socialisterna.org
26 november 2020 / # 1 427 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Inga gräddfiler i sjukvården
@offensiv RattvisepartietSocialisterna
FACKLIGT
Nedräkning mot byggnadsstrejk
3 2
7-9
Omedelbar och massiv upprustning av vård, omsorg och skola • Välfärd utan vinst
– läs mer på sid 4 och 5
Stoppa mäns våld mot kvinnor
Den 25 november var det den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. I år, med de facto-demonstrationsförbud, anordnade Rättvisepartiet Socialisterna tillsammans med andra en digital demon-
stration för att synliggöra våldet mot kvinnor i pandemitider. Kampen mot våldet mot kvinnor och de strukturer som står bakom det måste fortsätta även efter den 25 november.
– läs mer på sid 13
VårQ
Foto: Arbetsmiljöverket
Friedrich Engels 200 år
14
Om hur livet kan bli till nuförtiden
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
Ledare: Vilket nytt parti, Sjöstedt?
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
2
ETT SLUT KANTAT AV GALENSKAPER
D
E
Foto: Jesper Sandström / Wikimedia Commons
VILKET NYTT PARTI, SJÖSTEDT?
fter att ha avgått som Vän- dagsfråga och behovet av en om- än att nå 15-20 procent i valen som sterpartiets ledare har Jonas ställning till ett hållbart samhälle är Sjöstedt hoppas ska vara möjligt. Corbyns Labour gav en glimt om Sjöstedt blivit kolumnist hos akut. Att detta inte utgjort den posocialdemokratiska Dagens Are- litiska startpunkten för de nya vän- vilket stöd ett tydligt vänsterprona och den 21 november bar hans sterpartier som vuxit fram under de gram kan få, men att striden inte kolumn den spännande rubriken senaste 10-20 åren har resulterat i att togs fullt ut mot Labours höger kom ”Jonas Sjöstedt om ett nytt parti”. många av dessa partier försvagats att släcka det hopp som tändes och Tyvärr motsvarade rubriken inte ar- och blivit stödpartier till S eller som nu är vänstern i Labour på väg att utplånas. tikelns innehåll. Artikeln riktar sig i grekiska Syrizas fall helt urartat. främst till medlemmar i S-föreningI reformismen, som reduceEtt Vänsterpartiet som är tydligt en Reformisterna som uppmanas rade socialismen till ett avlägset antikapitalistiskt och en del av kamatt gå med i Vänsterpartiet. icke-förpliktigande mål, såddes pen skulle ge stöd och impulser till ”Arbetarrörelsen delades en gång fröet till dagens borgerliga soci- bygget av det nya arbetarparti som mellan reformister och revolutionä- aldemokrati. Välfärdsreformerna behövs. rer. Socialdemokrater och kommu- under de första decennierna efter Om Vänsterpartiet övergav det inomparlamentariska nister. Bägge ville socialismen, men andra världskriget skapade illusio- ensidiga perspektivet och strähade olika vägar dit. att samregera med Socialdemokraterna Istället för en socialdemokrati van S för att istället öppna slutade vara socialister. 2.0 behövs ett nytt och dörren till den utomVänstern övergav komparlamentariska kammunismen och revokämpande arbetarparti. pen och socialister vid lutionen. Idag är Vänsterpartiet det reformistiska partiet ner om reformismen, men att kapi- sidan av V, klimatrörelsen, tväri svensk politik”, skriver Sjöstedt och talets makt lämnades intakt inne- fackliga nätverk och andra gräs slår därmed fast att han ser dagens bar att stora delar av välfärden nu rotsrörelser samt den ungdomsVänsterparti som en socialdemo- har raserats. Reformismen i dagens radikalisering mot rasism och V leder också bort från en kamp för sexism som har börjat bryta fram krati 2.0. att avskaffa kapitalismen när målet skulle nya förutsättningar skapas Men reformist eller revolutionär att storföretag och banker ska soci- för bygget av en ny stark antikapihandlar inte om ”olika vägar” till aliseras (bli samhällsegendom) för- talistisk vänster förankrad i kamp. Omedelbart gäller att fortsätta samma mål. Som socialister kämpar svinner ur partiprogrammet. kampanjen för politisk strejk mot vi för varje reform som förbättrar arbetarnas villkor och mot exem- I ett snorkigt avvisande svar till försämringar i LAS för att bygga pelvis varje nedskärning och attack Sjöstedt svarar Reformisterna, som den typ av motstånd som krävs och på demokratin. Det råder, som Rosa inget har gjort för att mobilisera som kan bidra till att återuppbygga Luxemburg påpekade, ett oupplös motstånd mot januariavtalet, att en vänsteropposition inom facken. ligt samband mellan kampen för dörren är öppen för alla vänsteromdelbara förättringar av levnads- partister som efter 103 år vill till- Rättvisepartiet Socialisterna välkomnar och deltar i varje initiativ villkoren och den sociala revolutio- baka till Socialdemokraterna. nen (kapitalismens avskaffande). Men Reformisternas svar sätter som kan bidra till arbetarrörelKapitalismen kan inte avskaffas åter fokus på frågan hur en stark sens socialistiska återfödelse – ett stegvis utan det krävs en medveten, vänsterkraft ska byggas som kan bli nytt arbetarparti och demokratisorganiserad revolutionär kamp och stommen till ett nytt arbetarparti, ka kämpande fack. Vägen dit kan massrörelse för att i grunden för- inte ett socialdemokratiskt parti 2.0, tyckas lång, men uppgiften kan ändra samhället. Socialismen är en och med betydligt större potential inte vänta. ■
en har beskrivits som den farligaste och sannolikt den galnaste presskonferensen i USA:s historia. Det handlar om den presskonferens som Donald Trumps advokat Rudy Giuliani höll tillsammans med de juridiska rådgivarna Sidney Powell och Jenna Ellis i förra veckan. På presskonferensen var budskapet från Trumps juridiska rådgivare att en jättelik konspiration har organiserats ”för att stjäla valet från det amerikanska folket”. Påstådda kommunister – både levande och döda – tillsammans med bland annat Antifa och George Soros samt teknikföretag och ”demokratiska skurkar” påstods stå bakom denna konspiration. – Det tog ett tag innan jag insåg vidden av det, sa Guiliani, som är Trumps torped, för att sedan lämna ordet till Sidney Powell som hävdade att ”alla är emot oss” och påstod att bakom den påstådda komplotten fanns ”kommunistiska pengar från Venezuela, Kuba och troligen även Kina”. Powell pekade till och med ut Venezuelas förre president Hugo Chavez som ansvarig för att ha fifflat med rösträkningen genom att använda sig av den teknik (programvara) som han använt sig av för att ”aldrig förlora ett val”. Bortsett från att Chavez har varit död sedan mars 2013 användes inte heller den påstådda programvaran i någon av USA:s valdatorer. Dessutom är påstående om att det var med hjälp av fusk som Chavez vann totalt grundlös. Chavez vann val trots USA:s och högerns sabotage och fusk. Hur som helst. Powell sade sig ha ”starka bevis” för sina tokerier. Men det blev en konspiration för mycket och hon avskedades strax efteråt i ett omöjligt och tafatt försök att rädda Trumps eftermäle.
D
et har nu gått två veckor sedan presidentvalet resulterade i en seger för Joe Biden. Men Trumpmaffian har inte gett upp sin strävan att stjäla valet och ständigt kommer nya konspirationsteorier för att ge livsluft till de egna anhängarna. Som om inte det vore nog kräver Trump att de delstater som styrs av republikanerna ska utse sina egna elektorer istället för de valda. Det är så nära en kupp mot ett val man kan komma. Men icke desto mindre kommer varje omräkning och misslyckade försök att stämpla valet som ett utslag av fusk och konspirationer att påskynda det oundvikliga slutet: att Trump tvingas ge upp Vita huset, även om förra veckans presskonferens inte var slutet på nya farliga och galna uttalanden och anklagelser. Långt därifrån. ■
Nu har Arriva påbörjat skandalösa avsked av Pågatågens personal som vägrar gå med på hyvling (att deras arbetstid kapas). ”Det finns inget att tacka ja till här. Om jag gjorde det skulle de bara gå till nästa person i ledet”, säger Almin Hergiç. Stoppa hyvlingarna! (skärmdump Arbetet.se 24/11).
Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
STREJKVARSLEN
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
3
Foto: Anders Wemmert, pressbild Byggnads
”Byggarbetsgivarna struntar helt i våra krav”
I
Vad handlar konflikten om? – För Byggnads handlar det om att få till förändringar och förbättringar i arbetsmiljön och att komma åt oseriösa företag inom branschen. Arbetsgivarsidan har hittills inte visat något intresse av att diskutera detta och därför varslar vi om strejk.
– Arbetsgivarna försöker framställa det som om vi bara vill ha mera betalt, vilket är en ren lögn. Vi är överens om det så kallade märket och låglönesatsningen som LO gemensamt har kommit överens om med arbetsgivarsidan i Svenskt Näringsliv.
Vad handlar det om mera konkret? – Byggnadsarbetare och skogindustriarbetare är de mest drabbade av dödsolyckor på arbetsplatserna varje år. Vi vill förändra arbetsmiljön och göra den säkrare, men ar-
Och i Skåne? – Vi har lagt varsel på 12 arbetsplatser runt om i Skåne, bland annat på bygget av nytt badhus i Kristianstad och på bygget av nytt badhus i Arlöv i Burlövs kommun. – Bygget av bostäder på Elineberg i Helsingborg är också bland de 12 arbetsplatserna.
Jonas Sjöberg, By ggnads ordf Skån e.
Byggnads strejkvarsel handlar främst om arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.
nför en eventuell konflikt och strejk mellan Byggnadsarbetareförbundet och arbetsgivarna den 27 november har Offensiv intervjuat Byggnads ordförande i Skåne, Jonas Sjöberg.
– Den 27 november börjar strejken på ett antal arbetsplatser runt om i landet för att sedan utvidgas den 3 december och ytterligare utvidgas cirka en vecka senare. Totalt tar vi ut cirka 2 700 byggnadsarbetare i strejk i landet.
betsgivarna lyssnar inte på oss. Vi vill få mer makt över arbetsmiljön. – Vi vill också komma åt oseriösa byggföretag som struntar i lagar och avtal och som utnyttjar de anställda. Inte heller detta vill man förhandla om. Arbetsgivarna pratar ofta om hur viktig arbetsmiljön är, men i praktiken vill man inte diskutera förändringar.
ännu mera makt över lönesättningen. Helt enkelt förskjuta makten över lönerna till arbetsgivarens fördel. Detta är vi naturligtvis emot. – Som alltid försöker arbetsgivarna skylla på oss om det blir konflikt. Vi blir ”the bad guys”. I själva verket är det tvärt om, arbetsgivarna struntar totalt i våra krav och då måste vi ta till andra vapen.
Finns det andra konflikter mellan Byggnads och arbetsgivarna? – Ja, arbetsgivarsidan vill ändra i lönesättningssystemet så att de får
Vad händer nu närmast? – Om strejken bryter ut den 27 november trappas den upp i tre steg.
Har ni några diskussioner med Målarförbundet som också har varslat om strejk? – Nej, inte ännu, men om det blir strejk även för målarna kommer vi naturligtvis att diskutera med dem om eventuella gemensamma ageranden. Har ni fått några sympatiuttalanden från andra fackförbund ännu? – Inte ännu, men vi har traditionellt ett bra samarbete med danska byggfacket i 3F och det norska byggfacket. Om det blir strejk kommer vi säkert att få stöd från dem. Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv stödjer naturligtvis helt och fullt Byggnads och deras krav gentemot arbetsgivarna. ■ Anders Wemmert
”På tiden att det blir förändring”
B
Offensiv har pratat med en anonym fackligt aktiv byggarbetare:
– Jag tycker att det är på tiden att det blir en förändring. Jag har själv varit med om fall som jag har anmält till Byggnads, där till exempel utländska plattsättare (kakelarbetare) inte har fått någon egen plats utan har behövt äta på parkeringen eller byta om i ett förråd. – Jag jobbar för ett av de största byggföretagen i Sverige. Det är inte bara småföretagen som fuskar eller utnyttjar utländsk arbetskraft. Vi vill ha rättvisa i hela byggbranschen, annars kommer det bara att bli fulare. Vi måste sätta ner foten nu, för det har gått för långt! – Många av de utländska personal som utnyttjas vågar inte berätta om arbetsförhållandena eller visa lönespecifikationen för Byggnads,
för då betyder det att arbetsgivaren säger att de får åka hem. – Huvudentreprenörsansvaret är ett enda skämt. Det kan vara en lång kedja från huvudentreprenören till de företag som anställer de allra fattigaste arbetarna. Vi behöver större trygghet, samma regler för alla, istället för den här låglönekonkurrensen. – Jag har hört om folk som har tjänat 30 eller 60 kronor i timmen– det går inte att klara sig på det i Sverige. Inget jobb är värt så lite i timlön. Men folk har inget val. Det finns en rädsla för att konkurrensen och utnyttjandet kommer bli ännu värre, men strejkvarslet ger ett litet hopp om en snyggare, schystare bransch. ■ Vilgot Karlsson
Allt stöd till Målarna!
S
venska Målareförbundet har varslat om strejk för 300 målare på 40 arbetsplatser från den 1 december. Konflikten handlar framför allt om grundläggande och till synes självklara arbetsvillkor som arbetsgivarsidan inte ens verkar vilja diskutera. Enligt Målarna har arbetsgivarna inte kommit med något motbud som svar på de yrkande Målarna har lagt fram i förhandlingarna. Därför har förbundet varslat om
strejk och påpekar helt korrekt vilken uppoffring de har gjort senaste månaderna. ”Medlemmarna [har] inte kunnat arbeta hemifrån, utan har under hela perioden fått utsätta sig för alla de risker som det innebär arbeta i en pandemi. Målarna har även gjort det utan en lönehöjning, vilket rent tekniskt innebär en lönesänkning mot bakgrund av att vi haft inflation under hela perioden.” Fackets krav handlar inte om lön. Istället är stridsfrågorna arbetsmiljön.
”Strejkvarslet ger ett litet hopp om en schystare bransch”.
Att arbetsgivarna vägrar att ens komma med ett motbud är mycket provocerande och tyder på en aggressiv hållning, samt att de litar på att de ”oberoende” medlarna ska stå på deras sida. Det är mycket möjligt att Målarna både måste gå i strejk och utöka strejken för att de ska kunna få igenom åtminstone delar av sina mycket grundläggande krav. Om fackförbundets ledning är beredda på detta återstår att se. Hittills har uttalanden uttryckt en stor stridsvilja och en förståelse för styrkan i en strejk. På sin hemsida skriver Målarna: ”Alla företag tjänar sina pengar genom
en mycket enkel formel. Att du som arbetar skapar mer värde än vad du får betalt för. Förbundets grundläggande syfte är att medlemmarna ska sälja sitt arbete så dyrt som möjligt. Det är det en avtalsförhandling egentligen är. En match, fight eller strid om det värde som målarna skapar varje vecka, timme, minut och sekund de är på arbetet. (...) Vi har våran makt genom två saker. En stark konfliktkassa som gör att vi har råd att gå ut i konflikt och att vi är många.” Nu är det dags att använda den styrkan. Allt stöd till Målarna! ■ Jonas Brännberg
Foto: Arbetsmiljöverket
yggnads strejk börjar gälla från fredagen den 27 november om inte arbetsgivarna och facket kommer överens om ett avtal. Bakgrunden är att arbetsgivarna inte har gjort tillräckligt för att få ner antalet dödsolyckor eller minska fusket när det gäller anställningar, villkor och löner. 1 400 arbetare på totalt 87 arbetsplatser runtom i landet kommer att påverkas av strejken. Byggnads poängterar att strejkvarslet inte har något med märket eller löner att göra, utan ställer helt enkelt hårdare krav för att få en tryggare och mer rättvis arbetsmiljö.
INRIKES
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
4
ringsbolaget tas med nödvändighet ut i form av höjd premie för alla som tecknat försäkring i bolaget. När de unga och friska försäkrings tagarna märker att premien stiger väljer de att gå till ett annat försäk ringsbolag, ett bolag där man inte har slarvat med kontrollen genom att släppa in fel sorts människor. Hela den växande försäkrings marknaden vilar på en samman blandning mellan offentligt och privat, där kunder med privat sjuk vårdsförsäkring välkomnas till of fentligt finansierade kliniker över hela landet. Klinikerna har, utan hänsyn till medicinska behov och medicinsk prioritering, en kö för vissa patientgrupper och en annan kö för andra patientgrupper. Tydligare än så kan brottet mot Hälso- och sjukvårdslagens princi per om vård efter behov och vård på lika villkor inte bli.”
Gräddfiler för de rika och friska skapas av de privata sjukförsäkringarna som ”raserar den gemensamma välfärdsmodellen”. Fattiga, sjuka och äldre drabbas hårdast.
ökar vårdojämlikheten Författaren och ekonomihistorikern John Lapidus visar i den nya rapporten Privata sjukförsäkringar bryter mot lagen utgiven av Katalys om hur de ”raserar den gemensamma sjukvårdsmodellen”. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
H
an inleder med att skriva: ”Den snabba framväxten av privata sjukvårdsför säkringar raserar den gemensamma välfärdsmodellen och bryter mot Hälso- och sjukvårdslagen. Det kan låta som djärva på ståenden, men är egentligen rena självklarheter. För det första: när allt fler med borgare tecknar privata försäkring ar och överger den gemensamma sjukvårdsmodellen, ja, då är den inte gemensam längre.
För det andra: när allt fler klini ker tar emot olika patientgrupper på olika villkor, ja, då gäller inte Hälso- och sjukvårdslagens skriv ningar om att vård ska ges efter be hov och på lika villkor.” Rapporten fortsätter med att förkla ra hur det skapas ett parallellt sys tem för de som har möjlighet och råd att ha privata sjukförsäkringar, hur dessa ”i öppen trots mot den svenska välfärdsmodellen” erbjuds av fack som TCO och Saco, och
hur dessa privata sjukförsäkringar urholkar den offentliga sjukvården. Privatiseringarna av välfärden innebär en enorm dränering av det offentliga, vilket rapporten nog grant går igenom kopplat till de privata sjukförsäkringssystemen. Men i avsnitt 4, ”Vem begår brottet?”, pekas lagstiftande poli tiker och avtalsskrivande tjänste männen ut som de allra mest på drivande i att detta finns. Han menar att dessa tecknar avtal med vårdgivarna och inte ställer krav på vårdgivarna ska upphöra med att prioritera vissa patientgrupper på icke-medicin ska grunder, trots att de känner till lagen om lika vård för alla och att privata vårdgivare frångår denna lagstiftning. Samtidigt finns det förstås ett antal pådrivande aktörer med
vinstintresset i fokus som lobbar för detta, däribland försäkringsbo lagen och de privata vårdgivarna. En viktig slutsats är att de ”priva ta sjukvårdsförsäkringar förändrar vårt sätt att se på sjukvård som en mänsklig rättighet lika för alla med borgare. Istället blir sjukvård en vara på en marknad, en produkt, något som man kan och bör köpslå om.” De privata sjukförsäkringarna är exkluderande till sin natur – och särskilt exkluderas de ”svagare” i samhället; de gamla, de sjuka, de arbetslösa, de fattiga, och så vidare. Lapidus skriver: ”Det kan bli kostsamt för försäk ringsbolaget om fel sorts människor kommer in i kundkretsen, eftersom de i större utsträckning kommer använda sig av försäkringen. Och det som blir kostsamt för försäk
Foto: Capio City Clinic Halmstad
Privata sjukförsäkringar
För att bromsa utvecklingen fö reslår Lapidus såväl förmånsbe skattning, där försäkringstagaren får betala vad försäkringen kos tar, som en stopplag som hindrar privata vårdgivare från att teckna olika vårdavtal med olika patient grupper. Men, fortsätter han: ”Dessa båda åtgärder – förmåns beskattning och stopplag – kommer alltid vara tillfälliga och ständigt ifrågasatta så länge det finns försäk ringsbolag och privata vårdgivare som verkar på sjukvårdsmarkna den. För att förändra i grunden måste frågan om förbud mot vinst drivande aktörer i sjukvården åter upp på dagordningen.” Hela den läsvärda rapporten finns att läsa på Katalys.org. Det är hög tid att driva ut de priva ta vinstintressena från vården och alla välfärdssektorer. De är inget annat än parasiter på det offentliga som försämrar för alla utom de all ra mest välbeställda. Fack, gräsrotsgrupper och alla kämpande organisationer bör resa omedelbara krav på en välfärd utan vinstintressen och mobilisera till den landsomfattande protest dagen den 18 april 2021 mot janu ariavtalet, som förkroppsligar och är den tydligaste symbolen för allt som är fel i svensk politik. ■
Djursjukvården – den nya kassakon i vinstmaskineriet Efter ett besök på regiondjursjukhuset i Bagarmossen (som drivs av AniCura) som kostade cirka 8 000 kronor kom jag att fundera på rimligheten i dessa priser. En rundkoll visade att det är stor skillnad. Flera privata kliniker tog ca 1 800 kronor för samma behandling. RICHARD LARSEN offensiv@socialisterna.org
D
jursjukvården i Sverige har drivits av militären, staten, privatpersoner och univer sitet, men nyligen fick riskkapitalbo lag upp ögonen för branschen och framför allt två bolag, AniCura och Evidensia, tog sig in på marknaden.
Vad innebär då detta för djur sjukvården och vilka konsekvenser får det för djurägarna? För dessa aktörer är vinsten det viktigaste. Varje liten del av företaget blir op timerat för att generera vinst. Det innebär att man tar hutlöst betalt
för allt, samt att man strävar efter att minimera kostnader. Samtidigt siktar man på att ex pandera och köpa upp eller starta nya sjukhus och kliniker, vilket sät ter stor press på rekryteringen av ny personal. Idag utexamineras ca 100 veterinärer och ca 80 legitimerade djursjukvårdare per år i Sverige och prognosen är att det skulle behövas det dubbla. Bristen leder till ökad arbetsbörda och sämre chanser till återhämtning. Försäkringsbolagen har noterat att de stora aktörerna driver upp pri serna och det har lett till att försäk
ringspremierna har gått upp och att de har satt tak för vad de ersätter. Djurägarna får alltså betala dels högre premier och dels högre sjuk vårdskostnader för sina djur, särskilt om det är sådana behandlingar som inte täcks av försäkringsbolaget. De höga priserna och de sämre försäkringsvillkoren gör att många drar sig för, eller helt enkelt inte har råd, att försäkra dem eller ta sina djur till veterinären, med den påföljden att djuren kanske får lida i onödan. Samtidigt ser många sina säll skapsdjur som fullvärdiga famil jemedlemmar och vill göra allt för att de ska bli friska, något som
riskkapitalsjukhusen inte är sena att utnyttja. Finns det alternativ då? Ja, som ex emplet ovan visar går det att hålla lägre priser. Men det går att göras ännu bättre. Det är fortfarande dyrt att få sitt djur undersökt och be handlat. Genom att skattefinansiera och förstatliga djursjukvården kan man få en modell likt humanvårdens (i alla fall innan den såldes ut till pri vata intressen) där kunden betalar en låg patientavgift och där kostna der och avgifter regleras centralt. Det skulle gynna både djurägarna, djuren och personalen på djursjukhusen. ■
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
I korthet
På äldreboenden med hög andel otrygga anställningar var smittspridningen större.
5
Rekordmånga avslag efter 180 dagar
A
– stoppa smittspridningen Det var större smittspridning i våras på äldreboenden som hade fler timvikarier. Det framgår av en enkätundersökning som Kommunal har gjort bland skydds- och arbetsplatsombuden på Särskilda boenden (det som förut kallades äldreboende eller servicehus och gruppbostäder för äldre samlas nu under paraplybeteckningen Särskilda boenden). ÅSA KARLSSON
offensiv@socialisterna.org
T
otalt har 1 531 skydds- och arbetsplatsombud på 1 048 boenden svarat. Tyvärr är det bara hälften av alla boenden och vi vet inte orsakerna till att de andra inte svarat. I våras var det mer än hälften av boenden med minst två fall av smitta där det förekom situationer där personal jobbade utan skyddsutrustning. Nu svarar 90 procent att de använder skyddsutrustning hos brukare med misstänkt eller konstaterad smitta. Det är ju ganska bra, men varför är det inte alla? Alltför många verksamheter är organiserade så att en stor andel av personalstyrkan är timanställd, deltids/visstidsanställd eller till och med inhyrd. Få har en vikariepool med utbildad personal. Bemanningen på kvällar, helger och nätter är den lägsta möjliga och det förekommer både ensamarbete och att personal får springa mellan våningar på boenden. 39 procent av boenden med mer än 20 procent timanställd personal i Kommunals undersökning hade flera fall av smitta. Av de boenden som hade haft och har flera fall av smitta är det bara 39 procent som tycker att de har ”tillräcklig bemanning” för att klara jobbet. Det kan jämföras med att det är 50 procent av boenden utan smitta som svarar att bemanningen är
tillräcklig. Det är ändå en ganska förfärlig siffra – hälften har för lite folk som jobbar för att kunna göra det som behövs, covid-19 eller ej! I andra undersökningar gjorda tidigare i år, bland annat av IVO (Inspektionen för vård och omsorg) fann man stora problem rörande smittspridning och antal fall av covid-19. IVO pekade ut vissa faktorer som försvårande ute på boenden, både de för äldre (så kallade Särskilda boenden) och på LSS-boenden (exempelvis gruppbostäder). Stora enheter med flera våningar och många lägenheter hade oftare problem med smitta jämfört med små boenden. ”En hög andel” fast personal var coronapositiva, jämfört med ”en mycket hög andel” visstid/timanställda och inhyrd personal samt hur mycket av övrig service som har lagts ut på entreprenad, som mat, städning och vaktmästeri. Kommunals rapport förstärker bilden och konstaterar att boenden med hög andel timanställda har mer smitta, det vill säga fler konstaterade fall av covid-19. Fler anställda har gått till jobbet trots symtom, fler har fortsatt jobba ett pass eftersom ingen har kunnat avlösa, bemanningen har varit lägre och personalen känt sig mer maktlös och utsatt.
Foto: Arbetsmiljöverket
Satsa på omsorgen
Äldreomsorgen är en sektor som har varit resursmässigt eftersatt och undervärderad under lång tid. Åratal av nedskärningar och ”marknadslösningar” pressar de anställda och skapar en fragmentiserad och svårstyrd (okontrollerad) äldreomsorg. Det är mycket som behöver rustas upp! Högre bemanning så vi slipper täcka upp för varandra och ökad kontinuitet (färre som vårdar brukaren, men fler personal totalt). All personal måste ha tillgång till rätt skyddsutrustning, på boenden och inte minst inom hemtjänsten där personal dagligen jobbar utan tillgång till munskydd eller visir. Mer och bättre information, utbildning och delning av viktiga erfarenheter för att minska dödsfall i covid-19 behövs. Alla timanställda, vikarier och så vidare måste erbjudas fasta jobb, och utbildning borde vara gratis på både grundläggande och högre vård- och omsorgsnivå. Dagens rekommendationer måste skärpas och bli obligatoriska så att arbetsgivare tvingas organisera för att minska smittspridningen – varken äldre eller personal ska behöva offra hälsa och liv! Det finns bra exempel från Norge där vikarier snabbt blev knutna till en viss avdelning med garanti för jobbpass, där avdelningar stängdes av för besökare, inget spring mellan våningar, med mera. Verksamheter och boenden som vägrar att samarbeta med myndigheter och fack borde bli av med sina tillstånd och få näringsförbud. Idag går borgerliga politiker och kapitalet hand i hand och konsekvenserna av det får vi andra leva och dö av. ■
vslagsmaskinen Antalet personer som blir av med sin sjukpenning efter 180 dagar, då arbetsförmågan ska testas mot arbetsmarknaden, har ökat kraftigt. Hela 40 procent – 21 000 människor – av de som hade blivit av med sin sjukpenning mellan dag 180 och 364 blev det som ett resultat av avslag. Motsvarande siffra ifjol var 29 procent, och 2015 blott 10 procent. Det visar siffror till i början av november, skriver Sveriges Radio (SR) den 20 november. – Det är väldigt allvarligt, det vi ser det är att andelen som nekas sjukpenning efter dag 180 i sjukfallet ökar för varje år som går. Faktum är att nu har vi en rejäl ökning och då är det innan vi börjar se de effekter som hänger ihop med långtidssjuka på grund av covid-19, säger Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister, till SR. Enligt honom finns det ”konkreta förslag som regeringen arbetar med”, men det var på regeringens direktiv som bedömningarna blev hårdare 2014, och inget har under alla dessa år gjorts för att vända situationen.
Äldreboenden drabbas hårt – igen
C
ovid-19 Av första vågen lärde sig makthavarna ytterst lite, verkar det som. Återigen har smittan börjat sippra in på äldreboendena. Av de 220 kommuner som svarade på en enkät om smitta på äldreboende uppgav 93 att de hade bekräftad smitta på sina äldreboenden, över en fjärdedel. Enkäten uppger dock att de flesta är nöjda med tillgången till skyddsutrustning till skillnad från i våras då bristen var akut, men däremot oroas många över personalbristen. Det visar Ekots enkät den 23 november. – Vi har på något sätt fått acceptera att smittan kommer in. Det hade varit önskvärt att tänka att alla våra rutiner sitter så perfekt att det inte gör det, men det här viruset är för lömskt för det. Så nej, vårat fokus ligger på att begränsa smittspridningen när vi får in den, säger verksamhetschefen Anna-Clara Ringnes för vård- och omsorgsboenden i Borås Stad till Ekot.
Övriga vården belastas igen
V
årdkris På grund av den andra vågen av covid-19 ansträngs den övriga vården igen, precis som i våras. Särskilt intensivvårdsavdelningarna har ett mycket ansträngt läge, speciellt i Stockholm och Göteborg. Det största problemet är att vårdpersonalen sliter hårt och riskerar gå in i väggen. Det larmar Sveriges Radio (SR) om den 22 november. Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborgs överläkare och verksamhetschef för Infektion, Lars Magnus Andersson, säger till SR att: – Den här ökningen, det var nog många av oss som inte var beredda på den. Men vi har ju nått upp till så många patienter att vi ser en påverkan på övrig vård. Nu vet jag ju bäst hur det är i Göteborg och här är det en tydlig påverkan på operationer, precis som i våras. Men det påverkar också annan vård, mottagningsbesök och så. (...) Förutom att det är fysiskt påfrestande så är det psykologiskt påfrestande också förstås. Så det bästa hade varit om vi hittat ett system så att man roterar, så att samma personer inte hela vintern och fram till maj arbetar i de här miljöerna. Där har vi inte hittat ett system än, men det måste vi nog göra.
Hyror i nybyggnation allt dyrare
B
ostad Trots att januariavtalets förödande marknadshyror ännu inte är verklighet kan man redan se en kraftig ökning av hyrorna i nybyggnationer. På fem år har kvadratmeterhyran där ökat med i snitt 18,3 procent. För befintliga hyresrätter låg snitthyran för en etta 2019 på 3 941 kronor, medan de i nybyggda ettor låg på 6 233 kronor – 60 procent dyrare. Detta enligt Hem & Hyra den 19 november. – Det stora felet är att man helt enkelt inte bygger bostäder som vanliga människor har råd att efterfråga, utan att man bygger jättedyra bostäder och tar ut onödigt mycket hyra, säger tillträdande förbundschef på Hyresgästföreningen Erik Elmgren, som pekar ut bostadsbristen som ett skäl till de allt högre hyrorna. ■
INRIKES
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
6
terar regelbundet och är mycket kritiska till hur processen har gått till.
”Det är extremt viktigt att ta de här kamperna”, säger Anders Warberg.
Under måndagen (den 23 november) protesterade boende på Kalendervägen mot renovräkning. Vid de sex höghusen i Kortedala växer oron kring hotet om hyreshöjningar, ilska mot bostadsbolaget agenda och besvikelse över Hyresgästföreningens agerande. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
D
e boende och dess valda samrådsgrupp tillbakavisar att samråd har ägt rum.
Bostadsbolaget har ignorerat samrådsgruppen och istället fört diskussionen via media och massutskick.
Foto: Kristofer Lundberg
Kalendervägen i strid mot renovräkningar
De boende visade sammanhållning och beslutsamhet inför mötet med Bostadsbolaget dagen efter den 24 november. Efter protesterna har samrådsgruppen fått välja in två personer i en tillfällig delegation från Kalendervägen som får i uppdrag att sitta med i förhandling med Bostadsbolaget. Samordningsgruppen, som organiserade protesten, är välförankrad och stor, med hyresgäster från samtliga hus. De träffas och disku-
– Informationen från bostadsbolaget har varit väldigt tvetydig och bristfällig. Från att bara renovera det nödvändiga som är i stort behov av underhåll till att blåsa ut hela lägenheten och göra allt nytt. Deras personliga bemötande har varit obehagligt och oprofessionellt, säger Malin Eriksson och fortsätter: – Vi i samrådsgruppen har fått tvinga oss in i en för Bostadsbolaget färdig process. Hade jag inte engagerat mig i samrådsgruppen hade jag inte fått veta att renoveringen skulle bli såhär omfattande. Jag tror de flesta av mina grannar är helt ovetandes om detta och dess följder med kommande hyreshöjningar. Den samrådsprocess de har haft har inte följt avtalet kring samråd som de har med Hyresgästföreningen. – De har använt sig av en av dem själva utvald referensgrupp som har fått göra önskemål/önskelistor som sen har blivit till beslutade val. De i referensgruppen har inte varit medvetna om att deras önskemål har blivit till val som ska gälla alla boende, utan trott att de endast handlat om deras egen lägenhet, berättar Malin Eriksson. Hon får medhåll av Anders Warberg, som också är invald i samrådsgruppen: – Jag tror att det är extremt viktigt att man tar de här kamperna. Kalendervägen är ingen isolerad händelse; det sker på många platser i staden, och kommer hända på fler ställen framöver. Säger vi inte ifrån kommer vi bli överkörda, så enkelt är det, och det finns ju uppenbarli-
gen inte några garantier att allmännyttan inte ska bete sig som de privata fastighetsbolagen. Anders Warberg ser frågan ur ett större perspektiv och oroas över utvecklingen. – Det är också en större fråga om vad för samhälle vi vill ha. Ska vettiga bostäder behandlas som en vara, att säljas och mjölkas på en marknad? Är det rimligt att vissa människor äger stora bostadshus, folks hem, och stillasittande håvar in vinsten?
Ska vettiga bostäder behandlas som en vara, att säljas och mjölkas på en marknad? Är det rimligt att vissa människor äger stora bostadshus, folks hem, och stillasittande håvar in vinsten? – Det borde vara kriminellt att kunna profitera på de grundläggande mänskliga behoven: som bostäder, sjukvård och skolor. – Det är en styrka att organisera sig. Man är väldigt svag som en ensam person, men snackar man ihop sig med de i samma situation kan man genomföra riktigt stora saker. Då betyder inte fina titlar, feta bankkonton eller höga poster någonting, avslutar Anders Warberg. ■
Fortsatta protester mot Sveaskog
Bakgrunden till kampanjen är att Sveaskog inte har samverkat med Luokta Mávas som motsätter sig
avverkningen. Det rör skog med biologisk mångfald, och ofta i liknande frågor rör det gammal skog med hänglav som är viktigt bete för renarna under vintertid. På den sociala medier-kampanj som spreds stod det bland annat: ”Sveaskog vill kalavverka 1 000 fotbollsplaner naturskog på min sameby – mot vår vilja. Om de tar skogen i vinter, överlever inte våra renar ens till vintern.” Sveaskog backade efter protesterna och skrev på sin sida att de pausar för dialog med samebyn om hur skogsbruk och renskötsel ska kunna samexistera. Därtill lyfter Sveaskog att skogsbrukets förnyelsebara råvara behövs för att nå klimatmålen. Det i sig är ett svar på namninsamlingen som pekar på att Sveaskogs avverkning stöter sig med biologisk mångfald och går tvärt emot Paris avtalet och en hållbar framtid. Under protesterna har det från olika håll påpekats att det inte är ovanligt att Sveaskog kommer runt regelverk om dialog, när en sameby opponerar sig, genom att helt enkelt
sälja av skogen till en privat ägare som inte binds av samma regler och kan avverka utan samebyns vetskap.
Offensiv har pratat med Astrid Lindstrand Tuorda, en av dem som var med på protesten i Stockholm som ger sin bild av hur samiska frågor går hand i hand med klimataktivism: – Jag var med för att jag främst vill uppmärksamma regeringen om att vi finns. Motståndet mot nuvarande klimat- och miljöpolitik finns och vi kommer inte att ge oss. Eftersom jag är same var jag även där för att visa att vår kultur drabbas hårt av exploateringar av samiska marker, till exempel gruvplanerna i Gállok och all skogsskövling. Det största problemet för klimatet och miljön anser Astrid vara dagens överkonsumtion. Det som behövs är minskad användning av naturresurser och storskalig, global återvinning av det som har tagits ur naturen. Protesten lyfte även frågan om att Sverige måste ratificera ILO 169, konventionen om urfolks rättighe-
Foto: Extinction Rebellion Sverige
F
ör två veckor sedan arrangerade Extinction Rebellion en protest utanför Sveaskogs huvudkontor i Stockholm. Den senaste veckan har påtryckningar mot Sveaskog florerat i sociala medier som hittills har pausat Sveaskogs planer på en skogsavverkning. Under protesten och gatuockupationen som hölls i Stockholm, som Offensiv rapporterade om förra veckan, lyftes frågor om samiska rättigheter och skogsbruket. Under den gångna veckan har en mediakampanj och en digital namninsamling spridits mot Sveaskogs planer på avverkning inom Luokta Mávas samebys renskötselområde. Bakom kampanjerna, som går under #StandWithLuoktaMávas, har artisten Sofia Jannok stått och efter att även klimataktivisten Greta Thunberg har stöttat kampanjen har Sveaskog meddelat att avverkningarna är pausade.
”Vi kommer inte att ge oss”, säger Astrid Lindstrand Tuorda.
ter. Just i denna fråga har Sverige fått svidande kritik internationellt, framför allt på grund av frågor som rör samisk rätt till mark och vatten. Astrid menar att samer idag har väldigt lite att säga till om markfrågor, att villkoren sätts av staten och
att den viktigaste frågan handlar om bestämmanderätt till markerna. – Helt ärligt tycker jag att det är väldigt pinsamt att Sverige inte har skrivit under ILO 169, när så många andra länder har gjort det. ■ Raymond Stokki
FRIEDRICH ENGELS LIV OCH GÄRNING
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
7
Friedrich Engels 200 år När behoven idag åter tränger sig på att förstå även kvinno förtryckets rot i privategendomen och kapitalismens exis tentiella hot mot jordens ekologiska system måste 200-års jubileet av Friedrich Engels födelse den 28 november 1820 användas till att också lyfta fram Engels roll i tankesmedjan med Marx. ARNE JOHANSSON
offensiv@socialisterna.org
K
ommunist i frack lyder den provokativa titeln på en läsvärd biografi om Friedrich Engels av historikern Tristram Hunt. Engels växte också upp som äldste sonen i en både mycket välbärgad och religiös fabrikörsfamilj. Men redan som 19-åring under pseudonymen Friedrich Oswald hade han börjat skriva artiklar och reportage i tidningen Telegraph für Deutschland. I sina Brev från Wuppertal levererade han anonymt en skarp kritik mot de stinkande utsläpp och den eländiga arbetsmiljö hembygdens vävare tvingades arbeta i. Ändå skulle han som 22-årig chockas av den misär han mötte i den industriella revolutionens vagga i Manchester och dess omgivande industribygder, dit han 1842 hade skickats för att arbeta i det sytrådstillverkande familjeföretaget Ermen & Engels. Men det var också där han för första gången kom i kontakt med och imponerades av en organiserad arbetarrörelse, den engelska chartismen som just hade avslutat en massiv generalstrejk för allmän rösträtt. Det var med sina rapporter från den industriella revolutionens vagga som Engels också blev högintressant för Karl Marx, som efter sin utvisning från hemlandet 1844 tog sin tillflykt till Paris (innan han efter 15 månader även utvisades därifrån). I det enda nummer som kom ut
kan innebära mänsklighetens försoning med naturen och med sig själv”, lyder slutsatsen. Därmed bidrog också Engels till att Marx själv på allvar började studera de engelska nationalekonomerna och sambanden mellan ekonomi, politik och filosofi. Något Marx sammanfattade i De ekonomisk-filosofiska manuskripten, som dock förblev opublicerade i 90 år. Engels första bok blev den sociologiska klassikern Den arbetande klassens läge i England 1845. I det förord som han tillägnade de engelska arbetarna skrev Engels att han inte hade nöjt sig med att samla fakta i alla officiella och icke-officiella dokument. ”Jag önskade mer än en blott abstrakt kunskap i mitt ämne; jag ville se er i era egna hem, iaktta er i ert vardagliga liv, prata med er om era villkor och missförhållanden, bevittna er kamp mot era förtryckares samhälleliga och politiska makt.” Engels hade också sin relation med den irländska arbetarflickan Mary Burns att tacka för möjligheten att både höra om och själv kunna iaktta hur den stora minoriteten av de sämst ställda irländska invand rararbetarna levde i segregerade stadsdelars stank, smuts och buller. Ett tio dagar långt besök av Engels hos Karl Marx i Paris 1844 innebar början på ett extremt produktivt och livslångt samarbete, där Engels enligt sin egen alltför öd-
För att höja medvetenheten bland de socialistiska pionjärerna bidrog Engels mer än någon annan till att popularisera den samhällssyn som han delade med Marx. av Marx och Arnold Ruges tidskrift Deutsch-Französische Jahr-bücher fick Engels en 25-sidig artikel publicerad, Ett utkast till en kritik av den politiska ekonomin. I denna gick Engels till storms mot ”skenheligheten” hos de borgerliga ekonomerna Adam Smith och David Ricardo med flera. Han både refererar och kritiserar de klassiska nationalekonomernas värdeteori och hur kapitalismens snabba utveckling av produktionskrafterna sker under hårdnande konkurrens som leder till en arbetslöshet, armod, monopolisering och hälsokriser. ”Bara ett slut på privategendomen
mjuka utsago spelade ”andra fiolen”. På uppdrag av Kommunisternas förbund (den första internationella socialistiska organisationen) utgavs också 1848, strax innan den revolutionära vågen som från Frankrike svepte över stora delar av Europa, radarparets allra mest kända skrift Kommunistiska manifestet, som Marx efter en förlaga av Engels utvecklade till ett stilistiskt mästerverk. Manifestet slog fast klasskampen som historiens drivkraft och utmynnar i den berömda parollen: Proletärer i alla länder, förena er! Redan innan dess hade de ock-
Friedrich Engels betydelse för marxismen kan inte underskattas.
så fullbordat uppgörelsen med unghegelianerna i Den heliga familjen (1845) och Den tyska ideologin (1846, men publicerad först 1932). Här dumpas deras statiska syn på människans eviga natur till förmån för en materialistisk historieuppfattning som visar hur de sociala strukturerna i varje historiskt stadium, oavsett om det handlar om primitiv kommunism, slavsamhälle, feodalism eller den nya industriella kapitalismen, är en produkt av ekonomiska relationer och produktivkrafternas utveckling. I de korta Teser om Feuerbach som Marx formulerat, men som först skulle publiceras i den andra utgåvan 1888 av Engels lilla bok Ludwig Feuerbach och den klassiska tyska filosofins slut, sägs att ”Filosoferna har bara tolkat världen på en rad olika sätt, men det gäller att förändra den”. Den stormiga perioden av re-
volution 1848-49 gav en möjlighet för Marx och Engels att återvända till hemlandet, men snart var de tvungna att fly Tyskland igen. Liksom Marx tog Engels sin tillflykt till England, där han under hela perioden 1850-1869 åter arbetade i familjens delägda fabrik i Manchester varifrån han under tät kontakt med Marx i London kunde finansiera och politiskt backa upp dennes återupptagna arbete med Kapitalet, vars första del kom ut 1867. Engels lättnad sägs ha varit enorm när han till sist sommaren 1869 kunde lämna det jobb i affärslivet som han hatade och äntligen flytta till London för att arbeta tillsammans med Marx. Marx och Engels var med om att bilda Första internationalen 1864 och de deltog i dess arbete ända tills den upplöstes några år efter Pariskommunens fall 1871. Första internationalens största betydelse skulle bli att bana väg för bildandet av nya arbetarparti-
er, där Marx och Engels idéer strax också fick ett växande genomslag efter sammanslagningen av Tysklands två socialdemokratiska partier i Gotha och en frän kritik från Marx mot dess första program. I den politiska kampen för att höja medvetenheten bland de socialistiska pionjärerna bidrog Engels mer än någon annan till att popularisera den samhällssyn som han delade med Marx. Det skedde allra tydligast i Anti-Dühring, som var en uppgörelse med den tyske filosofen Eugen Dührings försök att inom den tyska arbetarrörelsen förvränga och kritisera marxismen; Socialismens utveckling från utopi till vetenskap (1882) och Familjens, privategendomens och statens ursprung (1884) som förklarar hur klassamhället, staten och kvinnoförtrycket uppstod. Med start i detta nummer kommer Offensiv i en serie artiklar att spegla Engels liv och gärning. ■
FRIEDRICH ENGELS LIV OCH GÄRNING
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
8
Engels kamp för en diale
Sju av världens ledande klimat- och så kallade Earth System-forskare varnade förra året för att världen kan vara mycket nära de tippunkter och rentav ”en kaskad av tippunkter” då en långsam global uppvärmning vid en viss punkt kan överskrida gränser i jordens ekologiska system som antagligen innebär en ohejdbar katastrofal utveckling mot ”växthusvärld”. För att förhindra detta krävs omvälvande beslut som bygger på en utbredd förståelse för ”naturens dialektik”, som Friedrich Engels på sitt och Karl Marx gemensamma uppdrag försökte få arbetarrörelsens pionjärer att förstå. ARNE JOHANSSON
D
et var i tidskriften Nature som de sju ledande klimatforskarna Timothy Lenton, Johan Rockström, Owen Gaffney, Stefan Rahmstorf, Katherine Richardson, Will Steffen och Hans Joachim Schellnhuber påpekade att FN:s klimatpanel (IPCC) länge trott att sådana ”storskaliga diskontinuiteter” i klimatsystemet var troliga först vid en global uppvärmning över 5 °C. Vad de här slog larm om var att IPCC i sina då två senaste ”speciella rapporter” 2018 och 2019 varnat för att dessa tippunkter kan inträffa redan mellan 1 och 2 graders uppvärmning. De sju forskarna beklagade sig över att politiker, ekonomer och även vissa naturforskare antingen medvetet tonat ner eller inte förstår betydelsen av jordsystemets hotande tippunkter, som exempelvis förlusten av Amazonas regnskogar eller västra Antarktis islager.
Låt oss emellertid inte smickra oss alltför mycket med vår mänskliga seger över naturen. Ty varje sådan seger kräver ut sin hämnd av oss. Andra tippunkter som jordsystemsforskarna varnar för finns i förlängningen av den pågående artdöden, kemiska, biokemiska och biologiska utsläpp, ozonlagrets uttunning, havens försurning, avskogning, sötvattenbrist och luftföroreningar. Allt detta innebär också att så kallad ”Earth Science”-forskning ger en historisk bekräftelse åt Friedrich Engels försök att i böcker som Anti-Dühring 1878 och Naturens dialektik (postumt utgiven först 1925) bevisa naturens dialektiska rörelsemönster (eller ”lagar”). Något som redan några av de antika grekernas filosofer som Herakleitos anat, liksom den store tyske filosofen Hegel.
Dagens Earth Science-forskning avgör också en långvarig strid om tolkningen av det politiska och vetenskapliga arvet efter Marx och Engels. Som en missriktad reaktion mot Stalins dogmatiska missbruk av den dialektiska materialismen har ”västerländska” akademiker i spåren av den så kallade Frankfurtskolan och även ”existentialismen” länge hävdat att Engels och efter honom Plechanov, Lenin och andra genom att inkludera naturhistorien avvikit från Marx påstått begränsade användning av dialektiken till enbart den mänskliga materialistiska historieuppfattningen. Här i Sverige har framförallt idéhistorikern Sven-Erik Liedman i sina böcker Motsatsernas spel och senast Karl Marx (2015) följt i denna tradition genom att avspisa den dialektiska materialismens inkludering av naturen som ”engelsism” i kapitelrubriker som ”tvillingsjälar eller tragiskt misstag?”. Det är en grundlös tolkning som har hämmat både den globala klimatkampen och en ny renässans för marxismen, men som nu på allvar börjar ge vika. Offensiv har tidigare skrivit om hur inte minst insatser av amerikanerna John Bellamy Foster och Paul Burkett och senast japanen Kohei Saito i Karl Marx Ecosocialism motbevisat denna urspårning, samtidigt som Earth Science-forskningen svarar för skrämmande bekräftelser. Marx och Engels blev tidigt överens om att det dialektiska tänkande som Hegel främst av alla försökt systematisera bara speglade de processer som hela tiden pågår i naturens och människornas verkliga, materiella värld, något de till att börja med använde till att utveckla en materialistisk och dialektisk historieuppfattning. Det var också en metod som framför allt Marx, uppbackad av Engels, skulle använda för att kritisera den nya (klassiska) engelska nationalekonomin och i detalj analysera den kapitalistiska ekonomins rörelselager. Något som kulminerade med Marx enorma arbete med Kapitalet. Men parallellt med den po-
Foto: U.S. Department of Agriculture / Flickr CC
offensiv@socialisterna.org
Extrema väderfenomen och klimatrelaterade katastrofer blir allt vanligare.
litiska kampen ägnade sig både Marx och Engels åt entusiastiska studier av naturvetenskapens stora genombrott, som främst Engels med stöd av Marx gav sig på att i detalj jämföra med Hegels dialektiska logik för tänkandet. Allra störst intryck gjorde Darwins evolutionsteori, atomteorin, cellbiologin, termodynamikens fysikaliska energiteori, och agronomi. Sedan Marx på Engels uppmaning läst Charles Darwins Om arternas uppkomst 1859 om arternas evolution och därmed människans biologiska ursprung, kallade Marx detta ”den naturhistoriska grundvalen för vår åsikt”. Upptäckten sporrade Engels till fortsatta reflektioner om hur den dialektiska övergången från djur till människa troligen har skett. I en genialisk liten skrift kallad Arbetets andel i övergången från apa till människa, som har inkluderats i Naturens dialektik, antog Engels att detta började ”med handens utveckling, med arbete, och vidgade vid varje framsteg människans horisonter”. Arbetet krävde vidare samarbete och så småningom tal.
Hur den nya vetenskapen på punkt efter punkt bekräftade Marx och Engels syn på dialektiken sammanfattade Engels främst för sig själv i Naturens dialektik i begreppet ”vetenskapen om sammanhangen”. En grundläggande tes är att allt som existerar är i ständig rörelse, men ändå hänger ihop, även om formen vid ett visst skede kan sprängas och förändras. ”Rörelse är materiens tillstånd” hade han tidigt slagit fast, något som idag brukar sammanfattas som att ”allt är energi” och omfattar alla rörelser, förändringar och processer i universum. Det skenbart stabila gäller bara en viss tid och under vissa villkor. Allt som föds växer fram (emergerar) och försvinner, något som både gäller naturen och samhällssystem. ”Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger”, hade redan den grekiske dialektikern Herakleitos konstaterat. Både i naturen och den mänskliga historien sker en process av ständig rörelse, förändring, omvandling och utveckling.
För att förhindra klimatkatastrofer krävs omvälv
I virrvarret av otaliga förändringar hade naturvetenskapen enligt Engels bekräftat framför allt tre allmänna rörelselagar: • om kvantitetens omslag i kvalitet (där långsamma förändringar som drivs av inre motsättningar vid en viss punkt plötsligt kan övergå i en ny form och omvänt); • om motsättningarnas allmängiltighet (som då antitesens båda poler, positivt och negativt, är lika motsatta som oskiljaktiga); • om negationens negation (som när inre motsättningar i ett fenomen ger upphov till ett nytt, som i sin tur negeras i en process på ett högre utvecklingsplan). Det är alla filosofiska termer hämtade från Hegel, men som för denne bara handlade om tänkandets utveckling på den långa vägen i riktning mot vad han kallade en ”Absolut idé”, då allt är insett. Det var för Hegels del en idealistisk syn på dialektiken, som Marx och Engels ställde på materiell fot genom att förklara hur naturen kommer först och det mänskliga tänkandet primärt påverkas av hur de arbetar och
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
9
ektisk naturuppfattning till exempel genom de periodiska epidemier som alla kan hänföras till mänskliga ingrepp, marknader och ”kosmopolitiska” finanstransaktioner. Spanska sjukan skulle i slutet av första världskriget ge en fasansfull bekräftelse.
vande beslut som bygger på förståelse för ”naturens dialektik”, som Engels och Marx försökte få arbetarrörelsens pionjärer att förstå.
lever sina materiella liv, samtidigt som var tids dominerande idéer är den härskande klassens idéer. Som den brittiske fysikprofessorn och vetenskapshistorikern J.D. Bernal förklarat i en hyllning till Engels är den dialektiska materialismens centrala idé förvandlingen, där forskningens viktigaste uppgift är att förklara det kvalitativt nya, vilka villkor som styr uppkomsten (the emergence) av en ny ”organisatorisk hierarki” och vid vilka noder (skärningspunkter) detta sker. Det var också genom att analysera sådana övergångar som Engels själv med hjälp av sin dialektiskt materialistiska naturuppfattning kunde kasta ljus över frågor som ännu inte fått tydliga svar av samtidens forskning, som när det gäller synen på universums uppkomst ur nebulosorna, livets uppkomst ur komplexa kemiska processer, handens och arbetets roll i skapelsen av människan och modersättens övergång till patriarkala familjer med privategendomen. Naturen har ur materia och rörel-
se (som idag oftast kallas energi) utvecklats i en serie organisationsnivåer av stabiliserade dialektiska synteser. Alltifrån elementarpartikeln till atomen, från atom till molekyl, från molekyl till kolloidalt aggregat (av finfördelade ämnen), från aggregat till levande cell, från cell till organ, från organ till kropp, från djurkropp till samhälle. Enligt den brittiske biokemisten och vetenskapshistorikern Joseph Needham var just ”tillkomstens dialektik” Engels mest revolutionära bidrag till den sorts naturvetenskapliga forskning som han inriktat sig på. Evolutionsbiologen Stephen Jay Gould, som själv bidragit till teorin om ”punkterad jämvikt”, hävdar att det i Darwins fotspår var just Engels som gav 1800-talets bästa bidrag till teorin om ”genkulturens samevolution”. Teorin om den ”punkterade jämvikten” handlar just om hur långa perioder av evolutionär stabilitet emellanåt punkteras av snabb artsförgrening. Exemplen kan mångfaldigas. Dagens Earth Science-forskning handlar per definition om natu-
rens dialektiska ”interaktioner och återkopplingar” genom materialoch energiflödet mellan jordens undersystem av cykler, processer och ’sfärer’. Klimatforskningen har idag lanserat begreppet Antropocen (människans tidsålder) som ett tillstånd då mänsklighetens påverkan på allvar har börjat rubba den relativa balansen i naturen som har rått under den senaste geologiska perioden Holocen i cirka 11 700 år. Många forskare daterar detta till perioden efter andra världskriget, medan andra liksom vi marxister förstår att dess rötter kan dateras till kapitalismens hämningslösa kapitalackumulation sedan den industriella revolutionen (och därför skulle kunna kallas Kapitalocen). Marx och Engels gode vän Ray Lancaster blev efter Darwin Englands ledande evolutionsbiolog. I boken The Kingdom of Man (1911), varnade Lancaster i kapitlet ”naturens hämnd” liksom Engels hade gjort för hur människan alltmer rubbar jämvikten i naturen på ett potentiellt katastrofalt sätt,
Engels hade redan som 23-åring i artikeln Ett utkast till en kritik av den politiska ekonomin (1844) gått till storms mot den industriella revolutionens hänsynslösa exploatering, vars misär, epidemier men också lovande arbetarkamp han 1845 skulle beskriva i Den arbetande klassens läge i England. ”Bara ett slut på privategendomen kan innebära mänsklighetens försoning med naturen och sig själv”, löd Engels slutsats. I de Ekonomisk-filosofiska manuskripten beskrev även Marx 1844 kapitalismens växande klyfta (alienation, förfrämlingande) mellan såväl arbetare och produktionsresultatet som mellan människa och människa och mellan människa och natur, när arbetarna separeras från jorden, samt att det var kommunismens uppgift att på en högre nivå återställa en fullständig och rationellt reglerad enhet mellan människorna och naturen. Långt före sitt mästerverk Kapitalet kritiserade Marx redan då de borgerliga nationalekonomernas värdelära för att enbart betrakta arbetet som källan till allt värde och glömma de bruksvärden från naturen som de betraktar som ”en fri gåva till kapitalet”. Något som innebär att kapitalet under sin konkurrensdrivna ackumulation underminerar både arbetskraften och jorden, ”de ursprungliga källorna till all rikedom”. Manegen var redan här tidigt krattad för Marx att också anamma det dialektiska begreppet ”metabolisk reva” i ämnesomsättningen mellan människan och naturen som en olöslig konflikt under kapitalismen och som idag har utvecklats till en metabolisk avgrund. I sin artikel Engels’s Dialectics of Nature in the Anthropocene (tidskriften Monthly Review, den 1 november 2020) påminner John Bellamy Foster om att Engels liksom Marx och biokemisten Justus von Liebig pekade på Londons enorma avlopps problem som ett exempel på den metaboliska reva, som berövade jorden dess näringsämnen (genom mänsklig avföring) och transporterade dem till överfulla städer där de som förorening spolades ut i floder och hav. Engels betonade också klassgrunden för spridningen av periodiska epidemier av till exempel smittkoppor, kolera, tyfus och andra smittsamma sjukdomar. I Naturens dialektik säger Eng-
els att den sista väsentliga skillnaden mellan djur och människa är att människan kan behärska naturen och få den att tjäna sina syften, men hans varning ekar idag kraftigare än någonsin: ”Låt oss emellertid inte smickra oss alltför mycket med vår mänskliga seger över naturen. Ty varje sådan seger kräver ut sin hämnd av oss.” Efter att ha gett en rad exempel på detta påminner Engels om hur ”vi vid varje steg vi tar om att vi ingalunda behärskar naturen som en erövrare behärskar ett främmande folk, som någon som står utanför naturen, utan att vi med kött och blod och hjärna tillhör naturen och står i dess mitt och att hela vårt herravälde över den består i att vi framför alla andra varelser känner dess lagar och kan använda dem på rätt sätt”.
Engels kunde från sin utsiktspunkt mitt i den industriella revolutionen snabbt inse nyckelproblemet med att ”de fåtaliga kapitalisterna som behärskar produktion och varuutbyte kan bara bekymra sig om sina handlingars mest omedelbara nyttoeffekt. Ja, till och med denna nyttoeffekt – om det handlar om nyttan av den vara som produceras och utbytes – träder fullständigt i bakgrunden. Den profit som försäljningen inbringar blir den enda drivfjädern”. Helt enkelt för att de annars obönhörligt kommer att slås ut i konkurrensen. Engels slutsats blir att det för att verkställa denna reglering av vårt förhållande till naturen behövs mer än blott och bart kunskap. ”Därtill krävs en fullständig omvälvning av våra hittillsvarande produktionssätt och därmed också hela vår nuvarande samhällsordning.” Det var en slutsats helt i linje med Marx berömda ord i Kapitalet om att: ”I en högre (socialistisk) socioekonomisk formation kommer privat ägande av jorden att framstå lika absurt som privat ägande av andra människor. Inte ens ett helt samhälle, en nation, eller alla samtidigt existerande samhällen tillsammans, är ägare till jorden. De är helt enkelt dess förvaltare, dess förmånstagare, och måste efterlämna den i ett förbättrat tillstånd för kommande generationer.” När kapitalismen idag har drivit oss till tröskeln av en existentiell kris för mänskligheten kan vi givetvis inte vänta på att göra allt redan här och nu för att fördröja de hotande tippunkterna. Men för att säkra segern och återupprätta en balans med naturen krävs som Friedrich Engels och Karl Marx satsade hela sitt liv på att förklara en global seger för ett nytt demokratiskt planerat och socialistiskt samhällssystem. ■
INTERNATIONELLT
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
10
ka versioner av vaccin, läkemedel, tester och medicinsk utrustning mot covid-19. Förslaget diskuterades på världshandelsorganisationen WTO:s möte den 20 november.
Vaccinen måste vara gratis och tillgängliga för alla utifrån behov. Det är skandal att bolagen, finansierade av det offentliga, kan göra miljardvinster på vaccinen.
förstatliga läkemedelsbolagen Samtidigt som antalet smittade och döda i covid-19 fortsätter att öka snabbt, globalt och i Sverige, kommer positiva nyheter om att flera vaccin kan finnas tillgängliga i början av nästa år. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
I
början av förra veckan rapporterade läkemedelsbolagen Moderna och Pfizer med samarbetspartnern bioteknikbolaget Biontech att deras vaccin har visat sig ha 90-95 procent skyddseffekt. Även brittisk-svenska AstraZeneca hävdar att deras vaccin visat sig ha stora skyddseffekter och enligt läkemedelsjättens chef Pascal Soriot ”kan vi börja vaccinera folk i januari, möjligen i slutet av december”. Andra läkemedelsjättar beräknas snart ge besked om att det vaccin som har tagits fram har visat sig ha i det närmaste full skyddseffekt. Bakom dessa positiva rapporter finns stora statliga insatser och den globala smittspridningen. Även kapitalismens metropoler har drabbats, vilket bidragit till att på ovanligt kort tid har ett möjligt vaccin forskats fram. Men först i mitten av nästa år beräknas en massvaccinering kunna påbörjas i de länder som tillhör världens rikaste. De förhandsbeställningar som regeringarna i de rikaste länderna har gjort motsvarar i stort sett den produktion av vaccin
som är möjlig nästa år, vilket innebär att de fattigaste ländernas (låginkomstländerna) befolkning kan få vänta till 2024 på vaccin. ”Rika länder med totalt 13 procent av världens invånare har redan förbeställt mer än hälften av de doser som läkemedelsbolagen har lovat att producera”, larmade hjälp- och biståndsorganisationen Oxfam i september. Över 50 vaccin mot covid-19 genomgår just nu kliniska försök på människor, där åtminstone 12 av dem är i fas 3 (den sista fasen innan ett godkännande). Vaccinteknikerna skiljer sig åt, och alla är inte prövade. De priser som aviserats för doserna varierar stort – från 37 dollar till 3 dollar – och ännu är det inte klart hur många doser/påfyllnadsdoser som behövs för att behålla immunitet. Eller som Terese Bergstedt, SVT:s vetenskapsreporter, skriver den 19 november: ”Många frågor återstår, bland annat om hur länge skyddet räcker. Vaccinerna tycks kunna hindra svår
sjukdom, och kan i så fall rädda liv, men vi vet inte om de helt kan stoppa människor från att bli infekterade, vilket är ett måste för att få kontroll över smittspridningen.” Det är också oklart hur många doser som kommer att krävas och exempelvis Pfizer/Biontechs vaccin behöver förvaras i minus 70 grader, medan andra kan förvaras i kylskåp. I Afrika söder om Sahara beräknas mindre än en tredjedel (28 procent) av alla vård- och hälsocentraler ha säker tillgång till elektricitet. Priset och sned fördelning tillsammans med brist på elektricitet och möjlighet att förvara vaccin (upprätthålla ”kylkedjan”) dödar idag miljoner människor. Var 20:e sekund dör ett barn av en sjukdom som hade kunnat förhindras med vaccin. Dessutom är fördelningen av vaccinet i händerna på vinstjagande läkemedelsjättar och regeringar, och fördelningen är inte under demokratisk kontroll av de behövande och deras organisationer – fackföreningar, sociala rörelser, folkliga organisationer i lokalsamhällena, och så vidare. Fattiga och fattiga länder riskerar därför att få ingen eller liten tillgång till ett vaccin mot coronaviruset. Det är därför hög tid att fackföreningar och andra sociala rörelser ”med en röst kräver ett gratis
Foto: Bicanski / Pixnio
Gratis vaccin till alla –
vaccin för folket”, som det globala facket PSI säger och reser även krav på att patentskyddet för kommande vaccin ska slopas. ”Enligt läkemedelsbolagens beräkningar kommer nu 50 miljoner doser finnas tillgängliga nästa år och 1,3 miljarder år 2022. Men de rika länderna har redan beställt (tecknat förköpsavtal) 1 miljard doser”, påpekar PSI. Bland dem finns Sveriges regering, som har tecknat tre avtal vilket
Ett vaccin ska självklart vara gratis och inte en inkomstkälla för giriga, vinstrika läkemedelsbolag som har fått stora summor av skattebetalarnas pengar för att ta fram ett vaccin. Enligt brittiska The Guardian beräknar Pfizer/Biontech att vaccinet ska ge en sammanlagd vinst på hisnande 13 miljarder dollar (1 dollar motsvarar drygt 8,6 svenska kronor). I ett försök att vinna popularitet och ge sken av att man också värnar hälsa och inte bara vinst har exempelvis Astra Zeneca sagt att ingen vinst ska tas ut på vaccinet, och Moderna, vars vaccin kostar 35-37 dollar per dos, har aviserar att man kommer att tillämpa den patent som stoppar andra från att utveckla ett billigare coronavaccin. Det har också framkommit information som visar att Astra Zeneca kan komma att ta 20 procent mer betalt än vad det kostat att producera vaccinet. ”Företaget har stuckit ut hakan och sagt att de själva kommer att kunna förklara pandemin över i juli 2021 – men det betyder att AstraZeneca från och med det kan börja ta höga priser från regeringar och andra köpare för ett vaccin vars utveckling helt och hållet finansierats av allmänheten. Läkemedelsbolag är överlag mycket dåliga på transparens. Det gäller allt från licensavtal och överföring av teknologi till kostnader för forskning och utveckling och forskningsdata” (Läkare Utan Gränser den 11 november). Om Moderna verkligen är beredd att dela med sig av sin vaccinteknik återstår att se. Själv kan bolaget bara producera vaccin för 7 procent av världens befolkning, ”varav nästan alla bor i rikare länder” (Oxfam den 16 november). Bakom denna falska fasad av medkänsla lobbar läkemedelsjättarna i exempelvis EU:s maktkorridorer
Ett vaccin ska vara gratis, inte en inkomstkälla för giriga, vinstrika läkemedelsbolag som har fått stora summor av skattebetalarnas pengar för att ta fram ett vaccin. enligt statsminister Stefan Löfven innebär att landets alla invånare kan vaccineras. Den brittiska högerregeringen hävdar också att man nu har slutit så många förköpsavtal att varje invånare garanteras inte bara en, utan flera doser. I Bangladesh däremot är det hittills endast en av nio invånare som garanterats vaccin i form av endast en dos. Den svenska regeringen befäster också denna dödliga orättvisa genom att inte stödja det förslag som har rests om att länder åtminstone tillfälligt ska kunna frångå patentoch immaterialrätten för att importera eller tillverka billigare generis-
för att de ska hållas skadefria om det visar sig att vaccinet har skadliga biverkningar och mot gemensam upphandling till förmån för ”vaccinnationalism” som ger bolagen ännu större möjlighet att höja priserna, vilket välinformativa corporateeurope.org har avslöjat i en rapport. Ett vaccin måste utan kostnad fördelas globalt i enlighet med behov, vilket kräver att läkemedelsbolagen omedelbart förstatligas, vård i offentlig regi samt att multijättarnas patent och immateriella tillgångar avskaffas så att forskning och utveckling kan ställas i mänsklighetens tjänst. ■
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
11
Abortkampen lever i Argentina
Sedan legalisering av abort först föreslogs för kongressen i Argentina år 2003 har kampen för rätten till abort varit aktiv, och 2018 var segern nära. Sedan dess har en del av senaten bytts ut, men trots att majoriteten av senaten stöder regeringen tenderar de att vara mer konservativa än resten av kongressen.
Varje år läggs 38 000 kvinnor in på sjukhus i Argentina på grund av komplikationer efter att ha gått igenom farliga och olagliga aborter. Att aborter utförs trots förbud är välkänt, och ett förbud innebär bara en ökad risk för kvinnors liv och hälsa. Onsdagen den 18 november samlades hundratals utanför Argentinas nationalkongress för att kräva rätten till abort. Detta skedde dagen efter att presidenten lämnat in sitt förslag, och gav extra styrka åt lagförslaget. Demonstrationerna kommer fortsätta och kampanjen, och den nationella kampanjen för abort har även tagit fram sitt eget lagförslag som liknar presidentens men med mindre skillnader. President Fernández lagförslag ger bland annat läkare rätt att vägra utföra aborter av samvetsskäl. Det är något som kampanjen inte håller med om, med argumentet att de som är för samvetsvägran ofta är samma personer som är emot kvinnors rätt till sjukvård och andra rättigheter som gäller just kvinnor.
Frågan om rätten till abort har blivit en avgörande fråga för det argentinska folket, och majoriteten stöder den rättigheten trots att landet är starkt katolskt. Den kamp som har förts under alla dessa år har banat väg för möjligheten till seger som det nya lagförslaget innebär, och den visar att rörelsen inte ger sig. En seger nu skulle innebära ett stort uppsving för folket i Argentina och de folkliga rörelser som finns i landet, och det skulle även sätta press på grannländer att göra abort mer tillgängligt. ■
Foto: Prensa obrera / CC
En av de stora demonstrationerna 2018. Kampen har fortsatt sedan dess.
Esmat, Jomali
och Ayub, plus
deras kompis.
Flyktingungdomar
på bar backe i Paris
Foto: Privat
K
ampen för rätten till abort i Argentina har varit hård och pågått i många år. Abortfrågan var en viktig del i president Alberto Fernández valseger för snart ett år sedan, men först nu har ett lagförslag om legalisering lagts inför kongressen. Aborträttsrörelsen är stark och trycker på för att få igenom lagändringen. Förslag om att legalisera abort i Argentina har röstats ner åtta gånger av kongressen, men bara vid det senaste tillfället 2018 gick förslaget igenom i kongressens andra kammare för att sedan röstas ner av senaten. I år är det första gången en president lägger förslaget, och detta i kombination med den folkliga rörelsen för aborträtt kan innebära en seger. Enligt den nuvarande abortlagstiftningen är abort totalförbjudet utom när graviditeten är en följd av våldtäkt eller där kvinnans liv är i fara. Det nya lagförslaget skulle innebära fria och säkra aborter till och med graviditetens fjortonde vecka och blir i så fall den mest liberala abortlagstiftningen i hela Latinamerika. Idag är det enbart Kuba, Uruguay och den mexikanska delstaten Mexico City som har fria aborter, till och med vecka tolv.
Tältlägret som den franska polisen tömde.
I
Paris har det länge funnits ett inofficiellt flyktingläger, ett tältläger under en motorväg. Där har nyanlända flyktingar samlats, däribland ungdomar som inte längre tror på en framtid i Sverige. Förhållandena i lägret har aldrig varit bra med brist på bland annat toaletter. Där har flyktingar bott i väntan på att komma in i Frankrikes asylsystem. Antalet flyktingar i lägret har efter hand ökat. Den senaste tiden har myndigheterna insett att läget är ohållbart. I början av november bodde ca 2 000 personer där, inklusive en handfull barnfamiljer. Myndigheterna bestämde sig för att tömma lägret. Torsdag den 12 november hade man ursprungligen bestämt som dagen då lägret skulle tömmas. Det sköts senare upp till tisdag den 17 november. Offensiv har pratat med Esmat, Jomali och Ayub som bodde i lägret om vad som hände. De berättar att veckan innan lägret tömdes gick myndighetspersoner omkring i lägret för att få en uppfattning om hur många som bodde där.
Man beställde bussar utifrån hur många som bodde där. På måndagskvällen och natten till tisdagen anlände fler och fler som hade bott hos vänner eller någon annanstans. Till slut var antalet inte 2 000 utan snarare 3 000, däribland hundratals barnfamiljer. Bussarna började anlända vid åttatiden på morgonen. Barnfamiljerna togs ombord först. När resten skulle gå ombord fanns det ingen som ordnade någon kö, utan det var de vassaste armbågarna som kom först. Vid 14-tiden lämnade den sista bussen. Då stod ca 1 000 ungdomar kvar utan någonstans att ta vägen. Tälten hade de lämnat ifrån sig till socialtjänsten. Enligt Esmat tog polisen senare hand om dem. De ungdomar som lämnades kvar blev naturligt allt mer frustrerade över situationen. En del tog ut det på förbipasserande med glåpord. Polisen bestämde sig för att agera på ett typiskt polissätt, alltså med våld. Tårgas och gummikulor sattes in för att skingra ungdomarna. Uppemot 1 000 frustrerade ungdomar spreds ut på Paris gator.
– Det var hemskt, säger Jomali när han mycket uppjagad ringer på tisdagskvällen den 17 november. När ungdomarna senare på kvällen försökte hitta någonstans att vila var polisen där och motade bort dem. Det blev inte mycket sömn den natten. På onsdagen hoppades ungdomarna att de skulle få någonstans att bo, men det var bara de som hade någon som kunde hjälpa dem som fick tak över huvudet nästa natt, däribland Esmat, Jomali och Ayub. Så sent som fredagen efter var det ungdomar som inte hade något husrum. – Det är kaos, säger Ayub. Det här visar EU:s flyktingpolitik i ett nötskal. Flyktingar är människor som de tycker man kan behandla lite hur som helst. Esmat, Jomali och Ayub är några av de som har bott ca fem år i Sverige. När de kommer till Frankrike för en andra chans körs de ut på gatan i mitten av november. EU skryter över sin humanitet. Var är den? ■ Sigbritt Herbert
Peru: Masskampen avsatte kuppresident polisvåldet kunde inte stoppa protesternas spridning.
Den 14 november, under en av de största protesterna i Peru på årtionden, stängde de lokala myndigheterna i huvudstaden Lima av gatubelysningen i centrum, vilket orsakade kaos och förvirring bland de protesterande. Våldet som initierades av polisen orsakade två unga protesterandes tragiska dödsfall och att dussintals fler skadades. Grupperna av protesterande har till stor del bildats spontant och den nya genera-
tionen av protesterande inspireras av upproren runt om i Latinamerika. Särskilt protesterna i grannlandet Chile förra året, som resulterade i avskaffandet av Pinochetkonstitutionen, har utgjort exempel. Den 15 tvingades Manuel Merino att avgå och dagen efter utsågs Francisco Sagasti till ny interimpresident. Han blev därmed landets tredje president på en vecka. ■
Emily Culver, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA)
”Merino är inte min president”.
Foto: Samantha Hare / Flickr CC
E
fter flera dagar av massprotester tvingades högerns kuppresident Manuel Merino att avgå. Den 10 november avsatte den högerkontrollerade kongressen president Martín Vizcarra och utsåg Manuel Merino till interimspresident fram till valet nästa år. Det blev startskotten på stora protester runt om i Peru. Polisbrutaliteten mot protesterande var extrem. Polisen använde tårgas och gummikulor för att förhindra stora grupper av protesterande från att närma sig de byggnader som inhyser kongressen. Men
INTERNATIONELLT
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
12
Alaskas
PSOL:s borgmästarkandidat i landets största stad São Paolo fick 20 procent av rösterna och gick vidare till den andra valomgången.
natur hotas
I
Den 15 november hölls lokalvalets första valomgång i mer än 5 500 städer (kommuner). I valet gick det dåligt för de kandidater som stöddes av landets reaktionäre president Bolsonaro. Valets stora överraskning var att vänsterpartiet PSOL:s kandidat Guilherme Boulos i borgmästarvalet i landets största stad São Paulo fick 20 procent av rösterna och därmed gick vidare till valets andra omgång nu på söndag. MARCUS KOLLBRUNNER
lsr@lsr-cit.org
S
om i fallet med USA-valet och Trumps nederlag försöker borgerliga kommentatorer och media utmåla valet som en återgång till det ”normala” och att den mer traditionella ”center-högern” börja återta kontrollen av politiken i landet. Men Brasilien är fortfarande i en djup social kris och polarisering, vilket inte ger någon grund för ”normalisering”. Även om smittspridningen av covid-19 har gått tillbaka något efter en lång första våg har antalet smittade, inlagda på intensivvård och avlidna åter börjat öka i stora delar av landet. Ekonomin har delvis återhämtat sig efter det kraftiga fallet under andra kvartalet, men arbetslösheten är ännu rekordhög. Dessutom mattas återhämtningen av när det tillfälliga bidrag som har gått till en tredjedel av befolkningen nu minskas till hälften för att helt tas bort vid årets slut. År 2020 har också präglats av klimatförändringarnas effekter, med rekordhöga temperaturer på många håll och rekordmånga skogsbränder, vilka hänger ihop med skogs-
skövlingen av inte bara Amazonas regnskog, utan också av världens största våtmark, Brasiliens Pantanal, och savannskogen Cerrado. Rasismen och våldet fortsätter att vara ett ständigt hot. I förra veckan slogs och kvävdes João Alberto Silveira Freitas till döds av två säkerhetsvakter i ett snabbköp i landets södra del, vilket lett till protester runt om i landet. Våldet präglade även själva valrörelsen. Minst femton kandidater dödades under valkampanjen runt om i landet, medan tiotals andra med livet i behåll kom undan attentat. I valets början försökte Bolsonaro att hålla sig borta. Innan valet hade han misslyckats att bilda ett nytt parti, och efter att ha brutit med det parti han gick in i valkampanjen med splittrades hans bas upp i en mängd partier. I valets slutskede ändrade Bolsonaro sin hållning och började kampanja för de 59 kandidater han stödde, men bara 13 av dem vann. Av de 78 kandidater som använde namnet ”Bolsonaro” som efternamn i valet lyckades bara hans son Carlos, den ende som verkli-
gen heter Bolsonaro, att bli vald. Carlos Bolsonaro tappade dock en tredjedel av sina röster och förstaplatsen i Rio de Janeiro gick till PSOL:s Tarcísio Motta. Valet i São Paulo blev Bolsonaros största nederlag och i opinionsmätningarna har stödet till honom i landets största stad rasat till 25 procent. PSOL, det breda vänsterpartiet som LSR (ISA i Brasilien) deltar i, gjorde framsteg i valet. I São Paulo kom partiets kandidat, Guilherme Boulos, på andra plats med 20 procent (1 miljon röster) och gick vidare till den andra valomgången nu på söndag. Boulos kommer från MTST (de tak/bostadslösa arbetarnas rörelse), den sociala rörelsen som har varit tongivande i de senaste årens motstånd mot högerregeringar. Hans vicekandidat är veteranen Luiza Erundina, 85 år. Luiza Erundina var socialdemokratiska PT:s första borgmästare i São Paulo 1989-93. Hon gick med i PSOL 2016 och många minns de många sociala projekt som hon genomförde under sitt styre. Boulos och Erundina kommer att ställas mot Bruno Covas från PSDB, som under de senaste årtiondena varit elitens viktigaste regeringsbärande parti. PSDB har dock gått tillbaka och tappade en tredjedel av sina borgmästarplatser i detta val, så valet i São Paulo är av avgörande betydelse för partiet. Andra valomgången blir en tuff kamp. PSDB har makt, apparat och mycket pengar, men PSOL:s kandidater har stöd av gräsrötter och alla vänster och center-vänsterpartier.
Foto: JPSOL Oficial / Flickr CC
Brasilien: Valframgång för vänsterpartiet PSOL
I valet ökade PSOL från 53 till totalt 88 mandat i landets kommunfullmäktigen. Störst var framgången i São Paulo, där partiet gick från två till sex fullmäktigeledamöter och kom på tredje plats. Bakom dessa framgångar finns partiets starka förankring bland svarta kvinnor. I São Paulo var 12 av de 14 kandidater som fick flest röster kvinnor. Flest röster fick en svart transkvinna, Erika Hilton som blev den första transkvinnan att väljas i São Paulo. I landet som helhet blev totalt fyra transkvinnor som kandiderade för PSOL valda, bland dem Linda Brasil, som kom på första plats i Aracaju, delstatshuvudstad i Sergipe (första valda transpersonen även där). Det gick också bra för Victor Valera i Natal (delstatshuvudstaden i Rio Grande do Norte) och Maria Clara i São Paulo som var LSR:s två prioriterade kandidaturer i valet. Nu är det full fart som gäller fram till andra valomgången på söndag. Förutom att kämpa för segrar i São Paulo och Belém, som skulle lyfta PSOL till en helt annan nivå, är uppgiften att förbereda för en stormig period framöver. Bolsonarohögern är försvagad, men ännu inte uträknad, och den traditionella högern kommer att fortsätta sina attacker. PSOL har nu chansen att stärka sig som en representant för motståndet och för ett socialistiskt alternativ, samtidigt som partiet kommer att hamna under ett enormt tryck från hela etablissemanget om man vinner valet i São Paulo. 2020 har varit en stor utmaning – men 2021 kan bli ännu större. ■
augusti i år gavs ny information ut av Trumpadministrationen angående ett program för att sälja leasingavtal för olje- och gasborrning i viltreservatet Arctic National Wildlifie. Trumps valförlust har fått administrationen att snabba på. Nu är deras blickar på Alaskas oljeoch gasfyndigheter. Den 16 november fick oljebolagen 30 dagar på sig att anmäla sitt intresse över vilka områden de vill leasa till den federala myndigheten Bureau of Land Management. Som tidigast kan försäljningen starta omkring den 17 januari. Hinner Bureau of Land Management genomföra auktionen kan försäljningen vara klar redan innan Biden tar över Vita huset. Det kommer dock inte att gå så lätt som Trump önskar, utan är ett desperat försök där utgången är ganska oviss. Miljöorganisationer och Alaskas naturbefolkning kommer att göra allt de kan för att förhindra detta. Stora fyndigheter bedöms ligga i kustområdet; uppemot miljarder ton fat olja kan finnas där, enligt uppskattningar från 1980-talet. Kustområdet består av ett rikt och känsligt djurliv. Arctic National Wildlife Refuge är idag till stora delar orörd vildmark. Flyttfåglar nyttjar dess yta som rastplats, renarna kalvar och isbjörnar föder sina ungar där. Det har redan kommit in stämningsansökningar från miljöaktivister och representanter för ursprungsbefolkningen som lever i området. De hävdar att inrikesdepartementet inte visar en tillräcklig stor hänsyn till naturen. Effekterna av olje- och gasutvinningar på dessa känsliga områden vore helt enkelt förödande för hela dess ekosystem. Seismiska undersökningar skulle orsaka permanenta skador på den känsliga tundran och dess djurliv. Det är inte bara kusten som är hotad utan även stora skogsområden. Här hotas ett gigantiskt ekosystem med stor biologisk mångfald. Huggs Nordamerikas tempererade skogar ner släpps enorma mängder kol ut i atmosfären. Detta i en tid då vi behöver stoppa utsläppen helt. Kapitalismen i dess ursinnigaste form bryr sig inte om vad vetenskapen säger, ursprungsbefolkningar eller ens demokratiska system. Dags att vi alla organiserar oss mot detta rovgiriga system! ■ Josef Esberg
INRIKES
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
13
på en och samma gång i olika utsträckning så att de utsatta pendlar mellan olika former av förtryck.
Ifjol samlades vi i Slussen den 25 november. Detta år anordnade vi en digital demonstration.
Den 25 november var det den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor. I år, med de facto-demonstrationsförbud, anordnade Rättvisepartiet Socialisterna tillsammans med andra en digital demonstration för att synliggöra våldet mot kvinnor i pandemitider. KATJA RAETZ
offensiv@socialisterna.org
I
och med pandemin har risken att utsättas för våld ökat när fler arbetar hemifrån, både genom att isoleras hemma med gärningsmannen och rent fysiskt tillbringa mer tid tillsammans, men också genom att hemarbetande eller permitterade kvinnor förlorar sitt sociala umgänge med
kollegor. Det gör det också betydligt svårare för de våldsutsatta att söka hjälp. I mars i år publicerade brottsförebyggande rådet, BRÅ, en sammanställning som visade att brottsanmälningar i sin helhet hade minskat under mars månad med tre procent, medan anmälningar
om misshandel mot vuxna kvinnor inom parrelationer hade ökat med 61 procent. Samtalen från barn till BRIS har under våren ökat med 20 procent där merparten handlar om våld och bråk i familjen. Isoleringen under pandemin har förvärrat situationen för många kvinnor, men är inte orsaken. Studier som Slagen dam från 2001 och befolkningsundersökningen Våld och hälsa från 2017 visar att nästan hälften av alla kvinnor någon gång efter sin 18-årsdag har utsatts för våld eller sexuella övergrepp, inklusive sexuella trakasserier. En studie från BRÅ från 2012 visade att en fjärdedel av alla kvinnor
Foto: Joanna Chichelnitzki
Stoppa mäns våld mot kvinnor
någon gång under sitt liv utsätts för våld i en nära relation. Våldet kan ha olika uttryck. Det kan vara fysiskt våld, där dödligt våld mot kvinnor är dess grövsta uttryck. Sexuellt våld såsom ovälkomna beröringar, sexuella trakasserier eller våldtäkt. Det kan också vara psykiskt våld som att isoleras från sina vänner eller att utsättas för hot och förnedring. Det kan även vara våld och hot om våld mot barn eller husdjur. Inte minst kan våld mot kvinnor innefatta ekonomiskt våld där kvinnan förlorar tillgången till pengar/ekonomin och får leva på det hon får tilldelat. Alla de formerna kan finnas
Mäns våld mot kvinnor är en del av det strukturella kvinnoförtrycket som också inbegriper ojämlika löner med en genussegregerad arbetsmarknad, könsnormer, kvinnors högre andel av det obetalda hushållsarbetet och en manlig dominans i maktpositioner. Våldet mot kvinnor handlar om kontrollen över kvinnan och kvinnans kropp, och både utnyttjar det existerande kvinnoförtrycket och cementerar det. Det kapitalistiska systemet bygger på att upprätthålla ojämlikheten. Förutom våldet inom familjen eller nära relationer visade särskilt metoo-rörelsen också kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier i vardagen, särskilt på arbetsplatserna. Unga och de med osäkra och tillfälliga anställningar visade sig vara särskilt utsatta. Trots detta har ytterst lite hänt, otrygga anställningsformer har snarare ökat och arbetsgivarna pressar på för försämringar i LAS (Lag om anställningsskydd). När välfärden privatiseras och raseras drabbar det kvinnor särskilt hårt, både som arbetare i välfärden och som de som i större utsträckning behöver kliva in när den inte fungerar. Kampen för välfärden, för bostäder och för trygga anställningar har en viktig del i att också bekämpa våld mot kvinnor. Rättvisepartiet Socialisterna manar därför till kamp mot våldet mot kvinnor och de strukturella strukturerna som står bakom det, inte bara på den 25 november. ■
På socialisterna.org finns också ISA:s kvinnobyrås uttalande om den 25 november att läsa: ”Vi behöver socialistisk feminism mot kapitalistiskt våld!”.
RS socialistiska budget för Luleå kommun
T
rots ökade statsbidrag beslutar kommun efter kommun nu i november om nya nedskärningsbudgetar. Så även när Luleå kommunfullmäktige debatterade strategisk plan och budget den 23 november – med en viktig skillnad: i Luleå fördes ett socialistiskt alternativ fram, via Rättvisepartiet Socialisternas (RS) två mandat i fullmäktige. Rättvisepartiet Socialisternas budgetförslag skiljer sig från övriga partiers genom att utgå från behoven och uppmana till kamp för resurserna som behövs för att satsa på att uppfylla dem. I RS budgetförslag ingår självklart att stoppa stordriftsomstruktureringen ”Framtidens skola” i sin helhet, att kommunen redan 2021 öppnar förskolorna i Ängesbyn
och Karlsvik plus skolorna i Vitå, Svartöstan och Kyrkbyn, medan en verklig dialog påbörjas för att ta fram den nya utvecklingsplan som 22 000 lulebor har röstat för.
RS vill också satsa på arbetsmiljön med 15, 20 respektive 25 miljoner kronor (under budgetens tre år) för att öka personaltätheten i förskola, skola och fritids. Samma sak i äldrevården, där vi föreslår ett projekt för att lägga om till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, en stor ökning av personalen, en fast vikariepool och schemaläggning ”på golvet”. Att satsa på personalen, som överväldigande är kvinnor, är i grunden också en jämställdhetsfråga – att stärka kvinnliga arbetare på jobbet hjälper till att stärka dem i samhället och i privatlivet.
RS föreslår också utbildningssatsningar mot sexism och hbtq+förtyck främst för unga. En central del av RS budget handlar om att kommunen måste ta klimatkrisen på allvar – omställningen behövs nu. Därför föreslår vi bland mycket annat och med en koldioxidbudget som verktyg att utsläppen minskar med minst 15 procent per år, billigare och på sikt gratis kollektivtrafik, att öka användningen av biogas i både bussar och privatbilar, och ett projekt för att närodla ekologisk mat.
Budgeten som antogs av S och M slår tillfälligt av på takten i ”effektiviseringarna”, genom att kravet på 2 procent överskott sänks till 1 respektive 1,5 procent år 2021 och 2022 för att sedan återgå till budgetfundamentalismens dogma.
Luleå kommun har i år fått 155 miljoner kronor i extra ”corona-statsbidrag”, men pengar läggs på hög istället för att användas för att på allvar fylla de många hålen i verksamheten. RS vägrar acceptera budgetramar som inte har plats för verklighetens behov och vår budget vägrar alla nedskärningar på verksamheten. Istället visar RS förslag hur kommunen skulle kunna bryta med nedrustningen av välfärden, dels genom att spara på ett helt annat sätt – på de styrande politikernas förmåner, representation, konsulter och andra elitistiska och meningslösa utgifter och via satsningar få igen i lägre sjukskrivningar, mer bussresande – och dels genom kamp för de mycket större resurser som behövs.
Därför bygger RS budget på en kampanj för ökade statsbidrag. Luleå kommun skulle behöva 300 miljoner kronor mer i statsbidrag för att kunna genomföra det vi föreslår år 2023. Det kan jämföras med att kommunen skulle haft 354 miljoner mer att röra sig med om statsbidragen hade legat kvar på samma nivå som år 1980.
Behovet av det välfärdsuppror som RS uppmanar till har aldrig varit större. Coronakrisen har också belyst vilka det är som är samhällsbärande och får hjulen att rulla. Tillsammans har vi också en enorm kraft. Om vi går samman mot dagens orättvisor kan ett annat, jämlikt, hållbart och socialistiskt samhälle byggas. ■ Liv Shange Moyo
KULTUR
26 NOVEMBER 2020 # 1 427
14
Om hur livet kan bli till nuförtiden
For Somebody Else är en film om hur livet blir till. Hur livet kan bli till nuförtiden. Pengar och känslor har alltid spelat in, men här tar de sig väldigt speciella uttryck. ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org
F
En scen som inte finns med i filmen, men som Sven bjuder på i efterdiskussionen, är hur han som filmare kom med som första ”anhörig” när det var dags för förlossning. En nunna frågade i väntrummet
Sven Blume har under fem år följt surrogatmödrar och deras upplevelser. Surrogatindustrin gör kvinnors kroppar till varor i nuvarande ekonomiska system.
upp för att hjälpa en vän som tidigare har fått missfall, vilket kan vara intressant att titta på för den som är öppen för altruistiskt surrogatmödraskap. Det verkar vara väldigt tungt för surrogatmodern att sköta sina egna barn, och hemmet, bära sin väns barn och dela vännens oro. Vännen har åsikter om hur surrogatmodern ska sköta sin kropp under graviditeten. En slutsats som hon ger uttryck för i filmen är att nästa gång vill hon ha betalt.
En legalisering av surrogatmödraskap i Sverige skulle leda till mer fattigdom och mer objektifiering av kvinnor. om det var han som var pappan och det var han ju inte. Och nunnan blev ännu mer brydd då den gravida kvinnan sa att det inte heller var hon som var mamman. Det katolska BB:t var emot att ta in surrogatmödrar så det blev diskussion, men de hade tur och fick stanna till slut. Den här surrogatmodern ställer
Den andra surrogatmodern vi får följa har egentligen slutat sitt yrkesliv efter att ha satt 11 surrogatbarn till världen, men behöver fixa pengar till familjen och kan inte hitta något annat jobb. Så det blir en till graviditet trots åldern. Det är väldigt rörande hur hon uppskattar filmandet, att få bli sedd
Foto: Marcus Kollbrunner
Skattkistan
för sin stora insats som så länge har negligerats. Hon känner en sorg över att hon och hennes biologiska barn inte kan ha lite kontakt med surrogatbarnen hon har fött, då deras föräldrar har valt att inte ha kontakt. Den tredje kvinnan vi får följa behöver pengar för att betala en andlig ledare som ger henne vägledning att ändra sitt liv. Hon får äta väldigt mycket hormoner, vilket gör att hon går upp 18 kilo. Men ägget vill inte fastna och det blir ingen graviditet till slut. Det blir då inte alls samma betalning. Surrogatmödraskap är helt legaliserat i Kalifornien. Det behövs bara ett kontrakt mellan de två parterna. Detta kontrakt kan se ut nästan hur som helst. I många fattiga länder har surrogatmödraskap blivit en industri. Rättvisepartiet Socialisterna har deltagit i många protester mot den påstridiga surrogatlobbyn i Stockholm. Vi tycker att alla sätt att öppna för en ny handel av barn och kvinnors kroppar är felaktig.
Svenska par är storkonsumenter av barnexporten från Ukraina. I somras gick Sveriges Kvinnolobby, som brukar vara med på protesterna, ut med ett brev som påtalade att Ukrainas egen barnombudsman Mykola Kuleba vädjar om ett förbud mot handeln. Reserestriktionerna har lett till en social och humanitär katastrof där det är oklart vem som har ansvaret för de barn som har fötts som ingen kan komma och hämta. 200 kvinnoorgansationer från 40 länder har skrivit ett brev till Ukrainas president och kräver att landet förbjuder handeln. De hänvisar till FN:s specialrapportör som menar att surrogatmoderskap är just handel med barn. Men vad de svenska surrogatlobbyisterna istället gjorde var att erbjuda barn till reducerat pris. Sven Blumes film känns långt ifrån dessa grymheter och en får stor empati för surrogatmödrarna. Men samtidigt finns alla mekanismer där. Att kvinnors kroppar görs till
I en vit papplåda på Offensivredaktionen finns en skatt. Högar med framkallade bilder från demonstrationer, ockupationer, arbetsplatsbesök, tidningsförsäljningar och strejkvaktskedjor. Ibland är bilderna helt anonyma. Ingen förklaring, inget datum, ingen fotograf. Allt som oftast är de flesta för mig okända, men ibland dyker det upp ett bekant ansikte. Då och då tar det några sekunder innan ansiktet stämmer med den personen jag nu känner; andra gånger är igenkänningen direkt. En av dem jag kände igen med detsamma var Virpi Palmunen: – Vad roligt med en bild från så länge sedan! Kommer du ihåg den bilden? – Nej, det har varit så många demonstrationer.
8 mars 1997, Stockholm. Virpi Palmunen (längst fram i lila jacka).
Det står att den är från 8 mars 1997. – Ja, jag tänkte att det var något sånt... Det står Offensiv
Foto: Sven Blume / Pressbild
ilmen är först och främst ett konstverk i personporträtt och ska absolut ses av den anledningen. Sen behövs den här filmen också som ett inlägg i ett sorts politiskt mellanrum som skapats efter att regeringens egen utredning 2016 kom fram till att surrogatmödraskap inte ska införas i Sverige, men därefter bara har lämnat frågan. Regeringen har varken sagt bu eller bä, samtidigt som de importerade surrogatbarnen bara blir fler och fler. Sven Blume är regissören och filmaren. Redan under de första minutrarna slås man av de skickliga klippningarna och i eftersamtalet berättar Sven att klippningen tog ett år av de fem år han har lagt ner på filmen. Vi får följa tre surrogatmödrar i Kalifornien. Det var många fler som han hade med från början, men dessa tre kom han tillräckligt nära för att kunna skapa de fascinerande porträtten.
varor i det ekonomiska system som vi har. Att kvinnor från födseln socialiseras in i en könsroll att vårda, och ta hand om andra. Det är viktigt, men kostar också väldigt mycket för känslolivet när det blir levebröd, uppblandat med stora doser av hormonbehandlingar och så vidare, och det kan utnyttjas. En legalisering av surrogatmödraskap i Sverige skulle leda till mer fattigdom och mer objektifiering av kvinnor. Samhället måste kunna verka mot ofrivillig barnlöshet på andra sätt. Utökad inseminationsvård, mer stöd till fosterhem, inhemska adoptioner och en lagstiftning som möjliggör att fler än två kan vara juridiska föräldrar kan vara några vägar att gå. PS Vill du inte gå till en biograf och se For Somebody Else kommer den att sändas på SVT framöver. ■
Regi och manus: Sven Blume Producent: Margarete Jangård Utgivningsår: 2020 Speltid: 90 min
på banderollen. Det är min första 8 mars-demo tror jag! Jag känner ingen på bilden. Tänk att du kände igen mig! Hur länge hade du varit med när bilden togs? – Alltså jag var inte riktigt med, jag har tappat bort mitt medlemskort från den tiden. Det var min kompis Fariba som fick med mig på kvinnnodagen. Jag blev riktigt aktiv medlem under 1998. Vad fick dig att gå med? – Jag var intresserad av kvinnokampen och vad man kunde göra åt våldet. Det var någon gång på våren 1998 då jag kom till partilokalen med min yngsta dotter. – Jag blev visad klippboken om vad Offensiv hade gjort. Jag blev jätteimponerad! Där bestämde jag mig för att bli aktiv! ■ Natalia Medina
Boden:
BLM & antirasism nu & historiskt Tid: Tisdag den 1 december kl 18.30. Plats: Digitalt via zoom. För mer info: 070-231 99 10.
Luleå:
BLM & antirasism nu & historiskt Tid: Tisdag den 1 december kl 18.30. Plats: Partilokalen + digitalt. För mer info: 073-053 68 84.
Sundsvall:
Kampen för glesbygden Onsdag den 2 december kl 18.00. För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Västerås:
Onsdag den 2 december kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.
Eskilstuna:
Onsdag den 2 december kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.
Stockholm:
Bolivia, Chile och kampen Sthlm Sydväst Tisdag den 1 december kl 18.30. Plats: digitalt. För mer info: 076-234 52 18. Sthlm Norra Tid: Onsdag den 2 december kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40. Sthlm Sydost Torsdag den 3 december kl 18.30. Plats: digitalt. För mer info: 073-509 06 84.
Haninge:
Den permanenta revolutionen Torsdag den 3 december kl 18.15. Plats: Digitalt. För info: 073-732 33 97.
Örebro:
Onsdag den 2 december kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.
Göteborg:
Bolivia: revolution & kontrarevolution Hammarkullen Tid: Torsdag den 3 december kl 18.00. Plats: Hammarkullen, Sandeslätt. För mer info: 073-501 21 37.
Upp till kamp för Offensiv!
L
äget med coronarestriktionerna utgör en utmaning, men vi tänker inte låta det stoppa vårt ekonomiarbete. Under den gångna veckan har vi fått in 9 210 kronor trots den svåra situationen, inklusive 1 200 kronor i bidrag till konferensinsamlingen.
Insamlingen fortsätter till slutet av november månad – passa på att bidra nu när det är löning! Som tidigare i år lägger vi stort fokus på att sprida Offensiv och årets stora prenumerationskampanj visar riktiga resultat. Hittills har vi klarat cirka 60 procent av vårt mål med 149 nya långa prenumerationer av ett mål på 250 till årsskiftet.
Med 69 nya prenumeranter är Stockholm den region som har värvat flest, medan Västsverige har gjort bäst ifrån sig procentmässigt med drygt 77 procent av det lokala målet. Hjälp oss klara vårt mål! Skicka ditt bidrag med Swish till 123-240 32 85 eller sätt in det på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■
Vad händer på Kalendervägen? Kortedala/Bergsjön Tid: Fredag den 4 december kl 10.00. Plats: Gårdsten, Kaneltorget. För mer info: 073-501 21 37. Trygghet och välfärd Rannebergen Tid: Fredag den 4 december kl 20.00. Plats: Rannebergen centrum. För mer info: 073-501 21 37.
Umeå:
För info: 079-340 59 97.
Uppsala:
För info: 072-200 08 13.
Karlskoga:
För info: 072-736 14 69.
Borås:
För mer info: 070-396 47 83.
Helsingborg: För info: 070-885 44 86.
Malmö-Lund: För info: 070-885 44 86.
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
SOCIALISTISKT
• Riv upp oroande inskränkningar i demokratiska rättigheter som riskerar att permanentas – försvara strejkrätten. • Stäng skolor, åtminstone i områden med smittspridning i samhället – med bibehållen fritidsverksamhet för barn med föräldrar med samhällsbärande jobb inom t ex vården och för barn som särskilt behöver det. • Inga uppsägningar eller lönesänkningar med coronaviruset som ursäkt. Facklig vetorätt mot varsel och organisationsförändringar. Nej till statligt stöd till storföretag med fulla kassakistor – statliga pengar ska gå till verksamhet och anställda. Hota med strejk för att stoppa alla aktieutdelningar. Stöd till småföretag, idrotts- och kulturbranschen istället för miljardbidrag till storbanker. Inför kortare arbetstid med full lön och fortbildningsmöjligheter om det uppstår brist på arbete. • Öppna a-kassan – full kompensation för inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Även till de som inte kvalificerar sig eller är medlem i någon a-kassa. • Kamp mot all rasistisk nationalism och sexism. Arbetarrörelsen måste stå för enighet, internationell solidaritet och självständig arbetarkamp mot klasspolitiken som låter arbetare drabbas medan storföretagen får miljarder. • Stoppa tvångsutvisningar – amnesti för alla flyktingar. Omvandla alla uppehållstillstånd till permanenta – uppehållstillstånd kan inte baseras på inkomstförsörjning när ekonomin krisar. • Flygindustrin och andra fossilindustrier är inte hållbara även efter ett coronautbrott. Använd krisen för att förstatliga flygbolag, vidareutbilda anställda och ställa om till hållbara transporter. Gratis kollektivtrafik är redan tillfälligt infört på Stockholms bussar och bör utvidgas till hela sektorn. Påbörja genast en liknande klimatomställning vad gäller matproduktion, varuproduktion, energisystem, gruvnäring med mera. • Avskaffa kapitalismens vinstjakt, rovdrift på människor och natur, toppstyrning och hemlighetsmakeri, som har gett viruset fritt spelrum och lagt grunden för dagens kris. • Demokratisk socialistisk planering av ekonomin, där människors hälsa och välmående och ett hållbart förhållande till naturen prioriteras framför vinstintressen hos en liten superrik maktelit.
PROGRAM MOT corona
• Facklig kamp för full kompensation till drabbade. Smittskydd och omställning av verksamheter efter behoven. 100 procent i sjukpenning, VAB, smittbärarpenning och permitteringspenning. • Bygg omedelbart ut smittskyddet för vård- och äldreomsorgspersonal och andra utsatta arbetargrupper. Statlig produktion av skyddsutrustning och tester NU – ta över nödvändiga resurser från privata företag. • Gratis vård till alla som vistas i Sverige – tillgång till vård är en mänsklig rättighet. • Att stanna hemma förutsätter ett hem. Nej till alla vräkningar – bostäder åt alla! Hyresfria månader för hyresgäster för att kompensera i krisen. • Massiv statlig satsning på att förstärka arbetet med smittspårning, virustester, desinficering och fri tillgång till handsprit på alla offentliga platser, kollektivtrafik och så vidare. Ställ om militära resurser till civila för dessa uppgifter. • Utökat virustest till alla misstänkta fall så att hela hushållet kan sätta sig i karantän. • Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder NU till vård och omsorg i offentlig ägo utan vinstintresse. Stoppa alla nedskärningsplaner omedelbart och utveckla krisplaner under kontroll av vårdpersonal och fackföreningar för att snabbast möjligt kunna bygga ut vårdkapaciteten. Riv upp avskaffad värnskatt och RUT-avdrag – låt de rika betala. • Ge vikarier i vården fast jobb. Tjänstledigt och ekonomiska incitament för sjukvårdsutbildade som har valt att jobba med annat, men som kan tänka sig att tillfälligt eller långsiktigt jobba i vård eller omsorg. • Stoppa dränering av resurser genom marknadslösningar i vården – ta omedelbart över all privat, vinstdrivande verksamhet i offentlig ägo. Styr om från marknadstänk och byråkrati till vård. Nej till New Public Management och ”Just-in-time”. • Förstatliga läkemedelsbolag, produktion av skydd och medicinsk utrustning för en planering av verksamhet efter akut behov idag och efter samhällets långsiktiga behov. • Inför rätt för anställda på icke samhällsbärande arbetsplatser att arbeta hemifrån alternativt att vara lediga med full lön i områden med virusutbrott.
Svaret är socialism
PRENUMERERA PÅ
OFFENSIV Höstens prenumerationskampanj fortsätter! Rättvisepartiet Socialisternas tidning Offensiv är en unik veckotidning som varje vecka rapporterar från kampen vi själva organiserar och är en del av. Vi ger vårt stöd praktiskt och ekonomiskt till de som kämpar. Att prenumerera på Offensiv är det absolut bästa sättet att stödja den socialistiska gräsrotskampen, såväl lokalt som på riksplanet och internationellt. Coronakrisen har bara blixtbelyst hur kapitalismen har misslyckats med att tillgodose alla de behov som arbetare och ungdomar har, samtidigt som banker och storföretag har fått över 1 000 miljarder kronor av regeringen i stöd, subventioner och garantier. Det behövs en motpol – en motpol som RS och Offensiv är med och bygger tillsammans med andra som kämpar. Nu behöver vi allt stöd vi kan få av dem som tycker att vi gör ett bra jobb och har bra idéer. För bara 60 kronor i månaden, eller 100 kronor per månad i stödpris, kan du prenumerera och ge oss det stöd som vårt arbete är helt beroende av för att fortsätta. Målet är 250 nya långa prenumerationer till Offensiv fram tills nyår. Sedan starten på prenkampanjen har vi när Offensiv går i tryck den 17 november fått in 149 långa prenumerationer. Skicka mejl till prenumerant@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00 för att teckna din prenumeration. Du kan också fylla i en talong på vår hemsida socialisterna.org; klicka på fliken Offensiv och sedan på ”prenumerera på Offensiv”.
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro. E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
Foto: Natalia Medina
Gå med i
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!