Offensiv 1476

socialisterna.org

11 november 2021 / # 1 476 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

COP26: Makteliten levererar greenwashing – inte handling:

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

KAMPANJ

Rädda klimatet – för socialism

”Vi har fått nog av 12-timmarspass”

3 5

12

Sudan: Massorna vägrar vika sig

Dags för nytt vårduppror

Striden inom förlossningsvården fortsätter. Tisdag den 16 november kommer en manifestation att äga rum utanför Stockholms regionfullmäktige för att sätta press på ansvariga. Att politikerna inom den styrande alliansen känner sig pressade är tydligt i och med löftet om 100 miljoner kronor extra till

förlossningsvården årligen. Men det är löften från samma allians som fortsatte att skära ner på vården mitt under pandemin.

Det gäller att bygga på detta momentum som barnmorskorna har fått och det stöd som finns bland befolkningen.

– läs mer på sid 13

Foto: Natalia Medina

– läs mer på sid 2, 7-9

14

Den helt onödiga flyktingkrisen

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Rör inte strandskyddet

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

2

FORT(S)ATT KRYPERI FÖR USA OCH NATO

T PÅ MAKTELITENS COP26

K

limattoppmötet COP26 i Glasgow är en ”global greenwash-festival och ett misslyckande”, sa Greta Thunberg när hon talade på Friday For Futures manifestation i Glasgow den 5 november. En manifestation som dagen efter följdes av en jättemarsch för klimatet med över 100 000 på Glasgows gator. COP26 i Glasgow kommer att gå till historien av två helt motsatta skäl: 1) Den fantastiska mobiliseringen och en nystart för den globala klimatkampen.

2) Maktelitens upptrappade green­ washing, samtidigt med helt otillräckliga löften och framför allt otillräckliga handlingar.

Drygt 500 personer som representerar fossilindustrin har ackrediterats till COP26, mötets största delegation, vilket speglar mötets karaktär av en ”greenwash-festival”.

När detta skrivs, tisdagen den 9 november, har mötet gått in på sin sista halva och de fortsatta förhandlingarna kommer att resultera i en rad nya löften. Men bland de flesta klimataktivister finns, till skillnad mot exempelvis klimattoppmötet i Paris 2015 (COP21), inga illusioner om att mötet ska leverera.

Kampen och den snabbt fördjupade klimatkrisen har skapat en ny medvetenhet och en växande insikt om att det är systemet som måste ändras.

Innan COP26 hade regeringarnas nya klimatlöften (NDC:er, Nationally Determined Contributions) pekat mot en temperaturökning på förödande 2,7 grader till 2100. Dessa löften har sedan följts av nya, vilket har fått Internationel-

la energirådet (IEA) att hoppas på att temperaturökningen ska kunna begränsas till 1,8 grader. Men IEA:s beräkningar kan också beskrivas som ”greenwashing”. ”’Vi har räknat på siffrorna och IEA:s scenario visar fortfarande ett enormt utsläppsgap år 2030’, kommenterar forskare vid Climate Analytics och framhåller behovet av att i det närmaste halvera de globala utsläppen inom ett decennium för att kunna att begränsa temperatur­ ökningen till 1,5 grader” (nyhetsbyrån AFP den 8 november).

Med kapitalism i förarsätet styrs världen mot oerhörda katastrofer.

Under COP26:s första halva har regeringarna bland annat lovat att skogsskövlingen ska vara stoppad till senast 2030. Bland undertecknarna finns även Brasiliens president Jair Bolsonaro, en av de värsta miljöbovarna. ”Bolsonaro kan känna sig trygg med att skriva på det här avtalet.

Det ger grönt ljus för ytterligare ett decennium av skogsförstörelse och är inte heller bindande. Samtidigt är Amazonas vid bristningsgränsen.

Urfolken kräver att 80 procent ska skyddas till 2025 och de har helt rätt – det är det som krävs. Klimatet och naturen har inte råd med det här avtalet”, kommenterar Carolina Pasquali från Greenpeace i Brasilien.

På COP26 har också ett avtal slutits om att minska metangasutsläppen med 30 procent till år 2030.

Men de tre länder som släpper ut

mest metangas – Ryssland, Kina och Indien – har inte skrivit inte under.

De stora konsumenterna och producenterna av kol, som USA, Indien, Kina och Australien, vägrade också att skriva på den uppgörelse som slöts på COP26 om att fasa ut kolanvändningen till år 2030.

Den polska regeringen som först skrev under ändrade uppfattningen på mindre än ett dygn och menade att först år 2049 kan kolet fasas ut. Ända sedan 2009 har världens rika länder lovat att bistå de fattiga länderna med klimatbistånd som år 2020 skulle uppgå till 100 miljarder dollar per år. Det målet har inte nåtts, utan det som kallas klimatbiståndet, som är både bistånd och lån och ges på de rika ländernas villkor, nådde 80 miljarder dollar 2019. En droppe i havet – regeringarnas subventioner till fossila bränslen är 74 gånger större och motsvarar 11 miljoner dollar i minuten!

Sedan klimattoppmötet i Paris 2015 har temperaturen ökat snabbare än tidigare och utsläppsökningarna i år kan bli de näst största i historien.

Extremvädret och klimatrelaterade katastrofer har blivit ”det nya normala”. Med kapitalismens vinstjakt och rovdrift i förarsätet styrs världen mot oerhörda katastrofer.

Det är genom kamp underifrån som de nödvändiga förändringarna kan ske. Om klimatrörelsen förenas med arbetarkampen och de fackföreningar som är beredda att ta strid i strejker, blockader och alternativa produktionsplaner kan framtiden bli möjlig. Klimatet kräver socialism och en demokratisk planerad ekonomi för att möjliggöra en allt mer brådskande omställning. ■

Foto: UNclimatechange / Flickr CC

GREENWASHING

ill den socialdemokratiska partikongressen hade ett 40-tal motioner lämnats in med krav på att Sverige skulle skriva under FN:s konvention som förbjuder kärnvapen. Ett kärnvapenförbud hade tidigare S-kongresser gett sitt bifall till och det kravet finns också inskrivet i Socialdemokraternas partiprogram.

S-kongressen röstade dock nej till kärnvapenförbud. Istället slöt man upp bakom bakom partiledningens och regeringens fega hållning som innebär att Sverige har rollen som ”observatör till FN:s förbud mot kärnvapen”.

I juli 2017 röstade 122 av FN:s länder för ett globalt förbud mot kärnvapen, däribland Sverige. Men ett brev från USA:s försvarsminister James Mattis till försvarsminister Peter Hultqvist (S) fick S-MP-regeringen att snabbt ändra uppfattning. I brevet varnade Mattis för att det militära samarbetet med USA skulle försvåras om Sverige skrev under FN-konventionen. I brevet stod också att ”Nato kommer inte att förnya Sveriges nära partnerskap – det så kallade guldkortet med försvarsalliansen – om regeringen skriver under FN-konventionen om kärnvapenstopp”. Liknande uttalanden gjordes också av Nato.

Brevet från Trumps försvarsminister och Nato:s invändningar fick regeringen att kapitulera – villkorslöst.

Det som varit ett ja blev inom ett par veckor ett nej.

– Jag vill vara mycket bestämd och tydlig på den punkten att inget får ske som i någon mening rubbar våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, sa försvarsminister Peter Hultqvist till Sveriges Radio, vilket var precis vad Vita huset och Nato ville höra.

S

edan dess har Sverige närmat sig USA och Nato än mer. När Nato-chefen Jens Stoltenberg, socialdemokrat som också har varit statsminister i Norge, nyligen var i Sverige öste han lovord över regeringen och samarbetet: ”Det är en ära att vara här och se styrkan och kapaciteten i de svenska styrkorna. Vi delar samma värderingar och står inför samma utmaningar”, sa Stoltenberg och ”försvarsminister Peter Hultqvist lovordar också partnerskapet” (Aftonbladet den 27 oktober). Det gjorde även S-kongressen.

RS/Offensiv säger: • Rusta välfärden – inte militären. Kamp för omedelbar militär nedrustning och kärnvapenförbud.

• Nej till varje form av svenskt deltagande i imperialistiska krig och militära ingripanden.

• Riv upp värdlandsavtalet med Nato. Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap. Inget militärt samarbete med USA. ■

Allt fler är i extrem hungersnöd på grund av konflikter, utsugning och klimatkatastrofer. Det är nu ”tiotals miljoner som stirrar ner i avgrunden”, menar FN. Att lösa svältkrisen skulle kosta 60 miljarder kronor, samtidigt som Stockholmsbörsens aktieägare beräknas få över 250 miljarder kronor i utdelning i år (SVT.se 8/11).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2021 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

3

Haninge: ”Vi har fått nog, inga fler 12-timmarspass!”

”V

ad har vi fått? Vi har fått nog! Inga fler 12-timmarspass!”.

Undersköterskor och vårdbiträden från Haninges äldreboenden demonstrerade utanför kommunfullmäktige i måndags – mot kommunens påtvingade 12-timmarspass.

Kampen mot 12-timmarspassen har pågått sedan de infördes våren 2019. Trots pandemins pröv-

ningar på de anställda har kommunen nu dessutom börjat lägga in ännu ett pass på 12 timmar, vilket innebär att det blir varje helg i schemat. Redan idag är många utslitna och personalomsättningen rekordhög.

– Jag kan inte ha ännu ett 12-timmarspass. Jag har familj och barn som jag vill hinna se under helgen

utöver att arbeta. Jag älskar mitt jobb, men att jobba 12 timmar och göra ett bra arbete är ingen bra kombination, säger vårdbiträdet Nathalie Olsson.

– Vi vill att de tar bort 12-timmarpassen, anställer mer personal samt respekterar och behandlar oss som människor, kräver undersköterskan Hiewt Abay.

– Under den senaste veckan har

kampanjen vuxit från 175 till 205 anställda, vilket är en stor majoritet av personalen på kommunens vård- och omsorgsboenden i Handen, Vendelsö, Västerhaninge, Tungelsta och Dalarö, berättar Mattias Bernhardsson, som är arbetsplatsorganisatör för Rättvisepartiet Socialisterna och kampanjen ”Nej till slavliknande scheman i Haninges äldreomsorg”.

Foto: Mattias Bernhardsson

Kampen mot 12-timmarspass i Haninge har fått en nytändning efter att kommunen lagt in ännu fler 12-timmarspass. Kampanjen ”Nej till slavliknande scheman i Haninges äldreomsorg” växer hela tiden.

Snart kommer frågan om 12-timmarspassen upp till omröstning i kommunfullmäktige.

Demonstrationen var ett tydligt besked till politikerna: 12-timmarspassen ska bort. Annars kommer sveket straffa sig i valet där 12-timmarspassen väntas bli den stora kommunala valfrågan om de är kvar. ■ RS Haninge

Hemtjänsten i Luleå: ”Slår på dem som redan ligger” Arbetssituationen inom hemtjänsten är allt annat än bra.

Offensiv har pratat med en som har arbetat inom hemtjänsten i Luleå kommun i cirka 10 år, som beskriver att stressen finns dagligen för att hinna med alla brukare hon har på sin planering.

ANN-CHRISTINE HOLMSTRÖM offensiv@socialisterna.org

D

et är cirka 23 stycken som hon ska besöka under en arbetsdag. Då tillkommer det larm utöver den planerade tiden som hon också ska gå på, samt att om någon brukare mår sämre och behöver mer hjälp förskjuts hela hennes schema den dagen. Även restiden mellan brukare är orealistisk. Den är för kort, så hon får stressa för att hinna passa tiderna. Det snålas in på att ta in vikarier och ordinarie personal ska täcka upp mycket frånvaro som blir om man exempelvis vill ha semester på annan tid än sommaren.

– Det finns inte inplanerad tid för detta, utan det måste göras antingen på lunchen eller om det blir en lucka. Annars får man göra det efter arbetstid.

– Dokumentationen görs för att säkra att brukarna får rätt insatser, men det finns lite tid att sitta och göra detta. Genomförandeplaner ska exempelvis göras minst en gång per år eller vid förändrad mående.

Det går inte att skriva allt i de genomförandeplanerna då brukaren själv ska vara delaktig och i många fall är de för sjuka i sin demens för att kunna medverka.

Det ska göras andra arbetsuppgifter än att vara hos brukaren, som till exempel dokumentation.

Finns det tid för det?

– Att skriva genomförandeplaner känns meningslöst, för det pappret har ingen betydelse i praktiken för oss som jobbar på golvet. Tiden

man måste lägga på att skriva dessa kan jag istället lägga på brukaren.

När man kommer på morgonen har man lite tid att ta nycklar, kolla att telefonen är på och läsa på lite kort om det har hänt något under natten och sedan går vi ut.

– Det som uppdateras dagligen är informationen i telefonen, som är en arbetsbeskrivning hos varje brukare och det gör att all personal ska veta vad man ska göra och vilket bemötande man ska ha. Vården som ges ska vara individanpassad och därför är informationen i tele-

men man får inte alltid exakt hur man vill. Jag är ensamstående och har barn varannan vecka och kan inte jobba kvällar eller helg då jag har mitt barn. Det är lite oroande inför nästa schemaperiod att veta vilka pass jag måste försöka byta bort. Jag skulle vilja ha mer framförhållning i schemat för att känna mig lugnare. Det ska finnas mer acceptans att ta hänsyn till olikas livssituationer.

– För att få rätt möjligheter att lägga ett hälsosammare schema behöver vi vara fler kollegor, det går

Det är cirka 23 stycken som hon ska besöka under en arbetsdag. fonen avgörande, inte det som står i genomförandeplanen för det läser ingen. OM det är så viktigt borde kommunen ge tid för att kunna skriva ordentliga genomförandeplaner och inte som idag, att man ska göra det under en lucka.

Vad anser du om schemaläggningssystemet Time Care?

– Man lägger in ett önskeschema,

inte att hålla på med samma nedskärningar i vården. Vi orkar knappt jobba kvar.

Det pratas mycket om långpassen.

Ni i hemtjänsten har kvar delade turer, skulle du vilja ha bort dem helt?

– Jag orkar inte jobba delade turer eller tiotimmarspass, jag ska även orka fungera efter jobbet. jag jobbar deltid av en anledning, men jag mås-

te jobba mer än fulla dagar på helgen. Jag är rätt sliten när helgen är över; dels är vi mindre kollegor, dels kan det vara en del frånvaro också som vi ska täcka upp utan vikarier.

Vi som arbetar i vården skriker efter en högre bemanning med fler kollegor på golvet, skulle det hjälpa anser du?

– Ja det skulle hjälpa. Det skulle minska stressen, ge guldkanten som kommunen talar om så väl, man skulle hinna se individen och kunna ge individanpassad vård.

Det skulle minska sjukfrånvaron, det skulle göra så man trivs mer på jobbet. Vi behöver verkligen det.

– Man måste sluta dra ner på vården, för det är inte en bra vård man tvingas att ge under dessa omständigheter. Hur kommer det att se ut när jag blir gammal?

– Man måste öka statsbidragen till vård och omsorg, det måste få kosta. Att Luleå kommun alltid går back tyder på att något är väldigt fel i beräkningen av kostnaderna. Vi går på knäna och behöver mer kollegor. Man slår på dem som redan ligger och det känns förjävligt. ■

INRIKES

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

4

Att staten ska kunna avlyssna invånare i hemlighet utan någon brottsmisstanke är ett led i den allt mer repressiva och omfattande batongpolitik som förs.

Regeringen har genom Mikael Damberg (S) nu presenterat att de har tillsatt en utredning för att möjliggöra hemlig avlyssning och husrannsakan utan brottsmisstanke. Det uttalade syftet för detta är att stoppa gängvåldet, men i själva verket är det ytterligare ett steg för fler befogenheter till polis och rättsväsende mot allmänheten.

AMER MOHAMMED ALI

amer.mohammed.ali@socialisterna.org

K

ameror på torgen i förorts­ områden har nu funnits i några år. Polisen har även fått tillstånd att sätta upp ljudöver­ vakning i Stockholmsorten Järva men inte hunnit (!) med detta.

Och nu kommer de eventuellt

få övervaka människors datorer och telefoner i hemlighet. Detta kommer drygt ett år efter att po­ lisen och Säpo genom lagändring har fått ökade befogenheter att genomföra hemlig avlyssning på teknisk utrustning.

Syftet med alla dessa ökade befo­ genheter ska vara att stoppa våldet innan det händer. Med ordet pre­ ventivt skrivs det i media hur ”pre­ ventiva avlyssningar” samt ”preven­ tiv husrannsakan” kommer kunna användas för att komma åt den orga­ niserade brottsligheten och våldet.

Det är bisarrt hur ordet preventivt ens används i det sammanhanget då preventivt är att bygga bort bo­ stadsbristen, välfärd och jobb.

De föreslagna åtgärderna om avlyssningar och husrannsakan handlar om att utöka den repres­ siva delen av staten, det vill säga ingripanden av staten mot krimi­

Foto: Lionel Allorge / Wikimedia Commons

Hemlig avlyssning är repressivt, inte preventivt

nella element eller situationer som ses som problematiska från rådan­ de status quo.

Vad innebär det i praktiken? När ett förfarande normaliserats är det lätt att både sprida det gentemot andra grupper och/eller ta ytterli­ gare steg med än värre eller hårdare metoder för att nå det önskade re­ sultatet.

Att polisen nu får sätta upp ka­ meror mot människor för att sen få tillstånd att sätta upp ljudöver­ vakning är en sådan eskalering. Att sedan Damberg uppger till Afton­ bladet att de gjort det enklare med hemlig avlyssning och nya tvångs­ medel blir en gamechanger.

Medialt säger regeringen och po­ lisen att dessa verktyg kommer att användas för att få bukt med den organiserade kriminaliteten och gängvåldet. Men faktum är att det är inget som hindrar polis och rättsvä­ sende att rikta strålkastarljuset mot fackföreningar, arbetare och unga i kamp, antirasister eller flyktingakti­ vister. Men även andra.

Enligt Bahnhof, en internetle­ verantör, kunde advokatbyråer an­ ställda av de stora mediaföretagen få ut uppemot 100 000 IP-adresser, tillhörande misstänkta fildelare, tack vare Ipred-lagen.

En annan sak som ter sig märklig är frågan om husrannsakan. Möjlighe­ terna för en husrannsakan är betyd­ ligt lättare för svensk polis än vad det är för exempelvis amerikansk polis. I USA krävs det domstolsbeslut för att få till en husrannsakan, men i Sveri­ ge kan förundersökningsledare (an­ svarig polis för specifik utredning), åklagare eller domstol besluta om husrannsakan. I vissa fall kan en­ skild polis besluta om detta.

Så frågan är: vad exakt efterfrågas gällande husrannsakan, vad mer vill polis och regering ha? Det är också bisarrt att såväl Göteborgs-Posten som Sveriges Radio (båda den 2 november) får det att framstå som att lagstiftningen i Sverige är som i USA. Om det är en medveten felak­ tighet eller okunskap är omöjligt att svara på, men det är felaktigt.

Det finns en stor fara med den här utvecklingen. Det handlar om gängen nu, men nästa gång är det din telefon de söker igenom. Ipred besegrades av en massrörelse och EU tvingades till slut att backa. Nu behövs detta mot de nya övervak­ ningslagarna och den utredning som har tillsatts. ■

Privata sjukvårdsförsäkringar ökar i antal

I

och inte behovet. På flera hundra kliniker runt om i Sverige ger man förtur till patienter med privat för­ säkring. Detta strider mot hälsooch sjukvårdslagens princip om vård på lika villkor.

För drygt ett år sedan tillsat­ te regeringen en statlig utredning som fick i uppdrag att se över de privata sjukvårdsförsäkringarna.

Utredningen Begränsning av priva­ ta sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård är nu klar. Intentionen var att komma fram med skarpare lag­ stiftning gällande privata försäk­ ringar. Resultatet blev tvärtom.

Trots att regeringen och socialmi­ nister Lena Hallengren ständigt upprepar att plånboken inte ska få styra vårdbehoven och att behov ska gå före möjligheten att köpa sig före andra i sjukvårdskön har anta­ let personer med privat sjukvårds­ försäkring ökat.

Idag har cirka 690 000 personer en egen privat försäkring eller en försäkring via sitt företag. För dessa personer är det plånboken som styr

I en artikel i Dagens Medicin skri­ ver John Lapidus, forskare i ekono­ misk historia vid Göteborgs Uni­ versitet, att utredarna har låtit sig påverkas av det han kallar ”lobby­ ister från den privata välindustrin”.

Försäkringslösningar ska fort­ gå utan inskränkningar. Utredarna valde att lyssna på experter som företräder vårdjobben som Eva Er­ landsson från Svensk Försäkring, och negligerade andra som Ulrika

Lorentzi från LO och Mikael Sand­ lund från Läkarsällskapet.

Att lobbyister från den privata vårdindustrin påverkar utredning­ ar och får ett allt större inflytande är inget nytt. Ingmar Reepalus ut­ redning om vinster i välfärden skul­ le föreslå åtgärder för att begränsa vinsterna i välfärden, men blev i praktiken grönt ljus för fortsatt pri­ vatisering. Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar kommer att följa samma spår, med en fortsatt utveckling mot alltmera differen­ tierad sjukvård beroende på om du har en välfylld plånbok eller inte.

Om inget görs kommer antalet pri­ vata sjukvårdslösningar att fortsätta öka, vårdskulden fortsätter att växa, medan de rika klarar sig ändå.

Magdalena Anderssons tal om att satsa på välfärden på socialdemo­ kraternas kongress klingar falskt.

• Stoppa privatiseringen av hälsooch sjukvården.

• Bra och effektiv offentligt styrd sjukvård åt alla.

• Nej till privata sjukförsäkringar. ■ Anders Wemmert

De med privat försäkring får förtur på hundratals kliniker när lika villkor ska gälla.

Foto: Nenad Stojkovic / Flickr CC

skuggan av pandemin har sjuk­ vårdskön till icke-akuta ingrepp ökat. Innan pandemin stod drygt 133 000 personer i kö – idag har kön ökat till 171 000. Över hälf­ ten av dessa patienter har väntat mer än 90 dagar som är den övre gränsen för vårdgarantin.

Vårdskulden växer. Det kommer att ta väldigt lång tid att beta av kön och komma tillbaka till ett läge som rådde innan pandemin – ett läge som redan var oacceptabelt. Den offentliga sjukvården fortsätter att monteras ner och privatiseringarna ökar. Vårdskulden riskerar att bli en vårdkollaps om ingenting görs.

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

I korthet

Rör inte strandskyddet

5

Risken för urspårning var känd innan

U

rsprårat Den uppmärksammade urspårningen av ett av LKAB:s godståg mellan Gällivare och Narvik den 7 november, som transporterade över 8 000 ton malm, hade kunnat förhindras om man hade agerat på Trafikverkets varningsrapporter. I januari 2020 slog Trafikverket fast att det på åtminstone tio platser längs sträckan på tre mil finns räls som på ett ”onormalt sätt spricker”, och att det finns ”risk för urspårning”. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 8 november.

Utredarna i rapporten konstaterar vidare att just denna sträcka är gjort av ett visst stål av en specifik tillverkare och årgång, och att det är just dessa bitar av rälsen som har en ”onormal benägenhet att utveckla vertikalsprickor med risk för urspårning som följd”. Det är hög tid att rusta upp och kraftigt bygga ut landets försummade järnvägar.

Sjuksköterskor flyr – byråkratin sväller

Att kunna njuta av bad, fiske, naturhamnbåtliv, skridskoåkning och promenader längs vackra stränder runt om i landet har länge tagits för givet i Sverige. Det har vi strandskyddet och allemansrätten att tacka för. Strandskyddet infördes på 1950-talet för att skydda strändernas växt- och djurliv från den överexploatering som då tog fart samt att garantera att alla människor – oavsett plånbok – skulle ha tillgång till stränderna. Men nu är detta hotat.

MATTIAS BERNHARDSSON

organisatör för kampanjen Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap / Rättvisepartiet Socialisterna

K

apitalisternas riksorganisa­ tion Företagarna kampanjar för att ”avskaffa det generel­ la strandskyddet”, som de anser står i vägen för lönsamma exploatering­ ar. Företagarnas politiska språkrör stämmer in: Centerpartiet, Libera­ lerna, Moderaterna, Kristdemokra­ terna och Sverigedemokraterna vill alla luckra upp eller helt avskaffa strandskyddet.

Regeringspartierna Socialdemo­ kraterna och Miljöpartiet – som gick med på att se över en uppluck­ ring av strandskyddet som en del av januariavtalet med C och L – står nu under press i budgetförhand­ lingarna att gå vidare med att för­ ändra i strandskyddslagstiftningen.

stora privata brygganläggningar och att kustremsor bryts av med staket ned till vattnet med skyltar om ”privat mark”.

Mellan 2011 och 2020 har anta­ let strandskyddsdispenser ökat med hela 64 procent; från 4 998 undan­ tag 2011 till 8 214 undantag 2020.

Även med dagens strandskydd minskar orörda stränder såväl som allmänhetens tillgång till dem snabbt i Sverige. Pengastarka intres­ sen pressar kommuner att bevilja allt fler undantag, där strandskyd­ det upphävs för att möjliggöra för ett fåtal rika att bygga stora lyxvillor av glas och betong vid strandlinjen.

Det blir vanligare att vegetation och träd skövlas ned mot nya och

skyddet och bara 29 procent tycker att en försvagning är bra. Under­ sökningen visar också att hela tre av fyra, 75 procent, vill se ett för­ stärkt strandskydd längs kusterna och stora tätorter där exploatering­ en är som störst.

Strandskyddet behövs för att värna natur- och artrikedomen så­ väl som friluftslivet, men också som värn mot klimatkrisens effekter. Fri­

Det pågår en privatisering av alle­ mansrätten. Men det saknar stöd hos folket. I Kantar Sifos opinions­ undersökning är 60 procent mot­ ståndare till att försvaga strand­

Det pågår en privatisering av allemansrätten.

Foto: Mattias Bernhardsson

Kapitalisterna vill avskaffa strandskyddet då det står i vägen för ”lönsamma exploateringar”.

luftsfrämjandet, Naturskyddsfören­ ingen, Världsnaturfonden, Svenska turistföreningen och Sportfiskarna poängterar i en gemensam remiss på regeringens utredning att: ”Tack vare det generella strand­ skyddet står Sverige idag bättre rus­ tat än många andra länder för att möta klimatförändringarna. Orör­ da stränder med naturlig vegetation fungerar som buffertzoner, som dämpar häftiga vattenflöden och mildrar effekten av översvämning­ ar. Grunda vikar med undervattens­ ängar kan till och med motverka klimatförändringar genom att de fungerar som viktiga kolsänkor – så länge de inte muddras bort för att ge plats åt bryggor och marinor.”

Rättvisepartiet Socialisterna tar strid för att bevara skogar och stränder. Det är inte exklusiva strandvillor och rikemansreservat som behövs för att lösa bostads­ bristen, utan billiga kommunala hyresrätter i anslutning till kollek­ tivtrafik, service och välfärd.

Protester och organisering är avgörande. I Haninge har Rättvi­ separtiet Socialisterna tillsammans med boende och föreningar räddat sex strandnära naturområden från skövling och exploateringar.

Det pågår strider över hela landet där boende och miljöorganisationer kämpar mot exploateringar av orörd natur och stränder. Vi stödjer kam­ panjen #BevaraAllemansrätten som i skrivande stund har samlat 42 000 namnunderskrifter på Skiftet. Och vi efterlyser initiativ från de stora miljöorganisationerna att samla till en landsomfattande protestdag. ■

V

årdkrisen Enligt Vårdfokus uppföljning av deras rapport från 2018, Fler styr och räknar – färre vårdar patienter, har hela fem procent (2 500 anställda) av alla yrkesgrupper inom Vårdförbundet (sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor) lämnat slutenvården mellan 2010-2020. Många har istället valt en karriär bortom den kliniska vården. Och byråkratin – handläggare, ledningspersonal, administratörer med mera – har ökat med nästan 50 procent, särskilt ”de som jobbar långt ifrån kärnverksamheten”, skriver Vårdfokus den 2 november.

I en studie vid elva vårdcentraler såg Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola, och hans kollegor hur personalen ägnade i genomsnitt 48 procent av sin arbetstid åt administration, där det bland sjuksköterskor och läkare låg på 43 respektive 46 procent: – Det handlar om allt från att skriva journal till att beställa varor och rapportera in olika uppgifter till regionen eller andra aktörer. Vår slutsats är att ju fler som jobbar i administrationen på stabsnivå, desto mer krav och administrativt arbete kommer det att generera i kärnverksamheten. Det finns en överdriven tro på att granskning och kontroll ska leda till mer effektivitet, säger Anders till Vårdfokus.

Allt sämre förhållanden för språklärare

A

rbetsmiljö De moderna språken (tyska, franska och spanska) prioriteras ofta bort av skolor och myndigheter, trots att det blir allt viktigare att kunna fler språk än svenska och engelska. Ett förslag som såväl Lärarnas riksförbund och Språklärarnas riksförbund ställer sig bakom är ett obligatorium av moderna språk. Samtidigt larmar språklärarna själva om att arbetsförhållandena bara blir sämre, med färre språklärare överlag. Dessutom har det blivit allt vanligare med deltidsanställningar för språklärare, vilket gör att många tvingas arbeta på flera olika skolor som gör vardagen svårare att hantera. Det skriver Skolvärlden den 1 november.

– Arbetsförhållanden blir sämre och sämre. Väldigt ofta maxas språkgrupperna med sammanslagna klasser, när de istället borde vara mindre än normala undervisningsgrupper.

Kanske måste du som behörig också sätta betyg för obehöriga. Dessutom finns det en otrygghet i att ditt språk kan väljas bort. Tidigare har det ofta varit givet att skolorna erbjuder alla tre, men på senare tid har trenden pekat mot att skolor plockar bort ett av språken, säger ordföranden i Språklärarnas riksförbund, Mia Smith, till Skolvärlden.

M & korruption som handen i handsken

L

obbyism Policychefen för företaget Voi som hyr ut elsparkcyklar, Tina Ghasemi Liljekvist, en post som innebär dialog med stadens politiker, är också vice ordförande för Stockholms stads moderaters nomineringskommitté – som påverkar vilka M-politiker som ska vara på valbar plats. Hon är även invald i Stockholms kommunfullmäktige och ersättare i riksdagen. När nu antalet elsparkscykelbolag ska minskas från åtta till tre i Stockholm höjs ögonbrynen angående detta. Det rapporterar SvD den 8 november. ■

INRIKES

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

6

Verklig ”wellness” är upprustad och utvecklad välfärd för alla, mer personal, bättre löner med mera så att undersköterskor som på bilden inte sliter halvt ihjäl sig.

Bort med de

”wellness”-bolagen Hela världen ändras på grund av pandemin. För allt fler har det blivit tydligt att kapitalismens gamla ”sanningar” inte håller och man litar allt mindre på etablissemangets löften eller statens välfärdsinstitutioner. Det är ett förvirringens slagfält där olika maktblock och stora kapitalistiska intressen försöker förvirra, locka och lura oss att glömma, få oss att tro på dem igen. Det kanske inte blir så lätt. ÅSA V KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

I

Europabarometern där invånarna i de 27 EU-länderna har fått rangordna de tre viktigaste områden som Europaparlamentet borde prioritera kommer klimatet på första plats med ”åtgärder för att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap” som tvåa.

I Sverige är vi 2 miljoner som arbetar med våra kroppar. Av alla arbetare är det 32 procent som har hälsoproblem orsakat av arbetet, motsvarande 1,6 miljoner. (Arbetet 11.2021).

Att ha ett rörligt arbete borde vara positivt för hälsan och forskare var förbryllade tills de insåg att faktorer som skiftarbete, nattarbete, stress, tunga lyft och låg lön samt mycket ansvar men lite inflytande istället ledde till att många tvingas äta värktabletter varje dag, att stå ut med kroppar som värker, blir utslitna och inte kan arbeta till pension.

I Arbetsmiljöverkets senaste rapport, Arbetsorsakade besvär 2020, säger nästan varannan ung person att de känner oro och ångest på grund av jobbet, 49 procent mellan 16 och 29 år. I alla åldersgrupper är siffran 45 procent. Dessutom uppger nästan en tredjedel av de unga att de har symtom som ”pekar mot depression eller utmattningssyndrom”.

I takt med att inkomstskillnaderna ökar, och i takt med att vi inte längre kan lita på välfärden på grund av den nyliberala uppstyckningen av den, ser vi nu följdverkningar som skär rakt in i människors liv och död.

Så allvarligt är läget att livslängden nu sjunker för arbetarkvinnor med kort utbildning. Sedan 1980-talet har låginkomsttagare fått markanta försämringar. Högre arbets-

belastning, fler osäkra anställningar och påtvingat deltidsarbete. Kvinnor har också drabbats indirekt av försämrade välfärdstjänster eftersom det är främst kvinnorna som kompenserar när välfärdsresurserna brister. De värnar om sina barn och sina föräldrar medan stressen ökar.

Medelklasskvinnor har inte samma problem, eftersom de genom rutbidrag och högre inkomster kan köpa de tjänster som den generella välfärden inte längre erbjuder. För höginkomsttagare är det viktigare att snabbt kunna maximera den egna inkomsten, enligt liberala och konservativa partiers fabler om att låga skatter och större skillnader är bra för alla.

Normen i samhället är att man ska kunna konsumera. Vi konsumerar oss till en identitet.

Foto: Mikael Gustavsen

parasitära

Arbetarklassen är ett kollektiv.

Mainstreammedia och väldigt starka krafter har försökt hindra oss från att känna oss som ett kollektiv, då det är ett hot mot det rådande systemet om man börjar kräva sin rätt. Vi pumpas att tro att vi alla är medelklass.

När Sifo gjorde en undersökning om hur mycket vi vistas i naturen blev det tydligt att klyftorna istället är djupa. Höginkomsttagare, med en hushållsinkomst på över 700 000 kronor per år, har ökat sitt naturintag mest under 2020 jämfört med 2019; 46 procent jämfört med 27 procent bland dem som bodde i ett hushåll med inkomster under 250 000 per år.

18 procent i den senare gruppen är aldrig eller mindre än varannan månad ute i naturen. 20 procent av unga är aldrig ute i naturen.

På Medborgarplatsen i Stockholm den 6 november genomfördes en stor demonstration med uppemot 1 000 deltagare mot mäns våld mot kvinnor. Demonstrationen arrangerades av Kvinnostrejk i Sverige.

Wellnessindustrin är ett tydligt exempel på hur kapitalismen behöver klassklyftor. De som redan mår rätt så bra erbjuds skräddarsydda wellnessprodukter, tjänster, resor, med mera. Allt individuellt anpassat och rejält dyrt.

Wellnessindustrin och influencers på sociala medier bidrar på ett (ofta) negativt sätt med olika konspirationsteorier och mer eller mindre skadliga produkter och idéer. Ett känt exempel är skådisen Gwyneth Paltrow, som byggt ett wellness-imperium i mångmiljonklassen baserat på new-age-hälsoflum, dyra produkter som ska få främst rika kvinnor att köpa sig lyckliga, farliga kostråd och egna ”experter” som säger att HIV inte leder till aids, att cancer botas med sellerijuice och att hälsoplåster med inbyggda vibrationer från gregorianska munkars sång helar.

Wellnessföretag är rovdjur som utnyttjar den oro och desperation som existerar. Branchen är i princip oreglerad. Dagligen ser vi annonser som erbjuder just mig, just den unika individen med unika behov, mål och förutsättningar en optimal, personlig handlingsplan.

Wellnessdoktorer utan licens berättar hur vi är osynkade eftersom vår DNA kommer från en tid före jordbruket, före utarmad jord och miljöförstöringar.

Wellnessindustrin förmedlar budskapet att de bryr sig om mig, lyssnar på mig. Att jag är speciell och unik med helt unika problem och behov. Men när de också presenterar pseudovetenskap och säger att kristaller botar cancer går de hand i hand med anti-vaxxers och hela konspirationsrörelsen.

Såklart mår vi allt sämre i detta brutala, slitsamma samhälle som kapitalismen byggt upp. Wellnessindustrin försöker exploatera oss och splittrar samtidigt. Kroniska sjukdomar och kvinnors hälsa är enorma problem som främst drabbar fattiga, invandrare och flyktingar, där lösningen ligger i upprustad välfärd, en omfördelning från rika till fattiga, sex timmars arbetsdag och andra sociala insatser.

Släng ut privata kaosbolag och parasiter från välfärden! ■

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

INTERNATIONAL SOCIALIST ALTERNATIVE PÅ COP26 7

Allt fler förstår behovet av en socialistisk systemförändring för att rädda klimatet, vilket blev övertydligt i ISA:s COP26-ingripande.

Hundratusentals demonstranter trotsade piskande spöregn i lördags för att marschera i ett imponerande demonstrationståg genom Glasgow. Medan politiker och världsledare möttes för att diskutera fram en förutsägbart otillräcklig klimatpolitik som inte riskerar att skada nationella ekonomiska intressen tog klimatkämpar, socialister, studenter och urfolksaktivister över gatorna.

VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org

I

SA (International Socialist Alternative) som RS är med i var på plats med över 300 kamrater från 20 länder, och spelade en viktig roll i att blåsa liv i demonstrationståget. Det var ett väl förberett ingripande som föranleddes av flera veckors kampanjarbete på universitetscampus, gator och torg.

Från tidig morgon till sen kväll hjälptes vi åt med att sätta upp tält, affischera, sälja den skotska motsvarigheten till Offensiv och spänna upp banderoller runt om i Glasgow och i Kelvingrove Park där startplatsen skulle vara.

Demonstrationståget bestod av hundratals olika organisationer,

grupper och enskilda aktivister, men det kanske mest energifyllda och färgstarka blocket var just ISA:s, med hundratals deltagare i ett stort rött block, fyllt med flaggor och långa banderoller som kedjades ihop, med talkörer som snabbt togs upp av de uppemot 750 personer som ingick i blocket.

Bland talkörerna hördes bland annat ”Våran planet, inte er vinst”, ”Klimatkrisen är ett krig, av de rika mot de fattiga” och ”Socialistisk förändring, inte klimatförändring”.

Som sista talkör ropade vi ut tid och plats för ett stormöte som ISA arrangerade direkt efter demonstrations slut (läs mer om det på sid 8).

Innan avmarsch, och under de perioder då tåget stod stilla, höll kamrater spontana brandtal i megafoner och högtalare. På grund av just hur synliga och högljudda vi var intervjuades flera ISA-medlemmar av diverse medieplattformar och tidningar, inklusive The Scotsman som är en av Skottlands största dagstidningar.

ISA:s röda block, smockfyllt med energi, god stämning och peppande kampkänsla gav demonstrationståget en välbehövd injektion av politisk skärpa och tydliga socialistiska budskap. Totalt samlades över 600 namn och telefonnummer in från personer som var intresserade av att veta mer om ISA.

annat Greta Thunberg, och en rad representanter från olika sydamerikanska ursprungsfolk, men också ISA-medlemmen och fackliga kämpen Amy Fergusson.

Fergusson talade bland annat om kapitalistisk greenwashing, om hur det är miljörörelsen som har fått till stånd den förändring som kapitalistsponsrade politiker vägrar att genomföra, och behovet av

Även dagen innan den stora demonstrationen på lördagen, fredag den 5 november, deltog vi i Fridays For Futures demonstrationer med över 20 000 i Glasgow, samt att vi anordnade en egen på flera hundra deltagare i Edinburgh då FFF inte hade något arrangemang där.

På den i Glasgow talade bland

Klimattoppmötet COP 26, som håller på mellan den 31 oktober och 12 november, är ett praktexempel på det kapitalistiska systemets ovilja och oförmåga att lösa klimatkrisen.

Medan politikerna sätter helt otillräckliga mål och löften de inte tänker hålla fortsätter storföretagen skövla skog, bränna kol och utvinna olja. Den helt livsnödvändiga om-

Foto: Natalia Medina

COP26: 100 000 slöt upp för klimaträttvisa

ställningen till ett verkligt hållbart ekonomiskt system är inte kompatibelt med kapitalismens behov av fortsatt expansion och vinstökning.

Den härskande klassen kommer aldrig att genomföra den politik som behövs, och förhoppningarna från vanligt folk att COP26 kommer leda till någon riktig förändring är låga, vilket syntes och hördes tydligt under demonstrationen.

Bland talkörerna hördes bland annat ”Socialistisk förändring, inte klimatförändring”. facklig organisering av arbetarklassen som en del i klimatrörelsen.

Jag är stolt över ISA:s kraftfulla och politiskt viktiga deltagande i klimatdemonstrationerna, som inte bara stärkt alla som marscherade, diskuterade och agiterade utan också inspirerar till startskottet för den miljörörelse som behövs, där alla de socialister, aktivister, fackliga kämpar, urfolksaktivister och studenter världen över organiserar sig för att krossa det kapitalistiska systemet och bygga ett hållbart och rättvist samhälle. ■

INTERNATIONAL SOCIALIST ALTERNATIVE PÅ COP26

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

8

COP26: Den socialistiska röst

S

tormötet som ISA anordnade lördagen den 6 november hade rubriken ”Kapitalismen dödar planeten! Ta kamp för socialistisk förändring” och en publik på 370 personer på plats. Många fler deltog från hela världen via nätet.

Det var ett peppande, internationellt och intressant möte med talare från hela världen, skarpa politiska analyser och bredd när det gäller ämnena som togs upp.

Haritha Olganathan från Socialist Party på Irland och YARI-kampanjen (Youth Against Racism and Inequality, ”Ungdomar mot rasism och ojämlikhet”) talade om politikerna som pratar i cirklar om hur de ska lösa klimatkrisen som de själva har skapat.

– Glöm bort de där affärsmännen och politikerna när ni deltar i klimatprotesterna för det är här som vi har potentialen att kräva och vinna den radikala förändring som behövs! Härskarklassens språk består bara av tomma löften.

Klimataktivisten Ana Vitória från Liberdade, Socialismo e Revolução (LSR, ISA i Brasilien) talade bland annat om Bolsonaroregimens misskötsel av coronakrisen, men också om kampen mot det industriella jordbruket som skövlar i Amazonas och förorenar vattendrag. Hon betonade behovet av att utmana kapitalismen genom att omedelbart för-

Stormöte som gav mersmak och socialistiska svar på klimatkrisen.

statliga storföretagen, som ett steg i att rädda planeten.

Grace Fors från Socialist Alternative i USA berättade om kampen mot de repressiva abortlagarna i Texas, för kvinnors rätt till sina egna kroppar och om den katastrofala köldknäppen som förvärrades av de styrande politikerna och privata energibolag.

Caitlin Lee, facklig aktivist och ordförande för servicefacket i Glasgow, var inbjuden gästtalare och beskrev hur Glasgows indu-

strier urholkades under Thatcher, och hur hennes arv av privatiseringar och nedskärningar fortfarande drabbar arbetarklassen.

Hon tog upp om hur coronakrisen har lett till arbetslöshet, svårigheterna med att överleva på bidrag, och om arbetare som strejkar för drägliga arbetsvillkor.

Mai Vermeulen från LSP/PSL (ISA i Belgien), ISA:s socialistiska feministiska plattform ROSA och Aktiva Vänsterstudenter talade också.

Vi hörde även tal från Ndumiso Ncube från Workers and Socialist Party (WASP, ISA i Sydafrika); fackligt aktiva Hugh Caffrey från Socialist Alternative i England, Wales och Skottland; Mick Barry, ledamot i irländska parlamentet för Socialist Party; före detta fossilindustriarbetaren Archie MacLellan; samt Ken Lee från kampanjen SARCHK (”Solidaritet mot repressionen i Kina och Hongkong”).

Mötet livesändes och går att se på Youtube (World to Win – International Socialist TV). ■

– Vi träffade så många arbetare och unga som söker en lösning, som förstår att kapitalismen är hindret, berättar Darragh O’Dwyer (i grön regnjacka).

”Hundratals vill bli medlemmar i ISA”

–H

undratals har kontaktat oss och vill bli medlemmar eller veta mer om International Socialist Alternative efter demonstrationerna, säger Darragh O'Dwyer, en av ISA:s organisatörer på plats i Glasgow.

– Det är tydligt att allt fler förstår att världsledarna inte kommer att ta de radikala beslut och åtgärder som behövs. Vi träffade så många arbetare och unga som söker en lösning, som förstår att kapitalismen är hindret.

ISA gjorde ett stort intryck, med över 300 medlemmar från 20 länder på plats, med talkörer om att det behövs socialism. Och hundratals fler anslöt under demonstrationens gång. Omkring 400 kom på ISA:s offentliga möte och över 1 000 tidningar såldes på demonstrationerna, trots att det regnade på lördagen.

Darragh O'Dwyer och ett team av ISA-medlemmar har haft aktiviteter i Skottland sedan början av sep-

tember. De är mycket nöjda, men också trötta och lite slitna.

– Vi började med politiska förberedelser, sedan blev det alla organisatoriska förberedelser med resor, bussar, boende och möten. Ett fåtal långväga kamrater kom från Brasilien och USA, medan deltagare från Sydafrika tyvärr hindrades på grund av landets covidrestriktioner.

– Responsen i Skottland har varit bra. Vi har diskuterat frågan om Skottlands oberoende med många,

visat att det styrande partiet SNP bygger sitt krav på oberoende på oljeindustrin, en industri som sysselsätter 100 000 i Skottland.

– Vi visar att kapitalismen inte garanterar hälsa och planetens framtid, att kampen handlar om ett oberoende socialistiskt Skottland, som en del av en internationell kamp mot klimatkrisen.

ISA:s socialistiska kamp för klimatet fortsätter efter COP26. ■ Per-Åke Westerlund

international socialist alternative

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

9

ten hördes över hela världen

Foto: Natalia Medina

Häftiga bilder från ISA:s block vid protesterna i samband med COP26.

Boel Bernmark.

B

oel Bernmark från Unga Socialister (RS ungdomsorganisering) var en av dem från Sverige som åkte med till Skottland.

– Det var häftigt att vi var så många från ISA, och att det var så många totalt som var med på demonstrationerna! Coolt att se att så många från hela världen samlades tillsammans, säger Boel och fortsätter: – Jag tyckte också att det var intressant att höra alla de olika talarna under helgen, till exempel representanterna för ursprungsfolken på Fridays For Future-demonstrationen och Amy Fergusson från ISA om den fackliga kampen. ■

INTERNATIONELLT

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

10

Klimatkris, imperialism och förtryck

Vi ser redan konflikter om vattenrättigheter både på lokal nivå och i större skala. Samhällen har varit tvungna att kämpa för att få tillgång till vatten, som vanligtvis har stulits av privata företag. Detta ledde till ett uppror av fattiga bönder i ”Kriget för vatten” mot vattenprivatisering i Cochabamba i Bolivia i början av 2000-talet, som var en del av en revolutionär våg i landet.

Men vi ser också att staten och den privata sektorn samarbetar för att säkra tillgången på färskvatten innan konkurrenterna gör det.

Som vi vet kommer konsekvenserna av klimatkatastrofen att drabba alla, men det kommer slå hårdast mot fattigare samhällen och arbetarklassens samhällen, särskilt i fattigare länder. Detta är ett grundläggande inslag i den moderna imperialismen, där de stora kapitalistiska världsmakterna slåss om de krympande resurserna med liten eller ingen hänsyn till mänskligt liv och planeten.

PEDRO MEADE international socialist alternative

Liberdade, Socialismo e Revolução (ISA i Brasilien)

F

ör att upprätthålla ett konstant flöde av vinster måste de också upprätthålla ett system av makt och inflytande genom att exploatera hela länder och kontinenter samt förtrycka deras befolkningar.

Idag, när de interimperialistiska relationerna i världen alltmer domineras av ett nytt kallt krig mellan den kinesiska kapitalismen och USA, måste vi titta på hur den imperialistiska exploateringen och förtrycket har påskyndat klimat- och miljökriserna, samtidigt som arbetarklassen och de förtryckta människorna får ta konsekvenserna.

I den brasilianska valkampanjen 2018 sade Jair Bolsonaro att ”om jag blir president kommer det inte att finnas en centimeter kvar av ursprungsbefolkningens mark”. Sedan han blev president har han verkat för detta, samtidigt som han uppmuntrar våldsamma invasioner av dessa marker av skogsbruks-, gruvoch landgrabbingföretag.

Bolsonaro hävdar att anledningen till att dessa samhällen inte förtjänar att ha sin egen mark under

sin kontroll är att de ”hindrar utvecklingen” och att den förmodade rikedom av mineraler och andra resurser som finns på dessa marker ”går till spillo”.

Han vill öppna dem för utländska företag som kan exploatera och exportera vad de än hittar där, och ignorerar det faktum att ursprungsbefolkningars territorier är de bäst bevarade öarna av sundare ekosystem i ett hav av avskogning och förstörelse.

Detta är inget nytt i Latinamerika och förvisso inte heller i de flesta länder i det ”globala syd” (en vanlig benämning på länder som har drabbats av underutveckling på grund av imperialistisk dominans).

Sedan kolonialismens uppkomst har den lokala härskande klassen i århundraden gjort allt de kunnat för att anpassa sig till multinationella företag eller imperialistiska makter för att kunna utvinna resurser med hjälp av billig arbetskraft eller slavarbete.

Denna process intensifieras emellertid nu i takt med att resurserna blir alltmer knappa och kon-

kurrensen mellan imperialistiska makter intensifieras.

I Afrika har kinesisk gruvdrift utmanat de nordamerikanska och europeiska företagens dominans, med tunga investeringar i länder som Zambia och Demokratiska republiken Kongo för att säkra källor till koppar, litium och kobolt. Dessa investeringar når dock sällan lokalbefolkningen, som lider av bristande infrastruktur och fruktansvärda arbetsförhållanden, ibland med barnarbete.

Gyekye Tanoh, chef för enheten för politisk ekonomi vid Third World Network-Africa i Ghana, offentliggjorde nyligen uppgifter från Ghanas centralbank som visar: ”Av det guld till ett värde av 5,2 miljarder dollar som exporterades från Ghana av utlandsägda gruvföretag [mellan 1990 och 2002] fick regeringen endast 68,6 miljoner dollar [i] royaltybetalningar och 18,7 miljoner dollar i bolagsinkomstskatt. Med andra ord fick regeringen totalt mindre än 1,7 procent av den globala avkastningen från sitt eget guld.”

Tillsammans med gruvdrift förstör skogsavverkning och landgrabbing enorma skogsområden och ekosystem. De massiva skogsbränder som man ser i Latinamerika under torrperioderna är i själva verket vanligtvis en del av de sista stegen i ”rensningen” av områden som ska tas i anspråk olagligt.

Under de senaste åren har dessa

bränder ständigt slagit rekord i omfattning och varaktighet. Ibland anlägger man medvetet bränder i naturskyddsområden med den enkla och brutala logiken att när bränderna har förstört alla unika exempel på biologisk mångfald finns det ingen anledning att bevara området längre och myndigheterna kan sälja det.

Marken används sedan för enorma monokulturplantager med sojabönor och andra liknande grödor eller massiva boskapsrancher för kött- och mejeriindustrin, som alla huvudsakligen exporteras. Detta leder till en situation där länder producerar och exporterar enorma mängder livsmedel samtidigt som hungern blir alltmer utbredd.

Delar av Amazonas producerar nu mer koldioxid än vad den absorberar på grund av bränderna och den kapitalistiska verksamheten där. Det har också en direkt inverkan på tillgången på sötvatten, eftersom de ”jättelika luftfloder” som består av vattenånga som släpps ut i atmosfären av träd som torkar ut, leder till minskad nederbörd i andra delar av regionen och i hela världen. Torka blir allt vanligare, vilket leder till brist på både vatten och livsmedelsproduktion, särskilt i Afrika och Latinamerika.

Brasilien och Argentina drabbas av omfattande torka och reservoarerna i Brasiliens södra delstater torkar ut, vilket leder till en verklig möjlighet till strömavbrott eftersom större delen av landets energi produceras av vattenkraftverk.

Foto: Image Journeys Sasha Lezhnev / Flickr CC

Imperialismens utsugning och dess klimatkatastrofala exploatering slår särskilt hårt mot redan marginaliserade grupper och områden.

Denna kamp för att säkra vatten är naturligtvis inte till för välbefinnandet hos de miljarder människor som fortfarande är utan vatten, utan för att säkerställa en stadig tillgång till vatten för industrin och det storskaliga jordbruket. I en nyligen publicerad rapport från WHO och Unicef uppskattades det att 46 procent av världens befolkning år 2020 fortfarande inte hade tillgång till säkert hanterade sanitetstjänster och att en av fyra människor saknade säkert behandlat dricksvatten i sina hem.

I de flesta länder i ”det globala syd” är detta verkligheten i många av de favelor och kåkstäder som alltid har haft denna brist på infrastruktur. Detta gäller särskilt icke­ vita och kvinnor, som oftare bor och arbetar i dessa områden vilket leder till ökande hälsoproblem och sjukdomar, som vi har sett under den pågående pandemin.

Det är dessa samhällen som drabbas hårdast av konsekvenserna av den imperialistiska plundringen.

Det är därför inte förvånande att dessa samhällen står i främsta ledet i kampen mot denna förödelse, särskilt kvinnor. Under 2019, som en del av en explosion av kamper runt om i världen, ledde ursprungsfolkens rörelse i Ecuador kampen mot nyliberal politik. I Chile och på senare tid i Colombia reste sig ungdomar, med unga kvinnor i spetsen, mot attacker och regeringar med en lång historia av amerikanskt stöd.

Det var den inhemska arbetarrörelsen i Bolivia som genom strejker och vägspärrar lyckades vända den USA-stödda kuppen i landet 2020, och just nu står inhemska kvinnor i Brasilien i främsta ledet mot Bolsonaros attacker mot deras rättigheter, miljön och deras landområden.

Dessa exempel, liksom många fler, visar vägen framåt: att göra motstånd mot det kapitalistiska och imperialistiska vinstutnyttjande som ödelägger världen.

Vi måste också se till att klimatkampen är en kamp mot förtryck och exploatering. Det är det enda sättet för oss att besegra imperialismen och slutligen förstöra detta barbariska system och ersätta det med en hållbar socialism fri från exploatering och förtryck. ■

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

11

Nederlaget för peronistiska koalitionen ”Frente de Todos” i praktiskt taget hela landet är ett uttryck för en enorm folklig besvikelse på president Alberto Fernández.

Regeringens nederlag i PASO-valet (primärval) den 12 september innebär att en ny period inleds. Detta skulle kunna få Argentina att anpassa sig till de mobiliseringar som nyligen har ägt rum i resten av Latinamerika, vilket skapar en stor möjlighet för vänstern, men också en verklig fara med tanke på extremhögerns framväxt.

MARCOS ARIEL international socialist alternative

N

ISA Argentina

ederlaget för kandidaterna från den peronistiska koalitionen ”Frente de Todos” i praktiskt taget hela landet är ett uttryck för en enorm folklig besvikelse på president Alberto Fernández. Om dessa resultat upprepas i parlamentsvalet den 14 november kommer regeringen att förlora kontrollen över både deputeradekammaren och senaten.

Högern har vunnit, men den är inte riktigt på frammarsch. Högerkoalitionen ”Juntos por el Cambio” (JxC) ledd av ex-president Macri gick segrande ur valet, men har inte lyckats vinna nya väljare som blivit besvikna på peronismen. De fick samma antal röster som i valet 2019 då de förlorade presidentposten i landet.

Detta beror på att minnet av Macri-regeringens åtstramningsåtgärder fortfarande är färskt i folks medvetande; det finns ingen generell högervridning bland befolkningen.

Det är polarisering både till vänster och till höger. Å ena sidan gjorde den antikapitalistiska vänstern, organiserad i ”Frente de Izquierda y los Trabajadores Unidad” (FIT-U), ett starkt val med mer än 1 miljon röster, och konsoliderade sig som den tredje största nationella kraften

samt kunde vinna platser i den nationella kongressen, i provinserna och i kommunerna. Å andra sidan kom ett högerextremt parti under ledning av den ultraliberale ekonomen Javier Milei för första gången på fjärde plats, endast 40 000 röster bakom vänstern. Över 4 miljoner röstade inte då de är besvikna på regeringen och inte ser ett trovärdigt politiskt alternativ.

Fler än 18 miljoner lever i fattigdom – fler än 40 procent i landet, en siffra som stiger till 70 procent bland ungdomar och barn.

Tragedin är ännu mer akut då 10,7 procent av befolkningen lever i extrem fattigdom. Detta trots att ekonomin återhämtade sig med 10,5 procent under 2021.

Peronismen återvände till makten 2019 och lovade pengar i folks plånböcker, kylskåp fyllda med mat, återstarta fabrikerna, och att öka pensionerna och det sociala stödet.

Två år har gått och inget av dessa löften har infriats. Tvärtom äter 50 procents inflation upp löner, pensioner och sociala planer. Över 7,5 miljarder dollar betalades till IMF, och landets rika blev rikare under pandemin medan hundratusentals arbetstillfällen försvann.

Det är denna sociala situation som förklarar valnederlaget för Frente de Todos. Dagen efter valet inledde de olika sektorer som den består av snabbt en maktkamp. De ministrar som lyder under vicepresident Cristina Fernández Kirchner (en före detta president) avgick oväntat som ett sätt att pressa presidenten till att ge fler platser i regeringen till den kirchneristiska flygeln.

Med ömsesidiga anklagelser om ansvar för nederlaget, ljudinspelningar av peronistiska deputerade som öppet förolämpade presidenten och ett hårt öppet brev från vicepresidenten som försökte distansera sig från nederlaget och skaka av sig ansvaret för skattejusteringen eskalerade kampen och väckte rädsla hos hela den borgerliga politiska eliten, som snabbt försökte hälla kallt vatten på krisen för att stoppa regeringens explosion.

Efter spända förhandlingar och med en regeringsombildning lyckades de till slut avsluta det allvarligaste kapitlet i denna interna kris.

Sprickorna finns dock fortfarande kvar, vilket man kunde se när peronismen delades upp i tre olika sammankomster inför den 17 oktober, den peronistiska lojalitetsdagen.

Till den kirchneristiska basens besvikelse är dock de nya ministrarna mer högerinriktade än de tidigare. Efter nederlaget går regeringen ytterligare åt höger.

Med ett korrekt antikapitalistiskt program lyckades vänstern väcka en valentusiasm hos en viktig sektor av de mest politiskt medvetna arbetarna som är desillusionerade av regeringen.

I de allmänna valen den 14 november står FIT-U inför en utmaning att få fler röster och utöka sina platser i kongressen, så att vänstern kan fortsätta stärka sig i förberedelse för de kommande striderna. ISA uppmanar till att rösta på FIT-U:s kandidater.

Men den största utmaningen kommer efter valet då peronismen kommer att behöva tillämpa fler åtstramningsåtgärder för att följa IMF och bossarna, där Alberto Fernandez redan har lovat en ny arbetsreform samt avskaffandet av ”dubbla avgångsvederlag” för arbetare och av lagen som förbjuder uppsägningar i vissa sektorer.

Inför detta perspektiv bör FITU:s ledamöter lägga fram lagförslag för att försvara arbetarklassen. Förslag om en minimilön som motsvarar den verkliga levnadskostnaden, bygget av offentliga bostäder och så vidare. Tillsammans med detta bör de uppmana till massmobilisering så att kongressen verkligen godkänner dessa lagar. De bör också använda sina platser för att uppmana till nationell samling av alla sektorer av arbetare och förtryckta som kämpar, för att främja arbetarnas och folkets samordning, till exempel för att skapa enade aktionskommittéer på fabriker, fackföreningar, universitet och i stadsdelar.

För första gången kommer den kommande ekonomiska krisen att finna peronismen vid makten som förvaltare av eländet, och till skillnad från krisen 2001 finns det nu en vänster med ett stort erkännande bland massorna, vilket öppnar möjligheten att kämpa för politisk

Foto: Wikimedia Commons / Casa Rosada (Argentina Presidency of the Nation)

Argentina: Regeringen besegrad i primärvalen

makt. Det är ett stort tillfälle som inte får gå förlorat.

Därför måste FIT-U gå längre än att bara vara en valfront och på grundval av sitt program bli ett verkligt massvänsterparti, som samlar det enorma militanta avantgardet inom vänstern, arbetarrörelsen, den sociala rörelsen, den kulturella rörelsen, rörelsen för mänskliga rättigheter, hbtq+-rörelser, feministiska rörelser, ekologiska rörelser med mera, varav de flesta för närvarande är organiserade utanför de partier som ingår i FIT-U och som alltmer distanserar sig från peronismen.

Tyvärr uppmuntrar de självutnämnda uttalandena från FIT-U:s ledare av typen ”vi förenar 85 procent av vänstern”, som syftar till att minimera resten av vänsterns uttryck, till splittring och bidrar inte till att stärka ett politiskt alternativ för arbetarklassen.

Sekterism och självproklamation bidrar inte till att stärka vänstern, och om det utrymme som peronismen lämnat inte tas upp av vänstern kommer andra att dyka upp och ta det.

Liksom de gamla spökena från ett förflutet av terror som återvänder till nutiden i dessa val, framträdde ett ultraliberalt högerextremt hot för första gången sedan militärdiktaturen.

Dess representant är pajasekonomen Javier Milei som med en ”rebellisk” diskurs mot den korrupta ”politiska kasten” pekar ut ”marxismen” (i vilken han inte bara inkluderar vänstern utan även peronismen och till och med delar av högerflygeln Juntos por el Cambio) och keynesianismen som de skyldiga till den nationella katastrof som Argentina står inför.

Förutom att han är kvinnofientlig och antiaborträtt ställer han sig emot den så kallade ”genusideologin”. Med stort utrymme i massmedia talar han öppet om att krossa ”vänstermänniskorna”, säger att det inte finns något behov av att vaccinera sig eller bära masker, att allt måste privatiseras – hälsovård, utbildning, till och med gatorna – och att klimatförändringarna är ett påhitt av kommunismen.

Politiskt sett blir arbetarklassen mer och mer föräldralös, vilket öppnar möjligheten inte bara för sociala konvulsioner som leder till ett allmänt folkligt uppror och som gör att Argentina hamnar i linje med våra latinamerikanska syskon i kamp, utan också möjligheten att bygga upp ett politiskt alternativ för arbetarklassen. Om vänstern inte klarar av uppgiften finns det en risk att extremhögern kommer att ockupera det utrymmet.

Därför uppmanar ISA i Argentina arbetare, unga och förtryckta människor att tillsammans med oss bygga ett revolutionärt parti som växer tillsammans med arbetarklassens kamp, den feministiska gröna vågen, ungdomarna som kämpar för sin framtid och mot klimatförändringarna. ■

INTERNATIONELLT

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

12

Sudan: Militärkuppen möter massivt motstånd

Motståndskommittéerna och de mest kampvilliga delarna av fackföreningsrörelsen utgör en alternativ makt till militärens och elitens, som vilar på de väpnade styrkorna.

Från första stund mötte militärens kupp i Sudan motstånd i form av strejker, miljonmarscher och bygget av barrikader, trots undantagstillstånd, att nätet har stängts ner, det dödliga våldet och massarresteringarna.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

I

söndags inleddes en ny två dagar lång generalstrejk som ska följas av olika protestaktioner vilket ska kulminera i nya massdemonstrationer landet runt den 13 november.

Samtidigt trappar olika imperialistiska makter, Afrikanska Unionen och FN upp sina försök att, över huvudet på massorna, få till stånd en ny överenskommelse mellan militären och oppositionen för att om möjligt desarmera krisen.

Men enligt Sudanese Professionals Association (SPA), som stod i spetsen för det folkliga uppror som ledde till att den mångårige diktatorn Omar al-Bashir avsattes 2019, skulle en ny uppgörelse ”mellan de militära och civila ledarna förvärra krisen. SPA uppmanade istället till strejker och civil olydnad på söndag och måndag under parollen ’Inga förhandlingar, ingen kompromiss, ingen maktdelning’ och lovade att fortsätta protestera tills en civil regering har bildats för att leda övergången till ett fullständigt civilt styre”, rapporterade Al Jazeera den 6 november.

Uttalandet från SPA, en facklig centralorganisation, är ett uttryck för

den kampvilja som finns bland de aktivister som står i spetsen för kampen mot militären och som förenas i de lokala motståndskommittéerna.

Dessa lokala motståndskommittéer, som har sitt starkaste fäste i huvudstaden Khartoum, har nu börjat få ett fotfäste i alla delar av landet.

Motståndskommittéerna, som är gräsrotsorganisationer som började formeras redan 2013 men fick sitt uppsving i kampen 2018-2019, har inte bara till uppgift att mobilisera till aktioner och protester, utan också att organisera exempelvis livsmedelsförsörjningen. ”Motståndskommittéerna, som är mer representativa för känslorna på barrikaderna, är rasande över generalernas maktövertagande.

Kommittéer från hela Khartoum kräver inget mindre än total civil kontroll av övergången framöver och är starkt fientligt inställda till att ge militären en fortsatt politisk roll.

De kommer sannolikt att utlysa fler protester om FFC [de ’civila’ politikernas paraplyorganisation som har splittrats, min kommentar] går med på en kompromiss med generalerna”, skriver International Crisis Group den 6 november.

Motståndskommittéerna och de mest kampvilliga delarna av fackföreningsrörelsen utgör en alternativ makt till militärens och elitens, som vilar på de väpnade styrkorna.

Om dessa kommittéer kan slå ytterligare rot och spridas till arbetsplatserna skapas förutsättningar för att såväl svetsa samman en landsomfattande rörelse som bildandet av ett revolutionärt parti som kan slå tillbaka militären, ställa bödlarna till svars samt konfiskera deras tillgångar. Det i sin tur

skulle innebära att den gamla ordningen ger plats för en ny, baserad på massornas självorganisering.

Det är genom fortsatt kamp som militären kan splittras och försvagas, vilket skedde i Burkina Faso 2015 då masskampen, bland annat i form av generalstrejk, splittrade de väpnade styrkorna och kuppmakarna tvingades bort från makten.

Kuppgeneralerna i Sudan underskattade det motstånd som kuppen skulle möta och ”gatans makt”. I Sudan är motståndet också mer organiserat än i Myanmar och till arbetarrörelsens traditioner ska läggas den organisering och medvetenhet som de senaste årens kamp har fött.

Vi visste att detta (kuppen) skulle komma och vi bara väntade på det, sa en ung aktivist till Financial Times den 29 oktober.

I den process av revolution och kontrarevolution som inleddes med massprotester i slutet av 2018 och som fick Bashirs 30 år långa diktatur på fall har nya organisationer bildats och ett nytt skikt av aktivister formats i kamp. I kampen 2018-2019 spelade inte minst unga kvinnor en tongivande roll och redan från början fanns en utbredd kritik mot den uppgörelse som slöts mellan militären och de ”civila” politikerna i FFC sommaren 2019, som slöts för att avleda det nya revolutionära uppsving som följde efter massakern på protestlägret i Khartoum den 3 juni 2019.

Uppgörelsen om maktdelning skulle enligt utfästelserna bana väg för ett demokratiskt genombrott och civilt styre 2023-24, men för militären var uppgörelsen ett verktyg för att vinna tid och medel för att behålla statsmakten och stärka sin kontroll över landets ekonomi.

– Kvinnor som jag har känt sig förrådda sedan den dag de skrev under uppgörelsen med militären.

Det är genom fortsatt kamp som militären kan splittras och försvagas.

Enligt uppgörelsen skulle Sudan under de kommande åren styras av ett ”suveränt råd” med militära och ”civila” företrädare. Vid sidan av det ”suveräna rådet” skulle det också bildas en regering. General Abdel Fattah al-Burhan, kuppledaren, blev rådets ordförande och de facto statschef. I maj i år skulle ordförandeskapet övergå till en ”civil” representant. Men så skedde inte, vilket på nytt avslöjade att militären inte ämnade lämna ifrån sig makten.

Det så kallade övergångsstyret blev en krisregim som genomförde nedskärningar, och om det inte vore för den förvirring som uppgörelsen skapade och pandemins utbrott skulle den sannolikt ha utmanats av ”gatans makt” under 2020.

I år fördjupades den redan svåra krisen av hyperinflation och tilltagande matbrist, samtidigt som militären inledde sina kuppförberedelser för att sedan använda den misslyckade kuppen den 21 september som ursäkt för att ytterligare stärka sin makt.

Veckorna innan kuppen den 25 oktober kantades av provokationer från militären, som också manade sina anhängare att demonstrera.

De ”civila” politiker som samre-

gerade med militären och de imperialistiska makter som med hot och löften möjliggjorde 2019 års överenskommelse bär också ett ansvar för kuppen.

Efter kuppen har USA med flera västländer känt sig tvingade att fördöma militären, men samtidigt hävdar exempelvis Jeffrey Feltman, USA:s sändebud för Afrikas Horn, att ”det är oundvikligt” att militären också i framtiden ska ha en roll i landets styre. Det vill säga en återgång till det ”samregerande” som rådde innan kuppen den 25 oktober.

Det är rädslan för att Sudan ska bli en ”failed state” (en stat i sönderfall) och dess geopolitiska följder i en region som skakas av krig och kris, samt inte minst oron för att kampen mot militären ska splittra de väpnade styrkorna och bli till ett uppror, som har fått USA med flera att mana kuppgeneralerna att ta ett steg tillbaka.

Eller som International Crisis Group skriver: ”Alternativet är med största sannolikhet fler arga protester på gatan, tillsammans med risken för brutala tillslag som kan utlösa mer utbredd opposition och konflikt i hela landet samt öppna ytterligare splittring inom själva militären. Ingen av dessa utvecklingar skulle tjäna någon utomstående makts intressen.”

Men för massorna finns det bara ett alternativ: att fortsätta kampen för att störta militären och påbörja bygget av ett nytt Sudan genom att sammankalla en revolutionär konstituerande församling som kan staka ut en väg mot verklig demokrati, nationellt självbestämmande, fred och socialism. ■

INRIKES

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

13

Dags för ett nytt vårduppror

Striden inom förlossningsvården fortsätter. Som Offensiv rapporterade i förra veckan har ett stort antal barnmorskor sagt upp sig på förlossningsklinikerna i Region Stockholm under året, en trend som har fortsatt under veckan. Samtidigt har barnmorskorna alltmer börjat organisera sig för att föra ut sina krav.

KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

Tisdag den 16 november kommer en manifestation äga rum utanför Stockholms regionfullmäktige för att sätta press på de ansvariga.

Att politikerna inom den styrande alliansen känner sig pressade är tydligt i och med löftet om 100 miljoner kronor extra till förlossningsvården årligen.

Finansregionråd Irene Svenonius (M) har sagt sig vilja jobba för att en barnmorska per födande ska bli verklighet. Redan i samtal förra veckan med företrädare för barnmorskorna lovades det från regionens nya förlossningssamordnare Nicole Silverstolpe att jobba mot detta mål, samt att bland annat se över scheman och arbetstider, möjlighet till rotationstjänstgöring med mera.

Redan 2013 (bilden) protesterade barnmorskorna för i princip samma krav som nu. Förlossningskrisen visar hur årtionden av högerpolitik har skapat en allvarlig vårdkris.

Få låter sig nog luras att detta innebär några nya insikter bland de styrande. Detta är samma allians som 2019 ville genomföra omfattande personalnedskärningar på Stockholms sjukhus med exempelvis neddragningar av läkartjänster och som dessutom höll fast vid den planen in i pandemin.

En ny förlossningsklinik har diskuterats i regionen sedan många år, men har blivit uppskjuten gång på gång, senast för ett år sedan till år 2026 (från planerade 2022). I samband med det bemötte Hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink (L) kritiken från Barnmorskeföreningen med att fler förlossningsplatser inte behövs de kommande åren.

Svenonius har alltid varit en företrädare för New Public Management.

Krisen finns inte bara i Region Stockholm. Socialstyrelsen påpekade redan i februari i år i en rapport att det är brist på barnmor-

skor i 19 av 21 regioner. Detta trots en enorm nedbantning av vården ända sedan 1990-talet.

I synnerhet har kvinnosjukvården varit utsatt för många nedskärningar. Redan år 2017 berättade en barnmorska på Umeå universitetssjukhus i SVT om hur platserna på kvinnokliniken under hennes 30-åriga anställning minskade från 120 platser, varav 60 BB-platser, till 20 platser, varav 15 på BB. Läget har blivit än mer ansträngt i Västerbotten då BB Lycksele hölls stängt flera veckor under sommaren och åter kommer att stängas under jul och nyår.

I Sollefteå har befolkningen i en bitter kamp stridit för återöppnandet av sitt BB sedan det stängdes 2017. Trots det har nedskärningar gått vidare i region Västernorrland med fortsatt massiva neddragningar inom specialistvården på flera orter, inklusive Sollefteå.

Även i Karlskoga i region Örebro stängdes 2019 förlossningen som ledde till stora protester. På Sahlgrenska i Göteborg infördes i år att även förstföderskor ska lämna sjukhuset efter sex timmar om det inte finns komplikationer, någonting som också har ökat den etiska stressen för barnmorskorna. Även om det finns vissa regionala skillnader är orsakerna bakom situationen likadana. Det nyliberala systemskiftet med New Public Management har sedan 1990-talet genom privatiseringar, upphandlingar och lagen om valfrihet, i kombination med ledord som lean produktion, just-in-time och budget i balans, lett till en vård som inte planeras efter behov, varken personalens eller befolkningens, samtidigt som den kräver en enorm byråkrati och detaljstyrning.

Genom att öppna upp den skattefinansierade vården för privata

Foto: Natalia Medina

O

nsdag den 3 november höll barnmorskorna från de sex förlossningsklinikerna i regionen ett gemensamt möte. Kraven som förs fram är dels högre löner, dels bättre arbetsmiljö, framför allt kravet på en barnmorska per födande. Idag kan en barnmorska ha hand om fem födande samtidigt, med en enorm fysisk och etisk stress som följd. Även undersköterskorna inom förlossningsvården har nu gått samman och skapat ett eget Facebookupprop som larmar om ohållbar arbetsmiljö och underbemanning även för dem.

intressen sker satsningar där det utlovas störst vinst, inte störst nytta, medan den ”mindre produktiva” vården som till exempel kvinnosjukvården går med underskott.

Under pandemin blev det uppenbart hur detta inte bara har urholkat krisberedskapen genom bristen på vårdplatser, materiel med mera, utan också förhindrade samarbete mellan enheter och regioner.

På samma gång blev det också tydligt att det inte saknades pengar när det verkligen behövdes.

Det gäller att bygga på detta momentum som barnmorskorna har fått och det stöd som finns bland befolkningen. Det krävs vårdkamp för att tvinga fram en förändring och/eller stoppa pågående åtstramningar. Att nu också barnmorskor i Göteborg planerar för en demonstration samma dag som i Stockholm kan vara ett avstamp för ett större vårduppror. ■

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Ingen kursändring med Magdalena Andersson

S

ocialdemokraterna hade kongress i helgen, där Magdalena Andersson valdes till S nya partiledare. Hon blir troligtvis också nästa statsminister, om S kan blidka såväl Vänsterpartiet som Centern.

Men detta kommer inte att innebära någon kursändring för S och den förda politiken.

Mer av samma att vänta.

På S-kongressen i Göteborg talade Magdalena Andersson om S väg framåt, med fokus på att stoppa vinstjakten i välfärden (som de har tillåtit i över 30 år), klimatomställningen (med fokus på batterifabriker och en ”grön industriell revolution”) och politikernas favoritfråga, kriminaliteten.

– Jag kräver att vi vänder på varenda sten för att bryta segregationen och röka ut det våld som hotar hela vår samhällsgemenskap. Vi ska göra det på det sätt som socialdemokrater alltid har gjort. Vi ska säga som det är och göra det som krävs, menade Magdalena Andersson.

En av de stenar som ska vändas för detta är tydligen det ekonomiska biståndet: – Är man fullt frisk och arbetsförmögen, då ska man möta lika tydliga krav på aktivitet oavsett i vilken form man får stöd. Den signalen är viktig, sade hon och framhävde samtidigt att alla som får bistånd också måste lära sig svenska och arbeta ett visst antal timmar i veckan.

Dock fortsätter S och alla etablerade partier med en nedmonteringspolitik, som bara leder till ett än större utanförskap. Varje kommun och region genomför årligen stora nedskärningar på välfärden oavsett vilken styrande koalition som sitter, med bland annat stängda fritidsgårdar, indragna sociala tjänster och rivna samlingslokaler som följd.

Det har under många år pågått en brun anpassning högerut. När övriga partier närmar sig det rasistiska SD rör sig SD än mer högerut och blir än mer reaktionära, som förslag om att kunna kalla in militär till utsatta områden. Det gör ingen trygg, och motverkar inte att ungdomar sugs in i kriminalitet.

För att Magdalena Andersson ska bli vald till statsminister måste hon ha stöd från V och C (att de inte röstar nej i omröstningen), som båda har olika krav på henne. V vill att frågan om LAS ska skjutas upp till efter valet samt ha höjda pensioner och förbättringar i sjukförsäkringen, medan C kräver en uppluckring av strandskyddet och samtidigt inte vill ingå i ett stödunderlag med V. Den troligaste utgången är att hon blir nästa statsminister. Men oavsett är det svenska politiska landskapet fortsatt skakigt, med nya politiska kriser vid horisonten och nya gryende kamprörelser mot högerpolitikens attacker och försämringar. ■ Robert Bielecki

KULTUR

11 NOVEMBER 2021 # 1 476

14

Onödigt, hemskt lidande för flyktingar

Den onödiga flyktingkrisen är en bok på 528 sidor som ur olika aspekter belyser det som hände hösten 2015 och efter det. Fler än 50 författare har bidragit som representerar grupper som kom i kontakt med de flyktingar, främst från Afghanistan, som kom till Sverige hösten 2015. Det är lärare, sjukvårdspersonal, socialarbetare, diverse frivilligarbetare med flera. Några av flyktingarna har också bidragit.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

R

edaktörer är Ingrid Ecker­ man och Karin Fridell An­ ter, båda djupt engagerade i speciellt de ensamkommande från Afghanistan. De förklarar titeln: ”Vi anser att denna flykting­ kris var onödig: om den tillfälliga lagen inte gällt retroaktivt. Om vi på ett humant sätt tagit hand om dem som redan kommit innanför våra gränser. Om de många en­ samkommande barnen fått sina uppehållstillstånd tidigt. Om vi i civilsamhället fått en chans att job­ ba med integration istället för med livräddande insatser” (sid 16).

Titlarna på bokens kapitel visar på djupet: ”Brytpunkten 2015”, ”Af­ ghanistan – flyktingkrisens epicen­ trum”, ”Den ihåliga rättssäkerheten”, ”Effekterna av den nya politiken” och ”Civilsamhällets växande enga­ gemang”.

Hur två personer med exakt sam­ ma skyddsskäl bedömdes olika be­ roende på var i landet beslutet togs.

Hur Migrationsverkets handläggare verkar tänka att det mesta fungerar likadant i Afghanistan som i Sve­ rige. Förvåningen när en barnslig sextonåring plötsligt blir arton och tvingas flytta till ett vuxenboende.

Jag läser och inser hur rätt Hassan hade som sa: ”De ser oss inte som människor, utan som nummer”. År 2015 kom många flyktingar till Sverige, de flesta från Syrien eller Afghanistan. De flesta ensamkom­ mande kom från afghanska familjer, direkt från Afghanistan eller från en flyktingtillvaro i Iran eller Pakistan.

Redan tidigt sa Anders Ygeman att upp till 80 000 kan komma att utvi­ sas. När då syriska flyktingar nästan automatiskt fick uppehållstillstånd

Jag läser och inser hur rätt Hassan hade som sa: ”De ser oss inte som människor, utan som nummer”.

När jag läste boken kom allt till­ baka, allt det jag delvis hade för­ trängt. Hur Migrationsverket tol­ kade politiska beslut, alltid till de asylsökandes nackdel. Hopplöshe­ ten i pojkarnas ögon och hållning.

Självmordstankarna, självmords­ försöken, tack och lov upplevde jag inte något fullbordat självmord, något som andra gjorde.

blev slutsatsen att de allra flesta af­ ghaner skulle ut.

Asylutredningarna visar på att många avslagsbeslut var tagna i stort sett innan intervjuerna bör­ jade. I boken ges exemplet Salam, som förlorade ena ögat och fick ena benet svårt sargat i en explosion som tog pappans liv. Eftersom då femårige Salam förlorade medve­

tandet vid attacken är hans upp­ gifter ”andrahandsuppgifter” och därmed ”inte trovärdiga”. Många afghanska ungdomar har fått utvis­ ningsbeslut på så lösa grunder.

Det är ingen tillfällighet att ett ka­ pitel i boken tillägnas situationen i Afghanistan och utvisningarna dit. Afghanistankännaren William Maley från Australien skriver ex­ empelvis om varför människor flyr.

Han nämner särskilt den etniska gruppen hazarer som särskilt utsatt från talibaner och IS. Majoriteten afghanska flyktingar i Sverige är just hazarer.

I sina avslagsbeslut hänvisar Migrationsverket till internflykt.

När jag pratar med en som har flytt till Frankrike får jag höra att i in­ tervjun där talar de om situationen i hemprovinsen, inte i övriga delar av landet. Alltså fick en kille från Ghazni 4 års uppehållstillstånd och en från Kandahar 10 år. Båda hade nekats uppehållstillstånd i Sverige. ”Det finns områden i Afghanistan som vi bedömer som säkra”, lyder Migrationsverkets standardavslag.

Boken avslutas med ett avsnitt om det svenska civilsamhällets engage­ mang, från språkcaféer till att göm­ ma papperslösa, men också om ett engagemang som sträcker sig ut­ över Sveriges gränser.

En del handlar om det stöd de som har flytt vidare ut i Europa får.

Inte heller de som har utvisats till Afghanistan är utan hjälp från Sve­ rige. En del av dem överlever tack vare bidrag från Sverige. ”Men alla flyktingungdomar har inte nära vänner i Sverige och alla deras vänner har inte möjlighet att hjälpa. Hjälpen på plats i Kabul når bara en handfull. Och de ungdo­ mar som deporteras utan nätverk eller hjälp utifrån har minimala chanser att klara sig. De är, med Af­

ghanistankännaren Anders Fänges ord, tillspillogivna” (sid. 465).

Tanken med boken är att sprida kunskap om vad som har hänt de senaste sex åren. ”Ingen ska kunna säga ’jag visste inte’”. Boken är fak­ taspäckad och väl värd att sprida vidare.

För att parafrasera Stefan Löf­ ven: ”Vi måste lära av historien så att vi inte upprepar den.” Det iro­ niska är att hans regering har gjort just detta, men nu handlar det inte om europeiska judar, utan om asia­

tiska muslimer. Jan Stattin drar i ett avsnitt paralleller till Nazityskland.

Det bästa sättet att få tag på bok­ en är att köpa den från Stöttepela­ ren. Överskottet från försäljningen går då till Stöttepelaren som bistår unga flyktingar som står helt utan försörjning. Köp och läs boken! ■

Redaktörer: Ingrid Eckerman & Karin Fridell Anter Förlag: Migra Förlag Utgivningsår: 2021 Antal sidor: 528

Givande RS-möte om bostadskamp och socialism

O

Foto: Natalia Medina

RS har politiska träffar varje vecka – skriv till rs@socialisterna.org om du vill delta.

nsdagen den 3 november höll Rättvisepartiet Socia­ listerna (RS) ett öppet möte i Södermalm, Stockholm där både personer nyfikna på partiets politik och medlemmar träffades.

Mötet kretsade mest kring kam­ pen mot marknadshyror och de två viktiga segrar som uppnåtts.

Massiv gräsrotsorganisering initie­ rad av bland andra Rättvisepartiet Socialisterna gav råg i ryggen åt Vänsterpartiet så att de vågade fälla den socialdemokratiska regeringen eftersom de tänkte driva igenom marknadshyror i nybyggnation.

Dessutom lyckades RS uppmärk­ samma media och allmänheten om den överenskommelse i slutna rum som HGF-topparna i Stockholm och hyresvärdarna tänkte skri­ va under för att införa så kallade Stockholmshyror, som är en bakväg

till marknadshyror. Den offentliga uppmärksamheten och motstån­ det ledde till att förverkligandet av Stockholmshyrorna skrotades, vil­ ket är ännu en seger för alla oss som vill stoppa marknadshyror.

På onsdagens öppna möte tog fle­ ra närvarande upp många olika aspekter av den akuta och långva­ riga bristen på hyresrätter med hy­ ror som låginkomsttagare har råd med. Hur den kapitalistiska och profitbaserade bostadspolitiken är en del av de skenande klassklyftor­ na vars konsekvenser bland annat är ökande gängkriminalitet och dödsskjutningar.

Rättvisepartiet Socialisterna har tagit fram ett förebyggan­ de 34-punktsprogram som står i skarp kontrast till batonghögerns repressiva åtgärdsprogram mot

människor som bor i strukturellt diskriminerade bostadsområden.

Vidare togs FN:s klimatkonfe­ rens COP26 i Glasgow upp och att Rättvisepartiet Socialisternas inter­ national ISA har cirka 300 repre­ sentanter på plats, självklart även från Sverige. Även Sveriges behandling av asylsökande afghaner i Sverige togs upp och hur Migrationsverket an­ vänder miljontals kronor till förvar av människor vars enda “brott” är att de sökt asyl i Sverige.

Den aktuella situationen inom barnmorskeupproret nämndes också och vi ser fram emot barn­ morskornas demonstration den 16 november.

Mötet var väldigt intressant och informativt – jag ser fram emot nästa! ■ Katja Hildén

Boden:

Genomgång av kongressmaterial Tid: Tisdag den 16 november kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Genomgång av kongressmaterial Tid: Tisdag den 16 november kl 18.30.

Plats: Partilokalen & digitalt.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Haninge:

Inför kongressen Tid: Torsdag den 18 november kl 19.00.

Plats: Jordbro kaféscen.

För mer info: 072-524 42 95.

Göteborg:

För mer info: 073-501 21 37.

Syd:

Genomgång av kongressmaterial Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 15 november kl 18.30.

Plats: Digitalt via Zoom.

För info: 073-740 39 54.

Inför kongressen Tid: Onsdag den 17 november kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

För info: 079-340 59 97.

Mellansverige:

Uppsala:

Genomgång av kongressmaterial Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 15 november kl 18.30 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Inför kongressen Sthlm Norra Tid: Onsdag den 17 november kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

Varje bidrag gör skillnad

H

ittills har 5 836 kronor redovisats till ekonomikampanjen för november månad. Det motsvarar strax över 11 procent av månadsmålet på 50 000 kronor. Det är dock efter bara en helg, så det finns gott om tid kvar – även om vi behöver öka takten lite.

Under den gångna veckan har vi haft aktiviteter om trygghet och upprustningen av förorten, deltagit i kvinnostrejksmanifestation mot mäns våld mot kvinnor och demonstrerat tillsammans med kommunalanställda mot 12-timmarspass inom äldreomsorgen.

Vi har också ingripit i de stora klimatdemonstrationerna vid COP26 i Skottland tillsammans

med socialister runt om världen som en del av International Socialist Alternative.

Där kamp finns hittar du oss också! Stöd vårt arbetet och hjälpa oss att klara målet för november månad. Swisha ditt bidrag till 123-240 32 85 eller gör en insättning på PlusGiro 87 96 49-2 – det gör stor skillnad. Tack! ■

Umeå:

För info: 072-200 08 13.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Inför kongressen Sthlm Sydväst Tid: Torsdag den 18 november kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Inför kongressen Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 18 november kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Svaret är socialism

Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektivtrafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsrekommendationer i alla miljöer med trängsel, även arbetsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorier.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. Demonstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att förhindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra samhällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina anställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomföras hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsammans med myndigheterna över vilka arbets-

platser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inomhusgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stängas. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fackföreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kulturscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informationsspridning till exempel promenader, telefonväkteri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och omsorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieutdelningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrningssystemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta anställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandlingar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smittbärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur socialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkortad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av matproduktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier. För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sätter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

STÖD KAMPEN

PRENUMERERA PÅ

OFFENSIV Foto: Katja Raetz

Rättvisepartiet Socialisternas tidning Offensiv är en unik veckotidning som varje vecka rapporterar från kampen vi själva organiserar och är en del av. Vi ger vårt stöd praktiskt och ekonomiskt till de som tar strid.

Att prenumerera på Offensiv är det absolut bästa sättet att stödja det socialistiska gräsrotsmotståndet, såväl lokalt som på riksplanet och internationellt.

Coronakrisen bara blixtbelyste hur kapitalismen har misslyckats med att tillgodose alla de behov som arbetare och ungdomar har, samtidigt som banker och storföretag har fått över 1 000 miljarder kronor av regeringen i stöd, subventioner och garantier.

Klimatkrisen förvärras och makthavarna är oförmögna till att förändra utvecklingen.

Det behövs en motpol – en motpol som RS och Offensiv är med och bygger tillsammans med andra som kämpar.

Nu behöver vi allt stöd vi kan få av dem som tycker att vi gör ett bra jobb och har bra idéer.

För bara 60 kronor i månaden, eller 100 kronor per månad i stödpris, kan du prenumerera och ge oss det stöd som vårt arbete är helt beroende av för att fortsätta.

Skicka mejl till prenumerant@socialisterna.org för att teckna din prenumeration. Du kan också fylla i en talong på vår hemsida socialisterna.org; klicka på fliken Offensiv och sedan på ”prenumerera på Offensiv”.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!