Offensiv 1495

socialisterna.org

24 mars 2022 / # 1 495 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Ukrainakriget: 10 miljoner har tvingats på flykt

KAMPANJ

25/3: Ny skolstrejk för klimatet

16 3 4

Stoppa mäns våld mot kvinnor

– läs mer på sid 2, 7-11

Nej till gruva i Gállok – regeringen sitter i knäet på Beowulf Mining Beskedet att bevilja bearbetnings‐ koncession för ”Kallak 1” mottas med sorg och vrede av tusentals i Jokkmokk, Sápmi och Sverige runt. Det är lång väg från bearbet‐

ningskoncession till färdig gruva – nu måste motståndet byggas till en massrörelse som kan se till att destinationen aldrig nås.

– läs mer på sid 3 & 11

Foto: Fotoreserg

Ut med de ryska trupperna Nej till natomilitarism & imperialism

13 ”Vi vill ha bröd och rosor”

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Protestdag: ”Rädda LAS”

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

24 MARS 2022 # 1 495

2

OLIGARKER OCH

SVENSKA SUPERRIKA

D EN NY FARLIG VÄRLD FÖDS

U

krainakriget har förändrat världen för alltid och sär‐ skilt Europa. Kriget har skapat en humanitär katastrof av episka mått. Nästan varje sekund tvingas ett barn på flykt i dagens Ukraina. Efter veckor av häftig ar‐ tilleribeskjutning och missilan‐ grepp skildras läget i miljonstaden Kharkiv, landets nästa största, som ”en apokalypsscen”. De som lyckats ta sig i ur Mariupol, med 450 000 invånare, berättar att de lyckats fly från ”helvetet på jorden”.

Samtidigt som kriget rasar med‐ delar både Putinregimen och den ukrainska regeringen att ”framsteg” görs i samtalen och att en överens‐ kommelse kan vara nära. Men även om kriget på marken tycks ha nått ett blodigt dödläge och de ryska trupperna inte lyckats avancera un‐ der den senaste veckan fortsätter massförstörelsen av städerna och dödandet.

Eftersom krigets blodiga ekva‐ tion innehåller alltför många okän‐ da kvantiteter är det omöjligt att förutse dess fortsättning och vänd‐ ningar. Att den ryska framryck‐ ningen stannat upp kan utgöra en del i förberedelserna inför en ny upptrappning med med mål att sät‐ ta huvudstaden Kiev under beläg‐ ring samt för att om möjligt, med hjälp av stridskrafter till havs, inta hamnstaden Odessa i söder.

Men det kan också utgöra ett motvilligt erkännande från Moskva om att kriget inte har gått enligt pla‐ nen och att Putinregimen försöker få till stånd en uppgörelse på grund‐ val av hur det nu ser ut på slagfältet.

Att Västimperialismen, efter att un‐ der lång tid gett sken av motsatsen, inte är beredd att bevilja Ukraina

Natomedlemskap och inte ämnar upprätta en flygförbudszon, vilket skulle innebära en allvarligt utvidg‐ ning av kriget, kan möjligen ha gett den ukrainska regeringen en ursäkt för att ingå en uppgörelse.

Om de ukrainska massorna är neredd att ansluta sig till regering‐ ens uppfattning avgörs sannolikt av i vilken mån Putinregimen är be‐ redd att ge upp de territoriella eröv‐ ringar som har gjorts under kriget.

En förutsättning för att Ukrai‐ nas folk ska få bestämma sin fram‐ tid och utöva sina demokratiska rättigheter är att de ryska trupper‐ na dras bort från landet. Men än så länge har Putinregimen inte gett några signaler i den riktningen.

”Diplomatiska avtal är bara pap‐ perslappar”. Dessa ökända ord från den tyske rikskansler von Beth‐ mann-Hollweg vid första världs‐

Kriget är en brutal fortsättning på maktpolitiken. krigets utbrott 1914 summerar den härskande klassen och de kapitalis‐ tiska regeringarnas hållning till diplomati och överenskommelser.

För imperialismen och de kapi‐ talistiska regeringarna är kriget en brutal fortsättning på maktpoliti‐ ken, fast med andra medel, och i händerna på samma härskande klass och krafter blir diplomatin en fortsättning på krigspolitiken med andra medel.

Varje eventuellt avtal tenderar därför att återspegla den rådande situationen på slagfältet och nya styrkeförhållanden som krigsinsat‐ sen har skapat och bara vara ett

fredsavtal till namnet. I bästa fall kan överenskommelserna bli till en paus i stridigheterna eller ”frysa” konflikten om inte massorna för‐ enas i kamp mot nationalism, mili‐ tarism och krigshets – för verklig demokrati, folkens rätt till självbe‐ stämmande och fred.

Krig och våld har sin yttersta orsak i kapitalismens förtryck och explo‐ atering av allt liv på planeten. ”En ny värld håller på att födas.

Förhoppningen om fredliga förbin‐ delser håller på att försvinna. Istäl‐ let har vi Rysslands krig mot Ukrai‐ na, hot om ett kärnvapenarmaged‐ don, ett mobiliserat väst, en allians av autokratier, ekonomiska sanktio‐ ner utan motstycke och en enorm prischock på energi- och livsmedel.

Ingen vet vad som kommer att hän‐ da. Men vi vet att detta ser ut att bli en katastrof ”, skriver Martin Wolf, en av de mest kända kapitalistiska kommentatorerna och biträdande redaktör på Financial Times, nyli‐ gen om den framtid som dagens ka‐ tastrofkapitalism erbjuder. Det är en både ny och farligare värld som kriget formar.

Men Wolf utelämnade den exi‐ stentiella klimat- och miljökrisen som har förvärrats av Ukrainakri‐ get och som gett fossilindustrin nya orders och vinster. ”Olje- och gasbolagen ser ut att gynnas av Ukrainakriget. Bristen får fossilindustrins inflytande över regeringarna att öka, vilket kan bli katastrofalt för klimatet” (brittiska The Guardian den 10 mars).

Klimatet och freden kräver att ka‐ pitalismen avskaffas för att ge plats åt en socialistisk värld fri från allt förtryck och våld. ■

Foto: Palinchak

UKRAINAKRIGET:

e ryska oligarkerna och Putinvännerna är äckligt rika. De gäller för övrigt också de ukrainska oligarkerna, som passade på att lämna landet strax innan kriget bröt ut. ”Flygplan, privatägda och chartrade, började plötsligt dyka upp på flygledarnas radarutrusning och alla färdades de i samma riktning – ut ur Ukraina och till Väst”, rapporterade ukrainska media den 13 februari.

Hur många miljarder som de ryska oligarkerna sitter på kan bara uppskattas eftersom en stor del av tillgångarna är gömda i banker, skatteparadis och fastigheter utomlands.

Oligarkerna utgör en kleptokrati som skyddas av Putins auktoritära styre och som kapitalisterna i Väst länge såg som sina själsfränder. Bankerna i Väst, inkluderat svenska, har fungerat som oligarkernas tvättautomater – in gick smutsiga pengar och ut kom så kallade vita samt en provision till bankdirektörerna.

S

chweiz hemlighetsfulla banker innehar mellan 150-200 miljarder franc (över 2 000 miljarder kronor) av rysk förmögenhet på offshorekonton, rapporterade nyhetsbyrån Reuters i förra veckan.

De ryska oligarkerna flyr nu undan sanktionerna och färden går oftast till Dubai i Förenade Arabemiraten, där den härskande klicken alltid brukar titta åt ett annat håll när de superrika och deras smutsiga pengar anländer.

Vad som kanske är mindre känt gällande rikedomar är dock att det bara är de svenska miljardärerna som kan konkurrera med de ryska oligarkerna. Förra året publicerade Financial Times beräkningar som visade det endast var de ryska oligarkerna som hade större tillgångar, mätt som andel av landets bruttonationalprodukt (BNP), än de svenska dollarmiljardärerna.

U

nder pandemikrisen hade de svenska dollarmiljardärers förmögenhet rusat från 20 procent till nära 30 procent av BNP och därmed utklassat alla sina miljardärskollegor i USA, Kina och alla andra länder förutom Ryssland.

Nya siffror bekräftar denna skandal. På en lista över de superrikas (privatpersoner) andel av BNP ligger Sveriges miljardärer på andra plats efter de ryska oligarkerna, och de svenska superrika knappar stadigt in när klyftorna växer snabbare än någonsin.

Vad göra åt detta? Socialister har svaret: ”Expropriation av några få exploatörer till fördel för folkets stora massa”, som Karl Marx skrev. ■

Den senaste tiden har det varit ovanligt varmt i Arktis och Antarktis – vid en mätstation i Antarktis har det varit 40 grader varmare än normalt för årstiden. Temperaturerna vid polerna är ”alarmerande”, menar klimatforskare (dn.se 22/3).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

24 MARS 2022 # 1 495

3

Tågvärden Susann Högye-Bäckman talade i Västerhaninge.

Torgmöte på

Sergels torg

. i Stockholm

Lördagen den 19 mars höll kampanjen ”Rädda LAS” en landsomfattande protestdag till försvar av anställningstryggheten på 18 platser runt om i landet. Det drar ihop sig till ett avgörande i riksdagen om att försämra LAS, Lagen om anställningsskydd, på beställning av Svenskt Näringsliv, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

MATTIAS BERNHARDSSON

mattias.bernhardsson@socialisterna.org

M

en istället för att ta strid har den S-styrda LOledningen såväl som led‐ ningarna för fyra LO-förbund valt att kapitulera. Det är dock inte för‐ sent att stoppa LAS – det var bud‐ skapet från kampanjen Rädda LAS och protestaktionerna i lördags.

Om lagförslaget om försämrat anställningsskydd går igenom inne‐

bär det blir lättare att avskeda an‐ ställda och frångå turordningsreg‐ lerna, vilket på mindre företag kom‐ mer att innebära att arbetsköpare kan säga upp precis vilka de vill.

Rättvisepartiet Socialisterna deltar i kampanjen Rädda LAS och ord‐ nade protestaktionen i Väster‐ haninge, där många fackliga talade:

– Arbetsgivaren ska kunna plocka bland de anställda, de som anses vara ”lojala”, som inte är sjuka för ofta, som inte är äldre och slitna.

Det blir en förskjutning av makt till arbetsgivarna där de kan sparka folk man inte gillar eller inte anser är tillräckligt effektiva och sätta press på de som är kvar att jobba hårdare.

Det här kommer att skapa tysta ar‐ betsplatser, varnade bussföraren Pe‐ tri Myllykoski.

– Vi tycker att ”först in – sist ut” är det som borde gälla på en ar‐ betsplats, inte att man behåller den billiga arbetskraften som kom sist med lönebidrag, även om vi tycker att alla ska ha rätt till jobb, sa tåg‐ värden Susann Högye-Bäckman.

– Det som var riktigt ruttet var att diskussionen om försämrat an‐

ställningsskydd kom upp precis när Metoo-rörelsen svepte över landets arbetsplatser. Metoo visade hur i kvinnor som drabbas av sexism och mäns våld, men också att det är främst kvinnor med otrygga jobb som drabbas: visstidsanställda, tim‐ vikarier, deltidare som beroende av att få extra jobbtimmar etcetera, på‐ minde sjuksköterskan Katja Raetz.

Svenska Pappers blev i förra veck‐ an det fjärde LO-förbundet att ka‐ pitulera på frågan om att försämra anställningsskyddet. Pappers led‐ ning slöt en partsöverenskommel‐ se med Industriarbetsgivarna, som vanligt toppstyrt utan medlems‐ omröstning.

Hösten 2020 svek de S-styrda ledningarna för Kommunal och IF

Foto: Natalia Medina / Vilgot Karlsson

Protestdag: ”Rädda LAS”

Metall medlemmarna när de teck‐ nade en partsöverenskommelse om försämrat anställningsskydd med Svenskt Näringsliv.

I november förra året anslöts sig LO-ledningen till sveket genom ett huvudavtal. I januari kapitulerade ledningen för Hotell- och restau‐ rangförbundet med en partsöver‐ enskommelse och nu i förra veck‐ an svek Pappers. ”Vi har varit, och är fortsatt, starkt kritiska till försämringar i an‐ ställningsskyddet som kommer in‐ föras i lagstiftningen, som en konse‐ kvens av januariöverenskommelsen.

Men som läget är nu, när föränd‐ ringen i lag kommer bli verklighet, är Pappers inställning att vara med och påverka”, skriver Pappers för‐ bundsordförande Pontus Georgs‐ son i ett uttalande.

Argumentet att frågan redan skulle vara ”avgjord” stämmer inte. När LO slöt huvudavtalet med Svenskt Näringsliv framgick tydligt att var‐ je enskilt LO-förbund själva får av‐ göra om man väljer att ansluta sig.

Och lagändringarna har inte rös‐ tats om i riksdagen.

Lagförslaget ska enligt plane‐ ringen presenteras som en riks‐ dagsproposition den 22 mars. Se‐ dan ska Arbetsmarknadsutskottets behandling av frågan vara klar den 2 juni, och därefter ska riksdagen fatta beslut och lagändringarna träda i kraft den 30 juni.

Rättvisepartiet Socialisterna står för kämpande och demokratiska fackföreningar, där medlemsdemo‐ krati gäller istället för toppstyrning av ledningar med nära band till Sregeringen. Vi manar till protester mot lagförslaget och att krav reses på demokratiska medlemsomröst‐ ningar om LAS-överenskommel‐ serna i LO-förbunden.

Om facken utlyste landsomfat‐ tande protester skulle medlem‐ marna följa och lagförslaget skulle kunna stoppas. ■

Stoppa gruvan i Gállok!

R

Thorwaldsson kunde inte nog un‐ derstryka regeringens eftergift i form av de tolv villkoren, ett nytt in‐ slag i en bearbetningskoncession.

Villkoren säger bland annat att

Jokkmokk Iron Mines AB (JIMAB, Beowulf Minings dotterbolag) ska kompensera Jåhkågasska sameby för ”merkostnader”, vid behov be‐ kosta lastbilstransport av renar förbi koncessionsområdet och ”efter av‐ slutad verksamhet, se till att konces‐ sionsområdet återställs så att mar‐ ken åter kan nyttjas för rennäring”.

Villkoren är ett hån mot rensköt‐ seln, som reduceras till att handla om utrymme, bara dagar efter att Beowulfs styrelseordförande försökt vifta bort Aftonbladets avslöjande om bolagets koppling till skatteflykt med att reportern skulle vara ”par‐ tisk” i egenskap att sitt ”samiska på‐ brå”. Regeringen insinuerar även mer eller mindre rakt ut att renskötseln tar ”orimliga utrymmen” i anspråk.

Thorwaldssons redogörelse uppvi‐ sade ett oerhört snävt blickfång, där avvägandena uteslutande handlade

om två ”riksintressen” – gruvnä‐ ringen och rennäringen. Med hän‐ visning till ”Sveriges trovärdighet som gruvnation” väljer regeringen att köra över det ena.

Men frågan handlar också om så mycket mer: om hotet mot vattnet, mot dricksvattentäkten och livsner‐ ven Lule älv, om förstörelsen av gammelskog och de ekosystem som är avgörande att bevara om vi ska ha en chans att hantera klimatkrisen.

Enligt gruvlobbyns manus häv‐ dar regeringen att ett ja bidrar till en ”grön industriell revolution”. En verklig grön revolution innefattar inte en gruva i Gállok. Klimatet och framtiden har ingen plats för en järnmalmsgruva som skulle vara oerhört farlig ur såväl klimat- som natur- och kultursynvinkel.

Detta görs i skuggan av Ukraina‐ kriget och etablissmangets nationa‐ listiska chockdoktrin. Thorwalds‐

Protest i Luleå i februari mot gruvplanerna. Nu måste motståndet trappa upp!

son refererade till att säkra ”Euro‐ pas” leveranskedjor och den svens‐ ka kapitalismens exportintressen.

För att en gruva ska bli verklighet behöver JIMAB genomgå en rad tillståndsprövningar, processer som tar år. Viktigast är dock att väldigt många människor kommer att väg‐ ra acceptera en gruva.

När klimatkrisen stegras och klyftan mellan vad de styrande lo‐ var och gör å ena sidan och vad som faktiskt behöver göras å den andra laddas det för massprotester på en ny nivå, som kan stoppa gruvan och visa på alternativen för hållbara jobb i rennäring, klimatomställning och välfärd. Kampen fortsätter! ■ Liv Shange Moyo

Foto: Raymond Stokki

egeringen har beslutat att bevilja bearbetningskonces‐ sion för Kallak 1, men för‐ enat med tolv ”långtgående och unika villkor”, betonade näringsmi‐ nister Karl-Petter Thorwaldsson (S) i slutet av sitt anförande på den pressträff han med kort varsel kallat till den 22 mars.

Beslutet framgick dock mellan raderna långt innan han uttalade det och redan under förmiddagen rusa‐ de gruvspekulanten Beowulfs Mi‐ nings aktie uppåt, 30 procent innan den stängdes av för handel en timma innan presskonferensen. Staten och kapitalet sitter uppenbarligen riktigt mysigt nära varandra i båten.

INRIKES

24 MARS 2022 # 1 495

4

Socialistisk feminism:

Varning för statens dubbelhet

Demonstrationen den 26 mars mot mäns våld mot kvinnor – samling på Medborgarplatsen i Stockholm kl 15.00 – äger rum i rätt tidpunkt. Redan har 15 kvinnor mördats av närstående eller expartners i år. Detta är som Offensiv – som enda tidning – larmat om extremt oroväckande, då antalet redan i februari nådde den nivå som brukar gälla för helåret.

En annan del som feminister länge krävt är en förändring av so‐ cialtjänstlagen. Nu ingår det i soci‐ alnämndens uppgifter att verka för att personer som utsätter närståen‐ de eller andra för övergrepp ska ändra sitt beteende, program ska utarbetas.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

S

amtidigt pågår en stor satsning från regeringen och staten mot mäns våld. Förra årets 40 punktsprogram utökas till 99 punk‐ ter. I budgeten tillförs 215 miljoner kronor; totalen blir 350 miljoner och liknande satsningar framöver föreslås. Utöver de skärpta straffen är det stora uppdrag för kartlägg‐ ning, utbildning, informations‐ spridning för Jämställdhetsmyndig‐ heten, länsstyrelser, socialstyrelsen, inom polis och kriminalvård, id‐ rottsforskning, SKR med flera.

Bland annat inrättas ett natio‐

nellt kompetenscentrum för att un‐ dersöka förekomsten av hedersrela‐ terat våld.

En stor förändring i år är att den nya läroplanen börjar gälla i höst. Äntligen sker det en uppryckning av sex- och samlevnadsundersvis‐ ningen. Det nya namnet på ämnet blir ”Sexualitet, samtycke och rela‐ tioner”, och det ska förstärkas på alla nivåer från grundskola till gymnasi‐ um. Dessutom lyfts jämställdhetsar‐ betet fram i läroplanens portalpara‐ grafer – skolan ska verka för jäm‐ ställdhet mellan könen.

Alla dessa framsteg är välkomnan‐ de. Som socialist måste man dock höja ett varningens finger. Pro‐ grammen kommer inte som rege‐ ringen påstår att kunna avskaffa mäns våld mot kvinnor. Det beror på att detta våld är en integrerad del av den könsmaktsordning som tillsammans med andra förtryck bär upp klassamhället.

Regeringen har inte alls gått in i en revolutionär inriktning för att avskaffa kapitalismen. Förtrycket av kvinnor reproduceras varje dag genom det ekonomiska och sociala systemet – vilket i sin tur ger upp‐ hov till våldet.

Foto: Natalia Medina

Internationella kvinnodagen 8 mars i Stockholm i år. Att hela 15 kvinnor mördats hittills i år chockbelyser mäns dödliga våld och nödvändigheten till kamp.

För att våldet ska upphävas krävs en total omställning där välfärdens utvidgning blir det primära ekono‐ miska måttet i samhället, och inte som idag BNP och vinstjakt. Eko‐ nomiska klyftor måste avskaffas för att nå jämställdhet.

Men kommer inte reformerna att åtminstone lindra våldet och hjälpa våldsutsatta? Utbildning kan stärka och hjälpa individer. Detta kan i sin tur underlätta för den verk‐ liga kraften till förändring: kollektiv kamp. Vi såg hur Metoo – där tiotu‐ sentals organiserade sig i branschvi‐ sa gräsrotsformeringar – hade stör‐ re effekt på medvetenhet och åtgär‐ der än åratal av statliga program.

Det finns också en dubbelhet i sta‐ ten. Välfärdssatsningar till trots men i sin kärna har staten en uppgift att försvara den rådande ordningen, en ordning av klassförtryck och andra förtryck. Nu friades journalisten Cissi Wallin av juryn i tryckfrihets‐

målet som JK väckt mot hennes bok där hon skriver om övergrepp hon utsatts för, till allas förvåning. Vi hade helt vant oss vid backlash eller, som New York Times skrev förra veckan, det som dödade Metoo i Sverige – 12 förtalsdomar mot kvin‐ nor som vittnat om sexuellt våld.

Jenny Wetterstrand, ordförande för ROKS (riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sveri‐ ge), ger uttryck för den här dubbel‐ heten i staten i en intervju i Alting‐ et. Hon menar att staten strör för mycket pengar över kvinnojourer‐ na för att kväva dem, att jourerna måste få vara fria kämpande aktö‐ rer och att de är på kollisionskurs med socialstyrelsen.

En orsak är säkert att det ofta blir omöjligt för en våldsutsatt kvinna att lämna mannen eftersom socialen kan anse att det är dåligt föräldraskap att leva med barnen på en kvinnojour och besluta att placera barnen hos den våldsut‐ övande mannen.

Till och med när pappan tvingat barnen att titta på våldet kan han få vårdnaden (se Jämställdhetsmyn‐ dighetens kartläggning av 814 tingsrättsdomar).

Inom skolan och socialtjänsten frågar sig säkert många lärare, pe‐ dagoger och tjänstemän hur de ska klara av de nya arbetsuppgifterna om det inte kommer en massiv ök‐ ning av personaltätheten. Idag är det stresskris för lärare och social‐ sekreterare.

Stressen på jobbet är också en viktig orsak till kvinnors sämre hälsa. Klassförtrycket har hårdnat de senaste åren. Arbetarkvinnor har till och med fått det sämre eko‐ nomisk. En förödande rapport från Jämställdhetsmyndigheten i januari visar hur regeringens age‐ rande under corona ökade klassoch könsgapet, det är hyckleri att kalla detta feminism!

Därför krävs socialistisk femi‐ nism och arbetarkamp mot det ka‐ pitalistiska systemet. Rättviseparti‐ et Socialisterna kämpar för ett så‐ dant omvälvande program som vi hoppas kan inspirera fler. ■

Rättvisepartiet Socialisternas program mot mäns våld mot kvinnor • Kamp mot sexistiskt våld och objektifi‐ ering. För en kämpande Metoo-rörelse på arbetsplatser, skolor och bostads‐ områden. Prata om det! Det är förövare, inte offer, som ska skämmas.

• Kämpande fackföreningar som agerar mot sexuella trakasserier på arbets‐ platserna.

• Skydd till offer för mäns våld. Kraftigt ökade resurser till kvinnojourer. Av‐ skaffa upphandling och konkurrens.

• Sammanhållet och samordnat stöd, från vårdinsatser och socialtjänst till rättsprocess. Skydda barn från vålds‐ verkande förälder.

• Inrätta specialdomstolar i sexualbrott med feministisk kompetens.

• Fungerande behandling mot manligt våld och kvinnohat inom anstalter och utanför.

• Rätt till gratis och långvarig rehabilite‐ ringsvård för alla våldsoffer, från våld i hemmet och våldtäkt till offer för sex‐ handel.

• Ökad utbildning i genusvåld och he‐ dersproblematik för anställda inom väl‐ färden – kombinerat med ökad perso‐ naltäthet.

• Kamp mot nationalism, rasism och kon‐ servatism. Kvinnors frihet att själva be‐ stämma över sina kroppar. Försvara aborträtten i Sverige och världen.

• Utökad könskorrigerande vård och stöd till transpersoner.

• Gratis preventivmedel och mensskydd.

Satsning på förlossningsvården.

• Kraftig resurssatsning i skolan för den nya läroplanen, sexual- och samtyckes‐ undervisning samt jämställdhetsarbe‐ tet.

• Kamp mot heteronormen.

• Kamp mot hedersvåld – inom släkter, religiösa grupper, kriminella gäng och andra sällskap.

• Avskaffa lönegapet mellan män och kvinnor genom höjda löner för kvinnor och kvinnodominerade yrken.

• Ökad personaltäthet – minskad stress och ohälsa på jobbet. Trygga jobb – de‐ mokratiska arbetsplatser.

• Bygg ut välfärden för minskat hushålls‐ arbete och minskad press på familjer.

• Nej till vinster i välfärden. Kraftigt ut‐ byggd vård, äldreomsorg, barnomsorg, fritid och skola.

• Minskad arbetstid för alla – förbättrad folkhälsa. Jämställdhet i familjen.

• Bostad åt alla. Förtur för offer för mäns våld. Bygg bra och billiga hyresrätter.

Par måste kunna ha råd att separera.

• Permanenta uppehållstillstånd till offer för prostitution, trafficking & mäns våld.

• Skrota surrogat- och porrindustrin samt prostitutionen.

• Nej till militarism och krig. Stöd till värl‐ dens flyktingar. Bekämpa den borgerli‐ ga statens förtryck, för en demokratiskt socialistisk stat under de anställdas kontroll och styre.

• Socialistisk feminism i arbetarkampen.

Massaktioner, strejker och gräsrotsor‐ ganisering mot kvinnoförtryck, rasism, heteronorm och exploatering. Avskaffa kapitalismen – vält klass- och köns‐ maktsordningen.

• Gemensamt ägande och gemensamt styre av storföretag och banker – för klimat- och välfärdsomställning. För en demokratisk socialistisk värld i fred, jämlikhet och jämställdhet.

24 MARS 2022 # 1 495

5

I korthet

”Beslutet togs i solidaritet med den ukrainska civilbefolkningen”, säger Martin Berg, förbundsordförande för Hamn.

”Sköts åt helsike för dåligt”

K

ollektivtrafik MTR:s drift av kollektivtrafiken i Stockholm har länge kritiserats av resenärer, särskilt pendeltågen med konstanta förseningar. Men nu hag‐ lar kritiken också mot deras drift av Mälartågen. I början av mars var omkring 10 procent av avgångarna inställda, en oacceptabelt hög siffra. Detta rapporterar SVT den 17 mars.

Nykvarnsbon Yvonne Levinovitz, som är beroende av Mälartågen, är bara en av alla som har drabbats av bristande punktlighet och uteblivna avgångar. När hon tvingats ta taxi för ett viktigt läkarbesök i Stockholm då tåg hade ställts in fick hon inte heller någon reseersättning för de 2 000 kronor hon fick lägga ut. Hon är mycket kritisk till MTR: – Jag drar mig för att åka tåg. Det är en frustration, och det här sköts åt helsike för dåligt, säger hon till SVT.

Krisläge har blivit det normala

Svenska Hamnarbetarförbundet beslöt den 17 mars att inleda en bojkott mot fartyg med ryska varor. I de hamnar där Hamnarbetarförbundet är organiserade kommer inga ryska fartyg eller fartyg lastade med ryska varor att varken lossas eller lastas.

ANDERS WEMMERT

offensiv@socialisterna.org

”B

eslutet togs i solidaritet med de ukrainska ham‐ narbetarna och den ukrainska civilbefolkningen”, säger Martin Berg, förbundsordförande för Hamnarbetarförbundet.

I det pressmeddelande som skickades ut den 17 mars kan man läsa följande: ”Svenska Hamnarbetarförbun‐ det har idag, torsdagen den 17 mars, varslat arbetsgivarorganisa‐ tionen Sveriges Hamnar om lands‐ omfattande blockad mot ryska far‐ tyg, ryskt gods och sjötrafik till och från ryska hamnar under det pågå‐ ende angreppskriget mot Ukraina.

Blockaden är en sympatiåtgärd till stöd för Ukrainas hamnarbetare och civilbefolkning under pågåen‐ de rysk invasion.”

– Stridsåtgärderna innebär att allt lossnings- och lastningsarbete, bogsering och förtöjning av utpeka‐ de fartyg försätts i blockad i svenska hamnar. Handeln med den ryska staten och allierade privata företag riskerar att finansiera den pågående invasionen. Det är inget abstrakt problem för våra medlemmar, utan känns inpå bara huden om hamn‐ arbetsgivare ålägger oss att hantera exempelvis rysk olja, massaved eller aluminium under ett 8-, 10- eller 12-timmarsskift, säger förbunds‐ ordförande Martin Berg.

Den andra fackföreningen som or‐ ganiserar hamnarbetare, Transpor‐ tarbetareförbundet, har ännu inte bestämt om man ska följa Hamnar‐ betarförbundets beslut och varsla om bojkott mot ryska fartyg, varor och sjötrafik. Enligt Roger Jönsson, skyddsombud för Transport avd 2, Syd- och Västsverige ska Trans‐ ports förbundsstyrelse fatta beslut om detta den 22 mars.

Den svenska regeringens hyckle‐ ri om stödet till Ukraina blir tydligt i en intervju som SVT gjorde med infrastrukturminister Tomas Ene‐ roth. På frågan om vad han anser om Hamnarbetarförbundets block‐ advarsel svarade han att det bästa man kan göra är att skänka pengar till UNHCR och att man ska överlå‐ ta till politikerna att införa sanktio‐ ner mot den ryska statsledningen.

Inget tal om internationell solidari‐ tet arbetare emellan eller stöd till arbetarna egna initiativ.

Vad Tomas Eneroth säger är att vi ska förlita oss på att politikerna sköter kampen mot kriget och att vi andra kan skänka pengar till krigets offer!

Som vi skrev i förra numret av Offensiv pågår det redan en bojkott mot ryska fartyg och ryska varor bland hamnarbetarfack i flera län‐ der. I USA, Nederländerna, Austra‐

Foto: Offensiv

Hamnarbetarna vägrar lossa Putins fartyg

V

lien, Nya Zeeland, Danmark och Storbritannien har det redan inletts bojkotter på initiativ av hamnarbe‐ tarna och deras fackföreningar. Fle‐ ra uttalanden har gjorts i solidaritet med arbetarna i Ukraina av hamn‐ arbetarfack.

Rob Ashton, ordförande för det kanadensiska hamnarbetarfacket ILWU, sade i veckan att: ”Våra arbe‐ tare står sida vid sida med arbetare över hela världen. De kräver att den kanadensiska regeringen omedel‐ bart avbryter all handel som som fi‐ nansierar den brutala ryska regi‐ men och dess aggression”.

Detta uttalande visar tydligt på vad som behövs i kampen mot det pågående kriget i Ukraina. Det be‐ hövs facklig internationell kamp mot kriget i Ukraina, det behövs en bojkott organiserad och styrd av ar‐ bete runt om i världen som riktar sig mot den ryska regeringen och den härskande eliten av oligarker, och som dessutom är till stöd för den ryska arbetarklassen som också den får betala kostnaden för Putins krig i form av ökade matpriser, inställda löneutbetalningar, ökad arbetslöshet och en stenhård repression.

En arbetarblockad ska inte kopiera Västimperialismens sanktioner som handlar om ekonomisk krigföring i deras intressen, utan hänsyn till vanligt folk. En arbetarblockad mås‐ te själv avgöra vilka transporter som ska blockeras, till exempel vapen el‐ ler oligarkers lyxjakter, medan leve‐ ranser av mat och mediciner till Ryssland måste släppas fram.

Bara en stark internationell an‐ tikrigsrörelse och en arbetarsolida‐ ritet har förutsättningar att stoppa kriget. ■

årdkrisen Återigen har Akademiska sjukhuset an‐ mälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) på grund av läget på akutmottagningen. Krisläge har bli‐ vit ett normaltillstånd på akuten, där patienter kan få vänta över 50 timmar. Det larmar Vårdfokus om den 16 mars.

– Det jag är rädd för är hur en empatisk avtrubbning kan ske bland personalen inför de ovärdiga situationer patienter kan utsättas för under en sådan väntan och stress. Det blir ett slags skyddsmekanism. Händer det tillräckligt många gånger blir det ett normaltillstånd, säger ledningsansvariga sjuksköterskan Oscar Anfält till Vårdfokus, som spår att massuppsägningar är att vänta: – Kollektiva uppsägningar får man ju inte organisera.

Men det kommer att bli en bubbla som något till slut sticker hål på. Om denna sommar blir i närheten av, eller värre, än förra sommaren, då kommer det inte finnas många som stannar kvar sen. Då blir det droppen.

Tandvårdskön årslång

T

andvård I Blekinge är väntetiden till ortodontin längst i hela landet. Karlskronabon Jesper Arlehall, som nu är 21 år gammal, har väntat i fem år sedan den första re‐ missen skickades in för att få tandställning och har fortfaran‐ de inte fått någon tid. Även hans syster har väntat i flera år.

Det rapporterar SVT Nyheter den 21 mars.

– Tandställning när man är 21 är kanske inte jättekul. Det hade varit lite lättare att ha det när man var 15. Det väldigt segt att det ska gå flera år innan man ens får en kallelse, säger han till SVT Nyheter.

Chockhöjda p-platser upprör

P

rishöjningar På flera håll i landet har p-platserna som ingår i hyran om man behöver chockhöjts. Karlstads Bostads AB höjde avgiften med 218 kronor per månad till 600 kronor i månaden, skriver Hem & Hyra den 15 mars.

– Eftersom de satt upp anslag i förväg tänkte jag att det nog gällde en ganska hög höjning. Men jag trodde aldrig att den skulle bli så hög. Jag kan acceptera att de vill höja. Men man kan inte annat än reagera när de höjer 57 procent över en natt, säger hyresgästen Jenny Belenos till Hem & Hyra.

Enligt Hem & Hyras granskning kan det skilja mycket i pplatsavgifter. I Norrköping kan det kosta över 1 000 kronor per månad – i Örebro och Uppsala 2 000 kronor per månad.

Bensinuppor inom Vänsterpartiet

V

änsterkritik Massiv kritik har inkommit mot Vänster‐ partiets ledning som tillsammans med de blåbruna par‐ tierna står bakom ett förslag som tillfälligt betyder fem kronors lägre pris. Det rapporterar Sveriges Radio den 20 mars.

Uppropet, som ett 30-tal vänsterpartister står bakom, sä‐ ger att beslutet ”undergräver Vänsterpartiets klimatpolitik”, ”ökar försäljningen av rysk olja”, och är ”inte ens fördelnings‐ mässigt träffsäkert”. De anser att det vore bättre med en ge‐ nerell kompensation till de boende i glesbygden samt att till‐ fälligt halvera kollektivtrafiktaxorna. ■

INRIKES

24 MARS 2022 # 1 495

6

sonliv med kärnfamilj tills något hände.

– Många lever med skam och skuld. Kvinnor måste få möjlighet att bearbeta känslor som kanske blir ännu starkare vid en flytt till eget boende.

– Hur kan det komma sig att Sverige, ett så rikt land, har så många som det har blivit normaliserat för att de ska leva i hemlöshet? frågar sig Ida Ali Lindqvist.

Alla demokratiska rättighetsförklaringar innefattar rätten till bostad. Självklart även i Sverige. Ändå saknar hundratusentals människor en trygg bostad.

Den här artikeln bygger på en intervju med författaren och samhällsdebattören Ida Ali Lindqvist om kvinnor som lever i hemlöshet, som tvingas bo på gatan och som saknar en plats att tillbringa natten på som de kan kalla sitt hem.

KATJA HILDÉN

offensiv@socialisterna.org

V

em som helst kan bli hem‐ lös och hamna på gatan. Du kan drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa som gör det svårt att behålla eller få en lägenhet, du kan gå i personlig konkurs, fastna i ett beroende, utsättas för en destruktiv relation som du måste fly ifrån med mera. Orsakerna är många till att man inte förmår behålla en bostad på det förväntade sättet. Vill det sig riktigt illa kan dessa människor för‐ lora sina hem och hamna på gatan.

I värsta fall ända fram till sin död.

I bästa fall lyckas de uppfylla alla kriterier som samhället kräver, eller som Ida säger, lyckas pressa in sig i de stuprörsformat som krävs för att de återigen ska ha gjort sig förtjänt av en egen bostad. Ibland går det snabbt, ibland kan det ta år, decen‐ nier. Ida är även engagerad i nätver‐ ket Utan Skyddsnät som brukar stå på Medborgarplatsen och som rik‐ tar sig till kvinnor och hbtq+-per‐ soner som lever i otrygga situatio‐ ner och ofta även i hemlöshet.

Ida berättar att hon ibland träffar kvinnor i 70-årsåldern som hon vet går och lägger sig på en offentlig toalett till natten. Ibland blir en kvinna våldtagen igen och igen och igen för att hon saknar en egen dörr att stänga om sig.

Ida berättar att många kvinnor känner uppgivenhet efter att kanske hela livet ha blivit svikna av både människor och samhället. Då blir man ibland en överlevare på gatan istället för att försöka armbå‐ ga sig fram i ett system som gång på gång nonchalerat dem.

– Systemet är inte uppbyggt och anpassat för att stötta kvinnor i ut‐ satthet. Samhällets hjälpinstanser fungerar som separata stuprör, även om det har blivit betydligt bättre.

Kvinnor riskerar fortfarande att hamna emellan dessa stuprör.

– Hemlösa kvinnor är ofta utsat‐ ta för våld. Och om man dessutom kanske har en beroendeproblematik måste det finnas en helhetssyn på allt vad detta för med sig i en per‐ sons liv. Det går inte att bygga stödet på en hurtig inställning om att bara man vill så går det eller liknande.

– Hur gör man till exempel om ens enda vänner också är hemlösa och har beroendeproblematik?

Måste man klippa banden till dem och bli alldeles ensam? Vad händer om jag strular till det, kastas jag ut då? Om ens hemlösa kompisar so‐ ver ute i minusgrader? Får man ta med sig sin hund som kanske är enda tryggheten på gatan?

Ida berättar om att när hon arbeta‐ de på ett härbärge såg hon att en del kvinnor som fick chansen till ”Bostad först” kände sådan osäker‐ het att de såg till att ställa till det för sig eller ta ett återfall så att de inte kunde flytta till bostaden.

– För att de inte trodde att de skulle klara av det och kände att vad har jag då? Här på härbärget känner de mig, jag är någon. Men om jag flyttar och inte får umgås med mina polare i min lägenhet, kanske misslyckas med min syssel‐ sättning, vad händer då?

– Kvinnor kämpar dessutom ofta med ett större självhat och de har ofta våld och övergrepp runt‐ omkring sig. Där krävs det att kvinnan får övertygande stöd. Och att det finns en klar och tydlig stra‐ tegi för vad hon ska göra och vilka som skyddar henne om våldsut‐ övaren rör sig i närheten av henne och hennes bostad.

Det är socialtjänsten som an‐ svarar för att människor som lever i total hemlöshet och som inte kan få en bostad på de vanliga sätten ska få en bostad.

Ibland kan det vara lättare att vända sig till någon frivilligorgani‐ sation där kvinnor med liknande erfarenheter arbetar och där de känner att de kan få stöd.

Ida återkommer till vikten av ett bra och starkt nätverk runt kvinnan som tar hennes perspektiv på allvar.

– Många har depressioner eller ångestproblematik. Man får stöd för att klara av administrativa gre‐ jer, betala hyra och räkningar, det är Bostad först bra på att hjälpa till med. Bostad först är ett superbra projekt. Kvinnan ska kunna testa sig fram i sin egen takt.

– Man måste redan från början räkna med och organisera för att det kan finnas hot om våld, kvinnan kanske inte berättar om det genast eller hur allvarligt våldet är. Det ska finnas möjlighet till snabbt skyddat boende.

– Nätverket ska fungera så bra så att kvinnan får känna sig som en hel människa. Vissa har levt ett helt liv med droger, andra har aldrig tagit droger i hela sitt liv, någon är rull‐ stolsburen, vissa har levt ett Svens‐

Foto: Sofia Runarsdotter, Pressbild

Ett samtal om hemlöshet

Det behövs kunskap om och re‐ spekt inför vad en hemlös person går och bär på. Inte kräva tacksam‐ het för något som varje människa faktiskt har rätt till. Ida poängterar att hemlösa kvinnor ofta avhuma‐ niseras. De bemöts och behandlas ofta med misstänksamhet.

De utsätts för mycket stora hot att utsättas för sexuella övergrepp, och våldtäkt och sex kan bli ett sista betalningsmedel när pengar sak‐ nas.

– Hur kommer det sig att de här kvinnorna har tvingats vara i hem‐ löshet? För det är ju inte så att de vill bo på gatan. Hur kan det kom‐ ma sig att Sverige, som är ett så rikt land, har så många människor som det har blivit normaliserat för att de ska leva i hemlöshet?

– De som verkligen är ansvariga för att lösa hemlösheten förlitar sig istället på frivilligorganisationer som kan hjälpa i akuta situationer.

Men de kan inte lösa problemet med hemlöshet. En samhällelig rättighet borde inte behöva överlå‐ tas på frivilligorganisationer och frivilligarbete.

– Rätten till ett hem är en de‐ mokratisk rättighet, så det blir ett demokratiskt dilemma att ansvari‐ ga instanser inte fullgör sitt upp‐ drag utan låter decennierna rulla på medan hemlösheten består. Ing‐ en ställs till svars för att människor tvingas bo på gatan.

– Och parallellt med ansvariga myndigheters bristande agerande växer verksamheter som tjänar väldigt mycket pengar på hemlösa människor.

– Det verkar nästan som att många ansvariga tycker att det är bekvämt med rådande ordning och därför inte tar tag i situationen och verkligen löser problemet med hemlöshet. Vilka ser vi som med‐ människor?

Det finns mer än tillräckligt med resurser i Sverige för att erbjuda varenda bostadslös en bostad. Vi har tillräckligt med kunskaper för att skräddarsy boendelösningar så att det fungerar för alla. Det enda vi inte har är en bostadspolitik som inkluderar oss alla. ■

Landsomfattande bostadsprotester 9 april

N

ej till marknadshyra – ja till en social bostadspoli‐ tik anordnar nya bostads‐ protester landet runt den 9 april.

En namninsamling har startats på Skiftet under rubriken ”Räd‐ da hyresrätten – bostadspolitik valåret 2022”, som vi uppmanar alla att skriva under. Nej till marknadshyra skriver: ”Allas rätt till ett hem är grun‐

den i bygget av ett tryggt samhäl‐ le. Nu är det snart val och politi‐ kerna verkar ha glömt hyreskam‐ pen. 2021 stoppades marknads‐ hyra i nyproduktion, lagstiftning om lägeshyra samt Stockholms‐ hyra – genom protester. Kamp lö‐ nar sig!

Nu går vi vidare. PROTESTER LANDET RUNT DEN 9 APRIL. Vi kräver en ny bostadspolitik.” ■

24 MARS 2022 # 1 495

7

V sluter upp bakom ”nationell enighet” Ukrainakriget har ritat om det politiska landskapet globalt, men även inhemskt har kraftiga omsvängningar ägt rum. Vänsterpartiet har helt slutit upp bakom stat och kapital med sitt stöd till den militära upprustningen. Vad är socialisters svar?

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

S

samheten. Vänsterpartiet stödjer därför målet om att höja anslagen till det militära försvaret till två procent av BNP.” Att Vänsterpartiet stödjer den våldsamma upprustningen till 2 procent av BNP, uppenbart en för‐ beredelse för Natomedlemskap, är en skandal och ett svek mot alla ar‐ betare. I 2021 års siffror skulle det innebära att nästan 10 procent av statens utgifter ska gå till militären!

Dadgostar fortsätter med att återge samma budskap som Mag‐ dalena Andersson gav när beslutet om 2 procent av BNP togs, att unga måste ”bereda sig” på att göra värnplikten: ”Vi ser också att fler kommer behöva göra värnplikten. Högern avskaffade värnplikten, men Väns‐ terpartiet har varit pådrivande i att återinföra den och för att alla män och kvinnor i en viss åldersgrupp i

Att Vänsterpartiet okritiskt stödjer en förstärkning av statens hårda kärna är förkastligt. tigt för att kunna vara militärt alli‐ ansfria. Det behövs för att bygga Sveriges försvarsförmåga stark igen”.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar skriver på Facebook om hur hon har besökt Stockholms amfibieregemente Amf 1. Hon ger ett eko av vad militärhetsens gene‐ raler dagligen säger i medier: ”Rysslands brutala och folk‐ rättsvidriga invasion av Ukraina innebär ett försämrat säkerhetsläge i vår omvärld. Det påverkar även oss. Sveriges försvarsförmåga be‐ höver stärkas och försvaret måste få mer pengar för att bygga ut verk‐

Att Vänsterpartiet stödjer den våldsamma upprustningen till 2 procent av BNP är en skandal och ett svek mot alla arbetare.

lig takt mot ett regelrätt medlem‐ skap, att syftet är ”att utveckla För‐ svarsmaktens förmåga, såväl till na‐ tionellt försvar som till att genom‐ föra insatser i och utanför närområ‐ det”. Alltså att militären ska rustas upp på hemmaplan för att kunna delta i Natos krigsinsatser.

Vi säger: Ingen tvångsrekryte‐ ring till värnplikten. Nej till yrkes‐ armé och nej till anfallsstyrkor.

Sverige ska mönstra. Det är bra att fler nu ser värdet av det.”

Värnplikt i dagens kontext handlar inte om att vanliga arbetare ska ges medel att skydda varandra mot inva‐ sion. Det är ett led i den militära upprustningen, att ha fler ungdomar att skicka som insatsstyrkor i an‐ fallskrig. Att ungdomar ska tvingas till värnplikt i dagens Natoanpassa‐ de, anfallsinriktade militär, domine‐ rad av yrkessoldater, ska och måste fördömas.

Regeringen själva skriver på sin hemsida angående Natosamarbetet, som fördjupas för varje dag i hiske‐

Att Vänsterpartiet helt sluter upp bakom stat och kapital försvårar naturligtvis bygget av en antikrigs‐ rörelse. Liknande ser det ut i fler länder i Norden, där olika vänster‐ partier öppnar för Natomedlem‐

skap eller yrkar för mer pengar till militären.

En viktig erfarenhet som socia‐ lister har dragit är att staten inte är neutral. Staten finns till för att skydda den härskande klassens in‐ tressen, dämpa motsättningar mel‐ lan klasserna och undertrycka re‐ volutionära kamper och rörelser.

Att Vänsterpartiet okritiskt stöd‐ jer en förstärkning av statens hårda kärna – och därmed går med på att det görs på bekostnad av de ”mjuka‐ re” delarna som skola, vård och om‐ sorg som regeringen förkunnade när de sa att upprustningen ska fi‐ nansieras ”krona för krona” – är för‐ kastligt.

I tider av krig är det ännu viktigare att socialister pekar på att den ”na‐ tionella enighet” som pressas på oss uppifrån är falsk. Borgerligheten styr alltid i sina intressen och pratet om enighet är för att vi inte ska proteste‐ ra. Arbetarklassen är internationell och har ingen nation eller säregna nationella intressen. Vår utgångs‐ punkt är alltid arbetarklassens, i alla länder. ”Arbetare i alla länder, förena er”, som Marx och Engels förkunna‐ de i Kommunistiska manifestet.

Vår utgångspunkt är vad som gynnar arbetare, fattiga och vanligt folk – inte att alliera sig med högern, kapital och stat. Den lärdomen har gått Vänsterpartiet helt förbi. ■

S och M i samma krigsbåt

I Foto: Soldatnytt / Flickr CC

S och M är eniga om kraftig militär upprustning. Tyvärr hakar V på detta.

Norge pågår just nu en Nato‐ övning vid namn ”Cold Re‐ sponse”, som ingår i Natopro‐ jektet ”Partnerskap för fred”. Fred är dock långt ifrån Natos syfte.

Hursomhelst deltar 30 000 soldater från 27 länder – även från Sverige och Finland.

Och den 21 mars fick övningen besök av såväl statsminister Mag‐ dalena Andersson (S) som Mode‐ raternas partiledare Ulf Kristers‐ son. ”Vi kan vara oeniga om många saker men kämpar ju båda för Sveriges trygghet”, menar Mag‐ dalena Andersson i en kommentar till SVT Nyheter.

Moderaterna och de övriga före detta Allianspartierna – Centern, Kristdemokraterna och Liberaler‐ na – trappar upp sin kampanj för Natomedlemskap. Ulf Kristersson vill även göra det till en valfråga, och lovar en ”omedelbar ansökan till Nato” om Moderaterna vinner valet 2022. Även SD är beredda att ingå i Nato. Även om Socialdemokraternas ledning fortsatt säger nej till ett Natomedlemskap är det ett faktum att samarbetet med USA och Natos militarism fördjupas i snabb takt. ”Aldrig tidigare har en socialde‐ mokratisk statsminister och en mo‐

derat oppositionsledare gemensamt besökt en militärövning med så tydliga kopplingar till Nato”, skriver SVT:s inrikespolitiske kommenta‐ tor Mats Knutsson den 21 mars.

Det är till denna borgfred och militärhets som Vänsterpartiet allt‐ så har slutit upp bakom.

Som socialister är vi tydliga: nej till Nato, nej till militarism, imperia‐ lism och militär upprustning. Satsa istället på välfärd, anställnings‐ trygghet och grön omställning – bygg en rörelse mot det kapitalis‐ tiska system som orsakar krig, fat‐ tigdom och orättvisor. ■

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

amtliga riksdagspartier god‐ kände den 16 mars att ”försva‐ ret”, som ju inte är ett försvar utan till stor del är förberedelse för insatser utomlands, alltså anfalls‐ styrka, i år får tre miljarder kronor omedelbart. De ges också rätt att handla in luftvärnsrobotar, band‐ vagnar och annat krigsmaterial för 31 miljarder kronor till år 2030.

Detta ovanpå de 2 procent av BNP inom en snar framtid som re‐ geringen meddelade veckan dess‐ förinnan, plus de höjda försvarsan‐ slag som det redan hade beslutats om innan kriget bröt ut.

Att även Vänsterpartiet har an‐ slutit sig till den borgfred (klassmot‐ sättningar ”glöms bort” med hänvis‐ ning till ”yttre fiende”) som råder är oroväckande. De skriver att ”Väns‐ terpartiet stödjer målet om att ansla‐ get till det militära försvaret ska hö‐ jas till 2 procent av BNP. Det är vik‐

ANALYS

24 MARS 2022 # 1 495

8

der. Effekterna blir störst där margi‐ nalerna är minst. Länder som Liba‐ non och Egypten har till exempel till stor del importerat sitt vete från Ukraina och Ryssland.

Under flera år har osäkerheten i världen slagit mot fattigare länder.

Utländska direktinvesteringar, ett mått på kapitalisters vilja att inve‐ stera utanför sin egen bas, har fallit.

Efter flera år av ökande statsskulder innebar 2020-2021 ytterligare en kraftig ökning för att kunna hante‐ ra pandemins effekter. Skuldbetal‐ ningarna slukar nu mer än dubbelt så mycket av de fattiga ländernas budgetinkomster än år 2010.

Blir världsekonomin krigets nästa offer?

Redan innan Putinregimens invasion av Ukraina var världsekonomin skakig och ojämn. Kriget gör att den kapitalistiska kris som redan fanns i sikte kanske slår till redan 2022. Störst är hotet mot fattigare länder, och redan har massprotester brutit ut.

JONAS BRÄNNBERG jonas.brannberg@socialisterna.org

”F

örst var det finanskrisen.

Sen ett årtionde och låg tillväxt som skapade po‐ litisk ilska. Sen kom pandemin. Just som hotet från covid-19 började avta kom det europeiska kriget.

Välkommen till eran av oavbrutna kriser”, skrev ekonomen Larry Elli‐ ot i tidningen The Guardian nyli‐ gen. Kapitalisterna och dess exper‐ ter ser med fasa på utvecklingen för deras system, i allt från konflikter, politik, ekonomi till sociala frågor och klimatkrisen.

Till skillnad från krisen 2008 har den kinesiska ekonomin nu allvarli‐ ga problem, och kan inte dämpa en global kris som de gjorde då med gi‐ gantiska stimulanspaket. Fastighets‐ marknaden är nära kollaps och en ny våg av covid, den dödligaste sen pandemiutbrottet, har gjort att börs‐ kurserna för kinesiska bolag har fal‐ lit till sina lägsta nivåer på 10 år. Ho‐ tet om fler USA-sanktioner är också ett problem.

Redan innan kriget var den kapita‐ listiska ekonomin i gungning. Två veckor innan krigsutbrottet, den 10

februari skrev Offensiv: ”Växande skulder och ökat inflationstryck med ökade räntor som följd tillsam‐ mans med fortsatt leveranskris och geopolitiska spänningar hotar nu att knäcka den redan extremt ojämna uppgången. I takt med att skuldbör‐ dan blir allt svårare att bära står allt fler länder på randen till att tvingas ställa in avbetalningarna.”

Sedan dess har kriget inneburit att inflationsbrasan eldats på ännu mer, med kraftiga prisökningar på olja, gas, vete, majs och andra varor där produktionen i Ryssland och Ukraina spelar en viktig roll på världsmarknaden.

För Europa är det inte bara rysk gas som är ett problem. EU impor‐ terar hälften av sitt majs från Ukrai‐ na och en tredjedel av konstgödseln från Ryssland.

Kriget har kraftigt förstärkt trenden av ”frikoppling” mellan ekonomier‐ na i Väst å ena sidan och Kina/Ryss‐ land å den andra. Hundratals stor‐ företag har tillfälligt eller perma‐ nent lämnat Ryssland, företag flyt‐ tar produktion närmare ”sin mark‐ nad” av rädsla för handelshinder, logistiska störningar och klimathot.

Vi lever i eran av deglobalisering.

Värst är förstås situationen i Ukraina och Ryssland. Redan för någon vecka sedan hade mer än hal‐ va Ukrainas ekonomi stängts ned av kriget och värden uppskattade till 100 miljarder dollar förstörts. Inget av de tio procent av världens veteex‐ port som 2021 kom från Ukraina kommer förstås att bli verklighet i år. Istället är landets kvarvarande invånare allt mer helt beroende av nödhjälp utifrån.

I Ryssland gapar hyllorna i affä‐ rerna tomma efter att människor hamstrat i rädsla för sanktionerna. Även om Ryssland har stor egen matproduktion kan det blir brist på mediciner och andra varor. På bara mindre än en månad har pri‐ set på tv-apparater stigit med 20 procent, dammsugare 17 procent och smartphones 12 procent.

Ekonomin förväntas krympa cir‐ ka 10 procent i år, från en uppskat‐ tad tillväxt på 2,7 procent före kri‐ get. Miljoner hotas av arbetslöshet.

Krisen i Ryssland kan också skapa globala chocker. Förutom den ryska statens skulder på 20 miljarder dol‐ lar har ryska företag skulder till in‐ ternationella långivare på 150 mil‐ jarder dollar, som kanske inte kan eller kommer att betalas.

Vad som nu hotar är stagflation i global skala. Det innebär, i bäst fall, stagnerande tillväxt i kombination med kraftig inflation. Det kan, åt‐ minstone för delar av världen, även innebära recession (formellt sett krympande ekonomi i minst ett halvår).

Historiskt finns stora likheter med 1970-talets stagflation, då en redan avstannande ekonomi drab‐ bades av en prischock i och med ol‐ jekrisen då arabländer minskade sin oljeproduktion och vägrade säl‐ ja olja till länder som stött Israel i kriget 1973.

Redan innan Ukrainakriget var inflationen i världen rekordhög; i USA 7,9 procent, den högsta siffran på 40 år, i Sverige 4,5 procent och eurozonen 5,8 procent. Orsakerna har bland annat funnits i en kombi‐ nation av kraftiga statliga stimulan‐

Foto: Public Domain

Amerikanska centralbanken Fed fattade nyligen ett beslut om att höja räntan för första gången sedan 2018. Risken är stor att hushållen drabbas negativt.

ser (framför allt till de rika) för att ekonomin inte skulle krascha under pandemin samt brist på varor på grund av störda eller brutna globala leveranskedjor.

Många ekonomer tror att infla‐ tionen kan bli tvåsiffrig även i ut‐ vecklade industriländer de när‐ maste månaderna.

För att begränsa inflationen har centralbankerna börjat annonsera räntehöjningar. Amerikanska cen‐ tralbanken Fed beslutade nyligen om den första räntehöjningen sen 2018, den första av sex planerade höjningar under året. Teorin är att högre lånekostnader ska hålla nere efterfrågan och därmed priserna.

Med kraftigt stigande räntor kom‐ mer det innebära att fattiga länder måste lägga ännu mer på skuldavbe‐ talning, ställa in betalningarna, eller en kombination av båda. Värst är det för länder med skulder i utländsk valuta, där höjda räntor och osäker‐ het riskerar att leda till en fallande valutakurs, vilket gör de utländska lånen ännu dyrare att betala.

Sri Lanka är ett av de länder som redan tvingats gå till IMF för ”rädd‐ ning” (som för dem ännu djupare ned i skuldträsket på sikt). Med 7 miljarder dollar i återbetalningar bara i år och en valutareserv på bara 0,5 miljarder har tusentals gått ut på gatorna för att kräva president Ra‐ japaksas avgång.

Exempel på andra länder som kan ställa in betalningarna är Gha‐ na, Tunisien, El Salvador, Libanon och Turkiet.

Att krig kan vara revolutionens barnmorska är ingen överraskning för socialister. I dagens period av oro och ekonomisk instabilitet är det uppenbart att kriget och dess effekter globalt kommer att leda till massprotester och även revolutio‐ nära rörelser.

Kriget och de ekonomiska pro‐ blemen är båda uttryck för ett sys‐ tem i förfall. Den långsiktiga struk‐ turella ekonomiska krisen har för‐ djupat och skärpt motsättningarna mellan de imperialistiska blocken,

Vad som nu hotar är stagflation i global skala. Det innebär, i bäst fall, stagnerande tillväxt i kombination med kraftig inflation.

Riskerna med räntehöjningar är dock stora. Hushåll som redan drabbas av höjda priser får nu dess‐ utom höjda räntekostnader. Risken är överhängande att räntehöjningar leder till att många tvingas dra åt svångremmen hårt och att ekono‐ min därför tappar fart.

Det är på grund av detta, och rädslan för sociala explosioner, som kapitalistiska organisationer som OECD nu uppmanar sina medlems‐ länder att tillhandahålla ”kostnads‐ effektiv, riktad och helst tillfälligt ökad stöd till fattiga hushåll” för att kunna betala för högre priser.

Risken för direkt kris är dock inte störst i USA (som har stor egen oljeproduktion) eller andra västlän‐

vilket har lett till dagens krig och kommer att leda till fler. Konflik‐ terna i sig förstärker i sin tur de ekonomiska problemen och sabo‐ terar alla försök att hantera den överhängande klimatkrisen.

Kapitalismen kan inte lösa sina problem och möjligheterna att skju‐ ta dem framför sig blir allt mindre – därav den era av oordning, kriser och konflikter som nu alltmer eta‐ blerar sig som det ”nya normala”.

För miljoner runt om i världen kommer det framöver bli brännan‐ de uppenbart att vi måste avskaffa kapitalismen för att ge väg för en värld i samklang med naturen och kunna leva i fred och frihet. ■

24 MARS 2022 # 1 495

9

Kan

sanktioner

stoppa

krig?

Foto: hannatv

Sanktionerna slår framför allt mot det ryska folket, inte mot oligarkerna eller Putinregimen. Svältsanktioner blir istället ett hinder för kamp och protester underifrån.

Sanktionerna mot Ryssland är de hårdaste någonsin mot något land. EU-minister Hans Dahlgren har förklarat syftet: ”Putin är beroende av sina oligarker, skulle de känna att deras liv raseras så kan de sätta tryck på Putin”.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

E

nligt regeringens hemsida är det övergripande målet med sanktionerna att ”trygga fred och säkerhet samt främja demokra‐ ti och mänskliga rättigheter”.

Effekterna av Putins anfallskrig mot Ukraina – 10 miljoner på flykt från sina sönderbombade hem – för med sig att få uppfattar de beslutade sanktionerna som kontroversiella.

De ses som fredliga handlingar, vil‐ ket kan vara förståeligt. De presen‐ teras också som att de i första hand riktas mot oligarkerna.

Det är avgörande skillnad mellan sanktioner beslutade av stat och re‐ geringar, som främst utgör en kol‐ lektiv bestraffning av oskyldiga van‐ liga människor, och den arbetarsoli‐ daritet som uttrycks i blockader, bojkotter och strejker organiserade underifrån, som exempelvis hamn‐ arbetarnas vägran att lossa ryska fartyg (se artikel på sid 5).

EU, USA, Storbritannien och fler re‐ geringar har på mycket kort tid be‐ slutat om tusentals enskilda sank‐ tioner mot Ryssland. I praktiken har den ryska ekonomin kopplats bort från Västmakternas ekonomi‐ er. Större delen av den ryska cen‐ tralbankens reserver i utländsk va‐ luta har låsts.

Rubeln rasar och räntan har höjts till 20 procent. Internationel‐ la betalningsvägar som banköver‐ föring via Swift eller Visa, Master‐

card, American Express och Pay‐ Pal fungerar inte längre.

Priset på mjölk har fördubblats och många andra livsmedel har ökat med 20-30 procent. Hundratals mul‐ tinationella bolag med McDonald’s (847 restauranger) och IKEA (tio va‐ ruhus och nio butiker) i spetsen har stängt sin verksamhet i Ryssland.

Den ryska ekonomin som helhet väntas krympa med minst 10 pro‐ cent i år. ”Vi tänker få den ryska eko‐ nomin att kollapsa”, citerar Katrine Marçal i Dagens Nyheter hur Frank‐ rikes finansminister Bruno Le Maire sammanfattar sanktionerna. Katrine Marçal kallar detta ekonomisk krig‐ föring och fortsätter: ”Detta är Vla‐ dimir Putins krig, men det är vanliga ryssar som vi har dömt till massar‐ betslöshet, kollapsande rubel, rekor‐ dinflation och varubrist.”

Sanktioner infördes mot Ryss‐ land efter annekteringen av Krim 2014 och kriget i Donbassregionen i östra Ukraina. Bland politiker i Ukraina hyllades sanktionerna som sades ha tvingat Ryssland att ändra inställning. År 2016 sa dåvarande presidenten Petro Poroshenko att ”sanktioner och våra krigares hjäl‐ temod är de viktigaste delarna i att avskräcka rysk aggression”.

Vad är erfarenheterna av sanktio‐ ner? Har diktaturer fallit och krig stoppats, med fred och säkerhet som följd?

Katrine Marçal redovisar i sin DN-artikel slutsatserna i boken The Economic Weapon: The Rise of Sanctions as a Tool of Modern War (av historikern Nicholas Mulder). ”Av 19 olika tillfällen under 1900talet när sanktioner användes för att försöka stoppa krig fungerade de vid tre tillfällen. Sanktioner lycka‐ des förhindra Jugoslavien och Al‐ banien att gå i krig 1921 samt stop‐ pa Grekland och Bulgarien från att göra samma sak 1925. Amerikanskt finansiellt tryck fick också britterna att dra sig tillbaka från Suezkanalen i Egypten 1956.”

Sanktioner infördes mot Irak 1990 och varade fram till USA:s in‐ vasionskrig 2003. Irakiska rege‐ ringar efter Saddam Husseins fall fram till i december 2021 har fort‐ satt att betala av på skulderna för sanktioner och skadestånd till Ku‐ wait, totalt 52 miljarder dollar (näs‐ tan 500 miljarder kronor). Sanktio‐ nerna drabbade vanligt folk i Irak, utan att rubba Saddams diktatur.

Matpriser chockhöjdes och det blev brist på mediciner.

Två undersökningar, av The Lancet och FN-organet Unicef 1995 respektive 1999, kom båda fram till att sanktionerna hade lett till att över 500 000 barn dött. Två biträ‐ dande generalsekreterare i FN, De‐ nis Halliday och Hans von Sponeck, avgick i protest mot sanktionerna.

Liknande sanktioner har i omgångar genomförts mot Iran. Precis som för Irak var mediciner formellt undan‐ tagna från sanktionerna, men valu‐ taregler satte stora hinder för inköp.

I Iran har tiotusentals drabbats av brist på mediciner och medicinsk utrustning. De nuvarande sanktio‐ nerna infördes av Donald Trump

när han upphävde avtalet om kon‐ troll av Irans kärnenergiprogram.

Det fick stora effekter under pande‐ min. Två miljoner doser influensa‐ vaccin på väg till Iran stoppades i oktober 2020.

Belägringen och blockaden mot Gaza har av israeliska och interna‐ tionella politiker beskrivits som en väg att få befolkningen att resa sig mot det styrande Hamas. Men pre‐ cis som i Irak och Iran är det be‐ folkningen som drabbas av stryp‐ greppet. Lidandet är enormt och blir ett hinder för just de revolutio‐ ner mot regimerna som behövs.

Det är också så att de imperialis‐ tiska västmakter som genomför sanktionerna är livrädda för revol‐ ter underifrån. De är ute efter att

andra diktaturer under sanktioner.

Men främst hindras kamp underi‐ från, från arbetare och unga, av den ekonomiska nöden och stängda ar‐ betsplatser.

Ett annat viktigt syfte med sanktionerna är att USA-imperia‐ lismen vill varna Kina från att bli närmare inblandat i kriget eller för att attackera Taiwan. Sanktionerna är därför en del av det kalla kriget mellan Washington och Peking.

Arbetare och socialister är förstås för om oligarker drabbas av sanktio‐ ner, men de som nu beslutats om kommer att inte att rubba det impe‐ rialistiska system som har skapat Putins regim. Den svenska EU-mi‐ nistern Hans Dahlgren hoppas (i ut‐

De sanktioner som nu beslutats om kommer att inte att rubba det imperialistiska system som har skapat Putins regim. byta regering till en västvänlig, som kan fortsätta med ekonomisk ut‐ sugning och att blockera demokra‐ tiska rättigheter.

Sanktionerna mot Ryssland har som ett syfte att framställa rege‐ ringar och storföretag i Väst i god dager, på rätt sida. Men oligarkerna kommer att klara sig, de hittar lätt kryphål hos sina gamla vänner i Väst. Dessutom ingår inte olja och gas – de största inkomstposterna – i EU-ländernas sanktioner.

Putinregimen använder redan sanktionerna i sin propaganda, och påstår att alla ryssar drabbas av ett ekonomiskt krig från Väst. Tillfäl‐ ligt kan det ge stöd till regimen, som det i omgångar har gjort för

talandet i början av artikeln) på oli‐ garkerna, att dessa ska pressa eller avsätta Putin. Vad skulle det leda till för regim, om det ens vore möjligt?

Socialister betonar tvärtom ar‐ betarklassens roll och internationa‐ lism. Det är massrörelsen som kan stoppa kriget. Vi ger fullt stöd till det ukrainska folkets rätt att försva‐ ra sig och till arbetare och unga i Ryssland som kämpar mot Putin och kapitalismen.

Arbetare har inget gemensamt med de regeringar som driver på för militär upprustning och svältsank‐ tioner som blir ett hinder för kamp underifrån. Internationell solidari‐ tet betyder gemensam kamp under‐ ifrån, mot imperialism och kapita‐ lism, för demokratisk socialism. ■

INTERNATIONELLT

24 MARS 2022 # 1 495

10

Polska volontärer hjälper och tar emot flyktingar vid en tågstation. Det är folkets solidaritet som har förhindrat en humanitär tragedi.

flyktingmottagandet – inte regeringen När miljontals flyktingar flyr från kriget i Ukraina kräver vi handling, inte välgörenhet. Det är endast tack vare den massiva solidariteten med flyktingarna från vanliga polacker som en humanitär tragedi hittills har kunnat undvikas i Polen.

PAUL SMITH

Alternatywa Socjalistyczna (ISA i Polen)

E

fter bara två veckors krig i Ukraina hade mer än 2 mil‐ joner människor tvingats på flykt undan krigets fasor. I mitten av mars hade över 1,4 miljoner av dem kommit till Polen.

På grund av Ukrainas förbud för män mellan 18 och 60 år att lämna landet är nästan alla kvin‐ nor och barn. Enligt uppskattning‐ ar från FN:s flyktingorgan kan an‐ talet flyktingar fördubblas inom ett par veckor. (Den 21 mars larmade FN:s flyktingorgan UNHCR att to‐ talt 10 miljoner människor, inom och utom landet, är på flykt undan kriget /Offensivs red.)

Som svar har Polen och andra EU-länder öppnat sina gränser för ukrainare som söker skydd. Även om vi välkomnar detta måste vi på‐ peka hyckleriet och rasismen i denna åtgärd mot bakgrund av dessa regeringars politik och age‐ rande under flyktingkrisen 2015 och krisen vid den polsk-belarusis‐ ka gränsen i slutet av förra året. År 2015 stängde den ungerska regeringen sin gräns mot Serbien och byggde stängsel för att hålla flyktingar ute. De polska myndig‐ heterna vägrade också att acceptera EU:s kvoter av flyktingar från Mel‐ lanöstern och Afrika. Dessa kvoter var dock i sig själva rasistiska.

Hösten 2021 utvecklades en ny

humanitär kris på gränsen mellan Belarus och Polen när tusentals flyk‐ tingar från Afghanistan, Irak, Syrien och Afrika försökte ta sig över grän‐ sen. Polen nekade dem inresa och bedrev med EU:s uppmuntran en olaglig pushback-politik, vilket in‐ nebar att de fick frysa och svälta ihjäl i skogarna i ingenmansland.

Ukraina hade en stor population av afrikanska och asiatiska studenter, som lockades till landet av univer‐ sitetens höga standard och de låga kostnaderna för att få en examen jämfört med andra europeiska län‐ der. Men sedan Rysslands militära aggression mot Ukraina har afrika‐ ner och andra icke-vita personer haft svårt att lämna landet och ta sig över gränsen till Polen.

Medan ukrainare behandlas som flyktingar som flyr från krig be‐ handlas afrikaner och andra ickevita av myndigheterna som ickeönskade. Ukrainare får automatiskt rätt att bo och arbeta i EU i upp till tre år utan att söka asyl, samt får rätt till utbildning och välfärd. De kom‐ mer också att ha rätt till sociala för‐ måner och hälsovård.

Icke-ukrainare som flyr undan kriget i Ukraina kommer dock inte att ha dessa rättigheter och måste söka asyl. Flera politiker har redan klargjort att de ukrainska flykting‐

arna skiljer sig från de som tidigare har försökt ta sig in i EU, eftersom dessa är ”våra” flyktingar, med and‐ ra ord vita och kristna.

Krigets fasor och miljontals ukrai‐ nares svåra situation har chockat människor i hela Europa och följts av en enorm våg av solidaritet. Stora summor pengar har samlats in till de drabbade och många har varit beredda att ge mat, kläder och and‐ ra grundläggande förnödenheter.

Inte minst i Polen, där staten och re‐ geringen inte har vidtagit några åt‐ gärder för att kunna ta emot det sto‐ ra antalet flyktingar som har kom‐ mit in i landet på så kort tid.

Regeringens agerande har präg‐ lats av senfärdighet och inkompe‐ tens, vilket har lett till ett växande kaos vid platser där flyktingar tas emot. I Warszawas ishall Torwar har till exempel en officiell flyktingmot‐ tagning inrättats av de regionala myndigheterna. Över 500 lägerbäd‐ dar ställdes upp i idrottshallen, men sedan lämnades volontärerna en‐ samma att hantera situationen och tillhandahålla mat, hygienartiklar samt medicin.

Det är bara tack vare den massi‐ va solidariteten med flyktingarna från vanliga polacker som en hu‐ manitär tragedi hittills har kunnat undvikas i Polen. Polska medborga‐ re tillhandahåller transporter från gränsen och kör ibland till och med till Lviv eller längre in i Ukraina för att hämta flyktingar och föra dem till Polen. De tillhandahåller inte bara mat, kläder och andra nödvän‐ diga saker, utan många erbjuder dem också skydd och bostäder.

Medan staten tvingar flyktingar att vara beroende av frivilliga insat‐

ser och flyktingsolidaritet blir de su‐ perrika allt rikare. Flyktingar kan inte för evigt förlita sig på befolk‐ ningens solidaritet och empati.

Istället måste det finnas ett välorga‐ niserat svar från statens sida – något som hittills har saknats i Polen.

Lägerbäddar i idrottshallar och arenor är bara en tillfällig lösning.

Det behövs anständiga bostäder, barnomsorg och skolplatser, lik‐ som tillgång till arbetsmarknaden med lika lön och fackliga rättighe‐ ter. Pengarna finns där – regering‐ en har inte några problem med att hitta pengar för att subventionera kyrkan, öka försvarsutgifterna eller ge skattelättnader till ägare av stora palatsliknande hem.

Foto: 梁柏堅（表弟）Pakkin Leung

Polen: Volontärer säkrar

Vad den styrande högerregeringen hittills har gjort är att ”privatisera och outsourca” ansvaret till enskilda genom att betala polacker som er‐ bjuder ukrainare boende 240 euro i månaden per person, utan skyldig‐ het att lämna över dessa pengar till flyktingarna.

Detta kommer att innebära att flyktingarna riskerar att utsättas för övergrepp, särskilt eftersom det inte finns någon möjlighet att kon‐ trollera standarden på det boende som tillhandahålls. För skrupelfria hyresvärdar kan detta vara ett mycket attraktivt sätt att tjäna pengar på.

Dessutom är det oklart om des‐ sa pengar kommer att ges till de som redan osjälviskt har öppnat upp sina hem utan att vänta på att gå igenom den byråkratiska pro‐ cessen med att ansöka om att de lo‐ kala myndigheterna ska tilldela dem flyktingstatus.

I likhet med EU som helhet har den polska regeringen också för avsikt att ge ukrainare tillträde till sin arbetsmarknad, men bara för att det råder brist på arbetskraft och för att man hoppas att ett stort utbud av ukrainska arbetare kom‐ mer att pressa ned lönerna.

Denna kris är en produkt av ett sjukt system – samma system som förstör vår planet, orsakar global uppvärmning och är ansvarigt för imperialistiska rivaliteter och krig.

Vi måste göra oss av med detta sys‐ tem och ersätta det med ett system som bygger på samarbete och soli‐ daritet mellan arbetande männi‐ skor, där ekonomin inte organise‐ ras för vinst och girighet, utan för att tillgodose sociala behov.

Det initiativ och den osjälviska solidaritet som flyktingarna har fått under de senaste veckorna vi‐ sar att det är möjligt att bygga ett sådant samhälle baserat på den or‐ ganiserade arbetarklassen.

Vi säger: låt alla världens oligar‐ ker, de superrika och storföretagen betala för krisen och kostnaderna för att ta emot flyktingar. ■

Alternatywa Socjalistyczna säger: • Öppna säkra och lagliga vägar för alla flyktingar, oavsett hud‐ färg och ursprungsland. Detta måste även omfatta de flyktingar som försöker ta sig in i Polen och EU från Belarus.

• Flyktingstatus för alla som lämnar Ukraina, oavsett medborgar‐ skap eller etniskt ursprung.

• Människor som inte vill slåss måste också ha rätt att stanna i EU – låt män mellan 18 och 60 år komma in i EU, inklusive ”deser‐ törer” från de ryska, belarusiska och ukrainska arméerna.

• Vi kräver tillgång till anständiga bostäder, hälsovård och arbete för alla.

• Expropriera hus och byggnader som står tomma för spekulation så att de kan användas av alla som behöver dem.

• En garanterad plats i lokala förskolor och skolor utan kostnad för alla barn, även flyktingbarn.

• Barnbidrag och sociala förmåner på en nivå som möjliggör en anständig levnadsstandard för alla som bor i Polen.

• En lön att leva på, anställningsskydd och fackliga rättigheter för alla arbetare.

• Enad kamp mot rasistisk splittring. Nej till Fort Europas murar och stängsel.

• Jobb, välfärd och bostad till alla – låt superrika och storbolagen betala.

INTERNATIONELLT / INRIKES

24 MARS 2022 # 1 495

11

Början till en global

revolt mot prisökningarna?

Protest mot prishöjningar i Irak, ett av många länder där sådana protester ägt rum den senaste tiden.

De globala matpriserna ökar rekordsnabbt och FN:s livsmedelsorgan FAO förutser ännu kraftigare prisökningar under de kommande månaderna. I många redan hårt drabbade länder blir läget allt mer kritiskt. Enligt FN har ”nedräkningen mot en total katastrof” nu startat i det krigsdrabbade Jemen, som importerar 30 procent av sitt vete från Ukraina. Sedan 2015 driver en Saudiledd koalition, med stöd av USA-imperialismen och svenska vapen, ett bomboch svältkrig mot Jemen.

OFFENSIV offensiv@socialisterna.org

S

tigande matpriser var en vik‐ tig orsak till den ”arabiska vå‐ rens” massrevolter 2011 och många regeringar lever nu i fruk‐ tan för nya revolter. Protester mot prishöjningarna har redan genom‐ förts i bland annat Irak, Sudan, Kenya, Indonesien, Sri Lanka och Trinidad, men också i Europa.

Ukrainakriget är en starkt bi‐ dragande orsak till varför priset på mat och andra varor ökar. Både Ukraina och Ryssland är stora ex‐ portörer av spannmål. Ukraina är dessutom världens största exportör av solrosolja och Ryssland är en av världens största producenter av konstgödsel.

Särskilt länderna i Nord- och Östafrika samt Mellanöstern är kraftigt beroende av spannmålsim‐ port från Ukraina, som på grund av kriget har stoppat all export spann‐ mål och livsmedelsprodukter.

Omkring 80 procent av det vete som Libanon importerade 2020, det senaste året för vilket uppgifter finns tillgängliga, kom från Ukrai‐ na. Bröd och andra spannmålspro‐ dukter utgör 35 procent av befolk‐ ningens kaloriintag.

Egypten importerar över hälften av sin solrosolja från Ukraina och regeringen hade redan i juni 2021 minskat subventionerna för solrosoch sojaolja med 20 procent som svar på prisökningarna. Egypten, som är världens största veteimpor‐ tör, är särskilt sårbart eftersom hälften av dess import kommer

från Ryssland och ytterligare 30 procent från Ukraina, skriver Hu‐ man Rights Watch den 21 mars och tillägger att: ”Redan innan hade pandemi‐ krisen resulterat i globala prishöj‐ ningar på livsmedel och fördjupad fattigdom. Klimatförändringar och extrema väderförhållanden skada‐ de också skördarna av vissa grödor under 2021. Under det senaste året har de globala livsmedelspriserna ökat med mer än 30 procent och Ukrainakriget har inneburit att priserna stigit till de högsta nivåer‐ na sedan 1974, enligt FAO.”

I förra veckan höjdes på nytt priset på bröd och transporter i Sudan, vilken omedelbart följdes av strej‐ ker och demonstrationer mot pris‐ höjningarna och militärstyret i hu‐ vudstaden Khartoum och på andra

håll i landet. Och den 13 mars in‐ ledde järnvägsarbetarna i Atbara, där den sudanesiska revolutionen inleddes med protester mot höjda matpriser och indragna subventio‐ ner i slutet av 2018, en i tid obe‐ gränsad strejk mot diktatur och nya pålagor.

Sudan importerar i stort sett allt sitt vete från Ukraina och Ryssland, och på grund av kriget hotas hälften av landets befolkning av hunger.

– Före militärkuppen (i oktober förra året) kunde jag köpa 20 bröd‐ limpor för 100 sudanesiska pund (drygt 2 kronor). Efter den senaste prishöjningen kommer lika många brödlimpor att kosta mig 27 000 sudanesiska pund (omkring 270 kronor), vilket slukar 90 procent av min lön, säger en av de lärare i Su‐ dan som nyligen strejkade mot pri‐ sökningarna och militärstyret till nyhetsbyrån AFP den 20 mars.

Strax innan protesterna i Sudan genomfördes demonstrationerna i södra Irak (den 9 mars) mot pris‐ höjningarna och de giriga handlar‐ na som passar på att höja sina pri‐ ser för att öka sina vinster.

Protester mot prishöjningarna ha även genomförts i de hårt kris‐ drabbade Sri Lanka, ett land som är nära en statsbankrutt.

I måndags (den 21 mars) genom‐ förde fackföreningar i Indonesiens huvudstad en demonstration mot prisökningarna och det restes krav på höjda subventioner på livsme‐ del och matolja.

I Albanien har sedan drygt två veckor tillbaka skakats av återkom‐ mande massdemonstrationer mot höjda priser och den korrupta re‐ geringen. ”Demonstranterna kal‐ lade de stigande olje- och gaspri‐ serna för ’absurda’ och ’outhärdli‐ ga’. I huvudstaden Tirana samlades demonstranter utanför premiär‐ ministerns kontor bakom en ban‐ deroll med följande text: ’Ner med oligarkernas regering’” (Balkan In‐ sight den 10 mars). ■

Massiva mineraltillgångar i Malmfältens befintliga gruvor

L

KAB:s gruvor i Malmfälten bär på så stora tillgångar av järnmalm och säll‐ synta jordartsmetaller att det påståd‐ da behovet av nya gruvor, som i Gállok eller Norra Kärr, med stort eftertryck kan tillba‐ kavisas. Det visar resultaten av LKAB:s prospektering som bolaget nyligen presen‐ terade (Offensivs svar till regeringens ja till Gallók-gruvan finns på sid 3).

Det statliga gruvbolaget LKAB (Luossa‐ vaara-Kiirunavaara Aktiebolag) presente‐ rade nyligen resultatet av en storsatsning på prospektering som bolaget har gjort 2018-2021. Enligt LKAB:s uppskattning finns det möjligheter att utvinna betydligt större mineraltillgångar än vad som tidiga‐ re varit känt ur malmfyndigheterna i de be‐ fintliga gruvorna i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Totalt säger bolaget att man här har tillgångar och reserver på cirka 4 miljarder ton järnmalm. Det kan jämföras med de dryga 2 miljarder ton järnmalm som bolaget har brutit sen det bildades år 1890.

Totalt räknar man upp järnmalmsreser‐ verna med 10 procent jämfört med 2020.

LKAB räknar med att ”livslängden” (fort‐ satt brytning) på nuvarande huvudnivåer därmed kan förlängas från 2035 till 2046.

Därutöver räknas mineraltillgångarna upp med 55 procent. På den grunden räknar LKAB nu med att kunna fortsätta bryta malm i Kiruna bortom år 2060.

LKAB har särskilt höga förhoppningar om den så kallade Per Geijer-fyndigheten norr om Kiruna. Här har man hittills hittat 400 miljoner ton i mineraltillgångar, och järn‐ halten sägs vara hög. Dessutom innehåller Per Geijer-malmen höga halter fosfor och sällsynta jordartsmetaller (eller Rare Earth Elements, REE).

I Kiruna och Malmberget är halterna fos‐ for och sällsynta jordartsmetaller inte sär‐ skilt höga, men tillsammans med brytning ur restprodukterna samt Per-Geijer-malmen bedömer LKAB att de kan få till ”en lönsam

produktion av relativt stora volymer”. Som författaren Arne Müller har konstaterat på Facebook betyder nyheterna från LKAB ”att det totalt finns drygt 500 000 ton sällsynta jordartsmetaller i gruvorna i Malmfälten.

Det är en hel del. År 2019 var produktionen i hela världen drygt 200 000 ton.”

Müller konstaterar också att REE-till‐ gångarna i LKABs gruvor kan uppskattas vara av ungefär samma storlek som de i Norra Kärr.

Tidigare har LKAB inte ansett det vara värt att försöka konkurrera med låglöne‐ länder, men med siktet på såväl geopoli‐ tiska- som klimatomställningshänsyn har bedömningen nu ändrats. År 2020 startade LKAB ett apatitverk i Malmberget, en pilotanläggning för det första steget i den här nya produktionen som går under projektnamnet REE-MAP. Planen är att en ny industripark ska vara i full drift 2027. Enligt LKAB ska produktio‐

nen göras helt cirkulär och fossilfri, bland annat genom att producera egen vätgas.

Om LKAB:s beräkningar stämmer utdelar de kraftfulla slag mot lobbyn för nya gruvor i Norra Kärr samt Gállok.

Om LKAB:s planer förverkligas skulle de kunna vara viktiga grunder för en framtida planerad produktion av metaller i enlighet med mänskliga behov och i samklang med naturen. Planering, att sätta stopp för kapi‐ talismens mer-av-allt-överallt, är avgöran‐ de för att nu säkra mänsklighetens överlev‐ nad genom att bromsa upp klimatföränd‐ ringarna.

Planering, med återbruk, återvinning, cir‐ kulär och strikt behovsprövad produktion, med demokratiskt inflytande av gruvarbe‐ tare och lokalsamhället, förutsätter dock ett samhälleligt ägande av hela gruvin‐ dustrin och en drift som syftar till hållbar samhällsnytta. ■ Liv Shange Moyo

INTERNATIONELLT

24 MARS 2022 # 1 495

12

Gränsen till Dominikanska republiken, som tidigare var mer välkomnande mot flyktingar. Nu byggs en 4 meter hög mur mot dem.

År 1804 förklarade sig Haiti självständigt efter ett uppror som gjorde slut på franskt styre, slaveri och godsägarvälde. För ett erkännande tvingades Haiti betala skadestånd till de gamla godsägarna. För att betala de lånen tvingades man låna pengar i franska banker till ockerräntor. De lånen undergrävde Haitis ekonomi över en lång tidsperiod och förklarar delvis landets nuvarande fattigdom.

SIGBRITT HERBERT

offensiv@socialisterna.org

F

örutom en tidigt undergrävd ekonomi tvingas Haiti käm‐ pa mot konsekvenserna av tropiska stormar och jordbävning‐ ar. Den senaste kraftiga jordbäv‐ ningen ägde rum i augusti 2021,

bara två år efter den jordbävning som förstörde stora delar av hu‐ vudstaden Port-au-Prince.

I juli mördades dåvarande presi‐ denten Moïse. Hans efterträdare Ariel Henry skulle sitta till februari,

men än har inget datum för presi‐ dentval utlysts. Fattigdom, hög ar‐ betslöshet, hög kriminalitet och po‐ litisk osäkerhet bidrar till att folk sö‐ ker sin framtid i ett annat land.

Närmaste grannland är Domini‐ kanska republiken. Dit söker sig nu många haitier i hopp om jobb inom jordbruks- och byggsektorn. För att försöka få stopp på inflödet av haiti‐ er har nu Dominikanska republiken börjat konstruera en nära fyra me‐ ter hög mur som är tänkt att täcka hälften av den knappt 40 mil långa gränsen. Förutom att stoppa haitier från att komma in i landet hoppas regeringen få stopp på den omfat‐ tande smugglingen.

Det finns andra länder att fly till. Al Jazeera rapporterade den 7 februa‐ ri om en båt med 300 haitier som kapsejsade utanför Floridas kust.

Alla passagerarna tycks ha klarat sig, även om en del tvingades upp‐ söka läkare.

Tidigare under året kapsejsade en annan båt och 38 personer rap‐ porteras saknade, varav alla för‐ modas vara haitier.

I ett fattigt land utan klar poli‐ tisk styrning frodas lätt laglöshet. I Haiti har kriminella gäng kommit på ett bra sätt att få in pengar. Un‐ der det senaste året har kidnapp‐ ningar mot en lösensumma ökat med 180 procent.

Foto: 2018 European Union

Haitiska flyktingar möts av murar och förtryck

Sjukvårdsarbetare gick i mitten av mars ut i en tredagarsstrejk i pro‐ test mot kidnappningarna, där bara akutvård utfördes. Guerline JeanLouis, en sjukhusarbetare, säger till Al Jazeera att gängen bara går in på sjukhuset, tar vem som helst och ger sig iväg utan problem.

I februari gick tusentals indust‐ rianställda ut i strejk med krav på högre löner. Kravet är 1 500 gour‐ des (14 dollar) om dagen. För när‐ varande är snittlönen ungefär en tredjedel av det. Regeringen erbjöd en höjning med 185 gourdes per dag. Det sågs som en förolämpning av de strejkande och ökade deras kampvilja.

En grupp strejkande som hade samlats i huvudstaden Port-auPrince besköts av polis och minst tre skadades, varav två journalister.

Vid ett tillfälle försökte strejkande blockera vägen till den internatio‐ nella flygplatsen. Då sköt polisen tårgas mot dem.

Med en dubbelsiffrig inflation har Haiti stora ekonomiska problem.

Förutom jordbävningar och tro‐ piska stormar har man politisk osäkerhet och utlandsskulder att tampas med.

Den omedelbara framtiden för landet ser dyster ut. Industriarbe‐ tarna fortsätter att kämpa för ett värdigt liv.

I Al Jazeera uttalar sig flera arbe‐ tare. ”Folk kan inte göra något med den usla lönen”, säger Jean Wilkens Pierre. Andre Saintil säger: ”De tror förmodligen att vi inte kan göra motstånd, att vi tröttnar på att pro‐ testera, men det här kommer att bli en lång kamp (...) för att få dem att förstå att vi är människor.”

Kampen fortsätter på Haiti. Vi får nog anledning att återkomma dit. ■

Krig, utsläpp, klimatkris, orättvisor – orsaken stavas kapitalism

U

människoliv – och klimatet. Men i Sverige är det tvärtom, med en his‐ torisk stor upprustning. Och för‐ svarsmakten kräver nu att 240 havs‐ baserade vindkraftverk stoppas ut‐ anför Karlskronas kust, då ”påver‐ kar totalförsvaret negativt”.

I krigets svallvågor ökar nu pressen på andra diktatoriska regimer att öka sin oljeproduktion. Både Saudi‐ arabien och Förenade Arabemira‐ ten är under påtryckningar från Väst för att motverka de kraftiga prishöjningarna på fossila bränslen.

Det är inte direkt klimatsmart att storsatsa på olja, särskilt inte när kli‐ matkrisen bara blir värre samtidigt som åtgärderna för att motverka det uteblir eller inte ens räcker halvvägs.

Storbritanniens premiärminis‐ ter, högerreaktionären Boris John‐ son, skrev på Twitter den 16 mars att ”Jag besöker Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, som är nyckelpartners i att trygga regional säkerhet och stabilisera den globala energimarknaden efter Rysslands brutala och olagliga invasion”.

Människorättsorganisationer

har kraftigt fördömt statsbesöken, särskilt eftersom Saudiarabien sön‐ dagen den 13 mars massavrättade 81 personer.

EU:s medlemsländer försöker också göra sken av att de ska bli oberoen‐ de av sitt stora beroende av rysk gas (40 procent kommer från Ryssland).

Dock inte genom att påbörja den akut nödvändiga gröna omställning som behövs. Och faktum är att im‐ porten i dagsläget fortsätter.

Kriget är profitabelt för de oljeoch gasproducerande nationerna.

Norge kan enligt AFP tjäna 5 125 euros varje sekund i extra profit på grund av kriget, som redan förser EU och Storbritannien med 20-25 procent av dess olje- och gasan‐ vändning.

Utöver nämnda påtrycknings‐ kampanjer på andra olje- och gas‐ producerande länder har andra smutsiga och ogröna energikällor som kol- och kärnkraft seglat upp som ”alternativ”.

Antikrigsmotståndet måste också vara ett motstånd mot hela det

Krig och klimatkris är bestående så länge kapitalismen kvarstår.

korrupta, smutsiga kapitalismen som är grundorsaken till konflik‐ ter, utsläpp och ökande klyftor.

Den samlade klimatrörelsen inter‐ nationellt, tillsammans med arbe‐ tarrörelsen i stort, måste enas bak‐ om krav på ett socialistiskt system‐ skifte med övertagande av de stora krigskomplexen och ställa om pro‐ duktionen till civil produktion.

Dessutom måste storföretagen,

Foto: Ukrinform

krainakrigets konsekvenser är allomfattande. Lidandet för det ukrainska folket är enormt och det är de som får betala det allra högsta priset. Men även klimatpolitiken, utsläppen av fossila bränslen och beroendet av gas och olja påverkas på olika sätt.

Krig är en enorm utsläppskälla.

Den amerikanska krigsmaskinen, världens tveklöst största, förbrukar årligen helt ofattbara 21 miljarder ton bränsle – per år! Och i tider av stora konflikter ökar också utsläppen naturligt när vapen, tanks och hela kedjan av krigsmateriel rullas igång.

En rapport från Durham and Lancaster University 2019 menar också att USA:s militärkomplex är ”en av världens största förorenare, som använder mer flytande bränsle och släpper ut mer koldioxid än de flesta länder”.

Enligt Scientists for Global Re‐ sponsibility står världens militär‐ komplex för 6 procent av alla globa‐ la utsläpp, men länder behöver inte ha med sina respektive ”försvars‐ makters” utsläpp i sina utsläppsmål.

Militär nedrustning räddar

energibolagen, banker med mera förstatligas och styras underifrån för att möjliggöra finansieringen av en verkligt grön omställning.

Inför och under den globala kli‐ matstrejken den 25 mars och FN:s klimattoppmöte i Stockholm i bör‐ jan av juni kommer RS och ISA föra fram precis detta och fortsätta kampen för socialismen. ■ Robert Bielecki

INTERNATIONELLT / HISTORIA

24 MARS 2022 # 1 495

13

Kraftigt ökad smitta i Kina

Strejken var ett mycket viktigt steg för amerikanska arbetare, som såg sin egen styrka och vad som kan åstadkommas vid gemensam kamp.

Ä

I Hongkong har mer än 5 000 personer avlidit i covid-19 i år.

I Sydkorea har antalet nya smittade och döda i covid-19 slagit nya dystra rekord under mars. Den 17 mars rapportera‐ des 621 328 nya fall och 429 döda, de högsta antalet nya fall och döda som har noterats i landet under ett dygn.

Smittspridningen i Fastlands‐ kina och Hongkong sker samti‐ digt som XI Jinpings diktatur tycks vara på att börja överge den ”nolltolerans” mot smittan som har varit regimens svar på coronaviruset efter de första ka‐ tastrofala och misslyckade försö‐ ken att mörklägga utbrottet (co‐ vid-19 upptäcktes först i kinesis‐ ka Wuhan i slutet av 2019, men läkare som larmade om det nya viruset utsattes för hot och tysta‐ des ned).

Många äldre i Kina är ännu inte fullt vaccinerade och det kine‐ siska vaccinet har visat sig vara mindre verkningsfullt mot vi‐ ruset än andra. Kina har också betydligt färre intensivvårds‐ platser per invånare än flertalet andra länder.

Trots det signalerar diktatu‐ ren, i likhet med regeringar, att vi ”måste långsamt börja leva med viruset”; att priset för en fortsatt nolltoleranspolitik blir för ”högt” när landets ekonomi saktar in och diktaturen tving‐ as skriva ned de officiella till‐ växtssiffrorna. ■ Per Olsson

”Vi vill ha bröd och rosor!”

I år är det 110 år sedan textilarbetarstrejken i staden Lawrence i USA som kom att kallas ”Bread and roses”. Strejken var ett avgörande steg för den amerikanska arbetarklassen, som vann en viktig seger både mot företagen och stadens politiker. Den segern visade hela landets arbetare att bättre arbetsvillkor och löner var inom räckhåll.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck@socialisterna.org

R

unt år 1900 migrerade tio‐ tusentals människor från Europa till den amerikans‐ ka staden Lawrence i delstaten Massachusetts, där det fanns 12 bomullsbruk som ständigt hade behov av arbetskraft. De sökte ar‐ betsmöjligheter och ett bättre liv för sig själva och sina familjer.

Men på dessa bruk möttes euro‐ péerna av fruktansvärda arbetsför‐ hållanden. De fick jobba 56 tim‐ mar i veckan under ett omänskligt tempo, med en genomsnittlig lön på knappt nio dollar i veckan.

Lönen räckte bara till boende i överfyllda lägenheter där i snitt 45 personer delade på varje rum.

Hälften av alla barn mellan 14 och 18 år var tvungna att arbeta tillsammans med sina föräldrar för att familjerna skulle ha råd att överleva. När en lönesänkning infördes i januari 1912 blev det sista droppen för arbetarna, och 20 000 textilarbetare gick ut i en spontan strejk.

Elizabeth Gurley Flynn, strejkledare.

Den största fackfederationen i USA vid den tiden var AFL (American Federation of Labor). De organise‐ rade främst vita män med hant‐ verksutbildningar som hade det bättre ställt än vanliga arbetare.

AFL valde att inte försöka organi‐ sera textilarbetarna i Lawrence, då de ansåg att dessa var omöjliga att organisera på grund av att de sak‐ nade utbildning och hade varieran‐ de etnisk bakgrund.

Den mer radikala fackfedera‐ tionen IWW (Industrial Workers of the World) var däremot överty‐ gad om att textilarbetarna skulle kunna organiseras. När strejken bröt ut reagerade IWW snabbt ge‐ nom att kalla till ett massmöte re‐ dan samma kväll. De skickade efter strejkorganisatören Joseph Ettor från IWW för att organisera och leda strejken i Lawrence.

Ettor inrättade en generalstrejk‐ kommitté med 56 personer som skulle verkställa strejken. I kommit‐ tén satt representanter från de 14 största nationalitetsgrupperna, vil‐ ket gjorde det mycket lättare att ena de strejkande arbetarna. Det möj‐ liggjorde för de strejkande att själva leda strejken och att formulera krav.

Staden Lawrence satte genast in den lokala milisen mot arbetarna, och därefter beordrade delstatens guver‐ nör delstatsmilisen och delstatspoli‐

sen att bekämpa strejken, vilket led‐ de till massarresteringar. 24 arbetare som hade kastat is mot fabriksföns‐ ter dömdes till ett års fängelse, vilket var det hårdaste möjliga straffet.

Redan tidigt under strejken val‐ de arbetsgivarna att återställa lönen för de arbetare som hade fått sänkt lön. När strejkkommittén fick veta detta ledde de arbetarna till att gå till offensiv istället för att lägga ner strejken. Vid ett massmöte upprät‐ tade de strejkande en lista med krav för att förbättra sina löner och ar‐ betsvillkor. Kraven som lades fram var en löneökning på 15 procent, antagandet av en 54-timmarsvecka, dubbel lön för övertid och ingen diskriminering av de strejkande. Åtta dagar efter att strejken in‐ leddes växte antalet strejkande till över 23 000 arbetare – 70 procent av arbetsstyrkan vid bruken. Ungefär hälften av textilarbetarna var kvin‐ nor, och de spelade en viktig roll i strejken. Hundratals kvinnor greps under strejken och fängslades till‐ sammans med männen.

Det var de kvinnliga arbetarna som myntade strejkens namn ”Bread and roses” genom sina skyltar med tex‐ ten: "Vi vill ha bröd, och rosor ock‐ så!" (We want bread, and roses too!).

Detta har sedan kommit att bli ett slagord för kvinnlig arbetarkamp.

Elizabeth Gurley Flynn, strejk‐ ledare från IWW, var en av de som låg bakom den effektiva taktiken att skicka de strejkandes barn att bo hos vänner, släktingar och sym‐ patisörer utanför staden. På så sätt såg de till att barnen fick mat och blev omhändertagna när deras för‐ äldrar strejkade och därmed inte tjänade några pengar.

Detta skapade sympati för de strejkande, särskilt efter att polisen

i Lawrence med våld försökte hindra barn och mödrar att stiga på ett tåg. Denna polisbrutalitet mot barn vände opinionen i landet till förmån för strejken.

Till slut tvingades textilföretagen förhandla med arbetarna. En under‐ kommitté på tio arbetare skötte för‐ handlingarna, och förhandlingsresul‐ tatet röstades igenom på ett massmöte med 15 000 deltagare i mitten av mars.

Då hade strejken pågått i två månader.

Förhandlingarna ledde till en löneökning på fem procent, extra betalt vid övertid och att strejkan‐ de inte får diskrimineras vid an‐ ställning. De flesta andra arbetsgi‐ vare gick med på liknande avtal, och höjde sina arbetares löner för att undvika en liknande revolt.

Nedläggning av produktionen är arbetares mest effektiva vapen.

Strejken var ett mycket viktigt steg för amerikanska arbetare, som såg sin egen styrka och vad som kan åstadkommas vid gemensam kamp.

Det ledde till en våg av strejker i hela Massachusetts. IWW kunde bygga en massrörelse som involverade alla arbetare, oavsett bakgrund och språk. Detta innebar att arbetarna tillsammans kunde hålla bruken stängda under hela strejken, och lyckades hålla ute strejkbrytare.

Nedläggning av produktionen är arbetares mest effektiva vapen, då det är det som gör mest ont för företagen som förlorar stora mäng‐ der pengar. Det blir då mycket tyd‐ ligt att det är arbetarna som har den egentliga makten och kan få igenom verkliga förändringar ge‐ nom gemensam kamp. ■

Foto: Public domain

ven om antalet nya smittade minskar i Sve‐ rige och många andra länder är pandemin inte över.

Tvärtom. I exempelvis Kina och Sydkorea, Vietnam, Thailand, Australien och Nya Zeeland har smittspridningen under de se‐ naste veckorna ökat i en förfä‐ rande snabb takt.

I Hongkong har mer än 5 000 personer avlidit i covid-19 i år.

Dödssiffran i Hongkong i mars har varit den högsta i världen per invånare. ”I slutet av februari reste Xi Jinpings utsände söderut till Hongkong där han bevittnade hur panik och kaos svepte ge‐ nom finanscentret när liksäck‐ ar svämmade över från inten‐ sivvårdsavdelningar och bår‐ hus medan staden kämpade för att hitta tillräckligt många kis‐ tor.” Så beskrev en tidning det fruktansvärda läget som har rått i Hongkong.

Under den gångna helgen rapporterades de första covid‐ relaterade dödsfallen på över ett år i Kina.

KULTUR

24 MARS 2022 # 1 495

14

Vård & omsorg:

Uttalande Volvoklubben

Umeå: Stoppa

slakten i Ukraina!

vardagligt drama på liv och död Ä

Spoken word-poeten Olivia Bergdahl har kommit ut med en ny bok, Vård & omsorg, som kretsar kring Bergdahls egen graviditet och det cancerbesked hon får medan hon ännu är gravid.

KATJA HILDÉN

offensiv@socialisterna.org

O

livia Bergdahls språk känns som ett behagligt tempere‐ rat och glasklart vatten som flyter fram i rask takt. Hon både le‐ der och följer läsaren genom vind‐ lande tankeströmmar som väcker lä‐ sarens egna associationer och får lä‐ sarens egna minnen och erfarenhe‐ ter av liknande eller helt annorlunda upplevelser att träda fram.

Bergdahls dialog med det oföd‐ da barnet blir också en dialog med läsaren. När hon talar med sitt ofödda barn träder Bergdahls liv fram inom dess specifika ekono‐ miska, sociala, kulturella och geo‐ grafiska ramar.

Där ryms även de djupt allmän‐ giltiga och existentiella tankar och känslor som upptar de flesta bli‐ vande föräldrars tankar, förhopp‐ ningar och oro. Dessutom beskrivs erfarenheten av att definieras som kvinna i den patriarkala värld som barnet kommer att födas in i på ett sätt som många mammor starkt kan relatera till.

en viktig del av livet och identiteten; det svenska stadslivet, den skandina‐ viska naturen och de svenska traditionerna som upprätthålls av dem som både vill och har möjlighet att göra det.

Händelser i världen det senaste decenniet som påverkat både Sveri‐ ge och oss som bor här.

Denna tillvarons tydlig‐ het blir också en del av dialogen som läsaren kan känna igen, vara en del av, eller stå utanför och läsa om en värld man inte är en del av.

Och hotet som vi alla oavsett plats eller erfarenheter lever med – livshotande cancer.

Bergdahls dialog med det oföd‐ da barnet och med läsaren utökas i slutet av boken med ännu en dimension: döden som oväntat kan slå ner mitt i livet och krossa tillvaron.

Samtidigt som Putin anfaller Ukraina, så fängslas oppositio‐ nella fackliga aktivister och de modiga fredskrafterna som protesterar i Ryssland.

Erfarenheterna från de mil‐ jontals döda i krigen på 1900talet har visat att arbetare i alla länder måste hålla ihop.

Nationalismen riskerar att skapa rädsla och skräck för varandra.

Den svenska fackförenings‐ rörelsen har under lång tid ak‐ tivt arbetat för både ryska, ukrainska och belarusiska ar‐ betares rätt att organisera sig, och bygga upp starka och fria fackföreningar.

Skjut inte på våra arbetan‐ de vänner i andra länder. Åter‐ igen måste den arbetande be‐ folkningen gemensamt sätta stopp för detta krigets vanvett.

Vård & omsorg känns som en färdig bok av en skicklig författare med ett eget stilistiskt uttryck. Läsaren kom‐ mer direkt in i boken

När hon talar med sitt ofödda barn träder Bergdahls liv fram inom dess specifika ekonomiska, sociala, kulturella och geografiska ramar. Även själva ramverket där livet sker beskrivs på ett sätt som blir en skild‐ ring av Sverige, från ett kulturellt medelklassperspektiv med så kalla‐ de humanistiska värderingar, en livsstil där resorna från Sverige till specifika platser i västvärlden bildar

nnu en gång ljuder kre‐ vaderna från bomber och granater i Europa. Ännu en gång skramlar det i vapensmedjorna världen över, nu ska alla rusta sig till tänderna. Ännu en gång får vi se kri‐ gets vansinne. Ännu en gång är det den strävsamt arbetande befolk‐ ningen i Europa som får lida, antingen som civila på flykt för att rädda sina liv eller som unga soldater som tvingats ut på slagfältet.

och följer med i ordens välavvägda rytm. Tankar och känslor kommer och går, och författaren bygger skickligt upp stämningar som steg‐ ras dramatiskt i slutet av boken.

Boken är precis vad den verkar ha varit avsedd att vara: en lättill‐

gänglig bok utan att för den skull vara ytlig eller banal. En bok som lå‐ ter tankarna myllra utan att förlora tempo eller tappa riktningen. Den beskriver en komplex verklighet som berör läsaren, men problemati‐ serar och analyserar inte tillvaron på ett djupare, mer omvälvande plan.

Vård & omsorg går mycket bra att både läsa och lyssna på. Spoken word-poeten läser naturligtvis själv upp boken i ljudboksförlag, vilket ytterligare höjer lyssnarupplevel‐ sen. Boken fungerar lika bra att läsa uppkrupen i favoritfåtöljen som att

Själva boktiteln är genial och mo‐ dig i sin byråkratiska tråkighet.

Kanske skrämmer titeln bort en del läsare, samtidigt som den tillför ytterligare perspektiv till den som verkligen väljer att läsa boken. ■

Vi Volvoarbetare i Umeå kräver: • Att Ukrainas folk fritt ska få välja sin egen framtid!

• Ett omedelbart stopp på det ryska anfallskriget.

• Att alla militära styrkor dras tillbaka.

• Att konflikten ska lösas via förhandlingar. ■

Författare: Olivia Bergdahl Förlag: Ordfront Utgivningsår: 2022 Antal sidor: 286

Uttalande antaget av 300 medlemmar på Medlemsmöte IF Metall Volvo Umeå Umeå 2022-03-02

ha i öronen när man rör sig i den brusande kollektivtrafiken.

Boktips: ”Trotskij! Revolutionären mot Stalin”

V

em var Trotskij? Ja, definitivt var och är han en av mina stora idoler.

Att läsa denna bok gav mig både energi och kraft att kämpa vidare för socia‐ lismens idéer och inom Rättvisepartiet So‐ cialisterna. I boken får man följa Trotskij från ungdomsåren, hans politiska gärning och hans outtröttliga kamp för arbetarklas‐ sen, socialismen och marxismen. Vilken in‐ spiration detta var för mig!

Jag har läst om Trotskijs två äktenskap, hans hustrur och fyra barn samt deras tra‐ giska livsöden; vidare om förvisningarna till Sibirien, Trotskijs medverkan i ryska revolu‐ tionen (sida vid sida med Lenin), grundan‐

det av Röda armén och Komintern. Trots att Stalin utvisade honom från Sovjetunionen, och att han tvingades söka asyl i Turkiet, Frankrike, Norge och slutligen Mexiko, fort‐ satte Trotskij outtröttligt att kämpa och pro‐ testera mot Stalins byråkratiska diktatur.

Tyvärr fick Trotskijs liv ett tragiskt slut då han blev attackerad av Stalinagenten Ra‐ mon Mercader med en ishacka mot Trot‐ skijs huvud. Detta blev sista striden för den‐ ne fantastiske man och revolutionäre kämpe som är mitt föredöme.

Böcker som Trotskij! av Håkan Blom‐ qvist gör att man inte ger upp och slutar

kämpa för en bättre värld för arbetare, kvin‐ nor, barn, invandrare, svaga och sjuka, ja, alla som lider under förtryck.

I dagens oroliga värld med krig och lidande i Ukraina där oskyldiga civila, vuxna och barn, blir dödade behövs det nya Trotskij som lyfter kampnäven och skickar budskapet: Nu får det vara nog! Sluta kriga och mörda oskyldiga civila nu! Aldrig mer något krig!

Låt fredens duva flyga över hela världen.

Vi socialister och fredsälskare bör alla ta på oss ”Trotskijs rustning”, höja våra nävar och skandera ”Nej till krig!”. ■ Carina Nordström

Boden:

Ung i klassklyftornas Sverige Tid: Tisdag den 29 mars kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Luleå:

Ung i klassklyftornas Sverige Tid: Tisdag den 29 mars kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Vården blöder – ett återbesök Tid: Torsdag den 31 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Mellansverige:

Gigekonomins konsekvenser Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 28 mars kl 18.30 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Stöd de som kämpar

Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 31 mars kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Haninge:

Socialistiskt program för klimatet Tid: Onsdag den 30 mars kl 18.30.

Plats: Jordbro kaféscen.

För mer info: 072-524 42 95.

Göteborg:

Tid: Torsdag den 31 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: rs@socialisterna.org.

Syd:

Gigekonomins konsekvenser Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 28 mars kl 18.30.

Plats: Digitalt via Zoom.

För info: 073-740 39 54.

V

i närmar oss sista veckan i månaden och det är verkligen dags för det sedvanliga rycket fram tills månadsskiftet. Unden den gångna veckan har 4 387 kronor redovi‐ sats och hittills under mars månad har vi fått in 23 910 kronor, vilket motsvarar drygt 39 procent av målet.

Nu behöver vi satsa stort för att få upp resultaten och var och en kan hjälpa till. Behovet av soci‐ alistiska svar blir alltmer tydligt när kapitalis‐ men går från kris till kris och de imperialistiska spänningarna ökar. Vi behöver fler som är med i kampen och som kan hjälpa sprida vårt socia‐ listiska program.

Men du kan också hjälpa till genom att eko‐

nomiskt stödja Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv. Det kan du exempelvis göra ge‐ nom att prenumerera om du inte redan gör det, eller köpa en gåvoprenumeration åt en vän.

Men det går också bra att skicka ett bidrag direkt till ekonomikampanjen – Swisha ditt be‐ lopp till 123-240 32 85 eller gör en insättning på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Uppsala:

Vården blöder – ett återbesök Sthlm Norra Tid: Torsdag den 31 mars kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

För info: 072-200 08 13.

Socialistiskt program för klimatet Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 29 mars kl 18.30.

Plats: Högdalen.

För mer info: 076-234 52 18.

För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

Socialistiskt program 2022 NEJ TILL KRIG OCH IMPERIALISM

• Rysslands trupper ut ur Ukraina. Nej till USA:s och Natos imperialism och militarism. För ukrainarnas rätt att bestämma sin egen framtid, inklusive mi‐ noriteters rätt till självbestämmande.

• Inga flyktingmurar. Asyl till människor som flyr krig och förtryck.

• Skrota vapenindustri, vapenexport, militärallian‐ ser, sanktioner och kapprustning. Nej till svenskt Natointräde.

• För ett demokratiskt styrt försvar med moderna la‐ ger, skyddsrum, fordon och utrustning att skydda befolkningen mot krig, kris och katastrofer.

• Nej till världsordningen där supermakter som Kina och USA slåss om världsherraväldet. För en socia‐ listisk värld som styrs demokratiskt underifrån ge‐ nom samarbete för människor och naturens bästa.

• Bygg en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rörelse bland arbetare, ungdomar och fattiga - den kraft som kan skapa verklig fred.

ALLAS RÄTT TILL VÄLFÄRD

• De skenande klassklyftorna måste besvaras med klasskamp. Vinster och överskott i företag, kommu‐ ner och regioner måste komma löntagarna till del.

• Alla barn har lika värde och rätt till en trygg upp‐ växt – så ska kriminaliteten bekämpas. Satsa på trygghetsvärdar, fältassistenter, socialtjänst och avhopparverksamhet inriktad mot gängen.

• Inga vinster i välfärden. Skola, vård och omsorg ska drivas demokratiskt i samhällets regi.

• Avskaffa det fria skolvalet. Allas rätt till bra skolor & fritid. Kraftig ökning av lärar- och personaltätheten, för mindre klasser och förskolegrupper. Tillräckligt med resursinsatser till alla barn med behov.

• Inga gräddfiler i vården. Förbjud privata sjukför‐ säkringar, vårdval, marknadsstyrning och just in time-system. Kraftig ökning av personaltäthet inom vård, psykiatri, beroendevård och omsorg.

• Socialförsäkringar ska täcka 90 procent av lönen.

• Försörjningsstöd och sociala insatser utifrån be‐ hoven.

• Nytt statligt pensionssystem – nej till börshandel.

Pensioner att leva på, oavsett ursprung.

INTERNATIONELL SOLIDARITET – MOT RASISM OCH NATIONALISM

• Arbetarrörelsen måste resa sig mot högerns hets mot flyktingar och invandrare. Gemensam kamp för trygga jobb och bra bostäder åt alla.

• Ingen plattform för nazister. Folkligt motstånd mot nazistiska marscher.

• Permanenta uppehållstillstånd för flyktingar. Rätt till anhöriginvandring.

• Demokratisk kontroll av polis och rättssystem.

Stoppa all rasprofilering. Stöd urfolkens rättigheter.

• Nej till övervakningssamhället. Demokratisk kon‐ troll över polis och militär.

• Förstatliga läkemedelsföretagen. Skrota patentreg‐ lerna. Gratis vacciner till all världens befolkning.

• Stoppa nykolonialiseringen. Allas rätt till mat och rent vatten. Avskaffa fattigdomen.

BOSTAD – EN SOCIAL RÄTTIGHET

• Nej till alla former av marknadshyra. Nog med hyres‐ höjningar och skattediskriminering av hyresrätter.

• Stoppa alla utförsäljningar. Återkommunalisera!

Avskaffa kommersialiseringen av Allmännyttan.

• Statliga subventioner och byggbolag – bygg bostä‐ der åt alla.

KÄMPANDE OCH DEMOKRATISKA FACKFÖRENINGAR

• Riv upp försämringarna i arbetsrätt och strejkrätt genom kamp och strejker.

• Organisera mot lönedumpning – för höjda reallöner.

• Trygga jobb med rätt till heltid. Sex timmars ar‐ betsdag – avskaffa arbetslösheten.

• Löntagarnas demokratiska kontroll över scheman, arbetets organisering och plats.

• Demokratiska fack – mot toppstyre och privilegier.

• Fler anställda för minskad stress på jobbet.

SOCIALISTISK FEMINISM

• Kamp mot lönegapet, stressen på jobbet och sexu‐ ella trakasserier. Samhällets ansvar för omsorg, vård, utbildning och fritid måste utökas.

• Kvinnojourer utan konkurrens och vinstintresse.

Fungerande behandling av män som slår och våld‐ tar. Specialdomstolar i sexbrottsmål.

• Kamp mot sexism och hbtq+-förtryck. Rätt till könsbekräftande behandling. Förbättrad genus‐ medvetenhet från förskola och uppåt, inklusive kunskap om hedersförtryck.

• Kvinnors rätt till sina kroppar. Kamp för aborträtt, preventivmedel och reproduktiv hälsa världen över.

PLANERAD KLIMATOMSTÄLLNING – AVSKAFFA KAPITALISMEN

• Genomskåda greenwashingen. Stopp för nya gruvor – återbruk av mineraler. Förbjud kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk.

• Förnybar energi i offentlig regi och reglerade elpri‐ ser. Vind och solkraft med miljöhänsyn och i sam‐ råd med lokalbefolkningen. Avveckla kärnkraften.

• Gratis och utbyggd kollektivtrafik. Samordnade transporter. Klimatanpassa bostäder.

• Klimatomställ och subventionera jordbruket till närproducerat ekologiskt jordbruk med minskad köttproduktion och utökad djurrätt.

• Förbjud kapitalismens slit och släng produktion.

Ställ om till hållbar välfärdsproduktion.

DEMOKRATISK SOCIALISM

• Samhälleligt ägande av storföretag och banker.

Demokratisk kontroll och styre och underifrån.

• Avskaffa kapitalismen som exploaterar människors arbete, göder förtryck och förstör ekosystemen. För en demokratiskt planerad socialistisk värld. Till var och efter behov, från var och en efter förmåga. ■

BRÄNNANDE

24 MARS 2022 # 1 495

Korta flygresor måste ersättas med expanderade tågnät och biltra‐ fiken (som står för hälften av trans‐ portutsläppen) måste bytas ut mot avgiftsfri, fossilfri, kraftigt utbyggd och allomfattande kollektivtrafik.

Socialistiska klimatsvar

på ”medveten konsumtion”

Fredag den 25 mars är det dags för Fridays For Futures nästa globala protestdag. Klimatrörelsen, och kriserna som har tvingat fram den, ligger som ett konstant orosmoln över oss.

Att det är ett tidspressat nödläge råder det ingen tvivel om.

VILGOT KARLSSON offensiv@socialisterna.org

K

limatkrisen har öppnat ögonen för nya skikt med miljontals klimataktivister på jakt efter lösningar och svar. Det är naturligt att i en sådan tidpunkt av radikalisering ställa sig frågan ”vad kan jag göra?”.

Parollen som Fridays for Future har på den globala strejkdagen den 25 mars, ”People not profit”, visar på behovet av strukturella föränd‐ ringar istället för individualism.

Men svaret som ofta dyker upp på sociala medier, men som också syns på officiella hemsidor för di‐ verse organisationer och myndig‐ heter, är ett individualistiskt och

inomkapitalistiskt sådant: ”konsu‐ mera medvetet”.

På Världsnaturfondens hemsida under fliken ”Klimat” och underru‐ briken ”Agera” ger organisationen svar till den som ”vill göra föränd‐ ringar i sin vardag för att som en‐ skild individ bidra till omställning‐ en mot en hållbar framtid” i form av de fem B:na. Liknande listor har framställts av Greenpeace, Natur‐ vårdsverket, Vi Skogen med flera.

1. Biffen: ”Ät mindre men bättre kött, ät mer proteiner från växtri‐ ket (bönor, linser, ärtor) och sluta slänga ätbar mat.”

2. Butiken: ”Minska din belastning på jordklotet genom att dra ner på onödiga eller ohållbara köp och överkonsumtion av prylar, som kläder, möbler och elprodukter.”

Den globala överproduktionen och svinnet inom textilindustrin med ”fast fashion” och enorma berg av elektronikskrot som byggts upp under lång tid kommer inte att försvinna för att vi handlar mer på second hand. En marknad som kräver konstant tillväxt är oförenlig med ett hållbart klimat, och storfö‐ retagens växande sopberg kommer aldrig balanseras ut av individuella andrahandsköp.

3. Bilen: ”Välj klimatsmartare trans‐ portsätt när det är möjligt – som el‐ bil, kollektivtrafik, tåg och cykel.”

Flyget behöver minska dras‐ tiskt, men är det nånting covidkri‐ sen har visat är det att flygbolagen inte bryr sig om hur många som flyger, utan om sina vinster. Så många som 100 000 så kallade ”spökflyg”, där planet transporterar mindre än 10 procent av sin kapa‐ citet, har flugits sedan pandemins start – bara i Europa!

5. Börsen: ”Fråga efter investering‐ ar som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller utarmning av den biologiska mångfalden.”

Det kapitalistiska systemet är i grunden klimatförstörande, i stän‐ dig jakt på naturresurser att exploa‐ tera och kryphål i klimatavtalen. Det går inte att ”välja bort” miljöförstö‐ rande verksamheter, när hela syste‐ met skyndar på uppvärmningen.

Storföretag och banker investerar enorma summor i skövling av Ama‐ zonas, fossila bränslen och gruvin‐ dustrin, och kommer aldrig att sluta av sin egen vilja. Arbetarklassens ge‐ mensamma ägande av resurserna och kontroll av ekonomin är det enda som kan förhindra fortsatta ut‐ släpp och miljöförstöring.

Det är såklart inte fel att fundera över vad man som enskild person kan göra, och individens roll står inte i motsats till kollektiva lös‐ ningar – rörelser består trots allt av individer, och vi bör inte under‐ skatta individens potential att in‐ spirera och påverka sin omgivning.

Att konsumera grönt är bra, men måste kombineras med orga‐ niserad kamp för att krossa det ka‐ pitalistiska, förtryckande och pla‐ netdödande systemet och bygga ett nytt samhälle i samklang med människa, djur och natur. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Den globala matproduktionen genererar en tredjedel av alla ut‐ släpp, varav två tredjedelar härrör från animalieindustrin. En över‐ gång från animalieindustri till mer växtbaserad mat är en nödvändig del av klimatomställningen. Det betyder såklart att de som konsu‐ merar kött och andra animaliska produkter kommer att behöva stäl‐ la om till vegetabiliska alternativ.

Men förändringen kommer inte att ske genom konsumentmakt, då köttindustrin redan idag inte utgår ifrån efterfrågan utan efter vinsten.

Det leder till ett oerhört svinn och slöseri, med miljontals ton mat som inte konsumeras. Jordbruket behöver en plan för lokalproduce‐ rat utan onödiga transporter.

Foto: Natalia Medina

Det krävs en organiserad kamp för att krossa det kapitalistiska, förtryckande och planetdödande systemet. ISA och RS tar kampen – kom med du också!

4. Bostaden: ”Spara energi i din bostad och var med och hejda kli‐ matförändringarna, samtidigt som du minskar elräkningen.”

Att sänka termostaten och klä sig varmt räcker inte. Bostadsbyggan‐ det, värmen och elförsörjningen be‐ höver vara demokratiskt planerad efter människans och naturens be‐ hov. Satsa på ekosocialt bostadsbyg‐ gande och renoveringar: billiga, all‐ männyttiga hyresrätter i trä och åter‐ vunnet byggmaterial med fokus på passiv- eller lågenergihus med en maximalt effektiv energihushållning.

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.