14 maj 2020 / # 1 400 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Krisen inom äldreomsorgen
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
KAMPANJ
Vårdanställda: ”Vi måste bli fler”
3, 5 7
Hyresstrejker – förr och nu
- läs mer på sid 2 och 6
GÅ MED I RÄTTVISEPARTIET
SOCIALISTERNA
Coronakrisen belyser det starka behovet av en demokratisk och socialistisk värld i samklang med naturen. Det är för detta som Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och International Socialist Alternative (ISA) kämpar. ISA är en internationell socialistisk organisation som finns i över 30 länder och som RS är med i. Bli medlem i RS/ISA, kom med i kampen för socialism!
Foto: Natalia Medina
Foto: Arbetsmiljöverket
– en följd av högerpolitikens nedskärningar & privatiseringar
8-9
Skriv till rs@socialisterna.org för info!
16
”Flyktingar räknas inte”
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
Stoppa mäns våld mot kvinnor
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
14 MAJ 2020 # 1 400
2
STAT OCH KAPITAL I SAMMA BÅT
F 20 ÅR AV NEDSKÄRNINGAR
T
rots alla risker och den berättigande oron samt fortsatt snabb smittspridning har allt fler regeringar börjat lätta på restriktionerna och öppna upp sina ekonomier. En för tidig öppning kan inom några veckor följas av att smittspridningen tar fart igen, som i exempelvis Singapore och som den har börjat göra i Kina och Sydkorea. Utvecklingen i dessa länder sänder varningar om vad som kan ske i USA, Ryssland och flera EU-länder. Över 4 miljoner människor i världen rapporterades den 11 maj vara smittade och nära 300 000 hade dött i viruset, 200 000 fler döda sedan den 11 april. Men siffrorna anger bekräftade fall; det verkliga antalet smittade och döda är betydligt högre. I Sverige rapporterades 3 256 dödsfall i måndags och totalt 26 670 bekräftade fall. Av de avlidna var 90 procent 70 år och äldre, hälften av dem bodde på äldreboende och en fjärdedel hade hemtjänst. Efter mer än två månader av smitta råder det fortfarande en skriande brist på skyddsutrustning. ”Bara fyra av tio av sjuksköterskorna upplever att de har fått tillgång till den skyddsutrustning som hade behövts under mars och april. Regionernas oförmåga att ge personalen rätt skydd har lett till ojämlik vård och utsätter de som nu arbetar i vårdens och omsorgens frontlinje för oro och risk” (Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro på DN
Debatt på den internationella sjuksköterskedagen den 12 maj). ”Det är extremt viktigt att skydda de äldre,” sa både regeringen och Folkhälsomyndigheten när smittan började få fäste i början av mars. Men två månader senare får såväl regeringen som myndigheterna erkänna att ”vi misslyckades med att skydda de äldre. Coronakrisen visar att det är svårt att få äldreomsorg att fungera” (statsminister Stefan Löfven den 8 maj). ”Jag blev förvånad när jag insåg hur illa rustad äldreomsorgen var. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt”, sa Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i SVT:s Agenda i söndags. Men efter två årtionden av ständiga nedskärningar och privatiseringar av äldreomsorgen saknar alla uttalanden om att ”vi visste inte” trovärdighet. Krisen inom äldreomsorgen är politiskt skapad. Äldreomsorgen har utsatts för neddragningar på sammantaget 23 miljarder kronor de senaste 20 åren. Idag träffar en äldre med behov av hemtjänst i snitt 16 olika personer under en tvåveckorsperiod, en ökning från 12 personer sedan 2007. 96 procent av kommunerna planerar ytterligare nedskärningar i äldreomsorgen i år. ”Sparbehovet bedöms till mellan 2,5 och 3,5 miljarder kronor år 2020. Den mest detaljerade beräkningen pekar på det största sparbehovet. Sparbehovet mildras av de tillskott som har aviserats av regering och riks-
Foto: CC
BAKOM DAGENS KRIS I ÄLDREOMSORGEN
dag. Men tillskotten innebär inte att äldreomsorgen slipper spara 2020 jämfört med 2019” (Budget ur balans – en granskning av äldreomsorgens ekonomi och arbetsmiljö, Arena Idé, mars 2020). Men på vägnar av nedskärningspolitikerna hävdar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i sin nya ekonomirapport att alla ”påståenden om att kommunerna har dragit ned på äldreomsorgen är felaktiga” (SKR: Ekonomirapporten, maj 2020, sid 58). Enligt SKR behöver dock landets kommuner och regioner ett tillskott på 8 miljarder kronor om välfärden ska klara coronakrisen. Det är alldeles för lågt räknat. SKR:s prognoser hade redan när de publicerades körts över av krisutvecklingen; vad gäller arbetslösheten, minskningen av antalet arbetade timmar och dess påverkan på skatteinkomsterna samt kostnaderna för att åtgärda den växande ”vårdskulden” i pandemins spår. Kommuner och regioner behöver ett årligt tillskott på omkring 50 miljarder kronor för att klara krisen och påbörja en nödvändig upprustning av välfärden, höja lönen och förbättra villkoren för personalen inom vård, skola och omsorg. Det i sin tur kräver organisering och kamp för en helt annan politik än dagens – en socialistisk politik som låter superrika, storföretag och banker betala för den totalrenovering och omställning av samhället som krisen har gjort akut. ■
astän Tillväxtverket nu säger, med stöd av alla riksdagspartier, att man inte kommer att ge krisstöd till bolag som gör stora aktieutdelningar kan icke-behövande börsbolag med stora kassor fortsätta att inkassera statligt stöd. Men nej hade Tillväxtverket och de styrande kunnat säga även innan enligt de regler som tidigare har beslutats. Hur som helst stör inte beslutet kapitalisternas nattsömn, utan de kan ta emot krisstöd nu för att om några månader besluta om utdelning. Det är heller inte långt till nya stödpaket parat med ursäkter till ”näringslivet” för att regeringen känt sig tvungen att kritisera fortsatta utdelningar. Minns bara finansmarknadsminister Per Bolund (MP) som efter att ha sagt att börsbolagen kanske borde ha lite krisberedskap snabbt tog tillbaka allt han sagt, och det var väldigt lite, och gjorde offentlig avbön: “Vissa försöker nu framställa det jag sa som en attack på svenska företagare. Så är det naturligtvis inte och jag är ledsen att det jag sa tolkades som kritik mot företagare”, skrev han på sin Facebook-sida samtidigt som hela regeringen för hundraelfte gången bedyrade att man står bakom ”det svenska näringslivet”. De stora aktieägarna har sedan 2010 kammat hem 1 718 miljarder kronor, vilket är mycket mer än de totala utgifterna i regeringens senaste vårändringsbudgeten. Förra året blev det mer än någonsin; uppemot 269 miljarder kronor delade börsbolagen ut till sina ägare. Det var ungefär lika mycket som den totala kostnaden för landets förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola. I fjol gick klädjätten H&M till och med till banken och lånade för att ägarna, det vill säga familjen Persson, skulle få ännu en rekordutdelning. Klanhövdingen Stefan Persson fick hela 16 miljarder kronor, och med det ökade hans samlade förmögenhet till 178 miljarder kronor – en summa som skulle kunna finansiera vården i merparten av landets 20 regioner under ett år.
D
et är inte bara många vinst- och utdelningsrekord som har slagits genom åren, utan börsbolagen har också spenderat allt större summor på återköp av aktier, för att den vägen berika aktieägarna. Denna parasitära verksamhet är ovanpå allt det här dessutom skattesubventionerad. Istället för statligt stöd till giriga kapitalister, som bara väntar på nya utdelningsfester, krävs det statligt övertagande av företag och banker under de anställdas demokratiska kontroll och styre. ■
”Kollegor har varit halvvägs ner i graven”, säger Karolinskas huvudskyddsombud och överläkare Christer Lidman i en varning om arbetsmiljön, som menar att händelsen där en medarbetare smittades av covid-19 och hastigt avled är ”som toppen av ett isberg” (skärmbild svt.se den 12/5).
Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
14 MAJ 2020 # 1 400
3
Sänk inte
pensionerna
V Rodrigo Gutierre
z.
tte Ganga. Valeska Navare
Röster från golvet ”Vi måste bli fler”. Det är en slutsats som många av de vårdanställda i Västra Götaland som Offensiv har pratat med drar, som berättar om den extremt pressade arbetssituationen under covid-19-pandemin. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
Valeska Navarrete Ganga, arbetar på operationsenheten i centralkliniken på Östra sjukhuset: – Jag är så trött, helt utmattad. Det känns i kroppen varje dag jag kommer hem. Jag känner hur psykiskt trött jag är när jag bara vill sova, men när jag sover drömmer jag bara om hur jobbigt det är på jobbet. – Snart orkar jag inte mer. Jag skulle vilja stanna hemma, som många andra kommer göra på en röd dag, men jag kan inte för att mitt schema har blivit ändrat. Jag är beordrad att jobba och beviljas ej ledighet. – Jag skulle vilja stanna hemma och vila, men imorgon ska jag tillbaka till IVA [intensivvårdsavdelningen] och ta hand om alla dessa patienter som kämpar för sina liv. Om de kämpar kan jag också kämpa lite till för deras skull. Valeskas huvudsakliga uppgifter är förberedelserna inför en operation. Hon tar emot patienter som är cancersjuka. En av de viktigaste uppgifterna är att tänka på alla detaljer som ger patienten en bra och säker omvårdnad före och efter operationen. – Vår situation har förändrats jättemycket sen covid-19. Verksamheten fick dra ner på antalet operationer och bara operera cancerpatienter och akuta operationer.
De fick bygga om och göra flera platser för de smittade patienterna som är i behov av IVA-vård. – Vi fick en snabbutbildning på IVA-vård för att hoppa in till IVA och hjälpa till att avlasta vårdpersonalen där. Våra scheman och arbetstider har blivit ändrade från att vi gjorde var femte helg till att nu göra varannan helg plus nätter. – Vi är utsatta för mycket stress. Vi som jobbar på operationsenheten är inte vana och har inte kompetensen för att jobba på IVA, men är tvungna att jobba där ändå. Vi gör vårt bästa, men samtidigt är det inte det optimala för patienterna. – Många av oss är utmattade både kroppsligt och psykiskt, och man börjar se att det resulterar i sjukskrivningar. Vi har hela tiden kunnat arbeta bra skyddat, med den rätta skyddsutrustningen, och de fackliga har gjort sitt arbete för att det skulle fortsätta så. – Covid-19 var ju något nytt för alla. Ingenstans i världen var man förberedd på att hantera detta. – I Sverige behöver vi definitivt få mer resurser, få in mer kunnig och specialiserad personal och absolut få högre löner. Vi går på knäna, men löner nämns inte! Det är inte ens säkert att vi får semester i år. Vi behöver mer personal, högre löner och bättre arbetsvillkor.
Rodrigo Gutierrez, anestesisjuksköterska som i vanliga fall arbetar på en operationsavdelning på Sahlgrenska, men i samband med pandemin arbetar på intensiven: – Det är en stor omställning med att ta hand om dessa patienter jämfört med att söva en patient på operation. Även de som vanligtvis jobbar på intensivvården uttrycker hur arbetsbelastningen samt arbetsmiljön skiljer sig mycket från deras vardag. – Att jobba i en skyddsutrustning kan kännas tungt, varmt och svettigt. Det är viktigt att den sitter bra från början, för du kan inte korrigera andningsmasken eller visiret inne hos patienten då risken för kontamination är stor. Det blir minst tre-fyra timmar inne hos patienten innan du kan ta dig ut till den ”rena” sidan och få av dig all skyddsutrustning och andas frisk luft. – Tillgången till skyddsutrustning var initialt en bristvara som fick handhållas sparsamt. Därav rutinerna för att det inte skulle bytas i onödan. Men det upplever jag har blivit bättre nu. – Min uppfattning angående personaltillgång är att det finns, men många har lämnat landstinget för att ta sig till arbetsgivare som erbjuder bättre villkor. I dessa tider när vården satts på prov har många gjort sitt yttersta för att ge alla patienter bästa möjliga vård trots omständigheterna. – Men det är de styrande som har ansvaret för att skapa förutsättningen för att personal vill komma tillbaka. Det pratas nästan varje år om ekonomiska underskott och hur detta kommer att påverka verk-
samheten – vad som kommer dras in på. Samtidigt finns det pengar för att bygga nya sjukhus där budgeten övertrasseras med extremt höga siffror. Konsulter som hyrs in till summor som kan ifrågasättas. Det är ett systemfel som måste korrigeras för att få svensk sjukvård på fötter igen.
Ramses Lopez Flores, arbetar på infektions-IVA i Göteborg: – Arbetssituationen har förändrats drastiskt. Jag började arbeta på infektions-IVA i november; jag hann uppleva några ”vanliga” månader innan vi fick in vår första covid-19patient under mars månad. – Nu har man gjort om vår avdelning till Västra Götalands epidemicentrum. Vi får in de patienter med covid-19-symptom som mår sämst för att sen kunna slussa dem vidare när de väl är intuberade, nedsövda i respirator. I samband med detta har allt förändrats. Vårdtyngden har ökat, samt pres sen på oss som jobbar där. – Ingen hade klarat av denna period själv utan hjälp av sina kollegor och människor utanför sjukhuset som har stöttat oss. Men nu är vi otroligt trötta på denna situation. Nu längtar vi efter semester. – Det som hade hjälp oss mest under denna kris hade varit att anställa fler vårdpersonal. Vi ser dagligen att situationen hade varit lättare att hantera om vi hade extra undersköterskor eller sjuksköterskor på plats som kunde avlasta de ansvariga sjuksköterskorna i olika moment, samt kunna assistera vid intubering och andra komplicerade moment där det krävs välutbildad personal. ■
Foto: Elias Theodorsson, privat
I vårdkampens frontlinje:
åra pensionärer tillhör de hårdast drabbade under coronakrisen. Inte bara som en utsatt riskgrupp där svagare kroppar och immunsystem har gjort dem sjuka eller satt dem i karantän från vänner, barn och barnbarn. De drabbas nu också av högre kostnader när de till exempel förväntas beställa sina matvaror i kassar transporterade till dörren för ett högre pris än i affären. Ingen hit för seniorer som redan är tvungna att skära i sina utgifter för att pensionen ska räcka till. Därför kom beskedet om att pensionen troligen sänks nästa år som en ny smäll för fattiga pensionärer. Pensionsmyndigheten räknar med att inkomstpensionen med tilläggspension nästa år kommer att sänkas med 180 kronor i månaden för den som har en inkomstpension på 12 000 kronor. Varför? Dagens pensionssystem är inte enbart en rättighet som arbetare har betalat till av varje månadslön. Inkomst- och til�läggspensionen är marknadsstyrd och knuten till den aktuella inkomstutvecklingen.
Pensionsmyndigheten räknar med att coronakris och ett ras i tillväxten nästa år kommer att innebära en lägre inkomstutveckling och en högre arbetslöshet, vilket i sin tur innebär lägre pensionsinbetalningar och som konsekvens sänkta pensioner. Inkomstpensionen följer inte prisindex och regleras inte efter prisändringar i ekonomin. Det gör däremot garantipensionen, som är ett grundskydd för personer med de lägsta pensionerna. Premiepensionsandelen i pensionen är knuten till börsutvecklingen och beräknas av pensionsmyndigheten att minska med åtta procent nästa år. Många äldre har låga pensioner, en ansenlig del har blivit fattigpensionärer och den större delen av dem är kvinnor. En befarad sänkning av pensionen nästa år lindras av ett pensionstillägg nästa år. Samtidigt är tillägget olika från pensionär till pensionär och riskerar att urholkas av höjda matpriser på grund av coronakrisen. Pensionsmyndigheten kommer att följa upp sin prognos om nästa års pensioner med en ny prognos i juli. RS och Offensiv säger: • Stoppa alla planer på sänkta pensioner – höj pensionerna nu! • Riv upp det marknadsstyrda pensionssystemet. Återinför statlig ATP-pension för en ekonomisk trygg ålderdom. Stefan Lundqvist
INRIKES
14 MAJ 2020 # 1 400
4
På två månader har 120 000 förlorat sina jobb – då vill regeringen göra det lättare att avskeda folk. Den budkavle som kommer från IF Metall på Volvo Umeverken har samlat en massiv opinion. Här en lista på de fack som hittills har skrivit under: IF Metall
IF Metallklubben Volvo Lastvagnar, Umeå IF Metallklubben Volvo CE, Hallsberg IF Metallklubben På Elme Spreader AB, Älmhult IF Metalls Verkstadsklubb på Gestamp Hardtech IF Metalls Verkstadsklubb Geberit Produktion AB, Bromölla IF Metalls Verkstadsklubb på GE Healthcare, Umeå IF Metalls Verkstadsklubb på Siemens, Finspång IF Metallklubben Volvo Bussar, Uddevalla IF Metalls verkstadsklubb vid AQ Enclosure Sollefteå AB IF Metall Verkstadsklubb Sanmina, Örnsköldsvik Verkstadsklubben Boschrexroth Mellansel AB Verkstadsklubben IF Metall Enertech i Ljungby IF Metalls verkstadsklubb Dorotea Mekaniska AB, Dorotea IF Metalls verkstadsklubb AQ Wiring Systems, Mjällom IF Metallklubben Ewellix, Göteborg IF Metallklubben Ålö AB, Brännland IF Metallklubben vid Caterpillar Propulsion Production AB IF Metall Verkstadsklubben på ABB Power grids, Landskrona IF Metall verkstadsklubb Motala Verkstad, Motala Stål och Metallklubben Suzuki, Garphyttan IF Metall Järnbruksklubb SSAB EMEA, Borlänge IF Metall Jernbruksklubben på Union Electric Åkers, Åkers Styckbruk IF Metall Gruvklubben Boliden, Boliden IF Metall Gruvklubben 64, Zinkgruvan Mining AB IF Metall avd 2 Norrbotten IF Metall avd 3 Norra Västerbotten IF Metall avd 4 Södra Västerbotten IF Metall avd 19 Östra Värmland (stort antal enskilda medlemmar på Kubal, Sundsvall)
Seko
– absurd utredning på väg Den 31 maj kommer regeringens utredning om lagen om anställningsskydd, LAS. En utredning som vill göra det lättare att avskeda – när över 120 000 blivit arbetslösa de senaste två månaderna! PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
U
tredningen om att göra det lättare att sparka anställda har alltid varit fel, och nu är den helt absurd. Även LO-toppen känner trycket. För-
handlingar om hur avskedanden ska gå till har hela tiden kritiserats hårt av fackligt aktiva och flera fackförbund. För två veckor sedan pressades LO att dra sig ur de hemliga förhandlingar som hade pågått med Svenskt Näringsliv. Och en vecka senare sa LO att den statliga utredningen inte behövs. Men det är en ”sent ska syndaren vakna”-reaktion från LO-ledningen, som hela tiden har hoppats på en överenskommelse med arbetsköparna i Svenskt Näringsliv, som skulle tillfredsställa regeringens januariöverenskommelse med Liberalerna och Centern tillräckligt mycket för att undvika en ny lag.
Foto: Natalia Medina
”Lättare att avskeda”
Seko Stockholm Seko Klubb Västtåg Seko Lok Pendeln Seko Mellansverige Klubb 203 Väg & Anläggning SEKO Klubb Pågatåg Seko Lokförarna SJ Stockholm/Hagalund SEKO Vård Klubb 501 Mellansverige SEKOs Förhandlingsorganisation i NCC Seko Vattenfall klubb Forsmark SEKO Pendelklubben Stockholm SEKO Klubb 124 (Branch Spårtrafik) Seko Väg & Banklubben, Värmland-Örebro Seko Postklubb, Stockholm Kriminalvårdsfacket SEKO FO Kriminalvård Seko Tunnelbanan, klubb 111 Seko Posten Klubb Väst SEKO Citymailkubbens Seko Lokalbaneklubben, Stockholm Seko Branchorganisation Väg och Ban
LO:s tidning Arbetet (arbetet.se) redovisar en rad häpnadsväckande fakta om hur otrygg den svenska arbetsmarknaden är: ”I OECD:s rankning av anställningstrygghet i olika länder har Sverige sedan 1990 gått från toppen till botten när det gäller tillfälligt anställda.” I Sverige är 17 procent tidsbegränsat anställda, medan motsvarande siffror för Storbritannien och USA är 5,5 respektive 4 procent. Störst är andelen inom Hotelloch restaurangbranschen, där 42 procent har tidsbegränsade jobb. Bland kvinnor i den branschen är det hela 46 procent, i princip hälften. Inom detaljhandeln har 30-40
Transportarbetarförbundet
Transportarbetareförbundet avdelning 9, Örebro Transportklubben på UPS, Göteborg
procent tidsbegränsade jobb, uppger Handels avtalssekreterare Per Bardh till Arbetet. Regeringen och arbetsgivarna låtsas att försämringar för de 83 procent med fasta jobb skulle kunna ge förbättringar för de tillfälligt anställda. Det är en bluff. Att facket backar från viktiga principer om anställningstrygghet kommer att uppfattas som ett svaghetstecken och följas av nya förslag till försämringar. LO-ledningens linje om att söka samförstånd med arbetsköparna går helt emot hur storföretagen agerar nu under krisen – anställda avskedas och permitteras, medan de hundra-
Pappers
Pappers Avd 111, Grycksbo Pappers avd 34 Mörröm Pappers Avd 29 Obbola
Fastighets
Fastighetsklubben vid SGS Studentbostäder Fastighetsklubben på Samhall i Göteborg Fastighets avdelning Norrköping
Handels
Handelsklubben på Martin & Servera i Enköping Handels regionala fackklubb inom Hyresgästföreningen region Sydost
Livs
Livsklubben på Nybergs Deli i Johanneshov/Stockholm
Kommunal
Kommunal Västerbottens ArbetsplatsKlubb Umeå Trafik Kommunal Västerbotten Sektion Umeå Kommunal Sydost, sektion Karlskrona
Elektrikerna
Elektrikernas ortsklubb i Västervik, Svenska Elektrikerförbundets (SEF) fackklubb på Åby El, Norrköping, Elektrikerförbundet Avd.1 (VK-1 ) Klubb 67, Stockholm Elektrikerförbundets montörsklubb på Elektro-Emanuel, Skene
GS
GS-klubben Gruvöns sågverk, Grums
Byggnads
Byggnads Stockholm-Gotlands medlemskrets Huddinge
HRF
HRF-Klubben Gothia Towers, Göteborg
Hamnarbetarförbundet
Svenska Hamnarbetarförbundet Avdelning 121 Karlshamn Svenska Hamnarbetarförbundet Avdelning 6, Helsingborg Svenska Hamnarbetarförbundet Avdelning 80, Holmsund Svenska Hamnarbetarförbundet Avdelning 21, Halmstad
TCO
Unionen Mitel Sweden Unionenklubben Semantix Unionenklubben vid Sveriges Utbildningsradio AB Lärarförbundets lokalavdelning, Boden BD 12 Lärarförbundets lokalavdelning, Växjö Lärarförbundets lokalavdelning, Eskilstuna Förbundet Folkhögskollärarnas lokalavdelning Globala folkhögskolan
SACO
Sveriges ingenjörer sektion Skåne
tals miljarder kronor som har delats ut i aktieutdelningar och bonusar ligger orörda. Och ökningen av arbetslösheten kommer att fortsätta. Det finns ett starkt tryck inom fackföreningsrörelsen mot försämringarna. Flera fackförbund, med Seko och Kommunal i spetsen, har protesterat. Det behöver bli startskottet på kamp och mobilisering av medlemmarna, så snart det är möjligt igen, för bättre villkor för alla löntagare med start i de verkliga nyckelsek to rer som hållit igång samhället under krisen – vård, omsorg, skola, handel, transporter med flera. ■
U
nder söndagen höll 18 Aprilkommittén ett nytt möte för aktivister mot marknadshyra. Mötet samlade hyresgäströrelsen i bred bemärkelse, vilka valde en plattform att verka efter och valde en interimstyrelse som kan leda arbetet fram tills ett årsmöte kan hållas. Mötet slog fast vägen fram för en nyorganisering. Syftet som slås fast är att ”aktivera och mobilisera hyresgäster att ta aktiv ställning mot marknadshyra, utförsäljning, ombildning och renovräkning, för rätten till en bra bostad för alla och en social bostadspolitik som en självklar del av välfärden.” 18 Aprilkommittén konstaterar att ”kampen mot marknadshyra kommer att vara en prioriterad del under hela utredningstiden, men alla frågor hänger ihop. Det handlar om kampen för hyresgästernas makt över sitt boende och lokalom-
råden. Att verka för en demokratisk och kämpande hyresgäströrelse och lägga grunden för denna.”
18 Aprilkommittén antog en målsättning med målet ”att stoppa förslaget om marknadshyror, att stoppa ombildningar, utförsäljning och renovräkning, att stärka hyresgästkollektivet genom att skapa en tillräckligt stor bostadspolitisk rörelse som gör det omöjligt att genomföra försämringar för hyresgästerna.” Kommittén konstaterade att ”en sådan rörelse har potential att växa och utvecklas till en offensiv, bred och politiskt radikal hyresrättsrörelse som kan forma egna visioner om vilket samhälle vi vill att våra barn och barnbarn växer upp i.” Den organisationsform som rörelsen valt att arbeta efter är ”en rörelse och plattform som enskilda kan sluta upp till och som samver-
kar och samarbetar med andra föreningar och organisationer som delar visioner och värdegrund. (...) Ett gemensamt forum för organisering, spridande av material, information, nyheter och annan kommunikation. Plattformen konkurrerar inte med andra organisationer, utan syftar till att stärka hyresrätten och samla bredd i frågan som redan finns och vara ett forum för organisering, debatt, diskussion och folkbildning för de som så önskar stärka sitt engagemang i frågan.”
Mötet konstaterade att de brister som finns inom andra föreningar när det kommer till öppenhet och demokrati inte ska vara inom 18 Aprilkommittén. En ledning valdes ”att leda arbetet fram till ett ordinarie årsmöte kan utlysas efter coronakrisen”. Ledningen har en förankring i viktiga rörelser som
Foto: Sari Hevosaho
Fortsatt organisering mot marknadshyra i Västra Sverige
18 Aprilkommittén vill bli en landsomfattande rörelse mot marknadshyror.
arbetar i frågan som exempelvis Hyresgästföreningen, fackföreningar, partier och idéburna organisationer. I den plattform som mötet an-
tog slår de fast att ”Vi lägger grunden i Västra Sverige, men med målet en landsomfattande rörelse.” ■ Offensivs reportrar
14 MAJ 2020 # 1 400
I korthet
Trycket lättar, men pressen finns där
5
”Oacceptabel arbetsmiljö” för elever
S
kolan En undersökning från Sveriges Elevkårer visar att många gymnasieelever mår dåligt av att plugga hemma. Enkäten, med 7 500 svarande elever, visar att den största anledningen är ensamheten och stressen – var tredje uppger att den psykosociala arbetsmiljön är mindre bra eller inte alls bra. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 7 maj. – Det blir betydligt mycket jobbigare och mitt mående är sämre än när jag var i skolan eftersom jag inte får hjälp, så jag blir väldigt stressad. Jag frågar ofta läraren om jag har förstått en uppgift rätt. Man kan känna att stödet inte är det bästa, säger Olivia Barkman, som går sista året på gymnasiet, till SR. Ordföranden för Sveriges Elevkårer, Ebba Kock, anser att samhället måste ta siffrorna på allvar: – Deras arbetsmiljö är helt oacceptabel. Man hade aldrig accepterat att ens medarbetare hade det såhär dåligt. De gör en enorm uppoffring just nu och det behöver man från stat och kommun ta hänsyn till och se hur man kan sätta in rätt stödåtgärder för att skydda eleverna. De är extremt sårbara.
Flygandet minskade med 98 procent
Den senaste veckan har trycket lättat på intensivvården i Stockholm. Visserligen har nya patienter med covid-19 i behov av intensivvård tillkommit, men antalet patienter som har skrivits ut är avgjort större. Och glädjande nog skrivs flertalet ut vid liv till vanliga vårdavdelningar, i ett förbättrat skick. JOHAN SAND, narkos- och intensivvårdssjuksköterska offensiv@socialisterna.org
D
et råder en utbredd trötthet bland den vårdpersonal som tar hand om intensivvårdspatienterna. Intensivvård innebär höga krav på ständig koncentration och handlingsberedskap hos personalen, och när detta kombineras med tättslutande andningsmask, skyddsrock och ansiktsvisir i 12-timmarsskift både dag och natt upp till och över 60 timmar i veckan riskerar arbetet att leda till utmattning efter en tid. Här spelar den psykologiska påfrestningen också in. Covid-19-patienterna är ofta yngre än genomsnittet hos IVA-patienter, de har många år av aktivt liv kvar förutsatt att de överlever och den nya och tidigare okända sjukdomen verkar slå blint. Det går inte att i förväg säga vem som kommer att drabbas även om det finns identifierade riskfaktorer, varav den mest uppenbara är manligt kön: cirka fyra av fem covid-19-patienter på IVA är män. En fortfarande olöst orosfaktor som ökar stressen är frågan om semestrarna i sommar. Alla som har arbetat hårt och mycket under våren kommer att behöva återhämtning till sommaren. Men ännu finns inga klara besked om hur planeringen inför sommaren ser ut. Den stora omställningen med
omflyttning av personal som har gjorts för att kunna ta hand om covid-19-patienterna har inneburit att mycket planerad icke-akut vård fått vänta, och därmed har vårdköerna vuxit rejält. Det finns ett stort uppdämt vårdbehov som måste tas itu med, men utan återhämtning för sliten personal kommer inte så många finnas tillgängliga att göra detta jobb. I debatten om sjukvården, och i protesterna mot nedskärningarna 2019 och i år, har uttrycket ”etisk stress” använts för att beskriva den situation som vårdpersonal många gånger ställs inför när man ser vad patienten skulle behöva, men det som man kan erbjuda inte kommer i närheten av behovet. Till exempel när en läkare på akuten vill lägga in en patient, men inga vårdplatser finns och patienten då tvingas vänta utan övervakning på akutmottagningen. Trots att antalet intensivvårdsplatser har ökats, och att det hela tiden hittills under coronakrisen har funnits åtminstone några lediga platser, finns den etiska stressen där. Till inte så liten del beror det på hur sjukvården i Stockholm är organiserad. Nya Karolinska Solna, NKS, har många intensivvårdsplatser men ingen egen akutmottagning. Det
Foto: Johan Sand
Patienterna får betala priset på NKS när politisk prestige prioriteras högre än medicinska avväganden.
innebär att ett stående inslag i intensivvården i Stockholm är flytt av svårt sjuka patienter från andra sjukhus till NKS. Det finns en samordning sjukhusen emellan, och man försöker fördela vårdbördan någorlunda jämnt. Följden av detta blir att alla andra sjukhus måste flytta patienter till NKS för att kunna ha lediga platser, eftersom inga eller väldigt få patienter kommer direkt till NKS. Att flytta en svårt sjuk intensivvårdskrävande patient innebär alltid ett risktagande, att man utsätter patienten för en risk för att något ska gå fel i samband med transporten. Det finns åtskilliga vetenskapliga data som visar på en ökad risk. Exempelvis kan syresättningen hos den som respiratorvårdas försämras, blodtrycket kan påverkas negativt och teknisk utrustning kan skadas på ett sätt som äventyrar patientens säkerhet. Att flytta patienter ska egentligen bara göras om det är nödvändigt för patientens fortsatta vård, till exempel om en operation som bara görs på ett annat sjukhus är förestående. Ändå är detta risktagande inbyggt i Stockholms vårdorganisation eftersom NKS saknar egen akutmottagning. Det är resultat av politiska beslut fattade i strid med all känd vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid planeringen och utformningen av NKS och dess plats i vårdorganisationen har politisk prestige fått högre prioritet än medicinska avväganden. Priset för detta betalas av patienterna, och i någon mån av personalen som förväntas fatta beslut som inte är det bästa, utan det minst dåliga för patienten. ■
R
esor Från Swedavias tio flygplatser i landet minskade antalet avgångar med hela 98 procent i april i år jämfört med samma månad ifjol. Bara 63 000 reste i april i år, jämfört med 3,2 miljoner förra året. Anledningen är förstås coronapandemin och de reserestriktioner som har införts. Det skriver Sveriges Radio den 11 maj. Allt pekar på att flygresorna kommer att fortsätta vara på en låg nivå, oavsett om restriktionerna lättas framöver.
Fick en hink för vattenskada i taket
S
kumraskvärdar Det droppade vatten från taket hos familjen Boudree i Barkarbystaden i ett år, och när de klagade fick de inte taket lagat – de fick en hink att ställa under det läckande hålet. Och de är inte de enda som har haft dessa slags problem – flera grannar har också haft vattenskador som har krävt renoveringar. Flera bilar har skadats av att vatten har sipprat in i garaget och balkonger har fått åtgärdas. Det skriver Hem&Hyra den 11 maj. – Vi felanmälde om och om igen. Vi har klagat och klagat och klagat, ringt och ringt och ringt. (...) Jag tycker att vi har blivit så dåligt bemötta i det här. Vi försöker byta till en annan lägenhet nu. Vi vill bara bort härifrån, säger Sandra Boudree till Hem&Hyra.
Färre än hälften fick tillräckligt skydd
C
ovid-19 Enligt en Novusundersökning den 12 maj som Vårdförbundet har beställt upplever enbart fyra av tio sjuksköterskor att de har fått tillgång till den skyddsutrustning som hade behövts inom coronavården under mars och april månad. Oron för att smittas och smitta andra är också stor bland vårdpersonalen. Nära hälften, 47 procent, anser att patientsäkerheten har försämrats under coronakrisen, en siffra som stiger till 63 procent när det kommer till de som behandlar covid-19-patienter. ”De som nu sliter i vården och omsorgen måste få chans till vila och återhämtning om de ska orka i längden och sjuksköterskeyrkets status måste höjas. Vi har varken tid eller råd att vänta – låt nästa krispaket handla om att förbättra arbetsvillkoren i vården och omsorgen”, skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro i en debattartikel i DN den 12 maj.
Idrotten drabbas hårt av coronakrisen
I
drott Idrottsrörelsen i Sverige drabbas hårdare än beräknat av coronakrisen. Just nu beräknas den ligga 1,2 miljarder back fram till sista juni, och regeringens extrapengar räcker inte långt. Sverige har 19 000 idrottsföreningar. Riks idrottsförbundets ordförande Björn Eriksson sa till Sveriges Radio den 12 maj att: – Det förefaller mig ganska uppenbart att idrottsrörelsen måste vända sig till statsmakten och diskutera även andra halvan av 2020. Annars kommer det att bli riktigt illa. ■
INRIKES
14 MAJ 2020 # 1 400
6
Den aggressiva nedskärningspolitiken är bakgrunden till den undermåliga situationen på äldreboendena i Haninge.
hårdare av covid-19 Sent på tisdagskvällen den 5 maj presenterade Region Stockholm nya siffror över hur många som avlidit i covid-19 i regionen. Haninge hade då 55 avlidna i covid-19, en ökning på 10 på en vecka. Haninge hade 289 bekräftade fall av smitta, en ökning med 35 procent på en vecka, att jämföra med en snittökning på 20 procent i hela regionen. MATTIAS BERNHARDSSON
mattias.bernhardsson@socialisterna.org
E
picentrum är äldreomsorgen, där smittan spridit sig snabbt bland både anställda och boende: – Jag var jätteförsiktig, använde handskar, tvättade och handspritade ordentligt. Ändå smittades jag. Jag fick rethosta, följt av feber, muskelvärk, andningssvårigheter och tappade även smak- och luktsinne, berättar Yorgina Zaknoun, en av de anställda som har testats positivt de senaste veckorna.
Sett till överdödlighet jämfört med tidigare år är Haninge den tredje värst drabbade kommunen (av alla landets 290 kommuner) enligt SCB med en överdödlighet på 183 procent. Så många som en femtedel av alla smittade i Haninge – 21 procent – har avlidit. Bara Sundbyberg, Upplands Bro och Sollentuna har högre dödlighetsgrad bland regionens kommuner. – Det är alarmerande att hälften
av de över 70 år som har avlidit är boende på äldreboenden (Dagens Medicin). Trots detta kommer det inga nationella riktlinjer med skallkrav om hur smittspridningen på äldreboende ska förhindras, säger Katja Raetz, sjuksköterska och aktiv i Rättvisepartiet Socialisterna. Det finns en rad förhållanden i Haninge (och andra hårt drabbade områden) – främst i äldreomsorgen – som bidrar till att fler utsätts för en större mängd exponering av covid-19 än i andra jämförbara kommuner: •T rångboddhet och generellt större ohälsa i Haninges mest socialt utsatta arbetarstadsdelar. • Många har flera otrygga anställningar och kan som arbetare inte ”jobba hemifrån” som mer välbeställda kan. • 1 2-timmarspassen i Haninges äldreomsorg innebär att anställ-
Foto: Natalia Medina
Därför drabbas Haninge
da är utsatta för en större risk att exponeras. Detsamma vad gäller mer beordrad övertid och fler beordrade dubbelpass. • Hög andel timvikarier i äldreomsorgen och i hemtjänsten. Timvikarier innebär en stor genomströmning av många olika personal bland de äldre och innebär ökad risk för de äldre att smittas. Timanställda har ingen sjuklön och det finns risk att sjuka fortsätter att jobba för att kunna betala hyran. • Stor andel av Haninges hemtjänst är upphandlad till vinstdrivande privata kapitalister. Många av dessa brister i rutiner och har satt i system att bara timanställa. Genomströmningen av olika anställda per brukare är mycket stor. • Det finns inga särskilda avdelningar för smittade. Anställda har berättat att det har hänt att
smittade går runt på sin avdelning bland andra boende. • Anställda började inte testas för covid-19 förrän långt in i april. •F örsämrad bemanning på äldreboendena i Haninge innebär att färre måste göra mer och utför fler arbetsmoment där risk för smitta finns. • Stor brist på skyddsutrustning på äldreboenden och i hemtjänsten. Dessutom blir anställda tillsagda att de inte får använda skyddsutrustning såvida inte en sjuksköterska eller gruppchef bekräftat misstanke om smitta (!). • I flera fall när boende på Haninges äldreboenden har fått allvarliga andningssvårigheter har de nekats intensivvård. Även när det har funnits platser på sjukhusens IVA-avdelningar har äldre inte fått placering, i strid mot Regionens riktlinjer som säger att prioritering skall göras först när alla IVA-platser är fullsatta. • Kommunen upprätthåller inte besöksförbudet på alla äldreboenden. På flera boenden har chefer beslutat om ett stort antal dispenser från besöksförbudet. Grunden för nästan alla dessa brister är nedskärningspolitiken. Rättvisepartiet Socialisterna kräver nu att kommunledningen tar sitt förnuft till fånga när så många liv står på spel. Rättvisepartiet Socialisterna kräver bland annat: • Massiv satsning på covid-19-avdelningar. • Stoppa nedskärningarna. • Höj bemanningen, kraftigt höjda löner för att locka fler till detta så viktiga och samhällsbärande arbete. • Ta bort de påtvingade 12-timmarspassen. • Återta den privata hemtjänsten i kommunal regi. • Ordna säkra resor för anställda till och från boendena. • Ge all personal trygga anställningar och de boende riktig kontinuitet. • S täll krav på fler IVA-platser och full finansiering från staten till kommuner och regioner. ■
Marknadskrafterna måste utmanas om hela landet ska leva
U
nder förindustriell tid dominerades Sveriges export av malm och trävaror (tjära och timmer). Malmen kom då från Bergslagen och trävarorna från de stora skogarna. Fortfarande utgör gruv- och skogsnäringen en stor del av den svenska exporten. Sverige är det tredje största exportlandet för sågade trävaror. 91 procent av all järnmalm som produceras i EU kommer från Sverige. Allt enligt balansrapport #6 2020 från Hela Sverige ska leva. Malmen finns där den finns och skogarna finns där de finns. En annan viktig del av Sveriges ekonomi utgörs av vattenkraften. Denna produceras främst i de stora Norrlandsälvarna som Lule älv, Indalsälven och Ume älv. När nu vindkraften byggs ut mer och mer kan man tycka att den bor-
de byggas i närheten av där den ska användas. Men icke. De län som har störst elproduktion av vindkraft är Västra Götaland, Västernorrland och Norrbotten. Det är alltså ungefär samma områden som står för malmutvinning, utvinning av skog samt vattenkraft.
Jämför man med andra länder ser man att lokalsamhället får tillbaka mer än i Sverige. Hade till exempel Ragunda, en av Sveriges fattigaste kommuner, legat i Norge hade man fått in drygt 194 miljoner kronor i skatt av vattenkraften varje år. I Kanada beskattar man gruvbolagen regionalt och i Ryssland går 60 procent av gruvornas skatt till regionerna. I Sverige är mineralskatten 0,2 procent och statlig.
Vindkraften har ingen laglig skyldighet att betala ersättning till berörda områden till skillnad mot exempelvis Finland där man betalar en kommunal fastighetsskatt. När det gäller skogsbruket betalar skogsägaren inkomstskatt i den kommun hen är skriven, oavsett var skogen ligger. Skogsbygderna tillför statskassan betydande belopp, men får inte mycket ut av det själva. Alla som har åkt igenom våra skogsbygder har sett ödegårdar, igenbommade affärer, nedlagda skolor, igenväxande idrottsanläggningar med mera. Det är ingen naturlag att det ska vara så. Det är inte heller så att folk med glädje flyttar till storstadsregionerna. Faktum är att hela landet skulle må bättre om skogsbygdernas utveckling var mer positiv.
Att storstäderna, främst Stockholm, sväller så mycket ställer till problem där. Bostadsbrist där samtidigt som hus måste rivas eller bara står och förfaller i andra delar av landet visar på brister i det nuvarande systemet. Att Sveriges naturrikedomar finns i landets fattigaste kommuner visar att vi har ett ekonomiskt system som inte håller måttet. Vi kan inte hoppas att marknaden ska lösa problemen. Det måste till en politisk styrning. Finns viljan att utmana marknadskrafterna? De måste utmanas och makten över landets ekonomi måste ligga hos demokratiska organ utsedda av såväl lokalsamhällen som centralmakten. ■ Sigbritt Herbert
14 MAJ 2020 # 1 400
7
: a k i n ö r K skoöden
”Männviänskap” och
E
ANN-CHRISTINE HOLMSTRÖM
rs.lulea@socialisterna.org
M
ina tankar cirkulerar kring hur det ska gå för min inneboende, min nyvunna vän som väldigt snart ska på ett möte hos Migrationsverket som misstror hans historia. Jag märker av hans oro. Han pratar ibland om att allt han vill är att jobba, men att han inte får det då han i flykten glömde sin ID-handling. Han vill studera till golvläggare, men får inte det. Men vi slutar inte att hoppas förrän det verkligen är slut. Förrän alla sätt är prövade. Dock är det en komplicerad process, med skyddsskäl, asylskäl, gymnasielagen, åldersbedömningar med mera. Något som jag har lärt mig är att Sverige har en komplicerad byråkrati och kan man inte ta sig fram och skaffa hjälp ligger man pyrt till. Det finns bra advokater och det finns bra jurister som bidrar. Sen finns det alla de svenska familjerna och medmänniskorna som på sin fritid hjälper till med tillfälliga bostäder, hjälp att börja studera, skjutsar och hämtar med mera. De är fantastiska. Man samverkar runt om i landet för att kunna hjälpa.
D
et här gör vi för att vi kräver att Sverige ger amnesti åt de som kommer från bland annat Afghanistan, att det blir ändringar i gymnasielagen som gör den rimlig. På tisdag åker jag och hämtar upp min vän och dagen efter är det förhandling i domstolen och sen kan vi bara hoppas att det går väl. ■
Den internationella dagen mot mäns våld mot kvinnor den 25 november som Rättvisepartiet Socialisterna arrangerade i Stockholm.
Våld mot kvinnor –
en klassfråga Under tider av kris och krig har man historiskt kunnat se en tydlig ökning i social utsatthet och våldsbrott. Coronakrisen är inget undantag. Bland dödsfall till följd av misshandel i Sverige är en fjärdedel konsekvensen av våld i nära relationer och 67 procent av alla kvinnor som mördades 2018 var förövaren en partner eller före detta partner. AGNES RASE
offensiv@socialisterna.org
I
en intervju med Expressen tidigare i år menar Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinno-och tjejjourer i Sverige, att coronakrisen kan visa sig ha förödande konsekvenser för våld i nära relationer. I en studie som gjordes i USA 2016 till följd av finanskrisen under början av 2000-talet påvisades ett tydligt samband mellan lågkonjunktur och våld mot kvinnor. Även i Sverige kan vi se att antalet våldsbrott mot kvinnor i nära relationer ökar med ekonomisk och social utsatthet. Regeringen räknar med att arbetslösheten i Sverige kommer att stiga till 9 procent det närmsta året och hos Arbetsförmedlingen har över hundratusen anmält sig som arbetslösa. Våld i nära relationer är ofta förlagt just till hemmet och sker inom familjens snäva ramar, vilket gör att det över
hela världen har skett en ökning av våldet under karantänen och nedstängningen.
Isoleringen gör det även svårare att söka hjälp både hos polis och hos sjukvården. Många ställer in sina sjukhusbesök, vilket kan få förödande konsekvenser eftersom det ofta är där misshandeln kan upptäckas och synliggöras. Många kvinnor som blir utsatta av sina närstående söker nämligen inte vård för skador efter den faktiska miss-
Isolation är ett vanligt redskap inom en misshandelsrelation: mannen förbjuder kvinnan att gå ut, att träffa och prata med andra människor. handeln, utan för andra åkommor som kommer av att leva i skräck: magsmärtor, huvudvärk, sömnsvårigheter med mera. I möte med vården kan då dessa problem kopplas till misshandelsrelationen och kvinnan kan få den hjälp hon behöver. Dessa typer av möten kan komma att bli färre. Möten och förhör hos polis kan också komma att påverkas, då kvinnan kanske inte kan lämna sitt hem. Iso-
lation är ett vanligt redskap inom en misshandelsrelation: mannen förbjuder kvinnan att gå ut, att träffa och prata med andra människor. I tider som dessa när vi ska undvika sociala kontakter och våra arbetsplatser kan denna typ av isolering pågå utan att någon misstänker våld i hemmet. Det finns än så länge ingen planering eller beredskap för att motverka en ökning av våld i hemmet, trots all forskning och oroade experter. Dock finns det möjlighet att öka insatserna i framtiden om man ser ett ökat problem. Men då är redan skadan skedd. Könsnormer, problematisk maskulinitet, historiska och kulturella idéer om kvinnor och män är, i all ära, något av det mest intressanta och viktigaste att diskutera. Det behövs, för att vi ska kunna förändra och förbättra vår värld. Men man måste rengöra såret innan man syr igen det. Alla undersökningar och studier pekar på samma sak – våld mot kvinnor är en klassfråga. Det förekommer i alla samhällsklasser, men värst drabbade är de som lever i ekonomisk utsatthet. Och bland män som döms för mord på sin partner finns en överrepresentation av arbetslöshet, psykisk sjukdom och missbruk. Kriser slår alltid hårdast mot de mest utsatta. Och det patriarkala förtrycket är, som vi vet, kapitalismens bäste vän. ■
Foto: Joanna Chichelnitzki
n får komma tillbaka till Sverige på arbetstillstånd efter ett år i Afghanistan och Iran, en sitter på förvaret och väntar på deportation till Afghanistan, en har återigen fått avslag. En har en ny liten familj att ta hand om, men tvingas lämna Sverige; jag tänker på hans lilla son. Han kommer att ha sin pappa så långt bort under en förmodligen lång tid. En annan vill bara etablera sig, skaffa sig en familj och jobb. En som har en svensk mamma som har hjälpt till med alla tillstånd, skickat pengar för att han kunde klara sig i Afghanistan och Iran i väntan på att allt ska klaffa. Och han som har fått avslag; jag kan inte ens föreställa mig vad han tänker om sin framtid. Sviken av Sverige kanske och den hjärtlöshet som verkar gro på migrationsverket. Tolkar som inte alltid tolkar rätt, en historia som blir framförd av tolken fel och ett beslut som sedan tas på felaktig information. Allt detta påverkar människor och tvingar människor att återigen ge sig av.
ANALYS
14 MAJ 2020 # 1 400
8
Hyresstrejker 2020 – Ett historis I en rad länder reses nu krav på hyresfria månader och stopp för vräkningar. I bland annat USA har hyresstrejker påbörjats. ”Vi stödjer hyresstrejken och de tiotusentals som deltar i den”, uttalade lärarfacket i Los Angeles som ifjol strejkade för en satsning på de offentliga skolorna och bättre villkor för skolans personal. En tredjedel av USA:s hyresgäster kunde inte betala hela sin hyra i april, och miljontals fler är i samma situation i maj. De tre miljoner människor som har anslutit sig till RentStrike2020 (hyresstrejk 2020) är ett steg mot en organiserad respons på krisen. Tidigare hyresstrejker ger en bild av de möjligheter som kampen ger. ROB ROOKE international socialist alternative
Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)
D
e flesta hyresstrejker har antingen startats av att hyreshöjningar inte kan betalas eller som protester mot hyresvärdarnas vägran att underhålla bostäderna. Den förstnämnda orsaken var skälet till de hyresstrejker som bröt ut i Glasgow 1915, under första världskriget. Glasgow hade blivit ett centrum för varvsindustrin, med arbetare som flyttade till staden för att få jobb, och hyresvärdarna utnyttjade tillfället för att höja hyrorna. En rörelse ledd av arbetarkvinnor organiserade en vägra betala hyran-kampanj och hyresstrejken kom till sist att omfatta 20 000 hushåll. För att bryta strejken satte staten in polis för att genomföra de vräkningar som domstolarna sanktionerade. Det motstånd som de mötte i form av blockader följdes av upptrappade polisinsatser och arresteringar av hyresstrejkens ledare. Samtidigt började kampen i Glasgow att spridas söderut till England, där hyresgäster började organisera sig för att ansluta sig till hyresstrejken. Dagen då de kvinnliga ledarna ställdes inför rätta gick Glasgows varvsarbetare ut i strejk för att visa stöd till de åtalade och hyreskampen.
bours och kommunistpartiernas framväxt kort därefter, att lägga grunden till allmännyttans utveckling efter andra världskrigets slut (efter 1945). År 1979 bodde ungefär 42 procent av Storbritanniens befolkning i allmännyttan med genomsnittliga hyror som motsvarade hälften av hyresnivåerna i de privatägda fastigheterna. I Skottland stod allmännyttan för 85 procent av all nybyggnation under perioden 1945 till 1968.
Barcelona: 40 procents hyressänkning nu!
Den stora hyresstrejken i Barcelona har likheter med hyresstrejken i Glasgow. Den hade sin bakgrund i industrins snabba tillväxt under 1920-talet och en massiv inflyttning till staden. Giriga hyresvärdar utnyttjade den ökade bostadsbristen som följde och började chockhöja hyrorna som steg med 150 procent från 1920-talets mitt till 1931. För att möta hyreshöjningarna tog Confederacion National de Trabajo (CNT), en underjordisk och anarkosyndikalistisk facklig federation, initiativ till att organisera hyresgästerna i ekonomiska försvarskommissioner. De krav
Kapitalismen är ett system av organiserad ojämlikhet som rånar de som har lite att betala till de som har för mycket. Varvsarbetarnas strejk och demonstration mot de höga hyrorna gav kraft till hyreskampen. Regeringen tvingades dra tillbaka alla anklagelser mot strejkledarna och genomföra Rent Restrictions Act (ungefär lag om hyresreglering). Det var en lag som lade band på hyresvärdarnas värsta excesser och fryste hyrorna på förkrigsnivåer för hyresgäster i Storbritannien. Den mest framträdande ledaren för hyresstrejken var fabriksarbetaren Mary Barbour. Mary Barbour valdes efter kriget in som en socialistisk ledamot i Glasgows stadsfullmäktige. Denna rörelse bidrog, tillsammans med socialdemokratiska La-
man reste var att hyrorna skulle sänkas med 40 procent och den 21 juli 1931 gick man ut i en massiv hyresstrejk. Till en början var det 45 000 som gick med i hyresstrejken, men två veckor senare hade antalet ökat till 100 000. De privata hyresvärdarna hade uppbackning av den auktoritära regimen och det var endast med hjälp av massiv statlig repression, polisvåld och vräkningar som strejken kunde besegras. Rörelsens ledare ställdes inför rätta och sattes snabbt i fängelse. Många grannskap upprätthöll trots detta nederlag sina hyresgästorganisationer. Erfarenheterna och minnet av strejken bidrog till
Hyresstrejker har pågått i hundratals år mot slumvärdar som krokar arm med det rovgiriga kapitalistiska systemet.
att Barcelona blev den spanska revolutionens huvudfäste 1936-37.
Sydafrika: Den längsta masshyresstrejken
Under det revolutionära uppsvinget mot den segregerande och rasistiska apartheidregimen exploderade en hyresstrejk 1986 i landets största kåkstad Soweto. Hyresstrejken riktades mot Sowetorådet, apart heidregimens bostadsmyndighet. Över 80 procent av hyresgästerna anslöt sig till hyresstrejken, som kom att bli en alltmer politiserad strejk mot apartheidregimen i sin helhet. Den sammanföll med Congress of South African Trade Unions (COSATU, Sydafrikas LO) snabba tillväxt och radikalisering. Massmotståndet mot vräkningar möttes av dödligt polisvåld. I augusti sköts 20 demonstranter ihjäl av polisen. Apartheidregimen förbjöd alla offentliga begravningar för att undvika massdemonstrationer, men avstod också i allt högre grad från att vräka hyresgäster och driva in hyror. Strejken varade i åtminstone fyra år till dess att apartheid formellt upphörde och allmänna val ägde rum. Den spelade tillsammans med annan masskamp en viktig roll
i att fälla regimen, och även den nya ANC-regeringen fick problem med att driva in hyror i Soweto.
USA:s första hyresstrejk
Den första dokumenterade hyresstrejken i USA utgjordes av upproret från arrendebönder i övre New York 1839. Ett litet antal familjer ägde miljontals hektar jord, där en familj, Rensselaerfamiljen, hade 80 000 arrendebönder på sin mark. Strejken utlöstes av ett försök av jordägaren att låta hugga ner träd på en arrendebondes jordbruks mark. En strid utbröt och en av jordägarens män blev dödad. Ett massmöte av arrendebönder som genomfördes efter ett misslyckat försök att arrestera arrendebonden svor på att inte längre acceptera de stora jordägarnas diktat. De kom överens om att sluta betala arrendehyra och de såg sin kamp som en fortsättning på det revolutionära befrielsekriget (mot den tidigare brittiska kolonialmakten). Ungefär 500 ihopsamlade sheriffer invaderade området, men ställdes inför över 2 000 beväpnade jordbrukare. Sherifferna drog sig tillbaka. Till slut anlände det federala kavalleriet och ockuperade regionen, vilket resulterade i ar-
resteringar av och dödsdomar mot arrendebondeledarna. Sex år senare valdes fjorton av arrendebönderna till den lagstiftande delstatsförsamlingen och år 1846 förbjöd New York de värsta aspekterna av detta feodala arrendejordbrukssystem i delstaten.
Den stora depressionen
Börskraschen i oktober 1929 och den ekonomiska depression som sedan följde ledde till massarbetslöshet och att miljontals arbetare kom efter med sina hyror. Många hushåll blev efter med hyran och allt fler började vräkas, vilket resulterade i motstånd och att hyresgäster började organisera sig. I exempelvis New York City blev det allt vanligare att tusentals samlades för att fysiskt hindra polisen att verkställa vräkningar under parollen ”Betala inte hyran! Kämpa eller svält!”. Hyresgästorganisationerna, ledda av kommunister och socialister, uppmanade de som hade blivit vräkta att ta tillbaka sina hem genom att ockupera dem. Enligt boken Labor’s Untold Story av Richard Boyer fick 77 000 familjer tillbaka sitt hem på grund av hyresgäströrelsen i New York under denna period.
14 MAJ 2020 # 1 400
9
skt perspektiv
Lärdomar från den svenska hyresgäströrelsens historia
En avgörande lärdom från den svenska hyresgäströrelsens pionjärår är att bostadsfrågan inte är isolerad från andra samhällsfrågor. Det betyder i sin tur att frågan om bra bostad åt alla, till rimliga kostnader, inte kan isoleras utan måste sammankopplas med andra samhällsfrågor, folk- och arbetarrörelsen – att ge stöd och att söka stöd vid avgörande konflikter. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
Foto: CC
1960-talets hyresstrejk i Harlem
År 1963 manade hyresgäströrelsen i det i överväldigande hög grad svarta och latinobebodda Harlem till strejk mot hyresvärdar som höjde hyrorna, men vägrade att renovera och underhålla fastigheterna. Hyresstrejken inleddes i november och 13 000 hyresgäster marscherade till centrum för att låta stadsfullmäktige få klart för sig att de hade fått nog av slumhyresvärdar. Rörelsen gick tidvis samman med de arbetarorganisationer som kämpade för en minimilön på 1,50 dollar i timmen och ett slut på bostadsförslumningen. I januari 1964 ansåg sig borgmästaren tvingad till att uttala stöd till de hyresstrejkande och lova att pengar skulle satsas för att förbättra boendevillkoren. Strejken vann delsegrar och slumvärdar bötfälldes, men det skulle ha behövts ett batteri av åtgärder för att lyfta Harlem ur fattigdomen.
Hyresstrejker 2020
Idag handlar det främst om att försöka organisera de miljontals som inte kan betala hyran, kämpa för att hyran ska efterskänkas och att lån inte ska behöva betalas så länge krisen består.
Kollektiv organisering för att hyresgäster ska kunna överleva detta ekonomiskt utan att dra på sig förödande skuldbördor under de kommande åren är det bästa försvaret. Men för att vi hyresgäster ska kunna andas fritt måste vi kämpa för att kasta ut de privata värdarna och för allmännyttiga bostäder till låg hyra. I den tyska huvudstaden Berlin, där 85 procent av invånarna är hyresgäster, har en aktiv hyresgäströrelse tvingat stadens myndigheter till att införa hyresreglering och ett femårigt hyresstopp. Men de privata värdarna och högern är emot och har överklagat beslutet. Striden i Berlin för sänkta hyror och för att överföra de största privata hyresvärdarnas fastigheter i offentlig ägo kommer att gå vidare. Många hyresgäster kommer att lämna den här jorden efter att ha lagt hälften av sina livstidsinkomster på att betala hyresvärdar som verkligen inte behöver mer pengar. Kapitalismen är ett system av organiserad ojämlikhet som rånar de som har lite att betala till de som har för mycket. En socialistisk demokratiskt planerad ekonomi är i allt högre grad den enda vägen framåt för en ekonomiskt stabil och hållbar värld. ■
R
örelsen behöver idag liksom igår hjälpas åt för att samla erfarenheter. Vad har vi då att lära? Ett viktigt mål var rätten att förhandla för medlemmarna. Den kampen fick inte sällan föras med vapen som strejker och blockader, något som krävde uppoffring och lojalitet bland hyresgäster. Vid tiden före och efter första världskriget fanns en otrolig bostadsbrist, situationen var hemsk i hela landet. Det är värt att poängtera att det som har lett fram till den standard vi har idag, stärkt Hyresgästföreningens ställning och förhindrat att vi inte har marknadshyror, är en offensiv kamp. Den enskilde hyresgästen var rättslös, men genom kollektiv organisering hävdade hyresgästerna sin rätt gentemot fastighetsägarna. Hyresgästernas främsta vapen var solidariteten, aktiviteten och det mod som föddes i rörelsen, inte bara hos de som drabbade. På 1920- och 30-talet och ledde till en mängd öppna konflikter. Blockadvapnet var det vanligaste och som regel effektivt. Mot för höga hyror användes blockadvapnet 32 gånger bara år 1928. Dessa strider är viktiga att studera idag när vi nu ser chockhöjda hyror i snart varenda arbetarstadsdel i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra städer.
År 1926 sa Gårda Hyresgästförening ifrån mot hyreshöjning på 140 procent. Gårda Hyresgästförening försatte fastigheten i blockad och uppmanade till bojkott mot butiker ägda av Krunker. Gårda Hyresgästförening och dess omkring 680 medlemmar gick segrande ur striden och fick igenom samtliga krav. Ett av protestmötena samlade 600 deltagare. Liknande strider var inte ovanliga. Karl Gustavsgatan 60 är ett annat exempel. När Tobisson vägrade att förhandla sattes varje ny uthyrning i blockad. Banderoller hängdes upp på fastigheten och affärer där Tobisson var delägare hotades med blockad och bojkott. Striden avslutades med fullständig seger för hyresgästerna. Landala Långgata 18 är ett inspirerande exempel. Landala Långgata 18 hamnade i konflikt. 5 000 hyresgäster från hela Göteborg slöt upp på Kapellplatsen. I stadens olika stadsdelar samlades hyresgäster till protestmöten och marscherade gemensamt till Kapellplatsen. I den resolution som antogs krävdes ökad bostadsproduktion, sänkta hyror och lagstadgat bostadsskydd. Det tog bara dagar efter demonstrationen så var segern i hamn. Den mest omfattande striden stod i Olskroken 1936-37. Detta kampexempel är det största kamp
Foto: HSB Arkiv
Rätten till bra bostad till rimliga hyror har alltid varit en fråga om kamp.
utbrottet hyresgäster har stått för i svensk historia och samlade tusentals. Detta är samtidigt ett av de viktigaste exempel som finns i svensk arbetarrörelsehistoria. Fastighetsägarna vräkte 250 familjer; över 1 000 personer sattes på gatan. Hyresgästföreningen hade 900 hyresgästers fullmakt att sätta fastigheten i blockad. När de första vräkningarna genomfördes 1936 samlades 2 000 personer i protest. Striden om Olskroken har beskrivits som ett slagfält. Även protesten vid Olskroken gällde hyrorna, där fastighetsägarna ville höja hyrorna. Kravet var reparationer och hyressänkningar. Första vräkningen skulle ske den 21 oktober, men av vem? Vem skulle genomföra den? Transportarbetarförbundet hade försatt arbetet i blockad, solidariteten mellan arbetarrörelsen och hyresgäströrelsen var total. Stadsfogden kunde inget annat göra än att konstatera att vräkningen inte kunde genomföras. Dagen därpå hade de lyckats rekrytera tre svartfötter. Strejkbrytarna anlände till platsen, men mötte 2 000 allvarliga miner från män och kvinnor med armarna i kors. Beslutsamheten syntes i dess ögon och trots polisbeskydd valde strejkbrytarna att avlägsna sig. Vräkningen skedde sedan med tvångsinkallade tjänstemän. Men kampen fortsatte på flera fronter och trycket underifrån tvingade så småningom regeringen att ingripa i den lokala striden om ett område i Göteborg. Regeringen tillsatte en förlikningskommission. Hyresgästföreningen var nu erkänd som förhandlande motpart på bostadsmarknaden. Solidariteten i Olskroken gav seger, de flesta flyttade tillbaka till renoverade lägenheter med sänkta hyror. ■
INTERNATIONELLT
14 MAJ 2020 # 1 400
10
Idag har 0,8 procent av jordens landyta en genomsnittlig årlig temperatur över 29 grader Celsius – år 2070 beräknas det vara 19 procent.
Klimatkrisen har kommit lite i skymundan på grund av den pågående pandemin, men är fortfarande en liv-eller-död-fråga. Coronakrisen har dessutom slagit hål på den borgerliga myten om att individuell konsumtion och individuella åtgärder skulle vara tillräckliga för att minska utsläppen och den globala uppvärmningen i den omfattning som krävs. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
E
n analys gjord av Carbon Brief under april månad visar att utsläppen beräknas minska med mellan 5,5 och 8 procent i år, vilket även på 5,5 procent är den största årliga minskningen i världshistorien. En stor anledning till detta är de karantänsåtgärder och nedstängningar av samhällen som har genomförts på grund av covid-19-pandemin. Men 5,5 procent är ändå inte inom ramen för vad som krävs. Det skulle under detta årtionde krävas en minskning på 7,6 procent varje år för att ha någon chans att inte överskrida en global uppvärmning på 1,5 grader celsius av förindustriella nivåer. Dessutom ökar koncentrationen av CO2 i atmosfären, även om ytterligare minskningar av utsläppen skulle äga rum. Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet, kommenterar till Dagens Arena den 4 maj: – Utsläppen minskar inte så dramatiskt som man skulle kunna föreställa sig. Det kan drivas av de bilder man har sett ifrån satellitob-
servationer av de utsläpp som har med luftföroreningar att göra. Där ser man en ganska omedelbar effekt, men då ska man komma ihåg att gaser, partiklar och annat som är inblandat när det gäller luftföroreningar har en omsättningstid i atmosfären på kanske en vecka eller två. Koldioxiden till exempel har en omsättningstid på några hundra år. Så varför minskar inte utsläppen mer, trots att så många stannar hemma och därmed inte reser fram och tillbaka från jobben, när mycket av produktionen har stannat av och flygen står stilla på marken? Flygen står för drygt 3 procent av de globala koldioxidutsläppen och drygt 5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. Därmed kan nästan hela minskningen kopplas till flygindustrin om den lägsta siffran på 5,5 procent visar sig korrekt. Det har samtidigt ägt rum en ökning i hemmens el- och värmekonsumtion, och i många delar av världen kommer energin till dessa från olja, gas, kol och andra smutsiga källor. 40 procent av världens utsläpp
kommer från el- och värmeproduktion – och 70 procent av elproduktionen globalt kommer från fossila bränslen, främst kolkraft, enligt Världsnaturfonden. Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers, förklarar också till Dagens Arena den 4 maj: – De globala transporterna står för ungefär 20 procent av världens CO2-utsläpp, och det är ju framför allt de som har minskat. Även med coronakrisen och hela världen är i lock-down använder vi mycket energi i världen. Jag menar här sitter jag hemma och det är varmt i huset och jag har el. Dessutom rullar mycket av basindustrin, energikrävande industri, på än så länge. Det belyser återigen faktumet att man inte kan konsumera bort den kapitaldrivna globala uppvärmningen – det måste till en grundläggande förändring. Om inte drastiska åtgärder snabbt vidtas står vi inför katastrofala scenarier. Det är bokstavligt talat en kamp om att finnas eller försvinna för en stor del av världens befolkning. En studie i Proceedings of the National Academy of Sciences den 4 maj visar att för varje 1 grad som den genomsnittliga globala uppvärmningen ökar påverkas en miljard människor. De kommer behöva ”anpassa sig” eller migrera för att hålla sig inom förhållanden bäst lämpade för att odla spannmål, ha boskap och
Foto: Tomas Castelazo / Wikimedia Commons
Klimatkrisen fortfarande akut
kunna arbeta utomhus. De kallar de klimatområden där koncentrationen av detta har varit störst för ”den mänskliga nischen”. Denna mänskliga nisch spås förändras mer de kommande 50 åren än vad de har gjort de senaste 6 000 åren, alltså ungefär sen när människan började bosätta sig och skapa civilisationer. Det i sin tur
diens medförfattare, den nederländske ekologiforskaren Marten Scheffer till Washington Post den 4 maj. Miljardtals människor kan därmed komma att bli klimatflyktingar i redan extremt tätbefolkade områden. Världens länder för dessutom en allt mer brutal och omänsklig flyktingpolitik. Resta murar, taggtrådsstängsel, kriminalisering av hjälp till flyktingar (att man inte får undsätta flyktingar på Medelhavet exempelvis), utvisningar till krig och förtryck, polisiär klappjakt på flyktingar, fruktansvärda förhållanden i flyktingläger som mer är att likna vid fängelser, slavhandel (som i Libyen) – listan kan göras sorgligt lång. En studie som publicerades i Science Advance den 8 maj, The emergence of heat and humidity too severe for human tolerance, visar också att antalet extrema böljor av hetta och luftfuktighet ökar runt om i världen – Sydasien, Mellanösterns kustområden och sydvästra Nordamerikas kustområden – samt att den blir allt mer obarmhärtig för allt fler. De drar slutsatsen att den globala uppvärmningens ”worst case”-scenarier redan äger rum på sina håll. Coronakrisen och klimatkrisen, med alla dess effekter, är sammankopplade och oupplösliga med kapitalismens kris. Trots att utsläppen nu har minskat något finns det all anledning att oroa sig över en dramatisk ökning, särskilt när nu allt fler stressar igång en ”återstart” av samhällena, som i USA. Under den senaste ekonomiska krisen 2008-09 minskade utsläppen med 1,4 procent, men ökade sedan dramatiskt med över 5 procent. Det är också den fruktansvärda exploateringen av djur i vinstintressets namn som gav upphov till covid-19-pandemin, och om inte
Coronakrisen och klimatkrisen, med alla dess effekter, är sammankopplade och oupplösliga med kapitalismens kris. kommer att försätta upp till tre miljarder människor utanför de områden som är bäst lämpade för överlevnad, framför allt i fattigare områden. Just nu upplever 0,8 procent av jordens yta en genomsnittlig årlig temperatur över 29 grader Celsius, främst i Sahararegionen i Afrika. Men den beräknade globala medel temperaturökningen innebär att omkring 19 procent av jordens landyta kommer att uppleva årliga genomsnittliga temperaturer på över 29 grader år 2070, som idag är hem för 3,5 miljarder människor, visar studien vidare. – Vad vi har tittat på är mänsklighetens känslighet för uppvärmning, och att en miljard människor per en grads uppvärmning är i fara. Och människor kommer inte att stanna kvar där det är fara för livet, sa stu-
det blir en dramatisk förändring i hur vi behandlar djur inom animalieindustrin och den mer ”exotiska” matindustrin i exempelvis Kina kan nya pandemier snabbt bli en verklighet. Pandemin har också visat att det går att ställa om snabbt, trots nyliberalismens prat om att det är ”omöjligt”. Krisen belyser att det måste till en snabb och dramatisk grön socialistisk omställning av all produktion och distribution av varor, energi och tjänster, där de stora ekonomiska och industriella nyckelsek to rer na förstatligas under arbetarklassens demokratiska kontroll och styre för att möjliggöra detta. Det är enda sättet att bli kvitt den dödliga kapitalismens återkommande kriser inom alla områden, som världens natur, djur och arbetarklass får betala priset för. ■
14 MAJ 2020 # 1 400
11
I Chile har kastrullprotesterna (cacerolazo) fortsatt från hemmen, och massvreden lär spilla ut på gatorna i förnyad styrka när viruset dör ut.
Latinamerika: Covid-19
blottlägger klyftorna Covid-19 nådde Latinamerika senare än Asien, Europa och USA. Det första fallet rapporterades i Brasilien den 26 februari. Sedan dess har det spridit sig över hela regionen och nu börjar de allvarliga effekterna att synas. NATALIA MEDINA
natalia.medina@socialisterna.org
U
nder den senaste månaden har regeringar runt om i Latinamerika balanserat mellan lavinartad sjukdomsspridning och ekonomisk kollaps med USA som ett varnande exempel. Sammanlagt har regionen passerat 20 000 döda och spridningen av viruset fortsätter att öka. Det första bekräftade dödsfallet var i Argentina som tidigt stängde sina gränser och införde restriktioner i hopp om att bromsa smittan. Argentina började i dagarna att lätta på restriktionerna i vissa provinser, men behåller de strikta karantänreglerna i Buenos Aires. Brasilien är det land i Latinamerika som hittills har drabbats hårdast. Trots att de nyligen passerade 10 000 döda förväntas siffrorna vara underskattade då långt ifrån alla dödsfall rapporteras in till myndigheterna. Flera brasilianska städer har nyligen infört hårdare restriktioner. Den på många håll underfinansierade sjukvården i Latinamerika närmar sig en total kollaps efter att ha mött coronakrisen med brist på medicinsk utrustning, skyddsutrustning, mediciner och personal.
Bara Uruguay och Costa Rica lägger över 6 procent av sin BNP på sjukvård, vilket är vad WHO rekommenderar som ett minimum. Med över 3 000 bekräftade döda i covid-19 har Mexiko näst flest döda i Latinamerika. Al Jazeera rapporterade i april om flera fall i Mexiko där sjukvårdspersonal har förbjudits att använda ansiktsmasker och visir för att inte sprida panik bland patienter. Under den före detta presidenten Peña Nietos regeringstid (2012-2018) innebar den omfattande korruptionen att sjukvårdssystemet dränerades på pengar. De ekonomiska effekterna av coronakrisen har redan börjat kännas i Latinamerika. Kinas inbromsning slår hårt eftersom Kina står för 32,4 procent av Chiles, 28,1 procent av Brasiliens och 10,5 procent av Argentinas totala export. Samtidigt importeras viktiga komponenter till bil-, maskin- och elektronikindustrin i Mexiko och Brasilien från Kina. Mexiko exporterar lika mycket som resten av de latinamerikanska länderna tillsammans. Med en minskad efterfrågan både natio-
nellt och internationellt, särskilt USA, har produktionen under april sjunkit avsevärt i hela regionen och arbetslösheten förväntas öka de kommande månaderna. Låga skatteintäkter gör regionen än mer beroende av export i ett läge där exporten minskar och priserna på de största exportvarorna olja, koppar och soja rasar. Oljepriset är nere på rekordlåga nivåer och Brasilien, Colombia, Mexiko, Ecuador och Venezuela är alla länder som är beroende av sina oljepengar. För många länder i Latinamerika är även turismen en av de stora inkomstkällorna – med stängda gränser och reserestriktioner är även den näringen hotad. I Costa Rica arbetar cirka 220 000 personer inom turismrelaterade yrken och turistnäringen står för 8,2 procent av landets BNP. De långsiktiga ekonomiska effekterna kommer troligtvis bli större än de efter krisen 2008-2009 och precis som tidigare kommer krisen att slå ojämnt. I framför allt Centralamerika finns en stor informell sektor som lever från dag till dag och karantänreglerna har försvårat eller helt omöjliggjort deras arbeten då de tvingas att antingen utmana nedstängningen eller svälta. I länder som El Salvador har gatuförsäljare arresterats då de brutit mot karantänreglerna. I Argentina har regeringen delat ut så kallade helikopterpengar i de fattigare delarna av Buenos Aires i ett försök att bromsa misären. I Colombia
har nöden blivit så svår att många inte vet hur de ska få tag på nästa mål mat. Röda flaggor från fönster eller på dörrar har blivit ett rop på hjälp bland de som inte har mat för dagen. I Colombias huvudstad Bogota har alla typer av brott sjunkit utom våldet mot kvinnor som tvärtom har ökat under karantäntiden. I Latinamerika, som redan har höga siffror, har nedstängningen inneburit en ny våg av våld mot kvinnor. Att vara instängd, ofta på liten yta i kombination med en oro över framtiden, en känsla av att mista kontrollen och ekonomisk osäkerhet har förvärrat en redan ohållbar situation. Under förra veckan hade hittills 36 kvinnor mördats i Argentina under karantäntiden; 117 mord under 2020 enligt Ahora Que Si Nos Ven. I Peru har det sexuella våldet mot flickor ökat. Kvinnoorganisationer varnar också för att det har blivit svårare att larma då det inte går att ringa varken till stödlinjer eller polisen med sin förövare hela tiden i sin närhet. Inte ens den lilla paus som ett arbete utanför hemmet innebär finns kvar. Knappt två månader har gått sedan kvinnor höjde sina röster i demonstrationer och strejker mot mäns dödliga våld mot kvinnor och över en natt förvärrades en redan fruktansvärd situation när många länder stängde ner. I Bogota har våldet och hoten mot transpersoner
ökat efter att karantänreglerna infördes då restriktionerna har varit könsbaserade. Kvinnor får gå ut på nödvändiga ärenden på jämna dagar och män på ojämna dagar. Organisationen Red Comunitaria Trans rapporterar om våldsamma attacker mot transpersoner bland annat i mataffärer. En annan grupp som har drabbats hårt under coronakrisen är ursprungsbefolkningen. 8,5 procent av Latinamerikas befolkning tillhör ursprungsbefolkningen. De är överrepresenterade vad gäller diabetes, undernäring och övervikt, och har därför en hög andel som tillhör riskgrupperna. Delar av ursprungsbefolkningen lever i utkanten av samhället och har möjlighet att isolera sig. Men många arbetar i städerna som hushållerskor, barnflickor, vaktmästare eller liknande och när de återvänder till sina familjer riskerar de att ta med sig smittan. Även om isoleringen kan ge skydd kan den inte helt hindra smittan. När smittan väl kommit kan följderna bli förödande då de är långt ifrån sjukvården och läkare tvingas färdas stora avstånd via otillgängliga vägar för att nå dem. Smittan riskerar också att spridas via sjukvårdspersonal med undermålig eller återanvänd skyddsutrustning. Sjukvården och den allmänna välfärden ansågs redan innan krisen som en av de viktigaste frågorna och i länder som Chile kokade samhället av protester. Nu med än mer akuta problem och orättvisor läggs grunden för fler folkliga uppror. I Chile klockan nio på kvällen varje fredag fortsätter protesterna i trädgårdar och på balkonger genom kastrullprotester (cacerolazo) med krav på att släppa alla politiska fångar. I Honduras, där cirka 50 procent lever i fattigdom, har arbetslösa, gatuförsäljare och sopsamlare blockerat gator i protest mot hur regeringen har hanterat nedstängningen av samhället. Statsmakten har svarat med tårgas och hot. I Panama har polisen arresterat människor då de har plundrat mataffärer. I El Salvador har människor demonstrerat utanför de statliga byggnader som fördelar nödbidragen. Även i Brasilien, där presidenten Jair Bolsonaro har kallat krisen för en fantasi och själv trotsat karantänreglerna, har folket demonstrerat. Kriserna hopar sig; covid-19, råvaruprisfall, minskad efterfrågan, växande skuldberg, ökad arbetslöshet, ökade kostnader för sjukvård och stängda gränser som tar död på turistnäringen. Covid-19 har blottlagt de enorma klyftorna i regionen och den styrande överklassens totala inkompetens i en så allvarlig hälsomässig och ekonomisk kris som viruset leder till. De sociala rörelserna må vara intvingade i karantän, men missnöjet kommer inte att försvinna med viruset. ■
INRIKES / INTERNATIONELLT
14 MAJ 2020 # 1 400
12
Foto: Hela Kommunen Ska Leva och Lära
Samordningsgruppen för skolnätverket Hela Kommunen Ska Leva och Lära.
Folkomröstningsdramat tätnar I juni ska kommunfullmäktige i Luleå ta beslut om en eventuell folkomröstning om skolans framtid i Luleå. Skolnätverket Hela Kommunen Ska Leva och Lära (HKSLOL) har framgångsrikt parerat Socialdemokraternas och Moderaternas försök att stoppa en omröstning som skulle kunna sätta käppar i hjulet för deras nedskärningspolitik bestående av skolnedläggningar, centralisering och stordrift. Nu närmar sig ett definitivt avgörande. JONAS BRÄNNBERG
jonas.brannberg@socialisterna.org
E
fter att HKSLOL i höstas lämnade in 9 000 namnunderskrifter med krav på folkomröstning har kommunledningen utan strategi för att hantera frågan dragit allt i långbänk. Eftersom S och M inte har tillräcklig majoritet i kommunfullmäktige för att stoppa en folkomröstning har de istället försökt att framställa det som ”omöjligt att formulera en fråga”. Detta besvarades redan i december av HKSLOL som gav ett tydligt förslag (se ruta).
Även coronakrisen har HKSLOL föreslagit hanteras genom att digital poströstning tillåts i folkomröstningen, som om den beslutas kommer att äga rum den 8 november. Kommunfullmäktiges presidium kunde inte komma med något annat förslag på formulering än HKSLOL. Den rapport där detta framkom ”hemligstämpades” dock som ”arbetsmaterial”. Istället lade tjänstepersoner i kommunen fram förslaget ”Vill du att Luleå kommun
ska ta fram en ny utvecklingsplan för skolstrukturen?” – en formulering som totalt fråntar folkomröstningen allt politiskt innehåll. – Av allt att döma var detta ett förslag som tillkom för att blidka den tondöva falangen inom S, som det nya kommunalrådet Lenita Ericsson sedan kunde ta avstånd från när folkstormen kom, säger Liv Shange Moyo, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna och aktiv i skolkampen. Lenita Ericsson (S) lade istället fram ett nytt förslag på ”Alternativ 2” (trots att de säger nej till att ha en folkomröstning) som lyder: ”Fortsätt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan.” – Det är ungefär så missvisande och luddigt som det kan bli. Det är förutsägbart att de fortsätter med sina falska påståenden om ”jäm-
likhet” och ”kvalitet”, men inte vill avslöja sin verkliga politik utan gömmer sig bakom ”vision” och ”utvecklingsplan”, säger Liv. Moderaterna har nu meddelat att de kommer att lägga ned sina röster angående formulering av folkomröstningsfrågan, efter att de röstat nej till folkomröstning. Detta taktiska drag för att undvika alltför mycket kritik gör att HKS-
LOL:s formulering kan bli den som beslutas. Oroande är dock att Vänsterpartiet i en första kommentar uttryckte sig positivt till Socialdemokraternas skandalösa förslag. Om Vänsterpartiet ”byter sida” och röstar med S går deras förslag igenom, vilket vore ett oförlåtligt svek mot den skolkamp som engagerat tiotusentals i Luleå de senaste åren. ■
HKSLOL:s förslag till fråga i folkomröstningen Vilket alternativ röstar du på gällande skolans och förskolans framtid i Luleå kommun?
Alternativ 1: Avbryt omedelbart nedläggningar och sammanslagningar av skolor och förskolor. Ta istället fram en ny utvecklingsplan som utgår från dialog med skolpersonal, barn och föräldrar samt vär-
nar levande byar och stadsdelar. I planen ska de redan genomförda nedläggningarna utvärderas och återställas där det är motiverat och efterfrågat. Alternativ 2: Fortsätt pågående nedläggningar och sammanslagningar som leder till färre och större skolor och förskolor.
Bangladesh textilarbetare får redan betala för kapitalismens kris
T
extilarbetarna i Bangladesh har i flera veckor demonstrerat i protest mot uteblivna löner och massavskedanden. Världens största klädföretag har ställt in beställningar på flera miljarder dollar i år och klädtillverkarna i Bangladesh har därför valt att ta de förlorade pengarna från sina arbetare. Coronakrisen har lett till en minskad konsumtion av varor som kläder, vilket i kombination med krympande vinster har fått världens största klädföretag som bland andra H&M att ställa in eller skjuta upp sina beställningar från klädtillverkarna i bland annat Bangladesh. Bangladesh är världens
näst största klädtillverkare efter Kina, vilket gör textilindustrin till en av landets viktigaste näringar.
Bangladesh förväntas förlora exportintäkter på 60 miljarder kronor under året, vilket i första hand kommer att betalas av textilarbetarna. Redan står minst en halv miljon textilarbetare utan lön, främst på grund av massavskedanden som enbart är en följd av att vinsterna minskar. Regeringen har även krävt att befolkningen ska stanna hemma för att undvika smittspridning, och arbetsgivare har då ansett att de inte behöver betala ut löner.
Av textilarbetarna i Bangladesh är 80 procent kvinnor, som redan innan den nuvarande krisen har haft svårt att leva på sina låga löner. Landets regering har nyligen betalat ut 588 miljoner dollar till de hårdast drabbade exportföretagen för utbetalning av löner till sina arbetare, men klädtillverkare har sagt att det inte har räckt för att lindra situationen. Landets arbetare befinner sig i en krissituation utan vare sig pengar eller mat. Men trots detta och trots utegångsförbud vägrar arbetarna vara tysta. Textilarbetarna
i Bangladesh har god erfarenhet av kamp mot arbetsgivarna och staten när det gäller löner och arbetsvillkor, och även nu ställer de hårda krav om att få sina löner utbetalda. Regeringen måste se till att alla får löner att leva på även under den nuvarande krisen, och de som egentligen borde betala ut dessa löner är de globala klädföretagen som H&M, Zara, Tommy Hilfiger och många fler. Dessa företag har mer än tillräckligt med pengar för att betala ut levnadslöner till alla arbetare i hela leveranskedjan under hela krisperioden. ■ Louise Strömbäck
INRIKES
14 MAJ 2020 # 1 400
13
Skrota migrationskommitténs förslag
I skuggan av coronapandemin pågår en utredning som ska se över Sveriges migrationspolitik. Utredningen tillsattes av regeringen hösten 2019 efter att riksdagspartierna hade haft inledande diskussioner om den framtida migrations- och flyktingpolitiken. ANDERS WEMMERT
S
edan länge har S-MP-regeringen med stöd av de borgerliga allianspartierna gradvis försämrat Sveriges flyktingpolitik. Gränskontroller, försämrad asylrätt, utvisningar av ensamkommande barn och ungdomar, inspärrning och inlåsning av utvisningsdömda under fängelseliknande former är några exempel på denna politik. Åtgärderna har varit påhejade av M, KD och SD som dessutom har krävt ännu hårdare tag. Nu har riksdagens migrationskommitté lagt fram ett förslag som riksdagspartierna har fram till slutet av juli att förhandla och komma överens om. Migrationskommittén föreslår till exempel att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel och att om permanent uppehållstillstånd eventuellt blir aktuellt ska det krävas att kunna språket, samhällskunskap och försörjningskrav. Vidare föreslås att de tillfälliga uppehållstillstånden bara ska gälla i 3 år med möjlighet till förlängning. De som har fått beviljat uppehållstillstånd av humanitära skäl får ett uppehållstillstånd som gäller i 13 månader. Alternativt skyddsbehövande
Foto: HJonatan Svensson Glad / Flickr CC
offensiv@socialisterna.org
och familjeåterförenade får direkt ett försörjningskrav på sig. I praktiken betyder detta: inget jobb – ingen familjeåterförening. De som har fått avslag på sin asylansökan får inte göra en ny ansökan på 10 år. Här vill SD gå ännu längre och införa ett totalstopp för ny ansökan om asyl. Vidare i förslagshögen finns möjlighet att övervaka flyktingar som ska utvisas med elektronisk fotboja och utökade rättigheter för polisen att kontrollera och övervaka invandrare. I praktiken REVA-lagen i ny tappning. Skyldighet att bo på en viss plats om man ska utvisas återfinns ock-
Migrationskommittéens förslag på uppdrag av regeringen dryper av flyktingfientlighet och bör kastas i papperskorgen.
så, vilket innebär att flyktingar kan komma att spärras in i vad som kan liknas vid fängelseläger. Förslag finns också på att det varje år ska bestämmas hur många flyktingar som Sverige ska ta emot med det uttryckliga målet att antalet ska minskas. M, SD och L vill dessutom få med sitt krav på att försörjningskravet även ska gälla flyktingar från krigets Syrien. SD:s Jonas Andersson säger att man är nöjd med förslaget från Migrationskommittén. ”I princip allt finns i vår politik”, säger han. Något som inte finns med i utredningens förslag, men som diskuterats i samband med diskussioner
om en EU-gemensam flyktingpolitik, är förslaget om att alla flyktingar som flyr till Europa ska samlas ihop i flyktingläger utanför EU:s gräns och söka asyl därifrån. S, M, L, KD, C och SD har vid flera tillfällen ställt sig positiva till detta förslag. Innehållet i förslaget är ytterligare bevis på att Sveriges flyktingpolitik vrids alltmer åt höger och blir allt hårdare. Förslagen innebär också ett ytterligare steg mot en EU-gemensam restriktivare migrationspolitik. Nu måste alla krafter mobiliseras. Attackerna på flyktingar och invandrare måste slås tillbaka. Alla som kallar sig socialister, intresseorganisationer som säger sig stå för en
generös flyktingpolitik, fackföreningar och alla andra som vill bekämpa högerpolitiken måste göra allt för att utredningen skrotas omedelbart. Rättvisepartiet Socialisterna kräver: • S krota Migrationskommitténs förslag. •Å terinför permanenta uppehållstillstånd. •Å terinför asylrätten. • S toppa alla utvisningar omedelbart. •Ö ppna flyktingförvaren nu. •N ej till Fort Europa – riv EU:s flyktingmurar. •K amp mot rasism och högerpolitik – för ett nytt socialistiskt arbetarparti. ■
Frisören Sofie: ”Jag är hemma utan någon som helst ersättning” Just nu finns det ingen ersättning alls för riskgrupper som inte kan arbeta. Offensiv har pratat med frisören Sofie Bergström. ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org
E
genföretagare är också en grupp utan skydd, vilket rör många frisörer. Rättvisepartiet Socialisterna anser att staten omedelbart måste gå in med stöd för alla som drabbas av coronakrisen – speciellt de som drabbas dubbelt upp – både som arbetare som blir av med jobbet och som riskgrupp som oroas för sin egen hälsa. Det regn av stödmiljarder som staten hällt över stora företag och friska välmående har uteblivit för riskgrupper och egenföretagare.
– När coronaviruset kom jobbade jag. Sen fick jag veta att jag själv tillhör en riskgrupp. Jag kontaktade sjukvården som avrådde mig från att jobba, speciellt eftersom vi frisörer inte kan följa riktlinjerna. Dels kan vi inte hålla avstånd utan måste komma nära och dels tar vårt arbete mer än 15 minuter. – Jag är nu hemma utan någon som helst ersättning. Försäkringskassan har än så länge inget att erbjuda för riskgrupper som inte kan jobba. Min ekonomi är nu i kaos. De jobb jag förlorar nu går inte att jobba igen – det är förlorat.
– Försäkringskassan hoppas att det kommer en ersättning till riskgrupper. Det skulle då bli 80 procent av lönen. Om det blir så är det inte till så stor hjälp för mig som egenföretagare då lönen bara är en del av ekonomin.
– Nu har jag utgifter som företagsförsäkringar, hyra för salongen, stimavgift, leverantörskostnader, företagslån, pensionsavgifter med mera men inga inkomster alls. Egenföretagare kan inte heller permittera sig själva. – Frisörer drabbas på flera sätt; det är en jobbig bransch. Vi får färre kunder då många av våra kunder är äldre och håller sig hemma. Jag har kontakt med flera kollegor som har det svårt. Många är rädda att smitta kunder då man inte själv vet om man bär på smittan.
– En till frisör som jag känner tillhör också en riskgrupp, men hon känner sig så pressad ekonomiskt att hon jobbar ändå. Jag vågar inte göra det eftersom jag har tre små barn att tänka på; jag stannar hemma. Frisörföretagarna säger att de försöker driva den här frågan, men än har inget hänt. ■
”Min ekonomi är nu i kaos”, berättar Sofie Bergström.
KULTUR
14 MAJ 2020 # 1 400
14
Kapitalet: Automatiserat förtryck
och global superexploatering
Mikael Nybergs nya bok Kapitalets automatik (Verbal förlag, 2020) är en angelägen och mycket informativ bok – inte minst är de kapitel som handlar om det sätt att organisera produktion och tjänster som går under namnet ”Toyotamodellen” högaktuella. PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org
T
oyotamodellen har som namnet anger sitt ursprung i den japanska bilfabriken Toyota, men dess strikt tidsbaserade system har gamla rötter. Ur Toyotamodellen växte den ordning med lean production (mager produktion) och just-in-time-leveranssystem som nu härskar i såväl industri som privat service och exempelvis vården. Detta bidrar nu starkt till att samhället står så svagt rustat för att möta coronapandemin. De globala just-in-time-systemen och lean production, som skapades för att pressa kostnader och få mer värde för mindre arbete (ökad utsugning), är idag en faktor till varför det inte fanns beredskapslager och skyddsutrustning. Men det är också en orsak till varför den ekonomiska krisen har fått ett så snabbt och dramatiskt förlopp. Minimala eller inga lager samt underbemanning och extrem nedskalning är lean productions och just-in-time-systemets huvudingredienser. Det i sin tur innebar att
”
Den digitala tekniken är ett framsteg för mänskligheten, men den hämmas, förvrids och vänds emot oss eftersom den tjänar något annat, ackumulation av kapital. De briljanta teknologierna blir verktyg för att vinstkalibrera tillvaron.
när produktionskedjorna började brista fanns det inga lager, och att reparera dem igen eller hitta alternativa leverantörer kan ta mycket lång tid. När smittan började spridas i Kina och befolkningen sattes i karantän brast de globala, långa produktionskedjorna. Leveranserna uteblev i ”flödet utan andhämtning och buffertlager”. I boken återges ett citat från
en av Toyotas chefer som säger att: ”Vi minskar inte lagren till ett minimum för sakens egen skull, utan för att upprätthålla en hög disciplin i produktionen. Lager får folk att känna sig säkra”. Detta uttalande gjordes för 30 år sedan. Men sedan dess har principen om ingen lagerhållning kommit att spridas till alla samhällssektorer och blivit en del i den nyliberala marknadsanpassningen av välfärden. Resultatet av detta har blivit ständiga leveranskriser och borttagna beredskapslager. Det var för att ”vi har just-intime på det mesta i modern sjukvårdslogistik och lagerhållning” som storstadsregionerna tog bort kravet på lagerhållning ur sina pandemiplaner, erkände Västra Götalands moderata regionråd Johnny Magnusson i radions Ekot den 18 mars.
Den marknadsanpassning av vården som har skett i Sverige och i andra länder har under coronakrisen visat sig vara förödande. ”Att den brittiska sjukvården i allt högre grad har anammat ’lean production’ och just-in-time-system försvagade motståndskraften mot pandemin och medförde, trots alla varningar genom åren, att det inte fanns någon lagerhållning av adekvat skyddsutrustning och respiratorer”, konstaterade en ny studie gjord av forskare vid flera olika brittiska universitet. Sjukvården behöver reservkapacitet och beredskapslager, vilket står i direkt motsättning till en politik och arbetsorganisation som endast har målet att jaga kostnader. Löpande bandet är tillbaka i ny form och finns nu i alla delar av ekonomin, vilket boken skildrar från golvet. I bokens många intervjuer och reportageresor är det arbetarnas röst som hörs och kampen får stort utrymme. Organisering och kamp gör skillnad, men varje seger tenderar att följas av nya attacker när jakten på lägsta löner och villkor intensifieras för att öka utsugningen av arbetskraften. Den jakten kantas av lönenedpressning, fler osäkra och tillfälliga anställningar och ständiga attacker på fackliga fri- och rättigheter. Men också vad författaren benämner som ”en apartheid light” – arbetskraftsinvandring på kapitalisternas villkor som syftar till att skapa ett superexploaterat underproletariat utan rättigheter. Dagens verklighet är långt borta från den vision om det goda arbete som LO lade fram i början av 1990-talet. Den nya tekniken, som visserligen öppnar möjligheter till ny arbetsorganisation och kortare
arbetstid, har i händerna på vinsthungriga kapitalister blivit ett vapen för ökad övervakning och ytterligare press.
”Vi bygger oljekylare till Volvo och Scania. Förr gjorde vi det manuellt, två personer vid varje station. Vi kunde snacka, ha skoj medan vi jobbade. Nu har arbetskamraten blivit en robot som du övervakar och matar med material. Man gör samma grej dag ut och dag in”, berättar en verkstadsarbetare i Linköping i boken som vill vara anonym till följd av det allt hårdare klimatet på arbetsplatserna. ”Företaget jagar varje micropaus. Alla komponenter ska vara tillgängliga just-intime så att arbetarna inte med några onödiga steg eller tärande på ryggen förslösar den inköpta arbetskraften. Det är samma jäkt som på Henry Fords tid (som när löpande bandet lanserades 1913), förfinat med digitala instrument.” Det har gått så långt att det nu finns sensorer som kan monteras i namnbrickor för att samla in data om hur de anställda rör sig på jobbet, vem de talar med och mycket annat.
Kapitalets automatik är en befriande uppgörelse med EU, nyliberalismen och maktelitens strävan att sönderdela och standardisera arbetet samtidigt som anställningsvillkoren försämras, vilket orsakar ökad stress och otrivsel samt gör att allt färre kan påverka arbetets innehåll. Bara dryga fyra av tio kvinnor i arbetaryrken har den tryggaste formen av anställning, en fast heltidsanställning. Kvinnor i arbetaryrken har minst möjligheter att påverka det egna arbetet. Var fjärde kan inte alls påverka sin arbetstakt och nära en tredjedel har ingen möjlighet att ta korta pauser under arbetsdagen (LO:s Jämställdhetsbarometer 2020). Under senare år har det dessutom skett en markant ökning av de mest osäkra anställningarna som allmän visstid och behovsanställningar, som kan vara sms-jobb och timanställningar. Under perioden
2005-2018 ökade de otryggaste jobben med 29 procent, till 439 300 personer. Kapitalister och regeringar har ofta talat länge och mycket om den nya teknikens revolutionerande effekter, men det är fortfarande mycket långt till det post-industriella samhället. Det har visat sig att trots ny teknik ökar inte produktiviteten (som bland annat kan mätas i produktion per arbetad timme) alls i samma takt som tidigare och det gäller även för investeringarna. Vad som främst ökar är inkomst- och förmögenhetsklyftorna, eftersom arbetarna får ut en allt mindre del av de produktivitetsvinster som ändå görs. Att anamma och tillämpa ny teknik är ytterst en social fråga, inte en ekonomisk fråga. Det kapitalistiska produktionssättet, det privata ägandet av produktionsmedlen och produktion för vinst (avkastning) åt ägarna, blir mer och mer ett hinder för att den nya tekniken fullt ut ska kunna användas. ”Den digitala tekniken är ett
framsteg för mänskligheten, men den hämmas, förvrids och vänds emot oss eftersom den tjänar något annat, ackumulation av kapital. De briljanta teknologierna blir verktyg för att vinstkalibrera tillvaron”, skriver författaren och tillägger att digitaliseringen underlättar kontroll och övervakning. Till det ska läggas att den nya tekniken förstärker monopoliseringen i ekonomin och skapar en situation ”där det vinnande bolaget tar allt”. Men tvärtemot vad borgarna har hoppats på har ett större inslag av plattformskapitalism inte gett systemet ny jämvikt, utan skapat ny instabilitet och nya motsättningar, inkluderat mellan de kapitalistiska makterna. Eller som Mikael Nyberg skriver: ”Den tekniska revolutionen har i själva verket hamnat i ett socialt bakslag.” ■
Författare: Mikael Nyberg Förlag: Verbal förlag Utgivningsår: 2020 Antal sidor: 480
Boden:
Urbanisering och rovdrift bakom coronautbrottet? Tid: Tisdag den 19 maj kl 18.00. Plats: ABF-lokalen i Boden + digitalt (kontakta oss om du vill delta via länk). För mer info: 070-231 99 10.
Luleå:
Göteborg:
Vad är trotskism? Tid: Torsdag den 21 maj kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-993 99 94.
Umeå:
För info: 079-340 59 97.
Pandemin, klimatkrisen och kapitalismen Tid: Tisdag den 19 maj kl 19.00. Plats: Partilokalen + digitalt (kontakta oss om du vill delta via länk). För mer info: 073-053 68 84.
Uppsala:
Sundsvall:
För info: 073-373 33 61.
Svaret på krisen: En socialistisk samhällsomställning Tid: Onsdag den 20 maj kl 18.00. Plats: Digitalt via Skype. För info om deltagande: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Stockholm:
Sthlm Norra Tid: Onsdag den 20 maj kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40. Våld i nära relationer en klassfråga Sthlm Södra Tid: Onsdag den 20 maj kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 073-509 06 84.
För info: 072-200 08 13.
Västerås:
För info: 073-740 39 54.
Hjälp oss klara målet
Ä
n så länge har vi fått in 18 928 kronor till månadens ekonomikampanj. Under maj månad har vi en målsättning på 70 000 kronor, vilket betyder att vi har klarat lite mer än en fjärdedel av målet (27 procent).
Västerbotten har redan slagit sitt mål med råge, medan Sydsverige har klarat drygt hälften av sitt. Vi fortsätter kämpa hårt för att sprida Offensiv och 238 lösnummer har sålts den här månaden trots det ansträngda läget (då vi inte kan vara ute på samma sätt som förut), medan tio personer har tecknat en prenumeration. Under de senaste månaderna har många nya
tagit korttidsprenumerationer, men om du vill fortsätta få hem Offensiv varje vecka går det bra att ta en autogiroprenumeration för bara 60 kronor per månad. Hör av dig nu! Har du en slant över som du kan bidra till ekonomikampanjen med? Swisha till 123-240 32 85 eller gör en insättning på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■
Eskilstuna: Karlskoga:
För info: 072-736 14 69.
Örebro:
För info: 072-736 14 69.
Borås:
För mer info: 070-396 47 83.
Helsingborg: För info: 070-885 44 86.
Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.
Haninge:
Tid: Onsdag den 20 maj kl 18.30. Plats: Digitalt. För mer info: 073-732 33 97.
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
SOCIALISTISKT
• Riv upp oroande inskränkningar i demokratiska rättigheter som riskerar att permanentas – försvara strejkrätten. • Stäng skolor, åtminstone i områden med smittspridning i samhället – med bibehållen fritidsverksamhet för barn med föräldrar med samhällsbärande jobb inom t ex vården och för barn som särskilt behöver det. • Inga uppsägningar eller lönesänkningar med coronaviruset som ursäkt. Facklig vetorätt mot varsel och organisationsförändringar. Nej till statligt stöd till storföretag med fulla kassakistor – statliga pengar ska gå till verksamhet och anställda. Hota med strejk för att stoppa alla aktieutdelningar. Stöd till småföretag, idrotts- och kulturbranschen istället för miljardbidrag till storbanker. Inför kortare arbetstid med full lön och fortbildningsmöjligheter om det uppstår brist på arbete. • Öppna a-kassan – full kompensation för inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Även till de som inte kvalificerar sig eller är medlem i någon a-kassa. • Kamp mot all rasistisk nationalism och sexism. Arbetarrörelsen måste stå för enighet, internationell solidaritet och självständig arbetarkamp mot klasspolitiken som låter arbetare drabbas medan storföretagen får miljarder. • Stoppa tvångsutvisningar – amnesti för alla flyktingar. Omvandla alla uppehållstillstånd till permanenta – uppehållstillstånd kan inte baseras på inkomstförsörjning när ekonomin krisar. • Flygindustrin och andra fossilindustrier är inte hållbara även efter ett coronautbrott. Använd krisen för att förstatliga flygbolag, vidareutbilda anställda och ställa om till hållbara transporter. Gratis kollektivtrafik är redan tillfälligt infört på Stockholms bussar och bör utvidgas till hela sektorn. Påbörja genast en liknande klimatomställning vad gäller matproduktion, varuproduktion, energisystem, gruvnäring med mera. • Avskaffa kapitalismens vinstjakt, rovdrift på människor och natur, toppstyrning och hemlighetsmakeri, som har gett viruset fritt spelrum och lagt grunden för dagens kris. • Demokratisk socialistisk planering av ekonomin, där människors hälsa och välmående och ett hållbart förhållande till naturen prioriteras framför vinstintressen hos en liten superrik maktelit.
PROGRAM MOT corona
• Facklig kamp för full kompensation till drabbade. Smittskydd och omställning av verksamheter efter behoven. 100 procent i sjukpenning, VAB, smittbärarpenning och permitteringspenning. • Bygg omedelbart ut smittskyddet för vård- och äldreomsorgspersonal och andra utsatta arbetargrupper. Statlig produktion av skyddsutrustning och tester NU – ta över nödvändiga resurser från privata företag. • Gratis vård till alla som vistas i Sverige – tillgång till vård är en mänsklig rättighet. • Att stanna hemma förutsätter ett hem. Nej till alla vräkningar – bostäder åt alla! Hyresfria månader för hyresgäster för att kompensera i krisen. • Massiv statlig satsning på att förstärka arbetet med smittspårning, virustester, desinficering och fri tillgång till handsprit på alla offentliga platser, kollektivtrafik och så vidare. Ställ om militära resurser till civila för dessa uppgifter. • Utökat virustest till alla misstänkta fall så att hela hushållet kan sätta sig i karantän. • Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder NU till vård och omsorg i offentlig ägo utan vinstintresse. Stoppa alla nedskärningsplaner omedelbart och utveckla krisplaner under kontroll av vårdpersonal och fackföreningar för att snabbast möjligt kunna bygga ut vårdkapaciteten. Riv upp avskaffad värnskatt och RUT-avdrag – låt de rika betala. • Ge vikarier i vården fast jobb. Tjänstledigt och ekonomiska incitament för sjukvårdsutbildade som har valt att jobba med annat, men som kan tänka sig att tillfälligt eller långsiktigt jobba i vård eller omsorg. • Stoppa dränering av resurser genom marknadslösningar i vården – ta omedelbart över all privat, vinstdrivande verksamhet i offentlig ägo. Styr om från marknadstänk och byråkrati till vård. Nej till New Public Management och ”Just-in-time”. • Förstatliga läkemedelsbolag, produktion av skydd och medicinsk utrustning för en planering av verksamhet efter akut behov idag och efter samhällets långsiktiga behov. • Inför rätt för anställda på icke samhällsbärande arbetsplatser att arbeta hemifrån alternativt att vara lediga med full lön i områden med virusutbrott.
Svaret är socialism
BRÄNNANDE
14 MAJ 2020 # 1 400
men Sverige är ett land som säger sig stå för mänskliga rättigheter. När vi flyktingar tar oss från landet vi flyr ifrån är det ett sista ryck som vi använder för livet. Vi ger oss ut på en väldigt farlig resa i flera månader för att vi inte har något annat val. De som nu är i Sverige kan inte åka tillbaka. Det här förslaget kommer att göra situationen ännu farligare. Papperslösa är också människor, men kan nu bli helt förstörda.
” Migrationsverket är väldigt aktivt och kommer med fler avslag”, svarar Zahra på frågan om hur de agerar under pandemin.
generationen på flykt De som har hört Zahra Hosseyni tala, och det är många vid det här laget, kommer inte att glömma det. Få kan formulera sig med sådan energi och insikt. Hon är en av de aktiva i Liv utan Gränser. Trots de svåra bakslag som hon och många vänner har drabbats av fortsätter hon att kämpa och höjer sin röst outtröttligt för flyktingarna, ungdomarna och barnen. ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
Hur har flyktingar och papperslösa drabbats under coronakrisen? – Vi var isolerade i hemmet innan och vi har blivit ännu mer isolerade nu. Många ensamkommande har förlorat sin bostad eftersom det inte var ovanligt att de bodde
hemma hos en äldre person som nu måste sättas i säkerhet. – För oss barnfamiljer har det blivit en ännu större oro för hur framtiden ska se ut då det inte har kommit några nya åtgärder för oss.
Blev det ingen förbättring för er när barnkonventionen blev lag i Sverige?
– När vi ordnade demonstrationer i november över hela Sverige inför att barnkonventionen skulle bli lag försökte vi höja våra röster för att det även ska gälla barnen till flyktingar som också finns här. Men den 19 december gick Migrationsverket ut med ett tydligt uttalande om att barnkonventionen som lag inte kommer att göra att fler barn har rätt att stanna. Flyktingar räknas helt enkelt inte i Sverige.
Vad tycker du om det nya förslaget att flyktingar som har fått nej måste vänta tio år istället för som idag fyra år för att få söka på nytt? – Det är orimligt. Om det hade varit Iran hade jag inte blivit förvånad,
Känner du till några planer för den fortsatta flyktingkampen? – Vi hade många planer på upprop, konferenser, filmvisningar och stafetter som nu har blivit uppskjutna. Det känns ganska tungt. Men vi får mycket stöd också. Det borde gå att samla till en ny rörelse. Exempelvis att gå från kommun till kommun och samla alla organisationer som håller med bakom ett och samma upprop. ■
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!
Foto: Natalia Medina
Gå med i
Hur har Migrationsverket agerat under pandemin? – Migrationsverket är väldigt aktivt och kommer med fler avslag. Jag har kontakt med många ensamkommande och barnfamiljer. Många har fått sina andra avslag den här våren. Efter avslagen blir vi av med bostäderna. Till exempel en liten familj på en dotter och pappa. Hon har fyllt 18 år. Då blir de av med bostaden. Migrationsverket tar ingen hänsyn till att gränserna är stängda, att flygplanen inte lyfter och att Afghanistan inte heller tar emot flyktingar.
Foto: Elin Gauffin
Barnen ska inte bli fjärde
Hur har läget i Afghanistan och Iran förändrats under coronakrisen? – Det har blivit värre. Afghaner i Iran har inga rättigheter och får ingen vård under krisen. För tre dagar sedan hittades 18 döda kroppar i en flod mellan Iran och Afghanistan. Afghanska myndigheter menar att migranterna har torterats av iranska militärer. – Mänskliga rättigheter i Afghanistan förvärras för varje dag som går. Självmordsbombningar ökar och talibanerna sprider sig till fler och fler regioner. – Efter 40 år av krig finns det sex miljoner afghanska flyktingar i världen. Jag tillhör själv den tredje generationen flyktingar. Jag förlorade min egen barndom på grund av vår situation och min kamp handlar om att nästa generation, mina egna barn, inte ska bli den fjärde generationen. – Det spelar ingen roll för barnen om deras föräldrar har flytt från afrikanska länder eller Irak. Barnen vill bara leva i det samhälle de befinner sig i. Det är som när en växt har rotat sig efter fem år och dras upp med rötterna. Det här är helt omänskligt.
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.