Offensiv 1512

socialisterna.org

21 juli 2022 / # 1 512 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Prischocken

KAMPANJ

är oacceptabel

Pilotstrejken över: ”men till högt pris”

3 6-7 8

Noury dömd – men fler domar krävs

– läs mer på sid 2, 4-5

Ingen Offensiv nästa vecka Offensiv tar sitt sommaruppehåll nästa vecka, och laddar batterier‐ na för en intensiv valkampanj som startar den 1 augusti. Nästa Offen‐

siv kommer i brevlådan den 4 au‐ gusti; under tiden kan du följa oss på socialisterna.org.

Glad sommar önskar Offensiv

Foto: Socialist Alternative

Upp till kamp för kompensation & höjda löner

10 Kärnkraft ingen grön lösning

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

Revolution ändade första världskriget

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

21 JULI 2022 # 1 512

2

EXTREMVÄRMEN I VÄSTEUROPA

N

PRISÖKNINGARNA ”S venskt Näringsliv: Infla‐ tion ska inte kompense‐ ras med höga löneök‐ ningar”. Den rubriken i LO:s tid‐ ning Arbetet visar hur kapital och storföretag ser på avtalsrörelsen i höst och vinter. Frågan är om fack‐ föreningarna kommer att svara el‐ ler kapitulera.

Inflationen i juni var 8,5 pro‐ cent, alltså att priserna ökat så mycket på ett år. Eftersom lönerna bara justerats upp med cirka två procent betyder det en lönesänk‐ ning på 6,5 procent. Den som får ut 20 000 kronor förlorar 1 300 kronor i månaden, den som har 15 000 tap‐ par 975 kronor.

För pensionärer och de som har försörjningsstöd eller studiebidrag blir sänkningen hela inflationen, 8,5 procent.

Vissa varor har stigit mer i pris än andra. Elpriserna fortsätter att slå rekord. Och nu väntar krav på stora hyreshöjningar från fastig‐ hetsägarna.

Svenskt Näringsliv är inte de enda som tycker att kompensation för in‐ flationen betyder ”höga löneök‐ ningar”. Arbetet intervjuar även fi‐ nansminister Mikael Damberg, som tycker att ”Om löntagarna vän‐ tas acceptera reallönesänkningar bör även vd:arnas ersättningar hål‐ las igen”. Det låter som talesättet att fattiga och rika har samma rätt att leva under broarna i Paris.

För två år sedan tjänade 50

verkställande direktörer i storföre‐ tagen i genomsnitt 20 miljoner per år, eller 65 gånger mer än en in‐ dustriarbetare, rapporterade Da‐ gens Arbete i februari. Att direktö‐ rerna ”bör” hålla igen skulle alltså vara en tröst för lågavlönade som inte har råd med maten.

Talet om att låga lönekrav skulle ge mer ”riktiga pengar” håller inte.

De extremt svaga löneökningarna de senaste decennierna har hängt på låg inflation och låga räntor. Den tiden är nu över. Räntorna stiger och inflationen har varje månad överstigit ekonomernas prognoser.

Allt fler prognosmakare tror att den höga inflationen fortsätter de när‐ maste åren.

Tillsammans med nationalism och produktion utan lagerhållning, plus pandemin och kriget, har det lagt grunden för inflationen.

Att kräva högre löner – och ök‐ ningar av pensioner och försörj‐ ningsstöd – är att kräva åtgärder mot bankvinster och miljardärer.

Därför är Svenskt Näringsliv oro‐ liga.

Talet om att låga lönekrav skulle ge mer ”riktiga pengar” håller inte.

Fackföreningarna behöver kalla till möten på alla arbetsplatser för att diskutera prisökningarna. Där be‐ hövs krav på full kompensation för inflationen, plus minst 1-2 procent ytterligare. Den manifestation som offentliga fack i Göteborg planerar i augusti behöver följas överallt.

Direkt behövs förberedelser för strejker om det behövs.

Elektrikernas ordförande Ur‐ ban Pettersson har rätt: ”Jag är sä‐ ker på att våra medlemmar kom‐ mer sluta upp kring kravet på real‐ löneökningar.”

Att det inte är lönerna som leder till inflation är väldigt tydligt just nu. I land efter land är prisökningarna de högsta på 40 år eller mer. Samti‐ digt har lönerna ökat väldigt lite el‐ ler till och med fallit. Lönernas an‐ del av ekonomin har minskat i flera decennier. Det är finanskapitalet och de allra största företagen som har slagit rekord.

Centralbankerna, som Riksban‐ ken, har backat upp aktieägarna och spekulanterna med enorma belopp.

Rättvisepartiet Socialisterna driver kampanj för: • Ta bort momsen på mat.

• Facklig kamp till hösten för kraftiga lönehöjningar.

• Höj barnbidraget, försörjnings‐ stödet och pensionerna.

• Reglera elpriser och hyror – återta elbolag, elnät och bostä‐ der i gemensam ägo. Ut med vinstintresset – in med allmän‐ nyttan.

• Avgiftsfri kollektivtrafik. ■

Foto: Offensiv

NU KRÄVS KAMP MOT

är The Clash släppte sin klassiska låt ”London’s Burning” var det nog få som trodde att London skulle bli brännhet av solen. Men klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är inte något framtida eller något som ”bara” händer utanför Västvärlden – den är här nu.

London fick temperaturer på uppåt 41 grader i veckan – varmaste någonsin i landet – och var varmare än Sahara! Vädermyndigheten utfärdade för första gången en ”red alert”, den högsta varningen, kring London på grund av rekordhettan, och en ”amber alert” i övriga landet.

Ifjol var det de ödesdigra översvämningarna som drabbade stora delar av Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland som klimatskakade Europa. Sverige har haft flera somrar de senaste åren med omfattande skogsbränder, vilket även Portugal och Spanien har drabbats av.

Och alla länder kring Medelhavet har haft katastrofala temperaturer de senaste åren. Fjolårets sommar slog värmerekord i Spanien med en temperatur på 47,1 grader, och förra veckan hade portugisiska Lousã 46,3 grader och spanska Almonte 45,6 grader. Tusentals rapporteras ha dött i Spanien och Portugal i juli som ett resultat av extremvärmen.

DN skriver den 18 juli att: ”Södra Europa har drabbats av allvarlig torka. Vegetationen har på många håll förvandlats till bränsle för stora okontrollerade skogsbränder i flera länder. Den franska tidningen Le Monde kallar bränderna för historiska. De europeiska länderna är dåligt rustade för värmetoppar som kan komma att drabba kontinenten de kommande åren.”

D

et är hög tid att förändra det system som för oss över ruinens brant. Den brittiska regeringen höll krismöte, men vad hjälper möten när kraftfulla åtgärder ändå inte vidtas? När ”the bottom line” är status quo – produktionen ska öka och vinsterna än mer.

Det krävs akuta, omedelbara åtgärder. Inte bara för att ställa om all produktion och distribution till en grön, hållbar sådan, utan också för att säkerställa investeringar i skydd mot klimatrelaterade väderkatastrofer. Värmetåliga hus, skydd mot översvämningar, massiv upprustning av katastrofberedskapen, med mera.

Det är för sent att skona framtiden från återkommande värmeböljor och väderkatastrofer, som nu har blivit det nya normala. Men vi kan vända utvecklingen och vi kan skydda varandra – om resurser går till behov och inte vinstjakten. För det krävs gemensam kamp för demokratisk socialism. ■

Det är långa köer för könsbekräftande vård i Stockholm, som får stora konsekvenser. ”Jag tror inte att folk förstår att det är

en fråga om överlevnad, och att den psykiska ohälsan tar liv”, säger Elio Mdivani, som har tre av fyra års kötid kvar (sr.se 11/7).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08, dagtid• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

21 JULI 2022 # 1 512

3

”Avtalet gäller i fem och ett halvt år. Vi kommer gå från 47,5 timmars arbetsvecka till 60 timmar”, berättar en pilot till Offensiv.

Efter en helg med intensiva förhandlingar som pågick i 37 timmar meddelade parterna i SAS-konflikten på tisdagmorgonen att de kommit överens om ett nytt avtal. Vilka är vinnarna på avtalet?

VILGOT KARLSSON

offensiv@socialisterna.org

F

Svensk pilotförening har krävt att SAS ska återanställa de piloter som sparkades på grund av pandemin samt att kollektivavtal ska gälla på SAS dotterbolag SAS Link och SAS Connect.

De strejkande piloterna har till och med erbjudit sig att acceptera försämrade arbetsvillkor inklusive lönesänkningar för att säkra anställ‐ ningstryggheten och få sina kolle‐ gor återanställda.

SAS har dock vägrat att återan‐ ställa piloterna och istället använt

sig av dotterbolagen, där piloterna har sämre avtal, som en sorts inter‐ na bemanningsföretag.

Enligt SAS har strejken kostat företaget mellan 100 och 130 mil‐ joner kronor om dagen.

Nu meddelar SPG att de kommit överens med SAS om ett nytt avtal som ska gälla i fem och ett halvt år.

Där ingår att 450 piloter återan‐ ställs, samt att kollektivavtal kom‐ mer att gälla även på dotterbolagen SAS Link och SAS Connect.

För att säkra anställningstrygg‐ heten har piloterna gått med på ett antal försämringar i det nya avtalet.

Offensiv har pratat med en pilot och tillika strejkvakt på Arlanda, som berättar: – Det positiva är att 450 piloter har återanställts, och att vårt kollek‐ tivavtal även kommer gälla för pilo‐ terna på dotterbolagen SAS Link och SAS Connect. Så det är ju bra för dem också. En trygghet att de andra bolagen täcks av samma pa‐ raply som resten av SPG. – Vi har även sett till att piloter‐

– Jag är personligen lättad över att fackföreningarna har lyckats få

– Det är viktig att vi har skickat en tydlig signal till arbetsmarknaden att man inte bara kan starta brevlådeföretag med sämre villkor hur som helst.

SAS att göra det självklara och ta tillbaka piloterna som har förlorat jobbet, även om det nya avtalet är lite kantstött. Vi har offrat mycket; vi har gått ner i lön, även om det inte är det mest relevanta.

– Det är viktig att vi har skickat en tydlig signal till arbetsmarkna‐

den att man inte bara kan starta brevlådeföretag med sämre villkor hur som helst. Alla ska kunna leva ett schysst liv och ha det tryggt. ■

Flygblad som de strejkande delade ut.

”The war has changed the music”

E

n artikel i Financial Times den 19 juli skriver om de goda tiderna för världens vapenin‐ dustri. Svenska Saab omnämns som ” Sveri‐ ges försvarsmästare”.

Här står också om ”nästa generation fighter jets”, där Sverige tydligen ingår i ett projekt, Tem‐ pest, tillsammans med Storbritannien och Italien.

Banken SEB:s helomvändning och satsning på vapenaktier hålls fram som ett exempel: ”Den svenska banken SEB, som före konflikten

hade infört ett generellt förbud mot att investera i fö‐ retag som får mer än 5 procent av sina intäkter från ’utveckling, produktion och service av vapen som omfattar stridsutrustning eller viss annan militär ut‐ rustning’, gjorde under våren en helomvändning. Sex av dess fonder får nu investera i försvarssektorn.” ”The war has changed the music”, samman‐ fattar Financial Times.

EU-länderna har också ökat sina militärutgifter med 200 miljarder euro sen kriget började. ■

Foto: Vilgot Karlsson

örhandlingarna mellan SAS och pilotfacken (SPG, SAS Pilot Group) i Norge, Dan‐ mark och Sverige har pågått sedan november förra året, men stranda‐ de i juni i år då de inte har kunnat nå en uppgörelse. Detta resulterade i att piloterna varslade om strejk, som pågick i över två veckor.

Samtidigt har förhandlingarna fortsatt, men de försvårades av att pilotfacket tvingades förhandla inte bara med representanter för SAS som arbetsgivare, utan även med företagets investerare.

na har större karriärmöjligheter, baserat på senioritet. En pilot som exempelvis har varit styrman i 20 år på SAS skulle nu kunna bli kapten på SAS Link eller SAS Connect.

– Men priset är rätt högt. Avta‐ let gäller i fem och ett halvt år. Vi kommer gå från 47,5 timmars ar‐ betsvecka till 60 timmar. Det är så högt som det är tillåtet i Europa, så många timmar är gränsen. Vi har också gått med på en lönesänkning på 5 procent från oktober.

– En av anledningarna till att förhandlingarna tog så lång tid var att man lade bud och motbud och sen behövde en förhandlare från SAS kontakta investerarna för att kunna fortsätta förhandla.

Foto: Anna Zvereva / Flickr CC

Nytt SAS-avtal på plats – ”men priset är rätt högt”

INRIKES

21 JULI 2022 # 1 512

4

Matprishöjningar på uppåt 30 procent och mer, utan att låginkomsttagare kompenseras överhuvudtaget, slår enormt. ”Jag blir deprimerad när jag ska handla”, säger LM med försörjningsstöd till Offensiv.

Låginkomsttagare har inte råd med mat Inflationen gick upp till 8,5 procent för juni. En liter mjölk kostade 10;90 i februari och är nu uppe i 13;90 enligt matpriskollen. Bregott kostar 63 kronor. ”Nu börjar det bli kännbart på allvar”, säger Ulf Mazur på Matpriskollen och prognosen är 12 procent i slutet av året. Men den som tror att de med minst inkomster skulle få något stöd för att klara av matinköpen, så som miljonärerna och miljardärerna har fått under kriser – den misstar sig.

OFFENSIVS SKRIBENTER LANDET RUNT

offensiv@socialisterna.org

D

et är en otrolig skandal att de med minst inkomster – de som inte har ett öre kvar i slutet av månaden – inte får någon som helst kompensation. Har man en väldigt låg inkomst är så klart en prishöjning på mat på till exempel 30 procent en mer kännbar utgifts‐ höjning än för andra.

Normen för försörjningsstöd har inte höjts när priserna har ske‐ nat. Trots att det är regeringen som beslutar om denna nivå och lätt hade kunnat åtgärda det och skjuta till pengar till kommunerna. Men det görs inte!

Stockholms Stad betalar nu ut 1 862 kronor till ensamstående vuxna för matkostnader – alltså samma nivå som i februari trots prisuppgången (Stockholm ligger då något högre än övriga landet).

Det är ungefär 60 kronor per dag (vilket blir 20 kronor per måltid).

Pengarna räcker inte till.

Den kompensation som regeringen har gjort är att höja bostadsbidraget för barnfamiljer. Det är så otillräck‐ ligt. Det är inte bara barnfamiljer med bostadsbidrag som behöver äta mat. Och dessutom räknas bo‐ stadsbidraget som en inkomst för alla med försörjningsstöd, så bo‐ stadsbidraget dras bort från försörj‐ ningsstödet och dessa grupper ser inte röken av någon höjning.

Annat var det när det var fi‐ nanskris 2008 eller under pande‐ min. Då fick banker, storföretag och de allra rikaste obegränsat med stöd. Riksbankens insatser medräknat löften under corona‐ krisen var 1 700 miljarder kronor – som gick till andra banker, storfö‐ retag och de med stora lån.

Som märks för alla och även i in‐ tervjuerna nedan drabbas alla lön‐ tagare – speciellt lågavlönade. Där‐ för måste fackföreningarna ta sitt

ansvar och mobilisera till massde‐ monstrationer och strejker i avtals‐ rörelsen till hösten med krav både på kraftiga lönehöjningar och höj‐ da bidrag.

Rättvisepartiet Socialisterna har fått stort stöd med våra nya namn‐ listor ”Stoppa prisökningarna!”. Vi kräver: • Ta bort momsen på maten.

Höj barnbidraget, försörj‐ ningsstödet och pensionerna.

• Reglera elpriser och hyror – återta elbolag, elnät och bo‐ städer i gemensam ägo.

• Avgiftsfri kollektivtrafik – ut med de vinstdrivande bolagen.

• Facklig kamp för kraftiga lö‐ neökningar i höstens avtals‐ rörelse. Beredskap att strejka!

Jean Eliasson, försörjningsstöd, Jordbro: – Jag skulle inte klara mig utan stöd från min mor. Man försöker dra ner på alla utgifter, men bred‐ band och telefon måste man ju ha.

När jag har varit sjukskriven har jag inte fått bidrag till SL-kortet för de säger att man inte behöver det, men jag måste ju kunna åka till doktorn.

– Sista veckan varje månad är pengarna slut. Då lever jag ofta på vatten och knäckebröd.

– Jag märker av prishöjningarna.

Jag har fått dra ner på fruktköpen.

Jean Eliasson.

Ost har jag slutat med. På smörgå‐ sen har jag vanligt margarin.

– Man kan aldrig gå bort eller ge bort en present. Det finns ingen människa som kan leva på försörj‐ ningsstöd idag.

LM, försörjningsstöd, Farsta: – Jag är arbetslös och har haft för‐ sörjningsstöd i ett år. När kriget kom blev det svårt. Det finns inte ord att beskriva situationen. Det är orimligt, det är som ett fängelse.

Jag kan inte handla det jag behöver, så som mat som passar min allergi eller de kläder jag vill ha. Varor som kostade 10 kronor kostar 30 nu, skyhöga priser även på Mat‐ dax. Jag har fått sluta med grönsa‐

LM.

ker, frukt och smör. Jag blir depri‐ merad när jag ska gå och handla.

Hade jag inte min mamma skulle jag inte klara mig.

– Det är hemskt med försörj‐ ningsstöd för det går ut på att ing‐ en ska få hjälpa dig. När jag gått till pantbanken så dras de pengarna av från försörjningsstödet.

– Jag kommer från ett land där det har varit inflation i 30 år. Nu har det kommit hit. Om vi alla kunde protestera mot det här så är jag intresserad av att vara med.

Åsa V Karlsson, personlig assistent, Sköndal: – En vara som förut kostade cirka 10 kronor går nu på 15 och ibland

Foto: Jon Åslund / Flickr CC

”Noll de två sista veckorna”:

21 JULI 2022 # 1 512

5

och endast duscha. Det är också mycket dyrare att tanka bilen.

– Tidigare har man inte tänkt så mycket på priser när man handlat mat, men nu måste man verkligen kolla vad maten kostar och tänka på vad man handlar.

– Om man tog bort momsen som är 12 procent på mat skulle priset sjunka direkt. Det tycker jag vore bra. Det skulle gynna bland annat pensionärerna som inte kan kräva högre löner. Lönerna borde också hänga med prisökningarna.

Kompensation för inflationen bor‐ de vara en självklarhet.

svälter hellre än hamnar i klorna på soc. Så är det bara, ska vi tvingas bli tiggare de sista åren i våra liv, kan verkligen inte politikerna ord‐ na det på något annat sätt? Eller vill de bara inte?

– Varför skulle rika politiker ägna oss fattigpensionärer en tan‐ ke? Om de hade minsta ryggrad och inre värdighet så borde de ge alla låginkomsttagare rejäl kom‐ pensation.

– Barn ska inte växa upp i fattig‐ dom, så enkelt är det om politiker‐ na verkligen skulle bry sig! Det finns inga ursäkter för dagens klassklyftor!

Åsa V Karlsson.

20 kronor. Jag är van att handla med begränsad budget, men nu blir det allt fler varor jag aldrig kan köpa, exempelvis svenska äpplen.

Morötter är den enda färska grön‐ sak eller rotfrukt vi har råd med. Vi får ta frysta grönsaker. Bröd är jät‐ tedyrt nu! Då blir det knäcke eller baka själv.

– Man får gå i flera olika buti‐ ker, leta röda priser och köpa efter mättnadsvärde, inte näringsvärde.

Potatis och kålrot som förut var billigt är dyrt, minst dubbelt mot förut. Då blir det pulvermos. I snitt tycker jag att maten är 1/3 dyrare och det stiger för var dag.

– Det går inte att storhandla, det är dyrt att vara fattig. Livet blir allt torftigare. Vi köper ”kort datum”varor och fryser in.

– När det förut var noll sista veckan är det nu två veckor i må‐ naden med i princip noll att handla för. Så hade min mamma det som hemmafru på 1970-talet. Jag job‐ bar, ändå räcker inte lönen.

– Regeringen säger att nu måste vi ”alla” spara och kämpa, men li‐ vet för oss lågavlönade är redan en daglig kamp. Ett SL-kort kostar som månadens matpengar, barn behöver skor och kläder, försörj‐ ningsstödet är så orimligt lågt att det känns som ett hån. Det är cy‐ niskt och ovärdigt.

Jenny Cederblad, undersköterska, Lund: – Det märks verkligen att priserna har gått upp senaste tiden. Lönen tar slut betydligt snabbare. Mat och el har blivit mycket dyrare. Vi fick en elräkning på 21 000 kr en månad i vintras. Barnen fick sluta att bada

Tågpersonal flyr branschen

A

rbetsmiljö Återigen riskerar det att bli många inställ‐ da avgångar för landets tågtrafik. Stora delar av perso‐ nalen har sagt upp sig, vilket enligt Seko framför allt beror på dålig flexibilitet i schemat och flera hotfulla situatio‐ ner för tågvärdar. Det rapporterar SVT Nyheter den 16 juli.

– Situationen är kritisk. Det saknas lokförare, tågvärdar, växlingspersonal och även annan personal som behövs för att hålla driften igång. Det saknas ju alltid personal inför sommaren, särskilt lokförare där det är svårt att hitta som‐ marvikarier eftersom det krävs en lång utbildningstid, säger ordföranden i Seko Spårtrafik i Örebro län, Martin Alne‐ bring, till SVT Nyheter.

Välfärdsarbetare lämnar p g a ohälsa

V

älfärdskrisen Nya siffror från Omställningsfonden, en stiftelse ägd av fackförbund inom välfärden och ar‐ betsgivarorganisationer, visar att det framför allt är inom kvinnodominerande yrken – som undersköterskor, förskollärare och vårdbiträden – som personer har slutat under våren på grund av nedsatt arbetsförmåga. Det gäller såväl fysisk som psykisk ohälsa. Det skriver Kommunalar‐ betaren den 12 juli.

Hittills i år har 309 välfärdsarbetare avslutat sin anställ‐ ning på grund av nedsatt arbetsförmåga, medan 286 har sagts upp på grund av arbetsbrist.

Katja Hildén.

Barbro Midbjer.

Katja Hildén, försörjningsstöd, Skärholmen: – Matkostnaderna har stigit med ett par hundra i månaden. Det blir mycket krossade tomater, fryst broc‐ coli och baljväxter till middag och havregryn till frukost. En självklar medelklassgrej som att bjuda vänner på middag känns avlägset.

– När man är fattigfierad är matkostnaden dessutom ofta det enda man kan spara in på. Second handaffärerna här i Stockholmst‐ rakten är ofta så dyra att det inte är jättestor skillnad i det långa loppet mellan att köpa begagnat eller att köpa nytt på lågprishyllan.

– Som fattigfierad får man inte begära samma rätt att uttrycka sin personlighet via kläder och utseen‐ de som medelklassen har. Jag kom‐ mer aldrig sätta min fot i livsme‐ delsjättarnas och välgörenhetspro‐ fitörernas stigmatiserande fattig‐ mansaffärer, hellre blir jag krimi‐ nell. De affärerna kommer soc förr eller senare att använda som alibi för att vägra höja försörjningsstö‐ det och då blir segregeringen ännu värre.

– Men jag hoppas att vi gräsröt‐ ter sätter press underifrån, vi har faktiskt exakt samma rätt till exakt lika varierad kost och trygg välfärd som över- och medelklassen.

Tuula, 79 år och pensionär, Stockholm:

Jenny Cederblad.

I korthet

– Ja, det har blivit dyrare, men jag vågar inte ens tänka på det. Jag har sjukdomar som gör att jag bara kan äta viss mat och det var dyrt redan innan de senaste prishöj‐ ningarna.

– Min son stöttar mig ekono‐ miskt, annars hade jag nog helt en‐ kelt svultit. Många av oss äldre

Barbro Midbjer, pensionär, Hertsön, Luleå: – Jag köper inte det jag vill ha. Jag låter vissa saker bara vara, jag kan inte ens tänka på dem för det går inte att köpa.

Barbro, som har en väldigt låg pension efter att ha tvingats sluta sitt arbetsliv några år i förtid på grund av sjukdom, har alltid levt sparsamt – noga framförhållning, storhandlat och fryst in för att kun‐ na bjuda barn och barnbarn på nå‐ got när de hälsar på.

Nu med de kraftigt höjda mat‐ priserna har hon tvingats skära ännu mer.

– Jag hade faktiskt inte kunnat drömma om att det skulle bli så här mot slutet av mitt liv.

– I början var det en chock. Nu märker jag att jag måste vara ännu hårdare – det blir ett strikt liv, inga utsvävningar. Att ta en fika eller göra någon liten resa är omöjligt.

Det blir så armt!

Att handla i den närmaste butiken är inte att tänka på. Istället beställer Barbro mat för tre veckor via en butik i centrala Luleå.

– Mot slutet av månaden har jag varken bröd eller ost. Och det tyck‐ er jag inte om.

74 år gammal planerar Barbro att börja arbeta igen – deltid det hon orkar – ”för att ha till bussbiljetten”.

– Jag hade faktiskt inte kunnat drömma om att det skulle bli så här mot slutet av mitt liv. ■

Nordea badar i pengar

F

inns inga pengar? Storbanken Nordea gör ännu en rekordvinst för andra kvartalet i år på 14,4 miljarder kronor. Det ”överträffade rekordnivån från andra kvar‐ talet 2021”, som Nordeas vd och koncernchef Frank VangJensen säger i en kommentar, enligt SVT Nyheter den 18 juli. ”Vi står väl rustade för att klara svårare ekonomiska för‐ hållanden och stötta våra kunder. Vi räknar med att kunna dra nytta av styrkan och bredden i vår verksamhet liksom det högre ränteläget, och vi är fast beslutna att nå vårt finan‐ siella mål för 2025”, fortsätter Vang-Jensen i sin kommentar.

Storbankerna och de superrika badar i pengar, medan ar‐ betare och låginkomsttagare måste ”stå tillbaka” för att hålla nere inflationen. Pratet om att det ”inte finns pengar” kling‐ ar allt mer falskt.

Miljonvite för MTR

I

nställda tåg MTR Mälardalen, som har hand om tågtra‐ fik i Stockholm och Mälardalen, har haft över 6 100 in‐ ställda avgångar under året enbart på de sträckor de kör i Södermanland. Den värst drabbade linjen är Linköping-Es‐ kilstuna-Uppsala. Fel på spår och växlar, höga sjukskriv‐ ningstal på grund av pandemin och lokförarbrist anges som orsaker. Det rapporterar Sveriges Radio (SR) den 19 juli.

– Om man ställer in avgångar, till exempel om det är per‐ sonalbrist eller av andra anledningar, får man inte betalt helt enkelt, säger Mälardalstrafikens trafik- och infrastruk‐ turchef Stefan Bojander till SR.

Återkommande driftproblem på 112

N

ödlarm Först låg SOS Alarm nere i fem timmar, och bara ett dygn senare – natten mot tisdag den 19 juli – låg det nere igen. Men av säkerhetsskäl berättar de inte vad driftstörningarna beror på, och inte heller om hur ofta liknande händelser äger rum samt hur länge de har va‐ rat. Myndigheten för skydd och beredskap (MSB) har tidi‐ gare i år dessutom kritiserat SOS Alarm för långa svarstider.

Det rapporterar SVT Nyheter den 19 juli. ”Vi kan ha olika typer av mindre incidenter som i prakti‐ ken inte får några större effekter. Med driftstörningar har vi som rutin att alltid kommunicera dessa till media när det finns en betydande påverkan på nödnumret och för allmän‐ heten [men] vi kan av säkerhetsskäl inte lämna ut detaljera‐ de uppgifter”, skriver SOS Alarms pressansvarige Sarah Hummerdal till SVT. ■

ANALYS

21 JULI 2022 # 1 512

6

Revolution och masskamp än Det hopp som den socialistiska oktoberrevolutionen (i början av november enligt dagens kalender) i Ryssland 1917 tände gjorde det till sist omöjligt för de kapitalistiska regeringarna att fortsätta det världskrig som hade inletts i augusti 1914.

Det första världskriget utkämpades på alla kontinenter, men främst i Europa, som då var säte för merparten av världens imperialistiska stormakter.

Denna artikel är en delvis omarbetad version av en artikel som publicerades i Offensiv # 1 326, den 16 november 2018.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

O

ktoberrevolutionens ma‐ ning till kamp för socia‐ lism och fred fick ett enormt gensvar och följdes av revo‐ lutionära uppror, masstrejker och myterier. Den 11 november 1918, mitt under den tyska revolutionen, slöts ett vapenstilleståndsavtal. Kri‐ get som hade skördat 20 miljoner människors liv var äntligen över.

När världens ledare samlades i Frankrike i november 2018, på 100årsdagen av vapenstilleståndet, sa‐ des dock inte ett ord om revolutio‐ nerna och den kamp som ändade kriget. Istället blev det lovsånger till det kapitalistiska system som hade orsakat kriget och dess fasor.

Första världskriget kastade ned Eu‐ ropa i barbariets käftar. Miljoner unga slaktades och led helveteskval vid världskrigets fronter. På hemma‐ plan plågades invånarna i såväl de krigförande som de icke-krigföran‐ de länderna av tilltagande matbrist, snabba prisökningar, sjunkande lev‐ nadsstandard och stegrat förtryck.

På tröskeln till 1918 hade miss‐ nöjet nått kokpunkten och när året var slut hade Europa totalt föränd‐ rats. Revolutionära uppror hade svept bort den gamla ordningen och exempelvis fanns inte längre dubbelmonarkin Österrike-Ungern (det habsburgska imperiet med 53 miljoner invånare som sträckte sig över Central- och Östeuropa). Det Osmanska riket (Turkiet med mera) hade också för evigt gått un‐ der och den tyske kejsaren Wilhelm II var i landsflykt.

att fortsätta den gamla vanliga dip‐ lomatin, offentliggöra de hemliga traktat som Ryssland hade under‐ tecknat med allierade och som på‐ träffats i regeringens arkiv. Dessa avslöjade de löften om territoriella vinster som alla hoppades på.

Det fanns exempelvis detaljerade planer på att stycka upp det osmans‐ ka imperiet och fördela bitarna, an‐ tingen direkt eller som nominellt oberoende stater, till Ryssland, Itali‐ en, Frankrike och Storbritannien.

Eftersom ententemakterna (Storbri‐ tannien, Frankrike, tsarens Ryssland och som USA anslöt sig till 1917) hävdade att de utkämpade ett krig för friheten blev reaktionen på dessa dokument runt om i världen chock‐ artad, och på vissa håll utlöste de varaktigt raseri.”

Oktoberrevolutionen följdes av en nästan ögonblicklig informell va‐ penvila på östfronten och förbröd‐ ring av de ryska soldatera och cen‐ tralmakternas (de tyska, österri‐ kisk-ungerska) soldater.

Sovjetregeringen tog också ome‐ delbart initiativ till fredsförhand‐ lingar med centralmakterna och dess dominant, kejsarens Tyskland.

Men förhandlingarna i Brest-Li‐ tovsk (idag Brest, Vitryssland) av‐ bröts i februari 1918 när den tyska imperialismen besvarade fredsinvi‐ terna med ett militärt angrepp och nya landerövringar (att den tyska offensiven döpts till ”Operation knytnäven” säger allt).

I väntan på att revolutionen skul‐ le spridas till andra länder och för att

Oktoberrevolutionen följdes av en nästan ögonblicklig informell vapenvila på östfronten.

Efter att arbetarna och de fattiga tagit makten i Ryssland i oktober 1917 offentliggjorde den nya socia‐ listiska regeringen (sovjetregering‐ en) under bolsjevikernas ledning många av de hemliga avtal som hade slutits mellan de imperialis‐ tiska makterna, och som avslöjade varför kapitalisterna och deras re‐ geringar hade gått ut i krig.

Adam Hochschild skriver i sin mycket informativa bok Aldrig mera 1914-1918 att: ”Inom några dagar lät den nya (sovjet)regimen, för att understry‐ ka sina löften om fred istället för

undvika att kontrarevolutionen vann ny mark hade sovjetregeringen till sist inget annat val än att motvilligt acceptera de hårda, expansionistiska villkor som kejsarens Tyskland ställ‐ de. Den 3 mars 1918 slöts krigets första fredsavtal mellan Sovjetryss‐ land och de så kallade centralmak‐ terna – Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Osmanska riket.

Sovjetregeringen med bolsjevi‐ kerna gjorde klart att detta inte var en överenskommelse som innebar fred, utan en uppgörelse som hade påtvingats dem med vapenmakt.

Tyskland och dess allierades an‐

Den ryska revolutionen 1917 blev början på en revolutionär våg i hela Europa som också blev slutet för första världskriget.

grepp på revolutionen och fredsav‐ talets hårda villkor skulle dock ge nytt bränsle till revoltstämningar‐ na i de riken och länder som hade undertecknat avtalet med sovjetre‐ geringen.

Inom bara ett par månader hade Bulgarien tvingats dra sig ur kriget och kung Ferdinand I hade abdikerat. ”Med en uppriven front samt myteri och demonstrationer i flera städer kunde bulgarerna inte fortsätta kriget. Den bulgariska ledningen anhöll om vapenvila och denna undertecknades i Saloniki den 29 september” (Marco Smed‐ berg: Första världskriget).

Strax därefter kollapsade det som fanns kvar av Osmanska riket, och dess territorier i Mellanöstern togs i beslag av den brittiska och franska imperialismen.

Första världskriget hade föregåtts av den tidens globalisering och en allt mer intensiv och våldsam imperia‐ listisk jakt på kolonier, marknader, profiter, makt och prestige. Men framför allt hade 1900-talets första år präglats av den socialistiska arbe‐ tarrörelsens genombrott i Europa.

I flera länder hade socialdemo‐ kratiska masspartier blivit största parti (Socialdemokraterna var då arbetarpartier om än med inomka‐ pitalistisk ledning och politik) och

den fackliga organisationsgraden ökat. I ord var Socialdemokraterna socialistiska och den Andra socialis‐ tiska internationalen hade vid sina kongresser enigt lovat att göra allt för att stoppa det krig som hotade.

Men när kriget bröt ut i augusti 1914 slöt Socialdemokraterna, med undantag för de ryska bolsjevikerna och den serbiska socialdemokratin, upp bakom sin krigsregering. De fackliga ledarna slöt borgfred med den härskande klassen. Den Andra internationalen kollapsade i augusti 1914. Efter detta historiska svek blev det nödvändigt att bygga nya revolutionära partier och en ny In‐ ternational.

Men trots detta svek och kriget förblev arbetarrörelsen en mass‐ kraft. I flera länder ökade till och med den fackliga organisationsgra‐ den under kriget och en ny socialis‐ tisk vänster växte fram. Och trots att den konservativa fackbyråkratin gav sitt fulla stöd till de försämring‐ ar och det stegrade förtryck som följde i krigsekonomins spår kunde man inte förhindra strejker och andra protester. Även på krigsfron‐ ten växte ett motstånd med socia‐ listiska förtecken fram.

Redan i september 1915 togs de första stegen mot en ny internatio‐ nal när socialister från olika länder

i september samlades till möte i schweiziska Zimmerwald. Den vänster som utkristalliserades i Zimmerwald lade en av grundste‐ narna till den nya Kommunistiska international som bildades 1919. År 1915 började också kamprö‐ relserna mot krigets umbäranden att sätta sina första avtryck och som så ofta i historien var det kvinnorna som gick i bräschen med en fram‐ gångsrik hyresstrejk i Skottland mot att fastighetshajarna, med kri‐ get som ursäkt, chockhöjt hyrorna i Clydesides (Glasgow med omnejd) arbetarområden.

Den 20 000 starka hyresstrejken tvingade regeringen att besluta om att hyrorna skulle tillbaka till för‐ krigsnivå. Den framgångsrika kam‐ pen skulle sedan följas av en rad ar‐ betarstrejker, vilket myntade be‐ greppet ”det röda Clydeside”.

I Sverige ledde nödåren till bröd- och potatisupproren våren 1917, som även kallas den svenska revolutionen, vilket Offensiv har skrivit mycket om tidigare.

Även i Tyskland började arbetar‐ klassen, som på grund av kriget in‐ nehöll en allt större andel kvinnor, att resa motstånd. På 1 maj 1916 i Berlin förklarade den socialistiska krigsmotståndaren Karl Liebknecht likt bolsjevikerna att ”huvudfien‐

21 JULI 2022 # 1 512

7

ndade det första världskriget Vad som framför allt kom att ut‐ märka denna offensiv ”var att tys‐ karna (även elittrupper) plötsligt gav upp och ofta kastade sina gevär och sträckte händerna när de kon‐ fronterades med en mindre fientlig styrka. Det var detta, inte förlorad terräng, som började övertyga en bestört general Ludendorff om att Tyskland hade förlorat kriget” (A. Hochschild: Aldrig mera krig).

Inom armén och i ännu högre grad flottan rådde revoltstämningar och på hemmaplan avlöste strejker‐ na och fredsdemonstrationerna varandra. För att förhindra en revo‐ lution underifrån beslöt Ludendorff och hans närmaste att om möjligt ”hantera nederlaget” genom ”en re‐ volution från ovan”.

Det är bakgrunden till varför Ludendorff i slutet av september krävde att Tyskland måste söka ett stilleståndsavtal och att det avtalet ska undertecknas inte av militären, utan av en ny parlamentarisk rege‐ ring. Skälet till detta var två: 1. att så snabbt som möjligt kun‐ na dra tillbaka trupperna för att slå ner den revolution som han och den härskande klas‐ sen fruktade var nära förestå‐ ende i Tyskland.

2. att skapa myten att det inte är generalerna och de väpnade styrkorna som ger upp och begär vapenstillestånd, utan regeringen och politikerna; ”dolkstötslegenden”.

Första världskrigets fasor var obeskrivliga. Miljoner unga slaktades och led helveteskval vid världskrigets fronter.

den finns på hemmaplan”, vilket omedelbart resulterade i att han ar‐ resterades och förlorade sin parla‐ mentariska immunitet.

I protest mot att Liebknecht ar‐ resterats och fängslats gick 55 000 metallarbetare ut i en politisk masstrejk (i juni) som gruppen Re‐ volutionäre Obleute (revolutionära delegater) organiserat. Revolutio‐ näre Obleute var i antal inte många, sannolikt inte fler än ett hundratal, men hämtade styrka från det massi‐ va stöd dess medlemmar hade på arbetsplatserna i ett Berlin som då var Europas största industristad. År 1916 hade också den socia‐ listiska vänstern i Tyskland börjat återhämta sig från den chock och isolering som sveket 1914 åsamkat.

Tyvärr hade vänstern och dess för‐ grundsgestalter Rosa Luxemburg och Liebknecht ännu inte dragit slutsatsen att ett nytt parti behövde byggas.

Svälten och krigets fortsatta umbäranden, masslakten och de styrandes totala likgiltighet för an‐ talet döda och skadade bidrog sta‐ digt till ökat missnöje, och prote‐ sterna tenderade att få en allt tydli‐ gare politisk udd mot kriget, rege‐ ringarna och krigsprofitörerna.

Revolutionen i Ryssland i februari 1917 som störtade tsaren och i syn‐

nerhet oktoberrevolutionen hade gett ett exempel att följa. ”De arbeta‐ re som under 1917-18 deltog i radi‐ kala och ibland spontana protester såg mer till det revolutionära Ryss‐ land än till de socialdemokratiska och fackliga ledarna”, som det heter i en artikel som främst skildrar kam‐ pen i dubbelmonarkin ÖsterrikeUngern (encyclopedia.1914-1918online.net).

Marco Smedberg skriver i Första världskriget att ”Sommaren 1917 slog Österrike-Ungern ner ett hung‐ eruppror och 21 civila dödades.

Den sista krigsvintern köade tiotu‐ sentals i Wien för att få mat. I båda länderna ledde bristen på mat och krigströtthet också till omfattande strejker. Dubbelmonarkin använde även arméförband för att hjälpa po‐ lisen att leta efter desertörer”.

Den ryska armén som i antal sol‐ dater var betydligt större än övrigas hade bara smält samman under trycket av masskampen 1917. Sam‐ ma upplösningstendenser drabbade också övriga krigsarméer.

Samtidigt ökade antalet strejker i de krigförande länderna och flera av dem skakades av hungerupplopp. I Österrike och Ungern sammanföll den stegrande arbetarkampen med krav på nationell frigörelse.

Den stadigt försämrade matför‐ sörjningen skapade en hungerkris. I

Österrike-Ungern rådde svält. ”Ge‐ nomsnittsvikten för 9-åringar i Wien hade minskat från 30 kilo till 22,8 och samma stad konsumerade 1918 bara 70 000 liter mjölk mot 900 000 liter före kriget”, skriver Pe‐ ter Englund i 1918 – stridens skön‐ het och sorg.

Strejkerna, som till en början gällde löner och villkor, kom från slutet av 1917 att inspireras av oktoberrevo‐ lutionen och bli allt mer politiska.

Det blev särskilt tydligt när om‐ kring 250 000 industriarbetare i Wien och Nedre Österrike gick ut i strejk i januari 1918. Strejken fick en snabb spridning. Inom några da‐ gar hade 1 miljon arbetare runt om i dubbelmonarkin anslutit sig till strejken, som delvis var en reaktion på centralmakternas fientliga håll‐ ning i Brest Litovsk.

Ur strejken växte arbetarråd (sovjeter) fram och hur allvarligt lä‐ get var för de styrande kan återges i att kungafamiljen flydde Wien. Ge‐ nom eftergifter och de styrandes löfte ”om att göra allt för att skapa fred” avbröts strejken den 21 janua‐ ri. Men klockan var slagen för det habsburgska väldet. Januaristrejker‐ na blev början till en rad massaktio‐ ner, revolter och upptrappad kamp för nationell befrielse som till sist sprängde dubbelmonarkin inifrån.

I Tyskland nådde protesterna mot nöden och kriget och den strejkrö‐ relse som inletts i april 1917 en ny kulmen i början av 1918. Precis som i Österrike-Ungern ägde strej‐ kerna rum samtidigt som stora hungermarscher och andra aktio‐ ner mot matbristen anordnades, vilka framför allt samlade kvinnor.

Den tyska januaristrejken, som samlade mer än 1 miljon arbetare, var precis som den i ÖsterrikeUngern en reaktion på att den tys‐ ka imperialismen vägrade att sluta fred i Brest-Litovsk.

Den flera veckor långa strejken avbröts först efter att den diktato‐ riska regimen under generalsta‐ bens och general Erich Luden‐ dorffs ledning hotat med undan‐ tagslagar för att få arbetarna att återgå till arbetet.

Efter strejken följde repression och förföljelse av strejkledare och revolutionärer, vilket ingick som en del i förberedelsen för den vår‐ offensiv som generalerna hävdade skulle leda till seger på västfron‐ ten. Istället skedde det motsatta.

Våroffensiven, som innebar att Tyskland förlorade ytterligare en halv miljon människor, blev dödsstöten. Den tyska armén började rasa samman när solda‐ terna vägrade lyda order och la ner vapnen.

Det blir dock inget vapenstillestånd, utan kriget fortsatte. Inom militär‐ ledningen höll man liv i tanken på en undergångsstrid likt den Hitler för‐ beredde i andra världskrigets slut‐ skede. I slutet av oktober gjordes ett försök att påbörja slutstriden (End‐ kampf) och tyska krigsfartyg som låg för ankar i Kiel beordrades att bege sig ut till strid igen. Det var ett självmordsuppdrag som fick matro‐ serna att revoltera och göra myteri.

Efter några dagar förenades de upproriska matroserna med stadens arbetare. Tillsammans bildar de ett arbetar- och soldatråd som från den 4 november 1918 har makten i Kiel.

Den tyska revolutionen hade inletts och veckan efter att arbetarna och matroserna tagit över Kiel slöts ett avtal om vapenstillestånd som än‐ dade första världskriget. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

INTERNATIONELLT

21 JULI 2022 # 1 512

8

och brott mot mänskligheten har dessa gärningar betraktats som mord. Däremot kommer fler bevis komma fram när denna regim faller.

Solidaritetsfoto från Rättvisepartiet Socialisternas sommarläger 2021, då rättegången inleddes. Nu har Noury äntligen dömts för sina mord.

Förra veckan kom domen mot före detta fängelsechefen Hamid Noury i Iran. Stockholms tingsrätt dömer honom till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och ett stort antal mord som han beordrat under sommaren och hösten 1988.

Om 61-åringen finns kvar i Sverige efter de 25 åren som livstid innebär utvisas han, men domen kommer överklagas. Det var efter tips från människorättsorganisationer som Noury kunde gripas på en resa i Sverige 2019.

ELIN GAUFFIN elin.gauffin@socialisterna.org

R

ättegången har hållit på i ett år och exiliranier har de‐ monstrerat utanför tings‐ rätten varje vecka. Kammaråklaga‐ re Martina Winslow uppger till Dagens Nyheter att det är en unik dom eftersom brottsplatsen är Iran

och att det är klarlagt att den irans‐ ka regimen givit order om massav‐ rättningarna 1988.

Vittnen har pekat ut Irans nuva‐ rande president Ebrahim Raisi som Hamid Nourys chef i Gohar‐ dasht-fängelset. Raisi i sin tur lyd‐

de order från ayatollah Khomeini som gav dekret om massavrätt‐ ningar på politiska fångar 1988.

Hundratals mördades.

Gohardasht-fängelset där männen satt, och inte Evin-fängelset där de flesta kvinnorna satt? Varför togs bara en så kort tidsperiod med, någ‐ ra månader under 1988? Mördandet har ju skett under hela årtionden, med start ett år efter revolutionen 1979. Noury jobbade med avrätt‐ ningar i åtta år, även i Evin-fängelset.

– Fokus har legat på Mujahedin, som stred med Irak mot regimen i Iran. Alla fångar som sympatiserade med Mujahedin skulle avrättas, det‐ ta räknas som folkrättsbrott enligt tingsrätten. Men alla vi som var vänster, som gjorde revolutionen som sedan kidnappades av mullor‐ na, vi blev också tagna och många avrättades. Här räckte inte Sveriges lagstiftning till, så istället för tortyr

Offensiv har pratat med Farkhondeh Ashena, som är en av de vänsterakti‐ vister som har bevakat rättegången.

Farkhondeh har själv suttit i fängelse under den iranska regimen.

– Jag hade väntat mig en fällan‐ de dom och livstid, men vi kan inte andas ut för den ska ju överklagas.

Det finns också en rad brister med rättegången och domen.

– Rättegången har avpolitiserats på det sättet att det handlat om en person – Noury – och inte om hela systemet. Hela regimen borde ställas inför rätta. Varför tog de bara med

Foto: Arne Johansson

Noury dömdes till livstid

Detta tror Farkhondeh Ashena kan ske inom fem till tio år. Det är näm‐ ligen dagligen demonstrationer och strejker i Iran. Inte så mycket i hu‐ vudstaden Teheran, men runt om i landet. Oljearbetare, lärare, pensio‐ närer och kvinnor utan slöja de‐ monstrerar dagligen och möter mycket statligt våld. Till exempel har 200 lärare arresterats.

Mammorna till de ungdomar som protesterade för tre år sedan och sköts till döds är en annan grupp som är ute i dagliga prote‐ ster. Alla i Iran känner till rätte‐ gången i Sverige, enligt Farkhon‐ deh. Inte för att den har bevakats i statlig media, utan för att folk har följt den på sociala medier.

Iran har formellt fördömt domen av Hamid Noury och Sveriges am‐ bassad fick stängas i en vecka. Ändå måste nästa rättegång bli mycket mer politisk anser Farkhondeh.

– USA ger mycket stöd till rojalis‐ terna nu för att de ska ta ledningen i kampen, de som vill ha shaen, el‐ ler snarare shaens son tillbaka till makten. De agiterar att det var fel att överhuvudtaget göra revolution 1979. Rojalisterna har inte varit med och demonstrerat utanför rät‐ tegången, som alla andra politiska grenar, och de har heller inte drab‐ bats så av förtrycket.

– Men vi kan inte ha någon till‐ tro till amerikanska intressen eller rojalister. Vi måste få fram att det är hela systemet det är fel på, eko‐ nomiskt och politiskt. Det var rätt att göra revolution – det var regi‐ men som dödade revolutionen. Nu behövs en ny revolution från arbe‐ tarklassen och folket. ■

O

ffensiv har pratat med Hannah Swoboda från RS systerparti i USA, Socialist Alternative. Hannah bor i Seattle och jobbar speciellt med partiets ekonomi.

Hur är stämningarna i USA? – Jag tror att för många var det en lättnad att Joe Biden vann presi‐ dentvalet. ”Äntligen blev vi av med Donald Trump”. Till en början hade Biden bra opinionssiffror, men nu är de siffrorna mycket lägre. Det finns ingen tilltro till att Demokra‐ terna kan skapa någon positiv för‐ ändring av människors levnadsvill‐ kor, eller att de ska försvara våra rättigheter. I synnerhet när det gäl‐ ler kvinnor och hbtq+-personers rättigheter, och nu senast kring ab‐ orträtten.

Det är en trend där arbetare orga‐ niserar sig och bildar fackförening‐ ar på några av de största företagen i USA. Kommer trenden fortsätta?

– De senaste åren har trenden varit att andelen arbetare som är fackligt

organiserade är väldigt låg, medan förtroendet och stödet för facken har varit väldigt högt. Nu börjar allt fler organisera sig. Det handlar i synner‐ het om ungdomar som har fått upp‐ leva otrygga anställningar och dåliga arbetsvillkor sedan pandemins start, och som letar efter ett sätt att förbätt‐ ra sina liv och arbetsplatser.

– Arbetsgivare runtom i USA hävdar att det finns en brist på ar‐ betare, men egentligen är det bara brist på arbetare som accepterar att jobba för småpengar.

– Det är oerhört inspirerande att arbetare börjat organisera sig fack‐ ligt på storföretag som Amazon, Starbucks, Apple, Verizon och Tar‐ get. För Socialist Alternative är en av våra viktigaste uppgifter att åter‐ uppbygga fackföreningsrörelsen. Vi kampanjar ofta utanför stora ked‐ jor, och många av våra medlemmar kämpar för att organisera sina kol‐ legor på exempelvis Starbucks.

Hur är potentialen att bygga en rörelse till försvar av aborträtten?

– Hittills har det varit en låg nivå av

kamp, men vi försöker ena rörelsen genom demonstrationer, samt att koppla ihop ideella organisationer och kvinnokampsrörelser för att ge‐ mensamt uttrycka vår ilska. Alla Bi‐ dens försök att lindra Högsta Dom‐ stolens beslut är otillräckliga. Det kommer fungera på samma sätt som covid-testerna, som försvann så fort pengarna slutade komma.

– Roe v. Wade var resultatet av historisk kamp, och det måste vi ta tillvara på idag. Det som behövs, och som vi kämpar för, är demokra‐ tiska strukturer och långsiktig orga‐ nisering för att undvika demoralise‐ ring när proteströrelser saktar ner.

Hur har inflationen och prishöj‐ ningarna påverkat medvetenhe‐ ten i USA? – Alla tänker på sina höga levnads‐ kostnader. Det är ett ständigt över‐ hängande hot, även om andra frå‐ gor som aborträtten också väger tungt just nu. Det behövs konkreta krav på exempelvis omedelbara lö‐ neförhöjningar för att klara av hy‐ ran, elpriset, maten med mera.

Foto: Socialist Alternative

”Finns ingen tilltro till att Demokraterna kan förändra”

Hannah Swoboda, socialist i USA, berättar om stämningarna i landet.

– Nu mer än någonsin har vi en uppgift att fortsätta organisera den fackliga kampen, att motarbeta idén om ”det minst onda” som bara leder till att Demokraterna behål‐

ler status quo och att bygga ett nytt arbetarparti som kan anta utma‐ ningen om att bygga ett bättre, so‐ cialistiskt samhälle. ■ Vilgot Karlsson

21 JULI 2022 # 1 512

9

Kina: Djupaste krisen på 30 år En rad ekonomiska och politiska katastrofer kastar ett mörkt moln över Xi Jinpings förestående kröning som Kinas diktator på livstid. Förlamande ”noll covid”-nedstängningar av större städer, kollapsande BNP-tillväxt, rekordhög arbetslöshet och accelererande imperialistiska konflikter i skuggan av kriget i Ukraina har störtat det kinesiska samhället in i den djupaste krisen på trettio år.

VINCENT KOLO

chinaworker.info

Xis koncentration av personlig makt och övergivande av modellen med ”kollektiv diktatur” under de senaste fyra årtiondena, sedan KKP under Deng Xiaoping inledde den kapita‐ listiska restaureringsprocessen, är ett uttryck för en djup kris inom re‐ gimen och det kinesiska samhället.

De sociala, politiska och regionala spänningarna håller på att brista.

Dessa interna påfrestningar är en av drivkrafterna bakom imperia‐ listiska konflikter, eftersom den ki‐ nesiska kapitalismen tvingas söka en större global roll. Samtidigt för‐ värrar det imperialistiska kalla kri‐ get mellan USA och Kina de interna motsättningarna. Årets utbrott av den mycket smittsamma omikronvarianten har framkallat en dystopisk chock- och skräckpolitik från diktaturens sida.

De stora nedstängningarna 2022 har ingen motsvarighet i mänsklighe‐ tens historia. Över 300 miljoner människor har drabbats direkt och har fått utstå veckor av husarrest, in‐ komstbortfall, livsmedelsbrist, ne‐ kad medicinsk behandling som inte är covid och byråkratisk mobbning.

Men även långt bort från ned‐ stängingarna är konsekvenserna sto‐ ra – vilket visas av kollapsen i kon‐ sumtionsutgifterna – eftersom män‐ niskor fruktar att de kan stå på tur.

Statlig censur innebär att det inte är möjligt att ifrågasätta Xis ”noll covid”-politik. Till och med WHO:s milda kritik av politiken som ”ohållbar” har utplånats från allmänheten. Den globala kapita‐ lismen har gradvis kommit till in‐ sikt om att Xis regim kommer att framhärda med ”noll covid” åt‐ minstone fram till efter KKP:s kongress, trots dess svindlande ekonomiska kostnader.

Dessa återspeglas i den kraftiga ekonomiska nedgången, där BNP för andra kvartalet sannolikt kom‐ mer att visa en krympning.

I en rapport från Soochow Secu‐ rities uppskattas kostnaden för re‐ gelbundna covid-tester för alla Ki‐ nas första och andra klassens städer (med en sammanlagd befolkning på 505 miljoner invånare) till 1,7 biljo‐ ner yuan per år, (2,62 biljoner kro‐ nor) eller 1,3 procent av BNP. Det är mer än Kinas försvarsbudget på 1,45 biljoner yuan (2,23 biljoner kronor).

Detta inkluderar naturligtvis inte den mycket större kostnaden för ekonomin som helhet till följd av förlorad produktion, förlorade konsumtionsutgifter och avbrutna leveranskedjor.

De flesta lokala myndigheter be‐ finner sig i en allvarlig ekonomisk knipa till följd av den drastiska minskningen av markförsäljning (på grund av fastighetskraschen) och skatteintäkter (på grund av nedstängningar och statliga skatte‐ lättnader). Lokala myndigheter över hela landet inför lönesänkningar för sin personal och kräver till och med återbetalning av bonusar från 2021.

För arbetarklassen innebär ”noll covid”-politiken ökad exploatering, lönebortfall och ökad skuldsättning.

Shanghai har till exempel nästan fem miljoner migrantarbetare från fattigare provinser. Under nedstäng‐ ningen har de flesta av dessa arbeta‐ re inte haft något arbete och ingen inkomst.

För att uppfylla kraven från kapita‐ listerna, särskilt utländska kapita‐ lister som i allt högre grad flyttar ut produktionen från Kina, har ett ”slutet kretslopp” införts vid vissa fabriker under nedstängningarna, där arbetarna upprätthåller en viss produktionsnivå i en sluten miljö.

Istället för att arbeta hemifrån in‐ nebär systemet med slutna krets‐ lopp att man bor på jobbet.

Vid Teslas Gigafabrik i Shanghai

Foto: GovernmentZA / Flickr CC

A

lla samhällsklasser känner en djup ekonomisk pessi‐ mism och rädsla för vad framtiden kommer att innebära.

Brutaliteten i ”noll covid”-politi‐ ken har underblåst ilskan mot regi‐ men i en aldrig tidigare skådad omfattning.

Xi har enligt uppgift instruerat höga tjänstemän att årets BNP till varje pris måste ligga över den amerikanska siffran, vilket är ett osannolikt resultat om inte den amerikanska ekonomin hårdlan‐ dar. Bloomberg har sänkt sin pro‐ gnos för Kinas BNP till 2 procent, samtidigt som man räknar med 2,8 procent för USA. Inget internatio‐ nellt prognosinstitut förutspår nu en tillväxt över 4,3 procent för Kina 2022, vilket är långt ifrån regering‐ ens mål på 5,5 procent.

Vid det så kallade kommunist‐ partiets (KKP) kongress som ska hållas senare i år kommer Xi att förlänga sitt styre med en tredje mandatperiod som generalsekrete‐ rare eller möjligen genom att åter‐ uppliva den länge vilande posten som KKP:s ordförande.

Xi Jinpings ”noll covid”-politik är en katastrof för folket.

har till exempel tusentals bilarbetare sovit på fabriksgolvet för att arbeta 12-timmarsskift sex dagar i veckan.

Det har förekommit minst sju pandemirelaterade protester från ar‐ betare i Shanghai sedan mars. En vi‐ deo på nätet visar en protest i juni där dussintals dabai-arbetare i skyddsdräkt marscherar för att krä‐ va obetalda löner.

Dessa incidenter motbevisar regi‐ mens påstående att dess pandemi‐ politik sätter ”människorna först”.

Detta är också ett svar på missled‐ da grupper på vänsterkanten inter‐ nationellt som upprätthåller Kinas covid-politik som ett progressivt alternativ till de västerländska re‐ geringarnas katastrofala pandemi‐ misshushållning. KKP:s hållning är lika reaktionär, arbetarklassfi‐ entlig och prokapitalistisk.

Xi's regim håller inte bara fast vid ”noll covid”-politiken, utan för‐ ankrar det i ett system på längre sikt. Infrastrukturen för masstester och karantän byggs ut massivt, med hundratusentals permanenta test‐ center som byggs över hela landet.

På så sätt uppgraderar Xis re‐ gim avsevärt sin apparat för social kontroll och förtryck under före‐ vändning att bekämpa viruset.

Begränsningarna av medborgar‐ nas rörlighet förstärks genom att hela befolkningen märks elektro‐ niskt genom den obligatoriska co‐

vid-hälsokodsappen. Denna teknik fanns inte under pandemins första fas för två år sedan. Nedstängning‐ en i Wuhan, som chockade världen vid den tidpunkten, var mycket mildare än årets upprepningar i Shanghai och på andra platser.

Den ekonomiska krisen beror inte enbart eller ens huvudsakligen på Xis ”noll covid”-politik, även om detta har förvärrat situationen av‐ sevärt. Den avgörande ekonomiska vändpunkten kom förra året när bostadsbubblan slutligen sprack.

Denna sektor stod för 28 procent av Kinas BNP. Den var huvudmo‐ torn i KKP:s skulddrivna statskapi‐ talistiska ekonomiska modell, och den motorn är nu trasig.

De nuvarande skuldnivåerna, som uppgår till mer än 300 procent av BNP, begränsar regimens möj‐ ligheter att återskapa ekonomin med finansiella stimulanser. Glo‐ bala kapitalister och deras kinesis‐ ka motsvarigheter blir alltmer fru‐ strerade över bristen på ett stimu‐ lanspaket med en ”stor bazooka” i samma omfattning som 2008 eller till och med 2020.

Försäljningen av nya bostäder har sjunkit elva månader i rad och med rekordhöga 59 procent i maj i årstakt. Förra året visade sig fastig‐ hetsbubblans utmattning först som en likviditetskris hos stora bygg‐ herrar som Evergrande Group.

Den skyhöga arbetslösheten är den mest alarmerande mätaren på Kinas ekonomiska problem. Den mest ex‐ plosiva ingrediensen är arbetslöshe‐ ten för 16-24-åringar som i maj nådde en historiskt hög nivå på 18,4 procent. Detta är mer än dubbelt så mycket som ungdomsarbetslöshe‐ ten i USA (7,9 procent) och högre än i EU (13,9 procent).

En ny nivå av ekonomiska svå‐ righeter och osäkerhet formar med‐ vetenheten hos ungdomar, arbetare och migrantarbetare, vars tro på KKP:s förmåga att hantera ekono‐ miska frågor skakas i grunden. Ra‐ dikaliseringen av den yngre genera‐ tionen återspeglas på sociala medier – den enda kanalen för begränsad offentlig diskussion och sociala kommentarer i Kina. Nästa period av Xis styre, då han försöker befästa sin kontroll för kommande årtion‐ den, kommer att bli mycket stormi‐ gare. Kinas demografiska kris – fär‐ re arbetare och konsumenter – och dess avstannande skuldtyngda eko‐ nomi ser alltmer ut att förstöra regi‐ mens storslagna ambitioner att gå om USA-imperialismen, samtidigt som den senare står inför sina egna allvarliga problem.

För socialister är denna utveck‐ ling av enorm betydelse eftersom världskapitalismens två största eko‐ nomiska och militära makter går in i en fas av aldrig tidigare skådad kris och politisk omvälvning. ■

INRIKES / KULTUR

21 JULI 2022 # 1 512

10

Istället för dyra, miljöskadliga kärnkraftverk behövs massiva satsningar och investeringar på verkligt gröna energikällor.

Foto: IAEA Imagebank

En grön lösning

stavas inte kärnkraft ”Kärnkraft är klimatsmart”, menar Moderaterna på sin hemsida där de påstår att kärnkraften ”är avgörande för svensk elförsörjning, klimatet och den gröna omställningen”. Det är svårt att ha mer fel än vad Moderaterna har.

ROBERT BIELECKI

offensiv@socialisterna.org

M

oderaterna vill tillsam‐ mans med de övriga blå‐ bruna partierna bygga ut och satsa kraftigt på kärnkraften.

Bland förslagen finns en utökning av statliga kreditgarantier – subven‐ tioner – till hisnande 400 miljarder kronor öronmärkta för kärnkraften till ”mer fördelaktiga lån”.

Som RS och Offensiv tidigare har uppmärksammat är kärn‐

kraften varken grön eller smart för klimatet. Snarare är det dyrt och miljövidrigt – samt innebär kata‐ strofala konsekvenser vid allvarliga olyckor som härdsmältor. Hela ekosystem påverkas av radioaktiva ämnen vid katastrofer – se på Tjer‐ nobyl eller Fukushima.

Kärnkraftverk är en dyr affär, omkring tre gånger dyrare än soloch vindkraftverk per producerad

kilowattimme, som dessutom tar väldigt lång tid att konstruera – upp‐ åt 20 år i vissa fall – och kräver enor‐ ma mängder material i såväl bygge som drift. Det är tid vi inte har, oav‐ sett vilka utsläpp kärnkraft står för.

Slutförvaret av uttjänt kärnbrän‐ sle och radioaktiva ämnen har inga bra lösningar. De kopparkapslar som ska förvara detta 500 meter un‐ der jord har kritiserats av forskare då kopparen riskerar att korrodera, vilket innebär att sprickor kan upp‐ stå redan efter 100 år (när kapslarna måste hålla i minst 100 000 år!). Det betyder i sin tur att radioaktivt ma‐ terial kan hamna i grundvattnet.

Gruvor är en stor miljöbov, men kanske extra mycket när det kom‐

mer till uranbrytning, som behövs för kärnkraftverk. Naturskyddsför‐ eningen skriver att: ”När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Radioaktiva sönderfalls‐ produkter blir också kvar i gruvav‐ fallet och riskerar att läcka ut.”

De tre svenska kärnkraftverken behöver idag 1 500 ton naturligt uran om året för att upprätthålla driften, vilket blir till 200 ton anri‐ kat uran. Det är uran som importe‐ ras från hela världen till Sverige, framför allt Kanada, Australien och Namibia. En giftig och radio‐ aktiv tungmetall vars transporter allena står för betydande utsläpp.

Att anrika uran kräver också mycket energi. Som Strålsäker‐ hetsmyndigheten skriver på sin hemsida: ”Anrikning av uran är en svår och energikrävande process eftersom de två isotoperna 235U och 238U nästan har identiska egenskaper. 235U är aningen lätta‐ re än 238U och därför används hu‐ vudsakligen centrifuger för att se‐ parera de två isotoperna åt. Allt uran som används i Sverige anrikas utanför Sverige.”

Det Moderaterna och de övriga blå‐ bruna helt undviker att nämna är att hela produktionskedjan för kärnkraft – från gruvbrytning till anrikning, från kärnkraftsdrift till slutförvar och alla transporter däre‐ mellan – står för stora utsläpp och/ eller potentiella katastrofala miljö‐ konsekvenser, som påskyndar den globala uppvärmningen.

Som rapporten Calculating the environmental cost of uranium mi‐ ning från EU-kommissionen 2008 visade: ”Det krävs omkring 200 ton U3O8 [det är gulkaka, ett koncen‐ trat som skapas i anrikningen av uran] per år för att hålla ett stort

kärnkraftverk (1000 MWe) i drift; att bryta och mala uran för ett sånt kraftverk skulle därmed släppa ut 2 000-50 000 ton koldioxid per år”.

Klimatkrisen är akut och det behövs snabba åtgärder för verkligt gröna energikällor. Det behövs satsningar på sol- och vindkraft, som snabbt kan vara på plats och kräver mycket mindre resurser än vad kärnkraft gör.

Det största problemet är dock att produktionen av allting under det kapitalistiska systemet ständigt ska öka. Elproduktionen beräknas öka explosionsartat de kommande årtiondena i Sverige – från dagens 140 TWh till 310 TWh 2045. Det är el som krävs för vätgas till stålin‐ dustrin, elbilar, dataservrar, batte‐ rifabriker med mera, som alla är beroende av stor gruvdrift. Det är ohållbart.

Vad som faktiskt krävs är en demo‐ kratisk planering av produktion och distribution av energi, varor, tjänster och service, där storföretag, energibolag och banker ställs under demokratisk kontroll och styre un‐ derifrån för att faktiskt kunna på‐ börja en verkligt grön omställning i enlighet med behoven.

Då måste en enad kamp av ar‐ betare, fack, miljörörelser, gräsröt‐ ter med flera komma till stånd för en grön omställning, fungerande välfärd och trygga jobb. Frågor som hänger ihop, och som högern och dagens makthavare inte har några svar på (som gynnar vanligt folk åtminstone).

Kampen måste få ett slut på den orkan av elände och farsoter som kapitalismen innebär för natur, kli‐ mat, djur och människor och istäl‐ let ersättas av ett socialistiskt, de‐ mokratiskt samhälle där behoven styr. ■

Kom in sa hon – Mitt rum är en storms öga

N

den bland annat har bilder med Marx, Gramsci och Luxemburg. Även det kvinnliga framkommer i hennes verk. Många tavlor och konstverk tolkar erfarenheter av att vara kvinna, både nu och förr. En

gammaldags födelsestol med en målning av ett foster på stolsryg‐ gen är ett av exemplen.

Andra motiv som jag lade märke till i många verk är kroppen, och vad som finns inuti kroppen. Ner‐ ver, blodkärl och olika organ tar

Foto: Hendrik Zeitler

Mycket av hennes verk speglar sa‐ ker som nog alla tänker på till och från: liv, död, sexualitet, existentiell vånda, och oron kring allt detta.

Men det blandas också med mörk humor.

För marxister är ett verk som finns långt upp på väggen precis vid entrén särskilt intressant, då

Foto: Hendrik Zeitler

ina Bondessons utställ‐ ning i Göteborgs Konst‐ hall, Kom in sa hon – Mitt rum är en storms öga, finns att se fram till den 4 september. En mycket sevärd utställning om du har något som helst kulturintresse, som dessutom är gratis!

Den göteborgsbaserade konst‐ nären Nina Bondesson har i 40 år skapat konst i olika former. I ut‐ ställningen finns såväl tavlor och broderier som grafiska verk och mer kreativa konstinstallationer.

Exempelvis har hon gjort konst‐ verk av olika objekt som diskbän‐ kar och köksprylar, samt av gam‐ meldags födelsestolar.

ofta plats i verken i utställningen.

Också djur, särskilt hundar, finns i de flesta verk.

Verken har ofta text i sig som an‐ vänds inte bara som en form av ver‐ bal kommunikation, utan också som en visuell kommunikation som Nina

Bondesson själv förklarar i ett vi‐ deoklipp om hennes konst.

Utställningen manade till efter‐ tanke, och för mig som aldrig hade sett hennes verk förut var det en kulturell ögonöppnare. ■ Robert Bielecki

Under sex intensiva dagar samlas socialister från hela världen i Belgien för politiska diskussioner, marxistisk skolning och lärdomar från olika rörelser samt utbyte av erfarenheter och kampmetoder. ISA (International Socialist Alternati‐ ve, den världsorganisation Rättvisepartiet Socialisterna tillhör), anordnar.

Några av den uppsjö av mötesteman som kommer finnas är: ”Massrevolter mot prisökningarna”, ”Det nya kalla kriget”, ”Kampen för transrättigheter”, ”Kampen för aborträttigheter”, Perspektiv och program för klimatrörelsen” och massa fler.

Det finns möjlighet att delta digitalt! Pris är 500 kr för tillgång till alla möten och 100 kr per möte om du endast vill närvara på några stycken.

Mejla till rs@socialisterna.org för mer info.

Alla bidrag behövs D

et fortsätter vara en svår månad, men vi kämpar på med flera aktiviteter varje vecka!

Under den gångna veckan har aktiviteter gett 1 226 kronor till ekonomikampanjen.

Det innebär att 3 516 kronor hittills redovisats under juli månad. Målet för denna må‐ naden är 20 000 kronor, så vi har en bit kvar!

Som vi tidigare har förklarat har vi ett extra stort behov av stöd just nu då sommarmånaderna oftast är tröga vad gäller ekonomiarbetet då många är på semester.

Det främsta sättet att bidra är att delta på våra olika aktiviteter – dörrknack, tidningsför‐ säljningar, flygbladsutdelningar med mera – där vi passar på att sprida vår socialistiska politik.

Särskilt nu när många är lediga är vi i behov av uppbackning!

Men det går också bra att skänka en slant di‐ rekt till ekonomikampanjen. Prisökningarna sät‐ ter ju press på ekonomin för många, men även små bidrag kan göra en stor skillnad. Skicka val‐ fritt belopp till 123-240 32 85 eller gör en insätt‐ ning på PlusGiro 87 96 49-2. Tack! ■

Insamling till ISA

Under ISA-skolan kommer även en viktig insamling att äga rum för att stärka vårt viktiga arbete i hela världen. Pengar som är så nödvändigt för att bygga kampen och socialismen starkare i länder och regioner som Nigeria, Ryss‐ land, Brasilien, Kina/Hongkong/Taiwan, med flera.

Ge ditt stöd nu! Swisha till 123 240 32 85, skriv ”ISA” i meddelandefältet.

Socialistiskt program 2022

NEJ TILL KRIG OCH IMPERIALISM

• Rysslands trupper ut ur Ukraina. Nej till USA:s och Natos imperialism och militarism. För ukrainarnas rätt att bestämma sin egen framtid, inklusive mino‐ riteters rätt till självbestämmande.

• Inga flyktingmurar. Asyl till människor som flyr krig och förtryck.

• Nej till militärallianser, kapprustning och svenskt Natointräde. Stoppa all vapenexport. Förstatliga och ställ om vapenindustrin till civil produktion.

• För ett demokratiskt styrt försvar av människors liv och hälsa med moderna lager och beredskap.

Skyddsrum, fordon och utrustning att skydda be‐ folkningen mot krig, kris och katastrofer.

• Ingen tvångsrekrytering till värnplikten. Nej till yr‐ kesarmé och nej till anfallsstyrkor. Löntagarnas de‐ mokratiska kontroll över polis och militär.

• Fattiga ska inte betala krigen. Stoppa prishöjningar‐ na på mat i världen. Bort med momsen på mat i Sve‐ rige, gratis kollektivtrafik, och inga nedskärningar på välfärden.

• Nej till världsordningen där supermakter som Kina och USA slåss om världsherraväldet. För en socialis‐ tisk värld som styrs demokratiskt underifrån genom samarbete för människor och naturens bästa.

• Bygg en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rö‐ relse bland arbetare, ungdomar och fattiga - den kraft som kan skapa verklig fred.

ALLAS RÄTT TILL VÄLFÄRD

• De skenande klassklyftorna måste besvaras med klasskamp. Vinster och överskott i företag, kommu‐ ner och regioner måste komma löntagarna till del.

• Alla barn har lika värde och rätt till en trygg uppväxt – så ska kriminaliteten bekämpas. Satsa på trygg‐ hetsvärdar, fältassistenter, socialtjänst och av‐ hopparverksamhet inriktad mot gängen.

• Inga vinster i välfärden. Skola, vård och omsorg ska drivas demokratiskt i samhällets och de anställdas regi.

• Avskaffa det fria skolvalet. Allas rätt till bra skolor och fritid. Kraftig ökning av lärar- och personaltät‐ heten, för mindre klasser och förskolegrupper. Till‐ räckligt med resursinsatser till alla barn med behov.

• Inga gräddfiler i vården. Förbjud privata sjukförsäk‐ ringar, vårdval, marknadsstyrning och just in timesystem.

• Kraftig ökning av personaltäthet inom vård, psykia‐ tri, beroendevård och omsorg.

• Socialförsäkringar ska täcka 90 procent av lönen.

• Försörjningsstöd och sociala insatser utifrån beho‐ ven.

• Nytt statligt pensionssystem med kraftigt höjd ga‐ rantipension åt alla – nej till börshandel. Pensioner att leva på, oavsett ursprung.

INTERNATIONELL SOLIDARITET – MOT RASISM OCH NATIONALISM

• Arbetarrörelsen måste resa sig mot högerns hets mot flyktingar och invandrare. Gemensam kamp för trygga jobb och bra bostäder åt alla.

• Ingen plattform för nazister. Folkligt motstånd mot nazistiska marscher.

• Permanenta uppehållstillstånd för flyktingar. Rätt till anhöriginvandring.

• Demokratisk kontroll av polis och rättssystem.

Stoppa all rasprofilering. Stöd urfolkens rättigheter.

• Nej till övervakningssamhället.

• Förstatliga läkemedelsföretagen och apoteken.

Skrota patentreglerna. Gratis vaccin till världens be‐ folkning.

• Stoppa nykolonialiseringen. Allas rätt till mat och rent vatten. Avskaffa fattigdomen.

KÄMPANDE OCH DEMOKRATISKA FACKFÖRENINGAR

• Riv upp försämringarna i arbetsrätt och strejkrätt genom kamp och strejker.

• Organisera mot lönedumpning – för höjda reallöner.

• Trygga jobb med kollektivavtal och rätt till heltid.

Sex timmars arbetsdag – avskaffa arbetslösheten.

• Fler anställda för minskad stress på jobbet.

• Löntagarnas demokratiska kontroll över scheman, arbetets organisering och plats.

• Demokratiska fack - mot toppstyre och privilegier • Arbetarkamp mot det kapitalistiska systemet av ut‐ sugning och förtryck.

SOCIALISTISK FEMINISM

• Kamp mot lönegapet, stressen på jobbet och sexuel‐ la trakasserier.

• Samhällets ansvar för omsorg, vård, utbildning och fritid måste utökas. Slut på dubbelarbetet.

• Specialdomstolar i sexbrottsmål med feministisk kompetens. Kvinnojourer utan konkurrens och vin‐ stintresse. Fungerande behandling för män som slår. Skydda barn från våldsverkande föräldrar. Gra‐ tis och långvarig rehabilitering för offer.

• Kamp mot sexism och hbtq+-förtryck. Rätt till köns‐ bekräftande behandling.

• Förbättrade utbildning i samtycke, mot mäns våld och diskriminering – inklusive kunskap om heders‐ förtryck – i välfärden och statens alla delar kräver kraftig ökning av antalet anställda.

• Kvinnors rätt till sina kroppar - bekämpa objektifie‐ ringen. Kamp för aborträtt, preventivmedel och re‐ produktiv hälsa världen över. Skrota porr-, prostitu‐ tions- och surrogatindustrin.

BOSTAD – EN SOCIAL RÄTTIGHET

• Nej till alla former av marknadshyra. Nog med hy‐ reshöjningar och skattediskriminering av hyresrät‐ ter.

• Stoppa alla utförsäljningar. Återkommunalisera! Av‐ skaffa kommersialiseringen av Allmännyttan.

• Statliga subventioner och byggbolag – bygg bostä‐ der åt alla.

PLANERAD KLIMATOMSTÄLLNING – AVSKAFFA KAPITALISMEN

• Genomskåda greenwashingen. Återbruk av minera‐ ler. Staten ska äga marken och gruvnäringen utan vinstsyfte. Nya gruvor ska bara tillåtas om inga and‐ ra alternativ återstår.

• Förbjud kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk.

• Förnybar energi i offentlig regi med reglerade elpri‐ ser. Vind och solkraft med miljöhänsyn och i samråd med lokalbefolkningen. Avveckla kärnkraften.

• Gratis och utbyggd kollektivtrafik. Samordnade transporter. Klimatanpassa bostäder.

• Klimatomställ och subventionera jordbruket till när‐ producerat ekologiskt jordbruk med minskad kött‐ produktion och utökad djurrätt.

• Förbjud kapitalismens slit och släng-produktion.

Ställ om till hållbar välfärdsproduktion.

DEMOKRATISK SOCIALISM – GEMENSAMT ÄGANDE OCH STYRE

• Avskaffa kapitalismen som exploaterar människors arbete, göder förtryck och förstör ekosystemen.

Samhälleligt ägande av storföretag och banker. De‐ mokratisk planerad ekonomi under kontroll av de anställda.

• För en demokratisk socialistisk värld i fred och fri‐ het. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. ■

Ge ditt stöd till RS valfond

Swish 123 240 32 85 Den 1 augusti startar Rättvisepartiet Socialisternas valkampanj i Luleå och Haninge.

RS är det enda kämpande socialistiska alternativet.

Stöd valfonden!

Gå med i

Foto: RS Haninge

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.