10 september 2020 / # 1 416 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Rädda hyresrätten:
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv
LEDAREN
Nej till
marknadshyra
För lite, för sent från regeringen
2 3
8-9
Foto: Natalia Medina
Alta-konflikten ger lärdomar för idag
12
12 september: Aktionsdag för allmännytta, välfärd och arbetsrätt – läs mer på sid 6 och 7
Brasilien i orkanens öga
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Slut upp på manifestationer den 12 september på följande orter: Plusgiro: ALINGSÅS BODEN GÖTEBORG Hj. Brantingsplatsen kl 15.30 87 96 49-2 Folkets Hus kl 11.00 Centrumtorget kl 13.00 Gamlestads torg kl 12.00 Frölunda torg kl 16.00 Swish: Angered centrum kl 12.00 Olskrokstorget kl 12.00 Kortedala torg kl 16.00 STOCKHOLM LULEÅ 123-240 32 85 Hammarkulletorget kl 16.00 Sergels torg kl 12.00 Smedjan kl 13.00 Mariaplan kl 12.00 SMS: 72550 Järntorget kl 14.00 MÖLNDAL UPPSALA Besök nejtillmarknadshyror.se t ex: Offensiv 50 Vårväderstorget kl 14.00 Mölndals torg kl 16.00 Västertorg i Eriksberg kl 13.00 för mer info.
Posttidning A
Husbybor samlades i protest mot våldet
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
2
TAR STRYPGREPP OM LAS
I
S
tegvis och med början i vad statsminister Stefan Löfven beskriver som ”en sjujäkla satsning på välfärden” håller regeringen på att presentera innehållet i den höstbudget som enligt tidigare löften ska innehålla satsningar på totalt 100 miljarder kronor. I måndags gav regeringen beskedet att kommunerna och äldreomsorgen får ytterligare 4 miljarder kronor år 2021 och 2022. Regionerna får tillfälligt lika mycket nästa år och 2022 för att betala av den vårdskuld som har uppstått under coronapandemin. Vidare får kommuner och regioner 10 miljarder kronor extra i generellt statsbidrag 2021 och 5 miljarder 2022. Men även om de utlovade satsningarna utgör ett tydligt avsteg från den tidigare åtstramningspolitiken är det ännu långt till de resursförstärkningar som krävs för att påbörja en kraftig utbyggnad av välfärden efter årtionden av nedskärningar pch privatiseringar.
Behoven är enorma och växande. Det behövs minst 80 000 fler anställda i skola, vård och omsorg bara för att komma tillbaka till samma välfärdsnivå som i början av 1990-talet. Redan innan coronakrisen uppskattade LO att kommuner och regioner behöva ett årligt tillskott på totalt 36 miljarder kronor för att bygga ut välfärden och samtidigt förbättra de anställdas löner och villkor. I vilken grad som de ökade statsbidragen ger utrymme för satsningar och att beslutade nedskärningar dras tillbaka är i högsta grad osäkert. Istället för satsningar
kan det handla om att storleken på de sparplaner och sparbeting som finns kan minska, men det är långt ifrån säkert. Vad välfärden behöver är stora, varaktiga satsningar som naturligtvis måste få kosta. Mot bakgrund av de stora nedskärningar som har genomförts, särskilt inom äldreomsorgen, samtidigt som antalet äldre blir allt fler, är regeringens satsningar otillräckliga. ”Äldreomsorgens ekonomi har stramats åt med i genomsnitt 1,3 miljarder kronor per år sedan 2002, så att gapet mellan 2002 års finansieringsnivå och 2019 års finansiering är på drygt 20 miljarder kronor. Arbetsbelastningen inom hemtjänsten har tredubblats mellan 1980- och 2010-talet” (Budget ur balans – en granskning av äldreomsorgens ekonomi och arbetsmiljö, Arena Idé, mars 2020). Nästan 40 000 platser på äldreboenden har försvunnit sedan millennieskiftet. Nedskärningarna och den kroniska underbemanningen har inneburit en stadigt ökad arbetsbelastning för de anställda i kombination med återkommande toppstyrda, marknadsinspirerade organisationsförändringar för att ytterligare pressa kostnader och villkor. Verkliga satsningar kräver också ett stopp på marknadsstyrningen av vård, omsorg och skola; att välfärden drivs i offentlig regi utan vinstsyfte och styrs demokratiskt av de anställda, brukare och anhöriga. Höstbudgetens 100 miljarderssatsningar rymmer också skatte-
sänkningar, vilka ännu inte har presenterats. Under de senaste 20 åren har skatterna sänkts på välfärdens bekostnad och väldiga summor har omfördelats från den offentliga sektorn till den privata sektorn. Ett nödvändigt och varaktigt uppbrott från nedskärningspolitiken kräver kamp och organisering för en socialistisk omfördelning – från den privata sektorn och de rika till den offentliga sektorn, arbetare och lågavlönade. Regeringen har varit beredd att ge hundratals miljarder kronor i stöd och garantier till det så kal�lade näringslivet, men vad gäller välfärd är det för lite och för sent. Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Rusta välfärden, rädda jobben – låt rika, storbolag och banker betala. • Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder kronor. För 200 000 nya välfärdsjobb. Omedelbart stopp för alla nedskärningar och varsel. Återta privatiserad verksamhet. • Välfärd och kollektivtrafik ska drivas i offentlig regi utan vinstsyfte och styras demokratiskt. • Förkorta arbetstiden och bort med de otrygga jobben. • Ta tillbaka alla de skattegåvor som har getts till rika och börsbolag. Avskaffa RUT. • Förstatliga storföretag och banker under de anställdas demokratiska kontroll och styre. För en demokratisk planerad ekonomi i enlighet med behov och i samklang med naturen. ■
Foto: Arbetsmiljöverket
FÖR LITE, FÖR SENT FRÅN REGERINGEN
en debattartikel i socialdemokratiska Dagens Arena den 30 augusti skriver arbetsgivarorganisationen Almegas förre chef Göran Trogen att den svenska modellen står på spel i LAS-förhandlingarna. Vad han menar med det är att det inte är första gången som de så kallade parterna – fack och arbetsgivare – förhandlar under hot om lagstiftning. Almega, som politiskt står långt ut på högerkanten, har länge gått i spetsen för borgarkampanjen mot det som finns kvar av strejk- och arbetsrätten. År 2017 krävde exempelvis Almega ”en ändring i lagstiftningen om arbetsmarknadskonflikter” för att stoppa Hamnarbetarförbundets kamp för kollektivavtal. S-MP-regeringen slöt upp bakom Almega och efter det valde facktopparna att sätta sig vid förhandlingsbordet för att göra jobbet åt stat och arbetsgivare. I ”parternas” förhandlingar om konflikträtten skrevs texten till den antistrejklag som riksdagen antog 2019, vilket arbetsgivarna och regeringen inte hade något emot. Tvärtom. Fackbyråkraterna levererade precis vad arbetsgivarna och regeringen önskade. Nu hoppas Almega att historien ska upprepa sig i förhandlingarna om LAS (lag om anställningsskydd). Om förhandlingar kan ge vad arbetsgivarna vill ha så är det att föredra. Den förre Almega-chefen ger själv ett exempel på detta när han skriver att: ”Efter fem års förhandlingar lyckades parterna 1982 träffa Utvecklingsavtalet. Därmed desarmerades den tickande bomben om utvidgat medinflytande som lagstiftaren lagt in i 32 § MBL (lag om medbestämmande). Avtalet integrerade det fackliga inflytandet i företagsfrågor på ett sätt som sedan dess är okontroversiellt.” I förhandlingarna reducerades medbestämmande till något ”okontroversiellt”. Det vill säga: på sin höjd information innan fack och anställda körs över. Inte undra på att arbetsgivarna öser lovord över att förhandlingarna lyckades desarmera vad de ansåg vara ”en tickande bomb”.
A
lmega vill att LAS-förhandlingarna ska sluta på samma sätt. Enligt arbetsgivarna handlar det om mycket mer än ”turordningsregler” (Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega). När den statliga LAS-utredningen lade fram sina förslag till försämringar av anställningsskyddet var Almegas omedelbara svar att det inte var tillräckligt. I förhandlingarna skulle det tas ”ett större grepp” menade Almega och gjorde ingen hemlighet av att det var ett dödligt strypgrepp om anställningsskyddet som åsyftades. ■
När Borlänge kommun ”sparar” 43 miljoner kronor på skolan är det eleverna och lärarna som får betala. Elever står utan särskilt stöd och modersmålsstöd när flera stödpersonal och assistenter fått gå. ”Vi är skyldiga att ge elever det stöd de behöver och det gör vi inte nu. (...) Vi bryter mot skollagen varje dag”, säger mellanstadieläraren Emma Svante (Skolvärlden 31/8).
Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
3
Arne Johansson, RS och Norra Järva Stadsdelsråd, höll igång mötet.
En viktig samling för att stärka det sociala kittet och sluta upp mot det eskalerade våldet.
En grupp mammor uttryckte oro, sorg och ilska över hjälplösheten som många känner.
Lördagen den 5 september arrangerade Norra Järva Stadsdelsråd ett öppet möte som trots coronan samlade cirka 300 personer mot våldet på grund av de senaste veckornas dödsskjutningar i Västra Stockholm, varav den föregående veckans skjutning på Trondheimsgatan i Husby är den senaste i området. OFFENSIV
offensiv@socialisterna.org
M
ötet hölls på Järvafältet vid Husby gård, med öppen mikrofon för att låta alla komma till tals och berätta om sina personliga erfarenheter. Politiker fick närvara, men inte för att tala utan i huvudsak för att lyssna. Det var en känslomässigt stark manifestation, där en rad mammor satte tonen och många av talarna uttryckte en oro, rädsla eller frustration över kriminaliteten och beskrev Husby som bortglömt och bortprioriterat. Men det fanns också en tydlig känsla av gemenskap, engagemang och en beslutsamhet för att få stopp på gängvåldet. Nattvandring togs upp som en av många nödvändiga åtgärder. Mammor delade ut band med blodröda fläckar på, och knöt fast dem runt huvudet. Krav på storsatsningar på skolorna, fritidsgår-
darna och jobben ställdes, för att minska fattigdomen och ge ungdomar hopp om framtiden. Sandra Mandell, aktiv i Hyresgästföreningen, beskrev den senaste skjutningen som droppen som fick bägaren att rinna över, och betonade vikten av att satsa på riktiga jobb, framtidsutsikter och fritidsaktiviteter för ungdomarna. Arne Johansson, ordförande i Norra Järva Stadsdelsråd, inledde med att ge exempel på när Husbyborna har lyckats stoppa kravaller och nedskärningar, och fortsatte med att påpeka att orsaken till att unga rekryteras in i kriminalitet är fattigdom, inte brist på poliser. Där välfärden har raserats växer kriminaliteten. Han talade om ett sönderslaget skolsystem där många unga går ut
skolan utan gymnasiebehörighet, små möjligheter att få jobb, trångboddhet, fuskrenoveringar och hyreshöjningar, nedstängda fritidsgårdar och unga i hopplöshet utan framtidsdrömmar. – Polisen ska såklart lagföra mördare och tungt kriminella, men vi måste se till att vända den här samhällsutvecklingen, sa Arne, som också poängterade behovet av ett förstärkt nätverk av föreningar och mötesplatser där folk kan samlas, lära känna varann och hjälpa föräldrar förhindra att barnen rekryteras av gängen. Carro Sinisalo berättade om när två av hennes barn blev skjutna 2016, vilket ledde till att sonen Robin dog 15 år gammal och den andre, Alejandro, blev förlamad. Hon talade om hur media avhumaniserar våra barn och glömmer bort den mänskliga faktorn att ”barn föds inte kriminella med vapnet i handen” och lade till att ”det är mellan skotten vi måste jobba”. Safia Ahmed, aktiv i Norra Järva Stadsdelsråd, talade om behovet av drastiska åtgärder från myndigheterna som övergivit Husby. – Är vi inte en del av det svenska samhället?
Selma Bashir och en grupp mammor uttryckte oro, sorg och ilska över hjälplösheten. De talade om det fruktansvärda i att fly från krig till ett land i fred, föda barn på Karolinska sjukhuset, bygga upp ett liv i Husby och sedan behöva begrava de barn som har skjutits till döds av kriminella. – Vi kommer hit traumatiserade och nu är det ännu värre! Bland talarna fanns också Rinkeby-imamen Hussein som berättade om de nu 20 unga han har tvingats begrava och vikten av att satsa på skolorna.
Foto: Natalia Medina
Husby: ”Det är mellan skotten vi måste jobba”
utsättningar som barnen i innerstan” och Hermineh Topalian om vikten av att föräldrar har kontakt med varandra. Många bidrog till mobiliseringen, allra mest förutom Norra Järva Stadsdelsråd bidrog Somaliska kulturföreningen, den lokala moskén och många enskilda i till exempel Hyresgästföreningen till mobiliseringen. S-föreningen bidrog också med kaffe, V med högtalare, RS med tryckningen och spridningen av flygblad. Känslan var stark för att knyta det sociala kittet och samman-
Krav på storsatsningar på skolorna, fritidsgårdarna och jobben ställdes, för att minska fattigdomen och ge ungdomar hopp om framtiden. S-profilen Mohammed Nuur läste upp en stark dikt. Kahin Ahmed från Rinkeby kritiserade S och M för att mest bara prata om polisen istället för att satsa på att få ur förorterna ur marginaliseringen. Nasra Hussein talade om skolorna och att ”vi vill ha samma för-
hållningen starkare i den fortsatta kampen mot kriminalitet och ortens sociala upprustning. Norra Järva Stadsdelsråd har fått otroligt mycket positiva reaktioner både under mötet och efteråt och kan också glädja sig över ett 20-tal nya medlemmar i kampen. ■
INRIKES
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
4
tjänstepersonernas argument att det var för svårt att ta reda på utsläppens omfattning.
Klimatstrejk utanför Stadshuset i Luleå den 14 februari i år. Upptrappad kamp krävs för klimatet.
– Om man tycker det är för svårt, hur svårt tycker man då det är att åtgärda utsläppen? Och hur ska man kunna åtgärda utsläppen om man inte ens vet hur stora de är? sade Jonas Brännberg och fortsatte: – En koldioxidbudget pekar mot vad vi måste nå – det vill Luleås kommunledning inte veta av. De vill nöja sig med flummiga ”färdplaner” där det inte finns något stopp för hur mycket som släpps ut. Och det beror på att de inte är beredda att göra de systemförändringar som behövs i samhället. Det går bra att prata fint om mål och allmänna floskler, men när det blir konkret röstar de som inte är beredda att förändra nej.
En koldioxidbudget är ett sätt för stater, kommuner, organisationer med mera att identifiera sitt utsläppsutrymme och sätta tidsbundna mål i förhållande till den globala koldioxidbudgeten i enlighet med Parisavtalet. Men etablissemanget föredrar att styra blint mot en klimatkatastrof. RS LULEÅ
rs.lulea@socialisterna.org
T
rots att klimatomställningen går alldeles för långsamt för att ens vara i närheten av Parisavtalet (ett avtal som i sig
självt är otillräckligt) har bara 13 procent av Sveriges kommuner antagit en koldioxidbudget. S och M-styrda Luleå kommun
är den senaste att avslå ett sådant förslag. I Luleå kom förslaget till koldioxidbudget från aktivister i de lokala klimatstrejkerna som har samlat hundratals som stödde förslaget till en budget med minst tioprocentiga minskningar av utsläppen av växthusgaser varje år. Rättvisepartiet Socialisterna, vars medlemmar varit aktiva i klimatstrejkerna, stödde förstås förslaget när det diskuterades av kommunfullmäktige den 31 augusti.
Foto: Jonas Brännberg
Luleå kommun säger nej till koldioxidbudget
– Vi ligger långt, långt ifrån att ens vara i närheten av klimatmålen. Luleå kommun ligger på plats 276 av 290 kommuner i den senaste Miljöbarometern, sa Jonas Brännberg från Rättvisepartiet Socialisterna. Malin Johansson från Miljöpartiet, också aktiv i klimatstrejkerna, visade pedagogiskt hur en koldioxidbudget omvandlar trubbiga mål till konkreta krav på minskningar år till år. De som röstade nej till förslaget (S, M, C, L, KD, SD) vilade på
Att etablissemangets politiker ALDRIG skulle kunna tänka sig driva en kommun utan en ekonomisk budget, men säger bestämt nej till en koldioxidbudget som tar hänsyn till klimatet och planeten, visar tydligt vilka intressen som styr dem.
Det går bra att prata fint om mål och allmänna floskler, men när det blir konkret röstar de som inte är beredda att förändra nej. Kapitalismen, ett ekonomiskt system som inte ”har råd” med hållbarhet, ska räddas till viket pris som helst. Då vill man inte veta sanningen om vad som verkligen krävs för en omställning som ger dagens unga en dräglig framtid. ■
Unga socialister i protest mot batongpolitiken
P
– Man kan ju inte säga nej till polisen eftersom att ifall man säger ”Nej, jag vill inte att du tar på mig” gör det bara att man blir mer misstänkt, poängterade jag själv (Boel Bernmark) i mitt tal. Alla tal går att se på Facebook där vi livesände hela Manifestationen! 15 ungdomar ville veta mer om oss och vad vi gör. De pratade inte med oss bara för att ta reda på varför vi stod där, de pratade med oss för att de redan var intresserade och ville bli aktiva. En av dem uttryckte sig så här: – Det är bra att ni pratar med folk som organiserar sig emot det här. Trots att det var max 15 pers runt bordet samtidigt dök det upp två polisbilar för att se till att vi inte tänkte ställa till med bråk. När alla som ville hade hållit tal packade vi ihop för att fika och ha eftersnack med de nya intresserade från dagen. ■ Boel Bernmark
Boel Bernmark, artikelförfattaren, talade på manifestationen.
Många samlades runt bordet.
Allt fler ungdomar kritiserar den upptrappade batongpolitiken.
Melker Holmström talade.
Foto: Natalia Medina
å fredagen den 4 september organiserade Unga Socialister (RS:s ungdomsavdelning) en protest mot Moderaternas förslag om ökad övervakning och fler poliser i kollektivtrafiken samt förslaget om att införa ”stop and search” i tunnelbanan. Manifestationen hölls på Sergels Torg. Det var öppen mic och vi hade flera talare som pratade om till exempel rasprofilering, stop and searchs misslyckanden, behovet av en enad antirasistisk kamp samt vad det är som orsakar brottslighet och hur det egentligen borde förebyggas. – Tänk på alla exempel vi har sett hittills av mammor som blir stoppade, släpade på marken, misshandlade och kallade för N-ordet och mer, redan utan det här programmet. Varför skulle vi vilja göra det enklare för detta att ske när vi borde satsa på att förebygga det polisvåld som redan existerar? sa Elin Aydin i sitt tal.
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
I korthet
Neonatalplatserna i Örnsköldsvik ska avvecklas som en del av nedskärningspaketet, vilket redan har sporrat till protester.
5
Kritik mot svenskt skogsbruk
N
aturvärden Världsnaturfonden riktar i en ny rapport kritik mot det svenska skogsbruket. Den tar inte tillräckligt hänsyn till den biologiska mångfalden och menar att mer skog behöver skyddas. Det intensiva skogsbruket innebär dessutom att allt fler arter i skogsmiljö rödlistas, samt att vanliga arter av fåglar och olika bär minskar. Det larmar Sveriges Radio (SR) den 4 september. – Vi tycker inte att det står så bra till. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas och de skogar som sen kommer, som man planterar, de är väldigt likåldriga. De har väldigt få trädslag oftast, kanske domineras de av bara ett trädslag. De kan inte hysa de arter som behövs i ekosystemet, säger Världsnaturfondens Peter Roberntz till SR. Världsnaturfonden vill att omkring 30 procent av all svensk skog skyddas, jämnt fördelat kring de olika skogstyper som finns i landet.
”Bygg fängelser för biståndspengar”
Foto: Karin Oskarsson
Västernorrland: Nytt B dråpslag mot vården Förra veckan kom de första förslagen i det ”stålbad” av sjukvården i Region Västernorrrland som politikerna har förberett för under året. Specialistvårdens ledningsgrupp presenterade då ett förslag till kostnadsreduceringar på 182 miljoner kronor för att minska specialistvårdens växande underskott. Men detta är bara början. ”Återställningskravet” uppgår till 474 miljoner kronor till och med 2022! Alla tre sjukhusen i länet kommer att beröras av nedskärningarna. PER JOHANSSON, sjuksköterska
rs.sundsvall@socialisterna.org
U
nder många år har regionen tagit in dyr hyrpersonal från bemanningsföretag. Det har varit en kostnad som tärt på ekonomin. Innehållet i det senaste nedskärningsförslaget har en inriktning mot att få bort hyrpersonal, men en del i detta är att de också drar ned på hela verksamheter. Ambitionen minska beroendet av dyra inhyrda bemanningsföretag i vården kan välkomnas, men ambitionen borde ha varit att ersätta dem med egen personal. Det är ju inte så att hyrpersonalen inte har utfört något jobb. Resultatet av detta riskerar att bli högre belastning på kvarvarande personal samt att verksamheter försvinner från viss orter. Till exempel läggs enligt förslaget all kirurgi i Sollefteå ned! Detta eftersom den har upprätthållits med hyrpersonal. Där genomförs idag enbart planerad kirurgi, och det ska enligt förslaget nu överföras till Sundsvall. En nedläggning av all kirurgi, om den genomförs, är också ett slag mot BB-kampen. Ett återöpp-
nat BB i Sollefteå skulle behöva tillgång till akutkirurgi vid behov av exempelvis akuta kejsarsnitt. Antalet vårdplatser i regionen ska minska med ytterligare 87. Det är cirka 15 procent av vårdplatserna i hela regionen! Inom psykiatrin där jag själv arbetar planeras en neddragning av 13 vårdplatser. Det motsvarar ungefär en vårdavdelning. Ingen personal ska sägas upp, utan istället ska satsningar göras på mobila enheter. Sådan finns redan i delar av länet och gör ett bra jobb, men vårdplatser behövs också. Särskilt stort behov finns idag av vårdplatser till barn och ungdomspsykiatrin, BUP. Vi är många som oroas över att problem med överbeläggningar kommer att bli ännu värre. – Huvudproblemet är att vi får en vårdplatsreduktion, och särskilt på de områden där vi inte kan göra några egentliga rationaliseringar och redan idag har betydande problem med överbeläggningar, säger Jonas Wallvik, ordförande i Medelpads läkarförening, till Sundsvalls Tidning den 4 september. Mitt fack Vårdförbundet var-
nar dessutom för att utöver tuffare arbetsmiljö riskerar sparförslaget också att hota patientsäkerheten. Tjänstemännens förslag ska behandlas av regionpolitikerna under hösten och planeras genomföras 2021. Men nedskärningsplanerna har redan hunnit väcka protester. Förslaget att avveckla neonatalplatserna i Örnsköldsvik väckte ilska och My Karlgren Björkland tog initiativ till ett upprop mot detta. Redan inom några dygn hade det fått över 2 000 underskrifter. I uppropet skriver de bland annat: ”Vad är ett spädbarns liv värt? Vi säger genom våra underskrifter NEJ till den del av sparförslaget i Region Västernorrland som innebär avveckling av de två fasta neonatalplatser som finns vid Örnsköldsvik sjukhus. Vid avveckling skulle neonatala spädbarn få vård på Sundsvalls sjukhus istället. Var finns patientsäkerheten för nyfödda barn i denna situation? En sådan transport innebär en ökad risk för sköra nyfödda barn.” Avveckling av neonatalplatser har skapat en oro över att det blir ett första steg mot att lägga ned BB även i Örnsköldsvik. Att börja samla motstånd med ett upprop är helt rätt! Det kan vara en start till större motstånd över länet. Covid-19-restriktionerna har gjort att det idag är svårare att samla till större möten och manifestationer. Vi behöver säga stopp till neddragningarna av vårdplatser. Det som nu behövs är kamp för mer resurser till vården. Krav behöver formuleras om att försvara vårdplatser och att få mer resurser, alltså pengar, till vården. ■
låbrun politik Kristdemokraterna vill ta 1,8 miljarder kronor av de svenska biståndspengarna till att bygga fängelser utomlands, dit utländska personer dömda i Sverige ska skickas för att avtjäna straff. Enligt KD:s ledare Ebba Busch kommer dessa fängelser ”självklart hålla svensk kvalitet”. Det skriver SVT Nyheter den 7 september. Helst vill KD tillsammans med M och SD, de andra två partierna i det blåbruna blocket, lägga alla medel på att öka utvisningarna av alla ickesvenskar och flyktingar samt öka repressionen mot arbetarklassförorter.
Över hälften av varslade har sagts upp
A
rbetslöshet Över hälften av de som varslades under mars och april, när covid-19 slog som allra hårdast i landet, har nu också sagts upp. Det är värre siffror än under den ekonomiska krisen 2008-09, där 51 procent av de varslade under de nio värsta månaderna sades upp. Motsvarande siffra nu är 53 procent. Det framgår av Arbetsförmedlingens statistik som utkom den 7 september. – Det här indikerar att uppsägningarna kommer snabbare än under finanskrisen 2008. Dessutom blir en större andel av de som nu varslats arbetslösa, säger Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén i ett pressmeddelande. Hela 68 procent av alla uppsägningar har ägt rum inom hotell- och restaurangbranschen. Många fler skriver nu också in sig som arbetslösa; 31 augusti till 6 september gjorde hela 15 635 personer det.
Samhall en ”förnedrande arbetsplats”
A
rbetsmiljö Under coronatider har arbetsmiljön för de anställda på Samhall varit under all kritik. I den senaste av en rad vittnesmål om detta finns ett anonymt debattinlägg i Fastighetsfolket den 7 september, där personen bland annat skriver att: ”Jag själv har rätt stora erfarenheter från olika arbetsplatser och den mest förnedrande och minst kompetenta är Samhall. Det är en organisation som helt klart bara är ett bemanningsföretag som nyttjar människor som skulle behöva en mer värdig vardag och att Arbetsförmedlingen ens har avtal med Samhall är för mig obegripligt.”
Skyddsombud i vården sliter ihjäl sig
C
oronakrisen På grund av hur mycket arbetssituationen har pressats i och med covid-19 har skyddsombuden inom vården mer än någonsin tidigare att göra. ”En tuff arbetsmiljö har blivit ännu sämre”, beskrivs det i en artikel i Vårdfokus den 7 september. – När man har gjort tre niotimmarspass på raken och ändå känner att man inte hinner med, då är det lite tufft. Folk är mer slitna än vanligt och frustrationen är stor. En del är väldigt upprörda och undrar varför inte Vårdförbundet gör mer, säger Matilda Eriksson, huvudskyddsombud på Sahlgrenska i Göteborg, till Vårdfokus. ■
PROTESTDAG MOT JANUARIAVTALET OCH MARKNADSHYRA
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
6
Idag är det nya och stora grup per som står utanför bostadsmark naden och med stort behov av ett eget hem; unga, ensamstående, in vandrare, låginkomsttagare, vålds utsatta kvinnor och äldre.
Dagens bostadspolitik handlar främst om att säkra storföretagens vinster, inte de faktiska bostadsbehoven. Därför krävs en helt annan politik.
En social bostadspolitik är i särklass en av de viktigaste bostadspolitiska frågorna då hemmet är så sammankopplat till andra samhällsfrågor. Trots detta råder det en total avsaknad av bostadspolitiska initiativ om hur bostadskrisen kan lösas. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
E
n avgörande fråga som bor de få mer uppmärksamhet är behovet av en ny social bostadspolitik, men avsaknaden av förslag på lösningar från vän ster har gett regeringen möjlighet att genom januariavtalet gå fast ighetsägarnas ärende från höger med förslag som ska säkra deras fortsatta vinster snarare än att lösa problemen för de mest utsatta. Att dagens bostadspolitik har havererat är tydligt. Bostadsbrist, hemlöshet och trångboddhet bre der ut sig. Hyror chockhöjs, reno vräkningar och undanträngning sker i spåren av utförsäljningar, ombildning och privatisering, vil ket gentrifierar hela områden. Dagens bostadspolitik har vänt de ekonomiskt utsatta ryggen. De med störst behov har lämnats utanför den ordinarie bostadsmarknaden där bostaden har gått från att vara en rättighet till att vara en han delsvara, från att vara samhällets ansvar till att bli individens ansvar. Själva bostadsbyggandet är hälf ten så stort som behoven och det som byggs är för dyrt. Här behöver hyresgäströrelsen
och vänstern i bred bemärkelse gå på offensiven för en ny social bostads politik och lägga egna förslag utifrån behoven, oberoende från något parti hos det politiska etablissemanget. Regeringens förslag på mark nadshyra handlar framför allt om att säkra företagens vinster snarare än att lösa bostadsbristen. Det om något avslöjar hur allvarlig situatio nen är då till och med fastighetsä garna nu oroas över att morgonda gens hyresgäster inte ska ha råd att bo kvar med deras hyreshöjningar och höga hyror vid nybyggnation. Den allmänna krisen i bostads politiken kommer att fördjupas av januariavtalet. Bostadsbristen kan bara lösas med en annan politik som sätter behoven främst. För det ta krävs det en massiv rörelse un derifrån som mobiliserar hyresgäst kollektivet kring konkreta förslag och ställer krav på makthavare att ta ansvar. Bostadsbyggandet måste utgå från de behov som finns. Bo stadsbristen måste byggas bort med ett nytt miljonprogram. Sedan 1990-talets systemskifte då stora delar av bostadsmarknaden privatiserades har Sverige saknat
en social bostadspolitik. Ansvaret att ordna bostad togs från samhäl let och lades på individen. Att ha en plats att kalla hem är en rättighet, en grundpelare i välfärden, ett lika självklart behov som mat på bordet för att kunna sköta arbete, utbildning och möj ligheten till att ha ett socialt liv. Bostadspolitiken måste vara en självklar del av välfärdspolitiken, lika självklar som rätten till sko la och sjukvård. Så är tyvärr inte fallet. Bostadspolitiken har över lämnats till marknadskrafterna. Bostadskrisen är ett direkt resultat av detta. Att bostäder har blivit dyra re har slagit hårt mot resurssvaga hushåll. Hemlöshet och akut hem löshet har ökat. Socialtjänsten rap porterar att allt fler personer söker hjälp för att få bostad.
En social bostadspolitik handlar om att hålla samman samhället som idag slits isär, att stoppa undan trängningseffekterna som kommer med höjda hyror. Lösningen kan därför aldrig stavas marknadshyra eller social housing. En social bostadspolitik kan inte skiljas från bostadspolitiken i sin helhet, utan måste utgöra ryggraden i bostadspolitikens ut formning och vara en del av den generella välfärdspolitiken, fri från privatiseringar. Detta genom kommunala bo stadsbolag med tydliga ägardirek tiv, riktade sociala krav och åtgär der för att ge bostad till de med störst behov. Lösningen kan inte bara vara att ge förtur till utsatta grupper idag, utan att öka produktionen av billi ga bostäder.
Foto: Johannes Lundberg
För en social bostadspolitik
Det låga antalet nybyggda bostä der, i kombination med befolk ningsökningen, innebär att anta let lediga lägenheter har minskat. Som ett resultat av bostadsbristen minskar rörligheten. Det är främst unga som flyttar långa sträckor för jobb och utbildning, men avsak naden av bostäder hindrar denna förflyttning. Antalet individer med svagare ställning på bostadsmarknaden har ökat i takt med att klassklyf torna, boendekostnaderna och bo stadsbristen har ökat. En svag ställ ning på bostadsmarknaden hör ofta samman med en svag ställning på arbetsmarknaden. Socialister har ett ansvar att inte bara försvara vad som en gång har varit, utan också att utarbeta ett program och strategi för att vända utvecklingen. Hyresgäströrelsen har ett ansvar att mobilisera medlemsbasen för att försvara och utveckla allmän nyttan, bekämpa marknadshyror, reno vräkningar med mera. Men den bör också ta kamp för en ny social bostadspolitik som en del av välfärdspolitiken som utgår från de behov som finns. RS/Offensiv står för: • Sänk hyrorna – inga vräkningar. • För trygghet i boendet – alla ska kunna bo kvar. • Bygg bort bostadsbristen – re novera miljonprogrammet. • Kommunalisera privata slum värdar – nej till utförsäljningar. • Nej till höjda hyror – 0-alterna tiv vid renovering. • Nej till marknadshyra och soci al housing. • Stärk och utveckla allmännyt tan – bort med skattediskrimi neringen mot hyresrätter. • Ägardirektiv med sociala krav och åtgärder – nej till ombild ningar. • Makt och inflytande till hy resgäster över lägenheter och lokalområden • För kommunala bostads- och byggbolag. ■
12 september i Norrbotten: Ta strid mot januariavtalet
I
Luleå och Boden kommer protestmöten att hållas mot januariavtalets högerpolitik den 12 september kl 13, med samling på Centrumtorget i Boden och utanför Smedjan i Luleå. – Januariavtalet innebär en oacceptabel utpressning mot fackföreningsrörelsen att acceptera stora principiella försämringar i arbetsrätten. LO-topparna borde genast avbryta förhandlingar med Svenskt Näringsliv om detta och istället samla med-
lemmarna till kamp. När de inte gör det måste vi ta initiativ själva, säger en av talarna i Boden, Raymond Stokki, vars fackavdelning inom Lärarförbundet har antagit budkavlen mot försämringarna i LAS.
I Luleå talar Rättvisepartiet Socialisternas gruppledare i kommunfullmäktige Liv Shange Moyo. – Januariavtalet har öppnat för en extrem högervridning inom den politiska eliten. Det har
samtidigt inte stoppat extremhögern – tvärtom. Ur försämrad arbetsrätt, marknadshyror, ökade klyftor med mer RUT-avdrag och privatiserad välfärd, hets mot flyktingar med mera har bara den blåbruna högern stärkts. Att Vänsterpartiet släppte fram den här regeringen var helt fel. Nu måste alla som vill stå upp mot högerpolitik och rasism samlas och organisera sig, både på gatorna och digitalt, säger Liv Shange Moyo. ■
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
7
Stockholm: slut upp den 12 september Protestdagen mot marknadshyror kommer även att bli av i Stockholm. Nätverket Rädda Hyresrätterna bjuder in till torgmöte på Sergels torg kl 12.00 den 12 september, alternativt att följa med på livesändningen via nätverkets Facebooksida. ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org
Här har initiativtagare till demonstrationen, Sandra Mandell, ett mycket mer vetenskapligt och verklighetsförankrat svar: – Marknadshyror innebär att fastighetsägarna får sätta hyrorna fritt utan förhandling. I en stad som Stockholm med stor bostadsbrist kan vem som helst räkna ut vad det innebär. Det här är ett dråpslag mot människor som är fattiga. Hyresgästföreningen har med hjälp av SCB:s statistik räknat ut att det finns risk för hyreshöjningar med 5 000 kronor för en trea, 50-procentiga höjningar i Stockholm och Göteborg, samt även stora höjningar i andra städer.
Foto: Natalia Medina
E
n intervju i Dagens Nyheter den 8 september med regeringens utredare bekräftar med största tydlighet att de värsta farhågorna håller på att besannas. Ingenstans i DN-intervjun säger utredaren Sophia Mattsson-Linnala, en kapitalist som tidigare var vd för ett av Sveriges största privata fastighetsbolag Rikshem, att det bara skulle röra sig om hyressättningen i nybyggnation. Utredningen heter också Läge och kvalité i hyressättningen. Sophia Mattsson-Linnala säger att uppdraget är att se om lägesfaktorn, sedan allmännyttan inte längre är hyresnormerande sedan 2011, slår igenom tillräckligt mycket på alla orter. – Vi vet inte hur mycket lägesfaktorn ska slå igenom på hyrorna. Tanken är att vi ska utgå från en marknad i balans och vi vet inte vad hyran är i en marknad i balans. Men den hyran ska kännas rimlig och rättvis.
Vem är det som ska känna vad som är rättvist? Är det en fastighetshaj eller en hyresgäst? De allra flesta hyresgäster tycker redan idag att deras hyror är för höga. Jag har till exempel själv fått min hyra höjd med 3 000 kronor, eller 50 procent, under de 14 år som jag har bott i lägenheten. Fri marknadshyra vet vi redan vad det innebär – se uthyrningen av bostadsrätter som ofta ligger på dubbla hyrorna. Även Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges allmännytta, går i DN emot flummet i utredningsdirektiven att läge och kvalité ska beaktas i ”tillräcklig utsträckning”: – Vad är tillräcklig? Hur stor ska skillnaden vara mellan en lägenhet
Den 12 september blir ett viktigt avstamp i den nödvändiga kampen mot januariavtalets högerdoktrin.
som ligger i Södermalm och i Farsta? När hyresgäster och fastighetsägare får mötas i förhandling blir utkomsten av deras totalt motstridiga intressen ett sorts mellanting. Med marknadshyra tas hyresgästerna bort och det blir fritt fram för företagen. Om Hyresgästföreningen i framtiden inte ska förhandla om hyrorna försvinner grunden för organisationen och dess inflytande kommer drastiskt att minska. Därför är det upprörande att föreningen gjort så lite för att protestera mot detta uppenbara hot, och har tvärtom agerat med uteslutningar för att stoppa de främsta talespersonerna och initiativen mot marknadshyra.
Den 12 september tar vi också kamp för välfärden. Det blir talare för sjukvården, som sjuksköterskan Katja Raetz som är aktiv i flera vårdnätverk. Det blir talare mot de nya slagen mot flyktingar. Ilhan Kellecioğlu från Ort till Ort kommer att tala om behovet av social upprustning och kommunalisering av riskkapitalbolag som Hembla. En annan lika brännande fråga i höst är januariavtalets (S, MP, C och L) attacker på arbetsrätten. Därför är det väldigt bra att Viktor Risling, som sitter i Seko Stockholms styrelse, ska tala. Han berättar på nätverkets Facebooksida: – LAS-utredningens förslag på förändringar i anställningstrygg-
heten gör det inte bara lättare att sparka folk. De riskerar också att tysta våra arbetsplatser. Försvara turordningsreglerna i Las och arbetsgivarens plikt att ange saklig grund vid uppsägning! Den 12 september sätter punkt för den stiltje som har rått allt för länge. Nu behöver vi åter sätta igång proteströrelserna underifrån och resa ett motstånd. Det är aldrig så att kompromisser och uppgivenhet stoppar högern. Får de igenom attackerna på hyressättningen, arbetsrätten och asylrätten genom uppgörelser kommer de – precis som alla gånger tidigare – bara få blodad tand och komma tillbaka med ännu större slag mot arbetare och fattiga. ■
11 lokala protester i hela Göteborg den 12 september
L
ördagen den 12 september organiseras demonstrationer i hela landet mot januariavtalet med fokus på regeringens angrepp på hyresrätten med marknadshyror.
– En hyreschock som oroar hyresgäster inför framtiden, säger Pamela Möller Ajani från 18 aprilkommitténs ledningsgrupp som samordnar protesterna. Hyrorna i landet kan komma att öka med uppemot 50 procent och
hyresgästerna förlorar rätten att kollektivt förhandla hyrorna. I Göteborg äger inte mindre än 11 lokala demonstrationer rum runt om i staden. – Det är ett resultat av regeringens inskränkning i demonstrationsrätten. Då endast 50 personer har rätt att samlas för vi en cononasäker aktionsdag där vi sprider ut oss, berättar Pamela. 18 aprilkommittén har seglat upp som en spjutspets i den breda hy-
resgäströrelsen sedan organisationen lanserades, som slår fast att det viktiga inte är organisationen, utan engagemanget, att tillsammans bekämpa regeringen och dess angrepp på hyresrätten. – Vi har därför uppmanat folkoch arbetarrörelsen i bred bemärkelse att agera mot marknadshyror denna dag och det blir demonstrationer och protestmöten i Luleå, Boden, Sundsvall, Uppsala, Stockholm, Alingsås, Mölndal och Göteborg, säger Pamela.
– Troligen kommer aktioner äga rum på fler ställen än vi vet om, men vi får hela tiden rapporter om människor och grupper som vill ansluta till protestdagen.
Syftet är att ”aktivera och mobilisera hyresgäster att ta aktiv ställning mot marknadshyra, utförsäljning, ombildning och renovräkning, för rätten till en bra bostad för alla och en social bostadspolitik som en självklar del av välfärden”. 18 aprilkommittén ser den 12 september
som ett avstamp för en mer utåtriktad kamp mot marknadshyror. – Regeringen har hoppats kunna genomföra det största angreppet på hyresrätten på 100 år i tysthet. Vi vägrar låta dem komma undan med detta, säger Pamela. – Vi arbetar för att skapa en tillräckligt stor bostadspolitisk rörelse som gör det omöjligt att genomföra försämringar för hyresgästerna, avslutar Pamela. ■ Kristofer Lundberg
ANALYS
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
8
Minnet av Alta-konflikten lever Kampen om Alta, som inleddes i början av 1970-talet, var en långdragen konflikt. Den kom att pågå i många år och utvecklades till att handla om mycket mer än den fråga som startade den: att stoppa den norska statens planer på att dämma upp en älv för ett kraftverksbygge. Under lång tid stod den norska regeringen och staten under press från kampen mot kraftverksbygget i Alta. ”Alta blev den svåraste fråga vi hade att hantera i efterkrigstid”, vittnade den norske socialdemokratiska statsministern Odvar Nordli i efterhand i sina memoarer. RAYMOND STOKKI
rs.lulea@socialisterna.org
K
ampen gällde intrång i na turen samt intrång mot samer och lokalbefolkning. Det blev till en solidarisk kamp mot kapitalistisk utsugning. Regeringen svarade kampen med den största polisinsatsen i Norge sedan andra världskriget. Minnet av protestak tioner och civil olydnad samt de bilder från kampen som spreds av media världen runt finns ännu kvar. Alta blev en milstolpe i kampen för samiska rättigheter, främst i Norge, men även i kampen för ur folks rättigheter globalt. Historien började 1970 när Trygve Lund Guttormsen, samisk bild konst när och aktivist, upptäckte planerna på att dämma upp Alta älven för att bygga ett vattenkraft verk. I byn Mazé/Masi i Kautokeino kommun i Finnmark planerades ett nytt avloppssystem, och därför hade Lund Guttormsen begärt ut kartor och upptäckt planerna. För dämningen av älven skulle medföra att byn Mazé med 4 500 innevånare skulle läggas under vatten; endast kyrktornet skulle vara synligt ovan vattenytan. Byn hade inte fått någon information om detta – genast bör jade motståndet att organisera sig. Kommunalkommittén från Stortinget (Norges riksdag) besök te Mazé den 27 augusti 1970 och möts av 400 demonstranter med plakat och banderoller med bud skap som ”Vi kom först” och ”Vi evakuerar inte igen”.
det inte spelade någon roll om hela byn kunde läggas under vatten. Rädslan och oron var stor. Många började att begrava sina an höriga i Kautokeino, för vem ville ha sina anhöriga begravda på bot ten av sjön? Jordbrukets utveckling stannade av, liksom hela byn efter som ingen visste om allt snart skul le försvinna under vatten. Protesterna i Mazé gav viss ef fekt och år 1973 beslutade Älv- och energimyndigheten att skala ner planerna. Men kraftverksbygget skulle ändå bli av och därför bild ades den 12 juli 1978 ”Folkeaksjo nen mot utbyggning av Alta-Kau tokeino vassdraget”, vilka som mest hade 20 000 medlemmar och 90 lokalavdelningar. De som kämpade mot utbyggna den var främst samer tillsammans med miljögrupper och socialister. Folkeaksjonen stod för protestak tioner, men arbetade även med di alogpåverkan mot regeringen och hade samarbete med internationella organisationer för urfolk. För de som kämpade för Alta handlade kampen dels om invånar na och rennäringen, men även na turvärdena och klimatpåverkan av ingreppet. Alta spelade stor roll som laxälv med unikt djur- och växtliv samt för det lokala jordbruket. Folkeaksjonen samlade in 15 000 namnunderskrifter mot bygget, som skickades till Stortinget. Men trots detta gav en ny utredning sitt bifall till utbyggnaden 1978.
Alta har visat en väg för nutida och framtida aktioner till försvar av samiska frågor och naturvärden som åsidosätts i det kapitalistiska rofferiet. En sak var tydlig från byborna: de ville inte flytta. Citat från pro testerna i Magnar Mikkelsens bok Elva skal leve visar detta: – Jag kommer aldrig att lämna min hembygd, och jag kommer aldrig att godta någon pengasum ma från staten. Om det skulle vara så kommer jag själv att starta en gerillarörelse (Mikkel N. Eira, fritt översatt). Klyftan ökade mellan samerna och den norska staten. Många kän de att byn var åsidosatt, att de var tredje klassens medborgare och att
Kampen för Alta väckte många frå gor om det samiska samhället och den samiska identiteten, och frågan har jämförts med hur samer i Sveri ge behandlades under vattenkrafts byggen. Vissa kräver att staten ska betala skatt på intrång på naturen. En del pekar på att det hela tiden sägs att samerna ska få eller behö ver hjälp, vilket sätter samerna i slags offerposition istället för att de ersätts för intrång av staten. Många ansåg att det var lätt att prata om samiska marker som något fint, men att bevara markerna, rätten till dem och naturvärdena fanns inte
Blockader formerades mot de maskiner som försökte ta sig in till området. I ett av fallen arresterade polisen 97 av 150 demonstrante
på politikernas karta. När det gällde Altaälven var renskötsel och laxfiske frågor som stod i förgrunden. Fram till kampen för Alta hade många dolt sin samiska identitet till följd av assimilering och kolo nialism, men i takt med att kam pen fortskred växte den samiska stoltheten. I frågan om samernas rätt till mark och vatten var den norska staten och regeringarna också under press från internatio nella organisationer för urfolksrätt. Den 30 november 1978 röstade Stortinget för första gången om Al ta-frågan. Beslutet blev att utbygg naden skulle genomföras. Folkeaks jonen svarade året därpå (1979) med civil olydnad och aktiva protester för att stoppa Alta-utbyggnaden. Under sommaren 1979 hålls ett politiskt och kulturellt läger i Detsika, vid Altaälven, som besök tes av 6 500 personer, bland annat av musikerna Michael Wiehe och Nils-Aslak Valkeapää. Nu sattes Stilla, ett område i Tvärälvsdalen i Alta kommun, på kartan. Stilla är ett viktigt kalv ningsområde för renskötare och här drogs gränsen för aktivisterna som namnger en plats för nollpunkten, som betyder ”hit men inte längre”. Nollpunkten blev under 1979 pro testernas nav.
I början av juli 1979 gjordes det första försöket att starta igång anläggningsarbetet och ett 30-tal demonstranter vid nollpunkten stoppade maskinerna. Parallellt med protesterna bildade de som var för utbyggnaden ett medborgargar de, som bland annat tog sig upp till demonstranternas läger och brände deras plakat på ett bål. Under hösten 1979 trappades kam pen upp med ett protestläger vid nollpunkten. I mitten av septem ber gjordes ett nytt försök att köra in maskiner för anläggningsarbetet som till hjälp hade 40 poliser, men de stoppades av 150 demonstran ter. 97 av dessa arresteras och böt fälls för aktionen. Protesterna började spridas och den 20 september demonstrerade 3 000 personer i Oslo och 1 000 i Bergen mot utbyggnaden. Även Altas och Kautokeinos kommuner motarbetade utbyggna den och röster höjdes efter 1979 om att kommunerna borde ges vetorätt i viktiga frågor. Den 8 oktober 1979 restes en tältkåta utanför Stortinget. Dagen efter påbörjades en hungerstrejk av sju unga samer i protest mot ut byggnaden. Jorunn Eikjok, en av de hungerstrejkande, har intervjuats flera gånger och berättar i en P3-do
kumentär att det inte bara handlade om Altaälven, utan att hungerstrej ken också var en aktion för att sätta de samiska frågorna på agendan. Hon ville lyfta fram de samiska rättigheterna efter att marker bit för bit hade slitits ifrån samerna och att det nu var nog. Själv hade Eikjok länge kämpat för samiska rättigheter och i en intervju med den norska radion (NRK) berätta de hon om den inneboende ilskan som fanns efter hundratals år med kolonialism och förnorskningen (assimileringspolitiken). Hungerstrejken fick stor upp märksamhet i europeisk media och tusentals personer samlades vid hungerstrejken för att visa sitt stöd. Flera konserter hölls i anslut ning till hungerstrejken. Den 11 oktober gick polisen till angrepp mot hungerstrejken för att beslagta kåtan och stoppa den. Men många ställde sig i vägen i solida ritet och trots polistillslaget kunde en ny kåta resas redan dagen därpå. Eikjok lades in på sjukhus, men hon rymde därifrån. Efter en vecka var de hunger strejkande utmattade, men den 15 oktober meddelade regeringen via stadsministern Odvar Nordli att en utredning ska tillsättas om de samiska rättigheterna och att an
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
9
r i dagens kamp mot rovdriften
läggningsarbetet vid Alta stoppas för vidare utredning. Det sågs som en delseger och hungerstrejken avslutades. I Oslo samlades tiotusentals efter glädjebeskedet. Eikjok jämförde stämningen med när Norge blev fritt från den nazistiska ockupationen. Dagen efter kom representanter från ursprungsbefolkningar i hela världen till Oslo för att visa sitt stöd för den samiska kampen. Även lägren i Stilla avvecklades, vilket skedde den 18 oktober 1979. Kampen 1979 lämnade stora avtryck och 1980 deltog Norge i Eurovision Song Contest med låten Sámiid Ædnan (Samiska hemlandet), som hade textraden ”framför tinget där de satt, hördes jojken dag och natt”. Under 1979 övervägde den socialdemokratiska regeringen att sätta in militär för att stoppa protesterna. Det erkände den dåvarande försvarsministern Thorvald Stoltenberg, pappa till den förre statsministern Jens Stoltenberg som nu är Nato:s generalsekreterare, i en NRK-intervju år 2010. Den 30 maj 1980 röstade Stortinget för tredje gången om utbyggnaden av Altaälven, som återigen beslöt att genomföra planerna. Motståndet organiserade sig därför på nytt och i
Den långa kampen för Alta påverkar fortfarande; unga samer idag säger att de har lärt av Alta-aktionerna om hur och vad som kan göras.
juli 1980 hölls Stillamarschen, ett demonstrationståg från Stilla till Mazé med omkring 800 deltagare. I januari 1981 bröt de hårdaste striderna om älven ut. Den 4 januari det året sattes lägren i Stilla upp igen och den 13 januari sprids också kampen till Sverige med en protest på Sergels torg i Stockholm. Den 12 januari anlände kryssningsfartyget Janina, som blev bostad för de 600 poliser som hade flugits in för att sätta stopp för protesterna i Stilla. Det var då den största polisinsatsen sedan andra världskriget med 90 fordon samt helikoptrar, 40 bilar som polisen hade lånat från civilförsvaret, bandvagnar, skoterekipage och hundförare. Polisen satte också upp flera vägspärrar för att hindra att fler anslöt sig till kampen. Med enorma kättingar och järnbeslag höll demonstranterna en enorm blockad i 30 minusgraders kyla. Den 14 januari börjar polisen skära loss demonstranter med vinkelslip och cirka 900 personer bötfälls. Efter att polisen rivit ner kåtor, burit bort och bötfällt demonstranter flyttades själva lägret till Gargia, på privat mark som uppläts av de som drev Gargia fjällstuga. En vecka efter de stora polisinsatserna, de 21 januari, marscherade poliserna in i Gargia och skar
ner tälten, som började brinna då de rasade över de kaminer som används för att hålla värmen. Därefter buntade de ihop demonstranter som skulle skickas iväg på lastbilar, men eftersom det bara fanns en väg ut blockerade fler demonstranter vägen för polisen. En person som bevittnade aktionerna är Johan Bergström, journalist från Luleå som i P3 dokumentär berättar om hur han var på plats i Stilla för att dokumentera protesterna, men valde att gå över till demonstranterna. Därför häktas han, men istället för böter åtalas han med stöd av utlänningslagen och utvisas till Sverige. Under januari och februari hölls flera mindre aktioner och en ny hungerstrejk inleddes av samer. Den 6 februari hölls ett möte mellan en grupp samiska kvinnor och Gro Harlem Brundtland (ny socialdemokratisk statsminister), som tyckte att de inte fick så bra svar. Därför ockuperade de hennes kontor till dagen efter, då de kördes ut. Kort därefter meddelade den norska regeringen att anläggningsarbetet stoppas eftersom det kan bryta mot kulturminneslagen, vilket får Folkeaksjonen att trappa ner kampen; hungerstrejken avblåses. Men den 4 oktober 1981 åter-
upptogs anläggningsarbetet och nya blockader organiserades, dock mindre än tidigare. Blockaderna möttes av 300 poliser som återigen stationerades på en båt i Altaälven. Den 8 oktober hölls den sista stora manifestationen av Folkeaksjonen. År 1982 inleddes med att Högsta domstolen meddelade att Alta-utbyggnaden inte bryter mot några lagar och den 24 januari upplöstes Folkeaksjonen. 1987 är dammbygget klart. I samma veva inleddes avregleringen av den norska energimarknaden och i den kapitalistiska karusell av konkurrens som släpptes lös anses Alta-kraftverket inte vara tillräckligt lönsamt. Följden blev att lokalbefolkningen inte bara fick betala med utbyggnaden av älven mot sin vilja, utan även mångmiljonbelopp årligen för att täcka upp förlustaffären. När statsministern Brundtland några år efter bygget intervjuas om frågan säger hon att Alta-bygget inte borde ha genomförts. Idag säger renägare och samiska organisationer att slaget om Alta har spelat en historiskt viktig roll; från alla delsegrar under vägen till att politiken har förändrats till det bättre gällande samiska rättigheter. Några av de politiska förändringar som följde efter Alta är:
I juni 1987 antogs samelagen som reglerar sametingets verksamhet. År 1988 tydliggjordes samerätten i den norska grundlagen som gav samer rätt att säkra och utveckla sitt språk, kultur och samfundsliv. År 1989 öppnades sametinget officiellt i Karasjok. År 2005 antog stortinget Finnmarkslagen, en lag som ökar samers och icke-samers rätt till att bestämma över naturresurser i Finnmarken. Men alla konflikter om naturresurserna exploatering i Nordnorge är inte lösta och striden för samiska markrättigheter fortsätter. Alta har visat en väg för nutida och framtida aktioner till försvar av samiska frågor och naturvärden som åsidosätts i det kapitalistiska rofferiet. Unga samer idag säger att de har lärt av Alta-aktionerna om hur och vad som kan göras och det är inte konstigt att medier idag har jämfört frågan om en gruvstart i Gállok/Kallak i Jokkmokk med kampen mot utbyggnaden av Altaälven, där samma metoder har använts av aktivisterna. Aktiv och beslutsam kamp är nödvändig för att stoppa rovdriften och att naturvärden lämnas ut till företagsvärlden. ■
Foto: Riksarkivet (National Archives of Norway) / Flickr CC
Foto: Statsarkivet i Tromsø
er, som bötfälldes.
INTERNATIONELLT
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
10
skapade huvudrubriker i riksmedia. En del av den sociala rörelsens organisationer tillkännagav tyvärr segern för tidigt, vilket spred illusioner och bromsade upp rörelsens momentum. Minneapolis stadsfullmäktige minskade polisbudgeten med mindre än 1 procent bara några få veckor efter att ha gett sitt historiska löfte. Huvudlärdomen av Minneapolis är att spontanuppror inte är tillräckligt för att få igenom bestående förändringar. Utan en välorganiserad rörelse med verkliga rötter i arbetarklassen och förtryckta lokalsamhällen är det väldigt svårt att stå emot alla de verktyg som är tillgängliga för det politiska etablissemanget: att kombinera statligt våld, desinformation och vilseledande uttalanden för att avmobilisera rörelsen in i säkrare kanaler som i slutänden inte kan vinna grundläggande systemförändringar.
Allt fler stödjer BLM-rörelsen, samtidigt som Trump piskar upp ett hat och sporrar samt stödjer högerextrema våldsdåd.
Kenosha, USA: Revolt mot polisskjutningar Jacob Blake: obeväpnad, svart, far och förlamad från midjan och neråt efter att han sköts med sju skott i ryggen från nära håll av polisen i Kenosha, Wisconsin. Videoklippet som togs av ett ögonvittne på platsen är ovedersägligt. TEDDY SHIBABAW international socialist alternative
Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)
U
nder de första dagarna efter skjutningen av Jacob Blake bröt en långvarigt sjudande vrede ut allt eftersom folk gick ut på gatorna. Hundratals demonstrerade fredligt genom Kenosha – en liten stad med en befolkning på lite drygt 100 000 – under de dagar som följde efter skjutningen. En förståelig ilska sjöd under dessa demonstrationer och i en del fall ledde det till kravaller med plundrade butiker och nedbrända byggnader. Kravallpoliser och nationalgardet skickades in och deras brutalitet slog till från den första protestnatten; tårgas sattes in nästan omedelbart. Myndigheterna försökte omringa och stänga in demonstranter med hjälp av sopbilar, vilket slutade med att sopbilarna stacks i brand. Högerextrema miliser särbehandlades till skillnad från den brutala masskontrolltaktik som polisen och nationalgardet använde mot de antirasistiska demonstranterna. De till och med avtackades av polisen för sin närvaro. Denna typ av välsignelse banade väg för den 17-årige Blue Lives Matter-fanatikern (blue lives = po-
lisen) och före detta polisaspiranten Kyle Rittenhouse, som sköt och dödade två demonstranter och svårt skadade en tredje. Mycket av förödelsen på Kenoshas gator har, till skillnad från vad Trump och högermedia säger om en ”ändlös, sanslös förstörelse”, orsakats av polismaktens provokationer likaväl som av brutalt våld från högerextrema medborgargarden. Det finns element i demonstrationerna som faktiskt ägnar sig åt destruktiva handlingar, vilket dessvärre spelar Trump i händerna. Rörelsen borde trycka tillbaka den typen av taktik och istället fokusera på att få med sig ett bredare skikt av arbetare i rörelsen i Kenosha. För Trumpadministrationens del används händelserna på ett cyniskt och bedrägligt sätt för att elda på ytterhögerväljarna inför presidentvalet. Trump besökte i förra veckan Kenosha för att ”undersöka skadorna” och tala med polisen – som om han vore ute efter att hälla bensin på elden i ett makabert cyniskt kampanjtrick. Tungt beväpnade högerextrema miliser gavs under flera dagar fri lejd av polisen. Samtidigt fick akti-
vister som gav mat till demonstranterna sina bilfönster sönderslagna och tillfångatogs på ett SWAT-liknande sätt. Rörelsen mot rasistiska orättvisor och alla former av förtryck måste naturligtvis vidta största möjliga försiktighetsåtgärder. Det är avgörande att vi organiserar en seriös kollektiv självförsvarsstrategi för att skydda våra rörelser. I Kenosha och andra städer där rörelsen befinner sig på en aktivitetstopp innebär det en brådskande organisering av demokratiskt styrda massmöten i arbetarklassområdena, särskilt i ickevita områden, som kan ta upp frågan om självförsvar mot medborgargardesterror. Dessa möten kan emellertid inte begränsas till enbart en diskussion om självförsvar. Rörelsen behöver också strukturer och en strategi för att få med sig ett större skikt av arbetarklassen. I Minneapolis ägde ett nyckel moment rum de första protestdagarna då stadens busschaufförer vägrade att transportera demonstranter till häktet. Detta är en modell för hur arbetarrörelsen kan ta upp Black Lives Matter-banéret. Extremhögern är en fara för vår rörelse, men den är mycket mindre än vår sida. De kan känna större självförtroende eftersom den rasistiska kapitaliststaten tittar bort eller till och med ger en vink av godkännande då de gör sitt smutsjobb. Men som vi har sett sänktes det
Charlottesvilleliknande självförtroendet på deras sida av massarbetarklassaktioner, som i Boston när 40 000 personer dök upp och jagade iväg de enstaka dussintalen högerextremister år 2017. Denna typ av massdemonstrationer och solidaritetsuppvisningar bör vara en modell för vår rörelse. Minneapolis ger en tydlig varning för det politiska etablissemangets taktik, inriktad på att demobilisera direktaktioner och protester. Samtidigt som Minneapolis stadsfullmäktige mobiliserade nationalgardet gav de också ett gigantiskt löfte om att ”avskaffa” Minneapolis polismyndighet, vilket
Den största segern hittills för Justice for George Floyd-upproret i juni är att det breda stödet för Black Lives Matter är större än någonsin och att stödet kan öka än mer om arbetarrörelsen, socialister och andra stora sociala organisationer slog samman sina kollektiva muskler. Den omfattande strejken för svarta liv bland idrottare är, även om den var kortvarig, ett utmärkt exempel och en inspirationskälla. Milwaukee Bucks och Brewers, Seattle Mariners, Cincinnati Reds samt lag inom WNBA och Major League Baseball deltog. Miami Heats-spelaren Andre Iguodala framförde det bäst: ”du måste vara villig att offra storföretagspengar för att folk ska inse att det finns ett stort problem därute”. Olyckligtvis vek sig idrottsfacket för det intensiva strejkbrytartrycket från expresidenten Obama samt från Michael Jordan. Detta skulle behöva sprida sig till nyckelsektorer inom den fackligt organiserade industrin och inom den offentliga sektorn. Socialist Alternative uppmanar till Wisconsin- och landsomfattande aktionsdagar kring kraven i rutan. ■
Socialist Alternative kräver:
• Rättvisa för Jacob Blake! Omedelbar arrestering och åtal av de ansvariga poliserna! • Organisera kollektivt självförsvar och utvidga rörelsen. Vi behöver snabbt genomföra demokratiskt kontrollerade massmöten i arbetarklassområdena, särskilt i ickevita områden, som kan ta upp frågan om självförsvar mot medborgargardesterror. • Minska polisbudgeten! Skär ned polisbudgeten med åtminstone 50 procent och investera pengarna i våra lokalsamhällen. • Lokalsamhälleskontroll av polisen! Lansera en lokalsamhällesvald kommission för att rensa ut i alla polisdepartement och skapa en vald civil styrelse med verklig makt, inklusive kontroll över anställningar, uppsägningar, budgetar med mera. Sprid denna modell nationellt. • Vi behöver ett nytt parti av och för arbetande människor, rotat i gräsrotsaktioner och sociala rörelser av den mångetniska, flerkönade arbetarklassen. • Hela systemet är skyldigt! Som Malcolm X sa ”kan du inte ha kapitalism utan rasism”. För att vinna bestående förändringar måste kampen mot polisens rasism och det politiska storföretagsetablissemanget utvidgas till en kamp mot det kapitalistiska systemet!
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
11
Organisering försvarar utbildningen A-level-elever (motsvarande gymnasiet) i hela Storbritannien strejkar och organiserar sig mot att de styrande vill påtvinga villkor och kursplaner som inte tar hänsyn till att skolan har varit nedstängd under coronan. Kampen har redan vunnit delsegrar och i måndags inleddes en serie elevstrejker.
international socialist alternative
Elevstrejker har inletts för rättvisa utbildningsvillkor i Storbritannien och kampen har redan vunnit delsegrar.
STUDENT SOCIALIST ALTERNATIVE
–D
et förväntas att vi och lärarna på två månader ska kunna ta igen vad som har förlorats under de fyra månader som skolan har varit nedstängd. Det är omöjligt, säger Aaisha, en av elevrörelsen #ALevel21Strikes organisatörer. #ALevel21strike har gjort en lista på krav. De säger att A-kursplanen måste svara mot den begränsning av undervisningen som nedstängningen har medfört. Frågor om examinationsmodellens tillförlitlighet har ställts, där organisatörerna kräver en större tonvikt på kursarbete, samt fler riktlinjer för universitetsstudieansökningar och automatiska möjligheter att göra om kurser för alla studenter som anser att pandemin och nedstängningen har påverkat deras studiegång negativt. Som kampanjen har påpekat har ”inga öppetdagar lett till att studenter i blindo har ansökt till något universitet i någon stad de aldrig har varit i närheten av, vilket på ett icke proportionellt sätt skulle ha påverkat studiegången”. Premiärminister Boris Johnsons flagranta vanskötsel av covid-19krisen har förvärrat ojämlikheten. Många elever från låginkomstfamiljer har haft det svårt att studera hemma på grund av brist på teknik och tysta studieutrymmen, vilket gör kunskapsgapet mycket värre.
Detta är skälet till att vår rörelse också måste kämpa för en politik som tar upp frågor som: • Offentlig finansiering av utbildningsstöd och investeringar i kostnadsfria offentliga utrymmen dit studenter kan ta sig för att studera. Vi kan kämpa för finansiering av återöppnade ungdomsgårdar, för att skapa en trygg och säker inlärningsmiljö. • Finansiering av skolor och högskolor – upphäv nedskärningarna så att kostnadsfria laptoppar och surfplattor kan göras tillgängliga som inlärningsstöd. • Ge stöd och hjälp för de som lider av psykisk ohälsa. Rådgivning bör göras tillgänglig
på varenda skola och högskola, tillsammans med utbildning i psykiska ohälsofrågor. Student Socialist Alternative stödjer fullt ut kravet från både Nationella utbildningsfacket (NEU) och #Alevel21Strike för en masskonsultation om nästa års A-kursprocesser. Men vi måste också komma ihåg att detta är en regering som vi inte kan ha något förtroende för. Vid sidan av konsultationen behöver vi upprätta organ sammansatta av representanter för skolpersonalfack och studenter som en del av förhandlingsprocessen för hur våra A-kurser ska tas om hand under de kommande åren och därefter.
Steg i den riktningen kan tas genom organiserandet av konferenser för studenter, unga strejkande och fackligt aktiva inom lärarfacken för att planera kampen och diskutera kring hur ett radikalt ombildat utbildningssystem skulle kunna se ut. Om regerande Tories (motsvarande Moderaterna) inte kan tillmötesgå oss måste vi vara redo att sköta kvalificeringsprocessen själva. Endast studenternas, de anställda arbetarnas och föräldrarnas demokratiska kontroll kan återspegla våra utbildningsbehov – inte en regering som bevisligen inte bryr sig. Detta innebär ett bygge nerifrån och upp av vår rörelse för utbild-
ningsrättvisa. Segern gällande examenssystemet visade att vi kan vinna när vi går samman och kämpar. Det är därför organiseringsgrupper måste bildas på varje skola för att ta kampen vidare. Anhängare till Socialist Alternative inom lärarfacken kommer att argumentera för detta och lyfta fram behovet av solidaritet från skolpersonal med #Alevel21Strike-kraven. Denna rörelse kommer att behöva vara uthållig om den ska kunna leverera verkliga resultat. Det handlar inte bara om covid-19, utan också om vilket slags utbildningssystem vi ska ha och vilket samhälle vi vill leva i. ■
Stor oro i syriska flyktinglägret al-Hol när covid-19 bekräftats
F
lyktinglägret al-Hol i nordöstra Syrien står inför stora problem när det första fallet av covid-19 har bekräftats i lägret. Sjukvården saknar resurser och är inte förberedd för ett utbrott av covid-19, samtidigt som trångboddheten kan leda till en snabb spridning. Covid-19 har på kort tid fått stor spridning i nordöstra Syrien, en region där runt 700 000 internflyktingar befinner sig. Under sista veckan i augusti ökade antalet sjukdomsfall med 70 procent på bara en vecka, och en fjärdedel av de smittade är sjukvårdspersonal. Samtidigt är sjukvårdssystemet väldigt begränsat till följd av kriget, med få sjukhusplatser och ännu färre isolerings- och intensivvårdsplatser. I flyktinglägret al-Hol befinner sig runt 65 000 flyktingar, som i väntan på beslut
om vad som ska hända med dem inte får lämna lägret. En del är kvinnor och barn som tidigare bodde inom Islamiska Statens ”kalifat”. Läkare Utan Gränser har en vårdcentral i lägret och tillhandahåller bland annat läkemedel och tvål. Även UNICEF och andra hjälporganisationer finns där och tillhandahåller viktiga förnödenheter.
För närvarande är bara fem vårdcentraler i lägret öppna, medan det i maj var 24. Inget av de tre fältsjukhusen i lägret fungerar helt, och bristen på sjukvårdspersonal är ett stort problem. Personalbristen beror på att många inom sjukvårdspersonalen i regionen har blivit smittade av covid-19 och de kolleger de har haft kontakt med har satts i karantän. Tillgången till rent vatten i lägret är även det en bristvara, och ett utbrott av
akut diarré har lett till att ett stort antal barn har blivit undernärda och uttorkade. Mellan den 6-10 augusti dog åtta barn under fem års ålder i lägret till följd av undernäring och uttorkning. Barnen i al-Hol kommer från 60 olika länder och tillsammans med sina föräldrar väntar de på att få komma hem igen, men många av dessa länder vill inte kännas vid dem på grund av eventuella kopplingar till IS. Därför befinner de sig i ett slags limbo. En kvinna i al-Hol beskrev det som att först ha varit fången hos IS för att sedan bli en fånge hos sin befriare.
Under 2019 gick al-Hol från att ha 10 000 människor till 74 000 efter IS kollaps. Idag rymmer det runt 65 000 personer, vilket är betydligt fler än vad som egentligen får plats. I varje tält bor i snitt sju personer, vil-
ket innebär en omöjlighet att hålla avstånd för att förebygga smittspridning. Ännu har bara ett fall av covid-19 bekräftats inom al-Hol-lägret, men det är sannolikt att smittan nu sprids till andra. Ett utbrott skulle ha förödande konsekvenser med tanke på bristen av sjukvård och tillgång till rent vatten och hygien. Läkare Utan Gränser uppskattar att 1 900 personer i al-Hol tillhör riskgrupper, men när andra sjukdomar sprider sig samt vid närings- och vätskebrist riskerar ännu fler att utveckla svåra symtom om de dessutom smittas av covid-19. Det är en ohållbar situation som måste åtgärdas. Alla de barn som befinner sig i lägret har rätt till trygghet, vård och utbildning, och detta bör de få oavsett vad deras föräldrar har gjort. ■ Louise Strömbäck
INTERNATIONELLT
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
12
tet för Bolsonaro. Guedes använde detta för att öka pressen mot Bolsonaro, som öppet har kritiserat flera av Guedes förslag. ”Brasilieninkomsten” kom inte in i budgetförslaget som offentliggjordes den 31 augusti, då Bolsonaro och Guedes inte var överens om hur det skulle betalas.
Pandemin samt den djupa ekonomiska och politiska krisen kommer ta ut sin rätt, särskilt när arbetarkampen intensifieras.
Allt detta återspeglar ett pussel som är omöjligt att lösa under kapitalismen. Marknaden (och Guedes) vill hålla skenet uppe av en stram finanspolitik, men den djupa krisen gör att årets offentliga underskott kan hamna på 14 procent av BNP och nästa år beräknas fortsätta ha underskott. Brasiliens BNP föll med 9,7 procent under andra kvartalet i år och krisen fortsätter. Samtidigt fortsätter regeringens attacker. Budgetförslaget innehåller nedskärningar inom utbildning och sjukvården, samtidigt som det satsas på militären. Dessutom har regeringen lagt förslag på att ta bort anställningsskyddet som de offentliganställda och öppnar för sänkta löner, men dessa förslag kommer bara att drabba den stora majoriteten lågavlönade, inte domare, höga militärer, politiker, diplomater med mera, som hör till den högavlönade eliten.
En opinionsundersökning för några veckor sedan visade på ett ökat stöd för Bolsonaro, mitt under brännande kris. Det återspeglar en skenbart lugnare situation, som lugnet i orkanens öga, som dock inte är hållbar. De tre kriserna som har plågat landet – pandemin, den djupa ekonomiska krisen och den politiska krisen – kommer snart att ta ut sin rätt. MARCUS KOLLBRUNNER
lsr@lsr-cit.org
B
olsonaro kom till makten utan parlamentarisk bas, med en regering som består av olika grupperingar som inte alltid drar jämt. Bolsonaro eldade på ständiga konflikter med kongressen, högsta domstolen, delstatsguvernörer och media och använde dessa konflikter och motsättningar som en sätt att regera, genom att hålla sin reaktionära bas på krigsfot och använda detta som ett hot för att få igenom sin linje. Men flera faktorer ledde till en vändning i situationen. Den populäre justitieministern Sérgio Moros avgång och missnöjet med den katastrofala hanteringen av pandemin ledde till ett minskat stöd i opinionen, speciellt från medelklassen. Det parti som han använde för att ställa upp i valet splittrades och Bolsonaro misslyckades med att registrera ett nytt parti innan pandemin. Många av hans förslag kom ingen vart i kongressen, vilket ökade misstron inom marknaden.
Dessutom har flera fall där hans familj misstänks för korruption och maktmissbruk ökat den juridiska pressen mot honom. Detta kom tillsammans med 56 olika begäran om riksrätt mot Bolsonaro. Utan en parlamentarisk bas har han ingen garanti om att kunna blockera en riksrätt i en krissituation. Bolsonaros taktiska vändning är kopplad till två olika datum. Den första var den 22 maj. Denna dag offentliggjordes videoinspelningen av ett ministermöte den 21 april, som bekräftade Sérgio Moros anklagelse att Bolsonaro ville ingripa i den federala polisen för att skydda sin familj och vänner. Videon visade också hur till exempel dåvarande utbildningsministern talade för att fängsla alla domarna i högsta domstolen, som han kallade för ”luffare”. Samma dag fanns det en begäran om att beslagta Bolsonaros mobil (i undersökningen om anklagelserna där han försökte intervenera
i den federala polisen), vilket en av domarna skulle ta ställning till (och nekade). Inför detta hade Bolsonaro ett möte, vilket avslöjades nyligen, med tre av generalerna i sin regering där han utropade att han skulle avsätta högsta domstolen. Det andra datumet var den 18 juni. Det var då Fabrício Queiroz, en nyckelfigur i anklagelserna om korruption mot Bolsonaros familj, fängslades. Queiroz var ansvarig för att anställa personer med offentliga medel för Bolsonaro och hans son Flávio som parlamentariker. Flera av dessa personer jobbade inte alls åt dem; istället tog Queiroz större delen av deras löner och överförde dem till Bolsonaro och hans familj. Under samma period började utbetalningarna av ett krisbidrag riktat till de som inte har formella jobb och som har drabbats hårt av krisen. Bidraget på 1 200 till 2 400 kronor per månad (kongressen beslöt att tredubbla regeringens ursprungliga förslag) har betalats ut till 67 miljoner personer, en tredjedel av befolkningen. Krisbidraget spelade en viktig roll för att hindra en större kollaps i ekonomin och att hålla uppe stödet för regeringen. De negativa effekterna av hanteringen av pandemin har också dämpats. I början var det en tydlig kontrast mellan Bolsonaro och del-
Foto: OIT
Brasilien i orkanens öga
statsguvernörer som i allmänhet förespråkade en större isolering. Men i och med den ekonomiska kollapsen och trycket från arbetsgivarna har guvernörerna själva börjat öppna upp ekonomin och därmed dämpat tonen mot den federala regeringen. Detta ledde till en katastrofal situation med tre månader med i snitt tusen döda per dag. Takten har nu sjunkit något till drygt 800 döda per dag, med 127 000 döda sammanlagt. Ytterligare en faktor som har lett till en återhämtning för Bolsonaro är frånvaro av masskamp. Bolsonaro började bete sig mer som en traditionell politiker som vill stärka sin bas inför nästa presidentval 2022. Förutom att börja bygga en parlamentarisk bas (som kommer att spegla sig i allianser under kommunalvalen i november) började han göra en rad resor runt om i landet för att inviga olika byggprojekt (många som inleddes under socialdemokratiska PT:s regeringar) och har nu ett eget populistiskt projekt: att utöka PT:s ”familjebidrag”, under ett nytt namn, ”Brasilieninkomst”. Men detta har ökat motsättningarna inom själva regeringen. Två av ekonomiministern Paulo Guedes sekreterare har avgått, missnöjda med att privatiseringar och kontrareformerna inte har varit en priori-
Allt detta pekar på en explosiv period framöver. Ännu fattas en viktig ingrediens: arbetarnas masskamp. Inte för att det har varit tyst. Kampen mot polisvåld har lett till viktiga demonstrationer mot rasism på flera ställen. Tunnelbanearbetarna i São Paulo vann en viktig seger efter ett par timmars strejk. Renaultarbetarna har lyckats stoppa massavskedande efter en strejk. Motorcykelbuden har börjat organisera sig och har haft flera kampdagar med inslag av strejk. Just nu pågår en stark strejk inom posten. Allt detta är dock ännu isolerade inslag, men pekar på möjligheter av nya kampexplosioner. Årets kommunalval kan bli väldigt polariserad, då det också är det första kommunalvalet efter extremhögerns seger med Bolsonaro. PSOL, som LSR (ISA i Brasilien) är en del av, kan göra viktiga framsteg, vilket också kommer att vara en viktig del för att bygga ett socialistiskt alternativ för att förbereda arbetarrörelsen när landet åter dyker in i stormen i slutet på andra sidan av orkanens öga. ■
international socialist alternative
Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net
INRIKES
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
13
Rädda Miljöverkstan i Haninge RS HANINGE
offensiv@socialisterna.org
M
iljöverkstan bedriver kostnadsfri naturskola ute i naturen och i skolans lokaler vid Rudans friluftsområde. Dess aktiviteter, övningar och workshoppar riktar sig till skolklasser, nyanlända samt även allmänheten kring natur, hållbarhet, ekologi, allemansrätt, respekt och kretslopp. Det finns en utredningsgrupp som ska utreda ”samordningsfördelar” mellan Miljöverkstan och andra verksamheter. I utredningsdirektivet står det att oavsett vilka förslag gruppen kommer fram till ska de ”utgå från att
När kunskapen om naturen minskar och nedskräpningen ökar borde Miljöverkstan ges större budget och utvidgad skolverksamhet, inte mindre.
budgeten för Miljöverkstan minskas med 500 000 kronor” – en femtedel av Miljöverkstans budget.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) kräver att nedskärningarna stoppas. Det finns miljontals kronor som politikerna lägger på representation, middagar och presenter (till sig själva) som borde riktas om. – När kunskapen om naturen minskar och nedskräpningen av naturen ökar borde Miljöverkstan ges större budget och utvidgad skolverksamhet, inte mindre, säger Mattias Bernhardsson, organisatör för Rättvisepartiet Socialisterna och kampanjen Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap. Haninges natur är mer nedskräpad än grannkommuners. Det handlar om plast, frigolit, gummi, fimpar, burkar, flaskor, och kemikalier, som ligger och förgiftar naturen samt utgör livsfara för djur och fåglar. Mattias har, liksom många andra engagerade, organiserat skräp plockningsdagar i flera år. Men det räcker inte menar Mattias: – Miljöverkstan är jätteviktig när det kommer till att öka förståelsen och respekten för miljö och natur. Tyvärr vittnar utredningsdirektivet om att det faktiskt är de styrande politikerna i S, C, L och KD som saknar mest förståelse och respekt för miljö och natur. – Att samma politiker som gång
Foto: Pär Plüschke
I höst kan politikerna klubba stora nedskärningar på Miljöverkstan i Haninge. Detta måste mötas av stora protester.
Miljöverkstans verksamhet hotas när den behövs mer än någonsin. Samtidigt spenderar politikerna miljonbelopp på sig själva.
på gång klubbar förödande exploateringar och skövlar vår krympande natur nu vill göra stora nedskärningar på Miljöverkstan är otroligt provocerande. De måste mötas med protester.
RS uppmanar till protester adresserade till politikerna i Idrottsoch fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden samt kommunledningen. Låt de inte stå oemotsagda!
Mejl och telefonnummer till politikerna finns på Haninge kommuns hemsida: haninge.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/ forvaltningar-och-namnder ■
M i Malmö anklagar ensamkommande för bränder i Rosengård
Dessa medvetna provokationer ledde till samlade protester mot rasism och islamofobi. De boende i Rosengård och andra områden i Malmö samt representanter för olika religiösa grupper och församlingar uppmanade till lugna och fredliga protester. De inledningsvis fredliga manifestationerna övergick senare på fredagskvällen till stenkastning och bränning av bildäck igångsatta av en grupp personer som uppenbarligen ville sabotera den fredliga
manifestationen. Dessa personer visade sig inte komma från Rosengård eller från något annat förortsområde i Malmö. Dagen efter demonstrationerna samlades återigen människor från Rosengård för att tillsammans rensa upp bråte efter demonstrationen. Alla som har deltagit i den fredliga manifestationen dagen innan tog också avstånd från stenkastningen och eldandet av bildäck. Händelserna i Rosengård och på Stortorget har lett till att rasister i SD och extremhögern i allmänhet, men också den övriga högern och S, har fått vatten på sin kvarn. Moderatledaren i Malmö, Torbjörn Tegnhammar, hävdade snabbt att kravallerna bland annat leddes av ensamkommande flyktingar som inte hade något i Sverige att göra, och som kommit hit utan asylskäl. Tegnhammar påstod att han fått sin information genom att tala med polisen. Detta uttalande motsades dagen efter av åklagaren i Malmö som sade att det inte var ensamkommande som låg bakom stenkastningen eller bildäcksbränderna. Torbjörn Tegnhammar har naturligtvis inte bett om ursäkt för sitt påhopp på flyk-
tingar eller tagit tillbaka sitt uttalande. Han hävdade tvärtom till Sydsvenska någon dag senare att han som politiker har rätt att uttrycka sina åsikter. Kraven på en ännu stramare flykting- och invandringspolitik kommer nu förstärkas från högerpartierna, och Socialdemokraterna kommer att trycka ännu hårdare på att migrationsutredningens förslag ska trummas igenom i riksdagen. Både högern och Socialdemokraterna är överens om att polisen ska få ännu mer ekonomiska resurser samt ökade befogenheter. Utökad kameraövervakning, utökad rätt att stoppa och kontrollera människor på gatan, med mera. I Stockholm vill trafikborgarrådet införa så kallad ”stop and search” inom kollektivtrafiken, i praktiken en ny REVA-lag. Flera andra förslag har också kommit fram efter händelserna i Rosengård. Moderaterna och polisen vill nu att polisen ska ges möjlighet att avlyssna personer som inte misstänks för något brott över huvud taget. Hårdare batongpolitik och ökad polisövervakning kommer inte att minska kriminaliteten och inte
Foto: Moderaterna
F
redagen den 28 augusti lyckades extremhögern från både Sverige och Danmark, inspirerade av det danska högerextrema partiet Stram Kurs och den svenska så kallade konstnären Dan Park, känd för sina extremhöger- och naziståsikter, bränna ett exemplar av Koranen på en cykelbana i Rosengård. Dessutom sparkades en Koran omkring på Stortorget i Malmö som om den var en fotboll. Både Rasmus Paludan, ledare för Stram Kurs, och Dan Park gick offentligt ut med att Koranbränningen var tänkt som en medveten provokation för att visa hur våldsamma alla muslimer är och att eldande av koranen skulle bevisa detta.
Torbjörn Tegnhammar (M) skyllde rasistiskt och grundlöst på ensamkommande.
heller hindra de rasistiska attackerna från högern. För att stoppa högerextremismen och rasismen krävs organisering och politisk kamp underifrån, demonstrationer och manifestationer som den som stoppade NMR i Göteborg 2017. Det krävs återinförd asylrätt, permanenta uppehållstillstånd och
ett stopp för alla utvisningar av ensamkommande. För att stoppa kriminalitet och våld krävs det upprustning av förorterna, satsning på bra och billiga bostäder, utbyggd offentlig vård, skola och omsorg, bra och gratis kollektivtrafik – en rejäl upprustad välfärd. ■ Anders Wemmert
INRIKES / INSÄNT
10 SEPTEMBER 2020 # 1 416
14
RS står rustat inför höstens utmaningar
D
en 5-6 september hade Rättvisepartiet Socialisterna ett digitalt partistyrelsemöte för att diskutera våra perspektiv på det politiska och ekonomiska läget i Sverige och globalt, samt för att planera inför hösten. På partistyrelsen diskuterades bland annat världsläget och den globala kampvågen. Även Sverige och hur ett motstånd kan formas för att försvara hyresrätten och anställningsskyddet samt stoppa nedskärningarna diskuterades. Flera diskussioner hölls också om RS roll och uppgifter, och hur bygga partiet. En fråga som kom upp var ”hur ser RS ut om fem år?”, med avstamp i det oundvikliga generationsskiftet och den injektion av nytt blod som partiet behöver. Unga Socialister (RS ungdomsorganisering) diskuterades också, både i frågan om att nå ut till fler unga (framför allt genom skolbokbord och utåtriktade aktiviteter, men även via sociala medier), och att utveckla de unga medlemmar vi har värvat ur kampen. Ungdomsradikaliseringen visar ett stort intresse för antirasism, socialistisk feminism, klimatkamp, protester mot polisvåld, och en generell antikapitalistisk systemkritik. Vi måste ta tillvara på detta och visa att det finns ett socialistiskt alternativ till kapitalismens förödelse och ickelösningar. Flera olika inlägg om lokalt arbete runtom i landet och olika fokus kom under diskussionen. Jonas Brännberg avrundade med att poängtera att coronakrisen har tvingat oss att tänka mer långsiktigt kring partiet och utvecklingen de kommande åren. Han talade om International Socialist Alternative (ISA, den internationella rörelse som RS är med i) och hur inspirerande det är med utbyten mellan sektionerna, samt hur fler involveras i arbetet, vilket sommarens Virtual Marxist University (VMU) är ett bra exempel på. Han nämnde också att vi måste anpassa oss och vara ständigt uppmärksamma för att kunna värva nya, att vi måste bli bättre på att följa upp intresserade på nätet och fortsatte med att säga att det är viktigt att vara förberedda på de nya situationer som uppstår, samt stärka vårt arbetsplatsarbete. Efter diskussionen planerades höstens kampanjer och aktiviteter. Bland de kampfrågor som kommer att vara viktiga att ingripa i finns såklart vården och nedskärningarna, skolkampen i Luleå, kampen mot marknadshyror med protestdag den 12 september, avtalsrörelsen, klimatkampen och det fortsatta intresset för antirasistisk kamp hos unga. Sammanfattningsvis var det en nyttig och bred diskussion om partiets framtid och höstens kommande utmaningar. Nu är det dags att ta allt som diskuteras och omvandla det till handling. Kampen fortsätter! ■ Vilgot Karlsson
Hårresande uttalanden från en av landets högsta polischefer
”D
e här barnen har ingen ambition av att bli en del av samhället, utan de har en ambition redan från födseln av att ta över i kriminalitet”, sa den biträdande rikspolischefen Mats Löfving i Ekots lördagsintervju. Det är ett hårresande uttalande oavsett vem som säger det. Men Löfving är inte vem som helst, utan landets ställföreträdade rikspolischef och chef för Noa, polisens Nationella operativa avdelning. Den 1 oktober blir han ny regionpolischef i Stockholm. Orden yttrades i samband med att Löfving vitt och brett talade om att en stor del av brottsligheten styrs av kriminella klaner som han påstår har kommit till Sverige enbart för att begå brott och som även ingår arrangerade äktenskap i utlandet i syfte att stärka sin klans kriminella makt och våldskapital.
av unga, i flera fall mycket unga, killar i gäng med skrämmande namn som ”Husbys hyenor” och ”Filterlösa grabbar, FLG” i Rinkeby. Polisen har också hittills beskrivit de senaste gängkrigen i Stockholm som en kamp om makt och hämndaktioner i kampen om knarkhandelns lönsamma tuvor i det vakuum som har uppstått sedan polisen har lyckats bura in de något äldre gängledarna. Inga av dessa passar in på Löfvings tal om kriminella familjeklaner och hans absurda tal om barn som redan från födseln har kriminella ambitioner. Nyrekryteringen till gängkriminaliteten har sociala orsaker. Det insåg också de oroade mammor, som flera gånger upprepade detta under lördagens öppna möte mot våldet i Husby.
– Hela familjen, hela släkten, hela klanen uppfostrar sina barn så att de ska kunna ta över klanen. De här barnen har ingen ambition av att bli en del av samhället utan de har en ambition redan från födseln av att ta över i kriminalitet. Där är vi i Sverige ganska naiva, menade Löfving. SVT har efteråt gett visst utrymme åt en försiktig kritik från både kriminologer och poliser. På frågan, från SVT, om de 12 släktbaserade nätverk som polisen i Västra Sverige känner till har kommit till Sverige i syfte att bygga upp organiserad brottslighet svarar Erik Nord, chef för polisområde Stor-Göteborg, att detta kommer i andra hand och att det snarare handlar om släkter som har ”muterat” till organiserad brottslighet. ”Men, och detta är mycket viktigt, det innebär absolut inte att hela släkter är kriminella”, säger polischef Erik Nord. Ingen av de mest kända kriminella gängen på Järva är heller klanbaserade. Den blodsfejd med fyra dödsoffer mellan ett par kriminella gäng i Järvaområdet, som vi har tvingats lära oss namnen på denna sommar, tycks främst bestå
Foto :
Jo h
an F red r
ik ss
on
Mats Löfvings rasistiska uttalanden måste fördömas av fler.
– Inga barn föds kriminella, sa till exempel Carro Sinisalo, mor till två skjutna killar i Akalla för fyra år sedan.
Kriminaliteten har vuxit fram där välfärden har rivits ned, som i de stadsdelar som lider mest av att den tidigare statliga och sammanhållna skolan har slagits sönder och den fritidssektor som i Husby, Akalla och Kista omfattade 12 kvartersgårdar med över 100 fritidsledare som först lades ned efter 1990-talets kris. Även den groteskt orättfärdiga bostadspolitiken, den hårt nedpressade socialtjänsten och de avvecklade mötesplatserna är orsaker. Men för alla dessa nyliberala politiker i alla läger i skön förening med de vinstjagande kapitalistiska klaner och deras banker som idag styr Sveriges politiska och ekonomiska utveckling passar det att skylla ifrån sig sitt egna ansvar genom att peka finger mot de värst drabbade som ansvariga för sin egen olycka. Att Stockholmsregionen från den 1 oktober tycks få en polischef som inte vill se detta, och som enbart kräver mer repressiva verktyg som hemlig avlyssning även av icke brottsmisstänkta och allra värst visitationszoner, är mycket oroande. Uppenbarligen stärkt av skallet från moderater och sverigedemokrater nöjer sig inte biträdande rikspolischefen Löfving med det extremt långtgående 34-punktsprogram för upprustning av polisen och skärpta straff som regeringen har föreslagit. Det är polisens uppgift att gripa mördare och tungt kriminella. Men när det gäller metoder för att bekämpa nyrekryteringen till gängkriminaliteten behöver vi istället ett annat program, kanske i 34 punkter, för social upprustning av våra förorter! Ytterst handlar det om att ersätta dagens kriminella klassamhälle med ett nytt demokratiskt och socialistiskt, där fördelningens motto är från var och en efter förmåga åt var och en efter behov. ■ Arne Johansson
Insänt: ”Idén om visitationszoner”
M
ajoriteten av de som bor i ”förorten” har vänner, barn eller släktingar som redan har blivit utsatta för visitation vid ett eller flera tillfällen. Ofta har dessa visitationer skett i offentliga miljöer. Ibland i närheten av släktingar, partners eller grannar. Visitationer har ofta en effekt bland åskådare som kan beskrivas som ”ingen rök utan eld”, det vill säga att den förbipasserande tänker att ”det säkert finns någon legitim orsak
till varför denna person visiteras”. Visitationer utgör därmed en källa för ryktesspridning och stigmatisering för de som visiteras. Visitering har ofta en kränkande och ibland förnedrande karaktär, det finns få exempel som tydligare markerar vem som är överoch underordnad. Poliser som utför handlingen tolkar inte sällan varje form av motstånd som en fientlig handling som ska korrigeras.
Dessa åtgärder är något som ibland kan rendera ett än större motstånd från den oskyldige som upplever att den inte ska behöva stå ut med denna orättfärdiga kränkning. Det finns fall där visitering har slutat med att en individ som tidigare har varit ostraffad åtalats för brott för första gången. Upprepade kränkningar utgör en mycket stor risk för motreaktioner i olika former och
det är inte ett bra recept för ömsesidig tillit och samverkan. Visitationer är en integritetskränkande åtgärd som har en negativ effekt för polisens möjligheter att vinna förtroende. Det är omöjligt att betrakta myndigheten som en aktör som värnar vanliga människors väl och intresse om vanliga människor tvingas utstå denna form av behandling. ■ Anders Cardell, politiskt obunden
Boden:
Öppet möte: Kapitalismen och kontrollen över kvinnors kroppar Tid: Tisdag den 15 september kl 18.30. Plats: Digitalt via zoom (kontakta oss om du vill delta via länk). För mer info: 070-231 99 10.
Luleå:
Öppet möte: Kapitalismen och kontrollen över kvinnors kroppar Tid: Tisdag den 15 september kl 18.30. Plats: Partilokalen + digitalt (kontakta oss om du vill delta via länk). För mer info: 073-053 68 84.
Sundsvall:
Sthlm Norra Tid: Onsdag den 16 september kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40.
Haninge:
Fem år efter ”flyktingkrisen” Tid: Torsdag den 17 september kl 18.00. Plats: Haninge kulturhus + digitalt. För mer info: 073-732 33 97.
Örebro:
USA inför presidentvalet Måndag den 14 september kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 072-736 14 69.
Höst i Mellannorrland – Kamp för vård och jobben Tisdag den 15 september kl 18.00. Plats: Digitalt. För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Göteborg:
Västerås:
För info: 079-340 59 97.
USA inför presidentvalet Måndag den 14 september kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.
Eskilstuna:
USA inför presidentvalet Måndag den 14 september kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-373 33 61.
Stockholm:
Sthlm Södra Tid: Torsdag den 17 september kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 073-509 06 84.
För en röd september
S
om vanligt fick vi in några sena redovisningar efter tidningen hade gått till tryckeriet, men det innebär att augusti månad kunde avslutas lite högre med 41 943 kronor. 57 personer tog en prenumeration under månaden och 1 017 lösnummer såldes.
Under september månad siktar vi på att få in 60 000 kronor. Än så länge har 1 910 kronor redovisats tillsammans med 74 sålda tidningar och sex prenumerationer. Det är den första ”normala” månaden efter sommaren, vilket kommer att göra det lättare att uppnå våra mål. Men vi kan inte ta någonting för givet och det är viktigt att våra aktiviteter är välplanerade med bra uppslutningar.
Läget med coronaviruset kommer också att fortsätta påverka vårt arbete – även framöver måste vi fortsätta hitta andra kreativa lösningar! Har du en slant över som du kan skänka till ekonomikampanjen? Du kan göra det enklast med Swish till 123-240 32 85, men det går också bra att sätta in på vårt PlusGiro – 87 96 49-2. Tack för ditt stöd till kampen! ■
Socialistisk antirasism Tid: Torsdag den 17 september kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 073-501 21 37.
Umeå:
Uppsala:
För info: 072-200 08 13.
Karlskoga:
För info: 072-736 14 69.
Borås:
För mer info: 070-396 47 83.
Helsingborg: För info: 070-885 44 86.
Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
SOCIALISTISKT
• Riv upp oroande inskränkningar i demokratiska rättigheter som riskerar att permanentas – försvara strejkrätten. • Stäng skolor, åtminstone i områden med smittspridning i samhället – med bibehållen fritidsverksamhet för barn med föräldrar med samhällsbärande jobb inom t ex vården och för barn som särskilt behöver det. • Inga uppsägningar eller lönesänkningar med coronaviruset som ursäkt. Facklig vetorätt mot varsel och organisationsförändringar. Nej till statligt stöd till storföretag med fulla kassakistor – statliga pengar ska gå till verksamhet och anställda. Hota med strejk för att stoppa alla aktieutdelningar. Stöd till småföretag, idrotts- och kulturbranschen istället för miljardbidrag till storbanker. Inför kortare arbetstid med full lön och fortbildningsmöjligheter om det uppstår brist på arbete. • Öppna a-kassan – full kompensation för inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Även till de som inte kvalificerar sig eller är medlem i någon a-kassa. • Kamp mot all rasistisk nationalism och sexism. Arbetarrörelsen måste stå för enighet, internationell solidaritet och självständig arbetarkamp mot klasspolitiken som låter arbetare drabbas medan storföretagen får miljarder. • Stoppa tvångsutvisningar – amnesti för alla flyktingar. Omvandla alla uppehållstillstånd till permanenta – uppehållstillstånd kan inte baseras på inkomstförsörjning när ekonomin krisar. • Flygindustrin och andra fossilindustrier är inte hållbara även efter ett coronautbrott. Använd krisen för att förstatliga flygbolag, vidareutbilda anställda och ställa om till hållbara transporter. Gratis kollektivtrafik är redan tillfälligt infört på Stockholms bussar och bör utvidgas till hela sektorn. Påbörja genast en liknande klimatomställning vad gäller matproduktion, varuproduktion, energisystem, gruvnäring med mera. • Avskaffa kapitalismens vinstjakt, rovdrift på människor och natur, toppstyrning och hemlighetsmakeri, som har gett viruset fritt spelrum och lagt grunden för dagens kris. • Demokratisk socialistisk planering av ekonomin, där människors hälsa och välmående och ett hållbart förhållande till naturen prioriteras framför vinstintressen hos en liten superrik maktelit.
PROGRAM MOT corona
• Facklig kamp för full kompensation till drabbade. Smittskydd och omställning av verksamheter efter behoven. 100 procent i sjukpenning, VAB, smittbärarpenning och permitteringspenning. • Bygg omedelbart ut smittskyddet för vård- och äldreomsorgspersonal och andra utsatta arbetargrupper. Statlig produktion av skyddsutrustning och tester NU – ta över nödvändiga resurser från privata företag. • Gratis vård till alla som vistas i Sverige – tillgång till vård är en mänsklig rättighet. • Att stanna hemma förutsätter ett hem. Nej till alla vräkningar – bostäder åt alla! Hyresfria månader för hyresgäster för att kompensera i krisen. • Massiv statlig satsning på att förstärka arbetet med smittspårning, virustester, desinficering och fri tillgång till handsprit på alla offentliga platser, kollektivtrafik och så vidare. Ställ om militära resurser till civila för dessa uppgifter. • Utökat virustest till alla misstänkta fall så att hela hushållet kan sätta sig i karantän. • Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder NU till vård och omsorg i offentlig ägo utan vinstintresse. Stoppa alla nedskärningsplaner omedelbart och utveckla krisplaner under kontroll av vårdpersonal och fackföreningar för att snabbast möjligt kunna bygga ut vårdkapaciteten. Riv upp avskaffad värnskatt och RUT-avdrag – låt de rika betala. • Ge vikarier i vården fast jobb. Tjänstledigt och ekonomiska incitament för sjukvårdsutbildade som har valt att jobba med annat, men som kan tänka sig att tillfälligt eller långsiktigt jobba i vård eller omsorg. • Stoppa dränering av resurser genom marknadslösningar i vården – ta omedelbart över all privat, vinstdrivande verksamhet i offentlig ägo. Styr om från marknadstänk och byråkrati till vård. Nej till New Public Management och ”Just-in-time”. • Förstatliga läkemedelsbolag, produktion av skydd och medicinsk utrustning för en planering av verksamhet efter akut behov idag och efter samhällets långsiktiga behov. • Inför rätt för anställda på icke samhällsbärande arbetsplatser att arbeta hemifrån alternativt att vara lediga med full lön i områden med virusutbrott.
Svaret är socialism
i d e m Gå
En socialistisk värld är möjlig – och inte bara det. En socialistisk värld är absolut nödvändig om vi ska ha någon chans att hejda den globala uppvärmningen och klimatkrisen, få ett slut på krig, terror och utsugning, ett stopp på rasism, sexism, hbtq+-förtryck och alla andra orättvisor. Under socialismen kommer samhället på alla plan att ägas och kontrolleras gemensamt underifrån. Då kan resurser fördelas utifrån behoven, inte utifrån en superrik minoritets vinstjakt och plundring. Vi är socialister som kämpar. Vi uppmanar till masskamp – strejker och protester mot all högerpolitik. Coronakrisen har bara blixtbelyst hur bankrutt det kapitalistiska systemet är och det starka behovet av en demokratisk och socialistisk värld i samklang med naturen. Det är för detta som Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och International Socialist Alternative (ISA) kämpar. ISA är en internationell socialistisk organisation som finns i över 30 länder och som RS är med i. Bli medlem i RS/ISA, kom med i kampen för socialism!
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.