Offensiv 1441

4 mars 2021 / # 1 441 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

8 mars: Organisera & ta kamp

för kvinnors

rättigheter

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna

KAMPANJ

Metoo-uppror inom Hyresgästföreningen

3 4 5

Foto: Joanna Chichelnitzky

Boom av ”grön” industri i norr?

Socialistisk feminism svaret på hotande backlash – Läs mer på sid 3, 6-12, 14

Riv Fort Europas dödliga murar EU-ländernas regeringar har utnyttjat pandemin för att bygga nya murar och stängsel, vilket har gjort flyktvägarna både längre och farligare. Den omänskliga

flyktingpolitiken dödar dagligen människor på flykt och i nöd.

• Stoppa utvisningarna – återinför rätten till asyl.

– läs mer i ledaren på sid 2

7

Ensam hela dagarna – inte bra för någon

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Sjukt system hindrar smittbekämpningen

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

4 MARS 2021 # 1 441

2

TVINGAS BACKA OM KRY:S KÖP AV 1177

D

FÖR ASYLRÄTT OCH

FAMILJEÅTERFÖRENING

”F

örra året var extremt ut- ades nå ett EU-land, en minskning och ”att landet faller ned i mörker. manande för människor med en tredjedel jämfört med 2018 Människor sprängs dagligen, näsöver hela världen, men och mindre än en tiondel jämfört tan hälften av befolkningen riskerar ännu mer för så många flyktingar med 2015. Detta trots att världens svält, och barn dör av sjukdomar som redan lever marginaliserade flyktingar är fler än någonsin – to- som är enkla att bota. Landet befinoch kämpar för att överleva”, sum- talt 79,5 miljoner (2019), 1 procent ner sig i ett farligare läge än det har gjort på två decennier” (Expressen merade FN:s flyktingkommissariat av världens befolkning.

(UNHCR) i januari det gångna året.

EU:s murar har gjort flyktvägar- den 28 februari).

Men EU-ländernas regeringar na både längre och farligare. Istället har utnyttjat pandemin för att bygga för räddningsinsatser och flykting- Rättvisepartiet Socialisterna och nya murar och stängsel. mottagande rustar EU-ländernas Offensiv säger: Under förra året blev Medelha- regeringar upp och militariserar • Återinför asylrätten – permavet en grav för minst 1 200 flykting- Frontex (Europeiska gräns- och nenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening. ar som försökte nå Europa för att kustbevakningsbyrån) samt krimisöka skydd och ett bättre liv. Hittills naliserar stöd- och räddningsinsats• Töm lägren. Flyktingar ska gai år har minst 160 människor ranteras boende och smittpå flykt drunknat eller rapskydd samt rätt att resa vidare EU-regeringarna har till ett annat EU-land för att porterats saknade efter att ha utnyttjat pandemin för söka asyl och skydd. försökt komma till Europa geatt bygga nya murar.

• Stoppa utvisningarna till nom att korsa Medelhavet. krig och förtryck. Riv Fort Samtidigt är tusentals Europas dödliga murar flyktingar fast i helvetiska läger i er. Frontex årliga budget har ökat och stängsel.

Bosnien eftersom EU:s gränser är från 142 miljoner euro 2015 till 544 • Säkra vägar till Europa för flykstängda. ”Det är oacceptabelt att miljoner euro i år. Till det ska läggas tingar. Riv upp EU:s återväntusentals sitter fast i så omänskliga att EU betalar en rad diktaturer och daravtal och samarbete med förhållanden vid Europas gräns. auktoritära regimer samt miliser för exempelvis Libyens miliser och Den fruktansvärda situationen är att bevaka Fort Europas yttersta utErdoğans regim. Stoppa militaockså ett vittnesmål om de stora poster och hindra flyktingar från att riseringen av flyktingpolitiken bristerna i EU:s migrationssystem”, komma nära ett EU-land. Erdoğans och kriminaliseringen av stödsäger Imogen Sudbury från Inter- regim i Turkiet har exempelvis fått och räddningsinsatser. national Rescue Committee (IRC) i totalt 6 miljarder euro.

• Masskampanjer mot rasism och ett uttalande som Svenska DagblaI slutet av 2020 antog EU en ny skuldbeläggning av flyktingar. ”migrationspakt” som innebär nya det återgav den 28 januari.

• Gemensam kamp för jobb, välmurar och inga säkra vägar för flykfärd och bostad åt alla – låt storBygget av Fort Europa har drastiskt tingar in till Europa. Ungefär samföretag, banker och rika betala. minskat antalet flyktingar som lyck- tidigt började EU-regeringarna, • Global kamp mot imperialisas nå ett EU-land. Förra året var det bland dem den svenska, på nytt att mens plundring – för en sociendast 95 000 människor på flykt tvångsutvisa flyktingar till Afghaalistisk värld i fred och frihet.■ som till havs eller landvägen lyck- nistan, trots det upptrappade våldet

Foto: Tim Lüddemann / Flickr CC

RIV FORT EUROPAS MURAR

et blir inget av det privata nätläkarbolagets Kry:s köp av Medhelp Vårdtjänster som driver 1177 Vårdguiden i Region Stockholm.

Protesterna har burit frukt och åtminstone tillfälligt stoppat denna smutsiga affär. Det är bara i Region Stockholm som 1177 Vårdguidens webbplats och telefontjänst drivs i privat regi. Det är naturligtvis ingen slump.

I ingen region har så mycket vård sålts ut till det privata som i Region Stockholm, vilket har lett till landets dyraste sjukvård.

När Kry förra året invigde sina första vårdcentraler i några av Stockholms mest välbeställda områden fanns det moderata regionrådet Irene Svenonius på plats för att välkomna skojarbolaget: ”Det är en officiell hemlighet att vi verkligen velat få in Kry i vårt ordinarie vårdutbud”, sa hon när en av vårdcentralerna öppnades. Året dessförinnan (2019) hade Moderaternas kommunikationschef i Stockholm tagit anställning hos Kry som ansvarig för ”Public affairs” (lobbyist).

Innan de fysiska vårdcentralerna öppnades hade det avslöjats av Kry lurat patienter att lista sig via läkarbolagets app. Idag har Kry över 10 500 listade patienter i Stockholm.

S

jälvklart ämnade Kry som vårdgivare med flera vårdavtal med regionen gynna den egna verksamheten. Eller som Svenska läkaresällskapet (SLS) ordförande Tobias Alfvén kommenterade på SLS:s webbplats: – Det blir en uppenbar jävssituation där misstankar alltid kommer att finnas att bolaget i fråga gynnar de egna verksamheterna genom rådgivningen. Patienter som ringer till 1177 ska aldrig behöva fundera på om de råd och tips de får är opartiska eller inte. Vår starka rekommendation till ansvariga i hälso- och sjukvårdsnämnden är att avslå genomförandet av köpet.

Dessutom hade det avslöjats att Medhelp våren 2020 ”fick direktiv från förvaltningen om att hänvisa patienter – efter ett hemligt möte med bolaget”, enligt Dagens Nyheter den 22 januari.

Från börjar var det att tänkt att sjukvårdsdirektören Björn Eriksson ensamt skulle fatta beslut i denna affär. Men efter att först ha tvingats backa från detta kuppartade agerande fick de blågröna till sist ge beskedet att man säger upp avtalet med Medhelp i förtid om de överlåter driften av 1177 Vårdguiden till Kry. Det är en delseger som ger ny kraft till kampen för att 1177 och vården ska drivas i offentlig regi och slänga ut det blågröna styre som sänker Stockholmsvården. ■

”Ändra inte LAS i vårt namn”, är uppmaningen till ledningen från Kommunals sektion i Umeå. ”Det är fel att avskaffa det lilla anställningsskydd vi har i LAS”, menar de korrekt och är starkt kritiska mot att Kommunals och IF Metalls ledning gick bakom ryggen på resten av LO (skärmklipp ka.se 1/3).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

4 MARS 2021 # 1 441

3

Metoo-uppror inom Hyresgästföreningen

Foto: Wikimedia Commons

Hösten 2017 spreds hashtaggen #metoo över världen med miljoner berättelser som avslöjar den bittra upplevelse med sexuella trakasserier och övergrepp som kvinnor upplever. I Sverige utvecklades det till rena arbetsplats- och branschvisa upprop.

Nu har Hyresgästföreningen fått ett eget upprop #metooHGF som ett resultat av de strukturer som präglar föreningen.

CARLOS GUTIERREZ rs.gbg@socialisterna.org

H

yresgästföreningen har under många år haft problem med maktstrukturer som tagit sig uttryck i sexuella trakasserier, sexistisk mentalitet, rasism och i vissa fall rena övergrepp. #metooHGF kom till som ett resultat av att föreningens ledning förminskat och förnekat dessa strukturer när ledande kvinnor i föreningen har trätt fram. Genom Facebooksidan #metooHGF har både anställda, förtroendevalda och medlemmar kunnat vittna om sina upplevelser: ”Min kollega, en ung, driven tjej med invandrarbakgrund, ombads att på arbetstid gå och köpa nya kläder då hon inte passade in i kontorslandskapet. Hon uppmanades att omedelbart gå och köpa kläder som täckte mer, provocerade mindre och var mindre ’orten’.” ”Det finns en osund kultur på arbetsplatsen. En av cheferna har en förmåga att ta de nya unga tjejerna under armarna, de lyfts, ges fördelar, får intressanta uppdrag, klättrar snabbt. Så länge som för-

Många medlemmar vittnar i #metooHGF om utbredd strukturell sexism och rasism inom föreningen.

hållandet varar – sedan faller de platt, vissa har fallit ganska hårt.

Chefens agerande är väl känt, kvinnor har slutat, men ingen agerar.

Alla bara väntar när nästa nya tjej ska sluta.” ”Det finns en otroligt dålig arbetsmiljö på regionkontoret. Många har blivit sjukskrivna, andra har drivits bort eller köpts ut. Många av de som slutat är kvinnor. Maktmissbruk är en bidragande orsak.” ”Jag använder bara min privata telefon i jobbet. Vi är många som inte vågar använda föreningstelefonen eller datorn då vi är säkra på att de övervakas. Kvinnliga kollegor som talar om problem med chefen har sedan fått gå.” Även förtroendevalda och medlemmar vittnar om allvarliga händelser. Det värsta är att de flesta händelserna inte har skett i det tysta, utan varit väl kända utan att några åtgärder tagits. Detta då flera

av de i maktpositioner är de som upprätthåller strukturerna: ”I pausen på utbildningen pratar vi om vad vi gjort i våra liv.

Valberedningens ordförande uttrycker att det bästa han gjort var när han köpte två prostituerade i Danmark, en svart och en vit på samma gång, en dröm som gick i uppfyllelse. Representanten från förbundsstyrelsen skrattar.” ”Vi har avslutat konferensen, några av oss har placerat oss i bubbelpoolen på hotellet. En manlig föreningskamrat kommer och kramar en av de yngre kongressdeltagarna bakifrån, som värjer sig från uppförandet. När hon reser sig ur poolen knyter han upp hennes bikiniunderdel framför alla”.

Våld och hot om våld är en central del av det systematiska kvinnoförtrycket som i sin tur är kopplat till patriarkatet. Ett av de tydligaste framstegen med metoo-rörelsen

var faktumet att kvinnor offentligt kunde berätta om sina upplevelser och stärka varandra i de delade erfarenheterna.

Patriarkala strukturer genomsyrar hela samhället och det är först när de offentliggörs och möter motstånd som de kan bekämpas. Inom Hyresgästföreningen har uppropen även kopplats till rasismen i föreningen. ”Vad säger han, har vi översättning, kan någon tolka. Männen runt bordet gör narr av en föreningskollega från Somalia som talar på konferensen. Vi lämnade omgående”.

För Hyresgästföreningens anställda och förtroendevalda finns en nödvändighet att ta frågan på allvar. De representerar en rörelse för landets hyresgäster, där många kvinnor är utsatta i bostadssektorn. Det handlar om kvinnor som får sexuella krav för att få

hyreskontrakt, som riskerar att bli bostadslösa vid skilsmässa, och för att vara trovärdiga representanter för hyresgästerna måste de interna strukturerna förändras.

Detta upprop måste därför gå hand i hand med kampen mot januariavtalet med hotet om marknadshyra och försämringar i LAS. Det krävs aktiv handling för att rubba maktbalansen på arbetsplatsen och i samhället. Det är genom gemensam kamp på arbetsplatserna för bättre arbetsvillkor som frågan om sexuella trakasserier och övergrepp medvetet kan tas upp och bekämpas.

Första steget är taget inom Hyresgästföreningen: att tala ut. Nu behövs en kampvilja att slå tillbaka förtrycket. Här har facken Handels och Journalistförbundet en viktig del att spela för att stödja de anställda i sina upplevelser och kroka arm med de förtroendevalda som vågat säga ifrån. ■

Haninge: ”Omänskliga 12-timmarspass” Våren 2019 införde Haninge 12-timmarspass i äldreomsorgen. Detta ledde till det största personalupproret i Haninges historia; en majoritet av de anställda på kommunens boenden anslöt till kampanjen Nej till slavliknande scheman i Haninges äldreomsorg och flera demonstrationer hölls utanför kommunhuset.

MATTIAS BERNHARDSSON

Organisatör RS & kampanjen mot 12-timmarspassen

”D

e som har beslutat om schemaförsämringarna kan omöjligen förstå hur det är att jobba med demenssjuka, med psykiskt sjuka, med redan dålig lägstabemanning, med alla tunga lyft vi gör”, skrev över 150 anställda i ett gemensamt upprop mot 12-timmarspassen.

Denna vecka har jag talat med ett antal anställda – samt tyvärr före detta anställda – om vilken effekt de påtvingade 12-timmarspassen har haft för dem. Deras berättelser ger en bild av vilken horribel tillbaka­

utveckling av arbetsvillkoren som skett – vi kommer aldrig ge upp striden mot 12-timmarspassen.

mycket tröttare. Det är stor skillnad att jobba 8 timmar eller 12 timmar.

Malla Törnqvist, undersköterska och pensionerad på grund av 12-timmarspassen: – Jag hade kunnat jobba längre, men på grund av 12-timmarspassen och att vi inte längre fick välja semesterperiod själva fick det räcka för mig.

Hoppas att det blir en ändring för dem som jobbar kvar.

Alejandra Nilsson, undersköterska: – 12-timmarspassen påverkar både arbetsförmågan och privatlivet. Man är trött, har ont i kroppen, känner stor stress och har svårt att sova. Jag håller på att leta efter en annan utbildning för att byta jobb.

Sofia Andersson, undersköterska: – Personal kastas runt på alla avdelningar. Jag har aldrig varit med om något liknande sedan jag började jobba inom vården. Min kille jobbar dag/kväll och vi bägge två har nu börjat fundera på att sluta. Det är inte mänskligt längre och ledningen är katastrof.

Miraliyeva Gulnara, undersköterska: – Jag är 60 år. Jag känner mig väldigt

Yorgina Zaknoun, undersköterska: – Jag jobbar både på privat och kommunalt boende. Som invand-

”Det är inte mänskligt & ledningen är en katastrof”, säger undersköterskan Sofia.

rare måste jag jobba mycket mer än 100 procent för att kunna ha en pension att leva på. Det gör att man inte har så mycket privatliv, särskilt med alla 12-timmarspass.

Anne Millberg, vårdbiträde och förtidspensionerad på grund av 12-timmarspassen: – Jag tagit ut förtidspension. 12timmarspassen var för tunga, det var inte mänskligt. Dagen efter var

man som en zombie, tung i kroppen och så trött att man inte orkade göra mycket.

Jonna Olsen, vårdbiträde, tjänstledig på grund av 12-timmarspassen: – 12-timmarspassen bidrog till att jag tog tjänstledigt för att plugga istället. I kombination med att jobba varannan helg tar det för mycket tid från familjen. ■

INRIKES

4 MARS 2021 # 1 441

4

Pandemin får näring av kapitalismens oförmåga till effektiva och rättvisa lösningar.

Smittspridningen av covid-19 i Sverige är fortsatt väldigt hög, med tusentals smittade dagligen. Samtidigt kläs kapitalismen av för alla att se, när topparna går före vaccinationsköer på bekostnad av riskgruppspersoner.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

D

et har riktats stark kritik mot de chefer, vd:ar och andra toppar som har gått före i kön för att få sin första vaccindos på bekostnad av vårdpersonal, riskgrupper och äldre. Nu har dock Västra Götalandsregionen gjort det igen – de låter de toppar som fått sin första dos också få gå före i kön för att de ska få en andra dos!

Det sticker extra i ögonen då många i fas ett, den högst prioriterade gruppen, inte ens har fått sin första dos ännu och att regionen menar att vaccineringen av dessa drar ut på tiden ”på grund av vaccinbrist”. Men till sig själva finns det vaccin, tydligen.

Vaccineringen går också lång-

samt i storstadsregionerna, särskilt i Stockholm som procentuellt ligger i botten av alla landets regioner. Enligt DN den 1 mars har endast 11 procent av de äldre än 65 år med hemtjänst i Stockholm fått minst en dos av vaccinet, och ynka 3 procent fått dubbla vaccindoser. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 45 procent för en dos och 21 procent för dubbla doser.

Vaccineringen belyser problemet med en läkemedelsindustri helt i händerna på privata utförare och där vinstintresset går först. Storbolag som Moderna och Astra Zeneca har fått mångmiljardbelopp av staterna för att producera och forska

kring vaccin, och lovade leveranser som nu inte kommer. Att forskningscenter och laboratorietester till stora delar har sålts ut, särskilt i Sverige, gör det också än svårare att ha någon kontroll eller insyn i frågan.

Och vaccinnationalismen försvårar en effektiv smittbekämpning, när de rikare länderna roffar åt sig dem medan de mindre rika får vänta – i delar av Afrika beräknas vaccineringen inte komma igång förrän 2024! Om man inte bekämpar smittan överallt riskerar vi nya mutationer, nya vågor, nya spridningar globalt och nya dödsfall.

Det är inte bara djupt orättvist, utan också väldigt ineffektivt ur ett smittbekämpningsperspektiv.

De nya restriktioner som började gälla i Sverige från den 1 mars innebär ett stopp för sällskap på de kaféer och restauranger som saknar en egen ingång, vilket främst påverkar gallerior och stora köpcenter.

Dessutom ska alla serveringsställen stängas kl 20.30.

Foto: Maksim Goncharenok / Pexels

Covid-19: Ett fallerande, orättvist system dödar

Och att antalet IVA-patienter nu ökar igen visar på situationens allvar. Hela 14 av 21 regioner rapporterade den 1 mars en ökning, upp till totalt 240 IVA-patienter jämfört med 197 tio dagar tidigare. Även antalet patienter som vårdas på vanliga vårdavdelningar ökar. Siffrorna har en förskjutning, precis som för antalet avlidna, vilket innebär att detta speglar situationen i samhället som den såg ut den 18 februari.

Men att antalet personer som behöver sjukvård på grund av covid-19 ökar igen kallar Socialstyrelsens Taha Alexandersson ”ett trendbrott” på en presskonferens den 2 mars. Folkhälsomyndigheten säger att vi troligen är på väg in i en tredje våg av covid-19.

Men samtidigt med nya restriktioner och rekommendationer samt fler covid-patienter fortsätter nedskärningarna inom vården. Södersjukhusets Kvinnokliniken, som är Stockholms största förlossningsklinik, ”gick minus” med 88 miljoner

ifjol och ska spara in minst 35 miljoner kronor under året. Samtidigt gick regionen plus – med 5,8 miljarder 2020!

Som Kristin Wennmo Zuk, som arbetar på SÖS, skriver i ett uppmärksammat inlägg på Facebook den 26 februari: ”Vi behöver förlösa fler kvinnor, trots att vi redan förlöser fler än vi klarar av, trots att flera kollegor sagt upp sig då belastningen jourtid är för tung och oron över att ett barn ska dö under din jour på förlossningen är för stor. Personalen uppmanas komma med ytterligare förslag på hur vi kan spara. Spara in på vadå undrar vi? Patientsäkerhet? (...)

Under våren lånade kvinnokliniken ut 12 doktorer per vecka till covidsjukvården, den planerade sjukvården fick stå tillbaka. Operationer och mottagningsbesök har skjutits upp. Hur kan man då tala om att vi ligger minus i vår budget undrar jag?”

Vård och omsorg samt all övrig välfärd behöver en kraftig upprustning: mer personal, bättre lokaler, ökade resurser med mera. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön skulle få in fler i arbete och dessutom minska de många stress- och utbrändhetsrelaterade sjukskrivningarna, som är särskilt höga inom välfärdsyrken.

När detta skrivs är antalet bekräftade smittade 657 309 och antalet dödsfall 12 826 i Sverige. Hur många liv hade inte räddats om nödvändiga skyddsåtgärder satts in omedelbart?

Istället fick vård- och omsorgspersonal strida i månader för att ens få tillräcklig och bra skyddsutrustning – bara ett av många exempel på ett samhälle ur balans.

Det avreglerade, decentraliserade systemet i Sverige innebär också att insatser har skett i olika omfattning i olika delar av landet – ena handen vet inte vad den andra gör.

Kasta dessutom in en jakt på ökade profiter och resultatet blir ett välfärdshaveri utan dess like, där personal, patienter och samhället i stort får betala – med liv och hälsa.

Låt oss bli kvitt detta inhumana system. Det är dags för ett välfärdsuppror som skrotar den kapitalism som för oss mot ruinens brant – ur klimat-, bostads-, välfärds-, demokrati-, rättvise- och alla andra aspekter – och kämpa för ett socialistiskt samhälle där beslut tas i enlighet med behoven. ■

Funktionsvarierade drabbas hårt av covidkrisen

N

ästan 9 000 personer som är äldre, eller personer med funktionsnedsättning, har under pandemin inte fått den vård och omsorg som de enligt LSS har rätt till. Det är Inspektionen för vård och omsorg som har fått fram dessa siffror. Funktionsvarierade betalar ett högt pris för pandemin och den kris som dagens ekonomiska system har gått in i.

Dagarna blir väldigt annorlunda under pandemin, hela dag-

ordningen påverkas. Kan du inte förflytta dig utan bistånd av bil, såsom taxi eller färdtjänst, blir du väldigt ”inlåst”, när många är hindrade att ta färdtjänst på grund av smittrisken.

Om du då är ensam hemma påverkas allt, till och med din tidsuppfattning. När du inte kan hänga upp dagarna på dina vanliga rutiner, som sjukgymnastik, bad, eller föreningsverksamhet, blir det väldigt svårt.

Offensiv har besökt en dagverksamhet och intervjuat Trine Blombacke Sofie. Trine är 27 år, har en medfödd skada och har jobbat på Fyrens dagverksamhet i sex år.

– Jag kommer hit varje dag, jag åker buss till arbetet och har ett veckoschema för arbetsdagarna på Fyren. Jag hjälper mycket till i caféet – med disken, göra sallad, eller smörgåsar. Jag har även bad, sång, gympa och att träna teckenspråk med i mina arbetsuppgifter.

Trine Blombacke Sofie och Britta Berggren.

Trine har en lägenhet i en gruppbostad och blir ledsen när hon inte får träffa de hon vill träffa.

– Jag tycker det är trist att så

mycket kvällsaktiviteter är inställda och att även helgaktiviteter är inställda. ■ Britta Berggren

4 MARS 2021 # 1 441

I korthet

Boom av ”grön” industri i norr?

5

Myndigheter delar personuppgifter

I

ntegritet Ett 80-tal olika myndigheter i Sverige har skickat vidare personuppgifter till techjätten Google – trots att de har utlovat anonymitet. Exempelvis har Åklagarmyndigheten, SCB och Försvarets materielverk skickat vidare IP-adresser till Google, som klassas som personuppgifter av EU-domstolen då de kan härledas till individer. Det avslöjar Sveriges Radio Ekot den 25 februari.

Totalt har 150 myndighetssajter skickat vidare IP-adresser. Efter Ekots avslöjanden har såväl Åklagarmyndigheten som SCB anmält sig själva till Integritetsskyddsmyndigheten.

Pandemin ökar ungas psykiska ohälsa

U Förra veckan kom nyheten om att ett nytt företag för grön stålförädling ska etableras i Boden. Men hur grönt är det egentligen?

RAYMOND STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

F

öretaget H2 Green Steel, som ska bedriva fossilfri ståltillverkning, blir en konkurrent till bland annat projektet HYBRIT i Luleå som är en pilotanläggning för fossilfri stålindustri. Satsningen i Boden blir en i raden av nya satsningar på grön industri i Norr- och Västerbotten de senaste åren.

Hållbar utveckling inom industrin är välkommet och ett måste för planetens överlevnad. Men en omställning av industrin under kapitalismens vinstjakt kan aldrig lösa krisen för klimatet.

Första steget för etableringen i Boden är taget. Företaget vägde mellan Boden och Luleå i fråga om markareal som projektet kräver.

Efter att det stod klart att Boden skulle få tillskottet av ett nytt företag med utlovade arbetstillfällen jublade Bodens kommunalråd och menade att det var det största som hänt sedan Bodens fästning byggdes under början av 1900-talet.

Det är dock viktigt att poängtera en viss försiktighet i jublet. Dels har företaget endast skrivit under en avsiktsförklaring om att köpa markområdet och det är svårt att sia om framtiden för ett företag som konkurrerar med LKAB och SSAB i den nya processen för ståltillverkning.

Dels innebär såväl HYBRIT-projektet, ett samarbete mellan LKAB,

SSAB och Vattenfall, som H2 Green Steel ett krav på ökad elproduktion, något som det i dagsläget inte finns någon klar plan för.

Flera nya stora industrisatsningar för klimatomställning görs nu i norr och gemensamt för de flesta av dessa är just att det kommer att krävas ett enormt tillskott av elproduktion, som dessutom behöver vara grön el. Tillsammans kommer de nya projekten att kräva en ökning med 85 TWh – en 60-procentig ökning av Sveriges totala elkonsumtion. En av dessa stora satsningar är den nya batterifabriken Northvolt i Skellefteå. Andra är bioraffinaderi i Piteå, Vindkraftparken i Markbygden i Piteå samt gruvprojekt som kopplas till batteritillverkning.

Grundarna och investerarna i North­ volt, investmentbolaget Vargas Holding, är desamma som står bakom H2 Green Steel. Det är inte konstigt att samma bolag går in i dessa två projekt; den nya marknaden är den gröna. Att projekten även ligger nära varandra geografiskt handlar till viss del om logistik, men även ekonomi. Det finns ett produktionsöverskott av el i norra Sverige, och Luleå ger möjlighet till hamn för utskeppning av stålprodukter samt inhämtning av skrot – för att inte tala om närheten till gruvorna.

Men det handlar även om något annat: vi ser en förändring i den globala ekonomin. Med det nya kalla kriget mellan USA och Kina började de globala produktionskedjorna brytas upp redan innan covid satte in nödbromsen. Detta har börjat synas i att kapitalet skapar sig nya styrkefästen för att säkra vinster och intressen. Det är en ny era av protektionism, med satsningar inom regionen (i detta fall

Foto: SSAB

Hur grön är industrin om det produceras för att fylla fickorna hos ett fåtal?

EU) eller till och med inom landet på ”strategisk autonomi” som EU-ledarna kallar det.

Att stålindustrin som står för sju procent av de globala CO2-utsläppen behöver utvecklas är utan tvekan. En omställning av samhället för en hållbar framtid måste omfatta industrin, men där gäller inte bara frågan om vad eller hur produktionen ska se ut, utan även varför. Producerar vi för att fylla fickorna hos ett fåtal eller för att det finns ett verkligt behov?

Under kapitalismen produceras varor och tjänster för att skapa vinster. Det handlar inte om vad klimatet eller människor behöver. För att rädda planeten måste vi se över vad som egentligen behövs och vad som inte behövs. Ett socialistiskt samhälle med en industri som vi gemensamt äger, kontrollerar och planerar skulle inte kunna ha en överproduktion bara för att hålla liv i ekonomin.

En boom av ny grön industri under kapitalismens vinstjakt riskerar att bli luftslott eller gröna bubblor.

Det handlar om konkurrens, inte klimat, när H2 Green Steel räknar med en årlig produktion på 5 miljoner ton stål till 2030, vilket kan jämföras med SSAB:s produktion som i Sverige idag ligger på 3,8 miljoner ton. En ökning av produktion, konsumtion och dessutom av energikonsumtion när forskning visar att vi måste göra tvärtom.

Det som behövs för framtiden är inte ett nytt grönt herravälde över marknaden, utan en planering av samhället. Dock behöver vi ställa om produktion och energi till klimatsäkra lösningar – för att lyckas med det måste vi byta ut systemet för hela samhället. ■

ngdomshälsan Flera internationella och svenska studier som Folkhälsomyndigheten har sammanställt i en ny rapport visar att trots att de äldre är de som riskerar att drabbas värst av covid-19 är det ungdomar och studenter som är mest utsatta vad gäller den psykiska ohälsan kopplad till pandemin. Det beror bland annat på att drömmar om framtiden har grusats eller satts på paus på grund av pandemin. Under juni 2020 var det exempelvis över 60 procent i åldersgruppen 18-24 år som var deprimerade eller oroliga globalt. Det skriver SVT Nyheter den 27 februari.

– I början av pandemin under 2020 såg man inga tydliga tecken på ökad psykisk ohälsa hos befolkningen som helhet, men om man jämför november med maj så är det en högre andel som uppger psykiska besvär i november, säger Folkhälsomyndighetens utredare Grethe Fochsen till SVT Nyheter.

”En outhärdlig arbetsmiljö”

R

ädda skolan På Tångvallaskolan i Falsterbo är hälsoproblemen så omfattande att lärarfacken nu kräver att arbetet stoppas på skolan. Rapporter om näsblod, andningssvårigheter och huvudvärk samt luftrörsbesvär, röda ögon, torrhosta och klåda kopplas till den dåliga inomhusmiljön. Det larmar Skolvärlden den 25 februari.

Redan fredagen den 12 februari lade de två lärarfacken Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet ett skyddsstopp, vilket hävdes måndagen den 15 februari efter en digital inspektion av Arbetsmiljöverket. Något som har mötts av enorm besvikelse: – Det är en outhärdlig arbetsmiljö. Personalen är trött på den långsamma processen. De tycker att kommunen prioriterar fel när de planerar att bygga en ny skola med moderna skolmiljöer, samtidigt som en annan skola får en ny lekplats. Det är såklart fina insatser, men den oacceptabla arbetsmiljön på Tågvallaskolan bör åtgärdas i första hand, säger Lärarnas Riksförbunds huvudskyddsombud i Vellinge kommun, Rosita Andersson Schouenborg, till Skolvärlden, som också uppger att personalen säger att de mår mycket bättre under lov, helger och vid hemarbete och att de därmed ser en klar koppling mellan symptomen och skolmiljön.

Omsorgsinsatser nådde inte fram

O

msorg Under 2020 har det ägt rum en dramatisk ökning i antalet personer i landet som inte har fått ta del av sina beviljade omsorgsinsatser inom tre månader. De inkomna ärendena angående detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) närmast dubblerades jämfört med 2019 – från 13 891 till 26 443 ej verkställda beslut, rapporterar Sveriges Radio den 1 mars.

En anledning till detta är att kommuner har pausat verksamheter för äldre och de med funktionsvariationer för att minska smittspridningen. Men till Sveriges Radio säger IVO:s enhetschef Lena Carp: – Om man inte haft kontakt med enskilda utan bara stänger och inte har koll på vad som händer, då kan det gå riktigt illa. ■

INRIKES

4 MARS 2021 # 1 441

6

skattesubventionerad arbetskraftsinvandring där många kommer från Östeuropa.

Den statliga Myndigheten för tillväxtanalys presenterade en rapport 2020 som säger att åren 20102015 skapade RUT mellan 7 700 och 9 000 arbetstillfällen, och enligt dem kostar varje jobb, omräknat till heltider, staten och skattebetalarna omkring 2 miljoner kronor.

Alla rapporter och forskning pekar på att ROT och RUT gynnar eliten och inte leder till fler ”enkla” jobb. Det dränerar skattemedlen för de rikas vinning.

Gynnar främst de rikaste En av de mest lyckade stöldkupperna i modern tid skulle man lätt kunna kalla den enorma kapitalöverföring som har skett på initiativ av den borgerliga Alliansen med stöd av ett S som girat höger. En stöld från oss alla vanliga skattebetalare till de mycket förmögna och till de miljonärer som både har ökat i antal och fått det allt bekvämare på vår bekostnad. Jag syftar förstås på de genialiskt namngivna skattelättnader som kallas RUT- och ROT-avdrag. ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

N

är fyra borgerliga riksdagspartier – M, C, Folkpartiet (Liberalerna) och KD – satt och fikade inför valet 2006 bestämde de sig för att bilda en klubb, Alliansen, för att lura till sig makten igen. Deras gemensamma program för att förborgliga Sverige och attackera välfärden hade en slogan: ”Det ska vara mer lönsamt att arbeta.”

När Moderaternas Fredrik Reinfeldt blev statsminister i den borgerliga regering som fick majoritet satte man igång. Jobbavdrag, försämrad Arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring och andra arbetsmarknadsförsämringar pressade människor ekonomiskt.

Företagen fick diverse fördelar, färre regler med mera, och man införde ”hushållsnära tjänster”. En skattelättnad som kallades ROT-av-

drag fanns redan sedan 1993 (Reparation, ombyggnad, tillbyggnad) och nu kom RUT (Rengöring, underhåll och tvätt), tillsammans med en Pigdebatt.

Argumenten som regeringen kom med var främst att reformen skulle ge arbetslösa, nyanlända flyktingar och lågutbildade riktiga jobb, sade man. ”Enkla jobb” skulle vara ett första steg in på arbetsmarknaden.

Svarta jobb skulle göras vita, fler skulle kunna köpa tjänster i hemmet, slippa städa och orka jobba mer istället.

Dessa ”enkla jobb” som politikerna kallade dem skulle dessutom vara ekonomiskt självbärande och inte belasta statskassan, våra skattepengar. M gick hårt ut och menade att i de flesta andra europeiska eller nordiska länder fanns det redan

liknande system och de fungerade utmärkt. I Finland fanns sedan början av 2000-talet ett system med hushållscheckar, i Frankrike kunde man välja städbolag efter två system, med skatteavdrag eller utan.

I och för sig visade det sig att rika fransmän valde att köpa städning och andra tjänster svart av tradition, men äsch.

Som bas för sina uträkningar för ett utökat och utvidgat RUT-bidrag använde Finansdepartementet 2011, på uppdrag av den borgerliga regeringen, en 14 år gammal rapport från Skatteverket (1997), som i sin tur baserades på gissningar och fromma förhoppningar.

Skatteverket och Finansdepartementet angav den ”svarta” sektorn inom enkla hushållstjänster i Sverige, där främst städbranschen ingick, till 3 miljarder kronor, varav 900 miljoner städning och 900 miljoner i barntillsyn.

Finansdepartementet antog att RUT-avdraget på lång sikt skulle förvandla 70 procent av de svarta jobben till vita. Men de valde att bortse från en mer aktuell och möjligen mer grundad rapport från Skatteverket som angav 780 miljoner kronor, varav städning stod för 600 miljoner.

Finansdepartementets beräk-

Foto: Karolina Grabowska/ Pexel

ROT och RUT:

ningar på hur många svarta jobb som skulle bli vita var 23 gånger högre än Skatteverkets, vilket är larvigt mycket fel. De hade baserat allt på siffror från Danmark och bara höftat lite; politisk ideologi fick gå före sanning och fakta.

Riksrevisionen är en myndighet med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs av staten. I sin senaste rapport Rutavdraget-konsekvenser av reformen, RiR 2020:2 sågar de mer eller mindre totalt hela RUT-reformen, konstaterar att ända från början var de faktiska underlagen helt åt skogen, och inget av målen med reformen har uppnåtts.

Tvärtom är det en extremt oekonomisk ”reform” där alla skattebetalare betalar så att en grupp rika, som ändå har råd att köpa tjänster, blivit ännu rikare genom skatteavdrag för städning, poolrengöring, läxläsning och uppfräschning av sommarhuset i Spanien.

Förra året gjordes rutavdrag på nästan 6 miljarder kronor. Från början var det tänkt för städning i hemmet. Men RUT har utökats till att också bland annat gälla IT-tjänster, reparation av vitvaror, trädgårdsarbete och flyttjänster.

Kommunalarbetaren gjorde en granskning som visar att RUT i stor utsträckning har använts som en

Sedan 2009 har RUT kostat oss skattebetalare 34 miljarder kronor och ROT-bidragen den ofantliga summan av 135 miljarder. Varje krona skulle kunna lagts på något annat ställe inom vård och omsorg, sjukvården och skolan. All offentlig samhällsviktig verksamhet dignar under nedskärningar medan rika, friska i storstädernas rikemansområden, får sina liv ännu lättare med våra skattepengar.

De köpare i Sverige som har en personlig inkomst på en miljon (eller mer) årligen står för 42,2 procent av RUT-avdragen. De som bara tjänar mellan 900 000 och en miljon per år står för ytterligare 35,3 procent, enligt en TCO-rapport 2020.

Mellan 2010 och 2018 ökade både antalet köpare, antal utförare och beloppen kraftigt. Städning står för 80 procent och intressant nog ökade timpriset med 13,7 procent (2015-2017) medan lönerna inte alls visar samma utveckling.

Tvärtom har ett flertal undersökningar visat att de som jobbar för företag som använder RUT oftast inte har kollektivavtal, är anställda på timme eller annan osäker deltid och trots att ett av de bärande argumenten för RUT var att flyktingar skulle få jobb som ett sätt att komma in i det svenska samhället är det bara 3 procent av kvinnorna som jobbar på städföretag som har flyktingbakgrund.

Vanliga företag inom städbranschen eller hemtjänsten har dubbelt så hög andel.

Arbetsmiljöverket har gång på gång larmat om den dåliga arbetsmiljön inom RUT-branscherna. Av de över 500 som har granskats har 80 procent stora brister i arbetsmiljön. Det handlar om arbeten som präglas av splittrade arbetsdagar, antingen korta eller deltider generellt, stress, osäkra anställningar, obetald restid, med mera.

Svartjobben finns kvar, de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden har inte hjälpts av RUT. Det är tvärtom välmående 60-plussare med villa, sommarhus och båt som gynnats. De som har vill ha mer och blir aldrig nöjda. Fattigpensionären, ensamstående mamman, alla med låg inkomst får vara med och betala när Sveriges rikaste 20 procent gladeligen tar för sig.

Forskningen visar att reformen varken i Finland eller Sverige har skapat nya jobb eller dämpat den svarta ekonomin. Både i Finland och Sverige vill politiker utvidga systemet. Istället borde hushållsavdraget och hela systemet nedmonteras. För samhällets bästa.

Offensivs UNGDOMSSIDA

Distansundervisning: ”Att sitta ensam

hela dagarna är inte bra för någon” Distansundervisning kan vara nödvändigt för att bekämpa covid-19, men det innebär också svårigheter för eleverna. Offensiv har pratat med Bell Sundström, gymnasieelev i Luleå, och hennes kompis som vill vara anonym.

Foto: Privat

Bell Sundström, en av de många elever som fått distansundervisning.

Hur har distansundervisningen påverkat dig? Till exempel hur du mår och dina möjligheter att klara av skolan?

– Jag har märkt av att det kan bli svårare att hänga med eftersom man inte får samma stöd som vanligt.

Måendet kan också påverkas eftersom man inte träffar folk på samma sätt som man brukar och det blir mycket instängt, säger Bell.

– Att vara hemma hela dagen leder till att jag blir väldigt rastlös, och att inte få träffa sina klasskamrater gör också att det känns ganska ensamt ibland, säger Bells kompis.

Upplever du sexism på din skola?

– Som kvinna upplever jag nog sexism överallt där jag rör mig, på ett eller annat sätt. Det handlar om sexistiska strukturer, sättet vi ser på kvinnor och hur de framställs i reklam och media. Jag går i skola och där visar sig sexismen mest genom kommentarer, men också genom särbehandling av till exempel lärare. Tjejer förväntas ofta vara ”duktiga flickor”, medan killar kan bete sig lite hur som helst.

Vad kan göras för att motverka sexismen där?

– Försöka prata om problemen och bryta de mönster och strukturer som finns. Utveckla den bristfälliga sexualundervisningen och prata mer om samtycke och jämställdhet. Är kampen mot sexism, kvinnoförtryck etc något som ungdomar runt omkring dig tycker är viktigt?

– Jag upplever att kvinnor i min närhet tycker att kampen mot sexism är viktig, men många vet kanske inte vart man ska vända sig för att delta i den.

Varför är 8 mars en viktig kampdag för dig?

– Den är enligt mig en av våra viktigaste kampdagar eftersom den belyser kvinnoförtrycket och ojämställdheten i världen, något som är otroligt viktigt att kämpa mot. Den har lett till förändring och kommer fortsätta att leda till förändring. ■

inte behöva oroa sig för att gå ut, säger Bell.

– De som missgynnas mest är nog de som inte har det bra hemma och kanske inte har några vänner utanför skolan. Att sitta ensam hela dagarna och att inte kunna ha någon att prata med är inte bra för någon, menar Bells kompis.

Vad tycker du borde göras för att minska stressen i skolarbetet just nu?

– Det är svårt att skjuta upp lektioner eller minska på mängden uppgifter. Men det vore bra om lärarna strukturerade upp lektionerna bättre och inte la flera prov eller inlämningar samma vecka då det kan skapa mycket stress, säger Bell.

– Skolan borde ha samtal med sina elever om hur de känner kring sin utbildning och vad de upplever som stressigt, samt försöka hitta en lösning som passar eleven bäst och gör det smidigast för alla, tycker Bells kompis. ■

Foto: Privat

AGNES POHJANEN, gymnasieelev

Vem tror du missgynnas av skola hemma? Någon som gynnas?

– Under tidens gång har det känts jobbigare och tråkigare att bara sitta hemma. Dock tror jag absolut att det kan finnas folk som gynnas av det, av att sitta i tryggheten i sitt hem och

Foto: Natalia Medina

Foto: Privat

Inför internationella kvinnodagen den 8 mars ställde Offensiv fyra frågor till tre unga medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna och Unga Socialister.

Om ni har praktiska lektioner – har ni haft dem på distans och hur har det fungerat?

– Vi har haft praktiska lektioner på distans i form av att vi får hämta en matpåse och laga den hemma och ta bilder under tidens gång. Det har funkat, men det känns inte som att man riktigt lär sig någonting, man står bara hemma och följer ett recept. Det blir inte samma utmaning som det blir på skolan där man har större arbetsyta, fler moment och bättre utrustning, tycker Bell.

– Men det var bättre än inget och det var jätteroligt att se att våra lärare gjorde det de kunde för att kunna ge oss praktiska lektioner, säger Bells kompis.

ELIN AYDIN, gymnasieelev

AMONA HOLMSTRÖM

Upplever du sexism på din skola?

– I min nuvarande klass är det oftast killarna som tar mest plats. Jag hör sällan tjejer prata, trots att vi är fler tjejer än killar i klassen. Vid de tillfällen då jag faktiskt har uttryckt min åsikt har jag upplevt att jag inte alltid blivit tagen på allvar. Som tjej blir man väldigt snabbt stämplad som ”vänster-feminist” eller ”pk”. Detta ska alltså vara något negativt och tyda på att man är för spänd och gnällig. Som liten förväntas man däremot vara mer mogen och ansvarsfull än killarna i ens ålder. När killarna i klassen exempelvis retas förväntas man visa förståelse för att ”det bara är så killar är”.

Upplever du sexism på din skola/arbetsplats?

– Inte i nuläget, då jag har distansundervisning och för det mesta jobbar på egen hand. Men jag upplevde under gymnasietiden att det kunde vara svårt för mig som tjej att ta plats och komma till tals. Under det första året var det ett ganska öppet klimat, där alla kunde vara med och diskutera saker. Men efter ett tag kändes det som att jag och många andra tjejer i klassen inte blev lyssnade på. Till och med de tjejer som hade hörts mest i början tystnade så småningom.

Istället fanns det ett litet antal killar som bestämde det mesta och fick de flesta med sig. Det här märktes extra tydligt på klassråden, där vissa klasskamraters åsikter blev överkörda.

Vad kan göras för att motverka sexismen där?

– Det är viktigt att aktivt peka ut och prata om sexismen som uppstår i skolmiljön istället för att ignorera den. Jag tycker det borde ligga extra mycket ansvar på lärarna att behandla alla elever lika oavsett kön eftersom lärarna oftast sätter normen för vad som är okej och inte. Är kampen mot sexism, kvinnoförtryck etc något som ungdomar runt omkring dig tycker är viktigt?

– Ja, många tycker det är viktigt, men däremot finns det en viss ignorans när det kommer till kvinnokampen. Det är vanligt att ungdomar runt omkring mig förminskar sexismens roll i samhället idag, särskilt när det gäller sexuella trakasserier.

Varför är 8 mars en viktig kampdag för dig?

– Eftersom dagen återspeglar kvinnokampen runt om i hela världen. Dagen påminner oss även om vad den feministiska och socialistiska kampen har åstadkommit i historien och om vad den kan åstadkomma idag. ■

Vad kan göras för att motverka sexismen där?

– Jag tycker att lärare borde göra mer för att upprätthålla ett demokratiskt och tolerant klimat i klassrummen, samt motverka att det bildas hierarkier och grupper. Skolan har faktiskt ett viktigt demokratiskt ansvar. Är kampen mot sexism, kvinnoförtryck etc något som ungdomar runt omkring dig tycker är viktigt?

– Ja, det tror jag. Många av mina vänner är med i ungdomsförbund eller politiska organisationer, bland annat Ung Vänster, SSU och Amnesty.

Varför är 8 mars en viktig kampdag för dig?

– Sexismen och kvinnoförtrycket är fortfarande två stora problem, som är rent samhällsskadliga och hindrar samhällets utveckling. Vi får inte glömma att vi kvinnor inte ”fick” rösträtten av männen 1919. Kvinnor tryckte på om kvinnlig rösträtt tills politikerna inte hade något annat val än att ge efter. ■

ANALYS

4 MARS 2021 # 1 441

8

Organisera & ta kamp: Vi vägra

År 2019 var ett år av revolt där kvinnors krav, särskilt unga kvinnors, ofta var i frontlinjen. Revolterna gav hopp, men den pandemi och djupa ekonomiska kris som därefter bröt ut blev till ett hot mot de framgångar som kvinnor har vunnit efter årtionden av kamp.

international socialist alternative

ISA:S OCH ROSA:S 8 MARS-UTTALANDE

–A

llt vi har jobbat för i 25 år kan omintetgöras på ett år. Det är en tydlig risk för en tillbakagång till 1950-talets stereotypa könsroller, varnade biträdande direktör Anita Bhatia på FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors rättigheter i brittiska BBC den 26 november ifjol.

Innan pandemin utförde kvinnor i genomsnitt tre gånger så mycket obetalt arbete som män, en ojämlikhet som bara har tilltagit under det senaste året: – Mer alarmerande är faktumet att många kvinnor faktiskt inte återgår till [avlönat] arbete. Enbart under september månad i USA lämnade i runda tal 865 000 kvinnor arbetsmarknaden, jämfört med 200 000 män. Den största anledningen var den växande omvårdnadsbördan, förklarade Anita Bhatia.

Under fjolåret minskade antalet arbetstimmar med nära 9 procent, motsvarande 225 miljoner heltidstjänster, enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO. Värst drabbade är kvinnor. Skadeverkningarna är massiva inom den informella sektorn, inom vilken 58 procent av kvinnorna jobbar.

Enligt FN:s kvinnoorganisation har arbetare inom den informella sektorn i genomsnitt tappat 60 procent av sina inkomster. Svindlande 72 procent av de hushållsanställda, varav 80 procent är kvinnor, har förlorat sina jobb, samtidigt som dessa jobb saknar grundläggande arbets-

från FN:s kvinnoorganisation som publicerades i november 2020.

Den plötsliga ökningen av strukturell massarbetslöshet kommer att få ett mer feminint ansikte än någonsin tidigare. Detta kommer att kasta ner många kvinnor i fattigdom och ekonomiskt beroende.

Det kan emellertid, som vi kunde se under 1930-talet, också leda till en beslutsam kamp för sociala förbättringar – med goda chanser till att vinna eftergifter – och på sikt även en kamp för kortare arbetstid utan lönesänkningar och försämrade villkor.

Under den första nedstängningen i Kina skedde en markant ökning av våld i hemmet och det skulle även ske globalt när pandemin spreds.

En studie utgiven i oktober av FN:s Trust Fund to End Violence against Women visade att alla typer av våld mot kvinnor och flickor har intensifierats under pandemin, särskilt våld i hemmet, med så många kvinnor instängda i sina hem med våldsamma partner under nedstängningarna.

Denna ökning underblåses av hälso- och ekonomiska bekymmer, skapar spänningar som förstärks av trångboddhet, samtidigt som social service, omsorg om och stöd till offer i hög grad var otillräckliga redan innan nedstängningarna.

Det finns endast ett sätt att förhindra tillbakarullningen av kvinnors ställning: att organisera sig och slå tillbaka!

Kvinnor och i synnerhet unga kvinnor har spelat en massiv roll i alla de stora revolterna under de två senaste åren, ofta i kampens frontlinje. skydd som betald ledighet, uppsägningstid eller avgångsvederlag. ”Men även inom den formella sektorn tycks viruset ha ökat ojämlikheten fann rapporten (från FN:s kvinnoorganisation), där kvinnor i Bangladesh löper sex gånger större risk än män att förlora arbetstimmar” (The Telegraph den 26 november 2020).

Den pågående ekonomiska krisen är förödande för arbetare globalt, och dess oproportionerligt stora effekter på kvinnor kan komma att innebära långvariga bakslag. ”Vid årets slut kommer en chockerande andel på 13 procent av världens kvinnor och flickor att leva i extrem fattigdom”, enligt rapporten

Kvinnorörelserna har samtidigt visat sig vara anmärkningsvärt motståndskraftiga. Aktivister i Argentina uppnådde i slutet av januari en seger i sin långa kamp för laglig rätt till abort.

Polska kvinnor reagerade kraftigt emot det nya steget i riktning mot ett totalt abortförbud och fick ett större stöd än tidigare från andra grupper i samhället. Denna kamp kommer att fortsätta med nya protester mot landets högerregering.

Kvinnor och i synnerhet unga kvinnor har spelat en massiv roll i alla de stora revolterna under de två senaste åren, ofta i kampens frontlinje. Detta stod återigen klart under fjolårets uppror i Belarus.

Aktivister i Argentina uppnådde i slutet av januari en seger i sin långa kamp för laglig rätt till abort, vilket återigen visar att aktiv gräs

Deras specifika krav smälte organiskt samman med de ekonomiska och sociala kraven från rörelserna mot den massiva ojämlikhet som rådde redan innan pandemin och som bara har förstärkts av den.

De smälte samman med politiska krav på att få bort regeringar som bär ansvaret för både denna tilltagande ojämlikhet och för den katastrofala hanteringen av pandemin, under vilken kapitalistklassens intressen förblir överordnade massornas intressen.

För många inom den kvinnodominerade sjukvårds- och utbildningssektorn stod det tidigt klart att samhället stod illa rustat att möta pandemin efter årtionden av nedskärningar, underfinansiering i kombination med marknadsstyrning och privatiseringar. Detta trots personalens uppoffrande arbete.

Redan innan covid-19 hade välfärdens anställda runt om i världen tagit många strider mot den nyliberala politikens följder och vunnit allt starkare stöd för sin kamp och sina krav. Kampen inom välfärden kommer att fortgå för att garantera att det inte blir

någon återgång till det ”normala” läget innan: att vara underbetald, undervärderad och över- och utarbetad.

Den katastrofala pandemihanteringen upprepas nu med vaccinationerna. Den på det internationella planet långsamma vaccinationstakten och ojämlika fördelningen av vaccinerna utgör en verklig risk för att covid-19 fortsätter att dominera våra liv under en lång tid framöver, allt eftersom nya virusvarianter fortsätter att utvecklas.

Att släppa patenten fria, samt att sprida teknologin och kunskaperna för att garantera att vaccinerna kan produceras överallt, skulle vara ett logiskt och nödvändigt steg, men det krockar med läkemedelsjättarnas intressen.

Distributionen av vaccinerna till hela världen tillräckligt snabbt kräver därutöver skapandet av en vårdservice kapabel att tillhandahålla en högkvalitativ omsorg, med tillräcklig infrastruktur, personal och resurser till dess förfogande.

Dagens problem med vaccinationerna visar på samma behov som hela hanteringen av sjuk- och hälsovårdskrisen visar: att vi i grunden

behöver göra oss av med det system som låter vinster gå före mänskliga behov.

Massiva investeringar i högkvalitativ offentlig sjukvård, tillgänglig för alla, är en brådskande nödvändighet. Vårdanställda i hela världen har kämpat för mer resurser och har även vunnit framgångar som de bara kunde drömma om innan pandemin i form av ökade anslag, högre lön och bättre arbetsvillkor.

Den belgiska regeringen och de regionala myndigheterna i Belgien anslog på grund av trycket från arbetsplatskamperna inom sjukoch hälsovårdssektorn omkring 3 miljarder euro, det mesta av det till lönehöjningar och bonusar till anställda; i Frankrike fick vårdanställda ett sammanlagt påslag på 7,5 miljarder euro. Massiva summor, men inte i närheten av tillräckligt mycket för att ta itu med bristerna i infrastrukturen och den låga personaltätheten.

Problemen med kommersialisering och privatiseringar kvarstår och kommer att vara en del av kampen under de kommande åren: ingenstans har antalet döds-

4 MARS 2021 # 1 441

9

ar låta klockan vridas tillbaka

Foto: Wikimedia Commons / Gabriela Carvalho

srotskamp lönar sig.

fall varit så höga som inom den privatiserade och vinstdrivande äldreomsorgen.

Kampen mot sexism i alla dess former har fortsatt. Under förra året spred sig Metoo till Balkan och Kina. I andra delar av världen bevittnar vi en andra våg. I Frankrike löd parollen ”je dis non chef!” (”Jag säger nej, chefen!”), med tusentals sjukhusanställda som fördömde sexuella trakasserier på arbetsplatserna.

Inte ens den broms som den fackliga ledningen många gånger utgör kan stoppa arbetarkampen. Även om kampen på de flesta ställen måste anpassa sig till restriktioner och antalet begränsas för att vara coronasäker har nya massrörelser formats med budskapet: vi kommer inte att ge oss utan kamp!

I flera länder, som exempelvis Irland, Belgien, Ryssland och Brasilien, har ISA:s medlemssektioner och Rosagrupper starkt bidragit till att kvinnors vrede också uttrycks i aktiv kamp.

Vi kämpar för att bygga solidaritet och dra med arbetarklassens organisationer i kampen mot alla

former av diskriminering, med förståelsen att kapitalismen finns i roten till varenda en av dem och att varaktiga förbättringar kräver en kamp för att i grunden förändra samhället; att få bort den profithungriga elit som styr samhället i sitt eget intresse på bekostnad av hundratusentals människoliv.

Förra årets 8 mars-protester gav oss de magnifika strejkerna i Mexiko och enorma demonstrationer i ett stort antal länder. Många mobiliseringar kommer under det här året att begränsas av covid-19 och nedstängningarna, men vi uppmanar alla som vill kämpa för en värld i vilken kvinnor inte längre är andra klassens medborgare och kan inta sin rättmätiga plats i samhället att markera detta datum med aktioner runt krav som ställs av den hemska kris som kapitalismen har dragit in oss i.

Dessa inkluderar en vaccinationsstrategi som säkerställer att det finns ett ljus i slutet av tunneln: snabb och universellt omfattande vaccinering genom överförandet av vård- och läkemedelsbolagen i offentlig ägo med arbetarkontroll för att säkra att de fungerar i enlighet

med vad som behövs som respons på majoritetens behov.

Vi behöver också massiva investeringar för att återställa en högkvalitativ offentlig sjuk- och hälsovård som är tillgänglig för alla och som inte använder sin personal som martyrer, utan tillhandahåller anständiga arbetsvillkor och löner.

Detsamma gäller livsviktiga tjänster som utbildning och barnomsorg. Skolorna tvingades stänga inte bara på grund av virusets utveckling, utan också till följd av årtionden av underfinansiering och nedskärningar som innebar att det inte fanns den infrastruktur och personal som var nödvändig för att kunna hålla dem öppna på ett säkert sätt.

Massiva investeringar behövs för att skapa säkra skolor, samt också skapa säkra sätt att ta sig till och från skolorna genom investeringar i kollektivtrafiken.

Kampen mot könsbaserat våld har varit ett växande kännetecken världen över under det senaste årtiondet. Regeringar har tillhandahållit tillfälliga boenden åt offer för våld i hemmen – mot kvinnor, barn,

hbtq+-ungdomar – men det krävs mycket mer. Könsbaserat våld kom inte som ett resultat av pandemin och kommer inte att lösas med tillfälliga åtgärder.

Det behövs anständig offentlig service som skyddade boenden, socialt och psykologiskt stöd till offren, utbildning av personalen inom alla de sektorer som hanterar detta problem, med mera.

Att förhindra könsbaserat våld kräver dock en beslutsam kamp för kvinnors ekonomiska oberoende: fasta jobb med löner som går att leva på, även minimilön som går att leva på; arbetstidsförkortning utan lönesänkningar för att bekämpa arbetslösheten; offentlig service för att garantera att kvinnor kan delta fullt ut i samhället genom att kollektivisera stora delar av vad som har ansetts vara privat hushållsarbete; socialförsäkringssystem som garanterar att de som inte kan arbeta får stöd som inte dömer dem till fattigdom; bostäder till kostnader som folk har råd med, vilket bara kommer att bli möjligt genom massiva investeringar i allmännyttigt socialt boende, med mera.

Nedstängningarna har reducerat det sociala livet till nästan ingenting, vilket har skapat massiva psykiska ohälsoproblem då människor inte är menade att vara ensamma hela tiden. Hela sektorer som hotellnäringen och kultursektorn genomgår nu en konkursvåg, som kommer att accelerera så snart de statliga stöden upphör.

Dessa sektorer har en stor betydelse för folks sociala liv, men de har blivit nästan helt privatiserade under årtionden av nyliberal dominans, vilket har lämnat unga och vanliga arbetare åt sitt öde mellan enbart deras egna fyra väggar i städerna.

Det bör bedrivas kamp för stöd till småföretag på grundval av behoven inom dessa sektorer, precis som i fallet med skapandet av offentliga rekreationsplatser för att tillhandahålla dessa tjänster åt befolkningen, men också för att skapa jobb till en arbetskraft som riskerar massarbetsarbetslöshet.

Vi behöver för att kunna betala för ett sådant program kämpa för förstatligandet av finanssektorn och ekonomins nyckelsektorer så att det som produceras av den internationella arbetarklassen faktiskt kan användas för att demokratiskt planera produktionen i majoriteten av världsbefolkningens intresse.

I ett kapitalistiskt samhälle är vinsterna huvudangelägenheten, vilket leder till osäkra situationer och misär för breda skikt av befolkningen, med systematisk diskriminering av alla slag som en inneboende aspekt av samhället, men också miljöförstöring.

Dessa är de krav som vi vill föra fram på Internationella kvinnodagen den 8 mars och de kamper som vi själva står för. Vi behöver för att kunna uppnå detta den högsta möjliga enigheten inom arbetarklassen och samhällets förtryckta skikt.

För att vinna över alla dem till oss behöver vi ta makten och kontrollen ifrån den härskande eliten som har blivit ännu rikare till följd av denna massiva kris som drabbade mänskligheten förra året och överföra statsmakten i händerna på majoriteten för att omorganisera den fullständigt till att tjäna majoritetens och planetens intressen.

Endast arbetarklassen, enad i sin omfattande mångfald, har den potentiella makten i produktionen och samhället i sin helhet till att kunna göra detta.

Vi har försvurit oss till en kamp för socialism, ett samhälle i vilket demokratin inte är begränsad till att enbart kunna rösta vartannat år, utan som också innebär att majoriteten är med i beslutsfattandet om vad som produceras och hur.

Vi uppmanar alla som vill kämpa att ansluta sig till oss i denna kamp samt bygga de rörelser och organisationer vi behöver för att vinna. ■

INTERNATIONELLT

4 MARS 2021 # 1 441

10

USA:

Ovanpå alla de olika svårigheterna som pandemin och den ekonomiska krisen har orsakat kvinnor håller aborträtten på att flisas bort.

Tidigare i år tog Högsta domstolen bort möjligheten för apotek att skicka recept på p-piller via brev, en åtgärd som är särskilt viktig med tanke på covid-19 och bristen på barnomsorg.

Delstaten South Carolina har nyligen förbjudit i princip alla aborter. Även om den lagen har upphävts då den utmanas i rätten är det en del av långtgående övergrepp på reproduktiva rättigheter från högern.

Redan är tillgången till att få abort extremt begränsad: 38 procent av USA:s kvinnor bor i counties (län eller regioner) där det inte finns någon abortklinik.

ERIN BRIGHTWELL international socialist alternative

Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)

P

andemin har visat vilka av samhällets arbetare som verkligen är essentiella, och kvinnliga arbetare inom särskilt sjukvårds- och utbildningssektorn leder arbetsplatskamper för nödvändiga skyddsåtgärder, såväl för arbetarna som deras patienter och studenter.

För arbetarklassen, särskilt kvinnor, har frågan om att starta en familj ur ett ekonomiskt perspektiv alltid varit en skrämmande utmaning. Det finns ingen garanterad föräldraledighetspenning, ingen offentlig gratis barnomsorg eller förskola, med mera.

Pandemin har i flera regioner tagit bort den enda offentliga och gratis tjänsten för barn: skolorna, som erbjuder måltider, fysiska aktiviteter, utbildning, med mera.

Miljontals försöker arbeta hemifrån samtidigt som man tar hand

om barn – ofta en omöjlig uppgift.

Den pågående psykiska ohälsokrisen gör föräldraskapet än svårare då barn lider av isolering och stress, och bland främst mammorna är utbrändheten stor.

För de essentiella arbetarna som inte kan arbeta hemma finns det väldigt få alternativ. Högre betalda arbetare kan ha råd med barnomsorg, och vissa har hjälp av sina familjemedlemmar. Men det finns också barn som får stanna hemma själva – det finns till och med rapporter om föräldrar som tagit med sig barnen till jobbet och gömt dem från sina chefer i oanvända rum.

Kvinnor har knuffats bort från arbetsplatserna av höga arbetslöshetstal och bristen på barnomsorg: andelen kvinnor på arbetsplatser är

Foto: Laura James / Pexels

Kvinnor drabbas hårdast av pandemin Arbetarklasskvinnor i USA har på många sätt fått ta största smällen av den katastrofala misskötseln av pandemin och den ekonomiska recessionen som den påskyndade. De är i frontlinjen mot pandemin som sjukvårds- och omsorgspersonal, har lidit av oproportionerliga jobbförluster och i många områden har skolorna inte varit öppna på nästan ett år, vilket har skapat en barnomsorgskris för miljontals.

rala nedskärningar på alla sociala tjänster.

Kvinnliga arbetare är i frontlinjen mot pandemin och dess effekter.

nu tillbaka på 1988 års nivåer. New York Times uppskattar att en miljon kvinnor har tvingats sluta sina jobb på grund av bristen på barnomsorg.

Kvinnor som tvingats lämna arbetet förlorar inkomster, och tiden för att ta hand om barn istället för att arbeta är en nyckelorsak till löneklyftorna mellan könen. Kvinnor kommer att betala för denna barnomsorgskris i åratal framåt i förlorade löner och möjligheter att befordras på jobbet.

Allt detta slår också hårdare mot svarta och latinakvinnor än vita kvinnor, antingen för att bristen på barnomsorg tvingar dem att sluta eller för att de har blivit uppsagda.

Svarta kvinnor jobbar också i större utsträckning på frontlinjen med essentiella jobb, vilket innebär att de inte kan välja att jobba hemifrån.

Från bristen på skyddsutrustning till det emotionella traumat från att ta hand om så många döende covid-19-patienter har sjukvårdsarbetare ställts inför hemska förhållanden under pandemin. Åtminstone 3 000 sjukvårdsarbetare har dött av covid-19, men det verkliga antalet är inte känt eftersom pålitlig landsomfattande statistik skamligt nog inte bokförs.

Samtidigt med kriminellt inhumana förhållanden har sjukvårdsarbetare, särskilt sjuksköterskor, fått kämpa för trygghet på jobbet.

Sjuksköterskor har anordnat demonstrationer och strejker, och sjuksköterskefacket NNU rapporterar nästan dubbelt så många nya organiserade arbetsplatser under 2020 jämfört med 2019. I ett land där den privatiserade sjukvården skapar en hisnande ojämlikhet kommer arbetare och patienter att gynnas av en starkare fackligt organiserad sjukvårdsarbetsstyrka.

NNU har lett kampen för offentlig sjukvård för alla (Medicare For All) som skulle ge alla gratis sjukvård, något som har väldigt brett stöd i samhället.

Uppgången av arbetare som vidtar strejkåtgärder de senaste åren fick sig en knäck av nedstängningarna och alla förlorade jobb under 2020. Dock var kvinnor i täten av de arbetare som gick ut i strejk, där utbildnings- och sjukvårdsarbetare stod för 75 procent av alla större strejker under 2020.

Detta är en del av en global trend, där kvinnor är i ledningen för arbetare som slår tillbaka mot dåliga arbetsförhållanden som är ett resultat av årtionden av nylibe-

Livet under pandemin för arbetarklasskvinnor och särskilt mammor är extremt svårt, men trots detta är den kamp kvinnor för i facken och arbetsplatserna en verklig inspiration. Att Demokraternas Joe Biden har blivit president med den första kvinnliga vicepresidenten Kamala Harris ökar förväntningarna på att förhållandena för kvinnor och hbtq+-personer kommer att förbättras.

Men den feministiska kampens historia visar oss att kvinnors rättigheter och sociala roller genomgick massiva förändringar tack vare gräsrotsorganisering och mass­ kamp.

Uppgiften att befästa abort som en laglig, tillgänglig och gratis del av sjukvården kommer att behöva tas upp av en framtida feministisk rörelse. En ny rörelse för reproduktiva rättigheter, liksom gratis, högkvalitativ barnomsorg och garanterad, betald föräldraledighet, kan se på de segrar som feministiska massrörelser har vunnit i Irland och Argentina för inspiration. ■

international socialist alternative

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

Beställ boken Sverigedemokraterna och nazismen – en faktagenomgång PRIS:

100 kr

+ PORTO

I boken redogörs den nazistiska historien i Sverige, från 1930-talet till dagens Sverigedemokraterna, som kom från det öppet nazistiska ”Bevara Sverige svenskt” och bildades av en rad nazister – bland annat SS-veteraner som deltog i förintelsen.

Boken är viktig: det är ett svar på de som försöker skriva om historien och en uppmaning till att aldrig låta det äga rum igen.

Mejla till offensiv@socialisterna.org för att beställa!

4 MARS 2021 # 1 441

11

Kvinnokampen har all anledning att fortsätta

Spanska staten:

Arbetarkvinnornas kamp

Ifjol demonstrerade 10 000 den 8 mars i Bryssel, den sista stora demonstrationen innan Belgien gick in i lockdown.

Det finns ingen aspekt av kvinnoförtrycket som inte har förstärkts av pandemin och den ekonomiska krisen.

viktigare än någonsin

ANJA DESCHOEMACKER international socialist alternative

PSL/LSP (ISA i Belgien)

I

VIKI LARA international socialist alternative

M

Socialismo Revolucionario (ISA i den spanska staten)

samma siffra mer än 18 procent.

Dessa osäkra förhållanden och den massiva arbetslösheten ökar den extrema fattigdomen, vilket hungerköerna vid de så kallade matbankerna vittnar om.

Och precis som att våldet mot kvinnor ökade under nedstängningen av samhället, när offren tvingas vara inlåsta 24 timmar om dygnet med sina förövare, ser vi nu samma situationer – denna gång orsakad av fattigdom, ekonomiskt beroende och arbetslöshet som främst drabbar kvinnor och ensamstående familjer.

iljontals kvinnor och nu under företagens kontroll. Fömän protesterade mot retag som utnyttjar sina anställda det sexistiska våldet, med låga löner och dåliga villkor, mot machokulturen och den dis- samtidigt som de erbjuder underkriminering som arbetande kvin- målig service. nor utsätts för som vårdgivare, på Det rådde även en enorm brist gatorna, i våra arbeten, i rättssys- på skyddsutrustning för arbetare temet med mera. och anställda inom den privata De styrande på regerings-, komVeckan efter 8 mars såg vi hur sektorn. Men även inom den of- munal- och regional nivå inklusive covid-19-fallen multiplicerades. fentliga sektorn fanns det brist PSOE-Unidas Podemos (som kallSjukhusen blev överfulla och res- på adekvat skyddsutrustning och ar sig progressiv och feministisk) triktionerna sköljde över oss för även där är anställningskontrakten har visat sig helt oförmögna att hantera pandemin då de har prioatt till slut omfatta hela den Span- för sjuksköterskor oerhört osäkra. ska staten och bli bland de riterat ekonomin framför hälmest restriktiva i Europa och Pandemin avslöjade sa, låtit bli att utöka sjukvårvärlden. den och utbildningssystemet skörheten i viktiga och inte heller vidtagit några Vi, som feminister, fick samhällsfunktioner större åtgärder för att förhinockså utstå de vanliga attackerna från högern. Den här dra den extrema fattigdomen. som borde vara en gången beskylldes vi för att Även om vissa åtgärdel av det offentliga. der såsom införandet av en driva på smittspridningen på grund av protesterna den 8 minimi­inkomst och höjningmars. Detta är absurt då det var vi I den ekonomiska krisen som en av minimilönen är välkomna, kvinnor som kämpade mest mot pandemin hjälpte till att utlösa kommer dessa förbättringar på pandemin. har kvinnor utgjort majoriteten av grund av byråkratiska hinder och offren. Under nedstängningen av mäktiga arbetsgivare att försenas.

Till syvende och sist utgör kvin- samhället försvann 900 000 arbeten Det är mer nödvändigt än nånor majoriteten av hälso- och som varken erhöll permitterings- gonsin att fortsätta den feminissjukvårdssektorn, både bland stöd eller arbetslöshetsförmåner. tiska rörelsens kamp på ett samsjuksköterskor och läkare, som Eftersom vi som kvinnor tenderar ordnat sätt över hela den Spanska tillsammans med andra kvinno- att ha de mest otrygga jobben med staten för att förändra vår verkdominerade yrken står i frontlin- de sämsta förhållandena, ofta inte lighet. Det räcker inte för oss att jen i kampen mot coronaviruset. ens med kontrakt, drabbades vi vänta på försenade och otillräckPandemin avslöjade skörheten också hårdast av arbetslösheten. liga reformer från regeringen – vi i viktiga samhällsfunktioner som Idag är cirka en halv miljon ar- behöver en systemförändring som borde vara en del av det offentli- betare permitterade (därför räknas sätter människors behov framför ga, såsom vårdhem och hemtjänst. de som aktiva, trots att de inte ar- företagsvinster, ett system som får Dessa samhällsfunktioner har i betar), men ändå är arbetslösheten ett slut på alla typer av diskriminemånga fall privatiserats och står mer än 16 procent; för kvinnor är ring och förtryck. ■

Vi vill också peka på det växande antalet, främst kvinnor, som riskerar att förlora sina jobb, där vi kräver en fortsättning på det statliga stödet till arbetarna inom hotelloch restaurangsektorn, turism-, kultur- och evenemangssektorn, samt kräva kortare arbetsveckor utan lönesänkning.

Och vi har aktioner emot våldet mot kvinnor och hbtq+-personer,

Foto: Campagne ROSA

Även om de feministiska strejkerna under 8 mars förra året inte nådde samma proportioner som under 2018 och 2019 var det en dag av massiv kamp. Strejkerna pågick i olika delar av den spanska staten mellan söndagen den 8 mars och måndagen den 9 mars.

Foto: Natalia Medina

Covid-19 har visat hur skört samhället är under detta system – och att kvinnokampen är viktigare än någonsin.

dag är det inte möjligt att ha massdemonstrationer (bara stående aktioner med maximalt 100 deltagare), samtidigt som det aldrig har funnits större skäl till att protestera: kvinnors hårdvunna rättigheter är i fara!

Därför har Campagne Rosa (ISA:s kvinnokampsnätverk i Belgien) gjort en aktionsplan i 15 städer, där det i de större städerna är flera på samma gång, och satt upp nya Rosa-grupper med de många kvinnor som har kontaktat oss för att de vill bli aktiva.

Rosa-lärare utarbetar lektioner kring kvinnoförtrycket och försöker involvera kollegor och elever; Rosa-skolelever kämpar för att gratis mensskydd ska göras tillgängligt i skolan samt för bra sexualundervisning som lägger tonvikten på samtycke och inte är heteronormativ.

Båda kommer att föra fram det skriande behovet av massiva investeringar i utbildningen: klasser är för stora, skollokaler i dåligt skick, enorm brist på lärare, och så vidare.

visar stöd till de oregistrerade immigranternas aktioner, samt visar solidaritet med kvinnor i Polen i deras kamp mot abortförbudet.

I Bryssel har vi också bjudit in talare för sjukvårdsarbetarnas nätverk Santé en Lutte (Hälsa i kamp) för att starta mobiliseringen för den andra stora sjukvårdsdemonstrationen i maj, där vi kräver en massiv offentlig återfinansiering av sektorn.

Vårt mål är att höras på denna viktiga kampdag, att inte tillåta att kvinnornas krav blir bortglömda, och att bygga Rosa-grupper i nya städer så vi kan vara förberedda när massdemonstrationer åter blir möjliga.

Om vi kämpar kan vi vinna!

Vi i Campagne Rosa firar också två segrar denna 8 mars: vi vann en minimilön på 14 euro (142 kronor) i timmen för all personal på Gents universitet, en kamp som Rosa deltog i från dag ett med nära samarbete med den socialistiska fackföreningsflygeln på universitetet.

Vi firar också att Jef Hoeybergs, en högerreaktionär tv-kändis som fördömde Rosa för att vi gjorde hans vidriga sexistiska uttalanden världskänt, själv nu blir stämd för dessa uttalanden – över 1 500 personer har anmält honom efter att ha sett Rosas avslöjande om hans sexism!

Om vi kämpar kan vi vinna! ■

Kom med i den socialistiska feministiska kampen – du behövs!

INTERNATIONELLT

4 MARS 2021 # 1 441

12

Indiska arbetare slår tillbaka mot Apple

Uppvärdera väldfärdsjobben Kvinnor utför den största delen av hushålls- och omsorgsarbetet i världen. Olika siffror visar på att kvinnornas obetalda arbete uppgår till mellan 10 och 33 procent av globala BNP. Ovanpå detta utgör kvinnor den största delen av personalen inom vård och omsorg, socialarbete och utbildning.

SONJA GRUSCH international socialist alternative

SLP (ISA i Österrike)

I

Österrike arbetar omkring 400 000 inom vård- och sociala sektorn, den tredje största sektorn. Globalt är 27,9 miljoner omsorgsarbetare, varav 90 procent är kvinnor.

Den ökade livslängden i denna del av världen motsvaras inte av tiden och möjligheterna till att leva ett bra, värdigt liv för de äldre – en återspegling av kapitalismens generella trender de senaste årtiondena. Efter ett liv av hårt arbete är kropp och själ trött, men pensionerna är väldigt låga. Även familjer som vill ta hand om de äldre har knappt tid med det, ej heller har de nödvändig utbildning för det.

Professionell omsorg är dyr och ofta privatägd. Kapitalismens logik om att allt är varor leder till grymma motsättningar mellan de låga inkomsterna hos de som behöver hjälp och rätten och behoven för de som arbetar med att hjälpa.

Den massiva privatiseringen av välfärden sedan nyliberalismens intåg under 1980-talet följdes av ”behovet” av att kapa offentliga utgifter, samtidigt som vinstjagande bolag, både inhemska och internationella, investerade i dessa sektorer – köpte upp, ”optimerade”, slog samman enheter med mera.

Den absoluta majoriteten av vård- och omsorgspersonalen är kvinnor, både utbildade och outbildade, ofta med osäkra anställningar samt tim- eller deltidsanställda. I Österrike är 3 av 4 kvinnor.

Dessa arbetare har under lång tid påpekat motsättningarna mellan vad som bör göras och vad de faktiskt kan göra på grund av den massiva resursbristen. Personalen tvingas behandla patienter som på löpande band, vilket påverkar vården de får.

Men det har också lett till flera protester under 2010-talet. Vård-

arbetare har krävt mer personal, bättre löner och bättre arbetsvillkor. Flera initiativ med namn som ”CaRevolution”, ”Resilienz” med flera har utvecklats över hela Österrike. De drar lärdomar från liknande initiativ i andra länder, och är unga, arga kvinnor som ofta är oberoende från de officiella fackföreningsstrukturerna. De har organiserat sig underifrån och tvingat facket till att agera.

2020 var ett extremt utmattande år för särskilt vård- och omsorgsarbetare. Covid-19 lade en enorm börda på en redan överarbetad, underbemannad och underbetald arbetsstyrka. Men det finns knappt något land där vård- och omsorgsanställda inte höjde sina röster i protest, med demonstrationer och strejker: Sydafrika, Storbritannien, USA, Pakistan, Frankrike, Argentina, med flera.

De har hyllats som ”pandemins hjältar”, men tystas när de talar om resursbristerna som den härskande klassen är ansvariga för.

Samtidigt har 2020 ökat självförtroendet för alla dessa arbetare, särskilt de kvinnliga. Alla förstår nu hur viktigt arbetet som lokalvårdare, lärare, sjuksköterskor och många fler utför är. Detta självförtroende går in i den gräsrotsorganisering som började redan innan pandemin och möter upp med den växande ilskan mot de ihåliga hyllningarna från regeringarna.

Vård- och omsorgspersonal har särskilt svåra omständigheter i att kämpa, då de känner ansvar för dem de har hand om. De behöver hitta specifika sätt att protesterna, som involverar deras klienter och organisera basvård. Men de kan kämpa, de har kämpat och de kommer att kämpa. I Österrike tas nu steg mot att organisera sjuksköterskestudenter. Och detta är bara början. ■

56 kronor i månaden, uteblivna löner, brutna löften och storskalig ökning av arbetsstyrkan utan någon genomtänkt plan. Det är bara några av de anledningar som fick indiska arbetare på Wistron som tillverkar Appleprodukter i Indien att tappa tålamodet och slå tillbaka mot företaget.

LARS BJERSING rs.lulea@socialisterna.org

M

ed det nya handelskriget mellan främst USA och Kina har många tillverkare börjat leta efter alternativ till den billiga arbetskraften i landets fabriker. Även Apple flyttar delar av sin tillverkning från Kina till Indien. Till att börja med är det främst för inhemsk konsumtion i Indien, men på sikt verkar planen vara att flytta alltmer av tillverkningen dit. Apples vd Tim Cook har sagt att Indien är ”the place to be”.

I staden Narsapura i delstaten Karnataka, södra Indien startade det Taiwan-baserade företaget Wistron sin fabrik för att tillverka Appleprodukter. För att klara produktionstakten behövdes mycket personal och flera bemanningsföretag kopplades in för att fylla tjänsterna. Enligt Times of India gick företaget från 1 500 anställda till över 12 000 på bara tre månader under hösten 2020. Under samma tid lyftes frågor gång på gång om felaktiga löneutbetalningar.

Arbetarnas löner blev betydligt lägre än vad som utlovats; för

de värst drabbade utgick inga löner alls. I andra fall utgick löner som bara motsvarade 5 procent av de utlovade och det finns rapporter om arbetare som betalades 56 kronor i månaden för sina heltidstjänster. Med den lönen skulle det ta 4 årslöner att köpa en av de telefoner som hen har tillverkat.

Den 11 december bubblade missnöjet över och efter ett misslyckat försök att få ut lönerna gick arbetarna till attack mot fabriken.

Händelserna filmades av många av de inblandade och skador till ett värde av en halv miljard kronor orsakades. Fabriken står fortfarande still och beräknas öppna tidigt i mars.

Bara en månad innan konflikten i Indien uppstod också konflikter hos en av Apples underleverantörer i Kina. Det var företaget Pegatron som missbrukat studenter som egentligen var där för att lära sig om processerna, men som istället genom förfalskade papper tvingats till hårt arbete med mycket övertid och andra brott mot kontrakten.

Samma tillverkare var i blåsväder för liknande anklagelser 2013.

Apple valde den gången att fortsätta samarbeta med företaget.

Om världen vore rättvis skulle inte arbetare i något land utnyttjas för att generera obscena rikedomar åt någon annan, men i den världen vi lever i idag är mänskligt lidande underordnat vinster och höga arvoden.

För att verkligen komma tillrätta med denna sorts problem krävs att vi gör oss av med det nu-

varande systemet där människor, miljö och klimat är mindre värda än pengar, höga aktiekurser och fina kvartalsrapporter.

Som i så många andra fall är svaret som behövs från arbetarklassen organisering i kämpande och demokratiska strukturer.

Om fabriken i Narsapura hade haft kollektivavtal och fackligt anslutna arbetare hade konflikten kunnat lösas genom strejk eller andra stridsåtgärder från arbetarna. Detta hade säkerligen löst situationen snabbare än de över 3 månaderna som det beräknas ta att reparera skadorna på fabriken.

För att ytterligare komplicera situationen för arbetarna i Indien befinner sig dessutom de fackliga strukturerna under attack av premiärminister Modi och hans höger- och hindunationalistiska BJP. I september 2020 införde Modis regering tre nya lagar som försvagar rätten till fast jobb, underlättar för företag att avskeda anställda och försvårar bildandet av fackföreningar.

Det är dock positivt att arbetare och bönder i Indien har trappat upp sin kampvilja och kamp under de senaste åren. Ett av de mer kända exemplen är de tiotusentals bönder som fortfarande protesterar mot nya lagar som försämrar jordbrukares rättig- och möjligheter. Dessa protester har pågått sedan den 25 november 2020 och visar inga tecken på att ge upp.

Om de rasistiska, arbetar- och bondefientliga lagarna skall kunna stoppas eller återkallas krävs just den sorts organisering som nu alltmer börjar ses i Indien. ■

Arbetarna går till angrepp mot Apples fabrik på grund av bland annat uteblivna löner.

Foto: Skärmdump från Youtube

SLP:s banderoll, ”Vård istället för profit”.

4 MARS 2021 # 1 441

13

Myanmar: Svara militären med en ny ”flod av demonstranter”

Foto: Wikimedia Commons / Ninjastrikers

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

M

ilitärens upptrappade våld utgör ett desperat försök att tysta de massiva protester som ägt rum sedan juntan tog över för mer än fyra veckor sedan. Generalerna har mötts av dagliga strejker och demonstrationer.

Den framgångsrika generalstrejken i förra veckan (den 22 februari) tog proteströrelsen till en ny nivå. Enligt vissa bedömare deltog uppemot 12 miljoner i generalstrejken i ett land vars invånarantal räknas till 54-55 miljoner.

På strejkdagen strömmade ”en flod av människor ut på gatorna”, skrev Civil Disobedience Movement (CDM), som är det namn under vilket protesterna samordnas.

CDM initierades av de läkare och sjuksköterskor som nästan omedelbart efter kuppen beslöt att gå ut i strejk. Deras modiga strejk på kanske så många som 100 sjukhus lan-

det runt inspirerade snabbt andra arbetargrupper att göra detsamma och mindre än en vecka efter kuppen skakades Myanmar av de största demonstrationerna sedan den så kallade ”saffransrevolutionen” 2007, som krossades av militären.

Samtidigt började de strejkande och deras fackföreningar att resa kravet på generalstrejk för att samla protesterna och bygga motståndet.

Strejkerna och den fackföreningsrörelse som har byggts upp i kamp under de senaste åren ger dagens proteströrelse en styrka och tyngd som inte fanns 2007 och som saknades i den revolt som svepte genom landet 1988.

Till följd av strejkerna och de dagliga protesterna har militären inte kunnat konsolidera sin makt och inte lyckats i sitt uppsåt att söndra och härska genom att sty-

ra tillsammans med ledarna från de partier som likt militärens parti USDP gick bakåt i valet i november förra året.

Strejkerna har lamslagit landet och dess ekonomi. ”Myanmars banksystem har knappt fungerat sedan kuppen, då tusentals bank­ anställda har strejkat för att förlama ekonomin och pressa kuppmakarna att lämna ifrån sig makten”, skrev den oberoende nyhetssajten Frontier Myanmar den 1 mars.

Kontanter har blivit en bristvara i ett land där sedlar och mynt är det vanligaste betalningsmedlet.

Strejkerna har också lamslagit landets järnväg och de många ekonomiska verksamheter som militären driver inom exempelvis olje- och gruvindustrin.

Det var först för tio år sedan som Myanmars arbetare vann rätten att organisera sig och kunde börja bilda fackföreningar. På den relativt korta tiden har flera fack hunnit med att skapa en kamptradition.

Ma Moe Sandar Myint, en av textilarbetarnas fackliga organisatörer, sade i en intervju i den amerikanska vänstertidskriften Jacobin dagarna innan kuppen att: – De bäst organiserade facken har byggts i strejker och de flesta fack som är med i min federation har erfarenhet av att åtminstone ha lett två eller tre strejker. Så fort jag slutade skolan 2002 började jag

Tyvärr fanns det ingen plan för hur kampen skulle drivas vidare efter den framgångsrika generalstrejken. Under generalstrejken tvekade den försvagade och splittrade militären att brutalt gå till angrepp.

Istället valde generalerna att avvakta i väntan på att gatorna inte skulle vara fyllda ”av en flod av demonstranter”.

Morden och massarresteringarna under de senaste dagarna kan dock ge upphov till nya beslutsamma protester, som i Sudan när militären försökte krossa revolutionen i blod med ett angrepp på demonstranter som samlats utanför militärhögkvarteret i huvudstaden Khartoum i början av juni 2019.

Militärens massaker på minst 100 demonstranter följdes av generalstrejk och massorna kunde gripit makten, vilket tvingade militären att slå till reträtt och gå med på steg mot civilt styre.

jobba inom textilindustrin. Fem år senare höjdes minimilönen i Myanmar till motsvarande 23 kronor i timmen, men på min fabrik vägrade ledningen att betala ut den höjda minimilönen så vi gick ut i strejk.

– Strejken varade i flera dagar och avbröts först efter att ledningen sagt att de skulle betala ut allt det som de var skyldiga oss. Men det löftet höll dem inte, så vi inledde en maskningsaktion och började organisera oss fackligt. Jag blev den första på fabriken som gick med i facket.

– Tidigare var det män som ledde strejkerna och som svar på det beslöt bolagen att istället bara börja anställa kvinnor till en lägre lön. Ägarna trodde att kvinnor inte skulle våga ta kamp och gå ut i strejk. Men de hade fel och idag är det framför allt unga kvinnor som står i spetsen för kampen och leder facken.

För att driva kampen vidare i Myanmar och för att försvara massaktionerna behöver den samordning som finns få en fastare och mer organiserad form. Demokratiska aktions- och försvarskommittéer som samlar arbetare och unga behöver byggas på alla nivåer i samhället.

Kampen för demokrati i Myanmar är också en kamp för att störta den ruttnande kapitalism som militären försvarar och som även den störtade regeringen såg som sin uppgift att slå vakt om. Om vanliga poliser och soldater i större omfattning ska ansluta sig till massrörelsen krävs såväl beslutsamma aktioner som ett program för social förändring.

I avsaknad av ett parti som verkligen står upp för landets arbetare och fattiga ses det styrande NDL under ledning av Aung San Suu Kyi som proteströrelsens politiska språkrör, samtidigt som behovet av nytt kämpande och socialistiskt parti bara blir mer brännande och akut.

Textilindustrin i Myanmar sysselsätter drygt 600 000, varav 90 procent är kvinnor. De flesta internationella klädjättar, däribland svenskägda H&M, Kappahl och Lindex, har produktion i Myanmar.

Textil- och klädarbetarna har också varit ledande i motståndet mot militärkuppen.

– Fabriksarbetarnas och särskilt kampen från de unga kvinnliga arbetarna inom textil- och klädindustrin tycks ha stark påverkan på stämningarna och varit en stark

Masskampen i Myanmar har visat sin styrka och även gett inspiration till kamp i angränsande länder som Thailand. Till viljan att aldrig mer återgå till militärdiktatur har nu lagts viljan att svara den blodiga söndagen och hedra dess offer. Den grad av kamp och motstånd som militären kommer att möta de närmaste dagarna och veckorna kan bli avgörande för framtiden.

• Stöd kampen i Myanmar. Ut med juntan – för ett demokratiskt och socialistiskt Myanmar. ■

Den blodiga söndagen, där minst 18 dödades av militären, eldar på ilskan och motståndet mot militärkuppen.

Söndagen den 28 februari blev den blodigaste i Myanmar sedan militärens kupp den 1 februari. Minst 18 personer dödades och 30 skadades när polis och militär i flera städer öppnade eld och använde sig av chockgranater för att stoppa demonstrationerna. Den blodiga söndagen följdes dock av nya demonstrationer i måndags när den av militären avsatte premiärministern Aung San Suu Kyi framträdde i en videolänk i samband med den skenrättegång som har inletts mot henne.

bidragande orsak till att rädslan övervunnits och att en generalstrejk genomförts, säger en facklig organisatör till Labor Notes den 26 februari.

Hot om avsked, att militären bedriver en klappjakt på ledande fackliga aktivister och med våld försöker tvinga de strejkande att gå tillbaka till arbetet har inte stoppat kampen. Ännu finns heller inga tecken på att polisens och militärens upptrappade våld lyckats skrämma massorna att ge upp kampen.

INRIKES / KRÖNIKA

4 MARS 2021 # 1 441

14

V

ar femte arbetad timme i äldre- och funktionshinderomsorgen var år 2019 genomförd av timanställda.

I vissa kommuner, som Boden, är mer än var tredje timanställd.

Pandemin avslöjade hur de otrygga arbetsvillkoren sannolikt har bidragit till smittspridning, något som bland annat coronakommissionen rapporterade. Samtidigt har pandemin ökat beroendet av tillfälligt anställda, när sjukfrånvaron skjutit i höjden.

I Luleå kommun minskade antalet tillvidareanställd personal inom Socialförvaltningen med 177 personer 2018-2020, medan arbetad tid utförd av timanställda ökade med 59 000 timmar.

som däremot var jobbigt var när det kom olika besked hit och dit, till exempel om vilken smittförebyggande utrustning vi skulle använda, säger Pili Nzeyimana.

Tidsbegränsad anställning är både en klass- och könsfråga.

Bland arbetarkvinnor har var fjärde en tidsbegränsad anställning, medan det bland manliga tjänstemän bara är var tionde. Timanställningar är den mest osäkra anställningsformen, där man inte vet hur mycket man får jobba och därmed inte heller sin inkomst.

– Under pandemin har det också blivit stressigare i hemtjänsten.

Med alla coronaåtgärder är risken större att man kommer efter i schemat, säger Pili Nzeyimana.

– När pandemin bröt ut blev det svårt. Vi fick jobba hårt och många blev sjuka. Samtidigt innebar det ju att jag fick jobba mer och tjänade mer, berättar Pili Nzeyimana, som jobbar som timvikarie inom hemtjänsten i Luleå.

Kommunal har rapporterat om hur timanställda inte fått samma chans att sätta sig in i rutiner som med pandemin ändrats snabbt från vecka till vecka.

– Det var mycket på en gång, men jag tycker inte det var så svårt.

All personal gjorde ju samma sak, så vi kunde lära av varandra. Det

Jonas Brännberg, ledamot i Socialnämnden i Luleå för Rättvisepartiet Socialisterna, säger: – Rättvisepartiet Socialisterna kräver krafttag för att öka antalet trygga jobb. Dels borde vikarier erbjudas fast anställning för att höja bemanningen, dels borde kommunen införa en vikariepool med fast anställd personal som förutom att det ger trygga arbetsvillkor också ger tillgång till utbildningar, kurser och annat som förutom fler anställda är viktigt för att förbättra äldreomsorgen. ■ RS Luleå

Foto: Arbetsmiljöverket

Timmisarnas verklighet

: a k i n ö r K ålle vem

”K lev lobbyist” som b STEFAN LUNDQVIST

offensiv@socialisterna.org

N

är Karl-Petter ”Kålle” Thorwaldsson valdes till LO:s nye ordförande 2012 yttrade han de klassiska orden hans företrädare också brukade säga: ”Att bli vald till LO:s ordförande är det finaste en arbetargrabb kan önska sig”.

Sa han det för att han ville leda miljontals fackligt anslutna systrar och bröder i kamp för bättre löner och arbetsvilkor? Att mobilisera medlemsförbunden till strid mot ökade klyftor där kapitalisterna, storföretagen, bankerna och de

stora aktieägarna tillåts roffa åt sig en allt större andel av produktionsresultatet för varje år som går? En utveckling som LO själv följer och redovisar i regelbundet återkommande rapporter men sedan aldrig använder sin potentiella makt till att stoppa. Nja! Inte ens ett år efter att Karl-Petter hade slutat som LO-ordförande låter sig nu fackföreningsbasen värvas till motståndarsidan, stålkoncernen SSAB. ”Kålle” rekryteras som ”senior advisor”, en konsult som med

Tre av tio inom vård, skola eller omsorg upplever en sådan stressnivå att de befinner sig i riskzonen för utmattning. Det fastslås i en rapport från Kantar Sifo som genomförde undersökningen på uppdrag av Hjärnfonden i början av 2021.

KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

N

ästan hälften – 46 procent – upplever mer stress än innan pandemin bröt ut.

Mest drabbade är yngre kvinnor i åldern 18 till 34 år som arbetar inom omsorgen.

Att just omsorgspersonalen blev extra drabbade under pandemin bör ses i ljuset av att särskilt personalen inom äldreomsorgen fick strida för att ens ha den mest basala skyddsutrustningen mot covid-19 i pandemins början och anklagades för de höga dödssiffrorna på boendena, medan anställda inom sjukvården fick gratis luncher. De bakomliggande orsakerna för stressen är dock inte nya. Som Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden, säger har pandemin gjort en redan tidigare allvarlig situation ännu värre.

I rapporten uppger 68 procent att den ökade stressen beror på för hög arbetsbelastning och 29 procent att det är för höga krav samt brist på kontroll i arbetet. Vidare uppger 21 procent brist på stöd från chefer och arbetskollegor, och 15 procent uppger att de saknar tid för återhämtning.

Detta är inga nya fakta. Redan för ett år sedan rapporterade Arbetsmiljöverket att anmälda arbetssjukdomar hade ökat med 20 procent och att det

sitt kontaktnät och genom åren erhållna kunskaper om möjliga vägar i det politiska etablissemanget förväntas lotsa SSAB:s satsning på fossilfri framställning av stål i Luleå och Boden förbi besvärliga hinder i Sverige och EU-byråkratin.

Han förväntas förstås också få loss statliga stödmiljarder till SSAB. Den förre LO-ordföranden blir nu en upp över öronen betald lobbyist till ett storföretag. Och han är smickrad!

Som de flesta av socialdemokratins toppfigurer – Göran Persson, Anders Sundström, Björn Rosengren, Pär Nuder med flera – låter han sig köpas över som konsult och lobbyist efter sin personliga karriär i arbetarrörelsen.

Under ”Kålles” tid som LO-ordförande har fackföreningsrörelsens starkaste vapen, strejkvapnet, knappt använts för att sätta kraft bakom arbetares krav, och klyftor-

Foto: EVG Culture / Pexel

Arbetarkvinnor slås ut av pandemins effekter

”Hemtjänsten har blivit stressigare under pandemin”, berättar Pili.

Allt fler kvinnliga arbetare inom välfärden riskerar utmattningssyndrom.

var kvinnodominerade yrken som stod för den största ökningen.

Arbetsmiljön har försämrats i decennier, framför allt för kvinnor inom arbetaryrken. Andelen kvinnor i arbetaryrken som är uttröttade i kroppen efter arbetet varje vecka har ökat från 53 procent i början av 1990-talet till 71 procent idag. Ökad detaljstyrning innebär att andelen kvinnor i arbetaryrken som inte själva kan bestämma när olika arbetsuppgifter ska göras har ökat från 61 procent i början av 1990-talet till nu 71 procent. Detta kan jämföras med män i tjänstemannayrken där andelen har minskat något till 26 procent. Även utsattheten för våld och hot på jobbet har ökat för kvinnor i arbetaryrken (LO-rapport Sjuk av jobbet, 2017).

Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) sa när hon tillträdde att det är de manliga arbetarna inom industri som behöver visa solidaritet.

Men det är inte de som bestämmer lönerna inom kvinnodominerade yrken. När det gäller välfärdssektorn är det politiker inom kommuner och regioner som bär ansvaret för den offentliga sektorn tillsammans na har ökat. LO-ledningen accepterade januariavtalets arbetarfientliga punkter utan att knappt höja rösten.

Tidigare partiordförande och statsminister för Socialdemokraterna Göran Persson, idag styrelseordförande för Swedbank, avstod i förra veckan att driva skadeståndskrav mot sin förra vd Birgitte Bonnesen, trots att hon låtit den forna folkrörelsebanken göra stora vinster på kriminell penningtvätt i Baltikum.

Persson visade större medkännande för bankdirektören; bankens ledning har redan drabbats hårt då de förlorat sina tjänster och Birgitte Bonnesen ”har berövats sitt avgångsvederlag”, kommenterade han förstående.

Att SSAB satsar på en fossilfri tillverkning av stål är naturligtvis positivt. ”Kålle” använder sig av denna radikala gröna täckmantel när han berättar i media hur glad han blev

med de så kallade väldfärdskoncerner där den har blivit privatiserad.

Tyvärr utnyttjade inte Kommunal avtalsförhandlingarna i slutet av förra året, utan gick med på blygsamma lönehöjningar för undersköterskor och vårdbiträden trots att beredskapen för strid var stor, likaså solidariteten från övriga befolkningen. Det som skulle ha behövts är att använda förhandlingar till att kämpa för rejäla löneökningar samt att avtala om fasta regler kring arbetsrelaterad stress som skulle ge möjlighet att anmäla arbetsgivare för avtalsbrott.

Istället har det varit arbetsgivarna som flyttat fram sina positioner under pandemin. Hyvlingar av tjänster, delade turer och långa arbetspass har ökat under pandemin, inte bara i välfärdssektorn, samtidigt som möjligheter för kamp har varit små.

Uppgörelsen om LAS, som ska göra det lättare att avskeda anställda, innebär inte förbättringar för arbetarkvinnor som Kommunals ledning påstår, utan tvärtom till att utsattheten ökar. Det som behövs är att personalen med arbetarkvinnor i spetsen tar vara på sin kollektiva styrka och gemensamt tar strid för både ökade löner och bättre arbetsmiljö. ■ när han fick erbjudandet att vara med och baxa fram den här stora investeringen. Men SSAB:s mål med fossilfritt är nog att vinna större marknadsandelar och goodwill på att vara först – det står högre än själva miljöargumentet i sig.

Den lite runde fryntlige ”Kålle” från bruksorten Kosta har sedan länge bytt ut flanellskjortan från SSU-åren, där han var med om att utesluta Offensivare och styra om ung radikal politik med krav på ekonomisk demokrati influerad av debatten kring löntagarfonder till ett abstrakt alternativ som han och Thomas Lönnroth kallade ”Egenmakt” och som inte mynnade ut i annat än högerkurs.

Sedan har karriären gått vidare: ombudsman på Metall, ordförande för ABF och LO-ordförande för att slutligen i konsultens blänkande kostym, slips och vitskjorta hoppa över till motståndarlaget som uppköpt överläkare. ■

Boden:

Kapitalism och den psykiska ohälsokrisen Tid: Tisdag den 9 mars kl 18.30.

Plats: Digitalt via zoom.

För mer info: 070-231 99 10.

Haninge:

Rosa Luxemburg 150 år: Ett revolutionärt liv Tid: Torsdag den 11 mars kl 18.15 Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 072-524 42 95.

Luleå:

Örebro:

Sundsvall:

Göteborg:

Kapitalism och den psykiska ohälsokrisen Tid: Tisdag den 9 mars kl 18.30.

Plats: Partilokalen + digitalt.

För mer info: 073-053 68 84.

Rapport från 8 mars Tid: Onsdag den 10 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Västerås:

8 mars: Stoppa mäns våld mot kvinnor Tid: Måndag den 8 mars kl 19.00.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Eskilstuna:

8 mars: Stoppa mäns våld mot kvinnor Tid: Måndag den 8 mars kl 19.00.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Kampen mot marknadshyror Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 9 mars kl 18.30.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-509 06 84.

Rapport från 8 mars Sthlm Norra Tid: Onsdag den 10 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

Varifrån kommer rasismen?

Sthlm Sydost Torsdag den 11 mars kl 18.30.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-509 06 84.

8 mars: Stoppa mäns våld mot kvinnor Tid: Måndag den 8 mars kl 19.00.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Angered Tid: Onsdag den 10 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Enorm insats gav resultat

”D

ags för ett superryck”, led rubriken på förra veckans ekonomiruta och vilket ryck det blev! Återigen har våra medlemmar och sympatisörer svarat på uppmaningen – vi gick från 39 procent av målet till strax över 96 procent!

Även om vi inte helt nådde målet var det en enormt imponerande insats. På veckans aktiviteter och insamlingar fick vi in hela 28 292 kronor! Med reservation för några eventuella sena redovisningar har vi fått in 48 010 kronor under hela månaden.

Vi har även passat på att skaffa fler läsare och 179 personer har tagit en prenumeration

på Offensiv. Det är nästan tre gånger så många som samma period ifjol när vi värvade 63 nya prenumeranter och inte ännu utmanades av pandemin!

Nu måste vi bygga vidare på detta momentum inför mars månad – hjälp oss att komma igång! Swisha ditt bidrag till 123-240 32 85 eller sätt in ett belopp på Plusgiro 87 96 49-2. Tack! ■

Hammarkullen Tid: Torsdag den 11 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Kortedala/Bergsjön Tid: Fredag den 12 mars kl 10.00.Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Rannebergen Tid: Fredag den 12 mars kl 20.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Malmö-Lund & Helsingborg:

Pariskommunen Tid: Måndag den 8 mars kl 19.00.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: 070-396 47 83.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-

platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

8 mars

Foto: Natalia Medina, Vilgot Karlsson, RS Göteborg

med Rättvisepartiet Socialisterna

Internationella kvinnokampsdagen nummer ett, 8 mars, är snart här. På grund av restriktionerna kan vi inte vara ute och demonstrera på denna viktiga dag som vi vill och brukar. Men vi kommer såklart ändå göra det till en kampdag på alla sätt vi kan!

Vi kommer att ha live-sända tal på måndag kväll den 8 mars om kvinnokampen i Sverige och globalt, hur vi kan bekämpa sexismen och patriarkatet och varför det krävs en socialistisk feministisk rörelse för att få till stånd verklig frigörelse för alla människor.

Följ oss på vår Facebooksida, Rättvisepartiet Socialisterna, och se talen kl 18.00 på måndag den 8 mars.

World To Win – 8 mars-special!

ISA:s World to Win, som sänds varje söndag kväll på ISA:s Youtube-sida där ISA presenterar diskussioner om en mäng, kommer söndagen den 7 mars att ha om Internationella kvinnodagens historia, dess socialistiska feministiska ursprung, den centrala rollen som kvinnliga arbetarklassen spelar i dagens kamp, om Metoorörelsen samt hur ISA bekämpar sexism i alla dess former.

Se till att spana in World to Win kl 20.00 den 7 mars!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!