Offensiv 1388

20 februari 2020 / # 1 388 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Bernie Sanders

vänsterutmaning skakar om USA

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

För en kämpande hyresgästförening

3 4

6

Foto: Peg Hunter / Flickr CC

Privatisering sabbar nattågstrafiken

läs mer på sid 12 Socialistisk systemförändring

för klimatomställning & rättvisa – Vi vill inte höra en enda politi­ ker till som säger att klimatfrå­ gan är jätteviktig och sen inte gör nånting! Vi vill inte höra fler tom­ ma ord och löften från såna som låtsas ta vår framtid på allvar. Det sa Greta Thunberg när hon talade i Stockholm på klimatstrejkdagen den 14 februari.

Klyftan mellan denna verklig­ het och bristen på åtgärder mot

klimatförändringar är astrono­ misk. Vid FN:s klimattoppmöte i Paris 2015 lovade världens re­ geringar att försöka begränsa den globala temperaturökningen till helst 1,5 grader till seklets slut.

Men dagens trender pekar mot förödande 3,2 graders temperatur­ ökning. Klimatet kräver kamp för en socialistisk systemförändring.

Läs mer på sid 3, 8-9

11

Nya strider i Syrien – 1 miljon på flykt

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Norrbotten: Sjuka hälsocentraler

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

2

NU ÄR DET UPP TILL BEVIS, LO

I

D

I sin debattartikel efterlyser LO-­ toppen bland annat välfärdssatsningar, höjda pensioner samt ger löftet att ”aldrig acceptera att en socialdemokratiskt ledd regering driver igenom försämringar i arbetsrätten eller arbetslöshetsförsäkringen.”

Men däremot sägs inget om vad LO ämnar göra för att sätta kraft bakom orden mer än att man hoppas att regeringen ger efter för oppositionens – V, KD, M och SD – krav på åtstramningar av arbetskraftsinvandringen. ”Det är oklart vad LO-styrelsen tänker göra om de inte uppfylls.

Karl-Petter Thorwaldsson vill var-

Foto: Lars Forsstedt

en 14 februari skrev hela LO-toppen en debattartikel i Dagens Nyheter som reste krav på ”en rejäl förändring av regeringens politik”. Det är Socialdemokraternas enda chans att återvinna ett brett stöd hos LO-förbundens medlemmar. Deras röster får aldrig tas för givna”.

Det omedelbara svaret från regeringen, levererat av finansminister Magdalena Andersson (S), var att påminna LO-toppen om att de stod bakom januariavtalet när det slöts för drygt ett år sedan. Vidare sitter åtminstone två av de som undertecknat debattartikeln, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Handels ordförande Susanna Gideonsson, i Socialdemokraternas verkställande utskott, vilket är partiets högsta beslutande organ.

Enligt media spelade dessutom LO:s ordförande en avgörande roll för att förmå Vänsterpartiet att lägga ned sina röster och därmed släppa fram en ny regering på januariavtalets grund.

ken ge upp den facklig-politiska samverkan med Socialdemokraterna eller gå ut i politisk strejk”, kommenterar LO:s tidning Arbetet.

Det är därför upp till bevis, LO. Det är dags att lyssna till medlemmarna. Endast 8 procent av LO:s medlemmar är nöjda med januariavtalet och dess politik, enligt en SVT/ Novus-undersökning som presenterades den 30 januari.

Ett LO som tar kamp såväl mot januariavtalets politik och rasistisk splittring som för höjda reallöner och arbetsrätten skulle ge möjlighet att stoppa SD:s opinionsframgångar inom LO-förbunden.

Om LO-ledningen menar allvar behöver facken bryta banden med S och dess högerpolitik för att istället gå i bräschen för att bygga en kämpande vänsteropposition som kan bli början till ett nytt arbetarparti.

En steg i den riktningen vore att

LO-facken blir med i aktionsdagen mot januariavtalet den 18 april, som Hyresgästföreningen Region Väst har initierat.

Ett annat steg vore att hela LO hoppar av LAS-förhandlingarna, ett tredje att LO-facken förbereder för konflikt, inkluderat strejk under avtalsrörelsen, och ett fjärde att LO står berett att utlysa politisk strejk för sina krav på regeringen.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Facken måste ge stöd och mobilisera till protestdagen den 18 april och vara beredda att utlysa politisk strejk mot januariavtalets arbetarfientliga politik.

• Ta fajten i avtalsrörelsen – förbered och rusta för konflikt.

• Demokratiska och kämpande fack. Bygg en kämpande socialistisk vänsteropposition – för ett nytt arbetarparti. ■

TEKNIKKRIGET TRAPPAS UPP

sin iver att förhindra att kinesiska Huawei blir 5G-nätens ryggrad hotar Trumpadministrationen med att straffa alla länder som vill använda sig av företagets teknik. Det gör att Trumpadministrationen också kommer på kant med några av sina trognaste allierade, som exempelvis den brittiska premiärministern Boris Johnson. Efter att den brittiska premiärministern i början av februari meddelade att Huawei inte utestängs från landets 5G-nät fick han ett telefonsamtal från en ”apoplektisk” Trump, enligt Financial Times, vilket snällt uttryckt kan beskrivas som ”fullständigt vansinnig”. Den amerikanska presidentens språkbruk chockade de som hörde samtalet och efter minuter av okvädningsord och svordomar slängde Trump på luren. Fnurra på tråden var bara förnamnet.

Teknikkriget har även fått delar av Trumpadministrationen att överväga om inte den amerikanska staten bör köpa Ericsson och Nokia.

Trump verkar för övrigt vara en av de få som på allvar tror att Ericsson har rätt när bolaget hävdar att ”vi är nummer ett vad gäller 5G”. På det världsekonomiska forumet i Davos i januari prisade Trump Ericsson och dess chef Björn Ekholm. ”A great company”, sa Trump om Ericsson, varpå vd:n Ekholm tackade och bugade samt påminde Trump om att Ericsson är på väg att öppna en fabrik i Texas.

Efter några dagar tillkännagav Vita huset dock att man tills vidare lägger planerna på att den amerikanska staten ska köpa in sig i Ericsson på is, men att man gärna ser att amerikanskt bolag blir delägare i Ericsson och Nokia.

Flera länder utöver Storbritannien, bland annat Tyskland och Indien, har emellertid beslutat att släppa in Huawei, vilket de amerikanska hökarna betecknat som ”USA:s största strategiska nederlag i modern tid” (republikanen Newt Gingrich).

Skälet till varför Huawei släpps in är att företaget är en global marknadsledare inom 5G-nät och enligt tidskriften Economist betyder ”USA:s svartlistning av Huawai att 5G blir mindre kraftfullt”. Det var också därför som Tres testnät när det provkördes i slutet av förra året till stora delar var uppbyggt med teknisk utrustning från Huawei. Men S-MP-regeringen, som går i USA:s ledband, kommer nog att göra som Trump vill och stoppa Huawei. Från årsskiftet finns en ny lag (Lagen om elektronisk kommunikation, LEK) som ger myndigheter (Säkerhetspolisen och Försvarsmakten i detta fall) rätt att bestämma över vem och vilka som får leverera teknisk utrustning till nya mobilnät i Sverige. Det är som att ge USA och Trump bestämmanderätten. ■

Rutavdraget finansierar inte sig självt och det ”kostar faktiskt pengar och det är någon annan än de som köper tjänsterna som får vara med och betala”, säger Riksrevisionens Anna Brink. Statens finanser ”har påverkats negativt” och ”belastar andra skattebetalare”. Dags att låta de rika skura sina egna dass – skrota rutavdraget! (skärmklipp sr.se 18/2) Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

3

”Internationell solidaritet

– vi har bara en planet”

Foto: Natalia Medina

Klimatstrejkerna fortsätter, där många av deltagarna börjar dra allt mer antikapitalistiska slutsatser.

F

redagen den 14 februari deltog skolelever och ungdomar på ännu en skolstrejk för klimatet. Även många vuxna marscherade tillsammans med ungdomarna.

Enligt arrangören Fridays For Future var skolstrejker planerade i 150 länder runtom i världen.

I Stockholm samlades tusentals på Mynttorget för att sedan tåga mot Medborgarplatsen.

Bland talkörerna kunde man höra: ”Internationell solidaritet – vi har bara en planet!” och ”Vad ska vi göra? Rädda klimatet!”.

Längst fram i tåget gick Greta Thunberg som ett och ett halvt år tidigare startade skolstrejk för klimatet. Hon sa i sitt tal bland annat: – Vi vill inte höra en enda politiker till som säger att klimatfrågan

är jätteviktig och sen inte gör nånting! Vi vill inte höra fler tomma ord och löften från såna som låtsas ta vår framtid på allvar.

Rättvisepartiet Socialisterna och Unga Socialister fick bra respons från ungdomar som vill ha en systemförändring för klimatet och var intresserade av att veta mer samt ta frågan vidare. ■ Vilgot Karlsson

I Lund hade cirka 75 personer samlats på Stortorget för att protestera och lyssna på tal från bland annat Fältbiologerna. Tyvärr var det färre deltagare denna gång jämfört med den senaste landsomfattande protestdagen. ■ Anders Wemmert I Luleå samlades cirka 30 personer till Fridays For Futures fika-för-kli-

matet utanför Stadshuset. Med solstolar och parasoller uppmärksammade vi att temperaturerna är långt över det som en gång var normalt.

Unga Socialister delade ut flyers till förbipasserande elever och lockade några att ansluta sig. Banderollen med budskapet ”Storföretagen vinner – framtiden försvinner” var en bra diskussionsstartare. ■ RS-Luleå

Anta och sprid uppropet till försvar för Hyresgästföreningen Region Väst Sprid och anta uppropet till försvar för Hyresgästföreningen region Västra Sverige som fråntagits sina befogenheter av förbundsstyelsen.

Uppropet har rubriken ”Vi protesterar mot förslagen på marknadshyra. Vi kräver en demokratisk och kämpande hyresgästförening” och avslutas med att ”Vi som undertecknar detta upprop kräver: • Största möjliga uppslutning i protestdagen mot januariavtalet och marknadshyror den 18 april i så stora delar av landet som möjligt.

• Att regionstyrelsen Västra Sverige ges full uppbackning i att genom-

föra sin kampanjplan mot marknadshyror den 18 april. De är en drivkraft för alla föreningar och rörelser i landet som verkar mot januariavtalets fruktansvärda orättvisor (varav några av de värsta förutom marknadshyror är försämrade turordningsregler, borttagen värnskatt, fortsatta privatiseringar och otillräckliga åtgärder för välfärden och klimatet samt slag mot asylsökande).

• Slut på hemlighetsmakeriet – pappren på bordet. De inom Hyresgästföreningen som eventuellt anklagas för något måste få veta: a) anklagas de för något? b) vad anklagas de för?

c) vem leder utredningen? d) hur ska utredningen gå till?

• För en demokratisk och kämpande Hyresgästförening.”

Uppropet kan hämtas på webbsidan kampandeforening.org.

Försök att få så många föreningar som möjligt att ställa sig bakom uppropet. Det gäller hyresgästföreningar eller andra föreningar som fackföreningar, sociala rörelser och organisationer.

Mejla samtidigt en kopia till marie.linder@hyresgastforeningen.se i förbundsstyrelsen samt pedram.kouchakpour@ hyresgastforeningen.se på regionkontoret med en länk till kampandeforening.

org så att de vi protesterar emot nås av protesten.

Dessa föreningar har hittills (den 18 februari) ställt sig bakom uppropet: Hyresgästföreningen Angered, LH Sandeslätt, LH Hammarkulletorget, LH Norra Rannebergen, LH Kvibergshuset, LH Pennygången, LH Dim- och Godvädersgata, LH Vintertickan, Balltorp, LH-konferensen på Södermalm, 17 februari 2020, Nätverket Rädda Hyresrätterna, Rött Forum, Proletären FF, Kommunupproret och Marxistiska Studenter Göteborg.

Skriv också på som enskild person: skrivunder.com/upprop_for_en_kampande_forening ■

INRIKES

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

4

Sjuka hälsocentraler i Norrbotten Många hälsocentraler upplevde kombinationer av fler patienter, utökade uppdrag, färre personal i tjänst – med ökad arbetsbelastning och stress som resultat. På mindre orter fanns svårigheter att hitta personal, men det förklarade inte huvudproblematiken som var gemensam för mindre och större orter.

S

amtliga av de hälsocentraler i Norrbotten som ingick i Arbetsmiljöverkets tillsyn 2019 uppvisade allvarliga brister i arbetsmiljön. Sedan granskningen har anställningsstopp och ytterli-

gare neddragningar lanserats av Regionledningen.

De som arbetar för allas hälsa drabbas själva allt mer av ohälsa.

Mot den bakgrunden genomförde Arbetsmiljöverket under 2019 en

riksomfattande tillsyn av Sveriges primärvård. I Norrbotten ingick 12 av regionens totalt 24 hälsocentraler. Samtliga visade upp stora brister och kopplingen till nedskärningar är tydlig.

Foto: Liv Shange Moyo

Stress samt faror för patientsäkerheten påvisades i Örnäsets hälsocentral, en av många där allvarliga brister återfinns.

”Svarta listan” i granskningen toppades av Örnäsets hälsocentral i Luleå. Både psykisk och fysisk stress, samt faror för patientsäkerheten, påvisades. På Örnäset fanns bara fem av sju läkartjänster tillsatta. Vakanser stod utan vikarier i upp till två veckor. Labbet var särskilt pressat, med en patient var femte minut.

På Haparanda hälsocentral fanns bara tre istället för sju läkare på plats. Ambulanssjukvårdare vittnade om dygnslånga arbetspass och att inte få tid för återhämtning.

På Kiruna hälsocentral hade antalet underskötersketjänster minskat från 8 till 5,5.

Styret för Region Norrbotten – Sjukvårdspartiet, Moderaterna och Centerpartiet – har lagt ett sparkrav på 700 miljoner kronor till och

med år 2022. Nu beskriver fackliga representanter hur sparpanik råder – vakanser och pensionsavgångar tillsätts inte, ofta utan förhandling om konsekvenser och risker.

– Vi får ingen information överhuvudtaget, berättar Kommunals Marianne Engberg för Norr Media.

När anställningsstopp infördes i september 2019 uppgav regionledningen att närsjukvården inte skulle beröras. Men närsjukvårdens underskott på 104 miljoner kronor 2019 utgjordes till 95 procent av personalkostnader. När cheferna nu ska leverera skär de på personalen.

Det allvarliga läge som Arbetsmiljöverket rapporterar om förvärras alltså nu.

– Den allt mer ohållbara situationen för både personal och patienter kräver ett vårduppror, både inom när- och länssjukvård och kopplat till protesterna runt om i landet, kommenterar Jonas Brännberg, Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå, som fortsätter: – Den sjuka vården är ett systemfel, och ju förr striden tas för resurser enligt de verkliga behoven desto bättre. ■ Liv Shange Moyo

Knegarpub: Hur rädda LAS?

Denna gång var temat för diskussionen ”LAS! Utan saklig grund faller arbetsrätten”. Inledare var Gunnar Westin, före detta vice ordförande för Seko Stockholm och numera facklig-politisk sekreterare för Vänsterpartiet.

Det var en pedagogisk genom-

gång om förslaget till avsiktsförklaring som LO, TCO, SACO och Svenskt Näringsliv hade förhandlat om; hur det går längre än den pågående statliga utredningen på många sätt, och vad det betyder för alla arbetare.

Westin gick igenom rent konkret vad det nya förslaget innebär, förtydligade en del vaga formuleringar, och sammanfattade med att säga att ”det är som om Centerpartiet har skrivit allt utom den här formuleringen att parterna ska få förhandla först”, och fortsatte sedan: – Det är hög tid att ta diskussionen om hur fackföreningsrörelsen kan agera för att sätta tryck i den här frågan, och vad fackföreningsrörelsen kan göra i fråga om att an-

vända sin styrka för att sätta stopp för de här förslagen.

Sedan följde en diskussion och frågestund. Evenemanget sändes live på Facebook och finns uppe på sidan GräsrotsTV för alla som är intresserade av att titta på hela inledningen och diskussionen som följde.

Mötet avslutades med att samtliga deltagare skickade en facklig solidaritetshälsning till IKEA-arbetarna i Coventry som kämpar mot nedläggningen av det lokala IKEA-varuhuset och hade nått ut till svenska fackligt aktiva för att få stöd. Knegarpuben är ett bra initiativ för att diskutera fackliga frågor och koordinera kampen tillsammans. ■ Vilgot Karlsson

Foto: Vilgot Karlsson

F

redagen den 14 februari samlades fackligt aktiva på Restaurang Cirkeln i ABF-huset för att diskutera Lagen om anställningsskydd (LAS). Detta arrangerades av Knegarpuben som startades av bland annat Seko, Unga Byggare, Svenska Transportarbetareförbundet Avdelning 5 och El-ettan i Stockholm för att öka den fackliga medvetenheten och ett sätt för fackliga att träffas utanför jobbet.

Gunnar Westin inledde diskussionen om LAS.

Moderater i Kalix vill bestämma vad fattiga ska äta

M

oderaterna i Kalix föreslår att en del av försörjningsstödet ska bli matkuponger som endast får användas till grönsaker, rotfrukter och frukt.

Ett förslag som självklart väcker protester bland folk, och det klassiska moderata mantrat om valfrihet ifrågasätts.

Det verkar som en fars, som om att Kalixmoderaterna verkar satsa på SM-guld i överförmynderi. Att fattiga människor inte själva ska få bestämma vad en handlar och äter är fullkomligt absurt, men inte förvånande att det kommer från borgerliga politiker. Däremot är det farsartat att

det kommer ifrån Moderaterna som i alla väder förespråkar ”valfrihet” och därtill köttkonsumtion.

KD och MUF föreslog 2019 att människor som tvingas leva på försörjningsstöd ska få matkuponger istället för pengar, eftersom de menar att pengar till fattiga går till ”lyxkonsumtion”. Denna idé ifrågasattes till och med av den ultraborgerliga tankesmedjan Timbro som menade att det är integritetskränkande och oborgerligt att låta staten bestämma över människors val.

Moderaternas gruppledare i Kalix, Lin-

da Frohm, säger i en intervju med SVT att ”Man ska få stöd och hjälp att välja andra alternativ och att få hjälp att förändra livsstilen”.

Vilken livsstil Moderaterna menar framgår inte; är det så att fattigdom eller utanförskap kan överbryggas genom att äta mer grönt?

Att påstå att förslaget är något annat än överförmynderi och klassförakt är en lögn.

Det är tydligt vilken bild av människor som behöver försörjningsstöd som Kalixmoderaterna har och förmedlar. Frohm lyfter att

folkhälsan i länet är sämre än rikssnittet och sämst i östra Norrbotten, men att införa grönsakstvång för välbärgade människor finns inte som förslag.

Ett förslag för att höja folkhälsan i Norrbotten skulle enkelt vara att sätta stopp för regionens stålbad med nedskärningar på 700 miljoner kronor, utöver alla nedskärningar och nedläggningar som redan har gjorts de senaste åren. Detta behöver kombineras med en politisk kamp för höjda statsbidrag till kommuner och landsting för ökad välfärd och minskad stress. ■ Raymond Stokki

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

I korthet

Den gummibåt Farid trängdes på i sin flykt över Medelhavet välte, vilket ledde till att 10 dog.

5

Skandalfriskola får tillståndet indraget

U

Farid Wafa berättar från flyktinglägret Farid Wafa är en av de miljontals som har fastnat i EU:s flyktingnät. Just nu befinner han sig i Camp Moira i Grekland. Offensiv har pratat med honom om situationen.

ANN-CHRISTINE HOLMSTRÖM rs.lulea@socialisterna.org

Var kommer du ifrån och varför är du på flykt?

– Jag kommer ifrån Afghanistan och har länge jobbat som journalist. Jag och min familj fick dödshot av extremistgrupper upprepade gånger.

Vi var tvungna att fly till Iran. Min familj är i nuläget i Iran och jag är här i Grekland i Camp Moira på ön Lesbos. I sex år har jag varit på flykt och jag har blivit deporterad tillbaka till Afghanistan många gånger.

– Jag har suttit i fängelse i Bulgarien i sex månader och även suttit i fängelse i Turkiet. Flera gånger har jag också blivit tagen som gisslan och varit tvungen att betala tusentals euro för att släppas fri.

Hur var flykten från Afganistan?

– När vi bestämde oss för att fly var gummibåtarna över Medelhavet det enda alternativet och den som vi var på var överfylld. Vi satte oss i gummibåten den natten med 50 andra människor och målet var ön Samos. Mitt på havet kom en jättevåg och välte båten; minst 10 personer dog. Vi var i vattnet i cirka två timmar innan den turkiska kustbevakningen kom och räddade oss. Människorna som dog fick begravas i Turkiet. Jag kommer aldrig att glömma den händelsen. Detta är något som hela tiden händer.

Hur många finns det nu i lägret?

– 23 000 flyktingar är här just nu.

Hur fungerar det i lägret?

– Det finns kort med olika färger och det blå kortet är bäst. När du anländer till lägret får du ett rött kort och det innebär att du måste stanna i lägret hela tiden; du får inte åka till fastlandet. Man är tvungen att stanna på en överfylld plats med kö till allt, långa köer till toaletterna, långa köer till duscharna, och man delar tält med flera personer. När de tar bort det röda kortet kan man lämna lägret och åka till fastlandet eller andra platser i Grekland, men det brukar bli så att man blir förflyttad till ett annat läger med ungefär samma förhållanden.

– När man väl har hamnat på fastlandet kan man söka asyl och asylproceduren börjar. Men man måste ha det blåa kortet och då först kan man ansöka om att få ett ID-kort. När man får det blåa kortet kan man börja återuppbygga sitt liv, men det kan ta flera år innan man får det blåa kortet. Så färgen på kortet man får är viktig.

Detta gäller bara på ön, inte fastlandet.

Hur tillbringar du dina dagar?

– Jag har arbetat som volontär åt Drop in the ocean och åt en annan organisation som heter Teach beyond borders. Jag arbetade främst som tolk i barnklasser. Dessa organisationer koordinerar hjälpen på

Sparkades efter fackligt engagemang

Foto: Privat

”Liv har gått förlorade”

t med vinstintresset Elma School AB, som har drivit skola i Stockholmsförorten Rågsved, får efter 20 år av kritik från skolmyndigheter för olika brister äntligen sitt tillstånd indraget. Det beslutade förvaltningsrätten den 14 februari, som i sin dom har gått igenom Skolinspektionens skäl och anser att bristerna i ägar- och ledningskretsen är mycket allvarliga. Det handlar om oredovisade statsbidrag, personal som inte har fått ut sina löner och elever som har fått bristfällig undervisning och/eller ej fått tillräckligt med stöd.

Sedan skolan startade 2001 har Skolverket, Lärarförbundet och Skolinspektionen alla lyft fram dessa – och fler – brister.

– Vi har elva pågående ärenden just nu där medlemmar har fodringar på Elma School gällande löner, semesterersättningar och skatter, men vi har inte hört något från bolagets ägare och bolagets juridiska ombud sedan den 21 januari i år då man inte kom till förhandlingarna, säger Hans Dalberg, ombud på Lärarförbundet, till Lärarnas tidning den 14 februari.

Samtidigt har skolans ägare gjort miljontals kronor i vinst; mellan 2017-2019 fick skolan 8,5 miljoner kronor i statsbidrag vid sidan av skolpengen.

platser såsom Camp Moira och bidrar med hjälp till att studera engelska och matematik.

Hur mår du just nu?

– Allt är förlorat. Min familj och mina vänner är borta, liv har gått förlorade, och det allra värsta är alla löften som inte blir uppfyllda.

Jag vill verkligen återse min familj och mitt land igen, men det ser svårt ut. Mitt hjärta har blivit krossat och alla mina drömmar och önskningar har blivit till besvikelser. Min penna är mitt vapen för att bekämpa orättvisor och berätta om vad som sker.

– Jag tänker att det är upp till politikerna att lösa den här situationen. Människor lider och far väldigt illa. Nån dag, nån gång kommer kanske de som har möjligheten att ändra och påverka att skämmas över hur de hanterade flyktingkrisen i världen. Jag hoppas att politikerna inte glömmer flyktingarna här i Grekland eller på andra ställen i världen. Jag hoppas att det snart blir en lösning för alla flyktingar i Grekland, Spanien, Italien och över hela Europa.

Det är ingen som flyr som inte måste det, alla vill leva tillsammans med sin familj. Alla vill veta att nära och kära har det bra, ingen vill skicka sitt barn tvärs över världen ensam.

• Stoppa jakten på flyktingar. Återinför asylrätten för alla som flyr från krig och förtryck – låt storföretag och skatteflyktingar betala! Riv fort Europas murar mot flyktingar.

• Amnesti till alla som väntar, fått avslag och för papperslösa. ■

A

ntifackligt En projektledare tog strid för sina medlemmar när fastighetsbolaget ville försämra arbetsvillkoren för de anställda och organiserade sig fackligt. Då fick han sparken för att ha uppvisat ”illojalitet”.

Unionen har nu stämt bolaget till Arbetsdomstolen, skriver Kollega den 14 februari.

– Han upplevde att han motarbetades i sitt fackliga engagemang och inte fick gehör för de frågor som han lyfte. Han tog upp saker som arbetsgivaren tyckte var jobbiga, vilket är en del av hur tvisten utvecklades, säger Unionens förbundsjurist Sverker Wickberg, som företräder medlemmen i Arbetsdomstolen, till Kollega.

Outbildade läkare lämnas ensamma

A

kutsjukvården En granskning från P1-programmet Kaliber visar att många akutsjukhus lämnar ännu inte färdigutbildade läkare ensamt ansvariga för patienter, trots att det bryter mot lagen. Det har bland annat lett till att en femårig pojkes cancer missades hela tre gånger och nästan dog som ett resultat, rapporterar P1 den 17 februari.

55 av 66 sjukhus har svarat på en enkät som Kaliber har skickat ut, där vart tredje sjukhus har en sådan bemanning.

Svårigheterna med att få tag på kvalificerad personal uppges som anledning. Sedan 2015 har IVO sagt att det inte är til�låtet på grund av fara för patientsäkerheten.

200 barn om dagen far illa i Stockholm

O

rosanmälningar Under 2018 inkom det 70 400 oros­anmälningar till socialtjänsten i Stockholms län om barn som misstänks fara illa, vilket är uppemot 200 barn om dagen. Det är en 40-procentig ökning jämfört med 2014. Anmälningarna kommer främst från polisen, vården och skolan, där den största ökningen är anmälningar från skolan. Det rapporterar SVT Nyheter den 17 februari.

– Det är många familjer som har det svårt på flera olika plan i kombination med att den psykiska ohälsan hos barn har ökat, säger Jessica Gjertz på Norrtälje kommuns mottagningsenhet till SVT Nyheter.

Allt fler kvinnor i 70-årsåldern på gatan

H

emlöshet ”Toppen av ett isberg”. Så kommenterar Stockholms Stadsmission det faktum att allt fler kvinnor över 70 år, som tidigare har haft hem, tvingas söka sovplatser på härbärgen i Stockholm. Det visar den senaste rapporten från Enheten för hemlösa i Stockholms stad, som också visar att andelen kvinnor som har hamnat i en strukturell hemlöshet har ökat. Det rapporterar Sveriges Radio den 18 februari. ■

INRIKES

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

6

de kommuner kan man lätt räkna ut försämrar responstiden.

Brandmansflykt i Stenungsund

Att brandmännens löner sänks med i vissa fall 40 procent, samtidigt som chefernas höjs, gör att brandmännen säger upp sig i protest.

I Stenungsund har situationen för industribrandmännen blivit ohållbar och en stor majoritet säger därför upp sig i protest.

LARS BJERSING

offensiv@socialisterna.org

I

Stenungsund har de petroke­ miska industrierna alltid varit en självklar del av det moderna samhället. Kommunens brandsta­ tion har därför alltid haft dubb­ la syften. Dels är den likt typiska

brandstationer till för allmänhe­ tens försvar, men även för att för­ svara området mot potentiellt död­ liga industribränder.

Sveriges största petrokemiska industrier finns i Stenungsund, som anställer tusentals och har omsätt­ ningar på miljontals kronor varje år, men är och har alltid varit en risk för de som bor i området. Då industrierna kom till byn var säker­ hetstänket i samhället ett helt annat och kommunens centrum förlades några kilometer från området.

Då samhället växte tog sig bebyg­ gelsen allt närmare och idag finns

på vissa ställen bostadshus inom några hundra meter från stängslet.

Dessutom går tåg med dödliga ke­ mikalier precis förbi centrum och enstaka meter ifrån bebodda villor.

För att säkerställa säkerheten på­ börjades ett samarbete mellan kom­ munen och industriföretagen. Vissa av de skiftgående arbetarna blev in­ dustribrandmän (deltid) på statio­ nen för att stärka bemanningen och bidra med kompetens inom petro­ kemisk brandbekämpning.

En omorganisation som trädde i kraft den 1 januari 2017 ledde till

att Stenungsunds och grannkom­ munerna Lilla Edets och Tjörns brandförsvar slogs ihop och bildade Södra Bohuslän Räddningstjänst­ förbund (SBRF) som finansierades av de ingående kommunerna.

De som jobbade inom brand­ försvaret insåg tidigt att detta var en förklädd nedskärning. En tidi­ gare anställd vid stationen i Ste­ nungsund berättar för Offensiv att en typisk brandbil har gått från att ha fem brandmän med tydliga ansvarsfördelningar till att ha tre brandmän. Att i en nödsituation vänta in brandbilar från närliggan­

Omorganisationen kritiserades re­ dan från början av de som arbetar på stationen, men läget skärptes ytterligare då nästa led i omorgani­ sationen presenterades. Nu skulle lönerna sänkas med 23-40 procent, medan chefernas löner gick upp med 2,8 procent. Samtidigt anställ­ des ytterligare byråkrater på sta­ tionen och dessutom skulle många av rättigheterna som dygnsvila tas bort. Parterna stod långt ifrån var­ andra och vissa brandmän sa upp sig redan på ett tidigt stadium.

Idag har 28 av 30 industribrand­ män sagt upp sig i protest (med tre månaders uppsägningstid).

Hur ska detta lösas? Industri­ erna har inte rätt att drivas utan tillräcklig bemanning på brand­ stationen och den kompetens som efterfrågas är inte lätt att hitta.

SBRF borde ställa krav på indu­ striföretagen att bidra till det brand­ skydd som de är helt beroende av. I början på veckan gick Stenungsunds kommun ut med att de söker 10 nya heltidsbrandmän, men i ansökan finns varken krav på petrokemisk bakgrund eller kompetens. Det kommer att leda till en reell försäm­ ring av beredskapen på en petroke­ misk katastrof då dessa saknar kom­ petens inom petrokemisk industri.

När sänkta löner för arbetare och höjda löner för chefer är viktiga­ re än ett samhälles säkerhet har nyliberalismens nedskärningsiver ännu en gång gått för långt. Under de säkerhetsutbildningar som före­ tagen håller för sina anställda må­ las potentiella mardrömsscenarier upp. Vem skall förhindra ett sånt när alla brandmän ersätts?

Vi måste kämpa för ett samhälle där människors säkerhet är viktigare än chefslöner, ett samhälle där dedi­ kerade brandmän i samhällets tjänst inte tvingas bort från sina jobb. ■

T

rafikverkets senaste upp­ handling av nattåg till Jämt­ land och övre Norrland har på nytt satt högerpolitiken och privatiseringarnas konsekvenser i blixtbelysning. 35 000 har nu skri­ vit på namninsamlingen mot att upphandlingen dödar trafiken mel­ lan Västsverige och Jämtland samt övre Norrland.

När klimatkrisen blir allt mer ödesmättad och en omställning måste ske nu beslutar Trafikverket om en upphandling som kraftigt försvårar möjligheten att åka tåg från Västsverige till norra delen av landet. Orsaken är politikernas avreglering av järnvägen, där bara vissa ”icke lönsamma” samhälls­ nödvändiga sträckor upphandlas – resten ska drivas av ”marknaden” med vinst som drivkraft.

Under den senaste upphand­ lingsperioden har SJ varit leveran­ tör av den upphandlade trafiken

Stockholm-Östersund och Stock­ holm-Luleå/Narvik. Det har inne­ burit att de kunnat koppla samman den trafiken med nattåg från Väst­ sverige till samma destinationer i norr på kommersiella grunder.

Nattåg från Stockholm och Göte­ borg på väg norrut har kopplats om i Sundsvall för vidare färd till Jämtland och övre Norrland (och tvärtom åt andra hållet). Trots an­ tika vagnar har miljömedvetenhet och denna samordning gjort att resandet har ökat.

Den samordningen, som borde vara absolut självklar för att kunna öka tågresandet, slås nu sönder när SJ vann upphandlingen av trafiken Stockholm – Östersund och norska Vy upphandlingen Stockholm – Lu­ leå/Narvik. Det kommer alltså pa­ rallella tåg norrut med olika bolag, samtidigt som en samordnad trafik till Västsverige omöjliggörs!

Kritiken mot denna försämring och sjuka slöseri har varit enorm.

Hittills har 35 000 skrivit under en namninsamling och många kom­ munpolitiker i norr rasar. Från de­ ras sida är det dock ofta hyckleri av stora mått eftersom många tillhör partier (alla utom V) som stödjer den avreglerade järnvägen som har skapat krisen.

– Det är Trafikverket som klan­ tat till det, hävdar Bodens kom­ munalråd Claes Nordmark (S) i ett försök att skylla sitt eget partis poli­ tiska ståndpunkt på tjänstemännen.

Frågan är nu hur protesterna kan tas vidare. Än så länge har protes­ terna mest synts från resenärerna.

Vad som skulle tvinga regeringen att agera direkt vore en tågstrejk, ledd av lokförare och konduktörer och med massivt stöd av resenärer­ na. Kraven är ganska uppenbara: • Klimatet före marknaden. Sam­

Foto: Axel Pettersson CC2.0

Privatiseringarna sabbar nattågstrafiken till norr

Privatiseringarnas härjningar sänker nödvändiga klimatåtgärder.

ordnad tågtrafik som möjliggör enkelt resande i hela landet.

• Göra tåg till det självklara res­ valet. Investera i nya vagnar och rusta upp spåren för bekväm och punklig trafik. Subventio­ nera tåg istället för flyg.

• Återförstatliga järnvägstrafik och underhåll. Klimatomställ­ ningen och grundläggande in­ frastruktur kan inte överlämnas till marknadens ständiga miss­ lyckanden. ■ Jonas Brännberg

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

7

Foto: Anders Henrikson / Flickr CC

De slags ”socialister” som med rasism vill splittra arbetarklassen och har övergivit internationalismen ska och måste fördömas. Rättvisepartiet Socialisterna överger inte den internationella solidariteten.

Varning för nationalist-”socialister” Det har dykt upp ett extremt störande och stinkande element i synfältet: nybildade politiska grupper som kallar sig för socialister, men som sätter nationalismen först. Internationalismen är för arbetarkampen viktigare än någonsin, eller för oss som inte själva upplevt något världskrig lika viktigt som då.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

N

ationalismen är ett verktyg så sammankopplat med kapitalismen att det var en förutsättning för kapitalismens uppkomst för hundratals år sedan.

Borgarklassen tog makten och bil­ dade nationalstater.

Arbetarklassen däremot är en internationell klass med gemen­ samma intressen oavsett land.

Därför var Marx och Engels med och bildade just den första inter­ nationalen och i Engels fall sedan den andra. När den andra inter­ nationalen urartade genom sin uppbackning bakom de olika na­ tionalistiska borgarklassernas för­ sta världskrig bildades den tredje internationalen.

Vi som hänvisar till Trotskijs Fjärde international gör det för att socialismen alltid måste vara inter­ nationell, för att Sovjetunionens urartning till en byråkratisk dik­ tatur har sina förklaringar i miss­ lyckandet med att sprida den ryska revolutionen internationellt.

De har funnits med länge, ”socialis­ ter” eller ”kommunister” som har händelserna vid andra världskriget som sitt politiska arv. Nationalis­ men lurade alltid i bakvattnet i socialdemokratins folkhemsbygge och klassamarbete med borgarna

eller i de stalinistiska kommunis­ ternas kopiering och följa John-lek efter Stalins storryska nationalism.

Men det är nu i Trumps era av handelskrig och America First som de helt faller igenom.

I början av det här året har ”Framåt Sverige” bildats av det som tidigare var Kommunisterna (före detta KP/KPMLR) i Helsingborg.

Frontfiguren heter Joe Nilsson.

Framåt Sverige hårdstartade med att ordna ett gemensamt panelsam­ tal med Jeff Ahl från det närmast fascistiska Alternativ För Sverige ”eftersom nationalismen är det som förenar oss”. De ska ”ta strid” mot vänstern som utmålar invand­ rare som offer för rasism. Sverige ska inte ta emot fler flyktingar ”än något annat land”, det vill säga i princip inte en enda flykting. De som tidigare har kommit till Sve­ rige ska tvångsanpassas till svensk kultur eller tvingas tillbaka.

Samtidigt försöker Joe Nilsson hävda att han står för arbetarrörelse och välfärd. Angående att kvinnor är mer emot rasismen menar Joe Nilsson att det är en ”östrogenmaf­ fia” som har härjat. Jeff Ahl sa på mötet att kvinnor och män har olika roller och att staten ska ses som en förlängning av kärnfamiljen (åter­

givet på rasisten Katerina Janouchs blogg).

I tidningen Flamman finns en läng­ re genomgång av de interna kon­ flikter som har skakat Kommunis­ terna (K) det senaste året. Drivande i högervridningen var Malmöav­ delningens Nils Littorin. K i Malmö delade ut ett flygblad vid byggar­ betsplatser förra våren där det stod ”gå med i facket eller åk hem”.

Flamman menar att många inom K ville att partiledningen skulle ta till repressalier mot Malmöavdel­ ningen efter denna politiska urart­ ning, men partiledningen såg lättare på saken. Robert Mathiasson och Jenny Tedjeza från AU:t tillhör de som bland flera andra har avgått se­ dan dess i en omskakande lednings­ kris i flera vändor.

Nils Littorin deklarerade sitt utträde ur K i en debattartikel i Expressen i höstas: ”Vårt ifråga­ sättande av den katastrofala migra­ tionspolitiken möttes inte med en intellektuell diskussion, utan miss­ tänkliggjordes som rasism”.

Nils Littorin, som nu har startat Malmölistan, låter sig publiceras i högerextrema Nyheter Idag där han med siffror försöker sätta lik­ hetstecken mellan gruppvåldtäkter och män från Afrika och Mellan­ östern, speciellt Afghanistan.

Det finns dessvärre många fler exempel på personer med sitt ur­ sprung inom vänstern som dras till nationalism och regionalism, ofta under förevändningen att locka tillbaka arbetarväljare från SD. Förra veckan kom nyheten att den före detta ”marxisten” Malcom Kyeyune ingår i SD:aren Mattias

Karlssons nystartade högerextrema tankekedja Oikos, som betyder hem.

Inget kan få kapitalisterna att bli mer upphetsade än när arbeta­ re och fattiga låter sig luras till att hetsa mot varandra istället för att enas mot systemet av utsugning.

När några som kallar sig socialister för vidare att det är massinvand­ ring eller asylmottagande som ur­ holkat välfärden döljs det verkliga faktumet – att högerpolitiken un­ der årtionden har pressat ner väl­ färdens andel av landets ekonomi, samtidigt som de superrikas, stor­ företagens och bankernas vinster har rusat i höjden.

Resonemanget är lika felaktigt

Det är klassklyftorna som är grundorsaken till den form av kri­ minalitet som märks mest idag.

Socialisters uppgift måste vara att erbjuda alla som förståeligt nog är rädda och upprörda över våldet att rikta det mot just klassamhället.

Fattigdom har alltid varit en källa till hopplöshet, destruktivitet och kriminalitet. Nationalismen kom­ mer bara att spä på detta, göra klyf­ torna större och våldet värre.

Till exempel avslöjade tysk polis i dagarna en högerextrem terrorcell som planerade attentat mot politiker, asylsökande och muslimer, som har kopplingar till

Inget kan få kapitalisterna att bli mer upphetsade än när arbetare och fattiga låter sig luras till att hetsa mot varandra istället för att enas mot systemet av utsugning. som att säga att det är de äldre som har förstört välfärden, att det är den kraftigt åldrande befolkningen som utarmar kommunernas ekonomi – vilket ju vore som att säga att det är livet som urholkar välfärden, att folk lever längre. Flyktingar som kommer till Sverige gör det som ett motvilligt sistahandsalternativ – att fly undan krig, elände och död.

Stefan Löfven har som statsminis­ ter sanktionerat rasismen mot flyk­ tingar genom att bokstavligen peka ut flyktingarna som kom 2015 för att vara de som står bakom ök­ ningen av sprängdåd, skjutningar och gängkriminalitet (DN den 17 januari). Vilket är en lögn.

Soldiers of Odin – vilket också Al­ ternativ För Sverige har.

Den goda nyheten är att i Hel­ singborg har även den internatio­ nella solidariteten och socialismen fått en nystart i och med att Rättvi­ separtiet Socialisterna startat upp en ny partiförening i Skåne med sin bas i just Helsingborg förra veckan. ”Kamp mot nationalis­ men” var temat på det första mötet.

Under aktiviteterna på stan märktes en del rasism, men framför allt en efterfrågan efter antirasis­ men. Nästa tema blir hbtq+socialis­ men. Sprid ordet, och kom med och bygg upp ett socialistiskt alternativ som förenar kamp underifrån istäl­ let för att splittra. ■

ANALYS

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

8

Socialistisk systemförändring fö Aldrig under vår planets historia, sedan den bildades för fem miljarder år sedan, har livets mångfald varit lika stort som under de senaste hundratals åren. Det är ett resultat av att planeten under 2-3 miljoner år, det som kallas pleistocen, har haft de mest stabila klimatförhållandena någonsin.

Denna stabilitet har bibehållits eftersom jordens ekosystem har skapat bromsar och kontrollmekanismer för klimatförändringar. Men med det Marx kallade ”kapitalismens reva i naturens metabolism” förändras situationen nu snabbt.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

D

en globala temperaturen stiger 170 gånger snabbare än tidigare. Det är långt ifrån enbart en fråga om klimatförändringar. Sedan 1970 har kapitalismen utplånat 60 procent av populationerna av däggdjur, fåglar, fiskar och reptiler. Jordar urlakas, skogar försvinner och havet försuras och fylls med plast.

En genomgång av läget i miljö- och klimatkrisen kan lätt ge människor en pessimistisk syn på framtiden. Vissa hävdar till och med att vi måste ”försköna” bilden för att ”annars ger människor upp”.

Men det är inte problemen som leder till uppgivenhet, utan bristen på lösningar. Marxister har inget behov av att försköna eftersom vi har lösningarna – ett socialistiskt program. Detta förklarade den ryska revolutionären Leo Trotskij tydlig i förhållande till krisen inför andra världskriget: ”Vi kan inte skjuta upp eller modifiera objektiva villkor som inte är beroende av oss. Vi kan inte garantera att massorna kommer att lösa krisen, men vi måste förklara situationen som den är. Det är programmets uppgift.” (Övergångsprogrammet, 1938) Att förstå situationen som den är, är en fundamental förutsättning för att kunna lägga fram ett program för förändring. Även om mänskligt skapade klimatförändringar har varit allmänt kända i några decennier är det inte förrän under de senaste åren som vetenskapen har börjat inse hur ömtålig den 3 miljoner år långa klimatjämvikten är, och hur nära vi är till dramatiska och irreversibla förändringar.

procent av korallreven redan är bortom räddning och kommer att dö (idag inkomstkälla för 200 miljoner människor). Den permanenta arktiska isen är också historia – det är bara en tidsfråga innan det kommer somrar i Arktis utan is.

Detta är saker som forskare trodde skulle hända vid mycket högre temperaturer. Temperaturen stiger också snabbare än väntat, både i luften, men ännu viktigare i haven.

Under de senaste 3 miljoner åren har temperaturavvikelsen aldrig varit större än minus 4 grader eller plus 2 grader från genomsnittet. Med den nuvarande politiken går jorden mot +3,2 grader före århundradets slut – under en period som är som ett ögonblick ur ett klimatperspektiv.

Klimatförändringarna har redan allvarliga effekter på samhället socialt, politiskt och ekonomiskt. I slutet av förra året rapporterade Oxfam att klimatrelaterade katastrofer tvingat 20 miljoner att fly varje år under det senaste decenniet. Detta kommer naturligtvis att öka, och med fler klimatförändringar kommer fler att tvingas fly permanent.

Allvarlig torka påverkar redan jordbruksproduktionen på den afrikanska kontinenten. Det uppskattas att 52 miljoner svälter i 18 länder i Afrika på grund av klimatförändringsrelaterad torka. Några klimatforskare hävdar nu att delar av södra Afrika, Latinamerika och Australien aldrig mer kommer att komma ur den nuvarande torkan, åtminstone inte på hundratals år.

De senaste förödande bränderna i Australien och Amazonas visar inte bara de djupa effekterna som klimatförändringarna redan har

Attackerna visar en växande rädsla för att klimatstrejkerna och miljöprotester kommer att hjälpa till att forma en ny antikapitalistisk och socialistisk vänster.

Klimatet förändras i mycket högre takt än tidigare förutspått. Detta beror både på en fortsatt ökning av växthusgaser – de ökade igen med 0,6 procent 2019 – men också för att tidigare prognoser om effekterna av växthusgaser har varit för konservativa.

Som exempel vet vi nu att 50

idag. Det visar också att klimatet redan nu är farligt nära tipppunkter.

Innan det misslyckade klimatmötet COP25 i Madrid skrev 11 000 forskare: ”Särskilt oroande är de potentiella oåterkalleliga klimattipp­ punkter och naturens självförstärkande återkopplingar som kan leda till en katastrofal ’hothouse Earth’,

Förödande torkor i Afrika är bara en av många effekter som klimatförändringarna redan innebär, som kommer att förvärras framöver

långt bortom människors kontroll.

Dessa klimatkedjereaktioner kan orsaka betydande störningar i ekosystem, samhälle och ekonomi, vilket potentiellt kan göra stora områden på jorden obeboeliga.”

Exempel på sådana tippunkter som jorden är farligt nära är avsmältning av glaciärer i Antarktis (som med tiden skulle öka havsnivån med många meter), Amazonas förvandling till savann, tinande permafrost och bränder och skogsdöd i boreala skogar.

Dessa tippunkter betyder inte omedelbara förändringar i klimatet, men att förändringarna kommer att vara oåterkalleliga och driva planeten mot en ”hothouse earth” på mycket mer än 2 grader, även om det kommer att ta ett par hundra år. Tippunkter är inte något nytt för vetenskapen, men det som är nytt är att detta redan kan hända med en temperaturökning på mellan en och två grader.

Vi ligger nu på +1,1 graders global uppvärmning (sedan förindustriell tid). Om utsläppen minskas till hälften fram till 2030 (det betyder 6-7 procents minskning per år istället för nuvarande ökning) och sedan med hälften igen till 2040 och

slutligen netto noll fram till 2050, skulle det ge 50 procents chans att stanna under 1,5 grader uppvärmning, och 66 procents chans att stanna under 2 grader.

Detta visar situationens extremt allvarliga karaktär. Vissa forskare hävdar att vissa tippunkter redan kan vara oundvikliga, och att det vi fortfarande kan kontrollera är i vilken takt de kommer att äga rum och vilken skada de kommer att göra.

Klyftan mellan denna verklighet och bristen på åtgärder mot klimatförändringar är astronomisk.

Enligt FN:s miljöprogram UNEP måste världens länders åtaganden om minskade utsläpp öka fem gånger för att stanna vid 1,5 grader celsius temperaturökning. Samtidigt är de löften som redan har getts, de som pekar mot en förödande 3,2 graders temperaturökning, långt ifrån uppfyllda.

Tvärtom satsar kapitalismen på sitt eget misslyckande. När det saudiska oljebolaget Aramco introducerades på börsen i december förra året blev det snabbt världens värdefullaste företag med ett börs­värde på 1 900 miljarder dollar (18 500 miljarder kronor). Lika mycket har 33 globala storbanker sedan Parisavtalet investerat i den fossila bränslein-

dustrin, samtidigt som fossilt bränsle subventioneras med över 5 000 miljarder dollar varje år.

Det är i denna bisarra situation med en astronomisk skillnad mellan vad som måste göras och vad som faktiskt görs som Greta Thunbergs ”att helt enkelt säga sanningen” blir ett så explosivt budskap.

EU försöker nu med en ”Grön ny giv” dölja verkligheten bakom dimridåer och visa att de verkligen gör något. Men faktum är att EU:s egen klimatbyrå nyligen meddelade att EU inte ens är nära att nå det gamla alldeles för låga målet om 40 procent reduktion av växthusgaser till 2030.

Klimatmötet COP25 i Madrid, med det orwellska namnet ”Time for action”, var som förväntat förlamat. Alla ”lösningar” fortsätter att fokusera på en absurd utsläppshandel, som försöker lösa kapitalismens misslyckande med mer kapitalism.

Det är denna allvarliga situation som ligger till grund för den unga massrörelse som Greta Thunberg blev katalysatorn för. Miljoner unga runt om i världen ser hur deras framtid saboteras av politiker och ett ekonomiskt system som mer eller mindre kör på som vanligt trots att alla alarmklockor tjuter för fullt.

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

9

ör klimatomställning och rättvisa

• Samtidigt som Green New Deal visar att det är tekniskt möjligt att ställa om samhället och förhindra förödande klimatförändringar pekar programmet samtidigt på det verkliga hindret: profithungriga storföretag och deras representanter i världens regeringar. När Extinction Rebellion släppte en video om hur verklig klimatomställning är möjlig var det tydligt att det inte är de tekniska lösningarna som är utopiska, utan tanken att den nuvarande kapitalistiska eliten faktiskt skulle genomföra dem.

r om ingen allvarlig kursändring sker.

De senaste månadernas klimatstrejker har varit mindre än förr, men verkligheten pockar hela tiden på och driver medvetenheten framåt. Senaste nyheten var att januari återigen var den varmaste månaden som uppmätts på jorden. Det betyder inte att de klimatstrejker som varit under det senaste året kommer att fortsätta på samma sätt och bara bli större. Det är uppenbart att de globala strejkarna behöver förnyas för att utveckla rörelsen.

Att det blir en nedgång med mindre klimatstrejker är inte en överraskning. När 7,6 miljoner var ute på gatorna i strejkerna i september, den största ungdomsrörelsen någonsin, och man fortfarande bara ser prat från etablissemanget och inga verkliga åtgärder kommer frågorna att dyka upp hos de som protesterar: Kommer det att hjälpa att fortsätta strejka? Varför ska jag delta? Vad krävs för verklig förändring?

Dessa frågor kommer att skapa en grund för att åtminstone ett skikt av de inblandade drar mer radikala slutsatser. Ett viktigt steg var när Fridays For Future uppmanade fackföreningar att delta i klimatstrejkerna – hade den uppmaningen hörsammats av fackföreningar och

”Allt mindre än att omedelbart upphöra med investeringar i fossilbränsleindustrin skulle vara ett svek mot livet självt.”

verkligen lett till globala masstrejker som stannat hela samhället skulle utkomsten av COP25-mötet ha blivit helt annorlunda.

Men i allmänhet var fackföreningarnas svar i de flesta fall tveksamma – och räckte inte för att ta rörelsen till en ny nivå. Nya kamprörelser i världen kan dock visa att klimatkampen måste nå ut till arbetsplatserna för att bli effektiv – strejker och generalstrejker som i Frankrike, Colombia, Sudan och Algeriet visar att den organiserade arbetande befolkningen kan ändra samhället i grunden – om man är organiserad och enig. Om fackföreningsledarna inte förstår att hoppa på tåget kommer rörelser på arbetsplatser förr eller senare att utvecklas ändå – utanför de fackliga strukturerna. Än så länge domineras dock klimatrörelsen av en förhoppning om att de nuvarande ledarna ska kunna ”pressas” till att ändra sig genom stora demonstrationer, även om också ledande personer som Greta Thunberg nu inte har något hopp i dem utan sätter sin tilltro ”till folket”. På World Economic Forum i Davos var hennes och Fridays For Futures kritik inte nådig: ”Allt mindre än att omedelbart

upphöra med investeringar i fossilbränsleindustrin skulle vara ett svek mot livet självt. Dagens ’business as usual’ håller på att förvandlas till ett brott mot mänskligheten.”

Att Greta Thunberg inte har kunnat ”köpas upp” av etablissemanget gör att attackerna mot henne har blivit allt värre. Putin har kallat henne manipulerad, Trump säger att hon är löjlig och Brasiliens president Bolsonaro har kallat henne ”ungjävel”. Men också liberala medier har börjat misstänkliggöra henne, som när SVT:s Erika Bjerström kallade Greta för ”vänsterpopulist”.

Vad attackerna visar är en växande rädsla för att klimatstrejkerna och miljöprotester i allmänhet kommer att hjälpa till att forma en ny antikapitalistisk och socialistisk vänster. Och oron är befogad. Det finns många skäl för varför klimatkrisen kommer att vara en katalysator för socialism från nu och framåt: • Det är uppenbart att det inte är mänskligheten som sådan som är ansvarig för klimatkrisen, utan den vinstdrivna, fossila kapitalismen, till exempel uttryckt i att 100 företag ansvarar för 71 procent av de industriella utsläppen av växthusgaser.

• Klimatkrisen kopplar samman

miljöfrågor med den exploderande ojämlikheten. Medan utsläppen måste minskas till hälften under de kommande tio åren beräknas det att 8 000 nya privata jetflygplan under samma period kommer att levereras till multimiljonärer.

• Precis som andra rörelser kopplas klimatkampen allt mer samman med andra frågor. I Indien rapporterades det i januari att miljoner människor bildade en 18 000 km lång mänsklig kedja i frågan om miljön och social rättvisa. Att miljö- och klimatmedvetenhet växer i Indien är inte konstigt – södra Asien är och kommer ännu mer i framtiden att vara en del av världen som hårdast påverkas av klimatförändringar med smältande glaciärer (som först kan leda till översvämningar och sedan till att hundratals miljoner människor blir utan tillgång till friskt vatten), torka och stigande havsnivåer.

• När till och med FN:s klimatpanel IPCC säger att ”oemotsvarad förändring” är nödvändig, bekräftar det behovet av massiva offentliga investeringsprogram som bortser från kapitalisternas vinstintresse, liknande Green New Deal (grön ny giv) som har lanserats av senator Alexandria Ocasio-Cortez och Bernie Sanders i USA.

När fossila storföretag och finans­ institutioner som investerat tusentals miljarder i denna industri i många fall är mäktigare än länder och har regeringar som agerar i deras intresse blir det uppenbart att det behövs ett helt annat system, där dessa kapitalistiska jättar tas ur privata vinstintressens händer och ägs gemensamt så att deras verksamhet kan ställas om för att tillfredställa behoven på ett sätt som stoppar exploateringen av både människor och vår natur.

Det Marx kallade revan i metabolismen mellan människa och natur är skapad av kapitalismen där både människor och natur ses som varor som kan exploateras till lägsta möjliga pris för högsta möjliga vinst. Bara genom att ersätta det systemet kan vi skapa en ekonomi som genom demokratiskt styrd planering återskapar balansen mellan människan och den planet vi lever på och av. År 2020 blir ett avgörande år.

Det är året då utsläppen av växthusgaser måste börja minska för att ha någon chans att minska med 50 procent fram till 2030. Det blir året för det avgörande COP26-mötet i Glasgow i november. Vid det mötet måste ett dramatiskt mer ambitiöst engagemang för minskade utsläpp äga rum om Parisavtalet alls ska behålla någon trovärdighet. År 2020 kommer också att vara ett år då klimatrörelsen måste ändra form för att kunna utvecklas. Tillfälliga bakslag är definitivt möjliga.

Men de kommer samtidigt att ge erfarenheter och förmedla medvetenhet bland några av de miljoner som har varit aktiva i rörelsen. Utan tvekan kommer fler klimat­ aktivister att dra lärdomar som gör dem mer öppna för att kämpa inte bara för systemförändring, utan mot hela det kapitalistiska systemet och för en socialistisk systemförändring.

Om COP26 slutar i en ny katastrof är det inte omöjligt att det kan blir den trigger, ”kontrarevolutionens piskrapp” som Marx skrev, som öppnar vägen för klimatrörelsen in på arbetsplatserna och verkligen börjar störa ”business as usual”, med strejker, blockader och andra aktioner som hotar kapitalisternas vinster och visar att arbetare tillsammans har kraften för den systemförändring som är nödvändig. ■

INTERNATIONELLT

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

10

Exempelvis har IMF enligt Middle East Eye gett regimen i Libanon rådet att utöver skattehöjningar också upphöra med subventioner till elbolaget Electricité du Liban samt höja bränslepriserna. Tillgången till el har varit ytterst bristfällig, men indragna subventioner – som kommer få effekten att arbetarklassen får betala mer för elen – kommer inte att lösa elproblemen.

Allt detta är också det något som massorna aldrig skulle acceptera, särskilt inte efter över 100 dagar av masskamp.

Libanons åtstramningar eldar på masskampen

Masskampen och protesterna mot det korrupta styret och folkets armod i Libanon har inte bedarrat. Ilskan lär späs på efter att parlamentet den 11 februari godkände det nya kabinettet och deras ekonomiska ”räddningsplan”.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

D

emonstranterna försökte blockera parlamentsbyggnaden för att förhindra att omröstningen om nytt kabinett och ”räddningsplan” skulle äga rum, men blev våldsamt skingrade av säkerhetsstyrkorna, som bland annat innefattar den libanesiska armén och kravallpolisen. Över 350 demonstranter uppges ha skadats när de avfyrade tårgas och gummikulor mot massorna samt slog dem med batonger.

Det nya styret, som demonstranterna genast har dömt ut som ”mer av samma”, röstades igenom med siffrorna 63 för, 20 emot och en som avstod. Styret får stöd av bland annat Hizbollah och dess allierade Fria patriotiska rörelsen och Amalrörelsen. Det förra styret under Saad Hariri tvingades avgå redan i oktober under trycket av de enorma massprotesterna, och det är sannolikt att kampen inte kommer att dö med en ny snarlik regering.

Det återspeglas av Suzie Jumaa, en 49-årig kvinna som jobbar inom media, som för Al Jazeera den 12 februari berättar:

– Vi har inget förtroende för någon av dem [politikerna]. Vi kommer inte att ge dem en chans till; vi har försökt i 40 år, vi har blivit gamla och vi kommer att dö av att ge dem chans efter chans. Det finns inte tid för fler chanser.

Premiärminister Hassan Diab läste i parlamentet upp regeringens nya policyuttalande, med ”åtgärder” för att bemöta den värsta ekonomiska krisen i landets historia.

Den handlar om skatte- och administrativa reformer, att bekämpa korruption, skattesmitning och smuggling samt se till att domarkåren är oberoende inom 100 dagar.

Dessutom talade han om en ”trestegsplan” på tre år för att få bukt med den ekonomiska krisen, med en tydlig hint till åtstramningar då han sa att det kommer att bli ”smärtsamt” att ”återuppliva ekonomin” samt att han förespråkade privatiseringar via ”offentlig-privat samverkan”. Finansministern Ghazi Wazni har redan vänt sig till Internationella valutafonden (IMF) för ”hjälp” med ekonomin och träffade

representanter från Världsbanken på fredag den 14 februari.

Det hela blir smått komiskt då det är just dessa politikers korruption som har varit en av massprotesternas huvudfokus. Privatiseringar kommer att berika de redan rika och dränera det offentliga på medel, vilket direkt slår mot folket.

Och IMF:s åtgärder för att rädda ekonomin är mer av samma modell som de alltid använder sig av: lån villkorat av åtstramningspolitik.

Det är något som även ekonomiprofessorn Mohamad Faour vid Dublins universitet menar, som till Middle East Eye den 12 februari kommenterar Diabregeringens föreslagna ”reformer”: – IMF är alltid väldigt förutsägbara när det kommer till deras rekommendationer. Det är nästan alltid en kombination av åtstramningar och privatiseringar. Och de offentliga investeringarna från regeringen är nästan obefintliga.

Konsekvensen av denna politik kommer med all sannolikhet att vara negativ för vanligt folk.

Libanon har en obligationsskuld på 1,2 miljarder USA-dollar (11,7 miljarder kronor) som måste vara återbetald innan den 9 mars, och totalt en obligationsskuld på 6 miljarder USA-dollar (58,3 miljarder kronor) som ska vara återbetald innan årets slut, något premiärminister Diab förordar ska ske.

Foto: Wikimedia Commons / RomanDeckert

Libanons nya styre lovar mer av samma, vilket lär spä på massornas rasande ilska mot korrupta politiker och armod.

Regimen i Libanon har som sagt vänt sig till IMF för att få hjälp med ”skuldstruktureringen” och hur de ska kunna ”strukturera upp sin ekonomi”, även om parlamentets talman Nabih Berri till lokaltidningen Annahar den 12 februari menade att de inte kan godta ett räddningspaket likt det Argentina tog 2018 då ”massorna aldrig skulle acceptera det”.

Det finns ännu inget färdigt förslag på hur ”hjälpen” från IMF ska se ut; experter spår att det åtminstone kommer att innebära skattehöjningar och en ”stabilisering” av valutan – som i den kapitalistiska logiken innebär attacker på arbetarklassen som helhet.

Protesterna är ett resultat av det armod som arbetarklassen i Libanon lever i. Under lång tid har det funnits brist på basvaror som medicin, bränsle och vete, kombinerat med en devalvering av valutan och prisökningar. Samtidigt har den korrupta eliten berikat sig själv på alla andras bekostnad. Människorättsorganisationen Human Rights Watch har tillsammans med läkare varnat för att läkemedelsbristen innebär att sjukhusen snart inte kan rädda patienters liv via operationer och medicinsk vård.

Den nya regeringen verkar vara helt inställd på samma slags politik som innan samt att rädda banker och oligarker, snarare än att ge folket bröd och frihet. Men massornas heroiska kamp kommer utan tvekan att fortsätta då attackerna fortsätter.

Arbetarklassens olika kvinnliga gräsrotsorganisationer, som har varit ledande i kampen, uppmanar också till fortsatt motstånd mot det korrupta styret och för lika rättigheter mellan kön och andra marginaliserade grupper, rapporter Al Jazeera den 13 februari.

Krisen i Libanon är densamma som krisen för kapitalismen, som blir allt mer oförmögen att i såväl Libanon som globalt erbjuda den överväldigande majoriteten av befolkningen någon framtidstro och trygghet.

Massornas självorganisering måste utvecklas till en organisering som på allvar kan utmana kapitalismen och utgöra ett verkligt politiskt alternativ – ett socialistiskt alternativ. ■

RS och Offensiv säger:

• För en revolutionär konstituerande församling och en arbetarnas och de fattigas regering i Libanon.

• Fortsatt mobilisering med nya strejker och massprotester mot den korrupta eliten.

• Demokratisk organisering och självförsvar av kampen. Bygg strejk- och försvarskommittéer i alla bostadskvarter, arbetsplatser, universitet och skolor.

• För ett program med massiva offentliga satsningar för jobb, utbildning, sjuk- och hälsovård samt tryggad el- och vattenförsörjning.

• Stöd de folkliga upproren i Mellanöstern. Allt stöd till arbetarkampen och bygget av en massrörelse i hela regionen som kan störta förtryckarregimerna.

• För en frivillig demokratisk socialistisk federation i Mellanöstern som garanterar alla folks frihet och rätt till nationellt självbestämmande.

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

11

Hundratusentals befinner sig i en katastrofliknande situation i krigets Syrien, där den humanitära katastrofen snabbt växer.

Idlib, Syrien: Hundratusentals civila i katastrofal situation Hundratusentals civila har de senaste veckorna flytt på lastbilsflak och kärror mot den syriska provinsen Idlibs gräns till Turkiet, dit inga flyktingar längre släpps in.

Internationella media rapporterar om en snabbt växande humanitär katastrof längs gränsen med överfulla flyktingläger, skolor och moskéer och tusentals hungrande familjer med små barn som tvingas övernatta under bar himmel i minusgrader.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

–V

ad har det blivit av den här världen om vi inte kan skydda 3 miljoner civila – mest kvinnor och barn – som är fångade i en krigszon, citeras FN:s biträdande humanitära samordnare för Syrien, Mark Cutts, i tidningen The Independent.

Flyktingströmmarna orsakas av den nya offensiv från den syriska armén och dess allierade miliser som, föregått av ryskt bombflyg, inleddes i december för att återta strategiska delar av den sista syriska provinsen som sedan länge kontrolleras av islamistiska styrkor. Talrika rapporter talar även om bombade sjukhus, skolor, bagerier och andra civila mål.

Enligt FN:s kontor för mänskliga rättigheter har minst 1 500 civila dödats av ryska bomber sedan april förra året, samtidigt som mer än 800 000 har tvingats

på flykt sedan den 1 december. En halv miljon inom Idlib och 250 000 till i andra områden under turkisk kontroll, som Afrin, Azaz och alBab. 82 000 uppges leva i leran under bar himmel, i bästa fall under skyddande olivträd.

Det närmaste syftet från den syriska regimen tycks ha varit att återta kontrollen över huvudvägen M5 mellan Aleppo och Hama, vilket också har förorsakat det syriska krigets första sammanstötning mellan syriska och turkiska trupper som enligt ett tidigare vapenstilleståndsavtal bemannar 12 observationsposter med 12 000 soldater. Åtta turkiska soldater uppges ha blivit dödade, vilket besvarades av ett turkiskt motanfall med minst 13 dödade syriska soldater.

Av det rebellkontrollerade Idlibs idag 3 miljoner invånare uppskattas minst 1 miljon, kanske hälften, vara internflyktingar från andra delar av Syrien som i samband med tidigare vapenvilor har valt att följa retirerande rebeller till Idlibprovinsen, som idag med turkiskt stöd kontrolleras av tidigare öppet al-Qaida-anslutna Jabhat al-Nusra.

Dessa dominerar idag under namnet Hayat Tahrir al-Sham (HTS) både provinshuvudstaden Idlib, 80-90 procent av Idlibs rebellkontrollerade territorium och det civila styre som upprättats i provinsen, kallat Syriens räddningsregering.

Enligt Der Spiegel har EU-länderna därför reducerat sitt stöd till Idlibprovinsens lokala stadsstyren, samtidigt som Saudiarabien för att

bestraffa Turkiets militära insatser i Libyen har dragit undan mycket av sitt stöd, som till Idlibs största sjukhus.

Det sammanlagda antalet beväpnade rebeller i Idlibprovinsen har uppskattats vara cirka 100 000, varav HTS anses vara den största, mest inflytelserika och militärt sett dominerande rörelsen. Av de 545 rebeller som enligt Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter dödades i striderna mellan den 24 januari och den 10 februari var 405 HTS-anslutna jihadister.

En stor del av de vapen som Turkiet förser den ”Nationella befrielsefronten” med som den turkiska regimen upprättat av ett stort antal mindre grupper hamnar också i händerna på HTS och andra jihadistgrupper. Även den öppet turkstödda ”befrielsefronten” befolkas för övrigt av många före detta al-Qaida-anhängare och andra sa­ lafistiska jihadister.

Den turkiske presidenten Erdoğan har de senaste veckorna beordrat en förstärkning av sina turkiska trupper i Idlib med hundratals stridsvagnar, haubitsar och pansarbilar.

Sedan Erdogan den 5 december också levererade ett ultimatum till den syriska Assadregimen om att den innan månadens slut ska ha dragit tillbaka sina syriska styrkor från de turkiska observationsposterna i Idlib och hela det område som erövrats de senaste månaderna, har frågan ställts om Turkiet verkligen är berett att gå till fullskalig attack mot den syriska ar-

mén och därmed skapa ett helt nytt skede i det katastrofala kriget?

Svaret är antagligen nej. Flera skäl talar emot en nytt turkiskt krig mot den syriska armén i Idlib.

Den sviktande turkiska ekonomin är ett, avsaknaden av internationellt stormaktsstöd från USA och Europa för ett sådant återuppblossat krig ett annat. Turkiet lär inte heller vara berett på ett flygkrig mot Ryssland som kontrollerar Idlibs luftrum, samtidigt som Putin knappast är beredd att ”svika” Assad på samma sätt som han tidigare var beredd att låta Turkiet försvaga kurdernas ställning.

Följaktligen dämpade också strax den turkiske försvarsministern Hulusi Akar tonen på ett Natomöte i Bryssel där han deklarerade att målet med att förstärka Turkiets trupper i Idlib med 5 000 soldater bara är att återupprätta en vapenvila.

En fortsatt storskalig rysk-syrisk offensiv för att vräka ut HTS ur provinshuvudstaden Idlib skulle framkalla en för både Idlibs folk och Turkiet fullständigt okontrollerbar humanitär kris i och runt de områden nära Idlib inom Syrien som Turkiet kontrollerar. Det är därför möjligt att Turkiet i utbyte mot nya försök att återupprätta den spruckna vapenvilan från september 2018, där Turkiet lovade att avväpna de mest extrema jihadisterna, kan pressas att inta en tuffare hållning mot HTS. Men en repressiv hållning från Turkiet mot HTS skulle också kunna innebära att de monster Er-

doğan har närt vid sin barm och som ingenstans kan fly också kan vändas emot Turkiet självt.

Som en turkisk debattör i exil formulerade i ett debattinlägg mot Erdoğan har Turkiets påstådda försök ända sedan 2011 att ”demokratisera” Syrien gjort landet till ”en motorväg av jhadister” in i Syrien från jordens alla hörn. ”Om de jihadistiska gängen då skapar ’emirat’ och radikala militanter svärmar på våra gränser som ett resultat av dina ansträngningar att skapa ’säkerhet’, vad har vi då i Syrien att göra?”

För Syriens våldtagna folk finns för tillfället ingen annan räddning än att just nu hellre ducka, fly och hoppas på en vapenvila än att illa fäkta med vapen i hand.

Men som utvecklingen i Libanon och Irak visar exempel på väntar förr eller senare nya möjligheter att utmana sina styrande förtryckare, liksom nya möjligheter att vinna allierade bland andra folkgruppers och grannländers arbetare och förtryckta. Assad och Turkiet må för tillfället ha den militära makten i de områden de var för sig kontrollerar, men det är en annan sak att att vinna ett krig, där de har vadat i blod och förött sitt land, än att vinna freden. Redan nu har det då och då också rapporterats om nya demonstrationer och sociala protester, både i Assadkontrollerade delar av Syrien och mot HTS:s vanstyre i Idlib.

Enbart nya massiva revolutionära rörelser underifrån i Syrien och de krigförande länderna kan besegra den terror som nu härskar. ■

INTERNATIONELLT

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

12

valdeltagandet kan öka med Sanders som presidentkandidat och att han kan vinna röster från ”arbetare som är missnöjda över att de har gått lottlösa ur den långa ekonomiska uppgången” (Vox den 3 februari).

Sanders går starkt framåt till etablissemanget i Demokraternas stora förtret, vilka gör allt för att stoppa honom.

– Är vi nöjda med att vara det enda större landet utan sjukförsäkring och samtidigt ha världens dyraste läkemedel? frågade Bernie Sanders när han talade på ett kampanjmöte i New Hampshire i början av februari.

Det nekande svaret på hans fråga var en starkt bidragande orsak till att Vermontsenatorn Bernie Sanders, som benämner sig som demokratisk socialist, vann Demokraternas primärval i New Hampshire där sjukvården var den enskilt största frågan.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

M

ed alla mått mätt vann Bernie Sanders även primärvalet i Iowa veckan innan New Hampshire.

Han fick ett par tusen röster mer än Pete Buttigieg, den förre borgmästaren i South Bend, Indiana. Men Buttigieg utnämndes till primärvalets vinnare (tillskrevs 0,9 procentenheter fler delegatröster) och fick därmed fler delegater till Demokraternas konvent än Sanders. Skälet till detta är ett komplicerat röstsystem som ger landsbyg-

den med dess mindre valkretsar en större tyngd i valet av delegater än de många röster som Sanders erhöll från arbetare och unga i städernas valkretsar.

I primärvalet i New Hampshire fick dock Sanders både flest röster och segern. Tvåa blev Pete Buttigieg.

I New Hampshire fick Sanders fler röster bland de mellan 18-29 år än vad de övriga tio kandidaterna fick tillsammans och liksom i Iowa vann han stort bland arbetarna och den latinamerikanska befolk-

ningen som nu är landets största minoritetsgrupp.

Att Sanders kampanjar och vinner som demokratisk socialist sänder kårar utefter ryggraden på Wall Street och Demokraternas kapitalistiska etablissemang, som länge hade den förre vicepresidenten Joe Biden som sin favorit. Men efter Bidens misslyckande i Iowa och New Hampshire är det ytterst osäkert om han kommer tillbaka och Demokraternas ledning har tvingats se sig om efter en annan kandidat som kan blåsas upp som ett alternativ till Sanders.

Samtidigt förbereder Trump och Republikanerna en sedan länge förberedd smutskampanj mot Sanders och socialismen. ”Bland konservativa höjs nu röster om att Sanders är det största hotet mot Trump i valet”, rapporter nyhetskanalen Vox (inte att förväxla med reaktionära Fox) och hänvisar till att opinionsundersökningar gjorda av Republikanerna visat att

Foto: Gage Skidmore / Flickr CC

Stark medvind för Sanders kampanj

Sanders program är inte socialistiskt. Men hans valplattform, som bland annat innehåller krav på allmän sjukförsäkring, gratis utbildning, avskrivna studieskulder, massiva satsningar på skola i offentlig regi, beskattningar av rika, banker och storbolag, en New Green Deal för omedelbar klimat­ omställning och 20 miljoner nya jobb och offentliga byggnadsprogram, är mer långtgående än exempelvis Vänsterpartiets i Sverige.

Det är också Sanders som har den största chansen att besegra Trump i vad som kan bli det mest polariserade presidentvalet på årtionden.

Den valkampanj som Sanders driver är också förankrad i kampen, i strejkrörelsen, i kampen mot sexism och rasismen samt klimatkampen. Sanders program som sammanfattas i kravet på en ”politisk revolution” utgör den största utmaningen från vänster i USA på flera årtionden. Det hopp och den entusiasm som detta har väckt ger nu ett tydligt avtryck i stadigt stigande opinionssiffror.

Inför primärvalet i Nevada den 22 februari leder Sanders nu klart, och inför den så kallade supertisdagen den 3 mars, då primärval hålls i 14 delstater (Alabama, Arkansas, Colorado, Kalifornien, Maine, Massachusetts, Minnesota, North Carolina, Oklahoma, Tennessee, Texas, Utah, Vermont och Virginia) leder han stort i de folkrikaste delstaterna Kalifornien och Texas.

Sanders kampanj är en verklig gräsrotsrörelse med över 1 miljon valarbetare och han är den enda kandidaten som inte tar emot stöd från storbolag och rika.

Till skillnad från exempelvis Pete Buttigieg, som har fått stöd av 40 dollarmiljardärer (1 dollar är cirka 9,70 kronor) och som nu har seglat upp som ”de förmögnas favorit” enligt tidskriften Forbes, har Sanders inkasserat många små bidrag.

Enbart i delstaten Washington har Sanders under januari i år samlat 1,3 miljoner dollar till sin kampanj. Totalt var det över 64 000 som gav ett individuellt bidrag och snittet var dryga 18,70 dollar (182 kronor) per person. Jämför det med Buttigieg, som förutom stödet från miljardärerna också har inkasserat bidrag på 25 000 dollar (243 000 kronor) eller mer från ett par hundra rika individer.

I Tacoma, Washington i måndags deltog 15 000 på ett valmöte där Sanders ”gick hårt åt den styrande miljardärsklassen”, enligt lokala media. Kshama Sawant, socialistisk kommunfullmäktigeledamot i Seattle och med i Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA), talade också på mötet och möttes av starkt bifall när hon uppmande till bildandet av ett nytt parti.

Att hindra Sanders från att få flest delegater till Demokraternas konvent i juli, som ska utse partiets presidentkandidat, är också ett av skälen till varför den superrike Michael Bloomberg beslutat sig för att kandidera. Supertisdagen blir hans första primärval.

Michael Bloomberg är på plats 18 i listan över världens rikaste individer och inför supertisdagens primärval har han hittills spenderat hisnande 417 miljoner dollar (4 miljarder kronor) på annonser i tv och på nätet.

Den förre republikanen Bloombergs försök att köpa Demokraternas primärval tycks ännu inte ha gett utdelning. Men som en cynisk republikan sa i en tidigare valkampanj: ”Med 1 miljard dollar kan man komma långt i amerikansk politik” – och Bloomberg kan spendera mycket mer än så. Även om han från och med nu och fram till presidentvalet i november spenderade 100 miljoner dollar varje dag på röstköp skulle han bara flyttas ner tolv platser på listan över världens rikaste individer.

Om det demokratiska partiets etablissemang till sist väljer att utse Bloomberg till partiets kandidat skulle det sannolikt innebära att Demokraterna splittras och fyra år till med Trump. Men att Nancy Pelosi, Demokraternas ledare i representanthuset, medgett att hon hellre föredrar Bloomberg än Sanders visar vart det lutar.

Demokraternas pampar kommer att göra allt för att stoppa Sanders och även om han vinner primärvalen är det långt ifrån säkert att han vinner majoritetsstöd på konventet.

Av konventets totalt 4 750 delegater är 3 979 valda på basis av resultaten i primärvalen; övriga 771 är ”superdelegater (en församling av icke valda pampar inom Demokraterna som heller inte är knutna till någon av kandidaterna).

Att det har rests förslag inom Demokraternas ledning om att åter ge superdelegaterna rätt att rösta redan i konventets första omröstning och fälla avgörandet ger besked om vilka byråkratiska manövrer som kan sättas in för att stoppa Sanders.

Varningsflaggan hissades redan i Iowa, där ett bristfälligt och inkonsekvent valresultat kan ha berövat Sanders på segern.

Socialist Alternative ger fullt stöd till Sanders kandidatur och är en socialistisk del av hans valkampanj, som kan bli fröet till ett nytt parti i USA. Demokraterna är ett kapitalistiskt parti och kan inte reformeras inifrån. Den tillfälliga tid som vänsteridéer och gräsrotsrörelser lyckats vinna plats och utrymme för inom Demokraterna kan vara över vid konventet.

Socialist Alternative manar därför Sanders och de som aktivt stödjer honom att efter primärvalen och konventet samlas till en konferens för att diskutera bildande av ett nytt parti som står upp mot Wall Street och plutokratin. ■

INRIKES / INSÄNT

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

13

Under 2000-talet har 300 kvinnor mördats av en närstående man Sedan den 1 januari 2000 har mer än 300 kvinnor i Sverige dödats av sin man, pojkvän eller exman. Från 2017 till 2018 mer än fördubblades antalet kvinnor som har mördats av sina män.

– Vi har i princip straffrihet för mäns våld mot kvinnor i samhället, sa kvinnoorganisationen Unizons generalsekreterare Olga Persson i SVT:s Agenda den 9 februari.

LOUISE STRÖMBÄCK

Å

r 2017 mördades tio kvinnor i Sverige av män som de hade eller tidigare hade haft ett förhållande med. År 2018 ökade siffran till 22 kvinnor och under hela 2000-talet beräknas 300 kvinnor ha dödats av sin partner. Det dödliga våldet mot kvinnor ökar snabbt och är mycket allvarligt, men blir samtidigt förbisett och nedprioriterat av polis och styrande politiker.

geringen försöker ”sätta fokus på långsiktighet och struktur” och att de ”är beredda att lyssna och göra mer på det här området”.

Något som alltmer blir en del i det förebyggande arbetet och som kräver mycket mer jobb och fler resurser är att försöka fånga upp männen innan det händer.

Det finns nästan alltid tecken på att något är fel och att situationen kan leda till våld.

Unizon, som är en riksorganisation för kvinnojourer och annan stödverksamhet, kritiserar regeringen och polisen för deras brist på förebyggande arbete och även bristen på dömda gärningsmän.

Unizons ordförande Olga Persson säger att det i princip är straf�frihet för mäns våld mot kvinnor.

De kritiserar även regeringen för att enbart fokusera på gängvåld och inte alls på våld mot kvinnor.

I SVT:s Agenda den 9 februari försvarade sig inrikesminister Mikael Damberg (S) med meningar som egentligen inte förbinder dem till något, som exempelvis att re-

Socialstyrelsens utredningar om dödsfall visar att en tredjedel av gärningsmännen hade haft kontakt med psykiatrin inom tre veckor innan de begick brottet, där en del till och med tagit upp att de hade misshandlat sin partner. Hade kunskap och resurser funnits hade kanske en del av dem kunnat få rätt hjälp innan det gick så pass långt.

Samtliga kvinnor hade sökt hjälp hos polisen, socialtjänsten eller vården en kort tid innan de mördades; de flesta bara några veckor innan.

Men våldet mot kvinnor är otroligt lågt prioriterat.

Foto: Joanna Chichelnitzky

louise.strömbäck@socialisterna.org

RS hade manifestation den 25 november mot mäns våld mot kvinnor, ett dödligt problem som makthavarna struntar i.

Vad som behövs är en organiserad kamp mot roten till kvinnoförtrycket. Ett synliggörande av våldet är viktigt för att sprida kunskap och förståelse samt för att de som utsätts inte ska behöva leva med ett tabu.

Arbetet mot våldet på alla plan måste ges tillräckliga resurser för att kunna stoppa våldet innan det går för långt och helst behandla problemet innan det ens når en våldssituation.

Sexismen och den kvinnosyn som den innebär måste motarbetas i samhällets alla hörn för att samhället ska kunna utvecklas mot en jämlikhet mellan kvinnor och män. ■

INSÄNT: ”Jag är också en människa, precis som ni”

A

fghanistans president Ashraf Ghani är en person som utnyttjar afghaner som ett verktyg för att tjäna pengar. Han vill behålla makten och han gör allt mot sitt folk för att upprätthålla sin makt. Vi afghaner används som ett verktyg för att han ska kunna få igenom sin vilja, sin politik och sin makt. Afghaner har ingen frihet, ingen demokrati, ingen röst, inga mänskliga rättigheter. Vi är som bilar och maskiner som köps och säljs.

President Ashraf Ghani har under sin tid vid makten tryckt ned sitt folk, både de som bor utomlands och de afghaner som bor kvar i Afghanistan. Han utnyttjar människor och respekterar dem inte.

81 procent av de som jobbar i Afghanistan har otrygga anställningar och är oroliga för hur de ska klara sig.

Arbetslösheten i landet är över 40 procent. Afghanska ungdomar har mycket osäkra framtidsutsikter. På grund av den otrygga situationen i landet åker de som har kämpat och studerat till grannländer eller till Europa. 41 procent av det afghanska folket vill lämna sitt land.

Det finns ingen demokrati och frihet för det afghanska folket. Är demokrati och frihet bara för överklassen och de som har makten? Varför bor de med makt och deras familjer i Europa, studerar och lever bra? Varför kan de vanliga afghanska medborgarna inte få göra det?

För att stoppa oss skrev Afghanistans president Ashraf Ghani ett avtal med EU i oktober 2016. Avtalet slår fast att Afghanistan är tryggt och säkert och att EU

kan skicka tillbaka afghanska flyktingar till landet. Om det är så att Afghanistan är ett tryggt land, hur kommer det sig att 7 000 civila människor har dödats bara under 2019? Dagligen dör 25 poliser och militärer i kriget.

Varför bor Ashraf Ghanis egna barn och familj i andra länder? Varför stannar de inte i landet om det är tryggt?

Frihet och demokrati, gäller det bara deras familjer?

De lever lyxliv medan den afghanska befolkningen bor och kämpar under enkla och fattiga förhållanden med många utmaningar och problem. Är det inte oförenligt med mänskliga rättigheter att människor utnyttjas?

FN har sagt om Afghanistan att landet ligger i topp när det gäller fattigdom, otrygghet och konflikt. Visste inte Sverige om det när afghaner lämnade sitt land och sökte trygghet i Sverige?

Varför har Sverige skrivit ett avtal med Afghanistans president, en fascistisk ledare?

Sverige skickar afghaner till ett land med en fascistisk ledare som förtrycker sitt folk och som inte respekterar demokrati och allas mänskliga rättigheter.

När avtalet skrevs såldes vi från båda håll, från presidenten som vi flydde ifrån som har förstört Afghanistan.

Det är därför vi flyr, på grund av hur dåligt landet har blivit under hans styre. Och nu tvingas vi tillbaka, tillbaka i händerna på honom. Det är den personen Sverige har skrivit avtal med och skickar människor till.

Vi hörde att Sverige är ett land som alltid stödjer och hjälper och respekterar mänskliga rättigheter och demokrati. Sverige är inte som jag förväntade mig.

80 procent av de som sitter i Migrationsverkets förvar är afghaner. Varje månad sker tvångsutvisningar till Afghanistan. Varför är vi alltid fängslade? Vi lever som fängslade; istället vill vi ha möjligheten att studera och leva fria. Jag befinner mig i förvar sedan 9 månader. Jag får inte studera och gå i skolan. Jag har träffat folk som pluggat 2:a och 3:e året på gymnasiet och som tvångsutvisats till Afghanistan. De har inte tillåtits studera färdigt. Är det en bra bild av mänskliga rättigheter?

Alla gillar demokrati och frihet och mänskliga rättigheter, jag är också en människa som önskar det, precis som ni. Vad jag behöver är er hjälp.

Ni som tror på mänskliga rättigheter, tänk på oss som människor. Vi, liksom ni, önskar inget annat än ett lugnt och tryggt liv. Jag ber att alla ska stödja mänskliga rättigheter, att alla ska stödja demokrati. Jag behöver verkligen er hjälp, att ni ska stödja och försvara de som inte har samma möjligheter. De människor som verkligen riskerar sina liv och befinner sig i svåra och otrygga situationer. Att hjälpa de som verkligen behöver hjälp, utan att tänka på vilket land man kommer ifrån eller vilken status man har. Så länge man är en människa. ■ Nawroz Sultani

KULTUR

20 FEBRUARI 2020 # 1 388

14

”H&M-andan” lika med sweatshops

The Big Boss är en nyligen utgiven bok av Erik Palm och Jonas Alsgren om miljardären Stefan Persson och hur han tog ”H&M ut i världen och blev en av världens rikaste person”.

Det är en imponerande kartläggning av inte bara Stefan Persson, fadern och H&M-grundaren Erling Persson samt nuvarande vd:n Karl-Johan Persson, utan också över Hennes & Mauritz utveckling sedan grundandet i Västerås 1947.

VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org

D

et hela börjar med att affärsmannen Erling Persson, efter en landet-runt-resa i USA, bestämmer sig för att öppna klädbutiken ”Hennes” i Västerås 1947. Han inspirerades av butiker i New York som säljer stora volymer med kläder snabbt och effektivt, där kunderna får leta och prova kläderna själva och flera expediter står beredda att ta betalt framme vid kassan.

Med små varulager, hög omsättning och butikspersonal som har utbildats i praktisk affärspsykologi öppnar ”Hennes” i Västerås, för att sedan snabbt expandera till Uppsala, Jönköping och Stockholm åren efter.

För att konkurrera med andra kedjor säljs många av plaggen till 30 procent under standardpriset, men tack vare de stora volymerna går företaget ändå med vinst. Fokus ligger på att sälja moderiktiga kläder till en billig peng, men eftersom de svenska fabrikerna är för långsamma på att hantera beställningar hinner plaggen bli omoderna när de väl levereras till butikerna, så Persson börjar leta efter billigare alternativ.

År 1982 tog sonen Stefan Persson över, och fortsätter expansionen genom att öppna butiker i Tyskland, men är ändå ständigt i Erling Perssons skugga. På 1990-talet börjar H&M hyra in superkända fotomodeller som Anna-Nicole Smith och Cindy Crawford för att försöka öka försäljningen under julhandeln, och dra uppmärksamhet till underklädessortimentet.

Den sexistiska reklamen kritiseras av bland annat kvinnojourorganisationen Roks och Centerkvinnorna. Stefan Persson bemöter kritiken genom att ignorera den helt och istället påpeka att 80 procent av

Majoriteten av de som syr H&M:s kläder är underbetalda kvinnor.

H&M:s anställda är kvinnor, och tackar för ”gratisreklamen” som mediestormen skapat. Detta är bara början på H&M:s och Stefan Perssons roll i den svenska politiken, och en av många skandaler som uppstår under de kommande årtiondena. Året efter sexism-debatten, 1993, kontaktas han av borgerliga Ja till EU-kampanjen för att försöka på-

verka folkomröstningen om att ansluta Sverige till EU. Tolv dagar före valet gör Stefan Persson och Gudrun Sjödén ett utspel i Dagens Industri om att medlemskap i EU skulle bli positivt för klädbranschen, och motiverar efter valet att ”det har blivit lättare att utnyttja arbetskraft i olika länder och att flytta varor över gränserna”. År 1996 är det lågkonjunktur i Sverige, och regeringen diskuterar möjligheten att utöka förmögenhetsskatten så att de rika som äger stora aktieposter ska betala mer i skatt.

Bland kritikerna till förslaget finns Stefan Persson, som då ägde aktier till ett värde av 16 miljarder kronor. Han startar en kampanj mot det nya skatteförslaget, hotar med att flytta företaget utomlands á la Ingvar Kamprad, gör intervjuer där han refererar till Astrid Lindgrens skattekritik 1976 och flyttar ner företagets börsnotering från A-listan till O-listan – allt för att slippa betala skatt.

Resultatet blir en förmögenhetsskatt där miljardärer går fria, och som varken drabbar Stefan Persson eller någon annan i familjen.

Boken tar upp något som är inbyggt i klädindustrin sedan länge, och som H&M anammat till fullo: sweatshops. Författarna besöker fabriker i Kambodja där sömmerskorna jobbar från sex på morgonen till tio på kvällen för motsvarande ynka sexhundra kronor i månaden.

Det är vanligt att sömmerskor tar med sig barnen till jobbet, ibland i brist på barnpassning och ibland för att jobba, och det händer ofta att folk svimmar på grund av näringsbrist och utmattning.

Trots larm från människorätts­ organisationer har den kambodjanska regeringen beslutat om en mycket låg minimilön, vilket såklart utnyttjas av stora företag som H&M och Nike. De undviker anklagelser om slavlöner genom att skylla på att de inte anställer några sömmerskor, utan helt enkelt lägger beställningar hos utländska företag, men hävdar också att de gör egna kontroller och ställer krav på schyssta arbetsvillkor.

När H&M 2012 får frågan om varför de inte har ställt krav på levnadslön för textilarbetarna som tillverkar deras kläder svarar Karl-Johan Persson (Stefans son och ny vd sedan 2009) med ”Vi är branschledande när det gäller hållbarhets-

frågor både på miljösidan och på sociala sidan, och vi tar det här på ett jätteallvar”.

Att majoriteten av de som syr H&M:s kläder är underbetalda kvinnor är också något som krockar med deras nya ”feministiska” profil, vilket också berörs i boken. Även den så kallade H&M-andan utforskas i The Big Boss, vilket är namnet på den företagskultur som efterlevs och genomsyrar hela företaget från kläddesign till butiksförsäljning.

Det är en hetsig miljö där alla arbetare förväntas lägga ner 110 procent av sin energi i företaget, där allt man gör och säger dokumenteras och betygsätts, där arbetare ständigt förväntas överträffa sig själva och där företagets värderingar ska bli arbetarens egna värderingar.

Experter som intervjuas beskriver det som en sektliknande stämning där butiksbiträden sjunger och

dansar tillsammans för att stärka emotionella band och slogans finns upptejpade på toaletterna för att påminna om merförsäljning. Till råga på allt är en stor del av butiksbiträdena bara deltidsanställda och/eller sms-anställda, där många tvingas komplettera inkomsten med pengar från a-kassan.

Palm och Alsgren gör sist men inte minst en rejäl djupdykning i Stefan Perssons privata ekonomi och kontaktnät, och finner bland annat starka personliga och ekonomiska kopplingar mellan familjen Persson och den svenska kungafamiljen, enorma fastighetsinköp inklusive ett engelskt gods som får lantbruksbidrag från EU, samt en hel del skatteplanering och ekonomisk akrobatik för att få H&M att till synes fortsätta expandera trots att det egentligen inte har ökat i värde de senaste åren.

The Big Boss är fullsmockad

med intressanta och bitvis oroväckande fakta om en av Sveriges rikaste familjer och världens idag näst största butikskedja för kläder samt en mängd intervjuer med forskare, vittnesmål från arbetare på alla avdelningar och ur alla aspekter av klädproduktionen.

Erik Palm och Johan Alsgren har under fem års tid ”grävt i arkiv, genomfört över hundra intervjuer med H&M-anställda och gått igenom mer än fyratusen dokument samt kartlagt vilka metoder företagsjättens ägare använt för att skapa sin privata förmögenhet”, och resultatet är en spännande och fascinerande bok som absolut är värd att läsa. ■

Författare: Erik Palm, Jonas Alsgren Förlag: Nordstedts Utgivningsår: 2019 Antal sidor: 287

Boden:

Rapport från partistyrelsen Tid: Torsdag den 27 februari kl 18.30.

Plats: ABF-lokalen i Boden För mer info: 070-231 99 10.

Rapport från partistyrelsen Hammarkullen Tid: Tisdag den 25 februari kl 18.00.

Plats: Hammarkullen.

För mer info: 070-993 99 94.

Luleå:

Rapport från partistyrelsen Södra Tid: Torsdag den 27 februari kl 18.00.

Plats: Majorna.

För mer info: 070-993 99 94.

Sundsvall:

Rannebergen För mer info: 070-993 99 94.

Perspektiv för Sverige Tid: Tisdag den 25 februari kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Rapport från partistyrelsen Tid: Tisdag den 25 februari kl 19.00.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

För info: 079-340 59 97.

Stockholm:

Uppsala:

Rapport från partistyrelsen Sthlm Norra Tid: Onsdag den 26 februari kl 18.00.

Plats: Folkets Husby.

För mer info: 070-990 38 40.

Hyresrättskampen Sthlm Södra Tid: Torsdag den 27 februari kl 18.00.

Plats: Tobaksvägen 6, Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Haninge:

Rapport från partistyrelsen Tid: Torsdag den 27 februari kl 18.30.

Plats: Jordbro kulturhus.

För mer info: 073-732 33 97.

Göteborg:

Socialdemokratins förborgerligande Lövgärdet Tid: Måndag den 24 februari kl 12.00.

Plats: Kaneltorget.

För mer info: 070-993 99 94.

Umeå:

Ge ett stöd till kampen

U

nder februari månad satsar vi på att få in hela 110 000 kronor. Än så länge har vi klarat drygt 11 procent av det med 12 852 kronor. Vi har en bra bit kvar, men det finns fortfarande mer än en tredjedel av månaden kvar i skrivande stund.

Vi kommer även att ha en stor insamling till vår internationella organisation, International Socialist Alternative, som kommer att synas i siffrorna lite senare.

När det gäller de regionala målen är det Mellansverige och Mellannorrland som ligger bäst till med 42 respektive 39 procent.

Det är inte ovanligt att resultaten är lägre i Procent av mål

Norrbotten

För info: 073-740 39 54.

Eskilstuna:

1 661 kr

Västerbotten

För info: 072-200 08 13.

Västerås:

början av månaden för att sedan ökas rejält under slutspurten och med två helger kvar har vi gott om tid att komma ikapp.

Ge ditt stöd till ett kämpande socialistiskt parti och skicka ett bidrag till ekonomikampanjen. Du kan göra det enklast genom att swisha till 123-240 32 85. Alternativt sätt in ett valfritt belopp på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Totalt

11% 12 842 kr

0 kr

Mellannorrland

1 190 kr

Stockholm

7 455 kr

Mellansverige

1 272 kr

För info: 073-373 33 61.

Västsverige

724 kr

Karlskoga:

Sydsverige

550 kr

För info: 072-736 14 69.

Örebro:

Svaret är socialism

För info: 070-536 43 17.

Borås:

För mer info: 070-396 47 83.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq+-personers rätt till sina kroppar.

• Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2020

Nej till militarismen

Socialistisk insamling – stärk International Socialist Alternative!

På ena sidan: uppror i flera länder, global klimatkamp och ökat intresse för socialistiska idéer.

På den andra sidan: polis och militär mot protester, nationalistiska högerregeringar och växande orättvisor.

Det är uppenbart att kapitalismen och dess politiker förvärrar kriserna, ökar förtrycket och krigshetsar.

Vad är alternativet? Ett växande skikt, just särskilt unga i USA under Bernie Sanders kampanj, inser att svaret är socialism.

International Socialist Alternative, ISA, samlar socialister i över 30 länder.

Rättvisepartiet Socialisterna är ISA:s svenska sektion.

Vi deltar i och ger stöd till arbetar- och klimatkamp, för fram socialistisk feminism och antirasism. Vi står för demokratisk socialism.

ra: Så här kan du bid

b

ISA:s kongress i slutet av januari samlade socialister från alla kontinenter. Nu går vi vidare för att stärka vår international.

Denna vecka lanserar vi en insamling med målet att samla in 50 000 kronor. 30 000 direkt till ISA och 20 000 till RS.

Swisha till 123 240 32 85.

Betala på plusgiro 87 96 49-2.

Mejla till rs@socialisterna.org hur du vill betala.

Skriv ”ISA” som meddelande.

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.