Offensiv 1488

socialisterna.org

3 februari 2022 / # 1 488 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Vårdpersonalen larmar:

KAMPANJ

Skövla inte Haninges skogar!

3 7 12-13

50 år sedan ”Bloody Sunday”

Rusta välfärden – inte militären

– läs mer på sid 4, 5

Stöd kampen mot

Kina-diktaturen Trehundra läger med mer än en miljon uiguriska muslimer i Xin‐ jiang är förmodligen det mest brutala uttrycket för diktaturen i Kina. Och snart börjar vinter-OS

– där Internationella olympiska kommitténs historia av samarbete med högerextrema, rasistiska och auktoritära regimer fortsätter.

– läs mer på sid 8-9

Foto: Dan Lepp / Vårdförbundet

”Läget är ohållbart”

14 Det är inte synd om rasisterna

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Inga drönare, bara krigshets

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

2

FÖRSTATLIGA BANKERNA

MYANMAR – ETT ÅR EFTER KUPPEN

Ä Foto: Wikimedia Commons / Ninjastrikers

D

en 1 februari 2021 tog mi‐ litären makten i Myanmar och på årsdagen av kup‐ pen genomfördes nya protester.

Militärens kupp mötte av ome‐ delbart motstånd. Dagen efter att generalerna tagit över gick vård‐ anställda ut i strejk. Därefter följde strejker från en rad olika arbetar‐ grupper och dagliga demonstratio‐ ner.

Den 22 februari lamslogs landet av en generalstrejk där uppemot 12 miljoner deltog, drygt en femte‐ del av befolkningen.

De generalstrejken följdes av en ny, mindre generalstrejk på den in‐ ternationella kvinnodagen den 8 mars. Därefter fortsatte flera strejker och militären var oförmögen att sty‐ ra landet, samtidigt som kamprö‐ relsen inte var politisk och organisa‐ toriskt stark nog för att rikta ett av‐ görande slag mot kuppmakarna.

I takt med att juntan isoleras har den blivit allt våldsammare. Sedan kuppen har minst 1 500 dödats av militären, och 11 000 har fängslats.

Miljontals arbetare har förlorat sina jobb och sedan 2019 har eko‐ nomin krympt med 30 procent.

Hälften av hushållen saknar mat.

Ett år efter kuppen står landet på randen till kollaps. Trots detta fortsätter motståndet. Den hero‐ iska kampen i Myanmar har gett ännu ett exempel på att den globala kampen har tenderat att bli uthål‐ ligare och mer beslutsam.

Till en början fanns stora illusio‐ ner om att ”världssamfundet” skulle stå upp mot juntan, men så skedde

inte. Responsen från regeringarna i Väst blev några uttalanden i kombi‐ nation med symboliska sanktioner.

De flesta utländska företag fortsatte sin verksamhet i landet, bland dem klädjätten H&M som efter kuppen pausade beställningarna från sina 40 underleverantörer i Myanmar för att sedan återuppta dem i maj.

Tyvärr genomförde inte heller den internationella fackföreningsrörel‐ sen blockader och strejker som strypte juntans inkomster. ”I Myanmar har bristen på globala åtgärder mot juntan resulterat i en viss antagonism mot omvärlden, särskilt mot västvärlden och FN. Den vädjan till Väst som man tidi‐ gare såg i protesterna har för‐

Ett år efter kuppen står landet på randen till kollaps. svunnit. Nu står det istället på ban‐ derollerna: ’Det finns ingen högre makt som kan rädda oss’ (från ar‐ betarsången Internationalens fran‐ ska originaltext). Människor har insett att de måste stå på egna ben och även inlett en väpnad kamp”, kommenterade den kapitalistiska tankesmedjan International Crisis Group nyligen.

Som en följd av bristen på stora arbetarorganisationer och gräsrots‐ rörelser, i form motståndskom‐ mittéer som i Sudan, har tyngd‐ punkten i kampen sedan sommaren tenderat att svänga från masskamp

ven i det blåbrunas budget fanns den så kallade bankskatten med. Bankskatten som egentligen heter riskskatt för kreditinstitut, ska ge statskassan ett årligt tillskott på 5 till 6 miljarder kronor, vilket är småpengar med tanke på de skattefifflande storbankernas vinster och vad bankkriserna har kostat samhället genom åren.

Att skatten, trots ett ilsket motstånd från de kapitalistiska topparna, ändå fanns med i de blåbrunas budget har högern i efterhand ursäktat med att man inte fattade att den ingick i regeringens budgetramar. ”Det var inte uppenbart när vi först fick regeringens proposition, och därför ändrade vi inte det i vår budget”, sa SD:aren David Lång till tidningen Finansliv den 13 december förra året och bad tusen gånger om ursäkt till bankdirektörerna.

Redan innan bankskatten infördes vid årsskiftet hade storbankerna börjat övervältra kostnaderna på kunderna. Under hösten höjdes avgifterna på en rad banktjänster och det nya året hade knappt börjat innan SEB lät meddela att storbanken ”höjer vissa räntor och priser som en följd av den så kallade riskskatt som riksdagen och regeringen infört från den 1 januari 2022”.

Till det ska läggas att boräntorna nu höjs på löpande band och storbankerna hotar att ytterligare minska antalet anställda med hänvisning till bankskatten.

D

i städerna till väpnad kamp utanför de urbana områdena.

Myanmars arbetare och fattiga behöver vapen för att försvara sig mot juntan, som saknar stöd, men som förfogar över våldsapparat be‐ stående av 300 000 soldater och 80 000 poliser. Det är dock främst genom masskamp som denna vålds‐ apparat kan försvagas och splittras och som revolutionen genom histo‐ rien har kunnat beväpnas.

Men utan en politik och strategi som kan ta kampen framåt och med liten tilltro till massornas vilja har de självutnämnda oppositions‐ ledarna försökt bryta ”dödläget” genom att ensidigt mana till väp‐ nad kamp, även i städerna och utan samordning.

e svenska storbankerna tillhör Europas vinstrikaste. ”De samlade vinsterna hos de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – snurrar återigen på rekordnivåer, runt 135 miljarder kronor på årsbasis”, rapporterade TT i oktober förra året.

Stinna kassakistor, det är bara förnamnet. Storbankernas aktieägare kommer i år att få rekordsummor i aktieutdelning. ”Som alltid tillhör banksektorn den som är allra mest frikostig när det gäller utdelningar. Enligt Bloombergs sammanställning av prognoser väntas SEB dela ut omkring 12 miljarder kronor, Swedbank och Handelsbanken omkring 11 miljarder vardera och Helsingforsbaserade Nordea uppåt 19 miljarder”, rapporterade Expressen den 16 januari.

Total beräknas börsbolagen dela ut 297 miljarder kronor till aktieägarna i år. Ett rekord, och lika mycket som landets sjukvård årligen kostar.

Istället för en futtig bankskatt som kunderna får betala måste bankerna omgående överföras i samhällets ägo och styras demokratiskt. ■

Sedan lång tid tillbaka finns en rad väpnade rörelser i Myanmar, varav en del har förankring och länge kämpat för förtryckta minoriteters rättigheter. Den väpnade kamp som dessa grupper har återupp‐ tagit bidrar till att försvaga juntan, men kan ensam inte fälla den.

Kampen för demokrati och na‐ tionellt självbestämmande i Myan‐ mar är också en kamp mot det eko‐ nomiska system, kapitalismen, som i hög grad står under generalernas och deras familjers kontroll.

Ett år av heroiskt motstånd har visat den styrka som masskampen besitter, och genom att bygga den vidare kan den hotande katastro‐ fen bekämpas och juntan störtas.

• Stöd kampen i Myanmar. Ut med juntan – för ett demokra‐ tiskt, socialistiskt Myanmar. ■

Prisökningarna är betydligt högre än löneökningarna. Reallönen minskade i november med 1,3 procent, och enligt Petter Hällberg, expert på statliga Medlingsinstitutet, kommer denna trend att fortsätta de närmaste månaderna (sr.se 1/2).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

3

Snitslat för avverkning i Norrbyskogen. ”Vi ska se till att de inte avverkar här”, hälsar Mattias Bernhardsson från Rättvisepartiet Socialisterna.

Tidigt på morgonen hörs röjsågarna från Norrbyskogen.

Det är skogsbolaget Stora Enso som är ute och röjer sly så att de inom kort kan köra in med tunga skogsmaskiner och börja avverka – i ett planerat naturreservat.

RS HANINGE rs@socialisterna.org

R

ättvisepartiet Socialisterna och boende i Norrby är ute och pratar med skogsarbe‐ tare, för fram argumenten, berättar om skogens betydelse för ortsbor‐ na och om planerna på naturreser‐ vat; ”Berätta upp till dina chefer vad vi sagt, att de får pausa avverk‐ ningarna”.

– Jag är så ledsen och besviken på våra politiker som låter företag skövla, säger norrbybon Julia Eriks‐ son.

Uppdraget att avverka kommer från Turbinen Entreprenad AB – som vill bygga dyra bostäder i den skyddsvärda skogen.

– Det finns inte en detaljplan för att bygga bostäder, men ändå vill de hugga ned skogen så fort som möj‐ ligt. Då kan ingen hävda att den är skyddsvärd längre och då kan de driva igenom detaljplanen utan

Jag är så ledsen och besviken på våra politiker som låter företag skövla. motstånd, säger Mattias Bernhards‐ son, organisatör för Rättvisepartiet Socialisterna och kampanjen Beva‐ ra Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap, som fortsätter: – Norrbyskogen är en av de fem skogar som Haninge kommun har

pekat ut som mest skyddsvärda.

Det har planerats för att bilda na‐ turreservat under lång tid, men kommunen är långsamma. Men vi väntar inte, vi ska se till att de inte avverkar här.

År 2019 stoppades ett försök att av‐ verka. Rättvisepartiet Socialisterna informerade Skogsstyrelsen om skogens höga naturvärden, lämna‐ de in en begäran om samråd och slog larm till Haninges kommun‐ ekolog. Samråd blev det också och Skogsstyrelsen såväl som kommun‐ ekologen gjorde fältbesök i de av‐ verkningsanmälda områdena.

Då slöt Turbinen Entreprenad AB och Haninge kommun en över‐ enskommelse om att inte avverka något medan kommunen skulle ge‐ nomföra fördjupade inventeringar och karteringar av Norrbyskogen för att ta fram ett förslag på natur‐ reservat.

– Kommunen har gjort inven‐

tering av alla naturvärden och de har karterat. Men de släpar benen efter sig och är nu flera år sena med att föreslå naturreservatet, säger den upprörda norrbybon Peter Eriksson som har varit i mejlkon‐ takt med kommunalrådet Meeri Wasberg (S) som nu kritiseras för att inte agera när Turbinen bryter mot överenskommelsen.

– Det är inte första gången som Sstyret står passiva när planerade naturreservat avverkas. Även i

Högstaskogen har det avverkats, vilken också är en av de fem skogar som kommunen har pekat ut som mest skyddsvärda, säger Mattias Bernhardsson.

Norrbyskogen har en väldigt va‐ rierande natur, från branta moss‐ beklädda bergsbranter och torr hällmarksskog till fuktig granskog och alsumpskog. I samtliga natur‐ typer finns gamla och grova träd – som gran, tall och asp – och skogen har i stort lämnats helt orörd från skogsbruk. ■

Så kan du hjälpa oss rädda skogen – skicka protestmejl till de ansvariga:

Turbinen Entreprenad AB: Tel: 08-684 109 01 E-post: mikael@turbinen.se

Stora Enso: Stefan Olofsson, områdeschef: Tel 070-5497091 E-post: stefan.olofsson@stora‐ enso.com

Haninge kommunledning: meeri.wasberg@haninge.se Haninge stadsbyggnadschef: anna.haapaniemi@haninge.se

Uppladdat för klimatkamp i Stockholm i början av juni

I

år firar FN 50 år sedan ”konferensen för mänsklig miljö” arrangerades i Stock‐ holm. Den så kallade Stockholmskonfe‐ rensen var den första internationella kon‐ ferensen med målet att skapa riktlinjer för nationella regeringar och internationella organisationer att hantera miljöfrågor.

De 122 deltagarländerna enades om en deklaration på 26 punkter om att bland an‐ nat värna mänskliga rättigheter, skydda djur- och växtliv, betona behovet av forsk‐ ning och att minska föroreningar.

Deklarationen tog även upp att det be‐ hövs planering för att undvika ”konflikter

mellan utveckling och miljö”, att utveck‐ lingsländer behöver mer stöd och att de länder som drabbas hårdast av förore‐ ningar ska kompenseras.

Dessa mera progressiva delar kontras av punkter om att miljöpolitiken inte får ”hindra utveckling” samt att varje land får exploatera sina egna naturresurser på vil‐ ket sätt de vill så länge det inte skadar an‐ dra länder. I slutändan måste vinsterna, företagen och ”utvecklingen” inte hotas.

Stockholmskonferensen ledde bland an‐ nat till grundandet av FN:s miljöprogram

UNEP och att fler länder etablerade miljö‐ departement och miljöskyddslagar.

Men precis som med alla internationella klimatkonferenser sedan dess har världens regeringar lovat att genomföra en hållbar klimatpolitik, samtidigt som storföretagen fortsätter att exploatera, expandera, skövla, utvinna och förorena i en alarmerande takt.

För att fira konferensens femtioårsjubi‐ leum kommer FN att hålla det internationella mötet Stockholm+50 den 2-3 juni med Sve‐ rige och Kenya som värdar. I samband med mötet planerar nu klimataktivister och orga‐

Foto: Mattias Bernhardsson

Haninge: här avverkas snart det planerade naturreservatet

nisationer ett flertal massdemonstrationer, med målet att bli tiotusentals eller hundra‐ tusentals på Stockholms gator.

Fridays for Future planerar att demon‐ strera den 3 juni, och innan det blir det kli‐ matstrejker den 25 mars under parollen ”People not profits”. Stockholm+50 (som består av Klimatsverige, Klimataktion och Jordens Vänner med flera) kommer att de‐ monstrera den 1 juni. Nästa stormöte för demonstrationen den 1 juni kommer att hållas den 14 februari och hemsidan stock‐ holmplus.se kommer snart att lanseras. ■ Vilgot Karlsson

INRIKES

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

4

Vårdförbundet hela styrelsen för Skånes universitetssjukhus till Ar‐ betsmiljöverket för bristande arbetsmiljö generellt på sjukhusen i Malmö, Lund, Landskrona, Ystad och Trelleborg. Sjukhusstyrelsen medger att arbetsmiljön brister.

Dess ordförande Camilla Mårten‐ sen (L) säger att man hamnat i en ond spiral till följd av pandemin.

Att en pandemi innebär extra höga krav och tung belastning är inte i sig något konstigt, men för att en återgång till mer ordinära för‐ hållanden ska kunna ske krävs en bättre reglering av arbetsmiljön i avtal anser Vårdförbundet.

Pandemin har blottlagt och förvärrat en redan undermålig arbetsmiljö. Vad som krävs är en fight back-rörelse!

efter uppsägningen av HÖK 19 Den 27 december sade Vårdförbundet upp det centrala avtalet HÖK 19 med arbetsgivarorganisationen SKR och den privata motsvarigheten Sobona.

JOHAN SAND, narkos- och intensivvårdssjuksköterska offensiv@socialisterna.org

D

et uppsagda avtalet gäller till den 31 mars. Förhand‐ lingar om ett nytt huvud‐ avtal har påbörjats. HÖK 19 är ett sifferlöst avtal som säger att ”sär‐ skilt yrkesskickliga” ska premieras vid den individuella lönesättningen

inom ramen för årligen återkom‐ mande lönerevisioner. Det omfat‐ tar cirka 77 000 av Vårdförbundets 114 000 medlemmar.

När avtalet ingicks hade Vård‐ förbundet stora förhoppningar om att det skulle medföra betydande

löneökningar till de mest yrkesskick‐ liga medlemmarna. Det talades om 10 000 kr i löneökningar över tre års tid. Det har nu visat sig att det ytterst sällan blivit så stora löneökningar ens till dem som arbetsgivarna be‐ dömt vara ”särskilt yrkesskickliga”, och strax över 2 procent årligen till de flesta av Vårdförbundets medlem‐ mar.

Skälet till att avtalet nu har sagts upp är dock inte främst att löne‐ ökningarna blivit mindre än för‐ väntat. Istället har pandemin både

blottlagt och förvärrat en redan un‐ dermålig arbetsmiljö, där underbe‐ manning medfört en alltför hög ar‐ betsbelastning och en stress som

Foto: Dan Lepp / Vårdförbundet

Ta strid för bättre villkor

Avsikten med att säga upp HÖK 19 och ambitionen med ett nytt huvud‐ avtal är enligt Vårdförbundet att re‐ glera arbetsmiljön bättre. Det skulle kunna handla om att avtala ett ”tak” för hur många patienter en sjuk‐ sköterska har ansvar för under ett arbetspass – något som har visat sig ha en positiv inverkan på patient‐ säkerhet, och redan finns reglerat i lag eller avtal i andra länder. Även om avtalsförhandlingar sker mellan fackförbund och arbets‐ givarorganisationer innebär Vård‐ förbundets uppsägning ändå en viss politisering av de fackliga kraven.

För att arbetsmiljön ska förbättras krävs en politisk omprioritering, där fokus inte bara kan ligga på att spara så mycket pengar som möjligt på vård och omsorg.

Att kräva en bättre arbetsmiljö är också ett krav på en annorlunda

Vårdförbundets uppsägning innebär ändå en viss politisering av de fackliga kraven. inte är förenlig med att orka fort‐ sätta på samma arbetsplats.

Problemen med dålig arbets‐ miljö är påtagliga på många ställen.

I början av december anmälde

fördelning av skattepengar och i förlängningen ett brott med nuva‐ rande nyliberalt präglade politiska huvudinriktning vad gäller den offentliga sektorn. ■

Beowulf Mining ljuger om ”gröna Kallak” M ånga är de företag som vill utmåla sig som en del i en ”grön omställning”.

Men det är inte alltid som på‐ ståendena håller. Brittiska bolaget Beowulf Mining, som vill starta en järnmalmsgruva i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk, är ett exempel. ”Vi levererar nödvändiga rå‐ varor för övergången till en grön

Manifestation lördag den 5 februari kl 13-14, Gula Pavil‐ jongen, Luleå.

En gruva i Gállok är ett hot inte bara mot renskötseln, same‐ byarna och närmiljön, utan mot hela Lule älvdal, klimatet och framtiden – alla vi som drabbas måste kämpa för att stoppa den! Alla välkomna!

Arr: Rättvisepartiet Socialisterna

I bolagets presentationer finns hänvisningar att man är en del i en ”hållbar leveranskedja för fossilfri ståltillverkning”. När bolaget i hös‐ tas skrev till dåvarande närings‐ ministern Ibrahim Baylan uttryckte man sig på följande sätt: ”Fossilfri ståltillverkning är på frammarsch i Sverige. Men när det gäller att ge tillstånd finns det inga tecken på en förståelse från myndigheter eller re‐ gering att stålverk behöver hållbart producerad järnmalm av hög kvali‐ tet, som Kallaks marknadsledande magnetitjärnkoncentrat”.

Men det finns en hake. Tanken är att det vid gruvan i Kallak ska produceras ett järnmalmskoncent‐ rat i form av ett fint pulver. Men

både LKAB och H2 Green Steel, som planerar att starta en vätgas‐ baserad ståltillverkning i Boden, säger att de kommer att använda pellets, små kulor av koncentrerad järnmalm i sin process.

För att det ska vara lönsamt att bygga ett pelletsverk krävs en stor fyndighet. Kallak är en ganska liten fyndighet med en inte särskilt hög halt av järn, vilket Olof Martinsson, järnmalmsforskare vid Luleå tekni‐ ska universitet, konstaterade i ett nyhetsinslag i Sveriges radio den 26 januari.

Det finns alltså ingen koppling mellan den ståltillverkning med låga koldioxidutsläpp som plane‐ ras i Norrbotten och den planerade järnmalmsgruvan.

Järnmalmen från Kallak skulle komma att säljas på världsmark‐ naden och därmed troligen hamna i ett stålverk med höga koldioxidut‐ släpp.

Gruvan i Kallak skulle vara allt annat än grön om den blev av.

När ett bolag lämnar så uppenbart vilseledande uppgifter väcker det frågan: vilka andra påståenden kring jobb, fyndighetens storlek

Foto: Fredric Alm / LKAB

Stoppa gruvan i Gállok!

ekonomi” är den rubrik som möter den som går in på Beowulf Minings hemsida. Bolaget vill ge intrycket av att järnmalmen från Kallak är en del av den gröna omställningen.

och miljöriskerna är riktiga och i vilka fall har bolaget tänjt på san‐ ningen? ■ Offensiv

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

5

I korthet

Krisen inom sjukvården i Skåne har ökat operationsköerna rejält, särskilt inom cancervården.

Matprischock hotar

P

katastrof i Region Skåne I pandemins spår har bristerna inom den offentliga sjukvården i Sverige blottlagts tydligt. Längre vårdköer, inställda operationer, omöjligt att få tid till en läkare, brist på utbildade sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, med mera. Platsbristen på sjukhusen har stegvis ökat, med nyöppnade vårdplatser som måste stängas på grund av personalbrist.

ANDERS WEMMERT

offensiv@socialisterna.org

D

åliga löner och arbetsvill‐ kor gör att det är mycket svårt att rekrytera ny sjuk‐ vårdspersonal. Åratal av nedskär‐ ningar och besparingar samt priva‐ tiseringar har gradvis monterat ner den offentliga sjukvården.

Innan pandemin stod omkring 100 000 personer i kö till vård av något slag – idag har den siffran ökat till drygt 160 000.

Pandemin har också tvingat många att sjukskriva sig på grund av alltför hög arbetsbelastning med påtvingad övertid, ökad stress och minskad tid till återhämtning.

Många väljer också att säga upp sig i protest mot dåliga arbetsför‐ hållanden.

Under hösten har Offensiv skri‐ vit om barnmorskor i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund som har sagt upp sig i protest mot de dåliga förhållandena i den offentli‐ ga vården. Undersköterskeuppror‐ et och kampen mot hälsoscheman är också ett resultat av omänskliga förhållanden för de som arbetar inom sjuk- och hälsovården.

Nu kommer ytterligare rapporter om att sjukvården är på väg att bra‐ ka samman. I Region Skåne är för‐ hållanden extra allvarliga. Vård‐ köerna är längre än i resten av lan‐ det.

Enligt SKR:s statistik fick endast 42 procent av de skånska patienter‐ na operation eller annan vård inom vårdgarantins 90 dagar. Motsvaran‐ de siffra för resten av landet är 56 procent, vilket i sig också är oaccep‐ tabelt.

Under pandemin har vårdköerna i Skåne ökat mycket mer än i övriga Sverige. 40 procent av de skånska patienterna får nu vänta mer än 90 dagar på första kontakt med sjuk‐ vården.

Läkare på SUS, Skånes Universi‐ tetssjukhus i Lund, har nu slagit larm om den ohållbara situationen inom cancervården. På grund av långa väntetider och personalbrist har allt flera planerade cancerope‐ rationer fått ställas in eftersom pa‐ tienterna inte har kunnat opereras i tid och tumörtillväxten har omöj‐ liggjort operation.

Detta hade kanske kunnat und‐ vikas om väntetiderna varit betyd‐ ligt kortare. Istället dör nu allt fler cancerpatienter på grund av de långa vårdköerna. De Lex Mariaanmälningar som har kommit in till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) gäller framför allt patien‐ ter med lever- och bukspottskör‐ telcancer.

Läkare som arbetar inom barn‐ sjukvården på SUS uttrycker också

Foto: News Øresund - Kristoffer Dahl

Sjukvård i kris –

att man nu arbetar i en situation som närmast kan betraktas som katastrofal.

I SKR:s senaste statistik över hur långa väntetiderna är till den offent‐ liga vården i Skåne kan man läsa att väntetiden till första besök på SUS Malmö/Lund till allmän medicin nu är över 13 veckor och att det inte finns någon ledig kapacitet alls.

Väntetiden till bröstcancerope‐ ration är mer än 13 veckor och in‐ gen ledig kapacitet finns.

Inom psykiatrin och framför allt Barn- och ungdomspsykiatrin är si‐ tuationen också katastrofal. Enormt långa väntetider till psykiatrin, till‐ sammans med personal- och plats‐ brist som ett resultat av mångåriga nedskärningar blir nu allt värre.

Det råder brist på läkare, sjuk‐ sköterskor och psykologer. Dåliga löner och arbetsvillkor gör att ingen vill söka de få tjänster som finns och personal säger upp sig för att man inte orkar arbeta under orimli‐ ga förhållanden längre.

En sjuksköterska inom psykia‐ trin säger i en radiointervju att ”det spelar ingen roll hur mycket vi ar‐ betar, köerna tar aldrig slut”.

Konsekvenserna av många år av nedskärningar och besparingar inom den offentliga sjukvården blottläggs nu tydligt. De som får betala är personalen och patienter.

• Stoppa nedskärningarna inom den offentliga vården.

• Riv upp privatiseringarna.

• Bygg ut den offentliga sjuk‐ vården efter de behov som finns.

• Gemensam facklig kamp för bättre arbetsvillkor och ordent‐ liga lönelyft för sjukvårdsan‐ ställda. ■

rishöjningarna Enligt branschorganisationen Livs‐ medelsföretagen, Handels Utredningsinstitut och även enskilda handlare kan det snart bli en ”matprischock”.

Livsmedelsföretagen pekar ut de höga el- och bränslepris‐ erna som några av orsakerna. Det blir alltså ännu dyrare pri‐ ser i matvarubutikerna framöver än vad det redan är. Det rapporterar SVT Nyheter den 31 januari.

– Man kan förvänta sig att det kommer ännu större pris‐ höjningar och det finns många olika anledningar till det.

Dåliga skördar, höga fraktkostnader, samt höga el- och bränslepriser är några av dem. Handelns Utredningsinstitut förutspår fyra procents uppgång på matpriserna, säger handlaren Erik Olsson till SVT Nyheter, som driver Ica Maxi i Olofström.

Priserna har redan ökat mycket den senaste tiden, för‐ stärkt av inflationen och krisen i de globala leveranskedjor‐ na, och nu förutspås det alltså bli än värre.

Få mötesplatser för hbtq+-personer

G

emenskap Myndigheten för ungdoms- och civil‐ samhällesfrågors (MUCF) rapport från 2021 visar att endast 43 av landets 290 kommuner har mötes‐ platser för hbtq+-personer – varav ingen var förlagd i en landsbygdskommun. Detta menar myndigheten är ett stort problem. Det skriver SVT Nyheter den 30 januari.

– Det här är en grupp som har stort behov av att ha vänner som man kan prata med om de frågor och funderingar som hbtq-ungdomar har. Vi vet att det finns en överrepresenta‐ tion när det gäller psykiska ohälsa i den här gruppen. Det som behövs är att få vuxna beslutsfattare att förstå att det är en grupp unga som lever i utanförskap, säger MUCF:s gene‐ raldirektör Lena Nyberg till SVT Nyheter.

AF-nedskärningar slår mot funkisar

A

llas rätt till samhället Personer med funktionsva‐ riationer drabbas hårdare än andra av de omfattande nedskärningarna och nedläggningarna av arbetsför‐ medlingar runtom i landet. Det larmar Myndigheten för de‐ laktighet om, som varnar för att denna grupp människor blir ännu mer isolerade i kombination med pandemin. Det rap‐ porterar Arbetet den 28 januari.

Ett av skälen är att många som har jobbat med arbetslivs‐ inriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen har sagt upp sig, som socialkonsulterna. De är ofta första kontakten med de arbetssökande som har särskilda behov.

Vidare konstateras det att nedmonteringen av Arbets‐ förmedlingen slår allra hårdast för dem som står långt från arbetsmarknaden generellt sett. Enligt myndigheten ger de‐ ras undersökning ”anledning till oro”.

Hundratals anställda saknas inom BUP

P

sykiatri En granskning som Ekot har genomfört och rapporterade om den 31 januari visar att det saknas hundratals anställda inom BUP, barn- och ungdoms‐ psykiatrin, i hela landet. Hela 20 av landets 21 regioner upp‐ ger att det saknas personal. Framför allt råder det brist på specialistläkare, psykologer och sjuksköterskor. Att an‐ ställda de över 300 personer som skulle behövas kräver ock‐ så större ekonomiska resurser.

– Det kan ju påverka att man får vänta längre med att få hjälp och det är klart att det också då kan leda till att svårig‐ heterna blir förvärrade under tiden man väntar. Det är svårt att säga att det inte påverkar kvaliteten. När varje medarbeta‐ re behöver träffa fler patienter, ha fler patienter i sitt huvud så är det klart att det kan påverka kvaliteten, säger Linda Welin, verksamhetschef för BUP i Region Skåne, till Ekot. Även BUP:s verksamhetschef i Göteborg, Marie Carlsson oroas över personalbristen och svårigheterna i att rekrytera: – Vi har legat på ett underskott vad gäller både barnpsy‐ kiater, psykologer och sjuksköterskor i flera år. Det är också väldigt tungt för våra medarbetare att jobba när man har kö.

Hur mycket man än gör finns det ändå ännu mer att göra. ■

INRIKES

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

6

Myndigheternas prognosstyrda planering ”tar bristande hänsyn till transportpolitiska mål rörande klimat, miljö och sociala perspektiv”.

Foto: Holger.Ellgaard / CC BY-SA 4.0

Transportplaneringen fast i sotiga hjulspår Samhället måste omedelbart ställas om för att undvika en klimatkatastrof och transportsektorn är långt ifrån ett undantag. Samtidigt är transporter grundläggande för människors möjligheter, men är ojämlikt fördelade. I en nypublicerade antologi förklarar forskare varför den statliga transportplaneringen har fastnat i gamla hjulspår, som står i vägen för radikala åtgärder för en rättvis klimatomställning.

AMMAR KHORSHED ammar.khorshed@socialisterna.org

U

tsläppen från transport‐ sektorn minskar alldeles för långsamt för att nå mil‐ jömålen. Ändå fortsätter statens planering av framtidens transport‐ infrastruktur ungefär som tidigare.

Transportforskarna i antologin På väg mot hållbar omställning lyfter fram politisk otydlighet och ängs‐ lighet som en viktig faktor bakom passiviteten:

”[A]vsaknaden av tydlighet kring vad som ska prioriteras kan ses som ett uttryck för en svag politisk vilja”, uppgav en intervjuperson på Trafik‐ verket.

Den rådande nationella trans‐ portplaneringen är avpolitiserande och osynliggör strategiskt viktiga alternativ, som kan leda mot en annorlunda framtid. Redaktörerna sammanfattar problematiken med

Lägre lön och sämre

villkor i privat äldreomsorg

I

Källa: Kommunals rapport Så mycket bättre? 2021, kommunal.se/sites/default/files/ sa_mycket_battre_2021_1.pdf

Myndigheternas prognosstyrda pla‐ nering ”tar bristande hänsyn till transportpolitiska mål rörande kli‐ mat, miljö och sociala perspektiv”, skriver redaktörerna i inlednings‐ kapitlet.

Istället är det historiska trender, framskrivningar av efterfrågan på (bil)resor, samhällsekonomisk lön‐ samhet och en dåligt grundad tek‐ nikoptimism som dominerar be‐ slutsunderlagen.

Trafikverket är den myndighet som genomför den statliga trans‐ portplaneringen, bland annat ge‐ nom att ta fram förslag till nationell

transportplan för vilka investeringar som ska göras de kommande åren.

Hos myndigheten tycks en do‐ minerande inställning vara att an‐ svaret för klimatomställningen lig‐ ger någon annanstans än i den egna organisationen och att investering‐ ar i den statliga infrastrukturen bara ger en marginell effekt.

Därmed kan myndighetens tjänstepersoner ”fortsätta att pla‐ nera som de alltid har gjort”, skri‐ ver några av forskarna som har in‐ tervjuat anställda på Trafikverket.

Ett konkret exempel som lyfts fram är rapporten om klimatscenarier, som uteslöts ur Trafikverkets in‐ riktningsunderlag till regeringen.

Rapporten skapade osäkerheter kring den inslagna vägen och riske‐ rade att äventyra status quo.

Forskarna Linnea Eriksson och

Transportsektorn är en av de vikti‐ gaste sektorerna för att det ska bli möjligt att ställa om till ett hållbart samhälle. Den nationella planering‐ en är ett viktigt verktyg som har po‐ tentialen att rikta investeringar mot de satsningar som behövs.

Rättvisepartiet Socialisterna me‐ nar att det krävs en politisk styrning som på allvar prioriterar en rättvis klimatomställning, genom att ge tydligare direktiv och utökade eko‐ nomiska ramar till Trafikverket.

Den nationella planeringen behö‐ ver också samköras bättre med den regionala och lokala, för att ge verk‐ lig effekt.

Det behövs storskaliga helhets‐ satsningar på gröna transporter.

Främst är det behov för att uppgra‐ dera och prioritera kollektivtrafi‐ ken och cykelresandet, stoppa mo‐ torvägsbyggen, att det ställs krav på arbetsgivare och byggherrar att re‐ ducera antalet parkeringsplatser i städerna samt att det etableras kommunala mobilitetskampanjer som bidrar till människors möjlig‐ heter att resa hållbart i vardagen. ■

Höjd bemanning, men kampen fortsätter

P

å vård- och omsorgboendet Midskogen i Luleå kommun har man på prov i två sche‐ maperioder, under 12 veckor, beslu‐ tat att öka bemanningen för att se om personalen upplever en bättre arbetsmiljö och mindre stress. Be‐ slutet kommer efter att personalen har beskrivit en ohållbar situation.

Det handlar om stress, brist på vikarier, hög sjukfrånvaro och att det inte blir tillräckligt med tid för återhämtning mellan passen. De ex‐ tra resurserna innebär att ”normal‐ bemanning” dagtid på veckodagar blir minst tre per avdelning.

frånvaro. Eftersom det idag är så stor brist på vikarier är det helt nödvändigt med en fast anställd vikarierpool, som man vet finns på plats när behovet är akut.

Ann-Christin Holmström, under‐ sköterska på Midskogens äldre‐ boende, säger att: – Att detta kommer upp på prov är bra, men det är för kort tid för att kunna göra en rättvis utvärder‐ ing. Efter år av upplevd stress är det inget man flöser med två sche‐ maperioder, det krävs att man be‐ mannar upp permanent och att man alltid tar in vikarier vid sjuk‐

– Det är stor brist på personal i äld‐ reomsorgen och börjar man med att förbättra arbetstiderna och sät‐ ter en bemanning som gör att man har rätt förutsättningar att ge en bra vård ökar det viljan att utbilda sig och stanna kvar i yrket.

– Under 30 år har man succes‐ sivt nedmonterat vården och min‐ skat på personalen. Det finns ingen snabb lösning som kommer att

Nu måste vi kämpa för att den höjda bemanningen blir permanent och följs av ytterligare förstärkningar av personalstyrkan.

Ann-Christine Holmström.

fungera. Det kräver att man satsar pengar och att man börjar värdera yrket och sin personal. Högre lön‐ er, mer kollegor och utbildning be‐ hövs för att få folk att vilja stanna i yrket och för ungdomarna som ska vilja utbilda sig.

– Nu måste vi kämpa för att den höjda bemanningen blir permanent och följs av ytterligare personalför‐ stärkningar, avslutar Ann-Christin Holmström. ■ RS Luleå

Foto: Privat

fackförbundet Kommunals rapport Så mycket bättre?

2021 granskas löner och anställningsförhållanden för an‐ ställda inom privat respektive kommunalt driven äldre‐ omsorg.

Rapporten visar att lönerna generellt är lägre i privat drift, de tidsbegränsade anställningarna är fler och andelen deltids‐ anställda är större. Tidigare granskningar från Kommunal har visat på liknande mönster. Årets rapport, som för fjärde gången undersöker villkoren i de olika driftsformerna, visar att skill‐ naderna har ökat.

Rapporten i sammanfattning: • Heltidsanställda i kommunalt driven äldreomsorg tjänar i genomsnitt 2 400 kronor mer per månad än sina privat‐ anställda kollegor.

• Hos privata utförare är de otrygga anställningarna betyd‐ ligt fler. Skillnaden har dessutom ökat de senaste åren. År 2020 hade 31 procent av de anställda i kommunal drift tidsbegränsade anställningar, medan samma siffra hos privata utförare var 41 procent.

• 2020 var andelen deltidsanställda 54 procent i kommunal drift och 70 procent i privat. ■

att ”Perspektiv och förhållnings‐ sätt som understryker behovet av en mer genomgripande föränd‐ ring, och som riktar större fokus mot rättvisa och fördelning, mar‐ ginaliseras”.

Karolina Isaksson hävdar att Trafik‐ verket uteslöt rapporten efter infor‐ mell dialog med Näringsdeparte‐ mentet.

Eftersom mötena inte doku‐ menterades av Trafikverket går det inte att få demokratisk insyn i vilka överväganden som låg bakom myndighetens beslutet.

I ett av bidragen kritiserar tre forskare bristen på demokratiskt deltagande i transportplaneringen.

De ger flera förslag som kan demo‐ kratisera planeringen, genom att det etableras ett nationellt med‐ borgarting som ska ta fram förslag till åtgärder för klimatomställning, lokala medborgarråd i kommuner samt resenärs- och medborgar‐ paneler som bidrar till specifika te‐ man i transportplaneringen.

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

7

De påstådda drönarna visade sig vara trafikflyg eller telemaster. Det stoppade dock inte högermedia från att trumma upp krigshetsen och kräva mer till militären.

Foto: Jürgen Diermaier / Pixabay

Drönare

var krigshets Såväl Säkerhetspolisen som den vanliga polisen säger att det ännu inte finns några bevis för att främmande makt har flugit drönare över Sverige den senaste tiden, skrev Dagens Nyheter den 29 januari.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

P

er Engström, kommende‐ ringschef för den nationella särskilda händelsen drönare vid Polismyndigheten, säger till tidningen: – Av de cirka 200 rapporter vi har utrett har vi inte kunnat se det.

Inga bevis för att främmande makt flugit drönare över Sverige

har kunnat hittas. Det stora flertalet av rapporterna har kunnat avfärdas då det rört sig om legala flygningar eller att det varit något annat man sett, som telemaster eller trafikflyg som ska landa.

– Det är allt från felaktiga observa‐ tioner till naturliga förklaringar.

Det kan till och med vara så att man inte varit inne på området, menar Per Engström vidare när han intervjuades i SVT. Så var det också med de många ubåtar som sades ha setts i svenska farvatten, men som visade sig vara sälar, minkar och fiskstim. Ibland visade det sig också att det som sa‐ des ha varit en rysk ubåt i själva ver‐ ket var en ubåt från ett Natoland.

Därmed inte sagt att ryska ubåt‐ ar aldrig gör intrång på svenskt vat‐

ten. Ubåtar från både Ryssland och Nato gömmer sig i svenska vatten.

De återkommande ubåtsjakt‐ erna tjänade dock militären väl – försvarsanslagen ökade och den svenska militären inlemmades i Nato.

I den krigshets som etablissemanget nu förenats i har drönarrapporterna tjänat samma roll som de tidigare ”ubåts-iakttagelserna”. Krigshetsens första offer är sanningen. Även polisens drönarutredare, Per Engström, måste erkänna att dagens krigshets resulterat i att ”medierapporteringen inte alla gånger var så kvalitetssäkrad” och att samma borgarmedia är ovillig att rapportera ”sanningen när den uppdagas”.

Men det säger han också för att

skydda staten – polis och militär – som målade upp ett drönarhot som inte fanns.

– Vi ska skjuta ner drönarna, sa både ÖB Micael Bydén och för‐ svarsminister Peter Hultqvist när de första drönarrapporterna kom.

Som tur var hann de inte göra all‐ var av sin ”skjut först, fråga sen”politik.

Etablissemangets media är ett språkrör för Försvarsmakten och militarismen. Krigshetsen känner inga gränser. Det gäller inte minst Dagens Nyheter som redan år 2016 påstod att ryska drönare har setts över Sverige.

Expressen, en annan borgerlig pressdrake, hävdade i mitten av ja‐ nuari med bestämdhet att en dröna‐ re ”av militär typ” hade observerats

över Stockholms Slott, och den 19 januari skrev de att ”de senaste da‐ garnas observationer av drönare över svenska skyddsobjekt som kärnkraftverk och Drottningholms slott visar hur sårbart Sverige är i det spända säkerhetsläget i Europa – där den militära aktiviteten ökar kring Ukraina och i Östersjön”.

I tidningen intervjuades också Oscar Jonsson, forskare i krigsve‐ tenskap och expert på rysk krigfö‐ ring, som påstod det handlade om ”samordnade och upprepade” at‐ tacker samt ”att någon verkar vilja skrämmas”.

Vem denna ”någon” är står nu klart – krigshetsande media som gör sig till megafoner för militären och det politiska etablissemang som rustar militären men inte väl‐ färden. ■

Skyddsstopp på pendeltåg

mot ensamarbete S

Regeringsbeslutet från 2006 togs med hänvisning till Arbetsmi‐ ljölagen, och därmed strider beslu‐ tet om att avskaffa tågvärdarna mot Arbetsmiljölagen. MTR menar å andra sidan att beslutet från 2006 inte gäller längre i och med dagens teknik. Men faktum är att arbets‐ miljön för lokföraren skulle för‐ sämras avsevärt vid ensamarbete, med flera nya arbetsuppgifter och ansvar utöver det som redan finns.

För resenärerna skulle det saknas tillgänglig personal under resan, som idag hjälper till med allt möj‐ ligt. Exempelvis kan personer som sitter i rullstol och behöver hjälp vid på- och avstigning idag få det spontant av tågvärden, men utan tågvärdar blir de tvungna att ringa och boka hjälp i förväg, vilket är en stor attack mot tillgängligheten.

Samtidigt säger sig MTR satsa på just tillgängligheten. Tågvärdarna behövs också bland annat vid akuta sjukdomsfall, vid påkörning av djur eller människor och för att vara en trygghetsresurs för resenärerna.

Teknikens utveckling innebär inte att MTR och SL själva kan fatta beslutet att ett regeringsbeslut ska upphävas. Med andra ord bryter de mot lagen i sitt försök att införa en‐ samarbete på pendeltågen. Vi får hoppas att Arbetsmiljöverket också kommer att se det så, och inte upp‐ häva skyddsombudsstoppet.

Att lägga ett skyddsombudsstopp är den starkaste stridsåtgärden som kan användas under fredsplikt, allt‐ så när det finns ett gällande kollek‐ tivavtal vilket innebär att man inte får strejka. ■ Louise Strömbäck

Kampen mot ensamarbete på pendeltågen förtjänar allt stöd.

Foto: Holger.Ellgaard / CC BY-SA 4.0

kyddsombud från fackför‐ bundet ST (SpårTrafik) har lagt ett skyddsombudsstopp på ensamarbete ombord på pendel‐ tågen i Stockholm. Detta efter ett beslut från SL i somras som innebär att tågvärdarna ska bytas ut mot ka‐ meror, vilket facken anser vara en stor nedskärning på säkerheten.

Arbetsgivaren MTR behöver nu få ärendet prövat av Arbetsmiljöverk‐ et för att det ska kunna hävas.

Skyddsombudsorganisationen för fackförbundet ST utgår från ett regeringsbeslut från 2006 om att ensamarbete på pendeltåg inte är tillåtet. Om tågvärdarna tas bort är det bara lokföraren som ensam jobbar på tåget. Detta skulle inne‐ bära en stor säkerhetsrisk för både föraren och resenärerna, samt ökad stress för föraren och ökad otrygghet för resenärerna.

ANALYS

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

8

Förtrycket i Xinjiang brutalt uttryck Trehundra läger med mer än en miljon uiguriska muslimer i Xinjiang är förmodligen det mest brutala uttrycket för diktaturen i Kina.

I Darren Bylers nya bok In the Camps: China's High-Tech Penal Colony får vi ta del av Vera Zhou, Qelbinur, Erbaqyt, Gulzira och andras berättelser från lägren. Byler understryker också kopplingen mellan global högteknologisk kapitalism och ökat förtryck.

En stor väggmålning i Shenzhen som hyllar Xi Jinping-eran. En era fylld av förtryck, diktatur, orättvisa och massövervakning.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

F

ör Xinjiang signalerade ökad exploatering och ett stort in‐ flöde av han-kinesiska bosät‐ tare Kinas återgång till kapitalismen på 1990-talet. Omfattande råvaror och resurser, utmärkta förutsätt‐ ningar för visst jordbruk och det viktiga geostrategiska läget gjorde det till en nyckelregion för Peking.

Med marknadsekonomin försvann den tidigare relativa autonomin.

Han-befolkningen som 1949 var sex procent har idag ökat till över 40 procent, medan uigurerna nu utgör mindre än 50 procent.

Den process i vilken uigurer blev beskrivna som ”opålitliga”, fal‐ ska (”two-faced”) och ”terrorister” sammanföll med kapitalistisk glo‐ balisering, ny teknik, diskrimine‐ ring och förtryck. Med Sovjetunio‐ nens kollaps började regimen i Pe‐ king frukta krav på självständighet och ett ökat intresse för muslimsk kultur och religion i Xinjiang.

Efter den 11 september 2001 och USA-imperialismens ”krig mot ter‐ ror” följde KKP samma spår. De två makterna samarbetade med antiter‐ roråtgärder. Kina uppmanade USA att gripa uigurer i Pakistan och Af‐ ghanistan och föra dem till det ökända lägret på Guantanamo. Ing‐ en av de 22 fängslade uigurerna hade varit inblandad i jihadistiska krig. År 2014 förklarade Peking sitt eget ”Folkets krig mot terrorismen” och kriminaliserade därmed alla 15 mi‐ ljoner muslimer i Xinjiang. Byler beskriver bakgrunden. År 2009 led‐ de den rasistiska lynchningen av två uiguriska fabriksarbetare som hade tvingats flytta till Guandongprovin‐ sen i sydöstra Kina till massprote‐

Under denna period kom socia‐ la medier och smartphones till Xin‐ jiang. Många, särskilt de unga, bör‐ jade ta reda på mer om resten av världen, inte minst om sin historia och kultur. Muslimska imamer på nätet nådde en ny publik. ”Folkets krig mot terrorismen” omvandlade Xinjiang. Byler sam‐ manfattar: ”Inom loppet av ett halvt decen‐ nium byggde staten upp ett system av checkpoints, först mellan länen och sedan inom stadsområden. De upprättade ett passerkortsystem som begränsade uigurers rörlighet inom regionen och konfiskerade pass från de få uigurer och kazaker som hade fått dem. 1,1 miljoner statsanställda skickades till uiguri‐ ska och kazakiska landsbygdssam‐ hällen för att göra bedömningar av de ’opålitliga’ muslimerna. De an‐ ställde över nittiotusen extra biträd‐ ande poliser som hade till uppgift att skanna muslimska telefoner och IDhandlingar, vilket gav en polistäthet som konkurrerade med Östtyskland före Berlinmurens fall.

De började också bygga upp ett nätverk av interneringsläger med högsta säkerhet, vilka som mest skulle rymma mellan 10 och 20 pro‐ cent av den vuxna befolkningen – den andel av befolkningen som de regionala myndigheterna ansåg ha utvecklat ’tumörer’ av religiös extre‐ mism. Samtidigt började det statliga civilministeriet att tillämpa en ’noll‐ politik för olagliga födslar’ som, till‐ sammans med den endemiska familjeseparationen som orsakades av interneringarna, ledde till en minskning av födelsetalen med 50-80 procent.”

Att bekämpa det koloniala, rasistiska förtrycket i Xinjiang går hand i hand med att bekämpa amerikanska multinationella storföretag och staten. ster i Xinjiang. Polisen sköt rakt in i folkmassan och dödade demon‐ stranter, vilket orsakade upplopp där 130 han-kineser dödades.

Detta följdes av en militarisering av samhället riktad mot befolkning‐ en, vilket ökade den redan starka stämningen mot diskriminering, jordkonfiskering med mera. Åren 2013-14 skedde också våldsamma attacker mot civila han-kineser av uiguriska individer.

När Darren Byler för den här boken återvände till Xinjiang, där han har bedrivit akademisk forskning i pe‐ rioder sedan 2010, hade 40 av hans studenter och vänner försvunnit.

De befann sig i läger.

Checkpoints och teknik använ‐ des för massarresteringar, vilket Vera Zhou, en student från Univer‐ sity of Washington som besökte sin pojkvän, berättade: ”Polisen skan‐ nade Veras ansikte och iris, spelade

in hennes röstsignal och samlade in hennes blod, fingeravtryck och DNA.” Hon skickades till ett läger för att ha använt en VPN och besökt utländska webbplatser. Hon släpp‐ tes senare för att hon hade blivit helt ”omskolad”, kunde återvända till Seattle och därmed berätta sin hi‐ storia.

De flesta i lägren har ingen aning om varför de fängslats; de an‐ tar att det beror på att de hade be‐ sökt en moské, burit slöja eller haft långt skägg, besökt Kazakstan eller använt WeChat på sina mobiler.

En av de viktigaste orsakerna till att uigurer hålls i lägren är att de bryter mot reglerna för familje‐ planering. Pekings politik, bakom paroller om att stödja kvinnor mot en primitiv kultur, syftade till en kraftig minskning av födelsetalen bland uigurer. Till och med stats‐ anställda tvingas sätta in spiraler.

I systemet ingår lokala spioner som i fascistiska och stalinistiska diktaturer. ”Vem som helst kan vara en informatör, ingen är en garante‐ rad allierad och algoritmerna för kameror och skannrar är alltid igång.”

De flesta fångar betraktas som ”förkriminella” och sätts i fängel‐

ser som kallas skolor. I boken be‐ skrivs hur det går till: överfulla cel‐ ler med kameror och högtalare, det är förbjudet att tala uiguriska eller kazakiska, fångarna beordras att begå självbekännelser, titta på tv och lära sig att citera Xi Jinping och patriotiska kinesiska sånger, inte tillåtas lämna cellen bortsett från några sekunders dusch en gång i veckan.

Varje rörelse eller samtal i celler‐ na ledde omedelbart till bestraff‐ ningar. Vakterna använde sig av både klubbor och elektriska baton‐ ger samt skrik. För att få mat krävdes upprepade sånger och skanderande att maten tillhandahölls av Xi. KKP:s regionala sekreterare Chen Quanguo sammanfattade lägrens ka‐ raktär: ”Undervisa som en skola, le‐ darskap som inom militären och försvar som ett fängelse”.

Siffran 300 läger bygger på offi‐ ciella kontrakt för byggande, satellit‐ bilder och intervjuer med före detta fångar och lägerarbetare. Officiell statistik visar också att 533 000 per‐ soner åtalades i Xinjiang under 2017-2020, vilket är sex gånger hög‐ re än det nationella genomsnittet, och mer än 500 000 barn skickades till internatskolor.

”Kriget mot terrorismen”, som kri‐ minaliserar hela den muslimska be‐ folkningen i Xinjiang, är nära kopp‐ lat till tunga investeringar i infra‐ struktur och industrier. Peking är starkt beroende av olja, gas, bomull och tomater från Xinjiang, både på hemmaplan och för export. Det pågår en operation för att flytta en miljon textiljobb till regionen, för att utnyttja dess låga löner och slav‐ arbete.

Det mesta av den enkla textiltill‐ verkningen har lämnat andra pro‐ vinser i Kina eftersom den inte längre är lönsam. Staten subventio‐ nerar de företag som flyttar till Xin‐ jiang.

Arbetare rekryteras med tvång.

De som friges från lägren får veta att de måste välja mellan fabriken och att skickas tillbaka till lägren.

Lönerna är extremt låga och dess‐ utom gör cheferna slumpmässiga avdrag. Arbetarna placeras i sov‐ salar och skiljs från sina familjer.

Privata teknik- och övervak‐ ningsföretag har gjort enorma vin‐ ster och utvecklat världsledande teknik för ansiktsigenkänning och ”smarta städer”. Så även under pan‐ demin.

Byler berättar hur Amazon köpte kinesiska värmekartläggningssystem

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

9

k för Kina-diktaturen

Nationalarenan i Beijing. Det krävs arbetarledd masskamp mot förtrycket.

V

Läckt bild från ett ”omskolnin

gsläger” i Xinjiang.

Foto: CC

för att kontrollera kroppstemperatu‐ ren på arbetsplatserna.

Säkerhetsinvesteringarna i Xin‐ jiang har ökat med 50 procent se‐ dan 2016, med 1 400 privata före‐ tag som konkurrerar om beställ‐ ningar till ett värde av 8 miljarder dollar.

Konceptet smarta städer pre‐ senteras som att de ska hjälpa sina medborgare, sänka utsläppen och andra positiva åtgärder, men är i grunden ett system för ökad kon‐ troll, övervakning och möjligt för‐ tryck. För politiker och kapitalister presenteras det som ett system för att skydda privat egendom. Det är en snabbt växande och mycket lönsam verksamhet.

Vid sidan av smarta städer är de tekniker som används i Xinjiang också vanliga i antiterrorpolitiken och i gränskontroller mot flykting‐ ar. Byler ger exempel på USA:s söd‐ ra gränser och polisenheter i de flesta städer. Han rapporterar också att brittiska experter på terrorism‐ bekämpning bjöds in till Xinjiang 2017.

Byler jämför dagens globalisering med 1800-talet. Han citerar histori‐ kern Jason Moore som sade att

”Bakom Manchester står Mississip‐ pi”. Detta baserades på Friedrich Engels analys av textilindustrin i Manchester som dominerade värld‐ en – och som möjliggjordes av slav‐ systemet i Mississippi.

Det ledande företaget i Kina bakom 1984-övervakningen i Xin‐ jiang och Kina, MegaVii (Megavi‐ sion), har stått Microsoft och Uni‐ versity of Washington i Seattle sär‐ skilt nära.

Microsofts vice ordförande KaiFu Lee investerade riskkapital i MegaVii som inrättade sitt ameri‐ kanska huvudkontor nära Micro‐ softs och rekryterade ledande aka‐ demiker i USA. Det var modellerat efter Silicon Valley och den ameri‐ kanska teknikindustrin.

Med dessa resurser utvecklade MegaVii sitt system för ansikts‐ igenkänning, face++. Inklusive ett uigur-larm. I USA kan det använd‐ as mot svarta. ”På många sätt var omskolningsverktygen i Xinjiang en produkt” av tech-världen, skri‐ ver Byler, vilket innebär att ”värld‐ en, inte bara Kina, har ett problem med övervakning”.

Med utgångspunkt i Jason Moore och Engels hävdar han att Xinjiang står bakom Seattle. Andra globalt le‐ dande företag som Amazon, Google

och Adobe samt Samsung är också kopplade till MegaVii. I Kina var en av huvudinveste‐ rarna i MegaVii storföretaget Aliba‐ ba, som ville följa liknande investe‐ ringar från sina amerikanska mot‐ svarigheter, Amazon och Google.

Den viktigaste kraften var dock sta‐ ten. Under 2017 etablerade MegaVii ”djupgående partnerskap” med poli‐ sen i 256 städer och regioner i Kina.

Bylers bok, liksom hans andra skrifter om Xinjiang, är mycket in‐ formativ. Eventuella anklagelser från Peking om att han representerar USA-imperialismen saknar grund.

Att bekämpa det koloniala rasistiska förtrycket i Xinjiang går hand i hand med att bekämpa amerikanska mul‐ tinationella storföretag och staten.

Lärdomar från kampen mot för‐ trycket bör delas av arbetare och ungdomar i hela världen.

De nödvändiga internationali‐ stiska och socialistiska slutsatserna utvecklas i analyserna från china‐ worker.info och International So‐ cialist Alternative. Xinjiangs och uigurernas öde är kopplat till kam‐ pen i Kina. Som ett av vittnena i boken, Erbqyt, uttrycker det: ”Jag kan inte klandra det kinesiska fol‐ ket för detta, de är också offer”. ■

arför är IOK, Internatio‐ nella olympiska kommit‐ tén, så nära allierad med Kinas diktatur? Det är en fråga som allt fler ställer sig efter ten‐ nisspelaren Peng Shuais försvin‐ nande och som är bakgrunden till den pågående globala debatten om en OS-bojkott nu i februari.

IOK har en historia av samar‐ bete med högerextrema, rasisti‐ ska och auktoritära regimer, från Hitlertyskland på 1930-talet till det militärstyrda Sydkorea på 1980-talet. Detta är också fallet i dagens Kina, där fackföreningar och strejker är förbjudna och där arbetarklassen förvägras rätten att organisera sig genom ett bru‐ talt förtryck.

Den kinesiska regimens polis‐ ingripanden i Xinjiang och Hong‐ kong har väckt global uppmärk‐ samhet, men dessa exempel är inte exceptionella.

Bakom sitt mantra ”håll poli‐ tiken utanför idrotten” har den hemlighetsfulla, odemokratiska och ökänt korrupta IOK följt en tydlig politisk agenda för att ge supervinster till sina kapitalisti‐ ska sponsorer och för att trampa på demokratiska och mänskliga rättigheter.

Frågan om en bojkott av OS väcks av olika och motstridiga krafter. Det finns uppmaningar från människorättsgrupper och aktivister som protesterar mot förtrycket mot uiguriska musli‐ mer i Xinjiang och mot förstö‐ relsen av demokratiska rättighet‐ er i Hongkong.

Sedan finns det kapitalistiska regeringar som Biden-admini‐ strationen, vars motiv för en boj‐ kott inte alls är kopplade till att upprätthålla demokratiska rättig‐ heter, utan snarare tjänar dess im‐ perialistiska intressen av att bygga en global koalition mot den kine‐ siska kapitalismen, för att hindra den från att utmana eller avsätta USA:s makt.

Ingen av de regeringar som en‐ gagerar sig i den så kallade boj‐ kotten är själva oskyldiga till för‐ tryck av minoriteter och militära interventioner i andra länder – de

Foto: CC

Ska vinter-OS bojkottas?

historiska brotten mot ursprungs‐ befolkningen i Kanada och Au‐ stralien, behandlingen av flykting‐ ar i Storbritannien och Australien, den rasistiska polisverksamheten i USA samt de krig som den väs‐ terländska imperialismen startat i Irak, Syrien och på andra platser innebär att dessa regeringar all‐ varligt inskränker mänskliga rätt‐ igheter.

Varje genuin kampanj mot den kinesiska statens förtryck måste helt och hållet hålla sig borta från dessa regeringar och deras hyckleri.

Socialisterna fördömer den kine‐ siska regimens storskaliga för‐ tryck och stöder fullständiga och omedelbara demokratiska rättig‐ heter som endast kan vinnas ge‐ nom masskamp, av arbetarklas‐ sen och de fattiga.

Vi varnar för att lita på boj‐ kotter som organiseras av kapi‐ talistiska regeringar och kapitali‐ stiska institutioner som används för att lura allmänheten, anting‐ en genom teatraliska men tom‐ ma utspel (”diplomatisk boj‐ kott”) eller genom att dölja sina verkliga avsikter, som i allt högre grad hänger samman med det pågående kalla krig mellan USA och Kina.

Vi motsätter oss kommersiali‐ seringen av idrotten och dess an‐ vändning för att främja höger‐ extrema, auktoritära regimer – vilket vi återigen ser med nästa års fotbolls-VM i Qatar. Storföre‐ tagen bör sparkas ut ur idrotten och ersättas av en stor expansion av offentligt ägda idrottsanlägg‐ ningar och program för alla un‐ der idrottarnas och fansens de‐ mokratiska kontroll.

Arbetarklassens enighet och internationella solidaritet kopplad till en revolutionär demokratisk och socialistisk politik är nyckeln till att störta diktaturer. Kapitalis‐ men som världssystem är ett hot mot alla våra demokratiska rättig‐ heter och endast en arbetarrörelse som är oberoende av alla kapitali‐ stiska regeringar och organ kan framgångsrikt bekämpa den. ■ ISA-reportrar

INTERNATIONELLT

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

10

kina Faso, som krävt sociala insat‐ ser, stopp på våldet och en rättvis fördelning av resurserna. Det är en stark kontrast mellan dagens mili‐ tärkupp och den revolt som avsatte diktatorn Compaoré 2014. Militär‐ juntan kommer inte erbjuda någon väg framåt – tvärtom.

Martin Griffiths från FN beskri‐ ver att ”Konflikter, torka och mato‐ säkerhet samt mäns våld mot kvin‐ nor växer snabbare än det stöd som finns tillgängligt”.

Militärkupper har avlöst varandra i Sahelregionen. Oroligheterna och misären kan aldrig lösas med diktatoriska militärjuntor.

Militärkupp Den 23-24 januari skakades Burkina Faso av en militärkupp. President Roch Marc Christian Kaboré har avsatts, regeringen upplösts och en militärjunta har tagit makten.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

D

en numera avsatte presi‐ denten Kaboré kom till makten 2015, efter att dik‐ tatorn Blaise Compaoré fälldes i en massrörelse under 2014 och fick fly landet. Compaoré blev i sin tur diktator genom kuppen 1987, då

socialisten och presidenten Tomas Sankara mördades.

Men sedan 2015 har inte situa‐ tionen blivit mycket bättre för mas‐ sorna. Återkommande attacker från Al-Qaeda och ISIL har gjort situa‐ tionen oerhört instabil och osäker.

Den franska imperialismen har också haft trupper kring Burkina Faso, Mali och Niger med kampen mot terrorism som förevändning, men som bara lyckats göra situatio‐ nen än mer spänd. Många tusentals har dödats i attacker och strider se‐ dan 2015 och många fler skadats; i Sahelregionen i västra Afrika upp‐ ges miljontals ha tvingats på flykt.

Sedan Kaboré blev omvald 2020, ett valresultat som oppositionen

inte accepterade, har konflikterna också ökat och förvärrats, vilket militären använder som ursäkt för sin kupp.

Fattigdomen är utbredd i Burkina Faso, och har fördjupats av den kris för kapitalismen som har på‐ skyndats av pandemin. Inflationen låg enligt Världsbanken på 3,2 pro‐ cent 2020, en markant ökning från minus 3,2 procent året innan.

Inflationstakten lär vara ännu högre nu med tanke på de många olika och samverkande kriserna: krisen i de globala leveranskedjor‐ na, kalla kriget mellan USA och Kina med protektionism och han‐ delstullar, med mera.

Foto: Wikimedia Commons

i Burkina Faso ökar oroligheterna i regionen

Detta har i sin tur lett till ökade priser på allt: mat, el, och bränsle, vilket slår hårdast mot de allra fat‐ tigaste. Och omkring 40 procent av de 20 miljoner invånarna lever un‐ der fattigdomsgränsen (mindre än 20 kronor om dagen).

Men kuppen kommer från militär‐ en, som menar att de är en ”patrio‐ tisk rörelse” som ska ta fram en plan för val i framtiden som ”alla kan acceptera”, rapporterade SVT Nyheter den 24 januari. Kuppma‐ karna kallas sig själva ”Den patrio‐ tiska rörelsen för säkerhet och åt‐ erställande” (MPSR).

Det går på tvären mot de folkliga rörelser som ändå har funnits i Bur‐

Militärkupper har de senaste åren även skett i grannlandet Mail (au‐ gusti 2020) och näraliggande Gui‐ nea (september 2021), vilket också bidrar till de ökade oroligheterna i regionen.

De ”övergångsregeringar till de‐ mokratiska val” som militären har utlovat i de båda länderna samt Tchad, där militären också tog makten i april 2021, har kommit på skam då de val i Mali som skulle hållas nästa månad har skjutits upp på obestämd tid.

I Mali var det stora folkliga re‐ volter för rättvisa som militären se‐ dan utnyttjade för att själva gripa makten och kväsa kampen.

Socialister fördömer alla militär‐ kupper, utan att för den skull för‐ svara den prokapitalistiska och förtryckande politik som fördes in‐ nan. Militärkuppen kommer ytter‐ ligare att förstärka den instabilitet som råder i regionen.

Det får inte finnas några illusio‐ ner i att militärjuntan nu ska åstad‐ komma någon slags förändring, el‐ ler att den ryska imperialismens ”stöd” i konflikten i regionen (flera av kuppmakarna viftade med ryska flaggor efter kuppen) kontra den franska imperialismens interven‐ tioner är något positivt.

Alla imperialistiska ingripan‐ den kommer i slutändan att på‐ verka folket negativt. Bara massor‐ nas egna självorganisering kan få ett slut på de konflikter som råder i området och lyfta länderna ur den fattigdom och misär som den glo‐ bala kapitalismen i slutändan är ansvarig för. ■

Västvärldens cyniska spel om de afganska flyktingarna ”Varför bjöd de in Talibanerna?” och ”Lita inte på talibanerna.” Det är två kommentarer jag fått från exilafghaner på frågan om vad de tycker om samtalen i Oslo mellan Norges regering och Talibanerna.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

B

akgrunden till samtalen i Oslo är den pågående huma‐ nitära katastrofen i Afghani‐ stan. Av landets knappt 40 miljoner invånare hade i december 95 pro‐ cent otillräckligt med mat enligt Washington Post.

Förutom striderna upplevde landet i somras och höstas den värsta torkan på 30 år. Bönder som i vanliga fall skulle kunna få tillfäl‐

liga påhugg har i dagsläget inte den möjligheten.

Nu är det vinter även i Afghani‐ stan. Många vägar i det bergiga lan‐ det är blockerade av stora snömas‐ sor. Problemen att få fram väsent‐ ligheter som mat och bränsle är enorma.

Logistikproblemen är inte det enda. Röda Korset berättar om hur bristen på kontanter och obetalda

löner leder till att det i stort sett är omöjligt att skaffa tillräckligt med näringsrik mat.

Afghanistans befolkning består av en rad olika etniska grupper. Pash‐ tunerna, som talibanerna tillhör, är den största med cirka 40 procent av befolkningen. Tadjiker utgör cirka 25 procent, uzbeker 10 till 15 pro‐ cent precis som hazarerna. Sedan finns det flera mindre folkgrupper.

Enligt Jomali, en av de exilafghaner jag talade med, vill pashtunerna inte dela makten med andra folk‐ grupper.

En grupp man har ett speciellt ont öga till är de shiamuslimska ha‐ zarerna. Jomali berättar hur en grupp 15-åriga hazarer halshöggs i

hans hemprovins och hur hazarer nu flyr därifrån.

Tolo News rapporterar att Af‐ ghanistans tillförordnade försvars‐ minister Mullah Mohammad Ya‐ qub Mojahid varnade: ”Om någon som tillhör någon etnisk grupp, någon zon eller någon provins för‐ söker splittra landet är denne fiende till landet.”

Talibanerna visar nu vad de menar.

Enligt uppgift avsatte de nyligen en rad hazariska domare och annan juridisk personal, och ersatte dem med pashtuner. Jomali berättade om sin hemby där de inte har någon affär, men där talibanerna nyss har öppnat en polisstation.

FN:s representant för flykting‐

frågor i Afghanistan, Filippo Gran‐ di, varnar för att en ekonomisk kol‐ laps i landet kan leda till samman‐ brott och en okontrollerbar flyk‐ tingvåg. Det är bakgrunden till samtalen i Oslo. Omvärlden vill inte under några omständigheter upple‐ va en stor flyktingvåg från landet.

Talibanerna vill visa omvärlden att man månar om befolkningen.

Hassan, en annan exilafghan, tror inte på talibanerna och menar att de bara kommer att berika sig själva.

Svenska asylaktivister befarar att västvärlden villkorar ett eventuellt stöd så att nya utvisningar kan möj‐ liggöras. Det finns all anledning att fortsätta följa händelseutvecklingen i Afghanistan. ■

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

11

Ukrainakonflikten: fortsatt spänt läge Den imperialistiska uppladdningen mellan Ryssland och Nato fortsätter trots de många samtalen. De politiska ledarna drivs av sina egna maktintressen främst, i motsats till befolkningens intressen där ett krigsutbrott skulle vara en katastrof för befolkningen i alla delar av Ukraina och även skada människor i Ryssland, genom exempelvis sanktioner. Även om det inte föreligger något omedelbart hot mot just Sverige visar det här vilket farligt och skadligt system kapitalismen är.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

D

ter ut ett nytt allvarligt krig under de prestigefyllda olympiska spelen som Kina startar den här veckan.

Frankrike och Tyskland har egna intressen av att höras. Det finns oli‐ ka falanger inom Tysklands makt‐ elit rörande den tysk-ryska gasled‐ ningen North Stream 2 som blivit en del av maktspelet. Ryssland kom‐ mer inte sätta igång gasledningen om Nato och Europa startar nya ekonomiska sanktioner mot Ryss‐ land inom kort, vilket det talas om.

Frankrike, som fick en ordentlig näsknäpp i höstas när Australien rev upp en stor affär rörande ubåtar till förmån för det nya stora militära samarbetet AUKUS mellan Austra‐ lien, USA och Storbritannien, har nu försökt föra Europas talan.

Emanuel Macron vill även framstå som stark inför det franska Natochefen Jens Stoltenberg i möte med ryska ministrar. RS säger: inget stöd till varken rysk eller amerikansk imperialism.

Arbetarkamp i Ukraina, Ryssland och USA är det bästa sättet att stoppa den militära uppladdningen.

Pentagon planerar för att place‐ ra flera amerikanska trupper i Na‐ tos östra medlemsländer. Förra veckan satte USA 8 500 styrkor i beredskap för att stärka en snabb‐ insats för Nato med snabb trans‐ port till Europa.

Olika imperialistiska makter vill både att deras egen stämma ska hör‐ as och yla i sin flock i den skarpa uppdelningen åter mellan öst och väst i världen. Kina och Ryssland har blivit närmare allierade där Kina så klart är den starkare makten. Här finns ett intresse av att det inte bry‐

presidentvalet i maj. Den senaste veckan har han och Putin haft samtal, som inte har lett någon‐ stans mer än att de får visa upp sig som viktiga och att Putin kan slå lite split inom Natoleden.

Samtidigt har USA gjort klar att det är just USA som ska sätta tonen och inte Frankrike eller Tyskland.

I veckan har den ryska flottan ut‐ fört övningar i Svarta Havet. Sam‐ tidigt kom en rapport om att den amerikanska krigsflottan det sena‐ ste året har fördubblat sin närvaro i Svarta Havet. Turkiet har sagt att

det är okej, och vill med detta höja sin egen röst. Turkiet är ett Nato‐ land med egna imperialistiska am‐ bitioner som märkts i inte minst Syrienkriget.

En del av den svenska vänstern har av tradition, och fortsätter än idag, att förneka att det finns en rysk, destruktiv och farlig imperia‐ lism. Till exempel argumenterar Proletären nr 2, 22, emot att det skulle finnas en rysk imperialism, eftersom USA-imperialismen är så mycket större.

En sorts ”fiendens fiende är min vän”-syn är dock aldrig användbar för arbetarkampen. Det är ju bara några veckor sedan som rysk mili‐ tär användes för att slå mot arbetar-

revolten i Kazakstan, en väldigt im‐ perialistisk handling. Detta liknar agerandet mot upproret i Belarus 2020 och sammanfattas i Putins ”inga fler färgrevolutioner i vårt närområde”, som han säger för att revolterna kan inspirera den ryska arbetarklassen att ta till gatorna mot Putins egna förtryckande regim.

Rättvisepartiet Socialisterna har ett systerparti i Ryssland, Sotsialisti‐ cheskaya Alternativa. Vi ingår båda i den internationella organisationen ISA. Sotsialisticheskaya Alternativa varnar i sin senaste artikel för att även om de olika sidorna i konflik‐ ten kanske inte planerar att trappa upp så kan krigshetsen lätt spåra ur

Foto: NATO / Flickr CC

en första februari ska Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov prata i tele‐ fon med USA:s utrikesminister Antony Blinken. Förra veckan pra‐ tade Ukrainas president Volydy‐ myr Zelenskyj med USA:s presi‐ dent Joe Biden i telefon. Därefter höll Zelenskyj en presskonferens där han menade att USA försöker skapa panik genom att påstå att Ryssland snart kommer att invade‐ ra Ukraina. Detta har så klart irri‐ terat USA imperialismen som vill att deras allierade lyder.

Nato-chefen Jens Stoltenberg gick nyligen ut med beskedet att Nato inte kommer att skicka in trupper i Ukraina även om Ryss‐ land invaderar. Däremot har den militära upptrappningen i när‐ området fortsatt.

bortom kontroll. Att det bara är en tidsfråga innan nya proxy-konflik‐ ter bryter ut i området eller någon annan stans.

Därför är behovet av att bygga upp massiva antikrigsrörelser i Ryssland, Ukraina, Natoländerna och i Europa stort. En organiserad arbetarklass i Ukrainas olika delar har rätt att försvara sina hem och arbetsplatser och behöver samti‐ digt appellera till varandra och till arbetarklassen i Ryssland.

Arbetarkamp i Ukraina, Ryss‐ land och USA är det bästa sättet att stoppa den militära uppladdningen, då folken inte har några intressen av att militären slukar miljarder som leder till död och förödelse. ■

Arbetslösheten i världen ökar snabbt Foto: IMF PHOTO/ERNESTO BENAVIDES

Under 2022 förväntas 207 miljoner stå arbetslösa.

A

ntalet arbetslösa blir högre än förväntat under 2022.

ILO, internationella arbets‐ organisationen (ett FN-organ), talar om siffran 207 miljoner. Det är en kraftigt försämrad prognos sedan juni 2021 och den globala arbetslös‐ heten förväntas ligga kvar över de nivåer som fanns innan pandemin minst till 2023.

ILO:s rapport varnar för stora skillnader och ojämlikheter mellan olika grupper av arbetare, men även mellan olika länder. Enligt ILO kommer det troligen att ta

många år att få bukt med ovan nämnda skillnader och ojämlik‐ heter.

Guy Ryder, generaldirektör för ILO, säger att vägen till återhämt‐ ning är både långsam och osäker, och man ser även en oroande väx‐ ande fattigdom på grund av effek‐ terna på arbetsmarknaden.

Det finns en stor skillnad mellan de rikare regionerna (Europa, Nord‐ amerika) som återhämtat sig bättre från pandemin än låg- och medel‐ inkomstregioner (Latinamerika,

Sydostasien). Utdelningen av vaccin har påverkat ovan nämnda skillna‐ derna samt de olika ländernas möj‐ ligheter att hantera pandemin.

Guy Ryder konstaterar att: ”Det kan inte bli någon riktig åter‐ hämtning från pandemin utan en bred återhämtning på arbetsmark‐ naden. (...) En sådan återhämtning måste vara baserad på principer om vettiga jobb – vad gäller arbets‐ miljö, jämlikhet, sociala skyddnät och dialog.” ■ Carina Nordström

INTERNATIONELLT

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

12

Nordirland: 50 år efter Bloody Sunday Söndagen den 30 januari 1972 inträffade en av de blodigaste och mest hänsynslösa grymheterna under konflikten i Nordirland, på engelska ”The troubles”, oroligheterna. I en händelse som kom att bli känd som Bloody Sunday sköt brittiska fallskärmsjägare (paras) urskillningslöst mot en obeväpnad folkmassa som deltog i en medborgarrättsmarsch i Derry, Nordirland. Det var ett överlagt mord, statligt sanktionerat, som dödade 14 oskyldiga människor.

SEAN BURNS

Socialist Party (ISA Nordirland)

D

et första offret var Jackie Duddy, bara 17 år gammal.

Han sköts när han sprang undan soldater på parkeringen vid Rossville Flats. Ytterligare 13 kom senare under dagen att mördas av de brittiska fallskärmsjägarna.

Det som följde är en av historiens mest avskyvärda mörkläggningar, där den brittiska staten hävdade att man agerade i ”självförsvar” och att de dödade var ”spikbombare och revolvermän”.

Men som Socialist Partys (ISA i Irland) föregångare Militant skrev: ”Derry – var mord”.

Morden och lidandet den dagen skulle etsas in i minnet hos alla som bevittnade dem, vare sig de var med på marschen eller såg det som skedde på tv. Den brittiska statens brutalitet sattes i rampljuset. När vi nu 50 år senare ser vi tillbaka på händelserna under Bloody Sunday är det för att minnas offren och för att dra lärdomar.

Medborgarrättsrörelsen hade poten‐ tial att förena arbetarna, katoliker och protestanter, bakom gemensam‐ ma klassintressen. Demonstratio‐ nerna lockade till en början både ka‐ tolska och protestantiska arbetare och ungdomar. De flesta protestan‐ ter i arbetarklassen hade inte heller rätt till rösträtt i lokala val, dåliga bostadsförhållanden och fattigdom under unioniststyret.

Rörelsens tidiga slagord åter‐ speglade denna potential: ”Klass, inte tro”, ”Arbetare, förena er och slåss” och ”Orangea och gröna To‐ ries, ut!”.

I slutändan och på ett tragiskt sätt skulle denna potential inte förverkligas. I avsaknad av en tyd‐ lig ledning från arbetare och fack‐ föreningar kunde medelklassens nationalister få tyngd inom med‐ borgarrättsrörelsen och begränsa dess mål.

Det som började som en kamp för jobb, bostäder och demokratiska rättigheter för alla kom för de prote‐

stantiska arbetarna att alltmer upp‐ fattas som en kamp för jämlikhet i fattigdom, vilket skulle innebära att de skulle bli förlorare.

Men det hårdnande förtrycket re‐ sulterade i ett ökat missnöje. Mar‐ scherna fortsatte med förnyad kraft, vilket följdes av ett upptrappat för‐ tryck som kulminerade i slaget vid Bogside i augusti 1969, då invånarna slog tillbaka ett försök till pogrom från RUC, B-Specials (en särskild re‐ servpolisstyrka) och lojalister. Barri‐ kader byggdes upp och Bogside och andra katolska arbetarklassområden i norr blev ”förbjudna områden” för polisen och staten i allmänhet.

Inspirerad av studentdemon‐ stranter i Kalifornien som förkla‐ rade sitt universitet som ”Free Ber‐ keley” blev det barrikaderade om‐ rådet i Derry känt som Free Derry.

Rörelsen utgjorde ändå en utma‐ ning av det unionistiska (att Nord‐ irland ska förbli en del av Storbri‐ tannien) etablissemanget, som med rädsla såg hur samma radikalisering som nästan svepte bort de Gaulle från makten i Frankrike nu växte fram i Nordirland. De försökte be‐ gränsa den genom att utfärda för‐ bud mot marscher och demonstra‐ tioner och genom att använda RUC (polisstyrkan, Royal Ulster Consta‐ bulary) för att attackera demon‐ stranter, och en särskilt brutal attack ägde rum i Derry den 5 oktober 1968.

För den brittiska staten blev detta en brytpunkt. Trupper skickades till Nordirland – inte som ”freds‐ bevarare”, utan för att skydda kapi‐ talistiska intressen och handels‐ förbindelser. Den brittiska impe‐ rialismen var också starkt oroad att fortsatta oroligheter i norr skulle äventyra dess ställning i världen.

Vi varnade då för att de vänster‐ orienterade medborgarrättsledare som välkomnade trupperna skulle få sina ord ”förvandlade till ättika” när de verkliga skälen till den britti‐ ska truppinsatsen avslöjades. Fäng‐ else utan rättegång var statens nästa

Den kapitalistiska staten är beredd att använda dödligt våld för att skydda det kapitalistiska systemet och dess intressen – 2022 som 1972.

Nordirland, och morden den 30 ja‐ nuari 1972 var ett led i att försöka återfå kontrollen.

Internationellt sett präglades det sena 1960-talet av sociala och politi‐ ska omvälvningar. Redan i slutet av 1950-talet hade de svartas medbor‐ garrättsrörelse skakat om USA, och under den ”långa, heta sommaren 1967” revolterade de undertryckta i ett dussintal amerikanska städer. År 1968 präglades framför allt av majhändelserna i Frankrike. En generalstrejk med tio miljoner de‐ monstrerade arbetarklassens enor‐ ma styrka, och president de Gaulle flydde landet i sin rädsla för att ka‐ pitalismen var på väg avskaffas.

Dessa händelser fick också åter‐ verkningar i Nordirland, som satt fast i fattigdom, sekteristisk diskri‐

Muralmålning för att aldrig glömma hur brittiska statens trampade på medborgerliga rättigheter.

försök att kväsa oroligheterna. 1 981 personer – övervägande katoliker från arbetarklassen – fängslades.

Fängslandet utan rättegång skulle visa sig vara katastrofal åt‐ gärd för den unionistiska och brit‐ tiska staten. Istället för att dämpa det växande missnöjet bland kato‐ likerna blev stämningen rasande bland många, vilket gav upphov till protester, marscher och upplopp.

Dessutom eskalerade IRA:s bomb‐ kampanj.

Det som hände bakom barrikader‐ na var den främsta källan till den brittiska härskande klassens oro.

Existensen av Free Derry och an‐ dra förbjudna områden i norr ut‐ gjorde en fullständig och total förolämpning mot allt de stod för.

Att arbetarklassens folk kunde slå tillbaka statens krafter och kon‐ trollera sina områden väckte en känsla av rädsla och skräck inom dem.

Bakom barrikaderna växte socia‐ listiska och revolutionära idéer i in‐ flytande. Dessa idéer utgjorde ett hot mot det kapitalistiska systemet som inte kunde tillåtas att gå oemot‐ sagt. Barricades Bulletin, Derry La‐ bour Party's dagliga nyhetsblad, ger en inblick i vad som diskuterades: ”Bara för att barrikader måste

uppföras runt det katolska området Bogside betyder det inte att vi tror på en katolsk makt. Det är ingen lösning. Människor i protestantiska områden har en legitim rätt att försvara sig om de attackeras av ka‐ tolska fanatiker...

Vad som behövs är att bygga upp ett parti som kan besegra den unio‐ nistiska regeringen. Detta skulle be‐ höva vara ett arbetarparti med mas‐ sivt stöd från fackföreningarna...

Arbetarklassens enighet i ett sådant parti är det enda verkliga och varaktiga alternativet till den sekte‐ ristiska terrorns herravälde och pro‐ fitintresset terroristiska herraväldet som betyder höga hyror och räntor.”

Detta är bakgrunden till Bloody Sunday. Den brittiska härskande klassen ansåg att det var nödvändigt att trappa upp förtrycket för att för‐ söka uppnå vad en parlamentsleda‐ mo från högerpartiet Tories beskrev som en ”acceptabel våldsnivå”.

Det var därför som fallskärmsjäga‐ re, som hade ett rykte av att vara särskilt brutala och hänsynslösa, sattes in.

Sex månader innan Bloody Sun‐ day dödades 11 obeväpnade katoli‐ ker i området Ballymurphy i västra Belfast av fallskärmsjägare, och journalisten Robert Fisk berättade

Foto: CC

Morden på Bloody Sunday var in‐ gen tillfällighet. De var inte hand‐ lingar av soldater som ”förlorade sin självkontroll”, som den tidigare premiärministern David Cameron uttryckte det i den så kallade ur‐ säkt han gav å den brittiska statens vägnar 2010. Sanningen är att den brittiska härskande klassen höll på att förlora kontrollen över läget i

minering av den katolska minorite‐ ten och våld. Medborgarrättsrörel‐ sen växte explosionsartat och Derry blev dess epicentrum. Derry var ett av de tydligaste exemplen på hur demokratiska rättigheter sattes ur spel av den unionistiska staten; fat‐ tigdomen var utbredd och var tredje man i staden var utan jobb 1968.

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

13

Foto: Giuseppe Milo / Flickr CC

De mord som den brittiska staten utförde mot de fredliga demonstranterna 1972 är ett uttryck för hur staten skyddar kapitalet, med repression, mord och våld.

att han, en kort tid innan Bloody Sunday, hade blivit vittne till att fallskärmsjägare brutalt slagit ned en fredlig protest arrangerad av protestanter i Shankill Road-om‐ rådet, Belfast.

Röster inom det brittiska etablis‐ semanget hördes också om att ”man borde öppna eld”. Generalmajor Robert Ford, till exempel, stödde officiellt att man skulle ”skjuta ut‐ valda ledare för upprorsmakare”.

Armén, som snabbt ville skydda sig själv, försökte rättfärdiga det oförsvarbara. Det finns rapporter om att armén placerade spikbom‐ ber och vapen på ett av offren.

Efter Bloody Sunday tillsatte den sit‐ tande Tory-regeringen en undersök‐ ningskommission under ledning av Lord Widgery. I april 1972 kom den ökända Widgery-rapporten fram till att soldaterna från fallskärmsrege‐ mentet hade rätt att skjuta demon‐ stranter, att skotten först avlossades mot soldaterna från folkmassorna på gatorna i Derry och att de dödade hade hanterat vapen och spräng‐ ämnen.

Detta är rena lögner, ett osmak‐ ligt och cyniskt försök att rentvå den brittiska härskande klassen. ”Det slår mig att armén gick amok den dagen och sköt utan att

tänka på vad de gjorde. Jag skulle utan tvekan säga att det var rena, oförfalskade mord”, erkände även major Hubert O'Neill, som var rättsläkare vid en undersökning gjord i augusti 1973.

Följderna av Bloody Sunday framkallade ett enormt vredesut‐ brott över hela världen och på Ir‐ land, både i norr och söder. Hamn‐ arbetare i USA ”svartmålade” brit‐ tiska lastfartyg och vägrade att lasta eller lossa dem. I varje större stad i norr lade tusentals människor ner arbetet och marscherade.

I Derry utbröt en tredagarsstrejk.

Upplopp bröt ut i katolska områden över hela Nordirland. En vecka efter Bloody Sunday trotsade 50 000 per‐ soner ett förbud och marscherade i Newry.

I Irlands södra del stannade hundratusentals arbetare från job‐ bet i tre dagar.

Det var inte bara katoliker som gick ut i strejk och demonstrerade. Även en del protestanter deltog i de‐ monstrationerna. Det råa utbrottet av ilska som pyrde i hela norr över orättvisorna och brutaliteten hade potential att förena arbetare över sekteristiska skiljelinjer. Tyvärr för‐ verkligades inte detta och många unga katoliker skulle istället drivas in i IRA:s led.

Eller som Militant förklarade efter Bloody Sunday: ”Upprörda katolska ungdomar har strömmat till IRA... Den katol‐ ska befolkningens ilska är helt för‐ ståelig. De känner att de vill slå till‐ baka, med vapen, mot de ansvari‐ ga... Men att föreslå en ny kampanj av terror och repressalier är inget sätt att hämnas de döda och kom‐ mer bara att reproducera de blodi‐ ga händelserna i Derry i större ska‐ la senare... och kan bara ge en ur‐ säkt för ytterligare förtryck.”

Fattigdom, diskriminering och nu förtryck drev den katolska ung‐ domen till att slå tillbaka. Arbetar‐ rörelsen lockade dem inte eftersom den inte erbjöd någon väg framåt.

De strejker, arbetsnedläggelser och protester som ägde rum var en re‐ volt underifrån. Facken tvingades till handling, men erbjöd inte ett po‐ litiskt program och reste inga krav som kunde ena klassen och kanali‐ sera ilskan i en positiv riktning.

Den republikanska (vars mål är att Nordirland ska bli ett med repu‐ bliken i söder) rörelsens svar för‐ virrade och splittrade ytterligare.

Det fanns potential att bygga upp en enad kamp mellan katolska och protestantiska arbetare över hela ön i opposition till statligt förtryck och sekteristiska grymheter. Problemet

var bristen på ett ledarskap som kunde samla ilskan och rikta den mot hela systemet. Arbetarrörelsens tystnad gjorde det möjligt för den republikanska rörelsen att axla man‐ teln som den katolska gemenska‐ pens försvarare.

Den brittiska regeringen har sedan dess bett om ursäkt för massakern på Bloody Sunday.

I Saville-rapporten, som blev klar 2010, erkändes att det som hände var mord. Den slutsatsen var inget uttryck för det brittiska eta‐ blissemangets ånger och välvilja, utan snarare en följd av årtionden av kamp för sanning och rättvisa som inte minst de dödas familjer och släkt har bedrivit.

Vi kan dock inte lita på statens eller de sekteristiska politikernas förmåga att verkligen granska de‐ ras roll i oroligheterna (The trou‐ bles). Det är arbetarna, vanligt folk, som kan se till att sanningen kom‐ mer fram i ljuset.

En utredning av oroligheternas förlopp och verkliga orsaker kan inte läggas i händerna på staten eller de etablerade partierna, utan måste bestå av representanter från den kämpande delen av fackförenings‐ rörelsen och personer som har ett förflutet i kampanjer mot orättvisor,

samt människorättsgrupper. Detta skulle kunna vara en del av skapan‐ det av en verklig fredsprocess – en process som faktiskt syftar till att skapa försoning, tolerans och öms‐ esidigt förtroende bland arbetar‐ klassen, inte till att vidmakthålla splittring.

Bloody Sunday är en stark illustra‐ tion av den kapitalistiska statens roll. Den är beredd att använda dödligt våld när det är nödvändigt för att skydda det kapitalistiska sy‐ stemet och dess intressen. Detta är lika sant 2022 som 1972.

Som svar på växande rörelser mot förtryck har kapitalistiska sta‐ ter försökt införa lagförslag som begränsar rätten att protestera och som ger polisen betydligt större befogenheter. Sekteristiska klyftor fortsätter att vara en grundpelare i Nordirland, och de största partier‐ na vilar på denna splittring i sam‐ hället. Bara arbetarklassen kan övervinna detta.

Endast genom att bygga en rörel‐ se som förenar protestantiska och katolska arbetare och ungdomar kring deras gemensamma intressen och i opposition till hela det kapita‐ listiska etablissemanget kan vi börja bryta ner de sekteristiska barriär‐ erna mellan våra samhällen. ■

KULTUR

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

14

Det är inte synd om rasisterna ”Det kan vara din granne, det kan vara han som kör dig till jobbet i taxin. Vi finns överallt.” Inledningen till Henrik Evertssons nya dokumentärserie Omgiven av fiender är minst sagt dramatisk.

ANDREAS LINDGREN

offensiv@socialisterna.org

R

Inga sympatier till våldsamma nazistsekter som vill krossa arbetarrörelsen, facken och alla som inte passar in i deras hatiska världsbild.

ma ”tankegods”, och de förknippas därmed med både Breivik och moskéattacken i Christchurch.

I serien får de fritt utrymme att oemotsagt utbilda tittarna om ”folk‐ utbytesteorin” och ”accelerationism”.

Inte ens när Henrik Evertsson är med på koranbränningar runt om i Norden får vi veta hur det känns att stå på andra sidan stängslet.

Det finns flera sätt att bekämpa fascism och nazism på, men tyckasynd-om-tv är inte ett av dem.

Det är en relativt spretig skara som vi får följa. Från välkända namn i den högerextrema världen, som gjort snabb karriär på att agitera fram hat, till helt ”vanliga” Svens‐ sons som bara vill leka svenska lekar med andra svenskar. Kontentan är att alla dessa människor delar sam‐

Foto: Pressbild

edan efter de första sekun‐ derna är det underförstått att den spektakulära titeln har dubbla innebörder. Den repre‐ senterar inte bara högerextremis‐ ternas subjektiva upplevelse, den som Evertsson säger sig försöka förstå, utan skulle lika gärna kunna vara ett budskap som de högerext‐ rema grupperingarna vill förmedla om sig själva.

Om terrorismens främsta syfte är att sprida skräck genom att visa på våldskapacitet kan man säga att denna dokumentärserie på många sätt främjar just det ändamålet. För sin succédokumentär om Estonia‐ katastrofen fick Evertsson Stora Journalistpriset för årets avslöjande, men han blev också utnämnd till Årets förvillare av föreningen för Vetenskap och folkbildning.

För Omgiven av fiender har Evertsson redan blivit nominerad till den inofficiella utmärkelsen År‐ ets nyttiga idiot på Expressens kul‐ tursida (den 27 januari). Och jag är beredd att hålla med. Efter att ha sträckkollat seriens alla sex avsnitt känner jag mig mer rädd än upplyst.

Det hjälper inte att inslagen var‐ vas med kommentarer från svenska och internationella forskare om högerextremism. Deras hänvisning‐ ar till Nazityskland är varken be‐ tryggande eller originella. Vi får lära oss om ”tankegodset” och dess våldspotential, men det sker aldrig

någon djupdykning i det moraliskt orimliga med dessa ideologier i sig.

Kanske förväntas tittaren redan hålla med om det, men jag undrar om alla gör det.

Parallellt med att vi får följa aktivis‐ ternas verksamheter intresserar sig Evertsson, på ett nästan oskyldigt sätt, för högerextremisternas för‐ hållande till majoritetssamhället. De vittnar om ett liv ute i kylan. De har fått offra både sociala relationer och jobb, och de ser ingen väg tillbaka till ett ”vanligt liv”.

Det här är ett grepp som får dem att framstå som martyrer. Kan det vara så, undrar Evertsson, att högerextremisterna blir mer och mer radikaliserade ju mindre vi lyssnar på dem?

Tankegången får backning av forskaren Christer Mattsson som förklarar hur världen kan te sig

svartvitt för de som endast möter total konfrontation (utanför grup‐ pen) och total bekräftelse (innan‐ för gruppen).

attacken på Utøya. Han säger att dådet ska bemötas med ”mer öppen‐ het, mer demokrati, men aldrig nai‐ vitet”. Jag hoppas vi inte är naiva.

När Evertsson får ett samtal från en av topparna inom en av de mest framträdande högerextrema rörels‐ erna, som nu bestämt sig för att hop‐ pa av, är kanske tanken att detta ska tolkas som att hans icke-konfronta‐ tiva och inlyssnande taktik som do‐ kumentärfilmare fungerar. Han har lyckats omvända någon!

Men när avhopparen berättar om varför han valt att lämna visar sig anledningen vara något som späder på myten (eller är det en myt?) om rörelsens våldskapacitet. Bevisen är tämligen grumliga, men Evertsson väljer att stoltsera med dem ändå.

Det är nästan lite ironiskt att det i seriens sista avsnitt också visas ett klipp från Jens Stoltenbergs tal efter

Det finns flera sätt att bekämpa fa‐ scism och nazism på, men tyckasynd-om-tv är inte ett av dem. Hi‐ storien har lärt oss att när fascismen står oemotsagd har den förmågan att förtrolla. De som är benägna att radikaliseras blir inte avskräckta av rörelsens våldsbenägenhet. Det kan, tvärtom, vara något som lockar.

Vi får aldrig glömma att idén om en oförtjänt underlägsenhet kombinerat med våldskapital är själva kärnan i dessa ideologier. En antifascistisk kamp bör inte hjälpa till att sprida den agendan.

Det är inte synd om rasisterna.

Om något är det synd om dem som rasisterna säger sig ha rätten att ute‐ sluta, eller till och med utplåna. ■

Öppet brev till Sveriges regering Foto: Vilgot Karlsson

N

T

orsdagen den 27 januari deltog ISA i en internationell protest i so‐ lidaritet med arbetarna på företaget Clover i Sydafrika. Cloverar‐ betarna har strejkat sedan november 2021 mot att företaget köpts upp av det israeliska bolaget CBC som har dumpat löner, sparkat hundra‐ tals samt har sin verksamhet på ockuperad mark i Palestina.

Rättvisepartiet Socialisterna protesterade utanför Coca Cola-fabriken i Jordbro, då CBC har nära band med Coca Cola. Förutom i Sydafrika hölls protester i Brasilien, Storbritannien, Israel och Palestina, Belgien, Nigeria och Österrike. ■

i har förmodligen sett en grupp männi‐ skor på Riksbron med plakat och bande‐ roller. De har stått där i ur och skur varje onsdag eftermiddag sedan augusti 2020. För‐ hoppningsvis har ni också hört talas om männi‐ skor runt om i vårt avlånga land som står med pla‐ kat och banderoller varje lördag. De står också ute i ur och skur. I Malå stod de ute i temperaturer på under -20. Där stod de också ute på såväl juldagen som nyårsdagen.

Har ni någon gång stannat upp och funderat över vad det är som driver vanliga människor över hela landet att gå ut i alla slags väder och protestera vecka ut och vecka in? Har ni sett texten på deras plakat och banderoller? Över hela Sverige kräver man sam‐ ma sak: Låt de afghanska flyktingarna stanna! Det är en folkrörelse som ni inte verkar förstå er på.

När talibanerna tog makten i höstas var det många som trodde att nu skulle afghanerna få stan‐ na. Men nej, de måste söka asyl igen och nu har några fått nej. ”Det råder inte längre väpnad kon‐ flikt i Afghanistan.” ”Hon kunde anpassa sig till råd‐ ande seder och normer i Afghanistan.” Det är avslag som några har fått efter talibanernas maktövertag‐ ande enligt asylbyrån. Även en ensam kvinna för‐ väntas alltså utan rädsla återvända till Afghanistan.

Vet ni vad Migrationsverket sysslar med?

Alla de som varje vecka protesterar runt om i vårt land kräver bara en human behandling av sina medmänniskor. Det är väl inte för mycket begärt? ■ Sigbritt Herbert Kick Lejnse #Femöver tolv

Boden:

Haninge:

Kampen mot gruva i Gállok/Kallak Tid: Tisdag den 8 februari kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Rättvisekamp för bra skola Tid: Onsdag den 9 februrai kl 18.30.

Plats: Jordbro kaféscen.

För mer info: 072-524 42 95.

Luleå:

Göteborg:

Ekonomi i ett revolutionärt parti Tid: Tisdag den 8 februari kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Tid: Torsdag den 10 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: rs@socialisterna.org.

Sundsvall:

Dagens media: funktion och roll Tid: Onsdag den 9 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Ett dysfunktionellt pensionssystem Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 7 februari kl 18.30.

Plats: Digitalt via Zoom.

För info: 073-740 39 54.

Mellansverige:

Umeå:

Ett dysfunktionellt pensionssystem Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 7 februari kl 18.30 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Dagens media: funktion och roll Sthlm Norra Tid: Onsdag den 9 februari kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

Syd:

Imponerande slutryck

I

skrivande stund har vi fått in 33 926 kronor under januari månad, strax över 75 procent av vårt mål på 45 000 kronor. Även om vi inte nådde hela vägen var det ett rejält ryck un‐ der sista veckan som bådar gott för kommande månader!

Sedan förra veckans ekonomiruta samlades 20 939 kronor in, och det är ett bra resultat att avsluta månaden med. Två regioner klarade sina mål med råge – Sydsverige med 158 pro‐ cent (1 580 kronor) och Mellannorrland med 133 procent (4 000 kronor).

När det gäller Offensiv har 78 personer skaffat en prenumeration, inklusive sex via

autogiro. Vi uppmanar fler att teckna autogiro‐ prenumerationer – det ger oss ett mer stabilt stöd!

Januari månad är nu slut, men ekonomikam‐ panjen för februari månad börjar på en gång!

Hjälp oss komma igång direkt och skicka ett bidrag – Swisha till 123-240 32 85 eller sätt in på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

För info: 079-340 59 97.

Uppsala: För info: 072-200 08 13.

Karlskoga: För info: 072-736 14 69.

Borås: För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Permanenta revolutionen Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 8 februari kl 18.30.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 076-234 52 18.

Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 10 februari kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Svaret är socialism Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org

Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektiv‐ trafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsre‐ kommendationer i alla miljöer med trängsel, även ar‐ betsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorier.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. De‐ monstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att för‐ hindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra sam‐ hällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina an‐ ställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomför‐ as hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsam‐

mans med myndigheterna över vilka arbetsplatser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inom‐ husgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stäng‐ as. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fack‐ föreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kul‐ turscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informa‐ tionsspridning till exempel promenader, telefonväkt‐ eri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och om‐ sorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieut‐

delningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrnings‐ systemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta an‐ ställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandling‐ ar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smitt‐ bärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur so‐ cialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkort‐ ad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av mat‐ produktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier.

För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sät‐ ter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

BRÄNNANDE

3 FEBRUARI 2022 # 1 488

Bostaden, en arena för dragkampen

mellan profitörer och bostadssökande

Hyresgästföreningen har tagit fram en rapport författad av Ragnar Bengtsson som omkullkastar påståendet om att det centrala problemet är låg rörlighet på bostadsmarknaden och att därför behövs skattefinansierade reformer som gör det ännu mer lönsamt för bostadsrätts- och villaägare att profitera på sina hem.

KATJA HILDÉN

offensiv@socialisterna.org

F

okus i studien har varit på de senaste tjugo årens bostads‐ politiska åtgärder, bland an‐ nat på alla de reformer som har in‐ neburit minskad skatt på vinst vid försäljning av bostad och alltmer marknadsanpassad hyressättning.

Rapporten visar att Sveriges bo‐ stadsmarknad i själva verket har näst högst rörlighet i Europa enligt den senaste internationella jäm‐

förelsen som gjordes 2012. Island ligger på första plats. Under de 20 år rapporten studerat har rörlig‐ heten legat på en stabil och jäm‐ förelsevis hög nivå. Detta oavsett de profitlojala reformer som ge‐ nomförts i syfte att öka rörligheten och den aktuella periodens kon‐ junktursvängningar.

Reformer som minskad reavinst‐ beskattning på vinster vid försälj‐

I rapporten nämns även att stat och regering sällan har visat större in‐ tresse för att utvärdera reformer‐ nas påverkan av rörligheten fastän just det har varit ett uttalat mål med reformerna.

En slutsats av rapporten är att företrädare för kapitalistiska sär‐ intressen kräver ännu mer av sam‐ ma verkningslösa medicin.

Ännu lägre skatt på profiten vid bostadsförsäljning, ännu högre skat‐ tesubventioner vid nybyggnation av bostadsrätter och villor, höjt lånetak vid bostadsköp, lättare för unga vux‐ na med jämförelsevis god ekonomi att låna till första bostadsrätten för att kunna kliva in i det skattesubven‐ tionerade pyramidspel som dagens bostadspolitik prioriterar.

Syftet är inte att öka tillgången på bostäder för alla som behöver, utan för att öka profiterna för dem som redan har.

Hyresgästföreningens rapport visar också vad som faktiskt har ökat till‐ gången på bostäder för större grup‐ per som inte befinner sig i de eko‐ nomiskt privilegierades skara. Ökat byggande av hyresrätter har frigjort fler av allmännyttans hyres‐

Vi behöver ett nytt och uppdaterat miljonprogram och hyror utifrån betalningsförmåga. Det finns flera goda exempel på hur man har lyc‐ kats stoppa oskäliga hyror och pri‐ vatisering av bostadsutbudet.

Berlin har exempelvis infört en form av bostadsgaranti som erbju‐ der hyreslägenhet med mycket läg‐ re hyror än i Stockholm och senast efter tre månader i bostadskön. Om Berlin kan, varför skulle då inte vi kunna göra något liknande?

Vi ska vrida kontrollen över våra bostäder ur händerna på samhälls‐ fientliga kapitalistiska särintressen.

Hyresrätter med rimliga hyror är bästa lösningen för hela samhället.

Det är dags för en social bostads‐ politik där vi investerar i männi‐ skornas behov av fina, trygga och funktionella hem anpassade för var och ens behov. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

ning av bostadsrätt och villa, av‐ skaffad fastighetsskatt, införd privat‐ uthyrningslag, utförsäljning av all‐ männyttan, nybyggnation av bo‐ stadsrätter som nästan fördubblat antalet boende i bostadsrätt – inget av detta har ökat den redan höga rörligheten nämnvärt. Rapportens slutsats är att det generellt sett redan är lätt att byta bostad och att proble‐ met inte ligger i för låg rörlighet.

Foto: News Oresund / Flickr CC

Istället för samhällsfientliga kapitalistiska särintressen krävs en social bostadspolitik som utgår från behoven.

rätter till de kommunala bostads‐ köerna.

Idag ligger andelen på sex pro‐ cent av hela beståndet, vilket är en ökning men ändå alldeles för lågt med tanke på det mycket stora be‐ hovet av hyresrätter.

Det största behovet av bostäder finns i den stora gruppen lågin‐ komsttagare och lägre medelin‐ komsttagare. Det är vi som har det tuffast på bostadsmarknaden. Här inkluderar jag även den grupp som traditionellt definieras som hem‐ lösa och som tvingas sova utomhus eller på (privatägda) härbärgen.

Många av oss vill ha en hyresrätt med en hyra man har råd med, istället för att tvingas bli låneslav och drivas in i en profitfanatisk bostads‐ bubbla som slukar skattemedel för att hållas vid liv. Men istället tvingas vi stå åratal i bostadskö och när vi söker bostad i så kallade ”mindre at‐ traktiva bostadsområden” kan det ändå vara hundratals sökande till samma hyresrätt.

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.