Offensiv 1492

socialisterna.org

3 mars 2022 / # 1 492 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Nej till krig i Ukraina

8 MARS

”Våra kroppar, våra liv!”

Ut med de ryska trupperna – stoppa Natomilitarismen

8 4 12

Strejkvåg skakar Turkiet Stöd kri

yssland: R i t e d n å ssland gsmotst

Vems ID-politik?

Att avfärda den internationella kvinnodagen som identitetspoli‐ tik för att kampen denna dag sät‐ ter fokus mot kvinnoförtrycket skulle verkligen grumla utsikten.

Som vi skriver i Offensiv i det‐ ta nummer startade den ryska re‐ volutionen just på den internatio‐

nella kvinnodagen, för att arbe‐ tarkvinnorna denna dag gick ut och demonstrerade för bröd och fred. Än idag behövs symboler för att samla den feministiska kam‐ pen, såsom 8 mars eller kvinno‐ kampsmärket.

– läs mer på sid 9

14 – läs mer på sid 2, 3, 10-11

Foto: CC

re i Ry a otstånda m s g espotisk ri k ska ån den d fr n io Socialisti s s hård repre som fortsätter möts av en – men Putinregim manar nu ra. dare upp n tå ts o organise m skolor, ska krigs ittéer på Socialisti v antikrigskomm d. i Rysslan ta till bygge r och universitet tse R. arbetspla ET KOSTrAditt D N Å T S T e öv SMO dare beh ANTIKRsIG smotstån g her och ri c k s a ffi k ,a Socialisti tt trycka flygblad nsuren och ra a ce bidrag fö övervinn a n n internet. u k tt a gång till ll ti v hjälp för a r a nsning alla begrä stiska et sociali NGAR NU! d A J D TÖ PE DU KAN tåSndet i Ryssland; GEller PlusGiro e krigsmots ll 123 240 32 85 nd”. ti gsmotstå ri A K H ” S t I e g SW bidra -2. Märk 87 96 49

Ska Skogsstyrelsen värna avverkarna?

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Bostadsseger i Rönnbärsgården

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

3 MARS 2022 # 1 492

2

folkligt försvar, och tusentals har mobiliserats, inklusive med hem‐ magjorda vapen. Flera videofilmer visar hur folk appellerat till ryska soldater att inte skjuta och strids‐ vagnar har vänt.

I den fruktansvärda prövning som det ukrainska folket nu står inför finns trots nöden vägen till en fortsatt politisk kamp, att ta sa‐ ken i egna händer och ur de försvarskommittéer som nu är nödvändiga fortsätta kampen för att stoppa vad som verkar bli en rysk ockupation. Det kräver de‐ mokratisk organisering och sam‐ ordning underifrån. Ett Natostyrt Ukraina är inte heller ett demo‐ kratiskt eller rättvist alternativ.

ETT SOCIALISTISKT

Har arbetare och fattiga gemensamma intressen med regeringar, kapital och militär?

KRIGSMOTSTÅND D

en ryska arméns invasion av Ukraina skördar liv och tvingar hundratusentals på flykt. Den svenska regeringen, med stöd av högern, svarar med att skicka vapen och krypa ännu djupare in i Natos famn. Vad säger socialisterna?

Helgen 26-27 februari såg flera allvarliga vändpunkter i kriget. Hår‐ da strider pågick och UNHCR var‐ nade för att 5-7 miljoner kan tvingas fly. Putin hotade med att Ryssland har kärnvapen. Västmakterna har i princip uteslutit Ryssland ur finans‐ världen. Tysklands socialdemokra‐ tiske regeringschef Olaf Scholz sa att landets militärutgifter ska ökas till två procent av BNP, till över 800 mil‐ jarder kronor. EU skänker Ukrainas regering 450 miljoner euro (fem miljarder kronor) att köpa vapen för.

En rad regeringar lovar vapen och militär utrustning, däribland Sveri‐ ge. För första gången sedan 1939 skickar Sverige vapen till ett krig.

Socialdemokratiska vänsterde‐ battörer som Daniel Suhonen öpp‐ nar för att Sverige likt Finland ska skaffa en Nato-option – en kölapp för att gå med i Nato.

Förändringarna sker i en hand‐ vändning, som en gigantisk chock‐ doktrin, alltså en stor händelse som utnyttjas för att driva igenom en drastisk kursändring i kapitalets intresse. Vänstern, arbetarrörelsen och alla som är emot kriget behö‐ ver en demokratisk diskussion om dessa frågor.

Vad kan stoppa krig?

Den ryska invasionen har inte gått så lätt som Putin hoppats. Motstån‐ det i Ukraina är massivt, inklusive lokala försvarsgrupper. Demonstra‐ tionerna i Ryssland mot kriget har vuxit. I Berlin samlades uppemot en halv miljon mot kriget.

Prioritet för arbetar- och freds‐

rörelsen internationellt, samt väns‐ tern överallt, är att ge humanitärt stöd till befolkningen i Ukraina och maximalt stöd till krigsmot‐ ståndet i Ryssland självt. Missnöjet mot Putins regim var omfattande redan innan kriget. Krig och krigs‐ hets har genom historien stoppats av massrörelser, revolter och revo‐ lutioner, från den ryska revolutio‐ nen 1917 som ledde till slutet för första världskriget till USA:s reträtt från Vietnam där motståndet mot kriget i USA blev avgörande.

Vad har lett till kriget?

Vladimir Putin är en skoningslös despot, beredd att krossa all oppo‐ sition och att utvidga sin maktsfär till Ukraina, Belarus, fler grannlän‐ der och krigszoner, som i Syrien.

Putins regim är ett resultat av flera decennier där det globala kapitalet fått härja i stort sett fritt. Det stalinistiska systemet kollapsade och ersattes av kapitalistiska oli‐

Krigets offer är Ukrainas befolkning. garker. För en tid verkade Putin och Väst samarbeta. För folken i före detta Sovjet betydde det dras‐ tiskt sänkt levnadsstandard, inklu‐ sive kortare livslängd.

Samtidigt byggdes nya imperia‐ listiska motsättningar upp. Det in‐ nebär global maktkamp – strider om strategiska områden, resurser och ekonomi, det som idag kallas geopolitik. Dagens värld domine‐ ras allt mer, politiskt och militärt, av det nya kalla kriget mellan USAimperialismen och Kinas imperia‐ lism. I denna världsuppdelningen har Kina och Ryssland knutits när‐ mare. Det är en förklaring till att

Putin tror sig ha kraft att slå till så hårt. Putin räknade med att USAimperialismens relativa försvag‐ ning efter Irak, Afghanistan, fi‐ nanskrisen och det nya kalla kriget skulle ge honom utrymme, som skedde i Syrien. Men kriget på marken har inte utvecklats som han trodde och Väst har svarat hår‐ dare. Insatserna har därför ökat.

Krigets offer är Ukrainas befolk‐ ning, medan ansvaret ligger på det globala kapitalistiska system som skapat Putin och de hårdnande im‐ perialistiska motsättningarna.

Har Nato ändrat karaktär?

Nato är den krigsallians som bom‐ bade befolkningen i Serbiens hu‐ vudstad Belgrad i över 70 dagar 1999, som även bombade Libyen 2011 och som ledde kriget i Afgha‐ nistan från 2015. Dessa krigsinsat‐ ser gömdes bakom fraser om de‐ mokrati och nationsbyggande.

Men lika lite som kriget i Irak öpp‐ nade bomberna vägen för demo‐ kratiska rättigheter. Resultatet är tydligast i Afghanistan, Natos krig ledde inte till fred utan till att tali‐ banerna kom tillbaka till makten och till en hungrande befolkning. I Libyen resulterade Natos bomb‐ krig, med svenskt deltagande, i att den folkliga revolt som följde efter revolutionerna Tunisien och Egyp‐ ten 2011 kvästes.

Socialister idag måste kämpa mot Putins krig och samtidigt fort‐ sätta att vara emot Nato, som leds av USA-imperialismen och agerar i dess intresse samt är drivande i den globala militära kapprustningen.

Kommer vapenleveranser, svenska eller från andra stater, att säkra fred och frihet?

USA har de senaste 12 månaderna

skickat vapen för en miljard dollar (9 miljarder kronor) till Ukraina.

Nu tillkommer drönare från Er‐ doğans Turkiet, missiler från Tyskland och pansarskott från den svenska militären. Den svens‐ ka militären har sedan tidigare ut‐ bildat ukrainska soldater. Den finska riksdagen och danska fol‐ ketinget har enhälligt beslutat att skicka vapen.

Att regeringar nu skickar vapen till Ukraina sker inte av humanitä‐ ra skäl. Att det inte är humanitet som styr Västmakterna visas också särskilt i Afghanistan. Militära in‐ satser prioriterades under 20 års insatser, med förödande resultat.

De vapen som nu skickas kan möjligen bromsa den ryska attack‐ en, men få tror att det kan avgöra kriget. Det är inte troligt att Väst‐ makterna kommer att sätta in flyg‐ vapen och soldater, vilket skulle skapa ett storkrig. Men trycket kommer att växa för upptrappade insatser. Krig handlar också om vilka som kontrollerar vapnen och fattar besluten, att ha demokratisk kontroll av militären.

Att en massiv opinion vill få stopp på krigets fasor gör att rege‐ ringarna initialt kan få stöd och uppslutning bakom leveranserna, vilket de kommer att använda för snabbt driva igenom nya påslag till militären samt fortsatt Nato-ex‐ pansion.

Hur ska Ukrainas befolkning försvara sig?

President Zelenskyj är en populis‐ tisk högerpolitiker som inte repre‐ senterar det ukrainska folkets in‐ tressen. Hans regering har sänkt skatten för storföretag medan lev‐ nadsstandarden för de flesta arbe‐ tare fortsatt att sjunka.

Många ukrainare vill ha ett

Staten är inte neutral, utan i slutänden ett redskap för den härs‐ kande klassens (kapitalisternas) intressen. Socialister varnar för att upprustad militär och polis kom‐ mer att användas mot arbetar‐ kamp och massprotester inom det egna landet.

Utrikespolitiken är en fortsätt‐ ning på inrikespolitiken. Tyvärr har flera vänster- och arbetarparti‐ er genom historien gett stöd till krig och krigsinsatser, med resulta‐ tet att de därmed också legitimerat högerpolitik och försämringar i det egna landet.

Arbetarrörelsen växte fram i kamp mot militarism och krig. Att den svenska arbetarrörelsen med parollen ”Ned med vapnen” lycka‐ des stoppa planerna på krig mot Norge 1905 är ett lysande exem‐ pel. När S-ledningen lovade borg‐ fred (stöd till högerregeringen) när första världskriget bröt ut 1914 svarade vänstern och ung‐ domsförbundet med en kampanj mot kriget.

För en antikrigs- och antiimperialistisk rörelse mot kriget För socialister är utgångspunkten alltid, även i krig, vad som gynnar arbetare, fattiga och vanligt folk. Ar‐ betarrörelsens bästa traditioner är att stå emot krig och militarism, att ha en självständig linje – inte alliera sig med högern, kapital och stat.

Socialister stödjer protesterna mot kriget på hemmaplan i Ryss‐ land, massprotester internationellt och en global arbetarblockad mot Putins krigsmaskin, vilka tillsam‐ mans kan ha störst effekt.

Oavsett krigsutvecklingen den närmaste veckan påverkas allt och alla: medvetenhet, maktförhållan‐ den och ekonomi för en lång tid framåt. För alla som är emot kriget gäller det att analysera och mobili‐ sera mot kriget och det globala ka‐ pitalistiska systemet. ■

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

3 MARS 2022 # 1 492

3

Nej till krig: Varken Putin eller Nato Håkan Blomqvist var en av talarna.

Foto: Natalia Medina

Rättvisepartiet Socialisterna var självklart på plats under demonstrationen.

I

hela världen har antikrigsde‐ monstrationer och fredsmani‐ festationer ägt rum med anled‐ ning av Rysslands invasion av Ukrai‐ na. I Stockholm anordnade Vänster‐ partiet en på Norra Bantorget den 27 februari, där Rättvisepartiet Soci‐ alisterna var en aktiv del.

Trots att manifestationen var sent på en söndagkväll slöt upp‐ emot 500 personer upp för att visa

sitt motstånd mot såväl Rysslands invasion av Ukraina som mot Nato och den alltmer upptrappade mili‐ tarismen. Bland talarna återfanns olika V-politiker som Ali Esbati och Ung Vänster Stockholms ord‐ förande Alexis Alejandra Aguirre, tillsammans med författaren Rig‐ mor Palmqvist och konstvetaren Katerina Zolotova.

Historikern Håkan Blomqvist

läste i sitt tal upp den hälsning från Rättvisepartiet Socialisternas syster‐ parti i Ryssland, Sotsialisticheskaya Alternativa, som finns publicerad i sin helhet här under. Han noterade också att den socialistiska arbetar‐ rörelsen historiskt har varit en freds- och antikrigsrörelse.

Mellan talen ropades talkörer, som ”U-kra-i-na – solidaritet!” och

”Nej till Putin, nej till krig!”. Det fanns också en tydlig markering även mot Nato, som inte tjänar ar‐ betarklassens intressen utan är ett verktyg för Västimperialismen.

Nu är det viktigt att åter bygga upp mäktiga antikrigs- och fredsrö‐ relser i Sverige och globalt. Glädjan‐ de är att det på flera håll i världen har varit enorma demonstrationer, som i Berlin där en halv miljon

samlades den 27 februari. Att också ungdomar och arbetare i Ryssland modigt har gått ut i antikrigsprote‐ ster är av oerhörd vikt, som tveklöst sätter press på Putinregimen.

Rättvisepartiet Socialisterna och ISA kommer att ge allt vårt stöd till våra kamrater som under repres‐ sionens häl modigt kämpar mot Putinregimen och kriget. ■

Uttalandet från Sotsialisticheskaya Alternativa, ISA Ryssland:

D

et är med stort tack som de som or‐ ganiserar sig för att motarbeta det‐ ta krig i Ryssland ser på er solidari‐ tetshandling idag. Många, många ryssar motsätter sig denna fruktansvärda attack mot Ukraina. En miljon har skrivit under en naminsamling mot kriget. Det har kommit en del protestbrev från arbetsplatser.

Idag ser vi fram emot att demonstratio‐ nerna mot kriget kommer att bli större igen, precis som på torsdag. Demonstra‐ tioner i 50 städer har tillkännagivits.

Det är främst unga människor som del‐ tar i demonstrationerna och som går ut med stor ilska och stort mod. Tusentals har redan arresterats. Det är mycket pro‐

blematiskt. Till exempel är vår webbsida stängd idag.

Sedan kapitalismen återinfördes i Ryss‐ land har den styrande eliten övervakat en dramatisk ekonomisk kollaps, inrättat en auktoritär regim och deltagit i det ena kri‐ get efter det andra– två i Tjetjenien, två i Georgien och nu i Ukraina. Trots alla sina löften om att hjälpa Ukraina har västimpe‐ rialismen också svikit Ukraina –sanktio‐ nerna kommer inte att skada eliten, utan betalas av de arbetande människorna. De är inte beredda att vidta åtgärder som skadar deras egna vinster.

Och naturligtvis är västimperialismen

själv inte främmande för krig – Serbien, Irak, Syrien, Libyen, Somalia, Jemen och så vidare. Endast arbetarklassen i Ryss‐ land, Ukraina, USA och EU kan, när den or‐ ganiseras i en gemensam kamp, bygga upp en kraft som kan stoppa detta krig och göra slut på det kapitalistiska system som orsakar det. Vi säger: • Nej till krig i Ukraina! För ukrainarnas rätt att bestämma över sin egen framtid, inklusive minoriteters rätt till självbestämmande; • För att de ryska trupperna ska åter‐ vända till kasernerna i Ryssland och att alla Natotrupper ska dras tillbaka från Östeuropa;

Gállok: Vad händer nu?

N

är detta skrivs går ryktet att regeringen kommer med beslut om bearbetningkon‐ cessionen för gruvplanerna i Gállok på torsdag denna vecka, samma dag som Offensiv når sina prenumeran‐ ter och två dagar innan de planera‐ de protesterna den 5 mars.

Oavsett om beslutet kommer då eller senare, och vad beslutet blir, ta‐ lar inget för att kampen är över.

Om regeringen mot förmodan säger nej till gruvan i Gállok är det förstås en seger för alla som har kämpat, samt för hela miljörörelsen och kli‐ matet.

Vi kan dock inte räkna med att det i så fall är en slutgilitig seger. Har kapitalet väl fått upp ögonen för att

Med en regering som ”älskar gruvor” kommer det att komma nya påtryckningar om att ge vika för kapitalintressena. kunna göra vinster, även om det så uppenbart är på arbetares och mil‐ jöns bekostnad, ger de sig inte så lätt.

Med en regering som ӊlskar

gruvor” kommer det att komma nya påtryckningar om att ge vika för kapitalintressena. Än värre blir det om de blåbru‐ na vinner höstens val.

Beslutar regeringen att sabba kli‐ mat, miljö, renskötsel och samisk kultur för vinstintressena hos gruvspekulanterna i Beowulf Mi‐ ning betyder det bara att motstån‐ det måste trappas upp ännu mer.

Juridiskt finns många steg kvar in‐ nan en gruva kan bli verklighet, till exempel miljöprövningen, vilket ger kampen tid.

Det som i slutändan kan sätta

stopp för gruvpla‐ nerna i Gállok, som riskerar att vara bör‐ jan på en ny gruvre‐ gion, är massprote‐ ster, inklusive strej‐ ker och blockader, av lokalbefolkning, socialister, arbetare och miljöaktivister.

Protesterna den 5 mars är ett viktigt avstamp för sam‐ ordnade protester.

Kom med! ■ Jonas Brännberg

• Inget förtroende för någon av de ”fredsbevarande” imperialistiska styrkor som är inblandade; • Inga illusioner om diplomati från krigsmakarna. Bygg upp en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rö‐ relse som knyter samman arbetare och ungdomar över gränserna; • För ett internationalistiskt arbetar‐ klass-socialistiskt alternativ till kapi‐ talistiska konflikter som leder till krig och förstörelse.

I socialistisk solidaritet från Sotsialisti‐ cheskaya Alternativa och Socialistiska Feministiska Alternativet i Ryssland. ■

INRIKES

3 MARS 2022 # 1 492

4

Seger i högsta instans

Goda nyheter för boende på Rönnbärsgården – återigen ett bevis för att kamp lönar sig!

En kamp som har pågått sedan 2015 är nu över. Vi boende på Rönnbärsgården i Dalen (södra Stockholm) har lyckats stoppa bygget av ett höghus på fotbollsplanen intill vårt hus. Högsta instans – Mark- och miljööverdomstolen i Svea Hovrätt – gav Lokala Hyresgästföreningen Rönnbärsgården rätt. Beslutet går inte att överklaga.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

D

et är extremt svårt att vin‐ na sådana här fall, så att vi lyckades känns helt över‐ väldigande.

Vi har fört fram hur fotbollspla‐ nen, som vid bygget skulle ha för‐ svunnit, utgör en av endast två fot‐ bollsplaner i stadsdelen som är en

av Stockholms barntätaste. Vi har fört fram hur bygget skulle ha änd‐ rat områdets utseendemässiga ka‐ raktär, tagit bort viktig natur samt ökat trafiken i ett redan väldigt trångt och trafikerat område.

Samt att bebyggelsen, som på det smalaste stället bara skulle vara 6,6 meter ifrån vårt hus, skulle skugglägga vår husfasad nästan dygnet runt och året om.

I domslutet skriver hovrätten: ”Mot denna bakgrund och med hänsyn till de intentioner för om‐

rådets planering och utformning som kommit till uttryck i planbe‐ skrivningen för Dalenområdet – där solljusinflödet varit en viktig faktor – bedömer Mark- och mil‐ jööverdomstolen att effekterna i form av ökad skuggning och mins‐ kat solljusinsläpp innebär att bety‐ dande olägenheter uppstår. Kom‐ munens beslut att anta detaljpla‐ nen ska därför upphävas.”

Rätten skriver också att i och med att de stoppar bygget på frågan om utformning och ljusinsläpp har de inte prövat de andra frågorna vi

har tagit fram. Det betyder att de kanske hade gett oss rätt även i frå‐ gan där vi hänvisade till att barn‐ konventionen nu har blivit lag och att bygget skulle ha stridit mot bar‐ nens rätt att få sin åsikt hörd och deras möjligheter till motion.

Vårt viktigaste budskap är att det går att vinna, det är värt att kämpa.

Hur har vi kämpat? Vi har skrivit långa inlagor med väldigt många, tydliga och faktabaserade argu‐ ment från massa olika aspekter.

Men det är inte bara det. Vi har kämpat kollektivt med manifesta‐ tioner, aktionsdagar på fotbollspla‐ nen, namninsamlingar, expertutlå‐ tanden, rekord i yttranden och så vidare – samt väldigt uthålligt. Vi gav aldrig upp, utan tog det till högsta instans.

En delseger i kampen var när hela Enskede-Årsta-Vantörs stads‐ delsnämnd ställde sig på vår sida (alltså mot exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden). Se‐ nare fick vi stöd även av skönhets‐ rådet och Stadsmuseet.

LH Rönnbärsgården har inte hun‐ nit fira ännu, men kommer så klart att ordna en segerfest. Därefter går kampen vidare.

Lokalt vill vi verka för konst‐ gräs på fotbollsplanen och att om‐ rådet rustas upp med behållare för sopsortering av matavfall. Vi tycker att staden ska bygga bostä‐ derna på de alternativa byggplat‐ ser som vi har pekat ut, till exem‐ pel intill spåret bland villorna i Enskede.

Och vi hoppas att denna seger ger kraft till det starka folkliga en‐ gagemanget mot byggplanerna på Nytorpsgärdet. ■

Cementerade löneklyftor L ika lön för lika arbete. Det är något som den svenska arbe‐ tarrörelsen länge har kämpat för. Enligt en artikel i Vårdfokus inför Vårdförbundets kongress (den 13-16 maj) räcker inte det. De kvinnodominerade yrkena ham‐ nar på efterkälken.

Expertnätverket Lönelotsarna har utarbetat en metod för att beräk‐ na vad likvärdigt arbete innebär.

Man har placerat 428 yrken i tretton grupper (A-M) utifrån kriterier som färdigheter, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden. På så vis kan man jämföra vitt skilda yrken.

En barnmorska hamnar på det sättet i samma grupp som civilin‐ genjörer och advokater. En specia‐ listsjuksköterska hamnar i samma grupp som en finansanalytiker eller en revisor. En grundutbildad sjuk‐ sköterska hamnar tillsammans med en polis, en pilot eller en präst.

Sedan har vi frågan om lika lön för lika arbete. Inom de flesta yrken tjänar männen mer än kvinnorna.

Det lönar sig alltså dåligt att fö‐ das till kvinna. Vi har ju dock inget att säga till om när det gäller vilket kön vi föds till. Vi kan konstatera att båda könen behövs i barnalst‐ randet och även att de kvinnodo‐ minerade yrkena är minst lika samhällsekonomiskt viktiga som de mansdominerade.

Anledningen till att de kvinnodomi‐ nerade yrkena historiskt har värde‐ rats sämre är att det inte syns utåt vad de åstadkommer. Det är på nå‐ got sätt lättare att se vad en indust‐

Arbetare ska inte straffas ekonomiskt bara för att de har valt ett kvinnodominerat yrke.

Grundskollärare är ett undantag.

Där tjänar kvinnorna i snitt något mer än männen. När individuella löner introducerades på bred front hette det att man nu skulle kunna betala duktiga arbetare mer.

Det verkar vara så att män är ”bättre” arbetare än kvinnor. Löne‐ uppgifterna kommer från SCB:s lönestatistik.

riarbetare åstadkommer än vad en sjuksköterska som lagar en arbets‐ skadad industriarbetare gör.

Vi måste kämpa för att mäns och kvinnors arbeten värderas lika i arbets‐ livet. Ska ett samhälle fungera behövs de flesta yrken. Då ska inte några arbe‐ tare straffas ekonomiskt bara för att de har valt ett kvinnodominerat yrke. ■ Sigbritt Herbert

Det krävs gemensam kamp och en rörelse för lika löner och villkor.

Foto: Natalia Medina

Artikeln i Vårdfokus koncentrerar sig helt naturligt på vårdyrkena.

Vårdyrkena är kvinnodominerade.

De ses också av många som ett kall.

De jobbar med människor. En ci‐ vilingenjör, som jobbar i samma

grupp, jobbar inte med människor.

En barnmorska tjänar i snitt 42 000 kronor medan en civilingenjör, in‐ riktning elektronik, i snitt tjänar 48 500 kronor.

En än större löneskillnad hittar vi gruppen med grundutbildade sjuk‐ sköterskor. Där återfinns även pilo‐ ter. Medan en grundutbildad sjuk‐ sköterska tjänar i snitt 38 700 kronor tjänar en pilot 70 300 kronor.

3 MARS 2022 # 1 492

5

I korthet

Att outsourca patientdatahantering till ett internationellt bolag är förenat med stora risker vad gäller sekretessen.

Över 50% brister i smittskyddet

A

rbetsmiljö Efter att Arbetsmiljöverket har inspekte‐ rat omkring 3 000 arbetsplatser gällande deras smitt‐ skyddsarbete under 2021 framgår det att över hälften av dem hade brister. Flera hade aldrig ens tänkt på smitta som en arbetsmiljörisk. Dock inspekterade man inte verksamheter där personal tidigt hade blivit vaccinerade, som inom vård och omsorg. Det skriver Publikt den 24 februari.

I ett pressmeddelande säger projektledaren Malin Cato att: ”Pandemin har varit en ögonöppnare för många arbets‐ givare om att smitta kan vara en arbetsmiljörisk, det är en viktig lärdom även för framtiden. Många arbetsgivare hade inte heller tillräcklig kunskap om hur de kunde motverka smittspridning på sina arbetsplatser.”

Efter inspektionerna har dock många arbetsplatser infört åtgärder, som exempelvis bättre ventilering eller metoder att organisera arbetet på som minskar smittspridningen.

Missriktade åtgärder under pandemin

P

Digitaliseringsprocess Region Skåne och Västra Götalandsregionen (VGR) genomgår en digitaliseringsprocess som kan hota patientsäkerheten.

ANDREAS LINDGREN

offensiv@socialisterna.org

U

nder 2018 tecknade båda regionerna enskilda mil‐ jardavtal med det ameri‐ kanska företaget Cerner om att de‐ ras IT-system Millenium skulle er‐ sätta regionernas befintliga vårdin‐ formationssystem (Läkartidningen den 28 september 2018). Upp‐ handlingarna har tidigare grans‐ kats av både media och Inspektio‐ nen för vård och omsorg (IVO).

Tidigare i år godkändes det nya vårdinformationssystemet av IVO som menar att det inte bryter mot lagen (Läkartidningen den 31 ja‐ nuari 2022), och Millenium är nu redo att rullas i gång.

Motivet för att införa Milleni‐ um är ökad effektivisering, men mycket pekar på att det är patien‐ terna som i slutändan får betala priset i form av försämrad patient‐ datasäkerhet.

Det finns två allvarliga risker med att outsourca patientdatahantering till ett internationellt bolag. Det första handlar om att systemet inte är kompatibelt med den svenska läkemedelsdatabasen och att det inte följer svensk standard. I Västra Götalandsregionen varnar läkare för att det nya informationssyste‐ met kan medföra stora risker vid läkemedelsordineringen.

Ylva Kastrup, specialistläkare på Sahlgrenska, säger till SVT den 21 december 2021 att det i slutän‐ dan kan innebära att patienter får fel läkemedel, vilket i sin tur med‐ för stor patientskada.

Den andra handlar om riskerna med hur patientdatan hanteras, och vad den kan användas till. Det sägs ofta att ”Big Data” är vår tids mest dyrbara resurs. Det är därför föga förvånande att privata aktörer ser en chans att profitera.

Precis som med andra värdeful‐ la resurser innebär kontrollen över dem inte bara ekonomisk, utan även politisk, makt. Det är därför techjättar som Amazon och Face‐ book också är några av nutidens största politiska aktörer.

Efter Cambridge Analytica-skan‐ dalen insåg många sociala medie‐ användare att de kanske har varit naiva. De flesta hade helt enkelt inte insett vilka syften deras digita‐ la spår kunde användas för.

I fallet Cerner och Millenium handlar det inte längre om infor‐ mation som vi frivilligt delar med oss av på sociala medier, utan om sekretessbelagda patientuppgifter som rör de mest intima detaljerna om vår integritet, våra kroppar och vår mentala hälsa. Att riskera att en privat aktör kommer i närheten av så pass personlig information är både obehagligt och oförenligt med den inom vårdyrket så högt hållna principen om tystnadsplikt.

När sekretessbelagda uppgifter tillåts passera mellan flera händer blir de automatiskt mindre ”sekre‐ ta”. För inte så länge sedan hacka‐ des det finska psykoterapibolaget

Foto: CC

som hotar patientsäkerheten

Vastaamo, och över 40 000 journa‐ ler läckte. Hackaren kunde därefter pressa offren på pengar, i utbyte mot att informationen inte sprids vidare (SVT den 28 oktober 2020).

Att tro att vi har beredskapen att motstå liknande attacker i framti‐ den är naivt, för även om IT-säker‐ heten blir bättre, så blir också de som utför IT-angreppen skickligare.

När Harald Roos, ordförande för styrgruppen för Skånes digitala vårdsystem, säger till Läkartid‐ ningen den 31 januari 2022 att det existerar tekniska lösningar för att se till att Cerner inte tar ut data utan att Region Skåne ser det och ger tillstånd, har han i samma me‐ ning erkänt att patientdatan är åtråvärd, och att det är regionen, och inte patienten, som äger rätten att distribuera den.

Det kanske är meningen att det‐ ta ska vara betryggande, men det får en också att undra varför något så dyrbart ens måste utsättas för den risken. Det krävs redan en hel del tillit för att våga dela med sig av sina problem till en läkare på en vårdcentral. När informationen nu lagras och hanteras av ett ameri‐ kanskt privat bolag måste man också sätta sin tilltro till att även denna aktör värnar om ens integri‐ tet, och att de rutiner som finns på plats för att skydda olaga intrång är tillräckliga.

Syftet med tystnadsplikten är att värna patientens värdighet. För att ge maximalt skydd för våra sekre‐ tessbelagda uppgifter borde de stanna i offentlig regi och inte läg‐ gas i privata företags händer. ■

andemiåtgärder Coronakommissionens slutbetän‐ kande fastslår att vissa grupper av arbetare drabbades hårdare än andra, där pandemiåtgärderna bäst passade den välutbildade medelklassen som kunde arbeta hemifrån.

Och korttidsstödet har inte hamnat där det bäst behövdes – flera miljarder gick till företag som har ökat sin omsättning.

De grupper som drabbades hårdast ekonomiskt – lågutbil‐ dade, lågavlönande och utlandsfödda – drabbades också värst av sjuklighet och dödlighet. ”De vidtagna åtgärderna har såle‐ des många gånger passat bättre för en välutbildad medelklass med goda möjligheter att skydda sig mot smitta, navigera i vårdsystemet och arbeta hemma”, skriver kommissionen.

Dessutom var flera av ”de allmänna råd som Folkhälso‐ myndigheten utfärdade otydliga”, där några exempel som ges är att man bör ”hålla avstånd till varandra”, att personal skulle ”hålla lämpligt avstånd” på arbetsplatser och att re‐ staurangbesökare skulle hålla ”vettiga avstånd” till andra.

Mer kontroll – mindre autonomi

S

kolan Under de senaste decennierna har kontrollen över lärarna ökat, samtidigt som deras självständighet och autonomi har minskat – kraftigt. Det visar sig i alla de undersökningar, enkäter och växande administration som idag är vardag i skolans värld. Dessutom har marknadstänket sipprat in, med brukarenkäter om ”nöjda kunder” och indivi‐ duella lönesättningar utifrån individuella prestationsmät‐ ningar. Det rapporterar Skolvärlden den 24 februari.

– Utvärdering ska användas i kvalitetshöjande syfte, inte som ett led i lönesättningen eller värdering av enskilda lärare.

Ibland behöver lärare fatta tuffa beslut som går den enskilde emot. Att ge elever och andra möjlighet att ge igen, utöva på‐ tryckningar eller liknande genom ofta anonyma utvärdering‐ ar och bedömningar av enskilda lärare tycker vi är direkt olämpligt, säger Lärarnas Riksförbunds förhandlingschef In‐ grid Lindholm till Skolvärlden.

13 förbund i nytt upprop för vården

V

årdkamp 13 olika fackförbund inom vård- och häl‐ sosektorn, vilka tillsammans representerar nära en miljon medlemmar, uppmanar nu alla att skriva un‐ der ett upprop vid namn ”Vårda vården – så att vi kan vårda dig”. Syftet är att visa folkets stöd för vård- och omsorgsan‐ ställda för att kunna sätta tryck på politiker och arbetsgivare för att förbättra arbetsmiljön. Det meddelar Vårdförbundet i ett pressmeddelande den 28 februari.

I pressmeddelandet skriver de att: ”Situationen i vården har blivit ohållbar. Hundratusentals svenskar väntar på ope‐ ration och vårdbesök. Många av hälso- och sjukvårdens med‐ arbetare är på gränsen till utmattning. Vi vill inte bara ha ap‐ plåder – vi vill ha krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent. Om vi blir sjuka kan vi inte hjälpa dig att bli frisk.”

De kräver att ”Arbetsgivarna måste göra stora förbättring‐ ar i vår dåliga arbetsmiljö, fler vårdplatser – rätt kompetens på rätt plats och kriskommission för vårdens arbetsmiljö.” ■

INRIKES

3 MARS 2022 # 1 492

6

26 mars: Mot

Bostadsbristen ett hot för våldsutsatta kvinnor

mäns våld

mot kvinnor

D

Tid: Lördag den 26 mars kl 15.00 Plats: Medborgarplatsen i Stockholm

Demonstrera

Som Unizon påpekar behövs det därför förtur i bostadskön samt minskade krav på ekonomin för att möjliggöra att kunna lämna en våldsam partner.

I samband med internationella kvinnodagen larmar kvinnojouren Unizon i en debattartikel i Dagens samhälle om att bristen på tillgängliga hyresrätter gör att kvinnor tvingas stanna kvar i hemmet med en våldsam partner.

på 8 mars Stockholm: Kl 17.00 Medborgarplatsen Göteborg: Kl 17.30 Gustaf Adolfs Torg Malmö: Kl 18.00 Gustav Adolfs Torg Lund: Kl 15.30 Stortorget Luleå: Kl 15.00 Gula Paviljongen

KATJA RAETZ

offensiv@socialisterna.org

A

tt inte kunna lämna ökar enormt risken för kvinnor att utsättas för allt grövre övergrepp, inkluderad mord. Det är synnerligen allvarligt med tanke på att mäns våld mot kvinnor har ökat i skuggan av pandemin, samti‐ digt som det har varit svårare i iso‐ leringen för kvinnor att söka hjälp.

Mäns våld mot kvinnor är inte enbart fysiska slag, utan oftast har kvinnor under lång tid varit utsat‐

ta för mannens kontroll som även utrycker sig i psykiskt våld och att kvinnan förlorar kontrollen över sin egen ekonomi.

För den utsatta kvinnan utgör det en extrem sårbarhet, både på grund av långa köer i väntan på bostad och att inte kunna uppfylla de högställda kraven på inkomst.

Som Unizon påpekar behövs det därför förtur i bostadskön samt minskade krav på ekonomin för att möjliggöra att kunna lämna en våldsam partner.

Rättvisepartiet Socialisterna stöd‐ jer fullt ut Unizons krav som ock‐ så innebär ett ökat statligt ansvar och samordning mellan samhälls‐ planering och bostadspolitik.

Trots att problemen har påpe‐ kats i många år av kvinnojourer med larm om att även platserna på skyddade boenden påverkas när kvinnor inte hittar en ny bostad har väldig lite hänt. Enligt Boverkets

senaste undersökning från 2021 fanns det 2020 förtur i 63 kommu‐ ner, vilket visserligen är en ökning från 2019 då det fanns i 51 kommu‐ ner, men fortfarande finns det 227 kommuner utan denna möjlighet.

Dessutom kräver de bostadsbo‐ lag som ger förtur till förstahands‐ kontrakt till våldsutsatta kvinnor oftast krav på intyg från socialtjänst samt krav kring ekonomi och tidi‐ gare bosättning i kommunen.

I många fall behövs det att kvin‐ nan kan lämna hemkommunen för att få fysiskt avstånd från förövaren.

Därför behövs det en samverkan över kommungränserna där staten har stort ansvar att underlätta.

Initiativen som har kommit från statligt håll är dock i det närmaste det motsatta, där det sociala ansva‐ ret som bostadsbolagen innehar har blivit alltmer nedvärderat. Istäl‐ let har kommunala hyresrätter bli‐ vit omvandlade till bostadsrätter el‐

Foto: Holger.Ellgaard / Flickr CC

en 26 mars anordnar #Kvinnostrejk en de‐ monstration mot mäns våld mot kvinnor i Stockholm.

Varje fredag anordnar de mani‐ festationer, men som de skriver i eventet på Facebook: ”Nu kraft‐ samlar vi och höjer våra röster FÖR ett jämställt samhälle fritt från våld och fritt från sexuella övergrepp! Kom och slut upp med oss i kampen!”

Anledningen är, utöver att mäns våld mot kvinnor är ett enormt samhällsproblem som alldeles för lite görs någonting åt, att det på den 26 mars är exakt ett år sedan #Kvinnostrejk startades ”för att höja våra röster MOT mäns våld mot kvinnor, transkvinnor och ickebinära och kräva att vi får våra rättigheter tagna på allvar. Vi har fått nog av att kvinnor misshandlas, kränks, utnyttjas, våldtas och mör‐ das i Sverige!”

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv uppmanar alla att delta i denna viktiga demonstration. ■

ler blivit sålda till privata bostads‐ bolag som spekulationsobjekt.

Det är bara tack vara kampen som införandet av marknadshyra kunde stoppas som skulle ha gjort det ännu svårare för de mest sår‐ bara att få en bostad.

Utöver det har en del kommu‐ ner börjat upphandla skyddade boendena som en handelsvara, det vill säga där de mest sårbara kvin‐ norna och eventuell deras barn finns. Detta innebär att kvinnojou‐ rens unika kompetens om mäns våld mot kvinnor faller bort då dessa inte kan konkurrera på en kapitalistisk marknad med bolag som Aleris med flera.

Kampen för bostad och välfärd är en del av den feministiska kam‐ pen mot mäns våld mot kvinnor.

Rättvisepartiet Socialisterna står för en ny social bostadspolitik där den mänskliga rättigheten till en egen bostad är central. ■

Pensionssystemet är en kvinnofälla

E

att kvinnors arbetsinkomster un‐ der livet förväntas bli tydligt lägre än mäns, vilket även gäller de yng‐ re årskullar som nu har kommit ut på arbetsmarknaden.

Löneskillnaderna ökar kraftigt un‐ der familjebildandefasen av livet och ojämställdheten fortsätter se‐ dan livet ut. Det visar att ojämställ‐ da löner och pensioner inte är nå‐ got som tillhör historien, utan det återskapas hela tiden, precis som kvinnoförtrycket i allmänhet. Även om vi fick ett jämställt ar‐ betsliv imorgon (med lika inkoms‐ ter för män och kvinnor) skulle det ändå ta ytterligare 40-50 år innan nybeviljade pensioner blir jäm‐ ställda. Helt jämställda pensioner i form av samma genomsnittliga all‐ männa pension för män och kvin‐ nor lär sannolikt inte kunna in‐

träffa utan att man inför en bas‐ pension till alla.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv står för: • Omedelbar höjning av pensio‐ nerna – riv upp pensionsupp‐ görelsen. Samma skattenivå för pensionärer och löntagare.

• Arbete åt alla! 6 timmars ar‐ betsdag / 30 timmars arbets‐ vecka utan lönesänkning. Rätt till heltid och fasta, säkra jobb åt alla.

• För en kämpande kvinno- och hbtq+-rörelse. Masskamp som demonstrationer och strejker med sikte på ett socialistiskt samhälle utan klasser, köns‐ maktsordning, rasism, hetero‐ norm, hederskultur och andra hierarkier. ■ Carina Nordström

Ojämställda löner och pensioner inte är något som tillhör historien.

Foto: Pensionsmyndigheten

n intensiv debatt har förts om pensionssystemet, pen‐ sionerna och pensionärer‐ nas ekonomi under de senaste åren. Pensionsmyndighetens fjärde rapport i en faktaserie om pensio‐ nerna visar att gapet mellan könen fortfarande är stort.

Kvinnor har i genomsnitt lägre pensioner än män. Denna in‐ komstskillnad benämns som pen‐ sionsgapet. Trots att skillnaderna minskar är pensionsgapet mellan könen i det allmänna pensionssys‐ temet 20 procent.

Pensionen grundar sig på en persons förvärvsinkomster under livet. Kvinnor har i genomsnitt läg‐ re lön än män och dessutom arbe‐ tar en större andel kvinnor deltid.

Studier har gjorts som visar att in‐ komstskillnaderna mellan könen visserligen minskar över tid, men

HISTORIA

3 MARS 2022 # 1 492

7

8 mars i Ryssland 1917: Början på den socialistiska revolution som gav Ukraina frihet Denna artikel publicerades första gången i Offensiv nr 739, den 7 mars 2007. Vi återger artikeln i en förkortad version för att såväl påminna om den kamptradition som 8 mars representerar som det historiska genombrott som den socialistiska oktoberrevolutionen i Ryssland 1917 innebar för den globala kvinnokampen.

Det socialistiska genombrottet i Ryssland 1917 och de arbetarrevolutioner som sedan följde i en rad andra europeiska länder blev till en fredsrörelse som ändade första världskriget.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

P

å kvinnodagen den 8 mars lade textilarbeterskorna i Vi‐ borgdistriktet i Petrograd (dagens S:t Petersburg) ned sitt ar‐ bete och gick ut på gatorna för att kräva fred och bröd. Det drog också med sig vissa av männens fabriker.

Ryska revolutionen bar fram drömmen om det jämlika samhället.

Det har gått hundra år sedan revolu‐ tionen, som också gav upphov till att kvinnodagen internationellt firas den 8 mars. Revolutionen handlade inte bara om att få ett slut på svält, krig och orättvisor.

Alla det borgerliga samhällets institutioner – från tsarens byrå‐ krati till den patriarkala familjens diktatur – skulle störtas. Därför var kvinnornas fullständiga rättigheter som männens jämlikar en självklar del av oktoberrevolutionens idé.

1917 tänkte de ryska socialistiska grupperna uppmärksamma Inter‐ nationella kvinnodagen den 8 mars som man brukade, med tal och möten – några strejker var det ingen som planerade. Stämningen bland arbetarna var visserligen ex‐ plosiv på grund av de svåra förhål‐ landena med krig och svält, men till och med den bolsjevikiska (de revolutionära socialisternas parti) distriktskommittén i Viborg tveka‐ de inför en strejk.

Men textilarbeterskorna i Viborgdistriktet hade fått nog. Ut‐ mattade efter tolvtimmarspass i fa‐ brikerna och med svältande barn i hemmen hade de tvingats köa med brödransoneringskuponger.

På kvinnodagen den 8 mars (den 23 februari enligt den julianska kalen‐ dern som då användes i Ryssland, därav namnet februarirevolutionen) lade de ner sitt arbete och gick ut på gatorna för att kräva fred och bröd.

Det drog också med sig vissa av männens fabriker. Vid dagens slut strejkade 90 000 arbetare, och brödoch fredsparollerna hade utsträckts till att kräva tsarens avgång.

Ett par dagar senare störtades verkligen tsaren och inom loppet av några månader upprättade arbetarna genom oktoberrevolutionens seger en arbetarstat, underställd de demo‐ kratiskt valda sovjeterna.

Att ryska revolutionen började

bland kvinnorna och att kvinnors rättigheter stod högt på dagordning‐ en är ingen slump. För socialister är det patriarkala systemet intimt sam‐ mankopplat med klassamhället.

Den traditionella familjen blir ett slags samhälle i samhället, där kapitalets förtryck av arbetaren översätts till mannens förtryck av kvinnan och barnen.

Klassamhället räknar värde i peng‐ ar och egendom: du är det du äger.

För att lyckas föra över sitt arv – sin egendom – till barnen måste man‐ nen vara säker på att de verkligen är hans, vilket kräver kontroll över kvinnan och hennes fertilitet.

Kvinnan som hålls i hemmet gynnar också det kapitalistiska sys‐ temet. Hennes tvätt, städning, mat‐ lagning och barnpassning är ett oavlönat arbete som besparar både samhället och mannens arbetsgiva‐ res utgifter.

Vid tiden för revolutionen var 40 procent av Sankt Petersburgs arbetare kvinnor, men det befriade dem inte från hemmets uppgifter.

Den trippelarbetande kvinnan var lika mycket en realitet då som nu, och Aleksandra Kollontaj (bolsje‐ vikerna) insåg att bördan av arbete, barn och hem gjorde det svårt för kvinnorna att delta i politiken.

Efter 1917 var hon den första kvinnliga ministern i arbetarrege‐ ringen. En av de viktigaste frågorna för Kollontaj efter 1917 blev att förändra situationen för de arbetan‐ de mödrarna. Rättigheterna i sam‐ band med graviditeten var centrala för att jämställa kvinnorna med männen. Efter revolutionen inför‐ des därför föräldraledighet och am‐ mande kvinnor fick särskilda pau‐ ser och fyradagarsveckor.

Lika lön för lika arbete var en själv‐ klar princip, likaså att kvinnorna fick fullständiga demokratiska och medborgerliga rättigheter. Skils‐ mässoreglerna blev enklare, och det kyrkliga äktenskapet ersattes av en civil registrering som gjorde det möjligt för kvinnan att behålla sitt eget namn, och man inrättade offentlig barnomsorg.

Att det privata var politiskt var lika självklart för Kollontaj som för dagens socialistiska feminister.

8 mars blev startskottet för revolutionen som störtade den diktatoriske tsarens regim.

Ryssland var dock ett fattigt och underutvecklat land och kom att härjas av ett utdraget inbördeskrig, vilket banade vägen för Stalins po‐ litiska kontrarevolution som rade‐ rade ut framstegen också från pap‐ peret.

Men många av de rättigheter som följde efter oktoberrevolutio‐ nen garanteras fortfarande inte i det kapitalistiska samhället.

Trots att Ryssland vid tiden för revolutionen var fattigt och krigs‐

O

ktoberrevolutionen gav också nationell frihet till de förtryckta folken i det tsaristiska Stor-Ryssland som var ett ”nationernas fängelse”.

Ukraina, de baltiska staterna och Finland blev självständiga stater.

I ett tv-tal förra veckan gick den ryske presidenten Putin till våld‐ sam attack mot Lenin samt bol‐ sjevikpartiets och oktoberrevo‐ lutionens beslut om Ukrainas och alla folks rätt till nationellt självbestämmande.

Till skillnad från Stalin, som Putin har uttryckt beundran för, var Lenins och bolsjevikernas uppfattning att bildandet av Sov‐

härjat kvarstår faktum att 1920 åt 90 procent av Sankt Peterburgs be‐ folkning i kommunala matsalar, fri abort hade införts för första gång‐ en i något land i modern tid och 16 veckors fullt avlönad föräldrale‐ dighet garanterades alla kvinnor.

Det ger en vink om vilka rättigheter kvinnor – i hela världen – skulle kunna ha idag om allas rätt till arbete, men också till det överskott som produceras, var en realitet.

jetunionen måste ske på frivillig‐ hetens grund.

”Ukrainas självständighet har erkänts både av Ryska socialis‐ tiska federativa sovjetrepubliken och av Rysslands kommunistis‐ ka parti (bolsjevikerna). Det är endast de ukrainska arbetarna och bönderna själva som kan be‐ sluta om Ukraina ska samman‐ slås med Ryssland eller om det ska förbli en separat och obero‐ ende republik och, i det senare fallet, vilka federala band som ska upprättas mellan denna re‐ publik och Ryssland. Vi vill ha en frivillig union av nationer – en

Ryska revolutionen 1917 hade avgö‐ rande betydelse för kvinnokampen internationellt. Hotet om att den kunde spridas var starkt bidragande när borgarklasserna i land efter land tvingades erkänna kvinnlig rösträtt. År 1921 beslutade den nya in‐ ternationella socialistiska organi‐ sationen (Komintern), på initiativ av Clara Zetkin, att Internationella kvinnodagen hädanefter skulle fi‐ ras på samma dag – den 8 mars till minne av ryska revolutionen. ■

union som utesluter varje tvång mot en nation från en annan”, skrev Lenin 1920 i Brev till Ukrai‐ nas arbetare och bönder.

Jämför denna hållning med imperialismen som påstod sig er‐ känna Ukrainas självständighet, men som annekterade landet ef‐ ter att fredsförhandlingarna i Brest-Litovsk hade avslutats i mars 1918. Den tyske armébefäl‐ havaren i Kiev, Wilhelm Groener motivierade detta cyniskt med att ”det ligger i vårt intresse att be‐ handla den ukrainska regeringen som en täckmantel (som vi kan gömma oss bakom) när vi själva fattar besluten”. ■

ANALYS

3 MARS 2022 # 1 492

8

Internationella kvinnodagen 2022: Arbetarkvinnorna startade revolutionen som stoppade kriget – låt oss göra det igen! ”Socialistiska feminister i hela världen marscherar och organiserar strejker och demonstrationer mot det imperialistiska kriget, och avslöjar än en gång det kapitalistiska förtryckets och exploateringens brutalitet”, skriver Rosa International Socialist Feminists och International Socialist Alternative i ett gemensamt uttalande inför den 8 mars, som Offensiv återger i en förkortad version.

ROSA INTERNATIONAL SOCIALIST FEMINISTS & INTERNATIONAL SOCIALIST ALTERNATIVE

I

nför den 8 mars uppmanar Rosa International Socialist Feminists och International Socialist Alternative arbetarklas‐ sens kvinnor över hela världen att stå upp mot krig, exploatering, för‐ tryck och det system som ligger bakom det: kapitalismen!

Som om vi inte redan har till‐ räckligt med skäl att kämpa mot de svårigheter som läggs på deras ax‐ lar lägger det ”kalla kriget” mellan USA och Kina om världsherraväl‐ de och den ryska regimens aggres‐ siva intervention och fruktansvär‐ da krig över Ukraina till ytterligare ett existentiellt hot.

Krig är en fortsättning på poli‐ tik med andra medel, resultatet av ökande imperialistiska spänningar som utspelas brutalt på bekostnad av folket i Ukraina.

Men krig kan också ge upphov till revolutioner. Och även om detta verkar långt borta för tillfället måste vi komma ihåg de många exempel på arbetarklassens kvinnor som står upp och organiserar sig mot kriget.

Om arbetare, ungdomar och kvinnor i Ryssland utvecklar sina protester och strejker mot den ryska invasionen till en efterlängtad kamp för att störta Putin och hans aukto‐ ritära, korrupta och kvinnofientliga regim skulle det vara det mest kraft‐ fulla vapnet för att tvinga fram ett tillbakadragande av ryska trupper från Ukraina.

Vi är solidariska med våra kam‐ rater i Ryssland som, medan denna text skrivs, modigt deltar i upp‐ byggnaden av antikrigsrörelsen i Ryssland.

går ut på gatorna och protesterar för ”systemförändringar, inte kli‐ matförändringar”, de miljontals an‐ ställda inom hälso- och sjukvård samt utbildning som organiserar sig och kämpar för sina egna villkor och för grundläggande offentliga tjänster av hög kvalitet som är till‐ gängliga för alla, för att tillgodose behoven hos majoriteten – det är en mäktig kraft som man kan byg‐ ga en antikrigsrörelse på!

Vi uppmanar till antikrigsprote‐ ster denna internationella kvinno‐ dag, eftersom vi vet att detta bara är ytterligare en börda som läggs till, ytterligare en risk för livsvillkoren för arbetarklassens kvinnor.

Det blir allt tydligare att det inte finns något slut på krig, elände och förtryck inom det kapitalistiska sys‐ temet.

Vi tror inte att fler kvinnliga politi‐ ker eller chefer kommer att föränd‐ ra något i våra liv. Vi kommer inte att nöja oss med den ena eller and‐ ra lilla förbättringen. Vi kämpar för att förändra hur samhället och eko‐ nomin styrs och i vems intresse.

Endast en planerad ekonomi, ba‐ serad på offentligt ägande av de sto‐ ra monopol som dominerar miljon‐ tals människors liv, under arbetar‐ klassens och de förtryckta massor‐ nas demokratiska kontroll, kan räd‐ da liv från att gå förlorade i fattig‐ dom, krig och sjukdomar, och skyd‐ da naturen och alla dess invånare.

Planeten kan inte längre bära så mycket förödelse. Därför föresprå‐ kar vi socialistiska feminister ex‐ proprieringen av de stora förmö‐

Det blir allt tydligare att det inte finns något slut på krig, elände och förtryck inom det kapitalistiska systemet.

Om arbetarna i Ukraina protesterar och strejkar för att ta makten i sina egna händer, sparka ut de korrupta eliterna och organisera sitt eget för‐ svar inom samhället i sitt eget in‐ tresse, och knyter an till kampen för minoriteters fullständiga rättigheter till självbestämmande, skulle detta mötas av solidaritet och stöd från arbetare och unga över hela världen.

Innan du säger ”det är omöjligt”, låt oss komma ihåg den roll som kvinnor och arbetarklassen har spelat i de senaste årens strider, bland annat i Belarus och Kazak‐ stan, de miljontals ungdomar som

genheter som ackumulerats under svetten av vårt underbetalda eller obetalda arbete, och expropriering av de rika för att använda de rike‐ domar som har skapats av oss ar‐ betare till förmån för oss och börja reparera den förstörelse som har skapats av det kapitalistiska syste‐ met och lägga grunden för en värld i fred, säkerhet och värdighet.

Allt fler kvinnor och ungdomar över hela världen ifrågasätter kapitalis‐ men, som bara kan vara patriarka‐ lisk, och de restriktiva och bakåt‐ strävande könsroller som åläggs

KL 20.00 SVENSK TID människor av alla kön för klassam‐ hällets skull, samt de många vålds‐ handlingar vi utsätts för som för‐ stärks av olika former av systema‐ tiskt köns-, sexualitets- och etnici‐ tetsbaserat förtryck som är integre‐ rade delar av det kapitalistiska sys‐ temet.

Denna nya och radikaliserade generation kommer alltmer till slutsatsen att det inte behöver vara så här. De feministiska massrörel‐ ser som har utvecklats internatio‐ nellt är fruktade av etablissemang‐ et när de slår fram i kampen och framför allt när de tar upp och an‐ vänder arbetarklassens kampme‐ toder, som strejkvapnet – och ifrå‐ gasätter kapitalismen som sådan.

Vi uppmanar inte bara kvinnor, utan även arbetarklassens män, fackföreningar, sociala rörelser och vänsterpartier att marschera och strejka med oss den 8 mars, men att ta upp den socialistiska feminis‐ mens fanor varje dag under året!

Många av de senaste årens eröv‐ ringar har varit möjliga tack vare att kvinnor har använt arbetar‐ kampens bästa metoder och ma‐ ningen att göra den 8 mars till en global strejkdag.

Vi får inte glömma att det var arbe‐ tarkvinnornas demonstrationer i

Ryssland den 8 mars som ledde till den ryska revolutionen 1917. Vi kan upprepa detta, mer organiserat internationellt, med ett gemensamt program som ska byggas upp i våra kamper i varje del av världen – in‐ klusive stödet till våra arbetarklas‐ sens systrar och bröder i Ukraina och Ryssland som står upp mot det imperialistiska kriget och de som stöder det och tjänar på det.

Vi är solidariska med arbetar‐ klassens kvinnor – och män – i all deras kamp för fred och värdighet, mot exploatering och förtryck. För oss i ROSA är det absolut nödvän‐ digt att vi förblir aktiva efter den 8 mars.

Vi kommer att fylla gatorna på ett coronasäkert sätt för att sprida vårt budskap. Vi organiserar strej‐ ker varhelst vi kan och vi uppma‐ nar dig att ansluta dig till våra led, samt att tillsammans med oss byg‐ ga en socialistisk feministisk rörel‐ se för ett samhälle utan förtryck och exploatering.

För en internationell socialistisk och antirasistisk feminism!

• Global kamp mot krig – för‐ ena arbetarklassens kvinnor i Ukraina, Ryssland och resten av världen i en kamp mot mot krig och imperialism.

• För en demokratisk planerad ekonomi – expropriera börs‐ bolagens tillgångar och de superrikas förmögenheter.

• För fullständiga sexuella och reproduktiva rättigheter. Mer resurser till sexualundervis‐ ning, gratis tillgång på pre‐ ventivmedel samt säkra abor‐ ter.

• Stoppa mäns våld mot kvin‐ nor. Sätt stopp för alla former av homofobi. Omedelbara offentliga satsningar för att ge stöd och skydd till våldsutsat‐ ta kvinnor samt fler skyddade boenden.

• Jobb, bostad, välfärd och en lön att leva på till alla. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

3 MARS 2022 # 1 492

9

Antirasism, hbtq+-kamp, socia‐ listisk feminism och så vidare är utöver att vara viktiga kamper i sig också viktiga för att slå tillbaka mot rasismen, transfobin och sex‐ ismen som splittrar arbetarklassen.

I ett decennium har stora rörelser över världen brutit ut såsom Metoo, feministiska strejker, massprotester, folkomröstningar – vilket väntas även i år.

Foto: Clara Bell

Den så kallade identitetspolitiska debatten tycks aldrig ta slut, utan verkar återkomma i varje sorts politisk formation med jämna mellanrum. Här är några uppdateringar på resans gång.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

I

somras skrev Erin Brightwell från Socialist Alternative (Rätt‐ visepartiet Socialisternas syster‐ parti i USA) en längre artikel, Woke capitalism is Not the Ally of oppres‐ sed people, om hur medvetet och djupgående den amerikanska härs‐ karklassen använder sig av identi‐ tetspolitik för att slå sönder massrö‐ relser som Black Lives Matter (BLM). Brightwell tar exempel som när de protesterande i BLM en mor‐ gon kom till den klassiska demoplatsen i New York var parollen Black Lives Matters målad över tre hela husfasader. Bara med små bok‐ stäver stod Dorito – namnet på ett chipsmärke. Sen kom pengarna.

Företaget American Express lan‐ serade en plan på 1 miljard dollar för att främja mångfald. Pepsi spen‐ derar 400 miljoner dollar och Apple ägnar 100 miljoner dollar till ett lik‐ nande projekt. Försäkringsbolaget New York Life 1 miljard dollar. Net‐ flix har lovat att förvalta 2 procent av sina kassareserver i afroameri‐ kanskt ägda banker. Två tredjedelar av de börsnoterade 500 största före‐

tagen gav stöduttalanden till BLM och 36 procent gav bidrag till män‐ niskorättsorganisationer.

Erin skriver i artikeln att: ”Detta är ett enormt betydande inflöde av fö‐ retagspengar till organisationer för sociala rörelser, men kapitalistklas‐ sen som äger och driver ekonomin i sina egna intressen ger inte ut pengar utan att förvänta sig något i gengäld. Detta är ett uppenbart för‐ sök att köpa bort ledarna för BLMrörelsen, och det är inte första gång‐ en den amerikanska kapitalistklas‐ sen använde detta tillvägagångssätt för att undergräva rörelser mot för‐ tryck. Så länge som BLM-ledare bi‐ behåller sitt fokus på en antirasism som är acceptabel för eliten, kan de sannolikt se fram emot en fortsatt god ekonomisk relation med före‐ tagens Amerika.”

Här ser vi alltså en identitetspoli‐ tik som kommer uppifrån. Den amerikanska kapitalismen är ännu mer än all kapitalism från början uppbyggd genom slavhandel och ra‐ sism, och antirasismen bär i sin na‐ tur på en otroligt stark revolutionär kraft. Detta försöker alltså kapitalist‐ klassen avväpna. Samtidigt finns så klart en identitetspolitik underifrån.

Svarta som kämpar för sina liv, inte bara mot att bli skjutna utan också mot fattigdom, för bra hälsa och ut‐ bildning och så vidare. En minoritet kommer att kunna få höga positio‐ ner inom det kapitalistiska samhäl‐ let så länge det består, men det löser inte problemen för massorna.

Liknande frågor ställs inom kvin‐ norörelsen, vilket är aktuellt nu in‐ för 8 mars. Att avfärda den interna‐ tionella kvinnodagen som identi‐ tetspolitik för att kampen denna dag sätter fokus mot kvinnoför‐ trycket skulle verkligen grumla ut‐ sikten. Som vi skriver i Offensiv i detta nummer startade den ryska revolutionen just på den internatio‐ nella kvinnodagen, för att arbetar‐ kvinnorna denna dag gick ut och demonstrerade för bröd och fred. Än idag behövs symboler för att samla den feministiska kampen, så‐ som 8 mars eller kvinnokampsmär‐ ket. Faktum är att det i ett decenni‐ um nu har pågått en våg av feminis‐ tiskt uppvaknande som återkom‐ mande bryter ut i stora rörelser över världen såsom Metoo, feministiska strejker, massprotester, folkomröst‐ ningar – vilket väntas även i år.

På Irland och i Belgien har ISA:s sektioner de senaste åren varit en spjutspets i den här radikaliseringen där de samlar ett bredare skikt av ak‐ tivister i fronten ROSA. Tidigare var ROSA på Irland en faktor som gjor‐ de att aborträtten vanns 2018, i år har ROSA varit en del i upproret mot mäns våld mot kvinnor efter mordet på Ashling Murphy. I Gent i Belgien har ROSA spelat en roll i att förena feminism bland studenter med arbe‐ tarkampen för universitetsanställda, bland annat lokalvårdare, där 14 euro i minimilön har vunnits.

I ROSA:s internationella samordning har kamraterna från Irland och Bel‐

gien framhållit behovet av att kunna organisera ungdomar som fått influ‐ enser av id-politiska teorier och få dem intresserade av den socialistis‐ ka feminismen. Det finns de som använder identitetspolitik som ett argument för att ställa grupper mot varandra – att till exempel det är vita som förtrycker svarta och att därför antirasism enbart ska föras av svarta, eller kvinnokamp enbart av kvinnor.

Denna uppsplittring försvagar kampen. Det finns också så kallad intersektionalism som kan använ‐ das för att se hur olika former av förtryck överlappar och går in i varandra. En samlande massrörel‐ se mellan olika grupper är det star‐ kaste motståndet mot förtrycken.

Den 7 september skrev statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker (med socialdemokratisk kristen bakgrund) på DN debatt under ru‐ briken ”Ordet identitetspolitik är ett slagträ som saknar funktion”. De menar att alla skyller på identitets‐ politiken och tar exempel från mo‐ deraten Gunnar Hökmark till Noo‐ shi Dadgostar. Bjereld och Demker hänvisar till en bok som de har skri‐ vit och givit ut på Timbro.

De menar att man måste identifi‐ era identitetspolitiken. Detta bör enligt dem bäst göras genom att in‐ dividens roll som samhällsmedbor‐ gare betingas av grupptillhörigheter och gruppidentiteter ”som kön, ras, klass, sexuell läggning eller religion” – och att detta får konsekvenser för frågor om jämlikhet och politisk mobilisering.

Här görs det klassiska misstaget att stoppa in klass i uppräkningen av förtryckskategorier. Både rasism och genus skapas även dem genom ekonomisk exploatering såväl som diskriminering och sexuellt för‐ tryck. Och omvänt skapar klassam‐ hället kulturella hierarkier som på‐ verkar människor starkt. Men det som utmärker exploateringen av ar‐ betare är inte någon speciell egen‐ skap hos arbetare som könsidenti‐ tet eller hudfärg utan bara det fak‐ tum att arbetsgivaren lägger beslag på vår arbetskraft.

Klassperspektivet som behövs för att studera identitetspolitik, med det ovan nämnda exemplet från ka‐ pitalets försök att köpa upp BLM, saknas också hos Bjereld och Dem‐ ker. Deras inlaga blandar ihop kor‐ ten. De påstår att de vill prata om behovet av resursfördelning och att de som kritiserar id-politiken inte sällan försvarar majoritetssamhäl‐ lets historiska privilegier.

Detsamma kan lika gärna sägas om någon som använder sig av idpolitik. Om Timbro, som är en tan‐ kesmedja för företagsintressen, bör‐ jar prata om id-politik är det för att

Vi formas alla av det samhälle som vi lever i. Därför behövs kollektiv kamp för att befria oss alla från det förtryckande samhället.

Marxister kommer ständigt till‐ baka till arbetarkampen. Arbetare är inte en förtryckt kategori som alla andra. Oavsett kön, läggning eller hudfärg exploateras vår arbetskraft av kapitalisterna genom den ekono‐ miska utsugningen som är grunden i det här ekonomiska och politiska systemet – kapitalismen. Det är just därför arbetarkamp har den unika möjligheten att genom strejker och uppror stoppa profitrullningen och till och med avskaffa kapitalismen, systemet som göder alla förtryck.

öppna företagsrummen för fler kvinnor och personer med olika et‐ niska bakgrunder – men inte för att omfördela de stora resurserna i sam‐ hället som går efter klasslinjen.

Ofta uttrycker identitetspolitik en mycket tydlig individualism.

Men vi formas alla av det samhälle som vi lever i. Därför behövs kol‐ lektiv kamp för att befria oss alla från det förtryckande samhället.

Det är inget som enskilda indivi‐ der klarar. Låt oss precis som 1917 starta på 8 mars! ■

INTERNATIONELLT

3 MARS 2022 # 1 492

10

Nej till krig i Ukraina!

Bygg en antikrigs- och antiimperialistisk massrörelse

Ryssland har lanserat en storskalig invasion av Ukraina.

ISA uttrycker sin fulla solidaritet med folket i Ukraina som redan lider av exploatering, förtryck, korruption och växande fattigdom, och som nu står inför krigs- och blodsutgjutelsens fasa.

UTTALANDE AV INTERNATIONAL SOCIALIST ALTERNATIVE

N

att ta ställning mot imperialistiska krig och för arbetarklassens interna‐ tionalism, i principfast opposition mot alla former av imperialism.

Ryska och belarusiska trupper bör omedelbart dras tillbaka från Ukraina.

Erkännandet av folkrepubliker‐ na Luhansk och Donetsk av den ryska duman och dess efterföljan‐ de godkännande av Putin, följt av deras begäran om rysk hjälp, ska‐ pade den omedelbara förevänd‐ ningen för invasionen. Fientlighe‐ terna har nått en ny och skräm‐ mande topp efter veckor av eskale‐ rande krigshets mellan Ryssland å ena sidan och Nato och USA å andra sidan.

Europa står inför en stor väpnad konflikt, som är knuten till de mång‐ faldiga geopolitiska motsättningar‐ na i den nya tidsåldern av oordning.

Socialister internationellt måste in‐ tensifiera arbetet och förbereda för

Ryssland har hävdat att dess säker‐ het är hotad av Natos expansion ös‐ terut med vapen och trupper längs dess gränser. Men nu hävdar presi‐ dent Putin att uppgiften för den ryska attacken är att ”avmilitarise‐ ra” och ”avnazifiera” Ukraina. Men hans attacker kommer bara att göra det ukrainska folket argare. Många kommer att ta till vapen för att mot‐ sätta sig hans trupper.

Putin har motiverat sitt an‐ grepp med att hävda att Ukrainas självständighet bara var ett resultat av den ryska revolutionen och bol‐ sjevikernas politik att ge förtryckta nationer rätten till självbestäm‐ mande, en politik som upphävdes av Stalin och den byråkratiska re‐ gim som Putin själv kom ur. Detta är en viktig lärdom. Självständighet kan inte uppnås genom att vädja till Nato eller EU, utan endast i en ge‐ mensam kamp mot den nye tsaren och hans krig.

Befolkningen, som drabbas mest av ett krig, de som riskerar sina liv och lemmar, livet för söner och döttrar, mödrar och fäder, de‐ ras hem och inkomster – de vanli‐

är ryska trupper och stridsvagnar har korsat gränsen till Ukraina har de första människorna redan dö‐ dats. Missilattacker har träffat mili‐ tärbaser och flygfält, inklusive i Kiev. Det finns redan rapporter om skottlossning i bostadsområden i Charkiv, Ukrainas näst största stad i nordöstra delen av landet. Nu rapporteras det att även belarusis‐ ka trupper är inblandade, med stu‐ denter som kallas in i armén.

ga arbetarklassens människor som bor i Ukraina – har reducerats till enbart åskådare, vars öde avgörs av krafter utanför deras kontroll.

Dagens ukrainska ledare – det ka‐ pitalistiska etablissemanget, vars enda angelägenhet alltid har varit försvaret av oligarkernas intressen och som har styrt landet från kris till kris sedan självständigheten – sålde sig till Väst under det föregående de‐ cenniet. På så sätt hoppades de få Natoskydd och vinna ekonomiskt genom att komma närmare Europa.

De misslyckades på alla punk‐

som redan lever med låga inkoms‐ ter och med dålig sjukvård, kom‐ mer att få betala för kriget.

Detta krig är märkt av konflikten mellan USA och Kina om världs‐ herravälde. Bidenadministrationen har pekat ut Kina som dess ”huvud‐ konkurrent” och Ryssland som ”den farligaste”. Inom Nato har USA i fle‐ ra år drivit på sina europeiska allie‐ rade att öka sina krigsbudgetar.

Krig är fortsättningen av politi‐ ken på andra sätt. Bland de aktuel‐ la motiven för USA återfinns att stärka banden mellan USA och

för att elda på konflikten, som får familjer att sörja sina fallna släk‐ tingar och där arbetarklassen får betala det högsta priset för kriget och dess ekonomiska konsekvenser.

Den ryska imperialismen har be‐ dömt att det nu är dags att ta ett av‐ görande steg för att stärka sina in‐ tressen. USA-imperialismen är försvagad, EU kämpar med inre splittring och Kina håller på att bli USA:s största orosmoln när det gäller världsordningen. Putin kränker ukrainarnas självbestäm‐

Detta krig har lite eller ingenting att göra med skyddet av någon av de berörda befolkningarna. Nato hade och har inga problem med diktatorer när det passar dem, och Putin stöder de mest högerorienterade partierna i Europa – så mycket för ”antifascism” eller ”försvara demokratiska rättigheter”. ter: den genomsnittliga familjein‐ komsten är idag 20 procent lägre än 2013 års nivå och Natos ageran‐ de utgår inte från det ukrainska folkets intressen, utan från USA:s och Natos allierades ekonomiska och geopolitiska intressen.

Krigets ekonomiska chocker kom‐ mer också att märkas över hela värl‐ den – aktiebörserna reagerar redan.

Den ryska börsen föll med 40 pro‐ cent innan den stängdes. Energipri‐ serna såväl som livsmedelspriserna kommer att öka, vilket bidrar till ett redan starkt inflationstryck i världsekonomin. Och framtida ge‐ nerationer i Ukraina och Ryssland,

den europeiska imperialismen in‐ för framtida konflikter med Kina – allt på det ukrainska folkets be‐ kostnad.

Nato har intensifierat sin närva‐ ro i Östeuropa med baser i Polen och Rumänien samt vid gränsen till eller i Rysslands närhet. Nato-län‐ derna har beväpnat Ukraina till tänderna. Efter att ha ropat på var‐ gen i flera veckor och förutspått en ”falsk flagg”-operation av ryssarna har Biden och hans krigshetsande allierade skapat en självuppfyllande profetia.

Oavsett graden av Natos direkta engagemang i det pågående kriget delar västimperialismen ansvaret

manderätt – han anser att Ukraina är en integrerad del av Ryssland, på ett motsvarande sätt som Xi Jin‐ ping gör anspråk på Taiwan.

Vikten av det som händer i Ukraina går långt utanför Ukrainas gränser. Ekonomisk kris, vågor av reaktionär nationalism och poten‐ tiellt miljontals flyktingar kommer att skapa fler globala kriser, precis när det verkade som att pandemin gick in i en ny, mer hanterbar fas.

Trots att den är en brutal auktoritär regim måste Kreml fortfarande ta hänsyn till om den ryska befolk‐ ningen kommer att acceptera ett storkrig om Ukraina. År 2022 är

3 MARS 2022 # 1 492

11

Förstörda byggnader i Kiev efter en missilattack. inte 2014, då en massiv patriotisk våg blev resultatet av övertagandet av Krim. De flesta ryssar brottas re‐ dan med lägre levnadsstandard, es‐ kalerande inflation och, under pan‐ demin, över en miljon fler dödsfall än motsvarande perioder tidigare.

En opinionsundersökning den 23 februari antydde att 40 procent av den ryska befolkningen, främst den unga och urbana befolkning‐ en, är emot erkännandet av repu‐ blikerna, vilket har använts som förevändning för att starta kriget.

Ryssland är en militär jätte, men dess ekonomi utgör bara cirka 6 procent av Natos ekonomier till‐ sammans. Dess BNP är mindre än Italiens. Kraftiga sanktioner och en krigsinsats kan skada ekonomin mycket allvarligt och i kombina‐ tion med ryska krigsoffer fördjupa den växande misstron mot allt som regeringen säger.

Putin kan glädjas över att han har stöd från Peking, men om ett utdraget krig dränerar ekonomiska resurser kan han mycket väl behö‐ va be Xi om att rädda honom.

Det är arbetarklassen och fattiga som betalar. När de 500 största oli‐ garkerna i Ryssland har sett sina ri‐ kedomar växa med 45 procent un‐ der pandemin och nå 640 miljar‐ der dollar kommer det inte att göra

någon större skillnad att förlora några miljarder på frysta bankkon‐ ton.

Detta krig har lite eller ingen‐ ting att göra med skyddet av någon av de berörda befolkningarna.

Nato hade och har inga problem med diktatorer när det passar dem, och Putin stöder de mest högerori‐ enterade partierna i Europa – så mycket för ”antifascism” eller ”för‐ svara demokratiska rättigheter”.

Krig innebär alltid ett fruktans‐ värt mänskligt lidande som kom‐ mer att betalas för i liv, ekonomis‐ ka svårigheter och fler flyktingar, och kommer inte att lösa några av de befintliga problemen och de in‐ terimperialistiska spänningarna.

Trots påståenden om motsatsen ligger krig inte i arbetarklassens och den vanliga befolkningens in‐ tresse i någon av de inblandade na‐ tionerna.

Vi kan inte förlita oss på någon av de imperialistiska institutionerna eller krigsmaskinerna som är in‐ volverade för att uppnå fred, än mindre välstånd. Faktum är att Ukraina i flera år har bett om verk‐ lig hjälp från Nato och Väst, men har ändå nekats. Vi borde inte lita på dessa imperialistiska organ.

Varje ”diplomatisk lösning” med nya överenskommelser, även

om den till en början skulle väl‐ komnas av människor över hela världen, kommer i slutändan att ske på vanliga människors bekost‐ nad och bara bereda marken för ytterligare spänningar och kon‐ frontationer.

Dessa makter har visat sig oför‐ mögna att ta itu med den hälsooch klimatkris som de är ansvariga för, är ovilliga att bekämpa de sti‐ gande levnadskostnaderna för van‐ liga människor och nu kommer de‐ ras krig att göra saken ännu värre.

Den enda kraft som kan stoppa krig och förstörelse är den förena‐ de arbetarklassen.

ISA uppmanar arbetarrörelsen världen över att initiera en massiv internationell antikrigs- och anti‐ imperialistisk mobilisering, inklu‐ sive vägran att hantera produktion och transport av vapen samt strej‐ ker, tillsammans med kamp för so‐ ciala krav som kan erbjuda en verk‐ lig utväg för majoriteten. Detta borde innefatta ett enat agerande av arbetare i multinationella före‐ tag som är verksamma i flera av de länder som är direkt involverade.

Detta kommer inte att vara lätt.

Vi kommer att behöva stå emot massiva propagandamaskiner på alla håll, och det kommer att ta tid och tyvärr lidande innan förhål‐

landena kommer att avslöja propa‐ gandan och aktualisera de verkliga frågorna.

Krig är dock revolutionens barn‐ morska, som avslöjar motsättningar på ett så synligt och påtagligt sätt som möjligt. Tidiga och djärva initi‐ ativ i de tidiga stadierna av krig är avgörande för att bestämma karak‐ tären och programmet när en rörel‐ se vinner styrka.

Detta krig ligger inte i arbetar‐ nas och ungdomarnas intresse, var de än bor. Det handlar om geopoli‐

tiska och ekonomiska imperialistis‐ ka ambitioner.

ISA kommer att motsätta sig kriget var vi än är närvarande – i Ryss‐ land, USA, Ukraina och på andra håll. Framför allt står vi med de ungdomar och arbetare i Ryssland som nu tar upp kampen mot kriget genom att bygga en antikrigsrörel‐ se på arbetsplatserna och universi‐ tetet, för solidaritet mot krigshets‐ arna, och för ett krig mot fattigdo‐ men istället för mot andra folk.

RS och ISA säger:

• Nej till krig i Ukraina! För ukrainarnas rätt att bestämma sin egen framtid, inklusive minoriteters självbestäm‐ manderätt!

• För de ryska truppernas återvändande till kasernerna i Ryssland och tillbakadragande av alla Nato-trupper från Östeuropa.

• Inget förtroende för någon av de inblandade ”fredsbeva‐ rande” imperialistiska krafterna.

• Inga illusioner om krighetsarnas diplomati. Bygg en mas‐ siv antikrigs- och antiimperialistisk rörelse som länkar samman arbetare och ungdomar över gränserna.

• Inga murar mot de som tvingas fly sina hem på grund av kriget.

• För ett internationalistiskt socialistiskt arbetaralternativ till kapitalistiska konflikter som leder till krig och förstö‐ relse.

INTERNATIONELLT

3 MARS 2022 # 1 492

12

Strejkvåg

skakar Turkiet

Den strejkrörelse som har inletts i Turkiet är uttryck för det växande missnöje som Erdoğans regim möter, samtidigt som landets ekonomiska kris är den djupaste på årtionden.

Turkiet skakas av den största strejkvågen sedan 1970-talet. Från den 6 januari till den 14 februari registrerades åtminstone 65 strejker. Arbetare inom alla branscher har gått ut i kamp och flera arbetsplatser har också ockuperats. Kampen är ett svar på de enorma prisökningar (inflationen) som den djupa ekonomiska krisen har orsakat.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

D

et växande motståndet mot den katastrofala politik som regimen har bedrivit och den stadigt fördjupade krisen har kraftigt försvagat den enväldiga presidenten Erdoğans ställning.

Förtroende för Erdoğan har sjunkit till rekordlåga nivåer och han ser ut att förlora nästa års val.

I januari låg inflationstakten i Turkiet på över 48 procent enligt officiella siffror. Men oberoende käl‐ lor menar att inflationstakten ligger på 114 procent. Prisökningarna, som var särskilt kraftiga på mat, energi och transporter, har gjort lev‐ nadsförhållandena allt mer olidliga.

I en färsk undersökning om lev‐ nadsvillkoren i landets största stad Istanbul, där levnadskostnaderna har ökat med 50 procent under det senaste året, uppger hälften av de tillfrågade att deras inkomster idag inte räcker till det allra nödvändi‐ gaste.

– Vi vill ha en inkomst som det går att leva på och få upp lönerna så vi kommer över fattigdomsgrän‐ sen, som en av de strejkade vårdan‐

ställda sa i början av februari. I mit‐ ten av mars (14-15 mars) planerar vårdanställda att strejka på nytt.

Den växande kamprörelsen är ett svar på kapitalisternas och regi‐ mens försök att övervältra krisens bördor på arbetarna. Kampen är inte begränsad till löner, utan utgör en bred reaktion mot den arbetar‐ fientliga politiken och den allt dju‐ pare ekonomiska krisen. Inte minst strejkerna från buden inom den så kallade gigekonomin mar‐ kerar en ny fas i arbetarkampen.

I början av året gick buden som arbetar för den turkiska e-handels‐ jätten Trendyol ut i en tre dagar lång strejk mot bolagets skambud om att lönerna endast skulle höjas med 11 procent i år. De vann en lö‐ nehöjning på drygt 38 procent.

Kampen på Trendyol följdes se‐ dan av att buden vid Yemeksepeti, som ägs av det tyska storbolaget De‐ livery Hero (som bland annat också äger Foodora i Sverige), tog kamp för högre lön, rätt att bli anställda och för att få organisera sig fackligt.

Yemeksepetis leverantörer, med sina iögonfallande ljusrosa jackor, har kommit att bli symbolen för den kraftiga ökningen av strejker i Turkiet.

Den 10 februari samlades de ut‐ anför företagets huvudkontor i Istanbul och skanderade: ”Vi vill inte ha en fattigdomslön – vi vill leva mänskligt” och ”Vi kommer att vinna genom att göra mot‐ stånd”, rapporterade Al Jazeera den 15 februari.

Yemeksepetis har erbjudit sina bud en lönehöjning som skulle ge dem motsvarande landets minimi‐ lön, vilken ingen, trots den senaste höjningen, kan leva på. Buden är oftast inte anställda, utan rättslösa egenanställda som själva måste be‐ tala de transportmedel de använder.

Delivery Hero är globalt ökänd för sin antifackliga politik och har gjort allt för att med statens hjälp stoppa budens fackliga organise‐ ring i Turkiet och andra länder.

I Turkiet finns nu uppemot 900 000 bud eller kurirer till olika e-han‐ delsbolag eller matleverantörer, och precis som i Sverige är det en explo‐ sivt växande skuggvärld präglad av otrygghet och omänskliga arbets‐ villkor.

Strejken på Yemeksepetis, som har pågått sedan den 1 februari, har fått ett enormt stöd och bojkot‐ ten av bolaget har blivit till en av de mest omfattade arbetarledda köpoch användarbojkotterna i landets

historia – under de senaste veckor‐ na har beställningarna på Yemek‐ sepetis minskat med 70 procent.

Inom nästan samtliga branscher och delar av ekonomin har det un‐ der året genomförts framgångsrika strejker. Kvinnliga textilarbetare på en strumpfabrik i Istanbul lycka‐ des efter en dags strejk vinna en lö‐ nehöjning på 70 procent.

När anställda vid ett av grossist-

växande missnöje som Erdoğans regim möter, samtidigt som lan‐ dets ekonomiska kris är den dju‐ paste på årtionden.

Inflationen är tillbaka till samma höga nivå som när Erdoğan hans parti AKP fick makten 2002. Minst en av fem unga går utan jobb. Lan‐ dets valutareserv står på minus och valutan, lira, har under de senaste 12 månaderna förlorat 44 procent av sitt värde gentemot dollarn.

Precis som i Sverige är det en explosivt växande skuggvärld präglad av otrygghet och omänskliga arbetsvillkor. och detaljvarukedjan Migros lager i Istanbul den 3 februari gick ut i strejk på för en lönehöjning på 70 procent och bättre villkor samt ockuperade sin arbetsplats, sattes polis in mot dem och drygt 150 av de strejkande arresterades.

I samband med polisattackerna (den 8 februari) började bolaget av‐ skeda strejkade och den 11 februari meddelade Migros ledning att 257 av de strejkande hade avskedats.

Men trots repressionen fortsatte kampen på Migros och efter 18 da‐ gars strejk vann arbetarna en löne‐ höjning på motsvarande 3 kronor i timmen och alla avskedade fick löfte om att de skulle få jobbet tillbaka.

Den strejkrörelse som har in‐ letts i Turkiet är uttryck för det

Underskotten är gigantiska och växande. I ett desperat försök att hålla hjulen rullande och den kre‐ ditbaserade tillväxten uppe har Er‐ doğan fortsatt att hålla räntorna på en låg nivå, vilket bara har eldat på inflationsbrasan och istället för att stimulera tillväxt har lågräntepoli‐ tiken stimulerat kapitalflykt. Även medelinkomsthushållen hotas nu av att falla ned i fattigdomsfällan. ”Det tålamod som regeringen ber om börjar ta slut. Under de senaste veckorna har matbud, sjuksköters‐ kor och andra arbetare gått ut i strejk och demonstrationer har genom‐ förts i flera städer”, summerar ny‐ hetsbyrån Reuters den 16 februari.

Missnöjesvintern 2022 kan bli början till slutet för Erdoğan. ■

3 MARS 2022 # 1 492

13

Tusentals flyktingar fast i Mexiko Tusentals flyktingar från Latinamerika och Karibien har fastnat i Mexiko på väg mot USA. USA har stängt sina gränser mot flyktingar med pandemin som ursäkt. Samtidigt driver Mexiko igenom Trumps ”stanna i Mexiko”policy som Biden har återinfört, av rädsla över att straffas ekonomiskt av USA om de släpper igenom flyktingar.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socia-

F

Förra året tog landet emot över 131 000 asylansökningar, en dubble‐ ring sedan 2019. De allra flesta asyl‐ ansökningarna kom från Haiti, Hon‐ duras och El Salvador. De behöver vänta i månader innan de ens får ett möte med landets migrationsmyn‐ digheter, och under tiden har de inte

Foto: CC0

rån Latinamerika och Kari‐ bien flyr folk främst från fat‐ tigdom, våld och korrup‐ tion. De som tar landvägen behö‐ ver passera gränsen mellan Mexi‐ ko och USA, en svårpasserad gräns med hög bevakning, höga staket med taggtråd och beväpnad gräns‐ polis som patrullerar. Än svårare blev det sedan Mexi‐ ko också jobbar med att hindra folk från att passera gränsen, efter att Donald Trump hotade med att infö‐ ra ökande tariffer på all import från Mexiko om landet inte stoppade mi‐ grationsflödet från Centralamerika.

Många flyktingar stoppades re‐ dan vid gränsen mellan Guatemala och Mexiko. I den mexikanska sta‐ den Tapachula på gränsen till Gua‐ temala har tusentals tvingats stanna då de inte får röra sig fritt i landet utan att ha beviljats uppehållstill‐ stånd vid exempelvis asyl. Svårighe‐ ten att röra sig vidare till USA har lett till att allt fler istället söker asyl i Mexiko.

Gränsmuren Mexiko-USA. Biden har fortsatt Trumps ”stanna i Mexiko”-policy gentemot flyktingar.

rätt att arbeta – men får inte heller ekonomiskt bistånd eller bostad.

Det har nyligen skett samman‐ drabbningar mellan migranter och polis i Tapachula, där runt 100 mi‐ granter protesterade mot den lång‐ samma byråkratin där ett 20-tal av dem skadades. Ickevita och ickespansktalande migranter, främst från Haiti, utsätts dessutom för mycket rasism från myndigheterna.

Den limbo som migranterna i Mexiko lever i skapar en stor fru‐ stration, vilket nyligen ledde till att en grupp migranter i Tapachula sydde igen sina munnar i protest.

Haiti genomlevde förra året både en jordbävning, en tropisk storm och ett presidentmord. Men lan‐ det har länge haft problem med korrupta ledare, våld och fattig‐ dom. En fjärdedel av befolkningen lever i extrem fattigdom på mind‐ re än 1,25 dollar om dagen. 59 procent lever på under två dollar om dagen.

Många från Haiti har flyttat till Chile och Brasilien under det se‐ naste årtiondet, men av dessa är det många som har förlorat alla möjlig‐ heter till inkomst under pande‐ mins restriktioner. De har därför

sökt sig norrut med förhoppningen att kunna skapa sig ett nytt liv i USA, men har fastnat i Mexiko utan att kunna ta sig vidare.

I staden Tapachula befinner sig runt 3 000 haitier, och runt 4 000 i Tijuana på gränsen till USA.

Trumps policy ”stanna i Mexiko” som Biden har återinfört handlar om att migranter måste stanna i Mexiko i väntan på domstolsför‐ handlingar i USA gällande deras asylärenden. Sedan Biden tog mak‐ ten har fler än 20 000 personer utvi‐ sats från USA till Haiti.

Den stängda gränsen mot USA och militariseringen av gränspoli‐ sen bryter mot både Mexikos, USA:s och internationella lagar, enligt en rapport från Refugees In‐ ternational.

USA använder pandemin som en ursäkt för att stänga gränserna, men det har istället lett till att flyk‐ tingarna som är fast i Mexiko ut‐ sätts för ytterligare smittorisk.

USA behöver ställas till svars för de humanitära kriser som landet till stor del bär skulden för, både i La‐ tinamerika och Karibien. ■

USA: Sjuksköterskebristen förvärras – hur kan vi rädda vården?

S

juksköterskor och sjukhus över hela USA har pressats till bristningsgränsen under de senaste åren. Redan innan coro‐ navirusets spridning var stressen och pressen på jobbet hög, och efter två år av pandemi är sjukskö‐ terskekrisen akut.

Det är dock inte pandemin som är orsaken till sjuksköterskebristen och krisen inom hälso- och sjuk‐ vården. Bristen på sjuksköterskor har funnits sedan 1960-talet.

På 1990-talet ökade bristen när vårdföretagen i enlighet med den så kallade ”managed care”-model‐ len satte fokus på att minska kost‐ naderna för vård och sjukförsäk‐ ringar. I huvudsak belönade mana‐ ged care de vårdföretag som lycka‐ des hålla nere sina kostnader och därmed göra de största vinsterna,

samtidigt som modellen bestraffa‐ de de som påstods spendera för mycket på behandlingar.

Denna vårdmodell ledde till ned‐ skärningar av personal och tjänster, samtidigt som kostnaderna för häl‐ so- och sjukvård samt sjukförsäk‐ ringar fortsatte att skena samt för‐ blev för dyra för patienterna.

Personalnedskärningar har i sin tur bidragit till en rad andra problem som långa arbetsdagar och stor ar‐ betsbelastning. Sjuksköterskor ris‐ kerar också i allt högre grad att ut‐ sättas för övergrepp från chefer och patienter. Den kapitalistiska, vinst‐ drivande sjukvårdsmodellen har orsakat den djupa kris som finns på alla nivåer inom USA:s sjukvård.

Vårdkoncerner, läkemedelsföre‐ tag, tillverkare av sjukvårdsutrust‐

ning med flera arbetar alla för att främst tjäna pengar, inklusive på personal och patienter. Och det är de mycket duktiga på: under pande‐ miåret 2020 gav HCA Healthcare, ett av de största privata vårdbolagen i USA, sin vd Sam Hazen nära 280 miljoner kronor i ersättning!

Samtidigt avskedade HCA sjuk‐ sköterskor och annan vårdperso‐ nal samt bedrev kampanjer för att stoppa anställda från att bilda fack‐ föreningar. De 30 miljoner dollar som vd:n fick är i slutändan pengar som patienter och deras familjer har betalat för att få vård och inte för att de skulle hamna i fickan på en girig direktör.

Sjuksköterskor har dock inte varit tysta under pandemin. I Massachu‐ setts strejkade sjuksköterskorna vid

St Vincent's Hospital i Worcester i tio månader 2021 i en oemotsvarad kamp för högre löner och ökad be‐ manning innan de fick ett avtal.

Den 13 januari höll sjuksköters‐ kefacket National Nurses United en aktionsdag med krav på ökad be‐ manning och mot den otrygga ar‐ betssituationen. Nu har enskilda sjuksköterskor även startat en Face‐ bookgrupp för att få till stånd en nationell sjuksköterskemarsch den 12 maj (internationella sjuksköters‐ kedagen) mot våld och trakasserier mot sjuksköterskor, för rättvisa lö‐ ner och för att sätta stopp för rasism på arbetsplatserna. På bara några veckor fick gruppen nästan 200 000 medlemmar.

Sjuksköterskemarschens inrikt‐ ning är dock fortfarande både be‐ gränsad i fråga om krav och meto‐

der. Gruppen uppger till exempel att den inte stödjer eller vill främja strejker och protester, vilket är just den form av kamp som behövs för att sjuksköterskor och andra vård‐ anställda ska kunna driva igenom sina krav.

För att sjuksköterskorna ska kun‐ na vinna krävs krav som kan samla till kamp och en strategi för att vin‐ na; krav på att avskaffa missförhål‐ landen på arbetsplatsen och högre lön, men också för strejkrätt och framför allt en vård utan vinst.

Det enda sättet att förverkliga dessa krav på är genom massprote‐ ster och strejker som syftar till att få ett slut på vinstjakten i vården. ■ Ranson Thomas Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA)

INRIKES

3 MARS 2022 # 1 492

14

turtyper i EU:s habitatdirektiv har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. (...) Ett hållbart skogsbruk innebär metoder och användning av skogs‐ mark som bidrar till att öka den bio‐ logiska mångfalden eller att stoppa avskogning. Ett hållbart skogsbruk förstör inte ekosystem och orsakar inte förlust av livsmiljöer.”

Även småfåglar påverkas av att den ekologiska balansen rubbats, något Skogsstyrelsens generaldirektör inte bryr sig om när skogsindustrins vinster värnas.

i knät på industrin Skogsstyrelsen generaldirektör är åter i blåsväder efter att ha gråtit ut om artskyddet å skogsbolagens vägnar. Efter att regeringen har kringgått lagen för att rädda Cementa, och sedan har uttalat sig älska alla gruvor, fortsätter klimat- och miljöskandalerna. Hur hänger den politiska makten ihop med kapitalets rovdrift på naturresurser?

RAYMOND STOKKI

rs.lulea@socialisterna.org

H

erman Sundqvist, general‐ direktör för Skogsstyrel‐ sen, menar i en debattarti‐ kel i SvD den 17 februari att art‐ skyddet (skydd av fåglar, djur och växter) är för snävt. Det vill säga för snävt för skogsbolagens vinster.

Herman Sundqvist själv listar hur den svenska skogsindustrin år‐ ligen avverkar skog för 30 miljar‐ der kronor, att skogsbruket och industrin sysselsätter över 100 000 personer, samt att den svenska ex‐ porten av skogsprodukter uppgår till 145 miljarder kronor per år, vil‐

ket är 10 procent av Sveriges varu‐ export.

Att enbart exporten hade kunnat sysselsätta nästan fem gånger så många som idag sägs det inget om.

Eller att dagens 100 000 sysselsatta skulle ha en årslön på nästan 1,5 miljoner kronor vardera om de de‐ lade på kakan. Det är klart att om artskyddet ska värderas mot dessa mäktiga vinster är det mer värt med en fågel i handen än tio i skogen.

Men Sundqvist får mothugg – inte bara i sakfrågan, utan även på

grund av sin politiska agenda. En debattartikel i Altinget som under‐ tecknas 57 företrädare för miljöor‐ ganisationer, föreningar och same‐ byar krävde att Sundqvist inte skulle få ett förlängt förordnande som ge‐ neraldirektör för skogsstyrelsen.

I sin debattartikel skriver Sund‐ qvist att institutioner såklart måste följa lagstiftning och ska stå för rättssäkerheten, samtidigt som hans agenda som generaldirektör har vi‐ sat sig göra tvärt emot.

Efter DN:s stora granskande se‐ rie om den svenska skogsindustrin uppdagades att Sundqvist hade mörkat en mejlkonversation med åtminstone en skogslobbyist. Dess‐ utom lyfter de 57 undertecknarna av motdebatten hur Sundqvist har nedmonterat naturvårdsarbetet och gått emot beslutade mål: ”Han har fattat ett flertal beslut i strid mot både myndighetens upp‐ drag, miljölagstiftning och demo‐ kratiskt beslutade miljömål med

pausade nyckelbiotopsinventering‐ ar, upphörd rådgivning om miljö‐ hänsyn vid avverkningsanmälning‐ ar och hemlighållande av informa‐ tion om hantering av avverknings‐ anmälda värdekärnor.”

Att Sundqvist själv har köpt upp skog för 27 miljoner kronor för att avverka under tiden han var verk‐ sam som generaldirektör visar på en tydlig linje för skogsägarna, inte för skyddet av skogen.

I sin artikel skriver Sundqvist om att skyddsvärda arter såklart ska ha ett bra skydd, med vilket han visar på en oförståelse för den biologiska mångfalden. Idag har vi 2 000 röd‐ listade arter, men vi har sett hur ex‐ empelvis pollinerare samt småfåglar har påverkats av att den ekologiska balansen rubbats. De 57 underteck‐ narna mot Sundqvist skriver: ”Vi befinner oss i ett nationellt nödläge för skogens biologiska mångfald. Hela 14 av 15 skogliga na‐

Foto: Emmanuel Douzery

Skogsstyrelsen & regeringen

Därtill nämns även skogens roll i klimatkrisen. Sundqvist skriver om material från skogen som kan spela en viktig roll i klimatomställ‐ ningen, vilket är åtminstone delvis sant. Däremot är det sant som den andra sidan redovisar att skog, det vill säga inte bara träden, behövs som exempelvis kolsänkor, men även för att upprätthålla den biolo‐ giska mångfalden.

Skogsstyrelsens generaldirektör sitter på ett förordnande som löpte ut den 24 februari. Regeringen val‐ de i veckan att förlänga uppdraget för Herman Sundqvist i tre år till.

De 57 undertecknarna som kritise‐ rade honom skrev: ”Det är direkt olämpligt att utse Herman Sundqvist som generaldi‐ rektör för en statlig myndighet som ska agera opartiskt.”

Till frågan hör även regeringens ag‐ erande i närliggande frågor den se‐ naste tiden. I fråga om gruvor förlo‐ rade nyligen ett länsråd i Norrbot‐ ten sitt förordnande, något som av kritiker har påpekats varit på grund av att gruvbolag (ofta prospekte‐ ringsbolag) inte har fått sina till‐ stånd eller miljöprövningen god‐ kända nog snabbt och enkelt.

Precis som Sundqvist skriver om skogsbolagens har gruvlobbyn ut‐ tryckt sig på samma sätt; att det är för svårt för företagen så vi måste kringgå lagar för att bolagens vins‐ ter inte ska bli lidande. Kaunis Iron tyckte att miljöprövningarna går för långt, Skogsstyrelsen tycker att art‐ skyddet går för långt.

Att regeringen har handen i båda syltburkarna är inte förvånande – samma tillmötesgående för rovgiriga företag syntes i frågan om Cementa.

Denna regering är beredd att offra såväl demokrati som natur och mil‐ jö, allt för att serva kapitalisterna. ■

INSÄNDARE: Tågvärdar räddar liv

J

ag har arbetat i över 12 år som tågvärd.

Det är ett fantastiskt jobb! Nu ska vi bort. Bytas ut mot dörrkameror och en ensam förare ska övervaka allt. Jag har så många gånger gjort skillnad i mitt arbete.

Skillnad mellan liv och död.

Jag vill dela ett par händelser med er.

Händelser som hade slutat helt annorlun‐ da med endast en förare ombord: En händelse var när en resenär knackade på min hyttdörr mellan två stationer. En ung man låg på ett säte och skakade. Jag meddelade föraren att jag skulle lämna hyt‐ ten för att kolla och bad honom att själv öppna dörrarna vid nästa stopp (bland an‐ nat dörrarna är annars mitt jobb). Jag släng‐ er på mig varselväst och rusar ut i tåget och möter en ung kille i kraftigt epilepsianfall.

Han slår huvud och armar emot stol och vägg. Jag fick ner honom på golvet i

mittgången, beordrade nyfikna resenärer att backa.

Samtidigt höll jag handen på den unge killens bröst och pratade lugnt och tyst. Sa att jag var där och att ambulans var på väg.

Att jag inte lämnar honom. Föraren ring‐ de vid nästa station och jag förklarade lä‐ get så han kunde ringa tågklarerare angå‐ ende varför vi stod still.

Jag har suttit med en ung människa i spå‐ ret. En ung man som bestämt sig för att avsluta sitt liv framför tåget.

Jag hade ingen tanke på mig själv eller hur detta skulle påverka mitt eget välmå‐ ende. Jag fanns där för honom. Höll hans hans och sa att hjälp var på väg, att det finns saker att leva för. Det är vårt jobb.

Omtanke och service. Och säkerhet!

En annan gång kliver en mycket påverkad man av tåget. Just när jag stänger dörrarna ser jag att mannen går tillbaka mot det stängda tåget, sätter sig och lutar sig mot tåget. Hade jag inte sett honom kunde han ha ramlat ner mellan de kopplade tågen‐ heterna och eventuellt blivit påkörd av den bakre halvan. Något som föraren ald‐ rig hade kunnat upptäcka med en kamera endast mot dörrar.

Ta in dessa berättelser och fundera på hur dessa människor hade överlevt med endast en förare som först måste få stopp på tåget, larma och förklara läget för tågklarerare innan hen kan komma till undsättning.

Fundera också på hur våra funktionshind‐ rade resenärer ifråntas sin rätt att resa utan att planera sin resa långt i förväg.

Utan en tågvärd ombord kan rampser‐ vice komma att behöva beställas i förtid,

vilket innebär slutet på spontana resor för resenärer med rullstol, permobil och dy‐ likt. Är det ett samhälle vi strävar efter?

Liv ÄR viktigare är pengar. Låt inte rese‐ närer och oss tågvärdar betala för ett före‐ tags ekonomiska tillkortakommanden.

Låt SL stå till svars för att man har gett kontrakt för stor del av Stockholms kollek‐ tivtrafik till MTR, ett företag ägt av den ki‐ nesiska staten som inte lyckas hålla bud‐ get, men ändå får mångmiljonbonusar av just SL. Vi som arbetar på pendeln har fått nog! Vi har nu fått tillstånd för demonstrationer på Sergels Torg vid tre tillfällen: 5/3, 2/4 och 7/5 kl 12-14. Kom med oss och visa ert missnöje.

Man kan inte bara höja priserna hela tiden utan att reflektera över bristerna. ■ Susann Högye-Bäckman, stolt tågvärd

Boden:

Haninge:

Socialistisk feminism Tid: Tisdag den 8 mars kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Vad gick snett i skolan?

Tid: Onsdag den 9 mars kl 18.00.

Plats: Jordbro kaféscen.

För mer info: 072-524 42 95.

Luleå:

Göteborg:

Socialistisk feminism Tid: Tisdag den 8 mars kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Tid: Torsdag den 10 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: rs@socialisterna.org.

Sundsvall:

Hur vänster är Vänsterpartiet?

Tid: Onsdag den 9 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

ISA: Den socialistiska feministiska kampen i hela världen Lund, Malmö, Växjö Tid: Söndag den 6 mars kl 19.00 Plats: Digitalt via Zoom.

För info: 073-740 39 54.

Mellansverige:

Umeå:

ISA: Den socialistiska feministiska kampen i hela världen Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Söndag den 6 mars kl 19.00 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Hur vänster är Vänsterpartiet?

Sthlm Norra Tid: Onsdag den 9 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

Syd:

Starkt avslut välbehövligt

M

ed mycket slit samlades det förra veckan in 22 196 kronor! Totalt har vi fått in 38 510 kronor under februari månad, drygt 74 procent av målet. Sydsverige har haft en särskilt bra månad med 4 050 kronor, över 140 procent av det lokala målet!

Veckans satsning har självklart också speglats i antal sålda prenumerationer – 36 nya – vilket innebär totalt 83 sedan månadsskiftet och 161 sedan början av året.

Det är ju alltid lite tråkigt att inte klara mål‐ et. Men resultaten under de senaste två vec‐ korna på sammanlagt 32 498 kronor visar att det finns en törst efter socialistiska idéer och

vad som är möjligt. Särskilt vill många stödja vår socialistiska antikrigspolitik.

Nu återställer vi siffrorna och börjar om från bör‐ jan inför mars månad. Men du kan hjälpa oss att få en bra start med ett bidrag. Swisha ett valfritt belopp till 123-240 32 85 eller sätt in ditt bidrag på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

För info: 079-340 59 97.

Uppsala: För info: 072-200 08 13.

Karlskoga: För info: 072-736 14 69.

Borås: För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Sthlm Sydväst Tid: Torsdag den 10 mars kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 076-234 52 18.

Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 10 mars kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Svaret är socialism Kapitalismen måste avskaffas för att ge plats åt ett socialistiskt samhälle. Om detta handlar Svaret är socialism.

Beställ: e-posta offensiv@socialisterna.org

Pris: 50 kronor + porto

Liv och hälsa måste gå först!

Socialistiskt program mot covid-19 • Inför gratis tillhandahållande av munskydd i kollektiv‐ trafiken och i nödvändiga butiker. Inför munskyddsre‐ kommendationer i alla miljöer med trängsel, även ar‐ betsplatser.

• Omedelbart inrättande av statliga testlaboratorier.

Kraftig utökning av masstester och snabbtester.

• Kom igång med spårningen. Alla som har fått positivt covidtest ska få information och stöd i spårningen.

Staten ska skapa en spårningsapp som är säker.

• Nej till inskränkningar i demonstrationsrätten. De‐ monstrationer utomhus med social distansering och munskydd utgör ingen större smittorisk och måste kunna ordnas för att bland annat tvinga regeringen till åtgärder som kan minska smittspridningen.

• Räddningspaket till idrott och kulturliv för att för‐ hindra massdöd. Upprätta idrotts- och kulturråd med företrädare för alla sorters aktörer för att diskutera fram lösningar.

• Stäng alla shoppinggallerior där det finns andra sam‐ hällsnödvändiga butiker i närheten. Inför tvång för alla butiker att ordna med annan form av försäljning (online, via lastkajen, maxantal för kunder i butiken med mera).

• Statligt ingripande mot företag som tvingar sina an‐ ställda att gå till jobbet trots att arbetet kan genomför‐ as hemifrån. En översyn utarbetad av facken tillsam‐

mans med myndigheterna över vilka arbetsplatser som är nödvändiga att hålla igång, ur samhällets intresse och vilka som ska permittera nu. Åtgärder för att inom‐ husgymmen ska ordna alternativa träningsformer – på nätet och utomhus.

• I den mån det går bör välfärden upprätthållas. I första hand ska icke samhällsbärande arbetsplatser stäng‐ as. Delar av utbildningssektorn kan övergå till digital undervisning. För de delar som ska vara öppna för att säkra att barn och unga ges en framtid och inte slås ut socialt – från förskola till delar av gymnasiet – krävs maximalt smittskydd och att personalens fack‐ föreningar har vetorätt i skyddsfrågor. Rätt för elever att stanna hemma – i samråd med skolan.

• Statliga pengar för att verksamheter såsom små kul‐ turscener, bibliotek, kaféer, pubar kan bedriva annan form av verksamhet för sociala möten och informa‐ tionsspridning till exempel promenader, telefonväkt‐ eri, chattar och ordna med digitala plattformar där folk kan mötas.

• Omedelbart stopp för alla nedskärningsplaner inom välfärden.

• Samhället ska äga och kontrollera all vård och om‐ sorg för att möjliggöra största möjliga samordning utifrån principen att de som är i mest behov först ska få vård. Vårdpengar ska gå just till vård, inte aktieut‐

delningar till ägarna. Lägg ner marknadsstyrnings‐ systemen och stäng omedelbart alla gräddfiler.

• Alla anställda inom vård och omsorg ska ha fasta an‐ ställningar, säkra resor till och från arbetet samt stora lönelyft. Omedelbar ökning av personaltätheten och sänkning av arbetstiden. Ökad personalkontinuitet för minskad smittspridning.

• Förstatliga läkemedelsbolagen, produktion av skydd och medicinsk utrustning. Vaccintillverkningen måste ställas under demokratisk kontroll och insyn för att nå ett säkert vaccin som fördelas i enlighet med behov.

• Nej till vräkningar. För sänkta hyror i årets förhandling‐ ar. 100 procent i ersättning för VAB, sjukpenning, smitt‐ bärarpenning, riskgruppsstöd och även arbetslöshet till följd av corona. Sätt stopp för utförsäkringar ur so‐ cialförsäkringarna. Omedelbart stopp för utvisningar – inför permanenta uppehållstillstånd.

• Stora företag och banker ska ägas av samhället. Nej till massarbetslöshet. Inför istället omställning av produktionen till välfärd, klimatåtgärder och förkort‐ ad arbetsdag med bibehållen lön.

• Påbörja nu en socialistisk klimatomställning av mat‐ produktionen och skogsindustrin för att få stopp på den produktion som ger upphov till farliga pandemier.

För ett demokratiskt socialistiskt samhälle som sät‐ ter allas rätt till bra hälsa och välfärd först.

BRÄNNANDE

3 MARS 2022 # 1 492

Nätläkare dränerar det offentliga Den grundläggande etiska principen för sjukvård är att den ska ges efter behov. I juni 2011 fattade landstingsfullmäktige i Stockholm beslut om framtidens hälso- och sjukvård (FHS), även kallad Framtidsplanen. Vården skulle moderniseras, Sverige bli världsledande i digital vård, hög effektivitet till rätt kostnad. Dessutom blev det fritt fram för privata bolag att bedriva vård för skattepengar. Nu börjar regionerna kräva stopp för nätläkare som kostar miljoner varje år. ÅSA V KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

V

Vi sorteras efter hur mycket pengar vi har och vi sorteras bort, pressas längre och längre bort från det ge‐

De har byggt sin verksamhet på att öka oron och därmed tjäna mer pengar. mensamma. Massiva reklamkam‐ panjer ger tröst och jämställer sjukvård som allt annat vi kan köpa på nätet, som vi kan unna oss, trösta oss med, slippa stå i kö för.

Och nu ska vi luras att tro på nät‐ läkarna, att de alltid kommer att fin‐

nas där för oss, dygnet runt, där ing‐ et problem är för litet. Men du, du har väl svenskt personnummer och bank-id? Annars är det tyvärr kört.

Nu finns det svart på vitt att bor‐ gerliga politiker och stora riskkapi‐ talister tillsammans har ljugit för oss. Istället för att göra oss friskare och mer trygga, ge bättre vård och bota har de byggt sin verksamhet på att öka oron och därmed tjäna mer pengar.

En ung människa tror att hen kanske har covid. Hen använder sin app, läkaren ber dem gapa stort. Det enda råd som kan ges är: Ta ett prov om du mår dåligt. Nät‐ samtalet kostar 100 kronor direkt och 500 kronor som debiteras oss skattebetalare, via vårdcentralen som den sjuke är skriven på.

Visst får du tag på någon i luren som lyssnar och föreslår medicin, antibiotika skrivs ut allt oftare för en röd hals, lite värk eller utslag, men när föräldrar tror att de får gratis hjälp skickas räkningen till det all‐ männa som tvingas till nedskär‐ ningar. Läkarna får bra betalt, och appbolagens ägare blir ännu rikare.

Det är absurt att det nu finns sjuk‐ gymnaster, psykologer och specia‐ listläkare av alla de slag som nås via mobilen. Och då kostar det inte 100 kronor längre. 790 kronor för första psykologsamtalet, 290 kro‐ nor för sjukgymnast. Oron ökar och i ensamheten lockas vi i valfri‐ hetens namn att välja fel.

Regeringen vill ändra på regler‐ na. Resurserna flödar till appar som KRY, vilket är den app som är störst

De privata nätläkarna dränerar den offentliga vården på resurser.

just nu. Första halvåret 2020 lade de 100 miljoner kronor på reklam. År 2021 fakturerade de för 181 miljoner kronor, alla nätläkare totalt över 800 miljoner kronor. Inkomst på apo‐ teksvaror och medicin tillkommer.

I många regioner styr Moderaterna i olika koalitioner och de vill inte veta hur dyrt och dåligt deras äls‐ kade ”reform” fungerar. Kalmar län har en ökning på 700 procent se‐ dan 2018.

Avtalen gör det svårt att stoppa kostnader och utbetalningar. Flera regioner har försökt, bland annat Norrbotten. Den riktiga fysiska vården måste klara sig på en allt

tightare budget, göra nedskärning‐ ar och pressa personalen allt mer, medan få eller inga krav ställs på nätläkare.

”Vi tror att de (nätläkarna) har av‐ lastat primärvård och akutvård, men vi vet inte” (moderat ordföran‐ de i Regionstyrelsen Kronoberg). I december lades en regeringspropo‐ sition som föreslår att alla patienter måste lista sig på en fysisk, privat vårdcentral ägd av appbolaget för att få vidare vård. Och max två gånger per år ska patienter kunna byta. Digitala vårdgivare uppmanas att etablera sig fysiskt för att få del av ersättningen.

Idag finns inte den möjligheten, utan man hänvisar den som är sjuk till sin vanliga vårdcentral eller till sjukhus, allt som inte snabbt fixas med ett recept. Idag är det helt fritt fram att starta nätläkarbolag och skicka räkningar till regioner och kommuner. En miljard kronor 2021 för 500 000 i princip onödiga digitala läkarbesök.

Marknaden behöver en kvalitets‐ kontroll av alla aktörer, sägs det nu.

Bort med vinst på vård, utöka digi‐ tal vård som är kopplad till offent‐ ligt ägda vårdcentraler och sjukhus.

Bort med telefonköer och se till att vi kan få vård även kvällar och nät‐ ter, men inte av Doktor KRY. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Foto: Ivan Radic / Flickr CC

ärmland förlorade 25 mil‐ joner kronor förra året på nätläkare. Från 2017 till 2020 ökade antalet läkarbesök hos nätläkare med 500 procent, och 2020 till 2021 ökade besöken ännu mer.

Utbildad sjukvårdspersonal ska kunna ge råd till oroliga föräldrar, även helger och nätter, och vård‐ centraler samt akutmottagningar ska vara tillgängliga och hjälpa även den som inte har en telefon eller da‐ tor, inte förstår eller saknar ID-kort.

Det ska finnas skolsyster, barna‐ vårdscentraler, sjukvårdsupplysning, jourläkare och ambulanser.

Idag är Sverige på god väg att krascha rakt in i det borgarna kallar drömsamhället, som vill ha ökade klyftor, segregation, ett konkret mer‐ värde för en förmögen minoritet och allt baserat på kvalitetsskillnader.

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.