15 april 2021 / # 1 447 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
Nej till
socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna
KAMPANJ
marknadshyra
Haninge: 2,4 ton skräp plockades
3 4
10
Foto: SHORA- Stockholm
Nej till sekteristisk splittring och våld
Nu sätter vi stopp – delta på protestdagen 18 april – Läs mer på sid 6-9, 16
Myanmar: Fortsatt kamp trots terrorn Under de senaste veckorna har militärjuntan i Myanmar trappat upp sitt krig mot befolkningen. Sedan militärkuppen den 1 februari har över 700 människor dödats. Men trots militärens terror
och mord fortsätter den modiga strejk- och proteströrelsen. • Stöd kampen i Myanmar. Ut med juntan – för ett demokratiskt och socialistiskt Myanmar.
– läs mer på sid 13
11
Tredje vågen hjälps av högerpolitiken
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
De privata hindrar en grön omställning
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
15 APRIL 2021 # 1 447
2
DAGS ATT TÖMMA DE RIKAS FICKOR
Ӂ
I
veckan lägger regeringen och dess samarbetspartier Centern och Liberalerna fram sin vårändringsbudget. I likhet med tidigare år har budgetens mer positiva sidor presenterats i god tid innan. Denna gång handlar det om att ytterligare 7 miljarder kronor ska satsas på vård, vaccin, testning och smittspårning. Vidare kommer också bland annat det delvis slopade karensavdraget att bli kvar till åtminstone den 30 juni.
Krisen tvingade regeringen att överge åtstramningspolitiken och de nyliberala budgetreglerna. Inkluderat vårändringsbudgetens åtgärder har krisinsatserna hittills kostat 412 miljarder kronor. Till det ska läggas de gränslösa fyrsiffriga miljardbelopp som Riksbanken ställt till förfogande för att säkra tillgången på billiga pengar och lugna finansmarknaderna. Hittills har bara en mindre del av dessa medel, totalt 645 miljarder kronor, utnyttjats. Dessa historiska stöd- och stimulansåtgärder har dämpat krisens verkningar, men framför allt gett storföretag och banker en möjlighet att snabbt ta sig upp från bottenkänningen under andra kvartalet 2020 då Sveriges BNP sjönk med 8,3 procent, största tappet för ett enskilt kvartal i modern tid. Stödåtgärderna dopade dessutom börskurser och de rikas förmögenhetstillväxt.
”2020 var ett svart år för svensk ekonomi. Samtidigt skapades minst 40 nya börsmiljardärer. Värdet på börsmiljardärerna innehav ökade med 295 miljarder kronor till över 1 300 miljarder”, rapporterade Dagens Industri den 29 januari. Den summa som denna lilla grupp sitter på är större än stadsbudgetens utgifter. I år beräknas börsbolagen dela ut 246 miljarder kronor till sin aktieägare, vilket nästan motsvarar vad landets sjukvård kostar i år. Så visst finns det pengar. Ännu behåller dock krisen sitt grepp över samhällsekonomin som helhet.
Behoven ska styra – låt börsbolag och de rika betala. ”Lågkonjunkturen förblir djup under 2021 och arbetslösheten ligger fortfarande väl över 8 procent vid slutet av året.”, skriver Konjunkturinstitutet i Konjunkturläget, mars 2021. Tusentals nya långtidsarbetslösa tillkommer nu vecka för vecka. Med det här tempot sprängs snart nivån på 200 000 som har varit utan jobb i ett år, larmade nyhetsbyrån TT i tisdags. Regeringens åtgärder är för lite och för sent mot bakgrund av vad som krävs för åtgärda de skador som mer än 30 år av nyliberalism och ”budgetdisciplin” har orsakat
samhällsekonomin och för att påbörja den omställning som blir allt mer akut. Enbart äldreomsorgen behöver ett tillskott på ytterligare 20 miljarder kronor för att ta igen vad som har förlorats på 2000-talets nedskärningar. Betydligt mer behövs om socialförsäkringarnas andel av BNP ska börja återhämta sig från den halvering som ägt rum sedan 1980-talet. Behoven av offentliga satsningar är enorma och mot den bakgrunden blir allt tal om att ”nu måste vi återgå till budgetdisciplin” igen horribelt och förödande. Det är kombinationen av fortsatt ”budgetdisciplin” och marknadsstyrning i kommuner och regioner som nu resulterar i nya nedskärningar och att kostnadsökningarna inte kompenseras fullt ut. Vad som däremot behövs är ett tvärstopp på alla gåvor till storföretag och rika – höjda kapital- och bolagsskatter samt återinförd fastighetsskatt och ett slut på skattediskrimineringen av hyresgäster. Pandemikrisen har avslöjat kapitalismens och marknadens totala oförmåga och blottlagt hur svagt samhällets motståndskraft har blivit efter decennier av borgerligt systemskifte. Om behoven ska styra måste det till en omedelbar omfördelning från börsbolag och superrika till jobb, välfärd och grön omställning, vilket bara kan bli möjligt genom kamp för arbetarpolitik och socialism. ■
Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet
ÅTERIGEN FÖR LITE, FÖR SENT
r 2020 var ett år som inget annat, och då talar vi inte om pandemin, utan om de enorma offentliga stödprogrammen, uppsvinget för kryptovalutorna och att aktiekurserna lämnade det jordiska”. Så sammanfattar Forbes sin årliga lista över världens rikaste individer, det vill säga de personer som är miljardärer i dollar (1 dollar kostar ungefär 8,50 kronor idag). På listan över världens dollarmiljardärer finns nu 2 755 individer, 660 fler än för ett år sedan. Dollarmiljardärernas samlade tillgångar uppgår till otroliga 13,1 biljoner dollar. Det är en summa som är dubbelt så stor som den samlade BNP:n i Latinamerika och Karibien. Samtidigt som världen skakades av den djupaste krisen på länge blev 2020 ett oemotsvarat år för världens superrika. Krisen hade knappt börjat innan det var över för de allra rikaste. Listan över världens rikaste toppas på nytt av Amazons grundare och storägare Jeff Bezos. Ett mått på hur mycket rikare han blev under förra året är att han skulle kunna ge Amazons alla anställda i världen, totalt 876 000 personer, en bonus på 105 000 dollar och ändå ha lika mycket kvar som i början av 2020. Under förra året ökade antalet dollarmiljardärer i en takt av en ny per 17:e timme. Det blir särskilt sanslöst och groteskt då ytterligare 120 miljoner människor i världen kom att leva i extrem fattigdom under 2020 (de vars inkomst understiger 1,90 dollar om dagen).
E
fter att Kina har blivit en kapitalistisk stormakt har landet också blivit säte för ett stadigt växande antal superrika. Enligt den schweiziska storbanken UBS tillkommer en ny kinesisk miljardär varannan dag. Peking är numer den stad i världen som har allra flest dollarmiljardärer. Samtidigt finns det i Kina över 600 miljoner människor vars inkomst knappt når upp till 150 dollar i månaden ”och vars inkomst inte ens räcker till att hyra ett rum i någon av landets städer”, erkände Kinas premiärminister Li Keqiang i maj förra året. ”Världens tio rikaste personer har tjänat en halv biljon dollar under pandemin – en summa som hade räckt till att betala för covid-19-vaccin till hela jordens befolkning och sett till att ingen hamnade i fattigdom på grund av pandemin”, konstaterade hjälporganisationen Oxfam vid årsskiftet. De absurda klyftorna visar hur världen vänds upp och ned. För av vända världen rätt igen måste de superrikas fickor tömmas – snabbt och helt. ■
”Effektiviseringar”, budgetkrav och nedläggningar, inte pandemin, stod för den starka uppgången av uppsägningar inom välfärden år 2020. Uppsägningarna ökade med 30 procent förra året jämfört med 2019, visar Omställningsfonden (skärmklipp Arbetsvärlden 12/4).
Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
15 APRIL 2021 # 1 447
3
Ny migrationspolitik – samma förtryck Förra veckan presenterade regeringen ett förslag till ny migrationslagstiftning. Den gamla tillfälliga lagen gäller sedan 2016 då regeringen över en natt gick från att lova att man inte skulle bygga några murar mot flyktingarna till att införa Europas hårdaste migrationslagar och i praktiken upphävde asylrätten. ANDERS WEMMERT
R
egeringen, tillsammans med januaripartierna L och C, samt M, KD och SD, vill alla ha ytterligare åtstramningar i flyktingpolitiken och därmed skärpa migrationslagstiftningen. Det är bråttom för regeringen eftersom en ny lagstiftning måste vara på plats innan juli. I annat fall återgår man till den lagstiftning som gällde innan den tillfälliga lagen infördes 2016. Både regeringen och dess samarbetspartier samt de andra riksdagspartierna förutom Vänsterpartiet är rörande överens om att Sverige aldrig ska återgå till en generösare flyktingpolitik. Man vill alla försvåra möjligheterna att få asyl och uppehållstillstånd i Sverige. Eller som migrations- och justitieministern Morgan Johansson (S) uttryckte det i media: ”Sverige ska inte vara en magnet för asylsökande. Vårt mål är att minska invandringen till Sverige”. Det är i ljuset av detta uttalande och liknande uttalanden från bland andra Stefan Löfven man ska se det nya förslaget till migrationslagstiftning. Det ursprungliga förslaget från Migrationskommittén har sedan ytterligare skärpts efter påtryckningar och kritik från exempelvis Liberalerna.
I det nya omarbetade förslaget ställer man ännu hårdare krav på möjlighet till familjeåterförening. Försörjningsplikt både för den som redan har uppehållstillstånd i Sverige och den familjemedlemmen som eventuellt kan få tillstånd att komma hit. Även hårdare krav på språkkunskaper och samhällskunskaper ställs. Barn och ungdomar som fått avslag på sin asylansökan ska inte kunna söka om uppehållstillstånd överhuvudtaget. De ingår inte i gruppen av dem som eventuellt kan få stanna av särskilt ömmande skäl. Inte heller de som omfattas av den så kallade gymnasielagen kan vara säkra på att få stanna. Enligt Morgan Johansson ska undantagen vad gäller särskilt ömmande skäl på humanitär grund vara just ”mycket speciella undantag”. Bilden är tydlig: Ingen flykting ska känna sig säker i Sverige. I praktiken kommer det att bli omöjligt att få permanent uppehållstillstånd. Regeringen och dess samarbetspartier samt det blåbruna blocket bestående av M, KD och SD är helt överens om att minska invandringen till ett minimum. M:s Ulf Kristersson gick ut i stark kritik mot regeringens inhumana förslag under
Foto: Vilgot Karlsson
offensiv@socialisterna.org
Ingen flykting ska känna sig säker i Sverige – det är både regeringens och de blåbrunas skamliga politik.
helgen och krävde ÄNNU hårdare regler mot flyktingar och lovade att så blir fallet om han blir nästa statsminister. Ensamkommande flyktingbarn från till exempel Afghanistan kommer att fortsatt skickas tillbaka. Asylrätten är i praktiken upphävd.
Sverige liksom resten av EU stänger sina gränser allt mer. Mot denna flyktingfientliga politik ställer Rättvisepartiet Socialisterna följande krav: • Riv upp den tillfälliga migrationslagen.
• Nej till regeringens förslag till ny migrationslagstiftning. • Försvara asylrätten. Rätt till familjeåterförening. • Nej till tillfälliga uppehållstillstånd. Riv EU:s flyktingmurar. • S toppa utvisningarna till Afghanistan. ■
2,4 ton avfall plockades i Haninges skogar
”B
li en miljöhjälte – nu rensar vi Haninges skogar på avfall”. Det var namnet på påskhelgens stora event som organiserades av kampanjen Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap söndagen den 4 april. Över 220 deltog och plockade minst 2,4 ton dumpat avfall i 30 skogsområden runt omkring Haninge. Främst hittades plast, papp, frigolit, gummi, fimpar, glas, engångsgrillar och halvtomma flaskor med handsprit. Dessutom hittades batterier, metallskrot, taggtråd, gasbehållare, t-rödsflaskor, bensindunkar, smörjmedel, avloppsrensmedel och motorolja.
Foto: Privat
Robert Bielecki från RS och Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap.
– Det är sorgligt att det slängs skräp i vår vackra natur. Jag och min sambo fyllde nästan två sopsäckar mellan järnåldersgravfältet i Jordbro och Gullringskärrets naturreservat. Vi hittade även stora fordons- och industriskrot både på gränsen till och inne i naturre-
servatet, exempelvis en bilaxel och en stor kvadratisk metallskiva från tillverkningsindustri, säger Robert Bielecki, aktiv i Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandsskap och Rättvisepartiet Socialisterna (RS).
Mattias Bernhardsson, organisatör för söndagens miljöavfallsinitiativ, berättar varifrån allt avfall kommer: • Överfulla miljöstationer och sopkorgar som töms för sällan av SRV och kommunen, när fåglar öppnar soppåsarna som ställs ute i det öppna blåser avfallet bland annat till skogs. • Företagsdumpning. • Privatpersoner på utflykt/hundpromenad med mera. • Bilister. Mycket av allt det avfall vi ser längs vägarna blåser också till slut till skogs. – Problemen är både strukturella och individuella; nedskärningar i SRV och kommunen, avsaknad av kraftåtgärder mot företag, en allt lägre friluftsvana och kunskapsnivå
om naturen samt följaktligen mindre respekt för naturen, sammanfattar Mattias och fortsätter: – Vi kräver bland annat att kommunledningen stoppar de beslutade nedskärningarna på Miljöverkstan; naturskolan vars aktiviteter, övningar och workshops utbildar skolklasser, nyanlända samt även allmänhet kring natur, hållbarhet, ekologi, allemansrätt, respekt och kretslopp.
– I slutändan krävs det en omvälvning av det ekonomiska system som förpestar vår natur lokalt, regionalt, nationellt och globalt – ett socialistiskt systemskifte, säger Robert och fortsätter: – Det avgörande för förändring är engagemanget underifrån, att bygga rörelser. Så vi är inte bara ute och plockar det andra har dumpat, vi agiterar för att höja medvetenheten och kräver skärpning av både Haninge kommun, SRV, privatpersoner och företag, avslutar Robert Bielecki. ■
INRIKES
15 APRIL 2021 # 1 447
4
Privata bolag hindrar en grön, rättvis el- och energiproduktion
Går det att dammsuga även när det är kallt ute? Kommer elnätet i de stora städerna rent av att bryta ihop? Under vintern har tillgången på el blivit en het politisk fråga. Helt klart är att detta är ett område i samhället som har visat sig vara särskilt olämpligt att styras av marknadens krafter. OFFENSIV
offensiv@socialisterna.org
U
nder köldknäppen i bör jan av februari sköt priser na på el i höjden, särskilt i södra Sverige. Holmen stängde ned produktionen vid två pappers fabriker och ett uppmärksammat inslag i Rapport visade att det kun de vara smart att vänta ett tag med att dammsuga. Oljekraftverket i Karlshamn sattes i beredskap för att täcka upp om läget skulle bli riktigt kritiskt. Detta satte fart på den politiska debatten. Moderaterna, Kristdemo kraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna ville se mer kärnkraft. Tydligast var KD-ledaren Ebba Busch, som tyckte att det borde byg gas två nya reaktorer i Ringhals och öppnade för nya mindre reaktorer. Parallellt med detta har ener gibranschen börjat trycka på för en snabb utbyggnad av elproduktio
nen för att täcka de behov som föl jer när både industrin och bilarna i större utsträckning drivs med el istället för fossila bränslen. Det första som kan vara viktigt att veta är att det inte är brist på el i Sverige. Faktum är att exporten av el var rekordstor under 2020. 25 terrawattimmar, som är ungefär lika mycket som två kärnreaktorer eller elbehovet för drygt en miljon eluppvärmda villor, exporterades under året. Men både produktion och an vändning av el varierar mycket mel lan olika tider på dygnet och mellan olika årstider. En vardag när det är kallt i hela landet är elanvändning en som störst. Om det samtidigt är vindstilla kan det under vissa tim mar eller dagar uppstå ett kortsik tigt behov av att importera el. Det
är under dessa begränsade perioder som elpriset kan skjuta i höjden. Dä remot är det väldigt osannolikt med en verklig kris, där det inte längre går att få fram den el som behövs. På längre sikt kan det uppstå problem, eftersom det med en ök ande elanvändning i södra Sverige och en större andel el från vind och sol, som inte producerar hela tiden, kan bli trångt i det högspännings nät där strömmen skickas mellan olika delar av landet. Ska man kunna förstå det som händer på elmarknaden idag mås te man backa tillbaka till avregle ringen av elmarknaden i mitten av 1990-talet. Från ett läge där priser och marknader var tydligt reglera de av staten blev det fritt fram att handla med el på en elbörs. Det första som hände var att pri set på el rasade. Trevligt med lägre elräkningar kan man tycka, men det fanns en hake. Elbolagen av vecklade en stor del av den reserv kapacitet som fanns. Den behövs för att systemet ska fungera även kalla vinterdagar, men för det en skilda bolaget är det bara en kost nad att ha kraftverk som används sällan. Staten tvingades gå in och
Foto: Statkraft / Flickr CC
Elöverskottet är stort, men dock ojämnt fördelat i landet. Risker för obalanser och flaskhalsar i elförsörjning är uppenbar när elförsörjningen är i de privatas händer.
köpa in en kraftreserv för att för hindra akut elbrist. Sedan dess har utvecklingen va rit ryckig. Under början av 2000-ta let steg priserna. Tillsammans med ett nytt stödsystem för förnyelse bar el gjorde det att det blev fart på vindkraftutbyggnaden. Det i sin tur ledde till ett överskott av el som gjorde att bland annat bygget av Markbygden, Europas största vind kraftpark, stoppades under några år. Sedan har fallande kostnader för att producera vindkraft gjort att vinstutsikterna har varit goda och utbyggnaden har tagit fart igen. Men vindkraften har inte byggts ut i södra Sverige, där tillgången på el är knapp. Istället har utbyggna den skett i norr där det finns stora överskott. Anledningen är att det är lättare att få tillstånd till stora indu striella vindkraftparker. Det har i sin tur lett till att konflikterna kring vindkraftprojekten blivit fler. Det gör att det idag finns ett stort överskott på el i Sverige, men det är mycket ojämnt fördelat, så att elen ibland kan bli väldigt dyr i söder och att det krävs stora in vesteringar i näten för att kunna transportera el mellan olika delar av landet.
Diskussionen de senaste månader na har till stor del handlat om hur det ska gå att hantera ett elsystem där vind- och solenergi står för en växande andel. Om vinden inte blå ser och solen inte skiner, samtidigt som det behövs mycket el, krävs an dra energikällor som funkar i alla väder. Att som KD med flera föreslå kärnkraft som lösning är ett dåligt alternativ på flera sätt. Dels kvarstår alla risker med kärnkraften, från utvinning av uranet till slutförvar av avfallet. Dels är kärnkraft idag en mycket dyr energikälla. Finland är ett avskräckande exempel. Kärn reaktorn Olkiluoto började byggas 2005 och starten var planerad till 2009. Sedan dess har tidsplanen och budgeten spruckit i flera om gångar. Nu är tanken att reaktorn ska starta nästa år. Det finns flera fullt rimliga lös ningar på problemet. En väl etable rad metod är pumpkraftverk, det vill säga att överskottsel används för att pumpa upp vatten i en reservoar för att sedan släppas ned till turbi nerna när elen behövs. Att kompri mera luft med överskottsenergi är en variant på samma tema som det forskas på. Med ett växande antal elbilar är det fullt möjligt att använda bilarnas batterier som en balanserande fak tor. När det finns tillräckligt med el laddas bilarna. Under korta svack or i elförsörjningen kan el matas in i nätet. Ytterligare en variant är att försöka kapa topparna för elan vändningen, exempelvis genom att ersätta verksamheter för att dra ned på förbrukningen när den är som högst. Redan ganska små förskjut ningar gör stor skillnad. Men en kapitalistisk marknad kla rar inte av att lösa den här typen av problem. För återigen, det handlar om en elproduktion som ur sam hällets synvinkel är nödvändig, men inte ger vinst för det enskilda före taget. Det är också vägval som rör hela elsystemet och som inte kan göras av ett enskilt företag. Ett extremt exempel på detta är Texas. Där lämnades elförsörjning en helt över till privata bolag med få begränsningar, samtidigt som nätet frikopplades från resten av USA.
En kapitalistisk marknad klarar inte av att lösa den här typen av problem. Resultatet visade sig under några dagar med ovanligt sträng kyla och snöfall tidigare i år. Säkerheten i systemet var eftersatt, och det sak nades kapacitet för att klara höga toppar i efterfrågan. Resultatet blev omfattande och långa strömavbrott samt en risk för en total kollaps för elförsörjningen. Så länge elförsörjningen ligger i händer på privata företag kommer priserna att svänga kraftigt och ris ken för obalanser och flaskhalsar i elförsörjningen är uppenbar. ■
15 APRIL 2021 # 1 447
5
”Stopp och belägg!”
Missnöjet är stort inom lärarkåren med det nya avtalet.
Vårdnedskärningar skjuts upp
Nytt svekavtal
för lärarna
I onsdags (den 7 april) blev det nya läraravtalet klart. Lärarfacken skrev trots tveksamheter under på ett treårigt avtal med SKR och Sobona som inte infriar några verkliga krav. RAYMOND STOKKI
rs.lulea@socialisterna.org
T
en i avtalet lägger förhoppning på att staten ska gå in med fortsatta lönereformer samt att fack och arbetsgivare tillsammans (!) ska föra samtal med staten. •K ravet på stopp för alla nedskärningar, som bland annat Lärarförbundets upprop krävde, är helt bortblåst. Öppet mål för fortsatta nedskärningar alltså. • Coronabonusen – ett engångsbelopp på 2 000 kr – för att kåren hållit skolorna öppna samt dessutom löst omställningen till distansundervisning samtidigt som verksamheten är bantad efter decennier av nedskärningar är ett dåligt plåster på såren.
andlöst är en kortfattad att avtalsförhandlingarna inte har sammanfattning och många någon som helst förankring bland lärare är nu besvikna då det medlemmarna. Delar av avtalet som tydligt syns att avtalet inte gör nå- är totala misslyckanden är: gon skillnad för arbetsbelastningen • S krivningar som ska verka som och nedskärningarna jämfört med tvingande för arbetsgivaren, med tidigare avtal. Avtalet gäller lärare, formuleringen ”ska”, är egentliskolledare och studie- och yrkesgen punkter som redan har stöd i lagtext från bland annat medvägledare. Lärarförbundet försöker lyfta bestämmande-, arbetsmiljö- och fram en positiv bild av avtalet där arbetstidslagen. den enda skillnaden som kan Frågan är om kravet på strejk i visas på är att ordet ”ska” annågon tidigare avtalsrörelse vavänds genomgående i avtalet. Avtalsförhandlingarna rit så starkt bland medlemmarSamtidigt framstår facket som na. Bland kritiska medlemmar har inte någon som historielöst när det på förbundet bland annat om dessa helst förankring bland frågas stämningar är anledningen till dets hemsida skrivs att det är medlemmarna. att det varit så tyst om förhandtack vare kollektivavtal vi har nått fackliga framgångar. lingarna samt att det gick välSanningen är att i förhandlingar • Att arbetsgivaren ska göra en digt fort att skriva under. har facken år efter år förlorat mot ”plan” eller ”översyn” gör ingen Det som krävs är att underifrån arbetsgivarsidan. Historiska vinster verklig skillnad i det faktum att riva ner den fackliga byråkratin. har skett genom aktiv kamp och arbetsgivaren fortfarande kon- Med ledningar och avtalsdelegatiostrejker, ofta vilda – det är så arbetrollerar arbetsbelastningen. Det ner bortkopplade från medlemmarkommer inte leda till någon för- na får vi avtal som bara gynnar artarkollektivet har fått förbättringar. Lärarnas riksförbund framstår bättring av arbetsmiljön om det betsgivaren. En elit i ledningen med inte som bättre när de skriver att inte kopplas till facklig kamp. mycket högre löner än medlemmarförbundets topp var tveksamma till • Löneökning utan vare sig pro- na kommer att skydda sin egna posiatt skriva under avtalsförslaget från cent eller summa tillsammans tion snarare än att vara obekväm för SKR, men ändå gjorde det. med fortsatt individuell lönesätt- arbetsgivaren. Ett minimum borde ning och ingen som helst lösning vara att alla avtal läggs ut på medpå den fortsatta lärarbristen. Punkt efter punkt i avtalet är bevis lemsomröstning. Frågan om strids på en ledning som inte agerar i kol• S teg som ska tas för ett återför- åtgärder som strejk måste också avlektivets bästa. Det är också tydligt statligande av skolan är att fack- göras av medlemmarna. ■
Ansvariga politiker och tjänstemäns argument är kamerala, att plus och minus inte går ihop, men inlindat i kvalitetsargument som att vårdutbudet och tillgängligheten inte kommer att påverkas av ”sparpaketet”, utan bara omorganiseras för att göra arbetet mer rationellt och kostnadseffektivt. Men förslaget innebär att 39 vårdplatser tas bort på länets tre sjukhus, varav 19 på Sundsvalls sjukhus. Ökad tillgänglighet? Detta fick specialistläkaren Joakim Eriksson och hans kollegor på Sundsvalls sjukhus att gå i taket och protestera. ”Regionen vill spara pengar
Foto: Lena Landar / Pressbild
Foto: Lärarnas Nyheter / Flickr CC
”V
i har sagt det förut och det tål att upprepas: Vi behöver inte färre vårdplatser på Sundsvalls sjukhus. Vi behöver fler.” De upprörda och starka protesterna bland läkare på Sundsvalls sjukhus som regionledningens förslag på nedskärningar av vårdplatser har rört upp har fått politikerna att ta ett steg tillbaka. Beslut i frågan flyttas nu fram från april till juni. Offensiv berättade i början av mars att regionledningen i Västernorrland har lagt fram förslag på ett ”sparpaket” på 70-80 miljoner kronor. Det är en början på konsultkalkylerade vårdnedskärningar på 500 miljoner kronor för att uppnå regionfullmäktiges krav om en budget i balans 2022. Förslagen har kritiserats hårt från båda läkarföreningarna i länet. Narkosläkare på Sollefteå sjukhus har protesterat mot att respiratorerna på intensivvårdsmottagningen föreslås monteras bort. Även andra läkare på länets sjukhus har varnat för de allvarliga konsekvenserna som de så kallade ”kostnadsreduceringarna” innebär på överbelagda vårdavdelningar.
genom att stänga vårdplatser på Sundsvalls sjukhus. Vårt enkla budskap är: Det går inte att stänga en enda vårdplats! Redan idag ligger patienter i nästan varenda avdelningskorridor. Redan idag drabbas patienter av vårdskador till följd av detta”, skriver han och 55 andra läkare i en debattartikel. Joakim har också mobiliserat protester och motstånd i en namninsamling som stöds av ytterligare ett hundratal läkare. Protestlistan har idag samlat tusentals underskrifter. Läkarnas och vårdpersonalens ”Stopp och belägg!” har satt press på regionledningen som nu tillfälligt har tvingats bromsa. Kurt Pettersson, biträdande regiondirektör och hälso- och sjukvårdsdirektör, kommenterar i Läkartidningen att de efter att ha tagit del av riskanalyser sett att det ”blinkar rött” för närsjukvårdsområde söder, där Sundsvalls sjukhus ingår. Riskerna för patientsäkerheten bedöms bli för stora. Regionen säger nu att de behöver mer tid för att utreda konsekvenserna av sparpaketet och har därför flyttat fram beslutsdatum till den 23-24 juni, dagen före midsommarafton. En tid med helgdagsfirande och semester, då det även utan pandemi är närmast omöjligt att samla till protester, även i en så viktig fråga. Men ”Stopp och belägg!” kommer från sjömansspråket och betyder att göra fast repet stadigt med en fästanordning, en ”stoppare”. Kampen mot nedskärningar i vården är fastgjord, beständig och fortsätter. • S toppa nedskärningarna i vården. •V ård efter behov. •R usta upp den underfinansierade hälso- och sjukvården. •L åt de rika betala. ■ Stefan Lundqvist
Upprördheten underifrån har tvingat regionledningen på tillfällig reträtt.
NEJ TILL MARKNADSHYRA
15 APRIL 2021 # 1 447
6
För en social bostadspolitik
hyror och minskat underhåll. Det har lett till att banker och fastighetsägare idag tjänar fantasisummor i detta svenska skatteparadis medan det samtidigt råder oerhörd bostadsbrist för de som inte har några pengar.
Nu är det bara några dagar kvar till den landsomfattande protestdagen den 18 april mot marknadshyror. Det var två år sedan som januariavtalet spikades av S, C, MP och L, som är en lång lista med attacker på allt ifrån arbetsrätten till hyresrätten. Där ingår kravet på att utreda införandet av marknadshyror i nybyggnation samt att öka lägesfaktorns betydelse i bostadsbeståndet. Båda de utredningarna ska presenteras 31 maj respektive 30 juni. VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org
M
arknadshyror är dock bara en av många aspekter av den rådande bostadspolitiken som har härjat sedan lång tid tillbaka. Vinstintresset väger idag tyngre än det samhälleliga och självklara ansvaret att fylla alla människors grundläggande behov till tak över huvudet. Ungdomar soffsurfar hos kompisar, människor kan inte flytta hemifrån eller flytta isär, kötider är
långa och hyrorna för höga. Privatiseringar, ombildningar och renovräkningar genomförs landet runt. Tiden är övermogen för en ny social bostadspolitik. Stadsmissionens rapport Hemlös 2020 säger att: ”I den senaste nationella mätningen, som utfördes av Socialstyrelsen 2017, beräknades drygt 33 000 personer leva i hemlöshet.
Siffran är dock inte heltäckande. Personer från övriga Europa som vistas i en kommun men som saknar lokal förankring räknas inte in, och det gör inte heller ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som är placerade genom socialtjänsten. Det finns också ett bortfall då inte alla kommuner svarade på mätningen.” Rapporten konstaterar att den strukturella hemlösheten ökar i Sverige där ekonomiska orsaker beskrivs ligga bakom hemlöshet för väldigt många. De poängterar att det finns en utbredd bostadsbrist som har förvärrats av bristen på nationell politisk samordning, samtidigt som bostadsbyggandet går för långsamt. Boverket rapporterar också att ”462 000 hushåll i landet är trångbodda och drygt 56 000 hushåll av dessa har också en ansträngd boendeekonomi”.
Foto: Natalia Medina
Vi kämpar för att stoppa marknadshyra, men i förlängningen krävs en socialistisk politik som kan garantera alla tak över huvudet och drägliga liv.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) står för en bostadspolitik som grundar sig i att bostad är en social rättighet, inte en handelsvara. Alla har rätt till tak över huvudet; i ett socialistiskt samhälle skulle inte plånboken bestämma huruvida det grundläggande behovet uppfylls eller ej. På samma sätt som alla ska ha rätt till jobb med schyssta villkor och bra lön, gratis sjukvård, utbildning, mat och rent vatten ska alla också ha rätt till bostad. Det behövs kollektiv kamp för att försvara den rätten och driva frågan ännu längre för att på riktig skapa ett jämlikt samhälle. Ända sedan det nyliberala systemskiftet under 1980-talet har hyresrätten varit under attack. Förmåner för ägda boendeformer, som avdrag på bolån, RUT- och ROT-avdrag, borttagen fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och arvsskatt har kombinerats med höjda
Vi behöver allmännyttiga byggbolag som är kommunalt ägda och styrs av lokala bostadsråd i varje stadsdel. Det behövs samordning och gemensamt ägande för att säkerställa att bostadsbristen kan bekämpas genom demokratisk kontroll och planering efter behoven. Vi måste också kasta ut alla vinstjagande privata hyresvärdar som renovräker, struntar i underhåll och ständigt letar efter en ursäkt till att höja hyrorna. RS har drivit kampen mot slumvärdar vid flera tillfällen, men nu är det dags att se till att de inte kan fortsätta härja. Hyresrätten är en av de grönaste boendeformerna, och måste prioriteras i bygget av ett klimatsmart och hållbart samhälle. Vi behöver storsatsa på genomförandet av gröna renoveringar och byggandet av energieffektiva nollhus, utan hyreshöjningar! Detta ska finansieras genom beskattning av rika och storföretag som i dagsläget kommer undan med subventioner och skattesmitning. Det enda som kan lösa bostadsbristen och den ideologiska bortprioriteringen av hyresrätter är en socialistisk politik, som utgår från mänsklighetens behov istället för att maximera vinster. Det är också det enda sättet att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle, utan ekonomiska klyftor, trångboddhet, segregation, social utsatthet och hemlöshet. Arbetare måste gå ihop med studenter, pensionärer, flyktingar, papperslösa, hemlösa, utförsäkrade med flera för att bygga en rörelse som kan utmana det rådande utsugarsystemet och bygga ett nytt samhälle tillsammans. Störtandet av det kapitalistiska systemet är helt avgörande för att kunna införa den typ av omfördelning av resurser, demokratisering av beslutsfattandet och omprioritering av samhällspolitiken som är helt livsnödvändig idag. ■
Tältaktion för bostad: ”Var ska vi bo?”
I Foto: Elin Gaufin
Mot den förda politiken som kommer göra folk hemlösa organiseras kampen.
nte nog med att Unga Socialister har varit aktiva i kampanjen Nej till marknadshyra sedan start och kommer att ha ett ungdomsinriktat torgmöte på protestdagen den 18 april – vi kommer dessutom att uppmärksamma frågan med en tältaktion. Onsdag den 14 april, dagen efter Offensiv kommer ut, kommer så många tält som möjligt att stå på Medborgarplatsen. Aktionen är coronasäker: max åtta deltagare där
alla ombeds ha munskydd. Under aktionen kommer vi ha banderollmålning med temat ”Nej till marknadshyra”, inför protestdagen samma söndag.
Att just ungdomar organiserar sig i bostadsfrågor är av högsta vikt, då bostadspolitiken spelar en väldigt stor roll för vår framtid. – Unga är idag oroliga över om de kommer kunna flytta hemifrån. I ett system med långa kötider, korttids-
kontrakt, brist på ungdomslägenheter, höga hyror och parasitära hyresvärdar är det många som tvingas bo kvar hemma eller soffsurfa hemma hos kompisar, säger Vilgot Karlsson från Unga Socialister. Utöver flera av de unga medlemmarna i Rättvisepartiet Socialisternas Unga Socialister kommer även medlemmar från Ung Vänster och Revolutionär Kommunistisk Ungdom närvara. ■ Cesar Andersen Lindholm
15 APRIL 2021 # 1 447
7
Gräsrotsengagemanget måste hålla i sig även efter den 18 april om kampen ska bli framgångsrik.
RS uttalande: Kampen kan stoppa marknadshyra
R Motståndet fortsätter fram till valet Kampen mot regeringen och dess marknadshyra genom fri hyressättning i nyproduktion har fått ett verkligt uppsving. Allt fler har insett allvaret med januariavtalets punkt 44. Regeringens hopp om att pandemin skulle förhindra protester har slagits tillbaka. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg @socialisterna.org
P
roteströrelsen växer, fler och fler hyresgästföreningar, politiska organisationer, studentklubbar, ungdomsrörelser och enskilda ansluter sig. Den 18 april är inte slutet på en kampanj, utan en upptrappning på den rörelse som inleddes när januariavtalet undertecknades för drygt två år sedan. För 18 aprilkommittén och det landsomfattande nätverket Nej till marknadshyra behöver det utarbetas en gemensam strategi för den fortsatta kampen efter den landsomfattande protestdagen den 18 april. Därför kallar nätverken till nytt stormöte den 4 maj med fokus på en ny gemensam protest-
dag i anslutning till att regeringens utredning presenteras. Den bostadspolitiska kampen i Sverige har tagit sig olika uttryck det senaste århundradet och viktiga framsteg har vunnits, rörelser vi kan lära oss av. Hur ska bostadspolitiska organisationer bygga allianser och enhetsfronter för att mobilisera brett utan att tappa fokuset på en klar analys kring behoven? Hur håller de politiska organisationerna, hyresgästföreningarna och nätverken samman inåt och växer utåt? Hur ska nätverket förhålla sig till Hyresgästföreningens ledning? Allt detta är frågor som måste diskuteras. Enskilda punktprotester kommer inte att stoppa marknadshyra. Idag finns en bred uppslutning i riksdagen för marknadshyra hos alla partier utom V. Därför behöver vi bygga lokala motståndsfickor i lokalsamhället, på arbetsplatser, skolor och universitet. Vi behöver gå samman och skapa opinion. Vi måste därför lägga grunden för en rörelse som fortsätter och växer fram till valet och efter valet som kan visa att marknadshyra och januariavtalets försämringar
kommer bli valrörelsens huvudfrågor och tvinga partierna att bekänna färg. Det måste stå tydligt för det politiska etablissemanget, inte minst S och MP, att de inte vinner några val på marknadshyra. Samtidigt måste rörelsen göra klart att oavsett vilken regering som tillträder efter valet kommer hyresgäst- och arbetarkollektivet inte att acceptera några ytterligare försämringar i bostadspolitiken. Men rörelsen behöver också gå på offensiven för en ny social bostadspolitik. Det råder ingen tvekan om att V med sin parlamentariska position och den styrkeposition de trots allt har inom den organiserade arbetarrörelsen skulle kunna göra mycket mer för framväxten av en kämpande bostadspolitisk massrörelse. De har dock inte visat någon vilja eller stöd för att på allvar ta denna roll. Kampen mot marknadshyra kan lägga grunden för vad som krävs för att reorganisera hyresgäströrelsen för att på nytt bli en kämpande rörelse i hyresgästernas intresse. Kampen idag sår ett frö om framtiden, om viljan för ett nytt samhälle som än en gång ser bostaden som en mänsklig rättighet. ■
ättvisepartiet Socialisterna ger sitt fulla stöd till kampen mot marknadshyra. Fastighetsägare har en av de mest vinstgivande branscherna. Nu vill de suga ut ännu mer ur hyresgästerna som redan idag är diskriminerade på bostadsmarknaden. Bostadsbolagen vill kunna sätta hyrorna helt själva utan att behöva förhandla med hyresgästkollektivet. Högerns och ägarnas press för marknadshyra har under många år lett till steg i denna riktning så som allmännyttans kommersialisering, presumtionshyror vid nybyggnation och hyreschocker vid renovering. Att S-MP-regeringen nu går vidare med sin uppgörelse med C och L om att införa marknadshyra vid nybyggnation och öka lägesfaktorns genomslag i hela landet är ett svek utan dess like. Efter ett år av omskakande pandemi borde det stå klart för var och en som säger sig stå för allas lika värde att skenande klassklyftor, trångboddhet, bostadssegregation och mer av så kallade marknadslösningar är direkt skadligt – både för individen och för samhället. Det är precis detta som marknadshyror skulle leda till. Kampanjen Nej till marknadshyra visar vilken kamp som behövs. Helt utan ekonomiska medel har hyresgäster och aktivister gått samman och skapat ett brett gräsrotsengagemang som kommer att ha coronasäkra protester på minst 100 platser den 18 april. Fastighetsägarna vill slå mot hyresgästernas kollektiva kraft – det är också med just organisering och kamp som vi kommer att stoppa dem.
Rättvisepartiet Socialisterna har varit en del i denna rörelse sedan starten för två år sedan och ännu mer intensivt i år. Vi uppmanar alla våra medlemmar och sympatisörer att delta. Kampanjen Nej till marknadshyra visar samtidigt vägen för uppror som skulle behövas på en rad områden – inom sjukvården, äldreomsorgen, skolan, för arbetsrätten – och mycket mer. Den 18 april bryter vi tystnaden. Ett år av passivitet och förtvivlan över bristerna i samhället är slut. Det får vara nog med miljardrullningar till storföretag, samtidigt som nedskärningarna på sjuka och svaga fortsätter. Vi accepterar inte att allt fler går arbetslösa medan andra stressas sönder på jobbet. Den 18 april blir starten på ett motstånd. Till att börja med stoppar vi hoten om marknadshyra. Rättvisepartiet Socialisterna vill verka för en fortsättning. Vårt mål är ett socialistisk samhälle där allas rätt att bo och att bo bra är en självklarhet och ett samhällsansvar. Där alla delar av landet och alla delar av städerna är levande och demokratiska områden med likvärdiga resurser. Där bostäderna är klimatomställda för att stoppa den skenande uppvärmningen av allas vårt hem – jorden. Vi ser med förtroende på den solidaritet som redan nu spirar när människor går samman. Massprotester med tiotusentals stoppade marknadshyra i Berlin för två år sedan. Vi vet att det är möjligt – kom med du också! ■ Antaget av RS partistyrelse, påsken 2021
”Känns underbart med 18 april” Nu med endast några få dagar kvar till den 18 april 2021, känns det verkligen underbart. Människor i alla åldrar är ute och affischerar och sprider kampen mot marknadshyror samt uppmanar till att gå in på hemsidor och följa kampanjen Nej till marknadshyrors alla torgmöten. Påskpyssel kombineras med banderoll- och plakatförberedelser. I helgen var vi ute i Bergsjön och Kortedala och satte upp affischer och delade flyers på både svenska och engelska. Många
kom fram och pratade med oss och var väldigt oroade över de kraftiga hyresökningar som marknadshyror innebär.
Många är redan oroliga över årshyror som höjs och trångboddheten samt de långa köerna för att få en bostad. Att inte kunna ha råd att bo även i framtiden gör det hela mycket svårt och de kände sig peppade att vilja vara med och manifestera mot marknadshyror och mot januariavtalet den 18 april. ■ Pamela Möller-Ajani
Foto: Natalia Medina
D
en 31 mars 2019 var startskottet för vad som blev proteströrelsen mot marknadshyra, när 700 samlades på Biografen Draken i Göteborg för att planera protester för att försvara hyresrätt, strejkrätt och arbetsrätt med udden riktat mot marknadshyror. Den 18 april 2020 hade vi en stor selfiekampanj samt en video som nådde hundratusentals. Den 12 september 2020 hade vi 11 torgmöten runt om i Göteborg och Mölndal istället för en stor samling på Järntorget.
RS uppmanar alla våra medlemmar och sympatisörer att delta den 18 april.
PROTESTERA DEN 18 APRIL
15 APRIL 2021 # 1 447
8
Samarbete och engagemang skapar kraften underifrån. När hyresgästerna i Dalen i södra Stockholm skulle måla banderoll inför 18 april gick det snabbt för att man gick samman.
Som samordnare av kampanjen vill jag delge några erfarenheter av dessa månader av organisering som ger bäring på kommande kamper. ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
1. Kampen kan inte stoppas
Pandemin och viljan att minska smittspridningen håller folk isolerade. Sverige håller fast vid att oavsett hur mycket handel och aktivitet som i övrigt pågår i samhället har just utomhusdemonstrationer den hårdaste begränsningen av alla områden och bland alla länder i Europa. Men inte ens detta kan hindra oss från att protestera. Kan vi inte ha stora demonstrationer får vi ha små men väldigt många istället. I många delar av världen begränsas demokratin, men kampen hittar vägar fram ändå.
2. Trycket i bostadsfrågan
Frågan om hemmet har växt enormt under pandemin. Vi upp-
manas stanna hemma, men alla har inget hem att vara i. Trångboddhet har varit en av de mest pådrivande faktorerna i smittspridningen världen över, liksom privatiseringar och så kallade marknadslösningar som sådana (se katastrofen i äldreomsorgen). Redan innan pandemin var sju av tio väljare emot marknadshyror. Vid varje tillfälle har kampanjen Nej till marknadshyra överträffats av viljan att kämpa. Vårt mål med det första stormötet den 19 januari var 100 deltagare – det kom 150. Vårt mål med 18 april var 100 protester runt om i landet – nu är det några få dagar kvar och redan finns det 130 protester inplanerade för dagen.
3. Motståndet är starkt och aggressivt
När en har kampanjat på stan har det varit relativt lätt att få stöd för Nej till marknadshyra, samtidigt som det är lite av ett rött skynke för högermänniskor trimmade av Timbros lobbyism. Fastighetsägarkapitalet är en stark kraft i svensk ekonomi, som bara har växt i och med den utbredda bostadsspekulationen, boomen i bolån och utförsäljningarna. För att klara av att stå emot denna starka kraft krävs en motkraft. Det räcker inte med digitala kampanjer. Hyresgästföreningen provade det redan vid allbolagens införande för tio år sedan, med katastrofala följder. Det krävs att mobilisera massorna underifrån.
4. Kunskap och kraft underifrån
Bland hyresgästaktiva landet runt finns en enorm kunskapsbank i både bristerna i bostadspolitiken, bristerna i fastighetsskötseln och hur det kan göras bättre. Problemen är mycket lika, från Kiruna i norr
Foto: Elin Gauffin
Nej till marknadshyra – lärdomar av kampanjen
till Malmö i söder. De här rösterna tas inte tillvara på i den traditionella hyresgästorganiseringen eftersom den inte sker demokratiskt. Till exempel ska samråd egentligen inte ske med hyresgästerna närvarande och inte heller beröra underhållsfrågor. Förhandlingar om hyror har inte möjlighet att sätta riktig motvikt eftersom hyresstrejk inte används. Men kampanjen Nej till marknadshyra har visat på kraften underifrån. Utan några som helst ekonomiska medel har vi skapat en rörelse som baserar sig på att folk vill och kan engagera sig tillsammans med sina grannar på ideell bas för att det är viktigt. Det här är så långt ifrån Hyresgästföreningens konsulter, tjänstemän och pampar med miljonlöner, nio-till-fem-”engagemang”, hemliga utredningar och uteslutningar samt kompromisser med den politiska makteliten man kan komma.
5. Behovet av organisering
För arbetare och lågavlönade och alla som kämpar för rättvisa är or-
ganisering A och O. Ska vi uppfinna hjulet på nytt varje gång hinner vi aldrig ikapp i racet. En viktig orsak bakom Nej till marknadshyra är att det redan fanns organisationsstrukturer som hade mod och kraft att ta initiativet. Rättvisepartiet Socialisterna har varit en motor. Även Kommunistiska partiet och lokalgrupper i Vänsterpartiet, likväl som Hyresgästföreningar med kamptraditioner så som HGF Södermalm, HGF Sala, HGF Norra Göteborg och Norra Järva Stadsdelsråd. Redan för två år sedan satte 18 aprilkommittén i Göteborg upp datumet för protesten och Nätverket Rädda Hyresrätterna samlade till stora demonstrationer. Nästa gång någon säger att ”nu ska vi inte tänka på medlemsvärvning, nu ska vi bara ordna den här protesten” är det inte en hjälp till kampen, utan en stjälp. Vi måste helt enkelt i de dagskamper vi driver samtidigt värva medlemmar och ta sikte på den långsiktiga kampen att förändra samhället, annars finns inte organisationerna där nästa gång de behövs. Kampanjen Nej till marknadshyra har upparbetat en viktig organisationsform av samarbete, informationsutbyte, stormöten och lokalgrupper.
6. Vänstern behöver gå samman och ta kamp
I kampanjen har många olika vänstergrupper gått samman; vänster-socialdemokrater, vänsterpartister, trotskister, kommunister och anarkister. Vi har samarbetat och funnits som struktur och idéstöd, samtidigt som vi gemensamt har lyft fram och öppnat för att det är en hyresgäströrelse för alla, oavsett om man organiserar sig politiskt eller inte. Det är den här metoden som skulle behövas på en rad andra områden. Det behövs ett uppror inom vården, det behövs inom äldreomsorgen och inom skolan. Det skulle behövas ett nytt parti för arbetare och för välfärden. Ett parti med en obruten linje från vad som sägs verbalt i riksdagen och den faktiska kamp som ordnas på arbetsplatser och i kvarter. V:s lokalgrupper som har engagerat sig i Nej till marknadshyra har visat att detta är något som efterfrågas och att det skulle behövas en större rikskraft som tog sådana initiativ på fler plan. ■
Marknadshyra – en katastrof i Norrbotten
P
å sju platser i Norrbotten kommer det bli protester kring den 18 april. Först ut blir Piteå på fredag, följt av Kiruna på lördag och Boden och Luleå på söndag. Sedan länge är bostadsbristen stor i Norrbotten, mer än hälften av kommunerna har bostadsbrist. Under 2019 hade den genomsnittliga bostadssökande hos kommunens bostadsförmedlare Bostad Luleå samlat ihop 10 års kötid. Samtidigt har stora delar av hyresbeståndet i Luleå sålts ut till privata roffarbolag som Rikshem och
Heimstaden, som ytrenoverar och chockhöjer hyrorna när hyresgäster flyttar ut. De nya bostäder som kommer ut har redan skyhöga hyror. Enligt en undersökning av Hyresgästföreningen 2020 anser 10 av 14 kommuner att nya bostäder är dyrare än vad den lokala ”bostadsmarknaden” klarar av. Rambolls rapport beställd av Hyresgästföreningen visar att marknadshyra kan höja hyrorna i Luleå med 43 procent. Då har de dock inte räknat med de stora investeringar som planeras i Norrbotten,
som kräver stor inflyttning och många nya bostäder om de ska bli verklighet. Redan rapporteras om kraftigt stigande priser på bostäder i Boden efter nyheten om planerna på det nya stålverket H2 Green Steel. Även i Gällivare och Kiruna planeras stora investeringar, i kombination med att delar av städerna flyttas på grund av gruvdriften som innebär mycket nybyggnation. Sammantaget skulle marknadshyror vara ett extra stort hot i Norrbotten där bostadsbristen riskerar bli värre.
– Den 18 april deltar Rättvisepartiet Socialisterna i protesterna mot marknadshyra. Men vi kräver också kraftiga kommunala satsningar på klimatsmarta bostäder som folk har råd med, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå, och fortsätter: – För att det ska vara möjligt behövs också kommunala byggföretag som kan bryta de stora byggbolagens monopol. ■ RS Luleå
15 APRIL 2021 # 1 447
9
Aktion i Bredäng, Stockholm. Fler nya orter, som Sala och Kiruna, har anslutit.
Marknadshyror innebär hyreschock Om rena marknadshyror införs kommer det att öka hyrorna med 30 till 50 procent, över nästan hela landet. Det visar den senaste rapporten som konsultföretaget Ramboll gjort för Hyresgästföreningen. ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org
D Allt fler ansluter till protestdagen
I skrivande stund (tisdag) planeras 130 protestaktioner mot marknadshyra att äga rum i 30 kommuner runt om i landet under protestdagen den 18 april. Det är en kraftig ökning av planerade protester – under påsken passerades målet på 100 protestaktioner – och antalet nya orter och torg som tillkommer ökar för varje dag. MATTIAS BERNHARDSSON
mattias.bernhardsson@socialisterna.org
I
Stockholmsstadsdelen Bredäng orkade aktivisterna inte vänta och har redan genomfört en protest: – Det var jättebra respons. Många förbipasserande kom fram och berömde oss och flera tog flygblad för att sprida och själva vara med på olika protestaktioner på söndag, berättar Farzaneh Abiri. Bland de nya orter som har anslutit till protestdagen finns bland annat Kiruna, Piteå, Eskilstuna, Sundbyberg och Södertälje. – Om marknadshyror införs skapas ännu större klassklyftor. Här i Eskilstuna beräknas hyrorna öka med 30 procent om förslaget om marknadshyra går igenom. Det är viktigt att många är med nu och protesterar så att vi kan stoppa detta, understryker Christer Bergström från Eskilstuna.
Hur ska marknadshyror lösa bostadskrisen? Bara billiga hyresrätter kan lösa bostadskrisen. – Jag har grubblat mycket över bostadssituationen här i Kiruna. Det behövs folk att jobba här, men det finns inte lägenheter att hyra.
En overklig situation som alla verkar blunda för, säger Virpi Palmunen från Kiruna. – Det är 14 års bostadskö här i Sundbyberg. Hur ska marknadshyror lösa bostadskrisen? De som står i kö till en hyresrätt gör det för att de inte har råd att köpa, bara billiga hyresrätter kan lösa bostadskrisen, säger Emil Hallberg från Sundbyberg. 73 organisationer stödjer nu på protestdagen. En av de senaste i raden är Stockholms förenade studentkårer. Och nya lokala hyresgästföreningar ansluter nästan varje dag, exempelvis Sala i Västmanland där fotarbetet pågår för fullt: – Vi har skickat in flera debattartiklar till lokaltidningarna och vi bygger aktionsgrupper i bostadsområdena. Nu har vi tryckt tusen foldrar, med bilder från kvarteret foldrarna delas ut i, både om marknadshyra och striden mot hyreshöjningarna lokalt i samband med renoveringar. Det är viktigt att sätta in hotet om marknadshyra i konkreta lokala sammanhang, att ha lokala bostadspolitiskt program och att kommunicera ut dem i bostadsområdena. Vi håller på med översättningar nu så vi kan ha foldrar på olika språk. Den 18 april är inte slutet, utan något som måste fortsätta, berättar Roger Wallin från Sala. ■
enna gång är fler städer med i undersökningen. I Stockholms stad skulle hyran i genomsnitt höjas med 51 procent, på Norrmalm skulle en genomsnittlig tvårummare med kök öka från 6 800 kronor till 12 200 kronor i månaden. Även i ytterstaden höjs hyran med minst tusen kronor i månaden. Göteborg får 32- till 50-procentiga höjningar, Luleå 43 procent, Uppsala 34 procent, Halmstad 31 procent och så vidare. Hushållen lägger idag 28 procent av sin inkomst på hyran. Med marknadshyra skulle hyrans andel av inkomsten öka till 43 procent i Stockholm.
Rapporten har mötts av ett ramaskri från högern och fastighetsägarna, och är omskriven i över 100 medieartiklar. Det stör bolagen att sanningen läggs på bordet – marknadshyror innebär chockhyreshöjningar – och därför försöker de istället kritisera hur Ramboll har gjort utredningen, där bostadsrättspriserna har studerats. Men hur man än mäter skulle det visa sig att om fastighetsbolagen själva får sätta hyrorna utan att behöva förhandla med hyresgästföreningen innebär det hyreshöjningar. Speciellt då det är en skriande bostadsbrist. Idag lever 33 000
människor i hemlöshet. 1 av 10 lever trångbott. 706 600 står i Stockholms bostadskö, varav 92 000 är aktivt sökande. Andra sätt att mäta är att se till hyrorna efter renoveringar eller andrahandsuthyrningen av bostadsrätter. Där finns redan marknadshyror. Hyrorna vid renoveringar innebär ofta 60- till 80-procentiga hyreshöjningar och många hyresgäster har inte råd att bo kvar. Bostadsrättsägare hyr ohämmat ut små lägenheter till priset av 15-20 000 kronor i månaden. Fastighetsägarnas kampanj för marknadshyror har pågått under många år. På 00-talet hotade de med att dra Sverige inför EU-domstolen och fick då istället
Ingenstan skulle det innebära hyressänkningar. igenom Allbolagen för kommersialisering av Allmännyttan och att Allmännyttan inte längre ska vara hyresnormerande. En konsekvens av detta är vad som har skett under pandemiåret. Trots att en av fyra hyresgäster har fått sänkt inkomst under pandemin har inga lättnader skett. Tvärtom ligger årets hyreshöjningar i snitt på 1,23 procent och Hem och Hyra redovisar att hyrorna höjts mer i kommunala bolag, 1,27 procent, än i privata, 1,05 procent. Sedan 2007 finns det också presumtionshyror vid nyproduktion som har en högre hyresnivå än hyrorna i snitt och som idag inte får
användas som jämförelse hyror. Ett krav från fastighetsägarna och högern är att dessa släpps fria, vilket skulle påskynda höjningen i hela beståndet. Hyckleriet från högern måste avslöjas och hyresgästkollektivet måste resa sig för att sätta stopp för deras planer. En motion i riksdagen från Moderaterna talar rakt ut för fri hyressättning i hela beståndet och att ”fri hyressättning vid nyproduktion utgör ett första och viktigt steg i den riktningen”. Detta visar att högern på inget sätt stoppas genom att delar av deras program kopieras och genomförs, så som S-MP-regeringen nu gör med stöd av C och L.
Marknadshyra i nyproduktion är alltså vad regeringens utredare har fått i uppdrag att presentera den sista maj och det är det som kampanjen Nej till marknadshyra vill stoppa. Den andra utredningen, som kommer i slutet av juni, har fått i uppdrag att presentera hur lägesfaktorn ska få större genomslag i hela beståndet. Exakt en sådan form av hyressättning är vad som håller på att förhandlas om i Stockholm just nu. Ingenstan skulle det innebära hyressänkningar – det står till och med i ramverket – utan det blir bara höjningar och fastighetsägarna sägs yrka på 35-procentiga skillnader mellan innerstad och ytterstad. Detta recept för ytterligare bostadssegregation och trångboddhet måste stoppas. Kom med och demonstrera den 18 april. ■
INTERNATIONELLT
15 APRIL 2021 # 1 447
10
Det finns en verklig risk för en ökning av sekteristiskt våld den kommande tiden. Den förda högerpolitiken har för länge sen nått en återvändsgränd.
Nordirland:
Kamp för arbetarenhet
Mot sekteristisk splittring och våld Protester och kravaller har ägt rum under de senaste dagarna i protestantiska arbetarklassområden i Nordirland, som under förra veckan eskalerade till sammanstötningar vid ”fredsmuren” på Lanarkvägen i Belfast. Det finns en verklig risk för en betydande ökning av sekteristiskt våld under de kommande månaderna. Att en bussförare och en fotograf attackerades i Belfast på kvällen den 8 april utgör en skrämmande bekräftelse på vad som hotar. SOCIALIST PARTY international socialist alternative
A
ISA i Nordirland
tt det finns en samordning och viss nivå av organisering av lojalistiska paramilitära grupperingar står klart. Protesterna och kravallerna återspeglar också en djupgående vrede, förbittring och röstlöshet som många känner. Skulden för kravallerna ligger inte enbart på de som är engagerade i och orkestrerar våldet, utan också hos de sekteristiska politiker, särskilt från det lojalistiska DUP och nationalistiska grönfärgade Sinn Féin som under de senaste månaderna har piskat upp stämningarna. Den senaste tidens våldsamma händelser är också delvis på grund av de brittiska och irländska regeringarnas misslyckande i att hitta en adekvat lösning på gränsfrågan som utkom i samband med Brexit. Socialist Party (ISA i republiken Irland och Nordirland) har varit tydliga i vår opposition mot både
en hårdare gräns på den irländska ön, men också mot etablissemanget ifråga om en gräns genom Irländska sjön, just precis på grund av att vi förutsett den effekt detta skulle få. En gräns genom Irländska sjön ses av stora delar av det protestantiska samhället som ytterligare ett steg mot att knuffas in i ett förenat Irland mot deras vilja (det så kallade Nordirlandprotokollet i Brexitavtalet innebar att det genom den Irländska sjön drogs en ny gräns mellan den irländska ön och Storbritannien, vilket har lett till gränsoch tullkontroller samt resulterat i vad som beskrivs som återkommande störningar i handeln mellan de två öarna /Offensivs red). Många retar också upp sig över vad som framstår som att det finns en regel för Sinn Féin och en annan
för resten av oss, efter tillkännagivandet av att ingen kommer att åtalas för deltagandet i massprocessionen i samband med begravningen av Bobby Store. (Bobby Store hade varit ordförande för Sinn Féin och en av IRA:s ledare, och begravdes i juni förra året. Trots rådande restriktioner och maxgräns på att endast 30 fick samlas utomhus var det många som deltog på hans begravning, bland annat vice premiärminister Michelle O'Neill. Den 30 mars beslöt den nordirländska åklagarmyndigheten att ingen av deltagarna skulle åtalas för att ha brutit mot restriktionerna, vilket lojalisterna omedelbart utnyttjade för att öka de redan laddade spänningarna /Offensivs red). Kravallerna återspeglar på det mer generella planet de orangea (lojalisterna) och gröna politikernas misslyckande med att övervinna den sekteristiska splittring, som de har ett intresse av att behålla och ytterligare instutionalisera. Så länge politiken är reducerad till ett sekteristiskt ”vi mot dem”-spel och varenda splittrande fråga blir ett nollsummespel av vinnare och förlorare finns det ingen lösning på de frågor som splittrar våra lokalsamhällen, och konflikten är inneboende i den situationen. Busschaufförerna har efter en
attack på en av deras kollegor protesterat vid Belfasts stadshus och har tagit beslutet att inte köra buss i de berörda områdena – där många av personalen bor – efter klockan 18 på kvällen förrän deras säkerhet är garanterad, ett ställningstagande de borde få beröm för. Den bredare fackföreningsrörelsen, som enar arbetare med alla slags bakgrunder, borde följa det
Sekteristisk splittring har institutionaliserats snarare än övervunnits. exempel som busschaufförerna sätter genom att dra samman arbetare till att genomföra konkreta aktioner mot varje som helst slag av attacker eller förföljelser för att skrämmas. Fackföreningsrörelsen bör inte tveka till att utlysa protester mot sekteristiskt våld, samtidigt som säkerhetsåtgärder i och med covid vidtas. Detta borde förstärkas med åtgärder för att utmana de dåliga levnadsvillkor som underblåser dessa kravaller – som fattigdom, arbetslöshet, bostadsbrist, social utarmning och avsaknad av en framtid för de unga – vilket har belysts av
folk från de här berörda lokalsamhällena under de senaste dagarna. Om ett sådant initiativ inte tas av fackföreningsledningarna bör arbetsplatsrepresentanter och vanliga arbetare ta ledningen istället. Bilden av en ung person som kastar en bensinbomb på en ”fredsmur”-grind där någon har målat Benjamin Franklins ord att ”Det har aldrig funnits ett bra krig eller en dålig fred” summerar på ett ironiskt sätt situationen vi står inför. Ingenting representerar mer den ”dåliga fred” som har existerat de senaste 25 åren än de ”fredsmurar” som splittrar arbetarklassområden i och utanför Belfast, vars antal faktiskt har ökat sedan långfredagsavtalet 1998 mellan de brittiska och irländska regeringarna som sades lägga grunden för fred och bli ett slut på sekteristisk splittring i Nordirland. Kravallerna är en produkt av en ”dålig fred” – en fred under vilken sekteristisk splittring har institutionaliserats snarare än att övervunnits, och där arbetarklassens lokalsamhällen inte har gynnats av denna ”fred”. Somliga av de gripna i samband med kravallerna är i 13-14-årsåldern. Detta säger mycket om de nordirländska myndigheternas absoluta misslyckande i att ta itu med de problem som unga ställs inför. DUP och Sinn Féin har delat på makten på Stormont under merparten av de ungas liv. Ändå upplever unga från båda lokalsamhällena i allt högre grad att de saknar hopp om en bra framtid, något som ytterligare kommer att understrykas av kapitalismens djupnande ekonomiska kris. Åratal av nedskärningspolitik från Stormont har också förstört många ungdomsgårdar och andra serviceinrättningar. De här kravallerna är en varning om vad som komma skall om de sekteristiska krafterna i båda lokalsamhällena – från de ”respektabla” politiska partierna till de paramilitära grupperingarna – inte utmanas av ett verkligt gränsöverskridande arbetarklassalternativ i båda lokalsamhällena. Gemensam kamp mot den gemensamma misär som båda lokalsamhällena står inför är livsavgörande, inte bara i fråga om att utmana enbart dessa levnadsvillkor, utan också för att utmana sekterismen. Enad arbetarklasskamp – av protestantiska, katolska och arbetare som är ingetdera – kan höja folks blickar upp till och fram emot potentialen för en grundläggande förändring: för en brytning med det kapitalistiska system som sår splittring, och för en socialistisk framtid i vilken arbetarklassens folk verkligen har något att säga till om i fråga om styret av samhällets alla aspekter. Detta kan utgöra grundvalen för arbetare och unga att hitta verkliga, demokratiska lösningar på de problem som splittrar våra lokalsamhällen, i en anda av solidaritet, kompromisser och ömsesidig respekt. ■
15 APRIL 2021 # 1 447
11
En tredje våg av misslyckad politik
Den tredje vågen av covid-19 har slagit hårt mot Europa. Samtidigt har det stora debaclet vad gäller vaccineringen inneburit att många fler har insjuknat än vad som hade kunnat vara fallet. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
Antalet insjuknade på intensivvårdsavdelningarna i Europa har kraftigt ökat under februari och mars jämfört med perioden innan. Det sätter en enorm press på en redan hårt ansträngd sjukvård. I Frankrike ökade antalet fall med 55 procent de två sista veckorna av mars till 38 000 fall om dagen, där regeringen har infört nya hårda restriktioner och en ny nationell lockdown. Även i Belgien och Nederländerna har det varit en kraftig uppgång i antalet fall med en ökning på 95 respektive 48 procent. I Tyskland har ökningen varit 75 procent, och till Financial Times den 4 april säger Christian Karagiannidis från landets tvärvetenskapliga förening för intensivvård och akutmedicin att: – Sedan mitten av mars har över
Foto: Folkhälsomyndigheten
U
nder den tredje vågen, som drabbar olika länder i olika takt och olika svårt, är det framför allt den brittiska virusmutationen B.1.1.7 som personer insjuknar i. Denna mutation är både smittsammare och dödligare än den ursprungliga varianten. En studie utförd av Centre for the Mathematical Modelling of Infectious Diseases vid London School of Hygiene & Tropical Medicine visade att den är 45-90 procent smittsammare, och flera andra studier visar att dödligheten är 40-70 procent högre. Att omkring 20 000 per vecka dör i covid-19 i Europa återspeglar detta, vilket WHO:s statistik visar. Dessutom smittar den i större utsträckning yngre och medelålders personer. B.1.1.7 har också visat sig vara mer motståndskraftigt mot de vaccin som för tillfället finns.
Virusmutationen B.1.1.7 sprider sig snabbt i Europa och gör en redan hårt ansträngd sjukvård än mer pressad. Svaret är inte mer marknadslösningar – helt tvärtom.
1 000 nya IVA-patienter lagts in på sjukhus. Fortsätter det så här kommer vi att ha nått vår kapacitet på mindre än fyra veckor. Men särskilt hårt har den tredje vågen slagit mot Östeuropa. Polen har haft det största antalet inlagda patienter sedan pandemin bröt ut, och Slovakien har också nått nya smittoppar. Ungern har haft både den högsta dödligheten i covid-19 och flest dödsfall per capita den senaste tiden. Att nu komma igång med vaccineringen är en nyckeluppgift för att skydda befolkningen och motverka nya mutationer. Tyvärr sätter vaccinnationalism, protektionism och kapitalismens spelregler stopp för en effektiv vaccinering. De privata läkemedelsbolagen har fått miljarder och åter miljarder av skattebetalarnas pengar (uppskattningar från Läkare utan
gränser visar att de har fått åtminstone 900 miljarder kronor!) för att utveckla vaccin – ett vaccin de sedan säljer tillbaka och gör stora vinster på. Att de också tillåts patentera sina olika vaccin innebär att affärshemligheter hindrar alla världens labb och läkemedelscenter från att producera vaccinen själva. Det innebär att vaccineringsprocessen kraftigt försenas. Här har Västvärlden, inklusive nästan alla länder i Europa, sagt nej till förslagen som har kommit från flera av världens fattigare länder om att bryta upp deras monopol. Därför kan de privata bolagen fortsätta teckna hemliga kommersiella avtal som utesluter låg- och medelinkomstländer. Att de inte kan leverera de doser som har utlovats är dessutom ännu ett fiasko för marknadslösningar och privatiseringar.
En effektiv vaccinering måste ske samordnat och internationellt för att stoppa smittspridningen och förhindra att nya mutationer utvecklas, samt inte minst ur en rättviseaspekt. När målet på att 70 procent av Europas befolkning ska vara färdigvaccinerade till september för att uppnå flockimmunitet, samtidigt som stora delar av Latinamerika och Afrika får vänta tills kanske 2024 som prognoser visar, är risken överhängande att nya mutationer utvecklas i de delarna av världen, som vaccinen kanske inte skyddar tillräckligt emot. Dessutom är det djupt orättvist och rasistiskt att de i dessa områden måste vänta i flera år på att skyddas. Det riskerar att skapa ett pingpong-scenario där smittspridningen slås ner för att sedan öka igen när nya mutationer sprids och nya vaccin behöver utvecklas.
AstraZeneca, Johnson & Johnson, Pfizer, Moderna och alla andra läkemedelsjättar borde inte tillåtas profitera på pandemin. Istället behöver de ställas under demokratisk kontroll och styre underifrån, så att vaccinens hemligheter kan släppas fria och en produktion och distribution kan komma igång i hela världen. Det krävs en socialistisk omställning för att möjliggöra detta, samt för att genomföra den nödvändiga omställningen av samhällets resurser från världens superrika, storföretag och banker till de verkliga behoven som finns inom vård, omsorg och hela välfärdssektorn. Här har sjukvårdspersonalens protester i flera länder, som i Belgien tvingade fram extra resurser till vården, gett en försmak på det växande missnöje med den förda politiken som kommer att utbryta i sociala explosioner förr eller senare i hela Europa. ■
Beställ Arne Müllers bok
Elbilen och jakten på metallerna PRIS:
200 kr
+ PORTO
”Vägen till ökad vinst går ofta via ökad försäljning, helst så stora ökningar att marknadsekonomin växer. I denna helt grundläggande ekonomiska mekanism ligger förklaringen till de problematiska och allt annat än hållbara trender vi ser inom produktion och användning av metaller – trots alla ambitiösa miljö- och hållbarhetsplaner. Företagen måste helt enkelt till varje pris försöka öka försäljningen även när detta är helt förkastligt utifrån vad som krävs för en långsiktig hållbar utveckling”.
Kampen för att stoppa miljöfarliga gruvprojekt skildras på ett utmärkt sätt i Arne Müllers bok Elbilen och jakten på metallerna (Ord & visor förlag 2019). Det är en bok som verkligen förtjänar epitetet en måstebok för alla som kämpar för en framtid som inte bestäms av bolagens vinstjakt och den så kallade marknaden. Beställ boken! Mejla offensiv@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00.
INTERNATIONELLT
15 APRIL 2021 # 1 447
12
ningsunderskrifter som krävdes för att få till stånd en omröstning om facklig organisering.
Kampen för rätten till fack i Amazon i USA kommer att fortsätta, liksom mot bolagets brutala profitjakt.
Amazons astronomiska vinster kommer från det arbete som deras hundratusentals anställda utför. Under pandemin har fler än någonsin tvingats förlita sig på Amazon för att få livsnödvändiga varor levererade till sig, vilket innebär att fler arbetare har anställts, produktionen har utökats, samt att Amazons grundare Jeff Bezos bara blivit rikare. JAMES GRAHAM international socialist alternative
Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)
L
ogistikindustrin har de senaste decennierna vuxit fram som en absolut central del av USA:s ekonomi. Om de miljontals arbetare som är anställda på ställen
som Amazonvaruhusen lägger ner arbetet stannar ekonomin helt. Det var bara en tidsfråga innan en facklig organiseringskampanj skulle anlända direkt till Amazons
Foto: Greenpeace / Flickr CC
Bessemer bara början
dörr. Få förutspådde dock att den skulle börja i Alabama, som har landets mest restriktiva fackföreningslagstiftning. Arbetare på Bessemervaruhuset gick samman förra året och började organisera sig fackligt i RWDSU (motsvarande svenska Handels), en fackförening med djupa rötter i Alabama som nyligen har organiserat anställda i delstatens fjäderfäindustri. Under flera månader och nära dygnet runt bedrevs en kampanj för att vinna över de anställda och få ihop de nästan 3 000 fackanslut-
Amazons använde vartenda fulknep som finns mot den fackliga organiseringskampanjen, och hotade till och med att lägga ned verksamheten om det blev ja till facklig organisering i omröstningen. Alabama är en av 28 ”rätt att jobba”-delstater, vilket innebär att arbetare inte är skyldiga att betala fackmedlemsavgifter på fackligt organiserade arbetsplatser. Dessa lagar utgör i själva verket en öppen attack på arbetares rätt att bilda starka fackföreningar som kan sluta kollektivavtal och driva igenom starka anställningskontrakt som förbättrar löner, arbetsvillkor och rättigheter på jobbet. Fackföreningar bör kraftfullt utmana ”rätt att arbeta”-logiken i alla dess former och försvara vikten av att alla är med och bidrar ekonomiskt och på andra sätt till facket för att säkra att maximal arbetarenighet uppnås. Detta är särskilt viktigt för att kunna slå en fiende som är såpass stark och mäktig som Amazon, med sina enorma rikedomar och resurser. Att vinna över arbetare till facket kräver framförandet av ett starkt ekonomiskt program, med klara och tydliga krav som en minimilön på 20 dollar i timmen, övertidsersättning för skift längre än åtta timmar, längre raster, kortare skift och skrotandet av ”Time Off Task” (TOT, regler mot pauser utöver de formellt tillåtna).
Att faktiskt få igenom sådana krav i själva anställningskontrakten kommer att kräva en stark bas och fackligt organiserade grupper av arbetare som jobbar för att driva kampen direkt på golvet. Amazon kommer att göra motstånd mot ens de minsta framsteg och alla slags alternativ kommer att behöva vara uppe på bordet för tvinga företagsledning att gå med på något överhuvudtaget, inklusive aktioner som stormöten, maskningsaktioner och walkouts (att gemensamt lämna arbetsplatsen). En seger i Bessemer skulle ha höjt självförtroendet enormt för Amazonanställda och logistikarbetare, samt för arbetarrörelsen som helhet. Men även efter bakslaget i Alabama går kampen vidare för att återuppbygga en kämpande arbetarrörelse som kan organisera anställda i Amazon fackligt överallt. Socialist Alternative kommer, liksom vi gjorde i Bessemer, att göra allt vi kan för att hjälpa till med att göra detta till en verklighet. ■
international socialist alternative
Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net
Amazons fusk i Bessemer: Lärdomar i kampen för #UnionizeAmazon
Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA) har varit på plats i Bessemer i flera veckor för att hjälpa till i att bygga BAmazon-kampen. Artikeln baseras på våra observationer och pågående arbete i Alabama. REBECCA GREEN
R
Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)
östräkningen har avslutats i det historiska fackvalet i Bessemer, Alabama. Även om rösterna inte har auktoriserats ännu har Amazon nått över de 1 608 röster som krävs för att övermanna facket. Det är utan tvekan ett förödande bakslag. Amazons obeskrivliga rikedomar och makt, som explosionsartat har ökat sen pandemin bröt ut samtidigt som miljontals går hungriga, släpptes lös i Bessemer för att krossa försöket till att bilda det första facket på Amazon i USA. De visste att en seger i Bessemer skulle utlösa en flodvåg av organiseringsförsök på Amazons arbetsplatser i hela landet. De visste att Amazonarbetare som organiserar sig för sina egna intressens skull var ett direkt hot mot deras brutala profitmaskin. Därför höll de inte tillbaka i att stoppa den fackliga driven. Men detta nederlag
är verkligen inte slutet på kampen i Bessemer, eller slutet på striden mellan arbetare och Amazon överallt. Den avgörande frågan som arbetare ställs inför i hela landet efter detta nederlag är: hur kunde det ske? Är Amazon för stora för att besegras? Den överbryggande orsaken för nederlaget är Amazons brutala antifackliga verksamhet som kommer att ha kostat dem miljontals dollar i konsultkostnader. De vred armen på stadens tjänstemän för att de skulle ändra mönstret på trafikljusen vid varuhusingången för att stoppa fackliga organisatörer från att prata med arbetare. De ljög obarmhärtigt för arbetare om vad facket skulle göra om valet vanns och hotade att stänga varuhuset. De pressade outtröttligt USPS (USA:s federala postverk) att installera en olaglig brevlåda i varuhuset och ljög sen för arbetarna om när
Foto: Joe Piette / Flickr CC
international socialist alternative
Amazon använde alla smutsiga, olagliga och förrädiska medel för att vinna omröstningen.
deadline för röstningen var så de kunde rösta tidigt – innan fackliga organisatörer kunde nå dem. De organiserade ständiga stormöten för att vaccinera arbetare mot facket som sedan följdes upp med hundratals antifackliga sms. Detta är bara några av flera exempel som kommer att avslöjas om Amazons högst olagliga, vidriga antifackliga strategi som tog över varuhuset som en tät dimma.
Så vad ville Amazon så beslutsamt skydda? Varje tjuvaktig manöver av Amazon kommer ur deras behov av att till varje pris skydda sin förmåga att göra enorma vinster på arbetarnas bekostnad. Det är arbetare som dör av att smittas av covid-19 på jobbet, kollapsar från omänskliga produktivitetskrav och kissar i flaskor för att undvika att straffas eller sparkas av företagets barbariska ”Tid från upp-
giften”-övervakningssystem – samtidigt som Jeff Bezos har tjänat 90 miljarder dollar under pandemin. Även om det inte blev en facklig seger har denna drive avslöjat det hårda förtrycket från Amazon mot sina arbetare för människor i hela landet och världen. Detta kommer utan tvekan att bidra till en fördjupad ilska mot ojämlikheten och, med tiden, fler organiseringsförsök vid Amazon. ■
15 APRIL 2021 # 1 447
13
Foto: Wikimedia Commons
Myanmar: Trots juntans terror – fortsatt motstånd
Militärens våld och terror kommer inte att knäcka motståndsviljan, utan mycket snart kan viljan att hämnas och ställa bödlarna till svars ge kampen ny kraft.
Under de senaste veckorna har militärjuntan i Myanmar trappat upp sitt krig mot befolkningen. Sedan militärkuppen den 1 februari har över 700 människor dödats. Den verkliga dödsiffran kan var ännu högre, enligt människorättsorganisationen Assistance Association for Political Prisoners. Men juntans terror och mord har inte knäckt motståndsviljan. PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org
T
rots militärens våld fortsätter strejk- och proteströrelsen. Samtidigt blir den ekonomiska och sociala situationen allt mer desperat. Landets ekonomi håller på att rasa samman. ”Jag är skrämd och står utan inkomst, men jag har inget val än att fortsätta kämpa: Vi måste få bort diktaturen”, säger en av de många strejkande bankanställda till nyhetsbyrån AFP den 4 april. Efter en mer än två månader lång och heroisk kamp med strejker, två generalstrejker, återkommande massdemonstrationer och bojkott aktioner har militärjuntan försvagats. För att om möjligt kunna bli kvar vid makten har militären inlett en mordisk offensiv mot landets befolkning. Fredagen den 9 april dödades 82 människor i staden Bago i de mellersta delarna av landet. Massakern i Bago markerar en ytterligare upptrappning av det krig som militären inlett för att krossa kampen i blod och återta kontrollen. Militären överraskades av det motstånd som kuppen mötte. Redan dagen efter kuppen, den 2 februari, gick vårdanställda på mer än 100 sjukhus ut i strejk, vilket inspirerade till strejker inom alla sektorer av ekonomin. Ur samordningen av de vårdanställda formades Civil Disobedience Movement
(CDM), som har blivit synonymt med massrörelsen och det paraply under vilket protesterna organiseras. CDM är dock ingen egentlig organisation, utan snarare ett namn. Strejkerna och protesterna har lamslagit landet och militärens maktutövning. När det sedan visade sig att massprotesterna inte avtog i styrka, utan gick vidare mot en generalstrejk den 22 februari, blev militären allt mer desperat och våldsbenägen. De första dödsskotten avlossades två dagar innan generalstrejken, den 20 februari, mot en grupp demonstranter som försökte skydda strejkande varvarabetare. Sedan dess har militärens terror intensifierats och antalet döda bara ökat. Städernas arbetarområden har förvandlats till krigszoner. För att försvara sig mot våldet har massorna byggt barrikader och försökt skydda sig med sköldar och egenhändigt tillverkade vapen. I det läge som just nu råder – där kampen inte kan avancera i samma omfattning som tidigare, samtidigt som militären är oförmögen att styra, men ännu en tid kan bli kvar vid makten – blandas beslutsamma stämningar med otålighet. Inte minst bland många unga närs nu uppfattningen att det endast är med vapen och vapenträning som kampen kan drivas framåt.
Ett försvar och en beväpning av massorna är en förutsättning för att driva kampen vidare, men inte den enda. Det är inte främst med militära medel som juntan kan besegras. Kampen behöver framför allt bli mer organiserad, arbetarledd och förenad i demokratiska aktionsoch försvarskommittéer på alla nivåer i samhället samt ett politiskt program för demokrati och sociala förändringar. I avsaknad av en sådan organisering och när det ännu inte syns tydliga sprickor inom militären har hopp rests om att landets många gerillaarméer och miliser både ska ge vapen till kampen i städerna och öppna nya avgörande fronter mot militären. I Myanmar finns åtminstone 20 olika gerillaarméer baserade på de etniska minoriteterna, som delvis har kontroll över flera av landets delstater. Utöver detta finns en rad olika miliser. Militärens kupp och krig mot befolkningen innebar slutet på den vapenvila och ”fredsprocess” som inleddes 2011 mellan regeringen och många av dessa gerillarörelser/arméer, varav en del förenats i General Strike Committee of Nationalities (GSCN). GSCN kräver – förutom att juntan ska bort – en ny konstitution, ny federal armé och rätt till nationellt självbestämmande. Det är krav som sammanfattningsvis betyder: ingen återgång till det samregerande som tidigare rådde mellan det styrande NDL, den nu fängslande premiärministern Aung San Suu Kyis parti, och militären. Kampen har dock tvingat den skuggregering, Committee Representing the National Parliament (CRPH) som NDL har satt upp, att uttrycka sitt stöd till dessa krav. Om
NDL-topparna menar allvar återstår att se, men oavsett ger dessa krav en plattform för enad kamp som går mycket längre än att klockan endast ska vridas tillbaka till tiden innan kuppen. Ska Myanmar bli fritt och demokratiskt krävs en annan politik än den pro-kapitalistiska, förtyckande politik som NDL bedrivit. Sedan ett par veckor tillbaka rasar på nytt strider mellan militären och gerillaarméerna i Kachinstaten och Shanstaten i landets norra del och i Karen i södra Myanmar. Det är en väpnad kamp som ytterligare kan försvaga och splittra militären, men de olika gerillaarméerna som opererar i landets mer avlägsna delar saknar förutsättningar och resurser för att också bli stommen i ett försvar av masskampen i städerna, vars arbetarområden utgör motståndets starkaste fäste. ”Arbetarna i Yangons (Myanmars största stad med drygt 7 miljoner invånare inkluderat ytterområden, nära en sjundedel av landets befolkning) industrizoner har tillsammans med de extremt lågavlönade järnvägsarbetarna varit bland de mest beslutsamma, trots att många inte längre har ett jobb att gå tillbaka till och att strejkande järnvägsarbetare vräkts” (International Crisis Group i sin senaste rapport om Myanmar från början av april). Idag bor nära en tredjedel av landets invånare i städerna, mot en fjärdedel vid massrevolten 1988 som krossades av militären. Myanmars ekonomi domineras inte längre av jordbruk, utan av industri och service, vilket återspeglas i att arbetarkampen och dess metoder har satt sin prägel på protesterna. En ny och kamperfaren fackföreningsrörelse har vuxit fram som tillsammans med den organisering
som finns i exempelvis bostadskvarteren och de försvarsgrupper som börjat formas kan bli grunden till att massrörelsen får en fastare organisering och demokratiska strukturer. Medan masskampen söker nya vägar framåt förblir juntan fortsatt oförmögen till att styra, vars ställning också undermineras av den snabbt fördjupade krisen. Det i sin tur kommer att göra det ännu svårare att upprätthålla sammanhållning och moral inom de väpnade styrkorna. Det är genom att splittra de väpnade styrkorna och arbetarnas övertagande av vapenfabrikerna som kampen kan bygga sitt väpnade försvar under massornas kontroll. Myanmars militärer sitter inte endast på en enorm vapenarsenal, utan kontrollerar också en stor del av landets ekonomi. De höga officerarna och deras familjer har byggt ett företagsimperium som har intressen i allt från olja och gas till mobiltelefoni och turism. Militären driver också flera joint ventures med olika multijättar. Men även detta företagsimperium drabbas när landets ekonomi kollapsar och de utländska investeringarna sinar i fruktan av att Myanmar går mot statsförfall (”failed state”). Färska prognoser pekar mot att landets ekonomi krymper med en femtedel i år, vilket är ett katastrofalt ras i ett land där två av tre räknas som extremt fattiga. Militärens våld och terror kommer inte att knäcka motståndsviljan, utan mycket snart kan viljan att hämnas och ställa bödlarna till svars ge kampen ny kraft. • S töd kampen i Myanmar. Ut med juntan – för ett demokratiskt och socialistiskt Myanmar. ■
INRIKES
15 APRIL 2021 # 1 447
14
De ensamkommandes kamp för asyl fortsätter. Media och etablissemanget blir bara mer flyktingfientliga, men det folkliga stödet är stort.
16 600 namn för amnesti Direktsänt i Youtube överlämnade kampanjen Håll ihop Sverige en namninsamling till Sveriges riksdag. Kravet på namninsamlingen var amnesti för de ensamkommande. Den samlade 16 600 namn. SIGBRITT HERBERT
offensiv@socialisterna.org
K
ampanjen Håll ihop Sverige startade förra vintern med en budkavle genom Sverige från Arvidsjaur i norr och Ystad i söder. De båda möttes i Östersund i mitten av juni. Den har 21 namnkunniga ambassadörer. En del av dem talade under kvällen. Anders Wijkman pekade på den långa väntan med regler som änd-
rats under väntetiden. Han tryckte också på det starka stöd som svenska folket har visat och visar i den här frågan. Det stora antalet namnunderskrifter är ett bevis för det. Maud Edgren Schori pekade på hur dumt det är att utvisa färdigutbildade ungdomar till ett av världens farligaste länder. Hon ställde frågan till politikerna: Hur vill du bli håg-
kommen? Henry Ascher, professor i mänskligt beteende samt barn- och ungdomsläkare, påpekade att de här ungdomarna har upplevt inte bara en, utan flera, traumatiserande händelser. Flykten pågår ännu för dem. De behöver trygghet, säkerhet och framtidstro för att flykten ska ta slut. Marit Törnqvist, barnboksillustratör, tog upp ett enskilt ärende, en ung man som kom hit 2015 och har bildat familj, svensk flickvän och en liten son. Han lever nu gömd och förbereder en vidareflykt till Frankrike som så många andra i hans situation. KG Hammar, före detta ärkebiskop, frågade sig vad som händer
SD vill avskaffa flerbarnstillägget och slår därmed mot de ekonomiskt utsatta till förmån för de rikare.
D
et rasistiska högerpartiet SD har nu i samband med vårbudgeten gett förslaget om att avskaffa flerbarnstillägget.
Deras förslag är att istället för flerbarnstillägget som ges till familjer med många barn ska det ges som ett avdrag från skatten.
Foto: News Oresund / Flickr CC
SD:s förslag sparkar på de som redan ligger
Det kommer dock endast ges till arbetande föräldrar, vilket kommer göra redan ekonomiskt utsatta personer ännu mer utsatta.
med oss som samhälle och som individer. Vi måste kunna leva oss in i andra människors situation. Andra ambassadörer inkluderar Ulf Bjereld, Thomas Hammarberg, Suzanne Osten och Agneta Pleijel. Advokat Robert Nyström tog upp rättssäkerheten och hur den sattes ur spel den 24 november 2015. Det blev ett stoppdatum och då visste ingen vilka förändringar som skulle komma. Den tillfälliga lagen antogs först ett halvår senare. Rättssäkerhet förutsätter förutsägbarhet, men lagen var retroaktiv och gällde från den 24 november 2015. Han tog också upp att Migrationsverket och Migrations-
Att få ihop vardagen för flerbarnsfamiljer är redan tufft. Barn kommer inte med erbjudandet ”ta fler, betala mindre”. Flerbarnsfamiljer får istället mycket fler utgifter när de behöver en stor bostad och inte kan ha en vanlig bil vilket orsakar dyra transporter. Mängden pengar som ska läggas på mat blir även betydligt högre eftersom det finns fler personer att mätta. Med SD:s påståenden om varför detta förslag skulle vara bra försöker de även påstå att immigranter är tjuvar som bara tar pengar. SD, likt alla andra högerpartier, påstår att detta ”ska uppmuntra till arbete”. Egentligen handlar det bara om att sparka på de som redan ligger och att ta pengar från de fattiga och ge till de rika. ■ Rock Lipponen
domstolarna i en del fall har olika uppfattning om vad som gäller. De olika domstolarna dömer också olika. Åldersutredningarna är i sig en rättsskandal. ”Benefit of the doubt” försvann. Så många som möjligt skulle bedömas som över 18 år. Lagstiftningen lämnar stort tolkningsutrymme. På grund av det har Sverige anmälts till FN:s tortyrkommitté och Europadomstolen. Frågan man vill ha prövad är om Sverige bryter mot konventioner som man skrivit under. Joel Larsson från Östersund, en av initiativtagarna till Håll ihop Sverige, överlämnade symboliskt (digitalt) namnunderskrifterna till de närvarande politikerna. Han bad dem att inte ge en klapp på axeln utan komma med en lösning. Alla riksdagspartier utom SD hade blivit inbjudna, men det var endast fyra partier som ställde upp. Rikard Larsson (S) påpekade att migrationspolitiken hänger ihop med så mycket annat, bland annat sjukförsäkringen. Det är för mycket vi och de-tänkande sa han. Christina Höj-Larsen (V) sa att i hennes samhälle tar vi hand om varandra oberoende av ursprung. Rasmus Ling (MP) sa att han alltid kommer att bära med sig det enorma engagemang som svenska folket visat för människor som behöver vårt stöd. Jonny Cato (C) sa att alla talen hade visat att vi måste hjälpa den här gruppen på riktigt och en gång för alla. Det här sista var något arrangörerna tog till sig efter mötet och de hoppades verkligen att alla politiker menade vad de sa. Besvikelsen var på en del håll stor när förslagen till ny migrationspolitik lades fram bara några dagar efteråt. De ensamkommande ungdomarna lever fortfarande mitt ibland oss och kampen för deras rättigheter fortsätter. Gå in på Youtube, Håll ihop Sverige, och titta på överlämnandet. ■
KD-avhopp
D
en hårda nedskärningspolitiken i region Jämtland/ Härjedalen med udden riktad mot personalens arbetsvillkor kräver nu sin tribut. Förutom att sjuksköterskor har lämnat i oroväckande antal lämnar nu KD samarbetet med M, L, C och MP. Anledningen sägs vara att partierna står för långt ifrån varandra i speciellt personalfrågor. KD:s regionråd Lars-Erik Olofsson är läkare till professionen och förstår väl läkarnas oro inför att så många sjuksköterskor sagt upp sig. Han säger i LT den 8 april att avhoppet handlar om synen på personalen och brist på förståelse för hur situationen är på sjukhuset. KD:s avhopp visar att protester lönar sig. Hela historien visar också hur främmande många politiker är för den verksamhet de har ansvar över. ■ Sigbritt Herbert
Boden:
Facklig kamp för 2020-talet Tid: Tisdag den 20 april kl 18.30. Plats: Digitalt via zoom. För mer info: 070-231 99 10.
Luleå:
Facklig kamp för 2020-talet Tid: Tisdag den 20 april kl 18.30. Plats: Partilokalen + digitalt. För mer info: 073-053 68 84.
Sundsvall:
Klimatet: En strimma av hopp Tid: Torsdag den 22 april kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Mellansverige:
Kampen mot hälsoscheman Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 19 april kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.
Stockholm:
Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 20 april kl 18.30. Plats: Digitalt. För mer info: 073-509 06 84. Klimatet: En strimma av hopp Sthlm Norra Tid: Torsdag den 22 april kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40. Sthlm Sydost Torsdag den 22 april kl 18.30. Plats: Digitalt. För mer info: 073-509 06 84.
Göteborg:
Vad vill socialisterna? Angered Tid: Onsdag den 21 april kl 18.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37. Hammarkullen Tid: Torsdag den 22 mars kl 18.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37. Kortedala/Bergsjön Tid: Fredag den 23 mars kl 10.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37. Vad vill socialisterna? Rannebergen Tid: Fredag den 23 mars kl 20.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37.
Ge en slant till kampen
H
ittills under april månad har vi samlat in 2 688 kronor. Då målsättningen ligger på 50 000 kronor betyder det att vi än så länge har klarat strax över fem procent. En rejäl uppryckning till nästa vecka blir därmed nödvändigt.
Början av månaden brukar vara lite trögare och vi kommer att allt eftersom öka takten. Men vi behöver fortfarande ditt stöd! Det största bidraget du kan ge är din tid – hör av dig om du vill vara med när vi är ute på gator och torg och sprider vår socialistiska politik. Men du kan också stödja oss ekonomiskt. Nu när skatteåterbäringen betalas ut har du
kanske lite över som du kan skänka till kampen? Även ett litet bidrag kan göra en stor skillnad. Du kan även prenumerera på Offensiv eller köpa en gåvoprenumeration åt en vän eller kollega för bara 60 kronor per månad! Hjälp oss nå målet! Swisha ditt bidrag till 123-240 32 85 eller sätt in ett valfritt belopp på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■
Syd:
Kampen mot hälsoscheman Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 19 april kl 19.00. Plats: Digitalt. För info: 073-740 39 54.
Umeå:
För info: 079-340 59 97.
Uppsala:
För info: 072-200 08 13.
Karlskoga:
För info: 072-736 14 69.
Borås:
För mer info: rs.boras@socialisterna.org.
Haninge:
Tredje vågen av covid-19 Tid: Torsdag den 22 april kl 18.15. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 072-524 42 95.
Svaret är socialism
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
Liv och hälsa måste gå först!
Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser. • Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium. Kraftig utökning av masstester och snabbtester. • Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen. Staten ska skapa en spårningsapp som är säker. • Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen. • Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar. • Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera). • Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-
platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus. • I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan. • Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas. • Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden. • Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.
• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning. • Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov. • Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd. • Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön. • Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.
DEN 18 APRIL
SKER PROTESTER .. OVER HELA LANDET .. NAR DETTA SKRIVS .. AR 132 PROTESTER
SPIKADE I 30 KOMMUNER. Alla Offensiv-läsare, kom med 18 april! Hitta din lokala protest här: raddahyresratterna.se Gå med i kampanjen (och om du har frågor), mejla till: nejtillmarknadshyra@gmail.com Gör som 1 600 andra: Gå med i och sprid Facebookeventet ”18 april protestdag över landet: NEJ till marknadshyra” 73 organisationer har ställt sig bakom Nej till marknadshyra Skiftets kampanjer Just nu har 11 281 skrivit under Skiftets namninsamling till stöd för Nej till marknadshyra och över 8 000 har via Skiftet skickat in vårt öppna brev till bostadsminister Märta Stenevi
Foto: Lars Bjersing
Gå med i
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också! Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.