Offensiv 1392

Page 1

19 mars 2020 / # 1 392 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Människor och vård först

– inte storföretag och banker

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Stoppa januariavtalet

3 4 5

Offensivspecial om coronaviruset: Sverige och globalt läs mer på sid 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11

Special Coro

Foto:Public Domain

Facken måste säga nej till Preemraff

Efter 10 års kamp får Laziz permanent uppehållstillstånd Efter tre omgångar av kamp mot utvisningshot kommer det efterlängtade beskedet om permanent uppehållstillstånd för Laziz Sharifov. Tusentals har kämpat för Laziz Sharifov och hans familjs rätt att stanna i Sverige. Familjen Sharifov tillhör minoriteten uzbeker som i diktaturens Kazakstan ofta

utsätts för trakasserier, hot och våld. Laziz har tidigare grannar och vänner som har dödats och Laziz själv misshandlades innan han som barn lyckades fly till Sverige med sin familj. Trots de starka skyddsskälen har Migrationsverket försökt utvisa Laziz ett flertal gånger.

läs mer på sid 16

12-13

Generalstrejken stoppade kuppen

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Östersund: ”Rädda våra förskolor”


OFFENSIVS STÅNDPUNKT

19 MARS 2020 # 1 392

2

KOLLEKTIVAVTALET – UNDER ATTACK

C

oronavirusets dödliga spridning har stängt ned kontinenter och i allt fler länder råder nu ett undantagsliknande tillstånd. Mycket snabbt, innan veckans slut, kan läget i Sverige bli som i Frankrike där det exempelvis sedan i tisdags endast är tillåtet att lämna sitt hem om man ska till jobbet (många arbetsplatser är dock nedstängda), apoteket eller handla mat. I minst 15 dagar ska dessa regler gälla och 100 000 poliser ska patrullera gatorna för att se till att de efterlevs. Även militären ska mobiliseras, med början i den hårdast drabbade regionen Alsace. Frankrike stänger också sina gränser. ”Vi är i ett hälsokrig”, sa Macron dagen innan de nya åtgärderna trädde i kraft och lovade att inget franskt företag ska drabbas, men däremot gavs inget löfte om att dra tillbaka förslaget om att drastiskt försämra pensionerna, utan beslutet skjuts endast på framtiden. Den svenska S-MP-regeringen gör detsamma. Krispaketen riktas främst till företagen, men samtdigt ligger högerpolitiken och januariavtalet fast. I likhet med den franska regeringen är den svenska inte beredd att riva upp några av de många skattesänkningar som har getts till de rika och som har bidragit till vårdens ständiga underfinansiering. Vid årsskiftet avskaffade regeringen värnskatten, som betalas av de högavlönade, varav de flesta är män, vilket kostade statskassan dryga 6 miljarder kronor. Enbart återinförd värnskatt och avskaffat RUT-avdrag skulle ge staten en extra inkomst på över 11 miljarder kronor, vilket grovt räknat motsvarar 20 000 nya välfärdsjobb.

Höjd bolagsskatt, återinförd arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt samt ny fastighetsskatt skulle ge många fler välfärdsjobb, vilket skulle göra det möjligt att snabbt höja bemanningen inom välfärden. Globalt skulle endast en blygsam höjning av förmögenhetsskatten för den rikaste procenten i världen vara tillräckligt för att kunna finansiera 117 miljoner jobb i sjukoch hälsovården, enligt hjälp- och biståndsorganisationen Oxfam. Det är de rika, storbolag och banker som ska betala för de extra ordinära insatser som omedelbart behövs för att bekämpa coronaviruset. Regeringarnas respons på coronaepidemin har alla innehållit en förödande dos av nationalism och skuldbeläggning. Det finns inga samordnade, globala insatser mot ett virus som inte känner några gränser. Något som går helt på tvärs med vad som exempelvis Läkare Utan Gränser efterlyser – att regeringar i Europa förutom att öka produktionen av skyddsutrustning också säkerställer att utrustning kan skickas till de största oroshärdarna. Stängda gränser riskerar istället att stoppa flödet av utrustning och personal till de mest drabbade områdena. Bristen på samordning och den kapitalistiska marknadens kaos förhindrar dessutom den nödvändiga omställning som krävs för att samhällets alla resurser ska kunna mobiliseras för att bekämpa virusets spridning. Istället för massiva välfärdssatsningar och grön omställning riktas mångmiljardsatsningar på att bevara nuvarande ohållbara industristrukturer, inkluderat beroende av fossila bränslen.

Risken är också överhängande för att de styrande snart försöker utnyttja krisen och den acceptans som finns mot förbudet att samlas och kämpa tillsammans till att befästa högerpolitiken och mer och längre än medicinskt nödvändigt inskränka demokratiska rättigheter. I exempelvis Ecuador gör högerregeringen med hänvisning till ”den ekonomiska kris som coronaviruset skapat” nu ett ett nytt försök att genomdriva det åtstramningspaket som stoppades av massornas revolt i oktober förra året. I Irak och Libanon har makteliterna inte tvekat att dra egen vinning av att rädslan för coronavirusets spridning har fått allt färre att demonstrera på gatorna. Det var också med hänvisning till det hot som coronaviruset utgör som Rysslands president Putin lät meddela att han ämnar styra fram till år 2036. Sverige tycks heller inte vara ett undantag. ”Coronaviruset har nu tagit sig ända in i avtalsförhandlingarna. Arbetsgivarna håller det för sannolikt att lönelyften blir lägre”, skrev Byggnads tidning Byggnadsarbetaren den 13 mars med anledning av att Mats Åkerlind, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Byggföretagen hävdat att ”det är sannolikt” att lönelyften i år blir lägre på grund av coronaviruset. Att avtalsförhandlingarna fortsätter som vanligt är något som bara arbetsgivarna kan gynnas av. Men trots coronaviruset och utan vetskap om vad som gäller härnäst hoppas facken inom industrin och arbetsgivarna att kunna teckna avtal om två veckor. Avtalsörelsen bör skjutas upp – låt inte arbetsgivarna utnyttja krisen. ■

Foto: NIAID Rocky Mountain Laboratories (RML), U.S. NIH

KRISEN SAKNAR MOTSVARIGHET

D

en 17 mars var det kollektivavtalets dag. Men av givna skäl – coronaviruset – passerade den dagen obemärkt förbi. Det första stora kollektivavtalet slöts redan 1905. Det avtalet kom till stånd efter att arbetsgivarna (Verkstadsföreningen) i juni samma år hade beslutat att lockouta 18 000 arbetare vid 100 fabriker. Det blev början till den dittills största arbetskonflikten i Sverige. Arbetsgivarna räknade med att strejkkassorna skulle vara tömda och arbetarna knäckta efter några veckor. Men det motsatta skedde. Facken fick starkt stöd på hemmaplan och från arbetare i andra länder. Efter några månader tvingades arbetsgivarna ge upp sina försök att knäcka facken. I november 1905 undertecknades ett kollektivavtal som innebar lönelyft och att arbetsgivarna tvingats acceptera föreningsrätten. Året därpå (årsskiftet 1906-07) inleddes förhandlingar med Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF, idag Svenskt Näringsliv), som resulterade i den så kallade Decemberkompromissen. Den innebar att i utbyte mot att arbetsgivarna gick med på att teckna kollektivavtal och rätten att organisera sig sa fackens toppar ja till vad arbetsgivarna låtit skriva in i sina stadgar; ”att arbetsgivaren har rätt att fritt antaga och avskeda arbetare, leda och fördela arbetet” (ur paragraf 23 i SAF:s stadgar, sedermera paragraf 32). Ända sedan den onödiga Decemberkompromissen har facktopparna i Sverige accepterat arbetsgivarnas ”rätt” att leda och fördela arbetet.

M

er än 110 år senare är kollektivavtalet hotat från flera håll. I somras beslöt S-MP-regeringen att släppa kravet på kollektivavtal för nystartsjobben, vilket var en direkt följd av januariavtalet. Ett annat stort hot mot kollektivavtalet är de planerade försämringarna, bland annat fler undantagsregler, i lagen om anställningsskydd (LAS). ”Gör man lagen arbetsgivarvänligare tar man bort incitamenten för småföretag att teckna kollektivavtal”, säger Mats Glavå, docent i arbetsrätt, till TCO:s tidning Arbetsvärlden den 10 mars och tillägger att: – Det som har hänt de senaste 20 åren är att LAS har blivit förmånligare för arbetsgivare än vad kollektivavtalen är. Och den nuvarande utredningen gör saken än värre. Försvara anställningsskyddet – anta budkavlen till försvar av turordningsreglerna i LAS från IF Metallklubben på Volvo lastvagnar i Umeå. ■

Anställda inom Handels branscher är tillsammans med de som jobbar inom hotell och restaurang nog de allra mest utsatta vad gäller varsel och risk att smittas. En frisör ”var desperat över att det inte kom några kunder”, skriver Handelsnytt bland annat (skärmklipp handelsnytt.se den 17/3).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447


KAMPANJ

19 MARS 2020 # 1 392

3

Uttalande: Stoppa

Motståndet fortsätter, även om covid-19 just nu försvårar kampen.

januariavtalet Nej till marknadshyra, ombildning och renovräkning

E

yresgästföreningen Norra Göteborg och Hyresgästföreningen Frölunda var de två första hyresgästföreningarna i mars som antog det uttalande som uppmanar folk- och arbetarrörelsen till strid mot regeringen, januariavtalet, marknadshyra, ombildning och renovräkning.

Innan dem har 81 ordförande och över 60 lokala föreningar ställt sig bakom samma uttalande.

Utöver Hyresgästföreningen i Västra Sverige har ett tiotal andra organisationer, fackföreningar och partier ställt sig bakom 18 april-uppropet och uttalandet.

Tongivande debattörer har gett sitt stöd som Kajsa Ekis Ekman, Fredrik Gertten, Gert Gelotte och Kakan Hermansson. 18 aprilkommittén och 18 aprilnätverkets arbetsgrupper kommer i veckan att ha möte för att diskutera protesterna mot regeringen. Det är tydligt att det finns ett starkt

stöd för rörelsen. 3 000 personer har hittills anslutit sig. Med anledning av coronaviruset och att regeringen har förbjudit samlingar större än 500 personer diskuteras nu att skjuta upp protestdagen till september i anslutning till riksdagens öppnande. ■ Carlos Gutierrez

Den 15 mars samlades människor i Luleå för att protestera mot kriget i Syrien och den fruktansvärda situationen som speciellt råder i Idlibprovinsen efter hårda bombningar från rysk och syrisk militär. ■ Text och foto: Yonggang Cui

”Distans- eller fjärrundervisning blir en klassfråga”

N

är Offensiv går till tryck har regeringen just meddelat att gymnasieskolor och universitet landet runt stängs ned, medan för- och grundskolor ska hållas öppna tills vidare. Offensiv har pratat med en anställd i en grundskola.

Hur är situationen? – Den är kaotisk. Själv är jag hemma med en 13-åring med misstänkt smitta. Där är det också en massa byråkrati eftersom det behövs VAB-intyg från vården efter 12 års ålder. Men vi vill inte belasta vården med det. Dessutom får man ju inte ens gå dit med misstänkt smitta. Så jag vet inte om jag kommer få några pengar när jag är hemma. – I skolorna är det tufft. Både på mitt jobb

och mitt barns skola är det inte barnen som är hemma, utan personalen. Vi ska ju följa Folkhälsmyndighetens hälsodirektiv och då ska man vara hemma vid minsta lilla symptom. Så nu börjar det bli jävligt tunt med personal. De som blir kvar drabbas av hårdare arbetsbelastning, vilket i sin tur leder till fler sjukskrivningar. Det är nog det som kommer att leda till skolstängningar, eftersom myndigheter insisterar på att skolorna ska vara öppna.

Tror du att det kommer att bli hemundervisning? – Alla håller på att förbereda distans- och fjärrundervisning nu. Frågan är om de olika webb-plattformarna kommer att klara trycket när alla ska använda det? Oavsett kommer det

att bli svårt med likvärdigheten. Alla elever har inte en dator, platta eller ens internetuppkoppling. Risken är stor att distans- eller fjärrundervisning blir en klassfråga. – Det förs en stor diskussion bland personal hur man ska hjälpa de här eleverna. Ska man hålla skolorna öppna för fattiga? Då blir det en klassfråga om att utsättas för smittspridning. Den här krisen gör det så tydligt att både hälsa och utbildning är en klassfråga. – Men krisen visar också att det finns solidaritet mellan arbetare och studenter. Personal sätter upp Facebook-grupper för att stötta och hjälpa varandra. Jag såg att KTH-studenter erbjuder studiehjälp i matte, teknik och fysik. ■ Offensiv

Foto: Johannes Lundberg

Protesterna växer mot regeringens marknadshyra H

tt år har gått sedan januariavtalet slöts. Med regeringspartiernas svek mot väljarna genom att gå med på fri hyressättning i nyproduktion öppnas ett nytt kapitel i svensk politik med hot om marknadshyra – som första steg i nyproduktion, men med siktet inställt på hela beståndet. Marknadshyra innebär högre hyra och sämre trygghet för hyresgästerna och fördjupar segregationen. Den första juli 2021 ska fri hyressättning införas enligt januariavtalet, om inte vi sätter stopp. Hyresgästföreningen Västra Sverige uppmanar nu hyresgäster i hela landet att stoppa hotet om marknadshyra och ansluta till protestdagen mot januariavtalet den 18 april. Vi uppmanar alla hyresgäster, föreningslivet i bred bemärkelse, folk- och arbetarrörelsen att visa på den folkkraft som finns när människor går samman. Låt oss tillsammans stoppa regeringens hyreschock. Demonstrera den 18 april. Nedan följer ett axplock av de totalt 74 lokala hyresgästföreningar, organisationer, partier och grupper som har skrivit under:

81 ordförande i Västra Sverige Antaget 3/2 2020 LH Doktor Sydows gata Antaget 4/2 2020 LH Pennygången årsmöte Antaget 5/2 2020 LH Södra Lövgärdet årsmöte Antaget 11/2 2020 LH Apelles årsmöte Antaget 12/2 2020 LH Backa Röd årsmöte Antaget 16/2 2020 Alla ska kunna bo kvar Antaget 16/2 2020 LH Segelflygaren årsmöte Antaget 26/2 2020 LH Ängsklockan årsmöte Antaget 27/2 2020 Fastighetsanställdas fackklubb SGS Studentbostäder årsmöte Antaget 28/2 2020 LH kyrkbyn 2 årsmöte Antaget 29/2 2020 Antaget 29/2 2020 LH Frölunda årsmöte Antaget 29/2 2020 LH Mejram/Kapris årsmöte Antaget 1/3 2020 LH Brunnen årsmöte Antaget 2/3 2020 RS Göteborg årsmöte Antaget 5/3 2020 Hyresgästföreningen Norra årsmöte Antaget 12/3 2020 Hyresgästföreningen Frölunda årsmöte Antaget 14/3 2020 ■


INRIKES

19 MARS 2020 # 1 392

4

En droppe i havet

Tre förskolor hotas av nedläggning av Östersunds borgarstyre.

7 Östersunds förskolor

Att de tre hotade förskolorna är bland de minsta kommunala förskolorna är symptomatiskt. ”Om vi ska kunna öka barnpengen så

Vilhelmina i Västerbotten är ett tydligt exempel. Stora underskott de senaste åren gör att kommunen har tvingats låna 60 miljoner kronor för att klara av driften och löneutbetalningarna i år. Samtidigt håller ett drastiskt nedskärningspaket på att sjösättas. Byskolorna i Malgovik och Nästansjö vill kommunledningen (C och S) lägga ned och tio miljoner ska sparas på gymnasieskolan. Trots detta säger kommunalrådet Annika Andersson att det kommer nya neddragningar nästa år. Det ser illa ut i så gott som alla kommuner i Västerbottens inland. Sammanlagt hotas nio skolor i länet av nedläggning. Bilden av att krisen är utbredd i kommunerna syns också i en kartläggning som tidningen Dagens

att mer resurser kan ges till personal, undervisning och pedagogisk verksamhet måste vi börja göra förändringar i strukturen och i lokalkostnaderna”, fortsätter Joel Nordkvist. Det han vill säga är att små förskolor inte är kostnadseffektiva – de kan vi inte ha kvar. Forskning visar att elever som har gått på små skolor har mindre vålds- och beteendeproblem än de som har gått på stora skolor. Politiker landet runt omhuldar stora skolor som ett sätt att spara pengar. Förskolor ska vara mer än barnpassning. Då kan man inte tränga ihop små barn i stora skolor. Vi måste säga som Greta Thunberg: ”Lyssna på vetenskapen.” Det måste vi göra vare sig det gäller klimatet eller barnomsorg. Östersunds skolpolitiker har ett ansvar inte bara för budgeten, utan också för medborgarna. Vi måste se till helheten som Joel Nordkvist säger. Helheten betyder mer än årets budget. Det betyder att se följderna på lång sikt av dagens beslut. Gör Östersunds politiker det? Riv upp beslutet att stänga de tre förskolorna! Satsa på små förskolor för barnens trygghet! Det blir en besparing på lång sikt. ■ Sigbritt Herbert

Foto: Vilhelmina kommun

B

arn- och utbildningsförvaltningen i Östersund har i många år gått med förlust. I början på året upptäcktes att man hade räknat med fler elever än vad som fanns. Dessutom har kostnaden för skolskjutsar räknats två gånger. Nu ska man rätta till misstagen. ”Som politiker måste man alltid se till helheten”, menar Joel Nordkvist (M), ordförande i Barnoch utbildningsnämnden. Östersund styrs sedan valet av C, M, KD och L. Att se till helheten betyder att man först och främst ser till budgetens behov. Barn och utbildningsnämnden föreslås ta beslut i frågan den 26 mars. Det är tre förskolor som hotas av stängning till hösten; två i centrala Östersund och en på Frösön. Totalt berörs cirka 100 barn. Till det berörs naturligtvis föräldrar och personal. De barn som berörs kommer att ges förtur vid det kommande förskolevalet. Det kommer dock att innebära ett uppbrott från en invand miljö, något som kan vara svårt för små barn.

Foto: Charlotta Wasteson / Flickr CC

Lägg inte ner

,5 miljarder kronor– så mycket ökas anslagen till kommuner och regioner i vår. Det låter som en ofantligt stor summa. Men i själva verket räcker det inte ens för att det ska gå att upprätthålla verksamheten på nuvarande nivå. Läget är värst för mindre kommuner i glesbygden.

samhälle har gjort. I 116 kommuner räcker inte skatteintäkterna för att betala kostnaderna för driften av kommunernas verksamhet. Listan över kommuner där underskotten är störst i förhållande till befolkningen toppas av Perstorp, följt av Vansbro, Kävlinge, Åsele, Degerfors, Hudiksvall, Jokkmokk och Härjedalen. Det som i någon mån räddade en del kommuner under förra året var börsuppgången. Det gjorde att kommunernas finansiella tillgångar ökade i värde. Men den utvecklingen har på ett dramatiskt sätt vänt under de senaste veckorna. Regeringen och oppositionen har tävlat i att slå sig för bröstet för de ”extrapengar” som har satsats på kommuner och regioner under våren. Men de 7,5 miljarderna har inte lett till att sparplanerna har avblåsts i någon större omfattning. Det kan verka konstigt, men det finns en förklaring. Kommunernas och regionernas organisation (SKR) har sedan länge varnat för att det behövs mycket stora tillskott för att upprätthålla dagens verksamhet. Orsaken är att

främst antalet äldre ökar i snabb takt. Den beräkning som gjordes före valet 2018 visade att det skulle behövas en höjning av anslagen med 37 miljarder kronor fram till 2021 för att någorlunda få pengarna att räcka. Med vårens 7,5 miljarder kronor är den totala ökningen sedan dess uppe i 17,5 miljarder. Dessutom visade en statlig utredning härom året att det fanns svagheter i det system som ska utjämna skillnaderna i kostnader mellan kommunerna. Detta rättades till vid årsskiftet, men där finns en förklaring till att läget är extra kärvt för en del kommuner i glesbygd. Det extrapengarna visar dock är att riksdagspartierna börjar känna av den oro och det missnöje som gror över krisen inom sjukvården, hoten mot skolor och andra nedskärningar som duggar tätt runt om i landet. Med fortsatta och upptrappade protester när så är möjligt med tanke på coronaviruset är det möjligt att få till stånd nya, extra höjningar av statsbidragen. ■ Offensiv

Nästansjö skola i Vilhelmina är en av de många hotade skolorna.

Hörby kommun: Attackerna från högern fortsätter

S

om vi tidigare har skrivit om i Offensiv har högerstyret i Hörby kommun i Skåne på bred front attackerat fackföreningar, rätten att organisera sig och yttrandefriheten. Hörby styrs sedan valet 2018 av M, SD och det lokala högerpartiet SPI. Sedan valet har SD och M gemensamt genomdrivit stora besparingar inom den kommunala verksamheten, vilket har lett till försämringar av arbetsmiljön för de anställda inom skola, vård och omsorg. Den ökade stressen som försämringarna leder till har gett ett ökat antal sjukskrivningar. Dessutom har stressen gjort att 25 chefer har sagt upp sig och slutat sedan drygt ett år tillbaka. Medarbetare inom kommunen har berättat om mobbning, förtal och trakasserier mot de som har påtalat bristerna.

De fackliga protesterna och protesterna från de anställda fick SD:s gruppledare i kommunfullmäktige Stefan Borg att på sin Facebooksida öppet attackera fackföreningarna genom att ifrågasätta rätten att kritisera besparingar och protestera mot orättvisor.

SD:s kommunalråd Cecilia Bladh in Zito attackerade öppet fackföreningarnas rätt att kritisera missförhållanden och kallade facket för ”politiserat”. M stämde snabbt in i attackerna. Den 26 februari hölls en demonstration mot de planerade nedskärningarna och den dåliga arbetsmiljön organiserad av Kommunal, Vision, SSR och Saco-rådet. SD och M kallade demonstrationen för ”ett generalangrepp på folkstyret”. Detta

visar med all önskvärd tydlighet vad SD och M anser om yttrande- och demonstrationsfriheten samt rätten att organisera sig.

Efter protesterna från fackföreningarna och en anmälan från lokala skyddsombud till Arbetsmiljöverket om den dåliga arbetsmiljön har nu Arbetsmiljöverket ålagt Hörby kommun att utreda arbetsmiljön. Denna utredning ska vara färdig senast den 1 juni, annars kan kommunen tvingas böta 75 000 kronor. Trots detta fortsätter SD- och M-politikerna i kommunen att attackera facket och dess medlemmar. SD:s Stefan Borg säger att facket kommer med grundlösa beskyllningar och M-politikern Anders Malmgren kommenterade anmälan med

att anmälan från skyddsombuden var ”gnäll från missbelåtna personer”! De pågående händelserna i Hörby visar återigen på hur viktigt det är att ta kamp mot och bekämpa högerpolitiken. Det räcker inte med att anmäla kommunen till Arbetsmiljöverket. Det vi kan se idag i kommun efter kommun med beslut om nedskärningar och besparingar i välfärden, tiggeriförbud, slöjförbud, rasism med mera och nu också attacker på yttrande-, religions- och organisationsfriheten måste bekämpas på nationellt plan. Fackföreningar, politiska partier som säger sig stå till vänster och intresseorganisationer måste förbereda och kalla till nationella protester mot högerpolitiken till hösten. ■ Anders Wemmert


19 MARS 2020 # 1 392

5

IF Metall och LO stöttar

”Problemet är att vunna segrar bara gäller till nästa anbud”, säger Petri Myllykoski.

utbyggt Preemraff – ett slag mot klimatet

M

kollektivtrafiken i Stockholm I april-maj offentliggörs vilket företag som ska få köra busstrafiken i stora delar av Stockholmsregionen de kommande tio åren. Först ut är trafikområden Täby och Norrtälje. Senare kommer Gubbängen, Botkyrka och Nacka-Värmdö. NATALIA MEDINA

natalia.medina@socialisterna.org

D

et handlar om miljardkontrakt som börjar gälla 2021. Offensiv har talat med Petri Myllykoski, busschaufför och huvudskyddsombud för Kommunal på Tyresögaraget:

– Som all upphandlad verksamhet går man på den med lägst pris. Det innebär självklart att om företag lägger väldigt låga anbud för att vinna då finns bara ett sätt att sen kamma hem vinst – att pressa personalen att jobba hårdare och mer. – Teoretiskt sett kan ett företag som vill behandla sin personal bättre lägga ett högre anbud, men då kommer såklart de med lägst anbud att vinna. Upphandlingar och privatiseringar har försämrat för alla som jobbar i kollektivtrafiken. Om du har busschaufförer som inte mår bra kommer det att gå ut över passagerarna också. – Problemet med att kämpa för en bra arbetsmiljö för exempelvis busschaufförer är ju att även fast

Kollektivtrafik i offentlig regi är det enda sättet att säkra en god arbetsmiljö för alla inom kollektivtrafiken. man skulle lyckas vinna segrar gäller de bara till nästa anbud.

Foto: Natalia Medina

Återkommunalisera

ark- och miljööverdomstolens dom angående en utbyggnad av Preems raffinaderi i Lysekil har ännu inte kommit. Men i ett slag mot klimatet ställer sig nu IF Metall bakom en utbyggnad – istället för att, som de borde, kräva en omställning till gröna energijobb för sina medlemmar, i kombination med att hela Preemraffs raffinaderi avvecklas och görs om till en grön energiproduktion. IF Metall har ställt sig på fel sida historien. Det har även LO-distriktet i Västsverige, som också stödjer att Preemraff byggs ut. LO-distriktet i Västsveriges ordförande Christine Marttila säger i ett uttalande på IF Metalls hemsida den 16 mars att hon ”oroas över arbetstillfällena” om det inte byggs ut och tillägger: – Ett nej till en utbyggnad leder till att framtida arbeten går förlorade och möjligheten till innovation och utveckling för framtidens hållbara drivmedel blir kraftigt försämrad. Hur ett oljeraffinaderi ska utveckla ”framtidens hållbara drivmedel” förblir osagt. Oljeraffinaderiet i Lysekil släpper i dagsläget ut 1,7 miljoner ton koldioxid om året, och skulle från ursprungsplanen med en utbyggnad släppa ut uppskattningsvis 3,7 miljoner ton. Den siffran reviderades sedan ner till 2,7 miljoner ton, vilket ändå skulle göra Preemraff till Sveriges största utsläppskälla. Redan dagens 1,7 miljoner ton koldioxid om året är ju för mycket. Utsläppen måste ner till noll, helst idag – att då höja de

gruppen och kan drabbas hårt vid eventuell smitta. Trots att vi informerar om vikten av basal hygien krävs det att de kan sköta det någonstans. Runt om i Sverige blir människor tillsagda att arbeta hemifrån och undvika folksamlingar och kollektivtrafik. Folkhälsomyndigheten ber alla att stanna hemma vid minsta förkylningssymtom, men vem ger tak över huvudet till alla tusentals hemlösa? ■ Effi Iliou

Foto: Lars Falkdalen Lindahl / Flickr CC

J

Just nu är det ingen myndighet som vill ta ansvar för att EU-medborgarna ska få hjälp och skydd. Det är istället ideella verksamheter som tillgodoser basbehov som möjligheter till dusch, tvätt, vila och mat, var­ av några av dem idag (den 16 mars) tyvärr stängde sina verksamheter på grund av rädslan för smittspridning. Nästan varje person jag har mött under det senaste halvåret har problem med sin hälsa. De tillhör därmed den största risk-

Den svenska regeringens handlingsplan för att nå klimatmålen (netto noll utsläpp 2045) får också bakläxa av Klimatpolitiska Rådet, som kritiserar den på en rad punkter. Framför allt att det inte anges hur mycket utsläppen ska minska med de olika förslagen som den presenterar, men Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska Rådet, säger också till Sveriges radio den 12 mars att: – Den saknar viktiga komponenter: hur den ska genomföras, vilka konsekvenser åtgärderna får, vem som ansvarar för dem, när saker ska genomföras. Det är viktiga dimensioner menar vi för att en plan verkligen ska vara en plan. Nu mer än någonsin behöver klimatkampen fortsätta för att se till att den klimatsmutsiga utbyggnaden av Preemraff stoppas. All oljeproduktion måste börja avvecklas omedelbart om vi ska ha någon som helst chans att rädda klimatet. Då behövs kamp från facken – inte underordning till kapitalet och klimatödeläggelse. ■ Robert Bielecki

Facken måste kämpa för klimatet, vilket också skulle skapa jobb.

– Därför är vårt viktigaste krav från fackföreningens sida att kollektivtrafiken måste tas tillbaka i offentlig regi. Det är det enda sättet att säkra en god arbetsmiljö för alla inom kollektivtrafiken. ■

Hur ska hemlösa kunna jobba hemifrån? ag arbetar som uppsökare i ett nystartat projekt som går ut på att ge hälsoinformation och samhällsinformation till utsatta EU-medborgare som lever i hemlöshet och arbetslöshet i Sverige. Varje dag möter jag människor som är lika oroliga och rädda för den pågående pandemin som resten av Sverige och världen just nu. Skillnaden är att de har få och ibland inga möjligheter till att sköta sin hygien eller få hjälp med sjukvård.

årliga utsläppen med närmare två tredjedelar är en klimatörfil utan like. Rättvisepartiet Socialisterna argumenterar för att produktionen inte bara läggs ner, utan att den ställs om till en grön energikälla och att de som idag arbetar där ska kompenseras och utbildas i gröna teknologier. Det är något som facken och arbetarorganisationer bör resa som huvudkrav i alla landets klimat­ smutsiga företag.


INRIKES

19 MARS 2020 # 1 392

6

”Sparbetingen inte borta i vården” Att finansregionråd Irene Svenonius (M) fortfarande sitter som högsta politisk ansvarig för Stockholms sjukvård måste betraktas som en akut säkerhetsrisk för hela landet. Senast den 11 mars uttalade hon att hon inte hade koll på antalet intensivvårdsplatser i Stockholm, men att Stockholm har ”den blandning av vårdplatser som behövs”.

om, kan nätläkarna komma ut i verkligheten? Alla sjukhus försöker nu planera, men problemet är att planeringen uppifrån inte finns. Vi förväntas bara lösa det. – Jag vet faktiskt inte ens om sparbetingen i Stockholms sjukvård är borttagna nu. Ledningen för regionen har inte gått ut med det budskapet att de slopar sparbetingen. – Bland mina kollegor är vi inte så oroade att bli smittade. Vi vet att vi inte är i riskgruppen. Om vi blir sjuka blir det mest som en tuffare förkylning. Däremot är vi bekymrade över den långsiktiga tillgången på skyddsutrustning och det tunga arbetet. Ett munskydd räcker i åtta timmar. Det är svettigt och tungt. Vi är oroade över att akutmottagningarna inte har skyddsutrustning så att det räcker. Vad gör de om det om 1-3 veckor kommer in grupper av patienter med luftvägsbesvär?

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

I hela Sverige finns det 524 intensivvårdsplatser (innan specialåtgärder). Det är näst sämst i Europa och innebär 5 på 100 000 invånare (EU-snittet ligger på 11, Tyskland har 30). Detta är ett av skälen till att en strategi från Folkhälsoinstitutet har varit att försöka få kurvan av antalet smittade att bli utplanad och utdragen, istället för att snabbt toppa – för att det väntar en fruktansvärd kris inom sjukvården när det kommer att krävas tusentals intensivvårdsplatser och respiratorer inom bara några veckor.

Foto: Offensiv

U

nder hela förra året när akutsjukhusen lade det ena varslet efter det andra för att klara av budgeten, alltså gjorde planer för att färre ska jobba på sjukhusen, hävdade Svenonius att det inte förekom någon fara för patientsäkerheten. När riksdagen i januari, innan denna ekonomiska kris som coronaviruset har utlöst, beslutade att skjuta till extra pengar till kommuner och regioner svarade Irene Svenonius att dessa extrapengar inte kommer att gå till sjukvård i Stockholm, samtidigt som hon lagt en budget för 2020 som kräver av sjukhusen att de fortsätter skära ner. Överläkare Magnus Fux på Södersjukhuset säger till Ekot den 16 mars att patientsäkerheten inte bara är hotad, den är åsidosatt. Enligt Stockholms förvaltning hade landstinget 94 intensivvårdsplatser 2013. I år har dessa minskat till 88 – lägst i landet, trots en kraftigt ökande befolkning. Elda Sparrelid, chefsläkare i regionen och ansvarig för insatser mot coronaviruset, menar att regionen nu som krisåtgärd kan fördubbla antalet platser, men det är alldeles för lite.

Vården får extremt lite – om ens något – mitt under en pandemi. Det säger allt om det nyliberala marknadskaoset.

Norge, som har ungefär hälften av Sveriges befolkning, förbereder sig nu för ett scenario där 22 000 personer blir så sjuka att de behöver sjukhusvård. Även när det gäller alla sorters sjukvårdsplatser ligger Sverige sämst i Europa med 2,21 per 1 000 invånare. Vissa italienska regioner tvingas prioritera bort att ge personer över 60 år respiratorvård, trots dubbelt så många intensivvårdsplatser per invånare som Sverige (enligt professor Joacim Rocklöv). Inför detta scenario är det chockerande att regeringens och riksbankens krispaket nu på hundratals miljarder i gratis lån och specialåtgärder går till företagen, bankerna och marknaden – inte till vården. Ansvariga politiker säger att Sverige har en annan mer decentraliserad förvaltningskultur än andra nordiska länder och därför inte kan styra över sjukvården lika centraliserat. Bakom det här döljer sig den högerpolitik som under så lång tid har hackat sönder sjukvården. Regioner har länge fått för lite resurser. Avfolkningsbygder har lämnats

Intensivvårdsplatser med respirator 1993

Civilt 1 300 Militärt 900 Buffert 2 100 Totalt 4 300

2018

Civilt 534 Militärt 40 Buffert 0 Totalt 574

Källa: Svenska Föreningen för Anestesi och Intensivvård, maj 2019

Tidigare fanns det ett civilt försvar som nu helt har avskaffats. Då fanns det åtminstone respiratorer, frågan är vem som kunde sköta dem. Men en viss sjukvårdsutbildning finns inom militären. För att möta krisen idag behöver militärens resurser ställas om till sjukvård. ■

vind för våg med alldeles för lite resurser, åldrande befolkningar och gigantiska underskott. Andra regioner som Stockholm tillåts ha den dyraste och minst effektiva sjukvården på grund av vulgära marknadsstyrningsmodeller så som de många vårdvalen och konsulthärvan på Nya Karolinska. Borgerliga politiker betraktar inte sjukvård som någon samhällsviktig funktion, utan som en tjänstemarknad, och har använt sjukvården som testarena för sina privatiseringsexperiment utan att ta något ansvar för konsekvenserna. Dessutom försvårar privatiseringarna den centralisering som nu behövs. Allt från hela sjukhus till enskilda avdelningar till inhyrningsläkare är bolagiserat eller uppstyckat i avskilda upphandlingsenheter. Den 17 mars sa Sparrelid att privata vårdgivare har lovat att ställa personal till förfogande. De ska inte ha rätten att ”lova” – det är alldeles för riskabelt, osäkert och odemokratiskt. Nu är det mer akut än någonsin att genomföra det krav som Rättvisepartiet Socialisterna tillsammans med olika proteströrelser som Välfärd Utan Vinst och Folkkampanj för Gemensam Välfärd under många år har fört fram – att omedelbart låta samhället ta över all sjukvårdsorganisation. Ställ vårdföretagen i samhällets ägo, centralisera och prioritera! En annan vedervärdig utväxt av det moderna klassamhället är de privata sjukförsäkringarna. Offensiv kommer att återkomma till frågan hur dessa ter sig i coronakrisen, men de borde aldrig ha sett dagens ljus och måste omedelbart avskaffas. Anette Nyberg, ordförande för

Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, sa till Ekot den 16 mars att intensivvårdsläkare under väldigt lång tid utan resultat har fört fram att arbetsmiljön är ohållbar och att det är därför som intensivvårdspersonalen slutar. En av dem som har skrivit debattartiklar på ämnet och varit med i de många sjukvårdsprotester som varnat för just den katastrof vi nu är på väg mot är anestesisjuksköterskan Johan Sand. Nu kan han ställas inför något historiskt, om det blir så att operationspersonal får gå in och jobba med intensivvård de närmsta veckorna: – Det pågår en massa diskussion om beredskap, exempelvis att ställa in planerade operationer (men Johan Sand. inte canceroperationer). Det är en sak som kan göras, bemanna intensivvårdsavdelningarna tillfälligt med anestesipersonal. En annan är att tillsätta medel direkt för att ta in bemanningsföretag. – Det har länge funnits problem med den ohållbara kombinationen tung arbetsbelastning (mycket kvällar och helger) och dålig löne­ utveckling. Detta har fått personal att sluta. Det kanske skulle gå att få tillbaka dem och även pensionerad personal. – En annan del av sjukvårdskedjan som borde ingå i en krisomställning är nätläkarna och närakuterna. Kan närakuterna byggas

Katja Raetz, som har talat på flera av de senaste årets vårddemonstrationer, är sjuksköterska på en vårdcentral: – Nu får vi inte längre ha dropintider på vårdcentralen för att förhindra att sjuka med luftvägssymtom komKatja Raetz. mer in. Problemet är för de som är hemma som inte är så svårt sjuka att de behöver sjukhusvård, men ändå mer vård än bara ett recept. Vem ska vårda dem? I region Stockholm ska de i alla fall inte testas. Då är det återigen primärvården, alltså vårdcentralerna, som ska ha hand om dessa patienter. Samtidigt är det brist på skyddsutrustning inom primärvården och även inom kommunerna. – När personalen själva blir sjuka testas vi inte. Då blir det jättesvårt att kontrollera spridningen. Och vi får inte heller veta om det är så att personal är sjuka av andra anledningar och inte behöver vara hemma lika länge, så de kan inte jobba. Siffrorna som Folkhälsomyndigheten går ut med nu är otillförlitliga; i vissa regioner har man fortsatt testa vid misstanke, i andra som i Stockholm bara de svårt sjuka och på äldreboenden. Det gör att det kan dras få generella slutsatser av de officiella siffrorna. – Situationen blottlägger det vi som är aktiva mot vårdkrisen länge har sagt: att nyliberala metoder med uppstyckningen av vården i vårdval, fri etableringsrätt och gräddfiler förhindrar en sammanhållen vård. Brist på material, mediciner och sjukvårdsutrustning är resultat av det. Smittspridningen visar att det mer än någonsin behövs en planerad vård efter behov. Det gäller nu att fortsätta hålla uppe trycket underifrån i nätverken som Sjukvårdsuppropet för att verka för en verklig förändring inom vården. ■


19 MARS 2020 # 1 392

7

Foto: Arbetsmiljöverket

Hotell- och restauranganställda drabbas särskilt hårt av de stora varsel som redan har lagts – och som kommer att komma än mer framöver.

Läget försämras snabbt för svensk ekonomi Redan innan coronaviruset hade svensk ekonomi bromsat in och arbetslösheten börjat öka igen. Landets ekonomi är inne i en tydlig avmattningsfas, konstaterade exempelvis Konjunkturinstitutet (KI) i sin höstprognos 2019. Men nu kan läget beskrivas som ”en allvarlig kris för svensk ekonomi och världsekonomin” (Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen den 13 mars). PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

U

nder de senaste åtta månaderna har arbetslösheten stadigt ökat och i februari låg arbetslösheten på 8,2 procent, enligt SCB den 13 mars. I mars kommer ännu fler att förlora jobbet helt eller delvis. Varselvågen är nu den värsta sedan finanskrisen 2008. Under den senaste veckan har tusentals anställda varslats inom hotell- och restaurangbranschen samt transportnäringarna. Hotellkedjan Scandic har varslat halva personalstyrkan, totalt 2 000 anställda. Flygbolag som SAS permitterar 90 procent av arbetsstyrkan, och i måndags varslade rederiet Stena Line 950 anställda i den svenska verksamheten om uppsägning. I alla delar av ekonomin märks den snabba nedgången. ”Fastighetsbranschen drabbades av 20 procent fler konkurser i februari, jämfört med samma period året innan. Och enligt fack och arbetsgivare är det bara en tidsfråga innan coronaepidemin drabbar städjobben”, larmade Fastighetsanställdas förbunds tidning Fastighetsfolket i måndags. Att coronavirusets spridning

fick världens näst största ekonomi Kina att helt stanna av och att ekonomin i en rad länder, inte minst i Europa, därefter har tvärbromsat slår hårt mot den exportberoende svenska kapitalismen. Den utveckling med sjunkande export som inleddes i slutet att förra året kommer därför att fortsätta. Därmed står ekonomin utan ett av de ben som de senaste årens ekonomiska tillväxt har vilat på. Den vändning nedåt som har skett i den svenska ekonomin och i världsekonomin som helhet är den omedelbara anledningen till de historiska fall som har skakat världens aktiebörser de senaste två veckorna. Men bakom börsrasen finns också de väldiga obalanser och skuldberg som har byggts upp samt insikten om att mer likvida medel och räntesänkningar inte förhindrar att coronaviruset paralyserar ekonomin. Till det ska läggas det oljepriskrig som har startat och som varslar om flera liknande priskrig inom ramen av ett upptrappat globalt handelskrig. ”När Stockholmsbörsen kan gå ner drygt 11 procent på en enda

dag (den 12 mars) innebär det att något är fundamentalt fel och vanliga regler inte längre gäller”, skrev Dagens Nyheters ekonomireporter Hans Strandberg den 14 mars efter de senaste veckornas ras som raderade ut fem års börsuppgång och som gjorde att börsen tappade 2 000 miljarder i värde. Börsfallet sätter även ett tryck nedåt på pensionerna. – Premiepensionen och fondförsäkringarna har redan sjunkit, nu är det sannolikt så att även de traditionella gör det också, och nästa år eller så sjunker förmodligen den statliga pensionen också, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på Min pension, till SvD Näringsliv den 16 mars. Denna vecka inleddes med ett nytt börsras i Sverige och globalt, trots regeringarnas och centralbankernas massiva stödinsatser. I Sverige sjönk börsen samtidigt som regeringen lanserade sitt nya ”Krispaket för svenska företag och jobb”, som i sitt innehåll inte innehöll så många nya åtgärder. De flesta av krispaketets punkter hade tidigare presenterats, som korttidsarbete och att staten tar ansvar för. Det nya var förslaget om korttidspermittering som innebär att staten tar arbetsgivarens lönekostnader med upp till 50 procent om den anställde går ner i arbetstid, medan den anställde själv får behålla omkring 90 procent av lönen. Det är samma modell som korttidsjobben, men med större statlig lönesubvention. Totalt omfattar krispaketet enligt regeringen 300 miljarder

kronor och den största kostnaden är den likviditetsförsäkring som företagen får genom att de kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms samt hjälp med att få tillbaka redan inbetald skatt. I krispaketet finns det inget som ger extra skydd och stöd till de tillfälligt anställda som får gå först. I LO:s tidning säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket, att hon har fått uppgifter om att 10 000 personer som jobbar extra i branschen har blivit av med sina jobb. Åtgärderna riktar sig främst till de stora företagen: SAS räddas, men inte den lokala pizzerian. Krispaketet har fått stöd av såväl de fackliga organisationernas ledning som högeroppositionen och arbetsgivarorganisationerna. Men de sistnämnda vill ha mer i subventioner och stöd, vilket de sannolikt kommer att få när ekonomin inte lyfter, trots att regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen (FI) har skruvat upp de likvida kranarna. Riksbanken har inom loppet av några dagar beslutat att dels låna ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna och dels öka sitt innehav av värdepapper samt flaggat för nya räntesänkningar. Dessutom har FI beslutat att helt slopa kravet på att bankerna skulle hålla extra kapitalbuffert, vilket åtminstone på papperet ska skapa utrymme för bankerna att öka sin utlåning med 800-900 miljarder kronor. Men om bankerna lånar ut i den

omfattning som det är tänkt är en helt annan fråga. Bankernas ägare siktar i första hand på att upprätthålla vinst och utdelning, inte att låna ut till särskilt utsatta branscher eller mindre företag. ”Vi ska mycket noga följa upp att pengarna inte går till bankernas ägare”, hävdar FI. Men FI är ökänd för sitt knäfall inför bankernas krav och framfart. Av de 13 utredningar som FI har gjort av bankernas penningtvättaffärer har noll slutat i att bankerna fällts. Det är värt att påminna om att de banker som räddades av staten, skattebetalarna, under finanskrisen 2008-2009 använde de många stödmiljarder som de fick för att i första hand förbättra sina egna balansräkningar, inte till att tillhandahålla billiga krediter. Det i sin tur möjliggjorde för bankerna att bli extremt lönsamma när finanssystemet hade räddats och ekonomin började återhämta sig efter krisen 2008-2009. Den vinstrika kreditgivning som sedan följde gjorde de svenska bankerna till Europas lönsammaste, men innebar också att Sverige blev ett av världens mest skuldsatta länder (vad gäller bolag, finanssektorn och hushållens skulder), vilket har gjort ekonomin än mer sårbar och obalanserad. Detta tillsammans med det borgerliga systemskiftets nedskärningar, avregleringar och privatiseringar samt de klyftor som sliter landet isär gör att ekonomin och samhället står sämre rustat än tidigare att möta den nya globala kapitalistiska kris som utvecklas. ■


COVID-19

19 MARS 2020 # 1 392

8

Människor först – inte storföretagen Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet

Regeringen ger tusentals miljarder i ”stimulanser” till storbanker och företag, men inga vårdnedskärningar stoppas.

Förra veckan tvingades WHO säga det som alla har förstått länge – sjukdomen covid-19 som sprids av coronaviruset SARS-cov-2 är nu en pandemi – en global epidemi. Från dag ett har virusspridningen varit ett vittnesmål på vårt nuvarande samhällssystems, kapitalismens, oförmåga att hantera kriser och ständiga strävan att sätta vinster och ”systemets stabilitet” före människors hälsa och liv. JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

N

är spridningen nu har nått Sverige är det ingen skillnad – åtgärder har kommit för sent och för lite och

krisberedskapen är urusel efter nedmonterad välfärd och marknadsanpassningar. Medan storbankerna och företagen ges 1 000

miljarder kronor i ”stimulanser” har inte ens planerna på stora vårdnedskärningar stoppats! Folkhälsomyndighetens råd har varit häpnadsväckande passiva, vilket har medfört att värdefull tid har gått förlorad, speciellt sedan det blev uppenbart att det fanns en okontrollerbar smitta i Italien och Iran, två länder med omfattande kommunikationer med Sverige. De länder som direkt agerade och avrådde från resor till riskområden samt uppmanade ALLA som kom från riskområden att isolera sig i två veckor, samt noggrant

följde upp dessa personer, har idag betydligt lägre nivå av smitta. Det är uppenbart att Folkhälsomyndigheten, precis som den kinesiska regimen, inte velat störa ”business as usual”. Istället för att använda försiktighetsprincipen har myndigheten avfärdat forskare och läkares varningar om att Sverige inte är förberett för ett coronautbrott. Så sent som den 8 mars avfärdade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i Svenska Dagbladet alla varningar om en nära förestående pandemi – tre da-

gar senare klassade WHO coronaviruset som en pandemi. Efter att sjukvården, speciellt i region Stockholm, har överhopats med importfall var det förstås bara en tidsfråga innan vi skulle få inhemsk smittspridning. I brist på resurser, både personella och i form av coronatester, tvingas nu regionen att bara fokusera på de svårast sjuka och riskgrupper. Men som epidemiologen Joacim Rocklöv säger kan riskgrupper aldrig skyddas effektivt om vi får en vid spridning i samhället i stort. Bristen på coronatester för bredare grupper gör nu att smittskyddsåtgärderna blir ”i blindo” – och dess effektivitet eller brist på effektivitet riskerar att inte synas förrän när det är för sent och sjukhusen översvämmas av coronapatienter. Kritiken växer nu mot både sena och otillräckliga åtgärder samt Sveriges urusla beredskap att hantera en pandemi. Där stora statliga insatser har satts in har smittan kunnats bromsats trots stora utbrott, till exempel i Sydkorea, som har genomfört masstester med statliga drive-in-anläggningar, och stora insatser för att desinficera och isolera drabbade områden. Pandemin kan få en mycket allvarlig spridning och riskerar bli långvarig – många forskare tror att så många som 70 procent av befolkningen kan smittas utan vaccin. Den stora frågan är om det räcker med smittdämpande åtgärder för att skjuta upp och dra dra ut på förloppet så att den dåligt förberedda vården får en rimlig chans att klara effekterna eller om det krävs mycket mer dramatiska isoleringsmetoder för att trycka ned smittspridningen till ett minimum – i väntan på ett vaccin. Efter år av nyliberala nedskärningar, avregleringar och privatisering

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv står för:

• Facklig kamp för full kompensation till drabbade. Smittskydd och omställning av verksamheter efter behoven. 100 procent i sjukpenning, VAB, smittbärarpenning och permitteringspenning. • Bygg omedelbart ut smittskyddet för vård- och äldreomsorgspersonal och andra utsatta arbetargrupper. Statlig produktion av skyddsutrustning och tester NU – ta över nödvändiga resurser från privata företag. • Gratis vård till alla som vistas i Sverige – tillgång till vård är en mänsklig rättighet. • Att stanna hemma förutsätter ett hem. Nej till alla vräkningar – bostäder åt alla! • Massiv statlig satsning på att förstärka arbetet med smittspårning, virustester, desinficering och fri tillgång till handsprit på alla offentliga platser, kollektivtrafik och så vidare. Ställ om militära resurser till civila för dessa uppgifter. • Utökat virustest till alla misstänkta fall så att hela hushållet kan sätta sig i karantän. • Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder NU till vård och omsorg i offentlig ägo utan vinstintresse. Stoppa alla nedskärningsplaner omedelbart och utveckla krisplaner under kontroll av vårdpersonal och fackföreningar för att snabbast möjligt kunna bygga ut vårdkapaciteten. Riv upp avskaffad värnskatt och RUT-avdrag – låt de rika betala. • Tjänstledigt och ekonomiska incitament för sjukvårdsutbildade som har valt att jobba med annat, men som kan tänka sig att tillfälligt eller mer långsiktigt jobba i vård eller omsorg. • Stoppa dränering av resurser genom marknadslösningar i vården – ta omedelbart över all privat, vinstdrivande verksamhet i offentlig ägo. Styr om från marknadstänk och byråkrati till vård. Nej till New Public Management och ”Just-in-time”. • Förstatliga läkemedelsbolag, produktion av skydd och medicinsk utrustning för en planering av verksamhet efter akut behov idag och efter samhällets långsiktiga behov. • Riv upp oroande inskränkningar i demokratiska rättigheter som riskerar att perma-

nentas – försvara strejkrätten. Inför istället rätt för anställda att arbeta hemifrån alternativt att vara lediga med full lön i områden med virusutbrott. • Stäng skolor, åtminstone i områden med smittspridning i samhället – med bibehållen fritidsverksamhet för barn med föräldrar med samhällsbärande jobb inom t ex vården. • Inga uppsägningar eller lönesänkningar med coronaviruset som ursäkt. Facklig vetorätt mot varsel och organisationsförändringar. Nej till statligt stöd till storföretag med fulla kassakistor – statliga pengar ska gå till verksamhet och anställda. Stöd till småföretag, idrotts- och kulturbranschen istället för miljardbidrag till storbanker. Inför kortare arbetstid med full lön och fortbildningsmöjligheter om det uppstår brist på arbete. • Kamp mot all rasistisk nationalism och sexism. Arbetarrörelsen måste stå för enighet, internationell solidaritet och självständig arbetarkamp mot klasspolitiken som låter arbetare drabbas medan storföretagen får miljarder. • Stoppa tvångsutvisningar – amnesti för alla flyktingar. Omvandla alla uppehållstillstånd till permanenta – uppehållstillstånd kan inte baseras på inkomstförsörjning när ekonomin krisar. • Flygindustrin och andra fossilindustrier är inte hållbara även efter ett coronautbrott. Använd krisen för att förstatliga flygbolag, vidareutbilda anställda och ställa om till hållbara transporter. Gratis kollektivtrafik är redan tillfälligt infört på Stockholms bussar och bör utvidgas till hela sektorn. Påbörja genast en liknande klimatomställning vad gäller matproduktion, varuproduktion, energisystem, gruvnäring med mera. • Avskaffa kapitalismens vinstjakt, rovdrift på människor och natur, toppstyrning och hemlighetsmakeri, som har gett viruset fritt spelrum och lagt grunden för dagens kris. • Demokratisk socialistisk planering av ekonomin, där människors hälsa och välmående och ett hållbart förhållande till naturen prioriteras framför vinstintressen hos en liten superrik maktelit.


19 MARS 2020 # 1 392

9

är den svenska beredskapen för en allvarlig epidemi av detta slag urusel. Redan nu varnar vården för ”hårda prioriteringar”, även om de inte rakt ut säger att det kan kosta människoliv. Men faktum är att antalet intensivvårdsplatser i Sverige är bland de lägsta i EU – 5 per 100 000 i jämförelse med till exempel Tysklands 30. I Lombardiet (med lika många invånare som Sverige), där sjukvården tvingas till fruktansvärda prioriteringar som att inte ge respiratorer till äldre sjuka, finns det dubbelt så många intensivvårdsplatser som i Sverige, vilket visar hur sårbar sjukvården blivit. Visserligen hävdar region Stockholm nu att man snabbt kan öka antalet intensivvårdsplatser med 50 procent. Men för att dessa nya intensivvårdsplatser ska få personal och utrustning måste all annan vård stå tillbaka.

Att regeringen har ökat likviditeten till storbanker och företag med 1 000 miljarder kronor och gjort andra finanspolitiska stimulanser till företagen på 300 miljarder, men inte beslutat om en massiv upprustning av vården, visar vilka prioriteringar de har. Det räcker inte med att ”platta ut” kurvan för smittspridningen. Genom mer resurser och avskaffat marknadstänk måste vårdens kapacitet byggas ut kraftigt, både kortsiktigt och långsiktigt. ■

Foto: Marie Ullnert

Statliga läkemedelsbolag, som skulle kunna användas för att massproducera nödvändiga läkemedel och utrustning, har privatiserats och ordentliga lager har ersatts med kapitalistiskt ”Just-in-time”-system. Trots extrem brist på skyddsutrustning och tester och att flera länder har infört exportförbud har regeringen otroligt svårt att släppa marknadsfundamentalismen, när de bara ”överväger” statlig produktion av skyddsutrustning. Samtidigt har vården privatiserats och marknadsanpassats, vilket omöjliggör verklig överblick och styrning. Krisberedskapen har fokuserats på en skrämselpropaganda om krigshot från Ryssland medan beredskapen att hantera civila kriser har ignorerats, vilket inte bara synts nu utan även i fråga om skogsbränderna 2014 och 2018. Till exempel har lager av skyddsutrustning, respiratorer, läkemedel och mobila sjukhus slaktats på nedskärningspolitikens altare. Detta trots forskarnas enighet: det har inte varit en fråga om, utan när, en omfattande global pandemi skulle bryta ut.

Region Västra Götaland och Region Stockholm JO-anmälts av forskaren Jens Lapidus för brott mot Hälso- och sjukvårdslagens stadgar om vård på lika villkor.

Vårdens gräddfiler upprör i coronatider

De svenska sjukvårdsregionerna letar idag med ljus och lykta efter sätt att frigöra och framför allt också bemanna intensivvårdsplatser för coronapatienter. Då sticker också de mycket stora vårdresurserna för gräddfiler åt 700 000 personer med privata sjukförsäkringar extra mycket i ögonen. ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

F

orskaren John Lapidus, som alltför länge varit ganska ensam i debatten mot den alltmer ojämlika vården, håller med. – Det här är något som verkligen behöver undersökas, säger han till Offensiv och lovar att själv gå till botten med frågan. Lapidus har i dagarna lämnat in en JO-anmälan mot Region Stockholm och Västra Götaland för brott mot Hälso- och sjukvårdslagens stadgar om vård på lika villkor då försäkringskunder har getts ett eget snabbspår till vårdgivare som även tar emot patienter via den offentliga, men långsammare, vårdgarantin. De privata gräddfilerna har ökat kraftigt i omfattning i takt med att allt fler företag, även kommunägda, och tjänstemannafack inom TCO och SACO har tecknat privata vårdförsäkringar som idag omfattar mer än var tionde vuxen i arbetsför ålder. Även om hundratals kliniker i landet idag blandar patientgrupper på olika villkor har John Lapidus valt att anmäla två typexempel: Region Stockholms avtal med Ersta Diakonisällskap och Västra Götalands med Capio Lundby sjukhus. Den enkla fråga han ställer är: om vi nu

har en lag om vård efter behov, varför tillåts då allt fler vårdgivare att bedriva vård efter plånbok? Offensiv har också ställt frågan till Region Stockholm: ”Hundratusentals svenskar har avtal om försäkringsfinansierad vård. Kan deras planerade operationer och dessa vårdplatser, läkare och sköterskor också frigöras när regionen vill fördubbla iva-kapaciteten?” På det har Hanna Fellenius vid regionens presstjänst mejlat att: ”Som en del av planeringen för ett eventuellt utökat behov av patienter som behöver vårdas vid akutsjukhus ska planerade operationer vid akutsjukhusen som kan vänta utan medicinsk risk kunna skjutas upp för att frigöra kapacitet. Det är alltså våra akutsjukhus som är aktuella, eftersom det är vid dessa som intensivvård kan bedrivas.” –  Då frigör man respiratorer, postoperativa avdelningar och pre-­ operativa avdelningar. Och även personalen kan ju då användas till att bedriva intensivvård, säger regionens chefsläkare Elda Sparrlid. Men sett i förhållande till regionens 2,4 miljoner invånare har Stockholm det i särklass lägsta an-

talet intensivvårdsplatser i landet, idag bara 90 platser. Även om de sex akutsjukhusen som Sparrlid hävdar kan öka sin iva-kapacitet med 50 procent och sedan även 100 procent genom att all planerad kirurgi som inte påstås ha någon medicinsk risk och som därför kan vänta skjuts upp, räcker inte heller detta långt när epidemin tar fart. Allra mest akut i Stockholm är givetvis att omedelbart dra tillbaka alla varsel om uppsägningar av läkare och undersköterskor vid akutsjukhusen och att återanställa dem som redan har hunnit sluta istället för att vänta på en uppsägning.

I Spanien har den PSOE-ledda regeringen som ett led i det utlysta nödläget meddelat att den tills vidare tar över kontrollen i statlig regi av såväl alla privata vårdgivare som producenter av medicinsk utrustning som ansiktsmasker och covid-19-tester. Samtliga företag som kan leverera vårdutrustning har fått 48 timmar på sig att anmäla sig till regeringen. I Frankrike har den hittills så patenterat marknadsliberale presidenten Emmanuel Macron i ett anfall av oväntad klarsyn sagt att: ”Denna pandemi bör få oss att

Även i Sverige kommer kraven att växa mycket snabbt på att vården måste bedrivas likvärdigt för alla enligt behoven. Men ju värre coronaviruset härjar, desto mer orimligt blir det om den offentliga vården inte kan disponera de idag väldigt många läkare och kompetenta sjuksköterskor som idag jobbar med enklare operationer och behandlingar hos de privata vårdföretagens gräddfiler. Liksom ute i Europa kommer även i Sverige kraven att växa mycket snabbt på att vården måste bedrivas likvärdigt för alla enligt behoven, utan att vare sig slimmas enligt New Public Managment- och just in time-idéer om obefintliga lager med mera eller splittras upp och plundras av privata vinstintressen.

ifrågasätta den utvecklingsmodell som vår värld har följt i decennier. Den visar på svagheterna i våra demokratier. Det som denna pandemi blottlägger är att gratis sjukvård, oberoende av inkomst eller yrke, och vår välfärdsstat inte handlar om kostnader och utgifter, utan är något vackert och oundgängliga tillgångar i avgörandets stund. Det som denna pandemi visar är att våra gemensamma tillgångar och tjänster bör stå fria från marknadens lagar. Att så i grunden delegera vår livsmedelsförsörjning, vårt beskydd, vår förmåga att ge vård, våra levnadsvillkor, till andra – det är galenskap.” ■


INTERNATIONELLT

19 MARS 2020 # 1 392

10

Covid-19: global handfallenhet

Drastiska åtgärder sätts in runt om i hela världen för att försöka bekämpa smittspridningen av covid-19, vars dödssiffra hela tiden stiger och i skrivande stund (den 17 mars) är på över 6 500 globalt. Antalet bekräftade fall är över 170 000. ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

Efter att hela Italien har satt sig själva i karantän har andra länder infört liknande stränga åtgärder. Spanien, där antalet bekräftade fall nu närmar sig 10 000, har utlyst ett nationellt nödläge; människor får endast gå ut om de ska handla mat, gå till jobbet eller uppsöka akutvården. Polisen patrullerar gatorna och frågar ut folk om varför de är ute; man får heller inte gå mer än en person i grupp. I princip allting har stängts ner.

Alla måste kunna stanna hemma utan att förlora jobb, lön och förmåner. De lager av medicinsk materiel och utrustning som privata vårdverksamheter sitter på ska tvångsomhändertas av det offentliga, meddelade också regeringen. Frankrikes nyliberala ledare Macron har också sagt att sjukvården ”inte kan vara marknadsanpassad”. Så lagom dags att komma på det nu! Samtidigt planerar man där för att stänga gränser, skolor och icke samhällsbärande verksamheter. Österrike har även de stängt ner i princip all verksamhet samt

Foto: White House / Wikipedia CC

I

land efter land stänger man nu ner alla verksamheter som inte är absolut nödvändiga eller samhällsbärande. Gym, badhus, teatrar, biografer, skolor med mera hålls stängda i nästan alla drabbade länder. Enligt UNESCO den 16 mars har 56 länder stängt ner sina skolor och 17 länder infört lokaliserade skolstängningar, något som påverkar en halv miljard barn. Världshälsoorganisationen manar alla länders regeringar till att ”testa, testa!” så stor andel av befolkningen som möjligt i en vädjan till dem att ”göra mer” då ”vi kan inte bekämpa smittan med ögonbindel”. Det går emot vad som faktiskt sker – allt färre testas, då det nyliberala och marknadsanpassade systemet inte har möjlighet att erbjuda alla att testa sig. Dessutom gör den ökade nationalismen och protektionismen att export och utbyte av nödvändig materiel i stor utsträckning inte görs, utan hålls inom de egna ländernas gränser.

Trump briefas om covid-19, som han först sa var en bluff från Demokraterna och sedan ville ”be bort”. Trumpadministrationen kommer orsaka en stor smittspridning.

förbjudit alla samlingar med över fem personer i ett försök att bromsa spridningen. Finland förbjuder samlingar med fler än tio. Land efter land stänger också sina gränser. Med undantag för Finland har länderna runt Sverige (Norge, Danmark, de baltiska länderna) stängt sina gränser och stora delar av samhället. Det är dock svårt att avgöra hur stor effekt stängda gränser har när smittan redan finns i landet. Att stänga ner så stora delar av samhället som möjligt och låta folk stanna hemma är nog det allra mest effektiva sättet att hindra en snabb och allmän smittspridning. Man vill bromsa smittspridningen för att inte överbelasta vården och därmed öka dödsfallen än mer. Men effektiva åtgärder har ofta kommit för sent, och på många håll kvarstår frågan om hur arbetare och andra som måste stanna hemma ska kompenseras – samt att många inte KAN stanna hemma, trots att de egentligen borde det, utan att förlora all sin inkomst. Det är viktigt att många inte samlas på samma plats för att begränsa smittspridningen, men att samtidigt tvinga människor till jobb med mångdubbelt fler personer där, eller att en stor grupp arbetare inte har möjlighet att stanna hemma då de inte får sjukersättning eller förlorar jobbet om de inte infinner sig, visar på systemets otillräcklighet. Alla måste kunna stanna hemma

utan att förlora jobb, lön och förmåner – lägg pengarna där, istället för biljontals kronor till banker, näringsliv och storföretag. Dessutom måste mötes- och demonstrationsfriheten omedelbart sättas in igen så fort smittan är under kontroll. I flera länder finns det inga som helst garantier för arbetarklassen. USA är ett tydligt exempel, där stora delar av befolkningen inte har sjukvårdsförsäkring och inte har rätt till sjukpenning eller ens sjukdagar att ta ut vid sjukdom. Filippinerna är ett annat, där 57 miljoner har satts i karantän på ön Luzon. Där är social distansering omöjlig för arbetare, som inte har något annat val än att arbeta. Utan arbete, ingen lön, inget uppehälle – inget val. Utan åtgärder kommer smittan sprida sig alarmerande snabbt där. En av Trumpadministrationens första åtgärder vid makten var att drastiskt skära ner på finansieringen på motsvarande Folkhälsomyndigheten. Detta kombinerat med en extremt dyr och privatiserad sjukvård samt den omfattande bristen på skyddsmaterial och testkit för covid-19 är ett recept för en okontrollerbar spridning. Här kan vi också lägga till hur politiker och centralbanker i hela världen, men särskilt i USA, gör allt de kan för att pumpa ut pengar och räddningspaket till näringslivet och storföretagen – inte till sjukvården och de drabbade. Federal

Kina, där utbrottet började, rapporterar nu att antalet fall sjunker och har därför börjat släppa på de omfattande karantänerna och tvingar tillbaka arbetare till jobben igen i ett desperat försök att få liv i ekonomin igen. Den kinesiska ekonomin kan få en viss återhämtning, men samtidigt finns det risk för att hela världsekonomin kollapsar i en 1930-talsliknande situation. Kinas ekonomiska kollaps i sviterna av covid-19-utbrottet – som mycket väl kan komma tillbaka i förnyad styrka när så många nu tvingas ut igen – har varit dramatisk. Socialist Action (ISA i Kina/ Hongkong/Taiwan) rapporterar att produktionen i Kina föll med 13 procent, försäljningen i affärer med 20 procent och investeringar med 24 procent under januari och februari.

en följd av covid-19, och antalet bekräftade fall vara omkring 15 000. Många av landets ledande politiker, däribland biträdande hälsoministern Iraj Harirchi, har insjuknat. Nu ska diktaturen införa ”särskilda åtgärder” i åtminstone elva av landets 31 provinser, men vilka åtgärder och vilka provinser står inte klart. Landets hälsominister Saeed Namaki har också hotat alla som bryter mot de karantäner som har införts med dryga böter. Till Expressen den 15 mars säger den ensamstående mamman Mary Daliri hur hon tvivlar på vad regeringen gör: – Jag litar inte på regeringen. De flesta banker och företag fortsätter att arbeta som vanligt. Regeringen hjälper inte folk som måste vara i karantän. Folk tvingas att gå till sina jobb och på det sättet bryter man karantänen. Det iranska folket har drabbats hårt av ekonomisk kris, sanktioner från USA och diktaturens brutala repression när de modigt har protesterat mot alla orättvisor och höjda priser på basvaror. När pandemin väl är över är det sannolikt att nedskärningarna och attackerna på arbetarklassen kommer tillbaka ännu starkare – men så även masskampen.

I Iran, som tillsammans med Kina och Italien är ett av de värst drabbade länderna, stiger dödstalet dramatiskt dagligen. I skrivande stund (måndag eftermiddag) rapporteras 857 personer ha omkommit som

I dagarna har fler fall upptäckts i Afrika, som hittills har haft få fall. Sydafrika, Burkina Faso, Liberia och Nigeria är bland de hittills 27 afrikanska länder där bekräftade fall finns, och länder som Sydafri-

Reserve, USA:s centralbank, gjorde exempelvis 1,5 biljoner USA-dollar tillgängliga i lån till Wall Street för att förhindra en fortsatt ekonomisk nedgång. Regeringen var dessutom extremt långsam på att agera. Trump sa till och med i början att detta var en ”bluff ” från Demokraterna för att smutskasta honom!


19 MARS 2020 # 1 392

ka och Kenya har nu börjat införa omfattande reserestriktioner. Om kontinenten får ett omfattande utbrott, vilket nog är troligt sett till den extremt höga smittspridningen som viruset har, kommer den afrikanska befolkningen att drabbas hårt. För Afrika är viruset just nu att likna vid en tickande bomb som när den briserar kommer att orsaka enorma sociala konsekvenser och förmodligen stå för en fasansfull dödssiffra. Sjukvårdssystemet är väldigt bristfälligt i stora delar av Afrika. Covid-19 blir troligtvis särskilt allvarlig för de med HIV; Academy of Sciences South Africa varnade häromveckan för att personer med HIV löper åtta gånger större risk än övriga befolkningen att läggas in på sjukhus med lunginflammation på grund av influensaviruset och tre gånger större risk att dö av det. Covid-19 är ju en sjukdom som till stor del liknar influensan. Vaccin och coronahämmande mediciner måste när det i framtiden finns tillgängligt göras gratis och tillgängligt för alla. Trump har redan annonserat att USA vill köpa rättigheterna till ett framtida vaccin från det tyska bolaget CureVac som nu utvecklar och forskar kring detta ”för stora summor pengar”, som dessutom enbart ska finnas tillgängligt för amerikaner. Samtidigt vill Tysklands Angela Merkel att bolaget ska sälja det dyrt till hela världen. Allt detta skulle förvägra väldigt många människor möjligheten till att vaccinera sig. Istället skulle det behövas en internationellt samordnad och samhällsägd vaccinindustri som fördelar resurserna internationellt och förbereder massproduktion som först och främst går till de som är i störst behov av det. Kapitalismen och det nyliberala marknadskaoset sänker vården och beredskapen för kriser och pandemier globalt. Det var för att inte oroa marknaden som läkarna i Hubei som upptäckte covid-19 i november-december tystades, hotades och blev utsatta för repressalier av KKP-diktaturen. Systemet garanterar heller inte jobb och liv för de många miljontals arbetare som kommer att drabbas av stora varsel. Att vården inte kan vara i händerna på den ”fria marknaden” står i pandemins spår glasklart. Systemet har länge varit allvarligt sjukt. En global socialistisk samhällsomvandling med demokratisk planering av ekonomin har ännu en gång visat sig vara en akut nödvändighet för att se till att människors välmående och hälsa går före en liten superrik maktelits giriga vinstintressen. Vård, omsorg, framställning av medicin, sjukvårdsutrustning med mera måste övertas i offentlig ägo och regi under arbetarklassens kontroll och styre för att möjliggöra att behoven går först. ■

11

Italienska strejker efter virusutbrottet

Italienska arbetare strejkar för att även de stora arbetsplatserna utöver sjukhus ska stängas ner, saneras, få upprustad skydds- och säkerhetsutrustning, med mera.

Runt om i Italien har arbetare gått ut i strejk för att även de stora arbetsplatserna, förutom sjukhusen och de som tillhandahåller absolut nödvändig samhällsservice, ska stängas. Strejkrörelsen har nu fått de stora fackliga central­ organisationerna Cgil, Cisl och Uil att varsla om en landsom­ fattande strejk om inte alla fabriker stängs ner fram till åtminstone den 22 mars. Under den tiden som jobbet ligger nere ska arbetsplatserna saneras, skydds- och säkerhetsut­ rustning rustas upp samt planer för en omorganisering av arbetet utarbetas. I denna artikel rapporterar Giuliano Brunetti från Resi­ stenze Internazionali (ISA Italien) om strejkrörelsen i ett Italien under belägring. GIULIANO BRUNETTI

Resistenze Internazionali (ISA Italien)

–V

i industriarbetare är människor under hela dygnet – inte i 24 timmar minus 8. Vi accepterar inte att de skyddsregler som finns i resten av samhället upphör att gälla så fort vi har passerat fabriksgrindarna, säger Francesca Re David från metallfacket Fiom-Cgil till tidningen La Republica. Enligt ett dekret från premiärminister Giuseppe Conte ska alla kommersiella verksamheter hålla stängt från och med tisdag den 10 mars, med undantag för apotek, tidningskiosker och mataffärer. Det är en utökning från det tidigare beslutet om att stänga offentliga platser som universitet, skolor, gym, biografer och teatrar. Vi invånare ombeds, med rätta, att stanna hemma och begränsa all mänsklig kontakt till ett minimum för att förhindra smittspridning. Om vi måste gå hemifrån krävs att vi undertecknar en försäkran om att man bevisligen är frisk. Det betyder

i grund och botten att det bara är tillåtet att lämna hemmets karantän för att gå till jobbet, besöka en läkare eller handla. Bara en person per familj tillåts göra detta. Men varför har då inga företag tvingats stänga? Trots att det har blivit helt nödvändigt att minska resandet till och från jobbet till ett absolut minimum har alla företag öppet som vanligt. Detta visar tydligt hur regeringen har underkastat sig Confindustria (Italiens motsvarighet till Svenskt Näringsliv), och därmed har underminerat alla andra åtagna smittskyddsåtgärder. Finns det någon som tror att viruset inte kommer att spridas till lagerlokaler, logistikcenter och fabrikernas matsalar, för att inte tala om alla bussar och tåg som transporterar arbetare till och från jobbet? Vad är poängen med att stänga restauranger men låta företag som Justeat och Deliveroo fortsätta med sina hemleveranser? Varför tillåts

budfirmornas anställda att fortsätta jobba, utan några säkerhetsåtgärder såsom skyddsmasker? Varför finns det inget sätt att omedelbart distribuera gratis skyddsmasker till alla som jobbar inom handel och varutransport, som chaufförer och lastbilsförare, samt till sophämtare och renhållningsarbetare som måste fortsätta jobba trots krisen? Att kapitalisternas vinster prioriteras över den kollektiva hälsan hos miljontals italienare har fått arbetare på ett dussintal företag runtom i landet att gå ut i strejk för att kräva sina rättigheter. Strejker och andra protestaktioner har genomförts på bland annat Fiat i Pomigliano, Pasotti i Brescia, Piaggio i Pontedera, Electrolux i Susegana, Bonfiglioli i Bologna, Fincantieri i Palermo och Vitesco i Pisa. De tre största metallarbetarfacken (Fim, Fiom och Uilm) kräver nu ett stopp på all produktion till och med den 22 mars. För att förhindra att viruset sprids krävs det att all icke nödvändig produktion stoppas. Samtidigt måste löneutbetalningen fortsätta, i form av en speciell ”karantänlön”, för att trygga försörjningen för de miljoner arbetare som blir utan jobb på grund av pandemin. Särskilda lönebidrag måste ges till de arbetare som har osäkra an-

ställningar, som exempelvis inom restaurang- och cafébranschen samt turistsektorn, vilka redan innan pandemin hade oregelbundna villkor och inkomster, som nu kommer att få svårare att hitta jobb under den närmaste framtiden. Den 13 mars var 15 113 människor smittade i Italien och 1 016 personer döda. Antalet bekräftade fall är säkert lägre än det faktiska antalet, och alla måste få möjligheten att testa sig där folk som tillhör riskgrupperna får gå först och sedan resten av befolkningen. Denna allvarliga kris, som kan resultera i att många fler förlorar jobbet och den trygghet i tillvaron som det innebär eller till och med livet, måste hanteras med beslutsamhet och transparens. Det i sin tur kräver att folket och facken blir med i beslutsfattandet. Nu måste den nationella sjukvården förses med alla tänkbara nödvändiga resurser så att våra heroiska läkare, sköterskor och annan vårdpersonal ska kunna leda i kampen mot denna fiende. Varenda sjukhussäng, varenda spruta och varenda form av medicin måste komma till användning för att se till att alla människor får vård och behandling. Den privata vården måste genast återtas och drivas i offentlig i regi! ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net


HISTORIA

19 MARS 2020 # 1 392

12

Kontrarevolutionära trupper i Berlin under Kapps befäl. De drevs ut av de omfattande generalstrejker som organiserades av arbetarklassen.

Generalstrejk stoppar militärkupp Den 13 mars 1920 marscherar högerpolitikern och ostpreussaren Wolfgang Kapp och överbefälhavare Walter von Lüttwitz, under skyddet av den tyska armén, in i Berlin för att avsätta Friedrich Eberts socialdemokratiska regering, som kvällen innan hade lämnat huvudstaden. Fyra dagar senare, den 17 mars, är militärkuppens nederlag ett faktum och regeringen kan återvända. Än en gång har arbetarklassen visat sin styrka. Ändå vet vi idag att det är Hitlerfascismen som kommer till makten senare. För aktivister och socialister finns det mycket att hämta både från händelserna fram till kuppen och det som hände därefter. KATJA RAETZ

offensiv@socialisterna.org

D

et socialdemokratiska partiet SPD hade kommit till makten under novemberrevolutionen 1918, som hade börjat med matrosupproret i Kiel som ledde till bildandet av arbetar- och soldatråd i hela Tyskland och blev slutpunkten för första världskriget. Den 9 november 1918 flydde kejsaren och makten överlämnades av arbetarråden till SPD. Partiet sågs vid den tidpunkten fortfarande som arbetarrörelsens självklara ledning, även om det oberoende USPD hade bildats på

grund av SPD-ledningens samarbete med borgerligheten och arméledningen under första världskriget. Den socialdemokratiska ledningen vände sig dock omedelbart emot alla revolutionens framsteg. Arbetar- och soldatråden upplöstes, och där detta inte skedde frivilligt gjordes det med våld. Eftersom en stor del av de vanliga soldaterna i armén inte ville skjuta på arbetare skapade socialdemokraten Noske så kallade frikårer som i första hand organiserade officerare.

År 1919 började med mordet på revolutionens ledare Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht och fortsatte i ett blodigt inbördeskrig där resterna av revolutionen slogs ner av frikårerna. Samtidigt lämnade regeringen den gamla statsapparaten och den kapitalistiska ekonomin intakt. Efter valet i januari 1919 regerade SPD med stöd av borgerliga partier i riksdagen. Arméns ledning fick med frikårerna (som ombildades till Reichswehr) dessutom nya möjligheter att organisera sig, som till skillnad från den tidigare armén var helt genomsyrad av konservatism. Missnöjet med republiken var stor bland dessa konservativa, nationalistiska skikt. ”Dolkstötslegenden” florerade, att det var fega politiker och socialister som hade lett till Tysklands nederlag i första världskriget. Redan i mitten av 1919 började diskussioner inom Reichswehr kring möjligheten till en militärkupp, där även Noske verkar ha fått erbjudanden om att medverka som han inte tog emot, men där han samtidigt inte ingrep emot ett

uppenbart högförräderi. SPD som sådant ansågs allt mindre behövt i högerkretsarna. Upprorsstämningen inom höger­ kretsarna eldades på av Versaillefördraget. Det trädde i kraft den 10 januari 1920 och innebar att armén skulle begränsas till 100 000 man och marinen till 15 000. Frikårerna, och med det Reichswehr, omfattade 400 000. När SPD-regeringen försökte verkställa fördraget vägrade arméledningen lyda ordern. Den utlösande faktorn för kuppen blev ordern att lösa upp Ehrhardt-brigaden som var en frikår stationerad utanför Berlin. Soldaterna i denna brigad började redan i januari 1920 att bära hakkors på sina hjälmar. Många av dem hade under 1919 även deltagit i kampen mot den bolsjevikiska armén i Lettland. Överbefälhavaren för denna brigad var general von Luttwitz och det var han som kom att bli den egentliga ledaren för militärkuppen. När Noske försökte ta ifrån honom överbefälet gav han istället order om att marschera mot Berlin. Samtidigt kontaktade han den

högernationalistiska föreningen Nationale Vereinigung där Erich Ludendorff, som i februari 1919 hade återvänt från Sverige och varit en av upphovsmännen till dolkstötslegenden, och Wolfgang Kapp ingick. En annan person i denna krets var Waldemar Pabst, ansvarig för mordet på Luxemburg och Liebknecht. Ryktet om förberedelserna nådde även Ebert och Noske, som försökte mobilisera Reichswehr-förband till regeringens försvar. Kommendanterna vägrade rakt av eller kom med undanflykter. Efter en kvälls förhandlingar beslöt Socialdemokraterna i regeringen att fly från Berlin, och vände sig samtidigt till arbetarrörelsen med upprop om generalstrejk, medan de borgerliga stannade kvar. Under lördagen den 13 mars 1920 såg kuppen ut att ha lyckats. Kapp förklarades som ny rikskansler; därav gick namnet Kapp-kuppen till historien. Trupperna runtom i Tyskland underställde sig von Luttwitz. I Bayern fällde armén sin lokala socialdemokratiska delstatsregering.

Foto: Bundesarchiv

Tyskland för 100 år sedan:


19 MARS 2020 # 1 392

Vid sidan om KPD fanns det oberoende socialdemokratiska partiet USPD, som bildades 1917. Medlemmarna i detta parti var ganska spridda i sina åsikter; från tidigare SPD-politiker som i första hand ville satsa på parlamentarism och som utgjorde majoriteten i ledningen, till arbetarledare som hade stått i första ledet under novemberrevolutionen. På grund av KPD:s sekteristiska hållning valde många fackliga aktivister att gå med i USPD, men kom inom några månader på kollisionskurs mot sin egen ledning och bildade en vänsterfalang. Det var socialdemokraten Carl Legien som hade organiserat strejken i Berlin. Han var en trogen del av högerledningen inom SPD och såg till att strejken enbart syftade till att återställa SPD-regeringen.

maningen och strejkade sida vid sida med sina kollegor. Inte ens de socialdemokratiska fackledarna var beredda eller kapabla till att avbryta generalstrejken utan eftergifter från regeringen. Bland annat krävdes förstatligande av kolindustrin, kontroll över livsmedelsförsörjningen, upplösandet av de reaktionära frikårsförbanden och Noskes avgång. Med löften om reformer gav de fackliga SPD-ledarna med Legien i spetsen den 20 mars uppmaningen att avbryta strejken. I Ruhrområdet, men även i delstaterna Sachsen och Thüringen, hade strejken gått över till att bli en väpnad revolution. I Chemnitz i Sachsen hade KPD (i ett undantag från deras agerande i övriga landet) tidigare påbörjat ett mass­arbete inom facken och kunde nu spela en ledande roll. Arbetarråd återuppbyggdes här och i Ruhrområdet, och på många håll i landet bildades om inte råd så åtminstone aktionskommittéer. I Ruhrområdet formerade arbetarna framgångsrikt en röd armé för att kunna bekämpa frikårerna. De lyckades slå tillbaka dem tillfälligt och etablerade en arbetardemokrati. Dock var de långt före arbetarrörelsen i resten av landet vad gäller organiseringen och blev med detta isolerade de kommande dagarna. En ny koalitionsregering bildades i Berlin, och alltjämt innehade SPD rikskanslerposten. Förvirringen var stor även bland arbetarledarna från USPD om vad som borde göras och allt fler arbetare gick tillbaka till sitt arbete. Frikårerna i Reichswehr skickades till Ruhr- och andra områden där arbetarna fortfarande befann sig i strejk, och återigen dränktes revolutionen i blod. Den 3 april var de sista resterna av Ruhrupproret besegrat med minst 1 000 dödade arbetare. Socialdemokraterna skulle dock den här gången inte förbli ostraffade för sitt svek. Den 6 juni 1920 hölls nyval där SPD sjönk från 12,5 miljoner väljare i valet 1919 till 5,5 miljoner väljare, samtidigt som USPD gick fram till dryga 5 miljoner väljare. KPD, som ställ-

Precis som under novemberrevolutionen saknades dock en klar ledning som politiskt kunde leda generalstrejken vidare. USPD-medlemmar som framför allt hade en stor bas inom metallindustrin spelade en viktig roll i att göra strejken allomfattande. De gjorde klart att det inte bara kan handla om att försvara regeringen, utan de återupptog kraven från novemberrevolutionen. KPD-ledningen i Berlin ställde sig utanför strejkledningen och uppmanade till passivitet; medlemmarna ignorerade dock upp-

de upp för första gången, fick en halv miljon röster. I samma val gick de konservativa partierna på högerkanten fram. Löften om hårda straff mot kuppmakarna bröts. Kapp själv kunde fly till Sverige, och flera andra till Bayern där Socialdemokraterna aldrig fick tillbaka styret och som under 1920-talet kom att bli en samlingsplats för den framväxande nazismen. ■

Kampen måste sätta press på att genomföra rätten till abort omedelbart.

Foto: CDD-Argentina / Flickr CC

Arbetarklassens svar kom. Redan en dag senare, den 14 mars, dominerar generalstrejken i Berlin. Alla fabriker förblir stängda, all offentlig trafik är inställd och myndigheterna lamslogs. Det finns inget vatten, el eller ljus. Dagen efter utvidgas strejken till hela landet och kom att bli den största generalstrejken i Tysklands historia. Snabbt blir det klart att kuppen har misslyckats. Den 17 mars lämnar först Kapp och sedan von Lüttwitz sina poster och den SPD-ledda regeringen kunde återvända. Arbetarna som hade gått ut i strejk var i det läget inte villiga att bara gå tillbaka till arbetet som om ingenting hade hänt. Precis som under novemberrevolutionen saknades dock en klar ledning som politiskt kunde leda generalstrejken vidare. Strax innan mordet på Luxem­ burg och Liebknecht hade det tyska kommunistiska partiet KPD bildats. Fler ledare mördades under de kommande veckorna. KPD antog vid sitt bildande ett program som motsatte sig arbetet i de traditionella fackföreningarna och valde att bojkotta alla val. Det gjorde att partiet distanserade sig från en stor del av arbetarrörelsen och inte nyttjade chansen till att i val bygga upp ett vänsteralternativ till Socialdemokraterna.

13

Argentina: Abortfrågan i skuggan av covid-19 Abortkampen i Argentina har pågått i åratal, och en legalisering har avslagits åtta gånger av senaten. När det äntligen såg ut som om en seger inte låg alltför långt in i framtiden har diskussionen lagts på hyllan till förmån för coronaviruset. LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

D

et är på väg att bli en omröstning i Argentinas senat om en legalisering av abort, och när presidenten själv säger sig vilja legalisera abort ser det ut som att det verkligen finns en god chans att det går igenom. Det blir då den nionde omröstningen i senaten. Senaste gången en omröstning genomfördes var 2018, när den starka kvinnorörelsen på gräsrotsnivå tvingade fram det. Den gången var det mycket nära, men de konservativa, katolska krafterna i senaten lyckades vinna majoritet i frågan och förslaget röstades ner.

Kvinnorörelsen har kämpat hårt även denna gång, bland annat den 9 mars när tusentals demonstrerade utanför kongressen med krav på rätten till abort och mot våldet mot

kvinnor. Och ämnet har diskuterats, men alla diskussioner har nu lagts på hyllan i och med den pandemi som coronaviruset (covid-19) utgör.

rätten så snart som möjligt. Det är betydligt fler som dör av osäkra, illegala aborter än av coronaviruset, men det glöms lätt bort när det bara handlar om kvinnor. Argentinska kvinnor som genomgår abort i hemlighet kan straffas med upp till fyra års fängelse. Tillgången till säkrare aborter är dessutom en klassfråga då det är dyrt, vilket leder till att det främst är fattiga kvinnor som får skador eller dör av olagliga aborter. Därför måste abort legaliseras nu!

Tillgången till säkrare aborter är dessutom en klassfråga då det är dyrt, vilket leder till att det främst är fattiga kvinnor som får skador eller dör av olagliga aborter. Detta kom mycket lägligt för den konservativa högern, när det verkligen fanns en chans att abort­ rätten skulle komma att legaliseras. Det är nu mycket viktigt att inte tappa glöden och ge upp, utan att fortsätta kämpa och pressa senaten och presidenten att legalisera abort­

De dödsfall som sker på grund av osäker abort går att förhindra så enkelt som med en ny lagstiftning. Coronaviruset går inte att diskutera bort i senaten; politikerna och presidenten måste ta sitt ansvar över kvinnors hälsa, genom att införa fria, lagliga aborter som är gratis och tillgängliga för alla. ■


KULTUR / KRÖNIKA

19 MARS 2020 # 1 392

14

: a k i n ö Kr

”Lösningen: amnesti nu”

”Bra rpetå...” papp

LARS BJERSING

et låter ju rätt bra på pappret, den svenska modellen. Man samarbetar inom arbetarklassen för att kämpa sig till bättre förhållanden på sina arbetsplatser, en övning i demokratisk självkontroll. Så länge facken är demokratiska, organisationsgraden är hög och medlemmarna medvetna låter det ju som ett perfekt sätt att hålla liv i klasskampen. Verkligheten ser ju dock lite annorlunda ut; vad händer när strukturen i facken går från att vara ganska platt med demokratiska kliv mellan nivåerna till att bli en pyramid? Majoriteten av Sveriges fack är idag starkt toppstyrda utan demokratisk kontroll underifrån. Vem får rösta på nya kollektivavtal? Vem bestämmer vilka krav som skall ställas i förhandlingarna? Alltför många fack idag används som ett rabatthäfte med billig försäkring som extra argument, men facken förtjänar ju att vara så mycket mer. Därför blir man glad av Hamnarbetarförbundets vunna strejk förra året. Ett av få demokratiska fack där medlemmarna själva bestämmer. Att detta är oroande för borgarklassen ses tydligt av den mångåriga kamp de förde för att tvinga ut Hamn från sina arbetsplatser genom att vägra dem ett eget avtal. Nya antistrejklagar infördes till och med för att hålla sådana fack på mattan.

E

xtra oroande blir det nu när januariavtalets kanske mest kontroversiella punkt står på agendan: Förändra LAS (egentligen: avskaffa LAS-rätten). Om förändringarna blir på det sättet som ofta diskuteras skulle det innebära att arbetsgivarna kan sparka folk i vilken ordning de vill – vem vågar vara obekväm eller säga emot i sådant läge? Vågar folk fortfarande stå upp för att lagar och regler efterföljs när de inte vet vad svaret från företaget blir? Den svenska modellen låter ju rätt bra på pappret, men med kraftigt minskade befogenheter från facken kan man ju fråga sig hur länge det tar innan folk ser igenom och förstår att vi behöver en ny modell. Just för att facken har tappat i makt, just för att organisationsgraden har sjunkit, just för att LO, TCO och SACO var med och utvecklade den nya antistrejklagen. Detta leder ändå för mig till hopp eftersom vanliga arbetare har börjat se igenom LO-toppar och byråkratin – folk vill ju ha ett fungerande fack, och det är dags att vi börjar kämpa för det. Inom Handels har vi nu under corona-tider fått en påminnelse om hur viktiga vi är. Ska man äta, borsta tänderna, fixa toalettpapper eller köpa någon av de andra varorna som varje människa behöver för att överleva måste man i de flesta fall interagera med en anställd inom Handelsområdet. Kanske blir det coronaviruset och det sätt som Västvärldens regeringar har hanterat det på som får folk tillräckligt förbannade att kräva förändring; förhoppningsvis kan de kraven även komma inom facken. ■

Foto: Natalia Medina

D

rs.lulea@socialisterna.org

Alla flyktingar måste få amnesti – alla har rätt till att leva ett fritt liv. På bild från sittstrejken i somras i Stockholm.

H

östen 2015 sökte cirka 160 000 människor asyl i Sverige. Året därpå fick bara 70 000 av dem uppehållstillstånd – permanent eller tillfälligt. ”Vad hände med de andra 90 000 asylsökande?”, undrar ni kanske. Det som hände med de andra – också de som kom efteråt – är inget mysterium. De utsattes för stora orättvisor, speciellt de ensamkommande flyktingarna. Nästan alla gjorde åldersbedömning för att säkra sin ålder och alla vet hur ologisk och fel den processen är. Men inte bara det; snart kom ”den nya gymnasielagen” som gav möjlighet till en del ensamkommande flyktingungdomar att få tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige, men den var också orealistisk med svåra krav. Migrationsverket pressade flyktingar, framför allt de som kommer från Afghanistan och även från Kurdistan, att lämna landet, eftersom de inte hade ”tillräckliga” asylskäl. De negativa beskeden, som också kallas för ”avslag”, var en annan

typ av mental tortyr. Tiotals ungdomar tog sina liv eftersom de inte kunde åka tillbaka till sitt hemland och att stanna här inte heller längre var ett alternativ. En stor grupp ungdomar flydde till Frankrike efter att ha bott i Sverige i flera år, med hopp om att få asyl där. Vissa tackade ja till en så kallad ”frivillig utvisning” och deras situation är fortfarande oklar. Vänta, visste ni förresten att det bor tusentals flyktingfamiljer i Sverige som lever i ovisshet? De har bott här i flera år, minst sedan 2015, men få av dem har fått asyl. I somras ordnade vi en sittstrejk på Norra bantorget i Stockholm då barnfamiljer från nästan alla städer i Sverige samlades för att ropa till politiker om att vi behöver stanna i Sverige, att ”Afghanistan är inte säkert”, som lilla Mahdia, ett av barnen, sa. Vi fick inte igenom något konkret resultat förutom att vi höjde rösten för dem som är i behov av att stanna i Sverige, men som Mig-

rationsverket inte anser verkligen behöver det. Men i år hände det värsta; även barnfamiljer började lämna Sverige och söka asyl i andra länder som Tyskland och Frankrike efter att ha bott här i minst fyra år. Vissa av deras barn är födda i Sverige, men vem bryr sig om dem, ”de är ju inte svenskar”, som Jimmie Åkesson sa. Lösningen är enkel: ge amnesti till alla flyktingar. Alla dessa har rätt att leva ett fritt liv, eftersom alla har flytt för att rädda sitt och sina barns liv och säkra framtiden. Vi måste tänka mer mänskligt och agera mer mänskligt. Som människor är det vårt ansvar att ta hand om varandra, vi får inte låta rasistiska tankar styra vårt samhälle. Jag säger vårt samhälle, för att jag känner mig nu som en del av det här samhället, som alla andra – oavsett om de rasistiska politikerna gillar det eller inte. ■ Faiaz Dowlatzai, författare och ordförande Ensamkommandes förbund

Var god dröj: Aktuellt om Norrbottens omfattande vårdkris

Foto: Britta Berggren

en rör sig om en man med en doktorstitel som kommer in på sjukhuset med sin hustru som har brutit armen. Mannen heter Holger i efternamn och Gerd i förnamn, som uttalas Gert (eftersom han är tysk). Hustrun läggs in på avdelning Ferlin och personalen blir lite förvirrade när hon svarar på namnet Holger (sitt efternamn).

Rörigt, stressigt och nedläggningshot skildras i en pjäs som tagen ur verkligheten.

P

å Norrbottensteatern pågår just nu teatern Var god dröj fram till den 9 maj, en fars om hur det kan se ut i vården idag. Den görs av bekanta ansikten från

teatern tillsammans med elever från teaterhögskolan. När man kommer in i teatersalongen ser man fyra sjukhussängar på scenen. Handlingen utspelar sig

alltså på ett sjukhus någonstans i Norrbotten. Det är ganska rörigt i början, där personal rusar in och ut från olika avdelningar. Sedan förstår man att handling-

En annan patient på grannavdelningen ringer på sin larmklocka hela tiden; personalen måste om och om igen springa dit. Plötsligt kommer en utredare, från regionen, in på Ferlin. Patienterna som efterfrågar personal hela tiden, undrar om hon kan bistå. ”Nej, jag är utredare från regionen, och ska lista ut vilket sjukhus som vi ska lägga ned”. Det blandas ihop plastarmband, som alla patienter ska ha på sig med namn och nummer. Därför skickas fel patient till fel vård.

Gerd lägger sig och vilar i en tom säng, vilket spär på förvirringen. Han lyckas få på sig ett armband, som det självklart inte står hans rätta namn på och han blir nästan skickad till operation. Det blir mer och mer förvirrat, men det är få i publiken som skrattar.

Var god dröj känns aktuell, dels för att olika personer talar om sina olika slags korttidsanställningar hela tiden och dels för den ständiga stressen och kaoset på sjukhusen, som det dessutom ska skäras ned ännu mer på. Det blir en viss ironi när teatern nästan exakt återspeglar det som just nu sker i region Norrbotten, samtidigt som teatern själv ägs av regionen och därför själv till exempel omfattas av de anställningsstopp som nu råder. Jag själv gillade teatern otroligt mycket. ■ Britta Berggren


Boden:

Umeå:

Kommunistiska manifestet Tid: Torsdag den 26 mars kl 18.30. Plats: ABF-lokalen i Boden. För mer info: 070-231 99 10.

För info: 079-340 59 97.

Luleå:

Västerås:

Tid: Tisdag den 25 mars kl 18.30. Plats: Partilokalen. För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Attentatet mot Norrskensflamman Tid: Torsdag den 26 mars kl 18.00. För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Stockholm:

Sthlm Norra Tid: Onsdag den 25 mars kl 18.00. Plats: Digitalt via zoom. För mer info: 070-990 38 40. Fascismens nya former Sthlm Södra Tid: Torsdag den 26 mars kl 18.00. Plats: Tobaksvägen 6, Hökarängen. För mer info: 073-509 06 84.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13. För info: 073-740 39 54.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Ditt stöd är nödvändigt

N

u har drygt hälften av månaden gått och hittills har 19 856 kronor skänkts till ekonomikampanjen för mars månad. Det motsvarar strax över 28 procent av vår målsättning på 70 000 kronor.

Även om det finns en bra bit kvar till målet är det inget som vi inte kan klara av. Det är ganska vanligt att de två första två veckorna är lite lugnare innan vi ökar takten under andra hälften av månaden. Den här månaden lär dock vara en ganska tuff månad eftersom vi på grund av covid-19 inte kommer kunna vara ute på gator och torg

i lika stor utsträckning; vi behöver extra stöd från våra läsare och sympatisörer. Har du en extra slant över som du kan skicka kommer den att uppskattas väldigt mycket. Vartenda öre gör en stor skillnad. Swisha till 123-240 32 85 eller sätt in pengar på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Örebro:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: 070-396 47 83.

Helsingborg: För info: 070-885 44 86.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Haninge:

Ekologiskt jordbruk Tid: Torsdag den 26 mars kl 18.00. Plats: Jordbro kulturhus. För mer info: 073-732 33 97.

Göteborg:

Kapitalismens oförmåga i coronakrisen Alla Göteborgs partiföreningar har gemensamma möten via zoom ett tag framöver pga covid-19. Tid: Torsdag den 26 mars kl 18.00. För mer info: 070-993 99 94.

Skicka in din e-postadress!

Offensiv vill komma ut till så många människor som möjligt. Vi vill kunna skicka alla våra prenumeranter snabba rapporter och information om vad som pågår. I tider av pandemi blir det extra viktigt att snabbt nå ut med ett socialistiskt budskap och program. Vi vill också kunna skicka våra prenumeranter tidningen digitalt om utgivningen skulle få problem på grund av coronautbrottet. Skicka därför in din e-postadress till offensiv@socialisterna.org – då kan du också få info om att vara med på möten via internet, något vi i flera regioner kommer att göra mer av ett tag framöver på grund av covid-19.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla. • Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger. • Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna. • Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu! • Avveckla kärnkraften. • Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna. • Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb. • Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga. • För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera. • Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar. • Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla. • Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism. • Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara. • Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid. • Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq+-personers rätt till sina kroppar. • Specialdomstolar för sexbrott. Mer resurser mot mäns våld mot kvinnor. • Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Försvara och använd strejkrätten – låt företagens vinster betala. • Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer. • Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt. •D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa. • Kollektivavtal till alla. Skrota RUT. Minst 25 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid. • Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka. • Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst. • Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala. • Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll. • Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. • Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion. • Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2020

Nej till militarismen


BRÄNNANDE

19 MARS 2020 # 1 392

Efter 10 år av kamp får Laziz permanent uppehållstillstånd Efter tre omgångar av kamp mot utvisningshot kommer det efterlängtade beskedet om permanent uppehållstillstånd för Laziz Sharifov.

MATTIAS BERNHARDSSON

mattias.bernhardsson @socialisterna.org

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kämpade för Laziz och hans familjs rätt att stanna redan 2010 med bland annat demonstrationer och en namnlista som en stor del av kommunfullmäktige skrev under. Utvisningen stoppades. År 2013 kom nästa hot om utvisning. Då samlades över 6 000 personer i kampanjen för Laziz och hans familj, Migrationsverket ockuperades av kampanjen och Asylrörelsen Stockholm både den 6 och 11 november, och stora idrottsprofiler uttalade sitt stöd för Laziz.

Foto: Offensiv

T

usentals har kämpat för Laziz Sharifov och hans familjs rätt att stanna i Sverige; namninsamlingar har spridits, demonstrationer organiserats, Migrationsverket ockuperats och juridiska hinderbanor övervunnits. Laziz blev svensk boxningsmästare i 64-kilosklassen år 2016 och är idag proffsboxare med många segrar i bagaget. Familjen Sharifov tillhör minoriteten uzbeker som i diktaturens Kazakstan ofta utsätts för trakasserier, hot och våld. Laziz har tidigare grannar och vänner som har dödats och Laziz själv misshandlades innan han som barn lyckades fly till Sverige med sin familj. Trots de starka skyddsskälen har Migrationsverket försökt utvisa Laziz ett flertal gånger.

Migrationsverket ockuperades i två omgångar i november 2013 – en av alla aktioner som har genomförts för Lazizs rätt till asyl.

Laziz tvångsutvisades i december 2013, men kunde återkomma sex månader senare tack vare ett arbetstillstånd med Haninge boxningsklubb som kampanjen tog initiativ till. Men sen kom nästa dråpslag; Under våren 2017 menade Migrationsverket att villkoren i avtalet inte hade uppfyllts och avslog ansökan om att förnya arbetstillståndet. Det företag som 2014 genom ett sponsoravtal med Haninge boxningsklubb skulle finansiera Laziz anställning på boxningsklubben fullföljde inte sina åtaganden. Oavsett var Migrationsverkets beslut att straffa Laziz för detta

Efter det senaste utvisningshotet mot Laziz organiserades nya demonstrationer och upprop med flera tunga idrottsprofiler. Genom kampanjen vaskades nya sponsorer som möjliggjorde ett nytt arbets-

tillstånd fram. Och den 11 mars kom äntligen beskedet om permanent uppehållstillstånd. – Äntligen kan Laziz slappna av och fokusera på boxningen. Alla, inte minst inom idrottsvärlden som har engagerat sig och på olika sätt hjälpt till, ska ha ett stort tack. Det är fantastiskt att så många har tagit strid för att Laziz ska få stanna i det land som är hans hem. Men det är fruktansvärt att andra som inte har samma skyddsnät riskerar att utvisas, säger Natalia Medina, aktiv i RS och Stockholms Arbetares Idrottsförening – AIF Boxning som tog initiativ till ett upprop för Laziz rätt att stanna med 28 undertecknande sportprofiler på SVT Opinion.

Väldigt många insatser ligger bakom denna seger. Vi från Rättvisepartiet Socialisterna vill tacka alla som demonstrerat och engagerat sig och rikta särskilda tack till Laziz tränare Vido Ratković, advokat Lisa Af Jochnick samt Henrik, Gunnar och Johanna Netz från Foderboden i Haninge. – Kampanjen och den stora upp­ slutningen var oerhört viktig för att stoppa utvisningen, alla tre gånger. Det visar att kamp och organisering lönar sig, säger Lina Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna som kämpat för Laziz med familj sedan 2010. Nu fortsätter kampen mot den inhumana flyktingpolitiken. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Foto: Matilda Eriksson

Gå med i

oacceptabelt, särskilt med tanke på de starka asylskälen och den starka anknytningen. Migrationsverkets avslag var ett resultat av S-MP-regeringens nya migrationslagar, vilket i princip avskaffade asylrätten; permanenta uppehållstillstånd avskaffades, krigsflyktingar fick endast rätt att stanna i tre månader, politiska flyktingar i tre år och föräldrar splittrades från sina barn.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.