Offensiv 1493

socialisterna.org

10 mars 2022 / # 1 493 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Stoppa kriget

KAMPANJ

mot Ukraina 8 mars landet runt

16 3 5

Mot gruvan – för jobb, klimat, vatten

– läs mer på sid 2, 3, 7-11

Hittills i år har 13

kvinnor mördats av män På nyårsdagen 2022 hittades en li‐ vlös kvinna i en bubbelpool utan‐ för Norrtälje. Hon blev årets första offer för mäns dödliga våld mot kvinnor. Sen dess misstänks ytterli‐ gare tolv kvinnor ha mördats av

män. Jämför det med 14 under hela 2021, eller snittet på 16 per år un‐ der de senaste åren. Sverige 2022 verkar vara på väg mot ett blodigt rekord i kvinnohat – varför?

– läs mer på sid 6

Foto: Public Domain

• Ut med de ryska trupperna och Putinregimen – stöd antikrigsprotesterna i Ryssland • Nej till Natomilitarism och svenskt medlemskap i Nato

13 IPCC: ”En kartbok över lidandet

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Tågvärdarna måste bli kvar

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

10 MARS 2022 # 1 493

2

SAAB – EN AV

VÄRLDENS KRIGSPROFITÖRER

I

rask takt har makteliten i Sveri‐ ge och andra länder låtit kriget bli en ursäkt för en tvär politisk kursändring till höger som har på‐ börjat den kraftigaste militära upp‐ rustningen i modern tid, avskaffat alla hinder som funnits mot vapen‐ export och som ger grönt ljus till fortsatt Natoexpansion samt mili‐ tarism.

I Sverige kan nästa steg i denna omsvängning bli att Socialdemo‐ kraterna gör gemensam sak med högern vad gäller en Nato-option eller till och med Natomedlemskap.

I Finland har Socialdemokraterna öppnat för Natomedlemskap och Vänsterförbundet, det finska Väns‐ terpartiet, säger inte nej till Natoan‐ slutning utan menar att frågan mås‐ te avgöras i en folkomröstning.

Både Finland och Sverige kom‐ mer nu ”att vara inbjudna till alla Natodiskussioner om läget i Ukrai‐ na”, rapporterade svenska yle den 5 mars. Och när den stora Natoöv‐ ningen Cold Response igång star‐ tar i Norge den 18 mars deltar Fin‐ land och Sverige som enda ickemedlemmar i övningen.

En ”otrolig” finländsk Natosväng kan pressa Sverige, skriver Dagens Industri och hoppas på en liknande snar omsvängning på svensk mark.

På bara ett par dagar har Sveri‐ gedemokraterna gått från att vara Putinvänner till att förenas i att ”öppna” för svenskt Natomedlem‐ skap, vilket har fått M-ledaren Ulf Kristersson att kräva ett svenskt ”blixtmedlemskap” i Nato.

Under de senaste 15 åren har det svenska Natosamarbetet stadigt för‐ djupats. Samtidigt har det militära samarbetet med USA blivit allt mer omfattande, även under Trump‐ administrationen.

Strax innan valet 2014 kuppade

den dåvarande Alliansregeringen igenom det svenska värdlandsavta‐ let med Nato, som ger Nato möjlig‐ het att upprätta baser på svenskt territorium och att från Sverige be‐ driva krig mot ett tredje land samt att använda Sverige som transit‐ land för Natos styrkor.

Risken är nu stor att S-regeringen på samma sätt tar kriget och om‐ svängningen i Finland som en före‐ vändning för att kuppa igenom en ansökan om medlemskap i Nato, vilket den förre S-försvarsministern Jan Nygren med flera socialdemo‐ kratiska pampar högljutt kräver.

Redan har S-regeringen beslu‐ tat att ta nya steg mot att nå Natos minimimål om att militärutgifter‐ na ska vara 2 procent av BNP, efter att tidigare fattat beslut om den

Nato är en krigsallians under USA-imperialismens ledning. största procentuella ökningen av anslaget till militären sedan 1950talet: att öka anslagen till det mili‐ tära försvaret med 27,5 miljarder kronor under perioden 2021-2025.

Som ett led i Natoanpassningen och på USA:s begäran har S-rege‐ ringen också ställt sig helt avvisande till att underteckna FN-konventio‐ nen om ett förbud mot kärnvapen.

I ett ytterligare led i den svenska militärens deltagande i Nato:s krigs‐ organisation har Gotland militarise‐ rats och bestyckats med amerikans‐ ka Patriotmissiler samt beslut fattats om att inrätta sex nya regementen. ”En orsak till placeringen (av nya regementen i Falun och Sollefteå) är att de framöver kan skydda vägarna från Oslo respektive Trondheim.

Vid kris eller krig kan USA:s styrkor komma via hamnen i Trondheim och det här är ett sätt att säkra trans‐ port av Natostyrkor in i Sverige om det behövs” (Sveriges Radio Ekot den 12 oktober 2020).

Natosamarbetet påstås bidra till ”säkerhet” i närområdet, men det egentliga skälet är som regeringen skriver på sin hemsida ”att utveck‐ la Försvarsmaktens förmåga, såväl till nationellt försvar som till att ge‐ nomföra insatser i och utanför när‐ området”, det vill säga rusta upp militären på hemmaplan och delta i Natos krigsinsatser.

Natos första direkta krigsinsats var bombkriget mot Serbien (1999), som följdes av det 20 år långa Af‐ ghanistankriget och Libyen (2011).

Alla med förödande följder och i de två sistnämnda Natokrigen deltog även svensk militär.

Nato är en krigsallians under USA-imperialismens ledning och så har fallet varit sedan dess bildande 1949. Natomilitarismen bidrar inte till att göra världen mer säker och trygg. Tvärtom.

I takt med Natos expansion ös‐ terut, militariseringen av östra Eu‐ ropa och Östersjöområdet samt alla krigsövningar har spänningar‐ na i området tilltagit och riskerna för väpnade konflikter har ökat.

Nej till svenskt Natomedlemskap.

• Bygg krigsmotståndet.

• Ut med de ryska trupperna från Ukraina.

• Stoppa Natomilitarismen.

• Rusta välfärden – inte militä‐ ren.

• Låt inte högern, Försvarsmak‐ ten och regeringen och hö‐ gern utnyttja Ukrainakriget för att Sverige ska bli medlem i krigsalliansen Nato. ■

Foto: NATO North Atlantic Treaty Organization / Flikcr CC

NEJ TILL SVENSKT NATOMEDLEMSKAP

P

utinregimens krig mot Ukraina är en katastrof. Men för världens vapenfabriker är kriget en källa till fyllda orderböcker och ökade vinster. ”Medan krigets tragiska verklighet utspelar sig möttes besökarna på en försvarsmässa i Saudiarabien av den surrealistiska synen att se den senaste ukrainska och ryska militära hårdvaran tävla om uppmärksamhet i utställningshallarna,” rapporterade nyhetsbyrån Reuters från vapenmässan Saudi Arabia’s World Defense Show som öppnade i helgen i Saudiarabiens huvudstad Riyadh.

Vapenmässan, där det handlades i död och förödelse, besöktes av flera hundra representanter från världens maktelit, ”bland dem regeringsrepresentanter, höga militärer och direktörer som gick runt på denna maktutställning, samtidigt som invånarna i den ukrainska kuststaden Mariupol upplevde den fruktansvärda kraften hos de vapen som visades”, skriver Reuters vidare från vapenindustrins mördarmässa som främst vände sig till de diktatoriska regimerna i Mellanöstern.

I Sverige har vapenfabriken Saabs aktie ökat med 50 procent sedan starten av Ukrainakriget. I Tyskland har vapenfabrikernas aktiekurser ökat med upp till 90 procent efter att landets regeringskoalition, som leds av socialdemokratiska SPD, beslutat att inleda den största militära upprustningen i modern tid. ”Börskurserna har skjutit iväg för Saab och de andra europeiska försvarsindustriföretagen. Analytiker pekar på att det kan ta än mer fart framöver när Rysslands krig i Ukraina får andra länder att rusta upp”, kommenterar SvD Näringsliv.

S

aab, som ingår i Wallenbergfamiljens storkapitalistiska imperium, är Sveriges största krigsmaterielexportör, och företaget finns på plats 30 på listan över världens 100 största vapenproducerande och militära företag.

Förra året röstade Saabs aktieägare nej till att stoppa all vapenexport till de länder som ingår i den saudiledda krigskoalitionen som med bland annat svenska vapen bedriver ett terrorkrig mot Jemen, ett av världens fattigaste länder. ”Om svenska staten, genom dess myndigheter, anser att undantag ska göras från förbudet att exportera försvarsmateriel, görs detta mot bakgrund att det gynnar svensk militär förmåga. I ett sådant läge är det Saabs ansvar att bidra”, skrev Saabs styrelse som förklaring till bolagsstämmans beslut.

Att Saabs vapen bidrar till att döda oskyldiga i Jemen ”struntar väl vi i”, är såväl Saab-ledningens som regeringens budskap. ■

Barnvräkningarna fortsätter den uppåtgående mörka trenden.

Ifjol vräktes 298 barnfamiljer, vilket berörde 572 barn – båda en ökning jämfört med året innan. Antalet totala vräkningar ökade också, från 2 106 till 2 560. De som har det svårast i samhället är de som drabbas (hemhyra.se den 23/2).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

10 MARS 2022 # 1 493

3

L

ördagen den 5 mars samlade Refugees Welcome, Ingen Människa är Illegal och Skiftet till en demonstration i Stockholm med rubriken ”NO WARS, NO BORDERS: Kräv att Sverige väl‐ komnar flyktingar från Ukraina”.

Uppemot 800 deltagare mar‐ scherade i ett demonstrationståg från Sergels torg till Mynttorget, med skyltar och banderoller med solidaritetsbudskap som ”All Refu‐ gees Welcome” och fredssymboler i den ukrainska flaggans färger.

På Mynttorget hölls flera starka tal från asyl- och människorättsak‐ tivister.

Bland dessa fanns Robin Zachari från Skiftet, människorättsaktivis‐ ten Fatemeh Khavari )medgrunda‐ re av Ung i Sverige), och Amanda som organiserar hjälp till flyktingar från Ukraina.

”Ja till en värld i solidaritet”

Foto: Vilgot Karlsson

”Vi säger nej till vinstdrivande krig, nej till all imperialism – Ryssland, EU, Nato – och ja till en värld av solidaritet”, var arrangörernas budskap.

Arrangörerna betonade att: – Vi står i solidaritet med det ukrainska folket och alla världens människor som bekämpar imperia‐ lism. Vi kräver att Sverige öppnar sina gränser för alla som söker skydd från beväpnade konflikter. Vi säger nej till vinstdrivande krig, nej till all imperialism – Ryssland, EU, Nato – och ja till en värld av solidaritet. ■ Vilgot Karlsson

”Vi behöver verkligen våra tågvärdar kvar på tågen” I lördags den 5 mars arrangerade Seko Pendelklubben en manifestation på Sergels torg i Stockholm, för att protestera mot att tågvärdarna ombord på pendeltågen ska ersättas av kameror. Både SL och den privata aktören MTR ligger bakom detta, med det egentliga målet att spara in pengar.

KATJA RAETZ & LOUISE STRÖMBÄCK

offensiv@socialisterna.org

Offensiv passade på att fråga några av demonstranterna om varför de kom och protesterade.

Felipe Lazo arbetar i spärren på pendeltågsstation och var också en av talarna på manifestationen. Han

stödjer protesterna då försämring‐ arna inte bara drabbar kollegorna på tåget, utan alla anställda och även resenärerna.

– Jag har jobbat i 17 år på pen‐ deln. Under dessa år har jag fått fem olika arbetsgivare. Vid varje upp‐ handling har det blivit försämring‐ ar. Nu är det MTR som driver verk‐ samheten och vi i spärren behöver nu ringa ledningen och ”be om lov” för att gå på toa. En del behöver vänta 45 eller 60 minuter tills avlös‐ ning kommer.

Ingen frågar oss.

Felipe menar att de anställda ald‐ rig blir tillfrågade när SL gör under‐ sökningar om pendeltågstrafiken: – Det kommer nya saker hela ti‐ den och det är vi som får skäll av resenärerna. Men ingen frågar oss.

Hans Eriksson är en av de som kommer att bli av med jobbet som tågvärd om planerna går igenom.

Han berättar att han trivs med sitt jobb, men att det inte bara bli tåg‐ värdarna, utan också lokförarna, som kommer att drabbas hårt. Han berättar att det händer saker hela tiden där man måste vara två på tå‐

Felipe Lazo.

get, som vid hot och våld på tåget eller vid påkörningar.

– Vi har ju alla sorters resenärer; folk kan vara drogpåverkade, fulla och utslagna, må psykiskt dåligt eller bli akut sjuka. Det finns också många med olika sorters handikapp, inte bara att någon sitter i rullstol och be‐ höver hjälp, utan också de med dålig hörsel eller syn – då hjälper vi till. Så även resenärerna kommer att lida när vi ersätts med kameror.

– Redan i september ska vi bli omplacerade allt eftersom kameror monteras. Då ska föraren göra allt: ge information, hjälpa de med ex‐ tra behov och så vidare, och då blir det stor risk för förseningar.

Gunilla Gustafsson, som har arbe‐ tat som lokförare i 32 år, håller med om att lokföraren blir utsatt utan tågvärd på tåget: – Det kan vara uppemot 1 800 resenärer på tåget som vi blir en‐ samma med. Vi kanske kan ha en påkörning och själva bli satta ur

Petri Myllykoski, bussförare, skyddsombud och medlem i RS, var en av talarna.

Hans Eriksson.

spel, vem ska då ta hand om passa‐ gerarna? Det är så mycket som kan hända. Det kan vara enkla saker som att en dörr blockeras, vilket då vi som förare behöver ordna med och gå längs hela tåget för. Det kan vara sjukdomsfall på tåget där det brukar vara tågvärden som tar hand om personen och vi förare har kontakt med trafikledningen.

Foto: Natalia Medina

P

å manifestationen samlades drygt 100 personer från flera olika organisationer. Från Seko deltog arbetare inom såväl pendeltågen och tunnelbanan som tvärbanan. Många av de som tala‐ de var tågvärdar, som beskrev sitt arbete och varför de verkligen be‐ hövs på pendeln.

Det finns dagligen en mängd sä‐ kerhetsrisker som en ensam lokfö‐ rare inte kan hantera. Även lokföra‐ re talade och beskrev den försäm‐ ring av arbetsmiljön som de står in‐ för när tågvärdarna tas bort.

Petri Myllykoski, bussförare och skyddsombud samt medlem i Rättvisepartiet Socialisterna, tala‐ de och jämförde busschaufförernas situation med pendeltågspersona‐ lens, och beskrev att problemen är samma.

Petri sade också att de anställda inom kollektivtrafiken har fått be‐ tala för privatiseringarna med sin arbetsmiljö och säkerhet.

Gunilla Gustafsson.

– Det är också frågan om hur en situation ska lösas om lokföraren blir akut sjuk eller får hjärtstopp. Då finns det ingen där som kan ta över säker‐ hetsarbetet med att kontakta tågled‐ ning, arbetsledning, sjukvården, eller ge information till resenärerna och se till så att ingen kliver ut ur tåget i spårområdet. Vi behöver verkligen våra tågvärdar kvar på tågen. ■

INRIKES

10 MARS 2022 # 1 493

4

Region Västernorrland försöker släcka

Isabelle Sundström berättar om sexuella trakasserier inom restaurangbranschen.

vårdbränder men skapar bara nya

F

I

genomsnitt har en av fyra unga kvinnor blivit utsatta för sexu‐ ella trakasserier på jobbet.

Bland de värst utsatta är de som jobbar inom restaurangbranschen.

Både intervjuer med arbetare i branschen och utredningar visar att situationen beror mycket på vilken arbetsplats du jobbar på. Offensiv har pratat med Isabelle Sundström, som har jobbat på flera restaurang‐ er och krogar de senaste åren.

Tycker du att det är vanligt med sexuella trakasserier?

– Både ja och nej. Det beror mycket på vilken krog det är. Om det öppet sent är det mycket vanligare. Egent‐ ligen är det på sätt och vis mildare mot personalen, det är värre om man själv är ute på krogen.

Vilken form sexuella trakasserier är vanligast?

– Oftast är det i form av ord. Om någon skulle försöka sig på något fysisk åker de ut direkt. Det är ock‐ så vanligt med blickar eller stäm‐ ningen de har mot en.

Hur påverkas den som blir utsatt?

– Man bli tillbakadragen. Om du

är en utåtriktad person normalt sätt och något sånt händer blir man försiktigt runt alla människor – även mot de som inte gör något.

Man håller sig undan; hela sättet man är som människa påverkas.

Går det att försöka undvika att bli utsatt?

– Det finns inget sätt att undvika, för den som blir utsatt har inte gjort nåt fel. Däremot är det bra att ha nå‐ gon att prata med på arbetsplatsen, som du känner dig helt trygg med.

sjuksköterskor som undantas. De känner sig orättvist behandlade och straffade.

På Sundsvalls sjukhus har till ex‐ empel personalen på avdelning 44 (barnavdelningen) reagerat kraftigt. De menar att de har kämpat hårt för att leva upp till sparkraven och har klarat sig utan stafettpersonal med mera, men nu straffas genom att undan‐ tas från lönepåslaget.

Från Örnsköldsviks sjukhus har också reaktioner kommit från de som inte får ta del av lönepå‐ slaget. Där är det också sköters‐ kor på barnavdelningen som un‐ dantas, men även ambulansen och IVA för att nämna några.

Det finns fler arbetsplatser än dessa där personalen har reagerat, och nu hotar istället massuppsäg‐ ningar. Ilskan är helt befogad. På detta sätt kanske beslutet minskar problemen på vissa avdelningar, men i så fall bara för att skapa nya

problem med uppsägningar och arbetsmiljöproblem på andra.

Samtidigt ska vi också komma ihåg att Region Västernorrland ligger lägst lönemässigt av alla re‐ gioner; en lönesatsning är inte så mycket att skryta med, utan inne‐ bär bara att vi kommer ikapp öv‐ riga regioner.

En lönesatsning är utan tvekan ett steg i rätt riktning från regio‐ nens sida. Men förslaget slår dock orättvist och riskerar att skapa ett befogat missnöje och personalflykt från andra avdelningar. Det behövs ett nytt förslag som omfattar alla.

Lönesatsningen har enbart rik‐ tat sig mot sjuksköterskor. Det är där det har varit brist och problem med bemanning. Samtidigt sliter undersköterskorna lika mycket på de tunga avdelningarna – de för‐ tjänar också en lönesatsning. ■

Per Johansson, sjuksköterska Region Västernorrland

Vilket stöd upplever du att arbets‐ givarna ger?

– Jag har alltid fått stöd, och kunnat prata med dem eller ringa. De vill veta direkt. Om en kollega gör nå‐ got ska det bli en varning och om kunder tafsar blir de portade direkt. Är det verbalt får de varningar. Det kan också vara så att någon annan får ta över ett bord om det är en obehaglig stämning.

Vad skulle kunna göras mer för att stoppa sexuella trakasserier?

– Det är svårt att svara på; som ser‐ vitris är du nära, och folk dricker alkohol. Trakasserierna kommer ju mycket från de som går ut, så det handlar om att bekämpa kvinno‐ förtrycket och sexism i samhället i stort. Man kan inte porta alla män som ska konsumera alkohol – även om det är några av dem som får kvinnor att känna sig obekväma. ■ Jonas Brännberg

Lönepåslaget borde gälla alla sjuksköterskor, vilket inte är fallet. Det har lett till stort missnöje och protester.

Foto: Henrik Sendelbach / CC BY-SA 4.0

Vilka står för trakasserierna?

– Oftast personer som har konsu‐ merat mycket alkohol. Jag har själv inte upplevt något från andra kol‐ legor. Men jag vet att det ibland fö‐ rekommer skämt som kan upple‐ vas som kränkande.

Foto: Natalia Medina

”Hela sättet du är påverkas”

örra veckan beslutade Häl‐ so- och sjukvårdsnämnden att 26,8 miljoner kronor skulle satsas på lönehöjningar för vissa sjuksköterskegrupper som hade föreslagits av hälso- och sjuk‐ vårdens ledningsgrupp. Syftet är att försöka förhindra personalflyk‐ ten från de avdelningar som har det svårast med bemanningen.

En av orsakerna till det senaste årets rekord i överbeläggningar och korridorvård har varit bristen på sjuksköterskor. Det finns flera förklaringar till det, men löneläget samt tung arbetsmiljö är ett par or‐ saker som har fått sjuksköterskor att säga upp sig och lämna regio‐ nen.

Denna lönehöjning på 3 000 kronor för utvalda grupper skulle nu bli ett försök att få sköterskor att stanna kvar samt för att locka till sig nya.

Det förslag som presenterades förra veckan väckte dock genast helt befogade protester bland de

Rudans vårdcentral och rehabenhet i Handen säljs

D

en privata vårdjätten Praktikertjänst AB köper två vårdcentraler och nio rehabenheter från Aleris i Region Stockholm och Gävleborg.

Köpet berör totalt 400 anställda, 30 000 listade patienter på vård‐ centralerna och över 170 000 besö‐ kare som varje år kommer till re‐ habenheterna. Affären omfattar vårdcentralen Rudans vårdcentral och rehabenheten i Handen.

Förra året krävdes Praktikertjänst på skadestånd av Region Skåne när det kom fram att en av deras vård‐ centraler hade satt i system att neka äldre och LSS-boende livsuppehål‐ lande vård, samt att de tog betalt för flera vårdbesök som aldrig ägde rum.

För några år sen framkom att Praktikertjänsts Ultragyn vid Sophi‐ ahemmet i Stockholm systematiskt utsatte kvinnor för omotiverade ki‐ rurgiska ingrepp, för att kunna salta räkningen till regionen.

Praktikertjänst AB gjorde en vinst på 867 miljoner kronor 2020

– över 10 procent av den totala om‐ sättningen.

– När vård köps och säljs är det med vinstintresset i centrum, inte patienterna. Tvärtom leder det till osäkerhet, bristande planering, sämre kontinuitet och ofta pressa‐ de kostnader. Vården ska inte vara en handelsvara, säger Katja Raetz, specialistsjuksköterska och aktiv i Rättvisepartiet Socialisterna.

Efter att vårdval för husläkarmot‐ tagningar infördes i Region Stock‐ holm 2008 öppnades flest nya vård‐ centraler där det ansågs vara mest vinstgivande, där de friskaste män‐ niskorna bor, som konsumerar vård utan att vara i störst vårdbehov.

Rättvisepartiet Socialisterna krä‐ ver ett stopp för handeln med vård.

Driften måste vara långsiktig och

”När vård köps och säljs är det med vinstintresset i centrum, inte patienterna.”

vinstfri – därför borde det vara självklart att regionen river upp vårdvalen, tar tillbaka den privatise‐

Foto: CC0

Vilka är Praktikertjänst AB? Verk‐ samheten är organiserad efter ”tro på entreprenörskap och individuell frihet att styra verksamheten”.

Det har bland annat inneburit att läkare bär sina egna kostnader: allt från hyra och förbrukningsvaror till röntgen och blodprover.

Den som har tagit emot många

patienter, men haft låga kostnader, kan välja att öka sin lön eller ta ut ett större engångsbelopp. Denna mo‐ dell varnade läkare tidigt för kunde leda till ”risk för etiska övertramp”.

rade vården och garanterar patient‐ säkerhet och bra arbetsvillkor. ■ Mattias Bernhardsson

10 MARS 2022 # 1 493

5

I korthet Hög ökning av mutbrott 2021

K

I Boden var det liksom på fler håll i Norrbotten manifestationer den 5 mars mot gruvplanerna i Gállok.

Om det blir ja till gruvbrytning kommer kampen att trappas upp. På bild samling i Luleå.

orruption Under 2021 skedde en rejäl ökning i antal mutbrott i Sverige, från 16,6 miljoner till 117 miljoner kronor – eller 605 procent. Samtidigt är dessa siffror endast de mutbrott som behandlats i domstol; mörkertalet kan alltså vara större. En viktig anledning till ökningen är finansbolagets Allras mutbrott med ett värde på nästan 51 miljoner kronor. Det skriver Kollega den 7 mars.

– En anledning till att värdet ökade så markant var att flertalet mål handlade om systematisk brottslighet. Alltså att man har haft ett återkommande brottsupplägg, där man också har kunnat vända sig till olika aktörer, säger Institutet mot mutors generalsekreterare Hayaat Ibrahim till Kollega.

Den vanligaste formen av mutor är pengar, följt av pre‐ sentkort, sakgåvor eller nöjesresor.

En miljon timmar i övertid ifjol

Ö

verarbete Övertidsnotan inom vården har varit ex‐ trem på samtliga sjukhus i Västra Götalandsregio‐ nen. Nya siffror från P4-kanalerna i Västsverige vi‐ sar att dubbelt så många jobbade mer än maxtaket för övertid ifjol jämfört med två år innan. Det innebär hela en miljon timmar i övertid, rapporterar Sveriges Radio (SR) den 7 mars.

Skyddsombudet och röntgensjuksköterskan Anja Johnsson Ohrankämmen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset under‐ driver nog när hon säger att ”det är inte hållbart” till SR.

Juristkritik mot Skogsstyrelsen

F

Mot gruvan – för

jobben, klimatet, vattnet!

I lördags samlades motståndare mot gruvan i Gállok till protester längs Luleälven, från Gállok till Harads, Boden och Luleå. Tillsammans visade vi på det hot som gruvan innebär mot älvens vatten och mot klimatet, samt visade på vad en kamp för hållbara jobb skulle innebära.

stöduttalande upp från finska gruv‐ motståndare i Pro Heinävesi, från kampen mot en guldgruva på Nordirland, och från VetoNu i Skå‐ ne. Stöduttalanden kom också från London Mining Network och Earth Thrive på balkan.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

L

iv Shange Moyo från Rättvi‐ separtiet Socialisterna var en av talarna i Luleå: – Det som står på spel är vår mil‐ jö, vårt arv, det är inte bara platsen Gállok det handlar om. Det handlar om alla vi som bor i Sápmi. Vi i Lu‐ leå är också ”local people”, bland an‐ nat på grund av hotet mot Lule älv.

Gruvdammar läcker och de brister ibland. Vi behöver läka naturen och bara ta det vi absolut behöver, och det är inte nya järngruvor. För det krävs demokratisk planering och rättvisa. Det finns inte en chans att kapitalismen klarar det. Att ändra systemet betyder att kämpa för en socialistisk värld. Även Evelina Rydeker, grupple‐

dare för Miljöpartiet i Luleå, talade på demonstrationen, och Gröna Stu‐ denter Norrbottens ordförande Lova Hellgren visade hur rent vatten är en grundförutsättning för oss männi‐ skor, oavsett om vi är beroende av Luleälvens vatten eller saknar vatten på grund av bombningarna av Ukraina. Kriget lade förstås en skug‐ ga över manifestationerna; i Luleå hölls en tyst minut för krigets offer.

I Gállok var det Skogsupproret som stod för en manifestation, just på den plats där gruvan planeras, alldeles intill Lule älv.

Manifestationerna i Norrbotten har också fått ett brett internationellt stöd. På manifestationerna lästes

För det krävs demokratisk planering och rättvisa. Det finns inte en chans att kapitalismen klarar det. Att ändra systemet betyder att kämpa för en socialistisk värld. Än så länge har inget beslut kommit från regeringen. Om det blir ja till gruvbrytning kommer kampen att trappas upp. Vi kommer aldrig acceptera en total ohållbar gruva i Gállok, kampen fortsätter! ■

ågelskydd Turerna kring hur det nya EU-direktivet vad gäller artskydd fortsätter. Skogsstyrelsen har häv‐ dat att ”varenda fågel måste tas hänsyn till” och att det‐ ta är ogörligt, vilket fick miljöminister Annika Strandhäll (S) att säga att artskyddsreglerna snarast ska ändras. Men Skogsstyrelsens tolkning ifrågasätts starkt nu av juridiska ex‐ perter, rapporterar Sveriges Radio (SR) den 6 mars.

– Man kan inte alls läsa ut en sådan förståelse av reglerna från de domar som finns. Det finns ingen som är ute efter att skydda bofinkar på det sättet. Det skulle bli helt ogörligt [att ta hänsyn till varenda fågel]. Det tror jag alla är överens om.

Hur man kommit fram till den slutsatsen måste man fråga Skogsstyrelsen om. Vi delar inte den slutsatsen, säger mil‐ jöjuristen Jan Darpö till SR, som fortsätter: – Det finns ingenting i EU-domstolens avgörande som ty‐ der på vi ska börja titta på triviala fåglar. Utan de avgörande‐ na är inriktade på skyddsvärda fåglar.

Skogsstyrelsen borde värna skogen och den biologiska mångfalden, inte skogsavverkarnas profitintressen.

”Nedåtgående spiral” på BUP i norr

V

årdkrisen På Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Sunderby sjukhus är situationen ohållbar. Sjuksköters‐ kor har en efter en lämnat då arbetsmiljön beskrivs som ”nedbrytande och bristfällig”, och personalen hinner inte ta raster. Handlingsplaner har dessutom utlovats, men utebli‐ vit. Den tuffa situationen har pågått i över 1,5 år, och nu har en 6:6a-anmälan gjorts till Arbetsmiljöverket från skyddsom‐ buden, som kräver att Region Norrbotten vidtar åtgärder.

Personalbristen har också lett till bristande patientsäkerhet, särskilt på helger. Det skriver Vårdfokus den 7 mars.

– Det blir som en nedåtgående spiral. Slutar en eller två blir det ännu värre för dem som är kvar, säger huvudskydds‐ ombudet för Vårdförbundet i Norrbotten, Gunilla Hallman, till Vårdfokus.

Matpriserna kommer att öka än mer

K

rigseffekt Utöver de snabbt ökade priserna på driv‐ medel och energi förväntas även matpriserna öka framöver som följd av kriget i Ukraina. ”Jag tror att man ska vara beredd på att inflationen kan bli rejält hög un‐ der 2022”, menar Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i Sveriges Radio den 7 mars. ■

INRIKES

10 MARS 2022 # 1 493

6

att lämna – rädslan att förlora bar‐ nen, som är en väldigt stark faktor, att inte ha någon bostad, ekonomin, kanske omgivningens dom i ett litet samhälle där ”alla känner alla”.

– För att våga fråga måste man känna att man kanske inte själv måste kunna allt, utan att man vet att man direkt kan lämna över till någon som verkligen kan det här.

Sverige ser ut att gå mot ett fruktansvärt år av antalet av mäns mord mot kvinnor.

Åsa Witkowski.

Åsa betonar att behovet av upp‐ märksamhet gäller även de kvinnor som har tagit sig bort från föröva‐ ren. Hon berättar om studien Sla‐ gen Dam, som visade hur våldet skadar för livet – många kvinnor som tidigare har utsatts för våld le‐ ver med starka känslor av hopplös‐ het, självmordstankar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

– Det är så mycket skuld och skam, dålig självkänsla, att allt känns övermäktigt. Det påverkar både att det är jättesvårt att lämna, i en ambi‐ valensfas känns allt oöverstigligt, men också efteråt. Där behövs en förståelse för våldets effekter, till ex‐ empel att du kanske inte kan arbeta heltid med PTSD.

Chockerande 13 döda på nio veckor På nyårsdagen 2022 hittades en livlös kvinna i en bubbelpool utanför Norrtälje. En man anhölls senare misstänkt för mord. Hon blev årets första offer för mäns dödliga våld mot kvinnor. Sen dess misstänks ytterligare tolv kvinnor ha mördats av män. På nio veckor har 13 kvinnor bragts om livet.

Det kan jämföras med 14 under hela 2021, eller snittet på 16 per år under de senaste åren. Sverige 2022 verkar vara på väg mot ett blodigt rekord i kvinnohat – varför?

ciala sammanhang; under pande‐ min exempelvis hämtning och läm‐ ning på skola och förskola, för att se och fånga upp våldsutsatta kvinnor. Åsa berättar om hur pandemin också har inneburit att ännu fler kvinnor har undvikit att söka hjälp när de tänkt att ”jag ska inte belas‐ ta, det är så många andra som be‐ höver samhällets stöd”.

LIV SHANGE MOYO

rs.lulea@socialisterna.org

D

en 1 januari i år besvarade Kvinnofridslinjen 193 sam‐ tal, vilket är en av de högsta siffrorna någonsin under ett dygn Under pandemin har kvinnojourer rapporterat om hur de har sett mar‐ kanta ökningar i antalet kvinnor som söker hjälp i skeden när restrik‐ tionerna lättats.

Samhället har de senaste veck‐ orna öppnats upp allt mer efter en lång period av ”social distansering” i olika former – och i brytpunkten märks ett ökat våld mot kvinnor.

Offensiv har pratat med Åsa Wit‐ kowski, enhetschef på Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) om vad det är som händer.

Vad skulle det mycket höga anta‐ let mord på kvinnor i år kunna bero på?

– Det är alltid svårt att sia om orsa‐ ker, som Brottsförebyggande säger så finns det alltid en stor variation när det handlar om ett mindre antal mord. Antalet mord kan variera från år till år utan att vara ett trendbrott.

Sen sett över tid kan vi ju se att det är ett stort antal kvinnor som mördas, och det ser vi som den mest extrema formen av mäns våld mot kvinnor.

– Det vi ser är att när kvinnan visar att hon är beredd att lämna en destruktiv relation, när hon är i en uppbrottsprocess, då ökar man‐ nens våld – eftersom det ytterst är mannens kontroll över kvinnan det handlar om.

Vad har ni sett för trender när det gäller mäns våld mot kvinnor un‐ der pandemin, eller andra perio‐ der av mer slutenhet och isolering till hemmet?

– Under pandemin har vi förstås sett en ökad isolering av kvinnor. Kon‐ trollen av kvinnor har ökat. Tack och lov har ju skolor och förskolor hållits öppna till största del, och många arbetsplatser också delvis. Åsa Witkowski understryker hur viktig arbetsplatsen är för att skyd‐ da kvinnor mot mäns våld och be‐ tonar vikten av att ta vara på alla so‐

Och nu när samhället börjat öpp‐ nas igen, när restriktioner lättats?

– Det vi tror kommer hända nu när restriktionerna lättas är ett stort uppdämt behov av att söka hjälp.

Samma gäller ju generellt efter se‐ mester och andra ledigheter. Då är det viktigt att vi som möter vålds‐ utsatta har en beredskap att hjälpa.

Metoo innebar jättemycket för att våldet skulle bli talbart! Åsa Witkowski pekar på hur FN tidigt under pandemin satte fokus på att inte glömma bort de våldsut‐ satta kvinnorna som skulle sättas under ännu hårdare tryck av ned‐ stängningar i olika former.

Efterfrågan på NCK:s utbildningar är fortsatt stor. Som en del i regering‐ ens åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor har arbets‐ marknads- och jämställdhetsminis‐ ter Eva Nordmark samlat myndig‐ heter, arbetsgivar- och fackliga orga‐ nisationer till ett samtal där även NCK deltog. Åsa pekar på hur viktigt ursin‐ net efter de uppmärksammade fem morden på tre veckor för ett år sen

var, och på Metoo som visade hur vanligt mäns våld mot kvinnor är och för att placera ansvaret för det hos förövaren.

– Jag tror att det behöver vara ett starkt nätverk runt kvinnorna.

Vi behöver vara fler som har kun‐ skap om våldet, om hur man kan hjälpa kvinnorna ur en destruktiv relation. Vi behöver vara fler som frågar – från tandvården eller För‐ säkringskassan. Överallt där kvin‐ nor möter andra människor.

Det farligaste skedet för en kvinna som utsätts för våld av en närståen‐ de man är när hon försöker lämna.

Nu öppnas ju samhället öppnas upp mer igen, ett läge då fler kvin‐ nor kan försöka söka hjälp och för‐ söka ta sig ur farliga förhållanden – en både hoppfull och väldigt farlig situation. Finns det mer att göra?

– Som du säger är det en kombina‐ tion av en hoppfull, men hotfull si‐ tuation: kvinnan känner att nu kan jag lämna, men samtidigt känner förmodligen förövaren att nu kan jag förlora kontrollen över henne.

– Här behövs det stor uppmärk‐ samhet! Alla som möter kvinnor, kollegor, chefer, tandläkaren med flera behöver kunna se tecknen på att någon är utsatt för våld och behö‐ ver fråga! Det jag skulle önska är att man då också vet vart man ska vän‐ da sig när man får svar. Man behö‐ ver kunna vända sig till de som har kunskap om våldets dynamik, som kan bemöta de rädslor och frågor som kvinnor har när de tvekar inför

Foto:Pressbild / Natalia Medina

Mäns mord på kvinnor:

De stora möjligheterna som finns för förövarna att utöva eftervåld måste också vara en starkt av‐ skräckande faktor?

– Absolut. Det finns en risk att kvin‐ nan väljer att stanna i våldet för att man ser att han kommer fortsätta med tusen olika medel att utöva sin kontroll – allt från att ta kontroll över barnen, skicka meddelanden, göra swishbetalningar och så vidare, saker som visar att jag vet var du är.

– Man kan ha levt med våldet så länge – man har lärt sig att följa med i cyklerna av upptrappning och ”för‐ låtelse” – och kan tänka att det här kan jag ändå hantera, jämfört med de stora farorna om man lämnar.

Det finns en risk att kvinnan väljer att stanna i våldet för att man ser att han kommer fortsätta med tusen olika medel att utöva sin kontroll.

Behovet du talar om av att se kvin‐ nors utsatthet och möta behovet med att erbjuda stöd och hjälp, är det arbete som nu görs i nivå med behoven tror du, eller skulle det behöva trappas upp?

– Utöver det vi ser finns det också ett stort mörkertal, och det gör det svårt att bedöma. I samma takt som vi berättar att hjälp finns att få söker fler hjälp.

– Vi behöver fortsätta dimensio‐ nera upp med kunskap och perso‐ nal, det måste vara ett ständigt pågå‐ ende arbete som vi aldrig ger upp.

Sammantaget måste allt vi gör i sam‐ hället försöka möta upp behoven, med fokus på att skydda kvinnorna.

Det är vår skyldighet helt enkelt. ■

HISTORIA

10 MARS 2022 # 1 493

7

Arbetarfredskongressen 1916:

”Fred till varje pris” var budskapet tats i Sverige, spelade de skandina‐ viska ungdomsförbunden en inte oviktig roll även i uppbygget av den internationella vänsteroppositionen.

Bland det 40-tal delegater från ett tiotal länder som hade samlats i den schweiziska byn Zimmerwald i september 1915 representerade svenskarna Zeth Höglund och Ture Nerman både de svenska och norska ungdomsförbunden.

Foto: CC BY-SA 3.0

Arbetarfredskongressen i Stockholm den 18-19 mars 1916, som det Socialdemokratiska ungdomsförbundet hade tagit initiativ till, var en milstolpe i arbetarnas kamp mot det första världskriget och överklassens kampanj för att Sverige skulle gå med i kriget.

OFFENSIV offensiv@socialisterna.org

A

rbetarfredskongressen sam‐ lade representanter från den allt starkare vänstern inom arbetarrörelsen och blev till den all‐ varligaste utmaningen av den borg‐ fred som de socialdemokratiska le‐ darna och fackföreningstopparna hade slutit med högerregeringen när första världskriget bröt ut 1914.

Staten och den härskande klassen svarade arbetarfredskongressen och det växande krigsmotståndet med att åtala och fälla tre socialister: Zeth (Zäta) Höglund och Erik Hedén – som tillhörde den socialdemokratis‐ ka vänstern – samt ungsocialisten Ivan Oljelund för landsförräderi, vil‐ ket möttes av en enorm kampanj för att de skulle friges.

Hedén frikändes av högsta dom‐ stolen, medan Höglund och Olje‐ lund vardera dömdes till fängelse i ett år respektive åtta månader.

Högersocialdemokratin å sin sida svarade arbetarfredskongressen och den efterföljande kampen med att fatta beslut om att driva ut väns‐ tern, och i början av 1917 splittra‐ des socialdemokratin och ett nytt vänsterparti bildades som senare blev Sveriges kommunistiska parti.

Kongressen, som manade till kamp mot att kung Gustav V och

den icke-parlamentariska högerre‐ gering som han hade utsett efter ”borggårdskuppen” i februari 1914 skulle dra med Sverige i en ”modig uppslutning på Tysklands sida” un‐ der det pågående första världskriget, utmynnade i ett flammande mani‐ fest rubricerat ”Fred till varje pris”.

Att 265 delegater för ungdoms‐ klubbar, arbetarkommuner, fack‐ föreningar och Verdandiloger (ar‐ betarrörelsens nykterhetsorganisa‐ tion) med 40 000 medlemmar hade deltagit och ställt sig bakom mani‐ festet var en stark varning till makt‐ havarna för masskamp och kom‐ mande revolution, som framkallade en lika rasande som skakad reak‐ tion från såväl den aktivistiska hö‐ gerpressen som kungens regering och domstolar. ”Då erfarenheten lärt, att de härskande klasserna och deras poli‐ tiska organ i yttersta hand icke ryg‐ gar tillbaka för annat än den makt folket kan sätta bakom sin fredsvilja, och att den parlamentariska kampen är otillräcklig för detta syfte, uttalar kongressen sig för nödvändigheten av, att förberedelser vidtas för orga‐ niserandet av en utomparlamenta‐ risk massaktion till mötande av alla krigsplaner”, löd manifestets första stycke.

Som ett medel för detta talade mani‐ festet om en omfattande, väl förbe‐ redd storstrejk som även, om de härs‐ kande sätter sig till motvärn, ”kan komma att drivas över i en kamp av långt mer tillspetsad karaktär”.

Skulle en svensk regering i strid med neutralitetspolitiken kasta lan‐ det i ett folkmördande krig, ”då kommer självklart alla förpliktelser mot en sådan styrelse att upphöra”.

Med Arbetarfredskongressen och denna appell utmanades också den borgfredspolitik i förhållande till Sveriges utomparlamentariska högerregering, som bedrevs av Hjalmar Branting och den social‐ demokratiska partiledningen ända sedan krigsutbrottet 1914.

Arbetarrörelsen hade goda skäl att frukta för att även Sverige skulle dras in i ett kommande världskrig, vilket bekräftas av att Tyskland och Sverige redan under Arvid Lind‐ mans högerregering 1910 hade inlett hemliga förhandlingar mellan län‐ dernas generalstabschefer Helmuth von Moltke och Knut Bildt (Carl Bildts farfars far) om ett militärt samarbetsavtal riktat mot Ryssland. ”En stark tyskorientering rådde under världskrigets två första år bland de tongivande inom de härs‐ kande klasserna”, skriver Zäta Hög‐ lund om denna tid i sina memoarer.

Dagarna innan krigsutbrottet (första världskriget startade i augusti 1914) hade kungen hälsat den tyska kejsa‐ ren att i ett tyskt-ryskt krig skulle Sverige under inga omständigheter stå på Tysklands fienders sida.

Krigsutbrottet och det tysk-rys‐ ka krig som utbröt följdes omedel‐

bart av en intensifierad kampanj från högern (rustningsaktivister‐ na, därav namnet ”aktivistkampan‐ jen”) för en ”ny utrikespolitik” i linje med vad kungen hade hälsat den tyske kejsaren.

Högerns aktivistkampanj besva‐ rades främst av att det socialdemo‐ kratiska ungdomsförbundet utgjor‐ de vänsterns och krigsmotståndets huvudkraft genom en ny massiv verksamhet med ett tusental möten, debatter, artiklar och broschyrer under sommaren 1915.

Aktivisthetsen ledde också till en ny utrikespolitisk kris i början av 1916, samtidigt som rykten kom i svang om en allmän svensk mobilise‐ ring. Sverige hade också hamnat i en allvarlig kris i relationerna till Eng‐ land, som krävde ett stopp för svenska handelsfartygs transporter av krigs‐ viktiga varor utifrån till Tyskland.

Det var mot en bakgrund som den‐ na som ungdomsförbundet självt, sedan man misslyckats med att få med sig partistyrelsen och LO:s landssekretariat, började förbereda 1916 års Arbetarfredskongress.

Man inspirerades också av att oppositionen hade börjat växa även i de krigförande länderna. I Tysk‐ land hade Karl Liebknecht redan i december 1914 som första socialde‐ mokrat i riksdagen brutit mot parti‐ disciplinen och röstat emot krigspo‐ litiken, samtidigt som en grupp so‐ cialdemokrater runt Rosa Luxem‐ burg, spartakisterna, redan hade börjat organisera motstånd.

I nära samarbete med Lenin och dennes anhängare Aleksandra Kol‐ lontaj, som under några år hade vis‐

Utan tvekan uppfattades även den svenska Arbetarfredskongressen som ett led i väckelsen efter Zim‐ merwald. ”Den nya Internationalen reser sig med en naturlags nödvän‐ dighet, med ledarna om dessa föl‐ jer, utan ledarna om de tvekar, mot ledarna om dessa gör motstånd”, hade ungdomsförbundets tidning Stormklockan slagit fast.

På mängder av möten landet runt svarade lokala arbetarekommuner (socialdemokratiska lokalorganisa‐ tioner), fackföreningar och Verdan‐ diloger – mot ledningens vilja – ja på ungdomsförbundets inbjudan till en arbetarfredskongress i Stockholm den 18-19 mars 1916, som samlade 265 representanter för organisatio‐ ner med 40 000 medlemmar.

Medan både den socialdemo‐ kratiska partiledningen och LOtoppen vägrade att ställa upp kas‐ tade sig ”den aktivistiska pressen och kungens regering och domsto‐ lar” över kongressen. Men det var genom dessa attacker som kon‐ gressen verkligen kom att påverka den allmänna opinionen.

Kravet på storstrejk om domarna skulle fastställas hade fått brett stöd, samtidigt som ungdomsför‐ bundets medlemsantal ökade från 10 000 till 15 000 och upplagan på dess veckotidning Stormklockan ökade till 25 000.

I september samlades 20 000 de‐ monstranter och ombud från orga‐ nisationer med 98 000 medlemmar – mer än dubbelt fler än till Arbetar‐ fredskongressen – till en jätteprotest mot domarna. Höglund blev trots förkortade straff i Högsta domstolen tillsammans med Liebknecht (som i Tyskland dömdes till fyra års straff‐ arbete för att den 1 maj samma år 1916 iförd uniform ha ropat ”Ned med kriget! Ned med regeringen!” inför 10 000 antikrigsdemonstran‐ ter) Zimmerwaldrörelsens mest kän‐ da antikrigsmartyrer.

Det socialdemokratiska ung‐ domsförbundets kamp mot krig och militarism som kulminerade med Arbetarfredskongressen bidrog till att Sverige kunde hållas utanför det första världskriget, samtidigt som den också bildar en upptakt till par‐ tisplittringen 1917 och de revolutio‐ nära händelser som skakade även Sverige under 1917 och 1918. ■

ANALYS

10 MARS 2022 # 1 493

8

Kriget mot Ukraina förä Putinregimens krig mot Ukraina skördar allt fler offer och dess förödelse lägger infrastruktur, stadskärnor och bostadsområden i ruiner. I tisdags (den 8 mars) rapporterades att över 1,7 miljoner människor har drivits på flykt undan bomberna, raketbeskjutningarna och markstriderna.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

D

et är ett imperialistiskt krig och en allvarlig eskalering av den globala maktstriden om intressesfärer, marknader och prestige på världsarenan. Kriget ut‐ gör en brutal fortsättning på den auktoritära Putinregimens repressi‐ va politik på hemmaplan och dess storryska chauvinism.

De ryska trupperna måste ome‐ delbart och villkorslöst dras bort från Ukraina. Behovet av hjälpin‐ satser är enormt, och de som tving‐ ats på flykt undan krig och förtryck i Ukraina samt andra länder måste ges permanent skydd och asylrätt.

De flyktingar som redan finns i lan‐ det måste få stanna.

Fullt stöd måste ges till de många och modiga antikrigsprotester som genomförs i Ryssland, trots massar‐ resteringar, bestraffningar och risk för avskedanden.

Men inget förtroende och stöd kan ges till EU-regeringarna och USAimperialismen som har utnyttjat kriget för sina egna syften och maktintressen. Det är en ny chock‐ doktrin där krigets fasor och den djupaste säkerhetskrisen i Europa sedan andra världskriget används för att snabbt lägga om politiken och genomföra den kraftigaste mi‐ litära upprustningen i modern tid och stärka Nato.

Den militära upprustningen in‐ nebär nya pålagor och nedskär‐ ningar i välfärden, en trend vi såg även innan krigets utbrott.

Att kriget och de militära spän‐ ningarna mellan de imperialistiska makterna beskrivs som det ”nya normala läget” ger en skrämmande bild av vad som hotar om inte värl‐

Ukraina och Ryssland står för en stor del av världens veteexport och exempelvis Libanon importerar 90 procent av sitt vete från Ukraina, som också är världens största pro‐ ducent av solrosolja. Över hela världen har det genom‐ förts stora antikrigsprotester och det finns en enorm solidaritetsvil‐ ja, vilket har tvingat EU-ledarna att i en liten grad och tillfälligt sänka flyktingmuren gentemot Ukraina, vilket de socialdemokratiska rege‐ ringarna i Sverige och Danmark in i det sista motsatte sig.

EU planerar att aktivera ett 20 år gammalt direktiv som var tänkt att ge skydd till flyktingarna från kri‐ gen i det före detta Jugoslavien, men som aldrig togs i bruk. Detta kom‐ mer att öppna för att flyktingar från Ukraina får stanna ett år i EU med rätt att gå i skola och arbeta utan att behöva genomgå någon asylprocess.

Tidigare flyktingmotståndare som de polska och ungerska rege‐ ringarna, men även SD-ledda kom‐ muner i Sverige som Sölvesborg, vänder nu och tar emot flyktingar.

Vi får dock räkna med att EU och högerstyrda stater och kommuner imorgon inte kommer att vara främ‐ mande för att skylla problemen på samma flyktingar och påstå att ”flyk‐ tingmottagandet” är orsaken till ”varför vi måste skära ned”.

Hyckleriet är monumentalt när migranter och flyktingar som befun‐ nit sig i Ukraina vägras inresa i EU.

Samtidigt med krigets upptrappning har samtal förts om ett möjligt eld‐ upphör. Nya samtal hölls i måndags och ska följas av flera, inkluderat ett

Kriget kan innebära början till slutet för Putinregimen, som har mötts av många modiga protester på hemmaplan. dens arbetare och fattiga förenas i en kamp för en socialistisk värld i fred och frihet. Eller som socialis‐ ter förkunnade för mer än hundra år sedan: ”Militarismen måste dö om folket ska överleva”.

Samtidigt trappas den ekono‐ miska krigföringen upp och ett glo‐ balt energikrig hotar. Kriget har re‐ dan lett till kraftiga prishöjningar på olja, gas och andra råvaror samt hotar leda ”till en prischock på spannmål och mat av oemotsvara‐ de proportioner”, enligt FN:s livs‐ medelsprogram WFP.

möte mellan Ukrainas och Ryss‐ lands utrikesministrar i Turkiet den 10 mars, men av krigsutvecklingen att döma och de återkommande stängningarna av de humanitära korridorer som har öppnats är det tyvärr inte mycket som pekar mot ett eldupphör, utan kriget riskerar istället att fortsätta eskalera.

För de imperialistiska makterna är diplomati och toppmöten en fortsättning på krigspolitiken fast vid förhandlingsbordet.

Kriget har skapat den värsta sä‐ kerhetskrisen i Europa sedan andra

En förstörd byggnad i den ukrainska staden Tjernihiv i norra delen av landet. Risken är att en allt mer desperat och isolerad Putinregi

världskrigets slut och dess geopoli‐ tiska skalv har för lång tid osäkrat världen. Västimperialismens age‐ rande hettar upp situationen ytter‐ ligare.

Ett exempel på det var när USA:s FN-ambassadör Linda ThomasGreenfield talade i FN:s generalför‐ samling och menade att Putin har hotat att invadera Finland och Sve‐ rige, vilket är en övertolkning av Putins faktiska hot.

Den chock, oro och förstäm‐ ning som kriget skapat har makte‐ liten utnyttjat till att inom ramen av en ny chockdoktrin genomdriva vad de länge har önskat, men inte ansett sig kunna genomföra.

Den militära upprustningen som nu har inletts, efter att världens mi‐ litärutgifter redan för några år se‐ dan nått sin högsta nivå sedan det gamla kalla kriget, har bara sin mot‐ svarighet i den upprustning som fö‐ regick de båda världskrigen.

I landets nästa största stad Kharkiv, belägen i Ukrainas östra del och vars befolkning i huvudsak är rysk‐ talande, har våldsamma strider ra‐ sat i flera dagar och det finns många otäcka indikationer som pekar mot att invasionens nästa blodiga fas kan bli en belägring av huvudsta‐ den Kiev samt att erövringen av sta‐ den Cherson följs av fortsatta ryska framryckningar i södra Ukraina.

I söder samlar sig Putinregi‐ mens styrkor för en som det ser ut storoffensiv för att erövra industrioch hamnstaden Mariupol där si‐ tuationen blir allt svårare stadens invånare. För Putinregimen är ett av krigets mål att erövra Mariupol och därmed säkra en land- och järnväg från de ryskkontrollerade utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk till Krim samt erövra kustområdena runt Azovsjön.

Mycket tyder också på att den ryska imperialismens krigsinsats har målet att skära av Ukrainas till‐ gång till havet och ta kontroll över landets kustområden kring Svarta havet.

Den ryska krigsinsatsen har dock mött ett betydligt större mot‐ stånd än vad man hade räknat med.

I likhet med det USA-ledda kriget mot Irak har den ryska imperialis‐ mens massiva krigsinsats och den storskaliga invasionen syftat till att chocka och inge fruktan samt ge‐ nomföra en ”regimförändring”.

Men Moskva, och enligt uppgift också Pentagon, underskattade för‐ svarsviljan i Ukraina och överskatta‐ de sin egen militära kapacitet. Trots förstörelsen och offren finns en fort‐ satt vilja att slå tillbaka den ryska in‐ vasionen och det finns många vitt‐ nesmål om hur obeväpnade folk‐ massor har gått ut på gatorna och stoppat framryckande tanks.

I de städer som de ryska styrkor‐ na hävdar att man tagit över har in‐ vånarna demonstrerat, vilket ytter‐ ligare tenderar att undergräva de ryska truppernas stridsmoral.

I stadsterräng är större militär slagkraft inte en lika stor fördel. Det visar inte minst slaget om Mosul, där det tog de irakiska och kurdiska trupperna nästan nio månader att driva ut IS, trots mångdubbelt fler soldater. Till skillnad från irakiska Mosul har dessutom de ukrainska styrkorna, så länge de orkar strida, lokalbefolkningens stöd.

Eller som ISA skriver i sitt senas‐ te uttalande om kriget: A War That is Changing the World (Ett krig som förändrar världen) den 5 mars: ”I Ukraina finns möjligheten att formera ett beslutsamt motstånd på grundval av massornas organi‐ sering mot den invasion som inte går enligt Putins plan. Socialister stöder massornas kamp mot ocku‐ pation och deras rätt till väpnat självförsvar.

Men för att frigöra den fulla po‐ tentialen hos det folkliga arbetar‐ klassbaserade motstånd som finns i landet bör självförsvaret organise‐ ras på en genuint demokratisk grund, oberoende av Kievregering‐ ens politiska kontroll och centrali‐ serade ledning. Självförsvarskom‐ mittéerna bör kopplas till arbetar‐

10 MARS 2022 # 1 493

9

ändrar världen för alltid

Enligt ukrainska uppgifter har mer än 11 000 ryska soldater dödats.

Den 2 mars erkände de styrande i Moskva att 498 ryska soldater hade dödats. Att Putinregimen så tidigt tvingades medge förluster var ett indirekt erkännande av att kriget inte har gått enligt planerna. ”Putin inledde invasionen, trots att han var fullt medveten om att västvärlden skulle svara med allvar‐ liga ekonomiska sanktioner och en betydande förstärkning av Natos östra flank. Nu när han har påbörjat attacken kommer han sannolikt att fortsätta med ett försök att störta Zelenskyjs regering och installera en marionettregim i Kiev”, skrev den

Rysslands försvarsminister Sergei Shoigu och Vladimir Putin. Den ryska krigsinsatsen har mött ett betydligt större motstånd än vad man hade räknat med.

amerikanska tankesmejdan Council on Foreign Relations om krigsinsat‐ sens mål.

Ett ohyggligt skräckscenario ho‐ tar om Moskva försöker gå vidare för att ta över Kiev, upprätta en Quislingregering och i praktiken ockupera landet. Om de nuvarande samtalen och medlingsförsöken, även från exempelvis den kinesiska regimen, förblir resultatlösa är ris‐ ken överhängande att en allt mer desperat och isolerad Putinregim inleder ett fullskaligt terrorkrig från luften mot Ukrainas städer.

Det skulle likna de bombningar och missilattacker som lade Tjetje‐ niens huvudstad Groznyj i ruiner 1999-2000 och som dödade minst en av tio invånare i staden, vilket gjorde ”Groznyj till den mest för‐ störda staden på jorden”, enligt FN 2003.

De närmaste dagarnas utveckling kan bli avgörande.

Kriget kan innebära början till slutet för Putinregimen, som har mötts av många modiga protester på hemmaplan – protester har även genomförts i exempelvis Belarus – mot ett krig som kastar ner Ryss‐ land i en djup kris.

De åtgärder som Väst vidtagit har inneburit att Ryssland ute‐ stängs från det globala finanssyste‐ met och att den ryska centralban‐

kens amerikanska tillgångar har frysts, vilket hindrar den från att använda sina valutareserver för att exempelvis stötta rubeln som rasar som en sten. Rubelfallet kan signa‐ lera början till hyperinflation.

Ju längre kriget pågår, desto stör‐ re sannolikhet är det att Putin möter ett allt större motstånd på hemma‐ plan, och även om Rysslands är mi‐ litärt överlägsen är det inte ensamt avgörande.

Det är svårt att se hur en rysk ockupation skulle vara möjlig. De uppskattade 160 000 ryska solda‐ terna är visserligen betydligt fler än Ukrainas armé, men ändå för få för att upprätthålla en ockupation av ett land större än Frankrike med flera miljonstäder.

Under krigets gång har det skett en dramatisk omsvängning av EU-rege‐ ringarnas försvars- och säkerhetspo‐ litik, och USA-imperialismens har lyckats i sin strävan att samla Väst bakom Natos fortsatta expansion och militära uppladdning.

Nato är ingen försvarsallians, utan en krigsallians som bildades 1949 av USA-imperialismen med syftet att se till att ”hålla amerika‐ nerna inne och ryssarna utanför (Västeuropa) och tyskarna nere”, som Natos första generalsekreterare, den brittiska generalen lord Lionel Hastings Ismay, cyniskt förklarade.

När det gamla kalla kriget tog slut med Berlinmurens och Sovjet‐ unionens kollaps kom Nato, efter att ha ”hamnat i en identitetskris och frågor hade väckts om dess fortsatta relevans” som det heter i en histo‐ rik, att förbli ett verktyg för USAimperialismen att behålla sin mili‐ tära närvaro i Västeuropa samt ex‐ pandera österut och vinna allierade i Öst- och Centraleuropa.

Idag spelar Nato också en allt större roll som USA:s verktyg i det nya kalla kriget mot Kina.

Under 2000-talet har det svenska Natosamarbetet blivit så omfattande och nära att ”Sverige är en närmare partner till Nato än vad till och med några av våra Natoallierade är” (Ken Howery, som var Trumps ambassa‐ dör i Stockholm, i Dagens Nyheter den 21 november 2020).

Den politiken har nu snabbt ta‐ gits till en ny nivå av den nuvaran‐ de S-regeringen med beslutet om skicka vapen till Ukraina för att det ”bäst tjänar vår säkerhet”, enligt statsminister Magdalena Anders‐ son. Med ”vår” menas Natos in‐ tressen och strävanden. Läs mer i ledaren på sid 2 om kampen mot svensk Natoanslutning.

Att V-ledningen, utan någon bred diskussion, har vikit ner sig och erbjuder borgfred med rege‐ ringen är ett svek som försvårar

bygget av en rörelse mot kriget som också säger nej till Natomilitarism samt som står upp mot alla försök från makteliten att utnyttja kriget för sina syften.

Att det går bygga en rörelse mot kriget visas av den enorma solida‐ ritet som har uttryckts i rekord i bi‐ ståndsinsamlingar och villighet att hjälpa. Refugees Welcome Stock‐ holm har exempelvis fått 4 300 vo‐ lontärer, mot bara två i januari.

Som Offensiv skrev i förra veckans ledare: ”För socialister är utgångspunk‐ ten alltid, även i krig, vad som gyn‐ nar arbetare, fattiga och vanligt folk. Arbetarrörelsens bästa tradi‐ tioner är att stå emot krig och mili‐ tarism, att ha en självständig linje – inte alliera sig med högern, kapital och stat.

Socialister stödjer protesterna mot kriget på hemmaplan i Ryss‐ land, massprotester internationellt och en global arbetarblockad mot Putins krigsmaskin, vilka tillsam‐ mans kan ha störst effekt.

Oavsett krigsutvecklingen den närmaste veckan påverkas allt och alla: medvetenhet, maktförhållan‐ den och ekonomi för en lång tid framåt. För alla som är emot kriget gäller det att analysera och mobili‐ sera mot kriget och det globala ka‐ pitalistiska systemet.” ■

Foto: Wikipedia Commons

klassens organisationer, vilka bara för några månader sedan attackera‐ des av Zelenskyjregeringen.

Det folkliga självförsvaret och motståndet bör också organiseras längs multietniska linjer, som åter‐ speglar befolkningens nationella och kulturella mångfald och under fanan av alla folks rätt till självbe‐ stämmande, inklusive minoriteter inom själva Ukraina.

Arbetarklassens och det folkliga försvarets kommittéer bör också knyta an till arbetarnas och de ungas motstånd mot kriget globalt, särskilt i Ryssland och Belarus där krigsmotståndets styrka kan fälla avgörandet.”

Foto: Wikipedia Commons

im inleder ett fullskaligt terrorkrig.

INTERNATIONELLT

10 MARS 2022 # 1 493

10

En förstörd rysk bandvagn i Ukraina. Militarismen i världen ökar nu på ett oemotsvarat sätt – som bara otryggar världen än mer.

Foto: Wikipedia Commons

Militarism, vapenexport och upprustning osäkrar världen År 2020 steg militärutgifterna i världen till hela 20 000 miljarder kronor, en ökning med 2,6 procent från året innan, trots pandemin (enligt fredsforskningsinstitutet Sipri). Siffrorna för 2021 är inte klara, men trenden är kraftigt uppåtgående. Militärutgifterna 2020 är betydligt högre mer än vad som krävs för att utrota all fattigdom i hela världen.

JONAS BRÄNNBERG

jonas.brannberg@socialisterna.org

I

stället för att bekämpa fattig‐ domen och klimatkrisen har världens stormakter kastat in världen i en ny era av allt hårdare och oberäkneliga motsättningar, där huvudaxeln går mellan den gamla stormakten USA och den uppstickande imperialistiska mak‐ ten Kina.

I denna ”era av oreda” har Putin och hans härskande klick sett chan‐ sen att med sin militära styrka flytta fram sina positioner till priset av tu‐

sentals människoliv, enormt lidan‐ de och miljoner flyktingar. ”Krig är bara en fortsättning på politiken med andra medel”, är ett klassiskt citat av den preussiska ge‐ neralen och militärteoretikern Carl von Clausewitz. Hans analys förklarar varför stormakterna do‐ minerar inte bara ekonomiskt och politiskt, utan också militärt. Mili‐ tärutgifterna i världen domineras av USA och Kina samt Ryssland, Storbritannien och Frankrike.

Militärallianserna och imperialismen Efter andra världskriget var kalla kri‐ get (1945-1990) mellan det kapitalis‐ tiska väst och det stalinistiska Sovjet‐ unionen och östblocket ett kitt som höll motsättningarna mellan olika imperialistiska block i schack.

Med stalinismens kollaps 1990 blev USA ”världens enda super‐ makt”. USA-imperialismen använ‐ de sin maktposition för att utöka sin maktsfär genom bland annat Natos utvidgning till 14 länder i Östeuropa och försökte skaffa sig total dominans i Mellanöstern ge‐ nom krigen i Irak och Afghanistan.

Krigen i Irak och Afghanistan visade på USA-imperialismens be‐ gränsningar, samtidigt som Kinas numera kapitalistiska ekonomi väx‐ te snabbt och allt mer utmanar USA även på andra plan – tekniskt, geo‐ politiskt och snart även militärt.

Ger Nato mer säkerhet?

K

riget i Ukraina har inneburit en enorm aktivism från stora delar av etablissemanget, militären och me‐ dia för ett svensk Natomedlemskap. Argu‐ mentet, som i princip aldrig ifrågasätts av borgerlig media, är att de behövs för sä‐ kerheten. Men vilken historia har Nato av att skapa säkerhet?

Afghanistan Efter USA:s invasion 2001 tog Nato kom‐ mando över ISAF-styrkorna vars ansvar var att backa upp den regering som USA hade tillsatt i landet. Som mest deltog cir‐ ka 1 000 svenska soldater. ISAF-operatio‐ nen avslutades 2014 och ersattes då av Nato-missionen Resolute Support Mission,

som pågick ända tills talibanerna intog Kabul i september 2021.

Nästan en kvarts miljon dog under kri‐ get, som förvärrade fattigdomen, undernä‐ ringen och nöden.tillgång till sjukvård.

Irak Även om Nato inte formellt deltog i kriget skickade 18 Natoländer soldater. Argu‐ mentet för kriget, att landet hade ”mass‐ förstörelsevapen”, var falskt. Ingen vet hur många som dog under kriget och ockupa‐ tionen.

Cirka 200 000 direkta dödsfall har regi‐ strerats, men de verkliga siffrorna är troli‐ gen mycket högre. Till det kommer lidande och död på grund av krigets effekter. Kri‐

Det kapitalistiska Ryssland som föddes efter stalinismen ärvde ett enormt krigsmaskineri från Sovjet‐ unionen, men det är först de senaste tio åren som den ryska härskande klassen har uppdaterat och satt mili‐ tären på stridande fot, som ett sätt att ”återupprätta Rysslands plats” i värl‐ den; att använda den militära styr‐ kan för att vinna makt, inflytande och vinster till de ryska oligarkerna.

Upprustningen har gett den ryska imperialismen blodad tand. I Syri‐ en vände ryska bombningar krigs‐ utvecklingen till diktatorn Assads fördel. I Mali har ryska legoknektar allt mer tagit över efter Frankrike, Sveriges och andra västländers misslyckade militära insats. Även i Belarus och Kazakstan använde Putin Rysslands militära makt för att stödja sittande regimer mot folkliga uppror, samtidigt som

get i Irak gav också grunden för bildandet av terrororganisationen IS.

Libyen Under upproret 2011 upprättade Nato en flygförbudzon över Libyen; från Sverige deltog bland annat åtta JAS-plan. Opera‐ tionen var ett försök att ta kontroll över den revolutionära vågen och stödja olika krigsherrar för att etablera en västvän‐ ligt regim efter Ghadaffi i det oljerika landet.

Resultatet är en katastrof där landet har kastats ned i blodigt sönderfall, där flyktingar behandlas som slavar, och där olika imperialistmakter stödjer olika sidor för att stärka sin makt.

Serbien År 1999 genomförde Nato på tio veckor

han använder situationen för öka Rysslands inflytande. Lukasjenko i Belarus är numera bara en mario‐ nett för Putinregimen.

Putinregimens krig har tätat de sprickor inom EU och Nato som har växt på senare år. I en värld av ökad nationalism och ekonomisk kris, där kapitalister i varje land sätter sina intressen främst, kommer dock nya motsättningar uppstå. Det visar till exempel Indiens tveksamma stöd till Ukraina på grund av deras omfattande vapenaffärer med Ryss‐ land, trots att de nyligen har gått med in den nya ”säkerhetsdialogen” Quad, riktad mot Kina, tillsammans med USA, Australien och Japan.

Militär upprustning under impe‐ rialismens era skapar inte säkerhet, utan osäkrar tvärtom vår värld. Ar‐ betarklassen internationellt har ett gemensamt intresse av att bekämpa krig och upprustning – för solidari‐ tet och socialistiskt samarbete istäl‐ let för imperialistiska konflikter.

Vapenhandeln De ökade imperialistiska motsätt‐ ningarna innebär att vapenhandeln är på den högsta nivån sedan slutet på det första andra kalla kriget. USA står för 37 procent av exporten; näst värst är Ryssland med 20 procent.

För arbetarklassen innebär krig död och förödelse, oavsett vilken sida om fronten den befinner sig på – för kapitalister är krig bland det lönsammaste som finns. Sveriges största vapentillverkare Saabs aktie‐ kurs har i skrivande stund ökat med 50 procent sedan kriget startade!

Svenska vapenkapitalister har ökat vapenexporten femfaldigt jäm‐ för med i början av 2000-talet, och 2020 exporterades krigsmateriel till ett värde av 16,3 miljarder (enligt Svenska Freds). Det gör Sverige till världens 15:e största exportör av större vapensystem (Sipri), och för‐ modligen en av de största i förhål‐ lande till folkmängden. År 2020 gick 35 procent av svensk vapenexport till diktaturer eller halvdiktaturer som till exempel Förenade Arabemiraten, som krigar i Jemen. Vapenexporten till länder som deltar i den Saudiledda koali‐ tionen som för krig i Jemen har mer än fördubblats det senaste året. ■

38 000 bombattacker mot mål i Serbien, utan något stöd i den så kallade folkrät‐ ten. Bombkriget skapade ingen fred, utan resulterade i Europas värsta flyktingka‐ tastrof sedan andra världskriget, och lan‐ dets härskare Milošević kunde sitta kvar i ytterligare två år.

Jemen Kriget i Jemen är världens värsta humani‐ tära katastrof. 20 miljoner riskerar svält av ett krig och en blockad som upprätthålls av Saudiarabien.

Fram till 2021 gav USA ”underrättelse‐ stöd” till Saudiarabien i Jemen, i det som är ett krig genom ombud av Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Iran med flera.

USA, Storbritannien, Frankrike och även Sverige är stora leverantörer av vapen till kriget. ■

10 MARS 2022 # 1 493

11

Flyktingsolidariteten pressar EU Bomber mot bostadshus, flyende civila som dödas, 100 000tals utan vatten och el i över en vecka, brist på mat och sjukvårdsutrustning. Helvetet och nöden i Ukraina har skapat en enorm våg av sympati och frivilliga insatser i hela Europa.

Det har i sin tur pressat politiker och hela EU till en helomvändning. Men, som 2015 visade, solidariteten underifrån och politikernas planer sammanfaller inte.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

F

Topparnas ”solidaritet” är inte densamma som hos arbetare, unga och vanligt folk. till olika städer i Europa. En organi‐ sation som stöder flyktingar påpekar det absurda i att den polska regering‐ en under lång tid i princip vägrat ta emot flyktingar. Så sent som förra veckan tvingade beväpnade polska gränsvakter åtta flyktingar från Syri‐ en tillbaka till Belarus.

Även den ungerska regeringen, som likt den polska är direkt flyk‐ tingfientlig, har tvingats öppnat gränsen och tagit emot över 180 000 första två veckorna. Till Moldavien, ett av Europas fattigaste länder, har milslånga bilköer fört 83 000 flyk‐ tingar (till 7 mars).

Efter en veckas krig beslutade EU om extraordinära regler. Flyktingar från Ukraina har utan individuell prövning rätt att välja EU-land (måste inte stanna i första landet) och rätt till ”skolgång, vård och väl‐ färd samt arbetstillstånd” i upp till tre år. Att beslutet gäller medborga‐ re och varaktigt bosatta i Ukraina har lett till en rasistisk uppdelning av dem som passerar gränsen. Per‐ soner från Afrika och Asien med tillfälliga visum har hamnat sist i köerna eller inte fått hjälp. Även de svenska politikerna har gjort rekordsnabba helomvändning‐ ar. För två veckor sedan sa Magdale‐ na Andersson att Sverige ”aldrig kan komma tillbaka till situationen vi hade 2015”. Regeringen fortsatte därmed att underblåsa högermyten om att i stort sett allt negativt – vård‐ kris, bostadsbrist, kriminalitet – or‐ sakats av de som kom till Sverige 2015 och tidigare flyktingar.

Men bilderna från Ukraina – videon med en familj på flykt som dödas i Irpin utanför Kiev visas av media i hela världen – skapade en stark opi‐ nion. En sifomätning visade att 81 procent anser att Sverige ska ta emot flyktingar, och 35 procent att det ska vara ”i mycket stor utsträck‐ ning”. Moderatledaren Ulf Kristers‐ son, som avbildats med gevär när

Det behövs starka solidaritetsrörelser som tar kamp för rätten till asyl, upprustad välfärd, bostad åt alla med mera.

han sagt att invandringen måste minska, säger nu att Sverige ska ta emot de som flyr från Ukraina. Till och med SD låter ungefär likadant, även där de styr i Sölvesborg.

Det här är samma politiker som tidigare sagt att de inte kan påverka Migrationsverket eller ”enskilda fall”, som iskallt sett på när ungdomar i hand- och fotbojor tvångsutvisats till Afghanistan. Migrationsverket påpekar nu att antalet platser på bo‐ enden minskats från 100 000 till 10 000 de senaste åren, eftersom po‐ litikerna ”sa att något nytt 2015, då det kom så många, inte kommer att tillåtas” (Fredrik Bengtsson, Migra‐ tionsverket).

Det är välkommet att flyktingar er‐ bjuds skydd och möjligheter till bo‐ stad, arbete och skola för barnen.

Att det just nu sker utan tal om ”samhällskollaps” eller att ”Sverige är fullt” eller ”det finns inte resurser” visar vad solidaritetsrörelsen och

socialister hela tiden sagt – det finns möjlighet att erbjuda arbete, utbild‐ ning, bostad och vård till alla.

Men topparnas ”solidaritet” är inte densamma som hos arbetare, unga och vanligt folk. För dem är flyktingmottagandet ett sätt att rätt‐ färdiga sin egen makt, att öka natio‐ nalism och militarism, inklusive att fortsätta upprustningen av militä‐ ren. Politiker använder också det rasistiska argumentet att ukrainare inte är från Mellanöstern. År 2015 visade hur snabbt poli‐ tiker, EU och staterna kan svänga.

När en miljon av 6,6 miljoner syris‐ ka flyktingar nått Europa betalade EU Erdoğan för att Turkiet skulle stoppa fler från att anlända. Hems‐ ka flyktingläger i Grekland, Libyen och fler länder permanentades. De beväpnade gränserna förstärktes.

Antalet utvisningar ökade.

Av 2,6 miljoner flyktingar från Afghanistan efter talibanernas över‐ tagande har EU tagit emot 40 000.

Flyktingars rättigheter kommer aldrig att säkras av EU eller den svenska staten. De kommer tvärt‐ om att ständigt misstänkliggöra flyktingar och försöka splittra kamp underifrån. Det behövs starka soli‐ daritetsrörelser, som samtidigt med kamp för rätten till asyl kämpar för kraftig upprustning av välfärden, billiga bostäder, fasta jobb med en lön att leva på för alla.

RS/Offensiv säger: • Rätt till asyl för alla flyktingar.

• Återinför permanenta uppe‐ hållstillstånd.

• Massiv satsning på upprustad välfärd i kommuner och regi‐ oner. Nej till privata vinster i välfärden.

• Allas rätt till bostad till rimlig hyra och en lön att leva på.

• För en arbetar- och solidari‐ tetsrörelse mot krig och impe‐ rialism, för flyktingars rättig‐ heter. ■

Miljontals i internationella fredsprotester Ä nda sedan Putinregimens invasion av Ukraina inled‐ des har protester hållits på platser runtom i världen. Enligt en kartläggning från USA Today har över en miljon människor demon‐ strerat i över 200 städer på sex kon‐ tinenter mellan krigets start den 24 februari och den 5 mars. Kanske all‐ ra viktigast är de protester som har hållits i Ryssland, trots Putinregi‐ mens hårda repression och censur av oliktänkande, oberoende media, oppositionspolitiker och människo‐ rättsaktivister.

Den 4 mars skärpte Putin straffet för den som ”sprider falska nyheter”

om kriget, med risk för höga böter om man beskriver situationen i Ukraina för en invasion eller upp‐ manar till sanktioner, och upp till 15 års fängelse om ens brottsliga infor‐ mationsspridning resulterar i den godtyckliga formuleringen ”grava konsekvenser”.

Trots riskerna har tusentals modiga demonstranter gått ut i protester mot kriget runt om i hela Ryssland, trots polisens övervåld och risker för att bli arresterad och fängslad.

OVD-Info, som dokumenterar anta‐ let människor som har arresterats och haft sina mänskliga rättigheter

inskränkta av den ryska staten, rap‐ porterade den 6 mars att rekordhöga 5 000 personer arresterades i 69 stä‐ der under söndagens (den 6 mars) protester.

Den totala siffran sedan krigets början rapporteras vara 13 000 från 147 städer, och det är bara officiella arresteringar. Mörkertalet är tro‐ ligtvis mycket större.

En namnlista som uppmanar till bygget av en antikrigsrörelse och kräver att ryska trupper ska lämna Ukraina, har hittills fått 1,2 miljo‐ ner underskrifter.

Samtidigt har ett flertal andra

namnlistor lanserats mot kriget, som samlar underskrifter från 5 000 lära‐ re, 7 750 forskare, 6 500 arkitekter, 250 komiker, 34 000 IT-tekniker, 18 000 vårdanställda, 14 000 studen‐ ter och professorer, 17 000 konstnä‐ rer och 581 civilsamhällesorganisa‐ tioner, enligt Civil Rights Defenders.

Olika medier har rapporterat att 119 demonstrationer har samlat minst 41 600 personer i Frankrike den 5 mars. I Tyskland demonstre‐ rade kanske så många som en halv miljon i Berlin den 27 februari och många tusentals fler i andra städer.

Det rapporteras också om stora protester i exempelvis Georgiens hu‐

vudstad Tbilisi, 30 000 deltagare, och i Tjeckiens huvudstad Prag demon‐ strerade 80 000.

Men kanske mest imponerande är de hamnarbetare som världen över protesterar mot Ryssland och svart‐ listat upp till 1 700 ryska handelsfar‐ tyg. Paddy Crumlin, ordförande för International Transport Workers’ Federation, säger till Fortune: – Arbetare världen runt står i opposition mot Rysslands inva‐ sion, inklusive tusentals hamnar‐ betare, och i solidaritet med folket i Ukraina mot Putins aggression. ■ Vilgot Karlsson

Foto: Vilgot Karlsson

ler än 100 000 flyktingar per dag har lämnat Ukraina sedan den ryska arméns anfall bör‐ jade för två veckor sedan. Månda‐ gen den 7 mars finns 1,8 miljoner flyktingar i grannländerna och mil‐ joner inom landet. De allra flesta är kvinnor och barn, samt några äldre.

Män i åldern 18-65 år tillåts inte lämna Ukraina. FN:s flyktingorgan UNHCR tror i sin senaste prognos att fyra miljoner kommer att fly lan‐ det och att 12 miljoner internflyk‐ tingar kommer att behöva hjälp.

Den evakuering från Mariupol, som på tisdag den 8 mars ännu inte blivit av, skulle omfatta hela 300 000 personer av stadens befolkning på 500 000.

Det är den snabbast växande flyk‐ tingkatastrofen sedan andra världs‐ kriget. Över en miljon ukrainska flyktingar finns nu i Polen, med stora insatser från frivilliga, hjälporgani‐ sationer och myndigheter. I staden Przemysl erbjuds mat, kläder, medi‐ cin, förläggning, bilskjuts och bussar

INTERNATIONELLT

10 MARS 2022 # 1 493

12

politik som garanterade medicinsk vård, så att de kunde göra abort på lagligt sätt.

Avkriminaliseringen av abort i Colombia är resultatet av omfattan‐ de kamp och uthållighet från orga‐ niserade rörelser av kvinnor, flickor och personer som blir gravida, såväl som hela arbetarklassen. Och det öppnar upp en rad möjligheter för att utöka kvinnors rättigheter och garantera offentlig sjukvård.

Ännu en aborträttsseger i Latinamerika! Det behövs nu kamp för att säkra resurser som garanterar tillgången till gratis och säker abort. Bild från kampen i Argentina.

Foto: Wikimedia Commons / Melina Nerina Medrano

Colombia: Seger för aborträttskampen!

Den 21 februari fick vi den glädjande nyheten att Colombias författningsdomstol hade beslutat att avkriminalisera abort fram till den 24:e graviditetsveckan. Således blir Colombia, efter Argentina och Mexiko, det tredje landet som avkriminaliserar abort på mindre än två år, och det sjätte landet i hela Latinamerika hittills.

TAMARA MIRANDA

LSR (ISA Brasilien)

A

vkriminaliseringen i Col‐ ombia skedde på rättsliga vägar till skillnad från Ar‐ gentina, där det var parlamentet som röstade om att göra abort lag‐ ligt. Kampen i Colombia leddes av rörelsen Causa Justa (Rättfärdig Sak), som samlar drygt 90 colombi‐ anska feministiska organisationer.

Causa Justa lyckades med att få författningsdomstolen att döma att artikel 122 i strafflagen, som för‐ bjöd abort, strider mot grundla‐ gen. Sedan 2020 hade rörelsen ge‐ nomfört olika aktiviteter, från opi‐ nionsundersökningar till gatupro‐ tester, vilka till slut kulminerade i segern som uppnåddes i februari.

Det är viktigt att betona att detta är ett historiskt ögonblick, särskilt om vi tar med i beräkningen att Colombia fram till 2006 hade en av de mest restriktiva strafflagarna, som betraktade abort som ett brott under alla omständigheter.

Från och med 2006 öppnade samma domstol för abort under tre specifika omständigheter: att kvin‐ nans hälsa var i fara, fostret hade allvarliga hälsoproblem eller att graviditeten var resultatet av våld‐ täkt. Redan detta var ett viktigt framsteg.

Segern 2006 visade att det var möjligt att gå vidare i kampen för kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Under åren har det ge‐ nomförts många initiativ för att ta

upp frågan i parlamentet. Då detta inte lyckades bildades rörelsen Causa Justa.

En annan avgörande faktor är det politiska scenariot i hela Latiname‐ rika, där flera länder har skakats av viktiga kamprörelser. I alla dessa spelade kvinnorna, speciellt unga kvinnor, en central roll i kampen.

Ett bra exempel är förra årets våg av kamp i Colombia mot högerre‐ geringens skattereform, som tving‐ ade regeringen att backa.

Innan segern blev möjligt, efter mycket mobilisering och organisa‐ tion, straffades tyvärr många kvin‐ nor – inte bara rättsligt, men också genom att deras liv förkortades på grund av avsaknaden av en statlig

Segern är ett viktigt framsteg för att bemöta en konservativ och religiös politik som har så stark tradition på latinamerikansk mark. Denna poli‐ tik fortsätter att försöka tysta och kriminalisera oss på olika sätt, bara för att vi vill bestämma över våra drömmar, kroppar och liv.

Kampen för fri abort är en del av kampen mot detta sjuka system, som genomsyras av förtryck och exploatering, förstärkt av djup so‐ cial ojämlikhet, sexism och rasism, där de mest drabbade är kvinnor, unga, fattiga, ickevita, de från för‐ orterna och så vidare. Allt detta måste besvaras med kamp.

Medan feminister och socialister välkomnar avkriminaliseringen av abort i Colombia som ett viktigt steg vet vi att det ännu är en lång väg kvar att gå. Det behövs nu kamp för att säkra resurser som ga‐ ranterar tillgången till gratis och säker abort.

Det får inte resas olika struktu‐ rella eller moraliska hinder som gör det svårt att få tillgång i prakti‐ ken.

Det behövs också informations‐ kampanjer om preventivmetoder, med fri tillgång till dessa metoder genom den offentliga sjukvården, utbildning av vårdpersonal och att specialister på kvinnors hälsa blir tillgängliga genom primärvården.

På så sätt kan vi faktiskt garantera att abort inte bara slutar att vara olagligt, utan att det också blir en rättighet. ■

”Tio års fängelse för handel med en panda, tre år för en kvinna”

A

ndrea från ISA i Taiwan talade vid ett internationellt möte om socialistisk feminism som organiserades av ISA den 6 mars. Nedan följer en förkortning av vad hon sa. ”Den kinesiska diktaturen försöker utrota feminismen. Man slår ner hårt på feminis‐ tiska idéer och webbsidor. Det styrande så kallade ”kommunistpartiet”, KKP, använ‐ der extrem nationalism och förtryck och menar att feminism är ”anti-Kina” och in‐ går i en amerikansk plan för att skapa pro‐ blem i Kina. Hbtq+-personer attackeras också. Kinesiska tjänstemän säger att ho‐ mosexualitet är en västerländsk skapelse.

I februari drabbades Kina av den största politiska skandalen sedan pandemins bör‐ jan: det chockerande fallet med en kvinna som kedjades fast i nacken och hölls i ett iskallt och smutsigt skjul i Feng County i östra Kina. Hon hade åtta barn, vilket är olagligt i Kina, och sattes i kedjor för att hon var ”psykiskt sjuk”.

Den 1 februari visades en TikTok-video av den kedjade kvinnan över 3 miljarder gånger innan den blockerades av censuren.

Under flera veckor överskuggade fallet full‐ ständigt de olympiska spelen i Peking med tio gånger fler inlägg på nätet om den ked‐ jade kvinnan än om de olympiska spelen.

Grupper av kvinnor försökte gå för att rädda offret. De stoppades av polisen och några greps. Fallet framkallade massornas ilska mot regeringens försök att dölja san‐ ningen.

Den skrämmande sanningen är den ut‐ bredda handeln med kvinnor och flickor i Kina. De kidnappas och säljs till män för att bli deras ”fruar”, för att våldtas och tvingas föda barn.

På många håll är KKP, polisen och dom‐ stolarna medskyldiga till denna olagliga han‐ del med kvinnor. Enligt kinesisk lag får man tio års fängelse för handel med en panda, men bara tre år för handel med en kvinna.

Handeln har ökat på grund av kvinnoun‐

derskottet i Kina. Det finns 30 miljoner fler män än kvinnor. I 36 år har kommunistpar‐ tiet infört en mycket hård kontroll av kvin‐ nors reproduktiva rättigheter: ettbarnspoli‐ tiken. Under denna tid föredrog man pojkar framför flickor på grund av trycket från sexistiska patriarkala strukturer och attity‐

Den nya trebarnspolitiken lanserades av Xi Jinping 2021 för att främja fler bebisar.

Men trebarnspolitiken försvagar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Chefer är ännu mer ovilliga att anställa kvinnor efter‐ som de inte vill betala för mammaledighet och barnomsorg.

Dagens diktatur förstärker många av de värsta formerna av kvinnoförtryck.

Dagens diktatur tjänar kapitalismen. Den förstärker många av de värsta formerna av kvinnoförtryck. Massornas ilska över traf‐ ficking i Feng County visar den verkliga stämningen i det kinesiska samhället mot förslavning och förtryck av kvinnor. Xi Jin‐ ping vill förstöra feminismen, men det är som att vända havet tillbaka. Det kommer att misslyckas.

Jag är taiwanesisk medborgare. ISA i Taiwan uttrycker vår fulla solidaritet med feminister i Kina mot förtrycket. Vi kämpar för en socialistisk feminism som kan kopplas samman med arbetarnas kamp och göra slut på det onda, sexistiska, kapi‐ talistiska systemet.” ■

der. Det är kopplat till det brutala återupp‐ rättandet av kapitalismen i Kina. Välfärden förstördes av privatiseringar och brist på finansiering.

Den kapitalistiska ekonomin gav små pojkar en högre status: män får bättre jobb och äganderätt. Sju miljoner könsselektiva aborter genomfördes. Detta ekonomiska och sexistiska tryck på att få manliga barn ledde till befolkningskrisen.

10 MARS 2022 # 1 493

13

De kraftiga svängningarna i vattnets kretslopp som klimatförändringarna leder till ökar risken för skyfall, torka, brist på dricksvatten, översvämningar med mera.

”En kartbok över lidandet” Den nya IPCC-rapporten som publicerades den 28 februari innehåller kanske inte så mycket nytt jämfört med tidigare – klimatkrisen är fortsatt akut – men den varnar för att klimathotet är mer påtagligt och verkligt i allt fler delar av världen, samt att alldeles för lite görs för att ändra kurs.

Rapporten är en delrapport av AR-6, den sjätte bedömningsrapporten angående klimatkrisen som beräknas färdigställas i september 2022.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

K

limatkrisen har kommit i skymundan med det pågå‐ ende kriget i Ukraina, men är fortsatt en ödesfråga. IPCC:s rapport pekar på att hotet mot så‐ väl människa som djur bara blir större.

Rapporten beskriver hur ju var‐ mare det blir, desto mer komplexa blir problemen och ju större risk är det att ekosystem når diverse tip‐ punkter, som när de överskrids blir oåterkalleliga (exempelvis tinande permafrost eller glaciärer som för‐ svinner).

När kvantiteten (ökade temperatu‐ rer) alltmer övergår till kvaliteten (effekterna av den globala uppvärm‐ ningen – värre stormar, skogsbrän‐ der, översvämningar, torkor med mera) och dessutom gör det i allt fler delar av världen blir det bråttom att omedelbart genomföra nödvän‐ diga åtgärder.

IPCC kritiserar hur långsamma, sporadiska och ”inriktade inom en snar framtid” åtgärderna är. Framti‐ den av klimatkatastrofer äger redan rum på många platser i världen.

Rapporten har ett fokus på vatten och vattenanvändning, och kon‐ staterar att flera av de åtgärder som fungerar idag förmodligen inte gör det vid ett varmare klimat.

Konstbevattning används ex‐ empelvis effektivt inom jordbruket för att producera livsmedel i torra‐ re områden (som med den globala uppvärmningen blir allt torrare).

Men blir det ännu varmare fram‐ över kanske det inte går eftersom grundvattnet då tar slut.

Vatten är en av källorna till allt liv på jorden. Men de kraftiga svängningarna i vattnets kretslopp som klimatförändringarna leder till ökar risken för skyfall, torka, brist på dricksvatten, översvämningar med mera.

– Vatten spelar en viktig roll överallt, även där det inte syns.

Mer än hälften av världens befolk‐ ning kommer uppleva klimatför‐ ändringar genom vattenpåverkan, att det är för lite eller för mycket, på fel plats eller vid fel tid, säger Martina Angela Caretta, en av IP‐ CC:s huvudförfattare, till DN den 28 februari.

Omkring 3,5 miljarder lever i riskzoner för kommande och nu‐ varande klimatförändringar. Till SVT Nyheter den 28 februari säger också Markku Rummukainen, kli‐ matrådgivare på SMHI och Sveri‐ ges kontaktperson för IPCC, att: – De som redan påverkas mycket är småjordbrukare och de som lever vid kusten som påverkas av havsni‐ våhöjningen eller är beroende av småskaligt fiske, samt de fattigaste i storstäder.

Martina Angela Caretta, en av IPCC:s huvudförfattare, säger också: – Vi belyser dessutom att det finns grupper som är extra sårbara, som ursprungsbefolkningar, kvin‐ nor och fattiga som får minst re‐ surser från regeringar och organi‐ sationer att anpassa sig.

FN:s generalsekreterare Antó‐ nio Guterres skriver på Twitter att ”Jag har sett många rapporter, men ingenting liknar den nya IPCCrapporten – som en kartbok över mänskligt lidande och en fördö‐ mande anklagelseakt av misslyckat klimatledarskap”.

ket på sammanlagt 14 000 miljar‐ der dollar, och påvisar hur endast sex procent av stimulanserna gick till insatser som kan leda till mins‐ kade utsläpp. Oftast handlar det om indirekta utsläppsminskning‐ ar, som satsningar på elbilar och laddstationer, vilket är helt otill‐ räckligt.

Samtidigt gick tre procent till områden som kommer att leda till ökade utsläpp, exempelvis kolin‐ dustrin. En av artikelförfattarna och tillika biträdande professor vid Johns Hopkins-universitetet i Washington, Jonas M. Nahm, skriver i ett mejl till DN den 2 mars att: – Övergripande föll länderna för lobbytrycket och fokuserade sina investeringar på att ”bygga tillbaka” status quo. För många länder är ga‐ pet mellan löftena i Parisavtalet och deras agerande under pandemin mycket stort.

En av rapportens huvudbudskap är att det krävs omfattande anpass‐ ningar till klimatförändringar som ej längre kan undvikas. Men vad som faktiskt görs helt otillräckligt.

I en artikel i tidskriften Nature den 2 mars riktas också stark kritik mot världens makthavare vars löften om en ”grön omstart” efter pande‐ min helt har kommit på skam.

Forskarna som har underteck‐ nat artikel har gått igenom G20ländernas gigantiska stimulanspa‐

Vad som också krävs enligt IPCC, utöver insatser för att skydda sam‐ hällen mot konsekvenserna av den globala uppvärmningen (skyddsbe‐ vattning, buffertsystem, kustzoner som kan hantera översvämningar, infrastruktur som står emot väder‐ katastrofer med mera), är vad de kallar ”fattigdomsbekämpning”.

Det skulle marxister kunna översätta till klasskamp, en kamp för att de resurser som den ekono‐ miska och politiska eliten utsuger

världens arbetarklass på ska gå till de skriande behoven – för klimat, välfärd och rättvisa.

Det blir mer och mer uppenbart att makthavarna i världen inte är förmögna att vidta effektiva åtgär‐ der mot klimatkrisen. Det beror på de starka vinstintressen som finns inom de fossila bränsleindustrier‐ na, där stat och kapital sitter i sam‐ ma oljetanker, att så många kapita‐ lister tjänar på status quo och att den omställning som krävs går helt på tvärs med kapitalismens krav på ständig expansion och behandling av naturen som en ”fri resurs”.

Kapitalismens och imperialismens klimatkriser, krig och misär tjänar bara kapitalistklassen. Arbetar‐ klassen globalt är de som får beta‐ la, monetärt och med sina liv.

Klimatrörelsen måste kroka arm med fackliga rörelser, välfärdsrörel‐

Kapitalismens och imperialismens klimatkriser, krig och misär tjänar bara kapitalistklassen. ser med flera och bli till en enad, an‐ tikapitalistisk och socialistisk rörel‐ se. Krav måste resas på att ställa stor‐ företag, banker, energibolag med fle‐ ra under demokratisk kontroll och styre underifrån för att möjliggöra starten av en snabb grön omställning av hela samhället.

Slut upp på de globala klimatpro‐ testerna den 25 mars – ett bra av‐ stamp inför de stora demonstratio‐ ner i samband med FN:s klimattopp‐ möte i Stockholm i början av juni. ■

Foto: Hamish John Appleby / IWMI

Ny IPCC-rapport:

KULTUR

10 MARS 2022 # 1 493

14

Flykt för frihet med livet som insats På SVT Play kan man nu se den danska animerade filmen Flykt. Den handlar om en afghansk pojke som efter många kringelikrokar till sist fann tryggheten i Danmark. Amin, som pojken heter, flydde med sin mamma, storebror och två systrar på 1980-talet. När han efter flera år kom till Köpenhamn var han helt ensam. Filmen, som bygger på hans resa, visar hans flykt från Kabul till Köpenhamn.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

A

Många delar av filmen är nästan outhärdliga att titta på, som när systrarna nästan kvävs till döds i en låst container på väg över Öster‐ sjön eller när de åker över Öster‐ sjön i en sjöoduglig båt bara för att föras tillbaka till Moskva. Värst är kanske sekvensen när smugglarna vill skjuta en gammal kvinna i hu‐ vudet för att hon sinkar gruppen.

Vi har under åren hört och sett mycket om livet i Afghanistan och anledningen till flykten. Vi vet också en hel del om mottagandet i Sverige.

Vi vet mindre om resan hit. Den här filmen råder delvis bot på det även om alla resor inte är likadana. Far‐ had undrade till exempel varför de åkte över Östersjön och inte tog landvägen över Finland. Han kände att landvägen är säkrare.

Den här filmen är byggd på det Amin var med om under hans resa hit. Det är delvis smärtsamt att titta på den, men då ska vi betänka att

Den här filmen borde vara obligatorisk för handläggare på Migrationsverkets att titta på.

de överlevde resan om än med nöd och näppe. Många gjorde det inte.

En kille som nu är i Frankrike sa apropå resan mellan Turkiet och Grekland i sjöovärdiga farkoster: ”Det var fyra båtar som startade.

Två kom fram.”

Amin har nu doktorerat och påbör‐ jat en forskarkarriär. I slutscenen får vi se hur han och hans nyblivne make flyttar in i ett stort hus. Han känner sig dock inte helt fri. Han känner sig alltid på sin vakt. Dess‐ utom känner han djup tacksamhet

Foto: Pressbild

mins äldste bror bor i Stockholm och arbetar som städare. Han lyckas på sin städarlön skrapa ihop pengar så att han kan hjälpa familjen till Moskva där han också hittar en lä‐ genhet till dem. Efter tre månader går deras turistvisum ut och de vis‐ tas nu i Moskva som papperslösa.

Nu börjar deras liv i händerna på hänsynslösa människosmugglare, med livet som insats.

Jag satt och tittade på filmen tillsammans med afghanske Far‐ had, som heter något annat och som kom till Sverige som 15-åring från Iran. Han kände igen delar av händelseförloppet även om hans resväg inte gick via Moskva.

Han sa att det är speciellt tre de‐ lar av resan som han kommer ihåg och att han var rädd där. Det var gränspassagen Iran-Turkiet, båtre‐ san till Grekland och behandling‐ en han utsattes för i Ungern.

till sin familj som har offrat så mycket för hans skull.

Den här filmen borde vara obli‐ gatorisk för handläggare på Migra‐ tionsverkets att titta på. De som med alla medel har som uppgift att bevisa att de asylsökande ljuger. ■

Belfast förskönar verkligheten, nu som då K

Branagh försöker visa den starka kontrasten mellan barndomens oskuld och orolighetens våld. Även om hans försök ofta är banala bi‐ drar de skådespelare som är med i filmen till att bära upp den.

Belfast är nostalgisk, men skild‐ rar dock ett arbetarklassamhälle i

Belfast på 1960-talet. Trots att den övergripande atmosfären känns sanerad visar filmen viktiga, ofta bortglömda aspekter av stadens ar‐ betarklasshistoria. Arbetarklassens folk på båda sidor kämpade hårt mot glidningen mot inbördeskrig.

Vi ser arbetare som reser barrika‐ der för att försvara hela samhället, inte bara ”sin egen sida”.

Publiken får också veta att de pa‐ ramilitära styrkorna under de tidiga åren av oroligheterna fick motstånd från många. Buddys pappa ställs mot den lokala paramilitära ledaren, vägrar ”pengar eller engagemang” och varnar sin äldsta son för att an‐ sluta sig. Den nedåtgående spiralen in i sekteristiska konflikter motarbe‐ tades och skedde inte över en natt.

Filmen ger också en glimt av de svå‐ ra förhållandena i Belfasts arbetar‐ klassamhällen: små viktorianska terrasser, utomhustoaletter och att gömma sig för hyresvärden. Liksom många av sina jämnåriga kamrater kämpar Buddys familj ekonomiskt, och hans far tvingas åka till England för att arbeta i ett fåfängt försök att få pengarna att räcka till, trots faran i att lämna sin familj bakom sig när staden går in i våldsamheter.

Familjen ger slutligen efter för den ekonomiska påfrestningen och hotet från oroligheterna, och lämnar sina hem för att resa till

England. Som så många andra gör de det inte i hopp, utan i sorg och rädsla.

Buddys mamma ger röst åt smärtan över att lämna sitt hem och ångesten över att finna sig själ‐ va som invandrare i ett främmande land. Hennes känslor återges sorg‐ ligt nog av dem som flyr från kon‐ flikter i andra delar av världen idag.

Belfast är delvis ett försök att ta upp de problem som arbetarklassamhäl‐ len i Nordirland stod inför när oro‐ ligheterna bröt ut. Tyvärr är Bra‐ nagh så långt ifrån den verkligheten att slutresultatet känns påtvingat.

Filmen försöker skildra orolig‐ hetens utbrott ur ett barns naiva perspektiv. Medan en nioårig poj‐ ke kan förlåtas för att ha låtit de på‐ gående fasorna passera förbi ho‐ nom, kan den nu 61-årige Branagh inte göra det.

Belfast förskönar verkligheten i både det förflutna och nuet. Genom att göra detta gör Branagh en björn‐ tjänst åt de verkliga prövningar och svårigheter som stadens invånare utsätts för, men också åt deras styr‐ ka och motståndskraft.

Slutresultatet känns mer som en reklamkampanj för ”Tourism NI” än som ett kärleksbrev till Belfast, vare sig det är förr, nu eller i framtiden. ■ Eoin Dawson, Socialist Party (ISA Nordirland)

Filmen gör en björntjänst åt de verkliga prövningar stadens invånare utsätts för.

Alternativ nyhetskarta på nätet lanserad En ny samlingssida för diverse alternativa vänstermedier finns nu på internet.

På nyhetskartan.se, där även artiklar från Offensiv finns åter‐ givna, kan du läsa vad de kallar

”alternativa nyheter med ett so‐ cialt jämlikhetsperspektiv såväl som ett rättviseperspektiv. Nyhe‐ terna kan vara oberoende, alter‐ nativa, frihetliga, feministiska, antirasistiska, röda eller gröna.”

Foto: Pressbild

enneth Branaghs dramado‐ kumentär Belfast, som kom i januari 2022, fick mycket applåder. Men för många Belfast‐ bor föll den platt.

Filmen inleds som en stadsrese‐ broschyr på skärmen, med alla moderna visuella ikoner, innan den övergår till svartvitt och scener av en typisk Belfastgata 1969. Här introduceras vi till nioåriga Ken‐ neth Branagh, ”Buddy”, som naivt navigerar genom Belfast vid ut‐ brottet av den 30-åriga konflikten som blev känd som ”the Troubles”.

För dem som är bekanta med Belfasts och Nordirlands historia i allmänhet är ”augusti 1969” som står över skärmen en förvarning. Den idylliska inledningen bryts av scener med pogromer och rop om ”katoli‐ ker ut” när barrikader byggs upp.

Buddy skyddas i stort sett från den hårda verkligheten av sina för‐ äldrar och sitt samhälle, men pu‐ bliken får en glimt av den genom hela filmen i bakgrundssändningar på TV och radio.

Boden:

Klimat- och ekokrisen: socialistiskt svar på skogsbruket Tid: Tisdag den 15 mars kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Klimat- och ekokrisen: socialistiskt svar på skogsbruket Tid: Tisdag den 15 mars kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Tid: Onsdag den 16 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Mellansverige:

Nej till kriget – socialistiskt svar Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 14 mars kl 18.30 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Sthlm Norra Tid: Onsdag den 16 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 17 mars kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 076-234 52 18.

Stöd det aktiva mars

Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 17 mars kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

E

Haninge:

Tid: Onsdag den 16 mars kl 18.00.

Plats: Jordbro kaféscen.

För mer info: 072-524 42 95.

Göteborg:

Tid: Torsdag den 17 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: rs@socialisterna.org.

Syd:

Nej till kriget – socialistiskt svar Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 14 mars kl 18.30.

Plats: Digitalt via Zoom.

För info: 073-740 39 54.

fter månadens första vecka har 5 471 kronor redovisats till ekonomikampanjen i skri‐ vande stund (måndag). Det är jämt mellan Mellansverige (13 procent) samt Sydsverige och Stockholm (12 procent). Målet för mars är 60 000 kronor.

Mars månad lär vara en aktivitetsfylld månad med demonstrationer runt om i landet på In‐ ternationella kvinnodagen den 8 mars, #Kvin‐ nostrejks demonstration mot mäns våld mot kvinnor i Stockholm den 26 mars och fortsatta demonstrationer mot kriget i Ukraina.

Vi behöver vara fler som lägger fram ett so‐ cialistiskt svar på dessa viktiga frågor. Så var

med du också och hör av dig för information om hur Rättvisepartiet Socialisterna och Offen‐ siv kommer att delta!

Hjälp oss att klara vår målsättning! Enklast är att Swisha ett valfritt belopp till 123-240 32 85, men det går också bra att göra en insättning på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Socialistiskt program 2022 NEJ TILL KRIG OCH IMPERIALISM

• Rysslands trupper ut ur Ukraina. Nej till USA:s och Natos imperialism och militarism. För ukrainarnas rätt att bestämma sin egen framtid, inklusive mi‐ noriteters rätt till självbestämmande.

• Inga flyktingmurar. Asyl till människor som flyr krig och förtryck.

• Skrota vapenindustri, vapenexport, militärallian‐ ser, sanktioner och kapprustning. Nej till svenskt Natointräde.

• För ett demokratiskt styrt civilförsvar med moder‐ na lager, skyddsrum, fordon och utrustning att skydda befolkningen mot krig, kris och katastrofer.

• Nej till världsordningen där supermakter som Kina och USA slåss om världsherraväldet. För en socia‐ listisk värld som styrs demokratiskt underifrån genom samarbete för människor och naturens bästa.

• Bygg en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rörelse bland arbetare, ungdomar och fattiga - den kraft som kan skapa verklig fred.

INTERNATIONELL SOLIDARITET – MOT RASISM OCH NATIONALISM

• Arbetarrörelsen måste resa sig mot högerns hets mot flyktingar och invandrare. Gemensam kamp för trygga jobb och bra bostäder åt alla.

• Ingen plattform för nazister. Folkligt motstånd mot nazistiska marscher.

• Permanenta uppehållstånd för flyktingar. Rätt till anhöriginvandring.

• Demokratisk kontroll av polis och rättssystem.

Stoppa all rasprofilering. Stöd urfolkens rättigheter.

• Nej till övervakningssamhället. Demokratisk kon‐ troll över polis och militär.

• Förstatliga läkemedelsföretagen. Skrota patent‐ regler. Frivilligt vaccin till världens befolkning vid pandemier.

• Stoppa nykolonialiseringen. Allas rätt till mat och rent vatten. Avskaffa fattigdomen.

ALLAS RÄTT TILL VÄLFÄRD

• De skenande klassklyftorna måste besvaras med klasskamp. Vinster och överskott i företag, kommu‐ ner och regioner måste komma löntagarna till del.

• Alla barn har lika värde och rätt till en trygg upp‐ växt – så ska kriminaliteten bekämpas. Satsa på trygghetsvärdar, fältassistenter, socialtjänst och avhopparverksamhet inriktad mot gängen.

• Inga vinster i välfärden. Skola, vård och omsorg ska drivas demokratiskt i samhällets regi.

• Avskaffa det fria skolvalet. Allas rätt till bra skolor & fritid. Kraftig ökning av lärar- och personaltätheten, för mindre klasser och förskolegrupper. Tillräckligt med resursinsatser till alla barn med behov.

• Inga gräddfiler i vården. Förbjud privata sjukför‐ säkringar, vårdval, marknadsstyrning och just in time-system.

• Kraftig ökning av personaltäthet inom vård, psyki‐ atri, beroendevård och omsorg.

• Socialförsäkringar ska täcka 90 procent av lönen.

• Försörjningsstöd och sociala insatser utifrån be‐ hoven.

• Nytt statligt pensionssystem – nej till börshandel.

Pensioner att leva på, oavsett ursprung.

BOSTAD – EN SOCIAL RÄTTIGHET

• Nej till alla former av marknadshyra. Nog med hyres‐ höjningar och skattediskriminering av hyresrätter.

• Stoppa alla utförsäljningar. Återkommunalisera!

Avskaffa kommersialiseringen av Allmännyttan.

• Statliga subventioner och byggbolag - bygg bostä‐ der åt alla.

KÄMPANDE OCH DEMOKRATISKA FACKFÖRENINGAR

• Riv upp försämringarna i arbetsrätt och strejkrätt genom kamp och strejker.

• Organisera mot lönedumpning – för höjda reallöner.

• Trygga jobb med rätt till heltid. Sex timmars ar‐ betsdag – avskaffa arbetslösheten.

• Fler anställda för minskad stress på jobbet.

• Löntagarnas demokratiska kontroll över scheman, arbetets organisering och plats.

SOCIALISTISK FEMINISM

• Kamp mot lönegapet, stressen på jobbet och sexu‐ ella trakasserier.

• Samhällets ansvar för omsorg, vård, utbildning och fritid måste utökas.

• Kvinnojourer utan konkurrens och vinstintresse.

Fungerande behandling av män som slår och våld‐ tar. Specialdomstolar i sexbrottsmål.

• Kamp mot sexism och hbtq+-förtryck. Rätt till könsbekräftande behandling. Förbättrad genus‐ medvetenhet från förskola och uppåt, inkl kun‐ skap om hedersförtryck.

• Kvinnors rätt till sina kroppar. Kamp för aborträtt, preventivmedel och reproduktiv hälsa världen över.

DEMOKRATISK SOCIALISM I SAMKLANG MED NATUREN

• Genomskåda greenwashingen. Stopp för nya gru‐ vor – återbruk av mineraler.

• Förbjud kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk.

• Förnybar och reglerad energi i offentlig regi. Vind och solkraft med miljöhänsyn. Avveckla kärnkraften.

• Gratis och utbyggd kollektivtrafik. Samordnade transporter. Klimatanpassa bostäder.

• Klimatomställ och subventionera jordbruket. För närproduktion, minskning av köttkonsumtion och utökad djurrätt.

• Förbjud kapitalismens slit och släng produktion.

Ställ om till hållbar välfärdsproduktion.

• Samhälleligt ägande av storföretag och banker.

Demokratisk kontroll och styre och underifrån.

• Avskaffa kapitalismen som exploaterar människors arbete, göder förtryck och förstör ekosystemen. För en demokratiskt planerad socialistisk värld. Till var och efter behov, från var och en efter förmåga. ■

BRÄNNANDE

10 MARS 2022 # 1 493

8 mars landet runt STOCKHOLM

LUND Foto: Anders Wemmert

Cirka 75 personer slöt upp på Stortorget den 8 mars, arrangerat av bland annat kvinnojouren och Amnesty.

Foto: Natalia Medina

Över 1 000 i slöt upp i Stockholm i ett stort och livligt tåg från Medborgarplatsen till Mynttorget som 8 marskommittén hade kallat till, som var väldig ungdomlig.

Rättvisepartiet Socialisterna deltog aktivt och bjöd in till ett offentligt möte den 10 mars, samt sålde Offensiv, knappar och annat politiskt material.

GÖTEBORG

LULEÅ

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Foto: Vilgot Karlsson

Foto: Jonas Brännberg

RS anordnade torgmöte i Luleå på 8 mars med tal och appeller.

Folk stannade och lyssnade, diskuterade och köpte material.

Flera hundra samlades på Gustav Adolfs Torg i Göteborg, för att sedan marschera mot Götaplatsen med klassiska feministiska banderoller som ”kvinnokamp är klasskamp” blandat med nyare skyltar som visade solidaritet med Ukraina. RS Göteborg ingrep i demonstrationen och bjöd bland annat in till ett öppet möte på torsdag den 10 mars om socialistisk feminism och kriget i Ukraina.