Offensiv 1461

22 juli 2021 / # 1 461 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna

OFFENSIVSPECIAL:

10 år efter högerterroristens

massaker på Utøya

Posttidning A

Rasismens

rötter och M

ed anledning av att det i juli är tio år sedan högerterroristen Anders Behring Breivik kallblodigt dödade 77 personer ger Offensiv ut denna special om rasismens rötter och hur bekämpa rasismens våld, hat och splittring.

Den 22 juli 2011 dödades åtta personer i det bombattentat som Brevik genomförde mot regeringsbyggnaderna i Oslo, och 69 personer dödades när han därefter gick till angrepp mot deltagarna på det socialdemokratiska ungdomsförbundets AUF:s läger på ön Utøya. ”Jag ska döda er alla marxister”, ropade Brevik vid ankomsten till lägret, och vid varje dödsskjutning jublade han.

Breivik började tidigt hata arbetarrörelsen, socialism, feminism och invandrare. Massakern på Utøya beskrev han själv som

”politiska avrättningar”. Som 18-åring (1997) gick Breivik med i det rasistiska högerpopulistiska Fremskrittspartiets ungdomsförbund FpU. Han delade Frem­ skrittspartiets islamofobi.

Omedelbart efter massakern satte det norska etablissemanget Fremskrittspartiet ”bakom en skyddande skärm” som Åsne Seierstad skrev i Dagens Nyheter den 18 juli. I samma artikel skriver Åsne Seierstad vidare att: ”Istället för att fråga oss om nästan tio års medlemskap i partiet har påverkat Breiviks politiska uppfattningar har hållningen varit: Stackars parti som hade honom som medlem...

Smaka på ordet: smygislamisering. Och se vad som kom efter.

Partiledaren Siv Jensen lanserade begreppet i ett tal vid partiets landsstyremøte i februari 2009.

Hon varnade för ghettoisering av Norge, hijab-bruk och krav på halalmat. Andra förtroendevalda i partiet använde ord som kulturförräderi (”kultursvik”) och korståg, begrepp i svindlande närhet av terroristens hatuniversum. Vad gjorde Breivik själv 2009? Han var uppfylld av detsamma som Siv Jensen”.

Men detta tystade etablissemanget ner, vilket underlättade för den traditionella högern att, med början år 2013, inleda ett regeringssamarbete med FRP. Breivik ångrade ingenting, utan i förhören och domstolsförhandlingarna försvarar han sig med att de han mördade ”var marxistyngel och inbördeskriget har bara börjat”.

Breiviks mordiska hat har gått igen i de många dåd som under de senaste tio åren har utförts

av ensamma ”raskrigare”, nazistgrupper och högerextremister.

Den högerterrorist som exempelvis år 2019 dödade 49 personer i attacker mot moskeér i Christchurch i Nya Zeeland hyllade både Breivik och Anton Lundin Pettersson, som fylld av rasistiskt hat mördade tre personer på en skola i Trollhättan år 2015.

Rasismens rötter finns i det kapitalistiska systemets förtryck och diskriminering. Makteliten och staten använder rasismen som ett verktyg för att splittra och försvaga kampen samtidigt som man skyller sina egna misslyckanden på flyktingar och stramar åt asylrätten.

Därför är kampen mot rasism och skuldbeläggning en kamp mot kapitalism och alla former av högerpolitik – för jobb, en lön att leva på, bostad och välfärd till alla.

Foto: Offensiv

hur den bekämpas Ingen Offensiv

nästa vecka

Nästa vecka blir ett sommar­ uppehåll för Offensiv. Nästa Offensiv kommer ut torsdagen den 5 augusti.

Vi vill uppmana Offensivs läsare och prenumeranter att delta på ISA:s, den internationella socialistiska organisation som RS tillhör, stormöte söndag den 25 juli klockan 19.00. Mötet är digitalt; på vår hemsida socialisterna.org hittas information om hur man ska göra för att delta.

Du som vill ge ett bidrag till ISA:s och RS sommarinsamling kan swisha 123 20 32 85 eller betala via plusgiro 87 96 49-2, skriv ”sommarinsamling”.

Offensivs redaktion

10 ÅR SEDAN UTØYA

22 JULI 2021 # 1 461

2

Ett rasistiskt terrordåd – aldrig igen Den 22 juli 2011 mördade terroristen Anders Behring Breivik 77 personer på Utøya. Iklädd polisuniform jagade och sköt han unga deltagare på AUF:s sommarläger.

Ali Esbati är en av de överlevande. Hans bok 10 år efter Utøya skärskådar terrordådets koppling till rasism, islamofobi och samhällsutvecklingen i stort.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

D

et är inte svårt att förstå att projektet med boken har tagit tid. Det är en personlig bok med en stark berättelse, och samtidigt ett viktigt inlägg om dagens rasism. De kapitel som behandlar timmarna på flykt undan Breivik är lika realistiska som skräckfyllda. Här finns grupper av ungdomar som springer undan skotten, den unga kvinnan som skjutits i ansiktet, två 10-åringar som får hjälp att hålla sig undan, en flytväst i vattnet som visar sig vara en död kropp.

Ali Esbati, tidigare ordförande i Ung Vänster och idag riksdagsledamot för Vänsterpartiet, bodde 2011 sedan några år i Oslo och var inbjuden att föreläsa på det traditionella sommarlägret som Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF håller på Utøya. Under föreläsningen kommer information om ett bombdåd i centrala Oslo. Åtta personer dödades i vad som ingen ännu visste bara var inledningen. En halvtimme senare anlände Anders Behring Breivik till Utøya.

Ingen kunde föreställa sig omfattningen av hans mördande. När Ali Esbati räddas med båt, sedan polisen till sist anlänt, tror han sig veta att antalet döda är fler än två.

Senare, i bil på väg hem, förstår han att radionyheterna talar om åttio döda, inte åtta som han först trott att de sa.

rörde sig var han långt ifrån ensam”, konstaterar Ali Esbati. Han visar hur Fremskrittspartiet (FrP) satte tonen i en stor del av den politiska debatten i Norge, särskilt 2008-2009. Under samma tid startar terroristen sina förberedelser.

FrP-ledaren Siv Jensen drev kampanj mot ”smygislamiseringen” av Norge. Hon använde ofta Sverige som avskräckande exempel, påstod till exempel att ”sharialagen fullständigt tagit över” i Malmö. Andra norska media talade om Rinkeby som en krigszon, ”Sveriges Mogadishu” (Somalias huvudstad).

FrP började och följdes snart av ledarsidor i högertidningar. De påstod att det handlade om att ”våga ta debatten”, ”våga tala om invandrare, särskilt muslimer, som problem”.

Andra partier följde efter, även socialdemokratiska Arbeiderpartiet, i att fördöma de ”främmande” som sades bryta mot norsk kultur. Även tidningen Klassekampen, där Ali Esbati var debattredaktör, ansåg på ledarsidan att FrP väckt en viktig fråga.

Det är svårt att läsa boken utan att tänka på den senaste tidens debatter i Sverige. Moderatledaren Ulf Kristersson, som 2018 sa att M inte kunde samarbeta med Sverigedemokraterna på grund av de stora skillnaderna i värderingar, anser idag ”att invandringen i

I samhällets brister finns jordmånen för rasistisk och högerpopulistisk propaganda.

Dådet blir också personligt. I polisförhören och senare under rättegången framgår att ett av Behring Breiviks främsta hatobjekt är Ali Esbatis sambo Marte Michelet, som terroristen benämner som ”en av de mest av de mest extrema kommunisterna i Norge”. Marte är gravid, och den flicka de sedan får kallas av Behring Breivik för ”berberarabisk avkomma”. Direkt efter den 22 juli evakueras paret från sin bostad av säkerhetsskäl.

Bokens centrala fråga är, hur skapades Anders Behring Breivik? ”I det politiska universum Breivik

Sverige har blivit en belastning” (intervju med Sveriges Radio den 7 juli 2021). Detta en vecka efter att han betonat att M och SD har stor samsyn.

I Norge fanns en ledande skribent och agitator inom ”kontrajihad” på internet, alltså de som varnade för att muslimer och islam var på väg att genom jihad (de menade krig) ta över Europa. Peder ”Fjordman” Jensen drev linjen att muslimer måste ”permanent avlägsnas” från Norge. En annan möjlighet var att bomba islams heliga städer Mecka och Medina.

Timmarna innan terrordåden mejlade Behring Breivik ut ett manifest på 1 516 sidor samt la upp en film på Youtube. Det mesta i manifestet var kopierat av andra högerextrema rasister och islamofober. Temat var att Europa måste driva en civilisationskamp för sin överlevnad.

Hatet gäller inte enbart muslimer. Ännu värre var ”förrädarna” – socialister, ”kulturmarxister”, feminister och ”PK-eliten”. Under rättegången sa Behring Breivik att det handlar om att först ta den militära och politiska makten, sedan ”ta itu” med muslimerna. Han jämförde AUF med Hitlerjugend.

Islamofobin odlas och understöds av samhällets toppar, bland dem ”terrorexperterna”.

Den 22 juli 2011 kommenterade den ständigt anlitade Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan till NRK att det var ”troligen al-Qaida” eller en ”lokal gruppering från invandrarmiljöer”. Hans kollega Magnus Norell sa till Expressen att ”Islamister har inte svårt att hitta motiv”.

Ali Esbati visar hur dåden den 22 juli kallades ”terror” 35 gånger de första timmarna i norsk radio-tv, fram till att Behring Breiviks identitet blev känd, och bara två gånger därefter.

Inför rättegången ansåg den första psykiatriska undersökningen att Behring Breivik var ”otillräknelig”.

Ett argument var hans användning av ”udda termer”. I själva verket var det vanliga begrepp i de högerextrema miljöerna, vilket Mattias Gardell vittnade om i rättegången. Nästa utredning avfärdade mycket riktigt idéerna om att terroristdådet skett under någon form av psykos.

Under rättegången underströk Behring Breivik och hans advokater också att han agerat planerat och medvetet. Han gjorde också entré med en facisthälsning i rättegångssalen.

I sitt manifest hyllade Behring

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

22 JULI 2021 # 1 461

3

Breivik Peter Mangs, som mördade två och sköt ytterligare minst åtta personer i Malmö 2003-2010, som ”den störste motståndsmannen i Skandinavien efter det andra världskriget fram till den 22 juli”.

I boken om Mangs, Raskrigaren, berättar Mattias Gardell hur polisen inte såg att att attentaten hade samma gärningsman och domstolen senare nonchalerade hans nazistiska åsikter.

Ali Esbati visar hur detsamma skedde senare när Anton Lundin Pettersson dödade tre personer i ett attentat på skolan Kronan i Trollhättan, 2015. Den tydliga politiska grunden, nazism och rasism, tonades ner på ett sätt som aldrig sker efter islamistiska dåd. Då uppmanas muslimer ta avstånd, medan nazistdåden beskrivs som tragedier.

Till minne av offren på Utøya. Tio år senare har ”de partier som bärs fram av och driver på rasistiska föreställningar stärkt sina positioner”.

”Tio år har gått sedan dess, sedan det verkligen hände. Under de tio åren har de partier som bärs fram av och driver på rasistiska föreställningar stärkt sina positioner och satt sin prägel på det politiska landskapet i Norge och Sverige”, beskriver Ali Esbati. En stor del av boken handlar om rasismen och dess effekter.

Han konstaterar att högerpopulismen är det senaste politiska

Rasismen är en del av det kapitalistiska samhälle som måste avskaffas och ersättas av demokratisk socialism.

Den officiella 22 juli-kommissionen betonade också hur polis, stat och regering agerat under terrordåden, inte Behrings Breiviks politik.

Att den rasistiska politiska grunden tonades ner och FrP kom undan kritik gjorde att rasisterna snart tog över debatten igen. I Stortinget anklagade FrP makabert nog AUF för att ”spela offer”. Överlevande från Utøya utsattes för hot och hat.

Normaliseringen av FrP fortsatte och 2013, två år efter terrorn, blev partiledaren Siv Jensen finansminister i en koalitionsregering med Høyre.

uttrycket för dem som försvarar dagens ekonomiska system. De personliga banden mellan kapital och rasistisk politik handlar till exempel om Johan Jakobsson, kommunikationschef på Svenskt Näringsliv, en av arkitekterna bakom försöken att driva Folkpartiet/Liberalerna i dansk riktning. ”I princip varje politisk och social frågeställning graviterar mot att handlar om migration och invandring, om invandrare och barn (och barnbarn) till invandrare.” Dessa ska kontrolleras, begränsas, studeras och hanteras, sammanfattar han

hur den politiska debatten vridits högerut.

I Norden har den här utvecklingen gått längst i Danmark, där Socialdemokraterna och traditionella borgerliga partier tävlar med Dansk Folkeparti om att lägga fram de värsta förslagen. Partierna i Norge och Sverige följer i samma spår. Det gör även stora delar av media, till exempel SVT:s Agenda.

Ali Esbati påminner om att Moderaterna tog stora steg i den här riktningen redan 2008. En speciell M-konferens betonade behovet att vara ”tydliga med vad som gäller i Sverige” och att den som bryter mot lagen inte skulle kunna använda religion eller kultur som ursäkt. Ett påhittat problem för att peka ut invandrare. Moderaternas vändning försenades av finanskrisen, men är nu fulländad.

Ali Esbati ger konkreta exempel på återkommande rasism från sina egna och familjens erfarenheter.

Han visar hur rasismen formar livet, möjligheter till arbete och bostad, hälsa och levnadsstandard.

Att ”erkänna de problem som finns” och ”våga ta debatten” borde handla om det som verkligen underminerar välfärden – de växande skillnaderna i livsvillkor. I samhällets

brister finns jordmånen för rasistisk och högerpopulistisk propaganda.

Ali Esbati visar också helt korrekt hur flyktingpolitiken har gett rasisterna grogrund. Från Socialdemokraternas ”Luciabeslut” om att ta emot färre flyktingar 1989, som banade väg för rasistpartiet Ny Demokratis inträde i riksdagen två år senare, till Löfvens vändning och chockdoktrin 2015, som drev officiell svensk politik kraftigt högerut.

10 år efter Utøya är en bra och viktig bok, som skulle tjänat på att ge fler konkreta exempel på antirasistiskt motstånd, hopp och solidaritet, liksom gemensamma intressen och gemensam kamp för unga och arbetare som nämns men inte utvecklas. Till exempel hur Lasermannens skjutningar 1991-92 fick ett mäktigt svar när vi i Koalitionen mot rasism samlade 10 000 i Kungsträdgården och stoppade nazistmarschen den 30 november 1991, något som för en tid tryckte tillbaka den tidens rasism. Även de stora mobiliseringarna i Kärrtorp 2013 och Göteborg 2017 stärkte motståndet mot rasism. ”Den rasistiska hets som idag bedrivs mot muslimer kan inte på samma sätt som tidigare brukas mot

Foto: Kim Erlandsen / NRK

Terrordådet för tio år sedan besvarades med en mycket stark motreaktion. Tre dagar senare, den 25 juli, samlades en miljon deltagare på Norges gator. Chock och sorg gjorde att idén att ha tåg av rosor fick starkt stöd.

För samhällets toppar ingick det i en strategi att inte politisera terrordådet. Vi ska ”akta oss för att dra alltför många och alltför bastanta slutsatser”, sa statsminister Jens Stoltenberg i en typisk kommentar.

Ali Esbati konstaterar: ”Det är som att det i norsk offentlighet snabbt utkristalliseras en oskriven regel om att diskussioner om Breiviks politiska ståndpunkter inte bör peka på eller stöta mot Frp”. Medan verkligheten var den motsatta: ”Det var främst – om än inte uteslutande – genom Fremskritts­ partiet, inte minst några av dess mest aktiva toppolitiker, som konspirativa, ’kontrajihadistiska’ troer och utsagor fann sin väg rakt in i den politiska debattens centrum.”

Det fruktansvärda dådet och den stämning mot rasism som uppvisades direkt efter borde självklart ha lett till en massiv kampanj mot rasism och FrP. Men ledningen för Arbeiderpartiet ville behålla kontrollen och uppträda som representanter för staten snarare än arbetarrörelsen och antirasismen.

judar eller svarta”, skriver Ali Esbati, och hänvisar till ”en historiskt upparbetad social anständighetsnivå”.

Det kräver ytterligare förklaringar – hur arbetarrörelsen, antirasistisk kamp och kvinnokamp tvingat tillbaka högern och rasismen. Som konstateras i boken, ”det går inte att informera bort detta hot”, och att andra än staten, till exempel fackföreningarna, har ett stort ansvar.

En viktig iakttagelse är att antirasismen är stark bland unga.

Det behöver också betonas att rasism och reaktionära idéer återkommer när kampen och vänstern försvagas. Samhället måste i grunden förändras. Ali Esbati borde varit tydligare än att tala om ”reformering av ekonomin och omfattande omfördelning av resurser”. Rasismen är en del av det kapitalistiska samhälle som måste avskaffas och ersättas av demokratisk socialism.

Det vore mycket bra om bokens underrubrik, ”Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle”, kan sätta tonen i fortsatta diskussioner. ■

Författare: Ali Esbati Förlag: Leopard Utgivningsår: 2021 Antal sidor: 316

ASYLKAMP / ANTIRASISM

22 JULI 2021 # 1 461

4

hade godkändes inte av Migrationsverket. De ”erbjöds” då ålderbedömning för att med Morgan Johanssons ord ”vuxna män”, de över 18, inte skulle bo tillsammans med barn. Ålderbedömningarna har kritiserats. Altaf visade sig vara 3 månader yngre än sin storebror. Brodern fick stanna för studier men inte Altaf.

Protester, solidaritet och hopp har präglat asylkampen. Nu vinns andrum för de afghanska flyktingarna.

Fyra år efter den sittstrejken och 1,5 år efter att pandemin omedelbart borde stoppat alla utvisningar kom den 16 juli äntligen beskedet om att Migrationsverket tillfälligt stoppar alla utvisningar till Afghanistan på grund av det ”förvärrade säkerhetsläget” (men säkerheten har aldrig kunnat garanteras). De 7 000 afghaner som fått utvisningsbeslut men hållit sig kvar måste nu släppas ur förvaren och beviljas uppehållstillstånd i Sverige, liksom alla de som har tvingats fly från krig, förtryck och terror.

Utvisningsstoppet till Afghanistan bör permanentas.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

U

nder 2015, speciellt hösten, kom många asylsökande till Sverige. Till att börja med hälsades de välkomna. Sedan ansågs de vara för många och vi fick se rubriker som ”systemkollaps”.

Det officiella Sverige fick panik.

Men bara det officiella. Det inofficiella Sverige ställde upp. Hassan från Afghanistan, då 15 år, kommer

ihåg: ”När jag kom till Stockholm stod folk och applåderade. De gav oss mat och vatten. Jag tänkte att det här är ett bra land. Här kommer jag att trivas.”

Hassan var en av de cirka 23 500 ensamkommande från Afghanistan som kom till Sverige 2015. Just den gruppen har hamnat i skottgluggen och misstänkliggjorts på alla sätt.

De ensamkommande ungdomarna träffade många svenskar: socialsekreterare, gode män, lärare, familjehemsföräldrar, personal på Hvbhem med mera. Så småningom sökte sig ungdomarna ut och träffade bland annat fotbollstränare och kyrkopersonal. Det var människor som blev allt mer engagerade och allt mer oroade ju mer tiden led och ungdomarna aldrig fick svar på sin asylansökan. Så småningom bildades Facebookgrupper som ”Vi står inte ut”, ”Stoppa utvisningarna till Afghanistan” med flera Där utbyttes erfarenheter och gavs goda råd om asylprocessen.

Under hösten 2017 började en 58 dagar lång sittstrejk av afghanska ungdomar för rätten till asyl. Resultatet av strejken blev den nya gymnasielagen (NGL) som gav asylsökande ungdomar rätt att stanna för gymnasiestudier. Hittade de sedan ett fast jobb senast ett halvår efter

Kampen mot nazismen i Tyskland KLAND AZISMEN I TYS KAMPEN MOT N

Rättviseböckers Kampen mot nazismen i Tyskland av den ryske revolutionären Leo Trotskij ges för första gången ut på svenska och innehåller ovärderliga lärdomar för den antifacistiska kampen idag. har tagit plats i parUttalade nazistpartier i och Slovakien samt lamenten i Grekland samma nazistgrupper EU-parlamentet. Våld nd Finla ige, Sver i rna marscherar på gato smen, hur har den och Norge. Vad är nazi hotet stoppas? uppstått och hur kan i or varit mer akuta än Aldrig har dessa fråg till av 1920-talet fram Tyskland från slutet ande i januari 1933.

Hitlers maktövertag ynären Leo Trotskij anal Den ryske revolutio uppmanade arbetarrö serade, varnade och n med sme nazi mot nt relsen till en enhetsfro n annan. en klarhet som inge läsas Dessa texter behöver . idag av alla antirasister

PRIS:

Beställ genom att e-posta rs@socialisterna.org eller ring 08-605 94 00. .indd 1

Kampen mot nazismen

199 kr

avslutade gymnasiestudier skulle de få permanent uppehållstillstånd.

En av ledarna för strejken, Fatemeh Khavari, sa att lagen var något av en seger, men inte en fullständig seger.

Alla ungdomar omfattades inte: du måste ha registrerats före den 24 november 2015, du skulle vara 18 år eller äldre vid första avslag och du skulle ha väntat på svar minst 15 månader. Många föll där, speciellt på registreringsdatumet som sattes helt godtyckligt.

Habib kom till Malmö på kvällen den 24 november, men uppmanades av Migrationsverkets personal att åka till Stockholm och registrera sig där nästa dag. I Malmö var de överhopade och hann inte med. Alltså registrerades han en dag för sent.

De afghanska ungdomarna visste inte exakt när de var födda. Inte alla hade någon form av ID-handling med sig och de ID-handlingar de

Beställ boken

Sverigedemokraterna och

nazismen – en faktagenomgång I boken redogörs den nazistiska historien i Sverige, från 1930-talet till dagens Sverigedemokraterna, som kom från det öppet nazistiska ”Bevara Sverige svenskt” och bildades av en rad nazister – bland annat SS-veteraner som deltog i förintelsen.

Boken är viktig: det är ett svar på de som försöker skriva om historien och en uppmaning till att aldrig låta det äga rum igen. Beställ den redan idag från Offensiv!

PRIS:

100 kr

+ PORTO

Mejla till offensiv@socialisterna.org för att göra din beställning!

+ PORTO på svenska För första gången istarkiv.se i samarbete med marx

Foto: Vilgot Karlsson

Utvisningarna till Afghanistan stoppas

De svenska ”rättssäkra” asylutredningarna är ett kapitel för sig.

Rättssäkerheten är en chimär. Javad fick veta att hans personliga reflektioner gällande religiösa frågor och hans val att avsäga sig sin muslimska saknar djup, hur de nu kan bedöma det. Dessutom fick han veta att afghaner tolererar en ateist bättre än en kristen, något som motsägs av många afghanistankännare.

Under den tid ungdomarna fått dessa besked har det i många fall, kanske de flesta, funnits svenskar där som stöd och hjälp. De har fått hjälp att hitta en bra advokat eller kanske bara en axel att gråta ut mot.

Nu har många ungdomar avslutat sin utbildning och söker desperat efter jobb. Även nu får de hjälp. Även de som utvisats eller gett upp och sökt sig ut i Europa får hjälp och stöd från Sverige, ekonomiskt och moraliskt. Det gäller även de som klamrar sig fast i Sverige.

De här sex åren har fått många att ompröva tidigare uppfattningar. ”Jag kommer från en socialdemokratisk familj och jag har alltid röstat på socialdemokraterna, men aldrig mer”, är ett citat från en av Facebookgrupperna.

Känslan av att kunna lita på myndigheterna har försvunnit från många. Kvar finns stödet från andra asylaktivister. Det stödet har betytt och betyder mycket.

Afghaner och flyktingar anses fortfarande vara ett stort hot mot ”hederliga svenskar”. Asylrörelsen och alla antirasister har ett stort jobb framför sig att motarbeta de rasistiska stämningar som har kommit till ytan under de senaste sex åren. ■

2016-10-17 15:55

ANALYS

22 JULI 2021 # 1 461

5

Varifrån kommer rasismen?

Varifrån kommer rasismen? Svaret kan sökas i historien, från kololonialismen och slavieriet till nationalismen och kapitalismens utveckling. Men svaret måste också sökas i dagens politik, från tvångsutvisngarna och skuldbeläggningen av flyktingar till den allt mer segregerade arbetsmarknaden. En grundläggande analys av rasismen behövs för att ta kampen när rasismen idag ökar och för att avslöja de allt fler ledande politiker som försöker rida på vågen.

MATTIAS BERNHARDSSON

obby Seale, ledaren för Black Panther Party i USA, förklarade i sin bok Seize the Time att ”rasism och skillnader på etnisk grund tillåter maktstrukturen att suga ut arbetarmassorna i detta land, detta är nyckeln de använder för att behålla sin kontroll. Att splittra folket och behärska dem är målet för deras maktkamp”.

Rasismen är en struktur i samhället som manifesteras på många olika sätt: levnadsstandard, arbete, bostad, utbildning och myndigheters agerande, men också för risken att utsättas för hets och våld från stat och rasister.

Afrofobi, islamofobi, antisemitism, antiziganism och flyktingfientlighet är bara några uttrycksformer som innebär ett dagligt förtryck för de utsatta och som har lett till några av historiens värsta folkmord.

Black Lives Matter och massdemonstrationerna mot det dödliga rasistiska polisvåldet i USA i maj-juni 2020 har satt strålkastarljuset på hur rasismen verkar varje dag.

• I USA löper svarta män 2,5 gånger så hög risk som vita att dödas av polisen.

• I Frankrike var risken att bli stoppad av polis 20 gånger högre för svarta och nordafrikaner när de handlade mat under covid-19-karantänen enligt Amnesty.

• I Sverige har anmälda hatbrott ökat med nästan 30 procent sedan 2013 (Brå, 2019).

Offensiv har rapporterat från Black Lives Matter-demonstrationerna i Sverige och skrivit om hur unga afrosvenskar upplever rasism i sin vardag.

Aysha Mohamedari, en artonårig tjej, berättade hur hon som sexåring mötte rasismen i skolan. När en kille skrek n-ordet till Aysha sa läraren att det var ett okej ord att använda. De andra eleverna anmälde då läraren, medan Aysha koncentrerade sig på att lära sig svenska själv eftersom hon inte fick hjälp från läraren.

När en kille tidigare i år försökte

tvinga in Aysha i en bil ringde hon polisen för hjälp, men de grep henne istället.

Aysha berättade också om polisens bemötande under BLM-demonstrationen, att när en vit person gick fram till polisen var de lugna, men när en svart person gick fram var de aggressiva.

Rasprofilering och svartmålning

Christian Diesen, professor i straffrätt, visade med sin rapport Likhet inför lagen 2008 hur invandrare diskrimineras genom hela rättssystemet: de anmäls, upptäcks och misstänks oftare på grund av hudfärg. Rapporten visade exempelvis hur invandrare utreds noggrannare, det vill säga att fler kallas till förhör och att förundersökningen får ta längre tid samt mer resurser än för vita svenskar. Följaktligen häktas invandrare oftare och längre, fälls oftare och döms hårdare. Även om det inte finns en formell olikabehandling juridiskt finns det fördomar och ”en professionell misstänksamhet” utifrån hudfärg, något som reproduceras ständigt av hela samhällsdebatten. Exempelvis när flyktingar pekas ut som mer brottsbenägna av politiker eller när media fokuserar sin brottsrapportering mer på mångetniska och socialt utsatta arbetarområden än på andra områden.

Media lyser med sin frånvaro (polisen också) när det kommer till gamla bruksorter med nedlagda industrier och narkotikaproblem som kan vara större än i storstädernas förorter.

Högerpolitikerna pekar ut mångetniska och socialt utsatta arbetarområden som ”no-go-zoner”, media fokuserar mediarapporteringen dit och så reproduceras stereotyper ytterligare.

Detta är inget nytt: I Brottsförebyggande rådets rapport (BRÅ 2008:4) kan vi läsa ”hur stereotyper om kriminalitet bland olika grupper i befolkningen kan påverka polisens arbete på ett sätt som leder till att personer med minoritetsbakgrund diskrimineras”.

Polisen väljer till exempel att prioritera resurser till att genomsöka ungdomar i socialt utsatta arbetarområden, men inte i de rika områdena trots att fakta ger en annan bild av problemen. En rapport

Det behövs gemensam kamp mot rasismen – för jobb, bostad, välfärd och lika rättigheter för alla.

från Brå 2018 visade att narkotikaanvändningen i Stockholm bland unga är högre i rikare stadsdelar (20 procent av pojkarna i Danderyd jämfört med 5,3 procent i Skärholmen).

I Stockholm argumenterar den nye regionpolischefen för ”visitationszoner” i de arbetarstadsdelar de anser vara särskilt utsatta, och Moderaterna vill införa ”Stop & Search” i tunnelbanan, med Storbritannien och USA som modell, vilket ska ge polisen större frihet att stoppa och genomsöka resenärer för att ”förhindra brott”.

Trots att polisen redan vet vilka som styr de kriminella nätverken vill Moderaterna att resurserna ska riktas till att genomsöka vanligt folk på väg hem från jobb och skola. Det är inte slumpmässigt, det kommer baseras på rasprofilering och fördomar utifrån rasistiska stereotyper om vem som kan ”antas” vara kriminell.

I Storbritannien löper människor med asiatiskt ursprung eller utseende tre gånger större risk att stoppas för genomsökning än vita och svarta löper hela 25 gånger större risk att stoppas för genomsökning än vita.

Hetsen mot flyktingar

En röd tråd i rasismen är att de styrande pekar ut en grupp till syndabock för de problem som systemet själv har skapat. Exempelvis politiker som skär ned på SFI med ena handen och kräver språktester för medborgarskap med den andra, ofta med anspelningar på att flyktingar ”inte vill lära sig svenska”.

Idag använder flera svenska etablerade partier flyktingar som slagträ, inte bara i fråga om flykting-

mottagandets kostnader, utan också som syndabock för krisen i vården, bostadsbristen, sjunkande resultat i skolan, kriminalitet med mera.

Rättvisepartiet Socialisterna vet att vårdkrisen, bostadsbristen, krisen i skolan eller brottsligheten har förvärrats under många år innan 2015 (då det var en markant ökning av flyktingar som kom till Sverige). De styrande och etablissemanget har slussat samhällets resurser från välfärden till de redan superrika. Det behövs motstånd mot rasismens

Foto: Rhodododendtrites CC BY-SA4.0

B

kampanj- och arbetsplatsorganisatör Rättvisepartiet Socialisterna Haninge

doktrin om den påhittade systemkollapsen följdes av brutala massutvisningar och att asylrätten i princip avskaffades.

Sverigedemokraterna och deras rasistiska politik har normaliserats och gjorts rumsren. Idag fortsätter politikerna att tävla om vem som kan försämra asylrätten mest.

S-MP-regeringen tillsatte en kommitté för att ta fram förslag för att ytterligare försämra asylrätten och göra de ”tillfälliga” försämringarna som kom efter 2015 permanenta.

En röd tråd i rasismen är att de styrande pekar ut en grupp till syndabock för de problem som systemet själv har skapat. splittringsförsök och enad kamp för vård, utbildning med mera oavsett etnicitet, religion eller härkomst.

När flyktingströmmarna ökade 2015 började högerpolitikerna såväl som Socialdemokraterna att tala om ”systemkollaps”, att Sverige inte klarade att ta emot så många – en ren lögn.

Samma år som den utropade ”systemkollapsen” landade aktieutdelningen i Sverige på 173 miljarder kronor, en summa som då skulle räckt till vad det skulle kosta att införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, gratis kollektivtrafik och förskola i hela landet, 10 000 nya välfärdsjobb samt även finansierat hela kostnaden för Sveriges asylmottagning på ett år. Idag är aktieutdelningen ännu större.

De etablerade partiernas chock-

Att flyktingar idag används som slagträ i alla stora politiska frågor – från det ekonomiska, till integration, till brottslighet – liknar de politiska tongångarna från 1930-talet, då ”judeproblemen” stod högt på dagordningen och judar pekades ut som ansvariga för den tidens stora problem. Dagens sterotypbildning fungerar på samma sätt som tidigare, fast idag är muslimer den främsta måltavlan. Även under efterkrigstidens välfärdsbygge och tillförsikt om större välstånd åt alla skapades grova stereotyper av den tidens ”nyanlända”, exempelvis finländare, turkar och jugoslaver. Även under kapitalismens ”goda dagar” finns rasismens historiska arv och den borgerliga ideologins strävan att hålla människor ur samma klass isär. forts s 6

VARIFRÅN KOMMER RASISMEN?

22 JULI 2021 # 1 461

6

Foto: Frankie Foughanthin

BLM-rörelsen har sporrat till antirasistisk kamp i hela världen.

forts från s 5

Rasism, klass och hälsa

Rasistiskt våld har en materiell grund i klassamhället idag och historiskt, som består i extrema klasskillnader utifrån hudfärg och etnicitet.

• En vit familj i USA har i genomsnitt 10 gånger mer pengar på kontot än en genomsnittlig svart familj.

• Det är tre till fyra gånger vanligare att dö i mödradödlighet som svart än som vit kvinna i USA.

Mödradödligheten är ett exempel på hur olika uttryck av rasism slår i USA: sämre hälsa på grund av fattigdom, diskriminering inom vården (många svarta har inte sjukförsäkring och sämre bemötande i vården på grund av hudfärg) samt ”weathering” (hur rasismen de upp-

lever genom livet gett fysiska effekter på kroppen). Dessa klasskillnader är både ett arv av slaveriet och något som ständigt reproduceras av kapitalismen som system.

I Sverige finns jämförelser baserat på inrikes och utrikes födda samt var du bor.

• Fattigdomen är 7 gånger större bland barn med utländsk bakgrund, enligt Rädda Barnen.

• Medellivslängden är 18 år lägre i Rinkeby än i Danderyd.

• I maj 2020 hade Rinkeby/ Kista, som är den fattigaste stadsdelen i Stockholm, 16,7 avlidna i covid-19 per 10 000 invånare jämfört med Stockholmsregionen i stort på 7,7.

Diskriminering

Flyktingar och migranter är de som tvingas ta de otryggaste och tyngsta jobben, med lägre löner och sämre villkor. Men rasismen bygger inte enbart på var en är född; även infödda svenskar drabbas just på grund av sin hudfärg eller sitt namn.

Arbetssökande med svenskklingande namn har 50 procent större chans att kallas till arbetsintervju, visade ett stort experiment 2007 då forskare skickade ut 3 000 identiska jobbansökningar.

• En undersökning från 2018 av den europeiska byrån för grundläggande rättigheter visade att 24 procent av de tillfrågade med afrikansk bakgrund hade upplevt diskriminering de senaste fem åren i Europa.

För Sverige var siffran hela 41 procent.

• 40 procent av alla afrosvenska män i Sverige har jobb som de är överkvalificerade för enligt Brå. För afrosvenska kvinnor är siffran 60 procent.

Splittring på arbetsplatserna

Rasism används också av arbetsgivarna för att splittra arbetare.

Allonias Sebhatu, känd facklig organisatör av taxichaufförer, berättar för Offensiv att: – Cheferna använder ofta etnicitet för att splittra chaufförerna. Ge-

nom att ge dem olika bra eller dåliga körningar och arbetstider kan det byggas upp en misstro mellan förarna från olika etniska grupper.

På beställning av kapitalisterna har politikerna försämrat arbetsrätt, anställningstrygghet och skapat a-, b- och c-lag på arbetsmarknaden.

Bemanningsföretagen – och med dem nya rättslösa anställningar och sms-jobb – har ökat lavinartat samtidigt som nyanlända och arbetskraftsinvandrare fråntas rätten till svenska kollektivavtal.

En svensk arbetare som sägs upp på grund av ”övertalighet” samtidigt som företaget tar in bemanningsanställda med annan etnisk bakgrund är en stark grogrund för rasism.

Fackens byråkratisering och högervridning i toppen har underlättat den rasistiska splittringen.

Danska byggfacket 3F visade vägen 2015 när de genomförde en värvningsdrive på landets största bygge, där 98 procent var gästarbetare med horribla löner, fördelade på över 250 underleverantörer. Över 600 gästarbetare värvades till facket. Tusentals gästarbetare har fått lönehöjning med 10 DKR i timmen, rätt till OB och återbetalning för tidigare underbetalt arbete. I november 2015 hade facket vunnit tillbaka 45 miljoner SEK till arbetarna.

Enda sättet att försvara villkor och löner för alla är gemensam kamp, oavsett bakgrund och uppehållsstatus.

Arbetarklassens sammansättning har förändrats: • I Sverige utgör utrikes födda 57 procent av alla städare och lokalvårdare, 48 procent av buss- och spårvagnsförare samt 39 procent av alla restaurantoch köksbiträden.

Religiös hets och splittring

Utöver hudfärg, kultur och födelseplats är också religion ett verktyg för diskriminering och rasistisk splittring.

Den mest utsatta gruppen idag är muslimer, som kollektivt ofta utpekas av media och högerpolitiker som kvinnoförtryckande och religiöst extrema (det finns 785 extrema islamister i Sverige enligt Säpo, vilket är ca 0,1 procent av Sveriges självidentifierande muslimer).

I likhet med nazisternas propaganda mot judarna odlar såväl SD som allt fler av de traditionella borgerliga partierna konspirationsteorier om att muslimer kollektivt försöker ”ta över Sverige” etc.

Syftet med hetsen mot muslimer är precis som all annan rasism att splittra arbetarklassen.

Ett av många andra exempel på religiös splittring är när det brittiska styret över Irland utmanades av revolutionär arbetarkamp efter första världskriget. Irland delades i två religiöst-sekteristiska stater och det brittiska styret underblåste

22 JULI 2021 # 1 461

7

Foto: lidsjuviodsfiodsfvius

Slavar på Boone Hall Plantation i Charlestown.

motsättningar mellan katoliker och protestanter.

På Nordirland, som fortsatte att tillhöra Storbritannien, fick protestantiska lojalister och unionister fria händer. Katolska arbetare diskriminerades på alla områden som exempelvis arbete och bostäder. Uppdelningen skapade en ökad klyfta mellan protestantiska och katolska arbetare, som under åren dessförinnan hade kämpat tillsammans i generalstrejker och masskamp.

Från demonisering till våld

Rasismen är något som piskas upp än mer i samband med ekonomiska kriser, nationella nödlägen och

i krig. Folkmordet på armenier i Turkiet 1915, förintelsen av judar under andra världskriget, folkmordet i Rwanda 1994, Srebrenicamassakern 1995 och hundratals andra etniska folkmord och massakrer hade alla föregåtts av en längre tids rasism.

Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av nazisternas systematiska, industriella och statligt organiserade mordmetoder, inklusive dödsläger. Sex miljoner judar mördades och därutöver miljontals andra: romer, funktionsnedsatta, homosexuella, socialister och religiösa minoriteter.

En vanlig rubrik i borgarpressen i Sverige under 1940-talet.

Folkmorden och det rasistiska våldet föregås oftast av att den ekonomiska och politiska styrande eliten använder både stat och media för att hetsa mot en specifik grupp utifrån hudfärg, religion, kultur etc, demoniserar dem, tillskriver dem egenskaper utifrån stereotyper (våldsamma, kriminella, lata), ger dem skulden för nationella kriser med mera. Det öppnar vägen för både upptrappat statligt våld och våldsamma väpnade rasistiska organisationer.

Hetsen, skuldbeläggandet och demoniseringen leder också till en avhumanisering av offren och en avtrubbning av dem som passivt bevittnar våldet.

Det rasistiska våldet i Sverige har har en lång historia. ”Tattarkravallerna” var namnet som borgerliga media gav de rasistiska angreppen på romer och resande sommaren 1948 i Jönköping.

Jönköpings stadsfullmäktige hade redan 1928 tillsatt en kommitté vars uppdrag var att utreda det som fattigvårdsstyrelsen definierade som ”tattarplågan”.

Tidningar och politiker hetsade att resande anföll vita kvinnor (utan bevis för detta) och sög ut stadens kassa genom att leva på fattigvården (endast 3 av 450 resande i staden mottog hjälp från fattigvården).

”Det var fruktansvärt att gå till skolan varje morgon och bli slagen”, berättar Birgitta Hellström i P4 Jönköpings program 70 år efter rasistattackerna sommaren 1948.

Hon var med när en pöbel bröt sig i deras hem och misshandlade hennes pappa. Propagandan uppifrån och avhumaniseringen lade

”Det var inte ovanligt att svarta slavar och vita fattiga tjänstehjon gjorde uppror mot plantageägarna tillsammans” grunden till vad som kom att bli fem dagars rasistiskt våld där folkmassor utrustade med påkar och andra tillhyggen gick till attack mot resande och romer.

Som ett obehagligt eko från denna tid gick Sverigedemokraterna hösten 2015 ut med adresser till nybyggda flyktingboenden och även Moderaterna hetsade mot flyktingboenden. Över 50 flyktingboenden utsattes för brandattentat eller attacker bara under 2015.

Från slaveri till segregation

”Upptäckten av guld och silver i Amerika, den procedur som bestod i att utrota, förslava och begrava urbefolkningen i gruvorna, den påbörjade erövringen och plundringen av Indien liksom Afrikas förvandling till ett reservat för kommersiell jakt på människor med svart hud, karaktäriserar den kapitalistiska produktionsålderns gryning”, skrev Karl Marx i Kapitalets första band om industrikapitalismens ursprung.

Det mest avgörande i skapandet av den institutionella rasismen var den koloniala slavhandeln. Marx förklarar hur denna var en grundbult i det han kallar för den ursprungliga ackumulationen – den stora ansamling rikedomar och kapital som gör att kapitalismen kan inta världsherraväldet.

Denna ursprungliga ackumulation drevs först på av Spanien, sen Portugal, Nederländerna, Frankrike och England.

Beståndsdelarna var kolonialsystem, statsskuldssystem, skattesystem och protektionism. Det kristna kolonialsystemet kallar Marx (som citerar en W. Howitt) för de ”kristna rasernas barbari och skamlösa grymheter i alla världsdelar och mot alla folk” som inte har någon ”motsvarighet i någon tidsålder av världshistorien...” forts s 8

VARIFRÅN KOMMER RASISMEN?

22 JULI 2021 # 1 461

8

Foto: Elliott Erwitt

USA 1950, med segregerade badrum.

forts från s 7 Minst 11 miljoner afrikaner skeppades på slavfartygen från Afrikas östkust till den amerikanska kontinenten mellan 1600-1867 enligt historikern Philip D Curtin. Bara 9,5 miljoner överlevde de fasansfulla resorna. I Afrika använde kolonialmakterna rasismen för att splittra olika grupper av afrikaner; i Amerika användes rasismen främst för att skilja och splittra svarta slavar från fattiga vita tjänstehjon. Slavarna blev en underklass av arbetskraft utan människovärde.

Under det amerikanska slaveriet utvecklades inte bara rasismen som idé, utan som lag.

Kapitalismen byggdes med hjälp av slaveriet.

Howard Zinn skriver i Det amerikanska folkets historia: ”Trots sådana förutfattade meningar om svart hudfärg, trots de svartas speciella underkastelse i 1600-talets Amerika, fanns det belägg för att där vita och svarta stod inför gemensamma problem, gemensamt arbete, gemensam fiende i form av husbonde, uppförde de sig mot varandra som likar. Som en forskare i slaveri, Kenneth Stampp, har framställt det: svarta och vita tjänare på 1600-talet var ’anmärkningsvärt likgiltiga för de synliga fysiska skillnaderna.’”

Det var inte ovanligt att svarta

slavar och vita fattiga tjänare gjorde uppror mot plantageägarna tillsammans. Etablissemanget insåg att de var tvungna att göra rasismen och rasåtskillnaden till lag för att förhindra gemenskap och uppror: ”Svarta och vita arbetade tillsammans och umgicks vänskapligt med varandra. Själva det faktum att man efter en tid måste anta lagar för att förbjuda sådana relationer tyder på styrkan i den utvecklingen. År 1661 antogs i Virginia en lag om att ’ifall en engelsk tjänare flydde i sällskap med negrer’ skulle han under extra år få göra speciell tjänst åt den flyende negerns husbonde. År 1691 stadgades i Virginia om förvisning av varje ’fri vit man eller kvinna som ingår äktenskap med en neger, mulatt eller indiansk man eller kvinna, slav eller fri’.”

Kapitalismen byggdes med hjälp av slaveriet. När kapitalismens produktivkrafter växte ifrån den plantagedominerade ekonomin blev det för industri- och bankkapitalisterna mer gynnsamt att exploatera svarta som lönearbetare istället.

Det amerikanska inbördeskriget var på ett sätt en uppgörelse mellan den gamla borgerligheten och nya kapitalismen. Men det mest avgörande för slaveriets avskaffande var den växande massrörelsen mot slaveriets barbari.

I Storbritannien organiserades massmöten på fabrikerna till stöd för antislaverirörelsen i USA och mot den egna regeringens hållning.

Karl Marx, som åren innan inbördeskriget spottade ut mängder av

vassa anti-slaveri-artiklar i New York Daily Tribune, menade att slavarnas självorganisering i USA (och i Ryssland) var ”de mest monumentala händelserna i världen”.

sedan dess inneburit ännu större klassklyftor mellan svarta och vita och det dödliga rasistiska våldet idag har skapat nya massrörelser, som Black Lives Matter.

Den segrande nordsidan i inbördeskriget var däremot inte beredda avskaffa rasismen. 11 år efter inbördeskrigets slut och de sista delstaterna avskaffade slaveriet började sydstater styrda av Demokraterna anta Jim Crow-lagar som gjorde segregation till lag på alla områden: bostäder, offentliga utrymmen, diligenser (senare bussar), skolor med mera. Lagar förbjöd exempelvis giftermål mellan svarta och vita i flera delstater.

Lagarna stiftades för att behålla en tydlig segregation mellan vita och svarta, både ekonomiskt och socialt, som fallet var i exempelvis Sydafrika (som införde Apartheid så sent som 1949, främst för att använda svarta som extremt billig arbetskraft när gruvindustrin ville maximera upptaget av guld). Den härskande klassen använde vitheten för att även de fattigaste vita skulle känna sig ”vara bättre” än de svarta.

Allt eftersom infördes hinder och regler för att frånta svarta möjligheter att delta i val: 1890 var det fler svarta än vita som röstade i Mississippi, men 1964 var de svarta bara 6,7 procent av de röstande.

Medborgarrättsrörelsen under 1950-60-talen – med organisering, strejker och massdemonstationer – innebar slutet för segregationslagarna. Samtidigt har kapitalismen

Från kolonialism till folkmord

Under slutet av 1800-talet utspelade sig en kapplöpning mellan de europeiska stormakterna i att befästa territorier i Afrika. Vid Berlinkonferensen 1884-1885 delades stora delar av centrala och östra Afrika upp i intressesfärer mellan stormakterna. Efter första världskriget fanns endast tre självständiga stater i Afrika. Kolonialismen i Afrika kulminerade i omfattning och grymhet under 1800-talets snabba kapitalistiska expansion.

Kung Leopold II av Belgien ”använde sin ena stat, Kongo, för att ge sin andra stat, Belgien, en ny gnista”, skrev historikern David van Reybrouk, i sin bok Kongo – en historia, om terrorväldet i Kongo, som 1885-1908 ägdes av kung Leopold själv och sen övergick i den belgiska statens ägo 1908-1960. Den belgiska kolonialmakten ville hämta så rika fyndigheter som möjligt och detta krävde både grymheter såväl som rasistisk uppdelning för att ”härska genom att söndra”.

Invånarna började kategoriseras som tillhörande specifika raser och stammar, med olika egenskaper.

Dessförinnan ”talades inte om skillnaderna”, sammanfattar Van Reybrouk utifrån sina intervjuer. Belgien återuppfann etniska grupper

som försvunnit sedan 100-tals år och ”missionsskolorna blev fabriker för fördomar om de olika stammarna”. Belgien införde ett system där vissa kongoleser kunde få en status som innebar att vissa omfattades av samma rättssystem som vita, men andra inte.

När Rwanda koloniserades, först av Tyskland och senare av Belgien, delades rwandierna upp utifrån utseende. Hutuer och tutsier, som talade samma språk och ursprungligen enbart skilde sig som olika klasser (hutuer var till största delen bönder och tutsier till största delen herdefolk med boskap), konstruerades under Belgien om till skilda etniska grupper. Innan dess sågs alla som främst rwandier. Kolonialmakten lät tutsierna (som uppgick till 15-18 procent av befolkningen) att bli ett sorts herrefolk över hutuerna. Belgarna gav tutsierna flera privilegier såsom bättre jobb och utbildningsmöjligheter.

Efter andra världskriget tilltog motståndet, vilket gjorde det svårt för Belgien att upprätthålla sitt styre. 1959 kom ett hutunationalistiskt parti till makten. 20 000 tutsier dödades och 300 000 tvingades fly landet. År 1990 inleddes ett tvåårigt inbördeskrig då en tutsirebellrörelse krävde rätten för flyktingar att återvända. Freden 1992 löste ingenting och att de ”etniska” (som Belgien skapat) motsättningarna var en krutdurk. Folkmordet 1994 organiserades av det ultranationalistiska regeringspartiet MRND och hutu-

22 JULI 2021 # 1 461

9

med ett foto på en finsk person och uppmanade sina läsare att klippa ut fotot och bära det i plånboken eller i fickan och visa upp det för alla amerikaner som tvivlade på att finskamerikanerna var vita”.

En konsekvens av rasbiologin var att Finland undantogs från den regel som säger att det endast krävs två års bosättning i Sverige för en nordbo för att erhålla svenskt medborgarskap. Finländarna kom också att inkluderas i de raskvoter som USA, Kanada, Australien, Sydafrika med flera införde på 1920-talet.

Dove-reklam.

nationalistiska milisgrupper med stöd av militären. 937 000 tutsier (inklusive hutuer som protesterade) mördades från den 6 april till början av juli.

Vithetsnorm

En del av rasismen är dess vithetsnorm. Även i Belgiens skapande av de konstlade etniciteterna hutuer och tutsier kungjorde man den något ljusare tonen hos tutsierna som ett skäl för överhöghet.

Trots att det idag inte finns någon Apardheid kvar juridiskt någonstans i Afrika utgör vita minoriteter fortfarande de mest rika och ekonomiskt inflytelserika, vilket återreproducerar olikabehandlingen: – Jag gick i Franska skolan när jag bodde i Etiopien. Vita elever fick oftast extrastöd eller skola under loven om de behövde och

butik kan de inte se sig själva i leksakerna som man leker med. Redan där kan barnet få känslan av att man är annorlunda och inte värd att återspeglas. Dockor är ju skapade för att vi ska känna igen oss, det är en leksak som representerar oss. När det då inte finns en docka som representerar någon som är svart börjar man direkt tänka att det är något fel på mig”, kommenterade Aysha Jones, initiativtagare till BLM Sverige, Lekias sortiment i Aftonbladet. Även i Sydafrika och många andra afrikanska länder är utbudet av vita dockor större än utbudet av svarta dockor. De ”säljer bättre” är den vanligaste förklaringen från tillverkarna.

kontinenterna med kolonialmakterna. Rasistiska tillbud uppbackat med brutalt våld användes för att splittra människor och vithetsnormen användes för att undergräva den egna självkänslan samt förstärka känslan om underlägsenhet gentemot kolonialisterna.

Idag tjänar skönhetsindustrin stora pengar på blekmedel i stora delar av världen. 18 procent av hushållen på Sri Lanka använder någon form av blekningsprodukt (The Sunday Leader, 2010) för att bleka sin hy.

I TV och media är nästan alla klart ljusare i hyn än vad folket är.

Att bleka sig är inte bara kopplat till skönhetsideal, utan var man har en chans att få en anställning.

Att svarthet anses vara något fult har varit en uppfattning som upprätthållits av etablissemanget i Eu-

Rasbiologin

Efter andra världskriget var det var inte ovanligt med skyltar i Londons affärsfönster med texter som ”No Irish, No Blacks, No Dogs”. chansen att gå om en termin om de kuggade. När svarta elever kuggade blev det stopp bara. Jag minns också hur vi svarta ”vaktades” av lärarna på ett annat sätt, särskilt när vi umgicks med de vita eleverna, berättar Allonias Sebhatu.

Vithet som norm idag gör sig gällande globalt redan från födseln, som att det nästan bara finns vita dockor i leksaksaffärerna: ”När barnen går in i en leksaks-

ropa under lång tid, också genom språk och kultur. I Oxford English Dictionary från 1600-talet beskrevs ordet svart som: ”Djupt fläckad med smuts; smutsad, smutsig, smutsa ned. Ha mörka eller dödliga syften, elak; som hänför sig till eller involverar död, dödlig; fördärvlig, katastrofal, lömsk. Ojust, upprörande, grym, hemskt ond. Indikerar skam, klander, straffansvar etc.”

Vithetsnormen fördes ut till

Vithet är en social konstruktion kopplad till klass och makt, inte alltid nödvändigtvis hudton. Vilka som räknas som ”vita” har alltid varierat, utifrån de styrandes intressen. Exempelvis ansågs inte samer och finländare vara vita under den svenska rasbiologins höjdpunkt.

Rasbiologerna och staten menade att hotet mot den nordiska rasen skulle komma från finländare och samer, som sades tillhöra en främmande kortskallig ras av mongolisk typ, kallad den östbaltiska.

Tobias Hübinette, forskare vid Mångkulturellt centrum, beskriver hur den finska staten efter självständigheten 1918 via sitt UD ledde flera kampanjer för att ”övertyga den vita västvärlden om att de finsktalande finländarna också var vita” och hur ”en finskamerikansk tidning publicerade till och

Som migranter kom även svenskar att drabbas. I den härskande klassens ”vithet” i 1800-talets USA inkluderades främst ”infödda” med tyskt eller engelskt ursprung. I boken Swedes in the Twin cities citeras exempelvis skogsarbetaren Horace Glenn som i ett brev till sina föräldrar klagar på att 90 procent av svenskarna är ”rundskallar och är äckliga, lusiga och primitiva varelser” och att det endast går ”15 vita män på 60 svenskar”.

Denna syn ändrades när polska och italienska migranter anlände: ”Det är alltid ledigt i klassen längst ned” som Ola Larsmo, författaren av boken Swede Hollow, uttryckte det.

De irländska och italienska migranterna, som var katoliker, kom att utsättas för rasism under en ännu längre tid än svenskarna. Efter andra världskriget var det var inte ovanligt med skyltar i Londons affärsfönster med texter som ”No Irish Need Apply” eller ”No Irish, No Blacks, No Dogs” (Irish Studies Centre at London Metropolitan University).

Rasimen mot samer

Rasismen hetsar också utifrån kultur, där alla som inte identifierar sig eller lever utefter ”majoritetskultu-

ren” kan utsättas för rasism. Detta blir tydligt vad gäller exempelvis den svenska rasismen mot samer.

• Två av tre samer har utsatts för rasism visar en rapport från Vaartoe, Centrum för samisk forskning i Umeå. Andelen som utsatts stiger ju mer öppen man är med sin samiska identitet – närmare nio av tio renskötare uppger att de har upplevt rasism.

• 41 procent av de tillfrågade (”Ung same i Sverige”) uppgav att de har blivit kallade för ”lappjävel” – vissa har också blivit misshandlade eller fått sten kastat efter sig.

Rasismen mot samer idag är resultatet av den svenska statens behandling av samerna under hundratals år. Svenska statens syn på samerna har skiftat genom historien utifrån de härskandes intressen. Under den tidiga medeltiden, 1200-1300-talet, det vill säga när feodalismen och Sverige som nationalstat tog början, började Norge och Sverige att hävda rätt till olika områden i fjällkedjan, över huvudet på samerna men ändå försiktigt.

Man förhandlade om fiske- och jakträttigheter, inledde handel med samerna och man gav direktiv till nybyggare att inte störa samernas verksamheter.

När silver hittades i Nasafjäll i början av 1630-talet, tätt följt av fler mineralfynd i fjällkedjan, förbyttes den svenska statens relativt försiktiga förhållningssätt till motsatsen; Samer tvångsförflyttas och tvingades till slavarbete i de nya gruvorna. forts s 10

VARIFRÅN KOMMER RASISMEN?

22 JULI 2021 # 1 461

10

Foto: Jules Ruoard

Massmord av judar i det nazistiska koncentrationslägret Buchenwald.

forts från s 9 Den samiska identiteten skulle utplånas. Under perioden som följde skiftade den svenska staten från missionsarbete till tvångskristnande, det samiska språket förbjöds, spåtrummor beslagtogs och shamaner dödades.

Under andra halvan av 1800-talet, när Sverige genomgick en industriell omvandling till kapitalism med ett ännu större behov av järnmalm och timmer, förlorade samerna sin rätt till mark.

I boken Stulet land visar historikern Lennart Lundmark hur den svenska staten under 1800-talet genom en smygande process i domstolarna successivt fråntog samernas markrättigheter i fjällen. Än idag, i de multinationella gruvbolagens rättstvister med samebyar, åberopas rättsfall från 1800-talet vilka sattes som prejudikat med öppen rasism präntad svart på vitt.

Det var under denna kapita-

listiska övergångsperiod som de första rasbiologerna skickades för att mäta samers skallar, fotografera dem nakna och ideologiskt propagera om samerna som en lägre stående ras. Rasbiologin var alltså inte starten för rasismen. Rasbiologin blev däremot den tidens ”moderna” ideologi och ”vetenskap” för att rättfärdiga den förda politiken.

Nationalism

Rasbiologin utvecklades samtidigt som Nationalromantiken, en era av svulstiga historieomskrivningar för att glorifiera den egna nationen och samla folk under en ofta konstlad och uppifrån påhittad nationalism.

Nationalismen, att alla fattig som rik, skulle vara stolta över fäderneslandet, en gemensam flagga och gemensamma ceremonier, var ett led i att mobilisera för krig. Men ökad nationalism var också den härskande klassens svar på arbetarklassens växande organisering

och kamp i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet. I Sverige stoppade arbetarrörelsen kungens och den härskande klassens krigsmobilisering för att förhindra Norges självständighet 1905. Arbetarnas solidaritet var starkare än den svenska nationalismen.

I boken Från Kungsan till Kärrtorp, i kapitlet Vad är rasism?, beskriver Per-Åke Westerlund från Rättvisepartiet Socialisterna: ”Kapitalismen utvecklade den moderna nationalstaten, som gav en relativt trygg första marknad. Så lades grunden för en stabil statsapparat med polis och militär, men också för nationalism. Kapitalismen bygger på en uppdelning av vinnare och förlorare, mellan nationer, men också inom nationerna, främst efter klasslinjer, men även etniskt eller religiöst. Snart nog övergick kapitalismen i imperialism och kolonialism, med alla möjligheter

det innebar till nya splittringar som inte funnits innan dess”.

Den tyska nationalism som var central i den tyska nazismen hade odlats under decennier under föregående regeringar under kejsardömet. Under kejsar Vilhelm II i slutet av 1800-talet utvecklades den tyska nationalismen till att sätta en aggressiv och expansiv dagordning med imperialistiska mål. Parallellt med den militära kapprustningen som fortsatte fram tills 1:a världskriget odlades antisemitismen allt hårdare. Nazismens utveckling byggde på den nationalism, rasism och antisemitism som borgerligheten hade odlat i decennier.

Ibland måste de styrande skapa helt nya nationella identiteter. Ur det ottomanska rikets sönderfall bildades Turkiet, ledd av en officerselit som under decennier fann sig tvungna att upprätthålla sin makt genom att balansera mellan samhällets

alla klasser och grupperingar. En helt ny turkisk identitet skrevs och mobiliserades kring, en persondyrkan kring Turkiets grundare Kemal Atatürk, som om att bli känd som ”kemalismen”. Som all nationalism innebar kemalismen förnekelse av alla klasskillnader, tvångsassimilering, rasism och ihärdig förnekelse av alla etniska grupper utom den ”turkiska”.

Uppemot 3 miljoner armenier, kurder och syrianer massakrerades under 1910- och 1920-talen.

Den turkiska nationalismen har särskilt använts för att avhumanisera kurderna och legitimera förtrycket i de kurdiska områdena – men också som ett motmedel mot hela vänsterns och arbetarrörelsens organisering och kamp.

Alla demonstrationer och protester mot förtrycket och kriget mot kurderna möts av brutalt polisvåld, även artiklar kan leda till åtal för ”brott mot turkiskheten”.

Massdemontration mot nazisterna i Berlin 1932.

22 JULI 2021 # 1 461

11

Foto: Offensiv

Oktober 2017: Nazistiska terrororganisationen NMR stoppas av 20 000 stor massdemonstration i Göteborg.

Idag befinner vi oss i en period av globalt upptrappad nationalism parallellt med fördjupade interimperialistiska motsättningar, handelskrig och militär upprustning. Men det är också en period av globala revolter mot fattigdom, klyftor, korruption och privatiseringar – med kraften att överbrygga rasism och etniska barriärer på en klassbas, vilket revolten i världens mest sekteristiska land Libanon har visat.

Fascism

De första som kallade sig fascister var Benito Mussolinis kontrarevolutionära rörelse i Italien som under 1920-talet slog ner arbetarprotester, attackerade socialister och fackliga samt brände ner arbetarrörelsens lokaler. År 1919 startades de första kampgrupperna – Fasci italiani di combattimento – som främst utgjordes av krigsveteraner.

Marxisten Arthur Rosenberg beskrev fascism i sin bok Fascismen som massrörelse (1934) som ”en modern, i folklig klädsel maskerad form av den borgerligt-kapitalistiska kontrarevolutionen”.

Begreppet ”Fascia” förekom först i modern bemärkelse i slutet av 1800-talet, med ursprung från Romarikets spöknippe, ett bestraffningsverktyg som användes både till att prygla och halshugga fångar med. Fascia står för underkastelse och polismakt, och syns bland annat i den svenska polisens heraldiska vapen idag.

Trotskij förklarade att ”när den borgerliga diktaturens normala polisoch militärresurser plus dess parlamentariska fasad inte längre klarar att hålla samhället i ett jämviktstillstånd – då är det den fascistiska regimens tur (...) När fascismen segrat samlar finanskapitalet direkt och omedelbart alla maktens redskap och institutioner i ett järngrepp – statens verkställande, administre-

rande och utbildande makt, hela statsapparaten tillsammans med armén, kommunerna, universiteten, skolorna, tidningarna, fackföreningarna och kooperationen. När en stat blir fascistisk innebär det (...) först och främst att arbetarnas organisationer förintas, att proletariatet försätts i ett formlöst tillstånd och att det utvecklas en administration som tränger djupt in i massorna och som har till uppgift att förhindra en oberoende utveckling av proletariatet. Just i detta ligger fascismens kärnpunkt.”

Hitlers maktövertagande i Tyskland hade kunnat stoppas. Nazisterna möttes av massprotester på gatorna.

Men ledningen för Socialdemokraterna och Kommunistpartiet – som var massorganisationer vilka samlade fler röster ihop än nazisterna – svek och vägrade mobilisera till gemensam kamp. Socialdemokraterna hade 1 miljon beväpnade arbetare i olika föreningar. Men ledningen var passiva när nazisterna tog makten och slutligen krossade hela arbetarrörelsen i blod.

Rasismen var en påtaglig del av fascismen i Tyskland. Men den var inte ett självändamål, utan ett medel. Hitler sa till sina närmaste: ”Om inte juden fanns hade vi behövt uppfinna honom”. I den tyska fascismen var rasismen central från start; man kapitaliserade på en djupt rotad rasism som både föregående regimer och kyrkan underblåst under lång tid. I den italienska fascismen kom rasismen senare – kärnan var att krossa arbetarrörelsen, som hade kunnat ta makten under de revolutionära strejkerna 1920.

Gemensamt i den italienska och tyska fascismens kärnprogaganda var dock nationalismen, liknande Trumps tal om ”Make America Great Again”, att ta ”revansch” gentemot andra stormakter och dröm-

mar om ”storriken” – kort och gott var det kapitalistklassens intressen.

Som marxister förstår vi att krig i grunden inte handlar om ”kampen mellan idéer” – snarare är krigen en produkt av kapitalets intressen och idéerna något som kan ”kläs på” kriget för att försöka samla nödvändigt stöd från folket. ”I Italien skulle jag vara fascist”, uttryckte Winston Chruchill, premiärminister i England under andra världskriget så sent som 1935.

Hitler blev Churchills och den brittiska elitens fiende först när de insåg att Hitlers ambition var att lägga sina klor över hela Europa, inklusive Storbritannien.

Socialistisk antirasism

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har en lång kamptradition mot rasism och nazism. Genom att bygga gemensamma kampanjer och nätverk med fackliga, invandrar- och kulturföreningar samt mobilisering på skolor och arbetsplatser har vi visat att det går att trycka tillbaka nazisterna: den 30 november 1991 i Kungträdgården, den 30 september 2012 i Kortedala samt den 15 och 22 december 2013 i Kärrtorp är några datum för stora antirasistiska segrar.

Med Asylrörelsen har vi kunnat stoppa utvisningar av flyktingar genom blockader vid förvar och flygplatser.

Antifascism är självförsvar. Det är rätt att stoppa nazisterna var de än dyker upp. Nazistiska ”manifestationer” är täckmantlar för att attackera flyktingar, rasifierade eller alla som inte håller med dem.

När fyra medlemmar i RS misshandlades av nazister i samband med NMR:s ”flygbladsutdelningar” i Göteborg 2008 svarade RS med flera stora mobiliseringar mot varje aktivitet som NMR samlade till,

med resultatet att NMR försvann från Göteborgs gator i nästan 10 år.

Högerargument om nazisters ”demokratiska rätt” att samlas ignorerar att det faktum att deras samlingar innebär ett upphävande av alla andras rätt att våga vistas på gator och torg.

Socialistisk antirasism handlar om att alltid samla till gemensam kamp.

När hyresgäster slåss tillsammans mot hyreshöjningar eller när arbetare strejkar tillsammans för gemensamma villkor är det också en antirasistisk kamp.

Alla har någon gång hört påståendet att ”rasism har funnits i alla tider” eller att rasismen är ”en del av människans natur”. Samma har sagts om kvinnoförtrycket eller om krig. Detta är den borgerliga ideologin, som oavsett ämne alltid går ut på att förneka existensen av strukturer, klassamhället och klass­ intressen.

De som gynnas av dagens klas�samhälle försöker alltid bortförklara dess orättvisor på de svagaste

i samhället, alternativt bortförklara rasismen i sig på enskilda människors ”dåliga beteenden” snarare än systemet som skapar dessa beteenden.

Rasismen är strukturell, den är en del av kapitalismens försvarssystem att skylla sitt eget ont på andra.

Som Malcolm X uttryckte det: ”Du kan inte ha kapitalism utan rasism”.

Därför måste rasismen ryckas upp från rötterna.

Marx tes att ”arbetarklassen har inget fädernesland” är en avgörande punkt för antirasister och socialister idag för att kunna stå emot etablissemangets vågor av rasism och nationalism. Marx betonade också att ”vita arbetare kommer aldrig kunna befria sig själva så länge svarta arbetare ses som mindre värda”.

När den brittiska staten sådde rasistisk splittring och konflikt på Nordirland var vår systerorganisations huvudparoll ”Working class, unite and fight”. Det är också kanske den viktigaste antirasistiska parollen idag i Sverige och i världen. ■

Vidare läsning:

• F ascismen som massrörelse, av Arthur Rosenberg (marxistarkiv.se) •K ampen mot nazismen i Tyskland, av Leo Trotskij (Vaktel förlag/RS

bokhandel)

•V ägen till andra världskriget, av Christer Bergström (Vaktel förlag/

RS bokhandel)

• I mperialismen som kapitalismens högsta stadium, av Vladimir Le-

nin (marxistarkiv.se/RS bokhandel)

•D et amerikanska folkets historia, av Howard Zinn (Ordfront) •K ongo – en historia, av David van Reybrouk (Natur & Kultur) •S öndra och härska, imperialismens tid, av Hank Wesseling (Histo-

riska media)

• F rån Kungsan till Kärrtorp, av Per-Åke Westerlund (Vaktel förlag/RS

bokhandel)

•V arning för nationalist-”socialister”, av Elin Gauffin (socialisterna.

org)

• T urkiet special (del 1, 2 och 3) av Mattias Bernhardsson (rshaninge.

blogspot.se)

•A rnstad om fascismens historia, av Per Olsson (socialisterna.org)

SOMMARLÄGER DAGS ATT ANMÄLA SIG TILL LÄGRET 12-15 AUGUSTI BAD/ GRILLNING/ SPORT/ BARNVERKSAMHET/ POLITISKT PROGRAM MED BÅDE ÅRETS HETASTE FRÅGOR OCH MARXISTISK SKOLNING

12-15 augusti genomför Rättvisepartiet Socialisterna och Unga Socialister sitt sommarläger. Lägret pågår fyra dygn, med tre övernattningar. Det politiska programmet annonseras senare.

Priset är 500 kronor för heltidsarbetande och 250 kronor för övriga. Barn till deltagare deltar gratis. Priset inkluderar frukost, lunch, middag, logi och resekostnader.

Logi är på två sovloft (ta med liggunderlag eller uppblåsbar madrass och sovsäck) inomhus, eller genom tältning utomhus.

Foto: Natalia Medina

Anmäl dig till sommarlägret eller be om mer information genom att mejla vilgot.karlsson@socialisterna.org

Skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!