Offensiv 1453

27 maj 2021 / # 1 453 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

socialisterna.org

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

3-5 juni: Slut upp i

KAMPANJ

protesterna mot

marknadshyra

LAS-uppgörelsen – ett historiskt svek

13 2 5

”Hälsoscheman” – storvinst för privata

Foto: Mattias Bernhardsson

– Läs mer på sid 3

Kvinnor döms för förtal – förövarna frias Samtliga kvinnor som åtalats för förtal i samband med Metoo har fällts. Men männen, förövarna, får breda ut sig.

Mäns våld mot kvinnor handlar om kontrollen över kvinnan och kvinnans kropp, som såväl

utnyttjar som cementerar det existerande kvinnoförtrycket.

Därför måste kampen mot sexismen och allt kvinnoförtryck länkas samman med kampen mot högerpolitik och kapitalism.

– läs mer på sid 6 och 7

16

Anmäl dig till årets sommarläger

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Akut behov av ett välfärdslyft

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

27 MAJ 2021 # 1 453

2

RAKA VÄGEN TILL PRISHÖJNINGAR

E

T

rots ett rekordöverskott i kommunsektorn (kommuner och regioner) förra året på nästan 55 miljarder kronor och årets beräknade överskott på omkring 24 miljarder fortsätter nedskärningarna i vården, skolan och omsorgen. Överskottet beror främst på tillfälligt ökade statsbidrag under pandemikrisen, men ”på sikt faller nivån på statsbidragen och den ekonomiska utmaning som noterats under många år blir allt tydligare”, skriver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i sin senaste ekonomirapport och rekommenderar fortsatt åtstramning eftersom ”stora överskott riskerar att driva upp förväntningarna på verksamheterna i välfärden på en nivå som inte är långsiktigt hållbar.” Inget ska alltå göras för att svara upp mot de växande behoven, utan välfärden förblir underfinansierad.

Behovet av ett välfärdslyft är akut.

Eller som den statliga Coronakommissionen skriver i sitt delbetänkande om äldreomsorgen: ”Äldreomsorgens strukturella och sedan länge välkända problem måste åtgärdas. Det är nödvändigt att höja ambitionsnivån och att höja statusen på och attraktionskraften i omsorgsyrkena för att kunna ge vård och omsorg av god kvalitet under en sådan kris som pandemin.”

Men även inom äldreomsorgen

fortsätter neddragningarna och mitt under pandemikrisen beslutade högerstyret i Huddinge kommun att lägga ned all kommunal hemtjänst, vilket dock åtminstone tillfälligt stoppades efter att Förvaltningsrätten uttalat att beslutet stred mot kommunallagen. Även om kommunbudgetarna under lång tid har visat stora överskott, som exempelvis Örebro kommun där S, C och KD styr, har kommunen konsekvent dragit ner på pengarna till såväl grund- som gymnasieskolan under 2017-2020, enligt tidningen Skolvärlden.

Skola, vård och omsorg förblir underfinansierad.

Landets regioner gjorde sitt bästa resultat någonsin ifjol, totalt 19 miljarder plus. Det blev även överskott i Region Västernorrland, men svångremmen dras ändå åt runt länets svältfödda vård. Bland annat försvinner ytterligare vårdplatser vid de sjukhus som finns kvar.

I Region Stockholm bantas kvinnokliniken på Södersjukhuset samtidigt som regionen redovisar ett överskott på drygt 5 miljarder, som självfalllet borde gå till att betala av den växande vårdskulden samt till kollektivtrafiken.

Regeringen tvingades av krisen att under galgen slänga alla nylibe-

rala budgetregler överbord, men i kommuner och regioner finns de kvar. Dessa förödande budgetregler och marknadsstyrningens godtyckliga, otillräckliga budgetramar måste omedelbart skrotas. Samtidigt behövs höjda statsbidrag, med extra kompensation till gles- och landsbygdskommuner och att privatiserad välfärd återtas.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder kronor. För 200 000 nya välfärdsjobb. Omedelbart stopp för alla nedskärningar. Återta privatiserad verksamhet.

• Välfärd och kollektivtrafik ska drivas i offentlig regi utan vinstsyfte och styras demokratiskt.

• Förkorta arbetstiden och bort med de otrygga jobben. Facklig vetorätt mot varsel och organisationsförändringar.

• Ta tillbaka alla de skattegåvor som har getts till rika och börsbolag. Avskaffa RUT. Höj skatten på kapital och återinför beskattningen på arv, förmögenheter och fastigheter. Höjda bolagsskatter.

• Förstatliga storföretag och banker under de anställdas demokratiska kontroll och styre. För en demokratisk planerad ekonomi i enlighet med behov och i samklang med naturen. ■

Foto: Torkel Ekqvist / Fotogruppen Södersjukhuset

AKUT BEHOV AV VÄLFÄRDSLYFT

n bred och ny väg mot ökade priser öppnades när den av Moderaterna ledda Alliansregeringen privatiserade Bilprovningen (avregleringen av bilbesiktningsmarknaden) år 2010. Redan tidigt stod det klart att det bara blev dyrare och krångligare att besikta bilen. ”Skatteparadis nästa för Bilprovningen”, skrev Svenska Dagbladet år 2012 när det uppdagades att ett av de privata bolag som tagit över delvis ägdes av ett holdingbolag som placerats i Cypern av skattesmitarskäl.

Det enda som egentligen hände var att priserna steg när vinsthungrande bolag tog över, vilket var precis motsatt vad Alliansen lovade år 2010. Besiktningsstationer har visserligen blivit fler i storstäderna, men var mindre än tidigare och antalet besiktningstekniker har minskat.

I

slutet av april detta år lade Riksrevisionen fram sin granskning av vad som hade hänt sedan privatiseringen. Slutsatsen var att priserna under perioden 2010-2019 ökat kraftigt – mycket, mycket mer än övriga priser. Enligt Riksrevisionen hade priserna ökat med 59 procent mellan 2010 och 2019; övriga priser (konsumentprisindex, KPI) hade i snitt ökat med 10 procent under samma period.

Med andra ord har privatiseringen inneburit att den bilbesiktning som år 2010 kostade 300 kronor i snitt nu kostar strax under 500 kronor. Men de finns också de som får betala närmare 700 kronor för en helt vanlig besiktning. Och tillgängligheten har enbart blivit bättre för de som bor i storstäderna. ”I Sollefteå, Kiruna, Bengtsfors, Dals-Ed, Åsele och många fler är ökningen av stationer noll (0). Det enda som ökat är priserna”, skriver Dagens Nyheters Jonas Fröberg den 22 maj i en kommentar till Riksrevisionens granskning och tillägger: ”Jag söker en besiktningstid för min bruksbil i Sollefteå och Kiruna, där man bara kan välja Opus (ett privat bilbesiktningsbolag som ägs av riskkapitalister), och märker då ännu en ny aspekt: Det är dyrare än i storstäderna. I Sollefteå och Kiruna kostar det 549 kronor för en normal kontrollbesiktning. I Stockholmsområdet (Stockholm/Akalla och Täby) var det en hundralapp billigare och i Malmö (Malmö Borrgatan) 150 kronor billigare i samma besiktningskedja. I det vidsträckta Bengtsfors Dals-Ed är man utlämnad åt bolaget besikta.se som tar 669 kronor för en besiktning.”

Det ”marknaden” skapade var nya och dyrare monopol.

• Återförstatliga Bilprovningen. ■

Sjuksköterskorna på centralintensiven på Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg är tröttare än någonsin och flera av de mest erfarna funderar på att sluta när ännu ett semesterlöfte verkar svikas. Underskottet på 20-30 iva-sjuksköterskor redan innan pandemin underlättar inte (skärmklipp vårdfokus.se 25/5).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

27 MAJ 2021 # 1 453

3

Skrota marknadshyra: protestera 3-5 juni Kampanjen Nej till marknadshyra växer, och frågan blir allt mer uppmärksammad av riksmedia. Med folkremiss och nya protester hoppas kampanjen i Stockholm kunna skapa än mer press på regeringen att skrota förslaget om fri hyressättning (marknadshyra), vars utredning ska presenteras nästa vecka.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

M

en när kampanjen Nej till marknadshyra försöker reda ut vilken dag som utredningen egentligen presenteras blir det locket på. Ingen från Justitiedepartementet vill svara på om det blir den 31 maj (som DN hävdar) eller den 4 juni, som de tidigare har angett.

Men de protester som har planerats i Stockholm till den 4 juni kl 16.00 på Sergels torg kommer ändå att bli av, liksom de lokala protesterna runtom i regionen dagen

i hela landet som ett omedelbart svar på utredningens resultat.

På det senaste samordningsmötet för Nej till marknadshyra i Stockholm föreslogs det även att ta fram en ”folkets remiss” som ett svar på den remisstid som är från dess att utredningen presenteras och tre månader framåt.

Det sammanfaller påpassligt nog ungefär med riksdagens öppnande i början av september. Därmed är det allra troligast att det kallas till nya, stora protester med anledning av det.

Nu fortsätter vi att bygga, mobilisera, organisera och sprida kampanjen för att stoppa marknadshyra. efter. Vi hoppas att restriktionerna lättar som det har aviserats till den 4 juni och att vi kan vara åtminstone 100 deltagare, som föreslås bli maxgränsen för demonstrationer.

Den 3-5 juni är det på olika sätt och former protester runt om

Att pressen växer är det ingen tvekan om. Till och med Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder har nu uppmanat Vänsterpartiet att göra verklighet av sitt hot om att fälla S-regeringen om förslaget föreslås bli verklighet.

Nästa vecka blir det nya protester i hela landet när utredningens förslag om fri hyressättning i nyproduktion presenteras.

Det hade troligtvis inte hänt om det inte vore för den enorma opinion som kampanjen Nej till marknadshyra har lyckats skapa och bygga upp runtom i hela landet, med höjdpunkten hittills den 18 april med 155 protester i hela landet.

Nu fortsätter vi att bygga, mobilisera, organisera och sprida kampanjen för att nå vårt slutmål: att stoppa marknadshyra. Nästa stormöte för kampanjen på riksplan blir torsdag den 27 maj, samma dag som Offensiv kommer ut.

Framöver behöver rörelser som Nej till marknadshyra kroka arm med andra sociala rörelser mot januariavtalets chockdoktrin och attacker, som kan lägga grunden till en ny, generell rörelse mot all högerpolitik och misären den innebär. ■

Josef Esberg har varit på plats i kampen mot Sveaskogs avverkningar.

”Vi har en chans om vi tar kampen” Josef deltog i #skogsupprorets protester och blockad mot Sveaskogs skogsskövling i Juoksuvaara och Paharova i Norrbotten. Här sammanfattar han vad han anser pågår.

Ett hållbart skogsbruk kräver att kapitalismen avskaffas: om du vill gå med i kampen, kontakta Rättvisepartiet Socialisterna! Mejla till rs@socialisterna.org.

JOSEF ESBERG

offensiv@socialisterna.org

E

n klok man sa en gång att det är viktigt att kalla saker och ting vid sitt rätta namn.

Det vi ser här bakom mig är kolonialism, stöld, rovdrift, utrotning, markförstöring och vattenförstörande verksamhet, vilket dessutom bidrar till en ökad växthuseffekt.

Det finns knappast behov hos oss människor att bedriva den-

na form av skogsbruk. Det är en osund hunger och törst hos skogsägare, enskilda bolag – statliga eller icke statliga – att göra vinst, en vinst som inte gagnar någon i längden, den är kortsiktig.

Några få personer gör sig stora vinster i form av höga löner och bonusar. I ett längre perspektiv blir kostnaden av detta förödande.

Det skogsindustrin nu massavverkar våra skogar, oavsett om avverkningen pågår i Brasilien, Nigeria, Borneo, Ecuador, Kongo, Tanzania, Kenya, Myanmar, Sverige – ja, när människan, eller rättare sagt det kapitalistiska systemet, skövlar och tränger undan naturen med dess bio­diversitet, det kan bara sammanfattas med ett enda ord: girighet.

Morgondagens människa kommer att sörja och sörja djupt över vad de aldrig fick ta del av, om ”vi” fortsätter på denna bana. För hur kan de döma de som redan är döda annat än med avsky och sorg?

Vi har fortfarande en chans att bryta mot den förhärskande idén om kapitalet framför allt, om vi tar kampen. ■ Vid Kalix älv 2021

Efter den fantastiska protestdagen den 18 april på 155 platser landet runt (se bildkollage) har kampanjen Nej till marknadshyra fortsatt att bygga rörelsen stark. Den 27 maj är nästa stormöte, där vi snackar ihop oss inför de protester som kommer att anordnas i samband med att regeringen presenterar sin utredning om marknadshyror den 3-5 juni. Den mäktiga gräsrotskampanjen växer och blir bara större och större!

KOM MED du också!

INFO raddahyresratterna.se MEJLA nejtillmarknadshyra@gmail.com

KRÖNIKA / INRIKES 4

27 MAJ 2021 # 1 453

: a k i n ö r KLyssna på Luleå kommun skänker ” a, inte lärarnalerna” 80 miljoner till Rikshem? iber L

N

Hösten 2015 beslutade Socialdemokraterna i Luleå, med stöd av hela borgerligheten, att sälja 1 500 lägenheter till fastighetsbolaget Rikshem. Som ursäkt för affären angavs att Rikshem åtagit sig att bygga 560 nya lägenheter inom sju år. Rikshem är dock långt ifrån att nå det löftet, och trots att Luleå har rätt att kräva ett mångmiljonvite verkar det inte finnas några sådana planer.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

ämn Pisa och skolpolitiker, speciellt borgerliga, får stora skälvan. Sverige måste ligga högt på Pisarankingen annars är det fel på skolsystemet. Är det fel på skolsystemet måste det ändras.

I januariavtalet (överenskommelsen mellan S, MP, C och L) skrevs det in att en utredning skulle tillsättas om en tioårig grundskola, det vill säga att sexåringar börjar i årskurs ett.

Så sent som 2018 blev förskoleklassen obligatorisk. Nu, innan det obligatoriet har hunnit utvärderas, är det dags för nya tag. Förslaget är att från 2026 ska 6-åringar börja grundskolan.

Vad blir skillnaden om förskoleklassen redan nu är obligatorisk?

Jo, skillnaden blir att 6-åringar inordnas i skolsystemet med mer formaliserad undervisning, med tidiga kunskapskrav. Eleverna ska få tre timmars undervisning per dag. Redan i den nya årskurs ett ska en kartläggning göras av eleverna för att kunna fånga upp de som behöver stöd i främst matte och svenska. Det görs redan idag, men kanske inte så formaliserat. Meningen med nyordningen är att förbättra kunskapsresultaten genom att redan 6-åringar ges undervisning utifrån grundskolans kursplaner.

De förskollärare som arbetar i förskoleklass när förändringen genomförs ska vara behöriga att undervisa 6-åringar i ytterligare fem år. Dagens lågstadielärare (åk 1-3) ska få behörighet att utan fortbildning undervisa även nya åk 1 (6-åringar). Dagens förskollärare måste fortbilda sig om de efter fem år vill fortsätta undervisa 6-åringar. ”I svensk skola brukar vi ställa krav på att lärare har utbildning i både ämnesinnehåll och pedagogik”, säger utbildningsminister Anna Ekström i en kommentar till Lärarförbundets tidskrift Grundskolläraren.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

D

et var det dåvarande kommunalrådet Niklas Nordström som låg bakom planerna på utförsäljning, och budet gick till Rikshem, där hans gamla kollega från tiden på PR-byrån Prime, Ilija Batljan, var vice vd. Idag har båda lämnat sina poster, Batljan

För att baxa igenom affären tvingades S-ledningen lova att Rikshem skulle förbinda sig att bygga 560 nya lägenheter inom sju år, samt att Rikshem och den andra köparen av lägenheter, Heimstaden, skulle ansluta sig till en kommunal bostadskö.

Bostadskön var aldrig en del av avtalet, men Om kommunledningen inte Rikshems löfte om 560 kräver in vitet skänker de lägenheter kopplades till ett vite om 80 miljoner i praktiken miljoner till kronor om Rikshem inte fastighetsspekulanterna i uppfyllde avtalet.

Rikshem, som bara förra året gjorde en vinst på tre miljarder!

efter att han inlett affärer i ett eget bolag utan att informera styrelsen och Nordström avgick efter anklagelser om sexuella trakasserier.

Trots protester såldes 1 500 lägenheter samt samhällsfastigheter i en affär som av fastighetsbranschen betecknades som ”årets köp”.

L

D

en här utredningen är specialgjord för att passa Liberalerna och deras tankar om formell undervisning och prov. Man har inte lyssnat till den forskning som finns på området. Inte mycket hänsyn har heller tagits till skolpersonalens behov av lugn och ro i sin arbetssituation. Låt åtminstone den obligatoriska förskoleklassen landa och utvärderas innan någon ny ändring sker. Det gamla folkskollärarpartiet Liberalerna visar sig inte lyssna på sin gamla väljarbas. De har olyckligtvis fått med sig andra partier som Socialdemokraterna i sina tankar.

Sveriges lärare behöver inte en ny ”skolreform”. De behöver arbetsro och att beslutsfattare lyssnar på dem. ■

Foto: Jonas Brännberg

ärarförbundet är tveksamt till om det blir någon förbättring i elevernas kunskaper. Lärarförbundets egen utredare Lisa Heino menar att den obligatoriska förskoleklassen inte har fått tid på sig att visa vad den kan åstadkomma. Hon menar att lärarna måste ges möjlighet att bygga upp en fungerande verksamhet.

När förskoleklassen infördes 1998 var tanken att grundskolan skulle ta till sig litet av förskolans arbetssätt. Det har snarare blivit tvärtom, att förskolan har blivit mer skollik. Leken är barns sätt att lära sig och de bör få möjlighet att utveckla sitt lekande. Med det här förslaget finns det en risk för att det formella skoltänkandet slår igenom med allt mer fokus på kunskapskrav.

Tillskyndarna av en 10-årig grundskola tror att man med det uppnår två saker. För det första ska man med en tidigare formell skola lättare kunna fånga upp de barn som behöver extra stöd. Det resonemanget visar att man inte litar på den expertis som dagens förskollärare besitter. De kan redan i förskoleklass peka ut vilka barn som riskerar att inte nå godkänt i åk 9. De kan också föreslå åtgärder som kan hjälpa dessa barn. Detta utan alla de prov som idag anses nödvändiga.

Det andra man kan uppnå är en lättare övergång till skolan. Idag går barnen från förskolan till förskoleklass när de är sex år för att ett år senare byta lärare för att börja skolan. Det löses enkelt genom att förskolläraren helt eller delvis följer eleverna upp i årskurs ett. Läraren i årskurs ett kan med fördel redan ha haft viss undervisning i förskoleklass. Det kräver förstås ökade resurser.

Den kommunala bostadskön är nu nedlagd eftersom Rikshem och Heimstaden vägrade att ansluta sig. De föredrar, precis som RS företrädare sa 2015, att kunna välja ut sina hyresgäster själva.

Både Rikshem och Heimstaden sysslar dessutom systematiskt med ytrenovering och kraftiga hyreshöjningar när hyresgäster flyttar ut. Därmed blir en allt mindre del

av beståndet tillgängligt för låginkomsttagare.

När sex av sju år har gått har Rikshem bara byggt ett hundratal lägenheter. Trots det verkar det inte finnas några planer på att kräva vite av Rikshem. Istället började kommunen redan för två år sedan en dialog för att omförhandla avtalet.

– Avtalet gäller, och vi har också sagt att vi är i en process att se över det och hitta bättre formuleringar.

Vi är inte intresserade av att drämma till med en böteslapp, vi vill få ut den här mängden bostäder, sa dåvarande biträdande kommundirektör Anna Lindh Wikblad i juni 2019.

Sedan dess har inga nya bostäder tillkommit enligt Rikshems egen hemsida.

Jonas Brännberg, vikarierande gruppledare för Rättvisepartiet Socialisterna i Luleå kommunfullmäktige, säger: – Det är väldigt tydligt vilken sida som S-ledningen och ansvariga tjänstepersoner står på. Faktum är att Rikshem tjänar miljoner på att inte bygga bostäder när de inte kan maximera vinsten, trots att bostadsbristen är extrem. Därför fanns också vitet på 80 miljoner kronor. Om kommunledningen inte kräver in vitet skänker de i praktiken miljoner till fastighetsspekulanterna i Rikshem, som bara förra året gjorde en vinst på tre miljarder! Vi kommer förstås ta upp den här frågan, och kräva att avtalet om vite står fast. ■

När bostäderna såldes ut lovades bygget av minst 560 nya inom sju år. Med ett år kvar är löftet långt ifrån att nås.

27 MAJ 2021 # 1 453

I korthet

Fackliga aktioner och en bred mobilisering till nya protester är sättet att bygga en rörelse som kan skrota hälsoscheman.

5

Skyddsutrustning var undermåligt

D

Kampen mot de så kallade hälsocheman tog sin början i Lund 2020 då en grupp undersköterskor bildade en Facebookgrupp med namnet ”Hälsoscheman – Nej Tack”, som nu har över 12 000 medlemmar i hela landet. Men privata plundrare gör samtidigt mångmiljonvinster på att hälsoscheman införs.

ANDERS WEMMERT offensiv@socialisterna.org

D

et som började som en protestgrupp bland natt­ personal som arbetar inom äldreomsorgen har nu blivit en landsomfattande proteströrelse som engagerar undersköterskor och annan sjukvårdspersonal, inte bara inom äldreomsorgen utan även inom andra delar av sjukvården.

Samarbete finns till exempel med ”Undersköterskeupproret” som också bildades i protest mot försäm­ ringar och nedskärningar inom väl­ färden, framför allt sjukvården.

Protestmöten och manifestationer hölls på många platser i kommu­ ner runt om i landet den 29 april, och motståndet har uppmärksam­ mats i lokala media och riksmedia.

Kommunals ledning har gjort uttalanden där man säger sig vara emot införandet av hälsoscheman.

I en del kommuner har man redan infört det, och andra kommuner är på gång.

Det som kampanjen mot häl­ soscheman tydligt har visat är att kommunernas tal om att dessa scheman är bättre och att man är mån om sin personal och dess häl­ sa bara är tomma ord och lögner.

I själva verket handlar det om att kommunerna vill spara pengar på välfärden, där ett sätt att göra det på är att införa scheman som inne­ bär fler arbetspass, färre timmar till återhämtning och vila samt i prakti­ ken en lönesänkning för de anställ­

da. Hälsoscheman blir ett av verkty­ gen för att försämra välfärden.

Emellertid är det inte bara arbetsgi­ varna (kommunerna) som tjänar på hälsoscheman, det finns även priva­ ta företag som tjänar miljonbelopp på det. Ett av företagen heter Time Care. Detta privata företag säljer schemaprogram och konsulttjäns­ ter där de hjälper kommunerna med att göra olika schemamodeller.

En enkät som facktidningen Kommunalarbetaren har gjort med landets kommuner visar att 81 av de 231 kommuner som svarat an­ vänder sig av Time Cares konsult­ tjänster, drygt en tredjedel. Ytterli­ gare 22 har använt dem tidigare. År 2016 tecknade Kommunal och Sveriges kommuner och regi­ oner (SKR) ett avtal som innebär att man inför heltid som norm.

Kommunerna (arbetsgivaren) har sedan dess anlitat Time Care som konsulter. Detta har varit och är mycket lönsamt för Time Care.

Företagets vinstutdelningar har stadigt ökat. År 2016 delades 13,4 miljoner kronor ut till ägarna, 2020 var summan hela 25,4 miljo­ ner. Totalt mellan 2016 och 2020 rör det sig om vinstutdelningar på drygt 94 miljoner kronor.

Siffrorna talar sitt tydliga språk.

Privata företag tjänar många mil­ joner på nedskärningarna inom välfärden.

Foto: Petra Hultberg

Hälsoscheman innebär storvinster för privata

yrköpt Hela nio av landets regioner köpte när pandemin slog till 2020 in skyddsutrustning för summor på flera miljoner som visade sig inte hålla måttet. Särskilt gäller det munskydd och andningsmasker, men även desinfektionsmedel och skyddshandskar har tvingats reklameras. Flera kommuner och regioner har dock fortfarande inte fått pengarna tillbaka för de undermåliga utrustningarna. Det skriver SVT Nyheter den 24 maj.

– Det gick väldigt fort och det hände så mycket att vi var tvungna att testa nya vägar. Oftast var det lyckosamt, men ibland inte, säger Region Kalmars upphandlingschef Jesper Zetterström, som köpte in 3 000 andningsskydd som inte höll måttet när de testades.

På grund av avregleringarna och ”Just in time”-systemet fanns inte tillräcklig skyddsutrustning tillhanda, och därför fick kommunsektorn köpa in allt de kom över. Med högerpolitiken blir resultatet fiaskon som detta.

Time Cares koncept som man sålt in till kommunerna är: ”Rätt bemanning vid rätt tillfälle”.

I verkligheten betyder detta att utnyttja personalen maximalt med minimal bemanning. Det är ett koncept som man känner igen från tillverkningsindustrin. Där heter det ”Just in time” och bety­ der samma sak; minska kostna­ derna genom att ha så få anställda som möjligt till så låg kostnad som möjligt.

Time Cares koncept återfinns i de så kallade bemanningshand­ böcker som kommunerna använ­ der sig av. Bemanningshandböck­ erna har kommit samtidigt som hälsoscheman införs och är en gui­ de till chefer för hur man beman­ nar och lägger upp scheman.

Idéerna är direkt hämtade ur Time Cares koncept och på deras hemsida kan man läsa om hur de har hjälpt och hjälper kommuner att ta fram dessa bemanningshand­ böcker.

Bilden blir allt klarare: Kommu­ nerna sparar miljoner genom ned­ skärningar och privatiseringar av välfärden, samtidigt som privata företag tjänar miljoner på att hjäl­ pa kommunerna att spara.

Nu måste kampen mot hälso­ scheman intensifieras och breddas.

Nya protester och manifestationer måste genomföras. Anställda inom olika sektorer av välfärden måste tillsammans mobilisera mot ned­ skärningarna.

Ledningen för Kommunal mås­ te gå från ord till handling. Om man ska vinna kampen mot Häl­ soscheman krävs det att fackfören­ ingarnas medlemmar tas ut i kamp.

• Nej till hälsoscheman.

• Stoppa nedskärningarna i och privatiseringen av välfärden. ■

Inget vaccin till vårdpraktikanter

S

mittorisk En undersökning som P4 Malmö har genomfört visar att många av de gymnasieelever som har gjort praktik inom vård- och omsorg under våren inte har fått något covid-19-vaccin. ”De flesta av oss var på praktiken hela tiden utan vaccinering”, säger gymnasieeleven Julia Olofsson från Helsingborg. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 24 maj.

Sex av tio studenter i Vårdförbundet Students nya vfu-rapport (vfu: verksamhetsförlagd utbildning) menar dessutom att pandemin kraftigt har påverkat utbildningen negativt, där flera vittnar om stressen för att bli sjuk och inte få tillgodoräkna sig praktiken. En student skriver att ”Det är som om vi ska lära oss redan i utbildningen att vi ska pressa oss till botten och bita ihop”.

– Det är enormt mycket mer kommentarer om dålig arbetsmiljö, dålig organisationskultur och kulturen på stället.

Sjuksköterskor som är trötta, less, griniga och inte har tid med studenter. Vi har fått berättelser om studenter som farit från vfu-platsen gråtandes. Vi har suttit och varit arga när vi skrivit ihop rapporten. Det är så hemsk hur illa studenter blivit behandlade för att det varit hög arbetsbelastning.

Studenterna upplever att de bara varit i vägen, säger Nadja Ståhl, ordförande för Vårdförbundet Student, till Vårdfokus den 24 maj.

Scandic-vd:s miljonlönelyft upprör

K

lyftor Jens Mathiesen, vd för hotellkedjan Scandic, kunde under fjolåret glädjas åt en 30-procentig löneökning som då uppgår till en årsinkomst på kring 11 miljoner kronor. Samtidigt har personal förlorat jobbet och de kvarvarande gått på knäna. Detta upprör Hotell- och restaurangfacket (HRF), skriver Hotellrevyn den 24 maj.

– Det är hårresande. Man har sagt upp hälften av personalen och de som är kvar har fått slita halvt ihjäl sig. Men när det gäller våra medlemmar då ska man räkna varenda femöring. Det är visst skillnad på folk och folk. Det är många som hade velat ha 30 procent i lönelyft, men sådana här lösningar hittar man aldrig för våra medlemmar, säger Per Persson, HRF:s avtalssekreterare, till Hotellrevyn.

Varierande psykiatritillgänglighet i BUP

P

sykiatrisk vård Enligt fjolårets Psykiatrin i siffror, den kartläggning som återkommande utförs av Sveriges kommuner och regioner, är det stora skillnader i tillgängligheten för psykiatrisk vård, särskilt för ungdomar. Även kvaliteten på vården som erbjuds varierar stort mellan olika delar av landet. Det rapporterar Dagens Nyheter (DN) den 25 maj.

Där tillgängligheten har ökat har det särskilt berott på digitala vårdbesök. En av rapportens författare, Ing-Marie Wieselgren, säger till DN att hon önskar att tillgängligheten hade ökat mer och överallt, och att variationerna mellan regioner innebär en ojämlik vård. ■

INRIKES

27 MAJ 2021 # 1 453

6

gata gör att man inte prioriterar dessa. Att man dåligt undersöker och dåligt dokumenterar försvårar på så sätt för åklagare, som inte driver fallen vidare.

Vi har inte tid att vänta. Verklig förändring kräver att vi går samman och kämpar för ett helt annat samhälle där allas rätt till liv, frihet, trygghet och självbestämmande är självklart.

Mäns våld mot kvinnor har ökat under pandemin, liksom nedskärningar och attacker på arbetarkvinnors jobb och villkor.

Hur ska vi utmana och vinna över mäns våld mot kvinnor, sexism och kapitalism, ett system som frodas och livnär sig på klass- och könsförtryck? Svenska politiker gråter krokodiltårar när ännu en kvinna dödas för att hon är kvinna, passar på att inskränka våra demokratiska friheter och ropa på ”hårdare tag” när flera av dem likt nazisterna i sin propaganda på 1930-talet försöker skylla våld, fattigdom och sexism på invandrare och flyktingar, ett skamgrepp! ÅSA KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

V

i måste lyfta på stenen och exponera sexism och unkna machoattityder, utmana ”brödraskapet”, men också förstå och visa på hur våld är inbyggt i staten och i hela det kapitalistiska systemet. I ”världens mest jämställda land” vet vi att minst var fjärde kvinna någon gång redan har utsatts för våld (Nationella trygghetsundersökningen 2019).

Freezonen, en grupp bestående av tjej- , kvinno- och brottsofferjourer, har en namninsamling på nätet med krav på att förövarna ska flyttas. Det är inte offren och eventuellt barn som ska tvingas lämna sina liv. Sedan 1991 har de hjälpt mer än 10 000 våldsutsatta, med stöd gentemot myndigheter, ny bostad, och samtal.

På Länsstyrelserna, som har i uppdrag att förebygga våldet med utgångspunkt i Jämställdhetsmyn­ dighetens sjätte delmål om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, stöder man en stiftelse, ”1000 möjligheter”, som jobbar förebyggande med tonåringar 18-20 år eftersom

unga tjejer idag är de hårdast utsatta för våld i en nära relation.

Men, redan i förskola och grundskola borde undervisning och diskussioner genomsyras av allas lika värde. Kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” drogs igång i Västsverige 2017 i syfte att förändra normer och attityder, stärka flickors rätt till kroppslig integritet, med mera.

Problemet med kampanjer är att de kommer och går. Liknande projekt för ökad lokaldemokrati i utsatta bostadsområden engagerar ett år, sedan försvinner de; massor av aktionsplaner och rapporter skrivs, och forskning bedrivs, men klassamhället består och förvärras.

Klyftorna mellan de som har och vi andra ökar var dag. Vad som saknas är kamp och rörelser underifrån som utmanar och pekar på en väg framåt.

Det finns ett enormt behov av stora protester mot kvinnoförtrycket.

Det vanvettiga våldet mot flickor och kvinnor världen över – i västländer, i krigszoner, flyktingläger

och storstäder – måste få ett slut.

Det krävs handling, inte bara ord.

Sverige kallar sig ”världens mest jämställda land” och har en Jämställdhetsminister, lagar och målsättningar; polisen har sin Nollvision, det finns riksdagsbeslut på att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, med mera. Ändå mördas flickor och kvinnor, nästan alltid av en man de känner.

Den 1 augusti 2021 ska en ändring i Socialtjänstlagen träda i kraft; kommunernas socialnämnder ska få i uppgift att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Även personer som inte har dömts ”bör” erbjudas insatser. Det känns lamt, minst sagt.

Vi vet att en liten del av allt våld i nära relationer anmäls till polisen. År efter år visar enkätstudier, som Våld och hälsa (2014) eller Slagen dam (2001) att mäns våld mot kvinnor är utbrett och vanligt förekommande.

Våldet sker oavsett gärningsmannens utbildningsnivå, alkoholkonsumtion och födelseland.

Våldet är medvetet och pågår ofta under lång tid. Enligt den officiella kriminalstatistiken är 89 procent (2016) av de dömda förövarna av misshandelsbrott män. När det gäller våld i nära relationer ökar detta till minst 98 procent. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet.

I en metastudie från 2019 grans­ ka­des 70 studier med totalt 55 000 individer som genomgått behandling för att ha begått sexualbrott, brott i nära relationer eller för att ha använt våld generellt. Slutsatsen var, ganska likt den som den svenska kriminalvården har kommit fram till efter tre decennier av våldsminskande behandling, att återfallsrisken är mycket stor, speciellt när förövaren har haft en relation till offret.

Dagens behandling sker i grupp och kräver också att förövare har kontakt med offret. Gruppen stärker förövarna på ett negativt sätt

Foto: Natalia Medina

Mäns våld mot kvinnor: Hur kan det stoppas?

Kapitalismens strukturer, som är kvinnoförtryckande, har under det senaste årets krishantering framträtt allt mer tydligt. Samtidigt som det polisanmälda våldet mot kvinnor ökade med 15 procent under 2020 (där det också finns ett mörkertal) har regeringen, högerpartierna och de olika kommunerna och regionerna fortsatt skurit ner på välfärd. Skyddsnät har monterats bort, kvinnojourer sålts ut till privata bolag och arbetsvillkor attackerats.

Kvinnor har varit i frontlinjen i kampen mot covid-19 – inom vården, omsorgen med mera – och har utsatts för stora risker, utan egentlig kompensation. Det är just de kvinnodominerade välfärdsyrkena som har drabbats hårdast av nedskärningarna. Detta är en del av det ekonomiska förtrycket och den ekonomiska ojämlikheten som slår mot kvinnor.

Kvinnoförtrycket är invävt i klassamhället, där kapitalismen och patriarkatet är förutsättningar för varandra. Och mäns våld mot kvinnor är en aktiv del av det strukturella kvinnoförtrycket, där ju även könsnormer, ojämlika löner, könssegregerad arbetsmarknad, manlig dominans i olika maktpositioner samt kvinnors obetalda hushållsarbete, som globalt uppgår till biljontals dollar årligen, ingår.

Mäns våld mot kvinnor handlar om kontrollen över kvinnan och kvinnans kropp, som såväl utnyttjar som cementerar det existerande kvinnoförtrycket.

Därför måste kampen mot sexismen, mäns våld mot kvinnor och allt kvinnoförtryck länkas samman

Vad som saknas är kamp och rörelser underifrån som utmanar och pekar på en väg framåt. och offren lever i skräck som blir extra utdragen då socialtjänst och kriminalvård kräver kontakt.

Trots polisens nollvision, ”Inte en enda kvinna ska dödas” (maj 2019, uttalande från regionpolischef Ulf Johansson) och införandet av ”Initiativ Gryning”, region Stockholms satsning på särskilt utsatta brottsoffer, med fler tekniker, fler poliser och fler utredare, har inte mycket förändrats.

Polisens egna ansvariga säger nu att polisens egna normer och attityder saboterar, och att polisers egna fördomar och åsikter om att våld inom hemmets fyra väggar är annorlunda jämfört med brott på

med kampen mot högerpolitik och kapitalism: för bostad åt alla, upprustad välfärd, schysta jobb med bra löner och villkor, med mera, liksom kamp för specialdomstolar med genuskompetens och att förövare ska dömas till tvångsvård för att bli kvitt sitt kvinnoförtryckande beteende.

Det är en sån kamp vi behöver vara en del av att bygga upp. Internationella protester mot kvinnoförtrycket och för aborträtten har varit återkommande i många år nu – Irland, Argentina, Polen, Australien för att nämna några. Det behövs även i Sverige. #Kvinnostrejk kan vara en glimt av den kvinnokamp som komma skall även här. ■

27 MAJ 2021 # 1 453

7

Nej till utvisningar – ja till asylrätt

Den 18 maj deltog medlemmar i Rättvisepartiet Socialisterna och Unga Socialister på en protest utanför förvaret i Märsta mot en planerad utvisning till Afghanistan.

VILGOT KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

A

tt utvisningarna fortsätter trots säkerhetsläget i Afghanistan och en stadig ström av rapporter och larm från människorättsorganisationer är helt livsfarligt, och måste stoppas omedelbart!

Vi kommer hela tiden fortsätta protestera utanför förvaret så länge

människor utvisas till krig, förtryck och förföljelse.

Samtidigt som utvisningarna fortsätter tävlar etablissemangspartierna om vem som kan föreslå hårdast migrations- och asylpolitik. Förutom det blåbruna KD-M-SD-L-förslaget som är en snävare variant på regeringens förslag, inklusive försörjningskrav för anhöriginvandring och tillfälliga uppehållstillstånd som norm, lämnade SD nyligen in ett eget förslag.

Bland annat ska myndigheterna aldrig ge permanenta uppehållstillstånd, aldrig eget boende, aldrig integrera asylsökande, alltid utvisa om det går, alltid uppmuntra till återvandring även för svenska med-

borgare, rätt till vård kvalificeras fram genom arbete, medborgarskap ges efter 10 år med regelbundna ”vandelskontroller” (prövning av en persons ”goda levnadssätt” och ”medborgerliga pålitlighet”), och mottagandet ska finansieras av den asylsökande själv.

Från början samlades en handfull aktivister på plats, men allt medan vi spände upp banderoller och förberedde oss på att demonstrera började fler välla in, och i slutändan delade vi upp oss i tre grupper om max 8 personer med stort avstånd emellan.

Det var en imponerande uppslutning, med deltagare i alla åldrar, och från olika asylrättsgrupper

och partier. Vi fick till och med uppbackning av ett gäng aktivister från Borlänge, samt att några av de som hade protesterat utanför riksdagen varje onsdag kl 16 sedan i augusti också anslöt sig.

Det vi inte visste förrän vi redan hade dykt upp var att just denna gång när vädret var bra, och vi hade så bra uppslutning, skulle utvisningen inte ske från Märsta.

Då bestämde vi oss för att ändå demonstrera – inte bara mot kvällens utvisning, utan också i solidaritet med alla de som fortfarande sitter inne i förvaret och väntar.

Det är obekräftat hur många som utvisades, eller exakt varifrån, men ett plan landade i Stockholm

på kvällen och åkte sedan vidare till Kabul, enligt Deportation Watch.

Så länge utvisningarna fortsätter kommer vi att protestera och försvara rätten till asyl. ■

RS/Offensiv säger:

• Riv upp den tillfälliga migrationslagen.

• Nej till regeringens förslag till ny migrationslagstiftning.

• Försvara asylrätten. Rätt till familjeåterförening.

• Nej till tillfälliga uppehållstillstånd. Riv EU:s flyktingmurar.

• Stoppa utvisningarna till Afghanistan.

Metoo: Kvinnor döms för förtal medan förövare går fria

T

v-programmet Veckans brott har gått igenom åtal på kvinnor som har blivit anmälda för förtal efter Metoo-rörelsen och sedan har blivit fällda. Alla kvinnor som åtalades för förtal blev dömda. De utpekade männen har dock kunnat breda ut sig fortsatt. ”Katie”, en av kvinnorna som har anmält sexuellt övergrepp, blev dömd för grovt förtal. Utredningen lades ner efter en vecka utan förhör med henne eller vittnen.

Hon mejlade och ifrågasatte varför och svaret hon fick var ”att det inte fanns mer att tillägga”.

Hon har överklagat många gånger men det lades ner igen, och efter detta fick ”Katie” nog och tog saken i egna händer för att ingen annan kvinna skulle behöva gå igenom samma sak med den här mannen. Hon publicerade mannens foto med namn på Facebook och Instagram tillsammans med hennes version av händelsen.

Då återupptog polisen åtalet, men han friades i tingsrätten. ”Katie” dömdes sedan för grovt förtal. Hon är besviken på rättssystemet, men skulle göra om samma sak igen om det skyddar någon annan.

Samma sak har vi sett när olika kända män har gått ut i media och beklagat sig över att de har blivit anmälda för våldtäkt eller att de har köpt sex. Dessa män har också anmält kvinnorna för förtal och några av dessa kvinnor har också blivit dömda av rättsväsendet för det.

Nyligen har vi också sett Paolo Roberto som har ändrat sin utsago om kvinnan han köpte sex av förra året. ”Kvinnan kunde ha blivit läkare, men prostitution är ett lätt sätt att tjäna pengar på”, menar han.

I Stockholm har polismyndigheten fått en egen grupp för att hantera våldtäktsfall och överfallsvåldtäkter som består av 22 personer och 17 utredare. Den bildades

2019. BRÅ har utvärderat gruppens arbete och kommit fram till att kvaliteten har förbättrats och utredningstiderna förkortats med ungefär 28 procent. Dock har andelen som slutredovisats till åklagaren inte ökat mer än i andra områden.

Enligt BRÅ är det ärendenas karaktär som påverkat resultatet. Det är svårt att bevisa.

nor ska akta sig, att de inte ska klä sig på ett visst sätt eller inte gå på vissa ställen för då finns risken att man kan bli våldtagen. Är det verkligen så vi ska behöva ha det? Ska inte en man klara av att kontrollera sig eller utbilda sig inom ämnet? Det kanske sitter mer i att utbilda sina söner, bröder och pappor än att dölja sina döttrar, systrar och mammor.

I många fall saknas vittnen och vad som händer i lägenheter mellan två personer är svårt att bevisa. Det blir två utsagor och ibland är det lång tid från det att våldtäkten hände tills den blir anmäld. Men det är talande att kvinnans utsago nästan alltid förminskas och inte tas på allvar.

Enligt polisen är det lättare att utreda överfallsvåldtäkter då det kan finnas vittnen eller DNA. Men det är svåra fall att utreda då det ibland står ord mot ord.

Samhället visar ganska tydligt att kvin-

Det krävs tvångsvård av förövare och specialdomstolar med särskild genuskompetens att hantera frågor som rör sexuella övergrepp mot kvinnor. Satsa på skyddade boenden, stärk kvinnojourer och rusta upp välfärden, med flera åtgärder.

I grunden krävs det dock att det klas�samhälle som göder och behöver kvinnoförtryck avskaffas till förmån för ett socialistiskt system. ■ Ann-Christine Holmström Julia Holmström

Foto: Vilgot Karlsson

”Danmarkiseringen” i Sverige fortsätter. Ju mer de andra partierna går med på SD:s krav, desto mer trappar de upp med en ännu värre och mer rasistisk politik. Det tar sig tydligt uttryck i flyktingpolitiken.

ANALYS

27 MAJ 2021 # 1 453

Kinas statskapitalistis 8

Detta är den andra av två artiklar av Per-Åke Westerlund om Kinas statskapitalistiska imperialism. Den första delen publicerades i Offensiv #1445, den 1 april och finns på vår hemsida socialisterna.org.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

S

amtidigt som den imperialistiska konflikten mellan USA och Kina har skärpts under de senaste åren har vissa inom vänstern globalt intagit en allt mer okritisk inställning till Kinas så kallade kommunistiska KKP-regim och förnekat dess förtryck inom landet samt imperialistiska exploatering av länderna som ingår i Belt and Road Initiative (BRI, Ett bälte, en väg).

De flesta ekonomiska fakta i den första artikeln ifrågasätts troligast inte av ”vänster”-anhängare av den kinesiska regimen. Men de försvarar den kinesiska regimens de facto imperialistiska handlingar med att de antingen tvingats på den eller hävdar att dessa handlingar gynnar vanliga människor i de berörda länderna.

Dessa kommentatorer, vanligtvis från en stalinistisk eller maoistisk politisk bakgrund, är också kända som ”tankies”, efter att ha stött de stridsvagnar (tanks) som användes mot arbetare i bland annat Ungern 1956 och Peking 1989. Trots att kapitalismen återupprättats i både Ryssland och Kina menar tankies att det idag finns något ”progressivt” i dessa regimer.

KKP:s försvarare hade det svårt när kinesiska ledare tycktes komma överens med USA:s presidenter och utländska multinationella företag.

Xi Jinping fick en stående ovation när han talade i Australiens parlament 2014. Ett år senare talade den dåvarande brittiska premiärministern David Cameron om den ”gyllene eran” av förbindelser mellan Storbritannien och Kina.

2015 åkte Xi Jinping med drottning Elizabeth i en hästvagn och beskrev landets högerstyre som Kinas ”bästa vän i väst”, medan George Osborne, den brittiska finansmi-

och ekonomer har välkomnats till Kina har socialister och alla som försöker stödja kämpande arbetare och ungdomar arresterats eller deporterats. Detta beror på att verkliga socialister och marxister, i samma tradition som Marx, Luxemburg och Lenin, står upp emot alla kapitalistiska regeringar och imperialistiska makter.

I sin bok Imperialismen gjorde Lenin en viktig poäng av att betona att även Tsarryssland var en imperialistisk makt under utveckling, även om Storbritannien, Frankrike, USA och Tyskland var mer utvecklade. I sitt förord från 1920 framhåller Lenin Rysslands förtryck av ”Finland, Polen, Kurland, Ukraina, Chiva, Bochara [två städer i nuvarande Uzbekistan], Estland och andra regioner som befolkas av icke-stora ryssar” samt förklarar att han i skrivandet av boken 1916 hade använt exempel på japansk imperialism istället för Ryssland för att undvika tsaristisk censur.

Idag hävdar tankies och KKP-apologeter att de som utvisas eller arresteras, och de som stöder dem, inte har alla fakta. Det är i sig ett erkännande av diktaturens roll och dess metoder för att undertrycka sanningen. De hävdar också att socialister inte kan använda liberala, borgerliga eller public service-medier som källor. Men att stämpla alla rapporter i vanliga kapitalistiska medier som CIA-propaganda är ofta det enda argumentet från KKP-anhängare.

Så vad är den marxistiska traditionen? Karl Marx tvekade inte att citera borgerliga tidningar, till exempel konservativ brittisk press som rapporterade om kontrarevolutionens förtryck efter Pariskommunens nederlag. Marx var i tio år

I ingen nationell konflikt kommer socialister att stödja de härskande klasserna på någondera sidan. nistern, ledde en handelsdelegation till Xinjiang och berömdes av Kinas statskontrollerade media för att han bara talade om affärsmöjligheter och inte sa något om förtrycket av uigurer eller andra minoriteter.

Och så sent som i början av 2020 hävdade Donald Trump att Xi var en nära vän. Inget av detta kan förklaras av tankies, som nu hävdar att Peking är i frontlinjen i kampen mot USA-imperialismen.

Medan kapitalistiska politiker

korrespondent för New Yorks största tidning, Tribune, som var knuten till det republikanska partiet. Marxister har inga illusioner om de kapitalistiska medias opartiskhet och likaså Kinas regimstyrda medier; det handlar om att kritiskt studera fakta och källor.

Tankies diskuterar och kritiserar citatens härkomst, medan den verkliga diskussionen gäller deras stöd till stalinistiska, maoistiska och idag statskapitalistiska regimer.

”Tankies”, ”vänster”-anhängare av den kinesiska regimen, menar att trots att kapitalismen återupprättats i både Ryssland och Kina fin

Det enorma nätverket av koncentrationsläger, försvinnanden, tortyr, våldtäkter och mer i Xinjiang, riktat mot uigurer och mestadels muslimsk befolkning, är inte påhitt, utan den hårda verkligheten.

Det ökade förtrycket av uigurer utvecklades parallellt med Kinas kapitalistiska återinförande och kinesisk imperialism. Xinjiangs naturresurser och strategiska läge, nyckelkomponenter i Xi Jinpings BRI, i kombination med rädsla för motstånd från den icke-hankinesiska befolkningen ledde till att förtrycket av Xinjiang/östra Turkestan skärptes.

Fram till 1950-talet utgjorde den hankinesiska befolkningen i Xinjiang mindre än fem procent. Detta förändrades med kapitalistisk restaurering och exploatering under 1990-talet, och miljoner han-migranter anlände. Idag är uigurerna, cirka 12 miljoner människor, mindre än hälften av befolkningen i Xinjiang, medan hankineserna är över 40 procent.

KKP-regimen i Xinjiang betyder ”implementering av ett pass-system, bygget av interneringsläger, infrastruktur med ett polis-kontrollsystem [som] kopierade försöken i apartheids Sydafrika och Israel att systematiskt kontrollera oönskade minoriteter”, skriver akademikern Darren Byler, som bodde två år i

Ürümqi och har fortsatt att studera Xinjiang.

En annan vändpunkt kom med det krig mot terrorn som USA:s president George W Bush inledde efter 11 september 2001. KKP-regimen tog snabbt till sig västs retorik och stämplade uigurer kollektivt som misstänkta terrorister.

I ett svar till den amerikanska vänstertidskriften Monthly Review, som i en artikel hävdat att de som rapporterade om läger och förtryck i Xinjiang stödde USA-imperialismen, skrev Byler och 35 andra akademiker att Kinas politik var ”en avsiktlig appropriering av Västs åtgärder mot terrorism”, och att båda bör fördömas liksom islamofobin i både USA och Kina.

I svaret pekade de också på att Pekings politik fanns rotad i kapitalismen: ”Länken här mellan kapitalistisk expansion och förtryck av inhemska samhällen är något vänstern länge varit bekant med. Att misslyckas med att känna igen och kritisera denna dynamik i detta fall är en form av avsiktlig blindhet.”

En viktig vändpunkt i Xinjiangs moderna historia var upploppen i juli 2009. Dessa utlöstes av rasistiska mord på två uiguriska migrantarbetare vid en fabrik i Guangdong-provinsen. Några dagar senare sköt beväpnad polis mot

en ursprungligen fredlig demonstration med uiguriska ungdomar i Ürümqi, som marscherade bakom Kinas flagga och krävde en utredning om Guangdong-morden.

Orsaken till upploppen var ökat förtryck och diskriminering, som att kinesiska språket ersatte uiguriska som det enda språket i skolorna, markkonfiskering av uiguriskt land och regler om religiös praxis och klädsel.

Som svar på några desperata terrorattacker förklarade den kinesiska staten i maj 2014 ”Folkets krig mot terror”, riktat till uigurer som en grupp. Socialister har alltid motsatt sig terrordåd som en bankrutt metod som alltid leder till ännu mer förtryck och inte främjar kampen.

Ett internt passystem tvingade 300 000 uigurer att lämna Ürümqi och begränsade resande med polisens kontrollstationer. Lägersystemet infördes. År 2017 hade Xinjiang blivit en fullständig polisstat. ”I början av 2017 hade staten rekryterat nästan 90 000 nya poliser och ökat den offentliga säkerhetsbudgeten för Xinjiang med mer än 356 procent till cirka 9,2 miljarder dollar”, rapporterar Byler.

Ett system för kontroll av alla uigurers telefoner och datorer infördes tillsammans med avancerad övervakning. ”Två Hangzhou-baserade teknikföretag ensamma, Da-

27 MAJ 2021 # 1 453

ska imperialism, del 2 9

procent stöder formellt oberoende och 23,4 procent stöder status quo, det vill säga de facto oberoende.

På grund av sin hårda repressiva politik, särskilt i Hongkong, är den enda vägen som nu är öppen för KKP-diktaturen att fortsätta hävda sin linje – att Taiwan är en del av Kina – snarare än genom militära handlingar eller hot om det.

Under det senaste året har ki­ nesiska flyg- och marinstyrkor ge­ nomfört ett ökat antal övningar runt Taiwan kombinerat med mili­ taristiska politiska uttalanden. Detta har delvis varit Xi Jinpings försök att visa styrka, och delvis ett svar på USA-imperialismens skarpare profil i Östasien, som började under Oba­ ma och sedan trappades upp under Trump.

Detta har inkluderat nya vapen­ exportavtal, en mer frekvent militär närvaro och förra året publiceringen av den tidigare hemliga försvarspak­ ten mellan USA och Taiwan. KKP:s försök att skrämma taiwaneserna till att stödja ett enande är dömt till misslyckande. Det enda resultatet blir ökat stöd för självständighet.

hua och Hikvision, tilldelades mer än 1,2 miljarder dollar i kontrakt för att bygga ut säkerhetsinfra­ strukturen i uigurernas hemland”.

Denna säkerhetsteknik har blivit kinesiska exportprodukter till auk­ toritära regimer.

Under samma period ökade pro­ duktionen av olja och naturgas till mer än hälften av Xinjiangs BNP. Storskaligt industriellt jordbruk, främst bomull och tomater, utveck­ lades också. Detta är inte en ”etnisk konflikt”, utan en ensidig attack från staten. På detta sätt kännetecknas Xinjiang av både ett rasistiskt apart­ heid­system mot uigurerna och den koloniala ekonomiska exploatering­ en. Uigurer diskrimineras gentemot hankinesiska bosättare vad gäller bostäder, jobb och löner. Stora in­ frastrukturprojekt byggs för att sä­ kerställa framtida vinster och skär­ pa Pekings kontroll.

Det finns otaliga ögonvittnen till våldtäkter och tortyr, liksom barn som tas från sina familjer. Med cir­ ka en miljon uigurer deporterade till läger känner alla någon som har gripits. Målet har varit att bryta ned uigurerna mentalt och tvinga fram extremt förödmjukande ritualer för att bevisa lojalitet mot KKP och högsta ledaren Xi Jinping.

KKP-politikens rasistiska, anti-­ uiguriska karaktär visas tydligast i

Xi Jinpings regim har infört enorma koncentrationsläger mot den uiguriska minoritetsbefolkningen i Xinjiang.

deras program för födelsekontroll, inklusive tvång – med hot om för­ lust av ekonomiska och juridiska rättigheter och värre – mot uiguris­ ka kvinnor att acceptera insättning av en kopparspiral för att förhindra graviditet.

Trots förnekande av sådana handlingar visar även den officiella China Statistical Yearbook och Xin­ jiang Statistical Yearbook hur födel­ setalen i Xinjiang halverades på två år, inklusive den hankinesiska be­ folkningen. I de två största uiguriska regionerna sjönk födelsetalen med 84 procent mellan 2015 och 2018.

Lägersystemet är strukturerat på olika nivåer av fängelsestandard, från propaganda-”utbildning” mot uiguriskt språk och kultur, tvångs­ arbete i fabriker, till våld, sterilise­ ring av kvinnor och tortyr.

KKP-staten förnekar inte längre lägrens existens, men hävdar att de är för ”omskolning”, ”yrkesutbild­ ning” och för att främja ”reproduk­ tiv hälsa” för kvinnor. De avvisar all kritik av lägren som en kampanj från USA-imperialismen, men er­ bjuder aldrig någon trovärdig rap­ portör tillgång till lägren.

Att USA-imperialismen nu kri­ tiserar behandlingen av uigurer är ren maktpolitik och hyckleri. För­ trycket av uigurer är långt ifrån nytt. År 2002 grep USA i samarbete med

Foto: Kremlin / CC

Foto: Public Domain

nns det något ”progressivt” i dessa regimer.

Kina 22 uiguriska män i Afghanis­ tan och Pakistan och förde dem till det ökända amerikanska tortyrläg­ ret i Guantanamo Bay. Ingen av dem identifierades som jihadister eller kopplades till al-Qaida, men de tre sista släpptes inte förrän 2013.

Trumps reseförbud mot musli­ mer 2017 uppskattades också myck­ et av KKP-ledarna.

När de 48 största amerikanska företagen i Kina ombads att kom­ mentera politiken mot uigurer sva­ rade endast sex av dem och endast ett uttryckte begränsad kritik. Det är uppenbart att USA-imperialismen vill använda lägren och behandling­ en av uigurer i sitt kalla krig med Kina, men är inte på något sätt en allierad i de förtrycktas kamp.

KMT under årtionden underord­ nat sig KKP-regimen på fastlandet på grund av det starka bandet till Kinas ekonomi. Till och med de taiwanesiska nationalistiska politi­ kerna från Democratic Progressive Party (DPP), som nu sitter i reger­ ingen, har avstått från att på allvar utmana Peking.

Detta har också varit USA-reger­ ingarnas ställning sedan 1970-talet, när Nixon och efterföljande presi­ denter formellt erkände ”Folkre­ publiken” istället för ”Republiken”.

Profiter och handel prioriterades.

Militärt höll emellertid USA-impe­ rialismen en tät allians med Taiwan på grund av dess strategiska läge och som en påtryckning på regi­ men i Peking.

Taiwan är en hotspot i det kalla kriget mellan Kina och USA. Det är också ett de facto land och stat med över 23 miljoner invånare.

När Chiang Kai-shek och hans Kuomintang (KMT) flydde till For­ mosa (Taiwan) efter den kinesiska revolutionens seger 1949, gav KMT ön namnet Republiken Kina med målet att så småningom återförenas med fastlands-Kina. Inriktningen på ”ett land” har sedan dess upp­ rätthållits både av KKP-regimen i Peking och av Chiang Kai-sheks efterträdare i KMT. I Taiwan har kapitalisterna och

I verkligheten har Taiwan utvecklats till en separat stat och ett separat land. Den gamla ”återföreningsidén” har förlorat de flesta av sina anhäng­ are på ön. Detta är en anledning till KMT:s stora valförluster och att partiet nu tvingas ta avstånd från sin tidigare nära omfamning av KKP. Införandet av den nationella säker­ hetslagen i Hongkong och avskaf­ fandet av demokratiska rättigheter har slutligen raderat alla illusioner om ett ”ett land, två system”-arrang­ emang för Taiwans ”återförening”.

Idag stöder endast 12,5 procent i Taiwan en återförening medan 54

Marxister står för arbetarklassens och de förtryckta massornas en­ het. Denna enhet kan endast upp­ nås med en korrekt hållning i den nationella frågan. Detta innebär att förstå arbetarnas stämning och medvetenhet. Återigen visade Lenin och bol­ sje­vi­ker­na vägen och förklarade att oppositionen mot ”rätten till självbestämmande eller till avskil­ jande oundvikligen i praktiken innebär stöd för den dominerande nationens privilegier.” Att ses som anhängare av en förtryckarstat kommer att blockera alla försök att bygga arbetarklassens enhet.

Den ryska revolutionen 1917 befriade de förtryckta nationerna Finland, Ukraina och andra na­ tioner, vilket de utländska imperi­ alistiska makterna var emot.

På samma sätt betyder stöd för oberoende inte stöd för USA-impe­ rialismen, och självständighet för Taiwan kommer aldrig att vinnas med hjälp av USA. Under impe­ rialismens era har framgångsrika nationella befrielserörelser aldrig letts av borgerliga nationalister och naturligtvis ännu mindre av impe­ rialism. I Taiwans fall kan oberoen­ de bara uppnås som en masskamp mot kapitalisterna och etablerade politiska partier – och framför allt i kombination med arbetarklas­ sens kamp på fastlands-Kina mot KKP-diktaturen och den kinesiska kapitalismen. I ingen nationell kon­ flikt kommer socialister att stödja de härskande klasserna på någon­ dera sidan. I Taiwan betyder det inget stöd för USA, Kina eller de taiwanesiska kapitalistiska politiska partierna, DPP och KMT. forts s 10

ANALYS

27 MAJ 2021 # 1 453

10

Att motsätta sig all imperialism betyder dock inte att alla är samma. Där kamp från arbetare och fattiga har tvingat fram demokratiska reformer är möjligheten att organisera ytterligare kamp uppenbarligen så mycket bättre.

Den kapitalistiska demokratin har allvarliga begränsningar, med den verkliga makten i kapitalisternas händer, men den erbjuder möjligheten att organisera sig i fackföreningar och partier, att tala och skriva (och lägga ut på internet), att strejka och organisera demonstrationer.

Dessa rättigheter är begränsade under kapitalismen och måste ständigt kämpas för, mot förnyade försök från etablissemanget att ta tillbaka tidigare segrar, mot antifackliga aktioner, reaktionär propaganda och repressiva lagar.

forts från s 9 KKP-diktaturens papegojor, som inte ser att det bakom några röda flaggor och namnet ”kommunistpartiet” finns en brutal kapitalistisk och imperialistisk diktatur, brännmärker massrörelserna i Hongkong, särskilt 2019, som en USA-sponsrad färgrevolution. Fakta visar det motsatta. Den 4 oktober 2019, när massrörelsen i Hongkong hade pågått i fyra månader, rapporterade brittiska Guardian: ”Efter att Donald Trump enligt uppgift lovat att USA ska förbli tyst under handelsförhandlingarna har amerikanska tjänstemän förbjudits att stödja pro-demokratiska protester i Hongkong. Det löftet gav Trump till Xi Jinping i ett telefonsamtal i juni, enligt CNN. (...) Som ett resultat av ordern om munkavle fick den amerikanska generalkonsulen i Hongkong, Kurt Tong, beskedet att ställa in det möte som planerats med en amerikansk tankesmedja och där han skulle tala om protesterna i territoriet...”

Donald Trump gav själv USA:s ståndpunkt: ”Någon sa att de någon gång kommer att vilja stoppa det.

Men det är mellan Hongkong och det är mellan Kina, för Hongkong är en del av Kina. De måste ta itu med det själva. De behöver inte råd.”

Samma artikel framhöll också att Trump inte ville kommentera Xinjiang och behandlingen av uigurer.

I sina memoarer hävdade John Bolton, Trumps före detta nationella säkerhetsrådgivare, att Trump sa till Xi Jinping att Xinjiang-fängelselägren var ”exakt rätt att göra”.

USA-imperialismen uppmuntrar eller stöder i allmänhet inte massrö-

relser. När det någonsin hänvisas till en rörelse som positiv är Washingtons fokus på möjliga tillförlitliga ledare som kan bli allierade och på hur man kan stoppa protesterna.

När rörelsen exploderade i Hongkong 2019, med demonstrationer med både en och två miljoner deltagare, uttryckte den ilska, frustration och rädsla för att löften om demokratiska reformer ersattes med nya begränsningar av demokratiska rättigheter. Demokratiska rättigheter sågs korrekt som de medel som behövdes för att förbättra vanliga människors liv i ett samhälle med extrem ojämlikhet och nästan inget välfärdssystem.

Den enorma rörelsen utlöstes av en impopulär lagändring, men blev snart en uppmaning till den Peking-lojala lokala regeringen att avgå och krav på val med en person, en röst. Löften om att dra tillbaka lagändringen (om deporteringar till fastlands-Kina) hade ingen effekt.

Det var en rörelse som överraskade alla etablerade krafter och partier.

Pandemokraterna, som betraktades av massorna som ett misslyckat ledarskap i kampen för demokratiska rättigheter, spelade nästan ingen roll. Den verkliga ledningen föll på oorganiserade ungdomar.

Xi Jinpings regim såg rörelsen som ett hot och fruktade att den kunde spridas till fastlandet. När rörelsen var på sin topp höll emellertid Peking tillbaka från att ingripa med sina egna statliga styrkor. Men det var alltid tydligt att KKP skulle organisera hämnd om rörelsen inte segrade. Det var också viktigt för Xi, att visa världen, inklusive mer försonliga fraktioner inom KKP-staten, vem som styr Hongkong.

En seger för denna imponerande rörelse var endast möjlig om den hade spridits till Kina, och om arbetarklassen genom generalstrejker tagit ledningen. Annars skulle utmattning och förvirring, senare förstärkt av begränsningar under pandemin, förr eller senare utkräva sitt pris. Det var i dessa sena skeden som USA:s flaggor och uppmaningar till Trump att ingripa började visa sig i Hongkong.

USA-imperialismen blev också, i takt med det skärpta kalla kriget, mer kritisk mot Kinas Hongkong-politik. Detta var också kopplat till en önskan att behålla Hongkong som det viktigaste affärs- och finanscentret i regionen. Godtyckliga sanktioner mot enskilda ledare i Hongkong och några få KKP-tjänstemän är inte samma sak som att verkligen stödja kraven från massorna i Hongkong.

KKP-diktaturen håller nu på att införa fastlandsförhållanden i Hongkong, förbjuda demokratiska rättigheter, öka övervakningen och repressionens styrkor, fängsla oppositionspolitiker och fackföreningsledare och använda detta för att sprida terror. Peking vet att regimen saknar social bas i Hongkong.

I lokalvalet i november 2019 led KKP:s anhängare historiska förluster. Nya åtgärder, inklusive en fullständig omarbetning av Hongkongs politiska system, är avsedda att förhindra att något liknande händer igen.

Det finns inget progressivt eller antikapitalistiskt i KKP:s handlingar i Hongkong. De flesta av områdets miljardärer stöder Peking, liksom storbankerna. HSBC, formellt Europas största bank men nu i färd

Foto: Studio Incendo/ Flickr CC

Xi Jinpings regim såg den massiva rörelsen i Hongkong som ett hot och fruktade att den kunde spridas till fastlandet. Nu trappas repressionen upp.

med att flytta tillbaka sitt huvudkontor från London till Hongkong, förklarade sitt offentliga stöd för den nationella säkerhetslagen. Så gjorde även en annan brittisk bank, Standard Chartered: ”Vi tror att den nationella säkerhetslagen kan hjälpa till att upprätthålla den långsiktiga ekonomiska och sociala stabiliteten i Hongkong.”

Inte bara tankies, utan också vissa andra inom vänstern, är rädda för jämförelser mellan USA:s och Kinas imperialism, eller mellan KKP:s metoder och fascistiska och militärdiktaturer. Det finns ingen anledning för socialister att rangordna olika imperialistiska makters våld.

Under första världskriget betonade Lenin och bolsjevikerna motstånd mot alla imperialistiska makter, medan majoriteten av de socialdemokratiska partiledarna i Europa stödde sin ”egen” stat och hävdade att den var mer ”demokratisk” eller att den andra sidan var ”angriparen”.

På 1930-talet jämförde Leo Trotskij Stalins metoder med Hitlers och skrev att Stalin lärde sig av den senare. I en kommentar till pakten i början av andra världskriget påminde Trotskij sina läsare om att han under en period varnat för att ”Stalin söker en uppgörelse med Hitler”.

Trotskij tog upp dessa likheter trots de olika sociala grunderna, då Sovjetunionen var en degenererad arbetarstat (kapitalismen var avskaffad, men den planerade ekonomin och landet styrdes av en byråkratisk diktatur) och Tyskland en fascistisk kapitalistisk diktatur. Fascismen hade vuxit till en massrörelse som användes för att krossa alla arbetarklass- och demokratiska organisationer i Italien och Tyskland. Strax efter maktövertagandet ersattes fascismens massrörelsekaraktär av en våldsam statsapparat.

Brutala militära diktatorer som exempelvis Pinochet i Chile har använt fascistiska metoder för att krossa arbetarnas organisationer – kommunistiska och socialistiska partier, fackföreningar etc. Idag använder KKP samma brutala repressiva metoder mot arbetare i kamp och andra uttryck för opposition i Kina. I Xinjiang kombinerar den statliga kampanjen mot uigurer brutala åtgärder för att utrota deras kultur, språk och religion med bosättarkolonialism. Detta är Kinas statskapitalistiska imperialism. ■

Stormöte online: Stoppa

förtrycket i Kina och Hongkong

Onsdag den 2 juni kl 18.00 anordnar Rättvisepartiet Socialisterna och International Socialist Alternative (ISA) ett stormöte med lanseringen av kampanjen för gräsrotssolidaritet och internationalism mot repressionen i Kina och Hongkong. Talare är socialister från Kina och Hongkong.

ZOOMKOD för mötet är 851 3135 0580.

Den 31 maj är det också internationella protester mot att aktivister som Leung Kwok-hung, ”Long Hair”, riskerar långåriga fängelsestraff för ”omstörtning” i Hongkong.

Håll utkik på våra sociala medier för tid och plats för din lokala ort.

INTERNATIONELLT

27 MAJ 2021 # 1 453

11

Valframgångar för vänstern i Chile

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck @socialisterna.org

C

hile är ett land som sedan diktaturens 1970-tal präglats av en nyliberalistisk politik som fortfarande genomsyrar hela samhället. Även efter införandet av demokrati i landet år 1990 har man fortsatt att använda diktaturens konstitution.

I oktober 2019 startades en landsomfattande revolt mot högerpolitiken, och protesterna har fortsatt fram tills nu. Högerregeringens dåliga hanterande av pandemin, som bland annat har lett till en ökad fattigdom, har ytterligare spätt på radikaliseringen.

Foto: Carlos Figueroa / Wikimedia Commons

Under förra veckan hölls ett historiskt val i Chile, där resultatet visade på en viktig förändring av den ideologiska ståndpunkten hos det chilenska folket. Valet av en konstituerande församling togs hem av vänstern som därmed kommer att ta beslut om en ny konstitution.

Den våg av masskamp som svepte fram över Chile med start 2019 har nu lett till valframgångar för vänstern, särskilt gällande den konstituerande församlingen.

ny konstitution. Av de 155 platserna i den konstituerande församlingen vann högerblocket enbart 37. Resterande block består av center-vänster,

Valresultaten visar på den vänstervridning som varit synlig i samhället sedan revolten som inleddes den 18 oktober 2019.

Den 15 och 16 maj hölls val i Chile, både till borgmästare, guvernörer, kommunfullmäktige och ledamöter till den konstituerande församlingen – det organ som ska arbeta fram en

icke-partibundna, oberoende personer och två vänsterblock.

I valet deltog 43,35 procent av alla landets röstberättigade. Ett så lågt valdeltagande är inte ovanligt

i Chile – valen hålls ofta på arbetsdagar och många har långt att åka till närmsta vallokal. Detta innebär vanligtvis ett bra valresultat för högern, men i detta val var högerpartierna de stora förlorarna.

I valet till konstituerande församling fick högerblocket inte ens i närheten av en tredjedel av rösterna, vilket var gränsen de behövde uppnå för att kunna påverka innehållet i den nya konstitutionen. Även i valen till kommunfullmäktige, borgmästare och guvernörer gick det bra för vänstern. Borgmästarposten i huvudstaden San-

tiago vanns av Irací Hassler från Chiles Kommunistiska Parti – första gången någonsin som borgmästarposten i Santiago innehas av en kommunist.

I Chile har valet till borgmästare och kommunfullmäktige kunnat mäta väljarnas position inför presidentvalet som äger rum senare samma år.

I år har vänstern vunnit allt fler poster och från vänstern finns i dagsläget två kandidater inför presidentvalet i november; Daniel Jadue från Chiles Kommunistiska Parti som redan för en vänsterpolitik som borgmästare i kommunen Recoleta,

och Gabriel Boric från vänsterkoalitionen Frente Amplio som var med och kämpade under studentrevolten 2011 och som idag sitter som ledamot i riksdagens andra kammare.

Valresultaten visar på den vänstervridning som varit synlig i samhället sedan revolten som inleddes den 18 oktober 2019. Massorna sätter ner foten mot nyliberal politik. Att majoriteten av den konstituerande församlingen hör till vänsterspektrumet innebär att det finns en chans att Chiles nya konstitution kommer representera det chilenska folket. ■

Studie: Fler sjuksköterskor räddar liv Nyligen publicerades en studie i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet. Författarna kunde där visa hur ett tak för antalet patienter varje sjuksköterska ansvarade för medförde en sänkt dödlighet.

JOHAN SAND, narkos- och intensivvårdssjuksköterska offensiv@socialisterna.org

1. Dödlighet inom 30 dagar efter utskrivning.

2. Å terinläggning på sjukhus inom 7 dagar.

3.

Genomsnittlig vårdtid mellan de sjukhus som hade infört ett tak och de som inte gjort det.

Dessa siffror jämfördes först 2016, innan taket infördes, och sedan 2018, när det hade varit i bruk över ett år på de utvalda sjukhusen.

Jämförelsen visade att dödligheten var oförändrad på de sjukhus som inte hade infört något tak för sjuksköterskornas arbetsbörda, medan den sjönk med 11 procent på de sjukhus som hade infört tak. Den genomsnittliga vårdtiden minskade i båda grup-

Med ett tak för antalet patienter per sjuksköterska minskade dödligheten. Med ökad personaltäthet räddas liv.

perna av sjukhus, men minskningen var större på de sjukhus som infört tak.

Antalet återinläggningar på sjukhus inom 7 dagar var oförändrat på de sjukhus som hade infört taket, medan de ökade på de sjukhus som inte hade infört tak. Författarna till studien uppskattade att de sjukhus som hade infört tak hade 145 färre dödsfall under en tvåårsperiod

jämfört med om de inte haft något sådant tak.

Studiens huvudförfattare, professor Matthew McHugh vid Queenslands universitet, kommenterade: ”Att säkerställa att det finns tillräckligt många sjuksköterskor för att kunna ge en vård med hög kvalitet till varje patient är en enkel men effektiv åtgärd för allmänhetens säkerhet”.

Studien visade också att de högre kostnaderna en högre bemanning medförde mer än väl kompenserades av minskade kostnader på grund av kortare genomsnittlig vårdtid och jämförelsevis färre återinläggningar samt givetvis lägre dödlighet. ■

Källor: tidningen Vårdfokus 24/5 2021, The Lancet vol.397, issue 10288, sid.1905-1913.

Foto: Oscar Segerström

R

edan tidigare fanns det flera vetenskapligt genomförda studier som har visat fördelar för både patienter – i form av minskad dödlighet – och personal av att begränsa sjuksköterskors arbetsbörda, mer specifikt det antal patienter varje sjuksköterska ansvarar för på en vårdavdelning.

Den nya studien genomfördes i den australiska delstaten Queensland med början 2016. Man beslöt att införa ett tak, en maxgräns för hur många patienter varje sjuksköterska på medicinsk eller kirurgisk vårdavdelning ansvarade för. Detta tak infördes dock inte på alla sjukhus, utan bara på utvalda.

I studien jämfördes tre statistiska parametrar:

INTERNATIONELLT

27 MAJ 2021 # 1 453

12

Självständighetsaktivisten Victor Yeimo har gripits av den indonesiska regimen, som trappar upp repressionen. Detta är den största attacken mot Västpapua sedan Suhartodiktaturens terror på 1970-talet.

Västpapua: Frige Victor Yeimo

D

en 9 maj arresterades den fredliga självständighetsaktivisten Victor Yeimo i provinshuvudstaden Jayapura. Yeimo är en 38-årig aktivist som hade en ledande roll i organiserandet av den stora vågen av antirasistiska demonstrationer och möten som organiserades på Västpapua under kampvågen 2019.

Victor Yeimo har varit generalsekreterare för West Papua National Committee fram till 2018 och är känd som internationell talesperson för KNPB och Papuan Peoples Petition. Han har också drivit krav på utredning av morden på fredliga politiska aktivister och religiösa ledare.

sation som kämpar för demokrati och människorätt i Indonesien och som startades under Suhartos militärdiktatur).

Det kommer att behövas en massiv kampanj och press på indonesien om inte Victor ska sluta som så många andra politiska kämpar, det vill säga att hittas mördad i något dike eller att tyna bort i resten av sitt liv i indonesiskt fängelse.

I slutet av april beslöt den indonesiska regeringen att terroristklassa Organisasi Papua Merdeka (OPM, Rörelsen för ett fritt Västpapua, som har en väpnad gren). Men terroristerna är den indonesiska regimen och ockupationsmakten.

Det kommer att behövas en massiv kampanj och press på indonesien om inte Victor ska sluta som så många andra politiska kämpar.

Efter att den indonesiska regimen brutalt slagit ned masskampen 2019 har Victor Yeimo jagats av regimen och tvingats hålla sig gömd, bland annat i grannlandet Papua Nya Guinea. Den 9 maj var Victor Yeimo tillbaka på Västpapua där han greps av polis.

Den indonesiska regimen har bland annat anklagat honom för landsförräderi eftersom han kampanjar för ett fritt Västpapua samt att han skulle ha uppviglat till våldsamma upplopp. ”Enligt det offentliga uttalandet från polisen var en av anledningarna till hans arrestering hans deltagande vid 40:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2019, vilket verkar ha gjort honom till offer för statliga repressalier”, skriver Tapol i en kommentar till arresteringen (Tapol är en organi-

Bakgrunden till terroriststämplingen av OPM var ett ökat antal sammanstötningar mellan den lilla gerillarörelsen och indonesiska ockupationsstyrkorna, vilket sannolikt är en följd av de senaste årens ökade militära närvaro efter att det byggts flera hundra mil nya vägar in bland de papuanska bergen.

Men det som regeringen troligen ansåg vara den mest provocerande handlingen var ett anfall från en liten OPM-grupp mot en indonesisk militärstyrka den 25 april och där den högste chefen för Indonesiens ockupationsmakt, general I Gusti Putu Danny Karya Nugraha på Västapapua, dödades. Generalen deltog enligt uppgift i den militära insatsen på höglandet för att stärka truppernas moral.

Effekten torde ha blivit det motsatta, eftersom den lilla rebellgrup-

pen i sammanstötningen dödade Indonesiens högste befälhavare på ön och klarat sig undan egna förluster.

Efter detta stämplades OPM som terrorister, samtidigt som den indonesiska regimen trappade upp sin militära närvaro och skickade fler soldater till Västpapua.

Indonesiens president Joko Widodo sade dagarna efter att han beordrat polisen och militären att ”jaga och arrestera” alla medlemmar i rebellgrupper på Västpapua.

Den 1 maj stängde den indonesiska regimen ned internet över stora delar av Västpapua. Detsamma gjordes 2019 för att slå ned den antirasistiska proteströrelsens demonstrationer.

Internet stängs ned av två skäl: dels för att försvåra organiserandet av protester och dels för att försvåra att information om regimens övergrepp når ut i internationell media.

Trots detta har vi kunnat läsa och se på nyheterna hur regimen de senaste dagarna skickar allt fler trupper till Västpapua. Vi har också kunnat se bilder på hur många byar på höglandet angrips och sätts i brand i jakt på OPM-sympatisörer.

Det är troligen den största attacken mot Västpapua sedan Suhartodiktaturens terror på 1970-talet.

Benny Wenda, som är ledaren för United Liberation Movement for West Papua och idag lever i exil i London, fördömde i ett uttalande terroriststämplingen av OPM: – Min fråga till presidenten är: vem var det som invaderade vårt land till att börja med? Vem har mördat över 500 000 män, kvinnor och barn? Vem har tvingat 50 000 på flykt sedan december 2018, vilket lett till hundratals dödsoffer? [Antalet döda uppskattas till 500 000 sedan ockupationen inleddes 1961].

– En illegal ockupation är en kriminell handling. Folkmord är en kriminell handling. Motstånd mot detta är legitimt och nödvändigt.

Benny Wenda var också med och bildade en interimsregering för Västpapua bestående av flera ledare i exil den 1 december 2020: – Som vi skriver i vår provisoriska konstitution kommer en framtida västpapuansk republik att bli världens första gröna stat, och en ledstjärna för mänskliga rättigheter – motsatsen till årtionden av blodig indonesisk kolonisation.

mellan arbetare i Indonesien och Västpapua. Under den antirastistiska kampen 2019 hölls några mindre demonstrationer i Indonesien under parollen ”Indoneser för Västpapua”.

En annan intressant händelse är att under de indonesiska fackens strejker mot försämringarna av arbetsrätten förra året hördes också talkörer för ”Papua Merdeka!”

(Självständigt Papua). Vi ska så klart vara ärliga och säga att dessa inslag ännu är små. Men det är viktiga frön som förhoppningsvis kan gro och växa.

Hur ska Västpapuas självständighetskamp kunna vinnas?

Västpapuas befolkning måste lita till sin egen kamp. De får inte ha några illusioner om FN eller att andra stormakter ska ingripa. Trots allt var det FN som godkände Indonesiens ockupation vid bluffvalet 1969.

Lärdomen från Östtimors befrielse från Indonesien var att när Australien engagerade sig var det för att gynna sina egna storföretag och inte att hjälpa den fattiga befolkningen.

Lita därför inte på imperialismen.

Det finns frön till solidaritet

Det är avgörande att det finns ett antikapitalistiskt och socialistiskt program för kampen och det framtida nya Västpapua. Om inte kommer nya orättvisor och förtryck att uppstå i ett framtida fritt Papua och en ny elit växa fram som tar kontroll över landets rikedomar.

Därför behövs ett program för demokratisk kontroll över gruvor, regnskogen, fisket med mera. På det sättet skulle alla som berörs blir delaktiga i politiken och den skulle kunna ske i harmoni med miljön. ■ Per Johansson

Pandemikrisen kostade världens kvinnor åtminstone 800 miljarder dollar i förlorade inkomster under 2020. Det motsvarar mer än 98 länders sammanlagda BNP. Globalt sett miste kvinnor över 64 miljoner jobb förra året – en femprocentig förlust, jämfört med 3,9 procent för män.

Ytterligare 47 miljoner kvinnor i världen förväntas hamna i extrem fattigdom och leva på mindre än 1,9 dollar per dag 2021.

(Källa: Den globala hjälporganisationen Oxfam den 29 april).

INRIKES

27 MAJ 2021 # 1 453

13

Stå fast vid motståndet – vägra kapitulera för LAS-uppgörelsen Är hela LO nu på väg att kapitulera för den LAS -uppgörelse om försvagat anställningsskydd som Svenskt Näringsliv, PTK och de två LO-facken IF Metall och Kommunal har kommit överens om, trots att 12 av 14 LO-förbund än så länge inte har skrivit på?

Frågan ställs på sin spets när LO:s representantskap den 27 maj ska diskutera kravet på nya förhandlingar om den omställningsförsäkring som ingick i överenskommelsen och som de förbund som står utanför annars går miste om.

ARNE JOHANSSON

F

rågan brådskar när de tre statliga utredningarna som har i uppgift att skriva om LAS-uppgörelsen till lagförslag tros vara klara för att gå ut på remiss nu i månadsskiftet. Dessa handlar, förutom om anställningsskyddet och tillhörande a-kassefrågor, om en ny offentlig organisation för ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd och ett nytt parallellt studiestöd.

Allt detta ska sedan ut på remiss, som även ger LO, liksom fack och arbetsgivare i den offentliga sektorn, möjlighet att säga vad de tycker. Målet är att förändringarna i LAS (Lag om anställningsskydd) och det nya systemet för omställning och kompentensutveckling ska gälla från den 1 juli 2022.

Att så stora försämringar av anställningsskyddet redan har accepterats av PTK, IF Metall och Kommunal, ger en blixtbelysning av de svenska fackens historiska svaghet.

Hela processen stinker från A till Ö av bristande medlemsdemokrati.

Allra värst är de enormt försämrade turordningsreglerna och arbetsgivarnas stärkta möjligheter att göra sig av med obekväma anställda.

Att i praktiken legitimera hyvling med en kortare uppsägningstid än till exempel Handels redan har ett bättre avtal om är också sanslöst. Ökade möjligheter till kompetensutveckling för vissa grupper som fortfarande är anställda ska kanske välkomnas. Då staten står för fiolerna är detta nästan gratis för företagen. Som Gunnar Pettersson, vice ordförande för IF Metall på Volvo Umeverken, kommenterar i tidningen Internationalen är det bra att folk kan utbilda sig, men det borde inte sitta ihop med LAS.

Foto: Natalia Medina

offensiv@socialisterna.org

Allt krånglas till av att flera delar av LAS är dispositiva – förhandlingsbara. Det gör, som Arbetsvärlden säger, att ett fack i ett centralt avtal kan ändra på undantagsreglerna så att det exempelvis blir färre undantag. ”I en sådan situation blir det skillnad på dem som anslutit sig till huvudavtalet och de som inte ställt sig bakom det”.

Undertecknarna är bundna av fredsplikt medan andra inte är det.

Först ska den nya lagstiftningen på plats, som till exempel inför tre undantag från turordningsreglerna för alla. Sedan ska detta, som Arbetsvärlden beskriver det, byggas på med ett nytt huvudavtal

Vad innebär LAS-uppgörelsen?

Arbetsgivare ges kraftigt ökad makt över vilka som sägs upp.

LAS-uppgörelsen innebär en lag som tillåter alla företag att undanta tre personer från avtalsturlistorna.

Idag har bara arbetsgivare med färre än 10 anställda rätt att göra undantag från turordningsreglerna vid uppsägningar, men max två personer.

För de fack som omfattas av LAS-uppgörelsen och då även får ökat stöd för kompetensutveckling och omställning ska hela 15 procent av antalet som förlorar jobbet kun-

Det är hög tid för breda fackliga mobiliseringar mot alla försök att försämra arbetsrätten.

som PTK, Svenskt Näringsliv och delar av LO har avtalat. Hos undertecknarna av detta kommer fler att undantas från turordningen (upp till 15 procent av alla som förlo-

sämringar utan att låta sig straffas med sämre villkor för kompetensutveckling och omställning.

När lagförslagen nu ska ut på remiss innebär detta att alla fack, inklusive de 12 LO-förbund och de offentliga tjänstemannafack som står utanför LAS-uppgörelsen, åter måste ta ställning både till lagförslagen och nya förhandlingar om ett nytt huvudavtal på LAS-uppgörelsens grund.

rar jobbet). Men i gengäld får man större resurser för omställning.

ställning och kompetensutveckling för att inte få sämre villkor än undertecknarna.

Utan nya förhandlingar på till exempel Sekos område försvinner de lika anställningsvillkor som gällt mellan arbetare i Seko och idag PTK-anslutna tjänstemän ända sedan staten hade hand om till exempel post, telefoni och tågtrafik.

Enligt Arbetet är det inte troligt att arbetsgivarna låter Seko få del av förbättringarna utan att betala.

De LO-fack som har stått utanför LAS-uppgörelsen pressas nu till nya förhandlingar när det gäller om-

För alla som vägrar att vika ned sig måste alternativet istället vara att blåsa till ny strid mot alla för-

Varning alltså för alla förnyade försök att få även de kritiska förbunden att kapitulera och läge för nya samlingar av så brett gemensamt motstånd som möjligt. ■

na undantas vid uppsägning, men max 10 procent av de anställda!

bort – om den uppsagda vinner ska lönen betalas i efterhand.

Det minskar den anställdes möjligheter att komma igen trots en vinst i AD, samtidigt som det försvagar fackets möjligheter att nå en bra frivillig uppgörelse.

metod att istället för uppsägningar hyvla anställningar med lägre sysselsättningsgrad och lön justeras en aning med särskilda turordningsregler och en uppsägningstid med full lön innan hyvlingen ska gälla, max i tre månader.

Små förbättringar men legitimering av visstidsanställningar och hyvlingar. I den nya LAS som ska bygga på uppgörelsen ska heltid nämnas som en norm, men inte tvingande.

Att allmän visstid byter namn till särskild visstid och redan efter tolv månader antingen måste upphöra eller övergå i tillsvidareanställning.

Arbetsgivarnas allt vanligare

Omställningsförsäkring med utökade möjligheter till kompetensutveckling och utbildning under anställning.

Sämre anställningsskydd byts i LAS-uppgörelsen mot en helt ny möjlighet för anställda att studera på heltid i två terminer med 80 procent av lönen, förutsatt att staten står för det mesta av kostnaderna. ■

Hela processen stinker från A till Ö av bristande medlemsdemokrati.

Större möjligheter att säga upp av personliga skäl. Kravet på ”saklig grund” för uppsägning av personliga skäl försvagas till ”sakliga skäl”.

Det ska till exempel bli lättare att avskeda vid samarbetssvårigheter, olovlig frånvaro och sena ankomster, även om en person har varit anställd länge utan tidigare problem.

Slopad rätt att ha kvar jobbet vid tvist om uppsägning. Dagens rätt att behålla anställningen till dess att en tvist om uppsägningen avgjorts i Arbetsdomstolen (AD) tas

TEORI

27 MAJ 2021 # 1 453

14

Social Reproduktionsteori – kort intro Bland de feministiska teoribildningar som diskuteras mycket nu finns Social Reproduktionsteori, SRT, som berör hushållsarbete, omvårdnad, välfärd med mera. Det är dels en följd av den stora vårdkris som pandemin har blottat och den backlash mot jämställdhet som rullar in över världen.

Det fanns även ett ökat intresse för SRT-feminism under de senaste årens feministiska uppsving. SRT-feminismen innebär ett antikapitalistiskt framsteg gentemot den tidigare dominerande postmodernismen, även om marxistisk feminism har en del att tillägga.

ELIN GAUFFIN

elin.gauffin@socialisterna.org

F

I förordet till Familjens, privategendomens och statens ursprung skriver Friedrich Engels: ”Enligt den materialistiska historieuppfattningen är det i sista hand bestämmande

fattar det även att laga mat, städa, träning, sex, kärlek, barnomsorg, sjukvård, vård av andra med mera.

Detta kan vara betalt arbete – som i vårdsektorn och skolan – eller obetalt som i hemmet.

Inom produktionen är det en speciell vara som utmärker sig gentemot alla andra. Det är arbetaren själv. Det är den enda vara som i sig själv innehåller förmågan att skapa nytt värde.

Exploateringen av arbetare går som Marx visade till så att arbetsgivaren inte betalar arbetaren för det fulla värde hen lagt ner på en vara, utan istället alltid betalar en mindre del. Skillnaden omvandlas till den vinst, profit, som gör kapitalisterna så rika.

Så medan det är obetalt arbete som skapar kapitalisternas vinster är det obetalt arbete i hemmet (främst utfört av kvinnor) som skapar arbetare – arbetskraft.

Grunden i Social Reproduktionsteori är just att se hur beroende av kvinnors oavlönade arbete som kapitalet är. Att det är en integrerad del av det kapitalistiska systemet.

SRT-feminister menar att de studerar relationen mellan produktion och reproduktion.

Till exempel skriver Titti Bhattacharya (en av författarna till manifestet Feminism för de 99 procenten) i Monthly Review januari 2020 att de marxistiska verktygen måste utvecklas till att studera hushållsarbetet och se att detta medvetet har hållits på en förindustriell nivå.

Kvinnor i världen står som sagt för tre fjärdedelar av det oavlönade arbetet i hemmet. En arbetskraft som jobbar så mycket gratis vid

SRT-feminister underskattar den organiserade arbetarklassens styrka och historiska uppgifter. momentet i historien: produktion och reproduktion av det omedelbara livet”.

Vad är produktion och vad är reproduktion? Produktion syftar till arbetskraftens produktion av varor och tjänster, varor som kan konsumeras på marknaden. Reproduktionen syftar på produktionen av oss som människor. Utöver att befruktas och föda barn inne-

sidan om förlorar även i värde på arbetsmarknaden. Kvinnor tjänar i snitt 84 procent av männens löner.

Detta ger för handen att kapitalismen använder sig av kvinnoförtrycket på två sätt. Dels frukten av dess arbete i form av skapande av ny arbetskraft i hemmen och dels genom att detta legitimerar att diskriminera kvinnor på arbetsmarknaden.

Om arbetarklassen strejkar, där kvinnor de senaste åren har dominerat arbetarkampen, och till och med lyckas revoltera och betvinga kapitalet – då skulle kapitalets pressande krav på familjen att leverera fogliga arbetare upphöra.

Den delen av analysen utmejslas av 1970-talets feminister såsom Margaret Benston, och har länge delats av marxister.

Bhattacharya/Benston argumenterar för att lösningen ligger i att samhället tar ansvar för barnomsorg med mera, en socialisering av hushållsarbetet, ”omvandling av privat produktion till offentlig produktion”, vilket i grunden är en väg framåt.

Silivia Federicis kampanj för hushållslön (lön inte bara för hemmafruar utan för allt hushållsarbete) däremot är en återvändsgränd.

Tanken var att om staten måste betala kvinnor för hushållsarbetet blir detta så dyrt att de måste beskatta företagen väldigt mycket, vilket skulle försvaga kapitalet. De såg sin kampanj som en revolutionär väg, men det blir en omväg.

En invändning är att lön för hushållsarbete på ett sätt cementerar de traditionella könsrollerna där mannen är ute i världen och tjänar pengar och kvinnan hemma och tar hand om barnen. Kvinnan som arbetare i hemmet förblir isolerad och mister då den kollektiva gemenskapen som en får på en arbetsplats, där en delar villkor med andra och kan strejka direkt mot arbetsgivaren.

SRT-feministerna å sin sida har en ständig invändning mot marxister som de tycker har negligerat reproduktionen och lagt all fokus på att kvinnor skulle få frigörelse bara de

kom ut på arbetsmarknaden. Som Federici sa på mötet förra veckan är det uppenbart att kvinnoförtrycket består trots att kvinnor har haft ett massivt utträde på arbetsmarknaden de senaste årtiondena och att kapitalismen inte har löst frågan om reproduktionen.

Det stämmer att olika falanger som kallat sig socialister har negligerat reproduktionens betydelse, så som stalinister och socialdemokratin. Att kvinnor har kämpat för rätt till arbete och rätt till en lön att leva på var däremot miljontals kvinnor i andra vågens kvinnorörelses egna och främsta krav (på 1960- och 70-talen). Och det var ett faktum att det även var något som kapitalet såg att de kunde gynnas av.

Men eftersom frågan om offentligt finansierad välfärd sedan enbart löstes på ett inomkapitalistiskt sätt fanns de förtryckande strukturerna kvar i form av lönediskriminering, könsuppdelad arbetsmarknad, nedskärningar och brister.

Styrkor med Social Reproduktionsteori är att den lägger stor vikt vid det ekonomiska systemet, till skillnad från till exempel postmodernismens individualism. Att den poängterar att kvinnor är arbetare och tillhör arbetarklassen, till skillnad från stalinister som inte såg kvinnor som riktiga arbetare.

Att den är bra på att lyfta fram olika sektorer, så som informella sektorn, prekariatet, exempelvis ko-

Foto: Natalia Medina

örra veckan lyssnade jag på ett föredrag av Silvia Federici.

På 1970-talet var hon ledande i den internationella kampanjen för lön för hushållsarbete och tog denna rörelse till USA. Hennes bok om häxprocesserna från 2018 har fått stor spridning. Federici kännetecknande huvuddraget för dagens situation med en kris för den sociala reproduktionen. Hon nämnde inte mer specifikt, men det kommer larmrapporter att årtionden av jämställdhetsarbete i världen håller på att raderas ut.

Kvinnor står för 39 procent av arbetskraften i världen, men för 54 procent av de förlorade jobben.

Män har större del i den ekonomiska återhämtningen, alltså lättare att få tillbaka jobbet.

Enligt EU, med data från april/ maj förra året, har pandemin ökat klyftan i det ojämlika och oavlönade arbetet. Kvinnor spenderar nu 62 timmar per vecka med att ta hand om barn, jämfört med 36 timmar för män, och 23 timmar per vecka med hushållsarbete jämfört med 15 timmar för män i EU. Oxfam visade för ett drygt år sedan att kvinnor står för mer än 75 procent av hushålls- och omvårdnadsarbetet i världen och att det är en betydande del av ekonomin, även om det inte räknas in i BNP. Värdet på kvinnors obetalda arbete i hemmet är 10,8 biljoner dollar per år, vilket är tre gånger mer än techindustrin.

lonialiserade delar av världen, rasismens och imperialismens roll. Att revolutionen måste vara genomgripande och även omfatta hemmalivet för att vara en genuin revolution.

Svagheter där SRT-feminister ofta lämnar luckor är en klassanalys av staten, och hur viktig statens roll är, att det sexuella förtrycket ibland nedtonas, att det revolutionära perspektivet bleknar och framför allt att de underskattar den organiserade arbetarklassens styrka och historiska uppgifter.

Just eftersom produktionen inom familjen är lämnad på förindustriell nivå påverkar det inte kapitalismen så mycket om kvinnor till exempel har en strejk från hushållsarbetet. Det var tydligt hur Federici beskrev kvinnor som en enhet och inte alls pratade om arbetarkampen.

Men om arbetarklassen strejkar, där kvinnor de senaste åren dominerat arbetarkampen, och till och med lyckas revoltera och betvinga kapitalet – då skulle kapitalets pressande krav på familjen att leverera fogliga arbetare upphöra.

I ett demokratiskt socialistiskt samhälle äger vi gemensamt de stora företagen och bankerna, och hela produktionen kan ställas om att rikta in sig på det som reproduktionen gör idag – välfärd. I ett demokratiskt socialistiskt samhälle är välfärd åt alla hela samhällets grundval. ■

Gemensamt landsomfattande möte:

Stoppa förtrycket i Kina och Hongkong Onsdag den 2 juni kl 18.00 anordnar Rättvisepartiet Socialisterna och International Socialist Alternative (ISA) ett stormöte med lanseringen av kampanjen för gräsrotssolidaritet och internationalism mot repressionen i Kina och Hongkong. Talare är socialister från Kina och Hongkong.

ZOOMKOD för mötet är 851 3135 0580.

Med er hjälp når vi målet

V

i har gjort ett superryck från förra veckan – från dryga 17 000 kronor till strax under 41 000 kronor! Till stor del beror det på den insamling vi lanserade under helgens partistyrelsemöte, men även nya prenumerationer har tecknats.

Ett oberoende arbetarklassalternativ till den ekonomiska och politiska eliten kan inte förlita sig på något annat än den solidaritet och det stöd vi får av våra medlemmar, sympatisörer, aktivister vi samarbetar med, och folk vi stöter på när vi kampanjar på gator och torg. Det är så vi verkar och agerar.

Och många vill stödja kampanjer som den

mot marknadshyra, eller mot nedskärningar i Haninges förskolor, eller mot skogsavverkningar. Tillsammans med andra bygger vi nätverk och skapar kampanjer som kan peka på en väg ut ur klassamhällets misär.

Stöd oss du också! Målet på 70 000 kr är inom räckhåll. Swisha till 123 240 32 85 eller sätt in på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

För mer info, mejla till rs@socialisterna.org.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-

platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

SOMMARLÄGER DAGS ATT ANMÄLA SIG TILL LÄGRET 12-15 AUGUSTI BAD/ KANOTER/ GRILLNING/ SPORT/ BARNVERKSAMHET/ POLITISKT PROGRAM MED BÅDE ÅRETS HETASTE FRÅGOR OCH MARXISTISK SKOLNING

12-15 augusti genomför Rättvisepartiet Socialisterna och Unga Socialister sitt sommarläger. Lägret pågår tre dygn, med tre övernattningar. Det politiska programmet annonseras senare.

Priset är 1200 kronor för heltidsarbetande och 600 kronor för övriga. Barn till deltagare deltar gratis. Priset inkluderar frukost, lunch, middag, logi och resekostnader.

Login som ingår i priset är sängplatser i fyrabäddsrum storstuga eller tältplatser för den som vill tälta. Det går också att hyra stugor eller husvagnsplats separat.

Foto: Mattias Bernhardsson

Anmäl dig till sommarlägret eller be om mer information genom att maila elin.gauffin@socialisterna.org

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.