26 augusti 2021 / # 1 465 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor
socialisterna.org
Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning
@offensiv RattvisepartietSocialisterna
Afghanska flyktingar måste få amnesti NU
LEDARE
Stefan Löfvens nyliberala arv
2 3 5
Niklas tvingas jobba gratis
– läs om Afghanistan på sid 6-9
Foto: Sebastian Olsson
• Dra tillbaka alla utvisningsbeslut • Permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening • Riv Fort Europas murar
Nej till marknadshyra: På det upptaktsmöte som Kampanjen Nej till marknadshyra anordnade den 23 augusti inför höstens aktviteter deltog över 100 personer. Upptaktsmötet blev en perfekt start för en kam-
panj som planerar en lång rad aktiviteter landet runt under de kommande veckorna. Den 18 september blir det stor gemensam demonstration i Stockholm.
– läs mer på sid 3
Foto: Natalia Medina
Demonstrera 18 sept
10
Vänstervindar över Norge
Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag! Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50
Posttidning A
Nedräkning mot nya klimatstrejker
OFFENSIVS STÅNDPUNKT
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
2
GULDREGN ÖVER
BANKERNAS ÄGARE
”D
M
ed Stefan Löfven fick Socialdemokraterna i början av 2012 en partiordförande med lång facklig förhandlingsvana som aldrig tagit strid mot arbetsgivarna och länge varit partiets mest pålitliga högerytter inom LO. Socialdemokraterna skakades av en politisk kris, kryddad av både politiska affärer och svag opposition från Vänsterpartiet, som också gett spelrum åt ett högerpopulistiskt genombrott för Sverigedemokraterna.
ken hörs de mest uppskattande kommentarerna om Löfven som en man som alltid höll sina ord från centerledaren Annie Lööf och Liberalernas Nyamko Sabuni.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
STEFAN LÖFVENS NYLIBERALA ARV
drivits på av Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson.
Rättvisepartiet Socialisterna demonstrerade för ett rött kort mot januariavtalet, som Vänsterpartiet i stället Att 1990-talets absurda budgetregler valde att besvara med två röda linjer, ändå har brutits och sent om sider om LAS (lag om anställningsskydd) något mera pengar avsatts till vård, och marknadshyra. skola, omsorg och tillfälliga förbättAtt V till sist vågade liera sig med ringar för sjuka och arbetslösa är en den växande folkrörelsen mot markkonsekvens av alla riksdagspartiers nadshyra genom att dra undan sitt reaktion mot den pandemi som ho- passiva stöd bidrog säkert till Löftade leda till en 1930-talsliknande vens avgång och självinsikt om att För att till varje pris kunna ”bry- depression. hans ledarskap har blivit en politisk Samtidigt har det gränslösa stö- belastning inför nästa val. Socialdeta upp blockpolitiken” och regera med stöd av privatiseringarnas mest det till banker och företag gett upp- mokraterna vill nu snabbt hitta ett hängivna anhängare i nytt ansikte. Centern och LiberalerDärmed har det poFör att till varje pris kunna na var Löfven beredd att litiska landskapet ändå ”bryta upp blockpolitiken” och öppnats på ett sätt som ta ytterligare jättekliv i nyliberal riktning. Januregera med stöd av C och L var ger en ny möjlighet för en baserad vänsterariavtalet 2019, med sina Löfven beredd att ta ytterligare gräsrots punkter om kraftigt förrörelse att bygga på delsejättekliv i nyliberal riktning. svagat anställningsskydd, gern mot marknadshyra. marknadshyra i nyproKampanjen Nej till marknadshyras protestduktionen, nyliberal avveckling av arbetsförmedlingen hov till groteskt ökade förmögenhe- vecka 11-18 september (läs mer på och löfte om att aldrig mera föreslå ter hos Sveriges redan vinststinna sid 3) följd av klimatstrejker och anvinstbegränsningar i den privatise- miljardärer och spekulanter i aktier dra protester innebär nya möjligherade välfärden gav tydliga besked och fastigheter. ter att bygga en rörelse av rörelser där Löfvens mest använda argument hyresrättskämpar, vård- och skolperom hur långt Socialdemokraterna var beredd att sälja ut det sista av sin för att legitimera sin nyliberala hö- sonal, elever och föräldrar, klimatredan så svärtade själ för att behålla geragenda har varit att isolera Sveri- och förortsaktivister med flera kan regeringsmakten. gedemokraterna och blockera möj- hitta varandra i gemensam opposiUtrikes- och säkerhetspolitiskt ligheten av en blåbrun högerregering tion mot både nyliberal och blåbrun har Sverige lagt alla sina ägg i den med stöd av SD. högerpolitik. Så kan också en grund USA-ledda Natokorgen med en abI verkligheten har S under Löf- läggas för ett nytt skifte i det politissurd miljardrullning på militär upp- ven valt att bakom den tomma reto- ka klimatet med nya gräsrotsrörelser rustning i Östersjöregionen och sla- riken mot SD köpa det mesta av den för en återupprustad och vinstfri visk medverkan till militära fiaskon i flyktingfientliga agenda och repressi- välfärd i balans med människor och Libyen och nu Afghanistan. va fokusering på brott och straff i so- natur, och därmed även början på en När han nu har kastat in handdu- cioekonomiskt utsatta områden som ny socialistisk medvetenhet. ■
en som har, åt honom skall varda givet”. Det är en träffande beskrivning av de nya guldregn som väntar storbankernas ägare, som i de allra flesta fall är redan mycket rika män. När världens blickar var riktade åt annat håll passade statliga Finansinpektionen (FI) på att släppa rekommendationerna om restriktioner kring bankernas aktieutdelning. Staten och finanskapitalet sitter som bekant i samma båt. FI:s beslut, som fattades i förra veckan, innebär att efter den 30 september är det fritt fram för de fyra storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) att dela ut ytterligare drygt 65 miljarder kronor till ägarna, som redan tidigare i år fått omrking 28 miljarder i utdelning. Storbankernas ägare inkasserar alltså totalt över 90 miljarder kronor i år. En summa som är betydligt större än vad förskolan i landet kostar i år. Ett annat mått på hur stora summor det handlar om är att i Region Stockholms budget, en region som snart räknar 2,5 miljoner invånare, anslås i år totalt 68 miljarder kronor till sjuk- och hälsovård och 11 miljarder till kollektivtrafik. Storbankernas ägare skulle ensamma kunna betala Region Stockholms verksamhet, plus årets investeringsbudget på 14 miljarder kronor! Det är lönsamt att vara storbank. Mycket lönsamt till och med. Den totala vinsten för de fyra storbankerna första halvan av 2021 landade på enorma 50 miljarder kronor. Storbankerna bokstavligen badar i pengar, samtidigt som välfärden är satt på sparlåga.
P
andemin visade vad och vilka som behövdes och det omvända – vad och vilka vi inte behöver. I den sistnämnda kategorin finns bland annat parasiterande storbanker och bonusstinna bankdirektörer. Men ”nu, efter drygt ett år med världskris, är det som om pandemin inte existerat i bankernas böcker. Vinstnivåerna är högre än före pandemin i samtliga banker. Alla tjänar rekordmycket på avgifter, bland annat på kundernas fondsparande och kortköp. Kreditförlusterna är i stort sett noll. Inte ens de låga räntorna är ett problem, eftersom bankerna samtidigt får låna ut mer och mer pengar till allt dyrare bostäder”, som SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström skrev den 16 juli. • Konfiskera utdelningen – förstatliga storbankerna. ■
Den krympande pengapåsen till Arbetsförmedlingen kan drabba de arbetslösa, varnar myndigheten inför höstbudgeten. ”Arbetslösa riskerar att inte få det stöd som efterfrågas”, säger generaldirektören Maria Mindhammar till LO:s tidning Arbetet den 24 augusti (klippet).
Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447
KAMPANJ
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
3
Stockholm den 18 september: Demonstrera med gräsrotskampanjen Nej till marknadshyra.
Kampen om hyresrätten fortsätter
E
fter en lång gräsrotskamp lyckades vi sätta tillräcklig press på Vänsterpartiet vilket ledde till en misstroendeförklaring och förslaget om marknadshyror vid nyproduktion åkte i papperskorgen, men kampen om hyresrätterna är inte över: Förslaget om lägeshyror i hela beståndet och högerns planer på en ren marknadshyra hotar hyresgäster runt i hela landet. På det upptaktsmöte som Kampanjen Nej till marknadshyra anordnade den 23 augusti inför höstens aktviteter deltog över 100 personer och vi fick höra om de
kommande hoten mot hyresrätterna. Mahasti Hashemieh berättade om lägesfaktorn som ska påverka det befintliga beståndet genom att ”spegla marknadsvärdet av en lägenhet” vilket grundar sig på hur allmänheten värderar lägesfaktorn i hyressättningen. Majoriteten av de tillfrågade tjänar över 30 000 kronor i månaden och äger sitt boende. I betänkandet från Hyreskommissionen omnämns hyrestagarna som ”konsumenter” och hemmen som en handelsvara som ska finnas på en ”marknad”. Eva Fee gick igenom högerpartiernas bostadspolitik som anser
Vad kan du göra?
Om du var aktiv i rörelsen i våras: kontakta ditt lokala nätverk och se till att de också deltar. • Skriv in den 18 september i kalendern. • Prata lokalt om ifall ni ska ha en protest den 11 september, eller någon av dagarna fram till 18 september. • Gå med i kampen: mejla namn, bostadsort och stadsdel till nejtillmarknadshyra@gmail.com
att allmännyttan har spelat ut sin roll och vill genom billiga lån för bostadsköp och skattereduktion för andrahandsuthyrning skapa så många små privata hyresvärdar som möjligt. Strandskydd och naturreservat ska inte stå i vägen för bostadsbyggandet och samtidigt ska rätten att överklaga minska.
Hyresrätten ska bli ett kortsiktigt boende för unga och äldre och då gör det inget att kostnaden är hög, problem där ska lösas genom bostadsbidrag. Arne Johansson gick igenom den nya plattformen för kampan-
jen som i stora drag handlar om att vi behöver en bostadspolitik som behandlar bostäderna som en social rättighet och inte en handelsvara.
Bostadsbristen behöver byggas bort och det gamla bostadsbeståndet renoveras med en statlig bostadspolitik som i samarbete med kommunerna och inte minst de boende själva kan garantera alla rätten till en god och klimatsmart bostad till en hyra som är möjlig att betala. Plattformen antogs utan motstånd. Elin Gauffin gick igenom kampanjplanen där vi likt tidigare or-
Foto: Natilia Medina
Kampen om hyresrätten fortsätter ganiserar oss på riksnivå för att sen mynna ut i en stor demonstration i Stockholm den 18 september. Vi skrev historia genom vår förra organisering när vi fällde regeringen och nu går vi vidare. Olivia Linander från Skiftet berättade om deras banderollverkstad där man kommer att skapa en 100 meter lång banderoll inför demon i Stockholm. Liv Shange Moyo avslutade mötet med att berätta om den internationella kampen för hyresrätten och om hur man i Berlin nu kommer folkomrösta om att socialisera tusentals lägenheter. ■ Max Malm
Kampanjplaner och viktiga datum i höst: 8 SEPTEMBER: Mobiliseringskväll. kl 18:30 – 21:00. Sms-mobilisering över hela landet.
11-12 SEPTEMBER: Banderollverkstad med Skiftet. Vi skapar en 100 meter lång banderoll. 11 SEPTEMBER: Massdemonstration för hela Tyskland i Berlin med kravet på socialisering av
de stora bostadsbolagen. 11-17 SEPTEMBER: Demonstrationer i städer och stadsdelar runt om i landet.
18 SEPTEMBER: Stor gemensam demonstration i Stockholm Samling Sergels torg kl 14.00
Uppladdning inför nya klimatstrejker 24 september
D
som drabbats allra hårdast av klimatkrisen. Dessa områden visar sig ofta vara en del av the global south samtidigt som de områden som står för majoriteten av alla utsläpp och miljöförstöringar oftast är en del av the global north. Fridays for future utvecklar vidare att denna orättvisa är ett resultat av the global norths historia av imperialism och girig exploatering. Men imperialismen och exploateringen har inte uppstått ur det tomma intet. För att rycka upp rötterna av systemet måste vi vara uppriktiga med vilket system det är vi talar om. Kapitalismens ekonomiska system innebär enligt sin grundliga definition en oändlig jakt på vinst. Detta ger i sig upphov till en fortsatt expansion av marknaden, fortsatt ex-
ploatering av jordens resurser liksom exploateringen av arbetskraft, både i Syd och i Nord. När jakten på vinst går före sociala och ekologiska intressen räcker det inte med att hoppas på förändring. Storföretagen som står för 70 procent av alla utsläpp kommer aldrig självmant övergå i en klimatomställning. Med IPCC:s senaste rapport blir vi ännu en gång påminda om att läget är akut. Vi rör oss mot en 3-gradig förändring som är långt ifrån Parisavtalets gräns på 2 grader. Samtidigt kan vi inte heller hoppas på att samma politiker som försvarar det ekonomiska systemet som orsakat krisen också ska erbjuda oss en lösning. Erfarenheterna av tomma löften och bristen på effektivt agerande har visat att endast en
rörelse underifrån kan göra verklig skillnad. Klimatkrisen påverkar oss alla och det är därför nödvändigt att kampen involverar alla. Detta inkluderar ett deltagande från studenter, arbetare och fackföreningar. Efter en paus i samband med pandemin blir 24 september ett viktigt startdatum
för kampen. Tillsammans måste vi förebygga en upprepning av sveken efter Parisavtalet. Vi måste fortsätta organisera oss, bygga ut strejkerna till arbetsplatserna och fortsätta bygga upp en press underifrån inför klimattoppmötet i november. ■ Elin Aydin
Foto: Natalia Medina
en 24 september 2021 är det dags för klimatrörelsen att göra en comeback på gatorna runt om i världen under parollen #UprootTheSystem. Pandemin har tryckt tillbaka klimatkampen men senaste tidens väderkatastrofer visar att kampen behövs mer än någonsin. Fridays for future beskriver på deras hemsida att klimatkrisen är tätt sammanknuten med socioekonomiska kriser och att klimatrörelsen därför måste sträva efter att vara intersektionell. Socioekonomiska kriser såsom rasism, sexism, funkofobi, klassförtryck o s v riskerar inte bara att förstärkas av klimatkrisen, de är helt enkelt ett resultat av ett och samma system. Begreppet MAPA (Most Affected People and Areas) används för att beskriva de områden
INRIKES
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
4
Antikolonial miljökamp i Norrbotten
Kampen om skogen, markerna och vattnet fortsätter. Såväl frågan om klimatkrisen och hur den sammanfaller med nykolonialism har varit på tapeten de senaste veckorna. Samtidigt som Kaunis Iron fortsatta gruvbrytning kan stoppas i domstol har skogsmaskiner slagits sönder, företagstoppar spär på rädslan för förlorade arbetstillfällen men tar klimathoten med en klackspark. Framtiden för klimatet, miljön och renskötseln är sammanflätade och hänger på social och politisk kamp underifrån, men frågan är hur den ska föras?
Nyligen genomfördes nya protester mot gruvplanerna i Gállok/Kallak.
RAYMOND STOKKI
rs.lulea@socialisterna.org
D
e senaste veckorna har kampen om rätten till mark, skog och vatten fortsatt med en blockad Muonio sameby och i Gállok/Kallak har ett protestläger vässat taktiker mot det kvarvarande hotet om en ny gruva. Lägret i Gállok för gruvmotstånd har haft föreläsare från bland annat samebyar, Skogsupproret (en förgrening av Extinction Rebellion) och Fältbiologerna. Frågor som diskuterats har handlat om bland annat renskötsels svårigheter för fortsatt existens, frågan om vindkraftparkers intrång på natur och renskötsel och kamp om markerna, miljön och klimatet. Greenpeace har också haft tältläger-aktion i en avverkningshotad skog inom Muonio sameby, en fråga som fött nya nätverk sedan flera
kamputbrott blossade upp tidigare i år. Aktionen avslutade förra veckan med en delseger då Sveaskog, som stod bakom avverkningen, i torsdags meddelade att de avbryter avverkningen i området. Frågan är hur långvarig vinsten kan vara, i våras såg vi blockader vid koncessionssamebyarna Tärendö och Ängesås renbetesområden som vann delsegrar men slogs slutligen ner med hjälp av stora polisinsatser. Aktioner mot hyggesbruk förtjänar fullt stöd, men som Offensiv skrivit tidigare måste frågan breddas. Frågan om skogen rör synnerligen renskötseln men även lokalbefolkningen i allmänhet för kultur och rekreation, därtill är klimatfrågan ytterligare en faktor. För att stoppa klimatkrisen
behövs bevarande av biologisk mångfald och kolsänkor, samtidigt måste skogsbruket utvecklas till en ansvarsfull produktion av exempelvis klimatneutrala byggmaterial. Det är inte minst en politisk fråga, idag drabbar nykolonialismen renskötande samer och samisk kultur. Regeringen öppnade för att luckra upp miljöregler för
att försvara cementindustrin trots dess koldioxidutsläpp och enorma vattenslöseri och lyfter ett knappt finger för att utveckla skogsindustrin till hållbar. Istället säljs den statliga skogen ut till privata aktörer och alltsammans hänger ihop genom det politiska försvaret av kapitalismens rovdrift med kortsiktiga vinster till de redan rika. Därför är det inte konstigt att
frustration följs av aktioner som tyvärr bara leder till reaktion som får negativa konsekvenser för rörelsen som sammanfogat antikolonialism och klimatkamp. Vid Sveaskogs avverkning i Dokkas, Gunnarsbyn Boden rapporterades förra veckan om vandaliserade skogsmaskiner. Ännu har ingen tagit på sig dådet som snarare skadat kampen för skogen än för den vidare. Men det är också viktigt att poängtera att detta är en följd av de ingrepp som görs samtidigt som företag och staten fullständigt ignorerar det brinnande faktum om att vi står inför en existensiell kris för hela mänsklighetens fortsatta överlevnad på planeten. Att gräsrötters kamp mot utsugning körs över av företag med hjälp av statligt våld kommer att föda sådana reaktioner.
Samhället måste ställas om för klimatet och människorna. Näringar som bygger på kultur och tradition måste kunna existera samtidigt som samhället måste ställa om för att klara av klimatkrisen. En sådan omställning skulle kräva en planerad och demokratisk kontrollerad ekonomi. Den skulle även rädda jobben som i dagens takt ändå kan komma att försvinna då marknaden faller eller då företagen sugit ut allt som går på ett ställe. ■
Niklas jobbar gratis åt kommunalt bolag
N
iklas, 29, har under delar av sitt liv lidit av hälsoproblem. Nu är han opererad för sitt medfödda hjärtfel tillbaka i arbete men får inget betalt för det. Och arbetsgivaren är ett kommunalt företag. Niklas är beordrad arbetsträning av Socialtjänsten. Ett krav som kan ställas på människor som lever på försörjningsstöd. Någon lön utbetalas inte och straffet för den som deltar, är avdrag från existensminimum. Niklas arbetsplats finns i Enköping och har en andel anställda och en andel deltagare i arbetsträning. Företaget tillhandahåller bland annat tjänster inom flytt, snicke-
Niklas tvinga arbeta utan betalning.
riarbeten, bilrekonditionering och har även egen butik och restaurang. Kunderna är såväl privatpersoner som företag och offentlig förvaltning. Det är således ingen så kallad ”daglig verksamhet” för människor med funktionsnedsättning, utan ett företag som driver en kommersiell verksamhet, även om trösklarna för att komma in på arbetsplatsen kan vara lägre. Niklas har haft jobbet ungefär ett år trivs med sitt arbete på snickeriet, gillar kollegerna och tycker att det är bra att ha fått komma in och jobba deltid, på sina egna villkor, medan kroppen återhämtar sig till full arbetsförmåga. Det som är problemet är de ekonomiska villkoren. – Jag lever på existensminimum, 4 180 kronor i månaden, utöver el och hyra. Det räcker för att överleva, men inte mer. Varje månad är en stress för att få det att gå ihop och för att få pengarna att räcka till mat, berättar Niklas. – Jag trivs på mitt jobb och gillar mina kolleger, men jag tycker att man borde få åtminstone någonting för att man arbetar. Alla i Sverige har rätt att få pengar för att överleva och det är bra, men jag tycker att jag i alla fall ska få några
tior om dagen för att komma hit varje dag. En femtiolapp om dagen hade gjort stor skillnad för mig. Arbetet är inte frivilligt, trots att det inte ger någon lön. – Det är min handläggare på Soc som fattar beslut. Vi pratar om det tillsammans och jag vill ju jobba, så för mig är det inget problem. Går man inte till ett jobb som handläggaren beslutat om, får man inga pengar. Egentligen tar jag bara en risk, för skulle jag vara borta en dag och det klassas som ogiltig frånvaro, får jag avdrag med en dagersättning. – Det skapar en stress och ger ändå inga möjligheter att göra något på min fritid. Jag känner att jag existerar, men jag lever inte, säger Niklas och fortsätter: – Skulle det till exempel bli en miss med en sjukskrivning och jag skulle vara borta en vecka eller inte komma in med rätt intyg, skulle jag få ett avdrag på 700 kronor från försörjningsstödet den månaden, medan den som inte är beordrad i arbetsträning har rätt till försörjningsstöd utan att göra något. – Jag tycker att det blir fel att man ska behöva ta en ekonomisk risk för att arbeta. ■ Daniel Hansson
UL i Uppsala – ett nytt upphandlingshaveri som drabbar de anställda hårt.
600 busschaufförer tvingas söka om sina jobb
H
ur många gånger har du behövt söka ditt eget jobb? 600 busschaufförer i Uppsala måste nu göra precis det. När UL (tidigare Upplands Lokaltrafik) genomförde sin nya upphandling av busstrafiken för Uppsala, Enköping och Bålsta förlorade företaget Nobina sitt kontrakt och istället vann Keolis rätten att tjäna pengar på människors transportbehov där från juni 2022. Till skillnad från andra stora upphandlare har UL inte krävt att personalen följer med i övergången – en riktig kalldusch för de 600 chaufförer som därmed sägs upp och tvingas söka sina egna jobb på nytt. Av de drabbade chaufförerna väljer vissa nu att söka sig till nya branscher. Att privata företag tjänar pengar på något som borde vara en samhällsservice är illa nog men att dessutom hota trygg-
heten för de arbetare som skapar vinsterna är än värre. Här måste facket stiga fram och kräva garanterade återanställningar i det enskilda fallet men även förbud mot detta förfarande i framtida fall. Keolis är ett världsomspännande företag och skor sig sedan tidigare på kollektivtrafik runtom i världen och i Sverige. Under 2019 gick Keolis Sverige med nästan 204 miljoner kronor i vinst. Något så grundläggande som möjligheten att ta sig runt i sin stad borde prioriteras om vi ska kunna minska bilberoendet. En nyckelfråga för en grön omställning borde vara kollektivtfaik i offentlig regi utan vinstsyfte och som är billig och med täta turer för att på riktigt utmana bilar. För att nå dit behöver vi involvera samhällets arbetare i planeringen av turer och i andra frågor som direkt påverkar oss alla. Lars Bjersing
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
5
Danmark: Växande stöd till strejkande sjuksköterskor
V
Kaunuis Iron, som driver Pajalagruvan, kräver att få köra över miljöreglerna.
Problemet stavas nyliberal mineralpolitik Historien om järnmalmsgruvan i Kaunisvaara är ett avskräckande exempel på konsekvenserna av den nyliberala mineralpolitik som förts i Sverige sedan 1990-talet. Det är detta och inte krångliga miljöregler, vilket vd:n för Kaunuis Iron säger i NSD den 11 augusti, som hotar både jobb och en ansvarfull hantering av den värdefulla resurs det handlar om. JONAS BRÄNNBERG
jonas.brannberg@socialisterna.org
F
öretaget Northland Resources, som startade gruvan, är typiskt för de hundratals prospekteringsbolag som varit verksamma i Sverige de senaste årtiondena. Kostnaden för att muta in stora områden är låg. Kraven på den som ska utöva verksamheten är få och det går att tjäna stora pengar långt innan någon malm har brutits. Northland Resources hanterade både ekonomi och miljöfrågor på ett ansvarslöst sätt. Naturvårdsverkets granskning visar att det fanns stora brister på i stort sett alla väsentliga punkter. Avfallsdammarna var felbyggda och ett dammbrott inträffade efter bara någon månad. Grundvattensänkningen kring gruvan blev inte några decimeter, vilket bolaget skrivit i sin ansökan om tillstånd, utan upp till 16 meter. Istället för att, som man skrivit i ansökan, transportera malmen några mil till närmsta järnväg i Finland, körs den med lastbil de 16 milen till Malmbanan. Detta är katastrofalt miljömässigt och har orsakat flera allvarliga trafikolyckor. Att bolaget dessutom gjort en
uppenbar glädjekalkyl när det gäller både kostnader och intäkter ledde fram till en av Sveriges största konkurser någonsin. Skulderna var drygt 12 miljarder större än tillgångarna. Detta är ett av flera exempel på de extrema miljörisker som har följt i spåren på de små prospekteringsbolag som jagar stora ekonomiska vinster i gruvbranschen. Det är ett otacksamt arv som de nya ägarna Kaunis Iron har tagit över. Det krävs enligt de underlag som finns tillgängliga sannolikt mycket omfattande åtgärder för att uppnå en acceptabel miljöstandard för verksamheten. Men sanningen är att bolaget har startat igen utan att göra några större förbättringar. Exempelvis är klarningsdammen densamma som tidigare, enligt Naturvårdsverkets utredning är den en tiondel så stor som det som angavs i Northlands tillståndsansökan. Ett företag som enbart under förra året gjorde en vinst på nära 600 miljoner kronor borde inte ha några problem att göra de förbättringar som krävs. Dagertun med flera målar upp
en bild av att det är extremt komplicerat att få miljötillstånd. Det är inte sant. Om de underlag som lämnas in är bra och fullständiga kan det gå fort. Northvolts batterifabrik i Skellefteå fick sitt första miljötillstånd behandlat inom sju månader, trots att det handlar om en stor och komplicerad verksamhet. När det gäller gruvor beviljas de allra flesta tillstånd till ny och utvidgad verksamhet (bearbetningskoncessioner). De senaste tio åren har 45 ansökningar beviljats, sex har avslagits. Flera nya gruvor har också fått miljötillstånd eller är inne i tillståndsprocesser som rullar på utan större dröjsmål eller problem. Det är självklart så att jobben vid gruvan i Kaunisvaara är viktiga. Det är också självklart att det är bra att ta tillvara all den malm som finns i närområdet när gruvdriften väl har börjat och ingreppet i naturen redan är gjort, men det måste ske på ett sätt som följer miljölagstiftningen. Vilka andra bolag och verksamheter kommer annars att ställa sig i kön för att få en gräddfil? Är det något som historien om Northland Resources och Kaunis iron visar är det att gruvverksamhet är alldeles för viktigt och riskfyllt för att lämnas över till privata, och många gånger spekulativa, vinstjagande bolag. Vi vill se en gruvnäring i samhällets regi, som lever upp till miljövillkor och arbetar för en sund hushållning med den värdefulla resurs som malmen är. ■
i har i tidigare nummer av Offensiv rapporterat om de danska sjuksköterskornas strejk för bättre löner och bättre arbetsförhållanden. Nu har strejken pågått i mer än 2 månader och kampen fortsätter. Sedan den 19 juni är en stor del av sjuksköterskorna i Danmark ute i strejk. Strejken utlystes sedan medlemmarna i fackföreningen Dansk Sygeplejeråd röstat nej till medlarnas förslag till uppgörelse mellan de offentliga arbetsgivarna i regioner och kommuner runt om i Danmark och sjuksköterskorna. 74 procent av medlemmarna röstade nej och strejken var ett faktum. Sjuksköterskorna strejkar för högre löner och bättre arbetsvillkor vad gäller arbetstider och anställningsförhållanden. Bakgrunden till kampen för bättre löner är mångåriga nedskärningar inom den offentliga sektorn, en situation som liknar den vi sett och ser i Sverige. Nedskärningarna har lett till att de danska sjuksköterskorna hamnat efter i löneutveckling jämfört med andra yrken, samt att man släpat efter lönenivån jämfört med andra likvärdiga mansdominerade yrken. Strejken handlar alltså både om kampen för bättre löner och arbetsvillkor och kampen för jämställdhet i arbetslivet mellan män och kvinnor. De strejkande sjuksköterskorna har fått enormt stort stöd i sin kamp från andra fackföreningar. Solidaritetshälsningar och stöduttalanden publiceras dagligen i media och på sociala medier. Strejken har stöd från bland annat danska byggfacket BJMF, Bygge- Jord och Miljöarbetarnas fackförbund, Socialpedagogernas fackförening LFS, många lokalklubbar av den stora danska fackföreningen 3F, lokalavdelningar av Uddannelseforbundet, Lärarförbundet, lokala avdelningar av de tåganställda med flera. Ett tydligt bevis på att strejken har brett stöd bland de arbetande. De danska sjuksköterskorna har också fått stöduttalanden från strejkande sjuksköterskor i Norge, stöd från fackföreningar i USA, England och flera europeiska länder. Sedan strejken inleddes den 19 juni har den utvidgats vid
två tillfällen. Senast den 10 och den 17 augusti då ytterligare över 900 sjuksköterskor gick ut i strejk. Sammanlagt strejkar nu drygt 6 000 sjuksköterskor över hela landet. Den 19 augusti hölls en demonstration till stöd för strejken i Köpenhamn med cirka 3 000 deltagare. Solidaritetskommittéer har bildats över hela Danmark, bestånde av representanter från andra fackföreningar både inom sjukvården med också utanför sjukvården. Dessa kommittéer mobiliserar stöd för strejken på olika sätt. Man sprider flygblad, ordnar manifestationer och är även aktiva på olika sociala medier. Till exempel organiserade Odense stödskommitté en demonstration i staden där man blockerade dörren till regionens huvudkontor med krav på att lokalt ansvariga sjukvårdspolitiker ska ta sitt ansar för att hälsovården ska fungera. Strejkstödskommittén i Köpenhamn mobiliserade runt om i Köpenhamn för deltagande i demonstrationen den 19:e augusti. Detta är bara några av de många exemplen på hur kampen utvecklas och sprider sig till allt fler fackföreningar och hur flera strejstödskommittéer bildas. Sjuksköterskornas kamp får allt mer stöd och det ökar möjligheterna för att man ska vinna. På sociala medier har Facebook-gruppen ”Bak op om de offentligt ansatte” nu mer än 130 000 medlemmar. Det finns dessutom flera stödkommittéer som har egna fackbooksidor. Vårdförbundet som organiserar sjuksköterskor i Sverige har inte utmärkt sig för att aktivt stödja sina danska kollegor. Det är märkvärdigt tyst från Vårdförbundets ledning. Vårdförbundet borde driva aktivt solidaritetsarbete för sina danska kollegor, sprida information om kampen, ordna manifestationer till stöd för strejken, bilda solidaritetskommittéer med mera. Nu behöver de kämpade danska sjuksköterskorna allt stöd de kan få om de ska lyckas i sin kamp. ■ • Allt stöd till de danska sjuksköterskornas kamp! Anders Wemmert
ANALYS
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
6
20 år av USA-krig bäd Det tjugo år långa USA-ledda kriget i Afghanistan blev ett förnedrande, kostsamt nederlag för USA-imperialismen med allierade och en katastrof för det afghanska folket. Miljoner tvingades på flykt, minst en halv miljon människor har dödats, varav många oskyldiga civila. Det ständigt närvarande våldet och fruktan samt den ökade fattigdomen gjorde livet till en mardröm utan slut för de afghanska massorna. USA:s längsta krig, som bedrevs under FN:s och Nato:s flagga, bäddade för talibanernas återkomst, maktövertagande och fortsatta krig mot det afghanska folket. PER OLSSON
per.olsson@socialisterna.org
”V
i överger inte det afghanska folket”, sa statsminister Stefan Löfven efter talibanernas maktövertagande. Det är lika falskt som när han i början av september 2015 på Medborgarplatsen i Stockholm sa att: ”Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig, solidariskt och gemensamt. Mitt Europa bygger inga murar”. För regeringen och EU är det inte solidaritet och vilja att ge skydd åt det afghanska folket som står i förgrunden utan prio ett är hindra de som tvingats fly från sina hem från att söka skydd och asyl i Sverige eller ett annat EU-land. Bara tillfälligt har tvångsutvisningarna till Afghanistan stoppats. Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för amnesti, permanenta uppehållstillstånd, familjeåterförening, ett definitivt stopp på utvisningarna och att de som utvisats ska få återvända samt att Sveriges och EU:s dödliga flyktingmurar rivs. Den svenska regeringen deltog och stödde det USA-ledda kriget i Afghanistan. Därmed bär man också sin del av ansvaret för den katastrof som kriget orsakat. USA:s krig mot Afghanistan inleddes i oktober 2001, som ett svar på den fruktansvärda terrorattacken som dödade nära 3 000 amerikaner den 11 september samma år – 9/11. Men det som påstods vara ett krig mot terrorismen var egentligen en del i USA-imperialismens imperiebyggande och strävan att ensam diktera världsutvecklingen. Terrorattacken mot USA den 11 september för 20 år sedan blev den ursäkt som Washington behövde för att försöka förverkliga den dröm om världsherravälde som den styrande ”neokonservativa juntan” runt den dåvarande president George W Bush gjort till sin. Från första stund var vi, Rättvisepartiet Socialisterna och den socialistiska international som partiet tillhör, emot detta imperialistiska krig, som var ett krig för makt, prestige och global dominans. Samma skäl låg också bakom USA:s förödande krig mot Irak som inleddes 2003.
Med stöd av riksdagens samtliga partier, inkluderat Vänsterpartiet, beslöts i januari 2002 att Sverige skulle skicka soldater till Afghanistan för att delta i kriget, som året därpå blev ett krig under Natos ledning. Den USA-ledda krigsalliansen med stöd av Norra alliansen i Afghanistan, en samling miliser under ledning av olika krigsherrar, lyckades mycket snabbt driva bort talibanerna, vars skräckvälde härskat i landet sedan 1996. Talibanerna flydde för att söka skydd, omgruppera sig och träna nya rekryter i väntan på att inom några år återuppta striderna. Redan i början av 2002 deklarerade USA:s president att kriget var vunnet och hävdade att ”ett nytt och bättre Afghanistan skulle byggas” på samma sätt som Europa byggts upp efter andra världskriget. Några år senare, 2005, deklarerade Bush och den tillsatte afghanska marionettpresidenten Hamid Karzai att de båda länderna förenas i en gemensam strävan att säkra ”säkerhet, demokrati och välstånd” i Afghanistan. Nu hävdar den amerikanske presidenten Joe Biden att det aldrig var tal om ett nationsbygge i Afghanistan eller att landet skulle bli vad han benämnde som en ”enad demokrati” , men det är ytterligare en av krigets många lögner. USA och dess allierade kunde genom sin militära överlägsenhet vinna snabba framgångar på slagfältet, men inte vinna freden och ockupationsmakten blev en ny förtryckarregim. Afghanistans befrielse är en uppgift för det afghanska folket, och är bara möjlig genom massornas egen kamp och organisering, vilket ockupationsmakten och dess marionettregim, som snabbt tillsatts uppifrån, blev ett direkt hinder för. En förutsättning för att det afghanska folket ska få möjlighet att på sina egna villkor forma framtiden var och är att de utländska trupperna dras bort – endast massornas kamp kan lossa de strypgrepp som imperialismen, kapitalismen och terrorn tagit om landet.
Det tjugo år långa USA-ledda kriget mot Afghanistan blev ett kostsamt nederlag för USA-imperialismen och dess allierade och en kat
Efter sin militära seger försökte de utländska makterna ständigt ge sken av man stadigt gjorde framsteg i ”bygget av det nya Afghanistan”. Redan 2003 sa man att striderna var över, vilket blev startskottet för ett nytt krig – mot Irak. Det var också med hänvisning till de påstådda framgångarna som det svenska deltagandet i kriget trappades upp 2005. Upptrappningen gjordes på en direkt begäran från Washington. År 2010 togs ytterligare ett beslut om svensk upptrappning efter en ”bred” uppgörelse mellan den dåvarande högerregeringen, S och MP (Vänsterpartiet la ner sina röster när riksdagen sa ja till upptrappningen). ”Vi blev lovade demokrati och mänskliga rättigheter. Istället bombar de våra byar”, säger en man som intervjuats i reportageboken I väntan på talibanerna (utgiven 2010). Uttalandet summerar vad som egentligen skedde bakom fraserna om ”framgångar i Afghanistan”. I Afghanistan eskalerade våldet och år 2009 dödades både fler ci-
vila och utländska soldater än någonsin sedan kriget startade. Den marionettregering som tillsatts visade sig vara korrupt och styrde egentligen bara i huvudstaden Kabul, i resten av landet styrde krigsherrar och klanhövdingar samt talibanerna som sedan 2006 åter börjat lägga under sig delar av Afghanistans territorium. I de områden som talibanerna på nytt erövrade byggde man upp egna maktstrukturer och såg till att berika sig på skatter, avgifter, opiumhandel och terror mot befolkningen. Redan för tio år sedan började det stå klart att den USA-ledda krigskoalitionen var på väg att förlora kriget. Det började också bli allt mer impopulärt på hemmaplan. Även i USA var en majoritet emot kriget, när det startade hade det stöd av närmare 90 procent. Den nya Obama-administrationen som tillträdde 2009, svarade den tilltagande krisen och de växande problem som ockupationen och marionettregimen mötte med en dramatisk upptrappning (”the Surge”, på engelska) av den
amerikanska truppinsatsen. Inom några år ökade de amerikanska styrkorna i landet från 30 000 man till runt 100 000 som mest år 2011 för att därefter successivt dras ned. Målet för ”the Surge” var att år 2016 skulle den amerikanska insatsen ha reducerats till en vaktstyrka runt USA:s ambassad i Kabul. Men USA:s och de övriga utländska styrkorna blev kvar, även om de efter 2014 inte sades ha ett stridande uppdrag. Upptrappningen innebar att antalet utländska soldater i Afghanistan var fler än de sovjetiska som till sist fick dra sig bort 1988-89, vilket påskyndade Sovjetunionens kollaps. Obamas upptrappning nådde endast begränsade militära framgångar och blev politiskt bakslag som underströk att USA-imperialismen åter var fast i ett krig som inte kunde vinnas. Föresatsen var att talibanerna skulle pressas tillbaka samtidigt som en inhemsk armé skulle kunna formas stark nog att ta kontroll över landet och konsolidera marionettregeringens makt. Inget av dessa mål kom att uppnås.
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
7
ddade för talibanerna korruption, som berikade bolagen och en extremt liten elit i Afgha nistan. Afghanistans budget vilar helt på utländskt bistånd och stöd, som varit minskande under senare åren trots ökade behov.
tastrof för det afghanska folket. Kriget bäddade för talibanernas återkomst.
Den inhemska polisen, armén och säkerhetsstyrkorna förblev helt beroende av de utländska trup pernas stöd samtidigt som bomb kriget fortsatte. Under Trumps presidentskap slogs årligen nya nattsvarta rekord vad gäller antalet fällda bomber över Afghanistan, vilket resulterade i att antalet ci vila som föll amerikanska bomber ökade med över 300 procent (från 2017). Trumps bombkrig stoppade dock inte talibanerna från att vinna ny mark. Inte heller stärktes USA:s position i de direkta samtal som USA och talibanerna påbörjat 2018, vilket var ett av bombkrigets mål. Oförmågan att ge skydd och säkerhet, korruptionen och den växande fattigdomen gjorde mari onettregeringen allt mer impopu lär, samtidigt som stödet till tali banerna var lågt. Tragiken var att det fanns rörelse som gav uttryck för massornas önskan om fred, sä kerhet och att det måste slut på det våld som skördade allt fler liv. Afghanistan har länge varit ett av världens fattigaste länder, men
sedan 2012 har antalet som lever i extrem fattigdom – tvingas leva på mindre än en dollar per dag – ökat från cirka en tredjedel av befolk ningen till över hälften. Sedan 2001 har de olika utländska makterna satsat stora belopp på det man kallar nationsbygge i Af ghanistan. USA har ensamt spen derat ungefär 144 miljarder på vad man benämnt som Afghanistans återuppbyggnad. Nästan två tred jedelar av den summan har gått till att bygga upp en regeringsarmé, som till sist på papperet blev till en styrka på 300 000 man. Men varje år, sedan 2015, har en fjärdedel eller så mycket som en tredjedel av soldaterna deserterat, och under den senaste månaden rasade hela armén samman. Varför skulle vanliga soldater kämpa och dö i ett krig som ockupationsmak ten gett upp? Allt var egentligen en Potem kinkuliss, armén var genomsyrad av korruption, låg moral och befä len blåste upp siffror för att få mer pengar till löner som inte betalades ut till de soldater som tog värvning för att få en inkomst.
Den inhemska arméns nume rär och styrka överdrevs av poli tiska skäl för att Väst skulle kunna ursäkta sitt uttåg ur det kaos man lämnade efter sig i Afghanistan, som nu hotas av humanitära ka tastrofer av episka proportioner. Vartannat barn lider akut brist på mat och för andra året i rad har landets skördar slagits ut av torka. FN varnar för att Afghanistan står inför en ”total katastrof ” . ”Efter 20 år och hundratals miljo ner dollar är kvinnors tillgång till sjuk- och hälsovård fortfarande begränsad. Vart gick alla pengar, mycket försvann korruption och inget gjordes för att stoppa det. Varför?”, frågade Human Right Watch nyligen i en rapport om kvinnors brist på adekvat sjuk- och hälsovård. Skälet var att pengarna fördelades från ovan och utifrån imperialismens prioriteringar, be hov och beslut. Det fanns ingen folklig kontroll eller deltagande underifrån samt inga demokra tiska organ som gav möjlighet att förhindra elitens rån. De pengar som sändes till Af ghanistan blev en enorm källa till
År 2018 blev kriget i Afghanistan världens blodigaste konflikt, sär skilt barn och kvinnor föll offer för har det eskalerade våldet. I Afgha nistan har fem barn dödats eller skadats varje dag under de senaste 14 åren och landet är världens näst farligaste att leva i för kvinnor. USA har i flera år sökt en väg bort från Afghanistan och i likhet med Vietnamkrigets slutskede har man närt drömmen om att neder laget skulle kunna gömmas bakom en förhandlad ”ärorik fred”, Under 2018 inledde USA och talibanerna direkta samtal med varandra. Det var inga fredsför handlingar och den så kallade af ghanska regeringen ställdes helt åt sidan. Vid den tidpunkten kontrol lerade talibanerna helt eller delvis omkring hälften av landets territo rium. Samtalet gällde främst om for merna och tidpunkten för USA:s uttåg samt kantades av upptrappat våld. Juli 2019 blev den dödligaste månaden någonsin. Mer än 1 500 civila afghaner dödades eller såra des den månaden. Till slut, i början av 2020, slöt USA och talibanerna en uppgörel se som innebar att USA skulle vara ute ur Afghanistan inom 14 må nader samtidigt som talibanerna lovade att inte ge terrorgrupper en fristad i landet. Uppgörelsen skulle sedan följas av samtal mellan talibanerna och den så kallade regeringen, som satt på USA:s nåder. I verkligheten lämnades dock avgörandet till kri gets fortsatta utveckling. I väntan på att de utländska trupperna skulle dras bort kunde talibanerna förbereda sin slutof fensiv, som inleddes under våren och kulminerade under förra veck an med intåget i Kabul. USA-imperialismens och dess allierades krig i Afghanistan var likt andra krig också ett krig mot sanningen. Medvetet gavs falska uppgifter om fiktiva framgångar. Det gjordes även i Sverige där de omänskliga utvisningarna till Afghanistan försvarades med lög nen om att Afghanistan var ”sä kert”. Det gjordes trots den stadiga eskaleringen av våldet och det sta digt försämrade säkerhetsläget. USA:s kostnader för kriget be räknas till över 2 000 miljarder dollar, vad kriget kostat Afghanis tan har man inte brytt sig om att räkna ut. Som ett eko från kolonialismen
skyller USA-imperialismen och dess allierade nu sina misslyckan den på afghanerna. Den svenska krigsinsatsen, som mest motiverades av att etablis semanget vill knyta nära band till Washington och Nato, har kos tat minst 20 miljarder kronor. Krigsinsatsen var en del av höger politikens Nato-anpassning, mi litära upprustning och samtidiga flyktingmurar. Dagens Afghanistan är inte det samma som det land talibanerna tog över 1996 och eller när kriget startade 2001. År 1996 hade talibanerna in ledningsvis ett visst stöd, men det har man inte idag. Deras reaktio nära, förtryckande och sekteristis ka politik, med särskild udd mot kvinnor och nationella/religiösa minoriteter, kommer inte att kun na vrida klockan tillbaka hur långt som helst, utan talibanerna kom mer att möta folkligt motstånd, vil ket de manifestationer som redan genomförts varslar om. Efter USA skyndar sig nu andra imperialistiska makter för att vär na sina geopolitiska intressen att knyta kontakter med talibanerna för att få en möjlighet att plundra landet och få ett fotfäste i Afgha nistan. Inte minst Ryssland och Kina och förtryckarregimer som i Pakistan och Iran har hyllat taliba nernas intåg. Samtidigt talar Väst om att er känna talibanerna vid makten och börja tala med dem ”för att försäk ra oss om att det inte blir en stor flyktingström till Europa”, som EU:s utrikeschef Josep Borell sa i förra veckan. Nu gäller det intensifiera kampen för amnesti och permanenta up pehållstillstånd, och bygga en ny rörelse för flyktingars rättigheter likt den som 2005 fick regeringen att backa. Efter decennier av krig och sön derfall, mänskliga tragedier och talibanernas maktövertagande kan läget kännas hopplöst och det kan tyckas utopiskt att tala om Afgha nistans befrielse. Men i det motstånd som kom mer att formeras och den globala kamp som nu pågår gror fröet till ett nytt Afghanistan, massrevolter i länder som gränsar till Afghanis tan, särskilt Pakistan och Iran kan snabbt ge impulser till revolter i Afghanistan. Framtiden kan bara bli möjlig i Afghanistan om de förtryckta massorna i landet och regionen i dess helhet förenas i en gemensam kamp mot krig, terror, kapitalism och imperialism och för demo krati, nationellt självbestämmande och socialism. ■
INTERNATIONELLT
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
8
ROSA, International Socialist Feminists, uttalande:
Allt stöd till Afghanistans kvinnor Bland alla bakslag för kvinnor i världen det senaste året är det här bland det värsta. Imperialismen har sett till att en av den värsta kvinnoförtryckande regimerna någonsin, talibanernas styre i Afghanistan baserad på ren könsapartheid, är tillbaka. Rädsla fyller nu kvinnor och sexuella minoriteter om vilken framtid som väntar. Även internationellt finns minnet från den kvinnofientliga talibanregimen 1996 till 2001. Men vad som inte är samma som förut är kvinnokampen. Den har utvecklats under åren och den kommer resa mer motstånd den här gången. Och till skillnad från 1996 finns en bredare kunskap om hotet. ELIN GAUFFIN
elin.gauffin@socialisterna.org
Solidaritet & socialistisk feminism.
tärledningen sålde ut motståndet i provinshuvudstaden, som därmed upphörde och utan det kunde inte heller min by stå emot. Ali berättar från sin familj i byn Pashi i Gazni att talibanerna sköt sönder mobilmasten. Att de intagit övervåningen på hans familjs hus och därifrån attackerar de alla. De beordrar flickor över 14 år att gifta sig med dem. Hamid i Kabul berättar att hans bror avrättades av talibanerna redan för en månad sedan och att han nu har ansvar för sin mor, broderns änka och fyra små barn. Det är med avsky vi vänder oss emot våra regeringar som i det här läget inte diskuterar hur krigets offer ska hjälpas utan hur det snabbast möjligt ska resa ännu högre flyktingmurar så att de som lyckas ta sig ur talibanernas skräckvälde inte ska få en fristad i länder i Europa och USA. Vi kräver att alla flyktingar som redan kunnat fly från Afghanistan ska ges omedelbara och permanenta uppehållstillstånd. Deras stöd hem till familjer kan då framöver bli väldigt viktigt. Därefter behöver säkra flyktvägar upprättas för de nya flyktingarna som kommer och asylrätten ska användas. Det saknas inte pengar. De miljarder som EU och USA använt för att kriga i Afghanistan – USA har spenderat 300 miljoner dollar per dag på kriget – kan nu användas för stöd till flyktingar. Det går aldrig att bomba fram fred och demokrati. Vi socialister demonstrerade redan för 20 år sedan mot den imperialistiska interventionen och varnade för att det här skulle inte skapa fred. Inte heller accepterade vi lögnen
– Alla berättar att de är rädda. Ingen tror på talibanerna när de säger att de ska ge kvinnor rättigheter, säger Zahra Aqeli.
att USA-imperialismen invaderade och ockuperade Afghanistan för att frigöra kvinnor. Bush-administrationen och dess allierade i världen utnyttjade den fruktansvärda behandlingen av kvinnor under det första talibanstyret i syfte för att berättiga sitt ”krig mot terrorismen”. Kvinnor och flickor blev heller inte frigjorda som imperialismen hade lovat. De senaste tjugo åren har könsbaserat våld och kvinnoförtryck varit extremt utbrett. Korruptionen och fattigdomen som Ashraf Ghanis regim i samarbete med den västliga imperialismen odlat skapade misströstan och misstro och undergrävde motståndet mot talibanerna. Andelen i Afghanistan som lever under den nationella fattigdomsgränsen – motsvarande 26,6 dollar per person och månad – ökade under 2020 från 54,5 procent av befolkningen till 72 procent. Istället för mat har opiumodlingen ökat nästan varje år från år 2000. I år förstörs 40 procent av spannmålsskörden p g a torkan och 14 miljoner hotas av akut hungersnöd samtidigt som biståndet från väst, efter att ha minskat under senare år, nu försvinner över en natt. Bara 4,6 procent av befolkningen är vaccinerad mot covid-19. Afghanistan räknades redan innan talibanernas maktövertagande som ett av världens farli-
Foto: Elin Gauffina
R
OSA står med största möjliga solidaritet på de afghanska kvinnornas, ungdomars, förtryckta folkgruppers, arbetares och fattiga människors sida i dessa mörka dagar. Vi möter unga människor som redan tidigare flytt från krigets Afghanistan och som nu är bleka av oro för familjer, släktingar och vänner där hemma som antingen inte går att få tag på eller som ger skrämmande rapporter. – Jag är 32 år gammal så jag minns talibanernas styre förra gången, berättar Zahra Aqeli på en demonstration utanför riksdagen i Stockholm. – När jag var liten fick jag inte gå i skolan. Så jag läste i en hemlig skola i en grotta i bergen. Jag lyckades läsa ända upp till gymnasiet i smyg. – Mina vänner och släktingar berättar att alla nu är rädda. Ingen tror på talibanerna när de säger att de ska ge kvinnor rättigheter. Inga kvinnor eller flickor vågar gå utomhus idag. Om talibanerna kommer på att några har förhållande utan att vara gifta blir man dödad. – Jag är stolt att min by i Gazni-provisen gjorde motstånd i 40 dagar innan politikerna och mili-
gaste länder. Andelen kvinnor och barn bland de civila offren i kriget ökade till 43 procent förra året och fortsatte öka brant detta år enligt FN, däribland bestiala terrordådet mot en flickskola i Kabul den 8 maj med minst 68 döda och 150 skadade. Talibanerna utpekades som ansvariga.
i Afghanistan idag beskrivs som mardrömslik. Journalister och tolkar försvinner och biståndsarbetare jagas. Talibanerna går från hus till hus och letar efter människor som förs bort och dödas. En 21årig kvinna i Mazar-e Sharif dödades förra veckan för att hon vistades ute utan manligt sällskap.
Medan USA:s president Joe Biden har svårt att förklara hur det längsta kriget i modern tid kunde sluta i den här katastrofen, medan Ryssland och Kina under ytan förhandlar för att upprätta förbindelser med talibanerna i syfte att gynna sina egna förtryckande regimer, berika sin handel och öka sitt inflytande – står vi socialistiska feminister på de förtryckta massornas sida. De stora makterna vill gärna tro talibanerna när de säger att kvinnor ska få studera och arbeta (på vissa utvalda arbeten). Det ser bättre ut på deras papper. Men kvinnor, hbtq-personer och förföljda minoriteter som hazarerna i Afghanistan har så klart ingen tilltro till detta hyckleri. Första jobbet för oss i arbetarklassen är att få fram sanningen, hur ser det ut i verkligheten. I juli upprättade talibanerna sharia-lagar i Balkh-provinsen med restriktioner för kvinnor att inte få vistas utomhus utan sällskap av en man. I många andra provinser har radiostationer stängts ner och klädkoder införts. Situationen
Sharia-lagarna från den tidigare talibantiden bygger på en könsapartheid där kvinnorna är mannens egendom. Det är därför de måste dölja hela sin kropp under burkor. Ingen annan än deras man ska få se dem. Kontroll av kvinnors sexualitet är mekanismer i klas�samhällets könsmaktsordning som finns över hela världen på ett lösare sätt, men under talibanerna i en extrem form. Men det finns alltid motstånd. Under de senaste 20 åren har ändå kvinnors kamp i Afghanistan förändrat villkoren. Idag är 40 procent av eleverna i skolan flickor och hälften av de färdigutbildade kvinnorna började själva jobba som lärare. Det här är en faktor som talibanerna är medvetna om vilket märks i deras PR-progaganda där de påstår sig respektera kvinnors rättigheter. Det kommer bli svårt för talibanerna att tvinga tillbaka kvinnorna i hemmets fängelse och demonstrationer, bland annat från kvinnor i Kabul, har redan genomförts mot talibanerna.
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
STOCKHOLM: ”Nej till talibaner – nej till emirat!” Talkörerna ekade genom centrala Stockholm i lördags när mer än tusen personer demonstrerade för fred och frihet i Afghanistan. Krav på allmän amnesti – permanenta uppehållstillstånd för alla som flytt och tvångsutvisats var också framträdande. Många demonstranter vittnade om sin oro för familj och vänner i Afghanistan. Artiklarna i Offensiv om Afghanistan fick stor uppskattning. Dagarna innan hade en manifestation för samma krav genomförts utanför riksdagen. ■
Foto: Anders Wemmert LUND: Den 19 augusti hölls en manifestation för Afghanistan på Stortorget i Lund. Ett 50-tal personer samlades i ljusmanifestation med anledning av att talibanerna tagit över makten i Afghanistan.■
Foto: Andy Herbert
(Uttalandet i sin helhet på: rosainternational.org).
”Nej till talibanerna – för fred i Afghanistan”
Foto: RS Luleå
Socialistiska feminister kommer att göra allt för att stödja den feministiska kampen i Afghanistan. Vår kamp hänger ihop världen över. Segern för aborträtt i Argentina, vårdpersonal som strejkar för högre löner i USA, feminismens utbredning i Kina, Iran och Irak, raseriet mot skuldbeläggning av våldtäktsoffer i Australien, är alla kamper som förstärker varandra i den globala vågen av kvinnokamp. Det senaste årets utveckling, kapitalismens sätt att möta pandemin som innebär en flodvåg av bakslag för kvinnor, klimatkrisens accelererande tempo och nu detta med talibanernas återkomst, förstärker insikten att de små stegen framåt inte räcker. Att mattan när som helst kan dras undan och allt kastas tillbaka. Detta leder oss till slutsatsen att det som krävs är genomgripande, revolutionära och totala förändringar. ROSA kämpar för att det kapitalistiska systemet med sin blodskramande profitjakt, imperialistiska korståg och skamlösa stöd till fanatiska grupperingar av alla dess slag – detta system måste avskaffas. Vi kämpar för en socialistisk värld där ett gemensamt ägandet av ekonomin och ett demokratiskt – underifrån kontrollerat – styre av samhället ger förutsättningar för jämlikhet, frihet och fred åt alla. Vägen dit går via arbetarkampen, socialistisk feminism och den internationella solidariteten. ■
Demonstrationer landet runt:
Foto: Sebastian Olsson
Däremot rapporterade Unicef 2018 att allt färre barn i Afghanistan går i skolan p g a krigen, fattigdom och diskriminering (då gick 44 procent av barnen inte alls i skolan, och två tredjedelar av flickorna). Kriget, våldet, terrorn och minskat bistånd har tenderat underminera de små framsteg som gjorts. I dagarna påminns vi om hur kurdiska kvinnor stred mot och tillsammans med andra besegrade en ännu värre islamistisk regim, Islamiska Staten i Syrien. En feministisk inriktning kopplat till sociala projekt stärkte deras kamp, även om det fanns allvarliga politiska begränsningar. När ISIS intog Shangal, Rojava och Basur 2014 och när en hel befolkning av yazidiska kvinnor togs tillfånga, våldtogs och gjordes till sexslavar tittade de “internationella samfunden” bort medan de feministiska grupperna startade den underjordiska organiseringen för att få dessa tusentals kvinnor befriade. Ett folkligt motstånd kommer att växa fram mot talibanerna. Motståndet måste vara helt emot imperialismens inblandning som alltid innebär klassklyftor, korruption, förtryck och splittring. När motståndet utgår från folkets behov av att gemensamt bygga samhället – mat, vård, vaccin, bostäder och utbildning för alla – det är då motståndet får en social bas som gör det oerhört starkt.
9
LULEÅ:Med kort varsel samlades knappt 100 personer i Luleå den 19 augusti för att visa sitt motstånd mot kriget i Afghanistan och talibanerna, och för att stå i solidaritet med det afghanska folket. “Ned med talibanerna” och “Vi fortsätter kämpa så länge vi lever” var några av de slagord som ropades mellan tal och musik. Malake och Mohammed var två av de som tagit initiativ till demonstrationen. ■
ÖSTERSUND: Tisdag den 17 augusti ordnade nätverket Fem över tolv i Östersund med stöd av många andra organisationer en manifestation för amnesti för de afghanska flyktingarna i Sverige. Manifestationen bestämdes i söndags kväll. Trots den korta tiden slöt 150-200 personer upp på Stortorget. Den stora uppslutningen med så kort varsel visar det stöd som finns för kravet på amnesti. ■
INRIKES / INTERNATIONELLT
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
10
: a k i n ö r K inte
Kommer socialdemokratiska Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre ta över statsministerposten från Høyres Erna Solberg efter valet?
Det ärså lätt alltid
ANN-CHRISTIN HOLMSTRÖM rslulea@socialisterna.org
D
et kostar men det måste få kosta. Föräldrar ska jobba oxå på sidan av striden för en skolgång som fungerar. Många går in i väggen. Stress och andra sjukdomar kommer som ett brev på posten för många av oss, att kämpa mot Försäkringskassan p g a egen stressjukdom är ytterligare en grej man ska fixa. Reglerna för Försäkringskassans omvårdnadsbidrag har ändrats, vilket gjort det svårare att få bidrag för inkomstbortfall Många jobbar deltid för att kunna finnas till för barnet och får lägre inkomst. Gör det enklare och lättare att få detta bidrag, det är alltid en liten hjälp. Utökade föräldrautbildningar om NPF, föräldragrupper är en bra grej som finns i några städer. Satsa på barnen. Det är alltid det bästa! ■
Ma ktskifte ii Norge? Norge? Maktskifte
D
en 13 september är det stortingsval i Norge. Opinionsundersökningarna har länge visat majoritet för en ny rödgrön regering. De borgerliga regeringspartierna har länge verkat vara på väg mot ett katastrofalt val. Två av dem, Kristeligt Folkeparti och liberala Venstre, kämpar för att hålla sig kvar. Høyre har minskat och ligger nu på cirka 20 procent. Stödet till FrP, det rasistiska och högerpopulistiska partiet som ifjol hoppade av regeringen, har också minskat kraftigt. En ny rödgrön regering kommer att ledas av socialdemokratiska Arbeiderpartiet. Men ett rödgrönt skifte orsakas inte av ökat stöd för partiet. Arbeiderpartiet kommer att göra ett av de sämsta valen i sin historia. Partiet ligger på 2025 procent. Det är de andra partierna på den rödgröna sidan som går framåt. Till vänster om dem står Sosialistisk Venstreparti och Rødt, som båda verkar få ett mycket bra valresultat. Föregångaren till Rødt, Rød Valgallianse, grundades av maoistiska AKP (ml), och de borgerliga medierna driver nu en hård svartmålningskampanj på grund av partiets förflutna. Om Rødt passerar fyra procent kommer de att öka från en till kanske 10-14 ledamöter. Det borgerliga Senterpartiet har också gjort det bra i opinionsundersökningarna, men minskat på senare tid. I de senaste mätningarna har Senterpartiet gått så långt tillbaka att Arbeiderpartiet blir beroende av stöd från Rødt eller MDG (Miljøpartiet De Grønne). Det är inte heller uteslutet att den borgerliga regeringen får fortsätta om till exempel Senterpartiet helt kollapsar. Det är oklart vilka partier som går med i en eventuell ny regering. Arbeiderpartiet vill ha en regering tillsammans med Sosialistisk Venstreparti och Senter-
partiet. Senast SV satt i regeringen gick de kraftigt tillbaka på grund av regeringens högerkurs. Senterpartiet vill inte ha med SV. MDG vill gärna vara med, men Arbeiderpartiet säger nej. Rødt kommer inte att gå med i regeringen. De säger att de inte vill delta i att administrera kapitalismen eller vara en dörrmatta för Arbeiderpartiet. Det är bra. Rødt måste också sätta tydliga röda linjer för vad de kan acceptera. Inte en enda nedskärning eller privatisering kan accepteras. I Oslo fällde Rødt nyligen upp ett rödgrönt kommunfullmäktige som de tidigare stött, på grund av bristande transparens och demokrati. Inget nytt borgerligt stadsfullmäktige var någonsin aktuellt, men Rødt visade att de är villiga att ställa krav för att ge sitt stöd. De måste också göra detta i Stortinget. Rødt kommer att försöka få ett samarbete med SV för att driva en ny regering till vänster. Men Rødt måste också förhålla sig till den fackliga och politiska kampen utanför Stortinget, och skapa strategier för att vinna där också. Den största politiska frågan som väljarna är oroliga för är de växande klyftorna. Detta gynnar Rødt, som har profilerat sig i kampen mot klyftorna. Ojämlikheten i Norge är nu i nivå med Storbritannien. Särskilt LO-medlemmar oroar sig över detta. Det är en skandal att LO-ledningen gav valkampanjpengar till Senterpartiet men inte till Rødt. Arbeiderpartiets problem är att de inte är särskilt socialdemokratiska längre. De har försökt gå lite längre till vänster, åtminstone retoriskt, och säger att de är oroliga för de växande klyftorna. Men de har ofta röstat med högern i Stortinget, och la själv grunden för den nyliberala politiken när de var i regeringen. Många fackliga och politiska aktivis-
Foto: Peter Mydske/Stortinget
M
in son går undan när det blir för mycket intryck från omvärlden. Garderoben är nu omgjord till en mörk och mjuk plats att stänga in sig på. Där får hjärnan vila och kroppen går ner i varv. Han har adhd och detta är en av hans strategier, att stänga in sig på en yta på 50x50 cm. Skolan har börjat och då börjar även våran strid för rätt stöd och rätt resurser. Enligt Skolverket ska nu distansundervisning kunna ske för elever inom NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) spektrumet. Detta är bra för det är många tusen elever som är hemmasittare idag och en stor anledning till detta är att det saknas tillräckligt med stöd och kunskap inom NPF. Det finns pengar att ge till skola man får omfördela och istället för vinster till företagen så kan man ge till skolorna. Mer specialpedagoger, mer utbildning om NPF. NPF anpassa lektioner, klassrum, matsalar och framför allt mindre klasser. När det gäller adhd så måste man som pedagog och lärare tänka utanför boxen, barnen är som en kub som man i dagens skola försöker pressa in ett runt hål. Istället bör man göra hålet till en fyrkant, och med fler som jobbar i skolan finns det tid att göra såna anpassningar. Flickor har enligt forskning fått sina diagnoser senare än pojkar. Flickor är mer tysta – tar inte så mycket plats. För att se dom måste läraren ha tid och resurser. Att skolan måste samarbeta bättre med föräldrar är ett förbättringsområde – idagsläget får många en soc anmälan på sig av skolan för att frånvaron är för hög. Men att frånvaro är för hög är för att skolan inte ger tillräckligt med stöd men då anmäler man istället föräldrar för bristande i sin föräldra roll. Detta är otroligt skevt och man som skola och huvudman inte tar ansvar. Att samarbeta är A och O.
ter i arbetarrörelsen är emot Norges avtal med EU, EES, och EU:s energidirektiv ACER. De motsätter sig EU-direktiv om privatisering av infrastruktur. Rødt har stärkts på grund av dessa frågor, men det har också Senterpartiet. Det finns ett stort motstånd i regionerna mot centralisering och nedläggning av lokala tjänster. Senterpartiet har gynnats av detta. Men Senterpartiet tappar nu på grund av klimatfrågan, medan MDG och SV ökar. Efter att FN publicerat sin nya klimatrapport har klimatkrisen kommit mer i fokus bland väljarna. Åtta års nedskärningar för att sänka skatten för de rika är sannolikt den viktigaste frågan som möjligen kommer att fälla högern. Nedskärningarna efter åtta år med högerregering är på mer än 40 miljarder norska kronor. Pandemin har avslöjat kapitalismens inkompetens för många och lett till en radikalisering. Det har visat att det inte är miljardärerna som är viktiga. Frp hoppades att lämna regeringen skulle ge ett lyft och kanske säkra en ny regering efter valet. Motsatsen har hänt efter att Sylvi Listhaug tog över som partiledare. För många blir hon för extrem, samtidigt som många av de ännu mer extrema islamofoberna har gått till små partier längst till höger. Många Arbeiderpartiväljare och socialdemokrater har bytt till Rødt, som nu har över 11 000 medlemmar. Det är följd av den besvikelse som Arbeiderpartiets svek skapat, men också ett uttryck för önskan om ett nytt kämpande och socialistiskt arbetarparti med massförankring. Vi har inte kommit dit än. Men ett bra resultat för Rødt kan ge arbetarklassen bättre representation i Stortinget. Vi i ISA i Norge uppmanar till röst på Rødt i valet den 13 september. Trond Sverre Kolltveit
Historisk rättegång i Stockholm mot en av den iranska diktaturens bödlar
D
en 11 februari 1979 inleddes den iranska revolutionen som störtade shahen men revolutionen kom att kidnappas av ett prästerskap under ledning av ayatollah Khomeini. Landet blev en islamsk republik – en brutal diktatur.
Kvinnors rättigheter inskränktes kraftigt, arbetar- och vänsterorganisationer krossades, tusentals aktivister dödades och många tvingades lämna landet. I Sverige finns idag 112 000 med iransk bakgrund som flytt undan diktaturen och dess förtryck.
Nu pågår en hstorisk rättegång i Stockholms tingsrätt där en av de ansvariga för regimens massavrättningar och tortyr åtalas för grovt krigsbrott och mord. Hamid Noury greps på Arlanda flygplats 2019, idag en man i 60 års ålder, då en på foton skrattande
ung man, medansvarig för hundratals människors död. Vittnen har flugits in från hela världen. Reza Shemirani som själv satt tio år i huvudstaden Teherans fängelse berättar att 5-6 000 fångar avrättades där, bara 135 överlevde och finns idag runt om i världen.
De som kan är nu i Stockholm. Utanför domstolen demonstrerar exiliranier med foton och plakat som visar mördade anhöriga. De är glada att Irans regim för första gången får stå till svars för sina brott under 1980-talet. Åsa Karlsson
Boden:
Sommaruppehåll För mer info: 070-231 99 10.
Luleå:
Sommaruppehåll För mer info: 073-053 68 84.
Sundsvall:
För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.
Mellansverige:
Möte måndag 30 augusti 19.00 Vad händer i Afghanistan? För info: 073-740 39 54.
Stockholm/Haninge: Sthlm Norra, Sydväst, Sydost och Haninge har gemensamma möten under sommaren. Tid: Torsdag den 26 augusti kl 18.00. Plats: Digitalt. För mer info: 073-509 06 84.
Göteborg:
Vilka kan slå Mellansverige?
Angered, Hammarkullen, Kortedala/ Bergsjön och Rannebergen har gemensamma möten under sommaren. För mer info: 073-501 21 37.
Syd:
Möte måndag 30 augusti 19.00 Vad händer i Afghanistan? För info: 073-740 39 54.
Umeå:
För info: 079-340 59 97.
Uppsala:
Med åtta dagar kvar i skrivande stund har vi klarat drygt 20 procent av målet för augusti månad.
V
i har fått in 8 343 kronor hittills av ekonomikampanjens mål på 40 000 kronor för augusti. Med strax över 59 procent av det lokala målet är Mellansverige den region som kommit längst. Nu är det dags för ett stort ryck månaden ut och du kan hjälpa till på flera sätt! Bäst är om du kan vara med på våra olika aktiviteter. Erfarenhet visar att ju fler vi är desto bättre resultaten blir och det är även ett fantastiskt tillfälle att sprida vår socialistiska politik.
Men även om du inte kan delta kan du stödja vårt arbete. Du kan skicka ett bidrag direkt till ekonomikampanjen eller så kan du skaffa en prenumeration på Offensiv. Befintliga prenumeranter kan även köpa en gåvoprenumeration åt en arbetskamrat eller vän. Bidrag kan skickas med Swish till 123 240 32 85 eller sättas in på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! Sommarinsamlingen - se sista sidan
För info: 072-200 08 13.
Karlskoga:
För info: 072-736 14 69.
Borås:
För mer info: rs.boras@socialisterna.org.
Svaret är socialism
Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism. Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto
Liv och hälsa måste gå först!
Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser. • Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorium. Kraftig utökning av masstester och snabbtester. • Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen. Staten ska skapa en spårningsapp som är säker. • Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen. • Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar. • Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera). • Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-
platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus. • I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan. • Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas. • Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden. • Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.
• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning. • Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov. • Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd. • Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön. • Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.
BRÄNNANDE
26 AUGUSTI 2021 # 1 465
Foto: Offensiv
SOMMARINSAMLINGEN
sista veckan - hjälp oss klara målet Hur går det med sommarinsamlingen? – Vi har fått in 80 540 kronor av målet på 100 000. Hittills har 76 personer skickat in ett bidrag. Vad går pengarna till? – Socialistisk kamp i världen och Sverige. Vår international ISA har partier, grupper och medlemmar i över 30 länder. Just nu startar ISA en socialistisk klimatkampanj inför klimattoppmötet i Glasgow i september. ISA driver också solidaritetsarbete med de som kämpar i Afghanistan, Hong Kong & Kina, Myanmar och Colombia och fler länder.
Sommarinsamlingens sista vecka - vad kan jag göra? – Hjälp oss att klara målet. Du stöder en verkligt socialistisk kraft. Du är också välkommen på våra möten och i kampanjerna. Swisha 50, 100, 200, 500 eller mer till 123 240 32 85.
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!
Foto: Sebastian Olsson
Gå med i
Vad gör Rättvisepartiet Socialisterna just nu? – RS medlemmar är fullt ut aktiva i kampen mot marknadshyror efter delsegern i juni och inför demonstrationen 18 september. Vi står för kamp och socialistisk politik mot nedskärningar, rasism, sexism och miljöförstöring. Unga RS:are driver Unga Socialister.
Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.
[
Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta
[
PRENUMERERA PÅ
Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.