Offensiv 1432-3

29 december 2020 / # 1 432-33 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Allt ändrades

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna

KAMPANJ

under

2020

Inbjudan till stormöte den 19/1

3 6

8-9

Så blev vårt 2020

Vad kan vi vänta av 2021?

– läs mer på sid 2, 12, 13, 16 och 17

Offensiv avslutar året genom att ge ut ett 24-sidigt dubbelnummer. Nästa nummer utkommer den 14 januari. Under tiden kan ni följa Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv på vår hemsida, socialisterna.org, samt på sociala medier.

Tack till alla våra läsare under

året! Vi hoppas att 2021 blir ett år då vi återigen kan ta oss ut på gatorna i gemensam kamp mot den aggressiva högerpolitiken och samla till det socialistiska alternativ som så akut behövs – för en värld i fred, frihet och harmoni.

Offensivs redaktion

VårQ

Nästa Offensiv kommer torsdag den 14 januari

20-22

Träffsäkra tips på böcker & spel

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

”En dom mot hela systemet”

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

2

EN LYXBIL I TOMTENS SÄCK

T

2

Att ett vaccin togs fram så snabbt 020 blev ett år då allt förändra- smittspridning. Sedan har viruset des. Världen drabbades av den spridit sig som en löpeld i de sydös- ger en glimt av de möjligheter som värsta hälsokrisen i modern tra delarna av landet” (Aftonbladet dagens vetskap rymmer. Vaccinet var en produkt av statliga insatser tid och den djupaste ekonomiska den 22 december). krisen sedan 1930-talet, samtidigt Och ännu finns inget svar på och de mångas arbete, men fördelsom klockan tickade allt snabbare den kanske avgörande frågan: har ningen bestäms av läkemedelsbolaför klimatet. De varningssignaler virusmutationen utvecklats som en gen och eliten i de mer utvecklade som kriserna har sänt larmar om del i den andra vågen av smitta el- kapitalistiska länderna. behovet av en socialistisk system- ler själv orsakat en ny våg? Så länge Regeringarna i Väst och läkeförändring för att genomföra den oklarheten består måste det finnas medelsjättarna har också ställt sig beredskap och planer för att möta helt avvisande till kraven på slopaomställning som har blivit akut.

Nästan samtidigt med att vacci- ett värsta scenario. de patent (immateriella rättigheter) nering har inletts i Storbritannien Detta är lärdomen från i våras då på alla medicinska produkter mot kom rapporter att allt fler smitta- regeringarna intog en i det närmas- covid-19, vilket skulle göra det möjde, särskilt i London och sydöstra te kriminell passivitet och dröjde ligt för fler att tillverka vaccinet och England, smittats av en ny variant med åtgärder för att bekämpa smitt- distribuera det till ett lägre pris. på coronaviruset. ”Coronakrisen i bekämpningen. Denna ”business as Kapitalismen och marknaden är London är bortom kontroll. Under usual-politik”, som bottnade i strä- ett direkt hinder för en produktion den senaste veckan har antalet be- van i att skydda kapitalismen, följ- och distribution av ett globalt och kräftade smittade ökat med 47 000 des sedan av att man allt för snabbt gratis vaccin för alla. personer – en fördubbling jämfört med veckan innDe många kriser som skaDe varningssignaler som an”, skrev Londontidningvärlden har satt fokus kriserna har sänt larmar om kar en Evening Standard den på behovet av globala åtbehovet av en socialistisk 21 december. gärder och samordning, men kapitalisterna och Den nya virusmutatiosystemförändring. deras regeringar låter nanen, som uppges vara 70 procent mer smittsam än den vari- blåste faran över för att ge kapitalis- tionalismen få företräde och bygant som har spridit smittan i Euro- men en möjlighet att återhämta sig ger allt fler murar.

I kampen och solidariteten unpa, har även upptäckts i bland annat under sommaren. der 2020 grodde hoppet och fröet Danmark, Nederländerna och Australien.

Risken är överhängande för att såddes till ett annat socialistiskt regeringarna, efter starka påtryck- samhälle. Men för att kampen ska Den ökade smittspridningen i Stor- ningar från kapitalisterna och med segra behövs en organiserad massbritannien och den nya virusmuta- vaccinet som ny ursäkt, börjar det rörelse som hämtar sin styrka från tionen har tvingat högerregeringen nya året med att upprepa tidiga- inte bara sin storlek och vilja, utan att införa nya kraftiga restriktioner re misstag och i förtid blåsa faran också från medvetenhet och politiskt program. och resulterat i att över 40 länder över. har infört tillfälligt resestopp.

Det är långt tills den globala Det är en sådan masrörelse som Coronaviruset har muterat smittkurvan börjar plana ut och Rättvisepartiet Socialisterna och vår många gånger och det är oklart hur först i mitten av nästa år kan en internationella socialistiska organifarligt den nya muterade virusstam- massvaccinering inledas i de mest sation ISA tillsammans med andra men är. ”Det man vet är att det för- utvecklade kapitalistiska länderna. vill bygga. sta kända fallet upptäcktes i Kent I den fattigaste delen av världen kan • Bli medlem i RS/ISA – kom den 20 september, under en peri- det ta ända fram till 2024 innan de med i kampen för en socialistisk värld. ■ od då England hade en relativt låg flesta har vaccinerats.

Foto: Gerd Altmann / Pixabay

ÅRET DÅ ALLT FÖRÄNDRADES

omten påstås komma till både rik och fattig. Men i år och kanske mer än tidigare var det klasstillhörighet som bestämde vad tomten hade i säcken. ”Att få en splitterny lyxbil i julklapp är drömmen för vissa. Dyra bilar i julklapp förekommer i Sverige.

I foajén på Porsche Center i Smista utanför Stockholm står en Porsche Taycan inslagen med röda julsnören”, rapporterade Dagens PS innan jul. I samma artikel berättar en lyxbilsåterförsäljare att han bland annat har sålt en Aston Martin som skulle ges bort som julklapp.

En Aston Martin kostar omkring 1,5 miljoner kronor. Det är dyrt, men julklappar som finns på listan över världens tio dyraste kostar mycket, mycket mer. På den listan samsas diamantsmycken och fastigheter på Manhattan i New York, med snökanoner för att få en ”white Christmas” i Kalifornien och badkar helt i guld. Alla har dock ett gemensamt – sanslöst dyrt och smaklöst.

F

ör de allra flesta blev 2020 ett annus horribilis, ett hemskt år. ”På grund av coronapandemin har familjen haft ett stort bortfall av inkomst under våren. Barnen har inte haft möjlighet att delta i aktiviteter som kostar eller köpa kläder”, står det i ansökan om bidrag från Majblomman. I år har ansökningar varit fler än vanligt inför jul.

Vart tionde barn i Sverige lever i fattigdom, enligt det mått som Majblomman använder, vilket innebär att familjerna inte har råd med det allra nödvändigaste som hyra, försäkringar och el.

Samtidigt har de rikare blivit allt rikare under pandemin. Bland krisprofitörerna finns såväl ICA-handlarna och bankirerna som fastighetsskojarna och de riskkapitalister som äger välfärdsbolagen. För denna rikemansklubb var året som en enda lång julafton. ”När Engelska skolan köptes ut från börsen i december var det en av de största affärerna med svenska friskolor hittills. Den förra huvudägaren, det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, har enligt SVT:s beräkningar tjänat drygt en miljard på sitt ägande i Engelska skolan och har därmed fått tre gånger sina satsade pengar” (SVT den 20 december).

Plundrare – det är bara förnamnet.

S

å låt oss göra 2021 till ett år av kamp för en upprustad välfärd utan vinst – släng ut plundrarna och stäng alla gräddfiler.

• Gott Nytt Rött År! ■

”Löftena” från Alliansregeringen och S om att det inte längre ska gå att köpa och sälja för vinst efter att John Bauer-koncernen gick i konkurs 2013 var som väntat inget värda. Ägarprövningslagen som stiftades efteråt nämner varken kortsiktighet eller skatteparadis, eller krav på att huvudägaren ska ha fokus på utbildning (svt.se 21/12).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2020 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

3

Småbarnsmamman Zozan blev utfrågad av Säpo och utpekad som ett säkerhetshot – men varför får hon inte veta om.

Det var när Zozan ansökte om ett perma­ nent uppehållstillstånd som mardrömen bör­ jade.

Allt pekar på att Säpos agerande har po­ litisk karaktär. Hon kal­ lades till förhör hos Säpo och reagerade tidigt på de frågor som ställdes. Säpo frågade om hon var aktiv inom den kurdiska rörel­ sen och om hon deltagit på demonstrationer. De frågade vad Zozan Büyük anser om det prokurdiska vänsterpartiet HDP. Hon Svenska staten vil l slita isär ännu en familj. fick frågor om vad hon an­ ser om kvinnors rättigheter och demonstrationsfriheten.

Retoriskt ställer Säpo frågor som ”Du verkar brinna för kvinnors och barns rättigheter?”, ”Har du demon­ strerat någon gång?”, ”Är du med­ lem i någon kurdisk förening?” och slutligen vad hon tycker om PKK.

Låt Zozan Büyük stanna Småbarnsmamman Zozan Büyük från Örebro riskerar att utvisas efter att på lösa grunder pekats ut som ett säkerhetshot från Säpo. Varför får hon inte reda på.

KRISTOFER LUNDBERG

kristofer.lundberg @socialisterna.org

P

å vilket sätt den 30-åriga kurdiska tvåbarnsmamman skulle vara ett hot framgår inte av domen som fastslår hennes utvisning, men allt pekar på att be­ slutet har politisk karaktär.

Hon har nyligen fått avslag på en överklagan till förvaltnings­

rätten vilka hänvisar till Säpos yttrande i fallet. Detta är ett rätts­ övergepp utan dess like där vi har alla skäl att ifrågasätta den svenska rättsstaten.

– De vägrar lämna ut underlag till beslutet och hänvisar till sekre­ tess. Jag har därmed ingen möjlig­ het att försvara mig, säger Zozan till Offensiv och fortsätter: – Inte ens migrationsdomsto­ len eller min advokat får ta del av påståendena, men ändå tar de be­ slut att jag ska utvisas. Hur kan en domstol göra en bedömning när de saknar underlag för beslutet?

Jag förvägras möjlighet att försva­ ra mig. Jag har aldrig begått eller blivit dömd för något brott, varken

i Sverige eller Belgien, vilket även Säpo konstaterar.

Zozan Büyüks advokat Trygg­ ve Emstedt har jobbat med mig­ rationsärenden i över 30 år och i Nerikes Allehanda beskriver han agerandet som ”vidrigt”.

– Man vill utvisa en person utan att ens tillnärmelsevis säga vad det är Sverige ska skyddas emot.

Säpo och Migrationsverket väg­ rar att kommentera fallet.

Zozan Büyük lever med sin man Veysi Ari och deras två barn, två och fyra år gamla, i Örebro.

– Säpo säger själva att hon är inte misstänkt för nåt brott eller har begått något brott, och erkän­

ner att hon inte är koppad till nåt brott. Om man inte är anklagad för något, vad är det då Säpo vill med detta? Detta är bara lösa grunder som riskerar splittra vår familj, sä­ ger Veysi Ari. Zozan Büyük var bosatt i Bel­ gien och träffade Veysi Ari på se­ mester för sex år sedan och föräls­ kade sig. För fem år sedan flyttade hon till Sverige. Idag är hon bosatt i Örebro och de har tillsammans fått två barn.

Barnkonventionen är svensk lag, men att de två barnen har rätt till båda sina föräldrar tas inte hän­ syn till. Familjelivet riskerar nu att slitas sönder efter att hon pekas ut som ”säkerhetsrisk”.

Att Zozan inte är politiskt aktiv är egentligen ovidkommande.

Allvaret ligger i Säpos och migra­ tionsdomstolens agerande och visar på en allvarligt förändrad situation.

Det avslöjar hur godtyckligt terror­ stämplingen av PKK kan användas som svepskäl av myndigheterna. Är det verkligen Turkiets och Erdoğans inrikespolitiska intressen som ska avgöra svenska förhållningssätt?

De vägrar lämna ut underlag till beslutet och hänvisar till sekretess. Jag har därmed ingen möjlighet att försvara mig.

Zozan, Veysi och deras barn får här betala ett högt pris för regering­ ens förhållande till den framväxan­ de turkiska diktaturen. ■

Inbjudan till stormöte mot marknadshyror 19 januari 2021

Å

ret har präglats av kriser och bakslag med förödande konsekvenser för människors hälsa och välmående. Vi tre aktiva nätverk, Nätverket Rädda Hyresrätterna, Norra Järva Stadsdelsråd och 18 aprilkommittén, bjuder nu in till ett stormöte den 19 januari för att vi alla ska dra upp kampanjplanen för att stoppa nästa hot: marknadshyror.

Tisdagen den 19 januari kl 18-21 blir uppstarten för motståndsvåren 2021. Vi riktar in oss mot marknadshyror, men ser också sambandet med arbetsrätten och välfärden i stort.

Oavsett covid-19 krävs nu ett myller av motstånd och maximal aktivitet för att ändra utgångsläget under våren.

Digitala kampanjer, uppvaktningar, möten, flaggningar, hundratals smådemonstrationer samt gemensamma protestda-

gar krävs. Den 18 april är ett datum som är satt sedan tidigare.

I januariavtalet (S, MP, C och L) finns kravet på att marknadshyror ska införas i nybyggnation. Den utredare som regeringen har tillsatt, Sophia Mattsson-Linnala (tidigare vd för Rikshem), pratar inte alls enbart om nybyggnation, utan om lägesfaktorns genomslag i hyressättningen (DN den 8 september 2020). Utredningen ska lägga fram sitt förslag i slutet på april/början på maj 2021.

Hyror i nybyggnation sprider sig till hela beståndet, inte minst genom hutlösa hyreshöjningar efter renoveringar. Marknadshyror kan leda till 30-50-procentiga hyreshöjningar, såväl i innerstad som ytterstad.

Bostadsbolagens omättliga hunger visas i att de mitt under pandemin har genomfört

vräkningar och yrkat på kraftigt höjda hyror. När marknaden själv ska sätta hyran utan förhandling med Hyresgästföreningen undergrävs organiseringen av hyresgäster och försämringarna multipliceras.

Marknadshyror kommer inte att leda till fler bostäder. Det kommer endast att leda till större vinster för bolagen och mer spekulation med våra hem. Det får inte gå som med arbetsrätten. Hotet om marknadshyror måste stoppas.

LAS-förhandlingarna, men även Allbolagen 2010 som har bäddat för läget idag, visar att det går inte att stoppa sådana här allvarliga hot med enbart förhandlingar och kompromisser.

Det måste till masskamp underifrån för att pressa politikerna att backa. De politiker som driver igenom marknadshyror kommer inte att bli populära i nästa val.

Om du vill bidra aktivt – boka då in den 19 januari redan nu. Individer, hyresgästföreningar, nätverk, fackföreningar, politiska organisationer och andra organisationer är välkomna. Diskutera gärna detta i din lokala förening reda nu i december/januari! Är du dessutom intresserad av att förbereda stormötet, ta fram förslaget till mötesupplägg, politisk plattform och kampanjplan – hör gärna av dig för att ingå i arbetsgruppen.

Nu slår vi tillbaka! Varmt välkommen! ■

Anmäl ditt eget och eventuell förenings deltagande den 19 januari på e-postadress: nejtillmarknadshyra@gmail.com.

Zoom-koder och dagordning skickas ut närmare inpå till de som har anmält sitt deltagande.

INRIKES

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

4

Så minskar demokratin i Haninge

överklagningar har passerat (förra året överklagade Rättvisepartiet Socialisterna nedläggningen av fyra fritidsgårdar, varav två har räddats).

6. Vägrar släppa motioner

Undan för undan har S-C-L-KD-styret i Haninge gjort inskränkningar i demokratiska rättigheter och procedurer samt den folkliga insynen. Inskränkningarna började redan våren 2019 som ett svar på protesterna mot sämre arbetsmiljö.

Sen har inskränkningarna fortsatt. Detta skrivs det inget om i tidningarna. Inga presskonferenser hålls för att förklara varför. Detta har hänt: RS HANINGE

rs@socialisterna.org

1. Allmänhetens frågestund på

Äldrenämndens möten tas bort: När anställda i äldreomsorgen dök upp på Äldrenämndens möte i maj 2019 för att resa frågan om hur de obligatoriska 12-timmarspassen påverkar deras hälsa blev de tystade av nämndordföranden Martin Strömwall (KD). Så fort nämndstyret såg att det fanns anställda med på åhörarstolarna beslutade de sig för att korta allmänhetens frågestund till halva tiden. Sen tog höga chefer upp 75 procent av den ynka halvtimman av frågestunden som fanns kvar, medan presidiet tystade kommunanställda under mötet.

Från och med det mötet avskaffades ”Allmänhetens frågestund” som punkt på Äldrenämndens möte. Permanent kan vi konstatera ett och ett halvt år senare.

2. Allmänheten portas helt

från nämnderna: Äldrenämnden valde också att hålla alla kommande möten 2019/2020 stängda för allmänheten, i rädsla över att deras egna anställda skulle komma och lyssna på vad de beslutar om.

Under 2020 har fler nämnder också stängt sina sammanträden.

Nu finns ingen offentlig insyn.

3. Offentliga handlingar mörkas:

När Rättvisepartiet Socialisterna i flera vällästa artiklar slog larm om att antalet tillbud (hotande incidenter och arbetsmiljöhändelser) skenade, svarade styret helt enkelt med att sluta rapportera tillbud kvartalsvis på nämndens möten. På så sätt finns inga offentliga handlingar att begära ut.

4. Ordförandena struntar i samråd

och nämndernas egna reglementen: När Socialnämnden skulle fatta beslut om ett medborgarförslag meddelade nämndordföranden Anette Haaf (S) plötsligt att förslagsställaren inte fick föredra sitt förslag, då frågan redan var beredd av förvaltningen. Detta trots att det påtalades under mötet att förslagsställaren faktiskt har rätt att föredra förslag även efter ärendets beredning.

Trots att kommunallagen slår fast att ”nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras tjänster” och att nämndernas egna reglementen slår fast att samråd även bör ske med föreningar

Foto: Natalia Medina

Demokratin är satt på undantag i Haninge. Samråd skippas, berörda informeras ej av beslut, offentliga handlingar mörkas, med mera. Skamligt!

och organisationer när dessa är särskilt berörda fattas allt fler beslut helt utan samråd.

Exempelvis har fritidsgårdsnedläggningar och nedläggningen av öppna förskolan i Jordbro fattats helt utan samråd med berörda.

5. Varken

anställda eller berörda informeras efter beslut för att undvika överklagningar: När Barn- och utbildningsnämnden beslutade att stänga kommunens enda barnomsorg på obekväm arbetstid var det inte bara samråden innan beslutet som uteblev – ingen informerades efter beslutet heller! När anställda till slut på egen hand fick information om beslutet blev de tillsagda av chefer att de absolut inte fick berätta om beslutet till föräldrarna (som ändå hann få in en överklagan i sista stund).

Kommunstyret är nämligen rädda för den demokratiska rätten att överklaga kommunala beslut och försöker därför hemlighålla beslut tills tidsfristen på tre veckor för

till omröstning i kommunfullmäktige om rösterna väger kommunstyret emot: Sedan våren 2019 har Rättvisepartiet Socialisterna kämpat mot obligatoriska 12-timmarspass i äldreomsorgen tillsammans med 175 anställa i kampanjen Nej till slavliknande scheman i Haninges äldreomsorg.

Vår kampanj har pressat Moderaterna – som ju faktiskt är arbetarfientliga – att ta ställning mot 12-timmarspass och skrev en motion tillsammans med Vänsterpartiet om att ta bort passen. Motionen är färdigberedd sedan länge och har passerat den längsta tillåtna tid som får gå innan ärendet kommer upp till omröstning.

Motionen kommer troligen aldrig läggas fram till omröstning av kommunstyret. Anledningen? Det finns en majoritet i fullmäktige för att ta bort 12-timmarspassen!

7. Ordförandebeslut

istället för nämndmöten: Allt fler viktiga beslut sker genom ”ordförandebeslut”, att en person fattar besluten helt utan omröstning, eller så har höga chefer getts i uppdrag att fatta besluten.

Ordförandena i Socialnämnden, Äldrenämnden och Grund- och förskolenämnden har alla tagit ordförandebeslut utan omröstningar eller samråd, exempelvis beslutet att begränsa timmarna i förskolan för barn till hemmavarande föräldrar.

– Haninges politiska styre bygger på folkförakt och inkompetens, två sidor av samma mynt. När politiker struntar i samråd och litar på sin egen förträfflighet, så blir besluten verklighetsfrånvända och kan sluta i pannkaka, säger Mattias Bernhardsson från Rättvisepartiet Socialisterna.

Rättvisepartiet Socialisternas nyårslöfte är att ta strid mot de demokratiska inskränkningarna och fortsätta att ta strid för att försvara välfärden och arbetsvillkoren. ■

Nej tack till ”Hälsoscheman” – Protesterna fortsätter landet runt

O

ffensiv har tidigare skrivit om de pågående protesterna bland vårdpersonal inom vård och äldreomsorgen mot de så kallade ”Hälsoscheman” som många kommuner vill införa eller redan har infört. ”Hälsosamma scheman”, eller så kal�lade ”hållbara scheman”, innebär bland annat att nattpassen kortas med hänvisning till att långa nattpass inte är hälsosamma.

I realiteten innebär detta att de anställda måste jobba fler pass för att få ihop sina timmar. Det innebär också att nattpersonalen tvingas arbeta kvällspass utan ob-er-

sättning, att sammanhängande vila splittras upp och att personalen tvingas arbeta mer för att få ihop till sin heltidslön.

Arbetsbördan kommer att öka ytterligare, arbetsmiljön försämras och i praktiken innebär det också en lönesänkning. För kommunerna är det ett sätt att fortsätta nedskärningarna inom välfärden och spara pengar.

Nu sprider sig protesterna över landet.

Undersköterskor i allt fler kommuner, från Lund och Ystad i söder till flera kommuner i norra Sverige, skriver arga insändare i

lokaltidningar och även Kommunalarbetaren. Många planerar att säga upp sig från sitt arbete om de nya scheman införs.

På Facebook finns en grupp med namnet ”Hälsoscheman NEJ TACK” som nu har över 7 300 medlemmar, där man driver en namninsamling mot hälsoscheman.

Om kampen mot hälsoscheman ska lyckas måste protesterna samordnas till en landsomfattande protest. Man borde också söka stöd hos andra anställda inom vård och omsorg, som sjuksköterskor och läkare och annan vårdpersonal. Utan samordning

på nationell nivå och ökat tryck på arbetsgivarna riskerar kampen att förloras.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv stödjer självklart kampen mot försämrade arbetsvillkor för vårdpersonalen inom vård och omsorg. Samtidigt måste man koppla ihop kampen mot försämringar av arbetsvillkoren med kampen mot nedskärningar i den offentliga välfärden. Fackföreningarna inom vården måste mobilisera sina medlemmar till protester mot försämringarna. ■ Anders Wemmert

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

I korthet

Den förda flyktingpolitiken innebär ett enormt lidande för tiotusentals människor.

5

2020 varmaste året i Sverige

G

lobal uppvärmning Den milda vintern och hösten gör att 2020 går till historien som det varmaste någonsin i Sverige. Klimatförändringarna tillsammans med vädervariationer bidrar till att årsmedeltemperaturen landar på 7,5 grader C, en halv grad över tidigare värmerekordåret 2014. Det rapporterar SVT Nyheter den 17 december.

– Hela tio av årets tolv månader har varit varmare än normalt med extra stora avvikelser under januari, juni och november. Det är klart att läget är allvarligt, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, till SVT Nyheter.

Lager 157:s anställda: ”Extrem stress”

A

pjäser i ett politiskt spel Det pågår ett spel i Sverige där spelpjäserna är människor av kött och blod. Det är ett politiskt spel om asylpolitiken.

Spelpjäserna är asylsökande, främst de som kom 2015.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

Å

r 2015 sökte knappt 163 000 personer asyl i Sverige, de flesta från Syrien under hösten. Den grupp som har stötts och blötts mest är de ensamkommande ungdomarna, främst pojkar från Afghanistan.

Under 2015 kom det nästan 24 000 ensamkommande från Afghanistan, av dem var ca 92 procent pojkar. Det är främst dessa som den svenska flyktingpolitiska diskussionen har handlat om sedan dess.

De har fått klä skott för allt som upplevts som fel i asylpolitiken.

De har i knappt fem år, sedan våren 2016, kastats mellan hopp och förtvivlan. Jag har sett förtvivlan i deras ögon när Migrationsverkets tolkning av politiska beslut har gjort det svårare för dem.

I augusti 2017 inledde Ung i Sverige sin långa sittstrejk för de ensamkommandes rätt till asyl.

Som ett resultat av den kampen lade regeringen fram gymnasielagen som antogs av riksdagen i juni 2018. Den innebär i kort att du under vissa förutsättningar ska ha rätt att stanna i Sverige för att fullfölja din gymnasieutbildning.

Lyckas du sedan efter sex månader hitta ett fast jobb eller ett jobb på minst två år kan du få permanent uppehållstillstånd. Det är det här som det politiska spelet idag handlar om.

Det var inte alla 24 000 som var berättigade att söka uppehållstillstånd. Regeringen satte en gräns vid den 24 november 2015. Kom du efter det, om så bara med en minut, hade du ingen chans. Du skulle också vara minst arton år vid första avslaget. De som var under arton fick inte stanna. Du skulle också ha väntat i minst 15 månader på besked. Många föll igenom där.

Nu har ca 76 000 uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Av dem hade en bråkdel fått permanent uppehållstillstånd i oktober.

De flesta pluggar kvar. En del slutade gymnasiet i somras och det är långt ifrån alla som lyckats med konststycket att mitt i coronatider få ett fast jobb. I höstas slog Morgan Johansson fast att inga undantag ska göras i hårda tider.

Efter landsomfattande protester, bland annat med en namninsamling som samlade drygt 12 000 namn, mjuknade Morgan Johansson något. Nu skulle man få 12 månader på sig och jobbet skulle vara minst ett år.

Det fick Moderaternas Maria Malmer Stenergard att gå i taket. ”Vi måste ha långsiktighet och rättssäkerhet.” Hon har rätt, vi måste ha rättssäkerhet, men inte som flyktingfientliga Moderaterna menar.

Foto: Natalia Medina

Ensamkommande

I fem år har godtyckliga datum använts i asylpolitiken. Det kan inte anses som rättssäkert att sätta ett datum (den 24 november) och alla som sökte asyl efter det behandlas efter en annan lag än de som kom före, speciellt som lagen inte var antagen av riksdagen då.

Kom din ansökan in efter den dagen har du ingen chans att stanna och plugga som dina kompisar som kom några dagar innan. Hann du som vuxen få din ansökan behandlad i tid kan du få permanent uppehållstillstånd med möjlighet att få hit din familj.

Fick du däremot din ansökan behandlad efter att lagen antagits, även om du anlände före, får du bara tillfälligt uppehållstillstånd och ingen automatisk rätt att få hit din familj.

För de asylsökande har det inneburit år av lidande. En del har inte orkat med, utan har tagit sina liv.

Många fler har försökt. Det är dags att göra slut på deras lidande, oberoende av ålder och ursprungsland.

Barnfamiljer tas inte emot i Afghanistan om de tvångsutvisas. De blir kvar i Sverige på knapp överlevnadsnivå. De tvingas flytta när Migrationsverket säger det. De kan alltså inte forma fasta relationer med några. Så mycket är talet om integrering värt.

Så länge det finns människor i det här landet som försvarar människors rätt att söka asyl kommer den här frågan inte att försvinna från den politiska dagordningen.

Maria Malmer Stenergard må gå i taket, Jimmie Åkesson må tala om krig, men frågan försvinner inte så länge folk tvingas fly sina hem. ■

rbetsmiljö De anställda på Lager 157:s huvudkontor i Gällstad vittnar om en extremt hög arbetsbelastning, där det råder ett utbrett obetalt övertidsarbete och många uppsägningar på grund av stressen. Hela nio av tio kvinnor som arbetar eller har arbetat på huvudkontoret vittnar om detta. Det larmar Sveriges Radio om den 17 december.

En anställd vittnar i radioinslaget att ”Jag ser ingen framtid här, man mår inte bra när man kommer hit”. Lager 157:s vice vd Stefan Palm ställer å sin sida inte upp på en intervju, men menar i ett skriftligt uttalande att det förekommer stress inom företaget, ”liksom det gör i hela samhället”. Ett uttalade som dryper av förakt mot de anställdas pressade arbetssituation.

Miljontals fler sjuktimmar i vården

S

jukt system I en granskning av Vårdfokus framkommer det att bland de sex yrkesgrupperna sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, läkare och undersköterskor var antalet sjuktimmar 17 737 901 fram till november – en ökning med två miljoner timmar, eller 14 procent, jämfört med hela 2019.

Särskilt sjukskrivningar kortare än 60 dagar har ökat markant under året. Det skriver Vårdfokus den 21 december.

I en prognos för hela året beräknas antalet sjuktimmar vara 4 miljoner fler än fjolåret, en 27-procentig ökning.

Störst ökning i antalet sjuktimmar finns bland sjuksköterskor, med en ökning på 860 798 sjuktimmar. Bland barnmorskor är ökningen dock procentuellt störst, +46 procent.

– Vi vet att väldigt många ställdes i frontlinjen i våras med undermålig skyddsutrustning, och det tog lång tid innan testningen kom igång. Cirka 2 000 sjuksköterskor har anmält covid-19 som arbetsskada, och flera har drabbats av långtidscovid. Nu ser vi arbetsplatser med stor spridning bland personalen. (...) Det handlar om dåliga förutsättningar, att arbetsgivarna fortsätter piska personalen på ett helt orimligt sätt. Det kommer få allvarliga konsekvenser. Jag är rädd för att många kommer lämna yrket, eller bli så dåliga att de aldrig mer kan återvända. Det har vi inte råd med, det är skärpning för arbetsgivarna. Redan nu ser vi att det drabbar patienterna, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro till Vårdfokus.

Skanskas julklapp – sparkar 160

V

arsel Byggkoncernen Skanska varslade 120 yrkesarbetare och 40 tjänstemän den 21 december, precis före julafton, på Skanska Hus i Stockholmsområdet. Redan i augusti fick 90 yrkesarbetare och 75 tjänstemän lämna.

Om de kommer att återanställa de varslade om marknaden vänder säger Olle Rundgren, pressansvarig på Skanska, att ”Det finns ingen plan för vi vet inte hur marknaden kommer att se ut. Det blir hypotetiskt och svårt att svara på”. Det rapporterar Byggnadsarbetaren den 21 december.

Antalet som varslas är preliminärt. Men en särskilt god jul önskar inte Skanska sina anställda med detta dråpslag.

464 timmars extrajobb utan betalning

E

xploatering Facket Unionen stämmer en ingenjörsbyrå efter att det onämnda bolaget beordrade en deltidsanställd arkitekt att jobba heltid i flera månader – men de 464 extra jobbtimmarna fick hen ingen ersättning för. Det skriver Kollega den 18 december. ■

INRIKES

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

6

varje anställd sjuksköterska är 14 i Sverige, men bara 2,5 i Norge.

Det är lägre utbildningsnivå i Sverige. Bara 9,9 procent av all personal i äldreomsorgen har högskoleutbildning. I Danmark och Norge är omvårdnadsprogrammet fyra år, i Sverige och Finland är detta gymnasieprogram tre år.

I samtliga grannländer leder utbildningen till en skyddad yrkestitel. Hela 40 procent av de anställda inom äldreomsorgen i Sverige saknar någon utbildning alls. IVO påtalar stor kompetensbrist.

Coronakommissionens delbetänkande sågar regeringen, tidigare regeringar och hela statens äldreomsorgspolitik.

En dom mot hela systemet Coronakommissionens delbetänkande om äldreomsorgen har kommit och det är ett svidande underbetyg för regeringen, tidigare regeringar och hela staten. Kommissionen under ledning av förvaltningsdomstolens Mats Melin bekräftar mycket av det som Offensiv har skrivit sedan pandemin bröt ut. Problemet är att det är samma politiska krafter som är ansvariga för katastrofen som får uppdraget att göra om.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

G

enomgående pratar kommissionen om allvarliga strukturella brister som har funnits under åratal och påtalats ”under decennier”. Den kallar regeringens och de statliga myndigheternas åtgärder i våras för sena och otillräckliga. Det var klandervärt av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten att inte omgående lägga vikt vid äldreboendena. Det tog Socialstyrelsen tre månader att få en bild av läget med skyddsutrustning i kommunerna. Nästan lika lång tid tog det för Folkhälsomyndigheten att ta fram en nationell strategi för att utöka provtagningen.

Ett grundproblem är det sönderhackade ansvaret som här kallas ”fragmenterad organisation”: regioner, kommuner, privata utförare och olika statliga myndigheter. Det stora antalet utförare – som är ett resultat av privatiseringar, marknadsstyrning och resultatenheter – är ett stort problem.

Den uppenbara hopplösa konstruktionen att det är kommunerna som är ansvariga för äldreboenden, men inte får anställa läkare för detta (det sköter regionerna, ofta upphandlat av privata bolag), tas upp redan i början och här kräver kommissionen en ändring och att kommuner ska kunna anställa läkare.

Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har påtalat denna brist under många år. Sjukvården har slussat ut ansvaret för de äldre till kommunerna, men där har de inte mötts upp med fler läkare och sjuksköterskor. År 2009 fick boende på äldreboende i Sverige i snitt fruktansvärt låga fem minuters tid med läkare per vecka; i Norge får de träffa läkare 33 minuter per vecka.

Kommissionen hänvisar till IVO:s rapport som kom i början av december och som visar att när de granskat 847 covidsjuka personers journaler från boendena hade 20

procent inte fått någon läkarbedömning alls. Kommissionen kallar detta för oacceptabelt.

Det finns många siffror som svart på vitt berättar om hur äldreomsorgen har skurits ner de senaste trettio åren, samtidigt som de äldre bara har blivit fler. Det här vet alla som jobbar inom omsorgen eller har anhöriga eller själv är brukare. Det har också påtalats av fackföreningar och olika uppror gång på gång utan att politikerna har lyssnat.

Under 1980-talet ökade det reella tillskottet till äldreomsorgen.

Under 1990-talet ökade tillskottet med fem procent, men antalet äldre över 80 år ökade med 14 procent.

Mellan 2002 och 2009 minskade kommunernas kostnader för omsorgen med fyra procent, trots att antalet äldre har fortsatt att öka och trots att platserna inom sjukvården har minskat – vilket ökar trycket på kommunerna.

Kommissionen hänvisar till Kommunals siffror att andelen tidsbegränsat anställda inom äldreomsorgen har ökat med fem procentenheter mellan 2010 och 2017, att de utgör 27 procent inom verksamheter i kommunal regi och 37 procent i privat regi.

Trygga anställningar och heltid är betydligt mindre vanligt inom

äldreomsorgen än inom andra delar i kommunerna; bara 46 procent arbetar på heltid (69 procent i hela kommunen). År 2007 träffade en äldre med hemtjänst tolv hemtjänstpersonal på två veckor; 2019 var det 16 olika personer som kom in i dennes hem i snitt, i vissa kommuner så många som 26.

Alla kommuner har inte ens infört systemet att den äldre har en kontaktperson att vända sig till.

Sverige har färre enhetschefer som personalen kan få stöd av. En enhetschef har ansvar för 60 medarbetare i Sverige, i Finland 15.

Arbetsbördan ger utfall även vanliga år. 2017 var omsorgspersonal sjukskriven i snitt 20 dagar om året, vilket är dubbelt så mycket

Foto: Arbetsmiljöverket

Coronakommissionen:

Under helgen pratade jag med min kompis som just gick hem från arbetspasset på ett av Stockholms äldreboenden. Hon var trött. Som enda sjuksköterska på helgen har hon ansvar för 86 äldre. De har genomgående haft covidpatienter under pandemin som inte har fått någon läkarbedömning. Ett stort problem är omsättningen av personal, att personalen inte har utbildning i hygienfrågorna och att de inte pratar samma språk, vilket försvårar arbetet.

Dagen därpå pratade jag med två unga vuxna som också jobbar på äldreboenden. Den ena berättade att rutinerna var svåra först, men när hon hade fått rätt arbetsledning går det bra.

Den andra berättade att han tar väldigt många 12-timmarspass och att arbetskamraterna är väldigt nöjda med honom, men att han kan bli utvisad snart för att det privata bolaget inte vill ge honom de två års fasta anställning som gymnasielagen kräver. Båda pratar bra svenska.

Man ser i rapporten att kommissionen har tröttnat på det politiska käbblet och tydligt skrivit in att det är regeringen, och de tidigare regeringarna, som bär ansvaret för katastrofen. De menar också att situationen inte är unik för Sverige utan att samma bild av en eftersatt äldreomsorg ges av OECD och WHO. Det går inte att läsa rapporten utan att få tårar och magkramp. Det är bara så dåligt skött. Tänk på att regeringen regerar på ett underlag – januariavtalet – där en av punkterna är att inget får göras åt vinstuttagen ur välfärden den här mandatperioden. Man får inte ens utreda om det. Och då är privatiseringarna och konkurrenseffekterna därav ett av grundproblemen. Politikerna, tjänstemännen och företagen kommer att fortsätta skylla på varandra.

Det går inte att läsa rapporten utan att få tårar och magkramp. Det är bara så dåligt skött. som genomsnittet bland alla anställda i Sverige.

Hälften av all omsorgspersonal anser att de oftast har för mycket att göra jämfört med att ”bara” en tredjedel av personalen i Norge upplever sådan stress. För varje pass ansvarar en sjuksköterska i äldreboenden i snitt för 30 omsorgstagare på vardagar och 100-150 på helger. Antalet omsorgstagare för

De anställda inom äldreomsorgen måste med stöd av alla oss andra resa sig upp, med denna rapport som underlag, och kräva ett helt nytt system. Där äldre ses som en tillgång, där samhället äger omsorgen och tar ansvar. Där läkare finns anställda på varje boende och där hemtjänstpersonalen känner sig trygga och glada och kan utgöra ett stöd och lyft i de gamlas liv. ■

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

7

Stockholm: Högerpolitiken cementeras I början av 2020 förberedde vi oss för ett år av masskamp mot januariavtalet, bland annat med en planerad landsomfattande protestdag den 18 april mot marknadshyror, ombildningar och attackerna på LAS, men tätt sammankopplat med protester mot nedskärnings- och varselplaner inom sjukvården. Sedan kom coronapandemin.

VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org

S

Stockholm är den region som har haft flest antal smittade av covid-19 med cirka 87 000 av Sveriges totala 298 000 sedan pandemins början.

2 834 av landets cirka 7 200 covid19-dödsfall har ägt rum i Stockholmsområdet.

Veckan innan jul larmades det om att intensivvårdsplatserna i regionen nu är fyllda till 99 procent, alltså 160 platser. Hälso- och sjukvårdsdirektören Björn Eriksson sade till DN att han har vänt sig till Socialstyrelsen för personalförstärkning.

– Vi glesar ut bemanningen, så att det blir fler patienter per sköterskor, men det har vi redan gjort så mycket det går. Då får vi ringa in personal för att jobba övertid, eller hålla kvar personal som just går av sina pass.

gionens besparingar och nedskärningar. Äldreomsorgen drabbades också hårt av pandemin, med dragkamp om skyddsutrustning och dåligt med information. Enligt fackförbundet Kommunal har den höga andelen timvikarier bidragit till smittspridningen inom äldreomsorgen i Stockholm, som också visar att Stockholms kommunala äldreomsorg i hög utsträckning förlitar sig på timvikarier.

Samtidigt privatiserar Huddinge all kommunal hemtjänst på grund av att de gått med förlust de senaste åren – ett beslut som togs på ett extrainsatt möte i äldrenämnden och inte i kommunfullmäktige. Detta överklagades till Förvaltningsrätten och den 20 december kom beslutet att avvecklingen nu tillfälligt har stoppats.

Tre privata aktörer i Huddinge som har hand om ca 400 brukare (av totalt ca 550 i privat hemtjänst) har nekats tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att fortsätta bedriva hemtjänst på grund av allvarliga brister i verksamheten.

Det har tidigare rapporterats att regionen kommer att gå med ett överskott på 3,3 miljarder kronor – ändå fortsätter nedskärningarna och besparingarna. Tanken är att överskottet bland annat ska läggas på en resultatutjämningsreserv för att exempelvis täcka eventuella minskade skatteintäkter. Samtidigt ska skattesatsen 2021 ligga oförändrad på 12,08 kronor per intjänad hundralapp.

Den 17 november meddelade Stockholms blågröna regionpolitiker att budgeten för 2021 satsar på

Irené Svenonius

offrar vården fö r de

privatas vinster.

Foto: Offensiv, Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons

jukvården i Stockholm var redan hårt drabbad av vårdkrisen (eller en serie kriser som löpande har avlöst varandra) under flera år, med en kontinuerligt utspädd/uttänjd personalstyrka, privatiseringar, låga löner och långa pass.

Stockholms regionpolitiker har en lång meritlista av dåliga avtal, med Nya Karolinska i spetsen. De fortsätter sälja ut den offentliga vården till lägsta bud, ibland till gamla vänner (som fallet med Bromma sjukhus som det moderata finansregionrådet Iréne Svenonius sålde till Vectura där Filippa Reinfeldt jobbar) för maximerad vinst baserad på löften om högre kvalitet och bättre vård.

Pandemin har slitit hårt på all personal, och nyligen rapporterades att 3 600 vårdanställda i region Stockholm har sagt upp sig under 2020. Det är 900 fler än ifjol!

Regionens ”effektiviseringar” sänker all välfärd i huvudstadsområdet.

fiknämnden får en ökning på 333 miljoner (3,3-procentig ökning).

Men i budgeten nämns också att samarbetet mellan privata och offentliga aktörer ska stärkas och effektiviseras; med andra ord ska privatiserings- och utförsäljningsprojektet fortsätta. Dessutom har nedskärningar på vården skandalöst nog fortsatt under hela 2020.

Samtidigt passar högern i Stockholm stad på att genomföra privatiseringar av bostäder och antalet nybyggda med en ilsken halverar hyresrätter (från 1 500 år pandemin mot 2020 till 600 år 2021).

Samtidigt sliter vårdpersonalen trots personalbrist, Vi kämpar långa arbetspass (12,5 timoptimism i marspass), sjukskrivningar, utbrändhet och uppsäghögerpolitikens motvind.

Moderaterna har tidigare ningar på grund av stressen. Patientsäkerheten hotas, och sjukvård och kollektivtrafik medan föreslagit Stop and Search (utökad vårdpersonalens arbetsmiljö är helt allt annat får stå tillbaka, och menar rätt för polisen att visitera ”misstänkohållbar. Många fler kommer att att oppositionens kritik mot budge- ta”) och i regionbudgeten är målet jobba under julhelgen än normalt. ten är ett försök att söka konflikt: att lobba för införandet av poliser i tunnelbanan och utökad kameraMedlemmar i Rättvisepartiet ”Sluta gnabbas”.

Socialisterna har flera gånger under Dagen efter kom ett upprop från övervakning. Högern i Stockholm, året (och flera år tillbaka) rapporte- vårdpersonal som poängterade att både i kommun och region, hetsar rat om läget i vården samt mobili- Sverige har lägst antal vårdplatser mot klotter och nedskräpning som serat till de få men oerhört viktiga per capita i hela EU, samt att nya en del av ”samhällsproblemet med manifestationer som har gått att studier visar att trängseln på akut- otrygghet” i samma andetag som de mottagningarna ökar risken att dö talar om skjutningar och terrorhot. anordna under året.

Samtidigt skär de ner på fritidshem En viktig pågående kampanj är inom 30 dagar från besöket.

Sjukvården i Stockholm får näs- och lägger ner fritidsgårdar.

Stockholms sjukvårdsupprop (starDet är också en skandal att Rintat 2019), som samlat cirka 28 000 tan 2 miljarder kronor mer i anslag underskrifter, bland annat mot re- (en 2,9-procentig ökning) och tra- keby-Kistas förvaltning stänger fri-

tidsgårdarna Ungdomens hus och Reactor (för unga 16-19 år). Ingen nuvarande personal har erbjudits återanställning på Framtidens hus som ska ersätta de två andra, antalet anställda sänks från 19 till 14 och ungdomscoacher byts ut mot mer lågavlönade fritidsledare som Nyhetsbyrån Järva rapporterade den 16 december.

Läser man regionens budget för 2021 är det ett ord som ständigt återkommer: ”Effektivisering”. Oavsett vilka signaler som politikerna vill skicka ut är verkligheten att nedskärningar och privatiseringar kommer att fortsätta, och pandemin plus den rådande ekonomiska krisen är inget hinder, utan snarare en ursäkt för borgarna att dra in på den offentliga sektorn och höja SL:s biljettpriser (planen för 2021 är 950 kronor för månadskort).

Den grönblåa budgeten för Stockholms kommun röstades igenom den 14 december. Inkluderat är såklart fortsatt fokus på ”samarbete” med privata aktörer inom bostadsbyggandet, skolorna och äldreomsorgen, och en hel del ”effektiviseringar” som gör att besparingarna inte blir lika tydliga.

Till exempel höjs avgiften för fritidsklubbar från nästa år (för barn 10-13 år) från 950 kronor till 1 200 kronor per termin, istället för att tillsätta mer skattemedel. Arbetare ska betala mer och mer ur egen ficka.

Clara Lindblom, oppositionsråd från V i Stockholms stad, kommenterar budgeten: – Största problemet är att till exempel förskola, fritidshem och gymnasieskolan inte ens får prisoch lönekompensation nästa år.

Det kommer i praktiken innebära nedskärningar, genom till exempel större barngrupper i förskolan eller att gymnasieskolor inte kommer att ha råd att ha kvar sin kurator.

Det är en väldigt kortsiktig politik.

Det som behövs är en gemensam kamp på alla fronter mot alla attacker mot arbetarklassen. För trygga jobb, billiga bostäder, fungerande skolor, en vård som inte kollapsar varje sommar av utmattning, gratis kollektivtrafik, fler fritidsgårdar, kasta ut vinstjakten från välfärdens alla hörn och stoppa utvisningar till krig, förtryck och katastrofer!

Vi kämpar med en ilsken optimism i pandemin mot högerpolitikens motvind, för en socialistisk värld. ■

MITT 2020

D

: CESAR

et har varit ett annorlunda år kan man minst sagt säga. Det som är bra och positivt är att den totala nedmonteringen av välfärden har kommit fram, där även politiker har börjat se och förstå hur skör den är. Sen om de faktiskt agerar för att förändra saken – nja, det är nog tyvärr osannolikt.

I V R Å ”ETT ” A M M Ö VILL GL

För oss inom äldreomsorgen har situationen varit svår.

Det finns många timanställda med otrygga anställningar, det är omänskliga arbetstider, slutkörd personal, stor sjukfrånvaro med mera – listan kan göras lång.

Det drabbar golvfolket tydligt när vi får en sån här pandemi. Man måste stanna hemma vid minsta symtom, och man känner hela tiden efter om man har symtom. Det drabbar ens ekonomi i allra högsta grad, trots att Försäkringskassan betalar en del av karensdagen. Det är inte tillräckligt. Det hade varit en nödvändighet att ersätta hela karensdagen.

H

ur har år 2020 varit för unga? För de flesta skulle svaret på den frågan komma utan vidare tankar: ”hemskt”, ”förödande”, ”värsta året någonsin”. Det verkar vara den allmänna åsikten och det är onekligen svårt att inte hålla med. Karantän och 1,62 miljoner döda av ett nytt virus var inte i närheten av vad jag hade önskat och förväntat mig av det här året.

Som gymnasieelev är jag en av de som har berörts av distansundervisningen först i våras, men nu även de sista veckorna före jul. Detta har påverkat ungdomar negativt på en mängd olika sätt, speciellt de med psykisk ohälsa och sämre studie- eller levnadsmöjligheter hemma.

Har man ett säkert, rymligt och lugnt hem har man med stor sannolikhet klarat sig relativt oskadd genom pandemin.

Hör man å andra sidan inte till dem som har den turen kan detta, tillsammans med årets alla prövningar, ha resulterat i hög nivå av både mental och i vissa fall fysisk skada.

Dessutom kan umgänge med familjen inte ersätta fysiskt socialt umgänge med vänner, vilket också har haft negativa psykiska konsekvenser på unga.

Detta har också varit året av innovation. Utöver den digitala omställning som redan har gjorts på andra plan är jag säker på att de nya verktyg, metoder och strategier som har utvecklats för mer (eller mindre) ”oväsentliga” vardagssyften också kommer att sätta permanenta avtryck på många aspekter av våra liv i framtiden. Däribland saker som videomöten och noggranna hygienrutiner, för att inte tala om uppskattningen av gemenskap och andra saker som vi tidigare kanske har tagit för givet.

Hur ser den ut annars, framtiden alltså? Jag vill gärna tro att vi alla kommer över den här pandemin över en natt när den så småningom är över, men det vet vi alla att så är inte fallet. De dominerande negativa effekterna av 2020 kommer att tyna bort någon gång i framtiden, men innan dess har vi en brant uppförsbacke att ta oss uppför. Som det ser ut nu kommer det nya året, oavsett vaccinens framgång, att föra med sig många motgångar.

På ämnet om studier har det varit svårt att hålla sig i fas under distansundervisningen, något som har lämnat många med flera försenade inlämningsuppgifter samt provresultat och andra bedömningar som man är missnöjd med. Jag menar att det är oundvikligt att vi inte har kunnat få den hjälp vi behöver i skolan när inga märkbara insatser har gjorts för att rusta upp de undermåliga digitala verktygen och elevers studiesituationer.

Ungdomsarbetslösheten är en annan sak som har förvärrats av pandemin och den ekonomiska krisen; när det var som värst var siffran på 27 procent. Något som naturligt har gått hand i hand med rastlösheten hos unga under karantän.

ETT SVÅRT ÅR FÖR OSS I ÄLDREOMSORGEN

M

itt 2020 har varit mycket upp och ned, ibland mycket svårt och stressande.

Det kändes bra i början av året, jag hade i slutet av 2019 börjat en utbildning inom turistbranschen.

Det kändes jättebra, jag hade fått en andra chans i livet.

Det var en kort utbildning, vilket också kändes bra eftersom jag fort vill komma vidare i livet och börja jobba. Vi hade två olika lärare; en yrkeslärare och en språklärare. Båda var bra och vi lärde oss mycket – det är mycket man ska hinna lära sig på 8 månader!

Det handlar inte bara om förvaring, utan vi ska förgylla de gamlas vardag. Vi ska hinna, orka och ta hand om demenssjuka äldre och vara ett stöd för deras anhöriga.

Jag är glad att jag får arbeta med så många bra kollegor på Midskogens äldreboende. Och tillsammans kommer vi att ta oss igenom denna pandemi. ■ Ann-Christine Holmström

L AY IQ S H A H :

HAR INTE KUNNAT A N R E T T Ä N Å P A V SO

Sen kom coronaviruset. Jag trodde det skulle försvinna fort, men istället blev det kaos. Hela tiden blev det svårare och svårare för oss. Efter några veckor fick vi börja läsa på distans hemifrån. Det var svårt när man ibland inte förstod frågorna.

Vi fick bara vara en dag i veckan i skolan.

Enligt kursplanen skulle vi ha praktik i en månad, men det fick vi inte på grund av att inga hotell kunde ta emot oss.

Jag lyckades dock få en praktik efter utbildningen var klar.

När vi började på skolan sa rektorn att det fanns många olika ställen som behöver folk med vår utbildning, men när covid-19 slog till fanns det inga jobb längre. Allt blev jättetråkigt och svårt. Utan covid-19 hade vi kunnat hitta något, men nu blev det nästan omöjligt.

Jag blev mer och mer stressad ju kortare tid det var kvar innan mitt uppehållstillstånd går ut. Den nya gymnasielagen innebär att vi är tvungna att hitta jobb inom sex månader efter utbildningen är slut, annars blir man utvisad.

Till slut fick jag ett jobb, men det räckte ändå inte, eftersom det bara var en timanställning. Migrationsverket kräver fast jobb eller vikariat på minst två år.

Jag blev jättestressad och har inte kunnat sova på nätterna, och det har varit nästan omöjligt att koncentrera sig på jobbet. Min kropp är där, men min hjärna är någon annanstans.

Foto: Matilda Eriksson

Foto: Elin Gauffin

MITT 2020

Sammanfattningsvis skulle jag säga att det gångna året har varit året av hopplöshet och förfall, inte bara för unga. 2021 skulle behöva bli året för reparation av 2020:s förödelse. Studier behöver arbetas ifatt, jobb behöver återskaffas och livsglädjen behöver återfås.

Mycket förväntas av det kommande året. Hoppas för allas skull att 2021 kan leverera. ■ Cesar Andersen Lindholm

A N N - C H R IST IN E :

Vi har haft turen att inte fått in smittan på huset, och jag säger turen för det handlar nog mest om det. En stor personalomsättning ökar smittorisken betydligt. Vi har haft tillgång till skyddsutrustning hela tiden, men för sent. De borde ha börjat med restriktionerna tidigare och de borde ha stängt för besökare tidigare.

Att jobba med skyddsutrustning på blir otroligt varmt, och munskydd kombinerat med visiret gör att svetten rinner. Jag hoppas verkligen att det blir en högre bemanning med fast personal och mindre timanställningar, och att politiker börjar agera för det som de står och säger i tv – för vi behöver mer kollegor med oss varje dag.

Men nu till slut verkar det lösa sig. Jag har fått mycket hjälp från en partimedlem i Rättvisepartiet Socialisterna och jag har till slut lyckats hitta ett jobb. Så nu känns allt lite lugnare.

Jag hoppas 2021 blir ett bättre år, att jag får fortsätta jobba, får permanent uppehållstillstånd och att livet kan få börja igen! ■ Layiqshah Najafi

MITT 2020

LARS:

till avtalet, som komplicerade saker. Hur skulle regeringen ställa sig till ett avtal som inte LO gått med på?

Direkt efter drog förhandlingarna om nya kollektivavtal äntligen igång. Retoriken från vårt förbund var uppskruvad och förhandlingarna verkade ha strandat. Strejkvarsel utlystes och för första gången började mina kollegor ta upp frågor om facket, strejk och förbättrade villkor med mig.

Tidigare hade det varit svårt att få till diskussioner om samhällets utveckling och fackens roll, men nu kom det naturligt.

Dagen för strejk drog sig allt närmre, på min mejl fick jag affischer att i egenskap av förtroendevald sätta upp på arbetsplatsen som försvarade strejken och skulle skänka styrka till oss.

Några timmar efter mejlet hade kommit kom beskedet att ett avtal nåtts. Vad hade arbetsgivarna backat på?

Avtalet som slutits skulle visa sig vara en lättmjölk. Lönehöjningar enligt det lågt satta märket, ingen ordentlig låglönesatsning, inga stärkta krav på att uppfylla heltidsnormen eller hårdare krav på att ha fasta anställningar. Svekavtalet möttes av många med uppgivenhet och på Handelsnytts Facebooksida blev det många ledsna och besvikna kommentarer, vissa bestående av ren ilska.

När Black Friday närmade sig gick Handels ut och varnade för att branschen inte tagit de nödvändiga försiktighetsåtgärder som krävdes under storhelger och pandemi. Kritiken syftade till att öka antalet riskbedömningar och anpassningar i butikerna för att säkra kunder och personal.

I samband med det blossade frågan om masker/visir upp inom Coop Norrbotten. På intranätet ledde diskussion och inlägg från Kommunikationschefen till att de anställda uppfattade det som ett förbud mot skyddsutrustning på våra arbetsplatser. Även masker och visir som den anställde själv sponsrade skulle vara förbjudet.

Skyddsombuden på flera arbetsplatser inom koncernen började organisera för att ändra på dessa regler och förbudet läcktes även till lokala media.

Efter den pressen som uppstod med mediabevakning och hotet från facklig organisering kom snart besked att Coop Norrbotten aldrig varit emot att anställda skyddar sig. Ett extrainsatt möte för alla skyddsombud sammankallades och där turades vd:n och kommunikationschefen om att be om ursäkt och förklara att det minsann aldrig varit något förbud.

Numera kan den anställde som vill ha skyddsutrustning prata med sin chef och sitt skyddsombud för en riskbedömning. Riskbedömningen skickas sedan vidare uppåt för att godkännas. Efter godkännande får butikschefen rätt att beställa in till den specifike anställde.

S A K C A T V A P O O C Å VI P R A G IN N R Ä K S D E N MED

Å

ret som anställd inom Coop Norrbotten började ganska lugnt, men med rädslan för LAS-försämringar hängandes över jobbet. Snacket gick om nya kollektivavtal som skulle förhandlas snart och om vi skulle få några förbättringar? Ganska snart blev snacket om det nya viruset som spreds.

Från en vecka till en annan exploderade försäljningen när människor började bunkra allt från konserverad frukt, korv och bönor till buteljerat vatten och toalettpapper.

Till en början fanns det inga krav från företaget på säkerhetsåtgärder, utan varje butik fick själva välja hur mycket man skulle anstränga sig för att hålla nere smittspridningen. På min butik fick personalen sin vilja igenom och plexiglas i kassan, handsprit vid in- och utgångar samt engångshandskar till kunderna fixades fram.

På veckodagarna började vi hålla butiken öppen en extra halvtimma innan normala öppettider för att låta de i riskgrupper handla ostört. Ungefär samtidigt fick vi höra att kollektivavtalsförhandlingarna skjutits upp till hösten.

Efter den initiala boomen med hamstring kom en period av lugn. Helt plötsligt sålde inte varorna i salladsbaren, och färdigmat blev kvar på hyllorna. Fler och fler företag hade börjat jobba hemifrån och lunchgästerna försvann. Fortfarande kom gymnasieungdomarna och köpte godis och energidryck varje dag runt lunch, men när även gymnasiebyn i Luleå började köra på distans försvann dessa.

När första vågen var som värst började handspriten och engångshandskarna ta slut. Vår butik hade framförhållning och hade köpt in stora dunkar med handsprit som skulle räcka länge. Engångshandskarna blev nu bara till för personalen, och kunderna fick ta med sina egna eller nöja sig med att sprita händerna. Precis innan sommarsemestrarna infördes också ”onlinehandling”.

Under sommaren lugnade saker och ting ned sig.

Smittspridningen avtog.

Med återgång till jobbet och höstens annalkande påbörjades den andra vågen. På många platser i landet blev den andra vågen värre än den första.

Under hösten sade vårt fack Handels tillsammans med övriga LO-förbund nej till arbetsgivarnas slutbud i förhandlingarna om LAS-försämringar. Dock sade PTK ja

Efter ett år av ökad försäljning trots pandemi och allt som kom med den fick vi besked att samtliga butiker i kedjan skall genomföra nedskärningar nästa år. Känns ju väldigt tacksamt att anstränga sig och riskera sin hälsa för att mötas med nedskärningar trots vinstår.

Förhoppningsvis blir nästa år något bättre. Med ett vaccin på gång kan vi förhoppningsvis snart vända den relativa stiltjen under pandemin i organiserad kamp på gatan. Kamp mot försämringarna i LAS, kamp mot marknadshyra, kamp emot rasismen och kamp för anslag till välfärden som faktiskt täcker behoven! 2021 kommer förhoppningsvis att bli ett kampens år. ■ Lars Bjersing

LO U I S E :

”VUNNIT V I K T I GA

F L E RA ” R A R G E S

N

u är avtalsrörelsen nästan över för i år, och ett nytt centralt avtal för spårtrafiken har skrivits under. Det hade kunnat vara betydligt bättre, och fackförbundet Seko uttrycker sig som att det skulle vara en seger att inte ens behöva varsla om strejk.

Då undrar jag; hur mycket mer hade vi kunnat få om vi hade varslat eller, ännu bättre, faktiskt gått ut i strejk?

Men avtalet har en del positiva sidor, som bland annat att arbetares rättigheter inte ska kunna försämras vid upphandlingar. Upphandlingar är standard inom tågbranschen, så det är en viktig fråga.

Seko fick även igenom en låglönesatsning, så att de lägst avlönade får högst löneökning.

Nu är det dags att diskutera fram de lokala avtalen. MTR, som är arbetsgivare inom Stockholms tunnelbana, kommer som vanligt att möta ganska hårt motstånd mot Seko klubb 111 som organiserar arbetarna inom tunnelbanan. Klubben, som är mer radikal än Seko i stort, har en tendens att inte ge efter och att ställa hårda krav.

Under året har klubb 111 vunnit flera viktiga segrar mot arbetsgivaren MTR. För sin långa kamp för att förbättra arbetsvillkoren för lokalvårdarna vann klubben årets jämlikhetspris. Lokalvårdarna har genom facklig kamp vunnit tarifflöner, månadslön istället för timlön för deltidsarbetare och betald semester istället för semesterersättning för deltidare.

Redan i början av året, innan covid-19 kom till Stockholm, påbörjade Seko klubb 111 förhandlingar om skyddsutrustning för personalen inom tunnelbanan. Klubben fick igenom flera åtgärder, bland annat att de som arbetar på plattformarna och andra platser där det rör sig folk fick tillfälliga nya arbetsuppgifter för att inte utsättas för smittorisk. Dessutom infördes engångshandskar och handsprit för personalen. Sjukintyg från åttonde sjukdagen samt förstadagsintyg slopades redan innan regeringen hade beslutat om det, tack vare fackliga krav.

Under våren var det tydligt att avtalsrörelsen behövde skjutas upp, men Almega Tågföretagen var inte intresserade av att skjuta upp lokala avtal. Dessa avtal reglerar bland annat lönerna, och utan ett lokalt avtal skulle arbetsgivarna kunna sänka lönerna rejält. Förhandlingarna om en förlängning av de lokala avtalen tog flera veckor, men till slut vann Seko och avtalen förlängdes.

I oktober gick Seko klubb 111 ut med ett stöduttalande för anställda på Pågatågens kamp mot hyvlade anställningar. Klubben har även gått ut med uttalanden mot inskränkningar av LAS och är beredd att ta ut medlemmarna i en politisk strejk för att försvara anställningsskyddet.

Under hösten försökte arbetsgivaren MTR införa försämringar i semesterförläggningen, där de bland annat skulle kunna lägga ut de anställdas semesterdagar där det passar företaget och utan de anställdas medgivande. Seko tog direkt en debatt med MTR om att detta bryter mot både semesterlagen och kollektivavtalet, som säger att alla ändringar gällande semesterförläggning måste godkännas av facket.

Frågan togs upp både i lokala och centrala förhandlingar, och klubb 111 planerade en demonstration utanför MTR:s huvudkontor. MTR gav dock upp i oktober och demonstrationen behövde inte genomföras.

Seko klubb 111 är en kämpande fackklubb, och även om arbetsgivaren MTR ständigt försöker tänja på gränserna möter de alltid motstånd. Nu är det dags att teckna ett lokalt avtal för tunnelbanans personal mellan facket och arbetsgivaren, och klubb 111 står upp för sina medlemmar och alla arbetare.

Jag hoppas och tror att klubben är beredd att gå längre än Seko centralt gjorde under förhandlingarna om spårtrafikavtalet. ■ Louise Strömbäck

MITT 2020

KLIMATET OCH MATEN

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

10

– ris, majs och vete – att försämras i takt med att klimatet blir varmare.

De stora bolagen som dominerar matproduktionen går emot behoven och driver på utsläppen. Livsmedelsförsörjningen riskeras därmed.

Foto: Hollandse Hoogte / Wim Klerkx

Grön omställning av

matproduktion ett klimatmåste

De stora källorna till jordbrukets klimatpåverkan sammanfaller ofta med andra miljöproblem som jordbruket orsakar. Industriell djurhållning gör att det idag används enorma mängder antibiotika. Inom EU används hälften av all antibiotika inom jordbruket. I USA är siffran 80 procent. Detta bidrar till det snabbt växande hotet att det uppstår antibiotikaresistens, det vill säga att vanliga infektioner som idag kan hanteras med en penicillinkur på nytt kan bli dödliga.

Tidigare var jordbrukslandskapet varierat. Det var bra för den biologiska mångfalden. Ett mer

Kilo CO2 per kilo livsmedel

Lax

Ägg

Pasta

Sill

Baljväxter

Potatis

Källa: WWF, data från Rise Klimatdatabas (2020)

Kyckling

Det finns flera anledningar till detta: • Den ökade köttproduktionen.

Köttkonsumtionen i världen lig-

ger på 350 miljoner ton och har fördubblats mellan 1988 och 2018. Fördelningen av köttkonsumtionen är extremt ojämn. I USA äts det cirka 100 kilo kött per år och person; i Indien är det några få kilo. Problemet med detta är att storskalig djuruppfödning kräver stora mängder foder, vilket orsakar koldioxidutsläpp. I delar av världen har skog avverkats för att ge plats för foderproduktion och bete. Idisslare, som kor och får, orsakar utsläpp av metan, en gas med mycket stor klimatpåverkan. Även gödsel kan orsaka utsläpp.

•M arkanvändning. Storskalig och ensidig odling av växter riskerar att utarma jorden. Det kol som lagrats i marken i form av växtdelar (mull) kan frigöras och gå ut i atmosfären. Detta är en stor källa till utsläpp.

• Både gödsel från djur och konstgödsel kan bidra till utsläpp av lustgas, en gas med mycket stor klimatpåverkan. Jordbrukets utsläpp av lustgas har ökat under de senaste årtiondena, enligt ny forskning.

• Den allt mer globala livsmedelsindustrin har gjort att transporterna skenat. En stor del av till exempel den torsk som äts i Europa tar omvägen via Kina där den fileas och paketeras.

Ris

U

tvecklingen av jordbruk och matproduktion under de senaste årtiondena är oerhört motsägelsefull. Å ena sidan har produktionen av mat ökat kraftigt. Dagens matproduktion är nog för att se till att ingen i världen behöver svälta. Idag finns också en omfattande kunskap om hur ett hållbart jordbruk bör bedrivas. Men å andra sidan kommer ständiga larm om det moderna jordbrukets baksidor. Dålig djurhållning, växande vattenbrist, riskfyllda förluster av biologisk mångfald och överanvändning av antibiotika är några få exempel.

Samtidigt som överflöd av mat är ett problem i delar av världen är risken överhängande att fler tvingas svälta. Sedan 2017 har antalet hungriga i världen stadigt ökat och i december varnade FN-organet World Food Program för att coronakrisen följs av en ”hungerpandemi”.

Det moderna jordbruket står också för en stor del av de totala utsläppen av växthusgaser. Beräkningarna varierar, men om man räknar in hela produktionskedjan med alla långväga transporter handlar det om drygt en fjärdedel av utsläppen.

Det har ökat de senaste årtiondena.

Ett alltför intensivt jordbruk med stor användning av konstgödsel och bekämpningsmedel slår hårt mot insekterna. En forskningsrapport som kom 2019 sammanfattade 73 studier av insektspopulationer. Den visade att 40 procent av världens insektsarter är på nedgång. Utan pollinerande insekter skulle ekosystemet kollapsa. I Maoxiandalen i Kina har bristen på insekter gjort att man tvingas anställa personal som pollinerar äppelträden.

Jordbruket kräver stora mängder vatten. Samtidigt finns en stor del av jordbruket i världen i områden där vattentillgången är knapp. Amerikanska NASA har gjort satellitmätningar som visar att vattnet håller på att ta slut i 20 av världens 37 största grundvattenreserver. Främsta orsaken är bevattning inom jordbruket.

Enligt klimatforskare inom IPCC kommer förutsättningarna för att odla de viktigaste grödorna

Det går att se att de senaste årens växande klimatprotester har haft betydelse för att sätta press även på stora bolag. Hamburgerkedjor har börjat satsa på vegetariska alternativ. Flera av de stora mejeriföretagen i Norden satsar på att kraftigt minska sin klimatpåverkan. Det är inte tillräckligt, men visar att klimatopinionen har betydelse.

I grunden kommer det att vara omöjligt att uppnå ett hållbart jordbruk med mycket liten klimatpåverkan så länge branschen styrs av storbolag som drivs av vad som står på sista raden i bokslutet.

Det kommer att krävas att samhället tar kontroll över storbolagen inom matsektorn och låter anställda och konsumenter styra inriktningen.

Då kan kunskapen och den tekniska kapaciteten snabbt inriktas på att ställa om till en livsmedelsproduktion som är lokalt förankrad och ger hela mänskligheten en säker tillgång till god mat med minimal klimatpåverkan. ■

Fläskkött

offensiv@socialisterna.org

storskaligt jordbruk, där samma gröda odlas på stora ytor, minskar den viktiga biologiska mångfalden och ökar risken för angrepp av skadedjur och sjukdomar.

Räkor

OFFENSIV

• Det går mat till spillo längs hela kedjan från jordbruk till hushållen. En rapport från Naturvårdsverket kommer fram till att spillet i Sverige uppgår till 127 kilo per person och år. Enligt statistiken står hushållen för den största delen av matsvinnet, men då ingår inte det ”oundvikliga” svinnet i industri, exempelvis går i stort sett allt hönskött förlorat och grönsaker som inte ser perfekta ut sorteras bort.

Nötkött

Det går inte att hejda klimatförändringarna om inte matens väg från åkern och ladugården till tallriken förändras i grunden. En fjärdedel av de utsläpp som påverkar klimatet kommer från produktionen av mat.

Kunskapen om hur utsläppen ska minskas finns. Men de stora bolag som dominerar matproduktionen driver snarare på utsläppen och skapar risker för livsmedelsförsörjningen.

Diskussionen om hur matproduktionen ska ställas om har mycket handlat om individuella beslut när vi går och handlar genom att köpa mat som är ”klimatsmart”. Särskilt har frågan om att äta mindre kött och mer vegetabilier stått i centrum.

Det ligger naturligtvis något i detta. Den ökade köttkonsumtionen är en viktig förklaring till de stora utsläppen från jordbruket. Det finns också hälsoskäl till att äta mer frukt och grönt och mindre rött kött.

Men de individuella valen i butiken förändrar inte de mekanismer som styr den internationella jordbruks- och livsmedelsbranschen.

Alla steg i produktionen domineras av multinationella storbolag. Dow DuPont (utsäde och bekämpningsmedel), Cargill (boskapsuppfödning, foder med mera), Deere & Company (jordbruksmaskiner), Nestlé (livsmedelstillverkning) är några exempel på koncerner med en omsättning på 100-tals miljarder.

Deras intresse är inte att ställa om till en hållbar matproduktion.

De har tvärtom ett direkt intresse av att försvara ett industriellt jordbruk, med stor användning av bekämpningsmedel och konstgödsel och där det finns ett behov av en stor fossildriven maskinpark.

28

11

4,8

3

2,6

2,3

1,6

0,8

0,6

0,5

0,1

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

11

Marknaden hindrar självförsörjning De senaste regeringarna har talat sig varma för mer livsmedelsproduktion i Sverige och ett hållbart jordbruk.

Men utvecklingen går åt fel håll. Jordbruket har gått tillbaka kraftigt sedan Sveriges EU-inträde och utsläppen ligger kvar på en hög nivå.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

Foto: form PxHere

I

början av 1990-talet var Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel 75 procent. Nu är siffran nere på 50 procent. EU:s stödsystem tillsammans med större utrymme för marknaden har lett till en massiv utslagning och en stark trend mot storskalighet. Tydligast märks detta i norra Sverige. I Norrbotten har alla slags jordbruk minskat kraftigt. Inte ens när det gäller potatis är den nordliga fjärdedelen av landet självförsörjande.

Detta undergräver möjligheterna att minska jordbrukets klimatpåverkan. Det är självklart att så mycket som möjligt av den maten bör produceras lokalt för att minska transporter och svinn.

Sverige sticker ut jämfört med Kapitalismen som system, med marknadsstyrning och ”konkurrenskraftigt” jordbruk, omöjliggör en grön omställning. grannlandet Finland. Trots att klimatet är ungefär detsamma och båda länderna är med i EU är konkurrenskraften att sätta in stora som är mindre än idag och kombiHärjedalens kommun har gått erbjuda stadsnära odlingslotter i olisjälvförsörjningsgraden i Finland mängder antibiotika för att kunna nerar djurhållning och växtodling. ett steg längre och skaffat ett antal ka storlek på förmånliga villkor.

80 procent. Sverige har gått längre hålla stora djurbesättningar på li- Det gör också att ett hållbart jord- kommunala kor, som mot ersättning En sådan politik skulle förstås i marknadsanpassning. Stödet till ten yta. Det är mer effektivt att ha bruk kommer att behöva betydligt sköts av en av kommunens bönder. innebära en konflikt med EU:s jordbruket i Finland är större. stora sammanhängande arealer för mer arbetskraft. Det skulle ge en Detta är exempel som borde spri- jordbrukspolitik. EU har visserkraftfull knuff för att minska de re- das. Självklart ska sådana initiativ ligen lanserat programmet ”Från De senaste regeringarna har talat spannmåls- eller grönsaksodling. sig varma för att matproduktionen ske i samarbete med de människor gård till gaffel”, där miljöambitiogionala klyftorna i landet. nerna har höjts. Men programmet ska öka. Alliansregeringen lansera- Klimatet gör att jordbruket i norra En förutsättning för att åstad- som arbetar inom jordbruket.

Men för att kunna spela en roll i innehåller fortsatt stöd till köttinde satsningen Matlandet Sverige och Sverige aldrig kommer att kunna komma en växande matproduktion S-MP-regeringen har tagit fram en producera lika mycket per hektar och ett hållbart jordbruk är en po- omställningen av jordbruket måste dustrin och riskerar att bidra till livsmedelsstrategi. I spåren på pan- som i södra Sverige, men ska ut- litik som bryter med uppfattningen kommunerna ha tillräckliga resur- en fortsatt utslagning av mindre demin har frågan om livsmedelsför- släppen kunna minska måste så- att jordbruket ska vara ”konkurrens- ser. Efter årtionden av åtstramning- jordbruk. dant som potatis och de vanligaste kraftigt”. Stödet till jordbruket måste ar är många kommuner i ett så pressörjning uppmärksammats än mer.

I livsmedelsstrategin betonas att grönsakerna odlas i hela landet. utformas så att bönderna får betalt sat ekonomiskt läge att resurser för Idag är klimatutsläppen från jordbruket 6,9 miljoner ton, 14 procent jordbruket ska leva upp till för den miljönytta de gör. framåtsyftande satsningar saknas. av de totala utsläppen i Sverige. miljömålen och bidra till Omställningen kommer en hållbar utveckling i hela Kommunerna skulle kun- Varje år försvinner ungefär 600 Den lilla minskning som har skett att kräva en brytning med na spela en stor roll i om- hektar jordbruksmark genom att sedan 1990 beror mest på att det landet. Samtidigt upprepas marknadsstyrningen och ställningen av jordbruket. det byggs bostäder, vägar, köpcen- produceras mindre. det att jordbruket ska vara ”konkurrenskraftigt”, vilEn del kommuner har höjt trum med mera. Jordbruksmark, Kunskapen finns om hur utsläpEU:s jordbrukspolitik. ambitionerna när det gäl- särskilt i närheten av tätorter, kom- pen kan minskas till en nivå som är ket är en motsättning.

Det som gör det industriella Självklart finns det all anledning ler att köpa lokalproducerade livs- mer att vara extremt viktigt i om- nära noll samt att delar av jordbruket jordbruket och de stora livsmedels­ att ta tillvara ny teknik och kunskap medel och väga in matens klimatpå- ställningen av jordbruket. Därför är till och med kan uppnå negativa utkoncernerna konkurrenskraftiga om djur och växter för att utveckla verkan. Men detta innebär idag ett det viktigt att säga nej till exploate- släpp. Men omställningen kommer är allt det som gör att jordbruket jordbruket. Men i grunden kom- många gånger svårt manövrerande ring av jordbruksmark. att kräva en brytning med markidag orsakar stor klimatpåverkan mer ett hållbart jordbruk att vara på grund av de snäva ramar som Kommunerna skulle istället kun- nadsstyrningen och EU:s jordbruksoch andra miljöproblem. Det ökar mycket mer utspritt, med gårdar EU:s upphandlingsregler skapar. na uppmuntra till odling genom att politik. ■

Nya ”potatisuppror” för närodlade grödor positiva steg framåt

D

et finns ett stort och växande engagemang för en mer hållbar matproduktion. Det kan bli en viktig kraft för omställningen.

På några år har REKO-ringarna spritts till många platser i landet. Modellen är enkel. Lokala producenter lägger ut det de kan erbjuda på sociala medier och beställningarna levereras på en fast tid varje vecka. Ett smidigt sätt att knyta ihop pro-

ducenter och konsumenter, som gör att de som tillverkar maten får betydligt bättre betalt än om de säljer via butikskedjorna.

På många håll har gemensamma odlingar startats. En mindre folkrörelse har växt fram kring fröbyten. Det bidrar till att äldre sorter av grönsaker bevaras. Ett viktigt genetiskt sparkapital när klimatet förändras.

I spåren på coronapandemin startades potatisupproret i Söderhamn, 103 år efter

det första potatisupproret i Söderhamn, revolutionsåret 1917. Syftet var att öka självförsörjningen av livsmedel i allmänhet. I år delade föreningen Närodlat bland annat ut 12 ton sättpotatis till de som vill börja odla.

Detta är en mycket positiv utveckling. Att ta tillvara ett intresse av odling hos många människor och att hitta sätt att knyta ihop producenter och konsumenter är betydel-

sefulla pusselbitar i omställningen. Men den verkligt stora potentialen finns om engagemanget för odling kombineras med att driva politiska krav både lokalt och på riksplanet.

De lokala grupperna kan hålla koll på att det inte byggs på jordbruksmark och ställa krav på kommunernas inköp. Gemensamt kan de ställa krav på ett stopp för dagens marknadsinriktade politik. ■

KLIMATKRISEN

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

12

Klockan tickar för klimat

Ett 70-tal av världens regeringschefer hade mycket litet att visa upp på femårsdagen av Parisavtalet den 12 december, då FN:s digitala Klimatambitionsmöte hölls med Boris Johnson som ordförande. På grund av coronapandemin har det COP26-toppmöte som skulle ha hållits i Glasgow vid denna tid skjutits upp. Nu har de länder som undertecknat Parisavtalet fått ytterligare ett år på sig att skärpa sina nationella planer. Men tilltron till att de ens ska komma i närheten av vad som krävs är låg bland både aktivister och forskare.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

Flera delar av världen har under 2020 upplevt nya extrema värmerekord på land, till sjöss och allra mest spektakulärt i Arktis. Längs Rysslands arktiska kust var medeltemperaturen 12 grader över det normala under november, efter att under oktober ha legat 7 grader

sakta höjs, har triggat ett rekordstort antal orkaner i Atlanten och förödande tyfoner i Stilla havsområdet. Översvämningar i delar av Afrika och Sydostasien ledde till massiva folkförflyttningar och undergrävd livsmedelssäkerhet för miljoner.

Skogsbränder har också härjat mycket stora områden i Australien, Sibirien, USA:s västkust och Sydamerika, som i sin tur har bidragit till nya stora utsläpp av växthusgaser.

Att utsläppen på grund av pandemins ekonomiska konsekvenser beräknas ha dippat med sju procent under 2020 har inte hindrat koncentrationen av växthusgaser i atmosfären att växa snabbare än någonsin tidigare från 400 miljondelar (ppm) 2015 till en ny rekordnivå i år på 412 miljondelar, 48 procent över den förindustriella nivån.

Förra gången jorden upplevde en jämförbar CO2-koncentration var enligt forskarna för 3-5 miljoner år sedan, då temperaturen var 2-3 grader varmare och havsnivån 10-20 meter högre än nu. Enligt WMO:s generalsekreterare kan det redan i närtid bli ännu värre, med en chans på fem att den globala temperatur­ ökningen tillfälligt överstiger 1,5 °C redan innan 2024.

Parisavtalets länder får nu på grund av coronapandemin ytter­ ligare ett år på sig att meddela skärpta klimatambitioner innan det uppskjutna COP26-toppmötet som skulle ha hållits i Glasgow i början av december blir av, för att komma närmare Parisavtalets globala netto-

För att klara 2 grader krävs enligt FN:s klimatpanel tredubblade ansträngningar och för 1,5 grader femdubblade. över det normala.

Omkring 300 000 människor beräknas redan under 2018 ha dött på grund av extrem värme. Det är en 54-procentig ökning på två årtionden, samtidigt som potentialen för världens skördar under samma tid beräknas ha minskat med mellan 2 och 6 procent.

Till detta kommer att havens uppvärmning, förutom att de försuras, polarisarna tinar och havsytan

noll-mål till senast 2050.

En sammanställning av dagens nationella mål, som de flesta stater dessutom har gjort lite för att underbygga med konkreta delmål, pekar enligt FN mot en global temperaturökning på 3,2 grader C snarare än Paris-avtalets mål om väl under 2 grader och helst 1,5 grader. För att klara 2 grader krävs enligt FN:s klimatpanel tredubblade ansträngningar och för 1,5 grader femdubblade.

Foto: Natalia Medina

”I

dag firar våra ledare sina skamlösa kryphål, sina tomma ord, sina avlägset otillräckliga mål och sin stöld och förstörelse av våra nuvarande och framtida livsvillkor – och kallar det ’ambitioner’”, skrev Greta Thunberg i ett skarpt uttalande om mötet.

Samtidigt visar en ny alarmerande rapport om den globala uppvärmningen från den meteorologiska världsorganisationen WMO att bakgrunden inte kunde vara mer oroande. Den senaste tioårsperioden har varit den i särklass varmaste som någonsin har uppmätts och de senaste sex åren sedan Parisavtalet 2015 de sex varmaste.

Den globala temperaturen 2020 beräknas enligt WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas bli cirka 1,2 °C varmare än nivån före 18501900. Det hittills varmaste året 2016 sammanföll med en stark El Niño-händelse, då passadvindarna och det varma ytvattnet i Stilla havet vänder västerut och höjer jordens medeltemperatur. År 2020 ser ut att bli nästan lika varmt eller rentav varmare, samtidigt som världen närmar sig tipppunkter då uppvärmningen kan bli ohejdbar.

Det krävs en bred allians mellan unga klimataktivister, fackföreningar, ursprungsfolk och sociala rörelser för ett helt annat slags syste

Världens ledande Earth Science-­ forskare varnade redan förra året för att vi kan vara nära en hotande kaskad av tippunkter, som inom en nära framtid kan göra uppvärmningen okontrollerbar.

I ett öppet brev inför det digitala klimatambitionsmötet den 12 december uppmanade 250 forskare från 30 länder på nytt de politiska beslutfattarna att förhindra en hotande samhällskollaps orsakad av annalkande klimat- och miljökatastrofer. ”Några av oss anser övergången till ett annat samhälle vara möjlig”, tillade de och uppmanade makthavarna till svåra diskussioner och kraftfull handling samt att minska sitt medansvar för den skada som annars uppkommer.

Vissa fromma förhoppningar knyts till att USA med Joe Biden får en ny president som i alla fall ger en läpparnas bekännelse till klimathotet som ”mänsklighetens största utmaning”. Under valrörelsen presenterade Biden en rad klimatlöften, som exempelvis 1 700 miljarder kronor i gröna energioch infrastrukturinvesteringar de

fyra första åren, en helt fossilfri energisektor till 2035, ett moratorium mot ny utvinning av olja och gas i Arktis, stimulanser för utfasning av bensin- och dieseldrivna bilar (ingen tidsplan ännu), nya snabbtåg och elnät. Även om han alls kan få en majoritet för förslagen i kongressen är svagheterna uppenbara. Inget stoppdatum sätts för vare sig bensindrivna fordon, borrning efter olja och gas på privata marker, skadliga biobränslen eller export av till exempel naturgas. Att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle 2050 förutsätter enligt Bidens plan också att både massiva trädplanteringar kan genomföras och nya tekniker för koldioxidavskiljning i enorm skala ska lyckas.

Samma svagheter både vad gäller falska lösningar (aningslös tilltro till koldioxidavskiljning, handel med utsläppsrätter) och helt otillräckligt tempo genomsyrar de skärpta mål som EU:s stats- och regeringschefer antog i december. Beslutet att för EU som helhet uppnå noll i nettoutsläpp

2050 via ett skärpt etappmål att höja kravet på minskade utsläpp 2030 från 40 till minst 55 procent, devalveras direkt av att denna minskning räknas från 1990. Sedan dess har EU-länderna redan minskat sina utsläpp med 24 procent.

Att som EU-parlamentet föreslagit skärpa målet från 1990 till minst 60 procent 2030 eller som den svenska regeringen ville till 65 procent, vilket även det är helt otillräckligt, var aldrig aktuellt. Än mer otillräckliga är Kinas nya mål om noll i nettoutsläpp till 2060 och en minskad andel utsläpp per procent i ökad BNP till 2030.

Och även om Indien, som idag är världens tredje största utsläppsland efter Kina och USA, har en relativt stark tillväxt av förnybar elproduktion som kan dämpa utsläppen från kraftverk och transporter kommer enligt analytiker inom International Energy Agency Indiens förväntade industriella tillväxt ”att öka kolförbrukningen nästan fyrfaldigt, vilket inte bara kommer att öka luftföroreningarna utan också kan fyrdubbla koldioxidutsläppen”.

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

13

tet på en beboelig planet period när människors påverkan på allvar har börjat rubba den relativa klimatstabilitet som har rått i mer än 11 000 år under den geologiska epoken holocen efter den förra istiden.

Det är minst sagt vanligt att slappt skylla detta på den snabba befolkningstillväxt som har skett under de senaste årtiondena. Men, som de Earth Science-forskare som har lanserat begreppet antropocen själva påpekar, är detta en falsk slutsats, då ”den rikaste miljarden människor producerar 60 procent av växthusgaserna, medan de fattigaste tre miljarderna (där större delen av befolkningstillväxten skett) bara producerar 5 procent”.

em. Den socialistiska insikten kommer att växa om att vi inte kan kontrollera och demokratiskt planera vad vi inte tillsammans äger.

Den brittiska regeringen anser sig ha tagit ledningen i kampen för klimatet med en ny tiopunktsplan för ”en grön industriell revolution”.

Denna ska enligt Boris Johnson säkra en kurs mot noll i nettoutsläpp 2050 och minska utsläppen med 68 procent till 2030 – dock inte från idag, utan med de 45 procent som utsläppen redan har minskat sedan 1990. Det är en plan som en av Storbritanniens och världens ledande klimatforskare, Kevin Anderson, sågar jäms med fotknölarna, ”ett retoriskt blomster som framtida generationer kommer att betala dyrt för”. Det är en kritik som i lika hög grad skulle kunna riktas mot Sveriges klimatplaner.

En hel del kan vid första anblick verka positivt. Mycket uppmärksamhet har kopplats till planens löfte om att, liksom januaripartierna i Sverige vill göra, sätta ett stoppdatum för försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar till 2030.

Men som Anderson konstaterar är detta en ”fördröjningstaktik” som låser in utsläppen från per-

sontransporter i ytterligare två decennier. Vad som istället krävs är ett skifte från flyg till järnväg och i större städer från privatbilism till kollektivtrafik, cyklar och hyrbilar.

Politikernas tal om ”netto noll”-­ utsläpp till 2050 innebär att fossila bränslen tillåts fortsätta långt in under andra hälften av seklet, vilket kräver avlägsnande av koldioxid från atmosfären i oöverträffad skala. Om det ens går, och i så fall till enorma kostnader.

För en rimlig chans att stanna under två grader och undvika en kaskad av tippunkter i jordens ekologiska system måste utvecklade länder som Storbritannien, USA, Sverige och andra EU-länder gå före med omedelbara och djupa minskningar av utsläppen från alla sektorer.

Enligt 2020 års ”produktionsgapsrapport” från Stockholm Environment Institute måste världen som helhet minska produktionen av fossila bränslen med 6 procent per år för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, medan ländernas planer istället

pekar mot en genomsnittlig årlig ökning på 2 procent. Men detta är den genomsnittliga utmaning som inte tar hänsyn till ”klimaträttvisa” gentemot fattigare länder.

Allt fler rapporter visar att ”mänsklighetens” allt mer enorma ekologiska fotavtryck inte bara handlar om de förödande konsekvenserna av fossila bränslen, något som till exempel Karl Marx uppmärksammade redan i 1800-talets kapitalistiska jord- och skogsbruk.

Enligt en studie av israeliska forskare som i oktober i år publicerades i tidskriften Nature väger den materia som bearbetats av människor (kallad antropogen massa) i form av till exempel byggnader, infrastruktur, maskiner och fordon idag lika mycket som all levande biomassa på planeten. Enbart mängden plast uppskattas väga mer än massan av alla landdjur och marina varelser tillsammans.

Studien backar upp den geovetenskapliga forskningens tal om ”antropocen” (människans tidsålder) som en beskrivning av den

Oxfam Sverige redovisar i sin rapport Svensk klimatojämlikhet att de 10 procenten med högst inkomst i Sverige släpper ut fyra gånger mer per person än de 50 procenten med lägst inkomst, och 24 gånger mer per person än de som befinner sig i den fattigaste hälften av jordens befolkning.

Det är utsläpp som på alla sätt drivs på av en skatte- och subventionspolitik som gynnar kapitalinkomster, ägande av stora privata villor, köp av stora elbilar och flygresor på bekostnad av järnvägstrafik.

Som till och med en ledare i DN den 17 december uppmärksammar under rubriken ”Klimatavtryck tankat med skattepengar” finansierar den svenska staten inte bara olönsamma flygplatser i Sverige, utan bidrar även via Exportkreditnämnden till projekt i stil med ett stort flygplatsbygge i Vietnam, under förutsättning att svenska företag gynnas.

G20-länderna, där Sverige representeras av EU, gav mellan 2013 och 2016 exportkrediter för 38 miljarder dollar till investeringar i utländska kolprojekt, medan betydligt mindre, 25 miljarder dollar, gick till investeringar i förnybar energi.

Som Stockholm Environment Institute påpekar har penningrullningen till fossil industri snarast förstärkts sedan dess, inte minst av både regeringarna och centralbankerna under pandemin.

Enligt Will Steffen, som lett den grupp forskare som lanserat begreppet Antropocen, är det ”som de stora accelerationsmönstren visar de rika ländernas industrikapitalister, inte ’mänskligheten som helhet’, som bär det största ansvaret för Antropocen”.

Under pandemin har regeringarna hittills satsat 12 200 miljarder dollar i krisstöd, varav det mesta har handlat om att hålla företagen under armarna. Beräkningar från forskare i Storbritannien, Tyskland och USA, som redovisats i tidskriften Science, visar att om en tiondel av den summan användes i rik-

tade klimatåtgärder och investeringar varje år de kommande fem åren skulle med stor sannolikhet 1,5-gradersmålet nås till 2030.

Vad de förbiser är att det inte räcker med att ”bara” byta ut fossila bränslen mot ”business as usual” på förnybara drivmedel. För att inom ett par decennier uppnå noll­ utsläpp i de rika länderna krävs en så genomgripande förändring till ett hållbart samhälle, att detta blir oförenligt med ett produktionssätt som bygger på konkurrens och kapitalistiska vinstintressen.

Allt fler förstår att det med den knappa ”kolbudget” som återstår krävs en radikal omställning på alla områden. Från privatbilism till gratis kollektivtrafik inom alla större städer. Från flygtrafik till järnväg. Från subventioner av stora villor till en politik för allas rätt till bra och överkomliga bostäder i maximalt energisnåla nollhus.

Från en vinststyrd och extraktivistisk plundring av naturresurserna i ett köp- och slängsamhälle till en demokratiskt planerad och behovsstyrd industri som bygger på återvinning och stram hushållning. Från privat lyxkonsumtion till offentlig service och kultur.

Från ett samhälle som slits isär av extrema klyftor mellan rika och fattiga till radikal utjämning.

Kring en rad av dessa frågor kommer säkert också massiva rörelser åter att organiseras i takt med att pandemin släpper sitt grepp. Vissa eftergifter kan också framtvingas, särskilt om en tillräckligt bred allians kan smidas mellan unga klimataktivister, fackföreningar, ursprungsfolk och sociala rörelser.

Den rikaste miljarden människor producerar 60 procent av växthusgaserna, medan de fattigaste tre miljarderna (där större delen av befolkningstillväxten skett) bara producerar 5 procent.

Men allt fler kommer också att förstå att människornas och naturens behov inte kan sättas framför vinstintressena, utan att vi också i massiv skala måste organisera oss politiskt för att bryta bankernas och storföretagens makt över ekonomin. Den socialistiska insikten kommer att växa om att vi inte kan kontrollera och demokratiskt planera vad vi inte äger tillsammans. ■

INTERNATIONELLT

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

14

Latinamerika:

Utbrett missnöje och fortsatt kamp Foto: IberICONnect

Den långa kampen i Chile ledde till folkomröstning om omskrivning av grundlagen från Pinochetdiktaturens tid, som 78 procent röstade ja till.

Förra året utmanades Latinamerikas högerregeringar och dess nyliberala politik av en våg av protester och folkresningar. Arbetare, ungdomar, kvinnor, ursprungsbefolkningen och fattigbönder reste sig mot fattigdom, klyftor, nedskärningar, korruption och auktoritära regeringar, som i Chile, Ecuador och Puerto Rico. Även i år har Latinamerika skakats av protester och kampen har också vunnit betydelsefulla segrar. Men utbrottet av coronapandemin ledde i flera länder till en paus i protesterna samtidigt som hälsokrisen och det ekonomiska raset spädde på motsättningarna och den sociala krisen.

MARCUS KOLLBRUNNER

lsr@lsr-cit.org (ISA Brasilien)

K

apitalismens kris och orättvisor blir allt tydligare för en stor del av befolkningen, speciellt bland ungdomar. Men även om stödet för vänstern växer på flera håll saknas ännu ett socialistiskt alternativ i masskala, som kan matcha kampviljan från massorna med ett program som bryter igenom detta ruttna systems skrankor. Denna avsaknad av alternativ visades i de viktigaste massrörelserna från ifjol.

I Ecuador valdes år 2017 Lenin Moreno till president som efterträdare för Rafael Correa och hans ”medborgarrevolution”. Moreno bröt dock med Correa och sökte ett närmande med USA med nyliberala reformer.

När han ifjol försökte få igenom ett paket som skulle leda till prishöjningar på bränsle och transporter utbröt massprotester. Den folkliga revolten mellan den 3 och 13 oktober tvingade Moreno att fly från huvudstaden Quito, som togs över av den folkliga revolten bestående av ungdomar, kvinnor och arbetare, där CONAIE (som samlar organisationer som representerar ursprungsbefolkningarna) spelade en viktig roll. Moreno drog tillbaka paketet och öppnade förhandlingar

med representanter för protesterna, som gick med på att förhandla och att regeringen skulle få sitta kvar.

I Chile bröt protester ut den 18 oktober ifjol mot Piñeras högerregering efter höjda kollektivtrafikspriser. Protesterna började bland ungdomen, men spreds och antog en mer allmän karaktär. ”Det handlar inte om 30 pesos, utan om 30 år”, som demonstranterna uttryckte det; om årtionden av nyliberalism, klyftor och auktoritärt styre. Demonstrationerna möttes av extrem polisbrutalitet. Tiotals dödades och hundratals förlorade synen på minst ett öga då poliserna medvetet siktade mot ansiktet med gummikulor. Men förtrycket bara piskade upp motståndet, som inkluderade en generalstrejk.

Till slut tvingades Piñera att backa. Han bad om ursäkt, drog tillbaka prishöjningen på kollektivtrafiken, sparkade ministrar och utlovade reformer som höjda pensioner och sänkta medicinpriser.

Han lovade dessutom att utlysa en folkomröstning för att inleda en omskrivning av grundlagen. Det har länge varit en viktig fråga, då den nuvarande grundlagen är från Pinochetdiktaturens tid.

Många inom rörelsen såg det hela som en manöver från Piñera för att sitta kvar och ville att han skulle bort; att han borde ställas till svars för våldet mot demonstranterna.

Men oppositionspartierna räddade regeringen och slöt ett avtal om att hålla en folkomröstning om hur grundlagsändringen skulle gå till.

Regeringen vann tid och fick i avtalet igenom att grundlagsändringar måste ha två tredjedels majoritet.

Det gör att en minoritet kan blockera förslag som att införa ett offentligt pensionssystem, istället för dagens helt privatiserade system som dömer den stora majoriteten av befolkningen till att bli fattigpensionärer.

Men även innan folkomröstningen återupptogs massprotesterna, med hundratusentals på gatorna. Detta hjälpte till att säkra en stor seger för förändring i omröstningen. Med ett rekordhögt valdeltagande röstade 78 procent för att ändra grundlagen och 79 procent för att det ska göras genom val till en speciellt folkvald församling (motförslaget var att hälften av den konstituerande församlingen skulle utgöras av nuvarande senatorer).

Colombia skakades också av massprotester mot Ivan Duques högerregering, med flera generalstrejker i slutet av förra året. Det följdes av svidande nederlag i lokalvalen för Ivan Duques och den förre presidenten Álvaro Uribes parti, Demokratisk Center, inklusive i de två största städerna Bogotá och Medellín.

Protesterna återupptogs efter att en ung demonstrant greps och dödades av polis den 8 september i år. Ytterligare 13 dödades när poliserna sköt skarpt mot protesterna emot polisvåldet dagen efter.

Det ledde till nya nationella strejkdagar i oktober och november med tiotusentals fackligt ak-

tiva, lärare, studenter, urinvånare och andra på gatorna för att protestera mot polisvåldet, morden på människorättsaktivister och regeringens nedskärningspolitik.

I Peru fortsätter den politiska krisen efter avslöjanden om hur landets presidenter har varit inblandade i korruptionsskandaler med brasilianska byggjättar.

Alla presidenter valda sedan år 2000 sitter i fängelse för korruption, förutom Alan Garcia som begick självmord. Den senast valda presidenten, Pedro Pablo Kuczynski, valdes 2016 och avgick 2018 för att senare fängslas.

Hans vice, Martín Vízcarra, tog då över presidentposten, men fälldes genom en parlamentarisk kupp i november. Parlamentets talman Manuel Merino, som ledde riksrätten, tog då över, men tvingades avgå efter fem dagars massprotester.

Ett annat land som har skakats av massprotester nyligen är Guatemala. Protester bröt ut mot den

mer reaktionär höger. Figurer som Trump, Orbán och Erdoğan har sina motsvarigheter i Latinamerika, som Bolsonaro i Brasilien.

I flera länder på kontinenten satt redan högerregeringar med starka auktoritära drag vid makten, som i Colombia och Chile.

Vi har även sett flera fall av statskupper från högern den senaste perioden. Även om det inte har lett till militärdiktaturer som på 1960-80-talen utgör de ett hot och ökar förtrycket mot aktivister.

Sedan kuppen mot Zelaya i Honduras 2009 såg vi kupperna i Paraguay 2012, i Brasilien 2016, flera försök i Venezuela och kuppen ifjol mot Evo Morales i Bolivia. Det kom efter presidentvalet den 20 oktober ifjol, då Evo Morales försökte vinna ett fjärde mandat, trots att han förlorade en folkomröstning som skulle tillåta ytterligare ett omval.

En från början förvirrad rapportering av valresultaten togs som bevis för valfusk (vilket senare undersökningar tillbakavisade) och

Så länge det kapitalistiska systemet är intakt kommer högern att försöka slå tillbaka. konservative presidenten Alejandro Giammatteis budget, då regeringen prioriterade stora byggprojekt som gynnar storföretag istället för fattigdomsbekämpning, vård och utbildning. Protesterna i november ledde till att delar av kongressbyggnaden sattes i brand och talmannen drog då tillbaka budgeten.

Alla dessa massprotester har en motsida. Det återspeglar en växande polarisering i samhället och en kris för det politiska systemet som också har krattat manegen för en motreaktion och framväxt av en

kuppen tog form av en polisrevolt och attacker från fascistiska grupper som följdes av en uppmaning från militärledningen om att Evo Morales borde avgå.

Kuppen möttes av folkligt motstånd, där drygt 30 dödades av repressionen. Morales avgick och lämnade landet och hans parti skulle senare försöka göra upp med Jeanine Áñez, som tog över presidentposten, om datum för nya val.

Men valdatumen sköts upp tre gånger, med coronapandemin som argument. Det ledde till nya massprotester i augusti, med 10 dagar

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

15

Precis som i Chile var protesterna viktiga för att mobilisera det folkli­ ga motståndet och säkra valresulta­ tet. Luis Arce, kandidat för Morales parti MAS, vann valet redan i för­ sta valomgången med 55 procent av rösterna, ett bättre resultat än vad Morales hade haft ett år innan.

Den yttersta högerns kandidat Ca­ macho fick 14 procent av rösterna och fortsätter att vara ett hot.

Bolivia visar begränsningarna i att försöka genomföra sociala för­ ändringar utan att bryta med det ka­ pitalistiska systemet och dess makt­ strukturer. De sociala reformerna kommer att vara otillräckliga för att i grunden förbättra situationen för de fattigaste. Så länge det kapitalis­ tiska systemet är intakt kommer hö­ gern att försöka slå tillbaka.

Det var även fallet med andra regeringar som hade en mer radi­ kal profil, som Rafael Correa i Ecu­ ador och Hugo Chávez i Venezuela.

Venezuela har i flera år varit i en ex­ trem ekonomisk och social kris. De sociala projekten saknar medel och inflationen är skyhög. Trots den ra­ dikala retoriken försöker Maduro, Chávez efterföljare, göra upp med en del av den mer moderata högern och företagsledare, medan en mer reaktionär höger försöker störta honom med stöd av regeringarna i USA, Brasilien och Colombia.

Men inte heller den mer mo­ derata vänstern, de gamla arbetar­ partierna som är mer integrerade i systemet, kommer undan. Det sågs i Brasiliens fall, där socialdemokra­ tiska PT blev en del av det korrupta partisystemet, men sveptes undan av en parlamentarisk kupp som se­ dan beredde vägen för den reaktio­ näre Bolsonaro.

Där är en varningssignal för vad som kan hända med nyligen valda vänsterregeringar, som Arce i Bo­ livia, Lopes Obrador i Mexiko och Fernándes/Kirchner i Argentina.

Lopes Obradors seger i presi­ dentvalet 2017 var ett viktigt steg, men hans reformer är alldeles otill­ räckliga för att i grunden förändra situationen. Det är upp till facken och de sociala rörelserna att bygga en ny socialistisk vänster genom den kamp som nu äger rum, som kan dra lärdomar av försöken att styra inom systemets ramar.

Valet i Argentina ifjol var ett uttryck för missnöjet med nylibe­ ralismen och president Macri, som sågs som en modell för en ny hö­ ger, likt Macron i Frankrike, som skulle leda till stabilitet istället för extremhögerns turbulens.

Macri kunde varken undvika ekonomisk kris eller folklig vrede mot hans nyliberala attacker. Efter fem generalstrejker kom nederlaget

Foto: Chico Bezerra/PJG

av strejker och vägblockader från den fackliga centralorganisationen COB, samt bonderörelser och rö­ relser som representerar ursprungs­ befolkningen. Även dessa protester möttes av repression och attacker från fascistiska grupper, med brand­ attentat mot COB:s kvinnobonde­ organisations kontor.

Brasilien är efter USA det land med flest antal döda i covid-19. Bolsonaro har likt Trump kraftigt underminerat smittbekämpningen och misstrott experter.

i valet den 27 oktober ifjol. Cristina som lever i fattiga områden i trånga nalism”, där de rika länderna lägger Kirchner, som var president under bostäder och ofta utan rinnande beslag på nästan allt tillgängligt vac­ 2007-15, kom nu tillbaka som vice vatten, utgjorde en dödlig mix. Att cin. För att säkra vaccin och vård till Alberto Fernández. stanna hemma från jobbet var inte åt alla krävs kamp för att förstatli­ Men landet är i fortsatt kris, vil­ ett alternativ för många. Inte heller ga läkemedelsindustrin och stoppa ket förvärras av pandemin. Ekono­ att jobba hemifrån, med undermå­ privatiseringen av vården, för ett min är inne på tredje året i rad av ligt internet om ens det. offentligt sjukvårdssystem åt alla. recession, med ökad arbetslöshet, Brasilien har världens näst störs­ hunger och en olöst skuldkris. ta antal dödade av viruset efter Kontinenten har även sett antalet I början av december antogs en USA, med Mexiko på fjärde plats. miljökatastrofer öka den senaste lag som innebär att de 12 000 ri­ Peru ligger på andra plats vad gäller tiden. Det återspeglar den ökade kaste ska betala engångsskatt för antalet döda som andel av den tota­ rovdriften på miljön och klimat­ att bekosta smittbekämpningen la befolkningen. Men mörkertalet förändringarna. Flera delar av och bidrag till fattiga och kontinenten drabbas av ökad småföretag. Det är ett väl­ I många av de fattigare torka på grund av minskat kommet steg, men kommer regn, samtidigt som storföre­ länderna kommer inte att räcka långt. tag lägger beslag på allt större vaccineringen inte att delar av vattentillgången till En viktig seger för de se­ naste årens massiva kvinno­ komma igång på riktigt gruvdrift och storjordbruk.

Det senaste året har vi sett rörelse, symboliserad av gröna ens under 2021. ett rekordstort antal orkaner dukar, var att underhuset den 11 december röstade för den lag som är stort, som i fallet med Ecuador, som har drabbat Centralamerika tillåter abort fram till och med den där begravningstjänsten kollapsa­ och Karibien. I år drabbades Ar­ 14:e veckan. Idag är abort bara lagligt de i Guayaquil, landets största stad. gentina och Paraguay av jättelika om kvinnans liv är i fara eller i våld­ Liken som lämnades på gatorna gräshoppssvärmar som har hotat skördar. täktsfall. Förslaget måste röstas om i kom sällan med i statistiken. senaten, där en legalisering av abort Nu när vaccinet har börjat kom­ Bolsonaros politik för att upp­ förlorade år 2018. Men det folkliga ma de rikaste länderna till del kom­ muntra skövlingen av Amazonas, trycket har stärkts sedan dess. mer på nytt orättvisorna att göra med minskad budget för de myn­ sig gällande. I många av de fattigare digheter som bekämpar miljöförstö­ Latinamerika har varit ett av de mest länderna kommer vaccineringen ring, har lett till en ökning av skogs­ drabbade områdena av coronaviru­ inte att komma igång på riktigt ens skövling och rekordmånga bränder i Amazonas och världens största våt­ set. En otillräcklig sjukvård, försva­ under 2021. gad av årtionden av nyliberal politik, Tedros Adhanom, WHO:s gene­ marksområden, Pantanal. Allt som tillsammans med tiotals miljoner raldirektör, varnar för ”vaccinnatio­ oftast är det ursprungsbefolkningen

som står i spetsen för att stoppa mil­ jöförstöringen.

Allt pekar på att 2021 kommer att bli ett nytt stormigt år. Alla faktorer som har präglat det senaste året är kvar. Pandemin kommer inte att lösas på kort sikt. Inte heller den ekonomiska krisen eller krisen för miljön. Det innebär fortsatt politisk och social kris. Men det innebär också ett fortsatt folkligt motstånd.

Utmaningen är att samla detta motstånd bakom ett politiskt alter­ nativ, som kan ge svar till alla dessa kriser och det system som ligger till grund för dessa. Mot kapitalismens växande barbari måste vi bygga ett socialistiskt alternativ. ■

international socialist alternative

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

INTERNATIONELLT

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

16

människor världen över kommer att hamna i extrem fattigdom och öka den del av världens befolkning som lever på mindre än 1,90 dollar per dag, från 8,4 till 9,1 procent.

Enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) förlorades närmare 500 miljoner heltidsarbeten bara under det andra kvartalet 2020. Denna förödelse är koncentrerad till de mest utsatta, låglönearbetare, migrerande arbetare och informella arbetare. Kvinnor, som representerar 39 procent av den globala arbetskraften, står för 54 procent av de jobb som förlorats.

Ett viktigt villkor för de privata läkemedelsföretagen att utveckla vacciner på så kort tid var att de översvämmades med offentliga resurser.

tidsålder har inletts ”Låt oss dock inte smickras överdrivet på grund av våra mänskliga segrar över naturen. För varje sådan seger hämnas naturen på oss.” F. Engels 1883, Naturens dialektik.

Många kommer att ha känt sig lättade över utvecklingen av en första generation av covid-19-vacciner. Vilken vittnesbörd om den moderna vetenskapens förmåga! Tyvärr har infektionerna fortsatt att öka, med rekordmånga människor som dör och nya lockdowns.

ERIC BYL international socialist alternative

D

LSP/PSL (ISA Belgien)

et verkar som om viruset hämnas, påminner oss om att det inte är över ännu.

Covid-19 kom ovanpå miljökatastrofer och en förvärrad social nöd.

Den avslöjade bristen på politisk trovärdighet och utlöste den hotande ekonomiska depressionen.

Pandemin har kastat kapitalismen i en virvelvind av kris av aldrig tidigare skådade proportioner, med dramatiska konsekvenser för alla aspekter av livet och som slukar alla delar av planeten.

Utvecklingen av vacciner kommer att användas av kapitalismens förespråkare för att hävda att det är resultatet av privata initiativ, av konkurrens mellan olika privata aktörer, på den fria marknaden. I verkligheten var ett viktigt villkor för de priva-

ta läkemedelsföretagen att utveckla vacciner på så kort tid att de översvämmades med offentliga resurser.

USA:s hälsovårdsdepartement har ensamt bidragit med 10,6 miljarder dollar. Moderna fick över 2,5 miljarder dollar, Pfizer fick ett liknande belopp från olika offentliga resurser och AstraZeneca fick 1,7 miljarder dollar från statliga medel. Alla förlitade sig starkt på grundforskning som utvecklats vid universitet som Harvard, Mainz, Oxford och andra.

Hur lite kapitalistisk globalisering har att göra med ”internationellt samarbete och solidaritet” har belysts av bristen på skyddsutrustning och upprepas nu med det som redan har kallats ”vaccin-nationalism”.

Länder och regioner strider med

varandra för att starta om vinstmaskinen helst före sina huvudkonkurrenter. Rika stater kapar åt sig vaccinet och enligt prognoser kommer det inte finnas tillräckligt med vacciner för att täcka världens befolkning förrän 2023 eller 2024.

Världsekonomin störtade på några veckors tid ner i en depression som tidigare, till exempel under den stora depressionen på 1930-talet, tog flera år att utveckla. Bruttonationalprodukten (BNP) i OECD-området (36 utvecklade kapitalistiska länder) föll under det andra kvartalet 2020 med uppskattningsvis 9,8 procent, fyra gånger mer än under första kvartalet 2009, finanskrisens värsta kvartal. BNP i Storbritannien sjönk med 20,4 procent, i Frankrike med 13,8, och i Italien och Tyskland med 12,4 och 9,7 procent.

Det var sedan logiskt att ekonomierna studsade tillbaka under det tredje kvartalet för en kort tid innan smittspridningen ökade igen.

Redan innan hade IMF förutspått en rekordminskning av den globala ekonomin 2020 med 4,4 procent. De avancerade ekonomierna i slutet av 2021 förutsågs vara 4,7 procent mindre än beräknat i början av 2020 och tillväxtekonomierna 8,1 procent mindre.

Foto: Wikimedia Commons / U.S. Secretary of Defense

Oordningens

Depressionen är inte oväntad. Produktivitetstillväxt, den viktigaste mätaren av ett ekonomiskt systems prestanda, har sjunkit i många decennier. Mätt som global BNP-tillväxt per sysselsatt gick den från 3,2 procent 1970 till 1,2 procent i början av 1980-talet. Den återhämtade sig till 2,5 procent när exploateringen intensifierades och nya regioner öppnades för marknaden i början av 2000-talet, innan produktionstillväxten stadigt sjönk till 1,5 procent 2019.

Det pressar vinster, undergräver investeringar i verklig produktion, hotar ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen och levnadsstandard, och alla förutsägelser pekade även innan pandemin på en ytterligare långsiktig erosion.

Den globala välfärdsrapporten från 2020 från Crédit Suisse bekräftar att ojämlikheten har ökat ännu snabbare. De rikaste 1 procent av hushållen äger 43 procent av all global personlig förmögenhet; de rikaste 0,1 procent av hushållen äger 25 procent (175 000 ultrarika).

De fattigaste 50 procent äger 1 procent av den globala rikedomen, de 90 procent fattigaste 11 procent.

IMF och Världsbanken uppskattar att mellan 90 och 150 miljoner

I över ett decennium har världsekonomin också varit i en skuldfälla.

Enligt Institute of International Finance (IIF) ökade den totala globala skulden – offentligt, företag och hushåll tillsammans – med 15 000 miljarder dollar under 2020. Under perioden 2016-2020 var dess ökning 52 000 miljarder dollar jämfört med 6 000 miljarder dollar mellan 2012-2016. I början av 2020 nådde den globala skulden 320 procent av den globala BNP, nu väntas den vara 365 procent.

Som svar på den stora ekonomiska lågkonjunkturen 2008-09 pumpades stora summor pengar in i ekonomin. USA:s centralbank, Federal Reserve, har historiskt i genomsnitt hanterat 4-6 procent av USA:s BNP. Det ökade efter finanskrisen till 22 procent och var i juni i år 33 procent. Detta för att försöka rädda de skuldsatta företagen, som skulle kunna framkalla en ekonomisk krasch.

I slutet av 2019 ansågs nästan 20 procent av amerikanska företag vara zombieföretag som hålls vid liv genom lån. I november hade centralbanker globalt injicerat inte mindre än 8 700 miljarder dollar i ekonomin och fortsätter att göra mer. Det förklarar varför aktiemarknaderna efter rekordfall i slutet av februari, början av mars, studsade tillbaka för att nå nya rekordnivåer. Men hotet om ekonomisk total kollaps har inte alls försvunnit.

Vissa hävdar illusionen att skulder inte är ett problem på grund av de låga räntorna. Andra försvarar variationer av modern monetär teori, att regeringar och centralbanker kan skapa obegränsade pengar ur ingenting antingen på obestämd tid eller under en mycket lång period (100 år). Det skulle vara en modern turboversion av att ”trycka pengar” som snart släpper loss hög inflation och svartlistar valutor som misstänks inte återspegla det verkliga värdet av varor och tjänster.

En av kapitalismens egenskaper som stärktes enormt under den kapitalistiska globaliseringens period är internationell arbetsfördelning och därmed internationell handel.

Som en procentandel av den globala BNP ökade värdet på världshandeln med varor och tjänster stadigt från 19 procent 1984 till en topp på 31 procent 2008. Sedan dess har världshandeln vänt neråt.

Annan statistik pekar i samma

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

När nyliberalismen går in i väg­ gen går vi in i en ny instabil era.

Deutsche Bank har i en av sina stu­ dier kallat det ”oordningens tidsål­ der” och pekar på ytterligare ökad polarisering samt växande inter­ imperialistiska spänningar, med ett öga riktat mot det nya kalla kriget mellan USA och Kina, som nu är den övergripande faktorn i världs­ politiken och ekonomin.

Det kommer att finnas motsägel­ sefulla särdrag, särskilt när vi går in i en övergångsperiod med den gam­ la eran döende medan den nya ännu

Foto: CC

riktning. Finansaffärer över gränser­ na ökade stadigt fram till 2008 och nådde 35 500 miljarder dollar, 60 procent av världens BNP. De sjönk sedan kraftigt och var i mars 2019 cirka 40 procent av världens BNP och har fortsatt att minska sedan dess.

Det globala börsvärdet ökade sta­ digt från 27 miljarder dollar 1975 till 816 miljarder dollar 2007, men har sedan dess minskat. År 2019 var det nere på 632 miljarder dollar. Globala intäkter från privatiseringar ökade från cirka 40 miljarder dollar årligen 1988 till cirka 170 miljarder dollar år 2000, främst på grund av privati­ seringar i Östeuropa. Det pendlade sedan mellan 40 miljarder och 120 miljarder dollar årligen fram till 2008, gick upp igen till 200 miljar­ der dollar på grund av återförsälj­ ningen av banker som övertogs av regeringar under finanskrisen samt stora program i Kina och i mindre utsträckning i Ryssland och Indien.

Allt detta pekar på att nylibera­ lismen har tappat kraft i över ett de­ cennium. Depressionen har gett det ännu ett hammarslag, möjligen död­ ligt. Det betyder inte att viss politik, rätt eller fel identifierad med nyli­ beralism, inte kommer att fortsätta. Åtstramningar kommer att fortsätta, liksom försök till privatisering och definitivt ytterligare avreglering av arbetsmarknaden. Men det kommer snarare att ske på nationell eller re­ gional nivå, där regeringar ingriper för att försvara intresset för sin egen nationella kapitalistklass eller till och med göra begränsade eftergifter när de möter massmotstånd och ef­ ter att ökat förtryck har misslyckats.

17

Den ekonomiska depressionen har gett nyliberalismen ännu ett hammarslag, och vi går in i en ny instabil era som Deutche Bank kallar ”oordningens tidsålder”.

da cirka 10 procent av den globala BNP. Men detta var bara den ome­ delbara ekonomiska nödåtgärden; mer behövdes för att rädda syste­ met från total kollaps, skydda en del av den ekonomiska vävnaden och undvika social revolt. Detta var det närmaste man kunde komma en krigsliknande situation. ”Först oroar du dig för kriget, sedan räk­ nar du ut hur du ska betala för det”, sade Carmen Reinhart, en före det­ ta budgethök, nu chefsekonom för Världsbanken.

Europeiska Centralbankens chef Christine Lagarde betonade: ”Det är tydligt att både finanspolitiskt stöd och monetärt försörjningsstöd måste förbli på plats så länge det är nödvändigt och drastiska fall måste undvikas”. Den övergripande majo­ riteten av ekonomer, journalister, politiker med flera gör liknande uttalanden.

Den nya eran kommer att öka spänningarna med tull-, valutaoch handelskrig, ibland krig genom ombud och potentiellt även att kalla krig ibland blir varma. inte är född. Den nya eran kommer att öka spänningarna med tull-, va­ luta- och handelskrig, ibland krig genom ombud och potentiellt även att kalla krig ibland blir varma, som vi såg i konflikterna mellan Indien och Kina förra året. I motsats till vad många kanske tror börjar revolutio­ nen i allmänhet med den härskande elitens oförmåga att erbjuda en väg framåt på ett trovärdigt sätt.

Hur har de härskande eliterna allmänt reagerat nu? Centralbanker gick in med monetära tillskott vär­

Dogmen om budgetdisciplin kasta­ des ut genom fönstret och ersattes av fem gånger mer stödinsatser än under den stora recessionen 200809. I slutet av oktober 2020 hade Japan injicerat finanspolitiska sti­ mulanser motsvarande 21 procent av BNP, USA 13,2 procent (innan det senaste paketet), Tyskland 8,9 procent, men också Brasilien 12 procent, Indien 6, Argentina 6 och Indonesien 4,3 procent. Ytterligare injektioner diskuteras och kommer sannolikt.

Kommer denna politik att vara kortvarig? Kommer nyliberalismen snart att återupptas efter ett kort av­ brott som den gjorde i efterdyning­ arna av den stora lågkonjunkturen?

Denna depression är resultatet av en organisk kris som har mognat under en lång period och illustreras av nedgången i produktivitet och bristen på produktiva investeringar.

Produktivkrafterna har sedan länge vuxit ur de kapitalistiska produk­ tions- och egendomsförhållandena, som har gått från att vara en relativ broms på utvecklingen till att bli en absolut broms.

Utvecklingen har för länge sedan nått ett stadium som kräver demo­ kratisk planering, internationellt samarbete och kunskapsutbyte samt offentlig kontroll och ägande över resurser, vilket blockeras av syste­ mets törst efter vinst. Dessutom är denna kris starkt relaterad till för­ svagningen av USA-imperialismen som, trots att den fortfarande är den dominerande makten, mer och mer utmanas, särskilt av kinesisk impe­ rialism.

keynesiansk politik för att rädda systemet, som gick mycket längre efter andra världskriget.

Allt detta gör en återkomst för den nyliberala eran mycket osannolik. Vi kommer att se flera olika vändning­ ar, men den dominerande trenden i världsekonomin är att gå mot mer statligt ingripande – politiskt och ekonomiskt – där mindre vikt ges till den klassiska ”nyliberala” dog­ men om att minska underskotten.

Allt detta representerar en stor förändring, en tektonisk förändring i kapitalisternas ekonomiska politik.

I många avseenden är den situation vi står inför unik. Den närmaste pa­ rallellen till den faktiska situationen är den period som omfattar den sto­ ra depressionen på 1930-talet, med

Den policyändring som tillämpas idag visar likheter med de key­ nesianska metoderna och statliga ingripanden som tillämpades på 1930-talet. Även om alla jämfö­ relser är bristfälliga och närmare fokus kommer att avslöja många skillnader finns det ändå viktiga lärdomar.

Roosevelt kombinerade ökade sociala utgifter, infrastrukturarbeten och skapande av jobb. Detta ledde till att fackföreningsledarna såväl som ledarna för kommunistpartiet, som än hade ett stort inflytande, samlade sig bakom Roosevelt. De såg föränd­ ringen i politiken, men istället för att

Nyliberalismen hoppade inte på scenen färdig. Det började som ett monetaristiskt experiment i Chile efter Pinochets kupp 1973. På an­ dra håll tog det stora klasstrider un­ der en period på 5 till 10 år innan den härskande klassen kunde infö­ ra nyliberalism som huvudpolitik.

Där ingick monetarism som vill att finansmarknaden ska få agera fritt med stöd av centralbankerna. Ny­ liberala förespråkare är emot andra politiska och statliga ingrepp, som de menar är att falla undan för krav på välfärd och sociala reformer.

Nyliberalismens monetarism, li­ beralisering och privatisering stärk­ tes ytterligare av globaliseringspro­ cessen efter stalinismens kollaps. Även om det är möjligt att utpeka vissa specifika karakteristiska sär­ drag bör nyliberalism inte ses som en fast uppsättning regler, utan som politiken som den utvecklades un­ der en historisk period.

avslöja att den syftade till att rädda systemet spreds illusioner. Ingen av Roosevelts tillfälliga åtgärder löste de underliggande problemen i eko­ nomin och de kombinerades med brutalt förtryck av arbetarkampen.

Idag måste vi också varna för tron om att förskjutningen i politiken bort från nyliberalismen skulle inne­ bära ett slut på attacker på arbetare och välfärd. Det innebär det inte.

I Övergångsprogrammet 1938 på­ pekade Leo Trotskij att ”New Deal” endast var möjligt i ett land där kapitalistklassen lyckades samla enorm förmögenhet. Idag har sti­ mulansåtgärder införts även i vissa fattiga länder.

I Indien är Modis nya stimu­ lanspaket i oktober som syftar till att stimulera konsumenternas ef­ terfrågan och extra offentliga ut­ gifter för infrastrukturprojekt ett exempel, liksom den brasilianska regeringens månatliga nödhjälps­ paket som delade ut kontantbe­ talningar till 67 miljoner fattiga familjer sedan april. Dessa begrän­ sade undantag kommer att vara kortlivade och kommer snart att ge plats för outhärdliga attacker om inte arbetarklassen svarar med hår­ da strider. Men även där eftergifter beviljas, och medan vi entusiastiskt stöder all reformkamp, har vi inte råd att dela de oundvikliga illusio­ nerna som följer med dem.

Vi i ISA kommer att vara med i rörel­ serna framöver, hjälpa till att bygga dem och stärka dem genom att de­ monstrera våra metoder och tålmo­ digt men stadigt förklara behovet av ett program för att störta kapitalis­ men och en socialistisk samhällsom­ vandling. ■

HISTORIA

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

18

har arbetarklassen gått samman i en rörande uppvisning av solidaritet och samarbete.

”Järnladyn” Margeret Thatcher lämnade ett bittert arv av trasiga hem, samhällen och familjer efter sig, ett ärr som aldrig har läkt.

För trettio år sedan avgick Margaret Thatcher efter 11 år som brittisk premiärminister med tårar i ögonen. Som en pionjär för nyliberalismen kämpade hon för sin klass intressen, de rika, medan arbetarklassen kom att hata henne så mycket att många firade hennes död.

MIKE FORSTER international socialist alternative

D

Socialist Alternative (ISA England, Wales & Skottland)

en 28 november 1990 avgick Thatcher som ledare för Tories (motsvarande Moderaterna) och därmed också som premiärminister för Storbritannien. Hon tvingades bort av en kabinettkupp och insåg att hon inte skulle klara sig vid en eventuell utmaning om ledarskapet.

Hennes avgång markerade slutet på ett styre som helt hade förändrat den brittiska och internationella politiken. Det blev också enorma firanden i arbetarklassområden, som hade lidit mycket av hennes brutala politik. Det skulle dock dröja sju år innan Tories till slut miste makten.

Thatchers rykte och arv har lämnat djupa ärr i hela det brittiska samhället som känns av än idag.

Thatchers antiarbetarklassregering var en biprodukt av den långsamma nedgången för den brittiska kapitalismen från 1900-talets början, men som accelererades av efterkrigsrecessionen under 1970-talet.

Labour (motsvarande Socialdemokraterna) satt vid makten 19721979, men var under den perioden

den första kapitalistiska ekonomin som vek sig för Internationella valutafondens (IMF) krav på att skära i de offentliga finanserna, införa lönerestriktioner och begränsa fackens makt.

Attackerna på jobb och offentlig sektor ledde till de ökända ”smutsiga jobb”-strejkerna under 1978, med utdragna och koordinerade strejker från några av de lägst betalda arbetarna – däribland vårdpersonal, dödgrävare och byggnadsarbetare – mot den antifackliga politiken som Callaghans Labourregering stod för.

Resultatet blev att många arbetare tappade förtroendet för Labour, vilket ledde till att Tories med knapp marginal vann valet 1979 och förde fram Storbritanniens första kvinnliga premiärminister till makten.

Det finns många myter kring Thatchers tid vid makten, varav en är att hon hade ett stort offentligt stöd. Inom bara ett år var hon redan den mest impopulära premiärministern någonsin.

Arbetslösheten växte stort under hennes styre; från 1,5 miljoner till 3,5 miljoner 1984. Hon hävdade att hon dämpade inflationen, men även om den var över 20 procent när hon kom till makten låg den för det mesta mellan 5-10 procent under hennes ämbetstid.

Fackföreningsrörelsen anordnade massprotester mot hennes styre som samlade hundratusentals, och Labour kallade faktiskt till demonstrationer i Liverpool, Glasgow, Cardiff och London som gjorde att en miljon gick ut på gatorna.

En stämning av motstånd och trots låg i luften. Upplopp bröt ut i Bristol, London och Liverpool mot den rasistiska polisen och att det i nedgångna innerstadsområden fanns en enorm arbetslöshet.

Thatchers innersta cirkel, som representerade den brittiska härskande eliten, hade ändrat kurs ekonomiskt.

De övergav konsensuspolitiken och införde stränga monetaristiska doktriner – föregångaren till nyliberalismen. De förespråkade att krympa den offentliga sektorn och avveckla tung industri till förmån för finansiell marknadsorientering.

Detta var en hållning som gick emot hela den brittiska kapitalismens historia, som hade blivit en stormakt genom tillverkning och industriell utveckling. När Thatcher kom till makten stod tillverkning för 40 procent av BNP, som sedan

föll dramatiskt under 1980-talet och fram till idag, då den endast står för 10 procent av BNP. Offentliga utgifter sjönk från 44 procent av BNP till blott 39 procent när hon avgick. Istället blev det skattesänkningar och påtvingat beroende av finansmarknaderna.

Tories avskaffade valutakontrollen och utländskt kapital började flöda in till Londons finansdistrikt.

Thatcher fullbordade denna revolution när Londonbörsen avreglerades 1986 och blev ett av de största finansiella centrumen för spekulation och vinstjakt i hela världen. Även om denna ”Big Bang” orsakade stora illusioner i att välstånd skapas på börsen öppnade det i verkligheten vägen för finanskraschen 2007-09. Finansmarknaden blev uppblåst av skulder och spekulation.

Marxister varnade då för att Thatcher sådde fröna till en stor katastrof. Trots att det tog lång tid har kraschen 2007-09 och dagens djupa recession sina rötter i Thatchers monetära experiment.

Denna ”berika er”-mentalitet uppmuntrades av Thatcher, tydligt på bekostnad av de fattigaste i samhället. En ny brutal och hjärtlös ideologi drevs på av Thatcher, som ledde till att hon uttalade att ”det finns inget som heter samhället”.

Dessa idéer har visat sig vara tomt och ihåligt nonsens. När mänskligheten mötte covid-19-pandemin

Foto: UN Photo / Yutaka Nagata

Det bittra arvet från Margaret Thatcher

Thatchers politik ödelade arbetarklassområden och hon var på väg mot en valkatastrof redan 1982, men historien gav henne en chans att spela ut det nationalistiska kortet när Argentina invaderade Falklands­öarna samma år.

Thatcher tog en risk när hon valde att skicka en krigsarmada för att ”befria” folket på Falklands­ öarna från dess militärdiktator, president Galtieri. Men Galtieris unga värnpliktsarmé var ingen match för den överlägsna luftstyrkan, och när Thatcher beordrade sänkningen av det flyende argentinska krigsskeppet Belgrano och 700 miste livet var segern klar.

I själva verket var Thatchers framtid helt knuten till en militär seger och hon såg den brutala sänkningen av Belgrano som nödvändig. Att de argentinska trupperna gav upp gav Thatcher titeln Järnladyn. I det efterföljande valet klädde hon sig i den brittiska flaggan och svepte bort Labours sorgliga ledare Michael Foot, och vann en ny mandatperiod.

Under tidigt 1980-tal genomgick Labour något av en förvandling.

Vänsterflygeln var på uppgång och medlemskapet växte snabbt. Vänsterns fackliga ledare och aktivister tvingade igenom automatiska omval av parlamentsledamöter, så att medlemmarna kunde kontrollera vilka deras kandidater skulle vara, och andra åtgärder för att kontrollen över partibeslut skulle ligga i partikonferensens (kongressens) händer.

Vänsterns frontfigur Tony Benn uppmanade till att bygga Labour som ett socialistiskt massparti och ställde upp som vice ordförande för partiet. Med knapp marginal förlorade han på partikonferensen 1981.

Kort därefter övergav fyra parlamentsledamöter Labour för att bilda ett nytt parti (Socialdemokratiska partiet, som leddes av ”de fyras gäng” som de blev kända som). Denna kalkylerade manöver, som var designad för att underminera vänstern, splittrade också Labourrösterna i valet 1983 och gav Thatcher en 144-mandats majoritet.

Vi har sett liknande förräderi av dagens högerflygel som medvetet underminerade Corbyn i valet 2017 och visade att de föredrar en Toryregering framför en vänsterledd Labourregering.

Thatcher hade siktet inställt på att utmana den mäktiga brittiska fackföreningsrörelsen. Tories hade aldrig glömt förödmjukelsen från gruvarbetarna 1972 och 1974, där två framgångsrika strejker tvingade Tories på reträtt. År 1974 utlyste dåvarande Toryledaren Edward Heath val mitt under strejken, vilket reste frågan ”vilka styr landet, regeringen eller gruvarbetarna?”. Resultatet blev en Labourseger och Tories sparkades bort från makten.

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

Tories provocerade fram en strejk 1984 genom att hota med att stänga flera gruvor, och en årslång strejk tog sin början. Detta var en av de bittraste perioderna av klasskamp i Storbritanniens efterkrigshistoria.

Den härskande klassen ville besegra Storbritanniens mäktigaste fack, NUM (Nationella gruvarbetarfacket). Det var som Militant (föregångaren till dagens Socialist Alternative) beskrev det ”ett inbördeskrig utan kulor”.

Utfallet av strejken blev ett tragiskt nederlag för gruvarbetarna, men en seger för NUM skulle ha förändrat historiens gång till arbetarklassens fördel. Därför är det desto mer tragiskt att både Labours och fackföreningarnas ledare tittade på och tillät den brittiska staten att tillfoga arbetarklassen detta fruktansvärda slag.

Dåvarande Labourledaren Neil Kinnock fördömde strejkvaktskedjornas ”våld” och vägrade stödja deras kamp. Uppmaningar till strejkaktioner från TUC (brittiska LO) viftades på samma sätt bort av dess ledare, Norman Willis, och gruvarbetarna fick kämpa ensamma.

Trots detta var gruvarbetarna nära seger; Thatcher avslöjade senare att hon hade sökt efter en väg ut när strejken blåstes av. Gruvarbetarna återgick till jobbet utan avtal. Thatcher slösade ingen tid på att förstöra industrin: en arbetsstyrka på 230 000 reducerades till mindre än 4 000 idag.

Dagens djupa recession har sina rötter i Thatchers monetära experiment.

Vad som följde var stora nederlag för andra stora industriarbetsplatser och fack: hamn-, bil-, stål-, tryckerioch ingenjörsarbetare fick se stängda fabriker eller privatiseringar, ibland efter korta, bittra strejker. Arbetslösheten steg från 5,3 procent till 11,4 procent i mitten av 1980-talet.

Antalet arbetare på sjukpenning fördubblades till 1,6 miljoner, vilket dolde en arbetslöshetssiffra på närmare 20 procent. Tre miljoner tillverkningsjobb försvann i norra delen av landet.

Den fackliga anslutningsgraden sjönk från dess topp på 13,2 miljoner medlemmar till en rekordlåg nivå kring 1980-talets slut på 7 miljoner, och sjönk än mer under 1990-talet. Fattigdomsnivån ökade markant: Medan de rikaste 10 procenten såg sina inkomster öka med

35 procent föll inkomsterna samtidigt för de fattigaste skikten och antalet barn i fattigdom hade ökat från 1,7 miljoner till 3,3 miljoner när Thatcher avgick.

Det är inte undra på att tusentals arbetare firade hela dagen lång när Thatcher dog 2013. Hon lämnade ett bittert arv av trasiga hem, samhällen och familjer efter sig, ett ärr som aldrig har läkt.

Thatcher gick också i krig mot Labourstyrda kommuner, där hon skar ner på summan som kommuner fick från centralregeringen och införde spärrar på hur mycket de fick samla in lokalt. Det innebar att kommunerna antingen var tvungna att utmana hennes attacker eller göra hennes smutsjobb med nedskärningar och skattehöjningar – eller både och.

Från början gick en imponerande enad front av 20 Labourstyrda kommuner ihop för att vägra Torynedskärningarna. Det var till och med massprotester vid stadshusen som kallades till av fullmäktigeledare som David Blunkett i Sheffield som då sågs som en ledande eldsjäl inom vänstern. Dock kapitulerade de en efter en efter juridiska hot och krav från Labours nationella ledning att ”rätta in sig i ledet”, och valde att sätta ”lagliga” budgetar vilket naturligtvis innebar nedskärningar.

Socialistledda Liverpools kommunfullmäktige härdade ut och vägrade vika sig. I skarp kontrast till andra fullmäktige trotsade de Tories och antog ”olagliga” budgetar utifrån behoven. Deras trots och tydliga kampvilja fick ett enormt stöd av arbetarklassen i Liverpool, som slöt upp i uppmaningarna till protester och strejker när fullmäktige kallade på dem. Än mer imponerande gick Labours röstsiffror upp varje år sedan början av kampen 1981, när Militants medlemmar, som dominerade inom vänsteroppositionen i Labour, tog över styret av fullmäktige. Thatchers regering backade 1984 och gav kommunfullmäktige ekonomiskt stöd för att fullborda deras bostads- och jobbskaparprogram utan skattehöjningar och nedskärningar. Liverpool visade att Thatcher kunde besegras av ett beslutsamt och militant motstånd.

Lärdomen gick tyvärr förlorad av den nya Labourledningen bestående av Neil Kinnock och Roy Hattersley som lanserade en utdragen och skamlig häxjakt mot Liverpools fullmäktigeledare på Labours partikonferens 1985. Detta blev en rejäl vattendelare i Labours historia.

Attackerna mot Labours marxistiska flygel stannade inte där. Bit för bit skars framstegen som vänstern inom Labour hade vunnit bort, fram till 1990-talet när Tony Blair 1998 utlyste att han nu ledde det ”Nya Labour”.

En effektiv opposition mot Thatchers kontrarevolution tämjdes därmed och hon lyckades gå vidare med ytterligare attacker mot arbetarklassen.

Foto: Wikimedia Commons

Thatchers ökända kabinettmedlem, Nicholas Ridley, hade utarbetat en plan för hur gruvarbetarna kunde besegras om det blev en till strejk. Hans hemliga plan stöddes av Thatcher, där det ingick att rekrytera nationella strejkbrytarpoliser, lagra kol, rekrytera strejkbrytande lastbilschaufförer, dra tillbaka alla förmåner för de strejkande, och ge regeringen mer antifacklig makt.

19

Protest till stöd för gruvarbetarnas strejk i London 1984, en av många proteströrelser mot Thatchers hjärtlösa politik.

Efter att hon lämnade sitt ämbete frågades hon vad hennes största framgång var och utan att tveka svarade hon ”Nya Labour”. Det var inte förvånande att hon var den första att bjudas in till Downing Street av Tony Blair när han vann valet 1997.

Thatcher var också ansvarig för utbredd privatisering av olika sektorer. Nyckelindustrier som hade varit i offentlig ägo såldes till den privata sektorn, däribland gas och el, tele­ kom, olja, flyg, stål, bensin, vatten, med mera. Annat såldes ut under John Majors regering (Toryregeringen 1990-1997). Denna obscena utförsäljning innebar en enorm förskjutning av tillgångar från offentlig sektor till de rika. Den gjordes sällskap av en fasansfull utförsäljning av allmännyttan för att skapa vad Thatcher kallade för en ”fastighetsägande demokrati”.

Genom hela 1980-talet införde hon lagar som gav hyresgäster möjlighet att köpa sina hem– en miljon hem försvann från offentliga sektorn och ökade antalet bostadsägare från 10,2 miljoner 1981 till 13,4 miljoner i slutet av 1980-talet.

Detta gav henne ett tillfälligt stöd från vissa före detta Labourväljare som gick på illusionen om värdeskapande bostäder, men den snabba höjningen av bostadspriser och räntenivåerna genom årtiondet knuffade bort de flesta från marknaden. Arvet av denna motbjudande lagstiftning ses nu i den enorma ökningen av antalet hemlösa och rekordlåga nivåer av statligt subventionerade bostäder [social housing].

Thatcher lyckades säkra en tredje mandatperiod 1987 i svallvågorna

av en tillfällig ekonomisk uppgång förstärkt av krediter och skulder, som skapade illusioner om ökad levnadsstandard. I verkligheten kände en stor del av arbetarklassen inte av denna ”uppgång”, men Neil Kinnocks förfärliga ledarskap för Labour gav Tories det politiska utrymmet att återigen vinna valet.

Thatcher blev överdrivet självsäker i sin sista mandatperiod.

Hon gjorde misstaget att analysera stämningen bland massorna genom deras intetsägande ledning. Hon införde en ny skatt (poll tax), en orättvis och ojämlik skatt på varje hushåll oavsett inkomst. Poll Tax skulle ersätta den lokala fastighetsskatten som baserades på ens inkomst och värdet på huset. Det var en direkt attack på arbetarnas levnadsstandard som de inte hade råd med.

Den demoraliserade Labouroch fackföreningsledningen rasade mot den ojämlika skatten, men erbjöd inget kampalternativ. Bara Militant, lojal till sin klass, förespråkade en massiv vägra betala-kampanj.

Vi visste att det fanns ett sjudande missnöje som lätt kunde spilla över och att motståndet kunde samlas kring att bekämpa denna skatt.

Thatchers andra misstag var att använda Skottland som försökskanin, där Poll Tax infördes ett år i förväg.

Genom dörrknackning byggde anti-Poll Tax-aktivister stora föreningar mot skatten i varje område.

Fönsteraffischer med texten ”Ingen Poll Tax här” fanns överallt.

När skatten blev lag i Skottland hade en miljon vägrat betala den, vilket gjorde det omöjligt att samla in skatten. Men Thatcher fortsatte

och resultatet blev att 14 miljoner vägrade betala i England och Wales, vilket kulminerade i enorma samtidiga demonstrationer i Glasgow och London den 31 mars 1990.

Antalet som vägrade betala fortsatte att stiga under året och skapade kaos i kommunernas budgetar.

Skatten hade helt misslyckats, vilket ledde till att ledande Torymedlemmar till sist vågade se till att Thatcher avgick i slutet av året.

Andra arv från Thatcher var att uppmuntra till fientlighet och misstänksamhet mot EU. Thatcher var en skapelse av sin tid, lika fruktad som hon var avskydd.

Vi studerar denna period eftersom den är rik på lärdomar, främst hur en organiserad socialistisk styrka kunde åsamka henne nederlag.

När vi allt för ofta hör att högerledare eller diktatorer är allsmäktiga bör vi minnas hur Järnladyn tvingades på reträtt.

När arbetare är inspirerade och leds med självförtroende kommer de alltid att kämpa och kan vinna segrar, som vi till exempel ser i Seattle. Tyvärr skapade Thatcher stor misär och nöd för miljontals arbetande och satte en ny kurs för det brittiska samhället som vi aldrig kan glömma. Även om hon hyllas av trogna Toriesanhängare idag har hennes politik också berett vägen för stora splittringar inom högerpartier i hela Europa och lagt grunden för krisen i ekonomin. Thatchers tid vid makten beredde i verkligheten vägen för en enorm nedgång för den brittiska kapitalismen, och med den Torypartiet. ■

KULTUR / INRIKES

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

20

Historien i nytt sken

Christer Bergström, den internationellt kända författaren av böcker om andra världskriget, har med boken Bortrivna sidor ur historien (Vaktel förlag, 2020) åstadkommit en imponerande bok som i tolv faktaspäckade kapitel beskriver historiska händelser som han menar har förtigits eller behandlats bristfälligt.

HANS ÖSTENSSON offensiv@socialisterna.org

L

iksom i böckerna om andra världskriget vill författaren avslöja myter. Den här gången har han inte bedrivit egen forskning, utan lutar sig mot tidigare forskning. All fakta är redan kända för den insatte läsaren, men oftast bara inom några områden. Med 431 hänvisningar till vetenskapliga rapporter och uttalanden understryker författaren sina påståenden.

Sammantaget ger bredden med hänvisningar till detaljrikedomen ett djupt intryck.

Boken består av 12 oerhört faktaspäckade kapitel. Till varje kapitel ingår filmmaterial med mer än 15 timmars film och 60 filmklipp.

Bland de områden som behandlas kan nämnas Albigenskorståget, de spanska erövrarna i Mexiko på 1500-talet, svältkatastrofer i Sovjet under 1930-talet och Bengalen 1943, våldtäkterna under andra världskriget och krigsförbrytelserna och bombningarna under Korea­kriget.

ändra bilden av ett historiskt skeende? Det unika med Bergströms är att han mycket grundligare än andra sätter in sina redogörelser i den samhälleliga kontext som böckerna skrevs under och som gör att vissa böcker bokstavligen inte kan skrivas.

Bokens första kapitel handlar om Albigenskorståget, där kristna korsriddare mellan åren 1209-1229 massakrerade och dödade andra kristna i området Languedoc i södra Frankrike. Det var rena dödspatruller som dödade allt som kom i deras väg utan urskiljning. Det var mycket grymmare än de kända korstågen mot den muslimska världen. Enligt många forskare var det här de första folkmorden. Utbrytarna eller katarerna (kättarna) skulle utrotas.

Den blev en helig plikt för korsriddarna att döda så många som möjligt. De metoder som påven införde utmynnade några årtionden

Varje kapitel är fylld med fakta som sällan redovisas i skolböcker eller historiska faktaböcker.

Varje kapitel är fyllt med fakta som sällan redovisas i skolböcker eller historiska faktaböcker. Är det något som skiljer Bortrivna sidor från andra historiska böcker som också vill förtydliga och för-

senare i inkvisitionen. Det var alltså en mycket speciell händelse där kristna dödade sina egna och lade grunden till jesuitordern. Ändå är det märkligt tyst och händelsen ingår inte i den historiska traditionen om korstågen.

Varför försvann albigenserna?

Bergströms svar är att de föll utanför ramen. Att kristna korsriddare kunde massakrera andra kristna passade inte in i historietraditionen. Och ”glömskan” har hållit i sig i 800 år.

I ett annat kapitel tar Bergström upp våldtäkterna under andra världskriget och i den gängse västerländska historietraditionen är våldtäkter som vapen i samband med krig ofta beskrivet.

När det gäller andra världskriget är den mest spridda uppfattningen de sovjetiska soldaternas hänsynslösa våldförande på tyska kvinnor främst i östra Tyskland. I Östtyskland var dessa uppgifter tabu. Bergström lyfter fram några nutida forskningsresultat som visar våldtäkter som amerikanska soldater begick i särskilt Frankrike. Den sovjetiske våldtäktsmannen är stereotypen, men de våldtäkter som begicks från den andra sidan lyser med sin frånvaro.

I en nyligen publicerad bok med oerhört omfattande statistiskt material menar historieprofessorn Gebhardt att det begicks 860 000 våldtäkter i östra Tyskland, varav 295 000 av västallierade.

Slutligen vill jag beröra kapitlet som handlar om den hänsynslösa förstörelsen av en av de koreanska städerna som de amerikanska bombplanen genomförde. I den då rådande tidsandan och även till viss del idag var förklaringen till kriget att USA under FN-flagg försvarade Sydkorea mot ett nordkoreanskt aggressivt anfallskrig. Det var också en del i den allmänna politiken av offensiven för att motverka den kommunistiska utbredningen.

Den oerhörda förstörelsen för-

svann från rapporteringen. Att miljontals människor dog och att alla städer och byar totalförstördes nådde aldrig allmänheten. I huvudstaden Pyongyang fanns det inte en enda byggnad kvar.

I sitt efterord framhåller författaren att varje beskrivning av en historisk händelse är ett urval. Varje författare är fjättrad vid nutidens klippblock som Clio i den grekiska mytologin som historikern Hugo Vallentin skriver. Historikern tenderar att se det förgångna med nutidens glasögon.

Genom att ständigt fråga sig hur denna påverkan styr medve-

tandet är det möjligt att kritiskt granska de föreställningar som för närvarande härskar.

Boken borde kunna vara ett bra bidrag till den historiskt intresserade allmänheten och borde också vara ett utomordentligt material att sätta i händerna på dagens gymnasister som uppmanas att tänka källkritiskt och självständigt. ■

Författare: Christer Bergström Förlag: Vaktel Förlag Utgivningsår: 2020 Antal sidor: 220

10 år av gruvkamp i Gállok/Kallak – blir det ett avgörande?

F

rågan om en ny gruva i Gállok/Kallak i Jokkmokks kommun har varit levande sedan prospekteringsbolaget Beo­wulf mining började provborra 2010. Nu förväntas frågan avgöras under det kommande året. Men företaget fortsätter sin press på beslutsfattare, näringsministern får kritik för uteblivet beslut och FN:s rasdiskrimineringskommitté kritiserar svensk mineralpolitik.

År 2013 utbröt stora protester som ledde till gripanden. Sedan dess har kampen mot exploateringen av marken fortsatt att glöda. Offensiv har följt kampen med artiklar, intervjuer och besök. Flera gånger har det verkat som om gruvstarten är nära, andra gånger har jublet legat nära till hands för att företagets planer grusats. Nu verkar pressen på regeringen vara tung från både gruvlobbyn och från motståndet.

Gruvan som planeras grundar sig på en malmfyndighet som SGU (Sveriges geolo-

giska undersökning) i våras försökte lyfta fram som viktig. Samtidigt skulle en gruva, förutom ett enormt ingrepp i naturen, innebära att renbetesmarker tas i besittning och möjligheten till renskötsel splittras.

Därtill har det av gruvmotståndet visats på enorma faror med en gruva, enligt de planer som Beowulf själva lagt fram. Bland annat förorening av färskvatten och risken för en översvämning av Lule älv om en fördämning skulle brista. Det är risker som vi har sett hända med gruvanläggningar de senaste åren, bland annat i Finland och Brasilien.

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har kritiserat Näringsministern Ibrahim Baylan (S) för att tillståndsprocessen för gruvan har tagit så lång tid. I och med att regeringen även startat upp förhandlingar om bearbetningskoncessionen hoppas Sven-Otto Littorin, ordförande för Beowulf mining, att processen nu ska skyndas på.

För bearbetningskoncessionen sa Länsstyrelsen nej medan Jokkmokks kommun

och Bergsstaten sa ja; denna oenighet ledde till att regeringen får avgöra frågan. Detta har tagit tre år, utan några resultat. Gruvföretaget är otåliga; tidigare hotade de med en stämning av staten som drogs tillbaka. Även bland gruvmotståndet är väntan olidlig för att kunna gå tillbaka till det normala utan ett hot om en gruva. En rapport som kom tidigare i år avhandlade just denna väntan och lyfte fram de negativa konsekvenserna bland renskötare som pressas psykiskt under hot om nya exploateringar.

I början av december kom kritik från FN:s rasdiskrimineringskommitté om gruvtill­ ståndet för nickelgruvan i Rönnbäcken.

Kommittén fick anmälan mot gruvan redan 2013 av Vapstens sameby efter att regeringen beslutat om tillståndet för gruvan.

Kritiken handlar om att samebyns intressen inte hörsammats i beslutsprocessen samt att samebyn inte involverats.

FN anser att Sverige brutit mot rasdis-

krimineringskonventionen och nu har regeringen på sig till i februari att kommentera hur den tänker agera i frågan. Kritiken innefattar även Sveriges minerallagstiftning, vilket medför att fler gruvprojekt så som Gállok/Kallak hamnar under luppen.

Samebyn Jåkhågasska, som bedriver sin renskötsel i Gállok, anser att FN:s kritik väger tungt i tillståndsprocessen och hoppas därmed på avslag för en gruva. Gruvmotståndare från bland annat gruppen ”Gruvfritt Jokkmokk” säger sig också vara beredda på strid med aktioner av civil olydnad om gruvan skulle få klartecken.

Sammanfattningsvis kan utsikten för 2021 vara att antingen avgörs gruvfrågan på regeringens bord och Beowulf får gå med svansen mellan benen eller så kommer staten att fortsätta bryta mot rasdiskrimineringskonventionen och därmed kommer nya strider att blossa upp. ■ Raymond Stokki

KULTUR

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

21

En riktigt läsvärd klassiker i nyutgåva Det blir en het sommar. När advokaten Atticus Finch ber sin syster att resa från familjens plantage för att komma och ta hand om hushållet under rättegången vet han att många i staden hellre lynchar Tom Robinson än ger honom en rättvis rättegång. I den amerikanska Södern finns ingen rättvisa att få för en svart person. Han förbereder sig på att våldet, den rasistiska galenskapen, kan komma att drabba hans familj. Efter en lång, het sommar är inget som förut. ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

B

oken Att döda en härmtrast (To Kill a Mockingbird) publicerades första gången 1960 i USA och utkom samma år i Sverige med titeln Dödssynden.

Att döda en härmtrast är en av 1900-talets mest älskade och omdiskuterade romaner. Nu ges den ut i nyöversättning av Eva Johansson och med förord av Judith Kiros (Albert Bonniers förlag 2020).

En härmtrast är inte nyttig, den sjunger vackert och gör livet vackrare. Bokens författare Harper Lee förklarar symboliken: ”Härmtrasten representerar den osårbara själen, anden. Tro, inre styrka, integritet, utan rädsla, med vänlighet och kärlek. Den största synden är att attackera icke-synden, oskulden, sanningen, det oskyldiga.”

Det är 1930-tal i en småstad i den amerikanska södern, mitt under den Stora Depressionen. En ung svart man, Tom Robinson, anklagas för våldtäkt på en vit kvinna och invånarna vänder sig emot honom. Staden Maycomb må framstå som en sömnig idyll, men under ytan är staden djupt splittrad av segregation och klassklyftor. Åttaåriga Scout och hennes äldre bror Jem är barn till försvarsadvokaten Atticus Finch, som tilldelas fallet. Hatet som kokar i staden sipprar oundvikligen in i barnens värld och för Scout, som inte kan låta bli att blanda sig i de vuxnas angelägenheter, blir rättegången mot Tom Robinson det första mötet med samhällets orättvisor.

I lagen stod det att alla män ska ses som jämlika. Nu skrev man in ”lika men separerade” – segregationen var ett faktum. Inte förrän 1965 revs lagen upp, men rester finns kvar än idag och den rasistiska diskrimineringen är allt annat än utraderad.

Bokens författare Harper Lee föddes 1926 i Monroeville, Alabama.

Hennes pappa, Amasa Coleman Lee, föddes 1880 och arbetade bland annat som advokat för delstaten. Det är han som stod modell för Atticus i boken. Familjen var metodister sedan generationer tillbaka, en gren av protestantismen som lär ut att livet blir meningsfullt genom att man hjälper andra.

Många metodister blev lärare, läkare eller advokater och som anställd av delstaten 1927-1939 försvarade hennes pappa två svarta män som anklagades för att ha dödat en vit butiksägare. De blev båda dömda och hängda, en händelse som kraftigt påverkade Harper Lee, eller Nelle som hon kallades.

Harper Lee fick en gammal skrivmaskin av sin pappa och började skriva ner små historier, de som utvecklades till noveller och senare till Att döda en härmtrast.

När hon som 18-åring pluggade litteratur och juridik på universitetet i Alabama var hon också redaktör för och skrev det mesta i skolans humoristiska tidning, känd för sin satir. Hon sågs även här som en ”Tomboy”, ointresserad av makeup eller prydliga klänningar.

Eller är det verkligen så? Scout och hennes bror lever i ett södern där klassklyftor och diskriminering är så självklart att de inte ens ifrågasätter det. Nästan ingen har pengar och skördar blir dåliga i värmen, men stadens vita medelklass klarar sig lite bättre. Nästan alla vita har råd med en svart kokerska eller trädgårdsarbetare.

Harper Lee var helt ointresserad av det sociala livet. Hon behövde inte andras godkännande, utan hade ett gott självförtroende, en snabb humor och beskrevs senare av sin vän som ”Innerligt empatisk, begåvad och modig som vän, med en värme och naturlig vänlighet som även den mest skeptiska främling smälter inför”.

Han blev fascinerad av hur en liten småstad förvandlades i vetskap om att några de kände kunde begå så hemska brott; insikten att kallsinnigt våld kan slå sönder ett på ytan harmoniskt samhälle. För att inte lokalinvånarna skulle lyncha honom tog han med sig Nelle som förstod hur man pratar med folk utan att de blir arga.

Truman Capote var hela sitt liv en extrovert och särpräglad person, tidigt mycket populär bland de rika och berömda tills han skrev en roman som hänsynslöst exponerade deras tomma lyxliv. Men genom sina förbindelser blev han inbjuden till en författarkoloni och tog med sig Harper som fick kontakt med ett bokförlag, som övertalade henne att hennes historier borde bli en bok.

De amerikanska lagarna skrevs av uttalade rasister, speciellt de Jim Crow-lagar som skrevs 1876 efter inbördeskriget som ett sätt att bevara det rasistiska Södern trots att slaveriet formellt upphörde.

Harper hjälpte Truman Capote när han skrev sina banbrytande reportage som sedan blev romanen Med kallt blod, publicerad 1966, berättelsen om hur två fattiga killar rånar och dödar en rik familj.

Att döda en härmtrast utkom 1960 och blev direkt en succé. Landets kritiker och bibliotekarier älskade den och den passade perfekt att printas i pocketupplaga, något alldeles nytt.

Som socialist slås jag av tanken att Atticus Finch vanmakt symboliserar den individuella liberalismens begränsning.

Att sälja billiga böcker på bensinstationer och i affärer genom den nya så kallade Paperback-Revolutionen – riktiga böcker av bra litterär kvalitet, men ofta med sexiga omslag. Skolor valde Att döda en härmtrast som obligatoriskt läsval för mellanstadiet och uppåt. Den sågs som respektabel läsning och översattes snabbt till många språk.

Harper Lee kastades in i rampljuset när hon dessutom fick det årets Pulitzerpris i litteratur! Den röstades fram som ”1900-talets bästa roman” av Library Journal. Överväldigad valde hon att knappt ge några intervjuer. ”Jag har sagt allt jag behövde säga i min bok”, sa hon.

Det finns många sätt att läsa boken. Som barn är det en spännande och otäck historia som väcker frågor, som vuxen och som socialist slås jag av tanken att Atticus Finch vanmakt symboliserar den individuella liberalismens begränsning.

Det är lätt att älska Scout och hennes sätt att vilja vara sig själv,

våga ställa alla frågor, våga se sanningar och våga stå emot samhällets rasism och fördomsfullhet. En nutida genomläsning ger också insikter i världen bakom de svartas liv, de tysta, de vars vardag Scout och Jeb inte vet så mycket om, förutom det deras älskade hushållerska Calpurnia visar dem.

Men att hon föddes på familjens plantage i en tid som fortfarande formar och avgör människors liv blir ett uppvaknande. Hoppet om en ny bättre värld finns.

Läs boken! Och se filmen från 1962, som också är bra. Som med alla klassiker finns det mycket historik och många detaljer för den som vill veta mer om 1930-talet, om kampen mot Jim Crow-lagarna och för rättvisa. ■

Författare: Harper Lee Förlag: Albert Bonnier Utgivningsår: 1960, nyutgåva 2020 Antal sidor: 359

KULTUR

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

22

Vem organiserar arbetarna bäst?

Arbetarkamp, strejker och demonstrationer ligger i tiden. Så gör även brädspel.

Därför känns det ju naturligt att kombinera de båda.

ANTON LINDBÄCK

offensiv@socialisterna.org

”S

chönen Feierabend” är ett uttryck exklusivt för tyskan som man säger till varandra i slutet av arbetsdagen ungefär så som vi säger ”Trevlig kväll”. Det är en knepig fras att översätta, men det betyder i princip att man ”firar kväll”.

Går hem för dagen är i alla fall vad man gör i detta spel. Du skickar ut dina utmattade arbetare för att slappna av efter den hårda arbetsdagen genom olika fritidsaktiviteter och för att gå på fackmöten för att organisera sig.

Den av spelarna som lyckas bäst kommer att gå till kamphistorien som en av de stora organisatörerna, arbetarrörelsen kommer att sjunga sånger om en i århundraden och man kommer att få byster i mässing gjutna i ens avbild.

Typ. I början av spelet är dina arbetare stressade med sin 70 timmars arbetsvecka, sin kassa lön, utan möjlighet till semester och med ett lönegap mellan män och kvinnor, och särskilt organiserade är de inte heller. Det är upp till dig att hjälpa dina arbetare att bli så avslappnade som möjligt.

Hur avslappnade dina arbetare är mäts på en poängskala där du börjar på minus 5 poäng i avslappning och den som först når upp till 40 poäng triggar spelets slut, och den som efter att alla spelare fått göra sina sista drag är mest avslappnad vinner.

Alla dina arbetare börjar i fabriken, som är ett litet bräde du har framför dig. På din tur ska du placera ut en arbetare på någon av de platser på spelbrädet som symboliserar en fritidsaktivitet som kommer att generera avslappningspoäng.

Vissa platser kräver att du betalar pengar, men kommer att ge dig mer avslappning och vissa platser genererar mer avslappning om din arbetare har en partner som man har skaffat sig genom att gå på blindträff.

På din tur kan du även, istället för att placera ut en arbetare, utlysa en strejk. Då använder du dig av dina strejkmynt som du har samlat på dig för att förbättra dina arbetsförhållanden genom att korta arbetstiden, öka lönen, minska lönegapet eller bättra på

På din tur kan du även, istället för att placera ut en arbetare, utlysa en strejk. organiseringen för dina arbetare. Du kan även kräva rätten till semester, vilket är det bästa sättet att skaffa sig avkoppling på och kommer vara avgörande för att vinna spelet.

När man på sin tur till slut placerar ut sin sista arbetare kommer man att trigga en ny arbetsdag. Då plockar man tillbaka alla sina arbetare till fabriken och får ut pengar utifrån var man ligger på löneskalan, genererar nya strejkmynt efter hur organiserad man är och drar på sig stress (minus på avslappningsskalan) utifrån hur lång ens arbetsvecka är.

När det sen är ens tur igen börjar man om med att placera ut arbetare eller strejka.

Det är en tajt kamp om att öka på hur mycket avslappning man genererar varje runda och det finns olika vägar att gå.

Vill du exempelvis fokusera på att öka lönen för att ha mer pengar att spendera på nöjen och semester, eller vill du försöka minska på arbetsveckan så du inte drar på dig lika mycket minus varje gång du går tillbaka till fabriken?

Den främsta spelmekaniska hooken ligger dock i timingen när du ska placera ut din sista arbetare för att på så sätt trigga din inkomst och frigöra platser på brädet för dina motståndare. Det finns nämligen bara ett begränsat antal platser på brädet dit man kan skicka sina arbetare och man märker ganska snabbt vilka som är de eftertraktade platserna.

Ja, det skaver lite i temat att du tävlar mot andra arbetare om ett bättre liv, så man får se lite mellan fingrarna där, men du saboterar i alla fall inte för varandra som några nedriga svartfötter.

Spelarbrädet är modifierbart efter hur många som spelar så det kommer inte att tappa i balans be-

roende på hur många man är. Däremot så medför alltid fler spelare mer speltid, så dom där 55 minuter i speltid som utlovas på lådan kommer inte att gälla för 5 till 6 spelare.

Detta är ett spel som kanske kan vara lite svårt att greppa för den som inte spelat så mycket strategi­ spel tidigare, men vill man bara ta sig över den lilla inlärningskurvan

kommer man nog att ha riktigt kul med Feierabend. ■

Speldesigner: Friedemann Friese Artist: Lars-Arne ”Maura” Kalusky Utgivare: 2F-Spiele Speltid: 45-75 minuter Spelare: 1-6 Ålder: 12 år+

Härliga brädspelstips att ägna ledigheten åt

V

ad gör man efter att alla politiska böcker är lästa, nu när man inte kan gå ut och demonstrera? Brädspel är ju alltid kul! Till exempel de här:

När alla politiska böcker är lästa, vad gör man då?

Spela brädspel är ju alltid kul!

Azul (2-4 spelare, från 8 år) går ut på att välja rätt bland olika högar av fyrkantiga spelbrickor och sedan placera ut dem smart för att få många poäng. Man spelar en plattsättare som kaklar väggarna i ett portugisiskt palats.

Dobble (2-8 spelare, från 6 år) är lätt: man ska vara först med att hitta den av bilderna på ens eget spelkort som även finns på kortet i mitten, sedan gör man samma sak med ett nytt kort i mitten och så vidare.

Ricochet Robots (obegränsat antal spelare, från 10 år) handlar om att klura ut – utan att flytta spelpjäserna – hur man med minst antal drag kan få dem till rätt plats.

Man säger siffran så fort man vet svaret, sedan kan man säga en lägre när man kommer på den. Den som var snabbast med lägst antal drag får sedan bevisa att det är möjligt.

Puerto Rico (3-5 spelare, från 12 år) handlar om plantageägarna som koloniserade ön med samma namn. Det känns kanske konstigt

att spela överklass, men det är ju inte på riktigt. Man håller på med odling, handel och husbyggande.

Man väljer mellan olika roller och detta val påverkar även vilka handlingar som andra får utföra.

Det gäller att placera ut spelpjäserna så att man får en större skörd av till exempel majs, kaffe eller socker.

Werewolves of Millers Hollow (818 spelare, från 10 år) är ett spel där några spelare är vanliga bybor och några är varulvar som naturligtvis låtsas vara vanliga bybor. Under natten dödar varulvarna en bybo och under dagen röstar man bort en spelare som man tror är var­ ulv. Man diskuterar för att komma fram till vem som ljuger, och pekar anklagande på varandra. ■ Sebastian Olsson

INRIKES / EKONOMI / RS PROGRAM

29 DECEMBER 2020 # 1 432-33

23

”Det finns en lösning: håll framdörren stängd och låt folk gå på i bakdörrarna, eller flytta kortläsarna bakåt”, säger Petri Myllykoski.

För ett rött nytt år!

V N

är bussarna vid Hornsberg i Stockholm öppnade framdörrarna igen, framtvingat av bussföretagen och SL för att inte förlora intäkter (profiter över allt annat), lade Kommunal ett skyddsstopp. Detta med anledning av de plexiglas som reflekterar ljus och därmed skymmer sikten.

Till Kommunalarbetaren den 21 december säger huvudskyddsombud vid Hornsbergsgaraget i Stockholm, Esmail Darrehshourian, att: – Vi var tvungna att lägga ett skyddsstopp.

Det finns en omedelbar fara för liv och hälsa.

Jag har fått många tillbud rapporterade, nån av förarna var nära att köra på en gångtrafikant.

Arbetsmiljöverket hävde dock skyddsstoppet samma dag, men de hade krav på att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden ska göra nya riskbedömningar utifrån de tillbud som har inkommit.

Offensiv har pratat med Petri Myllykoski, busschaufför och huvudskyddsombud för Kommunal på Tyresögaraget, om situationen: – Det som hänvisades till när Arbetsmiljöverket hävde skyddsstoppet i Norrtälje var ”bristande underlag” på att det finns faror med plexiglasen vad gäller reflektioner. Det kluriga är: ska man vänta tills en olycka händer? Skyddsstopp läggs ju innan det händer en allvarlig olycka. Måste man vänta på en olycka innan man stoppar en olycka?

– Vi behöver skaffa bättre dokumentation, det är en lärdom. Att chaufförer som upplever dessa problem skriver ner dem mer utförligt till arbetsgivaren med kopia till facket. Då kan arbetsgivaren inte förneka problemen.

– Det gör vi nu i Tyresö, där vi samlar in underlag och när vi har fått tillräckligt gör vi en bedömning om vi lägger ett skyddsstopp

Foto: Natalia Medina

”Måste man vänta på en olycka innan man stoppar en olycka?”

eller väntar på att Arbetsmiljöverket kommer ut och tittar på 6:6a-anmälan, som de inte har gjort i varken Norrtälje eller Hornsberg då de vill ha mer underlag först.

– Det finns en lösning: håll framdörren stängd och låt folk gå på i bakdörrarna, eller flytta kortläsarna bakåt. Att de öppnar framdörrarna bevisar att SL och den politiska majoriteten i regionen vill ha busschaufförerna som grindvakt för att de ska betala. De hade kunnat ha stängda framdörrar och blippmaskiner där bak, men det vill man inte. Man skyller på att det kostar, men plexiglaslösningar är inte billiga heller.

– Vi kommer att kämpa på och inte ge upp om vi upplever problem med arbetsmiljön. Vi kommer att nöta på tills vi får framgång. ■ Robert Bielecki

ilken fantastisk insats den här veckan, med 22 889 kronor till ekonomikampanjen! Det är ett slående veckoresultat med tanke på läget med coronaviruset. Det betyder att vi nu har fått in 36 894 kronor under december månad.

Under de kommande dagarna kommer det säkert att komma in flera redovisningar; förhoppningsvis kan vi nå målet på 50 000 kronor.

Vi har fått in flera uppskattade bidrag, men ett stort tillskott har också kommit från prenumerationskampanjen. Trots att vi redan har klarat vårt mål på 250 nya långa prenumerationer har vi hållit full fart och än så länge har 278 stycken nya rapporterats in!

Ge oss en julklapp i efterskott, så vi kan stå ännu starkare när vi återkommer 2021! Skicka den med Swish till 123-240 32 85 eller sätt in den på vårt PlusGiro 87 96 49-2. Vi återkommer med slutsiffrorna efter årsskiftet. Tack för i år! ■ Stephen Rigney

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-

platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

Foto: Kristofer Lundberg

PRENUMERERA PÅ

OFFENSIV

Vilket avslut på prenumerationskampanjen! Av målet på 250 nya långa prenumerationer till och med nyår har vi när denna tidning går i tryck den 22 december fått in 278 stycken! Tack alla som har tecknat en prenumeration på Rättvisepartiet Socialisternas tidning Offensiv – en unik veckotidning som varje vecka rapporterar från kampen vi själva organiserar och är en del av. Vi ger vårt stöd praktiskt och ekonomiskt till de som kämpar. Att prenumerera på Offensiv är det absolut bästa sättet att stödja den socialistiska gräsrotskampen, såväl lokalt som på riksplanet och internationellt.

Har du inte tagit en prenumeration ännu, eller vill du ge bort en prenumeration? Skicka mejl till prenumerant@socialisterna.org för att teckna din prenumeration. Du kan också fylla i en talong på vår hemsida socialisterna.org; klicka på fliken Offensiv och sedan på ”prenumerera på Offensiv”.

BESTÄLL KAMPKALENDERN

2021

Håll koll på 2021 med denna väggkalender i A4-format. Kalendern innehåller 12 fotografier från kamper 2013-2020.

150 kr + 31kr i porto, eller upphämtning i Farsta.

Beställning och frågor: natalia.medina@socialisterna.org.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.

E-posta: prenumerant@socialisterna.org, ring: 08-605 94 00 eller posta: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!