Offensiv 1448

22 april 2021 / # 1 448 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

18 april bara början:

”Vi ska stoppa marknadshyra”

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna

KAMPANJ

29/4: ”Slut upp mot hälsoscheman”

14 10-11 11

Stor vårdbelastning under tredje vågen

Foto: Natalia Medina

12-13

– Läs mer på sid 3-5

Fem kvinnor dödade av män på tre veckor År 2000-2019 dödades i snitt 16 kvinnor per år av sin partner eller ex-partner. Pandemin är global och coronaviruset har förvärrat situationen på många sätt; våldet har ökat och hjälptelefoner och jourer dignar. Men den pandemi

som är mäns våld mot kvinnor existerar på helt egna villkor.

Efter att fem kvinnor har mördats i Sverige på tre veckor ställer nu allt fler krav på att förövarnas liv ska begränsas, inte kvinnornas.

– läs mer på sid 16

Finns det hopp för klimatet?

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Efter USA:s uttåg – fred i Afghanistan?

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

22 APRIL 2021 # 1 448

2

EN SYLTBURK FYLLD AV PAMPAR

H

OFFER BLIR ALLT FLER

D

en 17 april rapporterades att över tre miljoner människor har avlidit i coronapandemin. I år har pandemin skördat allt fler offer. Sedan mitten av januari har mer än en miljon människor avlidit efter att ha insjuknat i covid-19.

I flera länder, särsilt Indien där en ny variant av viruset sprids, ökar nu smittan i en förfärande snabb takt. ”Antalet nya coronafall per vecka har nästan fördubblats de senaste två månaderna, globalt sett.

Nivåerna närmar sig de högsta hittills”, larmade världshälsoorganisationen WHO i förra veckan.

Den globala smittspridningen förlängs och förvärras av haltande vaccineringsprogram, ojämn fördelning av vaccinet samt de patent­ regler som skyddar läkemedelsbolagens vinster och förhindrar en ökad och billigare vaccinproduktion. Att regeringarna har gett efter för storföretagens krav på att allt för tidigt avveckla restriktionerna har också bidragit till att smittan tagit fart på nytt. Ju längre den höga smittspridningen består, desto större är också risken för att nya farliga varianter av viruset utvecklas. Ännu väntar en stor majoritet av världens befolkning på att få sin första dos. I de rikare länderna som vaccinerat flest har en fjärdedel av befolkningen fått en dos; i de fattiga länderna är det en på 500 som har fått sin första dos.

Foto: MINUSMA/Harandane Dicko

PANDEMIKRISENS De fattiga länderna får också betala mer för vaccinet än rikare länder.

Många av de jobb som gick förlorade kommer aldrig tillbaka och blir inte heller ersatta av nya.

Den fortsatt höga smittspridningen kan även äventyra den ekonomiska uppgång som inletts i den rikare delen av världen.

Enligt den Internationella valutafondens (IMF) senaste prognos kommer världsekonomin att växa med hela 6 procent i år. Men som även IMF tvingas erkänna är det en ”återhämtning med stora globala klyftor”.

Bakom tillväxten finns de historiskt stora stöd- och stimulanspaket som regeringar och centralban-

Medan ekonomierna nu växer snabbt i Kina och USA går den europeiska kapitalismen på fortsatt sparlåga. I Afrika och Latinamerika är det lång till en vändning. Samtidigt resulterar även en begränsad ekonomisk uppgång i att världens utsläpp ökar igen.

Vidare blåser den ökade tillväxten upp de redan stora finansbubblorna, vilket kan sluta i en kraschlandning.

Istället för att dämpa motsättningarna mellan de imperialistiska stormakterna har uppgången innan den ens tagit fart följts av ett intensifierat kallt krig mellan USA och Kina. Till gamla globala konlikter har också lagts ett förödande vaccinkrig.

Det nya kalla kriget förstärker tendensen till deglobalisering och om världsekonomins integrering överlever de båda supermakternas strävan till teknologisk överlägsenhet är en öppen fråga, som Financial Times skrev den 30 mars.

Växande klyftor är en källa till nya revolter och kriser. ker i främst de rikare länderna har kunnat sjösätta. Under pandemin har det satsats enorma 26 000 miljarder dollar i olika krisstöd. Det har gjort att återhämtningen har gått fortare än förväntat.

Men försvunna jobb, höga skuldnivåer och eftersatt utbildning är bara några av de ”bestående ärr” som pandemikrisen lämnar efter sig, summerade Bloomberg under den gångna helgen.

Under förra året försvann motsvarande 255 miljoner heltidsjobb globalt och världsfattigdomen ökade i en oemotsvarad omfattning.

De växande klyftorna och fattigdomen som följer i spåren på den ojämna uppgången är såväl en källa till nya massrevolter som till nya kriser. Pandemikrisen förändrade världen på ett oåterkalligt sätt och påvisade än tydligare behovet av socialistiska systemförändringar i global skala. En annan, socialistisk värld är inte bara möjlig, utan en akut nödvändighet. ■

ögavlönade politiker som avslöjats med alla fingrar i syltburken finns det gott om. Det visar inte minst Aftonbladets granskning ”Maktens kvitton”.

Granskningen, som inleddes innan valet 2018, har avslöjat tolv rejält fuskande riksdagsledamöter, varav fem har tvingats avgå och en, Emma Carlsson Löfdahl, har lämnat sitt parti Liberalerna för att sitta kvar i riksdagen som politisk vilde. Genom att sitta kvar i riksdagen till nästa val 2022 kan hon enligt Aftonbladet få ut omkring 9,9 miljoner kronor av skattebetalarna – inklusive riksdagsarvode och inkomstgaranti.

Särskilt SD-pampar och M-toppar har fuskat till sig rejäla ersättningar på skattebetalarnas bekostnad. ”SD:s Stefan Jakobsson fälldes för 39 bedrägerier mot riksdagen. Bland annat hade han låtit skattebetalarna stå för romantiska hotellövernattningar, privata taxiresor från massage och middagsdejter.

Han arbetar fortfarande inom partiet. SD-toppen Patrick Reslow lät riksdagen, gång på gång, stå för hotellrum och övernattningar som bokats för flera personer. Bland annat bodde han i en svit på 79 kvadratmeter på ett femstjärnigt lyxhotell i åtta nätter i Singapore för närmare 32 000 kronor. Han skickade hela notan till skattebetalarna, trots att han bodde där med sin familj. Reslow avslöjades dessutom med ett dussintal lögner – men han slapp åtal. Och han har snarare fortsatt att klättra i partiet”, skriver Aftonbladet.

Moderaten Erik Bengtzboe avslöjades med att ha skrivit sig hos sin mamma och hävdade att han bodde i hennes stuga i Nyköping. Det gjorde att han kunde få ersättning för sin verkliga bostad, en lägenhet i Stockholm där fru och barn var skriven, plus reseersättning. Totalt lurade Bengtzboe till sig en ersättning på omkring 158 000 kronor.

När fusket avslöjades avgick Bengtzboe för att under förra året ta anställning som chefsekonom hos Skattebetalarna, en förening som hjälper rika att smita från skatten. Var ska sleven vara om inte i grytan?

R

iksdagens ledamöter har miljoninkomster. Varje riksdagsledamot får efter den senaste höjningen med 1 500 kronor i januari ett månatligt arvode på hela 69 900 kronor. Till det ska läggas en rad andra fria förmåner och sidoinkomster.

Statsminister Stefan Löfven och Moderatledaren Ulf Kristersson har exempelvis en årsinkomst på över 2 miljoner kronor. ■

Den tredje vågen av covid-19 är tuffare än den andra och liknar mer den första vågen. Karolinska larmar om stor personalbrist och slutkörd personal. ”Här står tomma sängar redo att användas, men vi har inte personal att bemanna med”, säger Björn Persson, verksamhetschef på IVA vid NKS (skärmklipp SVT 19/4).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

22 APRIL 2021 # 1 448

3

Kortedala i Göteborg var en av alla de platser som Rättvisepartiet Socialisterna var med och organiserade protester på.

upptrappad kamp mot marknadshyra 18 april blev en stor framgång för kampen mot marknadshyra. Tillslut blev det på 155 platser i 35 kommuner som protester ordnades.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

V

i har enats över hela landet för att ta hjälp av varandra och visa att många små lokala demonstrationer blir en stark kraft tillsammans. Det är vackert med det växande engagemanget.

Högerpolitiken kommer inte kunna splittra olika landsändar eller stadsdelar mot varandra. Vi vet att vi måste gå samman mot marknadshyra för vi drabbas alla. Det är också viktigt att olika delar av den breda vänstern har enats för att hålla gemensam front mot högern. Låt oss fortsätta så.

Pandemin har lagt sordin på mycket och satt restriktioner. Där har Nej till marknadshyra sett nya möjligheter. I och med att vi inte kan ha stora demonstrationer utan har många små har vi hittat till det

lokala, där hyresgäster bor. Många som vanligtvis inte demonstrerar har sett vad som har hänt och anslutit. Över hela landet kommer rapporter om att lokalgrupperna har fått fler som skrivit upp sig för att vara med och bygga rörelsen.

Hyresgästernas röster har höjts, bokstavligen. Hundratals aktivister har skrivit tal, talat och pratat offentligt för första gången.

Engagemanget visas av kreativiteten i rörelsen. Britta Brus gjorde

rep. Solidaritet med Chile skickade in filmklipp med budskapet på spanska, Somaliska föreningen i Rannebergen på somaliska, Shora i Bredäng på persiska och HGF Sala har översatt till syrianska.

Högst upp i Norr, i Kiruna, startade protesten redan på lördagen.

Bostadsfrågan är jättestor på orten där gruvbrytningen expanderar och tvingar fram stadsflytt och rivda bostäder, men det finns ingen motsvarighet vad gäller bygget av bostäder som täcker behoven.

Det är också viktigt att olika delar av den breda vänstern har enats för att hålla gemensam front mot högern. Låt oss fortsätta så. en sång som spelades på många torg. Olof Buckard skrev satir som framfördes. Södermalm gjorde en faktaspäckad väggtidning. Banderollerna är fantastiska, den ena snyggare än den andra.

Solidaritet med Chile hade nog det enklaste banderollknepet med störst effekt – där de sätter upp bokstav för bokstav på ett långt

Nya lokalgrupper ansluter hela tiden till Nej till marknadshyra.

Dagarna innan den 18 april kom Karlskrona i öster med på kampkartan liksom en ny grupp i Malmö där kampanjen redan hade fått förstärkning av SSU Skåne.

Redan den 14 april bröt kampanjen genom mediavallen med

ungdomarnas och studenternas tältaktion på Medborgarplatsen i Stockholm. Unga Socialister, RKU och Ung Vänster ordnade detta och fick stöd av SSCO, Stockholms förenade studentkårer, som gjorde en stödfilm mot marknadshyra.

Tältaktionen fick Hyresgästföreningens tidning Hem och Hyra att skriva om kampanjen för första gången.

Den 18 april lyckades vi få en TT-intervju och kom ut i ett tjugotal tidningar och radio.

Skiftets stöd till kampanjen har varit viktigt. Redan den 19 januari klippte Skiftet ihop en film från alla våra protester. 11 365 har mejlat vårt öppna brev till bostadsminister Märta Stenevi (Miljöpartiet) via Skiftets kampanj.

Nu kommer man uppmanas mejla även inrikesminister Mikael Damberg så att även Socialdemokraterna får känna på trycket underifrån.

släpper sin rapport i slutet av maj.

Med 18 april bakom oss kan vi ha gott självförtroende och ta nya tag. ■

Nu tas sikte på nästa höjdpunkt.

Först blir det stormöte den 4 maj och där ska vi diskutera formen för protester när regeringens utredare för marknadshyror i nyproduktion

KOM MED du också!

INFO raddahyresratterna.se MEJLA nejtillmarknadshyra@ gmail.com

Efter den fantastiska protestdagen den 18 april fortsätter kampanjen Nej till marknadshyra att bygga rörelsen.

Den 4 maj är nästa stormöte, där vi diskuterar vilka slags protester vi ska anordna när regeringens utredare presenterar sin rapport om marknadshyror i nyproduktion. Den mäktiga gräsrotskampanjen växer och blir bara större och större!

Foto: Kristofer Lundberg

18 april perfekt avstamp för

Foto: Lars Bjersing

PITEÅ

VARBERG

Foto: Kristofer Lundberg

Foto: Natalia Medina

TYRESÖ Foto: Arne Johansson

HÖKARÄNGEN

Foto: Mattias Bernhardsson

Foto: Proletären

RANNEBERGEN

Foto: Anders Wemmert

Foto: Proletären

Foto: Proletären

Foto: Solidaritet med Chile

INRIKES 4

22 APRIL 2021 # 1 448

18 april – en historisk KLIPPAN ÖREBRO

AKALLA

FALUN

SALA

ALINGSÅS

JORDBRO

MALMÖ

22 APRIL 2021 # 1 448

protestdag Foto: Vänsterpartiet Karlskrona

KARLSKRONA

VÄXJÖ

I korthet

5

SL drar ner på trafiken

K

ollektivtrafik Trots klimatkrisen och trots att en utbyggd, väl fungerande kollektivtrafik är ett måste för många arbetare väljer Stockholm att göra tvärtom.

Med förlorade inkomster på grund av pandemin som ursäkt föreslås nu flera turer ställas in, slås ihop eller trafikeras med kortare tåg under 2022. Det rapporterar Mitt i Stockholm den 14 april.

Ur smittspridningssynpunkt är det särskilt idiotiskt att de vill dra ner på tågtrafiken mitt under rusningstrafik, då just tunnelbanans extratåg i rusningstid föreslås dras in. Dessutom föreslås det bli minskad turtäthet Odenplan-Alvik och Liljeholmen-Mörby centrum, och ”vissa sträckor” på pendeltågen kan få korta tåg. Saltsjöbanan ska helt tas ur trafik mars-december 2022, och mängder av busslinjer läggs ner eller ”effektiviseras”. Förslagen ska beslutas om till sommaren och träda i kraft den 13 december 2021. Samtidigt med minskat trafikutbud höjs dessutom priserna årligen.

Privata hemtjänstbolag fuskar

N

Foto: Max Malm

ej till vinster i välfärden En kartläggning av P4 Örebro den 16 april visar att över 40 kommuner bara de senaste fem åren har hävt sina avtal med privata hemtjänstbolag på grund av ”ekonomisk misskötsamhet”. Flera kommuner menar i svarsenkäten att det är svårt att upptäcka bolag som bryter mot regler och lagar. Enligt SKR anlitar 160 av landets 290 kommuner privata bolag för att sköta delar av eller hela hemtjänsten. Av de 216 kommuner som har svarat i enkäten säger över 40 kommuner att avtal har hävts på grund av systematiska fel i tidrapporteringen, ekonomisk misskötsamhet och otillbörlig marknadsföring.

– Ett annat vanligt fel är att man utför insatser som inte ingår som inte är beviljade, men även att man fakturerar tid trots att en kund varit bortrest eller legat på sjukhus, säger beställarchefen i Västerås, Jenny Janestam, till P4.

ESKILSTUNA

KARLSKOGA

S

KIRUNA

Foto: Raymond Stokki

Foto: Andrew Herbert

BODEN

ÖSTERSUND

mutsiga bolag Preem, den svenska petroleum- och biodrivmedelsföretaget, får miljoner av den svenska staten i klimatbidrag. Samtidigt pumpar dess systerbolag Svenska Petroleum Exploration upp ny olja i Elfenbenskusten – helt tvärtemot klimatbehoven. Preems kommunikationschef Danti Backsteg menar att ”Just nu är det logiskt att utvinningen av tjockolja fortsätter eftersom det finns en efterfrågan”. Det rapporterar SVT Nyheter den 19 april.

– Det är ett dubbelspel som inte går att acceptera med det planetära nödläge som vi har – det finns inget utrymme att pumpa upp ny olja i Elfenbenskusten, särskilt om man dessutom får klimatbidrag av svenska staten i samma koncern.

Det enda ansvarsfulla är att lägga ner verksamheten. Just nu pågår en dramatisk omvandling av den energibranschen där det finns många vinnare men också förlorare, säger Johan Rockström, klimatexpert, professor och chef för Potsdam Institute i Tyskland, som också påpekar att de globala koldioxidutsläppen måste ner med 7-8 procent årligen för att ha någon chans att klara Parisavtalets ram.

FRÖLUNDA

Foto: Jonas Brännberg

Foto: Per-Åke Westerlund

Foto: Proletären

Får klimatmiljoner – pumpar upp olja

IVA-protester mot låg ersättning

A

rbetsmiljö IVA-personalen i Karlstad har fått nog av den låga ersättningen, samt mot att de är helt slutkörda av alla extrapass de tvingas ta. Personalen har börjat lämna arbetet källarvägen för att undvika att bli beordrade till att ta extrapass; de har redan jobbat över 3 000 övertidstimmar i år. Nu kräver de extra ersättning för sitt tunga slit, rapporterar Vårdfokus den 15 april.

– Vår situation är långt utöver det normala. Vi är i ett läge där vi känner att vi inte kan ge all den omvårdnad vi vill ge.

Det blir bortprioriterat att finnas där för patienten. Det gör ont inuti oss. Jag tycker inte det är patientsäkert längre. Man är vid gränsen, där det är nära att begå misstag. Och man är rädd att vara den som gör misstag och för de konsekvenser som det får. Den här bördan är snart för tung att bära, säger IVA-sjuksköterskan Mia Eriksson till Vårdfokus. ■

INRIKES

22 APRIL 2021 # 1 448

6

get finns ett rejält överskott på el är också rimligt.

Men då är det naturligtvis dålig hushållning med knappa resurser när en rad företag samtidigt vill bygga andra energislukande verksamheter, som till exempel nya serverhallar. I Energimyndighetens prognos väntas de förbruka mellan 6 och 14 TWh 2050. Men de inblandade företagen ser naturligtvis till sina egna intressen och inte till samhällsintresset.

Detsamma går att se när det gäller produktionen av el. Privata bolag satsar naturligtvis på den teknik som är mest lönsam, på den plats där det är mest lönsamt. Det förklarar den väldigt snabba utbyggnaden av vindkraft i stora delar av norra Sverige. Samtidigt skulle en utbyggnad av mer solenergi i de stora städerna vara betydligt nyttigare för att hela elsystemet ska fungera bättre. Det skulle bland annat minska trycket på att använda stora summor pengar och metaller för att förstärka ledningsnätet.

Under flera årtionden har elanvändningen legat ganska still i Sverige. Nu väntas den öka snabbt. Energimyndigheten räknar med 234 TWh i sitt elektrifierings­ scenario, men lägger man till de projekt som tillkommit senare blir ökningen större. Energimyndigheten, Svensk vindenergi och andra organisationer räknar med att hela dagens fossila energianvändning ska ersättas av annan energi.

500 TWh

500TWh

400 TWh

300TWh

300 TWh

240TWh

200 TWh

100 TWh

0 TWh 1975

1980

1985

1990

1995

2000 2005

2010

2015

2019

2050

Går Sverige mot en elkris?

Under flera årtionden har elanvändningen i Sverige legat still eller till och med minskat något. Men nu bryts den trenden. När el ska ersätta fossila bränslen väntas elanvändningen öka snabbt. Men ska denna omställning vara hållbar gäller det att både använda gasen och bromsen.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

E

fter andra världskriget ökade elanvändningen snabbt. Det var framför allt industrin som ville ha allt mer billig el från vattenkraft och senare från kärnkraft. Men efter 1990 har elanvändningen snarast minskat något. Fler saker drivs med el, men samtidigt har elanvändningen blivit mer effektiv.

Det är förklaringen till att den svenska exporten av el har ökat under senare år, trots att flera kärnkraftverk har stängts ned när de blivit för dyra att driva vidare. Men nu sker ett trendbrott, som helt kommer att förändra bilden av den energisektorn i Sverige.

När de fossila bränslena måste försvinna inom både transporter och industri är mer el huvudalternativet. Andelen eldrivna fordon ökar snabbt och på kort tid har en rad stora industriprojekt dragits igång som kommer att kräva stora mängder el.

Två nya stålverk planeras i Norrbotten, Preem vill börja tillverka bränslen med en ny metod som ger små utsläpp, i Skellefteå byggs en stor fabrik för bilbatterier och Cementa vill lägga om tillverkningsmetoderna i sin anläggning på Gotland.

Det mest elslukande av de nya projekten är LKAB:s planer på att använda vätgas för att förädla järnmalmen till järnsvamp. Enligt bolaget krävs det 55 terrawattimmar (TWh) el när processen är fullt utbyggd. Det kan jämföras med hela Sveriges elanvändning som idag ligger runt 140 TWh. Nu pekar kurvorna brant uppåt i prognoserna för elanvändningen framöver. I mars presenterade Energimyndigheten sin bild av utvecklingen fram till mitten av århundradet. I alla alternativen väntas elanvändningen öka rejält.

I scenariot ”Elektrifiering” räknar man med en ökning av elanvändningen till 234 TWh 2050, men då är inte ett av de nya stålverken och LKAB:s planer med i beräkningen.

Lägger man till dessa projekt hamnar man på 300 TWh. Men det finns de som siktar än högre. En prognos som bland annat vindkrafts- och batteribranschen står bakom pekar mot att elanvändningen kan öka till 500 TWh – mer än en tredubbling av dagens nivå.

Det är lätt att ana förhoppningar om enorma framtida vinster hos

de inblandade företagen. Utifrån ett framtida elpris på 50 öre (Energimyndighetens prognos) skulle 500 TWh ge 250 miljarder kronor i årliga intäkter. I allmänna ordalag ger regeringen och oppositionen svar på var elen till alla dessa satsningar ska komma ifrån. Regeringen menar att mer vindkraft och solenergi ska lösa det mesta. M, KD, SD och L vill ha ny kärnkraft dessutom.

Vindkraft, som är den förnyelsebara energikälla som byggts ut snabbast, har små koldioxidutsläpp, men det finns ändå problem. Det krävs stora ytor. Europas största vindkraftpark, Markbygden utanför Piteå, kräver 450 kvadratkilometer för att producera omkring 10 TWh el.

Det ger en fingervisning om hur stora ytor som skulle krävas för att producera de enorma mängder el som prognoserna talar om. Redan idag är konflikterna många och skarpa kring nya vindkraftprojekt.

En lösning på detta problem är att bygga mer vindkraft till havs, där går det att få ut betydligt mer el per vindkraftverk. Men även här finns miljörisker; exempelvis kan lekområden för fisk påverkas. Dessutom krävs det stora mängder av sällsynta metaller för att bygga vindkraft.

Till exempel behövs det ungefär 350 kilo neodym och andra sällsynta jordartsmetaller.

Den minst problematiska energikällan är solenergi. Trots att Sverige ligger rätt långt upp på norra halvklotet fungerar solenergin bra

Foto: Mads1982 / Pixabay

1970

under sommarhalvåret, vilket gör att det går att spara mer vatten i kraftverksmagasinen till vintern när solen inte skiner.

Det går också att använda solelen för att tillverka vätgas som kan användas under vintern. Det pågår försök att på detta sätt bygga hus som är helt självförsörjande på energi. Men även solpaneler kräver stora mängder av sällsynta metaller.

Det är möjligt att tillverka mer el på ett hållbart sätt, men möjligheterna är inte obegränsade. Tillgången på metaller som kan utvinnas utan helt orimliga miljökonsekvenser är begränsad och i delar av landet där naturresurserna redan exploaterats

Ett grundläggande problem är att privata storföretag bara vill använda gaspedalen och avskyr bromsen.

En ständigt ökad försäljning är den säkra vägen till ökade vinster. Det gör att de är helt oförmögna att på ett effektivt sätt hushålla med de resurser som är knappa. Detta märks på alla håll i samhället.

Den genomsnittliga bilen i Sverige har blivit 200 kilo tyngre under 2000-talet. Det innebär mer stål och andra metaller och därmed en större energiförbrukning. En färsk rapport från banken UBS pekar mot att batterierna i elbilarna kommer att bli dubbelt så stora under de närmaste årtiondena, vilket även det kräver mer metaller och därmed mer elenergi.

Mobiltelefonin byggs i flera parallella nät. Det innebär fler basstationer och därmed ett större behov av sällsynta metaller och en större elförbrukning.

Aluminium, som är ett väldigt bra material, används i stor omfattning för att paketera läsk och öl. En usel lösning även om återvinningen är relativt hög, eftersom fram-

Det största hindret för en växande, stabil och hållbar elproduktion ligger i de mekanismer som styr en kapitalistisk ekonomi. hårt finns det ett förståeligt motstånd mot stora vindkraftparker, som dessutom ger väldigt liten utdelning för lokalsamhället.

Men det största hindret för en växande, stabil och hållbar elproduktion ligger i de mekanismer som styr en kapitalistisk ekonomi.

Stålproduktion är en av de riktigt stora utsläppskällorna, både i Sverige och globalt. Då är det förstås viktigt att ställa om produktionsprocessen på det sätt som nu är på gång. Att lägga en sådan energikrävande process där det i utgångslä-

ställning av aluminium är extremt elintensivt.

Så kan man fortsätta i bransch efter bransch. En kapitalistisk ekonomi är oförmögen till en effektiv hushållning med knappa resurser.

Det kommer att krävas att samhället tar över kontrollen över hela energisektorn och utifrån det utarbetar en plan för både ökad förnyelsebar elproduktion och en mycket bättre hushållning med el för att det ska gå att klara den stora omställning som väntar på ett hållbart sätt. ■

22 APRIL 2021 # 1 448

7

Funktionsvarierade & covid-19

Undersköterskorna behöver höjda löner, bättre arbetsvillkor, fler personal på golvet, med mera.

Foto: Ann-Christine Holmström

E

n hög andel av de som har smittats av covid-19 under pandemin och som tillhör gruppen personer med funktionsnedsättning har avlidit. Detta antar Karin Flyckt, samordnare av funktionshinders frågor, beror på att de har haft exempelvis Downs syndrom eller bara haft svårigheter att kommunicera feber och andningssvårigheter.

Därför kan sjukvården ha kommit att kontaktas i alltför sent skede.

Men ändå var dock dödligheten bland LSS-berättigade personer i princip oförändrad under 2020 jämfört med tidigare år.

Som följd av pandemin har många verksamheter ställts in.

Daglig verksamhet enligt LSS har påverkats mest. Många som bor på anpassade boenden hade redan innan pandemin väldigt begränsade sociala kontakter.

Nu stängs gemensamhetsutrymmen och dylikt på boendena på grund av pandemin, vilket har ökat isoleringen. Isolering kan även ha bidragit till ökad psykisk ohälsa i den här gruppen. Under 2020 var det en fortsatt ökning av förskrivning på lugnande läkemedel till LSS-berättigade personer.

Karin Flyckt säger att det ”går inte att dra några säkra slutsatser om orsakerna av ökningen. Förskrivningen var dock hög redan innan pandemin”. Ett som är säkert är att det behövs mer resurser och insatser för att funktionsvarierade ska leva trygga, fullvärdiga liv. ■ Britta Bergren

Skyddad yrkestitel räcker inte

Kommunal har drivit frågan om legitimation för undersköterskor sedan kongressen 2016 och nu har regeringen lämnat in en proposition om att titeln undersköterska ska bli skyddad.

ANN-CHRISTINE HOLMSTRÖM

offensiv@socialisterna.org

S

killnaden mot legitimation är att man inte kan bli av med yrkestiteln, som man kan bli med en legitimation. Kravet att ha skyddad yrkestitel för att få jobba som undersköterska träder dock i kraft först 2033.

Regeringen menar att det behövs en skyddad yrkestitel dels för att säkra kompetensen och dels för att höja statusen på yrket samt att förbättra patientsäkerheten och öka kvaliteten inom vård och omsorg.

Vårdbiträden kommer att finnas kvar, men regeringen hoppas på att många väljer att validera sina kunskaper och utbilda sig till undersköterska. En annan anledning till att göra detta är också att ge ”bättre villkor” till personalen genom att yrkesrollen och ansvarsområdena blir tydliga.

Grundutbildningen har sett olika ut beroende på vem som är utföraren och nu har regeringen lagt

ett förslag om att även utbildningen blir nationellt reglerad. Det har varit upp till arbetsgivarna att själva kunna bedöma vad som är en tillräcklig utbildning, och med en skyddad yrkestitel blir utbildningen likadan överallt.

Tanken är att den enskilda söker till socialstyrelsen om att få sin undersköterskekompetens skyddad.

Enligt förslaget ska det träda i kraft den 1 juli 2023; från och med då blir det en övergångsperiod på tio år för fastanställda undersköterskor, vilket innebär att man fram till 2033 fortsatt får kalla sig undersköterska om man har en tillsvidareanställning. För övriga blir det olagligt. Från 2033 krävs skyddad

yrkestitel för att få jobba som undersköterska.

Förändringen är bra, men det som verkligen behövs är mer personal på golvet. Vi behöver vara fler kollegor. Legitimationskravet för sjuksköterskor och lärare har inte löst problemen med underbemanning, stress och dåliga arbetsvillkor.

Arbetstider, schemaläggning och arbetsmiljö är avgörande frågor. Även om vi får vår underskötersketitel skyddad måste man förbättra dessa områden. Arbetsförhållanden måste förbättras för dem som jobbar i hemtjänsten, vars minutsystem stressar sönder personalen. Äldreomsorgen måste få kosta. ■

D

et pågår just nu ett race för att bygga nytt i Norrbotten.

Förutom nya gruvor som står i startgroparna blir det också fler och fler företag som vill bli först med att tillverka fossilfritt stål.

Utöver jästsvamptillverkning ska LKAB även få den fullskaliga Hybrit-anläggningen till Gällivare när det väl blir av och parallellt med det siktar H2 Green Steel på lansering i Boden. Samtidigt som Northvolt bygger sin nya fabrik i Skellefteå försöker Talga Mining få tillstånd för att starta förädling av grafit i Luleå.

Företrädare för Svenskt Näringsliv skickade nyligen in en debattartikel till den norrbottniska lokalpressen där de klagar över hur långsamt det går med miljötillstånden. De argumenterar för att det inte är hållbart med prövningar som tar uppåt tio år om Norrbotten ska kunna växa. Hur ser verkligheten ut?

Vissa hävdar att det har varit svårt att få tillstånd för nya gruvor

i Sverige och i många fall har det tagit lång tid. Detta eftersom regeringen inte har tagit beslut i ärenden som ligger på deras bord och väntar på avslag eller godkännande.

Ett exempel är gruvan Kallak som hittills har legat i över tre år på regeringens bord i väntan på beslut.

Det pågår även en utredning om att förändra systemet för miljö­ prövning. Utredningen ska vara klar senast i december. Det handlar om att korta tiden det tar för att få godkännande och tidigare talades det om gröna gräddfiler för företag som gynnar klimatomställningen.

Det kan konstateras att även utan gröna gräddfiler och uppsnabbad hantering verkar hanteringen gå för fort. Efter att tillstånd ges brister kontrollerna. Använd Northland i Kaunisvaara som exempel.

Efter konkursen 2014 inkom plötsligt tre anmälningar om misstänkta miljöbrott där två av dem

var på sådant som varit känt redan under driften, men som inte hade anmälts. I det fallet verkar det som att jobben och skatteintäkterna var viktigare än att utföra sitt jobb.

Efter att detta klarlagts fick ändå Kaunis Iron ta över driften och Naturvårdsverket har ansökt om att återkalla delar av tillståndet. Att det trots att det ”tar så lång tid” ändå slutar med miljöbrott ger inte direkt förtroende för en ännu snabbare hantering. Ett ytterligare problem är frågan om vattenskydd. Just nu finns det en motsättning mellan svenska miljökvalitetsnormer (MKN) och EU-regler som måste redas ut.

Frågan vi borde ställa är i vilkas intressen vi bedriver industri och gruvdrift? Så länge som det bara görs i de rikaste fåtalets intresse och emot miljöns och vanliga människors intressen borde tillståndet snarare vara svårare att få.

För att få rätt att öppna nytt bor-

Foto: Fredric Alm / Alm & ME AB

Inga miljötillstånd till profitjagande klimatbovar

Industri och gruvdrift bedrivs i de rikaste fåtalets intressen, utan miljöhänsyn.

de livscykelanalys göras för verksamheten och en koldioxidbudget finnas redo förutom de andra miljökraven som redan ställs. Ska vi klara

klimatomställning är en annan fråga om mer gruvor och tung industri är lösningen? Det tror inte jag. ■ Lars Bjersing

ANALYS

22 APRIL 2021 # 1 448

8

Globala skatteförändringar – komme Varför förespråkar Internationella valutafonden (IMF), USA:s president Joe Biden och den brittiska högerregeringen samt många andra kapitalistiska institutioner och regeringar plötsligt höjda skatter? Kommer sådana åtgärder att lösa några av de ackumulerande problemen i den kapitalistiska ekonomin?

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

F

öljande förslag har på kort tid tillkännagetts: • Den konservativa brittiska regeringen höjer företagsbeskattning från 19 till 25 procent under de kommande fyra åren.

• USA:s nya president Joe Biden föreslår en ökning av företagsbeskattningen från 21 till 28 procent, plus ökade skatter på de som tjänar mer än 400 000 dollar om året som en del av finansieringen av infrastrukturplanen på 3-4 biljoner dollar. Bidenadministrationen vill utöver detta att det sätts en global miniminivå för bolagsskatt.

• Internationella valutafonden (IMF) föreslår att de välbeställda och bolag som har varit ”pandemins vinnare” ska betala en extra skatt i solidaritet med de som drabbats hårt av krisen.

Hur stora politiska förändringar innebär dessa förslag? Här är en kommentar som illustrerar svaret: ”Jag fick häromveckan syn på en rubrik som tillkännagav att IMF varnar för nedskärningar i de offentliga utgifterna och på lån. Det fick mig att stanna upp. Efter omkring ett halvt sekel som förvaltare av den finansiella försiktighetens heliga låga sade IMF till politikerna i rika industrinationer att de inte behöver bekymra sig så mycket över tilltagande skuldsättning under covid-19-krisen. John Maynard Keynes dammades av och världen vändes upp och ner.(...)

Detta var IMF som talade... Samma institution som tidigare bara har gett samma enkla svar på alla ekonomiska problem: budgetnedskärningar, en mindre stat och/eller marknadsliberalisering. Ett svar som blev till ett Washington-konsensus eftersom det var i USA:s huvudstad som IMF hade sitt säte”, skrev Philip Stephens, Financial Times politiska chefredaktör, den 19 februari.

Vad är orsaken till detta? Med OECD:s ord: ”År 1980 låg företagsbeskattningarna runt om i världen på i genomsnitt 40,11 procent...

Länderna har sedan dess insett vilken påverkan som höga bolagsskatterna har på näringslivets investeringsbeslut, varför genomsnittet nu, år 2020, ligger på 23,85 procent.”

Enligt OECD var skälet till de nyliberala skattesänkningarna för de rika att öka ”näringslivets investeringar”. I själva verket var attackerna på offentliga sektorns finansiering (av vilka dessa skattesänkningar var en del), tillsammans med lönesänkningar och försämrade arbetsvillkor, uttryck för kapitalistklassens klasskrig mot arbetarklassen med syftet att öka vinsterna.

Denna ”liberalisering” av marknadskrafterna uppnådde aldrig den stabilitet och tillväxt som skulle ge alla ett bättre liv, vilket var vad politikerna lovade. Istället ökade klyftorna i en rekordsnabb takt, välfärden slaktades och klimatoch miljökrisen – ett existentiellt hot – accelererade. Detta system ifrågasattes redan för omkring 20 år sedan av den proteströrelse som växte fram mot kapitalets globalisering.

Finanskrisen 2008-09, följt av den ”stora recessionen”, underströk systemets skörhet. Idéer som ”Tobinskatten” på finansiella transaktioner och liknande förslag från ekonomen Thomas Piketty återspeglade en växande insikt bland kapitalister och politiker om att något måste göras. En del miljardärer började förespråka höjda skatter och även IMF varnade för ojämlikheten.

Men ingen regering bröt mot mönstret. Åtstramningar för folken och miljarder åt de rika var 2010-talets medicin. Detta skapade våg efter våg av kamp och rörelser bland arbetare och förtryckta under årtion-

Alla åtgärder är tillfälliga under kapitalismen. Kostnaderna kommer till slut att läggas på arbetarna och de fattiga, inom landet och internationellt.

Det är också talande att dessa förslag i första hand kommer från samma partier och regeringar som startade den nyliberala vågen i de ”avancerade” kapitalistiska länderna, USA och Storbritannien på 1980- och 90-talet. Bidens plan innebär den första skattehöjningen i USA sedan 1993.

dets gång. Då det närmade sig sitt slut 2019 spred sig massrevolter över hela planeten, vilket har fortsatt sedan dess, med endast kortvariga avbrott när pandemin började.

Denna vändning i regeringarnas politik har därför följande grundläggande skäl: 1) Den nyliberala ideologins

Trots att Google med Bidens förslag får betala mer i skatt i vissa länder är förslaget samtidigt ett sätt att undvika olika slags digitala s

fullständiga misslyckande under de föregående årtiondena med att stabilisera ekonomin.

2) Rädslan för missnöje och massrevolter underifrån, som ytterligare undergräver kapitalismen och dess politiska partier.

Pandemin och den kris som den utlöste spelade naturligtvis en viktig roll. Massiva statliga ingripanden blev nödvändiga i de flesta länderna för att undvika en total ekonomisk kollaps. Företag fick betalt för att inte gå i konkurs och även arbetare fick en del pengar, särskilt i USA, för att hålla uppe konsumtionen, som står för 70 procent av USA:s ekonomi.

Krisinsatserna har följts av ökade budgetunderskott och växande statsskulder. Genomsnittsstatsskulden för G20-länderna ökade från 82,1 procent av BNP 2019 till 103,2 procent 2021. ”Utan dessa finansiella och monetära åtgärder skulle förra årets globala krympning ha blivit tre gånger värre. Detta skulle ha kunnat bli ytterligare en stor depression”, kommenterade IMF:s verkställande direktör Kristalina Georgieva.

OECD och G20-länderna har i över ett årtionde förhandlat för att hitta en global lösning på problemet med skattekonkurrens mellan regeringarna.

Skillnaderna i företagsbeskattningarna är, trots att de har sänkts överallt, fortfarande stora: från Barbados (5,5 procent), Ungern (9 procent) och Irland (12,5 procent) till Frankrike (32 procent) och många afrikanska och latinamerikanska länder på omkring 35 procent.

Det finns också de med noll beskattning, skatteparadis som Caymanöarna, Jersey, Förenade Arab­ emiraten och andra.

NGO:en Global Alliance for Tax Justice uppskattar på sin hemsida att: ”Länder förlorar totalt över 427 miljarder dollar i skatteintäkter varje år på grund av företagsskattefusk och privat skatteflykt, vilket tillsammans kostar länderna motsvarande nära 34 miljoner sköterskors årslöner varje år – eller en sjuksköterskas årslön varje sekund”.

Skatteflyktscheman har avslöjats genom till exempel ”Panamadokumenten” som läcktes 2016, vilka visade inblandningen av välkända storbanker och storföretag. Före-

tag gör i alla olika slags manövrar för att dölja omfattningen av deras vinster för att undvika beskattning.

Skatteparadis är vidöppna för kriminella och pengatvätt.

Skattekriget mellan länder har länge beskrivits som en kapplöpning mot botten. Lägre inkomster för offentliga sektorn hjälper oundvikligen högerregeringar som vill genomföra nedskärningar och privatiseringar. USA hade en 35-procentig företagsbeskattning, men Trump och Republikanerna sänkte den till 21 procent 2017, precis under det globala genomsnittet. Den höjning som har föreslagits av Biden, till 28 procent, återställer därför bara till hälften av den föregående nivån.

EU har i Europa varit huvudredskapet för nyliberalismen, som tvingat igenom privatiseringar och avregleringar.

Skattekonkurrens och andra slag av konkurrens har fortsatt inom EU. När EU-kommissionen beordrade Apple att betala 13 miljarder euro i skatter till Irland vägrade den irländska regeringen att acceptera det, med påståendet att Apple redan hade betalat ”den korrekta summan”.

22 APRIL 2021 # 1 448

9

er kapitalismen låta de rika betala? na eller sänka lönerna för att vältra över bördorna på arbetarklassen.

Sverige sågs under en period, omkring åren 1945-80, som en modell där höjda skatter och offentlig välfärd förbättrade arbetarnas livsvillkor. Men detta kom till ett slut eftersom skatterna inte förändrade den verkliga styrkebalansen i fråga om ekonomisk makt och ägande.

Kapitalisterna kunde slå tillbaka därför att socialdemokratin stannade kvar inom kapitalismens ramar. En ”social marknadsekonomi” à la Piketty är omöjlig.

Det stämmer att relativt milda skattehöjningar skulle räcka för att betala för billigare bostäder, högre pensioner, anslag till skolor och sjukhus med mera. Men alla sådana åtgärder är tillfälliga under kapitalismen. Kostnaderna kommer till slut att läggas på arbetarna och de fattiga, inom landet och internationellt.

Den skattehöjning i USA som Biden föreslår antas öka de federala statsinkomsterna med 2-2,5 biljoner dollar, men eftersom det rör sig om en period som sträcker över 15 år är det en måttlig ökning. Det kan jämföras med värdet på USA-börsen, som uppgår till över 50 biljoner dollar.

Som en del av OECD:s skatteförhandlingar har Biden har skickat ut sitt förslag om en global omläggning av skatteprinciperna till 135 regeringar. Förslaget har fått positiv respons från Berlin och Paris, och ett slutgiltigt förslag antas vara färdigt till sommaren.

Förslaget inkluderar vad OECD benämner som två stöttepelare: 1) en global miniminivå för företagsbeskattning på 21 procent och 2) ett förslag om att multinationella storföretag bör betala skatt i de länder där den faktiska försäljningen sker.

Det senare var ett no-go för Trump, som föredrog fortsatta skat-

Socialister stödjer positiva reformer, men vet också att inga positiva reformer är bestående under kapitalismen.

tesänkningar. Även om Bidens förslag innebär att Google eller Microsoft betalar mer i skatt i vissa länder är förslaget ett sätt att undvika så kallade digitala skatter på olika nivåer som regeringar har infört.

Ett globalt minimum skulle också öka skatteinkomsterna i USA då det skulle finnas färre anledningar att flytta högkvarteret utomlands av skatteskäl, samt för USA-företagsamhet utomlands som idag betalar 10,5 procent i skatt.

Det finns ett starkt nationalistiskt element i Bidens skenbart ”globala” förslag. Andra nya politiska tillkännagivanden av Biden, som att ge staten en större roll och infrastruktursatsningar, utgör också en del i det nya kalla kriget med Kina.

De globala förslag som har lagts fram är väldigt blygsamma. Det är de rikare länderna som gynnas och de kommer inte göra något för att stoppa den globala ojämlikhetsökningen. Förslaget omfattar mindre än tio procent av de 2 300 företagen i OECD:s ursprungliga plan för globala skatter.

Bidens kortsiktiga popularitet som härrör ur hans stimulanspa-

ket och de mer positiva prognoserna nyligen för USA:s ekonomi ger honom vissa fördelar. Den republikanska högern tillsammans med åtminstone delar av storföretagsamheten kommer inte desto mindre att vara emot hans plan.

Många regeringar kommer också att ha invändningar mot en global skattenivå, särskilt under en period av tilltagande nationalism bland kapitalister och politiska partier.

IMF:s förslag är också begränsade, även om de signalerar en kursändring. Det IMF föreslår är en tillfällig, begränsad skatt på supervinster som gjorts under pandemin.

Vitor Gaspar, IMF:s finanspolitiska chef, sade att ”Vaccinationer kommer sannolikt att vara det globala investeringsprojekt som ger den största avkastningen någonsin”.

När så många har påverkats negativt av krisen kommer en ”solidaritetsskatt” på extraordinära vinster ha en ”symbolisk inverkan”, menade han.

Samtidigt som IMF också har kommit med positiva kommentarer om förmögenhets- och arvsskatter understryker både IMF:s och OECD:s förslag att alla åtgärder och

Foto: Gage Skidmore / Flickr CC

Socialist Party (ISA på Irland) pekade på hur låga skatter för storföretag åtföljdes av skarpa åtstramningar för arbetare.

Foto: Gage Skidmore / Flickr CC

skatter på olika nivåer.

statsutgifter kommer att vara tillfälliga – arbetare och fattiga ska inte vänja sig vid statligt stöd.

Höjda skatter beskrivs ofta som socialistisk politik av politiker och media. Och vi är naturligtvis för höjda skatter för miljardärer och storföretag, men vi varnar samtidigt för de begränsningar som finns med en politik som begränsas till skattehöjningar.

I Bidens fall är positiva åtgärder som extra barnbidrag utformade ovanifrån. Budskapet är att ”presidenten tar hand om problemet, det behövs ingen demokratiskt organiserad massrörelse”. Alla åtgärder under kapitalismen är tillfälliga och det finns i detta fall till och med en uttalad tidsgräns för åtgärden: september eller december 2021.

Det finns, trots att Biden föreslår att denna förmån görs permanent, inga långsiktiga fördelar för arbetare i det stimulanspaket på 1,9 biljoner dollar som genomfördes i mars.

Storföretagen och de rika kommer inte att stillatigande acceptera höjda skatter. De kommer att hyra in tusentals skatteplaneringsexperter och de kommer att höja priser-

Den nyligen genomförda förändringen av politiken kan inte rädda kapitalismen ur systemets kris.

Nationella spänningar och motsättningar, massiva skulder och risken för inflation senare kommer att lägga sig ovanpå alla de andra faktorerna som orsakar kriser för dettas system.

Socialister är inga hejaklacksledare åt politiker som höjer skatter.

Vi stödjer positiva reformer och förändringar till det bättre för majoriteten, samtidigt som vi förbereder för kamp för att försvara och förbättra dem. Politikerna kommer sannolikt att under det kommande året stöta på problem när de vill avskaffa tillfälliga stödåtgärder för arbetare.

Vi förstår nödvändigheten av politiska partier av och för arbetarklassen, samt massbaserade, demokratiska sociala rörelser som kämpar för en förändring av systemet – att avskaffa kapitalismen och upprätta demokratisk socialism.

Beskattning av privata förmögenheter är för socialister inte tillräckligt; det är den lilla men mäktiga kapitalistklassens ägande av resurser och förmögenheter som måste attackeras. För att få verklig makt över ekonomin är ett förstatligande av storföretag och banker under demokratisk kontroll och styre av arbetarna och de fattiga i global skala nödvändigt. ■

international socialist alternative

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

INTERNATIONELLT

22 APRIL 2021 # 1 448

10

at USA-imperialismen att söka efter en väg bort från Afghanistan och närt fantasier om att nederlaget ska kunna döljas bakom en ”hedersam fred”.

Förhandlingarna syftade inte till att skapa fred, utan om hur USA kan ta sig ut ur Afghanistan och slippa betala för landets återuppbyggnad.

I förra veckan lovade USA:s president Joe Biden att de amerikanska styrkorna ska lämna Afghanistan. Samtliga amerikanska soldater ska ha lämnat landet innan den 11 september, på 20-årsdagen av terroristattacken mot USA som en månad senare följdes av att en USA-ledd krigskoalition invaderade Afghanistan. Bidens besked kom bara några dagar efter att talibanerna hade aviserat att man inlett sin årliga våroffensiv.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

A

fghanistankriget är det längsta och det tredje dyraste krig som USA-imperialismen har utkämpat. Under det 20 år långa kriget har minst 100 000 civila dödats eller sårats och 2,5 miljoner afghaner har tvingats på flykt.

Efter 20 år av krig är Afghanistan idag världens farligaste land och det land som näst efter Jemen ”löper störst risk att drabbas av en humanitär katastrof under 2021”, enligt hjälporganisationen International Rescue Committée (RESCUE).

Egentligen skulle USA ha dragit bort samtliga kvarvarande soldater, totalt 2 500, innan den 1 maj. Detta enligt överenskommelsen som slöts mellan Trumpadministrationen och talibanerna i februari förra året. Men redan från första stund var det oklart om den tidsplanen skulle hålla och det har också varit oklart vilken hållning som den nya Bidenadministrationen skulle bestämma sig för.

Den 14 april gav dock president Biden beskedet att USA under maj börjar ta hem de sista trupperna

och att alla amerikanska soldater ska ha lämnat Afghanistan den 11 september i år.

Enligt Biden hade orsakerna till USA:s närvaro i landet ”blivit allt mer oklara” och det var aldrig tänkt att kriget skull bli ett ”evighetskrig”.

I likhet med sina företrädare – från George W Bush som startade kriget, till Barack Obama som trappade upp det, och till Donald Trump som talade om fred men som under sina fyra år vid makten släppte fler bomber över Afghanistan än vad som sammantaget gjorts tidigare – menade Biden att Afghanistankriget trots allt har varit en framgång.

I själva verket har det länge stått klart att USA:s Afghanistankrig blev ett misslyckande, särskilt i förhållande till de mål som sattes upp efter de första, snabba militära framgångarna.

Kriget, som påstods vara ett krig mot terrorismen och en hämndak-

tion på al-Qaidas mordiska terrorattack mot USA den 11 september 2001 (terrornätverket al-Qaida och dess ledare Osama bin Laden hade fått en fristad i det då talibanstyrda Afghanistan), var de första i en serie av krig som USA-imperialismen vara beredd att föra för att etablera världsherravälde.

Det andra blev det katastrofala Irakkriget som inleddes 2003.

Enligt USA:s dåvarande president Bush skulle Afghanistankriget inte bli långvarigt eftersom ”vi har lärt oss läxan från Vietnam”, och USA:s militära närvaro skulle därför bli kortvarig och inriktas på att: ”Hjälpa afghanerna att bygga en modern och demokratisk nation med bra sjukvård och en skola för alla. Genom att ge afghanerna en möjlighet att förverkliga sina önskemål och strävan skapar vi fred” (Bush i ett tal i början av 2002).

Men en förutsättning för att afghanerna själva skulle få bestämma sin framtid och förverkliga sina önskningar var att ockupationen upphörde och att alla utländska trupper drogs tillbaka. Istället för demokrati och fred följde krig, förtryck, extrem fattigdom och ett korrupt marionettdockastyre.

Det krig som skulle bli kortvarigt blev USA:s längsta, och ju längre det pågick desto impopulärare blev det på hemmaplan.

Sedan Bush har varje president sagt att vi är på väg att vinna kriget. Men redan år 2006, när talibanerna om-

grupperat sig och börjat växa sig starkare, rapporterade den dåvarande amerikanska ambassadören i Afghanistan Ronald E. Neumann, att: ”Vi vinner inte kriget och bland afghanerna finns en allt starkare uppfattning om att så blir fallet”.

Till och med de som hade lett den amerikanska krigsinsatsen i Afghanistan har i efterhand, kanske för att rädda sitt eget eftermäle, erkänt att: ”Jag fick aldrig något svar på frågan vad som menas med att vinna kriget. Det fanns helt en-

Foto: Sgt. Russell Gilchrest

Efter USA:s uttåg – fred i Afghanistan?

När Donald Trump kom till makten hade den amerikanska styrkan i Afghanistan reducerats till 10 000 soldater och talibanerna var starkare än någonsin under den 15 år långa ockupationen. Trump försökte ändra detta genom ett massivt bombkrig och skicka fler soldater.

I bombkriget, som nådde sin kulmen 2019, fällde USA också den största konventionella bomb (icke-kärnvapen) som någonsin har använts i strid – en GBU-43/B Massive Ordnance Air Blast Bomb (MOAB) som också kallas för ”alla bombers moder” år 2017.

Det intensifierade bombkriget innebar att ännu fler civila dödades, men vände inte kriget till USA:s fördel. Tvärtom. ”Stora delar av provinserna Helmand och Kandahar – där hundratals amerikanska, brittiska och andra utländska soldater har dödats – kontrolleras nu av talibanerna.

Samtidigt har antalet civila offer bara fortsatt att öka. 10 000 civila dödades eller sårades under 2017, enligt FN, och 2018 beräknas kriget skörda ännu fler civila offer”, rapporterade brittiska BBC den 14 september 2019 under rubriken ”Afghanistan är farligare än någonsin”. År 2018 var också det år som Trumpadministrationen, samtidigt som man fällde allt fler bomber över Afghanistan, såg sig tvingad att inleda förhandlingar med talibanerna.

Förhandlingarna syftade inte till att skapa fred, utan om hur USA kan ta sig ut ur Afghanistan och slippa betala för landets återuppbyggnad.

Dessa förhandlingar slutade i en överenskommelse mellan USA och talibanerna i februari förra året som innebar att den amerikanska truppstyrkan, som då låg på nära 13 000 soldater, stegvis skulle dras bort från landet. Tillbakadragandet skulle vara slutfört den sista april 2021.

Det förödelse som USA i namn av ”befrielse” lämnar efter sig är i det närmaste apokalyptisk. kelt inget svar på den frågan” (den amerikanska armégeneralen Dan McNeill som två gånger, 20022003 och 2005-2007, var chef för den USA-ledda krigskoalitionens trupper i Afghanistan vars uttalande återges i Washington Post den 14 april).

Barack Obamas försök att vända utvecklingen till USA:s fördel genom en upptrappning av kriget (”The Surge”) som innebar att antalet amerikanska soldater i Afghanistan ökade från 30 000 till 100 000 under åren 2009 till 2011 slutade i ett misslyckande. Afghanistan hade blivit ett nytt Vietnam och efter 2013 har kriget skördat allt fler civila offer.

Att kriget var förlorat har tving-

I utbyte mot att USA stegvis avvecklade sin militära närvaro lovade talibanerna att landet inte skulle bli en hemstad för terrorister och att inte attackera amerikanska och andra länders trupper.

Uppgörelsen mellan USA och talibanerna skulle sedan följas av samtal mellan talibanerna och den afghanska regeringen, vilka hittills blivit resultatlösa. Den afganska så kallade regeringens position har stadigt försvagats och dess styrkor lider enligt en Västdiplomat som New York den Times den 30 mars i år citerar ”av fallande stridsmoral efter att ha tvingats ge upp ett dussintals vägposter och efter att ha lidit ohållbara förluster de senaste månaderna”.

INTERNATIONELLT / INRIKES

22 APRIL 2021 # 1 448

11

Talibanerna å sin sida vill endast vinna tid i väntan på att USA och de utländska trupperna dras bort (när amerikanska soldater försvinner kommer också övriga utländska trupper göra det, som är helt beroende av USA:s militär för logistik, transport och flygstöd).

För varje dag ökar nu risken för att kriget främst kommer att föras i städerna. Istället för vapenvila och fred hotar kaos och blodigt sönderfall.

En väg till fred i Afghanistan kan bara öppnas om de förtryckta massorna i landet och regionen i dess helhet förenas i en gemensam kamp mot krig, terror, kapitalism och imperialism och för demokrati, nationellt självbestämmande och socialism. ■

Foto: Oscar Segerström

Talibanerna kontrollerar idag helt eller delvis omkring hälften av Afghanistans territorium, varav merparten är landsbygd.

Men talibanerna hotar allt fler större städer och ser sig nu som ”krigets vinnare” samt räknar med att snart kunna återetablera sitt reaktionära styre över Afghanistan med sharialagar.

Samtalet mellan den afghanska regeringen och talibanerna har följts av eskalerat våld och allt fler riktade attentat mot människorättsaktivister och journalister. Kriget är inte slut efter att USA har dragit sig ur, utan kommer att övergå i ett inbördeskrig när talibanerna och andra väpnade grupper ledda av krigsherrar försöker vinna makt och mark.

Det förödelse som USA i namn av ”befrielse” lämnar efter sig är i det närmaste apokalyptisk. Enligt en färsk rapport från SIGAR, den amerikanska myndighet som överser återuppbyggnaden i Afghanistan, lever över 70 procent av befolkningen i extrem fattigdom, mot 55 procent år 2019. Nästan två av fem är utan jobb. Våldet är ständigt närvarande. ”Människor sprängs dagligen, nästan hälften av befolkningen riskerar svält, löner betalas inte ut, barn dör av sjukdomar som är enkla att bota, studenter är rädda för att deras skolor ska stänga. Många säljer allt de har och lämnar. Efter att Trumpadministrationen skrev avtalet med talibanerna i februari förra året har våldet ökat med 50 procent.

Utöver terrordåden är det strider i 60 procent av provinserna, 40 procent av invånarna har inte råd med mat och hälften av alla barn riskerar undernäring. En vanlig diarré eller förkylning kan leda till döden för barn under fem år. Antalet afghaner i behov av nödhjälp har dubblerats från 9,4 miljoner år 2020 till 18,4 miljoner år 2021”, skriver Magdalena Gad i Expressen den 26 februari.

Personalen går på knäna. Istället för att åtgärda bristerna i vården och förbereda sig för nya vågor av pandemin har nedskärningarna fortsatt.

Extrem vårdbelastning

under tredje vågen

Just nu är vårdas fler covidpatienter på intensivvårdsavdelning än någon gång sedan den första smitt-toppen för ett år sedan. I regioner som Dalarna, Uppsala och Gävleborg är situationen till och med ännu värre nu än i april/maj 2020. Istället för verkliga satsningar på vården har fortsatta nedskärningar förvärrat situationen, som nu riskerar att bli riktigt kritisk.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

F

ör första gången öppnar Ecmo-center vid Karolinska den extra pandemisal de har förberett för att ta emot fler av de svårast sjuka under pandemin. Norrbotten har nyligen som sjunde region aktiverat det krislägesavtal som mot extra betalning tvingar vårdpersonal till bland annat 48 timmars-veckor med 12,5 timmars arbetspass. Vissa regioner har haft krislägesavtalet aktiverat under större del av fjolåret.

Personalen är slutkörd.

– Antalet covid-patienter som behöver intensivvård är visserligen lägre än för ett år sedan – men IVA-personalen är decimerad, tröttare, slitnare och har fullt upp med de vanliga IVA-patienterna. CovidIVA bemannas nästan enbart av inhyrda och av narkos- och operationspersonal som har förflyttats – vilket gör att vårdskulden byggs på för varje vecka, säger Johan Sand, anestesisjuksköterska på Karolinska som för tredje gången har tvingats flytta över till covid-IVA på grund av den extrema belastningen.

Istället för att åtgärda bristerna i vården och förbereda sig för nya vågor av pandemin har bisarrt nog regionpolitikerna varit inställda på fortsatta nedskärningar. I region Norrbotten ligger sparkravet på 700 miljoner kvar, och mycket har redan sparats in. I Västernorrland ska en halv miljard skäras, bland annat genom att minska antalet vårdplatser i Sundsvall och eventuellt stänga IVA-platserna i Sollefteå!

Fortsatta sparkrav ligger också på sjukhusen i Stockholm. Istället för att höja löner och förbättra villkor för IVA-personalen finns nu förslag om att anställa sjuksköterskor utan specialistkompetens.

– Jag ser framför mig att man kommer att ha en grundutbildad sjuksköterska med sig för att vi ska kunna ha fler patienter eller vara färre IVA-sköterskor. Det är inte patientsäkert, kommenterade intensivvårdssjuksköterskan Lena Raftevold i DN den 17 april.

Istället för upprustning väljer alltså regionpolitikerna att sän-

ka kvalitetskraven och pressa sin personal ännu hårdare. Föga förvånande säger personalen upp sig.

Under fem år har antalet intensivvårdssjuksköterskor minskat med 21 procent på Karolinska.

Samtidigt blir situationen allt mer bisarr när det finns utbildad personal inom den privata sjukvården som inte får möjlighet att stötta upp livsavgörande IVA-vård, utan istället levererar vård till dem som kan gå före vårdköerna med privata sjukvårdsförsäkringar.

– Det börjar bli ohållbart för akutsjukhusen att flytta över mer personal från till exempel barn­ operation och canceroperationer.

Nu måste den privata vården börja bidra med personal till intensivvården, säger Lars Falk, verksamhetschef på Ecmo-centrum på Karolinska, till DN den 14 april.

Bland personalen är ilskan stor över hur marknadsstyrningen drabbar patienter och personal. Överläkaren Susanne Ekelund skriver till exempel i en insändare att: ”Vi har endast haft dryga hälften av operationssalarna öppna på grund av att personalen behövts i covidvården och dessutom har många slutat för att de inte orkar längre. (...) Vårdköerna som har byggts upp är patienter som är i behov av riktig vård och inte digitaliserad vård. Jag personligen är med och opererar patienter med

Johan Sand.

endometrios som skickas till oss från hela landet.

Tyvärr behöver de flesta patienter med liknande besvär vänta mycket länge eftersom resurserna går till att prioritera ’tillgänglighet’ för ’vanligt folk’. Att Kry har lagt 100 miljoner på reklam verkar inte bekomma regionen något överhuvudtaget. Är man sjuk på riktigt behöver man ingen påminnelse i tv för att komma ihåg att söka vård.”

Covid-IVA bemannas nästan enbart av inhyrda och av narkos- och operationspersonal som har förflyttats – vilket gör att vårdskulden byggs på för varje vecka.

Tredje vågen visar med all tydlighet att dagens styrande i regering och regioner inte kommer att byta riktning frivilligt – de fortsätter nedskärningar och marknadslösningar, trots de dödliga konsekvenserna.

Med det pyrande missnöjet i hela landet bereds vägen för ett riksomfattande vårduppror, som likt Nej till marknadshyra-kampanjen kan samla gräsrötter i hela landet i gemensam kamp för upprustad vård efter behov, med drägliga villkor för alla vårdarbetare. ■

KULTUR

22 APRIL 2021 # 1 448

12

Finns det ett hopp för klimatet? ”Vi har missat möjligheten att mjuklanda”, lyder den första meningen i Staffan Laestadius viktiga tredje bok om den nödvändiga klimatomställningen. I En strimma av hopp redovisar KTH-professorn emeritus i industriell omställning mycket tydligt hur dramatisk omställningen måste bli på alla områden för en mycket smal chans att klara 2-gradersmålet och undvika den kaskad av tippunkter som bäddar för en framtida förödelse. Vi har i bästa fall ett decennium på oss. Att klara 1,5 grader anser han knappast vara möjligt.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

L

aestadius slår tidigt fast att det kapitalistiska systemets tekniska kreativitet i extremt hög grad har fokuserats på att göra planetens fossila material lönsamt: ”Profitjakten är således central i vår förståelse av hur vi har hamnat där vi är idag”. Likaså slås det fast att det är ett litet antal stater, ett litet antal företag och ett litet antal förmögna som står för de allra största fotavtrycken.

Samtidigt varnar han för det försvårande faktum att mycket omvälvande förändringar även kommer att avkrävas ”vanliga människor”. I författarens egen ”medelklassnärhet” har man barn och barnbarn spridda i hela världen, flänger runt mellan kontinenterna, har lägenheter eller ett andra hus i varmare länder, weekend-resor till kulturhuvudstäder och solresor till Thailand som går snabbare än att ta tåget till Luleå. Den som dristar sig till att ifrågasätta detta blir snabbt en ”partyförstörare”.

på 54 Mt (megaton) 2018 talas det tyst om att de totala utsläppen pekar fortsatt uppåt. Om man lägger till utsläppen av flygets och sjöfartens bunkerbränslen på 13 Mt och nettoutsläppen på 63 Mt från produktionen av de varor som importeras minus utsläppen av de som exporteras blir detta sammanlagt 130 Mt, eller drygt 12 ton utslaget per person.

Det krävs omedelbara och omfattande utfas­ningar av svarta och bruna aktiviteter för att skapa utrymme för en grön expansion.

För att rymmas inom Sveriges andel av den snabbt krympande globala koldioxidbudgeten skulle utsläppen enligt Laestadius behöva reduceras till 6,5 Mt till 2040. Det blir cirka 600 kilo per person, eller lika lite som dagens utsläpp för en individs flygresa Stockholm-Rom tur och retur eller en körsträcka med den bensindrivna familjebilen på cirka 600 mil om utsläppen fördelas på två personer!

Några andra fossilbaserade aktiviteter ryms inte. Hälften av utsläppsminskningarna måste ske redan under detta decennium, med minst sju procent om året.

Oavsett inställning till kärnkraft, ny vattenkraft eller CCS-tekniker som går ut på att fånga in och lagra koldioxid från atmosfären kan detta under den långa byggtiden bara ge negativa eller som bäst marginellt positiva bidrag.

Centrala åtgärder måste vara ett stopp för all skogsskövling och eldning av den biomassa som normalt inte inkluderas i utsläppsstatistiken, parallellt med gigantiska skogsplanteringar. Även om världen helt skulle sluta använda fossila bränslen krävs också att en dramatisk omställning av det globala livsmedelssystemet som idag står för 30 procent av utsläppen påbörjas.

Snabba resultat i närtid måste enligt Laestadius komma från en drastiskt reducerad användning av fossila bränslen, kombinerat med en massiv satsning på förnybara energiformer.

enbart med bensin eller diesel. När staten 2020 gjorde det största inköpet någonsin av 2 200 polisbilar valdes diesel­drivna bilar. Så sent som 2019 gavs krisande flygplatser statligt stöd. Under pandemin stöttades även det kroniskt fossilbaserade civilflyget när passageraravgångarna rasade.

Medan regeringen klappar sig för bröstet för svagt minskade territoriella utsläpp av koldioxid i Sverige

Samtidigt måste en planerad omställning inledas av hela den tunga infrastruktur som samhället är ekonomiskt, kulturellt och mentalt inlåst i, trots att den tekniskt kan ha många års återstående livslängd.

Förutom att detta kan bli mycket ”konfliktskapande för systemägarna” tar detta lång tid att genomföra.

Ett tätare och mindre energikrävande boende är också nödvändigt, men ger inom ett årtionde små kli-

Även om det har skett ett relativt snabbt uppsving för förnybar energi och laddbara elbilar och att coronapandemin har inneburit en tillfällig dipp av utsläppen fortsätter marschen in i fossilberoendet oförtrutet. Sedan Parisavtalet 2015 har världens 35 största banker fortsatt att investera 27 000 miljarder kronor i olje-, gas- och kolföretag.

Inte nog med att 75 procent av alla nya personbilar som såldes i Sverige 2019 tankas fortfarande

mateffekter. Trafiksystemet måste omedelbart börja ställas om, samtidigt som det tar lång tid att bygga järnvägar och ersätta en personbilsflotta som i alla avseenden är fel: för många och tunga fordon, felaktiga framdrivningssystem. Snabbast effekt ger klimatvänliga buss-system.

Den gravt oljeberoende ”mobiliteten”, som är den kapitalistiska globaliseringens spegelbild under efterkrigstidens ”stora acceleration”, tror Laestadius blir den svåraste nöten att knäcka. Transportsektorn svarar för 36 procent av världens samlade energiförbrukning, enbart personbilarna för 21 procent. Bara lastbilstransporterna förbrukar lika mycket olja som den globala industrisektorn och står för 40 procent av den ökade oljeanvändningen.

Boken argumenterar övertygande för att biobränsle i SUV:ens, flygplanets, lastbilens och roll-on-fartygets tankar inte ens i skogsrika Sverige

kan vara en ”quick fix”. Istället krävs en snabb och storskalig omställning mellan trafikslagen med sju procent årligen minskade transporter, samtidigt som bensin och diesel på kortast möjliga tid måste bytas ut till el, vätgas och vätgasberikad bioenergi.

Laestadius ger också ett viktigt bidrag till diskussionen om en Green New Deal, som han både välkomnar och problematiserar. De gigantiska investeringar som krävs i förnybara energisystem, energieffektiviseringar och nya systemlösningar väcker, inte minst under pandemins lågkonjunktur, förhoppningar om gröna jobb genom ”grön tillväxt”. Problemet är bara att även de gröna investeringarna själva släpper ut koldioxid.

Boken redovisar ett räkneexempel som tyder på att ett grönt infrastrukturprogram, som under tio år ökar den svenska investeringsvolymen med 10 procent, till en början kan höja utsläppen inom landet

med sju procent. Detta måste därför kompenseras med att övriga verksamheter drar ned sina utsläpp med 14 procent per år!

Omställningen kräver tvåsiffriga tillväxttal årligen för förnybara system. Men att det inte räcker med att expandera oss ur samhällets fossila inlåsning ser Laestadius som sitt viktigaste budskap. Med spärrad stil understryker han att det krävs ”omedelbara och omfattande utfas­ ningar av svarta och bruna aktiviteter för att skapa utrymme för en grön expansion”. Vi kan inte gasa oss in i ett fossilfritt samhälle utan att resolut avveckla det fossilbaserade och miljöförstörande samtidigt som vi bygger upp det fossilfria och uthålliga.

Då de resurser som tas från ”planetkapitalet” i framtiden måste räknas med negativa förtecken som konsumtion varnar Laestadius också för att en storskalig låne-

KULTUR / INRIKES

22 APRIL 2021 # 1 448

finansiering kanske inte som förr kommer att kunna betalas med framtida tillväxt.

Foto: Natalia Medina

finns kopplar han till den möjlighet som Greta Thunberg visat om att de ungas proteströrelse kan bana väg för positiva initiativ och allianser.

I en filosofisk essä om klimatkrisen, friheten och liberalismen konstaterar Laestadius att den liberala världsordningen i nyliberal tappning har krackelerat även utan klimatkrisen med klassklyftor som före första världskriget och en liberal demokrati på tillbakagång.

Klimatfrågan aktualiserar frågan om hur stora inskränkningar av individers frihet som kan accepteras som legitima i en sorts motbok för koldioxidutsläpp.

Redan antika filosofer som Epiktetos och Aristoteles förstod att friheten måste bygga på en insikt och kunskap om vad som är möjligt inom de gränser som naturen medger under samtidens vetenskap och teknologi. Ingen, vare sig de superrika eller ens måttligt rika, har rätt att gå före andra andra vare sig i pandemins vaccinationskö eller i utsläppskön.

Att vi inte kan flyga som fåglarna är ingen frihetsfråga och kan som Ikaros exempel visade sig sluta med att vi störtar. Att människor under pandemin inte har kunnat ta flyget till Malaga som innan har motvilligt accepterats.

Företags och individers frihet måste även med hänsyn till en ”finit planet” balanseras av en kraftfull politik. ”Staten behöver återupprättas efter den extrema obalans som skapats av den nyliberala våg som surfat på den stora accelerationen”. ”Vi är inte naturens herre”, konstaterar Laestadius och menar att detta måste innebära en ”lagom frihet”, ”under restriktion”.

Engels formulerade det bättre som att vi måste förstå att vi inte ”behärskar naturen som en erövrare”, utan måste lära känna dess lagar och använda dem på rätt sätt. Och

som Marx förklarade är uppgiften att överlämna jorden i bättre skick till kommande generationer.

Att den tygellösa livsstil som tills nyligen endast var förunnat samhällets superrika överklass inte kan upprätthållas betyder inte att vi måste klä oss i säck och aska. Som Laestadius själv är inne på betyder det istället att vi måste utveckla välfärden längs nya och annorlunda banor, även om de prylar som många omger sig med väger mindre.

Men ett fossilfritt samhälle som sätter en utveckling av utbildning, vård, mänsklig gemenskap, kultur och omsorgen om människor och natur före materiella prylar måste för att vinna folkligt stöd bygga på en jämlik omställning. Då är det först och främst kapitalismens kortsiktiga vinstintressen som måste ersättas och de rikas excesser som måste begränsas.

Som boken påpekar kan ett tågresande som tar över flygets och bilens roll ”utveckla tilltalande former för att äta, sova, arbeta och njuta under det dygn som en framtida tågresa kan ta mellan Stockholm och Barcelona”.

Vissa nödvändiga klimatåtgärder kan kanske genomdrivas när kapitalismen som ett utslag av ren självbevarelsedrift återupptäcker sitt behov av statligt stöd eller under ett massivt folkligt tryck.

Men att fullt ut genomdriva en så genomgripande förändring som Laestadius har insett nödvändigheten av kan omöjligen förenas med och demokratiskt kontrolleras i ett kapitalistiskt system som bygger på en konkurrensdriven vinstjakt och privat äganderätt till banker och storföretag. ■

Författare: Staffan Laestadius Förlag: Verbal förlag Utgivningsår: 2021 Antal sidor: 312

I ungdomarnas klimatkamp ser Laestadius en strimma av hopp för positiva initiativ och allianser för förändring.

Allt fler antidepressiva skrivs ut, särskilt till flickor och unga kvinnor.

Varför skrivs allt

fler antidepressiva

läkemedel ut?

A

llt fler barn och unga vuxna söker hjälp för psykiska besvär, vilket har lett till att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat flera år i rad. Uttagen är dubbelt så höga bland flickor och unga kvinnor än bland pojkar och unga män, visar en rapport från Socialstyrelsen. År 2019 var det cirka 10 procent av alla kvinnor mellan 18 och 24 år som någon gång hade använt antidepressiva medel. För män var det cirka 5 procent. Även i åldersgruppen 10-17 år var det ungefär dubbelt så många flickor som pojkar som fick recept utskrivet. Bland små barn 5-9 år var fler pojkar än flickor berörda.

Vad beror ökningen och könsskillnaden på? Om vi börjar med de yngsta förklaras det med att pojkar i större utsträckning än flickor diagnostiseras med ADHD och autism. Om dessa tillstånd ökat eller inte är osäkert. Sant är att de uppmärksammas allt mer.

Längre upp i åldrarna får flickor ofta diagnosen depression. De drabbas också oftare av bland annat ätstörningar. År 2018 var det cirka 1 av 100 barn som fick antidepressiva läkemedel. Sedan 2014 har det skett en kraftig ökning, för flickor med knappt 60 procent och för pojkar med drygt 40 procent.

Enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, är det troligt att om fler unga fick psykologisk behandling skulle förmodligen läkemedelsbehandlingen kunna minska. Psykologisk behandling är dock kortsiktigt kostsammare.

Hur kan det komma sig att utskrivningen av antidepressiva medel har ökat så mycket bland unga och speciellt bland

Foto: Sofia Alejandra / Pexels

I den faktaspäckade boken försöker han också göra den sorts enorma omställning som krävs begriplig med förslag på ett drygt 30-tal symboliskt viktiga ”byggklossar”. Bland dessa listas en ”grön urbanisering” med ett tätare bostadsbyggande nära naturen och ändå nära staden; reducering av antalet personbilar från fem till en miljon med eldrift, tillsammans med en satsning på elbussar på elvägar, minibilar och laddstationer, cykeltrafik och elcyklar; e-handel och återupprättade stadskärnor tillsammans med nedlagda köpcentra i städernas periferi; halvering av det kommersiella flyget och nedläggning av Bromma flygplats som ersätts av Sveriges största trästad; utbyggt snabbtågsnät och ett järnvägsbygge Oslo-Stockholm som pilotprojekt.

Andra förslag är en snabb utbyggnad av elnätet och av vindkraften till tysk nivå; vätgas som ny generell teknologi för stål och cementindustri med mera i en storskalig statlig teknikpolitik; halverat nötköttsätande, och så vidare.

Han föreslår också att en skarp skatteväxling som bestraffar alla former av fossilanvändning för att få folkligt stöd måste kopplas till en omfattande jämlikhetspolitik. Han drar sig inte heller för att föreslå en storskalig immigration till hela Norden från klimathärjade områden och en biståndspolitik med fokus på skogsplanteringar och uthålliga system.

Laestadius knyter inga förhoppningar alls till de internationella klimatförhandlingar som kollapsat och reser i stället krav på att EU och världshandelsorganisationen WTO inte ska tillåtas använda konkurrensregler för att hindra statliga subventioner och politiska lösningar. Den strimma av hopp som ändå

13

flickor? Bland orsaker till psykiska besvär kan nämnas sexuella övergrepp, social eller ekonomisk utsatthet, familjekonflikter, överkrav i skolan samt misslyckanden i skola eller på fritiden. Det finns fler faktorer, men låt oss titta på dessa.

Social eller ekonomisk utsatthet kan orsaka familjekonflikter.

Om vi minskar den sociala eller ekonomiska utsattheten bör vi kunna reducera dessa. Överkrav i skolan och därmed sammanhängande känslor av misslyckanden är ett problem som mest associeras med flickor. Överkrav inom fritiden diskuteras inte lika ofta.

Inom ungdomsidrotten diskuteras tidiga elitsatsningar och därmed möjlig tidig utslagning.

Där bör pojkar drabbas i lika stor utsträckning som flickor.

För flickor tillkommer också utseendefixering. Både pojkar och flickor drabbas av dagens modeoch prylfixering. Den sätter också press på fattiga familjer. Sammantaget har vi ett samhälle som till viss del framkallar psykisk ohälsa.

Eftersom social eller ekonomisk utsatthet bidrar till psykisk ohälsa krävs ett jämlikare samhälle. Det krävs också ett annat skolsystem, där det istället för konstanta nedskärningar och ”effektiviseringar” blir stora resurstillskott för att minska klasstorlekarna, låta lärare vara lärare och till mer kringpersonal, med mera. På så vis skulle betygsstressen minska, eftersom elevernas möjligheter till en aktiv och bra inlärning skulle öka.

I grund och botten behöver vi ett mer jämlikt samhälle för att motverka ökade klyftor och psykisk ohälsa – och vi behöver det nu! ■ Sigbritt Herbert

INRIKES

22 APRIL 2021 # 1 448

14

Slut upp mot ”hälsoscheman” 29/4

Den 29 april planeras protester runt om i landet mot de så kallade hälsoscheman som många kommuner planerar att införa för personalen som arbetar inom äldrevården. Vissa kommuner har redan infört dessa nya scheman trots motstånd från de anställda och även från fackförbundet Kommunal.

fortsätta nedskärningarna inom välfärden och att spara pengar för kommunerna på de anställdas och vårdtagarnas bekostnad.

ANDERS WEMMERT offensiv@socialisterna.org

Foto: Mikael Gustavsen

D

e orter som hittills har bestämt att anordna protester eller planerar att göra det är Lund, Malmö, Ystad, Halmstad, Bromölla, Trollhättan och Sveg.

I Lund kommer man att ordna en coronasäker manifestation utanför kommunhuset samtidigt som kommunfullmäktige har sammanträde där frågan om hälsoscheman kommer upp.

Den styrande borgerliga alliansen i Lunds kommun är fast beslutna att införa hälsoscheman, trots protesterna.

De har ”erbjudit” nattpersonalen på de olika vårdboendena i kommunen att acceptera ett så kallat omplaceringserbjudande som i praktiken är ett hot om uppsägning om man inte accepterar. Inför dessa hot har 118 av 120 anställda skrivit på.

Detta har man gjort av ekonomiska skäl; man har en familj att försörja, en hyra som ska betalas och

Missnöjet kokar över och blir till protester i minst sju kommuner den 29 april.

andra utgifter som inte kan negligeras. Resultatet av detta hot har blivit att fler och fler anställda säger upp sig eftersom man inte orkar längre.

Yrkeskompetens och yrkeserfarenheter går förlorade. Detta bryr sig de styrande inte om. Hälsoscheman ska tydligen införas till vilket pris som helst.

Facebookgruppen ”Hälsoschema – Nej Tack!” som startades i Lund i maj/juni förra året av tre anställda

inom kommunens äldreomsorg har nu över 10 000 medlemmar över hela landet. ”Hälsosamma Scheman”, eller så kallade ”hållbara scheman”, innebär bland annat att nattpassen kortas, med hänvisning till att långa nattpass inte är hälsosamma. I verkligheten innebär det att de anställda måste jobba fler pass för att få ihop sina timmar.

Det innebär också att nattpersonalen tvingas arbeta kvällspass

utan ob-ersättning, samt även dagtid. Detta gör att sammanhängande vila splittras upp och att personalen tvingas arbeta mera för att få ihop till sin heltidslön. Hälsoscheman innebär alltså i praktiken en lönesänkning.

Arbetsbördan kommer att öka ytterligare med hälsosamma scheman för de som arbetar inom vårdoch äldreomsorg, då arbetsmiljön försämras.

Samtidigt är detta ett sätt att

Kampen om Sápmis skogar går vidare Foto: Raymond Stokki

Skogarna måste skyddas, inte minst för klimatets skull.

K

ampanjen #standwithluoktamávas drevs i höstas, där Luokta-Mávas sameby protesterade mot statliga Sveaskogs avverkningsplaner inom delar av samebyns renbetesland. Avverkningarna stoppades tillfälligt och Sveaskogs vd tvingades avgå. Även Maskaure sameby lyckades med att få Sveaskog att stoppa planerade avverkningar.

Men planerna om avverkning finns kvar och allt mer kritik reser sig mot skogsbolagens kalavverkningar.

Klimatrörelsen, renskötare och forskarvärlden enas till stor del i fråga om skogen. Det boreala skogsbältet eller planetens gröna krona får allt fler röster.

Media och forskare diskuterar nu om bland annat vikten av skogens möjligheter att binda upp koldioxid. DN har haft artikelserie om skogen och Aftonbladet en artikel där Britta-Stina Sjaggo och Sofia Jannok från Luokta-Mávas berättar om skogsbruket och renskötseln.

En alarmerande rapport i Science Advances talar om att skogarna idag börjar förlora sin förmåga att binda koldioxid i samma utsträckning som förr och att om bara något decennium kan skogarna ha passerat en gräns där de faktiskt släpper ut mer koldioxid än de binder upp.

Och enligt SLU:s artdatabank är det 1 400 rödlistade arter i Sverige som påverkas negativt av avverkning av skogarna.

Skogsindustrin påverkar idag renskötseln oerhört negativt; det handlar både om klimatpåverkan och sociala förändringar. Sen i höstas har en stor del av kampen handlat om motståndet till avverkningar och framför allt kalavverkningarna.

Men frågan är större och bredare än så, allt ifrån kapitalismens ständiga jakt på vinster till ett nykolonialt utrotande av ett kulturuttryck från urfolket samer.

Sveaskog förvaltar 14 procent av Sveriges skogar, varav 95 procent ligger på renbetesmarker. Renar är beroende av bete av lavar, först och främst marklav och i andra hand eller i nödfall hänglav. Gamla skogar eller urskog, som är skogar opåverkade av människan, har en enorm artrikedom och där växer hänglav.

Tallar behöver leva i minst 100 år för att få hänglavar, och marklavar påverkas av hur skogsbruket bedrivs.

Sedan 1950-talet har marklavsbetet minskat med 70 procent på grund av kalhuggning. Marklavar påverkas även av skogsplantage av exempelvis snabbväxande Contortatall som dels planterats tätt samt täcker marken med barr.

Många renskötare vittnar om en bristande tro på att kommande generationer kommer att kunna fortsätta med att bedriva renskötsel;

Detta har nu anmälts till prövning enligt arbetsmiljölagen, en 6:6:a-anmälan. Man vill få det prövat om de eventuellt bryter mot arbetsmiljölagen.

Kommunal har fått igenom en generell arbetstidsförkortning för de som arbetar natt i senaste avtalet.

Detta har arbetsgivarna utnyttjat så att det räcker med att personalen arbetar en timme på kvällspass för att arbetstidsförkortningen inte ska gälla. Så lyckas arbetsgivarna kringgå avtalet.

Gruppen ”Hälsoschema – Nej Tack” har nu kontaktat Undersköterskeupproret för att utbyta erfarenheter och bredda stödet för sin kamp.

Detta är rätt väg att gå.

Det går att vinna kampen mot hälsoscheman, om protesterna sprids över hela landet och fler anställda inom hälso- och sjukvården mobiliseras. Fackförbundet Kommunal måste gå från ord till handling och mobilisera sina medlemmar mot hälsoscheman och mot nedskärningarna i vården.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv stödjer undersköterskornas kamp mot hälsoscheman.

•N ej till hälsoscheman.

• I nga uppsägningar.

• S toppa nedskärningarna inom hälso- och sjukvården. ■ dels på grund av klimatförändringar, dels på grund av alla de exploateringar av marker som sker från skogs- och gruvindustrin, men även vindkraftsbyggen. Historiskt har även vattenkraftsutbyggnaden påverkat det samiska samhället.

Kortsiktiga vinster går före kultur och klimat under kapitalismen. Det är endast sex procent av brukad skog i Sverige som har något formellt skydd och bara 14 procent av produktiv skog som aldrig har kalavverkats. Människors och miljöns behov måste helt enkelt gå före girighet.

Innan Sveaskog stoppade avverkningarna på Luokta-Mávas betesmarker förberedde sig folk på fysiska blockader av skogsmaskiner. Men Sveaskog äger inte all skog: i många fall där samebyar motsagt sig avverkningar under samrådsmöten har Sveaskog istället sålt ut skogen till privata aktörer som sedan avverkat skogen utan samebyarnas kännedom.

Bolagen kommer att fortsätta avverka. Därför måste kampen fortsätta. Och urfolksrätt kräver solidaritet från andra sociala rörelser. Klimatet är hotat, hela planeten är hotad och det innebär allas vår existens – därför är det i allas vårt intresse att resa motstånd. ■ Raymond Stokki

Boden:

Apartheids avskaffande och dagens kamp i Sydafrika Tid: Tisdag den 27 april kl 18.30.

Plats: Digitalt via zoom.

För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Apartheids avskaffande och dagens kamp i Sydafrika Tid: Tisdag den 27 april kl 18.30.

Plats: Partilokalen + digitalt.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Tid: Onsdag den 28 april kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Mellansverige:

Debatten inom ISA Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 26 april kl 19.00.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Göteborg:

Angered Tid: Onsdag den 28 april kl 18.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Hammarkullen Tid: Torsdag den 29 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Kortedala/Bergsjön Tid: Fredag den 30 mars kl 10.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Rannebergen Tid: Fredag den 30 mars kl 20.00.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-501 21 37.

Ditt stöd gör skillnad

M

ed 5 312 kronor ligger partiföreningarna i Stockholm i täten med 22 procent av det regionala målet. De följs av Norrbotten med 1 108 kronor, 13 procent av sitt mål. Totalt har 7 350 kronor samlats in hittills under april månad.

Fokuset förra veckan var förstås på helgens riksomfattande protestdag mot marknadshyror. Med 155 manifestationer runt om landet var dagen ett riktigt startskott på kampen mot de kommande attackerna på rätten till en bostad (läs mer på sid 3).

Manifestationerna har självklart varit coronasäkra med ett begränsat antal deltagande.

Det är dock något som tyvärr fortsatt påverkar vårt ekonomiarbete. Med nästan 43 000 kronor kvar till målet behöver vi så mycket stöd som möjligt. Oavsett om det är tio kronor eller 1 000 kronor gör det stor skillnad.

Swisha ditt bidrag till 123-240 32 85 eller gör in en insättning på PlusGiro 87 96 49-2.

Tack! ■

Syd:

Debatten inom ISA Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 26 april kl 19.00.

Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Umeå:

Socialism & funktionsvariation Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 27 april kl 18.30.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-509 06 84.

För info: 079-340 59 97.

Sthlm Norra Tid: Onsdag den 28 april kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

För info: 072-736 14 69.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Karlskoga: Borås:

För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Sthlm Sydost Torsdag den 29 april kl 18.30.

Plats: Digitalt.

För mer info: 073-509 06 84.

Haninge:

Tid: Torsdag den 29 april kl 18.15.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 072-524 42 95.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-

platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

BRÄNNANDE

22 APRIL 2021 # 1 448

Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att mellan 30 procent och 60 procent av alla kvinnor någon gång i sin livstid blir utsatt för fysiska och/eller sexuella övergrepp. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i Sverige beräknar att 80 procent av våld mot kvinnor i Sverige aldrig polisanmäls. Polisen har satsat 300 miljoner kronor varje år på utbildning, på bättre utredningar, bättre samarbete, ökat stöd och status för de poliser som arbetar med mäns våld mot kvinnor.

En av de många protester som Rättvisepartiet Socalisterna varit med att anordna mot mäns dödliga våld mot kvinnor.

Fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld och förtryck, en man som blir allt mer kontrollerande, där kvinnors liv och handlingsfrihet krymper. Männens handlingar förklaras med ”svartsjuka” eller att kvinnan valt att separera.

Kvinnor gör motstånd. De larmar, de lämnar, de har gjort allt för att skydda sig och sina barn. Ändå mördas kvinnor av män som hatar dem. ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

P

olisen kallade dessa mord ”familjetragedier” fram till nyligen. 2020 ansöktes om 10 391 kontaktförbud, men bara var fjärde, 2 921, beviljades, enligt statistik från Åklagarmyndigheten.

I ett vanligt kontaktförbud får man inte besöka, kontakta eller följa efter; i ett utvidgat får inte mannen (som det oftast rör) vara i närheten av bostad eller arbetsplats – det utfärdades bara 27 sådana 2020.

Kvinnor riskerar att möta sin

förövare när de handlar eller i lekparken med barnen. Efter att fem kvinnor har mördats på några få veckor ställer nu allt fler krav på att förövarnas liv ska begränsas, inte kvinnornas; fler borde dömas till att ha fotboja och straffen måste bli hårdare.

I tidningen står om en 18-årig kvinna som dödas av en man hon har en ”romantisk relation” till. Han dödade henne hemma, i radhuset i Älta. I Alvesta mördas en kvinna

våld mot kvinnor existerar på helt egna villkor.

Nationella centret för kvinnofrid (NCK) i Uppsala beräknar att minst hälften av alla morden har föregåtts av anmälan till polis. Förövaren är känd av polis och andra myndigheter, och kan till och med ha sökt vård och hjälp.

År 2000-2019 dödades i snitt 16 kvinnor per år av sin partner eller ex-partner, enligt Aftonbladet. För en kvinna är hennes egen säng den farligaste platsen att vistas i. Alltför ofta glöms barnen bort och pappan har kunnat behålla vårdnad om dem, trots att han dömts för mord på deras mamma. Något som ju är absurt och drabbar barnen hårt.

Pandemin är global och coronaviruset har förvärrat situationen på många sätt; våldet har ökat och hjälptelefoner och jourer dignar.

Men den pandemi som är mäns

I Sverige finns antagna jämställdhetsmål och nummer 6 är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. År 1998 infördes brottet Grov kvinnofridskränkning som en del av Kvinnofridsreformen, där flera brott läggs samman och kan leda till fängelse. Det var en unik åtgärd, men nu behöver straffet höjas så att förövaren arresteras direkt. Alla brott mot besöksförbud måste direkt leda till fängelse. Kunskap och medvetenhet om att kvinnor mördas på grund av att de är kvinnor, Femicid, behöver genomsyra hela samhället.

Regeringen kallar nu till runda bords-samtal där de vill bjuda in myndigheter och kvinnoorganisationer för att ta fram åtgärdsförslag. Men det kommer inte ändra systemet som förtrycker kvinnor. Det räcker inte att peka ut de hemska symptomen, utan det systematiska förtrycket måste väck. Det omfattar det ekonomiska systemet. Välfärden måste komma först, kvinnor ha samma ekonomi som män, och klass- och könsklyftor avvecklas. Det krävs jämlikhet, jämställdhet. Det systematiska förtrycket på alla nivåer är det som leder till dödligt våld.

Kvinnojourer behöver permanenta statsbidrag. Se till att skyddat boende och traumabehandling finns i hela landet.

Det behöver byggas upp en rörelse som tar kamp mot Metoo-backlashen, som spär på kvinnohatet och de patriarkala attityderna – en rörelse mot klassamhället, kapitalism och alla förtryck. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Kristofer Lundberg

Gå med i

nära järnvägsstationen. Hennes tonårsdotter är på väg att besöka henne.

Aline var undersköterska på ett äldreboende. En man hon är vän med misshandlar henne inför vittnen som larmar polisen, men han hinner gå hem, hämta en kniv, komma tillbaka och attackera henne igen. Det hände den 17 april.

Foto: Natalia Medina

Dödsorsak: Kvinna

Ändå mördades fem kvinnor i Sverige de senaste tre veckorna, två i Stockholm. Män använder grovt, dödligt våld mot kvinnor de är tillsammans med eller har haft en relation till. I alltför många fall blir det en liten notis i tidningen, lite skvaller på Flashback och beslutsfattare som säger ”Aldrig mer”.

I regeringens senaste förslag till vårbudget 2021 finns inte mycket som skulle behövas i kampen för att kvinnors liv ska bli lika mycket värda som mäns. Kvinnojourerna och Tjejjourerna får kämpa för sin existens i varje kommun.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.