10 juni 2021 / # 1 455 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
socialisterna.org
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
@offensiv RattvisepartietSocialisterna
Motståndet växer
KAMPANJ
mot regeringens
hyreschock
Ned med vapnen – rusta upp förorten
7 5
8-9
20 år efter dagarna som skakade Sverige
SOMMARLÄGER DEN 12-15 AUGUSTI
BAD/ KANOTER/ GRILLNING/ SPORT/ BARNVERKSAMHET/ POLITISKT PROGRAM MED BÅDE ÅRETS HETASTE FRÅGOR OCH MARXISTISK SKOLNING Den 12-15 augusti genomför Rättvisepartiet Socialisterna och Unga Socialister sitt sommarläger. Lägret pågår tre dygn, med tre övernattningar. Det politiska programmet annonseras senare. Priset är 1200 kronor för heltidsarbetande och 600 kronor för övriga. Barn till deltagare deltar gratis. Priset
inkluderar frukost, lunch, middag, logi och resekostnader. Login som ingår i priset är sängplatser i fyrabäddsrum storstuga eller tältplatser för den som vill tälta. Det går också att hyra stugor eller husvagnsplats separat.
anmäl dig till vilgot.karlsson@socialisterna.org
Foto: Natalia Medina
– läs mer på sid 2, 3 och 4
16
Ny krissommar hotar vården
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
Migrationspolitik utan människovärde
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
10 JUNI 2021 # 1 455
2
MILJARDREGN ÖVER SUPERRIKA
T(V)EKA INTE
– SÄTT NED FOTEN MOT
P
å DN Debatt i måndags får två nationalekonomer stort utrymme för sina påståenden om att ojämlikheten inte alls ökar i Sverige. Sanningen, och den får inte plats i debattartikeln, är att klyftorna ökar snabbare i Sverige än i andra länder. Under pandemin har inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökat snabbare än någonsin. De superrika har frodats som aldrig förr. I mitten av maj konstaterade författaren och fondförvaltaren Ruchir Sharma i Financial Times nöjt att de svenska dollarmiljardärers förmögenhet hade ökat under pandemin från 20 till nära 30 procent av Sveriges (som Sharma kallar ”sosselandet”) bruttonationalprodukt (BNP). I de kapitalistiska metropolerna USA och Kina utgör de superrikas förmögenhet mindre än 20 procent av BNP. Det är bara i oligarkernas och Putins Ryssland som dollarmiljärderna gör beslag på en större del av den så kallade kakan.
REGERINGEN
Foto: Anna Tärnhuvud
D
rygt ett år innan valet är regeringens och januariavtalets ställning kraftigt försvagad. I Statistiska centralbyråns (SCB) partisympatiundersökning för maj 2021 har stödet till Socialdemokraterna minskat till 28,2 procent samtidigt som Miljöpartiet åter är under 4%-spärren. Men trots detta ämnar regeringen gå vidare med januariavtalets mest utmanande delar: försämringen av LAS, det historiska sveket med permanentande av den tillfälliga flyktinglagen samt genomföra förslag som innebär marknadshyra.
Inför hotet om marknadshyra får inte Vänsterpartiet på nytt vika ner sig, utan förmås att stå fast sitt löfte om att lägga en misstroendeförklaring om regeringen går vidare med förslagen om marknadshyra. Men samtidigt som V hotar med en misstroendeförklaring håller partiledaren Nooshi Dadgostar alla dörrar öppna till ett regeringssamarbete med Centern. Enligt en enkät av SVT var det dessutom bara tre av V:s 25 partidistrikt som sa klart nej till att regera med C. Att Liberalerna lämnar januariavtalet nästa år och går med i det blåbruna blocket har uppenbarligen fått stora delar av V:s ledning att drömma om att få regera med inte bara S, utan även C.
”För att bygga upp ett trovärdigt rödgrönt alternativ inför valet 2022 behöver brända broar byggas upp. Det rimliga är att Socialdemokraterna redan nu klargör att försöken att utestänga Vänsterpartiet från inflytande var ett misstag som de inte kommer att göra om”, skrev den förre V-ledaren Jonas Sjöstedt i en krönika i Dagens Arena den 8 mars efter Liberalernas avhopp. ”Vänsterpartiet kommer inte att ha inflytande över den politiska inriktningen under den kommande mandatperioden”, slog januariavtalet fast. Trots detta la V ner sina röster och släppte fram en ny Löfven-regering på januariavtalets grund. Men det slätar Sjöstedt över och efterlyser att S redan före valet gör upp med både C och V om exempelvis energipolitiken för att ”avdramatisera samarbetet” och påbörja livet efter januariavtalet. På så sätt närs illusionen om att det bara är genom att bli ett samarbetsparti som V kan vinna politiska framgångar. Kamprörelser och bygget av socialistisk opposition underifrån ges i bästa fall en sekundär roll. Det kan inte uteslutas att Vänsterpartiet kommer med i nästa regering. De blåbrunas sammansvetsning skapar ett nytt politiskt landskap som, beroende på val-
utgången, kan ge utrymme för att både C och V blir med i en ny S-ledd regering. Om så skulle ske blir V ingen garant för vänsterpolitik, utan tvärtom: en gisslan och mer än tidigare direkt medansvariga för den kapitalistiska politik som kommer att föras. Det skulle vara ett svek mot kampen, antikapitalismen och alla de gräsrotsrörelser som V säger sig vilja ge röst åt. Vem och vilka som bildar ny regering efter valet 2022 är dock en helt öppen fråga. Opinionsvindarna slår snabbt åt olika håll och ”skulle det vara val idag finns inga tydliga koalitioner som når en majoritet av rösterna” (SCB: partisympatiundersökning, maj 2021). Nu mindre än någonsin är tid och plats för samarbetsinviter till S och flirt med C. Istället gäller maximalt fokus på att bygga motståndet mot marknadshyra och januariavtalets övriga attacker. Där krävs mycket mer, se artikel på sid 3. Ska regeringen fällas är det viktigt att det sker genom en massrörelse underifrån med sociala krav. På så sätt kan konkreta steg tas för att förena socialister och andra aktivister i en kämpande, antikapitalistisk vänsteropposition som får fröet till arbetarrörelsens socialistiska pånyttfödelse och en arbetarregering att gro. ■
N
ya siffor visar också att: ”Rika svenskar har blivit rikare under pandemiåret. För fem av landets rikaste miljardärer har den sammanlagda rikedomen ökat med cirka 150 miljarder kronor”, som Dagens PS skriver den 6 juni och hänvisar till beräkningar som gjorts av nyhetssajten Bloomberg. Summan 150 miljarder kronor motsvarar hälften av vad Sveriges årliga sjuk- och hälsovård kostar under ett år. Om förmögenhetstillväxten fortsätter som nu kommer antalet individer med en förmögenhet på över 30 miljoner dollar (cirka 250 miljoner kronor) att ha ökat med 59 procent. Den låga beskattningen av kapital och förmögenheter är ett avgörande skäl till varför Sveriges superrika bara blir fler och rikare.
Ä
ven om regeringen inför den ”miljonärsskatt” som man så försiktigt har aviserat kan de superrika fortsätta att skratta hela vägen till banken. Den socialdemokratiska ”miljonärsskatten” skulle dra in mindre till statskassan än vad den gamla förmögenhetsskatten gjorde innan den avskaffades av Alliansregeringen 2007. Dessutom såg S-MP-regeringen till att ge de rika en ny gåva när den så kallade värnskatten avskaffades förra året. Den borttagna värnskatten innebar att industri- och finansmagnaten Fredrik Lundberg, en av landets absolut rikaste, fick en skattesänkning på nära 390 000 kronor. ■
I Smedjebacken backar nu kommunen från planerna på att införa hälsoscheman – som är ohälsoscheman – efter personalens protester. ”Det vi absolut inte ville var att få fler nattpass. Det känns skönt att vi fick igenom det vi ville, det var det som var det största orosmomentet”, säger Josefin Sundberg (skärmklipp KA 8/6).
Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
NEJ TILL MARKNADSHYRA
10 JUNI 2021 # 1 455
3
Göteborg.
Luleå.
Malmö.
Dalen.
För kampanjen Nej till marknadshyra var det självklart att, trots alla bestyr som hör till terminsslut, markera för utredare, regering, bostadsbolag och högeropposition att lägger ni fram det här dråpslaget mot landets hyresgäster – då svarar vi med kamp. Och den kampen kommer att trappas upp tills förslaget har hamnat där det hör hemma – i papperskorgen. ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
V
i genomförde ett 40-tal protester från Luleå i norr till Malmö i söder den 3-5 juni. På flera ställen valde lokalgrupperna att gå samman i något färre men större protester, som i Göteborg där drygt 150 personer samlades på Gustav Adolfs torg. Talade gjorde bland annat Tony Haddou, riksdagsledamot för V. Alingsås utvecklade idén om tältaktion, och hade nu ett tält som var möblerat, dit man kunde gå in i och fika och prata om framtidens boende – som blir just tält om marknadshyror införs. I Luleå och Boden exemplifieras detta med tältsängar. Det är väldigt roligt att rörelsen har växt så i Malmö på sistone som nu har regelbundna möten och en egen Facebooksida. Blekinge, som protesterade i alla fem kommuner vid förra stora protestdagen den 18 april, var självklart ute även denna gång. Grilla mot marknadshyra hade en mycket välbesökt och gripande eftermiddag vid Husbygård, som startade med en tyst minut för veck-
Foto: Stefan Lundqvist
Foto: Katarina Kalavainen
Sundsvall.
ans offer för dödskjutningar och fortsatte med många starka vittnesmål om trångboddhet, men även om hyreskamp. Picknickar var även temat på Södermalm, med mycket skön musik i Rosenlundsparken, och för Linje 18 i Södra Stockholm som hade både samba och tal från alla lokalgrupper i Fagerlidsparken i Hökarängen. En viktig framgång för kampanjen förra veckan var de två debattartiklarna som vi fick publicerade den 4 juni. Alla större organisationer i kampanjen (som nu har stöd av 85 organisationer) ställde upp. I Aftonbladet publicerade vi med ett 30-tal från hyresgästsidan i kampanjen och i Dagens Arena publicerade vi med ett 40-tal politiska företrädare. Bland de som har tillkommit är bland annat Vänsterpartiets ordförande i fem kommuner i Västernorrland samt tio politiker från Feministiskt Initiativ, däribland båda partiledarna, gruppledaren i Stockholms kommunfullmäktige och en ordförande i Malmö.
Det främsta mediagenombrottet fick kampanjen när Offensivs redaktör Per Olsson inne på Morgan Johanssons hycklande presskonferens om utredningen tog till orda och i direktsändning med all Sveriges media på tråden gjorde reklam för Nej till marknadshyra och ställde Morgan Johansson mot väggen. Det var mycket nöjsamt att efter över ett års restriktioner få vara tillbaka på Sergels torg. Vi hade sett till att ordna demonstrationer samma dag som utredningen skulle göras offentlig, trots att Justitedepartementet höll inne med detta in i det längsta. Men det blev den 4 juni. Vi hade fått ett polistillstånd att samlas 100 personer. Det gjorde att vi inte kunde annonsera om demonstrationen offentligt, då skulle det bli för stort. Men vi hade tät kommunikation med alla lokalgrupper som fick i uppdrag att skicka 2-3 representanter. Med den publik som demonstrationen drog till sig blev vi stundom kanske uppemot 200, men alla höll väldigt stort avstånd. Banderollerna lyste i färgprakt. Lokalgrupperna hade slutit upp och fyllde talarlistan med hela 14 talare (bara några nämns nedan) som alla gav kraftfulla analyser och kampanda. Maria Schön var en rolig och inspirerande konferencier. Det var ju väldigt otippat att Stefan Löfven hade slutit upp (se sida 1 och 4), han sågade sönder hus och vi hade ett sjå att hålla koll på honom. Olof
Buckard lät sin sylvassa satir återigen ljuda över torget. Och det hela slutade med underbar samba med Feministas Acidas. Yngve Sundblad från Hyresgästföreningen Södermalm poängterade att utredningen är ännu sämre än befarat, då till exempel hyran kan marknadshöjas mellan varje hyresgäst. Ebba Elena Karlström, distriktsordförande för V, gjorde klart att läggs förslaget fram, då fäller V regeringen. ”Vi hyresgäster ska inte vara rädda för marknadshyror, det är ni i regeringen som ska vara rädda för vänstern och arbetarklassen”. Inger Wallersted från Solna berättade om sin hyresvärd Solporten som renovräker med chockhöjd hyra på 60-70 procent och visar inget intresse att nuvarande hyresgäster ska kunna bo kvar. Petri Myllykoski från Rättvisepartiet Socialisterna och Linje 18 avslutade med visionen om en social bostadspolitik, ett nytt miljonprogram och ett socialistiskt samhälle. ”Vi behöver vara 10 000 vid riksdagens öppnande för det är vi som måste kämpa. Ingen kommer göra det åt oss”. Nästa steg i kampanjen är att vi samlas den 14 juni för ett nytt stormöte för hela landet (anmäl ditt intresse genom att mejla nejtillmarknadshyra@gmail.com – om du inte redan får mejl från kampanjen). Där behöver vi besluta om Folkets remiss – vårt remissvar på utredningen, som måste få mycket
bred spridning. Samt förbereda oss på nästa utredning som kommer den sista juni – en annan variant på marknadshyra, lägesfaktorns genomslag i hela beståndet. Vi behöver nu sätta mycket hårdare press på Hyresgästföreningen. Risken är uppenbar att de gör som LO gjorde med LAS-frågan. Påstår att de fått igenom några förbättringar och ger vika. När vi säger att hyresgästerna måste demonstrera i 10 000-tals vid riksdagens öppnande, inspirerade av exempelvis kampen i Berlin omfattar det även Hyresgästföreningen som behöver ställa om från sina digitala aktioner och ta till gatorna. Samma med Vänsterpartiet. De måste ställa om sin kampanjbudget på riksnivå för att protesterna vid riksdagens öppnande den 14 september ska bli så stora som det krävs. Kampanjen Nej till marknadshyra är inte ute efter symbo liska protester, utan efter att stoppa marknadshyra i nyproduktion. Vår appell går ut till alla fackföreningar, pensionärsorganisationer, feminister, antirasister, klimatkämpar, sociala projekt i förorterna – alla måste gå samman i massprotesterna vid riksdagens öppnande. Det är viktigt att marknadshyror stoppas just genom kamp och inte bara genom ett misstroendevotum – för att minska risken att de strax kommer tillbaka genom en ny, borgerlig regering. ■
Foto: Liv Shange Moyo
Foto: Arne Johansson
Foto: Jonas Brännberg
Foto: Natalia Medina
Boden.
Högdalen.
Foto: Agnes Lansrot
Husby.
Vårt svar: Kamp! Hökarängen.
Foto: Robert Bielecki
Foto: Tobias Svensson
Brandbergen.
INRIKES
10 JUNI 2021 # 1 455
4
En utredning för marknadshyra
Från den 1 juli nästa år blir det marknadshyra med början i nyproduktion om den utredning om Fri hyressättning vid nyproduktion (SOU 2021:50) som hovrättsrådet Kazimir Åberg överlämnade fredagen den 4 juni blir lag. OFFENSIVS REDAKTION offensiv@socialisterna.org
U
tredningen har inte ens försökt uppskatta hur stora hyreshöjningarna blir, inte heller hur mycket fastighetsägarna tjänar på den fria hyressättningen. Däremot är den fylld av lösa gissningar om att ”reformen” ger fler hyresrätter. Det är ett antagande som även Anders Nordstrand, vd i Sveriges Allmännytta, avvisar i ett pressmeddelande: ”Förslaget om en ny lag för fri hyressättning vid nyproduktion är kanske den största bostadspolitiska förändringen på 50 år. Men det kommer knappast leda till att det byggs fler bostäder.” När justitieminister Morgan Johansson i en egen presskonferens strax efter utredningens kommenterade förslagen för regeringens räkning ägnade han sig åt att mörka konsekvenserna med ”blå dunster” om att den ”bara” gäller nyproduktionen och anklaga proteströrelsen för att ägna sig åt skrämselpropaganda. Men om inte förslaget stoppas hotar enligt både kampanjen Nej till Marknadshyra och Hyresgästföreningen en hyreschock, som successivt kommer att sprida sig i hela
beståndet, öka trångboddheten och underminera hyresgästernas besittningsskydd. – Om all nybyggnation av hyresrätter, som med dagens takt motsvarar drygt två procent av hela beståndet, skulle ske med fri hyressättning skulle redan inom 10 år nära en femtedel av alla hyresrätter omfattas. Inte med ett ord nämner heller vare sig utredningen eller Morgan Johansson de renoveringshyror, som redan idag gör det möjligt för fastighetsägarna att införa marknadshyror bakvägen när man idag under några få veckor renoverar en tomställd lägenhet (så kallade konceptrenoveringar) till påstådd ”nybyggnationsstandard”, säger Arne Johansson från kampanjen Nej till marknadshyra i en kommentar, och fortsätter: – Inte heller nämndes med ett enda ord den hyreskommission som redan denna månad ska lägga nya förslag om hur ”lägenheternas kvalitet och läge ska få ett större genomslag i hyressättningen” i hela beståndet. Medan Morgan Johansson i ett desperat försök att ta udden ur det växande motståndet förnekade att detta
innebär en utveckling mot marknadshyra beskrev utredaren Kazimir Åberg förslagen ”som ett första steg” (Dagens Nyheter den 5 juni). Det var också skälet till varför fastighetsägarna mycket snabbt ”välkomnade det som idag presenteras”. Den 456 sidor långa utredningen är ett rent beställningsverk till januaripartierna av Fastighetsägarna. Som Fokus har uppmärksammat har dess huvudsekreterare Haymanot Baheru också nyligen skrivit en doktorsavhandling om hyressättning, som har finansierats av Fastighetsägarna. – Avhandlingen inleds med att hon tackar Fastighetsägarna för
Foto: Natalia Medina
Stefan Löfven på Sergels torg den 4 juni. Utredningen har inte försökt uppskatta hur stora hyreshöjningarna blir, eller hur mycket fastighetsägarna tjänar på fri hyressättning.
Det är upp till hyresvärden att själv bestämma om den nya lagen ska tillämpas för nybyggda hus. Efter att ett ”avtal” har slutits, där hyresvärden ensidigt har satt hyran, ska hyran årligen räknas upp i takt med konsumentprisindex (KPI). Därutöver ska hyran kunna höjas betydligt mer om värden anser att förhållanden ändrats; att lägenhetens och områdets ”attraktionskraft” ökat. Med akut bostadsbrist och hög efterfrågan blir varje nybyggd lägenhet mer ”attraktiv”. Alternativt kan värden hänvisa till att en påstådd renovering har ökat lägenhetens standard och attraktionskraft.
Varje ny hyresgäst ger värden möjlighet att höja hyran eftersom det gamla ”avtalet” inte längre gäller. pengarna. Det är anmärkningsvärt att en ledande tjänsteman i utredningen har så täta band med den ena parten i frågan, säger V:s bostadspolitiske talesperson Momodou Malcolm Jallow i en kommentar. Enligt utredningens ordval innebär den föreslagna lagen om fri hyressättning vid nyproduktion att ”hyresvärd och hyresgäst fritt få komma överens om hyrans storlek”, vilket innebär att hyresgästen i praktiken bara har att passivt tacka och ta emot vad fastighetsägaren erbjuder och att Hyresgästföreningen inte längre via förhandlingar kan påverka hyressättningen.
Utredningen skriver: ”Omständigheter som generellt har betydelse för attraktionskraften är det allmänna efterfrågetrycket på den lokala hyresmarknad där lägenheten finns, lägenhetens storlek, egenskaper och läge samt förmåner och tjänster som hyresvärden erbjuder. Det finns inte någon geografisk begränsning. Lägenheter i hela Sverige kan användas för jämförelse, under förutsättning att de omfattas av tillämpningsområdet för lagen om fri hyressättning vid nyproduktion och övriga omständigheter är uppfyllda”. Utredningens förslag om hur hyran årligen ska justeras efter det första ”avtalet” går längre än ut-
redningsdirektivets önskemål om att hyran efter en viss tid ska sättas enligt en tariff. ”Hyran, som vid avtalets tecknande bestämts av hyresvärden, kan sålunda höjas årligen med KPI och därutöver till nivåer som ligger 10 procent över jämförbara lägenheters hyra, även om inget förändrats i själva lägenheten eller på fastigheten”, skriver Hyresgästföreningens expert Erik Elmgren i ett vasst särskilt yttrande till utredningen och fortsätter: ”Det räcker med att det allmänna efterfrågetrycket på liknande lägenheter har förändrats. Som exempel nämns att ett visst område utan någon specifik anledning har blivit mer eller mindre populärt att flytta till. Det innebär att en hyresgäst kommer bli tvungen att betala mer i hyra enbart av det skälet att nyinflyttade hyresgäster i bostadsområdet varit villiga (eller varit tvungna) att betala en högre hyra än den som hyresgästen betalar. Den föreslagna ordningen fråntar helt och hållet hyresgästen möjligheten att kunna förutse utvecklingen av den egna hyran och resulterar i en osäkerhet kring det egna kvarboendet. Något reellt besittningsskydd är det således inte fråga om.”
Hyresgästen tvingas i praktiken acceptera eller flytta. Varje ny hyresgäst ger dessutom värden möjlighet att höja hyran ytterligare eftersom det gamla ”avtalet” inte längre gäller. På dessa två punkter, om hyresvärdens rätt att höja hyran ytterligare på grund av vaga hänvisningar till ändrade förhållanden som attraktionskraft och möjligheten att åter höja hyran när en ny hyresgäst flyttar in, ansåg Morgan Johansson att utredningen var “problematisk” och att han vill förhandla om förtydliganden med C och L. Som Erik Elmgren har sammanfattat i sitt särskilda yttrande leder förslagen bara ”till en större obalans mellan fastighetsägare och hyresgäster, försämrat konsumentskydd och högre hyror där den hyresgäst som kan betala mest får lägenheten. Förslaget kommer heller inte leda till fler bostäder... Den särskilda lag om fri hyressättning i nyproduktion som utredning föreslår skapar osäkra och oöverblickbara villkor inte bara för hyresgästerna i nyproducerade lägenheter utan för hyresrätten i stort.” Elmgren har också helt rätt i att: ”Hyressättningen är varken problemet eller lösningen vad gäller en fungerande bostadsmarknad med ett brett utbud av hyresrätter. För det krävs det helt andra reformer.” Vad som nu krävs är att även Hyresgästföreningens ledning till sist fattar att den nu fem över tolv måste kroka arm med rörelsens gräsrötter i kampanjen Nej till marknadshyra och alla andra som nu vill se en verklig massrörelse för att förmå riksdagen att slänga utredningen i papperskorgen. ■
10 JUNI 2021 # 1 455
De splittrande statliga attackerna mot flyktingar och invandrare blir allt värre då blocken tävlar om att vara värst.
I korthet
5
”Vi behöver semester efter semestern”
V
Foto: Lotta Lappalainen
årdkrisen Sjuksköterskorna i Skellefteå kommun har redan nu en enorm arbetsbelastning. Men nu har två IVO-anmälningar om sommarbemanningen redan skickats in innan den har börjat gälla. Under sommaren ska sjuksköterskorna tvingas ha helgbemanning på fredagar och ansvar för hundratals patienter – för vissa upp till 500 patienter – tillsammans med långa resvägar. För vissa kan det bli tal om 13-timmarspass, vilket är ett recept för katastrof. Det skriver Vårdfokus den 4 juni. – Jag har sett många olika lösningar under alla mina år som sjuksköterska, men det här är den mest katastrofala. Med den låga bemanningen som de räknar med finns det stora risker både för patienter och personal, säger en anonym sjuksköterska till Vårdfokus, som också menar att många kollegor löper stor risk för att gå in i väggen. – Vi ska ju överleva den här sommaren. Och våra patienter med. Som det ser ut nu så kommer många bli så trötta att de kanske inte hinner varva ner ordentligt på semestern. Risken är att vi kommer behöva en semester efter semestern, säger Vårdförbundets styrelseledamot i Västerbotten Annika Forssander till Vårdfokus.
Migrationspolitik A utan människovärde
Pågatågen: Ensamarbete förbjuds?
Onsdagen den 9 juni (en dag efter att Offensiv kommer ut) ska riksdagen rösta kring regeringens förslag om att coronaanpassa den så kallade Nya Gymnasielagen. Samtidigt fortsätter ”danmarkiseringen” av den svenska flyktingpolitiken. VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org
F
örslaget annonserades i höstas och grundas i att pandemin och den ekonomiska krisen har lett till ökad arbetslöshet, och gjort det svårare att hitta jobb. Därför föreslår riksdagen att den som har gått klart sin utbildning ska få 12 månader istället för
partiet väljer att stödja regeringens förslag tillsammans med Vänsterpartiet. Samtidigt vädjar människorättsorganisationer som Amnesty International till riksdagen att rösta nej till regeringens nya migrationslagförslag den 22 juni. Förslaget innebär ett permanentande av den tillfälliga lagen från 2016, och skulle bland annat betyda att tillfälliga uppehållstillstånd blir norm, med permanenta först efter minst 3 år samt om personen uppfyller försörjningskrav samt krav i svenska och samhällskunskap. För familjeåterförening krävs att den som har ansökt kan försörja sig själv samt den anhöriga och har bostad med godkänd storlek och standard.
Man ska tvingas leva ett villkorat liv, ständigt under hotet om att utvisas tillbaka till krig, konflikt, förföljelse och fattigdom. 6 månader på sig att skaffa ett jobb, att studiemedel ska kunna räknas in i kravet om försörjningsstöd, samt att en subventionerad ”yrkesintroduktionsanställning” ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd. Det är en liten lättnad för de som har gått en gymnasieutbildning och nu riskerar att utvisas, men kommer troligtvis inte gå igenom i riksdagen om inte Center-
Förslaget har kritiserats hårt av bland annat Civil Rights Defenders och Flyktinggruppernas Riksråd. Sveriges Advokatsamfund skrev nyligen att försörjningskravet vid anhöriginvandring ”riskerar att få negativa konsekvenser för barn, kvinnor, barnfamiljer, ensamstående föräldrar, unga vuxna, hbtqi-personer, äldre, funktionsnedsatta, lågutbildade, analfabeter, långtidssjuka...”.
Regeringens förslag får konkurrens från det blåbruna blocket SD-KDM-L som har lagt fram ett liknande men ännu mer restriktivt förslag. Bland annat ska man behöva kvalificera sig för att få tillgång till välfärd, och genomgå regelbundna kontroller för att i framtiden kanske få permanent uppehållstillstånd. Det är en tydlig och oroväckande ”danmarkisering” av migrationsoch asylpolitiken, ett försök att till varje pris begränsa antalet flyktingar och invandrare som kommer till Sverige genom att avskräcka och inskränka på människors rättigheter. De politiker som ständigt talar om hur dagens ”slappa” migrationslagar leder till ett parallellt ”skuggsamhälle”, eftersom flyktingar inte utvisas inom de första minuterna efter att ha fått avslag, går nu i första ledet för att på riktigt skapa ett samhälle där vissa nekas tillgång till välfärd, jobb och bostad och istället tvingas leva ett villkorat liv i tillfälligt skydd, men ständigt under hotet om att utvisas tillbaka till krig, konflikt, förföljelse och fattigdom. ■
RS/Offensiv säger:
• Riv upp den tillfälliga migrationslagen. • Nej till regeringens förslag till ny migrationslagstiftning. • Försvara asylrätten. Rätt till familjeåterförening. • Nej till tillfälliga uppehållstillstånd. Riv EU:s flyktingmurar. • Stoppa utvisningarna till Afghanistan.
rbetsmiljö De anställda på Pågatågen har länge kämpat mot ensamarbetet på tågen, då det är ett stort arbetsmiljöproblem om något plötsligt skulle inträffa. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat att ensamarbetet på Skånebanan mellan Helsingborg och Hässleholm förbjuds. Det skriver Sekotidningen den 4 juni. – Det känns fantastiskt att få rätt i det här. Vi har stora problem där våra arbetskamrater råkar riktigt illa ut. Att inte vara ensam är helt avgörande för att förhindra hot och våld men även att kunna larma och hjälpa om det väl händer. Vi har haft dubbelbemanning tidigare, men den ersattes med larmknappar för ett par år sedan. Problemen försvann inte av det, så nu tvingas vi gå via Arbetsmiljöverket för att få trygghet för ombordpersonalen, säger Pågatågens skyddsombud Ola Brunnström till Sekotidningen. Arriva, det privata bolag som kör trafiken, har länge menat att dubbelbemanning inte löser några problem – vilket såklart i grunden bara är ett sätt att försöka spara pengar för ökade vinster.
Attendobonusar slopas efter kritikstorm
U
tdelningar Attendos ledning har fått det hett om öronen efter att det avslöjades att cheferna fått miljonbonusar under 2020, medan personalen fick gå ner i lön. Extra sticker det i ögonen eftersom bolaget fått statligt coronastöd. Det har dessutom varit stora missförhållanden på deras äldreboenden under pandemin – som ju beror på att de tar genvägar på personalens och brukarnas bekostnad för ökade vinster. Men nu slopar de åtminstone det kritiserade bonussystemet efter en massiv kritikstorm, rapporterar SVT Nyheter den 8 juni. Enligt Attendos vd Marin Tivéus berör det deras 500 chefer inom den skandinaviska verksamheten. Deras tidigare argument om att bonusarna skulle ”befrämja kvaliteten” var lika ihåligt som falskt.
Slopad karensdag minskade smittan
K
arensdagen Ändringarna som genomfördes i socialförsäkringen, framför allt slopad karensdag, har haft stor betydelse i att begränsa spridningen av covid-19. Även att kunna vara hemma längre utan läkarintyg samt utökad smittbärarpenning har varit till stor hjälp, enligt en ny rapport från Försäkringskassan. Rapportförfattaren Martin Hurtig säger till Sveriges Radio den 8 juni att ”Om fler hade använt ersättningen och stannat hemma har det rimligtvis gjort att smittspridningen minskat”. Att även efter pandemin få ersättning för karensdagen borde vara en självklarhet. ■
INRIKES
10 JUNI 2021 # 1 455
6
A-kassan ger uselt
O
ECD publicerar regelbundet statistik över hur mycket en familj på 2 vuxna och 2 barn har över att leva på vid arbetslöshet jämfört med vid arbete. Jämförelsen gäller EU:s 27 länder. A-kassan var från början tänkt att ge 80 procent av tidigare lön om man blir arbetslös. Men sedan en tid tillbaka kompenserar inte längre arbetslöshetsförsäkringen för inkomstbortfall. Arbetslösa får i genomsnitt bara runt 60 procent av sin tidigare inkomst från a-kassan. Enligt OECD:s jämförelse för 2020 hamnar Sverige på 21:a plats av 27. Av de nordiska länderna hamnar Sverige på sista plats.
Detta är innebörden av den högerpolitik som regeringen för och som de borgerliga partierna vill fortsätta föra om de skulle bilda regering. De arbetslösa straffas för att de har blivit arbetslösa. Den som blir arbetslös ska tvingas tillbaka i arbete på grund av betydligt försämrade villkor. Indirekt blir detta ett sätt att tvinga den som är arbetslös att ta ett jobb med dåliga arbetsförhållanden och även sämre lön. I regeringens och högerpartiernas retorik kallas detta ”att det måste löna sej att arbeta”. De enda som detta system ”lönar sig” för är arbetsgivarna.
OECD:s tabeller visar tydligt på att den som blir arbetslös inte kan leva på den ersättning som man får via a-kassan. Den som blir arbetslös tvingas på så sätt att ta första bästa jobb för att kunna försörja sig själv och familjen.
Det enda rimliga är att kräva att a-kasseersättningen återigen höjs minst till den nivå det var tänkt från början, det vill säga 80 procent av lönen. Allt mindre än detta är oacceptabelt. ■ Anders Wemmert
Foto: Peter Phillips / PostNord
skydd vid arbetslöshet
Nya ”effektiviseringar” som försämrar för alla införs på PostNord.
Varannandagsutdelning ökar belastningen och försämrar service
N
Höj omedelbart den oacceptabla låga a-kassenivån!
Foto: Peter Kroon / Arbetsförmedlingen
u inför PostNord varannandagsutdelning av brev i allt större delar av Sverige. Efter Skåne har Västsverige börjat införa systemet. För brevbärarna ökar stress, arbetsbelastningen och övertid ännu mer och den redan försämrade postservicen blir ännu sämre. Sekotidningen är en av de som har rapporterat om försämringen. ”Det känns rörigt, så här i början” säger brevbärarna i Västra Frölunda (Sekotidningen den 1 juni) och de känner sig besvikna över att ingen har talat med dem om förändringen. – Arbetet borde utgå från att vi kan områdena och vet hur ett effektivt arbete går till. Om vi tar ut post som vi själva har sorterat be-
håller vi kontrollen och kvaliteten, säger Fredrik Boustedt till Sekotidningen. PostNord ursäktar försämringen med att digitaliseringen innebär att färre brev skickas, men samtidigt ökar till exempel antalet paket.
Det är för hög belastning. Jag hinner inte ta rast. För nyhetsmedier som använder PostNord blir förändringen i kombination med längre leveranstider katastrof. Redan sedan tidigare har PostNord försämrat leveranstiden till tre dagar i vissa delar av landet.
För Offensiv som du nu läser kan det innebära att tidningen görs klart för tryck på tisdag, men når vissa läsare först måndag eller till och med tisdag följande vecka. Många nyheter kommer att vara gamla redan innan texten nått läsaren. För brevbärarna är varannandagsutdelning bara ytterligare en av alla ”effektiviseringar” som ökar exploateringen av arbetarna – färre personer ska göra samma jobb genom ännu högre arbetstempo. – De säger åt oss vad vi ska göra och vi gör det förstås. Tyvärr är det för hög belastning. Jag hinner inte ta rast och förlorar det sociala med mina kollegor, säger Kalle Nilsson till Sekotidningen. ■ Britta Berggren
S
verige har genomlidit flera pandemier under åren, där digerdöden och spanska sjukan är de mest ryktbara. Den senaste pandemin är covid-19. Att vi förr eller senare skulle drabbas av en pandemi visste vi, bara inte när. Det borde alltså ha funnits en beredskap för att det skulle ske. I Sverige har vi en ansvarsprincip som innebär att den som har ansvaret i normala fall också har det i kris. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen och regionerna för sjukvården. Där har det redan tidigare brustit, till exempel när äldre personer har skickats hem från sjukhuset utan att kommunen blivit informerad. Bristerna i ansvarsfördelningen visade sig tydligt i coronahanteringen. Kommunals ordförande Tobias Baudin säger enligt Ekoredaktionen att det är tydligt att staten behöver ta ett större ansvar. Inrikesminister Mikael Damberg säger att
regeringen har tagit ett stort ansvar, att man har tillfört resurser.
Kommuner och regioner ska vart fjärde år göra risk- och sårbarhetsanalyser. I små kommuner är det svårt att ha någon med kompetens att sätta sig in i alla frågor på djupet. Den svenska ansvarsfördelningen har visat sig mycket bra för de som borde vara ansvariga. De har nämligen kunnat skylla ifrån sig och lägga skulden på andra. Naturligtvis har Kommunal och Tobias Baudin rätt i att staten borde ta ett större ansvar. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun eller region du råkar bo i. Flera analyser säger också att hälso- och sjukvården saknar större lagerhållning och är beroende av regelbundna leveranser. Det såg vi speciellt i början av pandemin när brister på sjukvårdsutrustning var skriande.
Just in time-systemet har satt stora käppar i hjulet för en rättvis vård och för beredskapen som helhet. En pandemi ställer till det ännu mer, men även en grundstötning som stänger Suezkanalen, något vi såg i våras, ställer till det. Med nuvarande system är behovet av regelbundna transporter från Kina stort. Blir det problem någonstans i transportkedjan klarar vi oss inte länge. Vi kan inte förlita oss på att transporter över halva jordklotet alltid fungerar problemfritt. Vi ska inte heller förlita oss på privata företag. Vid en bristsituation höjs priserna enligt lagen om tillgång och efterfrågan. Vi kan också hamna i den situation vi gjorde tidigare under pandemin att företagen säljer till högstbjudande oberoende av tidigare kontrakt. Det kommer fler kriser. Beredskapen måste vara god. Det nyliberala tänkandet med just in time,
Foto: Alistair McMillan / Flickr CC
Ska inga lärdomar dras av privatiseringarnas covid-fiasko?
Just in time och privatiseringskaoset innebar snabbt tomma beredskapslager.
privatiseringar med mera klarar inte av kriser. Systemet med ansvar fördelat på 290 kommuner och 21 regioner klarar inte heller av det på
ett tillfredsställande sätt. Det måste vara den viktigaste lärdomen av coronakrisen. ■ Sigbritt Herbert
10 JUNI 2021 # 1 455
Krösnkijkutani:ng,
Döds r och polise adshyror marknby i Hus
7
(M)ilitär istället för upprustning av förorten
ARNE JOHANSSON
offensiv@socialisterna.org
F
Foto: Arne Johansson
D
et som hänt är inte bara en katastrof för såväl offrets som förövarnas familjer. Hos många av stadsdelens barn och deras föräldrar är detta mycket traumatiserande händelser, som ytterligare sänker ett länge underminerat framtidshopp. När Norra Järva Stadsdelsråd, Ort till ort och Hyresgästföreningen Järva som ett led i kampanjen Nej till marknadshyra på lördagen samlade ett drygt hundratal vuxna och många barn till att Grilla mot marknadshyror nere vid Husby gård var det en självklarhet att inleda manifestationen med en tyst minut. Vad nästan alla borde begripa är att skenande klassklyftor, bostadssegregation, fattigdom, trångboddhet och fallerande skolor som sänker utsikterna till ett fast jobb hör till de mest uppenbara faktorer som driver ungas rekrytering till gängkriminalitet, samtidigt som allt detta har förvärrats av pandemin. Att i detta läge föreslå ett nytt systemskifte till marknadshyror som systematiskt förvärrar läget på alla dessa punkter och undergräver barns möjligheter till studiero i hemmen är en närmast ofattbar provokation som de flesta på manifestationen vid Husby gård insåg måste trigga till ett masRosor vid mordplatsen. sivt motstånd. ■
Grilla mot marknadshyror i Husby samlade många.
Modernaterna vill ha militär i förorten – reaktionärt, rasistiskt och helt motsatt de sociala insatser som behövs.
Moderaterna i Västra Sverige har, efter mordet på en småbarnsfar i Hjällbo, i en motion till partiets höststämma föreslagit att militär ska sättas in mot gängkriminella i förorten. Moderaternas populistiska utspel är reaktionärt, spelar på människors rädsla och oro och har en rasistisk underton. KRISTOFER LUNDBERG
kristofer.lundberg@socialisterna.org
A
rgumentationen är inte ny och det första parti att resa liknande krav var Sverigedemokraterna 2018, sedan följde fler moderater efter. Den hårda retoriken och de populistiska och rasistiska utspelen från högerpolitiker oroar många unga i förorten, och skapar en stark misstänksamhet som undergräver förtroendet för samhället. Men det sätter också en press på socialdemokratin från höger, och för tre år sedan sa statsminister Stefan Löfven till TT: – Det är inte min första åtgärd att sätta in militär, men jag är beredd att göra vad som behövs för att se till att den grova organiserade brottsligheten ska bort. Det är alarmerande att politiker föreslår en sådan typ av åtgärd. Mordet i Hjällbo skedde mitt på dagen, under polisen pågående ”särskilda händelse” med extra polisresurser på torget, ett stenkast från polisstationen. Detta i sig borde tydliggöra för alla att lösningen inte finns i fler poliser, mer repression eller militär i förorten, utan att det behövs helt andra lösningar. Senast militär sattes in i Sverige
i fredstid var i Ådalen 1931. Då dödades fyra strejkande arbetare och en som tittade på demonstrationståget. Efter dödsskjutningarna i Ådalen 1931 har militär aldrig satts in mot civila. Diskussionen om militär mot civila återkom på alla fronter efter de stora demonstrationerna mot USA:s president Bush och EU-toppmötet i Göteborg 2001, terrorattentaten mot USA den 11 september samma år och det efterföljande ”kriget mot terrorismen”. År 2006 stiftade riksdagen Lag (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning, som ger polisen rätt att kalla in Försvarsmakten som stöd för att bekämpa terroristbrott. År 2007 hölls en stor krisövning i Stockholm, där fienden utgjordes av terrorister från förorterna. Övningens karaktär understryker den svenska statsapparatens inställning. Terroristerna sades vara från miljonprogrammets förorter och idag vill Moderaterna att gängproblematiken i vissa förorter ska likställas med terrorism. Det finns en stor fara med Sverigedemokraternas och Modera-
Foto: CC
rågan är vad som just nu oroar de boende i Husby mest: coronapandemin, måndagseftermiddagens fruktansvärda dödsskjutning framför ögonen på små skolbarn eller den utredning om marknadshyror som presenterades på fredagen. Själv hörde jag inte skotten, men förstod av den polishelikopter som hovrade över stadsdelen under hela min eftermiddagspromenad på Järvafältet att ett nytt allvarligt våldsbrott hade inträffat. Dagen efter dominerades Husby torg av polispatruller, väktare, ett par politiker, stadsdelsförvaltningens krisstödjare, fältassistenter och medborgarvärdar. Skotthål i Folkets Husbys fönsterrutor vittnar om kulor som flugit tvärs över torget och som utan någon som helst hänsyn avlossats mitt i eftermiddagsrusningen. En grupp allvarliga små barn vid en av de två platser där människor börjat lägga blommor och ljus berättade att de själva sett den flyende mannen skjutas och falla ned just där vid sidan av gamla Husby träff, nära Husby gårdsskolans lågstadier. Den mycket stora insats av polis och väktare som på senare tid mobiliserats mot gängkriminaliteten tycks hittills ha haft begränsad effekt. Den skjutne 28-åringen sägs själv ha haft ett tungt brottsregister. Sent samma kväll sköts en man ihjäl även i Hjulsta på andra sidan Järvafältet; ännu oklart om det haft något samband.
ternas retorik, dels för att staten som sådan är rasistisk och dels för att staten redan piskar upp en hotbild kring förorten. Mordet i Hjällbo blev en riksnyhet. Men den sociala situationen diskuteras inte. Arbetslösheten i Hjällbo är 13,2 procent, ungdomsarbetslösheten det dubbla, jämfört med snittet i Göteborg på 5,6 procent. 86,2 procent av ungdomarna saknar eftergymnasial utbildning. Medel inkomsten i området är 176 600 kronor mot snittet i Göteborg på 297 300 kronor. 40 procent av hushållen är barnfamiljer. 21 procent av hushållen består av fem personer eller mer. 11,3 procent har tre barn eller fler; motsvarande snitt i Göteborg är 6,2 procent. 89,6 procent av befolkningen i stadsdelen har utländsk bakgrund, och 58,3 procent är födda i utlandet. Ohälsotalet är 36,4 procent – mer än dubbelt så högt som snittet i Göteborg. Den grundläggande problematiken i Hjällbo och andra förorter är av social karaktär. Att ungdomar saknar framtidstro och har tappat hoppet om att de ska klara skolan, få ett jobb, få en bostad och bygga sig en framtid. Det är ur den sociala katastrof som unga lockas in i gäng och kriminalitet. Debatten om att öka tryggheten i förorten borde naturligtvis inte handla om militär, utan istället om hur mycket resurser som behöver gå till förebyggande verksamhet, välfärd, skola, omsorg och fritid. ■
GÖTEBORG 2001
10 JUNI 2021 # 1 455
8
Göteborg 2001: När state
Då det är 20 år sedan Göteborgshändelserna den 14-16 juni återpublicerar vi denna ögonvittnesskildring av vad som faktiskt hände under dessa dagar, som innehåller många lärdomar om statens verkliga roll – vilket är av särskild vikt idag. Artikeln utkom första gången i Offensiv # 1204 för 5 år sedan. ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
Nätverket Göteborg, med sin bas i Folkrörelsen mot EU, KPML(r), Vänsterpartiet och Socialdemokratiska EU-kritiker samlades till parollen Sverige ut ur EU. Detta uppfattades med rätta som nationalistiskt. Det bubblade fram en antiglobaliseringsrörelse som namnet till trots var väldigt internationell. Med globalisering åsyftades kapitalets globalisering, handel och
rige 2001. Det var inte jättestort här, men ett viktigt inslag som fick igång hela samhällsdebatten med krav på en internationell skatt på valutatransaktioner. För att mer betona den internationella kampen bildade Miljöförbundet Jordens Vänner, Syndikalisterna och Fältbiologerna nätverket Göteborgsaktionen, som kom att bestå av 80 organisationer, däribland Rättvisepartiet Socialisterna (RS). Syftet var att organisera en riktigt stor demonstration vid det toppmöte som EU skulle ha i Göteborg den 15-16 juni. På den tiden hade EU toppmöten i det land som för tillfället var ordförandeland – ett demokratiskt inslag som avskaffades då det gav människor möjlighet att just protestera. För en stor folklig uppslutning krävs också kunskap. Göteborgsaktionen gav ut flera nummer av en kampanjtidning under våren 2001 fulla med argument. Huvudkraven var Nej till militarisering av EU, Nej till rasism och fästning Europa, Nej till grundlagsstiftning av den nyliberala politiken i EMU, samt Gör inte offentlig sektor och miljö till handelsvara. Det är nästan kusligt att 20 år senare se hur rätt vi hade. Hur välfärden – efter att den svenska staten i allians med EU och den amerikanska säkerhetstjänsten slagit ner den gryende proteströrelsen – kastades in i en vansinnesfärd av privatiseringsrally utan säkerhetsbälte. Tommy Lindqvist skrev om Schengen i kampanjtidningen: ”Det innebär att den öppet flyktingfientliga politiken från exempelvis FPÖ i Österrike blir en del av den svenska. Med Schengen förstärks EU:s bokstavligen högre
Statens kärna är repressiv och när makten utmanas kommer de demokratiska rättigheterna att väga lätt. produktion och framför allt hade finanskapitalet diskrediterat sig självt flera gånger åren dessförinnan. År 1999 hade protesterna varit så stora att WTO-toppmötet i Seattle hade stängts ner en halv dag. I slutet på 1990-talet bildades Attac i Frankrike med bland annat stora protester vid EU-toppmötet i Nice år 2000. Rörelsen spred sig internationellt och tog fart i Sve-
murar mot omvärlden”, och konstaterade att av 142 artiklar i Schengenavtalet handlade 138 om kontroll av befolkningen. De fyra artiklarna om slopade gränskontroller är numera som bekant historia. När det under våren stod klart att USA:s president George Bush ämnade besöka Göteborg hettades frågan upp ytterligare. RS föreslog
Foto: Paul Mattsson
F
ör oss som var med är det något som vi aldrig kommer att glömma och fortfarande sitter händelsekedjan fast inpräntad i minnet. Göteborg 2001 var en total katastrof för den borgerliga demokratin. Det statliga ingripandet var hårsmånen ifrån att beröva en ung person livet, lyckades spärra in ett stort antal unga bakom galler samt döda en spirande proteströrelse. I den fortsatta kampen för social rättvisa behövs dessa lärdomar. Statens kärna är repressiv och när makten utmanas kommer de demokratiska rättigheterna att väga lätt – detta måste tas med i beräkningen av de rörelser underifrån som vill fortsätta. Med glädje, men också med stor saknad, slår det mig när jag börjar bläddra i mina gamla mappar, hur fantastiskt föreningslivet var. Det hade naturligtvis föregåtts av månader, ja år, av förberedelser. Hundratals människor deltog i mängder av möten, ställde upp med matlagning, som bovärdar, demofunktionärer och allt därtill. I denna levande organisation/nätverksmiljö fanns så klart olika politiska uppfattningar. Ibland behövdes öppna debatter, och utifrån dessa diskussioner togs organisatoriska steg utan att det gemensamma samarbetet avstannades för den sakens skull.
Rättvisepartiet Socialisterna var arrangör till Antikapitalistmarschen, vilken polisen först gick till angrepp mot och sedan stod och slo
att Göteborgsaktionen skulle ordna en Bush not Welcome-demonstration den 14 juni, dagen innan toppmötesstarten. Ett liknande initiativ hade tagits av KPML(r). Efter en del diskussioner slogs initiativen samman och den linje vi drev fick majoritet: att inte bara ha antiimperialistiska paroller, utan att ta upp allt som Bush personifierade (abortmotstånd, gåvor till de rika, miljöhot, dödsstraff – det här var innan den 11 september och de följande krigen). Bush Not Welcome-demonstrationen gjorde att nätverket kom ut till bredare ett folkskikt på västkusten. Utöver dessa tre stora demonstrationer fanns mängder med aktiviteter som musikfester och mindre aktioner. Attac hade konfrontativ dialog med politikerna som var en form av paneldebatt. Under flera veckor i förväg hade Göteborgsaktionen kontor i ett lagerhus där det även fanns ett Indymedia-center. Fritt Forum var ett alternativt ”toppmöte” fyllt med seminarier från organisationer och gräsrötter. Göteborgsaktionen hade planerat en motkonferens som skulle ha hållits på Hvitfeldtska gymnasiet. Kommunen samarbetade med de-
monstrationsnätverken och hyrde ut 16 skolor med 9 000 övernattningsplatser. 3 900 övernattningspass såldes (för 35 kronor per natt) – innan helvetet brakade loss. Var vi helt oförberedda på det polisvåld som väntade? Ja och nej. Hundratals, kanske tusentals, vänsteraktivister diskuterade på en förhållandevis hög nivå många veckor i förväg kring olika taktiker för demonstrationer. Det hade hållits träningar i ickevåld. Det hade pratats om att symboliskt gå mot Svenska Mässan, där EU-toppmötet skulle äga rum, men att inte försöka tränga sig igenom några avspärrningar då det inte var läge för något ”Seattle”. En grupp som kallade sig Ya basta/vita overallerna ville genom att klä på sig skyddsutrustning gå längre och ta emot polisslag för att symboliskt visa hur EU stänger folket ute. Antifascistisk Aktion mobiliserade också, med Godzilla som varumärke, fortfarande på ett symboliskt plan. Vi hade fått en viktig förvarning som diskuterades mycket. Under Ekofin-mötet (för EU:s finansministrar) i Malmö den 20-22 april möttes demonstranterna av brutalt
polisvåld och 300 greps. Polisen jobbade redan då utifrån idén om att det fanns några sorts yrkesdemonstranter som det var rätt att puckla på så mycket det bara gick. Men samtidigt var ingen beredd på nivån av polisvåld. Polisen använde också metoder som aldrig förut beprövats samt grävde upp metoder från urtiden – skarpa skott mot demonstranter hade inte använts av statens beväpnade styrkor på 70 år. I Ådalen var det soldater, i Göteborg poliser. Efter månader av dialog mellan polis och demonstrationsnätverk kommer så den första demodagen, den 14 juni, och statens första drag blir att slänga en atombomb på allt vad samförstånd och göteborgsanda heter. Utan någon som helst förvarning byggdes en 800 meter lång ringmur av containrar runt Hvitfeldtska gymnasiet där 500 aktivister bodde och där också Motkonferensen skulle hållas. Tidpunkten sammanföll med att George Bush plan landade på Landvetter. På en presskonferens säger polischef Håkan Jaldung att ”Nästan alla är misstänkta för förberedelse av olika brott, som skadegörelse och grov
10 JUNI 2021 # 1 455
9
og demonstranter uppträngda mot en vägg.
misshandel” (SvD den 15 juni, återfinns i Göteborgskravallerna och processerna). Representanter för Göteborgsaktionen och Attac lyckas ta sig in och medlade mellan polisen och de chockade demonstranterna som ändå ryggmärgsmässigt upprättat ett stormöte för att ta gemensamma beslut och hålla ihop. Just som en överenskommelse hade nåtts, där de instängda skulle få släppas ut mot att de låter sig visiteras, fick den närvarande polisstyrkan sitt mandat indraget. På kvällen kördes de instängda iväg i bussar. En av dem, Per-Anders Svärd, berättade för tidningen Internationalen att: ”Vi bussades ut till polishuset på Skånegatan. Väl där fick vi sitta kvar i bussarna. Vi satt hela natten, och det enda vi fick att äta var vatten och hårt bröd. Vi hölls i exakt tolv timmar, som är längsta lagliga tid, tre timmar på marken, nio sittandes i en buss. De som var under 18 år hölls lika länge, trots att de måste släppas efter klockan sex” (återfinns i Göteborgskravallerna och processerna). Av de över 900 personer som greps eller omhändertogs mellan den 14-
Foto: Paul Mattsson
en slog ner massrörelsen
med vakthavande befäl gick några hundra meter ner för Berzeliigatan på morgonen den 15 juni, och stannade vid polisavspärrningarna. Redan till nummer 454 av Offensiv med framsidesrubriken Sanningen om Göteborg hade vi samlat in en stor mängd vittnesmål som samstämmigt visade att polisen först gick till angrepp och stod och slog mot demonstranter uppträngda mot en vägg. Senare fick Tord Björk i uppdrag av Demokratinätet att göra en fördjupning om Antikapitalistmarschen och kom fram till samma slutsats. Den flaska som först kastades, flera minuter efter att polisvåldet hade startat, kastades i riktning bort från toppmötet och även den senare kravallen rörde sig i riktning bort från Mässan/toppmötet. I den statliga utredningen Göteborg 2001 (SOU 2002:122) framgår att av de 2 500 tjänstgörande poliserna som var stationerade i Göteborg var enbart en trupp på 20 (utan kontakt med polisledningen) avsatta för Antikapitalistmarschen, trots att polisen var väl informerade om planerna och att läget var extremt känsligt efter Hvitfeldtska. SOU:n leddes av Ingvar Carlsson (även Ulf Adelsohn ingick). Föga överraskande var slutsatsen att polisen behöver fler sorters vapen och att maskeringsförbud skulle införas. De kritiserade enbart polisen för att ha varit dåligt samordnade och att de använde sexistiskt och rasistiskt språkbruk, men inget om våldet.
Fler än 900 personer greps eller omhändertogs den 14-16 juni. Den statliga repressionen var allomfattande.
16 juni greps 459 i samband med Hvitfeldtska. Skolan var stängd i 1,5 dygn. Inga vapen hittades. På samma sätt fortlöpte följande dagar. Lika bisarrt som skrämmande var när folk greps på gatan för att de var klädda i svart eller stängdes in på Viktoriabron, när fredliga demonstranter under vapenhot tvingades ligga i pyjamas med huvudet ner i matrester på asfalten i timmar (Schillerska), när 500 demonstranter omringades i flera timmar tills deras beslutsamma ickevåld fick poliser att göra myteri (Järntorget), när festen i Vasaparken angreps av nazister och poliser, vilket slutade med stenkastning från långt avstånd och polisens beskjutning av tre demonstranter – i var och en av händelserna startades det hela med polisens våldsamma upplopp. I de flesta fallen var polisvåld det våld som förekom. Gatstensregnen på Götaplatsen var visserligen så täta att det nästan svartnade och vandaliseringen av Avenyn lika intensiv, men även denna totala urballning av maskerade vandaler föregicks av oprovocerade och oannonserade våldsangrepp in i Antikapitalistmarschen på Berzeliigatan.
Om polisingripandena vid EU-toppmötet var Kafka-lika, var rättsprocesserna efteråt sju resor värre. 100 personer åtalades för våldsamt upplopp. När ett 50-tal hade dömts av tingsrätt och hovrätt var straffen 17 gånger hårdare än någonsin tidigare vid något toppmöte – en del hade fått 4-5 års fängelse i första instans, andra 2 år varav de allra flesta inte hade kastat något – med motiveringen att det förelåg ett hot mot demokratin och mot EU-toppmötet. Till exempel fick en 20-åring avtjäna ett 2,5 år långt fängelsestraff för att han vid fel tidpunkt hade viftat med armarna – han hade inte själv deltagit i något upplopp. Medan det svenska rättsväsendet satte världsrekord i straff mot demonstranter (motsvarande ”brott” vid EU-toppmötet i Nice gav 1 månads fängelse) dömdes inte en enda polis. Polisen som sköt Hannes Westberg i ryggen så att han nästan förlorade livet dömdes inte, men Hannes åtalades och fälldes för stenkastning. Filmen som användes som bevis var manipulerad, vilket SVT:s Uppdrag Granskning bevisade: 25 klipp på 3 minuter och pålagt ljud som inte fanns där.
När den armviftande 20-åringens försvarsadvokat Stig Centervall begärde att få se polisens filmer ”fanns det inga”, men när polisen skulle sätta dit en annan person fanns det tydligen visst filmer från samma tillfälle och så vidare. Åklagare Thomas Ahlstrand berättade att åklagare från hela EU samlades två dagar efter toppmötet för att göra upp sin strategi: upploppen var planerade och med syfte att ”stoppa eller störa EU-toppmötet” och att åtala varje brott inte som en enskild händelse, utan som ”en del i ett större sammanhang” (GP den 16 juni 2002). Redan den 17 juni hade justitieminister Thomas Bodström uttalat att kravallerna är ”ett hot mot demokratin, mot alla partier”. Överhuvudtaget var polisingripandet politiskt sanktionerat. Socialdemokraterna kom med blommor till polisen den 17 juni. Inte ens vänsterledaren Gudrun Schyman kritiserade polisen när hon talade på en av de stora demonstrationerna, utan fördömde enbart ensidigt de demonstranter som hade kastat sten. Rättvisepartiet Socialisterna var arrangörer av Antikapitalistmarschen som efter överenskommelse
När vi demonstranter kom hem från toppmötet möttes många av kalla handen. Mediarapporteringen hade gett allmänheten en helt förvriden bild. Det tog ett halvår innan den nyanserades något. De tre stora demonstrationerna samlade 15 000, 20 000 samt 25 000 deltagare. Symptomatiskt nog, som Offensiv konstaterade direkt, fanns inget våld under dessa höjdpunkter och det berodde på att polisen höll sig i bakgrunden. Men det statliga nedslaget lyckades slå ut många organisationer eller lösare nätverk och det rådde en verklig backlash ett bra tag efteråt. Organisationsstrukturer, egna/ oberoende media och förståelse av statens sanna natur behövs för att lite bättre kunna stå emot när repressionen kommer. Demonstrationerna visade också att öppna massaktioner har större möjlighet att stå emot än individuella aktioner och att ett gemensamt lugnt politiskt agerande kan knäcka testosteronfyllda poliser, samtidigt som det alltid är viktigt att appellera utåt åt arbetare som ännu inte har tagit det aktiva steget att organisera sig. Det polisvåld som idag drabbar ”aktivister” kan lika gärna drabba dig imorgon när du strejkar för bättre villkor. Därför måste vi alla hålla ihop. ■
INTERNATIONELLT
10 JUNI 2021 # 1 455
10
LSR, ISA i Brasilien, är en aktiv del i rörelsen mot Bolsonaro och manar vänsterpartiet PSOL till att förespråka enighet i kamp och lägga fram ett socialistiskt alternativ, som kan visa en väg ut ur krisen.
Brasilianska massprotester: Hundratusentals brasilianare gick ut på gatorna den 29 maj mot Bolsonaros vanstyre i cirka 200 demonstrationståg runt om i landet. Ännu fler skulle ha deltagit om det inte vore för pandemin, som ännu skördar drygt 1 600 liv i snitt varje dag. MARCUS KOLLBRUNNER
lsr@lsr-cit.org
M
ånga upprepade frasen från protesterna i Colombia: ”Om folket är ute på gatorna mitt under en pandemi är det för att regeringen är farligare än viruset”. Det var de största protesterna under pandemin, och den första stora protestdagen sedan maj ifjol. Det fanns en uppdämd vilja att protestera – inte bara mot regeringens dödliga politik vad gäller pandemin, utan också mot den ökade arbetslösheten, höjda matpriser, förstörelse av miljön och statliga rasismen. Protesterna den 29 maj föregicks av protester i tiotals städer den 8 och 13 maj efter den dödligaste polisoperationen i Rio de Janeiros historia i favelan Jacarezinho den 6 maj, där 28 boende och en polisman dödades. Många dödades i rena avrättningar. I ett fall dödades en misstänkt som sökt skydd i ett hus, framför ett nioårigt barn och hennes far, i barnets sovrum, som lämnades full av blod på sängen
och golvet. Bara tre av de dödade var bland de 21 som hade arresteringsorder mot sig, vilket rättfärdigade polisoperationen. Bolsonaros regering gav snabbt sitt stöd för aktionen. ”De var alla banditer”, sa vice-presidenten Mourão, innan ens alla offer var identifierade. Det var ytterligare ett bevis på den statliga rasismen, där polisen genomför dödliga aktioner i slummen där majoriteten är svarta och fattiga. Bolsonaro tappade stöd i opinionsmätningarna redan i början av året, då den andra, dödligare vågen av pandemin började skörda tusentals offer dagligen. En parlamentarisk undersökningskommission har tillsatts i senaten för att undersöka regeringens skötsel av pandemin. Den har kunnat visa hur regeringen har saboterat åtgärderna mot
João Doria. Det var först i början av året som Bolsonaro tvingades svänga i frågan om vaccinen inför andra vågen. Enligt kommissionens beräkningar skulle landet ha haft ytterligare 100 miljoner tillgängliga doser nu, dubbelt så många än som varit fallet, vilket skulle ha räddat tiotusentals liv. Bolsonaro har dock ännu en majoritet av kongressen bakom sig, som kan stoppa försöken på riksrätt. Han har betalat bra för det genom att dela ut viktiga poster och miljarder i stöd för parlamentsledamöternas egna projekt genom en ”parallell budget”. Trots allt detta var det inte givet att protesterna skulle vara stora. Flera protester hade redan kallats under de senaste månaderna, men dessa var mest symboliska, under vardagar. Det speglade delvis en oro
En ny protestdag har utlysts till den 19 juni, som har potential till att vara ännu större. covid genom att försena köpen av vaccin och propagera användningen av verkningslösa mediciner som klorokin. Pfizers direktör för Latinamerika vittnade om hur deras erbjudanden om vaccin förblev utan svar i flera månader. Bolsonaro talade öppet mot vaccinet Coronavac från kinesiska Sinovac, då det förordades av hans rival, São Paulos guvernör
bland en del för att kalla till stora demonstrationer mitt under pandemin, men också en politisk strategi från bland annat Lula, som försöker återknyta band med partier från ”centern” och företagare, och vill visa att han inte är ute efter äventyr. Det är talande att Lula förblev helt tyst innan, under och efter protesterna om demonstrationsdagen. På flera ställen försökte PT begrän-
sa mobiliseringen eller helt ställa in. Men trycket var stort från basen och på de flesta hållen mobiliserade PT-anhängarna till protesterna. I São Paulo, där den största demonstrationen genomfördes, talade PT:s ordförande, Gleisi Hoffmann, men den mest populäre talaren var Guilherme Boulos, ledare för de taklösas rörelse MTST och förgrundsfigur för det breda vänsterpartiet PSOL. En ny protestdag har utlysts till den 19 juni. Den har potential till att vara ännu större, men kan begränsas av en hotande tredje våg av pandemin, som redan har lett till ökad belastning på akutvården, även om dödsfallen fortsatt att sjunka från höjdpunkten på drygt 3 000 dödsfall dagligen i snitt. Det är dock ett misstag att räkna ut Bolsonaro än. I takt med att han tappat stöd och blivit trängd har han höjt tonen och försökt gå på offensiven. Högern har dock inte lyckats genomföra stora mobiliseringar. I São Paulo lyckades de mobilisera ett par tusen på sin höjd den 1 maj. En aktionsdag kallades ”den kristna familjens marsch för frihet” på flera ställen, men blev ett fiasko. Istället har Bolsonaro satsat på veckovisa symboliska aktioner, som häst- och motorcykeldemonstrationer. Den 12 juni kommer en sådan motorcykeldemonstration genomföras i São Paulo istället för den årliga högersamlingen ”Kristusmarschen” (som ses som ett alternativ till Pride), som brukar vara stor.
Foto: LSR
Bolsonaro på fallrepet?
Lulas strategi – att försvaga Bolsonaro gradvis för att öppna vägen för en valseger – är en riskfylld väg. Vi såg hur detta kan slå fel inför förra valet, då fackföreningarna höll tillbaka proteserna efter den stora generalstrejken 2017, istället för att fälla den försvagade presidenten Temer. Istället för en storseger i valet för Lula röjdes han ur vägen genom ett politiskt motiverat domslut. Även om det är mindre troligt att Lula stoppas igen genom domstolarna har Bolsonaro en starkare bas än Temer. Han hoppas också att en återhämtning av ekonomin och faktumet att en stor del av befolkningen troligtvis kommer att vara vaccinerad mot slutet av året kommer att dämpa oppositionen. Hittills har den ekonomiska återhämtningen, även om den varit starkare än väntat, haft en liten effekt för den stora majoriteten av befolkningen. Arbetslösheten har fortsatt
international socialist alternative
Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net
10 JUNI 2021 # 1 455
11
att stiga och är den högsta sedan kriserna började i slutet av 2014. Den officiella arbetslösheten ligger på 14,7 procent, men räknar man in de som har gett upp att söka jobb samt deltidsarbetslösa hamnar siffran på 29,7 procent.
Det finns dock en viktig debatt om strategin inför valet 2022 inom PSOL. Den nuvarande majoriteten förordar att PSOL måste förespråka en bred valallians, med Lula i spetsen, redan i första valomgången. LSR (ISA i Brasilien, som deltar i PSOL) menar att PSOL måste förespråka enighet i kamp och att det vore rätt att rösta på Lula mot Bolsonaro i en andra valomgång, som vi gjorde 2018. Men vi måste varna för att Lula kommer att upprepa samma misstag, att försöka styra med stöd från högerpartier med ett begränsat program, vilket var vad som öppnade för kuppen mot Dilma och Bolsonaros seger i första hand. PSOL kan därför inte avstå från att lägga fram ett socialistiskt alternativ, som verkligen kan visa en väg ut ur krisen. ■
Foto: Babette Plana / Flickr CC
PSOL har med rätta betonat att vi inte kan vänta till 2022 för att få bort Bolsonaro, kampen måste börja nu. De viktigaste kraven just nu är vaccin åt alla och att krisstödet för arbetslösa och de i den informella sektorn som tappat stora delar av sin inkomst återställs minst till den nivå som var ifjol (ett långt mer begränsat och otillräckligt stöd har återinförts). Men andra frågor är också brännande: de höga priserna på mat, spisgas och motorbränsle, hoten om privatiseringar av den statliga eljätten Eletrobras och posten, attacker mot offentligtanställda och rasismen. Alla dessa kampfrågor måste enas i en stor rörelse mot Bolsonaro och den nyliberala politiken. Kampen kommer att vara viktig också för att säkerställa att valresultaten överhuvudtaget kommer att gälla. Bolsonaro har redan gjort klart att han inte kommer att acceptera ett resultat där han förlorar. Till skillnad från Trump är det troligt att han försöker sätta in mer kraft bakom orden. Trots ökade motsättningar med ledningen av arméstyrkorna har Bolsonaro en viktig bas inom de delstatliga militärpoliserna. Militärpolisens attack mot demonstranterna den 29 maj i miljonstaden Recife i nordöstra Brasilien är en varningssignal. Det är ännu inte klart varifrån ordern om att attackera en relativt liten och fredlig demonstration kom ifrån. Två personer, som inte ens deltog i protesterna, miste synen på ena ögat då polisen sköt gummikulor i huvudhöjd mot folk.
Nästan 200 miljarder dollar har G7-länderna gett till stöd för olja, kol och gas, räknat mellan januari 2020 och mars 2021, långt mer än till grön energi.
G7 storsatsar på fossil energi
Inför G7-toppmötet som startar på fredag avslöjas det nu att G7-länderna satsar miljarder på fossil energi, mycket mer än på grön energi. Under pandemin har större delen av satsningar och räddningspaket gått till fossilindustrin. För lite görs och för sent, totalt motstridigt till Parisavtalet, och det är tydligt genom de rikaste länderna att kapitalismen är ett hinder för jordens överlevnad. RAYMOND STOKKI
rs.lulea@socialisterna.org
T
idningen The Guardian rapporterar om hur G7-länderna under pandemin har satsat miljarder på fossila industrier som bil och flyg snarare än att satsa på grönare industrier eller överhuvudtaget på sänkningar av koldioxidutsläpp. Trots retorik om klimat och miljö avslöjas nu att G7 gett 189 miljarder dollar till stöd för olja, kol och gas, räknat mellan januari 2020 och mars 2021. Grönare energi har fått 147 miljarder dollar. En undersökning visar att västs stora industriländer (G7) vare sig sett allvaret i pandemin, eller tagit tillvara på vad som visat sig varit möjligt och därmed satsat på grönare industrier. Istället har de gett
räddningspaket till främst flyg- och bilindustrierna och oftast utan några som helst krav på att pengarna eller viss del måste användas till att utveckla grönare alternativ. Det har visat sig att 80 procent av pengarna som satsats på icke förnyelsebara energier har varit helt utan krav på klimatanpassade motprestationer. Ensamt har bil- och flyg industrin fått 115 miljarder dollar i corona-räddningspaket och det är endast G7-ländernas satsningar. Endast 10 procent av av räddningspaketen gick till förnybar energi och energieffektiviseringar. Eftersom G7 har satsat mest på transportsektorn innebär rädd-
ningspaketen att dessa aktivt har gått emot Parisavtalet. Det innebär stöd till industrier som kan fortsätta med koldioxidutsläpp i åratal. Totalt har världens 50 största ekonomier spenderat 14,6 biljoner dollar i stimulanspaket. Kapitalismen har under pandemin visat sig som den den nakne kejsaren. Krisen har visat att det finns pengar att satsa på ekonomisk reglering, satsningar på grön framtid, möjlighet att rädda arbetare och framför allt att samhällen kan ställa om till något nytt oerhört snabbt, men de steg som är nödvändiga har inte tagits. Överlag har G7-länderna inte satsat på vare sig gröna jobb eller teknik som möjliggör viktiga steg ifrån koldioxidutsläpp. Dessa länder står bara för en tiondel av världens befolkning, men 25 procent av hela världens koldioxidutsläpp. Små steg i rätt riktning har dock tagits; till exempel har Italien tillfälligt stoppat borrning efter fossila bränslen, Storbritannien och Frankrike tar politiska steg för att internationellt stoppa stödet till fossilindu-
strierna. Storbritannien har också infört ett förbud för nya bensin- och diseldrivna bilar från 2030. Det låter kanske som enorma och viktiga steg, men samtidigt har en första omfattande studie blivit klar som avhandlar världens steg mot netto nollutsläpp som International Energy Agency står bakom. Den visar att oavsett om de löften som regeringar har flaggat för skulle uppnås är det för lite och för sent; målen om noll netto i koldioxidutsläpp till 2050 kommer inte att nås. Därmed har vi inte möjlighet att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning, i enlighet med Parisavtalet. Det är uppenbart att det inte kan vara upp till de stora ekonomierna eller regeringar att stoppa klimatkrisen. Det krävs ett totalt uppbrott av dagens samhällssystem, den ekonomiska diktatur som vilar på ojämställdhet och plundring av naturens resurser med klimat och liv som offer. Vi kan inte fortsätta i samma hjulspår, inte ens bredvid, vi måste gå åt ett helt annat håll, med demokratisk planering av samhället för allas vår framtid. ■
Kapitalismens jakt på kobolt en enorm miljöbov
E
n klimatomställning på kapitalistisk grund innebär fortsatta försäljnings- och vinstmål för kapitalisterna, men med fossilbränslen delvis ersatta med elektrifiering. Det har inneburit en explosion i efterfrågan på batterimetaller, däribland kobolt. Idag använder man kobolt i den positiva delen av moderna batterier. Att ersätta kobolt med en annan metall är i denna typ av batterier inte möjligt. Andra metaller är inte lika effektiva som kobolt och innebär mycket större batterier; det blir inte praktiskt möjligt i en elbil.
Det förekommer idag ingen återanvändning av kobolt. Istället framställs kobolt från gruvor. Den Demokratiska Republiken Kon-
go (DRC) har den högsta andelen av framställning av kobolt i världen. Det finns andra länder som framställer kobolt, men i mycket mindre skala. I Kongo bryter man mineralen både storskaligt och småskaligt. Den storskaliga, industriella brytningen görs av internationella företag i stora industrier med stora maskiner. Enligt Pontus Westrin, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, är den småskaliga brytningen dock en större bov mot miljö och mänskliga rättigheter. Det är enskilda människor, ofta familjer, som bryter ofta utan tillstånd och helt utan maskiner. Enligt Pontus Westrin handlar det om hundratusentals människor som bryter mineraler på det sättet.
Det är riskfyllt att ge sig in i den här branschen. Ofta används hälso- och miljöfarliga kemikalier, som kan slå ut hela ekosystem, och det är också vanligt med barnarbete.
Då den helt oreglerade småskaliga koboltbrytningen har fått mycket kritik försöker kapitalet nu ”reglera branschen”. Eftersom vinstintresset står i centrum har utvecklingen istället blivit att den informella sektorn integreras i den formella, men utan fast lön och där arbetarna själva ska ta ansvar för sin arbetsmiljö (Cobalt mining and the corporate outsourcing of responsibility in the Democratic Republic of Congo). Dagens produktion av metaller
är inte hållbar. Istället för kapitalismens ständiga jakt på mer metaller behövs en planerad ekonomi utan vinstintressen som minimerar uttaget av nya metaller ur berggrunden genom en rättvis fördelning efter behov av jordens resurser. Samtidigt med att stödja kampen för bättre arbetsvillkor i gruv industrin behövs stöd till lokala initiativ som handlar om att hitta andra försörjningssätt för lokalbor, med jordbruk och djurhållning samt att återskapa mark där stora ytor har grävts upp och lämnats. ■
Källor: Syre, ”Många etiska frågetecken kring koboltbrytning i DRC” och SGU, 22 januari 2018 ”Kobolt – en konfliktfylld metall”. Britta Berggren
INTERNATIONELLT
10 JUNI 2021 # 1 455
12
bolagen borde det internationella fackets ledning sätta sin tillit till internationella arbetarsolidaritet och aktioner som i Australien där järnvägsarbetare har vägrat att transportera material som används av Myanmars militär. En global facklig bojkottkampanj mot Myanmars militärregim skulle kunna utformas så den inte förorsakar jobbförluster för textilarbetarna, men hindrar leveranserna av vapen och repressionsutrustning, eller olje- och gasintäkter från att nå militären.
Kampen mot juntan är också en kamp mot kapitalismen och generalernas kontroll av ekonomin.
Myanmar: Ny fas i kampen mot militärjuntan De heroiska massorna i Myanmar (tidigare Burma) fortsätter trots militärens stora vapenarsenal att stå emot militären som tog makten i kuppen den 1 februari. ”Trots att militären har gett order om att alla skolor ska öppna igen från den 1 juni strejkar fortfarande mer än hälften av landets omkring 400 000 lärare”, rapporterade Myanmar Now den 7 juni. ROB JONES international socialist alternative
S
International Socialist Alternative (ISA)
amtidigt är landet efter dryga fyra månader av militärstyre ytterst nära att bli vad en del kommentatorer kallar ”en misslyckad stat” (”failed state”). Runt om i landet pågår väpnade strider mellan i miliser och militären. Åtminstone 857 människor har hittills dödats av militären och nära 4 700 har gripits, enligt Assistance Association for Political Prisoners (Burma). Ekonomin har havererat på grund av det militära maktövertagandet. Den växte under några år, delvis på grund av att multinationella företag använde landet som en billigare arbetskraftskälla än Kina. Världsbanken förutspår nu en BNP-kollaps på 10 procent under 2021, men andra prognoser pekar mot att landets ekonomi krymper med en femtedel i år. Antalet anställda inom textilindustrin som låg på 700 000 för ett år sedan har halverats och uppemot 400 000 byggjobb beräknas ha gått förlorade. Bankväsendet har varit mer eller mindre lamslaget sedan kuppen,
där många lokalkontor fortfarande är stängda och det finns begränsade möjligheter till bankomatuttag. Utrikeshandeln har på grund av bankernas oförmåga att processa import- och exportdokument praktiskt taget upphört. Många arbetare har inte fått ut sina löner och tvingats återvända till landsbygden för att överleva. Som om inte detta vore illa nog bedriver militären krig mot alla som opponerar sig mot dem på arbetsplatserna. Enligt Myanmars lärarfack har över 125 000 lärare avskedats på grund av deras deltagande i protester. Lärare och sjuksköterskor, som var bland de första att göra motstånd mot kuppen och som tog initiativ till bildandet av Civil Disobedience Movement (DSM, rörelsen för civil olydnad), har fortsatt att strejka. Praktiskt taget inget av den statliga sjuk- och hälsovården, som står för 80 procent av all behandling, fungerar längre. Många i Myanmar talar om den pågående kampen som en kamp
mot fascism. Folkets försvarsstyrka (PDF) som upprättades av Nationella enhetsregeringen (NUG) använder till och med ett röd flagga med en vit stjärna som sin symbol, vilken användes av den antifascistiska motståndsrörelsen under andra världskriget. Att likställa militären med fascism är begripligt till följd av regimens omfattande brutalitet. Militären har emellertid inte, till skillnad från den klassiska fascismen, någon massbas av demoraliserad och ekonomiskt utblottad småborgerlighet – oppositionen har tvärtom ett utbrett stöd bland de skikt i samhället som i det förflutna skulle ha utgjort en social bas för fascism. Regimen är isolerad. Dess huvudsakliga sociala bas – armén och polisen, de delar av ekonomin som de kontrollerar, likaväl som en del av det internationella och nationella kapitalet – skulle inte vara stark nog för att stå emot kampen om den stod under arbetarklassens ledning. NLD (Nationella demokratiska förbundet) som leds av Aung San Suu Kyi och som fram till kuppen regerade i landet har visat att det är ett parti som massorna inte kan lita på. NLD:s vädjan om att internationella kapitalistiska organ ska bistå kampen mot militärkuppen är dömd att misslyckas. Förhoppningarna om att ASEAN (Sydostasiatiska nationers förbund) på sitt toppmöte
skulle vidta beslutsamma åtgärder smulades sönder när kuppledaren Min Aung Hliang inbjöds till att delta på toppmötet. För att inte irritera kuppgeneralen Min Aung Hliang gav ASEAN-mötet inte ens stöd till kravet på att alla politiska fångar ska friges. FN:s respons är lika tam. Ledningen för den internationella fackföreningsrörelsen har drivit en kampanj för sanktioner, men har förlitat sig på lobbying gentemot de stora bolagen för att förmå dem att använda sig av de fabriker som man har i Myanmar. Istället för att ställa sitt hopp till ledningarna för de multinationella
S
Tvivlen tilltar, särskilt bland de unga, angående den självutnämnda Nationella enhetsregeringens roll. När den bildades gjorde den mycket väsen av faktumet att den lärt sig av den föregående NLD-regeringen och nu stod upp för ”federalism” och att den skulle involvera alla etniska grupper. Men de som har utnämnts av den är vanligtvis akademiker eller individer som inte är representativa för de etniska befolkningsgrupperna, och Rohingyaabefolkningen saknar representation. Arbetarklassen och de unga – kampens ryggrad – är bara nätt och jämnt representerad. Arbetare och alla de som deltar i kamp behöver självständig organisering, med sitt eget politiska parti snarare än att svansa efter dessa självutnämnda ledare. Bara på det sättet kan ett revolutionärt program genomföras som kan bryta militärens makt och få slut på den imperialistiska exploateringen. Även om en del miliser står befolkningen nära finns det andra med sämre meritlistor, och om inte arbetarklassen tar ledningen finns risk att landet går mot sönderfall och ett fasansfullt scenario. Kampen mot juntan är också en kamp mot kapitalismen och generalernas kontroll av ekonomin. Om Myanmars arbetarklass skulle gå på offensiven genom att trappa upp kampen med en obegränsad generalstrejk kombinerat med ett demokratiskt kontrollerat väpnat självförsvar och en politik inriktad på att vinna över eller neutralisera soldaterna, skulle det öppna vägen till befrielse – ett demokratiskt och socialistiskt Myanmar. ■
toppa förtrycket i Kina och Hongkong! Som en del av en internationell mötesturné anordnar och deltar Rättvisepartiet Socialisterna som den svenska sektionen av ISA i en kampanj mot repressionen i Kina och Hongkong, mot den nya säkerhetslagen och för ökad kunskap samt för att tillsammans sätta press på diktaturen. Kampanjen Solidaritet mot repressionen i Kina och Hongkong, som ISA har tagit initiativ till, bygger aktivt en gräsrotsrörelse i solidaritet med den antiauktoritära kampen i Kina och Hongkong. I Sverige hade vi ett digitalt stormöte med kampanjen den 2 juni. ISA med våra modiga kamrater på plats förklarar och kämpar för att endast en enad arbetarklass över nationella gränser kan besegra imperialism och kapitalism. Vi har den enda vänsterkampanjen och får nu, likt bolsjevikerna under tsaren, arbeta underjordiskt vilket ger ett stort behov av vårt stöd. Och under ytan bubblar missnöjet bland Hongkongborna, som förr eller senare kommer utbryta i nya massprotester. Längre rapport finns på socialisterna.org. ■ Åsa V Karlsson
INTERNATIONELLT / INRIKES
10 JUNI 2021 # 1 455
13
Kapitalismens globala
Särskilt hårt har barn i fattigare länder drabbats, men även i Sverige har barn påverkats negativt, speciellt i arbetarförorter.
37 procent av de värmerelaterade dödsfallen beror på klimatförändringar som orsakats av människan, enligt en studie. I Sverige dör 140 per år till följd av klimatkrisen. LOUISE STRÖMBÄCK
louise.strömbäck @socialisterna.org
I
studien som har publicerats i tidskriften Nature Climate Change har forskare från hela världen studerat temperaturförändringar på över 700 platser i 43 olika länder mellan åren 1991-2018. För Sveriges del ingår Stockholm, Göteborg och Malmö i studien. Under åren 1991-2018 ökade den genomsnittliga sommartemperaturen med 1,5 grad celcius, en ökning som inte hade skett utan människans påverkan. Under de fyra varmaste sommarmånaderna låg värmen bakom 1,6 procent av alla dödsfall globalt, och 37 procent av dem berodde på människans klimatpåverkan, som ska läsas som kapitalismens vinstdrivna klimatpåverkan. I Sverige berodde en procent av dödsfallen på värmen, och av dessa berodde hela 40 procent på människans klimatpåverkan. Antalet som dör på grund av värme i Sverige är cirka 400 under en sommar och av dem dör 140 personer till följd av klimatförändringarna som orsakats av människan.
Studien, som har gjorts under 28 års tid, skulle ha mycket värre resultat om man enbart hade data från de senaste åren som har sett svåra värmeböljor under sommarmånaderna. Klimatförändringarna eskalerar och anses bland annat av tidskriften The Lancet representera det största hotet mot mänsklig hälsa globalt. Det är inte bara värmen i sig som är ett hot mot mänsklig hälsa. Saker som redan idag påverkar många människor är exempelvis försämrad luftkvalitet, bränder till följd av värmen, översvämningar och torka. Detta leder i sin tur till ökad risk för spridning av sjukdomar, psykisk ohälsa, ökad fattigdom och svält samt en ökning av våld och konflikter. Detta sker redan över hela världen, och är ett resultat av den mänskliga klimatpåverkan. För att bekämpa klimatkrisen behövs en kamp mot den del av mänskligheten som orsakar krisen; kapitalistklassen som aktivt väljer att försämra planetens och människans hälsa för att skapa sig ekonomisk vinst. Kapitalismen är dödlig, vilket vi ser när dess klimatpåverkan leder till 140 värmerelaterade dödsfall årligen bara i Sverige och tusentals världen över. Det enda som kan lösa klimatfrågan är ett avskaffande av kapitalismen och ett införande av en planerad ekonomi och ett planerat samhälle. ■
Foto: Stars Foundation / Flickr CC
uppvärmning skördar liv
”Förlorade barnår” i pandemins spår
Allt har påverkats av pandemins och den ekonomiska, sociala och politiska kris den förstärkte och accelererade. Utöver sjukvården, som drabbats otroligt hårt, varnar även Världsbanken nu för att barnens skolgång har drabbats svårt. ROBERT BIELECKI
offensiv@socialisterna.org
F
Foto: Riccardo Maria Mantero / Flickr CC
Global uppvärmning som kapitalismens vinstjakt eldar på skördar liv.
lera olika rapporter från länder globalt har rapporterat om hur barnens skolgång negativt påverkas av covid-19. I förra veckans Offensiv skrev vi exempelvis om barnen i Argentina, där många inte har internet i hemmet och därmed inte kan delta i undervisning på distans. Världsbankens chef David Malpass kommenterade situationen till Ekot inför ett besök till de nordiska och baltiska länderna i förra veckan: – Effekterna när det gäller barns förlorade skolgång är stora. Jag tror inte att världen någonsin helt kommer att gå tillbaka till det normala. Jag tror att det blir mer och mer gradvis social kontakt, men det finns inget sätt att hämta tillbaka de förlorade barnåren, de åren som barn världen över har missat i skolan. Framför allt är det barn i fattigare länder som drabbas svårt, när distansundervisning inte är möjligt på grund av bristande infrastruk-
tur eller ingen tillgång till hemmadator. Men även i rikare länder som Sverige drabbas barn negativt av pandemin. Detta fastslås exempelvis av Institutet för arb/ Flietsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärderings rapport Barn och unga under coronapandemin från början av året, som menar att det är för tidigt att dra slutsatser om de långsiktiga konsekvenserna, men också skriver att: ”Särskilt drabbade är barn och unga från redan utsatta miljöer, med svag socioekonomisk bakgrund och svagare socialt skyddsnät. Det finns därför anledning att värna och utveckla de institutioner som till exempel mödra- och barnhälsovård, socialtjänst samt elevhälsa som möter utsatta barn och unga samt att ge utbildningssystemet förutsättningar att kompensera för de brister i humankapitalutveckling och förlorade livschanser som pandemin orsakar.”
Det är tydligt att det är världens resurssvagare grupper som drabbas svårast av pandemin, samtidigt som de resursstarkare likt alla kriser klarar sig lindrigare. Det finns ingen rättvisa i att barn ska nekas utbildning och livsmöjligheter bara på grund av var de råkar ha fötts i världen, eller att de växer upp i arbetarförorter där högerpolitikens nedmontering har gått längst och slår hårdast. Alla barn borde ha lika möjligheter till en likvärdig utbildning, där mest hjälp ges till de mest utsatta och de i störst behov. Men då krävs en total brytning med det kapitalistiska systemet, som har räddat storföretag och banker och samtidigt fortsätter skära ner på välfärden, tillåter privata plundrare att dränera den och utvidgar klyftorna i kristider. Det krävs en politik där lärarna lyssnas på och där välfärden räddas, inte kapitalet. ■
RS och Offensiv står för:
• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra och likvärdig utbildning i alla skolor kräver en statlig, integrerad och kompenserande skola. • Mindre klasser och ökad lärartäthet. Nej till skolnedläggningar, centralisering och stordrift. • Kasta ut vinstintresset. Höj lärarnas löner. Återför skolan till staten för ökad likvärdighet i kombination med massiv upprustning och ökat inflytande av anställda och elever. • En betygsfri skola, med pedagogisk dokumentation istället för betygshets. Rätt att komma in på förstahandsval. • Gratis högskolor och universitet. Studielön istället för studielån.
INRIKES
10 JUNI 2021 # 1 455
14
Nationalism – varken ny eller vänster ”Ny generation kommunister bildar parti – med hård flyktingpolitik”, skrev Expressen i förra veckan. Bakom detta utspel finns inget verkligt nytt – istället dominerar inskränkt nationalism och hemmagjord ”socialism” utan kontakt med dagens kamprörelser. PER-ÅKE WESTERLUND
paw@socialisterna.org
Välfärdspartiet saknar ett socialistiskt övergångsprogram. Partiledaren Johannes Regell förklarade i en debatt om miljöpolitik: ”Vi i Socialisterna – Välfärdspartiet har medvetet avhållit oss från att överhuvudtaget behandla miljöfrågan eller ens nämna den i vårt program. Vi har med andra ord ingen miljöpolitik alls att tala om.” För att fortsätta:
Välfärdspartiets mest ”utvecklade” program – längre än partiprogrammet – handlar om migration och invandring. Sättet att argumentera ställer grupp mot grupp: ”Flyktinginvandring får inte, lika lite som något annat, leda till att arbetarklassens villkor försämras, eller att dess ställning i förhållande till kapitalet påverkas negativt.” En förändring förespråkas: ”Vår migrationspolitik skiljer sig tydligt åt från den migrationspolitik som förs idag. Det blir en stort skifte vid övergången till en ny politik.” Välfärdspartiet ställer flyktingar och invandring mot ”den svenska arbetarklassen”. Från att i andra frågor ha kritiserat ”eliten” och riksdagspartierna är partiet nu på samma sida som de flesta riksdagspolitiker. ”För att flyktinginvandringen ska kunna vara demokratiskt förankrad, hållbar och klassbaserad måste de politiska organen ges kontroll över hur många flyktinginvandrare som Sverige ska ta emot. Årliga riksdagsbeslut bör fattas där antalet fastställs.” Det är så klart redan idag politiken som bestämmer innehållet och
Försämringar för flyktingar och invandrare har ingenstans någonsin lett till förbättringar för arbetarklassen – tvärtom. ”Vår slutsats är lika enkel som vår uppgift är stor; jorden kan endast räddas genom att människan befrias från kapitalismen.” Detta är inget annat än primitivt. Marxister och socialister väntar inte in socialismen, vi deltar i kamp här och nu. Miljö- och klimathoten har skapat bland de största kamprörelserna på senare år, inte minst bland unga. Många protester som har in-
ramarna för flyktingpolitiken. Problemet är att dessa ramar idag är klassbaserade till kapitalägarklassens förmån och till flyktingarnas och arbetarnas nackdel. Lika oklar som synen på riksdagspartierna är Välfärdspartiets syn på staten. ”Den ordning som Socialisterna – Välfärdspartiet vill se för arbetskraftsinvandring har stora
e
letts med miljöfrågor – till exempel i Indonesien och Kina – är direkt riktade mot regeringen och kapitalismen. I Sverige har vi sett kamp mot nya gruvor och skogsskövling. Välfärdspartiet saknar ett övergångsprogram, en brygga mellan dagens kamp och kampen för att ersätta kapitalismen med demokratisk socialism. Organisationen blir därmed åskådare till miljökampen idag. Och inte bara miljökampen. Välfärdspartiet är inte med i de embryon till kamprörelser som bildas – mot marknadshyror och LAS, eller kvinnokamp och antirasism på riksplanet. Inte heller lokalt organiserar partiet mer än allmän propaganda.
Foto:Skärmdump från Expressen.s
S
edan några år har det i flera städer bildats lokala grupper av före detta socialister och kommunister vars ”nya” fråga är att driva propaganda mot flyktingar och invandring, en ny brunvänster. De finns nästan enbart på sociala media och flera av dess ledande personer samarbetar med öppet rasistiska grupper. Expressens artikel handlade om att avhoppare från Kommunistiska Partiet har anslutit sig till ett lokalt parti – Välfärdspartiet i Västervik, som planerar att ställa upp i riksdagsvalet nästa år. Bland kandidaterna finns Therese Rhann som hoppat av Vänsterpartiet och nu representerar Välfärdspartiet i Uppsala kommunfullmäktige. I Expressen är det Karl-Gustav Nilsson, som 2018 blev invald för Kommunistiska Partiet i Ludvika kommunfullmäktige, som uttalar sig för Välfärdspartiet. Det är över 10 år sedan Välfärdspartiet bildade en riksorganisation. Sedan dess har det fåtal lokalavdelningar som då fanns försvunnit (Linköping, Sundsvall, Malmö) och några nya tillkommit (Uppsala, Stockholm), åtminstone på Facebook. Medan partiet lägger budgetar i Västerviks kommun som säger nej till alla nedskärningar och kräver förbättringar för lågavlönade i äldreomsorgen, har dess övriga program alltid haft stora svagheter, som öppnat för stegen högerut.
likheter med den modell som gällde i Sverige före de borgerliga partiernas och Miljöpartiets avreglering av arbetskraftsinvandringen 2008.” Det är som att Välfärdspartiet ska genomföra stora förändringar utan att maktbalansen i samhället rubbas – en sorts tillbakagång till den socialdemokratiska politiken från förr. Programmet är också helt uppgivet inför möjligheten att organisera migrantarbetare i facket för att bedriva gemensam kamp. Programmet – liksom de flesta av Välfärdspartiets texter – är abstrakt, utan konkreta fakta. Där står till exempel att ”Vi kommer att stå för ett ökat flyktingmottagande när flyktingströmmarna i världen ökar…”. Det kan låta positivt, men att fler tvingas fly år för år är ett faktum sedan länge. Och detta löfte villkoras i resten av samma mening: ”...så långt det är möjligt utan att försämra de materiella villkoren för det arbetande folket i Sverige…”. Välfärdspartiet får det därmed att verka som om flyktingmottagandet är det som ”försämrar villkoren” för arbetare – inte högerpolitiken och den globala kapitalismen. Kanske säger Välfärdspartiet att de visst vet att kapitalismen är orsaken och de bara anpassat sig till verkligheten. Men en sådan ”an-
passning” leder från det ena steget högerut till nästa. Grupper ställs mot varandra, med ständigt nya krav på försämringar. Välfärdspartiet sprider till exempel en artikel av medlemmen Stefan Pedersen, skriven på hemsidan Vi Som Bygger Landet, som drivs av före detta KP-medlemmar. Där lyckas han koppla invandringen till både gängkriminalitet, islamism (fast han skriver islam) och ”tydliga krav på att lära sig svenska, arbeta och fullt ut bli en del av det svenska samhället”. Och ett indirekt försvar av SD: ”Man får upplevelsen av att det i varje fråga tycks vara viktigare att stå i motsats till Sverigedemokraterna än att föra en egen handelskraftig politik. Nåde den som från vänster till exempel vågar förespråka hårda insatser mot gängkriminaliteten.” Som om inte just aktiva socialister, som exempelvis RS-medlemmar i Husby och Hammarkullen, arrangerat manifestationer och ställt krav efter skjutningarna. Pedersen företräder också en naiv och ohistorisk syn på kampen mot rasism och nazism när han skriver att ”Att även politiska motståndare måste få höras och aldrig någonsin tystas ner borde vara en självklarhet!”
De manifestationer som samlat 10 000 eller fler mot nazistmarscher (Kärrtorp 2013, Göteborg 2017) har varit demokratiskt renhållningsarbete, där arbetarklassen, inklusive fackföreningar, spelat en avgörande roll. Och är det någon som tycker att extremhögern inte hörs på internet? Försämringar för flyktingar och invandrare har ingenstans någonsin lett till förbättringar för arbetarklassen – tvärtom. De krafter som hetsar mest är också motståndare till facklig kamp och förespråkare av ytterligare nedskärningar av välfärden. Dessutom är arbetarklassen inte ”svensk” utan internationell. Att krydda unken rasism med ”nej till nedskärningar” har ingen chans att skapa den socialistiska arbetarrörelse som behövs. Den nationalistiska begränsningen – till och med motvilja mot internationalism, att stödja och lära av kampen i andra länder – är också en motsats till socialism. Högerpolitiken som har dominerat i flera decennier har gett utrymme till rasister och knäckt en del av den gamla vänstern. Ett nytt socialistiskt arbetarparti behöver vara internationalistiskt och utgå från verkliga kamprörelser – för klimatet och upprustning av välfärden, mot kapitalism, sexism och rasism. ■
Boden:
Om könets existens: Nypatriarkal backlash eller frigörelse? Tid: Tisdag den 15 juni kl 18.30. Plats: Digitalt via zoom. För mer info: 070-231 99 10.
Trygghet och framtidstro: Vad är lösningen för förorten? Hammarkullen Tid: Torsdag den 17 juni kl 18.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37.
Luleå:
Trygghet och framtidstro: Vad är lösningen för förorten? Kortedala/Bergsjön Tid: Fredag den 18 juni kl 10.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37.
Sundsvall:
Trygghet och framtidstro: Vad är lösningen för förorten? Rannebergen Tid: Fredag den 18 juni kl 20.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37.
Om könets existens: Nypatriarkal backlash eller frigörelse? Tid: Tisdag den 15 juni kl 18.30. Plats: Partilokalen + digitalt. För mer info: 073-053 68 84. Tid: Onsdag den 16 juni kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Mellansverige: Västerås, Örebro, Eskilstuna För info: 073-740 39 54.
Stockholm:
Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 15 juni kl 18.30. Plats: Digitalt. För mer info: 073-509 06 84. Sthlm Norra Tid: Onsdag den 16 juni kl 18.00. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 070-990 38 40. Sthlm Sydost Torsdag den 17 juni kl 18.30. Plats: Digitalt. För mer info: 073-509 06 84.
Många vill stödja kampen
D
et är ingen överraskning att det kom några sena redovisningar precis innan månadsskiftet, vilket innebär att vi avslutade med maj månad med 59 839 kronor. Under månaden skaffade också 107 personer en prenumeration på Offensiv.
Än så länge har 6 706 redovisats till ekonomikampanjen för juni månad. Veckans resultat har i stort sett kommit från de viktiga protester runt om landet mot marknadshyror där Rättevisepartiet Socialisterna deltagit som en aktiv del av kampanjen Nej till marknadshyra. Hittills har vi klarat 16 procent av vårt mål på 40 000 kronor. Även om målet är lite lägre än
tidigare månader kommer det ändå att vara en stor utmaning nu under sommaren då många är lediga. Det betyder att vi behöver fler som är med – hör av dig om du vill bli aktiv! Du kan också skicka ett bidrag direkt till ekonomikampanjen genom att swisha ett belopp till 123-240 32 85 eller sätta in det på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■
Syd:
Lund, Malmö, Växjö För info: 073-740 39 54.
Umeå:
För info: 079-340 59 97.
Uppsala:
För info: 072-200 08 13.
Karlskoga:
För info: 072-736 14 69.
Borås:
För mer info: rs.boras@socialisterna.org.
Haninge:
Nationella frågan Tid: Torsdag den 17 juni kl 18.15. Plats: Digitalt via Zoom. För mer info: 072-524 42 95.
Göteborg:
Trygghet och framtidstro: Vad är lösningen för förorten? Angered Tid: Onsdag den 16 juni kl 18.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-501 21 37.
Svaret är socialism
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
Liv och hälsa måste gå först!
Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser. • Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium. Kraftig utökning av masstester och snabbtester. • Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen. Staten ska skapa en spårningsapp som är säker. • Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen. • Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar. • Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera). • Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-
platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus. • I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan. • Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas. • Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden. • Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.
• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning. • Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov. • Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd. • Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön. • Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.
BRÄNNANDE
10 JUNI 2021 # 1 455
En återkommande beskrivning är att ledningen och i slutändan de ansvariga politikerna inte tar till sig kritiken från personalen.
”IVA-personal säger upp sig”. Denna rubrik har de senaste veckorna återkommit i media. Kanske mest allvarligt är läget på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm där sammanlagt 34 intensivvårdssjuksköterskor i Solna och Huddinge har sagt upp sig sedan början av året. Det är dock inte bara intensivvårdspersonal som slutar. KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska
offensiv@socialisterna.org
F
rån hela landet kommer larmrapporterna, med personal som är slutkörd och som samtidigt inte kan garanteras fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Redan i höstas sa ett 40-tal sjuksköterskor och undersköterskor upp sig på Karolinska. På Kungälvs sjukhus i Västra Götaland har 40 sjuksköterskor sagt upp sig sedan november och på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har 86 anställda sagt upp sig under 2020. På Centralsjukhuset i Karlstad lämnade IVA-personal efter att
enbart inlånad personal fick extraersättning och ledningen vägrade lyssna på kritiken. Att ledningen och i slutändan de ansvariga politikerna inte tar till sig kritiken är en återkommande beskrivning. Till exempel berättade IVA-sjuksköterskan Ulrika Olsson till Dagens Nyheter att det fattades 20 till 30 IVA-sjuksköterskor redan innan pandemin på centralintensiven på Sahlgrenska. Läkaren Magnus Snäckestrand säger att han inte orkar lyssna längre om IVA-kapacitet
Under pandemin har allt fler regioner använt sig av krislägesavtal för att kunna utöka arbetstiden. I de flesta regionerna har dessa nu dragits tillbaka i och med nedgången i smittspridningen. Enbart Norrbotten, Jönköping och Stockholm har i skrivande stund behållit avtalet; dock har Karolinska meddelat att det slopas inom intensivvården. Dagens Samhälle rapporterade att krislägesavtalet har kostat regionerna närmare en halv miljard kronor. Det betonas att enskilda har kunnat tjäna 400 000 kronor i extraersättningar; detta borde dock ses mot att arbetstiden med krislägesavtalet kunde vara 60 till 70 timmar i veckan. Vårdfokus har rapporterat om
hur personalen känner sig som livegna under avtalet. Arbetsgivaren, Sveriges kommuner och regioner, och berörda fackföreningar befinner sig just nu i förhandlingar kring krislägesavtalet, som skulle avslutas den 31 maj, men flyttades fram till 9 juni. Kostnaderna har regionerna dessutom fått tillbaka av staten genom extra statsbidrag, det vill säga att kostnaderna har egentligen staten stått för. Det är också anledningen till att regionerna 2020 går med rekordöverskott, som Offensiv tidigare har rapporterade om. Region Stockholm hade ifjol ett överskott på 5,8 miljarder kronor som skulle sparas till framtida år enligt den borgerliga alliansen som styr. Region Jönköping planerar att även använda sig av krislägesavtalet för att täcka sommarbemanningen. Med tanke på att sommarkrisen återkommer varje år även innan pandemin kan det ifrågasättas om
Jönköping motsvarar intentionen av avtalet genom denna användning. Förutom att ”klara sommaren” finns det även den så kallade vårdskulden. Även i år har regeringen gått in med ett nytt stödpaket på sex miljarder kronor till kommuner och landsting, varav 1,2 miljarder till Region Stockholm. Nyligen beslutade regionledningen att tillsätta 500 miljoner kronor extra ur den egna budgeten för att kapa vårdköerna – för lite och för sent som kritikerna säger, bland annat Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening. Det är dock inte bara ekonomiska resurser som saknas. Som pandemin har visat finns det pengar om det behövs. Det som krävs är en strukturell omställning av vården och även välfärden i stort. Bort från den vinstdrivande vården som inte bara innebär att skattepengar dräneras, utan också omöjliggör en planering av välfärden efter behov. ■
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!
Foto: Vilgot Karlsson
Gå med i
då sifforna är luftslott (DN den 11 maj 2021). Som Offensiv har skrivit om förut har övertid bland personalen exploderat, men mycket lite har gjorts för att åtgärda grundproblemen.
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur. Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Foto: Oscar Segerström
Ny krissommar hotar i vården