Offensiv 1445

1 april 2021 / # 1 445 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Vaccinstopp trots

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna

KAMPANJ

ökad global smitta

RS kämpar för de hemlösa i Luleå

4 6

8-10

Foto: Tim Reckmann / Flickr CC

Kina integrerad del av global kapitalism

Giftig kombination av kapitalism och nationalism hindrar smittbekämpningen – Läs mer på sid 2

Laddar inför protestdagen

mot marknadshyror 18 april Den 18 april kommer det att bli coronasäkra protester över hela landet mot marknadshyror.

– Jag kämpar emot marknadshyror för att jag tycker att bostad är en social rättighet och inte en vara, berättar Max i Växjö.

Från Boden i norr till Malmö i söder äger manifestationer rum.

61 organisationer står bakom kampanjen och de hittills 77 protesterna i 20 städer som just nu är spikade. Kom med du också!

– läs mer på sid 3, 14, 16

13

Militärens våld allt grövre i Myanmar

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Svensk ekonomi: Klyftorna ökar

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

1 APRIL 2021 # 1 445

2

SNABBT SLUT FÖR BLÅBRUN BULLETIN

VACCINKRIGETS HOT OCH SABOTAGE

A

MOT GLOBAL SMITTBEKÄMPNING

Foto: UNICEF Ethiopia

D

et hopp som vaccinet tän­ de i början av året håller snabbt på att släckas till följd av kapitalismens och reger­ ingarnas totala oförmåga att sam­ ordna produktion, leverans och fördelning.

Den tidiga vaccinnationalismen har resulterat i exportstopp och ett förödande vaccinkrig. Samtidigt fortsätter den globala smittsprid­ ningen och allt fler smittas av de nya farliga mutationerna.

I januari varnade världshälso­ organisationen WHO:s general­ direktör Tedros Adhanom Ghe­ breyesus för att den orättvisa fördelningen av vaccin var på väg att bli ett globalt ”katastro­ falt moraliskt misslyckande”. Två månader senare säger WHO:s generaldirektör att han är ”chockad över” hur lite som har gjorts för att undvika denna katastrof.

Även i rikare länder, vars regering­ ar har köpt upp över hälften av do­ serna i världen på bekostnad av de fattigaste länderna, haltar vaccin­ programmen till följd av export­ stopp och uteblivna leveranser.

På det EU-toppmöte som hölls i förra veckan gav de deltagande stats- och regeringscheferna grönt ljus för exportstopp av vaccin till länder utanför unionen, och i mån­ dags stoppade EU export av Astra­ Zenecas vaccin. På samma möte

rådde dock stor oenighet om för­ delningen av doserna EU-länderna emellan.

Exportstopp av vaccin har också införts av den nya Bidenadminis­ trationen som har stoppat leveran­ ser av de tiotals miljoner AstraZe­ neca doser man har i lager och som inte används i landet. ”USA sade åt oss att det inte kommer på fråga att AstraZeneca-vaccin fraktas till EU”, sa en EU-tjänsteman till yle.se den 11 mars.

Bortfallet från USA skulle täckas av leveranser från Indien, men även

rätt. Det i sin tur gör att läkeme­ delsbolagen kan sälja vaccinet till de regeringar som erbjuder mest och att de fattiga länderna får betala mer för vaccinet än rikare.

Patenträtten gör det också omöj­ ligt att utnyttja den produktionska­ pacitet som faktiskt finns globalt.

Läkemedeljättarnas patenträtt på vaccin samt covid-tester, och reger­ ingarnas, inkluderat den svenska, skydd av densamma utgör ett död­ ligt sabotage av smittbekämpningen.

Slopade patentregler är ett måste för ökad produktion och tillgänglighet.

WHO: Chockerande lite görs för att förhindra en katastrof.

Den kapitalistiska ordning som innebär att världens tio rikaste personer har kunnat tjäna en halv biljon dollar under pandemin – en summa som hade räckt till att betala för covid-19-vaccin till hela jordens befolkning och sett till att ingen hamnade i fattigdom på grund av pandemin – står i vägen för smittbekämpningen. Ingen är säker så länge inte alla är säkra.

En rättvis fördelning av vaccinet kräver ett stopp på vinstjakten och det privata ägandet av bioteknik-, läkemedels- och medicinteknikfö­ retagen (Life Science-branschen).

Det måste ersättas av kollektivt, samhälleligt ägande och forskning i offentlig regi, vilket skulle möj­ liggöra en demokratisk och global plan för att börja göra vaccin och läkemedel tillgängligt för alla. ■

där har det blivit exportstopp. Till det ska läggas att de stora imperi­ alistiska makterna även använder detta som ett geopolitiskt vapen i sin jakt på marknader och allierade.

På rekordtid och med hjälp av skattemedel togs ett vaccin fram. ”Forskningskostnaderna för vac­ cinen har i AstraZeneca och Mo­ dernas fall täckts av statliga bidrag” (Läkare Utan Gränser den 11 no­ vember 2020).

Men staten ställde inga villkor, utan läkemedelsbolagen gavs fort­ satt rätt att ta ut vinster, bestämma priser och fördelning samt patent­

tt den blåbruna nyhetssajten Bulletin kraschlandat innan den ens börjat rulla ut på startbanan är en glad nyhet.

Bakom Bulletin stod en rad reaktionära skribenter, som förenades i sin hets mot invandrare och kärlek till nyliberalism, och en handfull miljardärer som bidrog till startkapitalet och som fick 12 procent av aktieposterna i Bulletin AB. Resterande aktier låg i händerna på grundarna.

Bland grundarna finns exempelvis Tino Sandandaji, som skrivit boken Massutmaningen – en bok som egentligen borde ha fått titeln Masshets och förakt mot invandring och tolerans. En annan av grundarna är Thomas Gür, som blev ökänd när han under Almedalsveckan i Visby 2018 läste upp sina så kallade 9,5 teser där krav på hårdare straff kombinerades med krav på ”mera svenskhet”.

Inför starten hävdades att Bulletin skulle bli en högkvalitativ nyhetstidning, ”en quality press” i likhet med bland annat New York Times, som Paulina Neuding skrev då hon ännu var chefredaktör och ansvarig utgivare.

Men i själva verket var ambitionen att bli en svensk variant på Fox News och Breitbart. För att göra detta anställde Bulletin en rad högerextrema skribenter som Ivar Arpi, tidigare ledarskribent på Svenska Dagbladet, och Alice Teodorescu Måwe, tidigare politisk redaktör på Göteborgs-Posten och medförfattare till Moderaternas nya så kallade idéprogram. Ivar Arpi skulle också bli Bulletins chefredaktör efter Paulina Neudings avhopp.

A

rbetsklimatet på Bulletin var en spegelbild av det hårda samhälle som grundarna och toppskribenterna ville skapa. På Bulletin härskade intolerans och en mobbningskultur. Ägarna ville styra allt. ”En tidigare nyhetsreporter på Bulletin har polisanmält fem andra anställda för förtal, inklusive vd Pontus Tholin och den tidigare chefredaktören Ivar Arpi. Vår granskning visar att de interna konflikterna på tidningen började redan i december”, skriver Journalistförbundets tidning Journalisten den 21 mars under rubriken ”Bulletin inifrån: hån, hat och fem förtalsanmälningar”.

En efter en kom skribenter, reportrar och ägare att sluta eller hoppa av. Nu är det nästan bara Tino Sandandaji och hans torped, managementkonsulten Atta Tarkis och Bulletins styrelseordförande, som är kvar på det sjunkande skeppet.

Bulletin-projektet, som skulle bli de blåbrunas nya flaggskepp, blev till ett Titanic. ■

I hälften av Försäkringskassans utredningar finns det brister, och i vart tionde fall är de så stora att det kan leda till felaktiga beslut. ”Det är inte rättssäkert. För de som drabbas är det här en katastrof. De faller hårt. Och även deras anhöriga”, säger rättsombudet Elisabeth Ingvarsson (Skärmklipp svt.se 30/3).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

1 APRIL 2021 # 1 445

3

Skyhöga hyreshöjningar i Eskilstuna För ungefär ett år sedan när covid-19 på allvar började få fäste i Sverige damp ett brev ner hos 57 hyresgäster i det av det kommunala bostadsbolaget Kfast ägda området Ostran på Östermalm i Eskilstuna. Lägenheterna på Galléengatan (nästan halva Ostran) stod inför stambyten och Kfast passade då på att samtidigt genomföra renoveringar av kök och badrum. Förslaget innebar att hyran skulle höjas i tre steg under tre år.

HANS ÖSTENSSON offensiv@socialisterna.org

Med 2,5 veckor kvar till den stora protestdagen rapporterar kampanjen: - 61 organisationer står bakom, - 77 protester är spikade (av målet 100), - protester i 20 städer.

Nu finns en ny namninsamling från Skiftet till stöd för Nej till marknadshyra, samt ett facebook-event inför 18 april.

INFO raddahyresratterna.se MEJLA nejtillmarknadshyra@ gmail.com KOM MED du också!

centig ökning får de och många andra svårt att bo kvar.

Det här området har alltid varit ett arbetarområde. Föregångaren till dagens Ostran bestod av små enkla hyresrätter i trä; här bildades Eskilstunas hyresgästförening i samband med en hyreskonflikt 1919.

Gamla Ostran revs på 1960-talet och lämnade plats för de hus som nu står där.

Alla hyresgäster fick en chock när förslaget till de nya hyrorna presenterades. Man hade förstått att de snart 60 år gamla lägenheterna måste förnyas och delvis renoveras.

Det var dock få som hade trott att hyreshöjningarna skulle bli så stora. Renoveringarna var långt mer ”lyxiga” än vad hyresgästerna hade önskat sig.

Lyxrenoveringar har blivit en metod tillämpad av bostadsbolagen för att kraftigt höja hyrorna i dagens Sverige.

Eftersom det var coronatider genomfördes inga möten och alla utom en av hyresgästerna skrev på förslaget. Peter och Litzie reserverade sig. I reservationen skrev de att flera av renoveringarna var onödiga och till och med i vissa fall innebar försämringar. De reste tanken att framtida hyresförhandlingar måste handla om hyressänkningar för att kompensera för de absurda höjningarna man nu har tvingats till.

Att hyresgästerna har skrivit på berodde ju på att stamrenoveringar och ombyggnad av kök och badrum bakats ihop. Ingen vill ju

Foto: Hans Östensson

F

ör en trea på 72 kvadrat skulle det innebära 1 000 kronor i höjning direkt efter att stambyte och renovering är klar, året därefter cirka 1 000 kronor till och tredje året runt 800 kronor. Dessa höjningar motiverades med renoveringarna. Ovanpå dessa skulle de årliga höjningarna komma.

Jag pratade med Peter Widén och Litzie Cabero som har bott länge i området. De betalar 5 335 kronor för en normal trea på 72 kvadrat och med den nya hyran som för dem innebär en 52-pro-

Folk kommer ha svårt att bo kvar efter att hyrorna chockhöjs när eftersatt renovering genomförs.

motsätta sig de nödvändiga stambytena, men det fanns ingen möjlighet att säga ja till dem och nej till badrums/köksrenoveringarna.

Tanken att lösa situationen genom att kräva hyressänkningar i framtida årliga hyresförhandlingar fick nu stöd bland många av de boende. Man samlades på coronasäkra utomhusmöten och lyckades även få med Kfast på ett möte i den närbelägna slottsskolan.

På ett av mötena valdes en grupp på sex personer som ansvariga för sammankallning med mera. Gruppen föreslog en träff med Kfast och

kravet var att framtida förhandlingar skulle innebära hyressänkning.

Kfast svarade att de var villiga att mötas, men att endast två personer från de boendes grupp skulle kunna närvara och att inga förhandlingar skulle äga rum, enbart informering från deras sida.

Gruppen svarade att man då vill skjuta på träffen tills coronaläget medgav att alla boende kunde samlas för att demokratiskt kunna ta ställning till vad som samtalen mynnade ut i.

Hyresgästföreningen skrev på avtalet, vilket är ett problem. Redan har flera av de boende flyttat.

I dessa lägenheter kommer de som flyttar in inte få hyran höjd i tre steg, utan hela höjningen på en gång. Därmed vill Kfast antagligen göra det svårare för de boende att ifrågasätta sina framtida höjningar.

– Eftersom hyreshöjningarna kommer i tre steg under tre år om ett år har vi tid på oss att mobilisera fler.

Vårt förslag om hyressänkningar bör ha möjligheter att vinna gehör och defaitismen om att man inte kan göra något kan komma att ersättas av en tro om att sammanhållning och kamp kan lyckas pressa tillbaka hyreshöjningarna, säger Peter Widén. ■

P

laneringen inför den 18 april då kampanjen Nej till marknadshyra kommer att genomföra manifestationer runt om i landet fortsätter.

På många orter är förberedelserna i full gång; kommittéer har bildats, planeringsmöten har hållits och tre stora nationella digitala möten har genomförts. Hundratals aktivister arbetar nu intensivt för att målet att genomföra minst 100 lokala torgprotester den 18 april ska uppnås.

I Växjö kommer man att hålla kampanjmöte med appeller den 18 april på Grand Samarkand, ett stort köpcenter några kilometer utanför centrum.

Anna Lundqvist och Max Malm, som båda är medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna (RS), några medlemmar från Kommunistiska Partiet (KP) och en till person utgör kommittén i Växjö.

– Jag kämpar emot marknadshyror för att jag tycker att bostad är en social rättighet och inte en vara, berättar Max. Flygblad och affischer är tryckta och klara. Nästa vecka tillverkas banderoll och band. Nästa vecka kommer man dessutom att kontakta lokalpressen angående manifestationen den 18 april, och det planeras även insändare på samma tema till lokalpressen. Affischering på stan blir den 6 april.

I Malmö förbereds också manifestation den 18 april. Det kommer att bli en manifestation på Triangeltorget mitt i centrum med appeller och flygbladsutdelning. Innan dess blir det affischering och flygbladsutdelning runt om i Malmö.

Kontaktansvarig i Malmö är Paul Ingemansson (KP).

De som vill engagera sig i kampen mot marknadshyra och hjälpa till att organisera protesterna är välkomna att höra av sig till kampanjen Nej till marknadshyra på e-postadress: nejtillmarknadshyra@gmail.com.

Du kan också gå in på facebooksidan Nej till marknadshyra. ■ Anders Wemmert

Foto: Privat

”Bostad ska vara en rättighet”

Max Malm, RS, tar kamp mot marknadshyror tillsammans med andra i Växjö.

INRIKES

1 APRIL 2021 # 1 445

4

RS tar strid för hemlösa efter att härbärget stängt

SD är ett rasistiskt, reaktionärt, arbetarfientligt parti. De hör inte hemma i fackföreningsrörelsen.

I

SD:s vice partiordförande Henrik Vinge uttalade sig kort efter domen och förklarade att de ser detta som ”ett väldigt lyckat utfall”. En möjlighet för dem att, som uttryckt vid ett tidigare tillfälle, ”få mer inflytande i de svenska fackförbunden”.

Sedan dess har det dock skett

utvecklingar i fallet. Först tisdag den 23 mars, när Transport bestämde att de skulle överklaga domen. Det gjorde även Fredlund och hans juridiska ombud den 26 mars för att han, trots att han fick rätt i sak, tycker att han även borde fått skadestånd med motiveringen att ”ett avtal brutits” och att ”hans föreningsrätt har kränkts”.

Just det med föreningsrätten och att ”alla är välkomna” är också vad han har drivit hela det här fallet utifrån.

Transport understryker i ett pressmeddelande att de inte utesluter medlemmar på grund av vad man röstar på eller ens politisk anslutning, men att undantag gäller för SD. – [Man kan inte aktivt] ta på sig ett förtroendeuppdrag för en organisation som motverkar förbundets uppgift. Tingsrättens dom är ett hot mot vår förening, det vi gemensamt arbetar för och i längden ett hot mot hela demokratin, säger Lars Mikaelsson.

SD är ett parti som vill motverka alla former av solidaritet och arbetarorganisering. De är ett parti som med både sina värderingar och sina politiska ställningstaganden många gånger visat att de är emot facklig organisering och allt vad gäller rättigheter på arbetsplatser.

Bara några få praktiska exempel på detta är hur de har drivit kampen för försämrat anställningsskydd, röstat nej till alla förslag om skärpningar av visstidsanställningar, samt till och med röstat nej till förslag om nolltolerans mot dödsolyckor på arbetsplatser.

Lars Mikaelssons ord är ingen överdrift. SD:s högerreaktionära politik är förödande för arbetare och arbetarklassen på alla sätt. Och att de värderingarna skulle få smyga sig in även i ett av våra mest förenande verktyg, fackorganiseringen, finns inte på världskartan.

Därför får vi verkligen hoppas att hovrätten dömer rätt, när det här tas upp nästa gång i rättssalen, och att protester från den samlade arbetarrörelsen mot SD:s hatiska politik kan samlas till i framtiden. ■ Cesar Andersen Lindholm Thomas Andersen

Foto: Jonas Brännberg

E

n SD-medlem försöker mjölka pengar ur fackförbundet Transports föreningskassa genom argumentet ”enligt svensk lag har alla rätt att gå med i föreningar oavsett syftet”.

Det handlar om rättegången om Kirunas kommunpolitiker Mats Fredlunds uteslutning ur Transport­ arbetarförbundet. Han blev invald som kommunpolitiker i valet 2018, och omedelbart därpå uteslöts han av förbundet. Att han inte var beredd på detta förvånar, med tanke på SD:s arbetarfientliga värderingar.

Till följd av detta stämde Fredlund facket, och fallet prövades i rättegång i början av februari. Den 4 mars kom domen – Stockholms tingsrätt beslutade att uteslutningen var ogiltig. Dock avslogs hans krav på 100 000 kronor i skadestånd.

Foto: Natalia Medina

Håll SD borta från facken

februari verkställdes Socialdemokraterna och Moderaternas beslut att stänga härbärget för hemlösa i Luleå. Efter en intensiv kampanj av många lulebor tvingades flera andra skydds­åtgärder för hemlösa fram, bland annat ett ”akutboende”. Nu kan Offensiv berätta att flera hemlösa nekats boende, helt i strid med Socialtjänstlagen.

I ett brev från Läkare i världen och Gemenskapsmåltiden, två volontärverksamheter som hjälper bland annat hemlösa, ges flera exempel på hur hemlösa nekats boende.

• En lulebo träffar två norrbottningar som behöver plats på härbärge under natten och undrar hur de ska göra. ”...Vi kopplas vidare till Socialjouren och får besked att det kommer vara svårt för männen att få hjälp för natten, då de inte är lulebor. ... Personerna ... sover på en offentlig toalett.”

• Fem EU-migranter sover ute sedan flera veckor, trots att de lovats akut sovplats.

• En hemlös person har fått plats på akutboendet, men kommer inte in. Står och ringer på ringklockan i en timme. Till slut rings Socialjouren för att få hjälp, ”men de meddelar att de endast

hjälper personer under 18 år. När han berättar att han redan har blivit tilldelad plats över helgen svarar Socialjouren att de inte har kontaktuppgifter till härbärget”.

Från de som jobbar med hemlösa har Offensiv fått höra att detta bara är några exempel.

– Jag har själv blivit kontaktad av en bekant som tvingats rycka in när en hemlös vägrats boende av kommunen för ”de bara hjälper personer under 18 år”. Det är helt fel och när vi fick tag i de högsta cheferna ordnade det sig med boende. Men det ska inte handla om kontakter för att få en plats, säger Jonas Brännberg som sitter i Socialnämnden för Rättvisepartiet Socialisterna och fortsätter: – Brevet från Läkare i världen och Gemenskapsmåltiden tillsammans med att vi tog upp frågan i Socialnämnden har förstås satt press och nu har det lovats ändring. Alla har rätt till akut hjälp, oavsett om du är skriven i Luleå eller inte och oavsett om du är under eller över 18 år. Men vi måste fortsätta kämpa för allas rätt till tak över huvudet, fortfarande finns till exempel en rasistisk utestängning av EU-migranter. ■ RS Luleå

Efter att S+M lade ner härbärget nekas hemlösa boende, i strid mot lagen.

Försämrad arbetsmiljö under pandemin för Samhalls anställda

S

tatliga Samhall har fått en mängd anmälningar mot sig den senaste tiden gällande bristande arbetsmiljö, där bland annat städare på äldreboenden inte har fått skyddsutrustning trots pandemi. Samhall har blivit ett bolag som alla andra där pengarna styr medan de anställdas välmående och säkerhet inte prioriteras.

Samhalls uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med funktionsvariationer som påverkar arbetsförmågan. Under det senaste året, sedan pandemin blev ett faktum i Sverige, har arbetsförhållandena för Samhalls anställda tydligt försämrats. Många av de anställda är i någon av riskgrupperna, men har inte fått tillräckligt skydd. Personer i riskgrupp

har fått städa äldreboenden, butiker och gym där risken för smitta är mycket stor.

Anställda vittnar om att de kan städa på flera olika äldreboenden under samma vecka, och att de inte har fått vare sig masker eller visir av arbetsgivaren. Resor inom kollektivtrafiken mellan arbetsplatserna är också en stor smittorisk.

Skyddsombuden på Samhall vittnar om hur de blir motarbetade av företaget när de försöker ta upp de stora bristerna i arbetsmiljön. En rad olika anmälningar har gjorts mot Samhall, bland annat en anmälan till Arbetsmiljöverket i Eskilstuna som först avslogs av Arbetsmiljöverket.

Nu har Arbetsmiljöverket återupptagit ärendet, med största sannolikhet för att

frågan blivit mer känd genom media. Det skyddsombud från Fastighets som gjorde anmälan mot Samhall i Eskilstuna har sagt att de som redan är sjuka och kommer till Samhall bara blir sjukare av att vara där.

Samhall försvarar sig med att säga att de minsann följer nationella riktlinjer när det gäller pandemin. Men när majoriteten av deras anställda ingår i en riskgrupp måste de göra mycket mer.

Att skicka personer i riskgrupp till äldreboenden utan något skydd alls är rent livsfarligt. Redan i våras hade flera anställda på Samhall dött av covid-19.

Samhall har blivit ett av många konkurrerande företag inom framför allt lo-

kalvård, där de är med i upphandlingar och vinner allt större kontrakt. Samtidigt är Samhalls uppdrag att erbjuda anpassat arbete till personer med funktionsnedsättning, för att de ska kunna utvecklas och må bra. Det sistnämnda är inte möjligt för ett företag som alla andra, där konkurrens och ekonomisk vinst är drivande.

All vinst som Samhall gör stannar inom bolaget, då den enda ägaren som finns är staten. Bolaget sitter därmed på enorma mängder pengar. I slutet av 2019 hade de tillgångar på nästan 3 800 miljarder kronor. Det absolut minsta Samhall kan göra är att köpa in masker, visir och handsprit till personalen. ■ Louise Strömbäck

1 APRIL 2021 # 1 445

I korthet

Makten framför arbetarklassens intressen är budskapet från V-trions debattartikel, där V-ledaren Nooshi Dadgostar ingår.

5

”Krävs en annan skogspolitik”

P

i jakt på makten ”Vänsterpartiet har kritiserats för att engagera sig mer i hur samhällets resurser ska fördelas och mindre hur de ska skapas. Det är delvis en befogad kritik. Vänsterpartiet har därför beslutat att ta fram ett nytt omfattande ekonomiskt-politiskt program efter tre bärande principer som kommer att leda till betydande förändringar i förslag till statsbudget.” Det skriver V:s partiledare Nooshi Dadgostar, V:s ekonomisk-politiske talesperson Ulla Andersson och V:s chefsekonom Sandro Scocco i en debattartikel i DN. MATTIAS BERNHARDSSON

mattias.bernhardsson@socialisterna.org

V

-trions debattartikel markerar ett betydande högerkliv. Borta är krav på att stoppa vinsterna i välfärden, borta är talet om gemensamt ägande, borta är socialismen.

Tidigare LO-ekonomen Sandro Scocco är inte bara känd som konsult i allmänhet, utan som konsulten vilken Västernorrlands landsting betalade 1,7 miljoner kronor (10 månaders ”deltidsjobb”) för att ”omstrukturera” – med resultatet att bland annat både akutkirurgin och akutortopedin försvann från sjukhuset.

V-trion lyckas skriva om ”lösningar” mot ojämlikheten utan att ens ifrågasätta kapitalismen eller Sveriges superrika som upprätthåller ojämlikheten.

Istället handlar den nya V-politiken enligt debattartikeln främst om ”kunskapslyft för höjd produktivitet och jämlikhet” (och hänvisar till ”modern nationalekonomi” där kunskap ”skapar ekonomisk utveckling”), ”lönedriven tillväxt” och om statens roll att ”agera och reglera”.

I grund och botten en form av keynesiansk politik, som bygger på inomkapitalistiska modeller med statliga ingripanden för sysselsättning och konjunkturstabilitet, dock på kapitalets villkor.

Som socialister står vi i första ledet i att kräva rättvisa och höjda löner samt massiva offentliga investeringar till välfärden och klimatomställning.

Men att som V-trion försöker ge sken av, att det är tillräckligt eller ens möjligt inom dagens ekonomiska system, är vilseledande i en tid då vi inte har mer tid att förlora på illusioner om en ”annorlunda” kapitalism. Det är också att gå i otakt med den växande globala klimatrörelsen som kräver systemförändring. ”Nyliberalismen har nått vägs ände.

Ingen tror på den längre”, skriver V-trion och hänvisar till Internationella valutafondens (IMF) uppgörelse med de nyliberala principerna.

V-trion citerar IMF-chefen: ”...vi kan inte – vi borde inte – gå tillbaka till gårdagens ekonomi med långsam produktivitetstillväxt, stor ojämlikhet och en förvärrad klimatkris”.

Skillnaden mellan gårdagens nyliberala agenda och dagens agenda från de kapitalistiska institutionerna (”framtidens ekonomi”) är att de vill använda staten som kassako för industri som målas ”grön” men fortsatt innebär en mark- och mineralanvändning som ökar utsläppen.

Hur resonerar Vänsterpartiet?

När kapitalismen uttrycktes genom de nyliberala principerna ac-

cepterade Vänsterpartiet dem. Och när kapitalismen allt mer uttrycks genom staten som verktyg för kapitalet, då sväljer Vänsterpartiet det och skriver om sitt program.

Förra året avslöjade Rättvisepartiet Socialisterna i tidningen Offensiv att minst 53 av 58 kommuner styrda av Vänsterpartiet genomförde nedskärningar i skola och äldreomsorg – oftast i namn av dessa nyliberala principer om sparande, utgiftstak och överskottsmål.

Men det andra kapitalistiska alternativet, med massiva statliga investeringar, kommer också att innebära nedskärningskrav. Om inte den rikaste procenten eller storföretagen – som V-trion undantar som källa till resurser i sin debattartikel – ska stå för notan kommer arbetarklassen och välfärden behöva göra det.

V-trions artikel borde resa en del frågor för medlemmarna i V. Har partiledningen värvat Sandro Scocco till V:s politik, eller har partiledningen i princip anlitat honom som en konsult för att formulera en ekonomisk politik som gör partiet ”regeringsdugligt” i S och C:s värld?

Nooshi Dadgostar var i TV4 ”inte främmande för” att sitta i en regering med Centern och även Ali Esbati önskade i en intervju i Svenska Dagbladet att få S att ”erkänna V som en del av ett vänsterliberalt regeringsunderlag.”

Utan en politisk ideologi, en genuin marxistisk analys och demokratisk diskussion från botten till toppen i ett parti blir all ”ny” politik bara kosmetika; vänstertoppen förbereder en flytt i det politiska landskapet där de likt andra etablerade partier positionerar för det egna intresset av makt framför arbetarklassens intressen. ■

Foto: Jessica Segerberg / Flickr CC

V-topparna går höger

olitik åt skogen I söndagens Agenda i SVT den 28 mars debatterades det om den svenska skogspolitiken mellan Naturskyddsföreningen och Södra Skogsägarnas ordförande Lena Ek. Lena var tidigare centerpartistisk miljöminister under den borgerliga Alliansregeringen, men lobbar nu för fullt för att miljölagar och skogsskydd ska luckras upp.

Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl sa: – Det är tydligt från expertmyndigheterna – Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen – att utmaningarna kring den biologiska mångfalden är väldigt stora. Och det handlar väldigt mycket om att livsmiljöer för hotade arter försvinner. Vi har ett stort problem, och jag skulle säga att väldigt mycket kokar ner till den rådande skogspolitiken. Vi har en skogspolitik idag, och en lag, som kom till innan klimatdebatten, innan den stora kunskapen vi har i dag om biologisk mångfald, innan miljömålen och innan EU-inträdet.

Fastighets stämmer bluffbolag

L

önefusk Städföretaget KZ service & städ i Halmstad har under lång tid betalat ut för lite i lön, betalat ut dem för sent och betalat in fel summor i skatt. Fastighets stämmer därför bolaget, rapporterar Fastighetsfolket den 29 mars.

– Företaget har inte följt lönerna i kollektivavtalet. Men det är samtidigt rörigt att reda ut vad som är rätt och fel. Arbetsgivaren har ibland satt in pengar på anställdas lönekonton och ibland swishat en summa, säger Fastighets centrala ombudsman Ewa Edström till Fastighetsfolket.

Det är inte så förvånande att Almega Serviceföretagens förhandlare, som företräder företaget, inte vill kommentera ärendet.

Dessutom 6:6a-anmäldes de redan i höstas till Arbetsmiljöverket för kränkande behandling av sina anställda, att de jobbat så mycket att det skadar hälsan, om saknade rutiner gällande coronaviruset och att rehabilitering inte sköts trots lång och hög sjukfrånvaro.

Slopad distansundervisning aprilskämt?

S

kolan Utbildningsminister Anna Ekström meddelade på torsdag morgon den 25 mars att rekommendationerna för distansundervisning på gymnasieskolor slopas, och att huvudmännen själva får avgöra. ”Ett glädjebesked” som hon uttryckte det. Svaret från lärarfacken var tvärtom – ”Ett aprilskämt”, som Lärarförbundet kallade det. Samtidigt går covid-19-smittan upp bland barn och ungdomar.

Till Skolvärlden den 25 mars säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén att lärarna måste prioriteras i vaccineringen för att öka tryggheten för lärarna, efter riskgrupper och vårdpersonal. Hon menar också att: – Har du ett allvarligt smittläge så måste du göra anpassningar. Dagens besked tar inte bort det ansvaret, utan ökar snarare ansvaret. Samtidigt har många redan vittnat om att det inte går att hålla avstånd i klassrummet, och att kompetensen kring hur man behöver förhålla till skolsituationen inte finns överallt. (...) Man måste få lite längre framförhållning och kunna anpassa efter hur det ser ut på den enskilda skolan och utifrån det regionala smittläget.

Bussarnas skyddsglas ”livsfarliga”

A

rbetsmiljö I tillbudsrapporterna där bussförarna beskriver riskerna på Keolis bussar i Stockholm vad gäller skyddsglas vid förarhytten blir farorna tydliga. ”Ta bort plexiglaset innan en dödsolycka sker”, ”Fullkomligt livsfarligt och jag skojar inte” och ”Vad som helst kunde ha hänt då siktförhållandet åt höger var noll” är några av kommentarerna. Det skriver Arbetet den 25 mars.

– Jag är väldigt orolig, en olycka där någon blir påkörd av en buss kan ju sluta illa. Jag hoppas att Arbetsmiljöverket agerar innan det händer, att de kommer med ett beslut snart, säger huvudskyddsombudet på Fredriksdalsdepån i Stockholm, Stephan Gard, till Arbetet. ■

INRIKES

1 APRIL 2021 # 1 445

6

som arbetar inom vård, omsorg och skola känner sig mer stressade under pandemin än tidigare. Var tredje har en så hög stressnivå att de riskerar att drabbas av utmattningssyndrom, visar en undersökning från Hjärnfonden.

Arbetsmiljöverket pekar på att sex av tio lärare uppger att de har för mycket att göra på jobbet och att läraryrket toppar listan över vilka som känner att de måste jobba trots att de är sjuka. De här är förstås frågor i lärarnas avtalsrörelse och nu ifrågasätter facken till och med det individuella lönesystemet som Janna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet kallar för ett arbetsmiljöproblem. Lärarnas riksförbund har en namninsamling för ett stopp på de växande dokumentationskraven och ett omedelbart stopp på nedskärningarna.

Ja du läste rätt. Trots pandemin och trots de extra miljarderna till kommuner och regioner fortsätter nedskärningarna inom vården och skolan. En helt bisarr tudelning.

Vart tar pengarna vägen?

Arbetslösheten ökar, och i februari hade drygt 154 000 personer varit arbetslösa i minst ett halvår. Klassklyftorna ökar allt snabbare.

vidgade klyftor Sveriges ekonomi är mer tudelad än någonsin. Den är delad mellan klasser, kön och branscher. Medan de arbetslösa räknas i hundratusentals i ena änden rusar villapriserna i höjden i andra.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

I

februari mättes SCB:s arbetskraftsundersökning arbetslösheten till 9,7 procent, 530 600 personer. Här ingår de som har heltidsstudier men söker jobb, samt även äldre upp till 74 år enligt internationell standard. Arbetsförmedlingen mäter på ett annat sätt och redovisar siffran 8,5 procent för vecka 12, med 11 procents ungdomsarbetslöshet.

683 000 var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i februari, varav 451 000 som arbetslösa. Det innebär att över 100 000 människor har blivit arbetslösa på ett år. Det som är extra mörkt är att långtidsarbetslösheten ökar. I februari hade drygt 154 000 personer varit arbetslösa i minst ett halvår.

Det här avspeglar så klart att många branscher fortfarande är i stor kris, kulturbranschen, servicebranschen, restaurang och så vidare. Under 2020 minskade intäkterna som turismen genererar i Sverige med 39 procent jämfört med året innan.

Hotell- och Restaurangfacket rapporterar att flera arbetsgivare nu vill dra ner på arbetstiden för hela

eller delar av sin personal trots att de har ingått avtal om korttidsarbete. Avtalssekreterare Per Persson säger i Hotellrevyn att hyvling gör alla till förlorare. Vem kan leva på 30- till 50-procentig tjänst? Dessutom blir a-kassa och sjukpenningsgrundande inkomst ännu lägre.

Simon Norrthon och Christina Olofson från fackföreningen Scen och Film beskriver i Aftonbladet problemen för privatteatrar, biografer, konsertarrangörer, konstnärer, frilansande tekniker med flera när de generella näringsstöden varit utformade för helt andra branscher och anställningsförhållanden än inom kulturen.

Stöden har framför allt varit utformade för exportföretagen över vilka det östes stimulanspengar förra året. Exportindustrin kan idag åter spänna musklerna.

Till exempel kör lastbilstillverkaren Scania på ”nära maxkapaciteten” enligt vd Henrik Henriksson (Ekot). Vinsten under fjärde kvartalet var 3,6 miljarder och orderingången ökade med 48 procent, och företaget nyanställer.

AB Volvo fick totalt 1,2 miljarder i krisstöd från staten. Därefter gjorde Volvo en helomvändning och delade ut 182 miljoner kronor till ledningsgruppen. ”Försvarbart”, tycker Volvos ledning.

Enligt nordnet.se väntas den totala aktieutdelningen bli 246 miljarder kronor i år. De som gynnades allra mest under krisen var som vanligt storbankerna som gjorde en vinst på 68 miljarder – till stor

del betald av statliga medel. Dessa banker har totalt haft vinster på 773 miljarder de senaste tio åren och skulle inte behöva gå lottlösa heller under pandemi och historisk kris.

Andra kvartalet 2020 rasade svensk ekonomi ner i ett svart hål. Aldrig tidigare har BNP fallit med så mycket, minus 8 procent. Efter ett sådant ras kommer det ofta en studs tillbaka, vilket sker i Sverige och i världen. BNP-utvecklingen för helåret 2020 blev minus 3,1 procent och nu räknar regeringen med att BNP växer med lika mycket, 3,1 procent, i år.

Det betyder inte att ekonomin är tillbaka på samma nivå som innan pandemin.

Till exempel var produktionen inom näringslivet 2,9 procent lägre i januari jämfört med året innan och för tjänstesektorn 3,6 procent lägre. Hushållen hade 3,8 procent mindre att konsumera för. Att detta inte är värre beror på permitteringar (som omfattade 600 000 personer), att fler får a-kassa och att den och sjukförsäkringen höjdes.

Trots skandalen med att 20 procent av de sjukskrivna blev utförsäkrade är det inte en märkbart stor ökning av personer som får försörjningsstöd, men det kan också bero på att många slås ut helt. Hjälporganisationer ser att fler söker hjälp.

Psykisk ohälsa ökar, liksom orosanmälningar om att barn far illa.

I en annan del av Sverige ringlar köerna på villavisningarna långa – utan social distansering. Villapriser ökade med 17 procent över

Foto: Public Domain

Ekonomisk prognos:

ett år, och bostadsrätter med 5,8 procent. Många som har jobbat hemifrån har gynnats av amorteringsfrihet och att de har minskade utgifter för resor och semestrar samt att lånen är så billiga.

Hushållens skuldkvot (lån i förhållande till inkomst) är nu rekordhöga 300 procent. Många hushåll kan få problem om räntan börjar stiga. Den har stigit lite som en följd av att den amerikanska räntan har stigit. Däremot är det så mycket pengar inpumpade i systemet att det inte är troligt att bobubblan spricker inom nära framtid.

Ett uppenbart systemfel som har blottat sig extra mycket under pandemin är att riskkapitalbolag och andra bolag profiterar på välfärden.

Här ser vi till exempel hur nätläkarföretaget Kry, som mest behandlar unga personer som inte är speciellt sjuka, kunde använda pandemin för att debitera regionerna på miljonbelopp för att sedan etablera en fysisk vårdcentral på Östermalm och i princip lura patienter från andra vårdcentraler att lista sig hos dem.

En annan ful fisk är skolkoncernen Academedia som inte anställer nyexaminerade lärare, vilka har svårt att hitta jobb, för att det är billigare att anställa outbildade lärare.

Sist men inte minst kommer klimatpolitiska rådet med en ytterst kritisk rapport som visar att bara tio procent av återhämtningspolitiken under pandemin bidrar till att nå klimatmålen. Det är alltså bara en tidsfråga innan detta dysfunktionella ekonomiska system

Det är bara en tidsfråga innan detta dysfunktionella ekonomiska system som heter kapitalismen tar oss in i nästa stora kris.

En annan bubbla som åter är enorm är aktiebubblan, där många har satsat sin lycka. Den internationella situationen med pandemins och handelskrigens utveckling är väldigt skör och enskilda händelser kan utlösa snabba ras på världens börser.

Den mest sorgliga och uppseendeväckande klyftan i svensk ekonomi är den mellan välfärdens betydelse för hela samhället och förutsättningarna som välfärdens arbetare får. Det är så typiskt kapitalismen att medan det helt saknas arbete i en stor grupp har en annan stor grupp alldeles för mycket arbete.

Det saknas inte fakta som beskriver detta. Nästan hälften av de

som heter kapitalismen tar oss in i nästa stora kris.

Kampen för socialismen handlar om att byta ut det ekonomiska systemet, vilket är helt nödvändigt för att människor och djur ska kunna ha en ljus framtid eller kanske någon framtid alls. I ett socialistiskt samhälle äger samhället de stora företagen och bankerna, och genom en demokratisk kontroll och diskussion underifrån är alla med och beslutar var resurserna ska satsas.

Då kommer välfärden komma först, liksom arbete och bra löner åt alla samt hälsosamma arbetstider. Miljardutdelningar till en redan svinrik elit kommer nog inte alls att prioriteras. ■

1 APRIL 2021 # 1 445

7

: a k i n ö Kr nas

Sjukfrånvaron ökar bland kvinnodominerande yrken. Dessutom består löneklyftan, och under pandemin har mäns våld mot kvinnor ökat.

”En kviintrasor” liv är

A

Nyligen publicerades en rapport om kvinnors situation i dagens Sverige och hur jämställdheten har utvecklats de senaste åren.

Bakom rapporten står över tjugo kvinnoorganisationer, bland annat Riksorganisationen för kvinnojourer, Fredrika Bremerförbundet och Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime. Man har också tagit fram 120 gemensamma krav som man ser som angelägna.

CISSI LAMKE

offensiv@socialisterna.org

N

är det gäller utvecklingen menar man att lagar och myndigheter har blivit luddigare i beskrivningen av jämställdhetsproblem, exempelvis att man talar om våld i nära relationer istället för mäns våld mot kvinnor. Man efterlyser en tydligare definition av diskrimineringsproblemen och tydligare åtgärdsförslag i lagarna. Detta mot bakgrund av att hot och våld mot kvinnor är ett växande problem. År 2019 anmäldes 38 200 fall av våld mot kvinnor, 23 200 sexualbrott och 16 mord utförda av en kvinnas partner eller expartner. De flesta av dessa anmälningar läggs ner. Det är också en stor brist på skyddade boenden för de kvinnor som misshandlas av sin man.

Man konstaterar också en ökning av våld i hemmet under pandemin, att utrikes födda kvinnor är mer utsatta för våld i hemmet och att hedersrelaterat våld ökar.

Yrkeslivet är starkt segregerat, bara några få procent av förskollärare och sjuksköterskor är män och i byggbranschens tio vanligaste yrken är bara 1 procent kvinnor. Löneskillnaden mellan mäns och kvinnors löner (till mäns fördel) har inte minskat på 25 år. När det gäller föräldraledighet tas 70 procent av dagarna ut av kvinnor.

Man har också tittat på situationen för asylsökande och menar att kvinnor missgynnas även här. Bland annat pekar man på att kvinnor nekas asyl med hänvisning till att det i hemlandet finns manliga nätverk av släktingar som kan utgöra ett skydd. Istället kan detta vara en orsak till att kvinnor förtrycks och utnyttjas.

Inom utbildningen drar rapporten slutsatsen att inte tillräckligt görs för att öka jämställdheten. Det gäller på alla nivåer från förskola till universitet och forskning. Kvinnoorganisationerna kritiserar regeringen för att läroplaner gjorts mer könsneutrala istället för att peka ut det som drabbar just flickor.

Man lyfter också fram den ökande segregationen när det gäller föräldrarnas utbildningsnivå och nationella bakgrund.

När det gäller löner och inkomst har skillnaden på nästan 10 procent till männens fördel inte minskat på flera år. Kvinnodominerade yrken ligger ungefär 15 procent lägre. Den faktiska inkomstskillnaden är 23 procent, bland annat beroende på lönenivåerna och att fler kvinnor arbetar deltid.

Kvinnors pensioner är också lägre i genomsnitt och kvinnor har mindre i förmögenhet.

Gällande arbetsmiljön är sjukfrån-

Foto: Ann-Christin Holmström

Jämställdheten har slutat öka

varon högst bland undersköterskor i äldreomsorgen och bland förskollärare.

Rapporten pekar på stress som främsta orsak, däribland beroende på minskad personaltäthet. När medellivslängden i hela befolkningen har fortsatt att öka minskar den istället bland lågutbildade kvinnor.

Man lyfter också fram orättvisor i sjukvård och omsorg som missgynnar kvinnor. Män kommer snabbare fram i operationskön vid saker som ryggbesvär och grå starr. Män får snabbare insatser vid hjärtbesvär. Män får dyrare hjälpmedel än kvinnor, som rullstolar. Män får fler hemtjänsttimmar vid diagnosen demens av Alzheimertyp.

Ett stort antal viktiga krav lyfts fram i rapporten. Här är bara några få exempel på dessa: • Tydliggör diskrimineringsombudsmannens roll och mandat.

• Höj kunskapen om sexualbrott och mäns våld mot kvinnor inom rättsväsendet.

• Ge permanenta statsbidrag till kvinno- och tjejjourer.

• Förstärk skolans uppdrag mot hedersrelaterat våld och förtryck.

• Skärp kraven för lönekartläggning.

• Lagstifta om rätt till heltid.

Detta är alltså en rapport full av viktiga fakta och nödvändiga krav.

Men det drar inte de nödvändiga slutsatserna om att det kapitalistiska styret måste bort för att jämställdheten ska få en chans.

Rapporten speglar dock ändå tydligt hur systemet trycker ner kvinnor och alla de orsaker som finns för att kvinnor ska dra socialistiska slutsatser. ■

ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

rga och äcklade, förtvivlade – men knappast förvånade. Vi är många som efter den senaste tidens händelser pendlar mellan en känsla av vanmakt, nu fanken ger jag upp!

En kvinna på flykt med livet i trasor. Hon behöver hjälp och stöd, hon är en av de kvinnor som berättade efter #metoo. Berättade om något av det mest privata; övergrepp, tortyrliknande och livsförändrande. Nu står hon åtalad för förtal. Lagen säger att oavsett om det har skett en våldtäkt eller ej kan den som utpekas stämma för förtal, och männen gör detta.

En ny man träder in i bilden. En äldre man, en jurist med erfarenhet av sexualbrottslagar, som faktiskt har varit med och ändrat lagen under sina år i höga positioner, som av en slump. Han har argumenterat för att offrets berättelse inte ska räcka, att mer bevisning måste till, annars inget åtal. Speciellt kvinnor skulle annars kunna anklaga oskyldiga män, förstöra karriärer och kanske få skadestånd.

En man med makt och inflytande som tycker om rampljuset, och kanske saknat det lite nu på ålderns höst.

Han är 71, änkling sedan några år, morfar och nybliven pensionär.

P

å nätet finns det många vackra kvinnor och flickor. Under sitt långa yrkesliv har han många gånger druckit lite för mycket och uppfört sig skamligt; kladdat på kvinnor, kramat lite för mycket och lite för länge, pussat dem på huvudet och på kinden. När han tänker efter är det nog cirka 20 gånger det hänt. En gång bad han om ursäkt, nej två minns han nu, småleende. Ingen frågar om detta då pågick medan han varit gift och har han inte en flickvän i Skåne, vad tycker hon?

Den här kvinnan är vacker, har foton från sin tid som fotomodell och hon är lite stukad av livet. Han erbjuder stöd och råd, och hon tar tacksamt emot. När han börjar kalla henne för sin ”dotter” och sig själv som ”extrapappa” tycker hon det är lite gulligt. Hon har inte många i sitt liv, är ”ensam i världen”, som han sedan beskriver henne. Han bjuder hem henne på julafton till villan, och då kan hon ju hämta rättsintyget han har hjälpt henne skriva. I april ska hon upp i domstolen, då mannen som hon utpekat har våldtagit och torterat henne har anmält henne för förtal.

I lagen står det att samtycke krävs för att inte ett brott ska begås. Hon är berusad och somnar. Han tycker sig kunna anta att hon vill ha sex eftersom hon liksom lutar sig mot hans axel. En ärligt schysst person skulle då se till att hon sov bekvämt, lägga på henne en filt och ställa fram en hink och ett glas vatten. Istället sker det som hon anmäler som våldtäkt.

G

öran Lambertz häktas, men släpps i brist på bevis och utredningen läggs ner! Hans kampanj för att länka ihop sig med andra män (Assange, Virtanen) som har anklagats för övergrepp och sedan offentligt attackerat och smutskastat kvinnorna, orsakat hatvågor på nätet och tyckt att dödshot är en naturlig följd, är pågående. Han talar ut i en direktsänd presskonferens och kallar henne en lögnaktig fresterska samt ”råkar” säga hennes namn.

Direkt blir en sökning på hennes namn och adress nummer ett på nätet och de vassa knivarna börjar dissekera hennes liv. Kvinnan mår nu så dåligt att hon inte vet om hon orkar fortsätta, enligt sitt målsägandeombud.

Har inte varje kvinna som har anmält våldtäkt fått sitt liv och sin heder ifrågasatt? Många har tystats, ännu fler har aldrig orkat eller kunnat anmäla, än mindre berätta.

Efter #metoo behövs ännu mer – bort med tystnad, bort med den unkna synen på kvinnor och BORT med dessa gubbslem i alla åldrar! ■

ANALYS

1 APRIL 2021 # 1 445

Kinas statskapitali 8

Att Kina blev världens verkstad var den främsta drivkraften i den kapitalistiska globaliseringen under de senaste decennierna. Multinationella företag, särskilt från USA, tjänade supervinster på grund av diktaturen och villkoren för arbetare i Kina. Detta var en vinn-vinn-process för de härskande klasserna i båda staterna – ekonomisk tillväxt och låg inflation hjälpte till att dölja och mildra de växande motsättningarna.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

Långsiktig imperialistisk konfrontation

USA-imperialismens meritlista är kristallklar; Washington har aldrig tvekat över att använda krig och våld för att upprätthålla sin makt.

Det är den starkaste militära makt som världen någonsin har sett. Utmanaren, kinesisk imperialism, är en brutal diktatur mot det arbetande folket och all opposition.

Dessa två krafter är nu redo för en långvarig global imperialistisk konfrontation. Det kalla kriget kommer att variera i intensitet, innehålla nya vändningar och allianser, men kommer inte att försvinna. Detta händer parallellt med en eskaleran-

betecknar kritik mot den kinesiska diktaturen som stöd till USA. Det råder ingen tvekan om vilka som drar nytta av regimen i Kina idag. Det är ett extremt ojämlikt samhälle med 878 dollarmiljardärer, med en ökning på 257 år 2020 och mycket mer än de 649 miljardärer i USA. I samma process privatiseras utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, och arbetare har inga rättigheter på arbetsplatserna. Konfiskering av mark och miljöskandaler sker hela tiden.

Verkliga socialister definieras av att stödja arbetarkamp överallt. Arbetare i Kina som kämpar för sina rättigheter möts av hårt förtryck från regimen, inklusive försvinnanden, tortyr och fängelse. Den statliga förtryckarmaskinen är enorm – miljoner är anställda i polis, militär, underrättelsetjänster och den enorma övervakningsapparaten.

Detta system fungerar i samarbete med privata och statliga kinesiska företag – men även amerikanska och västerländska företag i landet. Kapitalister och regeringar fruktar revolutionära rörelser i vilket land som helst – de ger ibland hycklande stöd för att bromsa dem och krama ihjäl dem.

Det kalla kriget kommer att variera i intensitet, innehålla nya vändningar och allianser, men kommer inte att försvinna. de militär upprustning, rekord i militärutgifter och vapenexport.

Socialister och arbetarklassen måste ha en oberoende, revolutionär socialistisk ståndpunkt och organisera kamp mot alla imperialistiska krafter. Ingen imperialistisk makt, än mindre med militära styrkor, kommer någonsin att ”befria” de förtryckta. Amerikanska kapitalistiska politiker som nu plötsligt fördömer diktaturen i Kina har blundat i årtionden – och gör det fortfarande mot diktatoriska regimer som i Saudiarabien.

Inte heller kan kampen mot USA:s imperialism på något sätt motivera stödet till regimen i Peking. Det finns dock vissa ”vänster”-­ grupper som stödde USA:s bombningar i Libyen 2011 och andra som

Rättvisepartiet Socialisterna och International Socialist Alternative står för solidaritet och stöd till arbetarkamp i Kina, Hongkong och internationellt. Varje kamp för arbetsförhållanden, jobb, löner, miljö, utbildning och andra viktiga områden blir omedelbart en kamp mot KKP-diktaturen i Peking (”Kinas Kommunistiska Parti”). Förr eller senare kommer brutalt statligt förtryck att användas även mot lokala klagomål eller protester.

Därför är demokratiska krav – rätten att protestera, att organisera fackföreningar, frihet på internet och media – centrala i varje kamp i Kina och Hongkong, och nära kopplade till kampen för förbättrade levnadsvillkor och miljö. Demokratiska krav blir revolutionära

Foto: Wikimedia Commons

D

enna process kunde inte pågå för alltid och började vända. Med likheter med tysk imperialism kontra det brittiska imperiet fram till första världskriget utmanas den amerikanska imperialismen idag av Peking på alla områden – ekonomi, teknik, finans, militärt och internationella relationer.

Imperialismen framkallar ”en mängd synnerligen skarpa och tillspetsade motsättningar, slitningar och konflikter”, förklarade Lenin, och detta ledde till slut till krig. Idag har vi ett kallt krig.

Xi Jinping vill bli diktator på livstid. Den kinesiska regimen och dess system är en integrerad del av det globala kapitalistiska systeme

eftersom de utgör ett hot mot regimen och de kan endast uppnås genom arbetarklassens revolutionära masskamp.

Socialister måste vara beredda på konfrontationen mellan USA-­ imperialismen och kinesisk imperialism. Verklig arbetarinternationalism betyder solidaritet och kamp mot det globala kapitalistiska och imperialistiska systemet för att arbetare och förtryckta ska ta makten.

Vad är imperialism?

Den klassiska marxistiska analysen är Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium, skriven 1916. För att förstå och förklara den nya fasen analyserar han global kapitalism, inte bara ett eller två länder, samt processerna under en längre period – vad marxister idag kallar perspektiv.

Imperialismen utvecklas med koncentration av kapital. Växande jätteföretag blir monopol, ”en allmän och grundläggande lag för kapitalismen på dess nuvarande utvecklingsstadium”. Att kopplas samman med och kontrolleras av banker betyder att finanskapitalet kommer till mak-

ten. Det är parasitär kapitalism i förfall, ”huvudparten av profiterna inhöstas av finansmanipulationernas ’genier’”. Det finns inte längre någon gräns mellan spekulativt och produktivt kapital.

Alla imperialismens särdrag som beskrivs av Lenin finns sedan årtionden i Kina. Ekonomin producerar för en massmarknad, i Kina och globalt, men vinsterna är privata, både för utländska och kinesiska kapitalister.

Några monopol dominerar inom alla områden av ekonomin – energi, internet etc, och i Kina med statskapitalistiska särdrag. I Imperialismen betonade Lenin hur de stora företagen i Tyskland och på andra håll hade en ”personlig koppling” till banker och till regeringen. Detta var också fallet med konfiskering och spekulation i mark, en fråga som har lett till många protester i Kina.

Privata företag och mäktiga kapitalister i Kina arbetar hand i hand med KKP-statens diktatur. Toppmiljardärer är medlemmar i ”kommunistpartiet” KKP och ministrarna i regeringen, generalerna och partile-

darna är rikare än i någon annan regering globalt. Lenins koncept ”Plutokrati och byråkrati” – de superrika och staten – har nått perfektion i Kina i form av statskapitalism. Men som i alla kapitalistiska samhällen skapar detta inte på något sätt stabilitet, utan bygger upp motsättningar och förbereder nya kriser.

Ingen superimperialism

Lenin argumenterade starkt mot Karl Kautskys teori att imperialismen skulle gå samman i en union, ultraimperialism. Den teorin innebar att krig och konflikter skulle ersättas av gemensam ekonomisk utsugning. Detta var ett argument mot marxismen, som definierar borgarklassen som nationella kapitalistklasser, som inte kan övervinna sina nationella intressen. Vidare gav teorin om superimperialismen illusioner om en fredlig utveckling.

Det var Lassalles teori om borgarklassen som ”en grå massa”, istället för att förstå dess inre konflikter och splittringar, placerad på en global scen.

Lenin hävdade att det är ”betecknande för imperialismen att

1 APRIL 2021 # 1 445

istiska imperialism

Foto: Baycrest / Wikimedia Commons

9

et.

ett fåtal stormakter tävlar om hegemonin, d v s strävar efter att bemäktiga sig områden inte så mycket direkt för sig själva som för att försvaga motståndaren och undergräva hans hegemoni”. Modern imperialism innebar ”konkurrensen mellan flera imperialismer”.

USA-imperialismen var ledare för det kapitalistiska blocket efter andra världskriget, i ett kallt krig mot främst Sovjetunionen, men också Kina. De två sistnämnda var icke-kapitalistiska byråkratiskt planerade ekonomier som styrdes diktatoriskt av ”kommunistiska” partier som inte var faktiska partier, utan en del av statsapparaten. När stalinismen kollapsade i Sovjetunionen och kapitalismen återupprättades i Kina verkade USA-imperialismen bli den enda supermakten.

Emellertid kommer styrkeförhållandet mellan makterna att förändras över tid, främst baserat på ekonomisk styrka. Tillväxten av Kinas ekonomi i förhållande till USA och Asiens utveckling som det viktigaste området för ekonomisk tillväxt innebar en gradvis förändring och

De enorma infrastrukturprojekten, däribland Belt and Road Initiative, är inte av välvilja utan för ökade vinster, råvaror och inflytande för den kinesiska imperialismen.

utmaning. På sätt och vis blev det som den tyska kapitalismens utmaning mot britterna från 1870-talet och framåt. På viktiga produktionsområden som stål gick Tyskland från hälften av den brittiska produktionen till att producera dubbelt så mycket.

Baserat på erfarenheterna från första världskriget frågade Lenin ”om det på kapitalismens grundval kunde finnas något annat medel än krig” för att lösa motsättningarna.

Idag, trots att både USA och Kina är kapitalistiska, är det ett kallt krig.

Det som håller tillbaka från ett hett krig är förekomsten av kärnvapen som kan förstöra hela världen. Lika viktigt är oppositionen mot krig från en stor majoritet av befolkningen.

Militära incidenter och krig genom ombud som i Syrien är möjliga, men ett fullskaligt krig mellan USA och Kina ligger för närvarande inte på bordet. Det kalla kriget kommer att fortsätta, och i motsats till många förutsägelser kommer de härskande klasserna på båda sidor sannolikt att tappa mark som ett resultat. Inledande stöd för nationalism kommer att motverkas av

kostnaden för konflikten och allvarliga interna politiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala kriser i båda länderna och deras block.

Dela upp världen

I sin definition av imperialism betonar Lenin utvecklingen av monopol och finanskapitalets roll, kopplad till globalisering: export av kapital, utvecklingen av multinationella och transnationella företag, och världens ”territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna”. På några decennier i slutet av 1800-talet delade de viktigaste imperialistiska makterna upp världen. Lenin beskriver ”två, tre i världen dominerande, till tänderna beväpnade rövare”.

Detta var ett resultat av ett ”enormt ’kapitalöverskott’... i de avancerade länderna”. Det tvingades på kapitalisterna som ett resultat av koncentration av kapital och monopol. Det ledde till jakten världen runt på resurser och marknader, efter vinst och makt, ”jordpriset relativt lågt, arbetslönen låg och råvarorna billiga”. Det var också en kamp för ”inflytelsesfärer”.

På 1800-talet var det brittiska

imperiet den ledande producenten på den globala marknaden. Dess tekniska överlägsenhet när det gäller att producera textil, maskiner med mera innebar förstörelse för lokal småskalig produktion i andra länder, till exempel i Latinamerika.

Den kinesiska statskapitalistiska modellen såg mindre skadad ut efter den globala krisen 2008-09 och regimen tog några djärva steg. ”Made in China 2025” var inriktat på kinesiskt ledarskap inom teknikområden och minskat beroende av väst och USA.

Även om Lenin beskrev processen som en slutlig uppdelning av världen betonade han också att ”nyuppdelningar är möjliga och oundvikliga”. Detta har naturligtvis bevisats om och om igen sedan dess, inte minst i de två imperialistiska världskrigen. 1900-talet såg också USA-imperialismen bli den dominerande imperialistiska makten och pressade andra imperialistiska stater in i baksätet.

Under en relativt lång period accepterade USA-imperialismen Kinas ekonomiska tillväxt, eftersom de styrande i Peking verkade beredda att fortsätta som ett slags underleverantör.

Men sedan Xi Jinping kom till makten, med den kinesiska ekonomin på väg att bli den största i världen, har flera processer förändrat balansen mellan de två makterna.

Belt and Road Initiative (BRI) är ett gigantiskt nätverk av avtal mellan Kina och regeringar i runt 100 länder på alla kontinenter. Lanseringen innebar att Kina följde den allmänna lagen om kapital som växte utöver nationella gränser. BRI:s vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, pipelines etc kommer att koppla de deltagande staterna till den kinesiska ekonomin via lån och skulder. BRI ger Kina tillgång till handel, infrastruktur, energikällor och mark. BRI kommer att öka användningen av kinesisk teknik. Kinas årliga utländska direktinvesteringar fyrdubblades från 2009 till 2016 och nådde nära 200 miljarder dollar. Totalt var utflödet av utländska direktinvesteringar från Kina 2005-2020 2 095 miljarder dollar. En tredjedel var investeringar i energiresurser. forts s 10

ANALYS

1 APRIL 2021 # 1 445

Foto: CC-BY-NC-ND-4.0 Leverandør: Arbeiderbevegelsens arkiv og bibliotek

10

Lenin förklarade att imperialismen utvecklas med koncentration av kapital. Växande jätteföretag blir monopol, ”en allmän och grundläggande lag för kapitalismen på dess nuvarande utvecklingsstadium”.

forts från s 9

Järnvägar

I Imperialismen skrev Lenin: ”Byggandet av järnvägar förefaller att vara ett enkelt, naturligt, demokratiskt, kulturellt och civilisatoriskt företag. Så ter det sig för de borgerliga professorerna, vilka betalas för att försköna det kapitalistiska slaveriet, och för de småborgerliga filistrarna. I verkligheten har de kapitalismens trådar, vilka med tusentals nät förbinder dessa företag med privatäganderätten till produktionsmedlen i allmänhet, förvandlat järnvägsbygge till ett medel att undertrycka en miljard människor (i kolonierna och halvkolonierna), d v s över hälften av jordens befolkning i de avhängiga länderna samt kapitalets löneslavar i de ’civiliserade’ länderna.” ”200 000 kilometer nya järnvägslinjer i kolonierna och andra länder i Asien och Amerika – detta betyder nya kapitalplaceringar på över 40 miljarder mark under särskilt gynnsamma förhållanden, med särskilda garantier för räntabiliteten, med inbringande beställningar för stålverken o s v.”

34 länder har tecknat kontrakt med kinesiska företag för byggande av nya järnvägar under de senaste tio åren. De inkluderar Kina-Laos, Addis Abeba-Djibouti, Mombasa-Nairobi, Lagos-Ibadan och många andra spektakulära järnvägar. De byggs av de viktigaste kinesiska järnvägsbygg-

företagen, finansierade med lån från Kina och använder också ett stort antal kinesiska arbetare och tekniker. Totalt undertecknades järnvägsprojekt till ett värde av 61,6 miljarder dollar mellan regeringar och kinesiska företag 2013-2019.

Infrastrukturprojekt är inte välgörenhet, utan byggs för transport av både import och export, vilket

nen var kopplade till återköpskrav: ”Den vanligaste företeelsen är följande: som villkor för ett lån uppställes kravet, att en viss del av lånet nedlägges i inköp av produkter från det kreditbeviljande landet, framför allt rustningsmaterial, fartyg o s v.”

På 2000-talet blev Kina den huvudsakliga fordringsägaren och exportören av kapital. En studie av

Infrastrukturprojekt är inte välgörenhet, utan byggs för transport av både import och export, vilket ger tillgång till olja, mineral och andra naturresurser samt bygger en politisk länk mellan KKP-regimen i Kina och regeringar runt om i världen. ger tillgång till olja, mineral och andra naturresurser samt bygger en politisk länk mellan KKP-regimen i Kina och regeringar runt om i världen.

Skulder

Redan 1916 påpekade Lenin också att finanskapital tog ett starkt grepp om länder i nöd. ”Ett flertal främmande stater, från Spanien till balkanländerna, från Ryssland till Argentina, Brasilien och Kina, framträder öppet eller hemligt på de stora penningmarknaderna med sina lånekrav.”

Dessutom visade han hur lå-

ekonomerna Sebastian Horn, Carmen M Reinhart och Christoph Trebesch (Harvard Business Review, februari 2020) fann att ”den kinesiska staten och dess dotterbolag har lånat ut cirka 1 500 miljarder dollar i direktlån och handelskrediter till mer än 150 länder. Detta har gjort Kina till världens största officiella fordringsägare – och överträffar traditionella, officiella långivare som Världsbanken, IMF eller alla OECD-regeringar tillsammans.”

De flesta lånen är kopplade till investeringar i infrastruktur och naturresurser från kinesiska företag.

Resultatet är att låntagarländerna blir extremt beroende av Kina. De flesta lånen är baserade på kommersiella villkor; endast mindre än fem procent av alla lån är räntefria. ”För de 50 främsta låntagande utvecklingsländerna uppskattar vi att de genomsnittliga skulderna till Kina har ökat från mindre än 1 procent av skuldländernas BNP 2005 till mer än 15 procent 2017. Ett dussin av dessa länder är skyldiga minst 20 procent av sin nominella BNP till Kina (Djibouti, Tonga, Maldiverna, Republiken Kongo, Kirgizistan, Kambodja, Niger, Laos, Zambia, Samoa, Vanuatu och Mongoliet).”

Undersökningen av Kinas utlåning fram till 2017 understryker dess stora del av finanskapitalet. ”När man lägger till portföljskulder (inklusive 1 000 miljarder dollar av USA:s statsskuld som köpts av Kinas centralbank) och handelskrediter (för att köpa varor och tjänster) överstiger den kinesiska regeringens sammanlagda fordringar till resten av världen totalt 5 000 miljarder dollar. Med andra ord, länder världen över var skyldiga mer än 6 procent av världens BNP i skuld till Kina fram till 2017.”

I november 2020 blev Zambia det första landet under pandemin som ställde sina betalningar av skulderna. Av landets skulder på 11,2 miljarder dollar är tre miljarder till Kina, men den verkliga skulden till Kina är betydligt större. Den kine-

siska regimen har varit särskilt intresserad av Zambia som är Afrikas näst största kopparproducent.

Under pandemin har Peking också lovat lån för att täcka köp av kinesiskt vaccin, till exempel 500 miljoner dollar till Sri Lanka.

De kinesiska lånen och banden till regeringar och presidenter är inte till för att förbättra livet för de fattiga massornas liv i dessa länder.

Tvärtom tar skulderna en ökande andel av de offentliga utgifterna, arbetsförhållandena försämras med ökad exploatering och fattigdomen ökar som nu i Zambia. Många regimer inom Belt and Road Initiative är auktoritära och attackerar ständigt demokratiska rättigheter.

Den kinesiska regimen och dess system är en integrerad del av det globala kapitalistiska systemet. ■

international socialist alternative

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

INTERNATIONELLT

1 APRIL 2021 # 1 445

11

Biljonstöd från banker till smutsig energi 60 av världens största banker har sedan Parisavtalet slöts i slutet av 2015 gjort helt tvärtemot vad alla klimatnödlägesrapporter och varningar slår larm om. De har sedan dess finansierat de fossila bränslebolagen med otroliga 3,8 biljoner dollar (!).

ROBERT BIELECKI

D

et är i den nya rapporten Banking on Climate Chaos – Fossil Fuel Finance Report 2021 som dessa siffror presenteras. Sex NGO:er, uppbackade av 300 organisationer från över 50 länder, har tagit fram rapporten som bygger på Bloomberg-data där man har analyserat såväl direkta lån från banker till de fossila bränslebolagen som finansiering från andra investerare som bankerna anordnar genom att sälja skulder och obligationer.

Banken JPMorgan Chase, som toppar listan, har ensamt gett hela 317 miljarder dollar sedan Parisavtalet. För svensk del återfinns storbanken Nordea, som har bidragit med 9,48 miljarder dollar till de fossila bränslebolagen.

Om någon trodde att pandemin skulle minska hur mycket bankerna bidrar till den fossila bränsleindustrin med hade den helt fel. Faktum är att det ekonomiska stödet under 2020 var högre än under såväl 2016 som 2017. Detta beskriver författarna till rapporten som ”chockerande”.

17 av dessa 60 banker har lovat att vara netto noll i klimatpåverkan till 2050, men det är löften som är ”farligt svaga, halvbakade eller vaga”, enligt rapporten som korrekt menar att det krävs handling nu.

Till brittiska The Guardian den 24 mars säger en av rapportförfattarna Alison Kirsch, som också är med i Rainforest Action Network, att: – När vi tittar övergripande på de fem åren är trenden att det fortfarande går åt fel håll, vilket såklart är det exakt motsatta på var vi behöver vara för att leva upp till Parisavtalets mål. Ingen av dessa 60 banker har gjort en plan för att dra sig ur den fossila bränsleindustrin som inte innehåller kryphål.

I samma artikel säger Mark Campanale från Carbon Tracker att: – Banker ger det ekonomiska syret till de fossila bränslebolagen så att de kan andas. Det avslöjar det chockerande faktum att lånen har ökat sedan Parisavtalet, vilket borde oroa alla. Kostnaderna för koldioxidutsläppen vad gäller extrema väderfenomen, förlorade liv och uppehälle kommer samhället att få betala för, inte bankerna eller de fossila bränslebolagen.

Det råder ingen tvekan om att de smutsiga energikällorna som olja, gas och kol måste sluta förbrännas.

De tillgångar som finns i marken måste ligga kvar i marken. Istället sker det motsatta, direkt sponsrat av världens största bankinstitut. Som

Foto: Can Pac Swire / Flickr CC

offensiv@socialisterna.org

JPMorgan Chase har bidragit med 317 miljarder dollar på fem år till den fossila bränsleindustrin.

rapporten säger är fortsatt och ny finansiering för att extrahera reserver ur marken ”raka motsatsen” till vad som behövs för att lösa klimatkrisen.

Rapporten är blott en i raden av kraftiga fördömanden av det nuvarande ekonomiska systemet, där vinstjakt och profithunger värmer

upp planeten och ödelägger ekosystem.

Kapitalismen för oss mot klimatruinens brant. Ska vi ha någon chans att hålla oss under en global uppvärmning på 2 grader, helst 1,5 grader, krävs en fundamental förändring.

Det innebär en grön omställning till socialismen, där produktion och distribution av varor och tjänster görs utifrån behoven samt där de största energibolagen och finansiella instituten kontrolleras demokratiskt underifrån i offentlig regi. ■

Kommer EU-domen stärka artskyddet?

Foto: Johannes Esberg

Artskyddet kan stärkas av den nya domen, men samtidigt pågår intensiv lobbying för mer intensiv avverkning.

E

U-domstolens nya dom kan komma att få stora konsekvenser för dagens svenska skogsbruk.

Torsdagen den 4 mars kom domen från EU-domstolen gällande tolkningen av EU:s art- och habitatdirektiv (som ska säkra den biologiska mångfalden), vars resultat kan

komma att ändra på den tidigare rättspraxis som Sverige har använt sig av om förbud mot att döda, störa eller skada vissa skyddade arter.

De svenska domstolarna har gjort tolkningen att en hel population av en skyddad art måste påverkas för att en verksamhet, till exempel skogsavverkning, ska kunna

stoppas. Enligt EU-domen ska förbudet generellt gälla även om bara en individ från en skyddad art störs eller skadas.

Domen är resultatet av en strid om Yxsjöskogen i Västra Götaland som har hotats av avverkning. Planer finns på en helt ny stadsdel i detta

mot artskyddsförordningen. Då valde organisationerna att gå vidare och överklagade till Mark- och miljödomstolen.

De vände sig i sin tur till EU-­ domstolen för vägledning och utröna huruvida artskyddsförordningen och praxis i svenska domstolar är förenlig med EU:s fågel och livsmiljödirektiv eller ej.

område där det finns 100 skyddade arter, bland annat tjäder och åkergroda. Kampen om att skydda detta område har drivits av Naturskyddsföreningen i Härryda, föreningen Skydda Skogen och Göteborgs ornitologiska förening.

Länsstyrelsen såg inte att avverkningen av Yxsjöskogen stred

Domen kommer förhoppningsvis att få konsekvenser för skogsbruket och andra verksamheter som stör naturen. Skogarna i Sverige bör artinventeras för att få klarhet i vilken typ av skogsbruk som är gångbar eller om den i vissa fall måste fredas helt ifrån avverkning.

Det kommer att krävas mer av myndigheter, speciellt Skogsstyrelsen, för hantering av ärenden.

Det vi kan göra är att själva inventera skogar som vi misstänker kan ha stora naturvärden och att ta hjälp av Naturskyddsföreningen, för trots domen ligger det inte hos alla skogsägare ett intresse av att inventera sina skogars naturvärden. Domen stoppar ju inte heller skogsbolagens jakt på än större vinster, där naturreservat och skyddad skog ofta är åtråvärda mål. ■ Josef Esberg

INTERNATIONELLT

1 APRIL 2021 # 1 445

12

Initiativet kommer från gräsrotsnivå, och efter norska landslagets protest har fler hakat på. Det bör följas upp av initiativ från hela idrottsvärlden samt fackföreningar.

Fotbollsspelare protesterar för

mänskliga rättigheter i Qatar

”Human rights – on and off the pitch.” Norska fotbollslandslaget protesterade mot de vedervärdiga arbetsförhållandena i Qatar. Tusentals arbetare har mist livet på byggarbetsplatserna under förberedelserna inför fotbolls-VM 2022.

AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

D

e första kvalmatcherna till fotbolls-VM i Qatar 2022 spelades i förra veckan. Norska landslaget tog

tillfället i akt att protestera emot brotten mot arbetares rättigheter, i sin öppningsmatch mot Gibraltar.

Spelarna äntrade planen iförda tröjor med texten ”Human rights – on and off the pitch” (mänskliga rättigheter – på och utanför fotbollsplanen).

Norges färske förbundskapten Ståle Solbakken motiverade sitt lags protestaktion på presskonferensen efter matchen: ”För mig hänger idrott och politik ihop. Man kan säga ’tyvärr’, men det gör det.”

Protesten följdes upp av protester från flera andra landslag: Tysklands, Nederländernas och Danmarks. Från svenskt håll däremot

är det passivt och förbundskapten Janne Andersson parerar genom att fegt hänvisa till att ”förbundet har valt en väg”.

Bakgrunden till protesterna är att 6 500 migrantarbetare från södra Asien har mist livet sedan förberedelserna inför VM påbörjades för sju år sedan. Detta avslöjade The Guardian den 23 februari i år. Orsaken är vedervärdig arbetsmiljö med obefintlig säkerhet, främst på byggarbetsplatserna.

Kafalasystemet i Qatar och andra gulfstater gör att migrantarbetarnas vistelse i landet är bundet till arbetsgivarnas ”sponsring”. Det

starka beroendeförhållandet förhindrar effektivt arbetarna att ställa krav på bättre arbetsförhållanden och de saknar därför i praktiken några som helst rättigheter.

Initiativet till protesterna kommer från gräsrotsnivån. Norges supporterförening och flera fotbollsföreningar har krävt en bojkott av VM i Qatar. Kravet har avvisats av pamparna i fotbollsförbundet.

Landslagets protest kommer sannolikt från spelare och tränare, som ett svar på kraven.

Det är tydligt att den internationella fotbollsfederationen Fifa är pressad när den låter meddela att det

inte blir någon disciplinär åtgärd, trots att dess policy innebär nolltolerans mot politiska markeringar vid evenemang. Fifa:s taktik är att ligga lågt i hopp om att protesterna ska avta.

Det är helt förståeligt att pamparna fruktar politiska budskap, mot bakgrund av den potentiella sprängkraften i sporten. Att Fifa är en genomkorrupt organisation som lät Qatar köpa sig ett VM med mutor gör pampväldet särskilt sårbart för protester.

Fotbollen är en av världens största och mest utbredda kulturella uttrycksformer. Den lockar miljontals till fulla arenor och ytterligare hundratals miljoner till TV-sofforna, över alla kontinenter. Det är därför som kapitalismen har satt tänderna i fotbollsvärlden.

Hundratals miljoner supportrar världen över utgör en omättlig marknad och det finns stora pengar att tjäna. Kapitalismens intrång i fotbollsvärlden har fört med sig korruption, mygel, diktatur och exploatering – både på och utanför arenorna.

Elitfotbollens succesiva förvandling från genuin folkrörelse till kommersiellt jippo alienerar supportrar, föreningsaktiva, barn och unga. Samtidigt finns ett genuint engagemang för sporten och för solidariteten, som utgör ett potentiellt hot mot kapitalismen inom fotbollen.

Fifa och diktaturen i Qatar fruktar protester eftersom de riktar världens blickar mot ett ruttet system.

Protesterna mot fotbolls-VM i Qatar är i grunden en protest mot pampväldet och kommersialiseringen av fotbollen. De är också ett uttryck för motstånd mot kapitalismens kidnappning och exploatering av idrotten, och i förlängningen av hela samhället.

Spelarnas protester behöver följas upp av initiativ från hela idrottsvärlden. Diktaturens prestige och internationella legitimitet betalas med arbetares liv.

Därför borde fackföreningarna ta ansvar för att trappa upp och sprida protesterna bland arbetarrörelsen globalt. ■

Miljontals indiska bankanställda i strejk mot privatiseringshot

D

en 15 mars gick närmare en miljon bankanställda i Indien ut i en landsomfattande tvådagarsstrejk. Det var i protest mot Modi-regeringens planer på att privatisera två statligt ägda banker.

Detta är bara en del av regeringens massiva ”strategiska desinvesteringsplan 2021” som går ut på att sälja ut och privatisera i princip allt utom fyra strategiska sektorer.

De sektorer som ska behållas inkluderar: 1. kärnkraft, försvar, rymdfart, 2. transport och telekommunikation, 3. energi, kol, petroleum och mineraler, 4. banker, försäkringsbolag och andra finanser.

Dock ska även dessa trimmas ner och bitvis säljas ut.

I slutet på februari kommenterade premiärminister Narendra Modi planerna på att sälja över 100 olika statliga tillgångar: ”Regeringen ska inte ha med affärer att göra. När regeringen säljer sina tillgångar fyller de privata företagen det tomrummet istället”.

Det är tydligt att beslutet är ideologiskt motiverat, eftersom 119 av 366 ”enheter” (företag) har gått med vinst, och bara 30 med förlust de senaste fem åren, enligt National Herald India.

Exakt vilka två banker som ska privatiseras kommer att annonseras i april, men i listan på potentiella kandidater finns Bank of Maharashtra, Bank of India, Indian Overseas Bank och Central Bank of India.

Regeringen har privatiserat eller sammanslagit flera banker de senaste åren.

Strejken den 15 mars utlystes av UFBU (United Forum of Bank Unions), en paraplygrupp för nio fackförbund för bankanställda, och grundas i oron för försämrade arbetsförhållanden, sämre löner, otrygga anställningsvillkor och att privatiseringarna kommer att destabilisera landets ekonomi.

Fackförbunden kräver att regeringen drar tillbaka privatiseringsplanerna och istället satsar på att förstärka den offentliga sektorn.

Alla utom högt uppsatta banktjänstemän deltog, och strejken stannade upp eller hindrade olika tjänster såsom uttag, insätt-

ningar och inlösning av 20 miljoner checkar värda 2,27 miljarder dollar. På vissa ställen vägrade man även fylla på bankomater.

De strejkande arbetarna har hotat med att gå ut i en mer utförlig och långtgående strejk om inte regeringen backar.

Strejken är ännu ett exempel på missnöjet och frustrationen hos den indiska arbetarklassen. De bankanställda är tydligt inspirerade av historiens största generalstrejk den 26 november 2020, som samlade 250 miljoner indiska arbetare, och de efterföljande bondeprotesterna med tiotusentals i marsch mot New Delhi, och som fortfarande pågår. ■ Vilgot Karlsson

1 APRIL 2021 # 1 445

13

Militärjuntan trappar upp våldet Den gångna helgen blev den blodigaste hittills sedan militären tog makten i Myanmar (tidigare Burma) den 1 februari. Minst 120 människor dödades. Antalet dödsoffer har nu stigit till 520 (den 30 mars) och många fler har skadats.

Trots det brutala våldet fortsätter dock motståndet.

PER OLSSON

N

är lördagen den 27 mars gick mot sitt slut hade 114 människor fallit offer för militärens kulor, många hade skjutits i ryggen och flera var barn.

Det var ingen tillfällighet att denna svarta lördag sammanföll med att militären firade Armed Forces Day, ”väpnade styrkornas dag”, till minne av kampen mot japanska ockupationsmakten under andra världskriget.

Medan chefsbödlarna firade med en militärparad i huvudstaden Naypyidaw och en avslutande lyxmiddag tillsammans med de utländska gästerna gick specialtrupper till våldsam attack mot demonstranterna på gatorna runt om i Myanmar.

Efter att ha bevittnat blodbad, eller att själva ha lidit skador, är många mer beslutsamma att kampen måste vinnas till varje pris.

Till militärens firade hade Ryssland sänt vice försvarsminister Alexander Fomin, som dagen innan hade träffat juntaledare för att säkra ännu en rysk vapenleverans. Övriga länder som deltog var Bangladesh, Indien, Kina, Laos, Pakistan, Thailand och Vietnam, vilka representerades av personal från respektive lands ambassad.

Efter den svarta lördagen fortsatte dödsskjutningarna och i måndags dödades ytterligare 14 personer.

Militärjuntan har också genomfört väpnade attacker inkluderat flygräder, mot etniska minoriteter i landets norra och sydöstra delar.

Med urskiljningslöst våld försö-

ker en isolerad militärjunta krossa det nu två månader långa motståndet. Det är en allvarlig upptrappning i ett läge där mycket nu står och väger.

Sedan kuppen har landet varit i det närmaste lamslaget av de många strejkerna, demonstrationer och andra protestaktioner.

Efter kuppen har juntan varit oförmögen att inte bara konsolidera sin maktställning, utan också utöva makt: ”I stort sett hela statsapparaten i Myanmar ligger nere för att alla statsanställda har anslutit sig till demokratirörelsen och slutat gå till jobbet” (SVT den 27 mars).

Strejkerna har stannat ekonomin, transporter, bankernas verksamhet samt statsförvaltningen.

I stort sett alla grupper i samhället har deltagit i motståndet, men det är främst arbetarkampen och strejkerna som utmanar militären.

Det är en försvagad militärmakt som har gått till våldsam offensiv för att kunna bli kvar vid makten. Ännu finns dock inga tecken på att militären vinner framgång i sitt krig mot arbetarna, de fattiga och ungas protester. Under måndagen anslöt sig exempelvis ännu fler arbetare till de strejker som sedan en tid tillbaka pågår vid vapenfabriker som ägs av militären.

– De ungas mod och den trots de har visat har inspirerat mig och gett mig mod. Det är en konstig känsla att vara rädd och hoppfull samtidigt. Men när 80 procent av personalen är med i CDM (Civil Disobedience Movement, som organiserar och samordnar de flesta protesterna) och endast 20 procent fortfarande arbetar kan militären inte längre styra landet. Systemet fungerar inte, säger en av de många strejkande lärarna till Al Jazeera den 30 mars.

Foto: Public Domain

per.olsson@socialisterna.org

Helgen blev den blodigaste någonsin, med minst 120 dödade. Men trots våldet fortsätter det modiga motståndet.

Bland inte minst organiserade grupper av ungdomar märks en ökad beslutsamhet och vilja att slå tillbaka.

Kampen behöver bygga sitt försvar, vilket har påbörjats lokalt av olika försvars- och aktionsgrupper som byggt barrikader, sett till att det finns skyddsutrustning och exempelvis sköldar med särskilt material som riktade mot solen bländar attackerande militärer samt molotovcocktails.

Det finns också en omfattande organisering för att försörja strejkande, avskedande och gömma de som jagas av militären eller hotas av arrestering. Oundvikligen reser militärens upptrappade våld frågan om kampens försvar och hur massorna ska kunna beväpna sig. ”För många ungdomar är det regimens totala förakt för människo-

liv som nu får dem att vara beredda att använda sig av alla medel som kan krävas för att besegra dem. Efter att ha bevittnat blodbad, eller att själva ha lidit skador, är många mer beslutsamma att kampen måste vinnas till varje pris”, skriver den oberoende nyhetssajten Myanmar Now den 30 mars under rubriken ”Det fortsatta dödandet får många att eftersträva en väpnad kamp”.

Exempel finns också på att de unga i städerna sökt kontakter med minoritetsfolkens olika gerillarörelser, för att om möjligt få vapen.

Erfarenheter från tidigare revolutioner och kamp visar att det är främst genom att splittra statens väpnade styrkor – militären och polisen – och arbetarnas övertagande av vapenfabrikerna som massorna har kunnat beväpna sig och ta striden mot förtryckarna till ett avgörande.

Gerillarörelsernas strider utanför städerna kan bidra till ytterligare splittring och försvagning.

Men utgången av kampen kommer att avgöras i städerna och i vilken mån den nuvarande organiseringen (CDM, fackföreningarna och exempelvis de grupper som finns i bostadsområdena) kan bli grunden till demokratiska aktions- och försvarskommittéer – revolutionskommittéer – på alla nivåer i samhället för att möjliggöra en motoffensiv från massorna som blir till ett uppror som kan besegra juntan.

För att stödja den heroiska kampen i Myanmar måste den internationella fackföreningsrörelsen vara beredd att organisera bojkotter och blockader av alla företag som har samröre med juntan.

• Stöd kampen i Myanmar. Ut med juntan – för ett demokratiskt och socialistiskt Myanmar. ■

Norrbotten: Experiment som kan öppna för klimatmanipulering möts av protester

D

et blir alltmer bråttom i klimatfrågan och inom det kapitalistiska systemet finns inga riktiga lösningar.

Alltmer hörs debatter om ökad kärnkraft, infångande av koldioxid från atmosfären och nu också om tekniken Solar Radiation Management (SRM).

SRM är en teknik som går ut på att stoppa en del av solens strålar från att nå jorden och dess atmosfär. Ju mindre solstrålning som träffar jorden desto mindre värme kan

fångas in och lagras av den skenande växthuseffekten.

De som förespråkar denna metod kallar den för en sista utväg och det är inte svårt att förstå varför.

Det finns flera uttalade risker med denna form av klimatmanipulering. En är att det riskerar att legitimera fortsatta utsläpp av växthusgaser (SRM minskar inte mängden koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären, utan stoppar bara solstrålning).

En annan risk är långtidsef-

fekter som vi inte känner till. En ytterligare stor risk är förändrade vädersystem.

Trots detta vill forskare vid Harvard universitetet i USA utföra försök med höghöjdsballonger för att se hur partiklar i stratosfären sprider sig.

Harvardlaget har dock haft problem att hitta en plats för att genomföra det första experimentet.

Det var planerat att genomföras i sydvästra USA, men efter hårt

motstånd från urbefolkning på platsen fick det ställas in. Nu planeras istället att genomföra experimentet i Norrbotten med Esrange i Kiruna som bas.

Värt att nämna är att det är det statliga företaget SSC (Svenska rymd­aktiebolaget) som skall utföra testet, vilket betyder att Sverige skulle bli direkt inblandat. Experimentet är planerat till juni, men flera miljöorganisationer och Samerådet har redan lämnat in protester.

– Det är en farlig teknologi, som

går stick i stäv med vår syn på miljön och hur vi hanterar klimatförändringarna. Vi måste backa nu och visa respekt för naturen, inte behandla den som en maskin, sa Samerådets vice ordförande Åsa Larsson-Blind till SVT den 12 mars.

Ett hållbart klimatarbete kan aldrig handla om att försöka betvinga eller övervinna naturliga system. Vi måste lära oss att leva i samklang med jorden och dess klimat och resurser. ■ Lars Bjersing

KRÖNIKA /INRIKES

1 APRIL 2021 # 1 445

14

: a k i n ö r K d f*n

Anders Nordlund, vd Sveriges Allmännytta. Att ge skumraskbolaget Hembla status som ”allmännyttigt” är galenskap.

a v – L S ” ” ? r ö f i v r betala

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

I

Stockholm har man länge lagt mer av kostnaden på resenären och mindre på skatten, vilket innebär att mer finansieras via platta avgifter (för biljettpriset är ju detsamma oavsett din inkomst) än via progressiv beskattning.

De senaste siffrorna jag har sett från Trafikanalys (2019) visade att SL har en 45-procentig skattefinansiering – lägst i landet, där snittet exklusive Stockholm är 57 procent. Stockholms borgare hatar naturligtvis tanken på exempelvis en progressiv beskattning.

Hade vi haft en avgiftsfri kollektivtrafik finansierad på det sättet skulle det bara bli en förlustaffär om man tjänar över 60 000 kr per månad (ETC 2019) om vi räknar med att allt fler skulle använda kollektivtrafiken. Annars skulle siffran vara ännu högre. Om man tjänar 50 000 kr eller mer per månad ligger man inom de 10 procent som har högst lön i landet. Så det är ingen fattig eller behövande som skulle drabbas.

E

fter över ett år av pandemi och dess accelerering av den ekonomiska krisen uppmanas vi fortsatt att jobba hem­ifrån. Problemet är att arbetaryrken oftast inte kan utföras hemifrån. 9 av 10 LO-anslutna arbetare uppger att de inte kan eller får jobba hemifrån i en LO-undersökning från mars i år. Och det är inte så konstigt. Hur kör man en buss, vårdar en patient, tar hand om de äldre eller konstruerar ett bygge om man är hemma?

Men samtidigt ska man dessutom undvika att resa med kollektivtrafiken. Hur då? Ska man behöva gå två mil till och från jobbet? Eller ska alla skaffa bil, som ur klimatsynpunkt är en katastrof?

Skulle vi inte tänka på miljön längre? ”Undvik trängsel. Håll avstånd.” Det ser man på SL:s informationsskyltar. Men när tåg ställs in och kommer 20 minuter försent är detta omöjligt. Det blir skrattretande. Eller snarare en ”ska man skratta eller gråta?”-situation.

S

amtidigt har det varit flera artiklar i borgerlig press om hur ”ansvarslöst” det är att man åker kollektivtrafik. Man anklagas för att sprida covid-19. ”Håll er hemma”. Det är lätt för innerstadens medel- och övre medelklass som enkelt kan jobba hemifrån att göra. Inte lika enkelt är det för samhällsbärarna, de som arbetar med osäkra anställningar, alla som lever månad till månad på marginalen – för arbetarklassen, helt enkelt.

Att kollektivtrafiken finns, byggs ut och utvecklas är ett måste ur såväl klimatsynpunkt som samhällsrättvisesynpunkt. Vi som bor i förorten (jag själv bor i Jordbro), i ytterkanterna, på landsbygden, vi som inte bor ”i stan” – vi ska ha lika tillgång till stan som alla andra!

Extra viktigt blir kollektivtrafiken för oss då samhällsnära service läggs ner och/eller flyttas in till stan eller närmsta stora knutpunkt (som ofta inte är så himla nära), samt att många av oss jobbar i stan och inte har egen bil eller ens körkort.

Men kollektivtrafiken drivs av privata utförare, som gör hundratals miljoner kronor årligen i ren vinst. Vinst går före resenärernas behov. Sverige har en av den mest avreglerade kollektivtrafiken i hela världen. MTR, Nobina, Keolis, Arriva – parasiter, rubb och stubb, som dessutom delvis finansieras av våra skattepengar!

Jag är så himla trött på den illa fungerande, dyra och sena kollektivtrafiken. Privatiseringar och avregleringar har sänkt den. Vad som kan höja den är en socialistisk politik. Det skulle alla och allt tjäna på – förutom kapitalister och superrika. Och vad f*n gör de för samhället? ■

Foto: Pressbild Sveriges Allmännytta

K

ollektivtrafiken i Stockholm är bland de dyraste i hela världen. Enligt en tidigare rapport från 2019 av Numbeo placerade Stockholm sig på plats 31 av världens dyraste städer för ett månadskort, men då kostade detta 890 kr. Nu kostar det 950 kr, och priset höjs årligen. Snart tvingas vi betala över 1 000 kr. Hade priset på SL-kortet följt konsumentprisindexets utveckling hade det kostat strax under 400 kr.

Men vad får man för pengarna? Förseningar och kaos verkar det som, eftersom det bara tycks öka. Jag själv, som åker pendeltåget fram och tillbaka till och från jobbet varje dag, upplever nästan varje dag att det är förseningar när man är trött och bara vill komma hem.

Sveriges allmännytta legitimerar

Hemblas plundring

D

et är positivt att Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd Stockholms stad, instämmer i den skarpa reaktionen från hyresgäster på Järva mot beslutet att bevilja den skandalomsusade fastighetsjätten Hembla associerat medlemskap i Sveriges allmännytta.

Att Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta, och Mikael Röjdemark, Förvaltningschef Hembla, nu gemensamt försvarar medlemskapet i Nyhetsbyrån Järva är att öppna dörren på vid gavel för den globala finansmarknaden att plundra hyresgästerna. Att ge ett bolag som ägs i syfte att berika flera av världens största riskkapitalbolag status som ”allmännyttigt” är absurt.

Nordstrand och Röjdemark är givetvis inte omedvetna om den fortsatt massiva kritiken mot Hemblas uselt eftersatta underhåll, men försäkrar att allt har förändrats. Sedan Hemblas lägenheter för bara ett drygt år sedan bytte ägare för nionde gången sedan 1990-talets privatisering påstås Hembla rentav ha fått ”ett evighetsperspektiv i sitt ägande”!

Att Hembla och systerföretaget Victoria Park fått associerat medlemskap i Sveriges allmännytta ska ses i ljuset av att Sveriges allmännytta 2019 tog ett beslut om att öppna organisationen för seriösa privata bolag. Detta möjliggjordes i sin tur av ett riksdagsbeslut 2011 som innebär att de ”allmännyttiga” kommunala bostadsföretagen ska drivas ”marknadsmässigt”.

Det är bara ett drygt år sedan Hembla, och två år sedan Victoria Park, köptes upp av det tyskbaserade Vonovia, som därmed blev såväl Europas som Sveriges största ägare av bostadsfastigheter. Vonovia köpte upp Hembla för det enorma priset

av drygt 12 miljarder kronor. Det innebar en gigantisk spekulationsvinst för Wall Street-jätten Black­ stone, efter bara tre års ägande av Hembla, på drygt 6 miljarder kronor – mer än 280 000 kronor utslaget på varje lägenhet.

Hembla och Victoria Park har övertagit i stort sett samma extremt profitabla förvaltningsmodell som Blackstones.

Liksom i exempelvis Husby innebär denna modell hyreshöjningar med 50 procent efter 6-7 veckors ofta hafsigt utförda ”moderniseringar” av badrum och kök av tomställda lägenheter, samtidigt som de medvetet snålar med utgifterna för löpande underhåll. De vädrar också nya feta vinster av den fria hyressättning i nyproduktionen och de ökade lägeshyror som regeringen har lovat de nyliberala samarbetspartier Centern och Liberalerna att införa. Åt samma håll av marknadshyror pekar den fria hyressättning som redan finns efter renoveringar av tomställda lägenheter.

När ledningen för Sveriges allmännytta säger att tillsammans med Hembla ”blir vi också en ännu starkare röst i bostadspolitiska frågor” innebär detta en legitimering av den globala finansmarknadens sätt att plundra hyresgäster. Från det blir steget mycket kort för allmännyttan att själva kopiera denna sorts metoder.

I Husby blev Blackstones motto ”buy it, fix it, sell it” snabbt ökänt.

Det är möjligt att Hembla idag tror på ett något mer långsiktigt ägande, men bara kanske. Det tyska moderbolagets motto är lite ordrikare än Blacktones, men säger ungefär samma sak: ”uthyrning, mervärde, återkommande försäljning, utveckling och annat”. Det låter i alla fall inte

som något betryggande ”evighetsperspektiv”. Konsekvenserna är ett boende som gör hyresgäster fattiga och trångbodda, systematiskt ökar segregationen och ohälsan, försvårar barnens skolgång och ökar risken för att fler ska hänga med kriminella gäng.

Det är mot denna bakgrund som många av landets hyresgäster nu tar upp kampen mot den utredning om fri hyressättning i nyproduktionen och den hyreskommission om ökade lägeshyror som ska publiceras senast i maj respektive juni enligt januariavtalet. Det ska ske med en första landsomfattande protestdag den 18 april. Att göra allt för att stoppa denna katastrofala utveckling mot ”fria” marknadshyror måste också bli första ronden i en ny stor bostadspolitisk strid.

I Danmark har en Lex Blackstone införts för att begränsa den sorts spekulationsaffärer som skamligt nog även Sveriges allmännytta nu ger sitt godkännande till. Här måste ropen på ett motsvarande sätt höjas för en Lex Hembla, kopplat till krav på en ny social och även ekologiskt hållbar bostadspolitik.

Att lägga bostadspolitiken i den globala finansmarknadens händer leder käpprätt fel. Bara med ett massivt statligt investeringsprogram kan bostadsbristen byggas bort och hyresrätterna renoveras på ett socialt och klimatsmart sätt. Lika fundamentala måste kraven vara på en återupprättad och hyresnormerande allmännytta utan vinstintressen.

Istället för att som nu vara den mest missgynnade boendeformen talar inte bara sociala argument utan även kraven på en klimatomställning på att hyresrätten måste bli den mest gynnade boendeformen. ■ Arne Johansson

Boden:

Kampen i Sydafrika Tid: Tisdag den 6 april kl 18.30.

Plats: Digitalt via zoom.

För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Kampen i Sydafrika Tid: Tisdag den 6 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen + digitalt.

För mer info: 073-053 68 84.

Inför 18 april Rannebergen Tid: Fredag den 9 april kl 20.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Sundsvall:

Syd:

Mellansverige:

För info: 079-340 59 97.

En socialistisk bostadspolitik mot marknadshyror Tid: Torsdag den 8 april kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21. Övergångsprogrammets metod Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Onsdag den 7 april kl 19.00.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm/Haninge:

Offentligt möte: En socialistisk bostadspolitik mot marknadshyror Alla Stockholms och Haninges partiföreningar Tid: Torsdag den 8 april kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 073-509 06 84.

Hjälp oss nå 100 000 kr

Inför 18 april Kortedala/Bergsjön Tid: Fredag den 9 april kl 11.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

N

u är vi inne i slutspurten när denna ruta skrivs på måndag kväll och än så länge har vi fått in 76 076 kronor. Både Mellannorrland och Mellansverige har klarat sina mål med 129 respektive 111 procent av målet.

Övergångsprogrammets metod Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 5 april kl 19.00.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

De nuvarande resultaten utgör en ökning med 57 013 kronor sedan förra veckan. Av det har 12 769 kronor samlats in på olika aktiviteter och genom att värva nya prenumeranter på Offensiv.

Den resterande ökningen på 47 244 kronor har kommit in som bidrag till vårens storinsamling som vi hade i samband med vårt par-

tistyrelsemöte i helgen. Men som alltid kommer det säkert att droppa in några sena bidrag och redovisningar innan månaden tar slut. Vi återkommer med slutresultaten nästa vecka!

Om du vill skicka ett bidrag kan du göra det enklast genom att Swisha valfritt belopp till Offensiv, 123-240 32 85. Det går också bra att sätta in pengar på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Umeå:

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Göteborg:

Inför 18 april Angered Tid: Onsdag den 7 april kl 12.00.

Plats: Gårdsten/Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Inför 18 april Hammarkullen Tid: Torsdag den 8 april kl 18.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-

platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

BRÄNNANDE

1 APRIL 2021 # 1 445

Samma lögner går igen från

Ordförande Marie Linder och HGF-topparna kritiseras från alla håll. Därför har de skickat ut en 70-sidig rapport om den tidigare regionordförande Kristofer Lundberg i hopp om att vända bort fokus från ledningen.

Det pågår en period av årsmöten inom Hyresgästföreningen samtidigt som kampen mot marknadshyra trappas upp och tre veckor återstår inför den landsomfattande protestdagen den 18 april. Samtidigt har den interna kritiken mot förbundsledningen tagit ny fart med anklagelser om att se mellan fingrarna med allvarliga händelser med maktmissbruk, rasism och sexism, och medlemmar och förtroendevalda kritiserar höga löner och arvoden i toppen.

CARLOS GUTIERREZ offensiv@socialisterna.org

K

ritiken mot Hyresgästföreningen har varit omfattande både bland de som

har lämnat föreningen och de som fortsätter att vara verksamma i eller arbeta inom den. Kritiken i

media har besvarats med tystnad; förbunds- och regionkontoren har vägrat svara på medias frågor.

I den situationen har Hyresgästföreningens förbundsordförande istället valt att skicka ut en 70-sidig rapport om den tidigare regionordförande Kristofer Lundberg i hopp om att vända bort fokus från ledningen.

I ett internt mejl som har gått ut till anställda står det: ”Förbundskontorets pressavdelning har sedan ett par dagar tillbaka återigen haft kontakt med journalisten på GT/Expressen (...)

Delta på Rättvisepartiet Socialisternas möte 8 april: Nej till marknadshyror – för en social bostadspolitik Rättvisepartiet Socialisterna (RS) är en drivande, aktiv del i kampanjen mot marknadshyror. Den 8 april kl 18.00 anordnar RS i Stockholm ett offentligt digitalt möte på Zoom om motståndet, vad för slags bostadspolitik som krävs och hur vi bygger en rörelse mot högerns förödande politik. Välkommen!

Talare:

Elin Gauffin från RS, kampanjen Rädda Hyresrätterna & Nej till marknadshyror.

Arne Johansson från RS, Norra Järva Stadsdelsråd & Nej till marknadshyror.

Zoom: 832 2758 4842. För mer info, mejla: rs@socialisterna.org

”GT kan nu avslöja sanningen bakom den förre regionordföranden Kristofer Lundbergs uteslutning. I en omfattande advokatutredning framkommer hur Lundberg och en annan förtroendevald person beställt dyra annonser.” skriver GT. – I politiska motsättningar mellan folkrörelsen och byråkratin beställer förbundsledningen ekonomiskt kostsamma ”utredningar” och använder advokatfirmor för medlemmarnas pengar. Expressen köper förbundets sanning, kommenterar Kristofer Lundberg och fortsätter: – De använder en konversation där Hyresgästföreningen Angered beställt annonser som bevis för annonser vi inte beställt. Sant är att några annonser mot marknadshyra är köpt samt annonser till demonstration mot ombildningar. Men

de annonser som har byggt upp ett underskott i Angeredsföreningen har föreningen inte beställt.

Vad som inte framgår i artikeln är att Kristofer Lundberg inte heller ansvarat för räkningar, utan det görs från regionkontoret. Ingen fråga är ställd varför tjänstemännen på regionkontoret under regionchef Pedram Kouchakpour har betalat annonserna utan att slå larm till ordförande eller varför betalningar fortsatt i tre månader efter att det slagits larm.

Den utredning som GT/Expressen har fått av Marie Linder är hemligstämplad för de anklagade och rörelsens medlemmar, och släpps av Hyresgästföreningen lagom inför protesterna mot marknadshyra i ett försök att begränsa protester och rädda regeringen.

Förbundsledningen vill inte diskutera höga arvoden, chefernas höga löner, sexismen och rasismen inom rörelsen, samt att förbundet hela tiden motarbetat de landsomfattande protester som nu sker mot den socialdemokratiska regeringen och de som vill införa marknadshyra. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

För att sprida lite mer klarhet i frågorna tog vår förbundsordförande Marie Linder ett beslut om att dela med sig av orsakerna till att Kristofer Lundberg uteslöts. (...) Vi hoppas givetvis att det ger en mer nyanserad bild av situationen i vår region”.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Foto: Wikimedia Commons

HGF-toppen