Offensiv 1397

socialisterna.org

23 april 2020 / # 1 397 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

@offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Stoppa vräkningar – efterskänk hyran

11 4

utan

Säkra resor – inte skuldbeläggning

skyddsutrustning

14

”Oss tystar man inte”

läs mer på sid 3, 6 och 7 Special Coro

GÅ MED I RÄTTVISEPARTIET

SOCIALISTERNA

Coronakrisen har visat oss hur illa rustat det kapitalistiska systemet är i att tillgodose behoven för miljontals arbetare och fattiga världen runt. Istället för vård och välfärd åt alla går marknadens kaos först. Det belyser det starka behovet av en socialistisk omvandling av hela samhället på global skala. För det krävs det organisering och kamp.

Rättvisepartiet Socialisterna tar kampen för detta och mot den nyliberala agendan. Som den svenska sektionen av International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder på alla kontintener, är vi en del av den globala socialistiska kampen.

Gå med i motståndet! Skriv till rs@socialisterna.org för info!

16

RS: Socialistisk 1 maj på nätet

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Foto: NIH Image Gallery / Flickr CC

Vägra jobba

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

23 APRIL 2020 # 1 397

2

ALLT ANNAT ÄN ”SKÖN FÖRENING”

I

måndags (den 20 april) varnade världshälsoorganisationen WHO att vi ännu inte har sett det värsta av coronapandemin.

Varningen kom samma dag som antalet bekräftade smittade globalt ökat till nära 2,5 miljoner personer och 164 000 personer dött i viruset – där båda siffrorna sannolikt är stora underskattningar.

Samtidigt med den fortsatta smittspridningen börjar allt fler länder att öppna upp, vilket spelar rysk roulette med människors liv och hälsa.

I ett allt mer polariserat USA driver Trump och hans anhängare med stöd av storföretagen en extremt utmanande kampanj för att öppna upp igen i början av maj.

Enligt Trump är ”läget nu under kontroll”. Det hävdade även den ryske presidenten Putin strax innan smittan började spridas på ett lavinartat sätt i Ryssland.

Den senaste tidens dramatiska prisfall på råolja, särskilt på den amerikanska WTI-oljan, riskerar nu bli ett ytterligare argument för att samhället snabbt måste återgå till det ”normala”.

Oljeprisfallet är en följd av fortsatt överproduktion, trots att den globala efterfrågan har störtdykt med nära en tredjedel. Att handlarna i måndags fick betala för att bli av med sin olja illustrerar krisens djup och omfattning. Priset på WTI-olja är det lägsta sedan handeln med denna olja inleddes år 1983. Priset har också fallit på Nordsjöoljan Brent, men inte lika mycket.

– Det som händer nu är att det är svårt att hitta lagringsplats för oljan som produceras i USA. Det är fullt.

Då måste man dumpa priserna. Det är ingen som vill ha oljan, kommenterade Thina Saltvedt, oljeanalytiker på Nordea, i SVT och tillade att situationen är extrem.

Och det är en ”extrem” situation som kan bli långvarig på grund av att ”det låga oljepriset är här för att stanna” (råvaruanalytikern Christian Kopferi i SvD Näringsliv den 21 april). I spåren på oljeprisfallet följer en serie av ekonomiska, politiska och sociala konvulsioner, som kan påskynda en rad regimers fall.

Att oljepriset rasade även efter den uppgörelse mellan de oljeproducerande länderna, som blev klar i mitten av april och som innebär att oljeproduktionen minskar med 9,7 miljoner fat (nära 10 procent av hela produktionen, en rekordstor minskning) om dagen under maj och juni, spred ytterligare panik och skräck inom det kapitalistiska etablissemanget.

Uppgörelsen, som endast blev möjlig efter enorma påtryckningar från Trumpadministrationen och USA:s oljejättar, visade sig snabbt vara otillräcklig eftersom den globala efterfrågan enbart under april beräknas ha minskat drygt tre gånger så mycket (med 29 miljoner fat).

Oljeprisfallet får katastrofala effekter, särskilt i fattiga länder som exempelvis Nigeria där oljan står för mer än 90 procent av landets exportinkomster och mer än hälf-

Foto: European Centre for Disease Prevention and Control / Flickr CC

WHO: ”ÄNNU INTE SETT DET VÄRSTA”

ten av statsinkomsterna. Priset på olja från Nigeria överstiger nu produktionskostnaderna.

I USA har Trump lovat att stödköpa olja och ge nya subventioner till oljebolagen för att försäkra sig om deras fortsatta stöd. Det förstärker oljeberoendet när krisen har gjort behovet av en total och grön omställning än mer akut.

Den djupa ekonomiska krisen, den värsta sedan 1930-talets depression, och den kollapsade efterfrågan utgör en prispress på inte bara olja, utan även på andra råvaror. Undantaget är priset på livsmedel.

Kombinationen av regeringarnas protektionistiska åtgärder och marknadens kaos jämte de effekter på produktion och handel som nedstängningarna får har resulterat i att priset på exempelvis ris har stigit till sin högsta nivå på 13 år.

En ny global matkris hotar. Enbart i Västafrika hotas nu 50 miljoner människor av hunger. ”Enligt FN:s beräkningar kan hälften av alla jobb i Afrika gå förlorade och en halv miljard människor kan hamna i fattigdom till följd av coronakrisen” (Oxfam den 9 april).

När behovet av global samordning och gemensamma åtgärder är som störst går de kapitalistiska regeringarna i motsatt riktning – mot mer nationalism och nya murar byggs. Det i sin tur förvärrar krisen.

Coronakrisen är en historisk kris för kapitalismen och nyliberalismen, vilken måste besvaras med organisering och kamp för en global socialistisk omställning. ■

”C

oronakrisen är inget marknadsmisslyck­ ande”, påstår DN:s ledarskribent Erik Helmersson den 15 april och drar till med att det är företagen som vi nu har att tacka för att det finns pengar till stöd för samma företag. Detta betecknar han i sin tur som ”marknad och politik i skön förening”. Men Helmersson har all anledning att oroa sig för den antikapitalism som krisen ger upphov till.

Ett större och mer ödesdigert marknadsmisslyckande än det som coronakrisen har blixtbelyst är svårt att hitta. Till följd av nyliberalismen och marknaden fanns ingen beredskap eller lagerhållning, och bristen var allmän och förödande.

Men trots det gick de första krispaketen till den så kallade marknaden – bankerna och storföretagen som innan corona­ utbrottet hade gjort rekordvinster och stod beredd att dela ut hisnande 247 miljarder kronor till sina ak­ tieägare i vår. Det motsvarar mer än fyra femtedelar av landets samtliga regioners kostnader för hälsooch sjukvård under ett år.

Sjukvården får runt 1 procent av de hundratals miljarder kronor som regeringen och Riksbanken är beredda att ge till storföretag och banker.

S

å sent som förra året gjorde många börs­ bolag rekordvinster. Men långt innan vinst­ festen hade blivit till gravöl krävde börsbo­ lag att staten skulle träda in.

Under några veckor – från den 27 mars till den 17 april – beslöt exempelvis Riksbanken att erbjuda sammanlagt 400 miljarder svenska kronor i lån till bankerna i syfte att öka deras utlåning till företag. Lånen ges till 0-ränta och löper under 2 år.

De svenska bankerna har länge hört till Europas mest lönsamma och förra året gjorde de fyra stor­ bankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – en sammanlagd vinst på 93,4 miljarder kronor. Det är mycket, mycket mer än vad det blågröna styret anslår till hälso- och sjukvården i Region Stockholm, landets största region med 2 377 081 invånare (2019).

Att det endast är marknadens misslyckande som fått re­ geringen att tillfälligt ge upp alla godtyckliga och åtstraman­ de budgetregler säger en del om hur långt högerut S och MP har förflyttat sig. Att dessutom finansmarknadsminister Per Bolund nu säger sig se ljuset i tunneln efter att ”tilltron på marknaderna börjar återvända” med hänvisning till att finansmarknadens spekulanter sökt sig till aktiebörsen igen får väl ses som ett uttryck för att marknad och politik är i allt annat än ”skön förening”. ■

Akademikerförbundet SSR kritiserar starkt de enorma nedskärningarna som utförts på Arbetsförmedlingen, som i värsta coronakrisscenariot av 13,5 procents arbetslöshet kommer att behöva mångmiljardsatsningar. Miljarder som januariavtalets partier har skurit bort (DN Debatt den 20/4).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

23 APRIL 2020 # 1 397

3

ingen fara att jobba” Virpi Palmunen arbetar kväll som vårdbiträde inom den kommunala hemtjänsten i Stockholms stad: – På min arbetsplats arbetar det ungefär 70 anställda. Det är många timanställda och vikarier på kvällar och helger.

Det finns inte tillräckligt med personal på helgerna; det fattas alltid, de måste ringa in folk. Ibland ber de, men det har också varit tal om att beordra in anställda att jobba.

Fatou Darbo i skyddskläder innan visir och ventilerade munskydd tog slut.

Vad för skyddsutrustning finns det?

– Tidigare har det funnits fri tillgång till handskar, skoskydd och handsprit. Numera under coronatider måste varje anställd istället kvittera ut skyddsutrustning. Dåliga arbetskläder skapar också en dålig arbetsmiljö. Det finns inte t-shirts och byxor för tjejer i lämpliga storlekar. Man får leta överallt, även i männens omklädningsrum. Ibland måste jag ta för stora kläder. Då har det hänt att jag har fastnat med t-shirten i dörrhandtag eller dylikt.

Har städrutinerna förändrats?

– Jag vet inte, jag tror att det har undvikits att städa hos vissa kunder. Det görs inget extra som till exempel att sprita handtag.

Virpi Palmunen.

Samtidigt som dödsfallen i covid-19 ökar bland äldre arbetar personal i hemtjänst och på äldreboenden utan information och med undermålig skyddsutrustning. Offensiv har pratat med Fatou och Virpi som berättar om hur det ser ut på deras arbetsplatser.

Fatou Darbo, undersköterska på kommunalt äldreboende i Stockholms stad: – På senare tid har det varit massor av ny personal från olika bemanningsföretag. På vissa avdelningar har vi fler från bemanningsföretagen än vad vi har fast personal och timanställda.

Vad för skyddsutrustning finns det?

– Just nu har vi egengjorda skyddsvisir som är gjorda av overheadfilm, resår och skumgummibitar! Tillsammans med det har vi engångsmunskydd och engångsskyddsrockar.

Har städrutinerna förändrats?

– Städrutinerna är som vanligt, förutom att vi spritar alla ytor flera gånger per dag. Det som också har förändrats är att vi får byta lakan och kläder hos de som är drabbade av covid-19 mycket oftare.

Finns det rutiner för när någon brukare blir sjuk?

– Vi får titta till dem och ta tempen på dem mycket oftare än tidigare. Andra rutiner som vi har är att de brukare som blir sjuka får stanna inne på sina rum eller avskärmat från de andra.

Vad finns det för rutiner för att skydda brukarna?

– Att tvätta och sprita händerna ofta. Vi spritar även visiren efter varje gång som vi har varit inne hos en brukare.

Har arbetsgivaren vidtagit åtgärder för att skydda de anställda som tillhör riskgrupperna?

– Nej, det har varit flertal personal som inte har blivit informerade. Många är arga, rädda och frustrerade på grund av brist på information och material. Jag är väl mer arg på hur detta hanteras av regeringen! Tycker att någonting borde ha gjorts för längesen, men än idag går saker i snigelfart.

Saker borde förberedas och tas på allvar.

Finns det rutiner för när någon brukare blir sjuk?

– Det är nog från fall till fall. Hittills har vi inte haft några bekräftade coronasjuka kunder. Rutinerna har hittills varit ”försiktighet”. Det finns en webbutbildning som alla ska göra om basala hygienrutiner. Jag undrar dock vad hjälper det om vi inte får de skyddskläder som behövs, när stadens riktlinjer är så dåliga att personalen ändå gör som vanligt med hygienen?

Vad finns det för rutiner för att skydda brukarna?

– Hittills endast det vanliga med handskar och att tvätta händerna innan man ska in hos brukaren. Hittills inget annat, som munskydd.

– Kollegor har nog funderingar om att hur man kan skydda brukarna. De flesta löser situationen på egen hand om de är rädda att gå till någon; kanske går de inte in till personen, utan avböjer besöket.

– Det var en dam som sade att hennes man gick bort några dagar innan jag var hemma hos henne och att sjukhuset sa att han hade coronaviruset. Damen berättade att hon kanske också hade det. Jag stod inne hos henne ett par meter ifrån. Det var leverans av en matlåda, ingen vårdande insats, men ändå. Jag hade inte fått någon information av min chef innan jag gick hem till henne, fastän min närmsta chef hade information. Jag varnade min arbetskamrat som skulle dit dagarna därpå, att det finns misstanke. Men cheferna tog det inte på allvar, INGENTING. De ville inte ens ta reda på fakta från sjukhuset.

– Chefen säger att det inte är någon fara att jobba när man följer hygienrutinerna. En del av mina kollegor är frågande till om det räcker med att tvätta händerna och jobba som vanligt. En del bryr sig nog inte så mycket och ställer inte krav på arbetsgivaren, de orkar inte. Ingen bryr sig ändå. De flesta tar schemat och nycklarna och jobbar igenom sitt schema och går hem. Själv är jag arg för att cheferna inte lyssnade och inte vidtog åtgärder när jag talade om att det fanns två fall där man kunde misstänka smitta.

I ett fall visste chefen om situationen, men de informerade inte personalen. De utsatte personalen för risk att smittas.

Cheferna tog det inte sakligt, utan slingrade sig och hittade endast olika bortförklaringar… Otroligt!

– Det fanns kit med skyddskläder att ta med sig på kontoret om det skulle komma misstanke om coronasmittan hos en kund!

– Det är många som inte är medlemmar i facket för att de är inte fast anställda. Det finns endast ett skyddsombud, som är sjukskriven nu. Det var en annan på gång, men som också är sjukskriven. Så just nu, när vi behöver det som mest, finns det ingen som ser arbetssituationen. ■ Natalia Medina

Foto: Peter Kroon, Creative Commons

”Chefen säger att det är

Framdörrarna hålls stängda på allt fler bussar efter facklig kamp.

Seger

– bussarnas främre dörrar ska stängas

P

å flera platser runt om i landet har busschaufförer avlidit efter att ha smittats av coronaviruset.

Trots smittan och dödsfallen och trots skyddsstopp, 6:6-anmälningar och skyddsombudens många larmsignaler finns ännu inget generellt krav på att de främre dörrarna ska hållas stängda, vilket busschaufförerna och deras fack Kommunal kräver.

Sedan flera veckor tillbaka hålls bussarnas främre dörrar stängda i Stockholm.

– Det är en åtgärd som har förhindrat att människor smittats och som sannolikt därmed räddat liv, säger Petri Myllykoski, busschaufför och huvudskyddsombud för Kommunal på Tyresögaraget i Stockholm.

Men när skyddsombudet vid Siljan buss, som kör bussar och taxi i Dalarna, krävde att all påstigning längst fram hos föraren skulle förbjudas och att bussar med bara en ingång vid förarplatsen skulle tas ur trafik, menade Arbetsmiljöverket att det var ”en överdriven försiktighet” (tidningen Arbetarskydd).

Arbetsmiljöverkets avvaktande hållning och ovilja att fatta beslut som blir vägledande för hela landet har gett de politiskt ansvariga – kollektivtrafikens huvudmän – en ursäkt för att inte hörsamma busschaufförernas krav.

Så var det i exempelvis det högerstyrda Region Skåne, där ledningen för Skånetrafiken med hänvisning till Arbetsmiljöverket vägrade gå med på fackets krav på att de främre dörrarna skulle hållas stängda. Skånetrafikens

ledning har också intagit en helt avvisande hållning till fackförbundet Seko:s krav på att ingen biljettvisering ska ske på Pågatågen under coronakrisen.

Redan i mars krävde skyddsombuden att främre dörrarna på Skånetrafikens bussar skulle stängas.

Men Skånetrafikens ledning vägrade och facket hade därför inget annan val än att avisera att man lägger ett skyddsstopp och stänger dörrarna från klockan 14.00 den 17 april.

– Nu är det nog! Vi kan inte vänta längre, utan måste göra det som krävs för att skydda bussförarna som har en allvarlig situation och som utsätts för stora risker i sitt arbete i och med coronapandemin. Risker som arbetsgivarna inte kunnat ta höjd för på grund av Skånetrafikens inställning i frågan. Vi sätter ner foten för att skydda bussförarna så mycket vi bara kan utifrån de förutsättningar som råder och för att medverka till att minska smittspridningen i samhället i stort, sa Rosa Andersson, bussförare och huvudskyddsombud, på Kommunals hemsida.

Detta fick Arbetsmiljöverket att till sist (fredagen den 17 april) bifalla fackets krav och besluta att Skånetrafiken måste stänga de främre dörrarna.

Efter en liknande kamp i bland annat Dalarna och Västernorrland har busschaufförerna och Kommunal vunnit samma framgång – bussarnas främsta dörrar hålls stängda. ■ Per Olsson

INRIKES

23 APRIL 2020 # 1 397

4

rustning fick vi veta inte var aktuellt, återberättar Diana som känner en rädsla att smittas själv samt att smitta andra både på jobbet och på pendeln.

Stockholm:

Ordna säkra resor istället

för att skuldbelägga

Foto: Natalia Medina

En stor andel arbetare kan inte jobba hemifrån och är beroende av kollektivtrafiken för att ta sig till och från arbetet.

SL:s ”Åk helst inte med oss”-reklam och regionansvariga som säger att ”kollektivtrafiken bara ska vara för vård­ anställda” är ett orimligt skuldbeläggande av arbetande människor som inte kan jobba hemifrån. Rättvisepartiet Socialisterna (RS) säger: Sluta försöka splittra vårdpersonal mot andra – ta dem på allvar. Det är en skandal att regionen inte ordnar säkra resor för vårdpersonalen.

ELIN GAUFFIN & MATTIAS BERNHARDSSON offensiv@socialisterna.org

S

jukvårdskrisen motsvaras av en liknande kris i Region Stockholm på transportsidan – ett område som brast redan innan coronakrisen och som påtagligt visar upp kapitalismens oförmåga att organisera och prioritera människors hälsa. RS protesterade redan i höstas mot hur högerpolitiken saboterar en bra kollektivtrafik – som nu har lett till en ökad smittspridning och katastrof.

Det är absurt att följa SL:s vän-

dor under coronakrisen. Eftersom trafiken är utsåld till olika företag att driva blev det direkt kris när biljettintäkterna sjönk – trots att det var något bra för folkhälsan att färre åkte. Då drog de ner på turtätheten så att det blev värsta trängseln, vilket har förvärrat smittspridningen i Stockholm.

Sen blev det lite bättre, när facket och förare fick mer att säga till om när man inte längre behövde visa biljett hos bussföraren då påstig-

ningen sker i mitten av bussen. Men då borde kontrollanterna direkt ha fått nya uppgifter, som att jobba med infektionsstädning i färdmedlen.

De senaste veckorna har vi mötts med budskapet ”Åk helst inte med oss” och den 16 april på Region Stockholms presskonferens sa hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson att kollektivtrafiken i princip bara ska vara öppen för vårdpersonalen. Detta dryper av klassförakt.

SL sålde 91 000 färre månadskort vecka 14 jämfört med förra året – folk har verkligen ansträngt sig för att dra ner på resandet, men alla har inte bilar, alla har inte nära nog till jobbet så att de kan gå eller har hälsa nog att cykla. Alla har inte jobb eller skolor som man kan jobba hemifrån med. Och alla klarar inte att betala hyran utan att jobba den månaden. Detta finns det ingen kompensation för.

Jamila Zrioui måste resa med kollektivtrafiken i över en timme för att ta sig till jobbet. Hon är lokalvårdare och kan inte ”arbeta hemma”: – Jag har ingen bil. Kollektivtrafiken är det enda jag har råd med på min lön. Staten borde gå in och betala så att även vi kan vara hemma tills krisen är över, säger Jamila.

Diana Karlsson är en av tusentals vårdanställda som reser kollektivt till sin arbetsplats. Hon reser med pendeltåg från Jordbro till Stockholm Södra till Rosenlunds psykosavdelning: – Man känner sig väldigt orolig på tåget. Dessutom har vi ingen skyddsutrustning alls på psykosavdelningen, trots att många vi jobbar med tillhör riskgrupper. I torsdags testades den första patienten positivt med covid-19. Chefen sa att jag får välja om jag fortsätter jobba eller inte, men nån skyddsut-

Beställ boken Sverigedemokraterna och nazismen – en faktagenomgång

I boken redogörs den nazistiska historien i Sverige, från 1930-talet till dagens Sverigedemokraterna, som kom från det öppet nazistiska ”Bevara Sverige svenskt” och bildades av en rad nazister – bland annat SS-veteraner som deltog i förintelsen.

Boken är viktig: det är ett svar på de som försöker skriva om historien och en uppmaning PRIS: 100 kr till att aldrig låta det äga rum igen. Beställ den redan idag från Offensiv!

Mejla till offensiv@socialisterna.org för att göra din beställning!

+ PORTO

Vårdpersonalen har all rätt att vara oroliga för bristen på skydd, och fackföreningarna måste kräva respekt för och satsning på vårdarbetet – inom sjukvården, äldreomsorgen liksom i kollektivtrafiken.

Samtidigt ägde det förra veckan rum en taxistrejk eftersom taxiföretagen låter förarna betala priset för minskat åkande.

– Jag måste betala samma fasta avgift till Cabonline varje månad, 12 500 kronor per månad och bil, vilket innebär att jag går back med tusentals kronor varje månad, sa åkaren Özcann Özcan, som var en av dem som ställde sin bil i protest, till Offensiv under protesten.

Taxichaufförer behöver körningar för att överleva och vårdpersonal behöver säkra resor. Det är så typiskt att marknadsekonomin idag inte lyckas föra samman dessa komponenter. I en samhällsägd ekonomi hade det inte varit en så stor sak att omorganisera.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver att staten finansierar regionerna så att taxichaufförer kan anställas till att börja köra vårdpersonal och patienter till och från sjukvården samt betala för att smittsäkra taxibilarna.

Krisen kräver planering och omorganisering. Till exempel står hotellrum tomma samtidigt som människor i fattiga stadsdelar bor trångbott med personer från flera generationer. Protester kan spela en roll. Efter kraven från Rättvisepartiet Socialisterna med flera kommer nu korttidsboenden erbjudas äldre i coronadrabbade Järva i norra Stockholm. Nu måste krav ställas på säkra resor också.

Redan i höstas, i kampanjen mot höjning av priset på SL-kortet, tog RS upp krav på säkrare resor i tunnelbanan. Då var det framför allt spärrarna och väktarvåldet som var problemet. Nu är det viruset och bristen på virussanering. Vi kommer att ta vidare erfarenheterna från coronakrisen i den fortsatta kampen för gratis, utbyggd och säker kollektivtrafik. ■

23 APRIL 2020 # 1 397

I korthet

Låt inte januariavtalets partiet förhandla bort LAS. Att de försöker sig på detta mitt under coronakrisen är skamligt.

5

”Sverige har förberett sig dåligt”

H

emtjänsten Landet runt kommer larmrapporter från personal inom äldreomsorgen om det pressade läget under coronakrisen. I till exempel Norrköping har 51 av de kommunanställda som arbetar med funktionsnedsatta och äldre i omsorgen bekräftats smittade av coronaviruset. Ytterligare 46 äldre i omsorgen har smittats.

Och många av de anställda menar att den otillräckliga tillgången på skyddsutrustning för de anställda gör att regeringens och Folkhälsomyndighetens prat om att skydda de äldre ”mest känns som tomma fraser”, rapporterar Sveriges Radio (SR) den 20 april.

– Jag tycker att Sverige har förberett sig väldigt dåligt, säger Anneli Maynard, anställd inom hemtjänsten i Norrköping, till SR.

Livet ännu svårare för EU-migranter

U Lägg ner utredningen och sluta förhandla med Svenskt Näringsliv Arbetet inför förhandlingarna om LAS (lagen om anställningsskydd) fortskrider trots den rådande coronakrisen.

Parallellt fortsätter regeringens pågående utredning om lagändring för anställningsskyddet. Om inte facken och arbetsköparna kommer överens i förhandlingarna kan regeringen lagstadga om nya regler, men hotet om en byråkratisk överenskommelse i spåren av den pågående krisen kan vara ett nytt hot mot anställdas trygghet.

RAYMOND STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

I

nnan coronakrisen slog till mot Europa och Sverige hoppade nästan alla centrala fackför­ bund av förhandlingarna om LAS. Detta efter att flera av förbunden protesterade mot fortsatta förhand­ lingar och hoppade av samt gjorde uttalanden om att facken inte kan förhandla bort viktiga skyddsregler för arbetare.

lingar med Svenskt Näingsliv efter sommaren. Samtidigt, och mitt i den värsta jobbkris som drabbat landet i modern tid, fortsätter den statliga LAS-utredningen och i maj ska den vara klar.

Enligt tidigare uppgifter ämnar LAS-utredningen komma med ett förslag som ligger i linje med vad

Så länge januariavtalet är gällande kommer hotet mot anställningsskyddet att finnas kvar.

Exempelvis har IF Metalls Volvo­ klubb i Umeå protesterat mot tur­ ordningsreglerna genom att skicka ut en facklig budkavle för att väcka opinion.

Just nu jobbar de tre utrednings­ grupper som har tillsatts av fack­ topparna och arbetsköparna med att utarbeta olika förslag som ska bli underlag för återupptagna förhand­

S, MP, C och L blev överens om i januariavtalet; fler undantag från turordningsreglerna.

Om de så kallade parterna inte själv förhandlar bort viktiga delar av anställningstryggheten kommer den statliga LAS-utredningens för­ slag att skriva texten till en ny och sämre lag om anställningsskydd. ”Coronakrisen har tagit lo­

ven av argumenten för att mjuka upp LAS”, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till Ar­ betet den 17 april för att i nästa an­ detag hävda att: ”Coronakrisen kan göra det lättare att komma överens med Svenskt Näringsliv (om för­ sämringar i LAS)”.

Det är en hållning som direkt leder till ett nytt stort svek i likhet med den antistrejklag som LO-top­ parna tillsammans med Svenskt Näringsliv skrev texten till ifjol.

I en debattartikel i tidningen Da­ gens Arbete skriver Carl Melin från TCO:s tankesmedja Futurion att det inte finns några anledningar för facken att gå med på försämringar för medlemmarna eller förbunden.

Självklart finns det ingen an­ ledning till det, men uttalanden från LO:s ordförande och liknande uttalanden från topparna i tjänste­ mannakartellen PTK pekar på något annat – ett nytt historiskt svek.

Facklig kamp blir nu viktigare än tidigare. Facken måste bli demokra­ tiska och kämpande och detta krä­ ver ett medlemsuppror underifrån.

Den statliga LAS-utredningen mås­ te läggas ner och alla förhandlingar om försämrad LAS måste avbrytas.

Så länge januariavtalet och hö­ gerpolitiken är gällande är anställ­ ningsskyddet hotat. Därför kommer det att krävas nya protester mot denna arbetarfientliga politik som tjänar kapitalismen. ■

Foto: Arbetsmiljöverket

Rör inte LAS

tsatthet För de EU-migranter som befinner sig i landet har livet blivit ännu svårare under coronakrisen.

Färre köper tidningar som Faktum ute på gator och torg, och de som tvingas tigga och samla pant får in färre då många större evenemang har ställts in och färre rör sig utomhus. Det skriver Sveriges Radio (SR) den 20 april.

– Ja, det är faktiskt så på grund av corona. De som bor ute, på gatan, i bilar. Då är det svårt. De är mer utsatta än andra att bli smittade på grund av att så många kommer förbi.

Och att de använder kontanter, som inte är så rena, säger Ligia Englöf på Jönköpings kommuns socialtjänst, som också berättar att hjälparbetet för att ge EU-migranter möjlighet till att tvätta och duscha sig just nu är pausat på grund av coronakrisen.

Social distansering hörsammas inte

U

teliv Nu verkar det som att det i åtminstone Region Stockholm är allt färre som hörsammar uppmaningarna till social distansering. Det blir allt mer folk ute på gator och torg, vilket särskilt märks på ökad trängsel på krogar och barer, och oron är också att många kommer ta sig ut i det varma försommarvädret. Det skriver SVT Nyheter den 20 april.

– Det börjar väl kanske lätta upp lite, att det blir lite mer folk tyvärr, för det är många som inte håller sig hemma som de ska. Problemet är väl att eftersom de flesta större krogar är stängda dras ju folk till ett och samma ställe och då blir det ju till de få platser som är öppna. Och då är det ju svårt att hålla något avstånd överhuvudtaget och då dras ju alla till ett och samma ställe, säger polisen Linus Nilsson i Södermalm i Stockholm till Ekot den 20 april.

Risken är också att folk mer och mer återgår till en normal vardag när de dagliga dödstalen inte längre ökar lika mycket, men där effekterna av att åter ta sig ut kan synas först om några veckor.

– Våra siffror speglar ett par veckor tillbaka, så om smittspridningen tar fart och folk inte följer rekommendationerna, då är det klart att vi får problem längre fram. Vi hoppas på att det finns en viss immunitet så att det är lite svårare att orsaka lika stor smittspridning, men vi vet inte riktigt, säger Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, till SVT Nyheter.

MQ konkar – tusentals mister jobbet

K

onkurs Ännu en klädkedja dukar under för coronakrisen. MQ, med 1 100 anställda (merparten butiksanställda), ansökte den 16 april om konkurs efter att ha varit ekonomiskt pressade en längre tid och nu coronakrisen blev dödsstöten. Det skriver Arbetet den 16 april.

– Jag har jobbat på MQ i nästan 16 år. Vi har ju vetat om att det har varit tufft ekonomiskt. Men att det kunde bli konkurs så snabbt, över en natt, det trodde jag inte. Så jag är lite i chock just nu, säger en anonym anställd till Arbetet.

Utöver MQ har sedan i mars också Dea Axelsson, Flash, Joy, och The Shirt Factory gått i konkurs, och flera andra klädkedjor har begärt rekonstruktion. ■

INRIKES

23 APRIL 2020 # 1 397

6

Corona och arbetsmiljön:

SD och det blåbruna blocket i Skurup tvingar bort de som går emot rasismen.

H

emma, i butiken, på arbetet – ja, överallt samtalas det om covid-19. Risken att utsättas för smitta finns överallt där människor finns. Oro och ovisshet, blandat med en hel del mindre att göra, kan påverka arbetsmiljön på ett negativt sätt.

– Om vi ska prata arbetsmiljö och risker i den situation vi nu lever i får en börja med att uttrycka sin solidaritet med anställda yrkesgrupper inom vården som idag har den mest pressade arbetssituationen och på daglig basis frontar och vårdar smittade människor och därmed utsätts för de största riskerna. Men även solidaritet med varslade arbetare, som förlorar sina jobb i denna kris, säger Johannes Lundberg, teamledare på Angered Arena och fackligt ansluten till Vision.

Han påtalar att alla är påverkade av den kris som vi nu upplever, såväl i arbetet som privat.

Angered Arena är en kommunal idrott- och motionsanläggning med fokus på friskvård och föreningsliv och samlar i normala fall över 1 000

besökare per dag. Besöksantalet har gått ned kraftigt senaste månaden.

Detta menar Johannes kan väcka andra typer av arbetsmiljöfrågor som arbetsgivare får vara lyhörd för.

– Då andra stressar ihjäl sig eller blir varslade kan det ju låta löjligt att lyfta att det är för lugnt som en arbetsmiljöfråga, men vi kommer inte ifrån den psykosociala arbetsmiljöns vikt, kris eller ej. Det är ingen direkt fråga ännu, men det bubblar lite under ytan hos oss.

Berätta om arbetet sedan covid-19 utbrottet?

– Jag skulle påstå att det hos oss började väldigt tidigt som en fråga.

Veckor innan de första smittade i Sverige och regeringen hade sin första presskonferens hade vi en hel del frågor och synpunkter från gäster, kanske för att många boende i området följer utländsk media på ett annat sätt. Detta var innan Folkhälsomyndigheten hade gått ut med några tydliga rekomendationer och verksamheten flöt på ändå. Vi hade bra tryck under sportlovet och var stundtals överbelastade.

Johannes Lundberg om situationen på sitt jobb sedan covid-19-krisen bröt ut.

– Brytpunkten var nog efter regeringens och statsministerns första presskonferens i början av mars. Efter den fick vi ett kraftigt bortfall i antal besökare.

– Men vi hade också en period av två veckor med 18 frånvarande från jobbet, vilket är mer än hälften av de anställda. Då fungerade bara verksamheten (som ska vara öppen) för att personal ställde om scheman, bemanningskravet sänktes och att det var så kraftigt bortfall av besökare.

– Sedan ett par veckor har vi vikariestopp, vilket i dagens läge upplevs som okej utifrån ett verksamhets- och personalperspektiv med tanke på den låga besöksfrekvensen, men vi kan ju bara lida med våra kollegor med kanske timanställningen som sin enda inkomstkälla.

– Att förhindra att de anställda får betala för krisen med att fortsatt gå underbemannade och/eller utan chans till att ringa in vikarier vid frånvaro är det viktigaste när vi återkommer till något slags normalläge.

Vilka är nu de viktigaste arbetsmiljöfrågorna?

– Personalen arbetar ju väldigt nära våra besökare, framför allt receptionister och instruktörer. Handsprit är det en stor fråga och efterfrågas stort. I vår lokala samverkansgrupp på förvaltningsnivå lyfte vi från fackligt håll behovet av plexiglas som skydd för framförallt våra receptionister.

– Sen är det väl att hitta en nivå till allt från utbud till öppettider.

Viktigast av allt i denna nya tid är att det måste finnas en dialog. Lyssna på medarbetarnas oro och frågor.

Vilken är din uppmaning till fackligt aktiva på andra arbetsplatser?

– Varje arbetsplats har självfallet sin särskila utformning och verksamhet, sina risker och frågor. Men utgångspunkten måste alltid vara arbetarnas säkerhet och hälsa, avslutar Johannes. ■ Offensivs redaktion

Foto: Skurups kommun

Hälsa och säkerhet måste vara prio ett ”Arbetsbefrias” efter kritik mot slöjförbud

I

december 2019 beslöt kommunstyrelsen i Skurup, som styrs av M, C och det lokala partiet Skurupspartiet, att bifalla en motion från SD som har flest mandat i kommunfullmäktige.

Beslutet innebär att kommunen inför slöjförbud i förskola och skola upp till och med högstadiet för elever och personal.

Beslutet formulerades som ett ”förbud mot huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som har till syfte att dölja elever och personal” – ett rasistiskt beslut som är direkt riktat mot muslimer.

Protesterna lät inte vänta på sig och det organiserades demonstrationer och protestuttalanden mot beslutet.

Kommunstyrelsen går med beslutet medvetet emot Skolverkets beslut om att det inte är tillåtet att införa klädesrestriktioner i skolan, eftersom det även strider mot religionsfriheten och är diskriminerande. Dessutom strider förbudet mot religions- och yttrandefriheten som regleras i Europakonventionen.

Rektorn på Prästamosseskolan i Skurup, Mattias Liedholm, var en av flera som protesterade mot kommunens beslut och vägrade att följa detta. Han har fått stöd av alla rektorer i Skurups kommun. Han hävdar att beslutet strider mot religions- och yttrandefriheten och att kommunens beslut strider mot grundlagen.

Nu har Mattias Liedholm stängts av från sitt arbete som rektor utan motivering. Han har utsatts för påtryckningar från kommunledningen för att han vägrar följa dess beslut.

I en intervju i DN nyligen säger ordföranden för Skurups utbildningsnämnd, Loubna Stensåker-­ Göransson (M), att Mattias Liedholm agerar ”oerhört dåligt och omdömeslöst”. Hon fortsätter med att påstå att eftersom man fattat ett ”demokratiskt” beslut måste Mattias Liedholm respektera detta och inte kritisera det.

Med all önskvärd tydlighet visar beslutet att stänga av Mattias Liedholm från sitt jobb att kommunledningen inte respekterar demokratin varken när det gäller beslutet om slöjförbudet eller rätten att kritisera detsamma. I sin iver att genomdriva ett odemokratiskt och rasistiskt beslut är ledningen för Skurups kommun beredd att strypa yttrandefriheten för de som med rätta kritiserar beslutet.

I helgen meddelade Liedholm också att han efter att ha blivit ”arbetsbefriad” valt att lämna sitt jobb och Skurup kommun.

Rasism och högerpolitik måste stoppas! Det kräver organisering och mobilisering och gemensam kamp för upprustad välfärd, fasta jobb med avtalsenliga löner, bostäder, vård och omsorg för alla. ■ Anders Wemmert

Hungerstrejkade mot utvisningar: ”Vi är inte kriminella”

E

tt 20-tal ensamkommande ungdomar på flyktingförvar i Ljungbyhed i Skåne inledde i början av april en hungerstrejk i protest mot att de suttit inlåsta i flera månader i väntan på utvisning till bland annat Afghanistan. Ungdomarna protesterade mot att de på grund av coronaepidemin hålls inspärrade på förvaret på obestämd tid. ”Vi är inte kriminella och detta är som

ett fängelse”, säger en av ungdomarna, Esmat Resai, i en intervju till tidningen Sydsvenskan. Han har varit fyra och ett halvt år i Sverige och ska nu utvisas. Han och de andra ungdomarna kräver att bli utsläppta från förvaret omedelbart.

Hungerstrejken, som avslutades den 15 april, har följts av hungerstrejker på förvaren i Flen och i Kållered.

I förra veckan kom även det tragiska

beskedet att en coronasmittad på Migrationsverkets förvar i Märsta hade dött.

Trots coronaepidemi och stängda gränser fortsätter jakten på flyktingar och ensamkommande barn och ungdomar. För att citera chefen för gränspolisen i region syd, Thommy Brännström: ”Kriminalvårdens transportenhet jobbar som illrar för att lyckas med det”. Ett mera cyniskt uttalande får man leta efter.

Nu måste det bli ett slut på utvisningar och inspärrningar på förvar.

• Stoppa utvisningarna – stäng flyktingförvaren nu. Nej till Fort Europas dödliga flyktingpolitik.

• Återinför asylrätten.

• Permanent uppehållstillstånd till alla asylsökande.

• Amnesti för alla flyktingar. ■ Anders Wemmert

23 APRIL 2020 # 1 397

7

Personal vägrades skyddsutrustning Covid-19 har spridit sig på äldreboenden och inom hem­ tjänsten i Norrbotten.

Men efter protester i media och skyddsstopp från Kommunal har rutinerna stramats upp. Om det räcker för att hålla nere smittspridningen återstår att se.

RS LULEÅ

rs.lulea@socialisterna.org

Minst två ur personalen som hade arbetat hos den aktuella brukaren har insjuknat i trolig covid-19 (personalen förvägrades test av arbetsgivaren) och personal som har arbetat hos den aktuella brukaren utan skyddsutrustning (bara gummihandskar och skoskydd) har gått vidare till andra efteråt.

På grund av skyddsstoppet flyttades brukaren till ett boende – och

Foto: CC0

P

å ett äldreboende i Gällivare har fem personer dött i misstänkt covid-19 och Gällivare har idag (den 21 april) 33 misstänkt smittade inom äldreomsorgen, utöver de som är inlagda på sjukhus. Även i Boden sägs många misstänkta dödsfall finnas. Eftersom tester i äldreomsorgen börjat göras först nu vet ingen de exakta siffrorna.

Kiruna hade redan den 17 april ”uppemot 20” bekräftade fall inom äldreomsorgen. Där har också den största skandalen ägt rum i hanteringen av smittan. I ett fall förvägrades personal skyddsutrustning hos en brukare i hemtjänsten vars partner visade tydliga tecken på covid-19 (något som senare bekräftades hos både partnern och brukaren). Till slut tvingades Kommunal lägga ett skyddsstopp, men då var det av allt att döma för sent.

Det är skandalöst att arbetsgivarna förvägrar sina anställda skyddsutrustning i misstänkta covid-19-fall.

där fortsatte personal att arbeta nästan en vecka utan skyddsutrustning, trots att personal hade vittnat om att brukaren hade hosta! Sedan dess har rutinerna skärpts och nu ska sjuksköterska bedöma behov av skyddsutrustning vid minsta symptom.

I andra kommuner har också rutinerna skärpts, med till exempel speciella covid-19-team i hemtjänsten i Gällivare. Gällivare behandlar också alla med minsta symptom som om de vore covid-19-smittade. Tack vare egen produktion av skyddsutrustning säger de sig ha ”ett bra krislager”.

Många kommuner är förtegna om hur omfattande smittan är, men

det är ändå klart att smittade finns i äldreomsorgen i nästan varenda kommun i länet.

– Även om Luleå kommun inte har sänkt kraven på skyddsutrustning som andra delar av landet så finns det stora brister. Vi i Rättvisepartiet Socialisterna har föreslagit flera olika åtgärder. Redan i mars föreslog vi att timvikarier skulle erbjudas anställning för att kunna öka bemanningen och till exempel göra så att färre personer träffar varje brukare i hemtjänsten, säger Jonas Brännberg, som sitter i Socialnämnden för Rättvisepartiet Socialisterna, och fortsätter: – Vi föreslog också egen tillverkning av skyddsutrustning om det

inte gick att köpa in, samt att Socialnämnden måste träffas oftare för att bättre kunna följa utvecklingen.

– På senaste mötet föreslog vi att personal i äldreomsorgen i så stor utsträckning som möjligt bär munskydd när de besöker brukare, och återigen att om det inte finns möjlighet att köpa in munskydd undersöka möjligheten att producera egna. Det här är jätteviktigt eftersom det kommer så tydliga signaler om att många bär smittan utan symptom och kan föra den vidare. Enda sättet att hantera detta i nuläget är att anta att all personal är potentiella smittbärare.

– Tyvärr har våra förslag röstats

ned – inte ens Vänsterpartiet har stöttat oss. Istället satsade kommunledningen på presentkort till alla anställda för att stötta lokala företag, avslutar Jonas Brännberg.

Rättvisepartiet Socialisternas förslag har stöd hos personalen. När nyheten om presentkorten kom protesterade personal och sa att ”det gör ont i hjärtat”.

– Ge vikarier fasta scheman, så vi slipper beställa vikarier från Time care-poolen. Det kan minska risken för smittspridning eftersom de flesta vikarier från TCP jobbar på flera olika ställen, sa Chatmanee Vimuktanon, som jobbar inom hemtjänsten, till NSD den 19 april. ■

”Utelämnande att ta tempen utan skydd på personer som hostar” Offensiv har tidigare berättat om situationen inom äldreomsorgen. Trots att erfarenheter från andra länder som Italien har visat att äldre personer är mest känsliga för allvarliga följder om de blir smittade med det nya coronaviruset har mycket få nationella insatser riktats in på de mest sårbara i samhället.

KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

O

ffensiv har talat med en undersköterska som jobbar i den kommunala hemtjänsten i Malmö, som vill vara anonym av rädsla för repressalier.

Hon berättar att personalen först på ett möte förra veckan hade fått informationen om att det finns tillgång till skyddsutrustning vid

konstaterat covid-19. Vid behov får då undersköterskorna informera sjuksköterskan, som i sin tur kontaktar larmcentralen varifrån skyddskit sedan kan hämtas. I kitet ingår långärmat förkläde och visir.

På helgerna får personalen kontakta larmcentralen direkt. På frågan om hur personalen som redan har varit inne hos en brukare innan smittan har konstaterats ska göra gavs svaret ”fortsätt med god handhygien”.

– Det känns också väldigt utelämnande att när vi misstänker smitta, då kan sjuksköterskan uppmana oss att gå in och ta en temp, utan skydd samtidigt som den personen spottar och hostar, berättar undersköterskan och fortsätter: – Vi har även i vanliga fall enkla, gamla särkar som arbetskläder, alla har en uppsättning. Det finns en tvättmaskin på jobbet, men de flesta tvättar sina arbetskläder hemma

Inom den kommunala hemtjänsten i Malmö tvingas uskorna göra prov på brukare utan skydd – skamligt.

eftersom vi är rädda att de annars kommer bort. Vi skulle ha fått nya arbetskläder 2018, även med jackor och lite annat, men det blev inte av eftersom det blev fel med någon upphandling. Än så länge har det inte funnits nå-

got bekräftat covid-19-fall där undersköterskan jobbar, men många i personalen är oroliga och skulle vilja testa sig för att inte själva föra smittan vidare. Dock ska detta inte göras.

– Det finns några enkla mun-

skydd som vissa i personalen har fått, som till exempel har astma, men det är de vanliga pappersskydden. De ska vi använda i flera dagar eftersom de inte räcker heller, avslutar undersköterskan. ■

ANALYS

23 APRIL 2020 # 1 397

Kapitalismen driver A 8

Coronakrisen belyser på ett brutalt sätt de klyftor som finns och som är särskilt framträdande i Afrika. Enligt Global Health Security Index (GHS, det globala hälsosäkerhetsindexet) ligger en majoritet av Afrikas länder längst ner på listan över länders förutsättningar att bekämpa viruset.

SERGE JORDAN international socialist alternative

International Socialist Alternative

M

alawi har exempelvis 25 intensivvårdsplatser för en befolkning på 17 miljoner människor; i Somalia finns det 15 intensivvårdsplatser för 15 miljoner människor. Zimbabwe har 7 respiratorer för en befolkning på 16 miljoner, medan Centralafrikanska republiken har totalt tre respiratorer för 5 miljoner människor. Sierra Leone och dess 7,5 miljoner invånare har endast en.

Levnadsvillkoren i arbetarnas och de fattigas lokalsamhällen gör det omöjligt att vidta de åtgärder som krävs för att begränsa spridningen. Hälften av den afrikanska stadsbefolkningen bor i överfulla slumområden med otillräcklig tillgång till vatten- och sanitetsanläggningar.

De miljontals flyktingarna, asylsökande och internflyktingarna som bor i flyktingläger – offer för krig, förföljelser och miljökatastrofer – i Sahelregionen, Afrikas horn, Demokratiska republiken Kongo och andra platser är särskilt utsatta för infektionsrisker. Sydsudan har nyligen rapporterat sitt första covid-19fall. I Sydsudan lever mer än hälften av befolkningen i extrem hunger och miljontals har tvingats fly sina hem undan inbördeskriget.

Undernäring och infektionssjukdomar är redan vanligt förekommande i stora delar av kontinenten.

Afrika har bland de högsta infektionsnivåerna av HIV, tuberkulos och malaria.

flykt. Den summan skulle räcka till att bygga omkring 100 moderna och välutrustade sjukhus varje år i regionen”, skrev Oxfam ifjol.

En kolossal kapitalflykt från kontinenten, en som är långt värre än den som ägde rum under den världsomfattande krisen 2008, både ifråga om hastighet och volym, är på väg vid en tidpunkt när afrikanska länder är i skriande behov av massiva investeringar för att kunna tackla pandemin.

Kapitalflykt från så kallade utvecklingsekonomier uppgick totalt till mer än 83 miljarder dollar i mars, enligt Internationella finans­ institutet. Detta är bara ett exempel som illustrerar hur den ”fria marknaden” har misslyckats med att förmedla resurser i det rådande humanitära nödläget. Endast ekonomisk planering och samordning på global skala kan ge de resurser som krävs.

Att få ett slut på plundringen av kontinenten, samt att konfiskera de väldiga rikedomar som de superrika snor åt sig, är en fråga på liv och död. Dessa åtgärder skulle i sin tur möjliggöra en finansiering av de akuta sjukvårdinsatser som situationen kräver. Ett effektivt åtgärdsprogram skulle med all säkerhet behöva börja med införandet av statlig kontroll över kapitalflöden och vägran att betala de skulder som många afrikanska stater dignar under.

Afrikas regeringar har inte samma utrymme och reserver som re-

Att få ett slut på plundringen av kontinenten, samt att konfiskera de väldiga rikedomar som de superrika snor åt sig, är en fråga på liv och död.

De fasor som pandemin kommer att orsaka Afrika har förberetts genom årtionden av extrem plundring och utsugning av först koloniala och sedan nykoloniala imperialistmakter, under direkt medverkan och hjälp av hopplöst korrupta lokala styrande eliter. Detta har bland annat medfört ett åderlåtet sjukvårdssystem och förnedrande fattigdom.

Det finns dock resurser för att bekämpa krisen, men de har plundrats av multinationella storföretag och banker, afrikansk borgarklass och despotiska härskare. ”ECOWAS-länderna (16 länder i Västafrika) förlorade uppskattningsvis 9,6 miljarder dollar på grund av de multinationella företagens skatte-

geringarna i Väst som tvingats att pumpa in tusentals miljarder dollar i sina ekonomier för att mildra krisens följder. Till följd av kontinentens plundring som de imperialistiska makterna orkestrerat går statsinkomsterna i Afrika till att fylla de internationella finansiella kreditgivarnas kassakistor snarare än att investeras i sjukvård, utbildning, bostäder, kollektivtrafik, infrastruktur och människors välbefinnande i största allmänhet.

Samma afrikanska ledare vädjar nu, av rädsla för massornas malande revolter, om hjälp, i form av skuldlättnader och avskrivningar. David Malpass, Världsbankens överhuvud, uppgav nyligen att han stödjer ett

Det råder i flera afrikanska länder en stor brist på skyddsutrustning. Detsamma gäller antalet respiratorer och intensivvårdsplatser.

”upphävande” av alla skuldbetalningar för de fattigaste länderna – men tillade att dessa länder också borde införa en marknadspolitik, som avskaffar regleringar och subventioner.

Internationella valutafonen (IMF) har för sin del gett nödlån till ett antal afrikanska regeringar. Dessa lån ges med förbehållet att så fort krisen bedarrar måste de offentliga utgifterna begränsas och åtstramning ska sättas högst på dagordningen igen.

Detta försök att fortsätta hålla hela befolkningar som gisslan för en nyliberal politik mitt under en dödlig pandemi avslöjar inte bara dessa rovgiriga institutioner för vad de alltid har varit, utan understryker också hur mycket hela regionens öde är uppknutet till en resolut kamp mot världsimperialismen och dess lokala agenters dominans på kontinenten.

Det är en kamp som bör kräva ett omedelbart och ovillkorligt upphävande av alla skuldbetalningar och förstatliganden av de multinationella storföretagen och bankerna under de arbetandes demokratis-

ka kontroll, som har extraherat en svindlande mängd rikedomar från Afrikas arbetare och sedan lämnat en mänsklig och ekologisk katastrof bakom sig.

I de flesta afrikanska länderna har nedstängningar införts för att bekämpa virusspridningen. Dessa nedstängningsåtgärder är i avsaknad av en klar och tydlig plan för att ta itu med alla de brådskande sociala, ekonomiska och sanitära problemen som ärvts till följd av åratal av kapitalistiskt vanstyre och fientlig politik mot de fattiga enbart plåster på öppna blödande sår.

De är ett sätt för regeringarna att framstå som starka, samtidigt som de ger vanligt folk skulden för infektionsspridningen.

På grund det enorma antalet arbetare som är helt boeroende av informella jobb för sin dagliga överlevnad (över 80 procent av de vuxna afrikanerna arbetar inom den informella sektorn) samt bristen på välplanerade nödåtgärder för behövande har nedstängningarna berövat miljontals människor deras inkomstkällor över en natt.

Ett folkligt talesätt i Demokra-

tiska republiken Kongos huvudstad Kinshasa fångar upp det dilemma som många arbetare och fattiga runtom i Afrika ställs inför: ”om du inte går ut får du inte äta”.

Hundratals tunisiska protesterande, vars ilska bröt fram på gatorna i de utarmade fattigområdena Ettadhamen och Mnilha efter en veckas nedstängning i slutet av mars, uttryckte sig i grunden på samma sätt: ”Jag måste få bröd till mina barn även om jag dör”, menade en tillfälligt anställd byggnadsarbetare bland dem. Detta förebådar de sociala explosioner som denna kris kommer att medföra.

Ordern om ”självisolering” hindrar i praktiken gatuförsäljare, informella transportörer, hembiträden och många andra att få in sitt dagliga levebröd och hänvisar dem till att svälta i sina hem. Det hindrar ofta folk att nå marknader som tillhandahåller livsnödvändigheter och i en del fall även tillgång till kommunala vattenkällor.

Könsbaserat våld från statens styrkor har också tilltagit, med våldtäkter begångna av rwandiska soldater och skaror av hbtq+-­personer

23 APRIL 2020 # 1 397

Afrika ner i avgrunden 9

De lokala arbetarklassamhällena och arbetarrörelsen runtom i Afrika behöver snabbt organisera sig mot sådana statliga trakasserier, repression och övergrepp, och stå emot varje försök att använda nedstängningarna för att undergräva demokratiska fri- och rättigheter.

Rätten för arbetare att stoppa pro-

duktionen inom alla icke livsnödvändiga sektorer, med garanterad inkomst samt att varje beslut om när och på vilka villkor produktionen ska startas upp på nytt, måste underställas arbetarna och de fattiga. De företag som med krisen som ursäkt inte betalar ut löner till sina anställda eller hotar med nedläggning bör förstatligas.

För de som jobbar i de livsavgörande frontlinjerna mot pandemin krävs säkerhets- och skyddsutrustning och speciella risktillägg på lönen. Tusentals sjuksköterskor, läkare och andra sjukvårdsanställda har redan visat vägen genom att strejka för tillhandahållandet av livsavgörande medicinsk och personlig skyddsutrustning i åtskilliga afrikanska länder – särskilt i Zimbabwe och Kenya, där flera strejker under senare år har genomförts för mer personal och utrustning till vården.

Inkomstgarantier bör tillhandahållas för de tillfälligt och informellt anställda, de arbetslösa och alla de som tvingas stanna hemma i nöd, tillsammans med kostnadsfri tillgång till mat, mediciner och andra livsnödvändigheter för de som ställs inför hunger och armod.

Privata sjukhus och vårdinrättningar, även de som ägs av toppofficerare inom armén och statliga toppföreträdare, borde överföras i offentlig ägo under demokratisk kontroll av valda arbetarrepresentanter, och kostnadsfri sjukvård borde vara garanterat för alla – inklusive flyktingar, asylsökande, papperslösa och bostadslösa.

Ambitiösa planer för offentliga investeringar i medicinsk infrastruktur, däribland byggande av lokala kliniker och testningscentraler i alla områden där det behövs, borde omedelbart lanseras.

Utöver det krävs en omställning av produktionen för tillverkning av testkit, medicinsk utrustning och skyddsutrustning samt att vatten och elförsörjning förstatligas.

Men kampen mot den hotande covid-19-katastrofen kräver inte minst globala och samordnade åtgärder vars innehåll och omfattning de afrikanska kapitalistiska eliterna och deras västliga motsvarigheter är oförmögna att tillhandahålla.

De fackliga ledningarna har i många fall tyvärr inte alls svarat upp mot situationens krav, utan ofta har det varit upp till arbetare

och unga att själva ta kampinitiativ för att få igenom vad de behöver.

För att utveckla kampen underifrån behöver demokratiska kommittéer bildas lokalt och på arbetsplatser.

I Algeriet och Sudan, länder som under förra året skakades av en revolutionär masskamp, har steg i denna riktning tagits. I Sudan har de lokala motståndskommittéerna som växte fram förra året och som spelade en avgörande roll i att driva den revolutionära rörelsen framåt genomfört kampanjer för att sprida information om viruset, sanera marknadsplatser, arbetsplatser och så vidare.

Liknande exempel finns i Algeriet, där kommittéer har bildats i arbetarområden för att organisera matleveranser till de fattiga, centralisera och distribuera skyddsmasker, med mera. Om dessa kommitéer samordnas och deras ansvarsområden utvidgas kan de bli en central stöttepelare för ett framtida massmotstånd mot de korrupta kapitalistiska härskarna och jordägarna, vilka oundvikligen kommer att försöka tvinga majoriteten av befolkningen att betala för krisen.

Foto: Erin Johnson /Flickr CC

Foto: CDC Global / Flickr CC som har spärrats in av polisen i Uganda under förevändning av förhindrande av coronavirusspridning.

Regeringar runtom i Afrika har förstärkt de postkoloniala, godtyckligt dragna gränserna mellan sina länder genom snabba nedstängningar av gränsövergångar i en förnyad strävan i riktning mot reaktionär nationalism.

De härskande klasserna runtom i Afrika, liksom överallt annars, utnyttjar skamlöst coronavirusets spridning för att förstärka sina respektive statsapparaters makt, samt för att urholka demokratiska rättigheter. När coronaviruset officiellt erkändes i Burkina Faso blev regeringens första måltavla de fackliga demonstrationerna, som kulminerade i en flera dagar lång generalstrejk i mitten av mars.

Många arbetare hindras från att få in sitt dagliga levebröd efter nedstängningsordrarna. Det leder till att folk inte kan ta sig till marknaderna och få mat eller vatten.

Covid-19-pandemin ställer på ett skarpare sätt än någonsin tidigare hela kontinentens massor inför den brådskande nödvändigheten av att kämpa för att ”sätta kapitalismen i karantän”, som Workers and Socialist Party (ISA i Sydafrika) uttrycker det.

Istället behöver man organisera och kämpa för ett demokratiskt och socialistiskt samhälle där resurserna är offentligt ägda och underställd en demokratisk plan för att tillgodose behoven hos den överväldigande majoriteten av planetens invånare. ■

international socialist alternative

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

INTERNATIONELLT

23 APRIL 2020 # 1 397

10

efter – som dessutom har stoppat det ekonomiska stödet till Världshälsoorganisationen och hävdade att han har ”den absoluta makten”, vilket har fått mothugg även från representanter för etablissemanget.

Att ”öppna samhället”, alltså få igång den kapitalistiska utsugningsekonomin, kommer att få dödliga konsekvenser.

New Yorks sjuksköterskor:

”Patienter före vinster” Den 15 april anordnade sjuksköterskor utanför sjukhuset i Bronx, New York en marsch med krav på skyddsutrustning och för att protestera mot att flera kollegor har dött av covid-19 – dödsfall som hade kunnat förhindras.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

”A

rbetar vi sjuka blir du sjuk”, ”Respektera offentliga sjuksköterskor på sjukhusen och våra patienter” och ”Patienter före vinster” stod det på några av de plakat som de bar på.

Fortfarande jobbar en stor mängd utan skyddsutrustning i en stad som nu är coronavirusets globala oroshärd; omkring 10 000 hade dött av viruset i New York City al-

lena när protesten (eller vakan som de kallade den) ägde rum.

Enligt officiella siffror har 27 vårdpersonal omkommit till följd av covid-19 i USA, men myndigheterna erkänner samtidigt att det verkliga dödstalet nog är mycket större. Över 9 000 sjukvårdsanställda har också testats positivt för covid-19.

Många dödsfall hade förhin-

drats om personalen hade fått tillgång till ordentlig skyddsutrustning.

sjuksköterskor, samtidigt som de inte har adekvat skyddsutrustning.

Personalen ser folk dö omkring sig.

Henry Rose, en av de fackliga ledarna för New Yorks sjuksköterskeförbund med 37 000 medlemmar som organiserade vakan, säger till The Guardian den 15 april att många sjuksköterskor får utstå ett enormt tryck på att jobba med svårt sjuka covid-19-patienter. Detta trots att en del av dem inte är utbildade i intensivvårdshantering eller har tillräckligt med skyddsutrustning – och att pressen i vissa fall hade övergått till glåpord.

– Vissa av föreståndarna [på sjukhusen] kallar folk för själviska och korkade, att de inte är ”riktiga

Samtidigt som landets sjukvårdspersonal kämpar under svåra förhållanden, som med en demokratisk planering och koordinering av samhällets resurser hade kunnat undvikas och åtgärdas, är president Trump ivrig att ”sätta igång” samhället igen. Samma dag som vakan ägde rum menade han att ”toppen är nådd”, trots ständigt nya dödsfall och smittade, att ”det känns väldigt bra” och förutspådde att det amerikanska folket kommer att bli ”comeback kids”.

En mer dödlig och verklighetsfrånvänd ledare får man leta

Det är inte enbart sjukvårdspersonal som protesterar. Globalt har många yrkesgrupper strejkat och protesterat mot de bristande skyddsåtgärderna, och i exempelvis Boston organiserade anställda inom livsmedelsbutiker en protest­ aktion utanför en matvarukedja.

Aktionen, som upprätthöll de sociala distanseringsrekommendationerna, organiserades av en koalition av arbetare från fyra olika livsmedelsbutiker i Bostonområdet, tillsammans med aktivister från Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA).

Arbetare kräver att få ordentlig skyddsutrustning, inklusive munskydd och handskar för alla arbetare, risktillägg på lönen och betald sjukpenning om familjemedlemmar blir sjuka, och så vidare. Över 40 000 har dött som ett resultat av covid-19 i USA, och närmare 800 000 är bekräftade smittade.

Och en stor andel av dessa dödsfall och infekterade återfinns i New York: omkring 10 000 har avlidit i New York City – en av tusen invånare! Att i det här läget ”öppna samhället”, som Trump förordar, skulle döda mångdubbelt fler.

Att han dessutom eldar på de samtidiga högerreaktionära protesterna med krav på att häva restriktionerna i Michigan och andra delstater med tweetar som ”frige Michigan!” visar att människoliv står under de ekonomiska intressena för Trump.

Fler protester och arbetsvägran lär följa – och måste stödjas – om inte skyddsutrustning och förbättrad arbetsmiljö generellt ges till de arbetare som av etablissemanget anses som essentiella, men som får betala med sina liv. ■

USA: Hyresstrejk från 1 maj och nya protestaktioner på Amazon

R

innan krisen svårt att klara av att betala sin hyra, som i många fall slukar en tredjedel eller mer av inkomsten.

Därför manar den breda kamprörelsen Rent Strike 2020, där bland annat Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA) ingår, till hyresstrejk från den 1 maj. Det har fått stöd av flera miljoner hyresgäster, som säger: ”Vi kan inte betala och kommer inte att betala”.

Drygt 40 procent av alla i USA som hyr sin bostad – omkring 43 miljoner hyresgäster – hade redan

Under denna vecka genomför arbetare på Amazon runt om i USA olika protestaktioner för omedelbara skydds- och säkerhetsåtgärder samt att arbetsplatser ögonblickligen ska stängas om smitta upptäcks.

Andra krav är att Amazons anställda ska kompenseras för hela inkomstbortfallet vid sjukdom.

Den 24 april ska även särskilda protestaktioner genomföras med krav på att den arbetare som sparkades efter att han hade utpekats som ledare för strejken vid Amazon i Staten Island (New York) tidigare i april ska få sitt jobb tillbaka. ■

ent Strike 2020 (Hyresstrejk 2020) manar till hyresstrejk från den 1 maj i USA. Miljoner amerikaner som blivit arbetslösa eller som av andra skäl förlorat stora delar av sin månadsinkomst har helt enkelt inte råd att betala hyran. Men hyresvärdarna vägrar gå med på hyresstopp under coronakrisen.

Rent Strike 2020 uppmanar till hyresstrejk: ”Vi kan inte betala och kommer inte att betala”.

INRIKES

23 APRIL 2020 # 1 397

11

Gula flaggor för vräkningsstopp

och efterskänkta hyror Coronapandemin ökar risken för många att inte kunna betala hyran och därför även att vräkas. Allra störst är risken för dem som har otrygga anställningar. Medan stöd utlovas till företags lokalhyror och de som har bostadsrätter och villor erbjuds pausade amorteringar på sina bostadslån, utlovas än så länge inga statliga stöd som riktas till landets tre miljoner hyresgäster.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

Den som ändå har problem upp­ manas att ta kontakt med sitt bo­ stadsbolag som sedan kan hjälpa hyresgästen vidare till exempelvis stadsdelsförvaltningen. Där ska hjälp kunna erbjudas med social­ tjänst, a-kassa och direktiv från

Vi hyresgäster ska inte behöva böna och be om den rättvisa som vi har förvägrats.

Stockholms stad om uppluckrade krav för att få försörjningsstöd. Även om detta i bästa fall bety­ der ett tillfälligt stopp för alla vräk­ ningar åtminstone i Stockholms kommunala bostadsbolag blir näs­ ta fråga vad som ska göras åt det berg av uppskjutna hyresskulder som snabbt kan torna upp sig.

Sociologiprofessor Sten-Åke Stenberg vid Stockholms universi­

Illustration: Ada Salomón

E

tt fåtal exempel finns på hy­ resvärdar som har erbjudit hyresrabatter. I Göteborg försäkrar den politiska ledningen av det kommunala AB Framtiden att inga vräkningar ska ske av hyres­ gäster som drabbas av coronakrisen inom de så kallat allmännyttiga bo­ stadsföretag som ägs av kommunen. Även i Stockholm har de kom­ munägda Stockholmshem, Svenska Bostäder, Familjebostäder, Micasa och Stadsholmen enligt bostadsbor­ garrådet Dennis Wedin (M) getts ett direktiv om att aktivt arbeta mot avhysningar. ”Jag vill inte se några vräkning­ ar i det här allvarliga läget”, säger han till DN. Exakt vad detta bety­ der är inte kristallklart. Ett besked är att hyreskrav inte längre ska gå direkt till inkasso.

– Istället får den hyresgäst som inte har betalat hyran ett brev om att de kan ansöka om en avbetalnings­ plan utan extra kostnad, säger han.

tet varnar i Dagens ETC för att ett vräkningsstopp utan andra åtgär­ der bara kan bli en puckel som skju­ ter upp vräkningarna till senare.

– Ett stopp för vräkningar kan ju vara en bra lösning i hastighe­ ten, men inte på längre sikt. Det betyder ju bara att man skjuter upp katastrofen.

Stenberg befarar en förskräcklig inverkan på folkhälsan och sam­ hället, inte minst om barnfamiljer vräks. Han har i en forskningsstu­ die visat att människor som vräks från sina hem löper fyra gånger högre risk för självmord.

Tina Häggmark på Kronfogdens presstjänst säger till Offensiv att man där ännu inte har märkt av något ökat antal betalningsföre­ lägganden, men att man ännu är i ett tidigt skede och att många oro­ liga har hört av sig. Hon har också hört att allmännyttan i Göteborg och Stockholm vill undvika vräk­ ningar, medan inget alls har hörts om hur privata fastighetsägare ställer sig.

Offensiv har ännu inte lyckats få någon kommentar från Hembla,

som idag är landets största privata ägare av hyresbostäder.

Hemblas årsrapport för 2019 visar på fortsatt stora ekonomiska överskott, i Hemblas fall med hyres­ intäkter på 1 908 miljoner kronor som är dubbelt så stora som bolagets driftskostnader, underhållskostna­ der och fastighetsskatt på 956 miljo­ ner kronor.

Samtidigt är de boendeformer som staten värnar om – egna hem och bostadsrätter – så mycket mer gynnade än hyresrätter att skat­ teskillnaden kan räknas i två-tre­ tusen kronor varje månad för en vanlig trerummare.

att staten och bostadsföretagen som en liten kompensation efterskänker tre månadshyror och avskriver de hyresskulder som kan byggas upp under ett vräkningsstopp. Även Hyresgästföreningen har begripit att det nu krävs lättnader för landets tre miljoner hyresgäs­ ter. Bland de åtgärder som den har föreslagit är en statlig hyresfond med öronmärkta pengar till hyres­ gäster som inte har råd att betala hyran, lättare att få bostadsbidrag, mer resurser till försäkringskas­ san och socialtjänsten och till och med hyresrabatter eller hyresfria månader.

Vi hyresgäster ska därför inte be­ höva böna och be om den rättvisa som vi har förvägrats. Bestämda krav måste ställas på både staten och samtliga fastighetsägare, både den så kallade allmännyttans och privata som Hembla, att stoppa coronaorsakade vräkningar.

I väntan på att beskattningen av hyresrätter sänks till den nivå som gäller för andra boendeformer och med tanke på bostadsföretagens stora överskott bör kraven resas på

Att regeringen kan pressas till nå­ gon sorts åtgärder är inte uteslutet.

– Regeringen välkomnar alla bra initiativ där hyresvärdar tar ett större ansvar och det är fantastiskt att så många visar välvilja, säger för sin del bostadsminister Per Bolund (MP).

I en skriftlig kommentar till Dagens ETC säger sig Bolund inte utesluta fler stödåtgärder till de som har en utsatt situation på bo­ stadsmarknaden.

Som både Rättvisepartiet Socialis­ terna och till exempel Norra Järva Stadsdelsråd har sagt borde det nu också vara fullständigt självklart att även avvisa de marknadshyror som regeringen har lovat C och L i januariavtalet och att kräva en Lex Hembla som sätter stopp för bo­ stadsspekulationen.

Frågan är också vilka aktioner under coronapandemins isolering som kan göras för att uppmärksam­ ma hyresgästernas krav?

Här har ett intressant initiativ ta­ gits av föreningen Ort till ort, som sprider en kampanj där de uppma­ nar hyresgäster att hänga ut en gul flagga från sin lägenhet för kraven på vräkningsstopp och tre månader hyresfritt. Än hänger de gula flaggorna inte särskilt tätt i Husby, men Ilhan Kelleciouglu, som är ordförande för Ort till ort i Husby, berättar för Of­ fensiv att initiativet har spridits från Husby till minst sju andra stadsde­ lar i Stockholm och mött intresse även i andra städer. Det är ett ini­ tiativ som är väl värt att stödja och som redan i sin linda väcker diskus­ sioner och bredare sympati. ■

HISTORIA

23 APRIL 2020 # 1 397

12

Första Arbetskompaniet Storsien: Arbetsläger för

kommunister och vänsteraktivister

Kommunistskräck, angiveri, krigshot och nazistsympatisörer ledde till att Sverige startade flera arbetsläger, så kallade arbetskompanier, där kommunister, socialister, arbetarkämpar, fackföreningsaktiva och antinazister internerades. Det första arbetslägret var Storsien utanför Kalix i Norrbotten där 300 placerades vintern 1939-40. Ytterligare arbetskompanier upprättades på andra platser i landet och det fanns dessutom en rad andra läger där exempelvis kommunister och andra antinazister som hade flytt Hitlers Nazityskland hölls fångna.

RAYMOND STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

A

tt det första arbetslägret upprättades i Storsien 1939 ska ses mot bakgrund av att Norrbotten vid denna tid var SKP:s (kommunistpartiet) starkaste fäste. Det var försvarsstaben som upprättade lägret för att först och främst internera kommunister som fanns inom försvaret. Skälet var att kommunisterna ansågs vara ”opålitliga” och sovjetvänliga.

Men det stannade inte där. Kommunister, socialister, syndikalister och andra radikala fackföreningsaktiva internerades snart med hjälp av militär underrättelsetjänst, angiveri och politiska skygglappar. Innan lägret lades ner första gången 1940, för precis 80 år sedan, räckte det med att kritisera officerares nazistsympatier för att interneras vid arbetslägret.

Efter Storsien öppnades fler arbetsläger för att stoppa socialister och tysta kritiken mot Nazityskland och den svenska eftergiftspolitiken.

Redan 1935 fanns det planer på att sätta stopp för kommunisterna i norr, men ända sedan den allmänna värnpliktens införande i början av 1900-talet var borgarna rädda för att socialism skulle spridas på förläggningarna.

Det tidigast kända registret från övervakning av kommunister är från 1923 och år 1928 började militären använda sig av Upplysningsoch underrättelsebyrån (UB) för att kartlägga ”opålitliga element”. UB, som egentligen skulle kartlägga spioneri, kom snabbt att rikta in sig på kommunister och socialister i stor

Foto: Public Domain

Internerade köar för att få mat i arbetslägret i Sveg. Där, som i Storsien, spärrades kommunister, socialister, antinazister och andra som staten ansåg ”opålitliga” in.

skala. Från arkiven 1934 framgick att UB hade ett register på 100 000 personer som var ”kända kommunister eller misstänkta”.

Och som Gunnar Kieri och Ivar Sundström skriver i boken Första Arbetskompaniet Storsien fanns det ingen liknande övervakning av nazister i Sverige. Även angivare användes och 1938 hade försvars­ staben till och med en särskild budgetpost där pengar avsattes för att avlöna angivare.

Med andra världskrigets början och de många svenska eftergifterna till Nazityskland som sedan följde förändrades läget och från slutet av 1939 intensifierades klappjakten på kommunister och socialister.

militären, men när försvarsministern Per Edwin Sköld (S) informerades om ordern om internering av kommunister svarade han att han ”icke hava något däremot”.

Bakom den militära ordern stod chefen för Övre Norrlands militärområde general Archibald Douglas, som varit med i ledningen för den vita kontrarevolutionära armén un-

Den samlingsregering med ministrar från Socialdemokraterna (S), Folkpartiet (L), Bondeförbundet (C), Högerpartiet (M) och en högborgerlig diplomat som utrikesminister, som bildades i samband med att Stalins Sovjet hade anfallit Finland vintern 1939, övervägde flertalet gånger att helt enkelt förbjuda kommunistpartiet (SKP).

Med hänvisning till det sovjetiska kriget mot Finland satte militärledningen sina planer i verket – kommunister och socialister fängslades och sattes i tvångsarbete.

Planen och ordern kom från

der det finska klasskriget 1918 och en känd nazistsympatisör. General Douglas gjorde dessutom klart att han och försvarsstaben ansåg att även civila personer kunde placeras i interneringsläger.

omöjligt att få kläder i rätt storlek eller att få ut sin utrustning.

Däremot hade försvarsstaben och officerare vid regementen stenkoll på kommunisterna; hur länge de hade varit verksamma samt när och var de varit aktiva. Jakten på kommunister ledde till att även civila hämtades till lägret. En del inkallades först till militärtjänstgöring för att sedan omplaceras till arbetslägret.

En orsak till varför vissa byar tömdes på kommunister medan andra skonades kan vara de planer som general Douglas hade på ett svenskt intåg i norra Finland, planer som till sist inte fick regeringens bifall. De byar som låg längsmed Douglas planerade väg mot Finland tömdes, troligen för att det förelåg en rädsla att kommunisterna i byarna skulle hindra en svensk offensiv mot Finland. Detta hade även varnats för i Norrskensflamman (en av SKP:s dagstidningar), som skrivit att varje försök till svensk inblandning i kriget, utöver försvarsförberedelser, skulle besvaras med ett massivt motstånd.

Det var först och främst de mest aktiva kommunisterna som skickades till lägren. Vid Storsien fanns det flera redaktörer för Norrskensflamman. Redaktörer togs till arbetslägret på löpande band eftersom de ständigt ersattes av nya. I stort sett hela SKP:s kader i norr kom att sättas i lägret i Storsien.

Vittnen från Storsien berättar om att det inte bara var radikala arbetare som sattes i interneringslägret.

En judisk furir som hade klagat på att befälskollegor bar hakkors på sina uniformer blev nedgraderad och skickad till tvångsarbete vid arbetslägret i Storsien.

Antikommunismen var en del i samlingsregeringens eftergiftspolitik till Nazityskland, vilken hade sin grund i att det fanns starka sympatier för Hitlers Tyskland inom delar av kapitalistklassen och exempelvis monarkin, särskilt kung Gustaf V. Under andra världskrigets första år fanns det bland dessa kretsar en

Med andra världskrigets början och de många svenska eftergifterna till Nazityskland som sedan följde förändrades läget och från slutet av 1939 intensifierades klappjakten på kommunister och socialister.

De som drabbades har vittnat om att interneringen vid Storsien var välplanerad. Kommunister vid regementen nedgraderades, fråntogs vapen och förflyttades till arbetslägret 1939. Vid regementen rådde dock ett smärre kaos. Sverige var inte förberett på kriget och skulle de få många inkallade var det nästintill

stark tro på att Tyskland skulle vinna kriget.

Som tidigare nämnts var generalen Douglas den som stod bakom ordern om verkställandet av lägret i Storsien. Douglas, som sympatiserade med nazisterna, var känd som kommunistdräpare efter deltagandet i det finska klasskriget. Med stöd från den svenska regeringen hade han ingått i Mannerheims stab och det var efter gärningarna i Finland som han befordrades till generallöjtnant.

Den första gruppen att interneras i lägren skickades till Bred-

23 APRIL 2020 # 1 397

13

åker utanför Boden där ett skolhus gjorts till en förläggning. Varje dag kom nya busslaster. Männen fick inte röra sig längre bort än bönhu­ set, som gjorts om till matsal, och byns affär. Att temperaturen låg på mellan minus 25 till minus 30 gra­ der gjorde det inte heller lätt att fly till fots. De kommenderades till di­ verse arbeten, bland annat att grä­ va skyttegravar runt om skolhuset.

I Gunnar Kieri och Ivar Sundströms bok om lägret beskrivs skyttegra­ varna: ”Groparna skulle vara två meter långa, en halv meter breda och halvannan meter djupa, precis som på kyrkogården. Det var mått som männen mycket väl kände till. Visst förstod de avsikten att skrämma dem. De försökte skoja om det. Men någon arbetslust hade de inte.

Den 4 januari 1940 omplacerades männen till en ny plats, men vart de skulle och varför fick de inte veta innan och många var rädda för vad som skulle komma.

Det diskuterades bland de internerade om de skulle skickas med frivilligtågen till Finland för att bli kanonmat eller om de skulle överlämnas till finska lapporörelsen (en fascistisk rörelse).

Tidigt på morgonen bussades männen till Bodens station där de efter att ha tvingats att lasta godsvagnar i den stränga kylan sattes på tåget som verkade gå mot Haparanda, något som kan ha verkat skrämmande för många med rädsla för att skickas över gränsen till Finland. Längs vägen lastades fler män som skulle interneras, vissa direkt inkallade till stationen. Efter flera timmars tågresa steg de av vid Vitvattnets station; därifrån var det en 13 kilometer lång marsch i 30-gradig kyla.

Väl framme i Storsien fanns inget läger, männen skulle bo i bagarstugor, förstugor och uthus som alla saknade den isolering och värme som bostadshusen hade. Vedkaminerna ska ha stått glödandes röda i varenda stuga för att hålla värmen i den stränga kylan. Vintern höll ständigt kylan kring minus 30 grader i lägret där, som mest, 350 personer internerades. Att tvingas gräva gravar användes även som straff och visar på den psykiska tortyr som användes av officerare.”

Efter att arbetslägret i Storsien började avvecklas i april 1940, en knapp månad efter att Sovjets krig mot Finland hade avslutats, skulle fler läger öppnas. Tobias Berglund och Niclas Sennerteg skriver i bok­ en Svenska koncentrationsläger i tredje rikets skugga: ”Ytterligare arbetskompanier förlades senare till Narartijärvi (i Norrbotten), Öxnered vid Vänersborg, Lövnäsvallen utanför Sveg och Grytan utanför Östersund. 30 värnpliktiga inom flottan placerades på logomentsfartygen Bercut, Lagerbielke

Terrorattentatet mot Norrskensflamman i Luleå, som polis, militär och högerpressen stod bakom i sin hets mot kommunister, dödade fem personer varav två barn.

och Vesterbotten i Stockholms södra skärgård (Nynäshamn).

Under 1941 (det år då Hitler inledde kriget mot Sovjet) planerade krigsmakten en expansion av systemet och krigsplacerade över 3 000 misstänkta kommunister på arbetskompani”. År 1943 upprättades dessut­ om två så kallade arbetsplutoner i Västerbotten. Det var samma år som arbetskompanierna/plutoner­ na började avvecklas och vid den tidpunkten stod det klart att Na­ zitysklands krig mot Sovjet hade blivit ett misslyckande.

I Norrbotten hade kommunisterna sitt starkaste fäste. Kommunistpar­ tiet, SKP, hade bildats efter att det Socialdemokratiska Vänsterpar­ tiets kongress i mars 1921 godkänt villkoren för anslutning till Kom­ munistiska internationalen och bytt namn till Sveriges Kommunis­ tiska Parti, SKP. De kommunistiska arbetarkom­ munerna (lokalföreningar) stod för organisering av människors krea­ tivitet och med solidariska arbets­ insatser byggdes genom kommu­ nisternas försorg folkets hus och idrottsföreningar startades.

Men vid tiden för andra världs­ krigets utbrott hade den Kommu­ nistiska internationalen (Komin­ tern) urartat (den lades ner 1943 av Stalin). I Sovjet hade den soci­ alistiska demokrati som formats de första åren efter oktoberrevolutio­ nen 1917 likviderats och istället re­

gerade en stalinistisk diktatur. Vad som dock fanns kvar av oktober­ revolutionen var den förstatligade egendomen och planerade ekono­ min, vilket gjorde det möjligt att besegra Nazityskland.

SKP var då ett parti som för­ svagats av splittringar och uteslut­ ningar och med en ledning som lojalt följde Stalins alla diktat.

Stalins pakt med Hitler i augusti 1939 och det påföljande sovjetiska anfallet på Finland gav högern och socialdemokratin en ursäkt för att intensifiera kampanjen man sedan länge hade bedrivit mot kommu­ nister och andra vänsteroppo­ sitionella och som under andra världskriget utgjorde en huvud­ ingrediens i eftergiftspolitiken till Nazityskland.

Med hjälp av de i närmaste diktato­ riska befogenheter som regeringen hade gett sig själv när kriget bröt ut ströps pressfriheten, och alla tid­ ningar som innehöll kritiska artik­ lar mot Nazityskland riskerade att åtalas av staten eller få sina uppla­ gor beslagtagna. Klas Åmark skri­ ver i Att bo granne med ondskan: ”Merparten av beslagen, cirka 85 procent, gällde artiklar som riktat sig mot Tyskland och dess allierade. Och framför allt var det vänsterpressen som drabbades.

200 av 313 beslag gällde kommunistiska, syndikalistiska och vänstersocialistiska tidningar. Ny Dag (en annan av SKP:s dagstidningar) råkade mest illa ut.”

I början av 1940 infördes ett transportförbud av alla de tidningar som SKP gav ut: Ny Dag, Norrskens­ flamman, Sydsvenska Kuriren och Arbetartidningen, vilket innebar att dessa tidningar inte fick distribueras med post, tåg eller buss. Det förbu­ det varade fram till mars 1943.

I februari 1940, bara dagarna innan transportförbudet, omring­ ades och stormades kommunist­ partiets lokaler runt om i landet av polis. Den välförberedda razzi­ an omfattade totalt 45 partiloka­ ler och närmare 1 000 personer.

Polisen hade av militären och regeringen fått särskild order att leta efter dokument som visade ”att kommunisterna förberedde uppror”, vilket sedan skulle kunna användas för att förbjuda kommu­ nistpartiet.

Arbetslägren var inte den slutgil­ tiga kulmen på kommunisthetsen.

Offensiv har tidigare skrivit om terrorattentatet mot Norrskens­ flammans redaktion i Luleå. För 80

år sedan, den 3 mars 1940, explode­ rade en planterad sprängladdning och fastigheten där Norrskenflam­ mans tryckpress fanns brann ner.

Fem personer dog i attentatet varav två barn: Arthur Hellberg, Kom­ munistpartiets distriktsordförande och Norrskensflammans ekonomi­ chef, hans fru Alice och deras dot­ ter Maj, 8 år samt Svea Granberg, ungdomsdistriktets kassörska, och hennes son Torgny, 12 år.

Sveas man, Valdemar Granberg var en av de internerade vid Stor­ sien och fick i lägret veta att hans familj hade dött i branden. Trots att större delen av den regionala led­ ningen för partiet alla satt interne­ rade var det endast Granberg som fick permission till begravningen, men fler ska ha smitit från lägret för att delta på begravningen av de mördade kamraterna. Efter begrav­ ningen ska samtliga ha återvänt till lägret självmant.

Att polis, militär och högerpres­ sen stod för ett av vårt värsta terror­ attentat ska vi aldrig glömma. ■

FAKTA: Utöver arbetskompanier/plutoner fanns det åtminstone 14 hemliga läger i Sverige under andra världskriget. I dessa så kal�­ lade ”slutna utlänningsläger” tvångsplacerades många som hade flytt Hitlertyskland. Totalt var det uppemot 3 000 personer som kom att hållas som fångar i lägren.

I början av kriget var det framför allt kommunister och vänster­ anhängare som hade flytt från Tyskland eller från länder som ock­ uperats av Tyskland som sattes i lägren. Även personer som bott i Sverige under flera år kunde interneras efter att ha betecknats som ”farliga”, vilket betydde att de var aktiva antinazister och politiskt stod till vänster. ■

HYRESKAMPEN

23 APRIL 2020 # 1 397

14

”Vi måste

organisera våra

bostadsområden”

T

Falis Samatar.

Kristofer Lundberg.

Pamela Möller Ajani.

Helene Calner.

”Man tystar inte region Västra Sverige” Ilskan och besvikelsen över förbundsstyrelsens uteslutning av regionordförande Kristofer Lundberg är total bland föreningarna i Göteborg och Mölndal.

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

V

issa förtroendevalda har valt att lämna föreningen, både på lokal nivå, föreningsnivå och i regionstyrelsen.

Andra har valt att stanna kvar för att fördjupa det förändringsarbete som har påbörjats och att utmana byråkratin. Alla är de dock överens om att den bostadspolitiska kampen kommer att fortsätta.Offensiv har pratat med några av dem.

Falis Samatar, Rannebergen: – När förbundsstyrelsens beslut kom valde jag att lämna mitt förtroendeuppdrag i styrelsen för den lokala hyresgästföreningen, jag lämnade min plats som ledamot i regionens fullmäktige och jag lämnade mitt medlemskap i Hyresgästföreningen. Jag känner ingen tilltro till förbundsledningen vars ordförande Marie Linder tjänar 115 000 kronor i månaden på våra medlemspengar.

– Den energi och glädje jag arbetade med förra året har de kvävt.

De fråntog oss medlemmar möjligheten att välja ordförande, för de visste att ingen skulle vinna över Kristofer Lundberg. Det avslöjar

att de inte bryr sig om oss medlemmar eller hyresgäster. Om han offras, vad är då våra röster längre ned i organisationen värt?

– Jag har bott i Sverige i 28 år; jag har aldrig tidigare känt någon tillhörighet här. Hyresgästföreningen var en liten sluten grupp, främst av äldre svenskar. När Kristofer Lundberg blev regionordförande öppnades en dörr för oss som tidigare stod utanför, vi blev uppsökta och gavs en plats.

Kristofer Lundberg, utesluten ur Hyresgästföreningen, tidigare ordförande för Västra Sverige och Angeredföreningen: – Den akuta frågan om hyressystemet och hyresrättens framtid är lika aktuell som innan och detta gör att den bostadspolitiska kampen måste fortsätta och breddas.

Oavsett om man känner besvikelse och ilska över uteslutningen måste organiseringen fortsätta.

– Vi verkar för samordning av bostadsaktiva såväl inom Hyresgästföreningen, i föreningar och lokala föreningar som utanför Hyres-

gästföreningen för att kunna stoppa marknadshyra, ombildningar, utförsäljning och renovräkningar.

– Den 10 maj blir det ett digitalt stormöte där vi försöker lägga grunden till en organisering. Initiativet kommer från 18 aprilkommittén som samlar bostadspolitiskt aktiva inom hyresgäströrelsen i bred bemärkelse.

Pamela Möller Ajani, ordförande Norra Göteborg, ledamot i förbundsstämman samt fler uppdrag: – När beslutet om uteslutning kom var jag på väg att lämna, det slocknade och blev svart, en sorgens dag för Hyresgästföreningen. Jag var arg, ledsen och enormt besviken på människor som man trodde på.

Hur kan de behandla någon så här som inte gjort någon illa, som tvärt om varit ett stöd för så många?

– Det finns de inom Hyresgästföreningen som inte följer värdegrunden, kränker och uttalar sig rasistiskt. De får en varning, men får vara kvar.

– Nu har Kristofer inspirerat mig att ändå fortsätta med mina uppdrag. Vi kommer försöka verka för att Kristofer återfår sitt medlemskap och blir valbar. Hans knutna näve av att kämpa vidare lever kvar inom oss alla i Västra Sverige.

Vi vill göra Hyresgästföreningen till vad det en gång var, en folkrörelse och kämpande organisation.

Hans knutna näve av att kämpa vidare lever kvar inom oss alla i Västra Sverige. Vi vill göra Hyresgästföreningen till vad det en gång var, en folkrörelse och kämpande organisation.

Helene Calner, ordförande Hyresgästföreningen Frölunda: – Region Västra Sverige har de senaste två åren vuxit sig starka i kampen mot marknadshyror. Vi har varit ett föredöme för hela Sverige genom att vara den mest drivande och initiativtagarna.

– Det finns två sidor inom rörelsen. En sida tar en ny väg och nya sätt för att driva kampen. Det är dock inte populärt hos ledningen som gör allt i sin makt för att fortsätta i samma enkelspår som man alltid har gjort. De som står i vägen för deras makt och privilegier smutskastas, åsidosätts och får alltid höra att ”det var bättre förr”.

– Jag kommer inte att ge upp och jag uppmanar alla förtroendevalda att fortsätta. Nu visar vi att man inte tystar region Västra Sverige. ■

usentals var beredda att demonstrera den 18 april mot marknadshyra. I Göteborg förväntades 3 000 demonstrera.

Men coronaviruset satte stopp för den utåtriktade demonstrationen.

18 aprilkommittén ställde då om organiseringen till en digital demonstration som blev väldigt lyckad.

– 13 000 har sett filmen vi gjorde, 30 000 har nåtts av den, närmare 400 individer har delat den och hundratals har interagerat. Det är ett bra betyg, då det är svårt att bryta igenom på sociala medier, säger Pär Johansson, styrelseledamot i Frölunda och aktiv i 18 aprilkommittén.

– Att videon blev så spridd handlar om innehåll, förtroende och tajming. Filmen skapades i ett läge då förbundsstyrelsen hade uteslutit Kristofer Lundberg, regionstyrelsen stängts av och det är uppenbart för alla att förbundet var motståndare till utåtriktade protester. Så kommer en video som tar ställning mot detta, som är tydlig med vad marknadshyra innebär och ger svar på nästa steg.

Pär Johansson och Linda Kreuzinger skapade filmen tillsammans.

Linda var också en av organisatörerna bakom den lyckade selfiekampanjen mot marknadshyra.

– Socialistiska arbetsmetoder har länge behövt en uppgradering och anpassning till nutiden. Kanske har corona tvingat oss att tänka nytt om vi vill att fler deltar i kampen, erfarenheter att ta med till post-corona? säger Linda Kreuzinger, ordförande i lokala Hyresgästföreningen på Pennygången och aktiv i 18 aprilkommittén.

– Under en global pandemi där människor blir allvarligt sjuka och dör räcker inte svaret att arbetarrörelsen fixar en matkasse till grannen.

Vi måste organisera våra bostadsområden både för att fixa matkassar och stoppa vräkningar och ekonomisk misär i pandemins fotspår.

Linda lyfter att lokala föreningar ska synas mer under corona än tidigare både på nätet, i kampen och i solidaritet – att erbjuda ett samhälle som organiseras på andra grunder än kapitalistiska. ■ Kristofer Lundberg

Pär Johansson.

På 1 maj kommer alla partiföreningar att ha ett gemensamt digitalt stormöte; mer info på sid 16. Därför har flera partiföreningar inget vanligt veckomöte. Men du kan ändå kontakta oss på orterna nedan!

Boden:

Arbetslägret Storsien Tid: Tisdag den 28 april kl 19.00.

Plats: ABF-lokalen i Boden + digitalt (kontakta oss om du vill delta via länk).

För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Örebro:

För info: 072-736 14 69.

Haninge:

Arbetslägret Storsien Tid: Tisdag den 28 april kl 19.00.

Plats: Partilokalen + digitalt (kontakta oss om du vill delta via länk).

För mer info: 073-053 68 84.

För mer info: 073-732 33 97.

Sundsvall:

För mer info: 070-396 47 83.

Rapport från partistyrelsen Tid: Torsdag den 30 april kl 18.00.

Plats: Digitalt via Skype.

För info om deltagande: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Umeå:

Göteborg:

För mer info: 070-993 99 94.

Ge ett stöd till kampen

M

ed ungefär tio dagar kvar i skrivande stund har 13 020 kronor samlats in till ekonomkampanjen för april månad. Men ännu har inte allt räknats in, och vi satsar på att ha en rejäl insamling på 1 maj (mer info på sista sidan om 1 maj).

Hittills har två regioner – Västerbotten och Mellannorrland – klarat mer än hälften av sina lokala mål med 60 respektive 53 procent, men genomsnittet för landet som helhet är däremot lägre med 21 procent.

Trots det svåra läget har 7 140 kronor skänkts under den gångna veckan från framför allt nyblivna prenumeranter på Offensiv. Sedan må-

nadsskiftet har 22 personer börjat få Offensiv hemskickat varje torsdag, varav 12 har valt att betala via autogiro. Totalt har 218 prenumerationer sålts i år varav 43 via autogiro.

Om du vill skicka ett bidrag till ekonomikampanjen är det enklast att Swisha ett belopp till 123-240 32 85. Det går också bra att sätta in ett belopp på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Borås:

Helsingborg: För info: 070-885 44 86.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

För info: 079-340 59 97.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Västerås:

För info: 073-740 39 54.

Eskilstuna:

För info: 073-373 33 61.

Stockholm:

Sthlm Norra För mer info: 070-990 38 40.

Sthlm Södra För mer info: 073-509 06 84.

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

SOCIALISTISKT

• Riv upp oroande inskränkningar i demokratiska rättigheter som riskerar att permanentas – försvara strejkrätten.

• Stäng skolor, åtminstone i områden med smittspridning i samhället – med bibehållen fritidsverksamhet för barn med föräldrar med samhällsbärande jobb inom t ex vården och för barn som särskilt behöver det.

• Inga uppsägningar eller lönesänkningar med coronaviruset som ursäkt. Facklig vetorätt mot varsel och organisationsförändringar.

Nej till statligt stöd till storföretag med fulla kassakistor – statliga pengar ska gå till verksamhet och anställda. Hota med strejk för att stoppa alla aktieutdelningar. Stöd till småföretag, idrotts- och kulturbranschen istället för miljardbidrag till storbanker. Inför kortare arbetstid med full lön och fortbildningsmöjligheter om det uppstår brist på arbete.

• Öppna a-kassan – full kompensation för inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Även till de som inte kvalificerar sig eller är medlem i någon a-kassa.

• Kamp mot all rasistisk nationalism och sexism. Arbetarrörelsen måste stå för enighet, internationell solidaritet och självständig arbetarkamp mot klasspolitiken som låter arbetare drabbas medan storföretagen får miljarder.

• Stoppa tvångsutvisningar – amnesti för alla flyktingar. Omvandla alla uppehållstillstånd till permanenta – uppehållstillstånd kan inte baseras på inkomstförsörjning när ekonomin krisar.

• Flygindustrin och andra fossilindustrier är inte hållbara även efter ett coronautbrott. Använd krisen för att förstatliga flygbolag, vidareutbilda anställda och ställa om till hållbara transporter. Gratis kollektivtrafik är redan tillfälligt infört på Stockholms bussar och bör utvidgas till hela sektorn. Påbörja genast en liknande klimatomställning vad gäller matproduktion, varuproduktion, energisystem, gruvnäring med mera.

• Avskaffa kapitalismens vinstjakt, rovdrift på människor och natur, toppstyrning och hemlighetsmakeri, som har gett viruset fritt spelrum och lagt grunden för dagens kris.

• Demokratisk socialistisk planering av ekonomin, där människors hälsa och välmående och ett hållbart förhållande till naturen prioriteras framför vinstintressen hos en liten superrik maktelit.

PROGRAM MOT corona

• Facklig kamp för full kompensation till drabbade. Smittskydd och omställning av verksamheter efter behoven. 100 procent i sjukpenning, VAB, smittbärarpenning och permitteringspenning.

• Bygg omedelbart ut smittskyddet för vård- och äldreomsorgspersonal och andra utsatta arbetargrupper. Statlig produktion av skyddsutrustning och tester NU – ta över nödvändiga resurser från privata företag.

• Gratis vård till alla som vistas i Sverige – tillgång till vård är en mänsklig rättighet.

• Att stanna hemma förutsätter ett hem. Nej till alla vräkningar – bostäder åt alla! Hyresfria månader för hyresgäster för att kompensera i krisen.

• Massiv statlig satsning på att förstärka arbetet med smittspårning, virustester, desinficering och fri tillgång till handsprit på alla offentliga platser, kollektivtrafik och så vidare. Ställ om militära resurser till civila för dessa uppgifter.

• Utökat virustest till alla misstänkta fall så att hela hushållet kan sätta sig i karantän.

• Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder NU till vård och omsorg i offentlig ägo utan vinstintresse. Stoppa alla nedskärningsplaner omedelbart och utveckla krisplaner under kontroll av vårdpersonal och fackföreningar för att snabbast möjligt kunna bygga ut vårdkapaciteten. Riv upp avskaffad värnskatt och RUT-avdrag – låt de rika betala.

• Ge vikarier i vården fast jobb. Tjänstledigt och ekonomiska incitament för sjukvårdsutbildade som har valt att jobba med annat, men som kan tänka sig att tillfälligt eller långsiktigt jobba i vård eller omsorg.

• Stoppa dränering av resurser genom marknadslösningar i vården – ta omedelbart över all privat, vinstdrivande verksamhet i offentlig ägo.

Styr om från marknadstänk och byråkrati till vård. Nej till New Public Management och ”Just-in-time”.

• Förstatliga läkemedelsbolag, produktion av skydd och medicinsk utrustning för en planering av verksamhet efter akut behov idag och efter samhällets långsiktiga behov.

• Inför rätt för anställda på icke samhällsbärande arbetsplatser att arbeta hemifrån alternativt att vara lediga med full lön i områden med virusutbrott.

Svaret är socialism

a

DIGITALT STORMÖTE J A M A T S R Ö F Å P

Covid-19:

Kapitalismen är sjuk Var med och utveckla

socialistiskt vaccin Kl. 14.30

livesändning från Rättvisepartiet Socialisternas facebooksida och youtubekanal

Kl. 15.40 eftersnack för alla via zoom Huvudtalare: KRISTOFER LUNDBERG – hyresrättsorganisatör Göteborg LIV SHANGE MOYO – kommunfullmäktige Luleå KSHAMA SAWANT – kommunstyret i Seattle, USA • • • • •

En panel av marxister svarar på frågor som skickas in 1 maj-plakattävling med bästa juryn Musik, poesi och filmer Arbetarröster om corona och behovet av omställning 1 maj – insamlingen

Gå med i eventet ”Covid-19: Kapitalismen är sjuk” för att få uppdateringar om programmet.

Frågor till: elin.gauffin@socialisterna.org

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.