Offensiv 1423

Page 1

29 oktober 2020 / # 1 423 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Ökad smitta och trängsel: Bygg ut och coronasäkra

kollektivtrafiken

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Politisk strejk för LAS

3, 13 8-9 10

Foto: Natalia Medina

Nigeria: #EndSARS – sparka ut Buhari

– läs mer på sid 7

Rusta välfärden – inte militären Regeringen genomför den kraftigaste militära upprustningen på 70 år. Samtidigt som sparpaketen avlöser varandra i skolan och nedskärningarna fortsätter inom vården och omsorgen, trots att pandemin visat på behovet av en

omedelbar upprustning av välfärden. För att ytterligare betona samhörigheten med USA och Nato har S-MP-regeringen valt att inte skriva under FN:s kärnvapenförbud.

– läs mer på sid 2 och 6

12

Chiles folk sa ja till ny konstitution

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Sverige 1930-talet: Kris och klasskamp


OFFENSIVS STÅNDPUNKT

29 OKTOBER 2020 # 1 423

2

BETALAR DYRT FÖR ICA:S MONOPOL

A

ilitären får av januariavtalets partier ett ytterligare påslag på 27 miljarder kronor under åren 2021-2025, vilket är en 40-procentig ökning. ”Tillsammans med de anslagsökningar som regeringen beslutat, föreslagit och aviserat under perioden 2014-2020 kommer anslagen till det militära försvaret att ha ökat med 85 procent i fasta priser mellan 2014 och 2025”, skriver regeringen på sin hemsida. Dagens militära upprustning i Sverige är den största sedan 1950-talet, då det ”gamla kalla kriget” rasade som värst.

att skydda Nato-länders militära transporter i Sverige”, skriver SVT i en kommentar den 12 oktober och tillägger att detta är en ”logisk följd” av det värdlandsavtal som Sverige har slutit med Nato.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

SITTER I USA:S OCH NATO:S KNÄ M

fiende och det främsta målet för regeringens ekonomiska nationalism, vilket resulterade i att en ny lag stiftades för att stoppa Huawei och ZTE från att bli med i den svenska 5G-utbyggnaden. Beslutet om att stoppa Huawei Det värdlandsavtal (samförstånds- och ZTE togs med hänvisning till avtal med Nato om värdlandsstöd) rikets säkerhet och på begäran av som riksdagen klubbade igenom år Säpo samt Försvarsmakten. Att detta 2016 innebar att Sverige anslöts till också betyder att 5G-utbyggnaden Nato:s krigsmaskin. Det fanns inte fördröjs och fördyras samt sannolilängre några formella hinder för ka straffåtgärder från Kinas diktatur att Sverige skulle ge och ta stöd till ansåg regeringen vara ett pris värt Nato:s militära operationer. Vidare att betala, som ville sända en tydlig innebar avtalet att svensk militär i politisk signal om att alliansen med ännu högre grad, utomlands och USA och Nato inte endast är militär. på inhemsk mark, ska samöva med Som socialister stödjer vi självDen militära upprustningen är en styrkor från Nato och dess med- fallet varken den amerikanska eldirekt följd av Nato-anpassningen lemsländer. ler den kinesiska imperialismen och det allt starkare band till USA Jämsides med att Nato-samarbe- vars krigföring idag främst märks som S-MP-regeringen har knutit. tet har stärkts och utvidgats har de ekonomiskt och politiskt. Men det Det svenska Nanya kalla krigets militarism och to-samarbetet är Regeringens militära upprustning är krigsförberedelav gammalt daen direkt följd av Nato-anpassningen ser, med svenskt tum. Men under senare år har deltagande, och samarbetet med USA. samarbetet starymmer även digt tagits till nya nivåer och med S-ledda regeringarna strävat efter att hotet om militära konflikter om inte den nya försvarspropositionen slås vinna USA-imperialismens gunst. världens arbetare och fattiga kan fast att det svenska så kallade för- Och för att ytterligare betona sam- förenas i en kamp för kapitalismens svaret ska samordnas och planeras hörigheten med USA och Nato har avskaffande. med Nato och Nato-länder som S-MP-regeringen valt att inte skriva USA, Storbritannien och Norge. ”I under FN:s kärnvapenförbud. RS/Offensiv säger: klartext: planera med andra för kris • Nej till höjda försvarsanslag. och krig” (Dagens Nyheter den 21 I början av det nya kalla kriget melKamp för omedelbar militär oktober). nedrustning. lan USA och Kina, som ytterst gäller • Rusta välfärden – inte militären. För att den svenska militären i vilken imperialistisk makt som ska • Riv upp värdlandsavtalet med högre grad ska bli en del av Nato:s vara världsdominant, försökte den Nato. Nej till svenskt Natosamnordöstra flank har januariavta- svenska kapitalismen och regeringarbete och -medlemskap. Inget lets partier beslutat att återetablera en ge sken av att gå en balansgång. svenskt deltagande i imperialisen rad regementen, bland annat i Men mycket snart stod det klart att mens krig. Sollefteå och Falun. ”Återetable- förbindelserna med USA och andra • Global kamp mot imperialisringen av regementena i Sollefteå väststater vägde tyngst. mens förtryck, plundring och På mindre än ett år blev Kina – och Falun samt en amfibiebatalmilitarism – för en socialistisk jon i Göteborg och andra militära som statsminister Stefan Löfven tivärld i fred och frihet. ■ förstärkningar handlar främst om digare vägrat kalla en diktatur – en

tt ICA-handlaren är ”byns rikaste man” är ingen myt som det ibland påstås, utan i toppen över ortens rikaste brukar det alltid finnas åtminstone en ICA-handlare. Det är bara i borgarnas fantasivärld som marknaden är ”fri” och konkurrens pressar priserna till kundernas och småproducenternas fördel. Det är precis tvärtom, och om detta vittnar ICA-gruppens vinster och handlarnas miljoninkomster. ICA kontrollerar över hälften av dagligvaruhandeln i Sverige som i praktiken är i händerna på tre stora handelskedjor – ICA, Coop och Axfood (Willys och Hemköp). ”Inget annat land i Europa har så hög koncentration som Sverige”, konstaterade Konkurrensverket redan 2011. ICA:s monopolställning har inneburit att man har en lönsamhet som exempelvis är tre gånger större än andra stora handelskedjor i Europa. Myntets andra sida är att konsumenterna i Sverige betalar mer för maten än i andra europeiska länder. Enligt de senaste siffrorna från EU:s statistikbyrå Eurostat (juni i år) är en svensk matkasse 14 procent dyrare än EU-snittet. ”De blir mångmiljonärer på att sälja köttfärs, chips och hygienartiklar. För vinsterna köper de Bentley, Ferrari, Porschar och lyxbostäder. Större ICA-handlare täljer guld och coronakrisen gör dem ännu rikare”, skrev Expressen i våras och sedan dess har miljardregnet över ICA-handlarna bara blivit ihärdigare.

”M

ånga av Icas stormarknader har gått urstarkt i krisen, kryddade med statligt krisstöd. Det är samma butiker som ägs av mångmiljonärerna som varje år lyfter stora aktieutdelningar”, rapporterade nyhetsbyrån TT den 23 augusti. Största vinsterna gör de stora ICA-butikerna (varuhusen) Maxi och Kvantum, som i de flesta fall ägs av en enskild person, oftast en man, som varje år kan belöna sig själv med tiotals miljoner kronor. Genom sitt monopol kan ICA pressa sina underleverantörer att sälja billigt för att sedan ta rejält betalt för varan i butikerna. Om underleverantören protesterar har ICA i lager en så kallad bestraffningstrappa innehållande utpressning, bojkott eller kopiering av varan. Inte bara ICA, utan även de andra stora handelskedjorna, använder sig av vad Konkurrensverket kallar ”otillbörliga affärsmetoder”, ett finare ord för maffiametoder, i sina förhandlingar med underleverantörerna. Sådan är monopolkapitalismen. ■

För att ”upprätthålla ordning” och ”förhindra kriminalitet” har över 3 000, varav 175 barn, forslats bort av polis i Stockholm under året. ”Jag kände mig värdelös. Alltså, att någon bara kan göra vad den vill med dig,” säger 17-årige Gabbe, som utan pengar lämnades i en skog på andra sidan stan (sr.se 27/10).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447


KAMPANJ

29 OKTOBER 2020 # 1 423

3

”Frikort för näringslivet”

Vad har du fått för reaktioner på din senaste debattartikel i LO:s tidning Arbetet? – Den har spridits mycket och det har varit en del positiva reaktioner i Livs facebookgrupp, men där är det ju folk som har liknande åsikter, alla är i princip emot utredningen. Annars har det varit en svag diskussion inom Livs. Det har inte varit så många som vill sticka ut hakan. – När vi har delat ut flygblad är det många som vi möter som inte har haft någon koll. Facken borde ha tagit initiativet i debatten redan från början, när hotet om lagstiftning blev känt. Gräsrötterna borde ha informerats och motiverats, kampanjorganisationerna aktiverats. All debatt kring frågan handlar i princip om det politiska spelet istället för försämringarna i LAS. Vad borde facket göra nu? – En politisk strejk borde vara en del i en bredare politisk strategi. De borde

utlysa en politisk strejk om de går vidare antingen med utredningen eller med det nuvarande förslaget. – Jag tror inte alls det skulle vara några problem att få ett brett stöd i LO-leden om man gick ut med information.

Hur ska man komma åt hyvlingar och visstidsanställningar? – Det behöver tas upp i kollektivavtalsförhandlingarna, och de svagare förbunden, som har dessa problem, behöver backas upp med sympatiåtgärder från de förbund med större konfliktstyrka. Det är ingen slump att de förbund som har mest problem är de som har svårast att ta strid. – Det konstateras i själva LAS-utredningen att försämringarna inte kommer att leda till lägre arbetslöshet. Men däremot till att fler äldre kommer att sägas upp till långtidsarbetslöshet, samtidigt som det talas om att vi måste jobba längre upp i åldrarna. Det påstås att yngre med svag förankring på arbetsmarknaden skulle kunna hitta jobb lättare, men de med svag förankring kommer alltid väljas sist av arbetsgivarna, det krävs arbetskraftsbrist eller subventioner för att de ska bli anställda lättare. LAS-försämringarna löser inga av de problem de motiveras med. Det är bara ett frikort för Svenskt Näringsliv att få igenom sin önskelista. ■ Natalia Medina

Foto: Jonas Brännberg

S

edan den 1 juni när den så kallade Toijer-utredningen offentliggjordes har United unions stått varje måndag och delat ut flygblad på Sergels torg i Stockholm. En av de som har varit aktiv i kampen mot försämringarna i arbetsrätten är Ola Hakefelt, medlem i Livs. Han har även skrivit flera debattartiklar på temat.

Foto: Natalia Medina

Ola Hakefelt är aktiv mot arbetsrättsförsämringarna.

Protesterna för att bevara härbärget i Luleå behöver kraftsamla till nästa fullmäktigemöte den 23 november.

Härbärgesbeslut sköts upp av kampen

F

örra veckan genomfördes en protest, inklusive en övernattning i tält utanför Stadshuset, mot stängningen av härbärget för hemlösa i Luleå. När kommunfullmäktige tog upp frågan i måndags stod demonstranter återigen utanför mötet. Efter en lång debatt blev beslutet uppskjutet en månad, efter att alla partier utom Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna krävt det. Nu måste kampen trappas upp för att pressa S inför kf-mötet den 23 november. Offensiv pratade med Josh Armfield under protesten utanför stadshuset.

Vad händer om härbärget stängs? – Det blir svårt för många om

härbärget stänger. Alla som är beroende av att komma in i värmen, att ha en varm säng att sova i. Folk kommer att sova i bilar, trapphus och andra ställen. – Det blir även svårare att fånga upp hemlösa som har hamnat på gatan. Kommunen säger att de vill jobba förebyggande, men det behövs ett härbärge för att göra det.

Det sägs att detta beslut drabbar EU-migranter extra hårt. Hur? – De är ofta de kanske mest utsatta, de får möta rasismen i vardagen varje dag. Härbärget är en av få platser de får vara som är trygg och varm för dem. Stängningen blir en sak till som stöter bort dem. – Det är komplicerat att driva härbärge med många olika

sorters människor, men det har fungerat. Varför stänga nu när man har kommit så långt på vägen?

Du ska själv sova här utanför Stadshuset som en del av protesten. Varför det? – Det finns människor som sover utomhus nu, i vinterväder, i tält. Vi vill vara i solidaritet med dem och visa för samhället att de här människorna finns. Och att vi måste göra något för dem. Det är lätt för mig att gå in i värmen när det är kallt, men så är det inte för hemlösa. Därför vill vi leva en natt som hemlös. – Vi fortsätter kämpa, vi ger inte upp. Och de som är hemlösa kommer inte att försvinna heller! ■ Jonas Brännberg

Haninge stänger Nattugglan – vårdanställda i chock

”G

rund- och förskolenämnden beslutar om att avveckla Nattugglan som bedriver omsorg på obekväm arbetstid i kommunal regi”. Beslutet har kommit som en chock för anställda och föräldrar. – De flesta av oss föräldrar är vårdpersonal som redan har gått igenom massor under pandemin och vi har varit beroende av Nattugglan för att kunna finnas till under coronakrisen, säger Alejandra Alvarez Gustafsson, som av en slump fick höra om beslutet om avveckling.

Det var i december förra året som Moderaterna reste frågan om att avveckla Nattugglan i Grund- och förskolenämnden. S-C-L-KD-styret anslöt sig till Moderaternas linje om att avveckla. Beslutet togs i september, utan dialog med vare sig föräldrar eller anställda. Inte ens efter att beslutet fattades har information gått ut till föräldrar eller anställda. – Politikerna agerar otroligt odemokratiskt. De har struntat i

derskott och att det rör sig om för få barn. Men samtidigt har kommunen nekat föräldrar som har velat ha barnomsorg på Nattugglan för att det skulle ha varit ”fullt”. Vad gäller underskottet handlar det om 1,4 miljoner kronor (som alltså beror på att kommunen har nekat nya barn). Oavsett är barnBeslutet att avveckla kommunens barnomsorg på obekväma arbetstiomsorg som möjliggör för vårdander togs också helt ställda att jobba en utan konsekvensasamhällsbärande Våra barn kommer att behöva funktion som bornalys. Till skillnad från Nattugglan, väckas kl 04 för att vi ska hinna med de vara en prioritet att komma iväg till våra jobb. som är belägen i och borde få kosta centrala Handen därefter. Sammanmed alla busslinjer och pendelför- nar anställda, inte har lämnat in taget är underskotten små jämfört bindelse, ligger de båda privata alter- skattedeklaration och är helt avre- med övriga verksamheters överskott. nativen som politikerna nu hänvisar gistrerade från F-skatt. Enligt SkatGrund- och förskolenämnden till i Brandbergen. Det blir alltså teverket är bolaget ”passivt”. uppvisar ett överskott på 41,8 miljoSilverlyktan AB har två anställ- ner kronor (2,1 procent av årsbudännu längre restid för de flesta. – Våra barn kommer att behöva da och redovisade förra och förr- get) för perioden januari-septemväckas kl 04 för att vi ska hinna med förra året en vinstmarginal på 40 ber. Och de kommunala förskolorna att komma iväg till våra jobb, säger respektive 70 procent. uppvisar ett positivt resultat på 17,7 Alejandra Alvarez Gustafsson. miljoner kronor under samma peDe två privata familjedaghem- Politikernas argument för en av- riod, vilket är 19,6 miljoner kronor men som politikerna hänvisar till är veckling av Nattugglan är att just bättre jämfört med motsvarande Haninges Ekobarn AB och Silver- den ”resultatenheten” går med un- period föregående år. Nämndmötet

dialog och undanhållit information för att ingen ska hinna överklaga beslutet att stänga eller protestera innan det är försent, säger Mattias Bernhardsson, organisatör för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge som nu manar till protester.

lyktan AB. ”Haninge Ekobarn har i samtal med förvaltningen sagt att de har kapacitet och en organisation för att ta emot de barn som idag är inskrivna på Nattugglan samt även tillgodose eventuella framtida behov”, står det i föredragningen av nämndens beslut. Men vid en enkel koll finner vi att Haninge Ekobarn AB helt sak-

godkände samtidigt etableringen av ytterligare en privat och vinstdrivande förskola, Jensen. För varje ny privat friskola som godkänns att öppna, dräneras desto mer resurser från kommunens verksamhet. Privata friskolor får nämligen 3 000 kronor extra per barn och år de första fem åren av våra skattepengar. Samtidigt får kommunala verksamheter – som Nattugglan – inte gå ut med information till föräldrar om att de ens finns. Nedläggningen slår undan fötterna på de mest samhällsbärande mitt under coronakrisen. Det är inte försent att stoppa avvecklingen av Nattugglan. Vi uppmanar alla föräldrar att innan den 2 november överklaga beslutet att avveckla verksamheten. Behöver du stöd vad gäller lagar, förordningar och regler eller kring hur man skickar in en överklagan – kontakta Mattias Bernhardsson på mattias. bernhardsson@socialisterna.org eller 072-524 42 95. ■ RS Haninge


INRIKES

29 OKTOBER 2020 # 1 423

4

Gruvmotståndet på Österlen fortsätter tillstånd på grund av pandemin – ännu en eftergift till gruvbolagen.

Foto: Anders Wemmert & Public Domain (bilden är ett montage).

Efter att två överklaganden har avslagits av Mark- och Miljödomstolen måste kampen trappas upp.

K

ampen för att stoppa det privata gruvföretaget Scandivanadiums planer på att öppna gruvor för att bryta metallen vanadin på Österlen har pågått länge. Vanadin är en sällsynt och eftertraktad metall som bland annat används till batterier för elbilar.

Minerallagen, som reglerar hur och vem som får tillstånd att provborra, är från 1800-talet och ställer i praktiken inga miljökrav på de vinstdrivande privata gruvföretag som vill exploatera naturtillgångar.

Bergsstaten, som ger tillstånd till provborrningar inför eventuell senare gruvbrytning, är också extremt generös med tillståndsgivning. Dessutom beslutade riksdagen den 9 maj 2019 att förenkla och förkorta tillståndsprocessen för gruvoch mineralbolag som vill starta gruvor i Sverige. En klar eftergift till privatägda gruvbolag som vill göra vinster på tillgångar som borde vara samhällsägda. Protesterna har varit många både från boende på Österlen, markägare och från flera kommuner som har

Sunderbyns fritidsgård

Foto: Luleå kommun

D

et kom ett förslag till kultur- och fritidsnämnden om att man ska slå ihop Gammelstads med Sunderbyns fritidsgård, vilket skulle leda till att Sunderbyns fritidsgård

stängs. Det har lett till protester av unga och vuxna. Motivet till nedläggningen är att spara uppemot 750 000 kronor att lägga in och utveckla Ung I Luleå. Både elever och föräldrar

Hittills har bolaget Scandivanadium fått tillstånd av Bergsstaten att provborra inom 11 områden i Tomelilla, Ystad, Simrishamn och Hörby kommuner, en yta på sammanlagt 22 000 hektar. Dock har man dragit tillbaka ansökan om att få provborra efter uran eftersom riksdagen beslutat att förbjuda uranbrytning i Sverige.

är självklart jättebesvikna och klass 7A har därför kontaktat politiker och media samt skapat en namninsamling som nu har 350 underskrifter mot detta, men än så länge står beslutet kvar. Hanna Hämpälä, som är mamma till en av eleverna som är ansvariga för namninsamlingen, beskriver att fritidsgården är en trygghet för både eleverna då de har någonstans att ta vägen efter skoltid och umgås med alla kön i flera olika åldrar och att det också är en trygghet för föräldrarna då de vet vart eleverna håller hus och att de är i trygga händer. Eleverna fortsätter att kämpa för fritidsgården och hoppas att beslutet kan ändras när det förhandlas i nämnden den 28 oktober. ■ Bell Sundström

Men det vanadin som gruvbolaget vill komma åt ligger inbäddat i alunskiffer som är rik på uran. Risken med att provborra i den uranhaltiga alunskiffern där vanadinet finns struntar både Bergsstaten och Scandivanadium i. Provborrningarna kan leda till att uran och andra skadliga tungmetaller läcker ut i grundvattnet och förstör detta för lång tid framöver. I juli 2020 beslutade regeringen och januaripartierna att automatiskt förlänga alla provborrnings-

Detta kommer inte att stoppa varken Scandivanadium eller andra privata gruvintressen från att försöka exploatera naturtillgångar. Regering och riksdag har redan underlättat för gruvbolagen. För att stoppa Scandivanadium och andra gruvprofitörer krävs protestmöten och demonstrationer som mobiliserar boende på Österlen, drabbade markägare, miljörörelsen och politiska organisationer som kämpar mot privat gruvdrift och exploatering av allmänna naturtillgångar. Provborrningarna kan bara stoppas med mobilisering och inte med öppna brev till politiker. • I nga gruvor på Österlen. •V etorätt för kommuner, landsting, lokalsamhällen och urfolk. • S toppa gruvbolagens rovdrift. •O ffentligt ägande av naturresurserna. ■ Anders Wemmert

Protester räddar skolor

Kamp lönar sig.

F

alun är en av de kommuner där det i höst har funnits planer på att lägga ned byskolor. Från början var förslaget att lägga ned fem skolor i kommunen. Detta möttes av omfattande protester i de berörda samhällena. De senaste veckorna har visat att protesterna gett resultat. Först drogs förslaget att lägga ned Sågmyra skola och Lingheds-

Foto: Calle Eklund / Wikimedia Commons

Stoppa nedläggningen av

överklagat Scandivanadiums ansökningar. Flera protestmöten har anordnats. Privatpersoner har också överklagat Bergsstatens beslut.

I mitten av oktober avslog Mark- och Miljödomstolen två överklaganden från markägare i Simrishamns och Tomelilla kommuner. I domen står det att ”Mark- och Miljödomstolen finner således inte skäl att upphäva bergmästarns beslut eller förskriva ytterligare villkor för arbetsplanen”. På ren svenska betyder det att nu är det fritt fram för Scandivanadium att börja provborra. Boende på Österlen och representanter för nätverket Vetonu säger att man inte kommer att ge sig. Vetonu har skrivit ett öppet protestbrev till Sveriges politiker där man kräver att minerallagen ändras för att bättre skydda vatten och miljö, stärka sakägares ställning och att gruvor ska prövas enligt miljöbalken.

skolan tillbaka. Vid mötet i Barnoch utbildningsnämnden röstades förslaget om att lägga ned de tre andra skolorna – Danholns-, Toftaoch Liljansskolan – ned med röstsiffrorna 7-6. Det beslutades också att det ska genomföras medborgardialoger om hur skolorna ska kunna utvecklas framöver. Nu återstår ett beslut i kommunfullmäktige för att säkra skolornas framtid. ■


29 OKTOBER 2020 # 1 423

I korthet

Den avreglerade elmarknaden har skapat stora prisskillnader mellan bland annat glesbygd och stad.

5

Covid-19 som arbetsskada ökar

A

rbetsskydd Antalet anmälningar om covid-19 som arbetsskada ökar vecka för vecka, särskilt inom vården, visar Arbetsmiljöverkets statistik. Av de 6 281 anmälningarna som har kommit in har över 1 700 sjuksköterskor anmält att de har smittats av covid-19 i jobbet. Det rapporterar Vårdfokus den 23 oktober. – Jag är egentligen inte förvånad, men samtidigt besviken över att man inte lyckats skydda våra medlemmar. Vi vet ju att det funnits en otydlighet när det gäller skyddsutrustning, vi vet att många fått jobba långa pass och att personal flyttats runt. Nu måste arbetsgivarna och politikerna ta ansvar för det här, säger vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro till Vårdfokus.

i offentlig regi På nyheterna har det i år rapporterats om rekordlåga elpriser. I norra Sverige har elen ibland varit nästan gratis. Samtidigt är beloppet på elräkningen ungefär samma. Hur är det möjligt? OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

E

lpriset består av tre delar. Självklart måste man betala för själva elen som förbrukas. Ovanpå det kommer en del skatter. Men sedan är det en kostnad som inte är så självklar – elnätsavgiften, det pris som bolagen tar ut för att transportera elen i elnätet. Det är den delen av elräkningen som har blivit allt större på senare år.

Elförsörjningen var en av de branscher som avreglerades på 1990-talet. Från en reglerad prissättning, där det gick att förutse vad elen skulle kosta, började elen handlas på en börs där priserna kunde svänga kraftigt från timme till timme. Den första effekten blev att priserna föll och ett stort antal kraftverk som hade stått för säkerheten i elsystemet slogs ut. Sedan dess har svängningarna varit stora. Just nu finns ett stort överskott på el i norr, samtidigt som det vissa perioder kan bli brist i söder, med höga priser som följd. Ett problem för de politiker som genomförde avregleringen var vad man skulle göra med elnäten. Här gick det naturligtvis inte att skapa en ”marknad” med konkurrerande elnät. Olika elbolag var ensamma ägare till delar av nätet.

Lösningen blev så småningom en form av reglering. Myndigheten Energimarknadsinspektionen beräknade en ram för nätavgifterna för fyra år i taget som skulle vara rimligt utifrån behoven av kostnaderna för driften, behoven av investeringar och ett visst överskott.

har sänkts med 0,4 procent under 2019. Undersökningen visade också att höjningarna fortsatt i 35 procent av kommunerna. Ironiskt nog var Jokkmokk, den kommun i landet som har den största vattenkraftproduktionen, en av de kommuner där avgiften inte har sänkts.

Detta blev starten på ett krig mellan nätbolagen och myndigheten. Under de senaste tio åren har hundratals beslut om avgiftsramar överklagats till domstol och för det mesta har bolagen vunnit. Det har inneburit att nätavgifterna har kunnat höjas i snabb takt. På fem år mellan 2014 och 2019 höjdes avgifterna i snitt med 27 procent. Ett argument som nätbolagen använde för att få höja avgifterna mer var stora satsningar för att göra elnäten säkrare. Det har gjorts en del

Det allmänna mönstret är att det är hushåll i glesbygden som får betala betydligt mer för att elen ska komma fram till väggkontakten än de som bor i städer. Skillnaderna kan vara jättestora. I Borlänge får man betala cirka 50 öre per kilowattimme – i Bergs kommun är priset tre gånger så högt. Att näten är en säker vinstmaskin för elbolagen har också gjort bolagen rätt ointresserade av att utveckla så kallade off grid-lösningar. Det vill säga att hushåll klarar sin egen elförsörjning och kan kopplas loss från elnätet. I princip finns de tekniska lösningarna. Det som saknas är de storskaliga satsningarna som skulle göra att priset blir rimligt.

På fem år mellan 2014 och 2019 höjdes avgifterna i snitt med 27 procent. satsningar, men det är svårt att se en tydlig trend mot att avbrotten har blivit färre. Faktum är att 2018, det senaste år som det finns sammanställd statistik, var avbrotten fler än vanligt, trots relativt få oväder. Inför den nya fyraårsperioden stramade Energimarknadsinspektionen upp reglerna för beräkningarna. Nu skulle nätavgifterna sänkas med upp till 20-30 procent. Men dit är det lång väg. Den årliga så kallade Nils Holgersonundersökningen visade att nätavgifterna i genomsnitt

Elmarknaden är ett tydligt exempel på de problem som marknaden skapar i ett system som kräver långsiktiga investeringar och där samhälleliga intressen krockar med kraven på högsta möjliga vinst. De kraftiga höjningarna av nätavgifterna och de stora prisskillnaderna är ett starkt argument för att elnäten måste drivas i samhällets regi. Det skulle göra det möjligt att minska de orimligt stora prisskillnaderna mellan olika delar av landet. Det skulle också skapa förutsättningar för att framöver minska beroendet av ett stort och resurs­ slukande elnät. ■

Foto: News Øresund / Jenny Andersson

Återta elmarknaden

SBB utnyttjar arbetskraften

B

yggskurkar Det skandalomsusade byggbolaget SBB, som ägs av den tidigare S-ministern Ilija Batljan och hade ett fastighetsvärde på 79,5 miljarder kronor 2019, har hamnat i nytt blåsväder. Uppgifter som Byggnadsarbetaren har fått fram avslöjar att deras underentreprenör Cattic (som renoverar lägenheter åt SBB) grovt har utnyttjat sina arbetare – vissa har jobbat över 250 timmar i månaden, långt över vad arbetstidslagen tillåter, och de har dessutom rivit ut olika rum från fastigheter utan att ha inväntat as­ bestsanering. Inte bara arbetare, utan hyresgäster och andra byggnadsarbetare, har utsatts för den farliga asbesten, uppger personer med insyn i Cattics arbete. Det avslöjar Byggnadsarbetaren den 26 oktober. – I veckorna var det jobb tio timmar per dag, från sju till fem. På lördagar var det jobb sju timmar, från åtta till tre. Så var det hela tiden, berättar den anonyme arbetaren för Byggnadsarbetaren. Framför allt är det utländsk arbetskraft som utnyttjas, i detta fallet letter, som också uppger att arbetsledningen har hotat skicka hem de som protesterar.

1/3 på akuten i Lund har sagt upp sig

P

ersonalflykt På grund av den dåliga arbetsmiljön har omkring en tredjedel av alla sjuksköterskor på akutmottagningen i Lund sagt upp sig under det senaste året. Den dåliga arbetsmiljön beror på det höga tempot, de dåliga arbetstiderna och den låga lönen. Det skriver Skånska dagbladet den 26 oktober. Istället för att åtgärda bristerna för den fastanställda personalen har sjukhuset använt sig av hyrpersonal, som både är dyrare och sämre för såväl brukare som personal.

Allt fler kulturskolor hotas läggas ned

K

ulturslakten Antalet kulturskolor som varnar för att de inom fyra år kan komma att tvingas lägga ner sin verksamhet har fördubblats sedan 2018. Det visar kulturskolerådets årliga enkät, som undersöker det ekonomiska läget för landets kultur- och musikskolor att driva verksamheten. – Det är djupt oroande och chockartat. Det betyder att barn och unga inte skulle få tillgång till kultur, vilket varit en självklarhet sen sju decennier tillbaka. Det handlar om någonting som visat sig vara väldigt viktigt för svenskt kulturliv. Det är ofta på kulturskolor man hittar de nya musikerna, skådespelarna och bildkonstnärerna etcetera, säger Jalle Lorensson, ordförande i kulturskolerådet, till Skolvärlden den 26 oktober.

Kraftigt bantat beredskapslager

H

ögerpolitik De senaste tio åren har Socialstyrelsens nationella beredskapslager, som bland annat ska lagra sjukvårdsmaterial, bantats rejält – men utan att ett formellt beslut om det har fattats. Mindre och mindre pengar har lagts på det, lagret har blivit allt mindre och gammal, utgången utrustning har inte ersatts. Det rapporterar Sveriges Radio den 26 oktober. ■


INRIKES

29 OKTOBER 2020 # 1 423

6

Region Västernorrland: Som Offensiv tidigare har rapporterat hotas sjukhusen i Västernorrland av nya nedskärningar. I september presenterades tjänstemannaförslaget som bland annat innebar att 15 procent av alla vårdplatser i regionen skulle bort, vilket väckte kritik från flera håll. Men i förra veckan sa Lena Asplund, moderat och ordförande för Hälsooch sjukvårdsnämnden, till SVT att: – Det går inte att fatta beslut på det underlag som presenterats, det är mycket olyckligt. PER JOHANSSON, psykiatrisjuksköterska

rs.sundsvall@socialisterna.org

S

parkraven ligger dock kvar. Politikerna ska ta ”nya tag” och denna gång med hjälp av inhyrda konsulter. Regionens egna tjänstemän verkar plötsligt inte kompetenta. Att regionledningen ändå backar från sparförslagen måste ses som en delseger för alla som har protesterat och kritiserat sparförslagen. Enligt förslaget skulle neonatalplatserna på Örnsköldsviks sjukhus läggas ned. Det ledde till starka protester då det ansågs vara en början på att till slut avveckla BB i Örnsköldsvik. De nu stoppade besparingarna skulle innebära att antalet vårdplatser på länets sjukhus minskade från dagens 573 till 486. Inom exempelvis psykiatrin, där jag jobbar, skulle 13 vårdplatser försvinna. Det motsvarar en hel avdelning. Därför var det inte utan fog som mina psykiatrikollegor i Örnsköldsvik reagerade med bland annat en insändare i tidningen då de tolkade sparförslaget som

en nedläggning av alla psykiatrivårdplatser i Örnsköldsvik. Även Läkarföreningarna reagerade mot förslaget. – Det som är så beklagligt är att ledningen inte tar tillvara på personalens energi eller reaktioner över huvud taget, sade Ångermanlands läkarförenings ordförande Lars Rocksén till SVT när förslaget presenterades. Specialistvården var ålagd att minska sina kostnader med 150 miljoner kronor i år, men stotalt uppgick sparkravet till 474 miljoner kronor fram till 2022. Att besluten skjuts upp innebär att tid har vunnits för att kämpa emot dessa nedskärningar. I Sollefteå återstartar politikerna krigsmakten, men inte BB. I oktober kom beskedet att ett nytt regemente startas i Sollefteå. Rättvisepartiet Socialisterna har hårt kritiserat de senaste årens massiva satsningar på krigsmakten och vapenindustrin samtidigt som samma politiker skär ned på vården.

Utan tvekan är det många i Sollefteåtrakten som är positiva till att regementet i Sollefteå återupprättas. I en ort där mycket har skurits ned och försvunnit känns det inte alls konstigt att många tycker det är bra att nya arbetstillfällen nu kommer till orten. Många hoppas också att ökad närvaro av Försvarsmakten gör att krav kommer att finnas på att bevara eller rusta upp ortens sjukhus. Trots att vi hyser full förståelse för detta menar vi fortsatt att de massiva satsningarna på krigsmateriel och regementen är fel. Dessa pengar skulle bättre kunna användas till annat. Istället för stridsflygplan och fler soldater skulle det behövas anställas vårdpersonal och investeras i vårdutrustning med mera. Militären får av januariavtalets partier ytterligare ett påslag på 27 miljarder kronor under åren 2021-2025, vilket är en 40-procentig ökning. Ökningen är tre och en halv gånger så stor som Region Västernorrlands årsbudget. Enbart kostnaden för ett nytt stridsflygplan JAS Gripen E, inräknat utvecklingskostnader, beräknas till 1 miljard kronor, vilket är dubbelt så mycket som de sparkrav som finns på vården i Region Västernorrland fram till 2022. Vad skulle inte dessa pengar som nu går till krigsindustrin kunna åstadkomma om de satsades på vården? Vårt krav ”Rusta upp vården – inte militären” är därför aktuellare än någonsin! ■

Foto: Per Johansson

Vården skärs ner på, medan miljarder går till att återstarta krigsmakten i Sollefteå.

Foto: Privat

Sparplan flyttas fram

En enorm stress och oro hänger över de unga flyktingarna. På bild Mostafa.

”Man blir stressad och orolig över framtiden” Mostafa är en av många som har sökt jobb efter jobb efter att ha gått ut sin gymnasieutbildning. Tidspressen gör allt svårt och många mår väldigt dåligt. Stress och osäkerhet bidrar till psykisk ohälsa. Här berättar Mostafa lite om sin situation. ANN-CHRISTINE HOLMSTRÖM rs.lulea@socialisterna.org

M

itt namn är Mostafa, och jag kom till Sverige 2015. Jag är en glad och sportig kille, och är intresserad av allt som involverar fotboll: att titta, träna och spela. Jag spelar fotboll både i lag och med mina kompisar på fritiden. År 2017 kom jag in på gymnasiet och började läsa industriprogrammet. Det var då jag fick mitt första avslag på min asylprocess från Migrationsverket och tvingades flytta ut från mitt första boende till ett annat boende som låg utanför stan. Där bodde vi sex personer i ett rum och vi som gick i skolan fick resa i två timmar fram och tillbaka varje dag. Därtill hade vi också bestämda tider för måltider vid frukost, lunch och middag, en timme vid varje. Missade man det fick man ingen mat, vilket påverkade mig jättemycket negativt. På grund av detta kunde jag inte vara med på alla mina träningar, då jag tränade 4 eller 5 gånger i veckan med Carlstad United (u19 div 1) och till slut var jag tvungen att sluta då jag inte orkade mer. På sommaren 2018 fick en av mina kompisar lägenhet i Göteborg och efter att jag pratade med honom kom vi överens om att jag fick flytta in till honom. Vi bodde tillsammans tills jag fick uppehållstillstånd. Det var en bra känsla att få stanna ett tag till, men varje gång

jag tänkte på de 6 månaderna jag har på mig att skaffa ett fast jobb fick jag en hopplöshetskänsla, för jag har hört om svårigheterna att skaffa fast jobb, speciellt just nu. Jag hade blandade känslor; jag var glad över att jag fortfarande får stanna kvar, men var också stressad och orolig över min oklara framtid. När jag sommarjobbade och mina kollegor snackade om sina långsiktiga planer om plugg eller jobb lyssnade jag bara, och när de frågade mig hade jag inte ett tydligt svar, eftersom jag inte ens visste om jag skulle få stanna eller inte. På grund av coronapandemin blev det väldigt svårt att hitta ett jobb inom mitt yrke och därför pratade jag med min chef på äldreboendet där jag hade sommarjobbat två somrar och berättade om min situation och den korta tiden som jag hade på mig. Hon hjälpte mig att komma in i Äldreomsorgslyftet som började nyligen på grund av personalbristen inom vård och omsorg under coronakrisen. Jag har också hört talas om att regeringen skulle underlätta genom att ge oss mer tid, 1 år istället för 6 månader. Om det blir så är det klart att det blir lättare för oss att lyckas hitta jobb och man har mindre stress. Nu har jag börjat utbilda mig inom vård och omsorg och hoppas att detta funkar för mig. ■


29 OKTOBER 2020 # 1 423

7

Trängseln är inte arbetarnas fel

Den senaste tiden har debatten om kollektivtrafiken gått het i media – men av fel orsaker. Klassförakt, skuldbeläggning och ”vi har inte råd”-mantra från högern har fått gå oemotsagd. ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

V

Mycket har den senaste tiden handlat om att ”så många fuskåker”, vilket ”dränerar ekonomin”. ”Det kan handla om att minst 15 procent av resenärerna [i Stockholm] plankar”, förfasar sig Stockholms Trafikförvaltnings kommunikationschef Suss Forssmann Thullberg i SVT Nyheter den 19 oktober. Rubriken är ”Så mycket kostar plankningen – bara Stockholm kan förlora 1 350 miljoner”. Men även om det i stickprov är något fler som procentuellt har ertappats utan giltig biljett är det inte antalet plankare man mäter, utan inkomstbortfallet jämfört med vanliga tider. Många färre använder idag kollektivtrafiken jämfört med för ett år sedan på grund av covid-19. Naturligtvis blir det färre som då betalar. Dessutom kan många inte betala på exempelvis bussar, då man korrekt har stängt framdörrarna till bussarna för att skydda chaufförerna (som facken drev igenom som en viktig skyddsåtgärd).

Foto: Natalia Medina

i sitter inte alla i samma pandemibåt, som makteliten hävdar. Arbetarklassen måste ta sig till sina jobb som inte kan utföras hemifrån, där många i landets arbetarklassområden dessutom har så långa avstånd mellan jobb och hem att de inte kan gå eller cykla, samt inte har råd med en personbil. De mer välbeställda kan lättare arbeta hemifrån och har kortare avstånd till sina arbetsplatser. Under våren var det hela 93 procent av LO-anslutna arbetare som inte kunde jobba hemifrån, vilket är 1,4 miljoner människor.

Busslinjer dras in i Stockholm, men ändå skuldbeläggs individer istället för att kollektiva, samhälleliga åtgärder vidtas som skulle minska trängseln och smittspridningen.

och därmed inte kan köpa en biljett på sin telefon. I vissa fall kommer de nu tvingas ta en taxi ner till t-banestationen för att köpa en biljett då de inte kan gå flera kilometer. Utöver denna klappjakt kommer SL enligt trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) att ”effektivisera och banta investeringar i fråga om kostnader, tid och innehåll motsvarandes 11 miljarder kronor”. SL, högerpolitiker och media lägger sitt strålkastarljus på resenärerna som måste använda kollektivtrafiken för att ta sig till jobb man inte kan eller får jobba hemifrån på, och

Att lägga ansvaret för att förhindra trängseln och smittspridningen på individer som inte kan välja bort kollektivtrafiken är ruttet. Detta vill SL nu ”åtgärda” genom att alla måste ha blippat innan man går på bussen (man kan i SL:s bussar endast blippa sitt kort längst fram i bussen, som i coronatider är avspärrat). Även om man har en giltig biljett men inte kan blippa den kan man nu få en bot på 1 500 kronor. Förslag på att öppna framdörrarna med ekonomiska svepskäl är förmodligen inte långt borta, som skulle äventyra chaufförernas hälsa. Detta slår hårt mot de äldre, som inte har smartphones eller bank-id

skyller på dem för trängseln som har uppstått. Detta blandas med ett klassförakt – ”tänker de inte på hur mycket de kan smitta alla andra?”. Men om att begränsa smittspridningen är så viktigt – varför sätts inte fler bussar, tåg, spårvagnar och andra fordon in? Varför erbjuds inte alla resenärer ansiktsskydd? Varför ges inte alla möjligheter till att kunna jobba hemifrån, och varför får de som inte kan jobba hemifrån ingen ersättning för att inte röra sig i offentligheten?

Man skuldbelägger individer istället för att vidta kollektiva, samhälleliga åtgärder som skulle minska smittspridningen och trängseln. ”Det finns inte pengar för det”, säger makteliten, samtidigt som storföretag och banker fick över 1 000 miljarder kronor i statliga garantier, bidrag och stöd när krisen slog till i mars (Stockholms kollektivtrafik fick låga 1 miljard i jämförelse). Det sticker extra i ögonen då storföretagen och banker under pandemin har guldregn och utdelningsfester för aktiespararna. Men istället för utökad trafik sker istället motsatsen: en av Stockholms mest trafikerade busslinjer, linje 76, dras in från den 26 oktober mellan Norra Hammarbyhamnen på Södermalm och Ropsten som trafikerar över 13 000 resenärer varje dag. ”Det har inte gått att hitta en lämplig hållplats vid Slussen i och med guldbrons öppnande”, anges som skäl. Resenärer hänvisas till andra färdmedel, som bussar och tunnelbana och ökar därmed trängseln ytterligare. – Jag måste byta buss tre gånger nu. Det är inte lite synd, det är jättesynd, säger en resenär till SVT Nyheter, medan en annan säger att ”det blir kontraproduktivt under pandemin” att genomföra förändringen med tanke på den trängsel som kommer att uppstå. I Uppsala är det lika många som

åker kollektivtrafik nu som innan man införde strängare rekommendationer, vilket inte är särskilt förvånande. Men Upplands Lokaltrafik (UL) säger nu att ”om folk inte lyssnar kanske vi inte kan ha kvar kollektivtrafiken”. Skånetrafiken har dragit ner sina bussturer med 9 procent och minskat antalet avgångar eller ställt in dem på kvällar. Turtätheten är mindre än vanligt. Stanna hemma och förlora all inkomst, eller utsätts för smittan i kollektivtrafikens trängsel är de val som ges arbetarklassen. Regeringen vill nu dessutom införa en så kallad ”pandemilag” som ska ge statsmakten utökade befogenheter, lite liknande de speciallagar som bland annat Ungern och Polen införde i våras med coronan som ursäkt, som gav makthavarna ökad auktoritär kontroll och makt. I pandemilagen, som ska vara klar till sommaren, ingår kraftiga inskränkningar i rörelsefriheten, däribland möjligheten till att använda kollektivtrafiken. Man ska kunna ”begränsa hur många som åker kollektivtrafiken”. Arbetare ska tvingas se tåg efter tåg och buss efter buss passera innan man får kliva ombord – detta istället för att utöka tillgängligheten och antalet turer. Vem som ska utföra dessa kontroller eller begränsningar av antalet resenärer specificeras inte.

Förmodligen blir det spärrvakter eller chaufförer som ska göra detta, vilket innebär att en ännu större arbetsbörda blir lagd på deras axlar utan att extra resurser sätts in, personal som redan idag utsätts för hot och trakasserier. Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv har tidigare skrivit om hur avgiftsfri kollektivtrafik är fullt möjligt att genomföra via en progressiv beskattning, och om hur mycket de olika privata bolagen dränerar kollektivtrafiken. Att lägga ansvaret för att förhindra trängseln och smittspridningen på individer som inte kan välja bort kollektivtrafiken är ruttet. Det är den förda högerpolitiken som bär ansvaret och som i årtionden har vidgat klassklyftorna, raserat välfärden och överlåtit kollektivtrafiken till privata utförare som gör megavinster på vår bekostnad. Lägg istället resurser på fler turer och utökad personal (där alla taxi­ chaufförer som har blivit av med sina arbeten under coronakrisen kan snabbutbildas). Ett annat krav bör vara att se till att skyddsmasker finns tillgängliga för alla resenärer. Ur inte minst ett klimatperspektiv måste rejäla satsningar göras på en upprustad lokal, regional och nationell kollektivtrafik, tillgänglig för alla och avgiftsfri som ett av flera medel för att få ner den klimatförpestande privatbilismen. ■


ANALYS

29 OKTOBER 2020 # 1 423

1930-talet: Kris, klas 8

När det ”stökiga årtiondet” 1920-talet var förbi och ett nytt hade börjat rasade många långa klasstrider i ett Sverige som kapitalismens kris fattat ett hårt grepp om. Särskilt laddat blev läget efter att militären skjutit ihjäl fem arbetare i Ådalen i maj 1931. Dödsskotten besvarades med omedelbara strejker och krav på generalstrejk för att göra upp räkningen med ”kapitalismen och arbetsgivarväldet som möjliggjort dessa ohyggliga mord på svenska arbetare”. PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

D

ödsskotten i Ådalen var en följd av de upptrappade attackerna på arbetarna som följde på den kapitalistiska kris som inleddes med kraschen på Wall Street hösten 1929. Krisens dramatiska förlopp fick arbetslösheten att stiga till chockerande nivåer. I början av 1930-talet var en av tre fackligt anslutna utan jobb. I de hårdast drabbade branscherna, som byggbranschen och sågverksindustrin, låg arbetslösheten på 40 respektive dryga 60 procent. Arbetsgivarnas och den sittande högerregeringens svar på krisen var en våg av lönesänkningar, på uppemot 50 procent i vissa fall. Inte bara i Ådalen sköt polis och militär skarpa skott mot arbetarkampen. Drygt ett år efter Ådalen avlossade polisen flera skott mot strejkande pappersmassearbetare i Sandarne, Söderhamn som demonstrerade mot att arbetsgivarna kallat in strejkbrytare för att knäcka den strejk som inleddes efter att lönerna hade halverats. Tre arbetare skottskadades. Efterspelet blev i likhet med Ådalen ett avslöjande av statens klasskaraktär och att det inte finns någon likhet inför lagen. Åtta av de demonstrerande arbetarna åtalades, men ingen polis. Våren 1931 blev ett av de mest dramatiska åren i svensk historia. Året inleddes med en tio veckors strejk inom textilindustrin, följt av en rad mindre strejker för att kulminera

liga vänstern och vänstern vid sidan av Socialdemokraterna, i form av de båda kommunistpartierna, var betydligt starkare än idag bidrog också till att stämningarna uttrycktes i beslutsam kamp. Från 1929 och fram till 1934 fanns det två partier i Sverige som bar namnet Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Det ena leddes av Karl Kilbom och hade uteslutits ur den Stalin-kontrollerade Kommunistiska internationalen (Komintern) och det andra var Kominternpartiet ”Sillenarna”, efter en av partiets ledare Hugo Sillén. Kilbommarna, majoriteten av medlemmarna, rensades ut efter att Komintern hade beordrat sina sektioner (medlemspartier) att göra en sekteristisk ultravänstersväng med hänvisning till att kapitalismen stod inför sitt slutliga sammanbrott, den så kallade ”tredje perioden”. Socialdemokratin, som då var ett arbetarparti med borgerlig ledning till skillnad från dagens rakt igenom borgerliga S-parti, påstods vara det största hindret för den socialistiska revolutionens seger. Socialdemokraterna stämplades som ”socialfascister”, fascismens tvilling. ”Klass mot klass, en kamp på liv och död mot den svenska socialdemokratin”, dikterade Kominterns ledning 1929 och SKP:s splittrades på tröskeln till en tid när partiet hade möjlighet att vinna socialdemokratiska arbetare.

De bittra klasstriderna var främst ett uttryck för den utbredda kampvilja som fanns inom stora delar av arbetarklassen. i kampen i Halmstad och Ådalen. Reaktionen på skotten i Ådalen blev en för-revolutionär kris. Men även efter att den hade ebbat ut väntade nya banbrytande klasstrider med början i pappersstrejken 1932 följt av sjömansstrejken 1933 och byggnadsstrejken 1933-34. De bittra klasstriderna var främst ett uttryck för den utbredda kampvilja som fanns inom stora delar av arbetarklassen samt den radikalisering som krisen hade fött och som förstärktes av de ekande skotten från Ådalen. Men att den fack-

Vid splittringen var ”Kilbommarna” nästan dubbelt så många som Kominternpartiet. Till den överlägsna numerären ska också läggas att hela SKP:s riksdagsgrupp samt en stor majoritet av partiets fackliga aktivister stödde Kilbom. Men att partiet hämtade sin styrka från den förankring man hade i fackföreningarna kunde inte kompensera bristen på politiskt alternativ och unga medlemmar. Det SKP som Komintern erkände som sin sektion baserade sig i huvudsak på det gamla parti-

Solidaritetsdemonstration i Stockholm med kampen i Ådalen och mot statens dödliga skott mot de strejkande arbetarna.

ets ungdomsförbund och med de yngre, mer energiska medlemmarna som grund kunde partiet växa. Men den politiska sekterismen och ultravänsterkursen betydde att partiets medlemstillväxt blev liten. Sekterismen hos Kominternpartiet försvårade också för partiet att stå emot attackerna från S- och fackbyråkratin, särskilt efter sjömansstrejken 1933 som följdes av att hundratals kommunister uteslöts ur facket och partiet fick lägga ner RFO (Röd Facklig Opposition). Utan klar politisk kompass och efter att ha vägrat att gå med i Trotskijs arbete för en ny fjärde international kom Kilbomskommunisterna, som bytt namn till Socialistiska partiet 1934 och nått sitt högsta medlemstal året därpå, att politiskt urarta.

med partivänstern, men månaderna efter Ådalen var Per Albin i underläge”, skriver Per T Ohlsson i boken Svensk politik. Uppgörelsen blev därför mer utdragen och trots S-ledningens attacker fick vänsterkraven på socialisering av näringslivet (samhällets övertagande av storföretag och banker) och ensidig svensk militär nedrustning stort stöd på Socialdemokraternas kongress i mars 1932. Vänstern inom socialdemokratin var dock ständigt vacklande och vek oftast ner sig när partiledningen gick till motoffensiv och krävde rättning i leden. Det i sin tur gjorde att partihögern stärktes och kunde ta nya steg mot att Socialdemokraterna skulle bli ”det verkligt stora folkparti” som Per Albin Hansson önskade.

Radikaliseringen och vänsterstämningarna under 1930-talets satte också sina avtryck inom socialdemokratin. Dessa vänsterstämningar gick på tvärs med den högerkurs och samarbetslinje som den ledande klicken runt Per Albin Hansson och LO-toppen förespråkade. För att kunna driva högerkursen vidare hade Per Albin Hansson hoppats att i god tid innan valet 1932 kunna ”göra upp räkningen

Valet 1932 blev en stor framgång för Socialdemokraterna, där även kommunisterna gick fram. Valet hade föregåtts av att det finansimperium som Nils Kreuger med lånade pengar hade byggt upp och som 1930 svarade för en fjärdedel av börsvärdet kraschade i mars 1932 efter att Kreuger begått självmord. När bankerna sa nej till nya lån vände Kreuger sig till den borgerliga regeringen under statsmi-

nister C G Ekmans ledning. Statsministern förmådde Riksbanken att ge Kreuger två krislån och som tack fick C G Ekman 50 000 kronor (i dagens penningvärde drygt 1,6 miljoner kronor) av Kreuger. När detta uppdagades efter kraschen tvingades Ekman avgå bara någon månad innan valet. Socialdemokraterna gick till val på vad som idag skulle kallas en aktiv arbetsmarknadspolitik och med nära 42 procent av rösterna kunde Socialdemokraterna bilda regering efter valet vilket ledde till ett 44 år långt, unikt regeringsinnehav. Regeringen hade inte egen majoritet och det tog S-ledningen som ursäkt för att förverkliga sin önskan om ett nära samarbete med ett eller flera borgerliga partier. I maj 1933 slöt regeringen en överenskommelse med Bondeförbundet (dagens Centern) om krispolitiken. Överenskommelsen, som gått till historien som ”kohandeln”, innehöll många eftergifter från S som minskade anslag till kampen mot arbetslösheten, att den hatade Arbetslöshetskommissionen (AK) blev kvar och frågan om den framtida arbetslöshetsförsäkringen utelämnades helt. Däremot fick Bondeförbundet igenom sitt krav på en protektionistisk jordbrukspolitik (höjda tullar


29 OKTOBER 2020 # 1 423

sskamp och kohandel 9

Socialdemokraternas valaffisc

h 1934.

och importregleringar) samt ökade statliga stödinsatser till jordbruket. Socialdemokraternas försvar var att man nu hade fått en stabil regering och att Bondeförbundet hade gått med på att de välbeställda skulle betala mer i skatt och att lönen skulle höjas för de som omfattades av de offentliga jobbinsatserna. Få händelser är så mytomspunna som ”kohandeln” och den nya expansiva politiken (med stort inslag av ekonomisk nationalism). I efterhand har det hävdats att ”kohandeln” tog Sverige såväl ur krisen som hindrade nazismen från att få ett fotfäste på landsbygden. Visserligen markerade kohandeln och S-regeringens politik ett tydligt uppbrott från Ekman-regeringens ”hårda sparsamhet”, som även många i det kapitalistiska etablissemanget hade börjat motsätta sig, vilket påminner om idag. Men omfattningen och effekterna av den nya ekonomiska politikens stimulanser och skattehöjningar på både inkomster och förmögenheter har kraftigt överdrivits. ”Ökningen av utgifterna till arbetslöshetspolitiken mellan budgetåren 1932/33 och 1933/34 var endast 130 miljoner kronor (1,6 procent av BNP). Och av de 180

miljoner kronor som avsattes 1933 togs bara 98 miljoner kronor i bruk (1,2 procent av BNP). Med tanke på hur stor uppmärksamhet 1930-talets ekonomisk-politiska ”kohandel” mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet har fått var de arbetsmarknadspolitiska insatserna alltså förhållandevis små” (SNS Analys, nr 15, november 2013). ”Kohandeln” satte heller inte stopp för nazisterna. Att nazisterna kunde ta makten i Tyskland 1933, ett land som då hyste Europas starkaste arbetarrörelse, berodde dels på kommunisternas sekterism och vägran att tillsammans med de socialdemokratiska arbetarna bekämpa nazisthotet och dels på S svekfulla politik och illusoriska förhoppning om att nazismen skulle kunna stoppas genom samarbete med samma borgerliga partier som var på väg att överlämna makten till Hitlers bödlar. Läget i Sverige var inte att likna med Tysklands och den härskande klassen behövde inte söka skydd bakom nazisterna för att kapitalismens framtid skulle säkras. ”Kohandelns” magra utkomst mötte också stark kritik inom socialdemokratin. De starkaste protesterna kom från Göteborg där en vänster med stark facklig för-

ankring hade majoritetsstöd inom stadens socialdemokrati. I spetsen för Göteborgs vänstersocialdemokrater stod riksdagsledamoten Albin Ström, som hade röstat emot krisuppgörelsen i riksdagen och var ordförande i stadens FCO (LO-sektion). Den strid som följde mellan vänstern och partiledningen slutade i att Albin Ström uteslöts ur S i januari 1934. Uteslutningen gav på nytt ett exempel på hur långt den socialdemokratiska maktapparaten var beredd att gå för att tysta det som fanns kvar av vänstern inom partiet. Omkring 15 000 medlemmar, individuellt och kollektivt anslutna, lämnade efter Ströms uteslutning Socialdemokraterna. Ungefär 4 000 av dem följde sedan med Albin Ström in i Socialistiska partiet. Trettiotalskrisen blev djup i Sverige, men till skillnad från många andra länder blev krisen relativt kortvarig. Redan år 1934 hade ekonomin (BNP) passerat förkrisnivå. Kronans devalvering hösten 1931, efter att Sverige övergett guldmyntfoten, hade gett exportindustrin en stimulans som möjliggjorde att den svenska kapitalismen kunde dra stor vinning av den uppgång i den brittiska ekonomin 1933 och Hitlers krigsrustningar i Tyskland

som inleddes samma år (Storbritannien och Tyskland var Sveriges två största exportmarknader). 1930-talets ekonomiska depression tvingade den härskande klassen och de partier som försvarade kapitalismen (traditionella borgerliga partier och Socialdemokraterna) till en politisk omvändelse under galgen. I USA resulterade detta i den ”nya given” (New Deal), som Demokraternas Franklin D. Roosevelt lanserade 1932 och som påbörjades efter att Roosevelt blivit president året därpå. Det var en politik som innehöll offentliga jobbsatsningar och sociala förbättringar, vilket skulle betalas genom ökade skatter och lån för att finansiera de hål i statskassan (budgetunderskott) som kunde uppstå när staten stimulerade ekonomin. Men denna politik rymde även attacker på arbetarna och deras organisationer, och syftet var som Roosevelt förklarade att ”rädda det privata profitsystemet”. Den ”nya given” ”löste” dock aldrig krisen i USA eller andra länder, utan nedräkningen mot andra världskrigets barbari fortsatte. I Sverige var det Socialdemokraterna som gick i bräschen för samma nya kapitalistiska politik. Och ka-

pitalistklassen fann sig tvungen att sätta sitt hopp till S eftersom deras traditionella partier – Allmänna valmansförbundet (Moderaterna) och Frisinnade Folkpartiet – var diskrediterade, impopulära och förlamade av kris och skandaler. Skotten i Ådalen och den förrevolutionära kris som följde satte tillfälligt stopp för S- och LO-ledningens strävan att få till stånd ett både långvarigt och vittgående samarbete med ”näringslivet”. Gemensamt förenades de i viljan att begränsa de många hårda klasskonflikterna på arbetsmarknaden. Sverige var vid denna tid det land i Västeuropa som hade flest förlorade arbetstimmar till följd av strejker och lockouter. Högern och inte minst Bondeförbundet hade länge krävt en hårdare antistrejklagstiftning, vilket även arbetsgivarna instämde i, men då som nu var de också öppna för att ”parterna” gemensamt kunde åta sig en del av statsmaktens roll och via avtalsvägen begränsa strejkrätten. Samtidigt med kohandeln pågick en stor byggstrejk, som inleddes i april 1933 och skulle pågå till februari 1934. Strejken slutade i ett nederlag. Men skälet var inte att de strejkande gav upp inför en motpart som visat sig starkare, utan: ”Den faktor som kom att spela den avgörande rollen var en helt annan, nämligen den 1932 tillkomna socialdemokratiska krisregeringen. Denna ingrep upprepade gånger och tvingade i slutskedet, med landssekretariatets (LO-ledningen) hjälp och med hot om tvångslagstiftning, byggfacken att acceptera medlingskommissionens villkor i ett läge då styrkeförhållandena avsevärt förbättrats till byggnadsarbetarnas fördel” (Byggnadsarbetarstrejken 1933-34, Arkiv 1980).

Det var regeringens tvångslagshot – ett lagförslag fanns utarbetat – och LO-ledningens besked till de strejkande fackförbunden att de måste underordna sig regeringens och medlingskommissionens ultimatum som fick byggfackens ledning, mot medlemmarnas vilja, att gå med på medlarnas lönesänkningsbud. Stopp på byggnadsstrejken var en del av kohandeln och sannolikt ett villkor för att Bondeförbundet skulle göra upp med S. Den ”lex byggnadsstrejk” som skrevs var också en av krispolitikens beståndsdelar. När ekonomin växte kraftigt igen fick krispolitiken även ett större inslag av välfärdssatsningar och det tillsammans med krigshotet hade en dämpande effekt på kampen, vilket gav Socialdemokraterna fortsatt stöd samt gav utrymme för att S-regeringarna och LO-ledningen kunde befästa den samförståndspolitik som i Saltsjöbadsavtalet 1938 nådde en ny kulmen. Men mer om detta i kommande nummer av Offensiv. ■


INTERNATIONELLT

29 OKTOBER 2020 # 1 423

10

Det finns inget bättre tillfälle för massorna i den organiserade arbetarklassen att visa sin styrka genom en 48 timmar generalstrejk i fullt stöd till protesterna och i fördömande av morden av oskyldiga. Om fackledningarna återigen fegar ur från denna historiska nödvändighet kommer de att avslöja sig själva. Då bör arbetarna kampanja för en ny ledning som sätter deras intressen först, snarare än att försvara den Buhari-regim som om och om igen har visat att den inte bryr sig om arbetarklassens välbefinnande. Kyrkorna och moskéerna måste också höja sina röster och mobilisera sina medlemmar och församlingar att fortsätta ställa krav på regimen att upphöra.

Den massiva rörelsen mot polisens brutala och dödliga våld har blivit till en revolt mot hela systemet och fått ”generalstrejksliknande karaktär”.

ut Buharis mördarregim En växande ungdomsrevolt har skakat de styrande i Nigeria de senaste veckorna. Parollen #EndSARS riktas mot en polisstyrka (Special Anti-Robbery Squad) som fungerat som en ökänd dödspatrull. Protesterna har vuxit från hundratals till tusentals till närmast en generalstrejk i början av förra veckan – allt var stängt. Då slog statliga styrkor till och minst 12 demonstranter dödades. Det kommenteras här nedan av MSA (Movement for a Socialist Alternative, ISA i Nigeria). Den senaste veckan har stora grupper ungdomar också hittat minst fyra stora lagerhus med mat och annat som skulle gå till behövande under pandemin, men som gömts undan av korrupta politiker. MSA (MOVEMENT FOR A SOCIALIST ALTERNATIVE) international socialist alternative

P

Uttalande av ISA i Nigeria

rotesterna mot polisbrutalitet i Nigeria har tagit en våldsam vändning då polisen har skjutit mot fredliga demonstranter. Enligt Amnesty har åtminstone 12 personer dödats. Vi i MSA fördömer starkt den blodiga repressionen mot de fredliga #EndSARS-demonstranterna vid Lekkis tullgräns. Lekkis tullgräns och Alausa Secretariat har varit bland de två största samlingsplatserna för massmobiliseringarna i delstaten Lagos mot SARS och polisbrutalitet de senaste veckorna.

Protesterna har sedan starten organiserats fredligt och lugnt. Protesterna tog en ny vändning när regimen och dess sympatisörer började mobilisera och finansiera skurkar att attackera demonstranter i Abuja- och Alausa-områdena i Lagos. Det var tydligt att det bara var en tidsfråga innan regimen utlyste fullt krig mot #EndSARS-protesterna i landet. Den Buhari-ledda regimen har visat att den är lika brutal som alla andra kapitalistiska makteliters i

att förtrycka fredliga demonstranter, trots att den framhäver sig som en ”förändringsregim”. Det visas av att man skickar militären med pansarvagnar och kulsprutor mot fredliga demonstranter i skydd av nattens mörker, där man har dödat och skadat många vid Lekkis tullgräns. Det visar deras hat och respektlöshet för demokratiska rättigheter.

Foto: TobiJamesCandids / Wikimedia Commons

Lekki-massakern: Sparka

Det 24 timmar långa utegångsförbudet som Lagos utfärdade, där några fåtals agerande likställdes med den fredliga massans, var blott förstadiet och i samma modell som skjutningarna. En del av denna koordinerade konspiration och mordiska massaker var också nedstängningen och borttagandet av videokamerorna och gatubelysningen vid Lekkis tull-

#EndSARS-proteströrelsen har vuxit från ungdomsprotester mot polisbrutalitet till att få en generalstrejkskaraktär. Faktum är att #EndSARS-protesterna mot polisen och dess grova brutalitet mot arbetarna och oskyldiga i landet närs av den nigerianska härskande klassens natur och karaktär, med kapitalismens ”gå med på det eller dö”-beslagtagande av samhällets resurser för sig själva. Vi i MSA kräver att Buhari-regimen ställs till svars för varje förlorat liv. Lika ansvariga håller vi delstaten Lagos guvernör, Mr Babajide Sanwo-Olu.

gräns innan trupper skickades dit för att meja ner demonstranterna. Vi vet att det dödliga våldet är en desperat åtgärd för att slå tillbaka den växande #EndSARS-proteströrelsen, som har vuxit från ungdomsprotester mot polisbrutalitet till att få en generalstrejkskaraktär, där arbetsplatser har stängts ner och gatubarrikader har uppstått i hela landet. Paroller som ”Ett slut på regimen nu!” riktar sig direkt mot regimen, vars inkompetens är tydlig för alla att se.

En landsomfattande konferens bestående av arbetarrepresentanter från olika sektorer av ekonomin, fattiga bönder och alla förtryckta massor måste sammankallas. Även vanliga poliser och soldater borde ha rätt att välja representanter till en sådan konferens för att enas med massorna i beslut om vägen framåt för att få ett slut på den statliga repressionen och den ekonomiska svältkuren. På en sådan konferens skulle MSA argumentera för att arbetarklassen och de fattiga massorna tar kontroll över Nigerias rikedomar och resurser för att demokratiskt planera för allas behov och för att få ett slut på kapitalismens ekonomiska tyranni. MSA manar också till vanliga poliser och militärer att förkasta alla order från sina officerare att attackera och förtrycka demonstranter. De borde vägra att använda vapen mot arbetarklassen och istället förena sig med demonstranterna och ställa sig bakom deras krav, vilket skulle gynna alla. Rikspolischefen Adamu måste avgå, liksom arméchefen general Buratai och andra toppar inom militären måste göra, för att morden på demonstranter ska få ett slut och för att arbetarmassorna ska ta sig an uppgiften att få ett slut på Buhari-regimen och kapitalismen. Vi manar också till ett nytt massparti för arbetarna, samtidigt som vi också uppmanar till att ansluta sig till och bygga Socialist Party of Nigeria [valsamarbete där MSA ingår] och påbörja kampen för att få ett slut på kapitalismen via en socialistisk revolution. ■

international socialist alternative

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net


29 OKTOBER 2020 # 1 423

11

Covid-19 – andra vågen i Europa Covid-19-pandemin är långt ifrån över. Den 23 oktober registrerades 445 000 nya fall globalt, vilket är dubbelt så många per dag som i början av juli, vilket i sin tur var dubbelt så många som i april och maj. PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

smittade är yngre, förbättrad hälsooch sjukvård och kanske att viruset har muterat. Effekterna på människors liv och ekonomi, som orsakar rädsla för framtiden, är dock lika hårda som under den första vågen. Under den första vågen stödde de flesta politiska partier de åtgärder som vidtogs av regeringarna. Detta element av politisk fred på toppen återspeglade också tryck och rädsla i den breda befolkningen, där arbetare i många fall tog initiativ till säkerhetsåtgärder och självkarantän. Den här gången är det annorlunda, med mer kritik och debatter. I Storbritannien ökade antalet fall från 400-1 700 per dag på sommaren till mer än 20 000 i oktober. Enbart den senaste veckan har 1 500 fler patienter behövt intensivvård. Detta är en situation där vårdanställda i Storbritannien såväl som på andra håll redan är utmattade efter pandemins extrema tryck. Med den kapitalistiska ekonomin som högsta prioritet beslutade regeringen i London om åtgärder på tre nivåer, från full nedstängning (nivå 3), som redan har genomförts i Liverpool, till mjukare åtgärder som tidigare stängningstider för pubar med mera i andra städer. Johnson-regeringens krav har lett till en konfrontation med Manchester, vars borgmästare, Labour-högerns Andy Burnham, utmanade regeringen och krävde mer pengar till staden

Arbetare kämpar för att betala räkningar och hyra, medan aktiemarknaderna rusar och aktieägarna får rekordutdelning. Att skjuta upp åtgärder har dock inte hjälpt och de senaste veckorna har de flesta europeiska regeringar tvingats agera. Efter två veckors debatt beslutade den irländska regeringen att gå tillbaka till en sex veckors nästan total avstängning, den här gången exklusive skolor. I det skedet hade Irland 242 nya fall per 100 000 invånare. Belgien, med tre gånger fler fall per capita, beordrade stängning av barer och pubar i sex veckor. Andra länder hade sitt högsta antal fall per dag – till exempel Tyskland, Polen och Tjeckien, som hade det högsta antalet smittade per capita i Europa. Även i Italien, som drabbades så hårt på våren, är det nu nästan dubbelt så många smittade per dag som i april och maj. Färre har hittills dött i den andra vågen. Det har förklarats av att de

och dess befolkning som svar på att beordras till nivå 3. Detta tvingade Boris Johnson att gå med på ytterligare, men ändå otillräckliga, 60 miljoner pund till staden för att kunna genomföra sitt ultimatum. Centrifugalkrafterna och splittringen i Storbritannien understryks av att regeringen faktiskt bara har ansvaret för England, inte Wales (som redan har vidtagit mycket strängare åtgärder), Skottland och Nordirland. I Spanien vann det lokala högerstyret i Madrid i domstol mot regeringens beslut om restriktioner. Även i Frankrike har lokala myndigheter ifrågasatt centrala beslut. I Tyskland vann några företag i domstol mot regeringens restriktioner. Gatuprotester mot begränsningar och regler för att bära masker har ägt

Foto: Public Domain

D

et högsta antalet dagliga dödsfall var 9 796 den 30 april, men efter en nedgång i sommar ökar det igen, med 8 680 döda den 10 oktober. Det finns nu en tydlig andra våg i Europa, med en kraftig ökning av infektioner i de flesta länder, både de som tidigare har drabbats hårt och de med få smittade och döda under våren. Regeringar överallt har misslyckats med att förhindra denna andra våg – trots att de haft mer tid på sig än i våras. Vårdsektorn och villkoren för vårdanställda har inte förbättrats. Snabbtestning och kontaktspårning har inte genomförts tillräckligt. Råden om skyddsutrustning har varit vaga och tillgången begränsad. Arbetare rekommenderas att gå till jobbet men får skulden om de använder kollektiva färdmedel. Ersättningen för förlorade löner och jobb har varit mindre än vad som behövs och har redan minskat i många länder. Prioriteringarna för regeringarna har varit att skydda bankernas och storföretagens vinster. Det har lett till att premiärministrar och hälsoministrar har ignorerat råd från sina egna experter, som Trump och Bolsonaro har gjort. Att undvika att vidta åtgärder har också syftat till att få stöd från en ökande allmän oro och desperation orsakad av nedstängningar, isolering och ängslan över löner och jobb.

Det behövs en massiv ökning av resurserna till vården och demokratisk fördelning av vård, medicin och vaccin.

rum i Italien, Tjeckien och Tyskland, där de samlade tusentals. Arrangörer var en blandning av extremhöger, populister och anhängare av konspirationsteorier, medan de flesta som demonstrerade antagligen inte tillhörde någon av dessa grupper. De före detta arbetar- och vänsterpartierna, tillsammans med de fackliga ledningarna, har med sin passivitet och stöd för högerpolitiken lämnat utrymme för andra krafter. Högerpopulism på frammarsch är ett tecken på arbetarorganisationernas svaghet. Den andra vågen i Europa orsakar stora bekymmer för ekonomin. Europeiska centralbanken ECB förväntade sig en tillväxt på över 3 procent under det sista kvartalet i år, men många ekonomer tror nu att året kommer att avslutas med en ny lågkonjunktur. Dessutom har skulderna redan ökat drastiskt, både offentliga skulder och företag som gränsar till konkurs. Bara i Irland förväntar sig regeringen en förlust av mer än 100 000 arbetstillfällen till följd av den nya nedstängningen. Konflikter i toppen i samhället, mellan stater som representerar sina nationella kapitalistklasser och i inrikespolitiken, är i sig tecken på systemets svaghet. Den nyliberala modellen som har styrt politiken i över tre decennier har

helt misslyckats på alla områden – hälsa, ekonomi och klimat. Upproren underifrån i många länder förra året och även 2020 kommer att få ny fart med den andra vågen av covid-19 och speciellt när den avtar. Vårdanställda har redan varit i framkant med strejker i Katalonien och den stora protestdemonstrationen i Belgien. Lärare har också organiserat mot bristen på säkerhet i skolorna. Nya restriktioner kommer att skärpa demokratifrågorna – varför ska människor träffas på arbetsplatser, men inte med familj och vänner? Varför används eller förbereds nya lagar för att blockera manifestationer och protester, medan köpcentrum kan vara öppna? Säkerhetsfrågor och regler måste stå under demokratisk kontroll och inte förhandlas fram i politiska hemliga möten. Det inkluderar rätten till snabba tester och att stanna hemma, men också rätten att protestera och hålla säkra demonstrationer. Pandemin kommer inte att försvinna, och ett vaccin kan ta ytterligare ett år att utveckla och längre tid att distribuera. Det behövs en massiv ökning av resurserna till vården och demokratisk fördelning av vård, medicin och vaccin. Ekonomiska frågor kommer naturligtvis också att dominera –

arbetare som kämpar för att betala räkningar och hyra, medan aktiemarknaderna rusar och aktieägarna får rekordutdelning. Fullständig ekonomisk kompensation och inga uppsägningar är viktiga krav. Socialister, vänsterorganisationer och fackföreningar måste kämpa i alla frågor som är kopplade till pandemin och krisen. Detta inkluderar ökade psykiska hälsoproblem och andra hälsoeffekter, ökat våld mot kvinnor under nedstängningar, hotet från högernationalism och rasism, fortsatt klimatkris och mer. Kampstämningen som visas i många länder kommer att förenas med bredare skikt som kritiserar ett system som inte kan skydda oss från pandemin, utan snarare är anledningen till pandemins utbredning. Ingen kris någonsin tidigare har varit så internationell som den här, både när det gäller hälsa, socialt och ekonomiskt. Latinamerika drabbas värre än Europa, USA har fler dödsfall och Indien fler fall. Behovet av internationella lösningar är uppenbart, medan regeringarna blir mer nationalistiska, även med en ny militär kapprustning. Det finns ingen kapitalistisk väg ut, hela det kapitalistiska systemet måste avskaffas och ersättas med demokratisk socialism – för människor, hälsa och natur. ■


INTERNATIONELLT

29 OKTOBER 2020 # 1 423

12

Nu måste massorna hålla uppe trycket och inte låta de styrande avleda med sin nyfunna ”öppenhet”.

Polen: Tiotusentals i

dagliga protester mot

inskränkt aborträtt

S

edan den polska författningsdomstolen beslutade att barbariskt inskränka aborträtten ännu mer i Polen, som redan innan hade bland de strängaste reglerna i hela Europa, har kvinnokampen återigen exploderat. Tiotusentals har sedan i torsdags protesterat varje dag i Polen, och solidaritetsprotester har ägt rum på flera platser globalt. Beslutet att förbjuda abort vid fosterskador innebär att det endast är möjligt att genomföra en abort om kvinnan har utsatts för incest, våldtäkt eller om kvinnans liv är i fara. Men även då kan det vara extremt svårt på grund av det konservativa högerstyret och katolska kyrkans starka inflytande i landet.

Söndagen den 25 oktober hölls ett historiskt val i Chile, där folket beslutade om att en ny konstitution ska skrivas. Detta är en följd av de massiva protester som bröt ut den 18 oktober 2019 och som har pågått sedan dess, mot det nyliberala systemet som har förtryckt folket i årtionden. LOUISE STRÖMBÄCK & KRISTOFER LUNDBERG

offensiv@socialisterna.org

U

nder natten till måndagen var tiotusentals chilenare ute på gatorna och firade valresultatet. Söndagens folkomröstning hade ett mycket högt deltagande, särskilt bland unga. Hela 78,2 procent röstade för att en ny konstitution ska införas, och av de som röstade för fanns det två alternativ. Av dem röstade 79,2 procent för att den ska utformas av en konstituerande församling bestående av framröstade delegater. Det andra alternativet bland ja-rösterna var att den konstituerande församlingen skulle bestå till hälften av politiker från senaten, men det gick alltså inte igenom. Hade det gjort det skulle det inneburit en öppning för högern att ha inflytande över utformningen av den nya konstitutionen och det är därför alternativet fanns med överhuvudtaget. Alternativet som vann innebär istället att konstitutionen kommer kunna utformas demokratiskt och på gräsrotsnivå. Det innebär att stora förändringar kan införas i landets politik, där den politiska makten kan tas tillbaka från högerns elit till folket. Saker som pensionssystemet och vården kan återförstatligas för

att stå under folkets kontroll istället för under privata kapitalister. En ny konstitution har länge varit ett krav som ställts i samband med olika kamprörelser i Chile. Den nuvarande konstitutionen skrevs 1980 under diktatorn Pinochet, vilket konstitutionen också speglar i form av en konstitutionell nyliberalism med privat sjukvård och utbildning samt ett privatägt pensionssystem. Efter återinförandet av demokrati i landet år 1990 behölls konstitutionen med enbart små ändringar. Kravet på en helt ny konstitution skriven av folket är ett av de viktigaste kraven som har ställts under den massiva proteströrelsen som väcktes i oktober förra året. Rörelsen har mötts av enorm repression i form av polisvåld, där polisen bland annat har skjutit gummikulor mot demonstranters ansikten vilket har lett till att hundratals förlorat synen på minst ena ögat. Men trots förtrycket mot rörelsen och även coronakrisen gav det chilenska folket aldrig upp. Chiles högerregering gick med på att genomföra en folkomröstning för att besluta om konsti-

tutionen ska bytas ut eller inte, i förhoppning att slippa undan en ny konstitution. Men valresultatet och valdeltagandet visar mycket tydligt det chilenska folkets vilja, vilket är en ny konstitution som utformas av folket för folket. Dock är det nu som det verkliga arbetet börjar, och det är viktigt att inte luta sig tillbaka i tron att allt är löst i och med valsegern. Att få en chans att påverka utformandet av en helt ny konstitution är en unik möjlighet att lagstifta om arbetarklassens, studenters, arbetslösas och fattigas rättigheter. Nu gäller det att fackföreningarna, folkrörelserna, ursprungsfolken och studentorganisationerna fortsätter att hålla det politiska trycker uppe. Kampen för att fälla Piñera är inte slut med en seger i folkomröstningen. Man ska inte låta sig avledas av regimens ”nya öppenhet”. Demokrati underifrån krävs för att garantera att den nya konstitutionen skrivs utifrån folkets intressen och behov. En sådan konstituerande församling vore en revolutionär församling – en gräsrötternas demokrati underifrån för att kunna genomföra den nödvändiga omfördelningen från banker, storbolag och rika till det arbetande folket. Vad som krävs är att driva den revolutionära rörelsen vidare och störta hela den gamla sociala, ekonomiska och politiska ordningen och föra makten till det chilenska folkets händer. ■

Foto: Alternatywa Socjalistyczna

Chile: Rungande ja till ny konstitution

Rättvisepartiet Socialisternas systerparti i Polen, Alternatywa Socja-

listyczna, deltar fullt ut i protesterna för att lyfta kvinnokampen och länka samman den med kampen mot högerregeringen och hela det kapitalistiska systemet som kvinnoförtrycket är beroende av. Så länge systemet är intakt är alla rättigheter och positiva reformer hotade. Vi tar kamp för kvinnors rätt att själv välja, rätten till sin egen kropp och för fullständiga reproduktiva rättigheter. På onsdagen (dagen efter Offensiv går i tryck) ska en skolstrejk äga rum i landet mot beslutet, där Alternatywa Socjalistyczna uppmanar alla elever att delta. I Belgien, Irland, USA och fler länder har också våra systerpartier organiserat solidaritetsprotester. Den polska kvinnokampen har ett starkt stöd internationellt. ■

Det är en massrörelse för rätten till abort mot de nya attackerna.

Generalstrejk i Belarus

I

måndags inleddes en generalstrejk för att tvinga den auktoritäre presidenten Aleksandr Lukasjenko att avgå. Sedan fuskvalet i Belarus den 9 augusti har landet skakats av massdemonstrationer, och dagarna efter presidenten utropade sig själv som valets segrare genomfördes även stora strejker. Regimens svar blev brutal repression, men trots massarresteringarna och polisvåldet har demonstrationerna fortsatt. Generalstrejken utlystes efter att Lukasjenko inte hade gett efter för oppositionen och ”folkets ultimatum”. Den omfattande repressionen och hot om att hålla inne löneutbetalningarna begränsade omfattningen av generalstrejkens första dag. Men det kunde inte hindra arbetarna vid flera stora företag att genomföra protestaktioner. Enligt lokala media och oppositionen genomfördes strejker exem-

pelvis vid oljeföretaget Belarusneft, de stora fordonsfabrikerna MAS och MTZ samt Belaruskali, en av världens fem största producenter av pottaska. Men det är främst mindre företag, universitet och skolor som stängts ner av strejken. Under den första strejkdagen genomfördes även demonstrationer i huvudstaden Minsk och på andra håll i landet. ■


INRIKES

29 OKTOBER 2020 # 1 423

13

Politisk strejk och kamp

Kommer storpotäterna att lyssna på folkomröstningens dom?

i årets avtalsrörelse? När framtiden för landets löntagare står och väger höjs nu fler och fler röster för politisk strejk om regeringen försöker lagstifta bort delar av LAS (lagen om anställningsskydd). LARS BJERSING rs.lulea@socialisterna.org

D

När Offensiv dimper ned i brevlådorna har förtidsröstningen i folkomröstningen om skolan börjat i Luleå. JONAS BRÄNNBERG jonas.brannberg@socialisterna.org

L

iv Shange Moyo, gruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna i kommunfullmäktige, säger: – Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar alla lulebor att rösta på alternativ 1 – att avbryta nedläggningar och centraliseringar i skolan och istället ta fram en ny utvecklingsplan där barnens behov står i centrum. Ett starkt budskap i folkomröstningen stärker alla som kämpar mot nedskärningar i välfärden. Med bara dagar kvar till folkomröstningsdagen den 8 november är Socialdemokraternas och Moderaternas styre i kommunen skakat. Kommunalrådet Lenita Ericson har hoppat av efter interna strider och det dröjde till kl 21.49 dagen före

budgetkommunfullmäktige innan de två partierna kunde presentera en gemensam budget – ett (1) A4 utan rubrik och undertecknare med några fattiga floskler på, och fortsatta nedskärningar (”effektiviseringar”). Med all rätt tvingades kommunfullmäktigemötet till en bordläggning (uppskjutning) av ärendet, så att ledamöterna kunde få tid att reflektera över det som bara blev ”en tumme” till budget. Allt tyder på att S, M och centraliserings- och nedskärningspolitiken får en rejäl motgång i folkomröstningen. Socialdemokraterna försöker in i det sista vända opinionen med en ”sossar på stan”-satsning i centrum och stadsdelar. Frågan är dock om de får ut några ”fotsoldater” i motvinden. Om de skulle lyckas mobilisera kan effekten också bli motsatt – att lulebor på grund av deras impopularitet provoceras att proteströsta mot dem. – Socialdemokraternas sista hopp är hopplöshet och deras egen paralysering – att människor tror att deras röst inte gör någon skillnad el-

Foto: RS Luleå

Rösta alternativ 1 i folkomröstningen

et gäller såväl om regeringen går vidare med den statliga Toijer-utredningen som grund eller baserar sig på den uppgörelse som slöts mellan Svenskt Näringsliv och ett oenigt PTK – en uppgörelse som ledningen för IF Metall nu har sagt sig kunna ställa sig bakom, vilket har fått flera fackförbund och -klubbar att ryta till. Handels avtalssekreterare Per Bardh säger i en intervju med Handelsnytt att facket är beredda på strejk för att skydda trygga anställningar i kollektivavtalet. Handels anser inte att frågan om trygga jobb hanteras tillfredsställande av det förslag som Svenskt näringsliv, PTK och LO förhandlat om och som LO har sagt nej till. Målarnas avdelning 3 Väst, sektion Göteborg säger i ett uttalande som antogs på ett medlemsmöte att vi behöver använda oss av kraftiga verktyg i vårt motstånd mot försämringar i LAS och ”politisk strejk är något vi diskuterat”. De yrkar på att frågan om försämrad LAS lyfts in i avtalsrörelsen för att möjliggöra ett reellt motstånd samt att facken bara bör gå med på ettåriga avtal tills frågan är avgjord. De uppmanar även regeringen att kasta ut Toijer-utredningen eller utlysa nyval för att avgöra frågan slutgiltigt.

ler att nedläggningarna fallit i glömska när S inte fattat några beslut om skolans framtid under det senaste året. Ett lågt valdeltagande är alltså det ”bästa” de kan hoppas på, säger Liv Shange Moyo och fortsätter: – En stark majoritet för alternativ 1 med många röstande kommer inte bara vara ett stort huvudbry för Socialdemokraterna och Moderaterna. Den andra höger-alliansen (bestående av Centern, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sjukvårdspartiet), som visserligen stödjer alternativ 1 i folkomröstningen, har inte heller någon lösning på kommunens ekonomiska utmaningar förutom nedskärningar och privatiseringar. – Oavsett vem som styr efter valet 2022 innebär en stark röst för alternativ 1 att nya nedskärningsplaner försvåras. Istället kan folkomröstningen bli start på en verklig rörelse underifrån för en välfärd efter behov, utan vinstintressen, där omfördelning från storföretag och banker till välfärd och löner blir ett viktigt krav. ■

Att Toijer-utredningen är impopulär bland svenska fackföreningar är lätt att se på hur remissvaren har sett ut. Även LO är emot. LO anser dessutom att överenskom-

melsen som man enigt har sagt nej till inte kan bli nytt lagförslag så länge LO är emot. Hård press sätts nu på Centerpartiet och Liberalerna att backa ifrån kravet på LAS-försämringar som gäller som en del av januari-avtalet. En del av kritiken kommer från de egna leden. Anna Starbrink, liberalt regionråd i Stockholm, kritiserade partiledare Nyamko Sabuni för onödigt risktagande i LAS-frågan. Detta då L om det skulle bli nyval för att avgöra frågan helt skulle hamna utanför riksdagen enligt opinionsundersökningarna. Denna fråga är av yttersta vikt. Motståndet mot alla försämringar i LAS måste fortsätta och facken förbereda sig för politisk strejk. Avtalsrörelsen är i full gång och nu på lördag den 31 oktober löper de flesta avtalen ut. Förra veckan kom första avtalsförslaget. I vanlig ordning är industrin först ut och även efter att facken inom industrin sa nej till det första budet är siktet inställt på att avtal ska vara klart till helgen. Efter LO:s nej i LAS-förhandlingarna väljer fler och fler fackförbund att lyfta fram förbättrad anställningstrygghet som några av de viktigaste delarna i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal. Handels lyfter att de inte är rädda för strejk för att förhandla bort allmän visstid på det sättet den existerar idag i nästa kollektivavtal och Kommunal har ställt samma krav. I november börjar Handels förhandla avtalet för frisörer. I upptakten har arbetsgivarsidan krävt frysta löner, sämre OB-tillägg och förlängning av den period under vilken arbetsgivaren kan lägga den huvudsakliga semestern. ”Ett skambud”, svarar Handels. Hur årets avtalsförhandlingar avlöper återstår att se, men facken och arbetsgivarna står långt ifrån varandra i fler frågor än LAS. ■

Kampen för att stoppa miljöfarliga gruvprojekt skildras på ett utmärkt sätt i Arne Müllers bok Elbilen och jakten på metallerna (Ord & visor förlag 2019). Den förtjänar epitetet en måstebok för alla som kämpar för en framtid som inte bestäms av bolagens vinstjakt och den så kallade marknaden. Beställ: mejla offensiv@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00.

PRIS:

200 kr + PORTO

Foto: Arbetsmiljöverket

Beställ Elbilen och jakten på metallerna

Handels är ett av de fack som är redo för strejk för trygga anställningar.


KULTUR / INSÄNT

29 OKTOBER 2020 # 1 423

14

Corona, kulturen och kapitalismen

Coronapandemin vi befinner oss i har lett till en kultursektor i kris. AGNES POHJANEN offensiv@socialisterna.org

Kapitalismen kväver kulturen och alla som arbetar med den. ”Insatserna i krispaketet handlar främst om att lyfta bort kostnader, men verkligheten för våra medlemmar är att det är uteblivna intäkter som är det stora problemet”, sa Simon Norrton från Teaterförbundet om stödpengarna. Endast 15 procent av alla egenföretagare inom teaterbranschen sva-

Foto: Natalia Medina

M

usiker, konstnärer och skådespelare är yrkesgrupper som från början hade otrygga anställningar och få garantier när det kommer till fasta inkomster. När deras gig, föreställningar och utställningar nu till största del är inställda är deras arbetssituationer värre än någonsin, vilket har lett till att en stor del av våra kulturarbetare har tvingats söka sig bort från kulturen. För några veckor sedan kom kulturminister Amanda Lind med beskedet om hur regeringens krispaket till kultur- och idrottssektorn ska fördelas. Enligt kulturministern själv ska pengarna göra stor skillnad för den krisande kulturvärlden, men många är kritiska. I paketet ska 1,5 miljard kronor gå till kulturarbetare, varav 881 miljoner av dem ska fördelas av Statens kulturråd. Upp till 400 miljoner kronor ska funka som krisstöd för kulturarrangörer för perioden juni till september. 80 miljoner ska läggas på smittsäkra kulturevenemang, medan resten av pengarna går till att stimulera den fria kultursektorn där Kulturrådet upplever att det finns behov. Med de mest drabbade kulturarbetarna är de frilansande egenföretagarna. De som i de flesta fall inte får ta del av regeringens stöd.

Kulturvärlden är i kris, och det är kapitalismen som kväver kulturen och alla de som arbetar med den.

rade att situationen inte påverkar deras arbetssituation samt möjlighet att ta ut lön. En enkätundersökning gjord av musikcentrum Riks, ett förbund som verkar för att stärka frilansande musikers situation, visar att över 40 000 speltillfällen har ställts in under 2020 för de svarande och att de har förlorat inkomster på sammanlagt 171 miljoner kronor. Värt att tänka på är också att musikeryrket oftast inte kommer med särskilt hög lön, om man inte är mycket framgångsrik. Att var tredje musiker är på väg att lämna yrket säger en hel del om hur dåliga arbetsförhållandena och tryggheten i branschen faktiskt är. Det finns många bevis på hur kulturen påverkar människors hälsa och välbefinnande samt kulturens betydelse för en socialt hållbar utveckling. Konsten är en samtids-

skildring, en avspegling av resten av samhället. Men en liten klick blir berömda och tjänar grova pengar, medan en majoritet inte ens kan livnära sig på sin konst.

kasserier, maktutnyttjande och våldtäkter i kulturbranschen under #metoo, där film- och teaterbranschens vittnesmål gick under hashtaggen #tystnadtagning.

Arbetare inom kulturbranschen ses ofta som ”onödiga” och kan ofta få höra att de inte har valt ”ett riktigt yrke”. Många tvingas utföra sina arbeten som hobbyer eller fritidsintressen. Det kapitalistiska systemet är grundat på att om det inte finns pengar eller en vinst att hämta i det du gör är du inte intressant eller tillräcklig. Ett annat exempel på ”förtryck” inom kultursektorn är det maktspel som pågår mellan de högt uppsatta kultur(männen) som håller varandra om ryggen kontra de nytillkomna i branschen som är i behov av jobb och kan vara beredda att göra mycket, vilket många utnyttjar. Det har vittnats om sexuella tra-

I teater- och filmbranschen finns det relativt starka fackförbund för jobben ”runt om” produktionen, såsom Elektrikerförbundet. Men som frilansande filmskapare måste du ständigt söka bidrag och finansiering för att överleva, i en bransch där överfinansierade storproduktioner är de enda som får synas. Sverigedemokraterna och numera även Kristdemokraterna går mot en politik där man vill skära ned, eller lägga ned, public service. Det är naturligtvis mycket oroväckande, eftersom en demokrati kräver medier som granskar makten och som inte bara drivs av vinstintresse och reklam, som de kommersiella nyhetskanalerna.

Kulturvärlden är i kris. Konstnärer, musiker, skådespelare, filmskapare och alla som jobbar runt om tvingas välja bort de yrken som de utbildat sig och kämpat för att jobba med. De styrande i samhället och det system vi har gör det inte lättare för kulturarbetare. Kapitalismen kväver kulturen och alla som arbetar med den. Rätten att uttrycka sig konstnärligt ska inte vara beroende av tid, pengar och kontakter. Vi behöver säkra, trygga, betalda arbeten för kulturarbetare. Vi behöver konst-, musik-, teater-, och dansskolor utan avgifter. Museer utan inträdesavgifter. Tillgängliga replokaler. Lokala kulturhus. Konst istället för reklam på allmänna platser. För att detta över huvud taget ska bli möjligt behöver konstnärer ta upp fanan och gå i det främsta ledet. ■

Insänt: Brist på både insikt och personal…

S

chemaplaneringssystemet Time care är ett system som varken är bra för de boende eller personalen i äldreomsorgen. På vardagarna lägger enhetscheferna minimibemanning med extra resurspass bara mitt på dagen, trots att förmiddagarna är tyngst – det finns ingen logik i det. På helgerna är det ensamarbete både på morgonen och på kvällen. Varför ser det ut så? Jo, för att annars skulle det krävas två som jobbar dag och två som jobbar kväll, totalt fyra personer istället för dagens tre. När man tar upp problem som att perso-

nal mår dåligt, stressrelaterade sjukdomar uppstår, personal som kör slut på sig med jobb varannan helg med mera är detta inget som arbetsgivaren tar någon större hänsyn till. Det som kommer som svar är bara hur mycket det kostar att anställa, och ”annars får vi jobba fler helger” – trots att många redan jobbar varannan helg. På kvällen är man ensam från kl 20 och då är det extra skört. Det finns en tidspress att man måste se till att det mesta är klart till kl 20. När natten går på kl 21.30 är de en

personal på 18 boende. Människan är ingen maskin. Är någon orolig eller ledsen är det väldigt svårt att hinna stanna med den människan. Även när det förekommer stor fallrisk är arbetsgivaren inte villig att sätta in en extra personal i första taget. Detta är ett återkommande problem, inte bara i Luleå utan på otroligt många boenden runt om i Sverige. Nu när pandemin kom och det kom upp till ytan hur skör äldreomsorgen är, hur urholkad den har blivit, hur man har vridit ur varenda krona ur välfärden, är det

fortfarande samma problem. Brist på golvpersonal och brist på förståelse från högre ort. Det finns pengar – staten har gett miljarder till storbanker och storföretag. Så nog finns det pengar. När covid-19 finns på våra arbetsplatser och vi förtjänar applåder för att vi jobbar och tar extra pass förtjänar vi tydligen inte arbetspass som gör att vi också kan leva utanför jobbet eller ha anständiga pass. Frågan är om vi ens får någon löneförhöjning. Vi kanske får nöja oss med applåderna. ■ Ann-Christine Holmström


Boden:

Minimöte och kampanjarbete inför folkomröstningen Tid: Tisdag den 3 november kl 18.30. Plats: Digitalt via zoom. För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Minimöte och kampanjarbete inför folkomröstningen Tid: Tisdag den 3 november kl 18.30. Plats: Partilokalen + digitalt. För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Valet och kampen i Bolivia För info om dag och tid: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Västerås:

Socialistisk Feminism Måndag den 2 november kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.

Eskilstuna:

Haninge:

USA-valet Tid: Torsdag den 5 november kl 18.00. Plats: Haninge kulturhus. För mer info: 073-732 33 97.

Örebro:

Socialistisk Feminism Måndag den 2 november kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 072-736 14 69.

Göteborg:

Kampen för socialism i Afrika Hammarkullen Tid: Onsdag den 4 november kl 12.00. Plats: Gårdsten För mer info: 073-501 21 37.

Det är en ökning på 14 551 kronor sedan det senaste numret och med en helg kvar har vi goda förutsättningar att klara målet! Sedan prenumerationskampanjen inleddes förra veckan har vi fått in 47 nya långa prenumerationer, och målet är att få in 200 fram tills årsskiftet. Med de som har kommit in tidigare samt

kortare prenumerationer har 110 nya personer prenumererat på Offensiv under oktober månad. Samtidigt har vi också sålt 726 lösnummer. Hör av dig du också om du vill ta en prenumeration! Skänk en slant till vår ekonomikampanj! Gör det nu med Swish till 123-240 32 85 eller sätt in ditt bidrag på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Stockholm:

Karlskoga:

Sthlm Norra Tid: Onsdag den 4 november kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40.

H

östens prenumerationskampanj pågår för fullt, vilket även innebär ett viktigt tillskott till vårt ekonomiarbete. Under oktober månad har vi 60 000 kronor som mål och än så länge har 49 097 kronor redovisats.

Kampen för socialism i Afrika Angered Tid: Torsdag den 5 november kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 073-501 21 37.

Socialistisk Feminism Måndag den 2 november kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-373 33 61. Valet och kampen i Bolivia Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 3 november kl 18.30. Plats: Högdalen. För mer info: 076-234 52 18.

Bra läge att slå målet

Uppsala:

För info: 072-200 08 13. För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: 070-396 47 83.

Helsingborg: För info: 070-885 44 86.

Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.

Inför partikonferensen Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 5 november kl 18.00. Plats: Hökarängen. För mer info: 073-509 06 84.

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

SOCIALISTISKT

• Riv upp oroande inskränkningar i demokratiska rättigheter som riskerar att permanentas – försvara strejkrätten. • Stäng skolor, åtminstone i områden med smittspridning i samhället – med bibehållen fritidsverksamhet för barn med föräldrar med samhällsbärande jobb inom t ex vården och för barn som särskilt behöver det. • Inga uppsägningar eller lönesänkningar med coronaviruset som ursäkt. Facklig vetorätt mot varsel och organisationsförändringar. Nej till statligt stöd till storföretag med fulla kassakistor – statliga pengar ska gå till verksamhet och anställda. Hota med strejk för att stoppa alla aktieutdelningar. Stöd till småföretag, idrotts- och kulturbranschen istället för miljardbidrag till storbanker. Inför kortare arbetstid med full lön och fortbildningsmöjligheter om det uppstår brist på arbete. • Öppna a-kassan – full kompensation för inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Även till de som inte kvalificerar sig eller är medlem i någon a-kassa. • Kamp mot all rasistisk nationalism och sexism. Arbetarrörelsen måste stå för enighet, internationell solidaritet och självständig arbetarkamp mot klasspolitiken som låter arbetare drabbas medan storföretagen får miljarder. • Stoppa tvångsutvisningar – amnesti för alla flyktingar. Omvandla alla uppehållstillstånd till permanenta – uppehållstillstånd kan inte baseras på inkomstförsörjning när ekonomin krisar. • Flygindustrin och andra fossilindustrier är inte hållbara även efter ett coronautbrott. Använd krisen för att förstatliga flygbolag, vidareutbilda anställda och ställa om till hållbara transporter. Gratis kollektivtrafik är redan tillfälligt infört på Stockholms bussar och bör utvidgas till hela sektorn. Påbörja genast en liknande klimatomställning vad gäller matproduktion, varuproduktion, energisystem, gruvnäring med mera. • Avskaffa kapitalismens vinstjakt, rovdrift på människor och natur, toppstyrning och hemlighetsmakeri, som har gett viruset fritt spelrum och lagt grunden för dagens kris. • Demokratisk socialistisk planering av ekonomin, där människors hälsa och välmående och ett hållbart förhållande till naturen prioriteras framför vinstintressen hos en liten superrik maktelit.

PROGRAM MOT corona

• Facklig kamp för full kompensation till drabbade. Smittskydd och omställning av verksamheter efter behoven. 100 procent i sjukpenning, VAB, smittbärarpenning och permitteringspenning. • Bygg omedelbart ut smittskyddet för vård- och äldreomsorgspersonal och andra utsatta arbetargrupper. Statlig produktion av skyddsutrustning och tester NU – ta över nödvändiga resurser från privata företag. • Gratis vård till alla som vistas i Sverige – tillgång till vård är en mänsklig rättighet. • Att stanna hemma förutsätter ett hem. Nej till alla vräkningar – bostäder åt alla! Hyresfria månader för hyresgäster för att kompensera i krisen. • Massiv statlig satsning på att förstärka arbetet med smittspårning, virustester, desinficering och fri tillgång till handsprit på alla offentliga platser, kollektivtrafik och så vidare. Ställ om militära resurser till civila för dessa uppgifter. • Utökat virustest till alla misstänkta fall så att hela hushållet kan sätta sig i karantän. • Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder NU till vård och omsorg i offentlig ägo utan vinstintresse. Stoppa alla nedskärningsplaner omedelbart och utveckla krisplaner under kontroll av vårdpersonal och fackföreningar för att snabbast möjligt kunna bygga ut vårdkapaciteten. Riv upp avskaffad värnskatt och RUT-avdrag – låt de rika betala. • Ge vikarier i vården fast jobb. Tjänstledigt och ekonomiska incitament för sjukvårdsutbildade som har valt att jobba med annat, men som kan tänka sig att tillfälligt eller långsiktigt jobba i vård eller omsorg. • Stoppa dränering av resurser genom marknadslösningar i vården – ta omedelbart över all privat, vinstdrivande verksamhet i offentlig ägo. Styr om från marknadstänk och byråkrati till vård. Nej till New Public Management och ”Just-in-time”. • Förstatliga läkemedelsbolag, produktion av skydd och medicinsk utrustning för en planering av verksamhet efter akut behov idag och efter samhällets långsiktiga behov. • Inför rätt för anställda på icke samhällsbärande arbetsplatser att arbeta hemifrån alternativt att vara lediga med full lön i områden med virusutbrott.

Svaret är socialism


PRENUMERERA PÅ

OFFENSIV Nu startar höstens prenumerationskampanj! Rättvisepartiet Socialisternas tidning Offensiv är en unik veckotidning som varje vecka rapporterar från kampen vi själva organiserar och är en del av. Vi ger vårt stöd praktiskt och ekonomiskt till de som kämpar. Att prenumerera på Offensiv är det absolut bästa sättet att stödja den socialistiska gräsrotskampen, såväl lokalt som på riksplanet och internationellt. Coronakrisen har bara blixtbelyst hur kapitalismen har misslyckats med att tillgodose alla de behov som arbetare och ungdomar har, samtidigt som banker och storföretag har fått över 1 000 miljarder kronor av regeringen i stöd, subventioner och garantier. Det behövs en motpol – en motpol som RS och Offensiv är med och bygger tillsammans med andra som kämpar. Nu behöver vi allt stöd vi kan få av dem som tycker att vi gör ett bra jobb och har bra idéer. För bara 60 kronor i månaden, eller 100 kronor per månad i stödpris, kan du prenumerera och ge oss det stöd som vårt arbete är helt beroende av för att fortsätta. Målet är 200 nya långa prenumerationer till Offensiv fram tills nyår. Sedan starten på prenkampanjen har vi när Offensiv går i tryck den 27 oktober fått in 49 långa prenumerationer. Skicka mejl till prenumerant@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00 för att teckna din prenumeration. Du kan också fylla i en talong på vår hemsida socialisterna.org; klicka på fliken Offensiv och sedan på ”prenumerera på Offensiv”. Hittills 49st

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro. E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

mål 200st


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.