vilken väg Hyresgäströrelsen i Göteborg har tagit. Om vi inte skyndsamt istället fokuserar på att företräda våra medlemmar kommer hyresgästerna i det långa loppet att bli de stora förlorarna”.

Om hyresgäströrelsen följer den väg som Hutter stakar ut i sin debattartikel kommer motståndet mot marknadshyror och bostadsspekulation att försvagas och alla motståndare till en kämpande hyresgäströrelse att stå som vinnare. ■ Offensivs redaktion

KULTUR

23 JANUARI 2020 # 1 385

14

Vem är kannibalen i Nya Guinea?

Thomas Petersson gav i slutet på förra året ut sin tredje bok om Västpapua, Vem är kannibalen?. Tidigare har Petersson skrivit Brännpunkt Nya Guinea – från stenålder till Boforskanoner (1999) och Dödlig tystnad (2005). Petersson är den svenske journalist som bäst bevakat vad som händer på Västpapua.

PER JOHANSSON

rs.sundsvall@socialisterna.org

I

Vem är kannibalen? berättar Petersson mycket personligt om sitt sedan ungdomen stora intresse för Nya Guinea. Hur pojkdrömmar väcktes av de reseskildringar han läste från de outforskade djunglerna. Jag kan inte annat än känna igen mig!

Temat i den här boken är stämplingen av befolkningen på Nya Guinea som ”kannibaler”. Vad är sant? Har det ens förekommit?

Har det bara använts som en del av det koloniala förtrycket? Petersson menar bland annat att om inte befolkningen bara betraktats som ett land av ”vildar och kannibaler” skulle inte befolkningen på Västpapua kunnat köras över på det odemokratiska sätt som skedde med FN:s godkännande 1969.

För oss i Sverige är utan tvekan upptäcktsresanden och författaren Sten Bergman den som har haft störst betydelse när det gäller att sprida bilden av Nya Guinea som kannibalernas land. Petersson berättar att trots att Bergman sammanlagt tillbringade flera år bland befolkningen på ön aldrig såg någon kannibalism. Han hörde bara rykten. Ända stämplade han befolkningen som kannibaler.

Petersson citerar exempelvis hur Bergman kunde uttrycka sig om befolkningen: ”De flesta var kolsvarta och såg ut som människoätare allesammans”. Allt som Bergman skrev var såklart inte dåligt, men den här typen av nedvärderande uttryck om ”vilda kannibaler” blev tyvärr ofta det som levde kvar hos läsarna.

Samtidigt ska man inte förneka att det har förekommit och riskera att skriva om historien. På samma sätt som ingen ska vara förintelseförnekare när det gäller Tyskland.

Stommen i boken är de resor Petersson gjorde till Västpapua och Korowaistammen på 2000-talet.

Petersson blir ibland mycket personlig i sin berättelse. Han berättar öppenhjärtligt om sitt mående vid tiden innan resan som en man med krisreaktioner efter en separation. Han glider ner i det ”bottenlösa träsket av meningslöshet”. En resa till Västpapua verkade vara en del i hans försök att återhämta sig.

När han skildrar turistresan beskriver han ofta sin ambivalens till vad de håller på med. Han verkar uppleva det som ett turistjippo och stör sig ofta på medresenärerna, men han verkar också tycka att det samtidigt är varvat med stora genuina upplevelser.

Med resan som bakgrund resonerar han också mycket om turismens roll och hur den påverkar befolkningen i tidigare opåverkade kulturer, och även de religiösa missionärernas påverkan. Deras intressen skiljer sig åt. Äventyrsturismen är på jakt efter att bevara det ”orörda”. Den drömmer om att träffa människor som lever ursprungligt och inte är påverkade av moderna människan.

Missionärerna däremot är ute efter det motsatta till turisterna. De vill krossa den ursprungliga kulturen och få bort de hedniska riterna, sprida kristendomen med mera.

Är de verkliga kannibalerna snarare sensationslystna journalister, TVproducenter eller turistföretag som har frossat i kannibalstämplade urbefolkningar?

Stämplingen av Nya Guinea som ett land av kannibaler är verkligen tröttande. Jag såg nyligen en papuan under en diskussion på nätet om självständighet där han jämförde med Tyskland. Han menade att vi idag kan prata med tyskar utan att ständigt koppla ihop dem med den tyska nazismens krig och massmord på 1930- och 40-talen.

Om vi kan det borde vi kunna se Västpapuas befolkning för vad den är, utan att förknippa dem med kannibalism, något som dessutom troligen varit extremt ovanligt förekommande i endast några fåtal stammar.

Myndigheterna driver också på för att inlemma dem i det moderna samhället och har därför kanske ofta gemensamma intressen med missionärerna.

Temat är som sagt ”kannibalismfrågan” och den debatten, men även turismens roll liksom etiska frågor runt kontakten med ursprungsbefolkningar. Efter det överdrivna rasistiska pratet om ”vilda kannibaler” under 1900-talet svängde det lite i debatten bland antropologer under de senaste årtiondena.

Nu började många helt förneka att

det förekommit. Att det bara var en myt! Bland annat sprids detta från etnografiska museet i Stockholm.

Enligt Petersson görs det troligen av missriktad välvilja i syfte att få bort rasismens och kolonialismens attityder. Minns jag rätt var Petersson själv påverkad av den trenden i sin första bok om Västpapua. Det verkar som om Petersson i den här boken nu vill få lite mer balans i historieskrivningen om kannibalism.

Det handlar så klart om rituell kannibalism där det finns en kultur runt någon form av magiskt tänkande som är grunden till handlingen. Till exempel att man tror sig kanske få styrka från att äta en bit från en dödad fiende; att döda och sedan äta för att stoppa onda andar, häxor med mera. Ingen har på allvar trott att det finns människor som lever på människokött som näringskälla. I den mån det förekommit håller jag med en av personerna i boken som menar att det är själva dödandet som är det värsta i sammanhanget, inte ätandet efteråt av någon kroppsdel.

Bokens titel Vem är kannibalen är såklart en retorisk fråga. Är de verkliga kannibalerna snarare sensationslystna journalister, TV-producenter eller turistföretag som har frossat i kannibalstämplade urbefolkningar? Eller den indonesiska diktaturen som med FN:s stöd kunde roffa åt sig ett område stort som Sverige med hänvisning till att det bara bestod av vildar och kannibaler?

Förtrycket av Västpapua och den indonesiska ockupationen tas upp även i denna bok. För den som vill fördjupa sig mer i den politiska bakgrunden till konflikten på Västpapua rekommenderar jag Peterssons bok Dödlig tystnad. Petersson skriver att han hade hoppats på att en debatt skulle komma igång om Västpapua efter att den boken släpptes 2005, men den uteblev.

tes, visade snart Urban Ahlin, som var Socialdemokraternas talesperson i utrikesfrågor, intresse och bjöd in honom till ett möte.

Petersson beskriver att han snart blev besviken på Ahlin. Han ville ha Peterssons kunskaper för att hitta kritik mot Bildt och plocka politiska poäng. ”För Urban Ahlin var det viktiga att vinna makten, inte rättvisa och solidaritet med de förtryckta”.

I förordet till Vem är kannibalen skriver Petersson: ”Jag lovade att hålla tyst i fem till tio år innan jag berättade om det jag var med om i oktober 2002”. (...) ”Det har nu gått 15 år. (...) Och det är hög tid att berätta”.

Vem kan hålla sig ifrån att ivrigt läsa vidare efter en sådan inledning? Inte jag i alla fall! ■

Efter att Petersson publicerade en debattartikel i SvD om Lundin Oils verksamhet på Västpapua, där utrikesministern Carl Bildt ifrågasat-

Författare: Thomas Petersson Förlag: Bokförlaget Mormor Utgivningsår: 2019 Antal sidor: 257

Boden:

Facklig kamp & RS roll Tid: Tisdag den 28 januari kl 18.30.

Plats: ABF-lokalen i Boden För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Facklig kamp & RS roll Tid: Tisdag den 28 januari kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Borås:

För mer info: 070-396 47 83.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Sundsvall:

Storbritannien efter valet Tid: Torsdag den 30 januari kl 18.00.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Vi måste öka takten

V

i behöver ett bra ryck fram till månadsskiftet. Med drygt en tredjedel av januari månad kvar har vi klarat strax över 15 procent av vårt mål. Det är 7 598 av de 50 000 kronor som vi vill få in under månaden, så det finns mycket att göra!

Både Mellansverige och Mellannorrland har nu kommit halvvägs med 52 respektive 51 procent av sina lokala målsättningar.

På veckans aktiviteter såldes 140 lösnummer vilket betyder att 418 exemplar av Offensiv har köpts sedan årsskiftet. Under samma månad förra året sålde vi bara 485 stycken under hela månaden, så vi är bra positionerade för att slå

det målet. Vi har också sålt sex nya prenumerationer, men framför allt har vi flera nya medlemmar sedan förra numret – gå med du också!

Vill du skänka en slant till ekonomikampanjen?

Vartenda öre vi får in används för att stödja kampen. Swisha till 123-240 32 85 eller sätt in ditt bidrag på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Stockholm/Haninge: Sthlm Norra Tid: Onsdag den 29 januari kl 18.00.

Plats: Folkets Husby.

För mer info: 070-990 38 40.

Världskongressens dokument Sthlm Södra & Haninge Tid: Torsdag den 30 januari kl 18.30.

Plats: Partilokalen i Farsta.

För mer info: 073-509 06 84.

Göteborg:

Bolivia – revolution eller kontrarevolution?

Hammarkullen, Sandeslätt, Göteborg Tid: Torsdag den 30 januari kl 18.00.

Plats: Sandeslätt.

För mer info: 070-993 99 94.

Svaret är socialism

Umeå:

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

För info: 079-340 59 97.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Västerås:

För info: 073-740 39 54.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq+-personers rätt till sina kroppar.

• Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2020

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

23 JANUARI 2020 # 1 385

Rädda vården – stoppa gräddfilerna Krisen inom sjukvården fick ett nytt anlete med beskrivningen av situationen på Södersjukhusets akutmottagning på trettondagshelgen; patienter som ligger i mer än ett dygn öppet i dubbelrader på britsar, i väntan på bedömning eller för att få en vårdplats då avdelningar är full- och överbelagda.

KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

Offensiv har i tidigare artiklar redogjort för hur vårdvalsystemet urholkar den offentliga vården då den innebär både privatisering och uppstyckning av sjukvårdssystemet.

Vårdval innebär att vården delas i olika områden som fortsatt är offentligt finansierade, men drivs av privata vårdföretag. Sammanhållna vårdkedjor bryts där de mest sjuka med komplexa multipla sjukdomar, psykiska besvär eller beroenden halkar efter, medan den relativt friska delen av befolkningen med enklare åkommor lättare kan få vård.

Inte minst har de så kallade online-läkarföretagen satt korta, snabba läkarbesök i system, vilket ökar deras inkomster.

Privatiseringen av vården har även öppnat upp för sjukförsäkringsbolag. Endast privata vård-

givare får ta emot både patienter ifrån den offentligt finansierade vården och samtidigt även patienter med privat sjukförsäkring.

Region Stockholm har med råge flest andel vårdval, i skrivande stund 41 stycken, enligt Vårdgivarguiden och därmed mest utrymme för privata sjukvårdsförsäkringar. Dagens Nyheter avslöjade i december 2019 hur sjukförsäkringar direkt kunde boka tid åt sina kunder på specialistmottagningar som vanligtvis kräver remiss från vårdcentralsläkare.

Ett exempel på den oetiska gräddfilen är bolaget Unilabs, som bland annat utför röntgen och annan diagnostik. Patienter med privat sjukförsäkring kunde få röntgen och svar inom ett par dagar hos samma bolag som tidigare kritiserades för att cancerpatienter kan få vänta månader på provsvar.

Privata sjukvårdsförsäkringar betyder att principen om att ge vård efter behov och att den med störst behov ska ges företräde sätts ur spel. Försvararna försöker ge sken av att det skulle avlasta vården då försäkringsbolagen betalar mer än regionens ersättningar.

Vad som höljs i dimridåer är att själva mottagningarna som ingår i valfrihetssystemet fortfarande betalas av den offentliga kassan. Dessutom handlar det också om personalresurser som tas från den offentliga vården. Samtidigt avlastas inte de offentliga köerna eftersom försäkringspatienter oftare är yngre och friskare än genomsnittet.

Vårdval ska ”göra det lättare för invånare att välja vårdgivare”. I

Nya protester och jättemarscher för vården, likt den 14 december i Stockholm, måste till för att stoppa vårdkrisen.

verkligheten har patienter att välja den som tar emot.

Redan tidigare varnade forskaren Jens Lapidus på Göteborgs universitet för riskerna med privata sjukförsäkringar. Han beskriver hur det finns ett ömsesidigt intresse mellan de privata vårdgivarna och privata försäkringsbolag som gemensamt gynnas av att väcka misstro mot den offentliga vården (Göteborgs universitet, 2019).

Problemet är inte bara att välbärgade personer kan köpa sig förbi vårdkön, utan också mer och mer införandet av ett tudelat sjukvårdssystem med stor risk för att underminera den offentliga vården; att allt fler kommer känna sig tvungna till att skaffa en egen försäkring.

Mer än 650 000 svenskar har idag skaffat sig en privat sjukförsäkring.

Det är dock fortfarande en liten andel som berörs. Gammal och/ eller sjuk innebär små möjligheter att teckna försäkring. Skandalöst nog erbjuder både LO- och TCOfack privata sjukvårdsförsäkringar till sina medlemmar.

Vad som behöver göras är att kämpa för en god och säker vård styrd utifrån behoven, och där är den fackliga kampen central. Tyvärr har fackföreningar de senaste åren inte tagit chansen när den bjöds att fullt ut ta striden för bättre arbetsvillkor.

Bra arbetsvillkor, hälsosamma arbetstider och adekvata löner, men också medbestämmande på arbets-

platserna och en sjukvårdsorganisation med helhetssyn och resurser utifrån behoven, skulle ge grunden för en vård där privata sjukförsäkringar inte skulle ses som nödvändiga.

RS/Offensiv kräver: • Inga gräddfiler i vården. Förbjud privata sjukförsäkringar i offentligt finansierad verksamhet.

•A vskaffa vårdvalen.

• S toppa vinster i välfärden.

• Offentlighetsprincipen ska gälla. Full insyn i offentligt finansierad verksamhet.

• Medbestämmande för personal, patient- och anhörigföreningar. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Joanna Chichelnitzky

Gå med i

Foto: Sebastian Olsson

D

en förtvivlade beskrivningen av dottern till en äldre man som väntade på vård delades av tusentals i sociala medier och flera, både personal, patienter och anhöriga, fyllde på med sina upplevelser av en vård i fullständig kris.

Det är inte första gången som krisen i sjukvården blir uppenbar.

Personalen har sedan länge varnat för knappa eller ohållbara tillstånd med långa väntetider på akuten, riskerna med att patienter blir utlokaliserade (vårdas på fel avdelning), lång väntan på livsnödvändiga operationer, med mera. Vittnesmålen som har kommit in till Sjukvårdsuppropet talar sitt tydliga språk.

Frågan som både personal, patienter och anhöriga ställer sig är: Hur kunde det bli så här?

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.