Offensiv 1514

socialisterna.org

11 augusti 2022 / # 1 514 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Hotet från blåbruna blocket

@offensiv RattvisepartietSocialisterna

3 Matprischocken måste stoppas

6-7

SD sätter tonen inom högern – det krävs kamp för att stoppa rasismen – läs mer på sid 2

Över 500 valmanifest Över 500 har köpt RS valmanifest i Luleå och Haninge under valkampanjens första vecka.

10 Stor seger för aborträtten i Kansas

4-5

Foto: Vilgot Karlsson

Stöd RS socialistiska

valkampanj

Ge ett bidrag!

Swish: 123 240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2

Posttidning A

Foto: Axel Adolfsson

Storföretagen styr klimatpolitiken

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

11 AUGUSTI 2022 # 1 1514

2

INGA SKATTEMILJARDER

TILL BATLJAN & CO

S SD OCH M ÄR TVILLINGPARTIER

N

är Moderaternas partile‐ dare Ulf Kristersson inter‐ vjuades i Sveriges Radio P1 Morgon i måndags blandades hyllningar till SD med krav på mer och hårdare batongpolitik.

Radiointervjun blev ytterligare en bekräftelse på att M och SD i det närmaste är tvillingpartier.

Intervjun formerade sig till samma försvarstal för SD som Kristersson tal i Almedalen i juli och Moderaternas valupptakt i Norrköping den 4 augusti där han enligt Svenska Dagbladet sa att: – Inget annat parti har som Sve‐ rigedemokraterna lika konsekvent varnat för att Sverige inte kan fort‐ sätta öka invandringen om vi ska ha en chans att klara av de stora in‐ tegrationsproblemen. Även det sät‐ ter jag värde på.

av Magdalena Anderssons produkt – vilket innebär att det nu blir sänkt bensinskatt och jobbskatteavdrag.

Men också mer pengar till rättsvä‐ sendet och mindre till socialförsäk‐ ringar”, skrev Göteborgs-Posten den 24 november.

Men också Socialdemokraterna har tagit efter SD:s politik och reto‐ rik. I skydd av Socialdemokrater‐ nas högerpolitik som har ökat klassklyftorna och försämrat bland annat anställningsskyddet, in‐ skränkt strejkrätten samt stramat åt flyktingpolitiken och tagit Sveri‐ ge in i Nato har högern omgruppe‐ rat sig och blivit allt mer aggressiv.

Det har i sin tur ritat om det po‐ litiska landskapet i Sverige och årets val sker mot bakgrund av en stadigt ökad polarisering, som ännu väntar på att också uttryckas

Årets val är det första där högern formerat sig som ett blåbrunt block, eller ”mitt lag” som M-leda‐ ren kallar de blåbruna. Blocket har bildats efter att M och KD har tagit i allt fler frågor och gjort SD:s poli‐ tik till sin, vilket inte minst märk‐ tes i de blåbrunas första gemen‐ samma budgetförslag som lades fram av M, SD och KD hösten 2021. SD såg den gemensamma budgeten som ett ”genombrott”.

Budgetförslaget, som riksda‐ gens majoritet antog och som den nya S-regeringen inte ansåg sig ha några problem med att regera på, genomsyrades av skuldbeläggning av och attacker mot flyktingar. ”För första gången någonsin får Sverige‐ demokraterna inflytande över delar av statsbudgeten. Tillsammans med M och KD river SD upp delar

Rasism och batongpolitik på alla områden förenar de blåbruna i kamp och tydliga vänstervindar.

Men trots att skillnaderna inte är så stora mellan regeringsalterna‐ tiven bidrar polariseringen och det blåbruna hotet till att Socialdemo‐ kraterna delvis kan bli ”förlåtna” i valet och behålla regeringsmakten.

För att behålla väljare och om möjligt vinna nya är S tvunget att lyfta även välfärden i valet och framstå, åtminstone i ord, som ett parti som inte bara vill ha ”hårdare tag”.

Rasism och batongpolitik på alla områden förenar de blåbruna.

Till det ska läggas att de blåbruna partierna sinsemellan tävlar om vem som kan slå hårdast med ba‐ tongen och som går längst i sin ”svenskhet”, rasism och attacker på lågavlönade.

Om de blåbruna vinner valet och bildar en regering så behöver SD inte ministerposter för att be‐ stämma vilken politik den nya re‐ geringen ska driva. Genom janua‐ riavtalet kunde C och L utan att ta plats i regeringen bestämma dess politik och driva igenom flera för‐ sämringar som tidigare högerrege‐ ringar inte har vågat sig på.

Men när S-MP-regeringen för‐ sökte få igenom marknadshyra, en central del i januariavtalet, kom den att fällas av det gräsrotsmot‐ stånd som Rättvisepartiet Socialis‐ terna (RS) var med om att bygga upp.

S-MP-regeringen föll till sist offer för den egna högerpolitiken och samma öde väntar, kanske ännu snabbare, en eventuell ny blå‐ brun regering.

Kampen mot marknadshyra visade såväl att kamp lönar sig, att det går att vinna om klassfrågorna sätts i fokus, som vilken rörelse som be‐ höver byggas för att slå tillbaka det blåbruna hotet och sätta stopp för alla former av högerpolitik. Att ständigt påminna om det går som en röd tråd genom RS valkampan‐ jer i Haninge och Luleå.

I kommunvalet är en röst på Rättvisepartiet Socialisterna att ge kampen, välfärden och det socia‐ listiska alternativet en röst som inte viker sig, samtidigt som det stärker vänsterkrafterna. ■

ystematisk plundring av offentlig egendom har gjort den tidigare S-pampen Ilija Batljan till miljardär och en av landets största fastighetshajar. Batljan och hans bolag Samhällsbyggnadsbolaget (SBB) äger eller samäger numera 504 förskolor, 168 äldreboenden och 39 polisstationer, enligt egen utsago. ”SBB:s affärsidé är att dammsuga Sverige på så kallade samhällsfastigheter: skolor, vårdcentraler, polishus.

Dessutom har bolaget investerat i miljonprogramsområden. SBB äger fastigheter för över 125 miljarder. Målet är 300 miljarder år 2026. Säljare är i de flesta fall kommuner. Vem som gjort den bästa affären? En ledtråd: SBB:s aktie har på fem år stigit med 600 procent.

För Spotifys grundare Daniel Ek tog det tio år att bli dollarmiljardär, Ilija Batljan har nått dit på halva tiden”, skrev Andreas Cervenka i Aftonbladet den 20 december förra året under den talande rubriken ”Skattepengar flyttas över till fastighetsmiljardärer”

S

BB är ett imperium som har byggts upp med lån, skattepengar – under 2021 betalade svenska staten nästan 6 miljarder kronor i hyra för fastigheter som hyrs av SBB – och vänskapskorruption.

Att sälja ut fastigheter för att sedan hyra dem blir alltid dyrt för kommuner och stat. ”Det närmare fyra gånger så dyrt för en kommun att sälja och hyra en samhällsfastighet än att behålla ägandet”, konstaterade den fackliga tankesmedjan Katalys i rapporten ”20 miljarder skäl att äga själv – om utförsäljningar av samhällsfastigheter”, som gavs ut i maj i år.

Batljan har naturligtvis dragit vinning av sina polare inom politiken, bland dem Luleås förre kommunalråd Niklas Nordström (S). Det var till Rikshem där Batljan var vice vd som Nordström sålde ut 1 600 kommunala lägenheter. Det skedde bara några månader innan Batljan sparkades från Rikshem eftersom han ”initierat större fastighetsaffärer i eget bolag utan att informera styrelsen”, som Rikshems styrelse skrev. Därefter har det rullat på.

I Haninge har exempelvis S-styret med stöd av högerns alla partier gjort allt för att fylla Batljans kassa. Han har fått både mark samt centrum i Jordbro och Västerhaninge. Haningepolitikerna låter sig gärna fotas med Batljan när det första spadtaget ska tas till de många byggen man har skänkt bort och som har kunnat påbörjas efter att invånarna körts över.

• Stoppa privatiseringarna och plundringen. Återta all offentlig verksamhet och egendom som har sålts ut. ■

– Det här är en av de absolut värsta perioderna jag varit med om på de 43 år jag arbetat som undersköterska, säger Annelie Lundin som arbetar på akuten på Danderyds sjukhus och är skyddsombud för Kommunal, till Kommunalarbetaren den 4/8.

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08, dagtid• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Södertälje 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

11 AUGUSTI 2022 # 1 1514

3

Vården: ”Värsta sommaren någonsin” kvar upp till ett dygn på akutmot‐ tagningen i väntan på vårdplatser.

För andra året i rad har BB i Lycksele fått stänga under några sommarveckor. Det gör att blivan‐ de mammor i Västerbottens fjäll‐ värld har haft upp till 40 mil till närmaste BB. Vid sjukhuset i Skellefteå hade personalen gjort 600 extrapass fram till augusti. Trots detta har drastiska neddragningar av vården genomförts, med bland annat stängningar av hälsocentraler. Även på andra platser i landet har hälsocentraler stängts.

Bristen på personal och vårdplatser är akut. Nu behövs ett riksomfattande vårduppror.

R

edan före sommaren var‐ nade vårdfacken för att personalläget inom sjuk‐ vården såg sämre ut än någonsin.

Nu står det klart att det blev så illa som förväntat.

– Varje sommar känner man att ”det här är den värsta sommaren

någonsin”. Den här sommaren är inget undantag, säger Caroline Lundqvist från Vårdförbundet i Västerbotten till SVT Nyheter.

I Gällivare har personalstyrkan vid akutmottagningen halverats under sommaren och personalen har fått jobba 12,5-timmarspass.

M river ”utsatt område”

Det är bara ett exempel på den ex‐ tremt hårda belastningen vid många av sjukhusens akutmottag‐ ningar. Norrtälje sjukhus har gått upp i stabsläge för att belastningen varit för hög och vid sjukhuset i Malmö vittnar Vårdförbundet om att många patienter har fått ligga

Sommarens kris inom sjukvården är resultatet av långsiktiga neddrag‐ ningar inom vården. År 2000 fanns det 3,27 vårdplatser på sjukhus per tusen invånare i Sverige. År 2019 var siffran 2,07 vårdplatser, enligt en sammanställning som Dagens nyhe‐ ter har gjort. Då är det inte underligt att beläggningsgraden på vårdplat‐ serna har ökat. I Gotland, Jämtland/ Härjedalen och Norrbotten ligger den över 100 procent.

En allt tuffare arbetssituation och relativt låga löner gör att an‐ ställda lämnar vårdyrkena, vilket ökar arbetsbelastningen ytterligare för de som jobbar kvar.

Samtidigt ser det ut som om det satsas mer på sjukvården.

Kostnaderna för vården har ökat som andel av hela ekonomin (BNP). Men det förklaras av att den privata vården och beman‐ ningsföretagen driver upp kost‐ naderna. Privata vårdcentraler och nätläkare gör att tillgången på vård blir mer ojämlik och att kostnaderna skenar.

Under coronapandemin hyllade både regering och opposition ”vår‐ dens hjältar” och lovade satsningar på vården och bättre villkor för de anställda. Under månaden fram till valet kommer vi på nytt att få höra löften om satsningar på vården.

Men trovärdigheten i dessa löften är vid det här laget nere på noll.

Det som skulle krävas är en drastisk kursomläggning. Det krävs stora tillskott för att utöka an‐ talet vårdplatser, förstärka beman‐ ningen och förbättra villkoren för personalen för att fler ska vilja job‐ ba inom vården. Vinstintressena måste bort ur vården. Sjukvården ska drivas i samhällets och de an‐ ställdas regi. Avskaffa gräddfilerna i vården, som exempelvis privata sjukvårdsförsäkringar. ■ Offensiv

Sällan har priset på mat ökat så snabbt som nu. Under juli månad steg matpriserna med 1,5 procent.

K

ommunpolitiker i Östra Göinge i Skåne har beslutat att 111 kom‐ munala hyresrätter i området Hanaskog ska rivas. Rivningarna har redan påbörjats och ska pågå i fem år.

Området i fråga kallas för Ringen och är vad många refererar till som ”utsatt”. Det vill säga här bor många lågavlönade, arbetssökande, nyanlän‐ da och pensionärer. Konsekvensen av detta beslut, som i vanlig ordning har tagits bakom stängda dörrar, är att de som har bott i Ringen nu kastas ut. De ska göra plats åt en ”köpstark medelklass” som har råd med bo‐ stadsrätterna som sedan ska ersätta hyresrätterna. Detta är en form av for‐ cerad gentrifiering som det har experimenteras med i Danmark och som nu har inspirerat moderatstyret i Östra Göinge i Skåne.

Kommunens moderata kommunalråd Patrik Åberg (M) påstår att kommunen vill ”bryta segregationen” genom att bygga mer attraktiva bo‐ städer. I verkligheten betyder beslutet att fattiga människor kastas ut för att ge plats åt ”medelklassen”– något de har varit väldigt öppna med.

Högerpolitikerna visar såklart inget intresse av att ”bryta” någon segre‐ gation, utan endast sin vilja att flytta på segregationen (utsatta männi‐ skor), helst till andra kommuner.

Invånarna i Ringen har rätt att få vara med och bestämma vad som händer med deras bostäder! Stoppa tvångsförvisningar och rivningar för att ge plats åt ”medelklassen”. Rusta upp på de boendes villkor. ■

Borlänge: S och SD lika som bär

S

-styret i Borlänge skryter om att man börjat genomföra den segregationspolitik som Soci‐ aldemokraterna med integrations‐ minister Anders Ygeman i spetsen vill genomföra i hela landet.

I Borlänge ska låginkomsttagare och arbetslösa inte få kommunala lägenheter. ”Vi tänker i första hand se om en ledig lägenhet i våra billi‐ gaste bestånd kan hyras av någon med inkomst från jobb eller av stu‐ denter. Vi vill också, försiktigt, om‐ bilda några av hyreshusen i utsatta

områden till bostadsrätter (…) Vi vill vidare införa en aktivitetsplikt för de som har försörjningsstöd”, skriver Erik Nises, ordförande för Socialdemokraterna i Borlänge på DN Debatt den 4 augusti. På så sätt ska människor tvingas flytta från de bostadsområden som Nises för‐ aktfullt benämner som ”perma‐ nenta fattighål”.

Enad kamp mot rasism och skuldbeläggning. Jobb, bostad och välfärd till alla – låt storbolag, ban‐ ker och superrika betala. ■

Stoppa matprischocken

M

atpriserna har fortsatt att nå nya rek‐ ordnivåer. Hittills i år har priset på livsmedel ökat med över 10 procent.

Men trots att prisökningarna äter upp löner och pensioner i en allt snabbare takt, är regering‐ en inte beredd att ge vanliga människor kompen‐ sation för matprisökningarna, vilket står i bjärt kontrast till de närmare 1 070 miljarder kronor som storbolag och banker fick i form av stöd, subventioner och billiga lån från regeringen och Riksbanken under pandemin.

Runt om Europa har regeringarna känt sig tvinga‐ de att kompensera vanliga människor för prisök‐ ningarna. Polens högerregering har exempelvis slopat momsen på maten.

I Tyskland har varje anställd fått ett engångs‐ belopp på 300 euro (1 euro motsvarar ca 10,30 kronor) som kompensation för prisökningarna, plus ett extra barnbidrag på 100 euro, per barn.

I Spanien har lågavlönade har fått ett extra bi‐ drag på 200 euro.

I likhet med andra behöver också fackföre‐ ningarna i Sverige ta kamp mot prischocken.

I Storbritannien har de kämpande brittiska järn‐ vägsfacket RMT och CWU, som bland annat or‐ ganiserar postanställda, tillsammans med olika gräsrotsorganisationer startat kampanjen ”Nu är det nog!” ”För reallöneökningar, sänkta energikostna‐ der, drägliga bostäder till alla och att man äntli‐ gen börjar beskatta de rika och storbolag. Det är vad kampanjen står för”, heter det i plattformen.

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för: • Bort med moms på maten.

• Omedelbar höjning av barnbidrag och and‐ ra socialförsäkringar, pensioner samt för‐ sörjningsstöd.

• Ta fajten i avtalsrörelsen för full kompensa‐ tion för prisökningarna och säkra reallöner‐ na med indexlön (löner som uppjusteras i takt med inflationen).

• Reglera elpriser och hyror – återta elbolag, elnät och bostäder i gemensam ägo. Ut med vinstintresset – in med allmännyttan.

• Avgiftsfri kollektivtrafik. ■ Per Olsson

Kommunvalet HANINGE

Kandidat #2 Louise Strömbäck

Kandidat #4 Ida von Rosen

Fackligt förtroendevald och skyddsombud Louise kämpar mot försämrade arbetsvillkor, bristande underhåll och ständiga försämringar inom kollektivtrafiken.

Hon har exempelvis tagit strid för stationsvärdarnas rätt till toalettbesök och rätten till skyddsutrustning under pandemin.

Aktiv i kampen mot regeringens försämring av anställningsskyddet (LAS) såväl som i kampen för att rädda tågvärdarnas jobb på pendeltågen.

Förskollärare, arbetsplatsombud och skyddsombud Är drivande i kampanjen Nej till nedskärningar på Haninges förskolor som stoppade nedskärningar på pedagogiska timmar.

Kommuntopp i Haninge får

90 000 kronor i månaden

S Valkampanj vecka 1 – Det bästa var när en undersköterska be‐ rättade om hur lättad hon var att vår kam‐ panj räddade den nattöppna barnomsor‐ gen. Det verkligen värmde.

Mattias Bernhardsson, förstanamn på RS valsedel i Haninge, sammanfattar första veckans valkampanj.

Vad är bäst hittills?

– Att möta folk som uppskattar att vi tar upp frågor som andra partier struntar i – höga matpriser, stora barngrupper, villko‐ ren i äldreomsorgen.

– Många kommenterar att vi är ute med kampanjer året runt och att de andra parti‐ erna bara dyker upp när det är val.

Vad har RS i Haninge gjort första veckan?

– Vi har haft valbyråer – bord med flyg‐ blad, valmanifest, Offensiv med mera – i Jordbro, Brandbergen, Handen, Valla, Väs‐ terhaninge, Åby, Tungelsta och Vega.

Vi har knackat dörr i tre stadsdelar. Vi har en plakatverkstad igång.

Vad behövs mer?

– Vi har fått fler nya intresserade som vill bli aktiva. Det behövs, alla kan göra en in‐ sats. Vi har många olika uppgifter, egentli‐ gen alla dagar och tider. Kom med i en skön och entusiastisk valkampanj!■

amtidigt som vanliga haningebor brottas med sänkta reallöner, höjda matpriser, rekordhöga elräkningar och höjda hyror så beslutade kommunfull‐ mäktiges politiker i sommar att ge sig själ‐ va en löneökning – trots att de redan var en av landets högst avlönade politiker.

Politikernas nya lönenivåer i Haninge från och med den 1 januari 2023 är extrema:

• Kommunalråden kommer att få: 82 666 kr per månad.

• Kommunstyrelsens ordförande kommer att få: 90 993 kr per månad.

Snittarvodet för kommunstyrelseordföran‐ dena i landet ligger enligt Dagens Samhälle på 66 906 kronor. I Haninge tjänar alltså kommunstyrelsens ordförande Meeri Was‐

Ögonblicksbilder från RS valkampanj i Haninge

berg (S) hela 26 procent mer än snittet för de andra kommunstyrelseordförandena i landet och 30 procent mer än riksdagsleda‐ möterna.

– Vi i Rättvisepartiet Socialisterna ger våra arvoden till kampen och fortsätter att leva på en vanlig arbetarlön. Vi tycker att arbetarpolitiker borde leva med samma förutsättningar som vanliga arbetare.■

11/9 2022 LULEÅ Kandidat #6 Mohammad Karim

Kandidat #3 Ann-Christin Holmström Undersköterska och skyddsombud

Restaurangbiträde

”Vi kämpar för att tillsammans med personal, patienter och anhöriga bygga ett vårduppror i Luleå, länet och hela landet – om vi tillsammans går ut på gatorna kan vi skapa en rörelse som tvingar fram mer resurser.”

”När vissa utelämnas till den superutsugande gig-ekonomin, kriminella bolag eller rent slavarbete som papperslösa – då splittras arbetarklassen medan miljardärerna blir rikare.”

Ögonblicksbilder från RS valkampanj i Luleå

SD hetsar mot samer och påstår att rennäringen står i vägen för ”utvecklingen”.

SD-rasismen

mot samer

Nya gruvprojekt, storskalig skogsavverkning och utökad turism utgör allvarliga hot mot samernas rättigheter. Nu får dessa företag stöd av Sverigedemokraterna, som sedan länge står för att samer inte är svenskar.

SD-rasismen har blivit allt mer et var inför valet 2018 som SD:s talman i riksdagen, rumsren bland riksdagspartierna, vil‐ Björn Söder, flera gånger ket märks även i kommunerna. “Spe‐ upprepade att samer, liksom judar, ciellt lokalt märker man att det som ti‐ inte är svenskar. Han försökte senare digare var extrema hållningar har bli‐ korrigera detta med att säga att samer vit allt vanligare, också bland traditio‐ nella partier”, kommenterade Matti och judar “kan vara” svenskar.

D

Inför årets val fiskar SD på nytt i kret‐ sar som hetsar mot samer. Den här gång‐ en med argumentet att rennäringen står i vägen för utvecklingen av landsbygd och företag i Norrland. SD påstår att ren‐ näringen är en industri som konkurrerar på bättre villkor än andra företag.

Att rennäringen är en grundpelare i samisk kultur och en traditionell nä‐ ring i samklang med naturen är främ‐ mande för SD. SD:s program visar tydligt att parti‐ ets rasism, att ständigt betona det “svenska” och ställa det i motsättning mot det “icke-svenska”, i grunden är ett sätt att gynna stora företag och kapital.

Att splittra arbetare och pensionärer för att förhindra gemensam kamp underi‐ från är rasismens uppgift.

Blind Berg, förbundsordförande för Svenska Samers Riksförbund till SvT. Han säger att det är industrier som är ute efter mark som oroar honom mest.

Under de senaste åren har jakten på naturresurser gjort att renskötseln är i ett mer utsatt läge än någonsin.

Minst ett tiotal nya gruvprojekt är på gång, 1000-tals nya vindkraftverk och nya högspänningsledningar planeras.

Det har aldrig avverkats så mycket skog som nu. Rättvisepartiet Socialis‐ terna deltar i kampen mot de gruvspe‐ kulanter som hotar både samernas rättigheter och miljön, som i Kallak/ Gallok. Att kämpa mot SD-rasismen är en förutsättning för att ta gemen‐ sam kamp underifrån mot utarm‐ ningen av landsbygden.■

Skogsindustrin hotar vattnet När Luleå kommun vill förbättra vattenkvalitén i Råneälven missar kommunen att ställa krav på skogsbruket som orsakar övergödning.

S

kogsbolagens kalhyggen och dikningar bidrar till övergödning och grumligt vatten eftersom slam och tungmetaller når älvens vatten. Kalhyggen som går ända ner till vattenlinjen berör även bäckar och diken, ökar ljusinsläppet och näringsrika vatten slammar då igen. Skogen är som ett filter och filtrerar naturligt vattnet innan det når vattendragen. Luleå kommun kräver nu nya avlopp i Råneå för att minska utsläppen av näringsämnen, utan att ha tagit vattenprover i de berörda fastigheterna.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver att kommunen gör avgiftsfri provtagning av enskilda avlopp för att se om det behöver åtgärdas eller inte. Vi stödjer det medborgarförslag, som har fått stöd av över 400 personer, som kräver att avloppets funktion granskas, inte konstruktionen. Kommunen ska även utan kostnad ge råd om bästa åtgärd och ge stöd om flera hushåll vill gå samman för en gemen‐ sam VA-lösning. Vi kämpar också för ett hållbart naturnära skogsbruk, utan destruktiva kalhyggen, som både behåller livskraftiga ekosystem och samtidigt skapar fler hållbara jobb.■ Josef Esberg

ANALYS

11 AUGUSTI 2022 # 1 1514

6

Storföretagen styr pa Alla riksdagspartier förutom det rasistiska högerpartiet SD står bakom målen för klimatomställningen i Sverige. År 2045 ska utsläppen vara nere på noll.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

M

en i själva verket är det storföretagen som sätter spelreglerna för klimat‐ åtgärderna. Det gör att de verkligt viktiga åtgärderna hamnar i byrålå‐ dan och att en hel del av politiken i själva verket ökar utsläppen. Både den nuvarande regeringen och det blå-bruna alternativet driver en po‐ litik som leder mot klimatkatastrof.

– Vi ska visa världen att klimat‐ omställningen kan leda till nya jobb, möjligheter och ökad välfärd, sa klimat- och miljöminister Anni‐ ka Strandhäll (S) inför miljömötet i Stockholm i början av sommaren.

Uttalandet sammanfattar kur‐ sen i klimatpolitiken. Socialdemo‐ kraterna hoppas på att det är det så kallade näringslivet som ska klara klimatomställningen och att detta dessutom ska ge snabbare ekono‐ misk tillväxt.

De senaste årens utveckling har gett regeringen vatten på kvarn.

LKAB och H2 Green Steel planerar för ståltillverkning med utsläpps‐ snåla metoder. Det planeras in‐ dustrier som ska tillverka bränslen som kan ersätta bensin och diesel.

Vindkraften byggs ut och försälj‐ ningen av elbilar ökar.

Helt i linje med logiken för rege‐ ringens vägval började den nye nä‐ ringsministern med att konstatera att socialdemokrater ”älskar gru‐ vor”. Det kommer att krävas massor av metaller med regeringens vägval.

Men samtidigt talar fakta sitt tydliga språk. Utsläppsminskning‐ arna är inte i närheten av den takt som krävs för att klara klimatmå‐ len. Faktum är att utsläppen under förra året ökade med fyra procent, när tempot i ekonomin ökade efter coronapandemin.

Helt klart behövs de nya teknis‐ ka lösningarna. Den nya metoden där vätgas ersätter kol och gas vid stålframställning är inte fossilfri, men den minskar utsläppen kraftigt jämfört med dagens stål‐ tillverkning. En elbil släpper ut be‐ tydligt mindre koldioxid än en motsvarande fossilbil.

Men det finns samtidigt ett grundläggande problem med rege‐ ringens vägval. Oavsett vad de sä‐ ger så drivs inte storföretag av en vilja att rädda världen från en kli‐ matkatastrof. Deras mål är att få maximal vinst. Det innebär att det gäller att sälja så mycket som möj‐ ligt. Det står i motsättning till den allra viktigaste delen av klimatom‐ ställningen: Att åstadkomma så mycket som möjligt med så lite re‐

sursförbrukning som möjligt. Ur ett svenskt perspektiv måste resurs‐ förbrukningen totalt sett minska.

Bilindustrin är ett av många ex‐ empel. Elbilar kräver stora mäng‐ der av sällsynta metaller som liti‐ um, kobolt och sällsynta jordarts‐ metaller. Det borde leda till att bil‐ branschen skulle tillverka små, lät‐ ta bilar, som kräver små batterier.

Istället ser vi motsatsen. En stor del av de elbilar som säljs är stora och tunga. De riktiga småbilarna finns inte ens att köpa i Sverige. Orsaken är förstås att det ger bättre betalt att sälja en eldriven SUV än en liten bil. Det stöd på 70 000 kronor som regeringen infört gäller för alla el‐ bilar oavsett storlek. Först nästa år ska ett tak på 700 000 kronor för inköpspriset införas.

Man får också leta bland rege‐ ringens åtgärder för att hitta något som syftar till att minska behovet av att köra bil. Snarare pekar politi‐ ken i motsatt riktning. Arbetsför‐ medlingen har lagts ned på många orter. Bankerna har lämnat en stor del av Sverige. Byskolor läggs ned.

Det är fritt fram för att bygga ut handelsområdena utanför städer‐ na. Det är inte att undra på att anta‐ let bilar i Sverige ökat i snabb takt.

Det är tydligt att regeringen till varje pris vill undvika den konflikt med biltillverkare och bilhandeln som det skulle innebära att på all‐ var bygga om samhället så att det går att klara sig med betydligt mindre bilkörning.

En central del i regeringens klimat‐ strategi är bildandet av organisatio‐ nen Fossilfritt Sverige. Där ska de olika delarna av näringslivet ta fram planer för sin klimatomställ‐ ning. Läser man planerna så ser man en gemensam nämnare – ing‐ en vill dra ned på verksamheten.

Det är naturligtvis fullständigt omöjligt att klara klimatmålen om utsläppsintensiva branscher som cementtillverkning och flyget ska köra på som förut, även om man föreslår mer eller mindre orealistis‐ ka vägar för att begränsa utsläppen.

I valet mellan klimatomställ‐ ning och näringslivets intressen är det alltid det senare som vinner i regeringens politik. Ett tydligt ex‐ empel är att Sverige och Finland med näbbar och klor har försvarat ett skogsbruk med kalhyggen inom EU, trots att forskningen visat att ett mer skonsamt skogsbruk, med en större mängd växande skog skulle ge det största ”klippet” när

Till följd av den globala uppvärmningen har antalet katastrofer orsakade av värmeböljor, stormar och översvämningar fördubblats se

det gäller att binda den koldioxid som finns i atmosfären.

En annan viktig byggsten i rege‐ ringens klimatpolitik är att lita till marknadslösningar. Genom att sät‐ ta ett pris på koldioxidutsläppen så ska både näringsliv och hushåll sty‐ ras mot att minska användningen av fossila bränslen. EU:s system med utsläppsrätter och de svenska koldi‐ oxidskatterna är exempel på detta.

Det finns flera svagheter med denna så kallade lösning. För det första har industrins lobbyarbete gång på gång urvattnat systemet.

För det andra slår marknadslös‐ ningar orättvist. Höginkomsttagare i städer påverkas rätt lite om bräns‐ lepriserna stiger till 25 kronor. De kan rulla på som om ingenting hänt. Däremot slår höjda bränsle‐ priser hårt mot exempelvis männi‐ skor i glesbygd med låga inkomster.

Vårens politiska diskussion om de höjda bränslepriserna visar hur varken regeringens eller oppositio‐ nens klimatpolitik ser till rättvise‐ aspekter i omställningen. Tyngd‐ punkten har legat på att åstadkom‐ ma allmänna prissänkningar. Täv‐ lingen mellan partierna har gällt

vem som vill sänka mest. Det rimli‐ ga hade förstås varit att istället rikta stöden till de grupper som verkli‐ gen drabbas av höga bränslepriser och inte har alternativ till bilen.

Det finns ytterligare en del i re‐ geringens högerkurs som går på tvärs med klimatomställningen. Se‐ dan 90-talet har alla regeringar bi‐ dragit till att privatisera och mark‐ nadsanpassa stora delar av den offentliga verksamheten. Att skapa flera konkurrerande system för grundläggande samhällsservice är ett recept för ökade utsläpp. Ett tyd‐ ligt exempel är mobiltelefonin.

Istället för att bygga ett nät som täcker hela landet finns det nu tre parallella nät, där varje nät behöver en egen uppsättning av basstationer som både kräver mycket metaller och el. Ett annat exempel är bilbe‐ siktningen. I städerna kan det fin‐ nas flera anläggningar inom samma kvarter, samtidigt som invånarna i en del fjällkommuner måste köra tiotals mil för att besikta bilen.

Oppositionen till höger om social‐ demokraterna står, med undantag från SD, bakom klimatmålen. In‐

riktningen är i huvudsak densam‐ ma som regeringens, men man vill göra ännu mindre och i långsam‐ mare takt. Detta går igen på områ‐ de efter område.

Inför valet har Naturskyddsföre‐ ningen ställt ett antal frågor till par‐ tierna om klimat- och miljöpolitik.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar nej på det mesta. De säger nej till ett framtida förbud mot fossila brän‐ slen, en svensk koldioxidbudget, ökad satsning på ekologiskt jord‐ bruk och att göra en miljöomställ‐ ning av miljonprogramsområdena.

När det gäller att vara emot att an‐ vända skogen som koldioxidsänka får de med sig Centern på tåget. När det gäller trafikinvesteringarna så vill Moderaterna, föga förvånande, dra ned på de redan alltför begrän‐ sade järnvägssatsningarna och läg‐ ga mer pengar på vägarna.

En del i de borgerliga alliansre‐ geringarnas politik som verkligen satt fart på koldioxidutsläppen är jobbskatteavdragen. De har gett en bra bit över 100 miljarder kronor årligen i ökade inkomster främst till personer med skapligt höga in‐

11 AUGUSTI 2022 # 1 1514

7

artiernas klimatpolitik Tomma löften

R

iksdagen har antagit mål för hur utsläppen ska minska till noll år 2045. Men utfallet så här långt visar att det är mycket långt kvar till målen, trots att de första ste‐ gen är de enklaste. Detta är ett tydligt tecken på att dagens klimatpolitik inte leder åt rätt håll.

Det övergripande målet är att ut‐ släppen år 2045 ska ha minskat med minst 85 procent jämfört med år 1990. De återstående 15 procenten ska uppnås genom bland annat koldi‐ oxidlagring och åtgärder för att mins‐ ka utsläppen i andra delar av världen.

Ett delmål på vägen var att minska utsläppen med 40 procent till år 2020.

Fram till år 2021 har utsläppen mins‐

kat med 33 procent, det vill säga en bra bit från målet. Då är ändå den första etappen den enklaste.

En svårare del av målet är att ut‐ släppen från trafiken i landet ska minska med 70 procent mellan år 2010 och 2030. Fram till år 2021 är minskningen 27 procent, långt ifrån det mål som har satts upp.

Utsläppen är extremt ojämnt fördelade. En undersökning som organisationen Oxfam gjorde år 2020 visade att den halva av befolk‐ ningen som har de lägsta inkoms‐ terna i snitt orsakade koldioxidut‐ släpp på 4 ton genom sin konsum‐ tion. Den rikaste procenten låg på 43 ton per år. ■

RS/Offensivs program för grön omställning

komster. Effekterna av detta pengaregn över människor med god ekonomi går att se i statistiken.

Försäljningen av extrema lyxbils‐ märken har ökat rejält. Detsamma gäller för försäljningen av stora motorbåtar. Sannolikt går också en del av den snabba ökningen av långa utlandsresor med flyg att för‐ klara med en skattepolitik och eko‐ nomisk politik som gjort att högin‐ komsttagarnas inkomster har stuckit iväg. En verklig klimatpoli‐ tik måste därför också innehålla kraftfulla åtgärder för att minska de växande inkomstklyftorna.

Ska man säga något positivt om Sverigedemokraternas hållning i klimatfrågan så är det att de är ärliga genom att som enda parti inte ens ställa sig bakom klimatmålen i ord.

Partiet talar om att man ska verka för att istället minska utsläppen ut‐ omlands, men detta saknar all tro‐ värdighet när SD samtidigt vill dra ned kraftigt på det svenska bistån‐ det. Partiledaren Jimmie Åkesson hade märkbart svårt att få detta att gå ihop när han frågades ut av Sveri‐ ges Radio under Almedalsveckan.

Vänsterpartiet har gjort en tyd‐

lig kursändring i klimatpolitiken.

Nu ligger betoningen på att det är de stora industrisatsningarna som ska lösa problemet. Av ett internt dokument som Svenska Dagbladet rapporterat om framgår det att man i valrörelsen inte ska tala om sådant som minskad köttkonsumtion, be‐ gränsningar av bilåkandet och an‐ nat som förändrar människors var‐ dag. Partiet har under våren varit med och röstat för förslag för sänk‐ ta bränslepriser i riksdagen.

På samma sätt som hos Social‐ demokraterna saknas varje spår av insikt om att de lösningar som nä‐ ringslivet föreslår nästan alltid leder till resursslöseri och nya utsläpp i någon del av produktionskedjan.

Kursändringen har fått partiets ta‐ lesperson i klimatfrågor, Jens Holm, att lämna sitt uppdrag.

Det finns enskilda punkter där partiet vill göra mer än regeringen.

Exempelvis vill man satsa mer på spårtrafik och på energisparande i flerfamiljshus. Detta ingår i ett pa‐ ket på 700 miljarder kronor för oli‐ ka klimatinvesteringar. Men i grunden är skillnaderna jämfört med Socialdemokraterna små.

Foto: Natalia Medina

edan 1970-talet. Makteliten må tala om behovet av grön omställlning, men inget händer. Klimatkampen visar vägen framåt.

I de olika jämförelser som görs av partiernas miljö- och kli‐ matpolitik brukar Miljöpartiet ligga bäst till. Men det säger inte mycket och det finns avgörande svagheter i partiets politik.

Miljöpartiet har aldrig varit be‐ rett att utmana kapitalismen och har slutit upp bakom högerpoliti‐ ken. Partiet har stött privatisering‐ ar och skattesänkningar som har gett en rejäl skjuts åt koldioxidut‐ släppen. Liksom de tidigare rege‐ ringskollegorna i Socialdemokra‐ terna litar man på att bolagen själ‐ va ska genomföra en stor del av klimatomställningen, med stöd av statliga subventioner som Klimat‐ klivet.

Säkert kommer klimatfrågan att finnas med i talen och på parti‐ ernas valaffischer, men inget av riksdagspartierna är i närheten av att ha en politik som klarar ens att nå de otillräckliga mål som riksdagen har satt upp. För att det ska vara möjligt krävs en socialistisk politik som garante‐ rar att klimatomställningen måste vara rättvis. ■

• Grön omställning till planerade och samordnade transporter (från väg till spår) och distribution av varor, energi, service och tjänster för att massivt minska utsläppen av växthusgaser.

• Bort med handeln med utsläppsrätter.

• Omedelbart övertagande av fossilindustrin i gemensam ägo för planerad nedstängning och omställning till utsläppsfria och samhällsnyttiga verksamheter. Kortsiktiga och ej hållbara jobb måste ersättas av nya hållbara jobb inom återvinning, återbruk, klimatanpassning och välfärd.

• Övertagande av de största jordbruken, agrokemiföretagen och livsmedelsindustrierna under demokratisk kontroll för en hållbar, ekologisk och säker matproduktion. Det behövs glo‐ bala och lokala planer för matproduktion utan långa transpor‐ ter och djurplågeri.

• Påbörja en omställning från dagens överproduktion av ani‐ malier till vegetabilier.

• Överta de privata skogsbolagens skogsinnehav och ställ Svea‐ skog under demokratisk kontroll. Totalförbud mot trakt- och kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk.

• Plan för massiv utökning av naturreservat i samråd med lo‐ kalbefolkning, fack, samebyar och miljöorganisationer.

• Skogar, fjäll och skärgårdsnatur måste fredas från storskalig vindkraftsutbyggnad och andra stora exploateringar. Stärk strandskyddet.

• Stopp för privata och utländska gruvbolag och stopp för nya gruvexploateringar. Ställ om till återbruk av mineraler och an‐ passa mineralproduktionen efter verkliga behov istället för lyxkonsumtion och ”slit-och-släng”.

• Ekosocialt bostadsbyggande och renoveringar: billiga och all‐ männyttiga hyresrätter med fokus på passiv- eller lågenergi‐ hus med en maximalt effektiv energihushållning.

• Ställ om från privatbilism till gemensamt ägd och utbyggd, avgiftsfri kollektivtrafik och fossilfria bränslen till bilar där de fortfarande behövs på landsbygden.

• Avveckla kärnkraften som en del av en plan för en cirkulär sam‐ hällsekonomi där resurser återanvänds och all energi är förnybar.

• Förstatliga banker, storföretag, världens energibolag och så vidare under demokratisk kontroll och styre underifrån för att frigöra världens resurser till att tillmötesgå verkliga behov för människor, klimat och djur. ■

Foto: Anders Löwdin / Sveriges riksdag

Utsläppen i Sverige ökade år 2021. Målet om nollutsläpp kräver socialism.

INTERNATIONELLT

11 AUGUSTI 2022 # 1 1514

8

I den globala arbetarkampen gror fröet till facklig förnyelse varvänliga fackledningen. Genom att lägga fram positiva krav och förslag som kan ta kampen framåt kan ledningen utmanas och stöd fås för en annan facklig politik.

I Storbritannien har ISA lagt fram förslag om att samordna

Förslag som tar kampen framåt utmanar fackledningarna strejker bland järnvägsarbetare, postanställda och andra. I ett fack‐ förbund, Unison, lade ISA-med‐ lemmar förslag om ett riksmöte för förtroendevalda för att diskutera upptrappning av strejkerna.

På Starbucks i USA har de anställda fört en framgångsrik kamp för rätten att bilda en fackförening. Lilla bilden: Mark, SAV (ISA i Tyskland).

I slutet av juli träffades 250 socialister från 22 länder för en veckas möten med International Socialist Alternative.

Bland deltagarna fanns många fackliga aktivister och på ett av veckans mer än 40 möten diskuterades hur stärka fackens ställning och lärdomar från den senaste tidens arbetarkamp.

MATT SMITH

Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)

D

iskussionen inleddes av So‐ cialist Alternatives (ISA:s sympatisörer i USA) fackli‐ ga organisatör James Graham, och Walter, mentalskötare och fackligt förtroendevald samt medlem av Gent LSP/PSL (ISA i Belgien).

– Utgångspunkten för arbetar‐ perspektiven är global, inledde Ja‐ mes. Redan före pandemin var ojämlikheten rekordhög. Nu för‐ värrar den galopperande inflatio‐ nen krisen, och det interimperia‐ listiska kriget i Ukraina orsakar dramatiska ökningar av olje- och livsmedelspriserna. Detta har fått katastrofala effekter för arbetare världen runt.

I början av pandemin visade ”The Great Resignation” (den stora uppsägningstrenden), som började i USA, att arbetarna var trötta på att arbeta under kapitalismens vill‐ kor. Miljoner sade upp sig från sina arbeten i jakt på något bättre. En nyligen genomförd undersökning bland 50 000 arbetare i 44 länder visade att en femtedel av dem är mycket eller extremt benägna att säga upp sig under de kommande sex månaderna.

– Vågen av uppsägningar över‐ gick snabbt i en våg av facklig orga‐ nisering och strejker. I USA gick anställda vid Starbucks och Ama‐ zon ut i kamp för att få rätten att organisera sig fackligt.

Dagens kamp ska också ses i ljuset av fackens försvagning och avsak‐ nad av ledning. Under de senaste 40 åren har aktiviteten i facken va‐ rit sjunkande och den fackliga by‐ råkratin, toppstyret, är det främsta hindret för återuppbyggnaden av en kämpande arbetarrörelse. De flesta fackförbund styrs ännu av en konservativ och privilegierad kast som inte hyser någon tilltro till kampen.

Walter förklarade att arbetarna har svarat på dessa hinder genom att organisera sig på tre huvudsak‐ liga sätt: – Det första är att organisera en kamp inom de etablerade fackföre‐ ningar för att avsätta den gamla kon‐ servativa ledningen. Det var just den formen av kamp som lyckades avsät‐ ta det gamla Hoffa-ledarskapet inom amerikanska Teamsters (transport‐ facket) och som ledde till att Sharon

Graham för ett år sedan valdes som ny ledare för fackförbundet Unite i Storbritannien och Irland med ett löfte om att stärka medlemsdemo‐ kratin och driva beslutsam kamp. Är den vägen stängd kan det vara riktigt att bilda nya fack, som arbetarna vid Amazon i New York har gjort. I Mexiko bröt bilarbetar‐ na, efter att ha organiserat vilda strejker som resulterade i lönehöj‐ ningar på 20 procent, med det kor‐ rupta fackförbundet CTM och bil‐ dat ett eget fackförbund.

Ett annat sätt att övervinna de hinder som den fackliga byråkratin utgör är att organisera gräs‐ rotskampanjer och tvärfackliga nät‐ verk underifrån. I Belgien har vård‐ personal startat kampanjen Santé en Lutte (ungefär Vården i kamp)

Drew skildrade de brutala för‐ hållanden som Amazonanställda möter i San Diago, USA. I områ‐ det där lagret ligget finns ingen kollektivtrafik och anställda tving‐ as gå långa sträckor i 35 graders värme för att komma till jobbet.

Genom att ta kamp lyckades de få till stånd pendeltågstrafik till hu‐ vudlagret.

En ISA-medlem från Sydafrika beskrev hur Cloverarbetarna bygg‐ de upp en kampanj underifrån för att gå ut i strejk och lade fram tyd‐ liga krav, bland annat ett slut på lö‐ nesänkningar och åtstramningsåt‐ gärder. ISA-medlemmar i Sydafri‐ ka lade fram ytterligare krav, bland annat att förstatliga företaget, vil‐ ket har fått stöd från de strejkande arbetarna.

I Mexiko bildade bilarbetare som strejkat ett nytt eget fackförbund

Mark från Tyskland, som är fackligt förtroendevald på den fabrik han jobbar i, gav exempel på hur han genom att organisera regelbundna arbetsplatsmöten har lyckats åter‐ uppbygga facket på sin arbetsplats.

I Tyskland har antalet fackliga medlemmar rasat, från 13 miljoner 1991 till endast 6 miljoner idag.

Men Mark har värvat fler nya med‐ lemmar än någon annan, vilket vi‐ sar att nedgången för fackföre‐ ningsrörelsen inte är oundviklig och att den kan vändas med en po‐ litiserad strategi.

Hugh från Socialist Alternative i England, Wales och Skottland förklarade att i takt med att arbe‐ tarnas kamp växer kommer arbe‐ tarna i konflikt med den arbetsgi‐

för att slå tillbaka mot regeringens nedskärningar av sjukvården.

Både Walter och James betona‐ de att arbetare kommer att vara beredda att kämpa för reallöneök‐ ningar när priserna nu ökar snabbt.

I den efterföljande diskussionen gjordes flera inlägg om den viktiga roll som ISA-medlemmar har spe‐ lat i de framväxande arbetarkam‐ perna runt om i världen.

Tyvärr har många på vänsterkan‐ ten ofta en felaktig inställning till den fackliga byråkratin och tar an‐ tingen till opportunism eller ultra‐ vänsterism.

Eric betonade att politisering är nyckeln till marxistisk organise‐ ring på arbetsplatsen. Utan pågå‐ ende, politiserade diskussioner med arbetskamrater kan vi inte po‐ pularisera de kampmetoder och idéer som är nödvändiga för att återuppbygga arbetarrörelsen.

Denna omfattande diskussion om arbetarrörelsen avslutades av Joeferson, historielärare på en gymnasieskola och ISA-medlem i São Paolo, Brasilien.

Han redogjorde för situationen i Brasilien, där lärare upprepade gånger har organiserat strejker, ockupationer och offentliga de‐ monstrationer. Denna militanta taktik resulterade i 30-40 procents ökning av reallönerna mellan år 2008 och 2018. Men fackliga ledare har konsekvent spelat rollen som ”medlare” i dessa strider. Istället för att sporra och stärka arbetar‐ kampen har de gjort ruttna uppgö‐ relser med cheferna och erbjudit arbetarna löneförhöjningar i utby‐ te mot ökad privatisering.

Fackföreningsledningen håller tillbaka rörelsen och försöker styra den till ”säkra” kanaler, även när Bolsonaro antyder en möjlig kupp om han förlorar nästa val (se arti‐ kel på nästa sida).

– Vi måste koppla samman den fackliga kampen med politisk kamp mot högern och social kamp för kvinnors och hbtq-rättigheter.

Vi måste vara principfasta men flexibla och kombinera de mest effektiva metoderna för att vinna framgångar i arbetarkampen och samtidigt bygga en socialistisk massrörelse mot hela det misslyck‐ ade kapitalistiska systemet.■

11 AUGUSTI 2022 # 1 1514

9

Brasiliens president Bolsonaro går mot valnderlag, Men hotar att göra som Trump efter valet – vägra erkänna att han förlorat.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har gett tecken på att han inte frivilligt kommer att ge upp makten i fallet av en valförlust i höst. Det är inte otänkbart att han följer i Trumps fotspår och försöker ordna en statskupp.

OLE RELANDER offensiv@socialisterna.org

D

får slåss om smulorna på bordet – samt medan klimatet och urbe‐ folkningen i Amazonas fortsatt li‐ der av storföretagens exploatering.

demokratiska rättigheter. Lula på‐ står att han strävar efter ”stabilitet” i Brasilien. Detta är inte något som han kan leverera. Utan en drastisk omorganisering av det ekonomiska systemet är det få länder som kan vänta sig något som liknar ”stabili‐ tet” under de år som väntar.

Illusionen om att ett motstånd mot Bolsonaro byggs genom en röst på Lula är något som spelar Bolsonaros ambitioner i händerna, då Lula inte presenterar något verkligt alternativ.

Det vore naivt att underskatta Bol‐ sonaros hot om en statskupp. I en intervju med Financial Times på‐ står den tidigare presidenten Lula, som leder i opinionsmätningarna, att Bolsonaros hot om att undermi‐ nera den parlamentariska demokra‐ tin är en ”bluff ”. Detta visar att att Lula inte förbereder ett försvar av

Ett verkligt motstånd mot Bolso‐ naro, kapabelt att försvara demo‐ kratiska rättigheter, kräver kamp och organisering. Det är något som måste byggas även utanför valbåset.

För att förebygga hans planer och för att försvara demokratiska rättigheter krävs ett brett mot‐ stånd från arbetarklassen och unga. Våra kamrater leder i fron‐ ten i kampen för mobilisering av motstånd mot attackerna från de högerextrema.■

Intervju med Júlia Chaves, lärare och medlem i LSR (brasiliansk ISA-sektion) Júlia Chavez, LSR (ISA i Brasilien).

Foto: Natalia Medina

et är flera paralleller att dra mellan Trump och Bolsonaro. De är båda symptom för de högerextremas march framåt i en värld som rör sig allt mer från globalisering till na‐ tionalism och protektionism.

På grund av att nyliberalismens era har lett till försämringar i livs‐ förhållandena för majoriteten finns det en enorm frustration i samhället och de högerextrema ödslar ingen tid i sina försök att fånga in detta.

Auktoritära ledare som Bolso‐ naro försöker alltid att rikta mas‐ sornas legitima ilska, som grundar sig i systemets kris, på marginali‐ serade grupper. Detta får katastro‐ fala konsekvenser.

Under år 2020 mördades mer än 5 600 personer genom polisvåld – fem gånger så många som i USA (som lider av samma problem). 75 procent av dem som mördats av po‐ lis var unga, mörkhyade personer, primärt bosatta i utsatta områden.

Detta har hänt under samma regim som har tillåtit Covid-19 att skörda upp till 700 000 liv.

Trump och Bolsonaro marknadsför sig som något nytt, något annor‐ lunda, som kan ”utmana etablisse‐ manget”, då så många har förlorat tilltron till samhällets institutioner som gång på gång har svikit dem.

Bakom den populistiska och na‐ tionalistiska retoriken genomförs samtidigt allt fler attacker mot arbe‐ tarklassen.

Bolsonaro har genomfört priva‐ tiseringar, avregleringar och skat‐ tesänkningar för rika och storföre‐ tag. Detta sker medan majoriteten

Foto: Isac Nóbrega/PR

Bolsonaros planer på en kupp efter valet

Hur är stämningen bland arbe‐ tare och unga inför valet i år?

– Det vi ser är att majoriteten av arbetarklassen och ungdo‐ marna är trötta på Bolsonaro och inte har något hopp om ho‐ nom, till skillnad från hans förs‐ ta kandidatur, när många trodde att han kunde vara emot syste‐ met. Nu är 55 procent av väljar‐ na emot honom. Det är ett re‐ sultat av hans dödande och ut‐ armande politik som har fört

Brasilien tillbaka till hungerkartan, ökad arbetslöshet och många döds‐ fall under pandemin.

– Efter honom följer Lula, som ogillas av 35 procent, samtidigt som 47 procent av befolkningen har för avsikt att rösta på honom i första om‐ gången. De flesta i arbetarklassen tror att han kommer att återinföra grund‐ läggande rättigheter för de fattigaste, som en del av arvet från hans första år av kamp på 1980-talet och hans första valkampanj 2003.

– Men det är inte vad vi såg när han regerade under 13 år. PT, Ar‐ betarpartiet, samarbetar idag hu‐ vudsakligen med högerpartier, däribland hans kandidat som vice‐ president.

Vad behövs för att försvara det brasilianska folket mot Bolsonaro och högerns attacker?

– Som jag nämnde i den föregå‐ ende frågan finns fortfarande en betydande grad av avvisande och misstro mot Lula, främst på grund av korruptionen i hans parti – även om vi som socialister vet att kor‐ ruptionen finns inom hela den statliga byråkratin. Bolsonaro och hans anhängare använder sig av denna misstro till att intensifiera attackerna mot demokratin genom att använda falska nyheter och lockande propaganda.

– Å andra sidan har vi Lula som förespråkar att Bolsonaro inte är

tillräckligt stark för att genomföra en kupp. Genom att göra det för‐ svagar han klassmedvetenheten och stärker Bolsonaros makt.

– Vi måste gå åt andra hållet och visa exempel på vad som hände i USA när Trumps an‐ hängare attackerade Capitolium.

Vi måste betona att arbetarklas‐ sens kamp är det som kan stoppa en kupp, och att även om arbeta‐ re i Lula ser en utväg, så är det bara genom att stärka kampen på gatorna vi kommer att kunna ställa våra krav i centrum för hans regering och stoppa försök till en kupp. Med ett sådant till‐ vägagångssätt garanterar vi också klassens oberoende och ett alter‐ nativ när de ser att Lula inte räck‐ er till för att övervinna skadorna av Bolsonaros politik, pandemin, det nya ”kalla kriget” och de låg‐ konjunkturer som ännu inte är över.■

11 AUGUSTI 2022 # 1 1514

10

: a k i n ö Krva på 71

Tre av fem röstade nej till abortförbud i Kansas, en delstat som den republikanska högern såg som ”sin”.

Att le om dan kronor SIGBRITT HERBERT offensiv@socialisterna.org

D

e ukrainska flyktingarna sätter fingret på svensk flyktingpolitik, hur den fungerar eller inte fun‐ gerar. Genom EU:s massflyktingdirektiv har ukrainarna fått ett års uppehållstillstånd med rätt att arbeta så fort de satt foten på svensk

mark.

Däremot har de ingen rätt till svenskstudier. Jämför det med andra flyktingar som bott i Sverige i flera år och än inte vet om de får stanna eller inte. De har ingen rätt att arbeta.

Migrationsverket medger själva att handläggningstiderna är för långa. En del har fått vänta över ett år på ett första besked.

Många handläggare snabbrekryterades under hösten 2015 och fick en snabbkurs i hur man avslöjar om någon ljuger. Det ver‐ kar ha varit huvudsyftet med asylutredningarna. Besluten blev i de flesta fall att den asylsökande ljög om något, och ljuger man om en sak ljuger man om allt, alltså kan man inte få asyl.

På ett avslag följde en överklagan med ytterligare väntan.

Det är naturligtvis positivt att ukrainska flyktingar får asyl di‐ rekt men givetvis svider det för de som efter sju år fortfarande inte fått slutgiltigt besked.

I

tidningar läser vi om ukrainska flyktingar som har svårt att få ekonomin att gå ihop med den dagersättning de får. Den har varit oförändrad max 71 kronor per dag i många år. Är det två vuxna som delar hushåll är sum‐ man 61 kr. Barnfamiljer får litet extra beroende på antal barn samt deras ålder. Summan ska räcka till mat, kläder, hygi‐ enartiklar, medicin samt annat som kan behövas. Enligt Anders Ygeman kan vi inte höja ersättningen för det ”vore oklokt av Sverige att ha väsentligt högre ersättning än något annat euro‐ peiskt land”. I själva verket ligger den svenska ersättningen lågt vid en europeisk jämförelse.

Rubriken på en artikel i Dagens Nyheter den 5 juni lyder ”Ukrainska flyktingar får 61 kr om dagen”. ”Måste göra något”.”

Det är inte bara ukrainska flyktingar som får så litet, något ru‐ briken antyder, utan alla flyktingar. Det är lika knapert för alla och dagersättningen bör givetvis höjas. Värst är det för de som av någon anledning inte kan flytta tillbaka, till exempel statslö‐ sa och afghaner som inte kan utvisas. De har inte rätt till något bidrag alls.

E

n sak som de flesta flyktingar varit med om är att tvingas flytta eftersom Migrationsverket stänger boenden eller kontor. Man anser att en flykting be‐ höver bo relativt nära Migrationsverkets kontor.

Därför kan en flykting tvingas flytta med kort varsel till någonstans i en helt annan del av Sverige. Barn rycks upp från sina skolor och kamrater. ”De ser oss inte som människor utan som siffror”, sa en ung asylsökande en gång. Han slog hu‐ vudet på spiken. Nu läser vi i tidningar om ukrainska flyktingar som tvingas flytta. Det är en lika svår situation för alla att plöts‐ ligt packa ihop alla, eller nästan alla (man får inte ta med sig hur mycket som helst) sina tillhörigheter och flytta till ett nytt ställe man inte känner till. Som flykting har du ingenting att säga till om. Tidningsrubrikerna antyder att det skulle vara vär‐ re för ukrainska flyktingar men så är givetvis inte fallet. idningsrubrikerna har det goda med sig att de pe‐ kar på den svåra situationen för flyktingar i Sveri‐ ge. Att de antyder att det skulle vara värre för ukrainska flyktingar än för andra flyktingar är olyckligt. Det är snarare värre för de som bott un‐ der de här förhållandena år efter år. Något måste göras åt för‐ hållandena för flyktingar i Sverige, från Ukraina eller något an‐ nat land. Börja med att förkorta handläggningstiderna. Den som har väntat mer än ett år på besked ska få permanent uppe‐ hållstillstånd. Är barn inblandade måste handläggningstiden ner ytterligare. Vi måste börja se flyktingar som människor och inte bara som siffror. ■

T

Stor seger för

abortkampen i Kansas Genom att flytta tillbaka aborträtten till delstaterna hoppades högern i USA på att kunna staka ut en väg mot ett nära nog totalt abortförbud i hela landet. Resultatet av folkomröstningen i Kansas blev istället en rejäl spark i baken, 59 procent röstade mot ett abortförbud.

KEELY MULLEN

Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)

M

ed en överväl‐ digande majo‐ ritet och med ett rekordstort valdeltagande röstades det förslag ned som skulle ha tagit bort aborträtten i delstatens konstitution.

Trots att folkomröstningen ge‐ nomfördes i samband med pri‐ märvalet, där valdeltagandet tra‐ ditionellt är lägre och att frågan i omröstningen var skriven för att förvirra väljarna, avvisades försla‐ get så kraftfullt att resultatet är omöjligt att ifrågasätta.

Marginalen i folkomröstning‐ en var 18 procent i en delstat där Trump vann med en marginal på knappt 15 procent i valet 2020.

Detta visar klart och tydligt att arbetande människor inte ens i ”Trump-landet” stödjer av‐ skaffandet av rätten till säkra och lagliga aborter. Det visar på den svåra situation som högern har försatt sig i genom att göra detta till sin uppgift.

Eftersom de vet att de inte har nå‐

got att erbjuda arbetarklassen när det gäller att klara de skyhöga priserna och kroniskt låga löner‐ na, har en del av det republikans‐

ka partiet satt sitt hopp till kul‐ turkrigsfrågor som ett sätt att vinna val. Som omröstningen i Kansas visar är detta ingen enkel strategi. Vissa kända republika‐ ner har varnat för att dessa at‐ tacker kan leda till bakslag, men många andra ser ingen annan väg framåt och trappar upp sina ansträngningar.

Det kommer att genomföras folk‐

omröstningar kring abortfrågan även i Kentucky och Michigan i höst, men i många delstater ställs inte frågan om aborträtten direkt till väljarna. De flesta republi‐ kanska lagstiftare föredrar att själva ta besluten om nästan tota‐ la förbud. Men oavsett vilken ex‐ akt mekanism de använder bör resultaten i Kansas visa för abort‐ rättsaktivister i alla delstater att förbud och begränsningar inte är ett faktum.

Vi behöver beslutsamma, offen‐ siva rörelser i delstater över hela landet som är beredda att sätta alla hinder i vägen för reaktionära be‐ gränsningar av aborträtten. I Mi‐ chigan och Kalifornien kommer arbetande människor att behöva göra allt för att stödja den omröst‐ ning i november som innebär att

aborträtten skrivs in i delstatens konstitution. I andra delstater ar‐ betar förbud sig fram genom dom‐ stolar och lagstiftande församling‐ ar. Oavsett förutsättningarna måste våra rörelser ha sina rötter i den taktik som ledde till att Roe vann överhuvudtaget. (Roe vs.

Wade var den dom i högsta dom‐ stolen som säkrade rätten till abort i alla delstater 1973) Vi behöver massprotester, walkouts, sit-ins och till och med strejker för att stoppa högerns planer. För att samordna detta viktiga arbete över hela landet be‐ höver vi nya kvinnliga massorga‐ nisationer med demokratiska strukturer där vanliga människor kan diskutera och debattera stra‐ tegin för vår rörelse.

För att bygga upp det motan‐ grepp som krävs för att övervinna högerns attacker mot kvinnor och queerpersoner behöver vi politiskt oberoende från det demokratiska partiet, som har ett egenintresse av att hålla tillbaka våra rörelser. Ab‐ orträttsrörelsen kan inte ha några illusioner om att Demokraterna eller liberala icke-statliga organi‐ sationer kommer att kämpa för oss. Om vi ska kunna vinna några segrar måste vi göra det med hjälp av politisk kraft. Även om hotet från högern utan tvekan växer, visar segern i Kansas att deras mest ondskeful‐ la attacker fortfarande är ex‐ tremt impopulära bland vanliga människor. För att besegra dessa attacker på ett bestående sätt kommer vi att behöva mer än bara vår ilska, vi måste organise‐ ra oss och ta kamp för socialis‐ tisk feminism. ■

Under de sex veckorna av Rättvisepartiet Socialisternas valkampanj läggs störst fokus på Luleå och Haninge.

Luleå:

Tema: Valet 2022 och hotet från höger Tid: Tisdag den 16 augusti kl 18.30 Plats: Partilokalen För mer info: 073-053 68 84 Vill du valarbeta? Mejla till rs.lulea@socialisterna.org

Haninge/Stockholm: Tema: Vårdkrisen - ett socialistiskt svar Tid: Onsdag den 17 augusti kl 19.30 Plats: Jordbro kaféscen För mer info: 072-524 42 95 Vill du valarbeta? Mejla till rs@socialisterna.org

Övriga orter:

Tema: Valet – vad handlar det om?

Tid: Måndag den 15 augusti kl 19.00.

Plats: Zoom För mer info: 070-8854486 För zoomkod, mejla till rs@socialisterna.org

RS valkampanj Resultat första veckan, 1-8 augusti 556 personer köpte Rättvisepartiet Socialisternas valmanifest under den första veckans val‐ kampanj. En intensiv sommarkampanj för prenumerationer på Offensiv redovisades också nu, med det suveräna resultatet att Offensiv denna vecka har 806 fler prenumeranter!

LULEÅ HANINGE ÖVRIGA

Sålda valmanifest

Prenumerationer – Kampanj för Offensiv

Kronor i stöd (utöver prenumerationer)

208

51 (Norrbotten)

5 146 (+ 1 400 valfond)

351

579 (Stockholms län)

10 476 (+ 2 500 valfond)

-

154

2 200 valfond

Socialistiskt program 2022

NEJ TILL KRIG OCH IMPERIALISM

• Rysslands trupper ut ur Ukraina. Nej till USA:s och Natos imperialism och militarism. För ukrainarnas rätt att bestämma sin egen framtid, inklusive mino‐ riteters rätt till självbestämmande.

• Inga flyktingmurar. Asyl till människor som flyr krig och förtryck.

• Nej till militärallianser, kapprustning och svenskt Natointräde. Stoppa all vapenexport. Förstatliga och ställ om vapenindustrin till civil produktion.

• För ett demokratiskt styrt försvar av människors liv och hälsa med moderna lager och beredskap.

Skyddsrum, fordon och utrustning att skydda be‐ folkningen mot krig, kris och katastrofer.

• Ingen tvångsrekrytering till värnplikten. Nej till yr‐ kesarmé och nej till anfallsstyrkor. Löntagarnas de‐ mokratiska kontroll över polis och militär.

• Fattiga ska inte betala krigen. Stoppa prishöjningar‐ na på mat i världen. Bort med momsen på mat i Sve‐ rige, gratis kollektivtrafik, och inga nedskärningar på välfärden.

• Nej till världsordningen där supermakter som Kina och USA slåss om världsherraväldet. För en socialis‐ tisk värld som styrs demokratiskt underifrån genom samarbete för människor och naturens bästa.

• Bygg en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rö‐ relse bland arbetare, ungdomar och fattiga - den kraft som kan skapa verklig fred.

ALLAS RÄTT TILL VÄLFÄRD

• De skenande klassklyftorna måste besvaras med klasskamp. Vinster och överskott i företag, kommu‐ ner och regioner måste komma löntagarna till del.

• Alla barn har lika värde och rätt till en trygg uppväxt – så ska kriminaliteten bekämpas. Satsa på trygg‐ hetsvärdar, fältassistenter, socialtjänst och av‐ hopparverksamhet inriktad mot gängen.

• Inga vinster i välfärden. Skola, vård och omsorg ska drivas demokratiskt i samhällets och de anställdas regi.

• Avskaffa det fria skolvalet. Allas rätt till bra skolor och fritid. Kraftig ökning av lärar- och personaltät‐ heten, för mindre klasser och förskolegrupper. Till‐ räckligt med resursinsatser till alla barn med behov.

• Inga gräddfiler i vården. Förbjud privata sjukförsäk‐ ringar, vårdval, marknadsstyrning och just in timesystem.

• Kraftig ökning av personaltäthet inom vård, psykia‐ tri, beroendevård och omsorg.

• Socialförsäkringar ska täcka 90 procent av lönen.

• Försörjningsstöd och sociala insatser utifrån beho‐ ven.

• Nytt statligt pensionssystem med kraftigt höjd ga‐ rantipension åt alla – nej till börshandel. Pensioner att leva på, oavsett ursprung.

INTERNATIONELL SOLIDARITET – MOT RASISM OCH NATIONALISM

• Arbetarrörelsen måste resa sig mot högerns hets mot flyktingar och invandrare. Gemensam kamp för trygga jobb och bra bostäder åt alla.

• Ingen plattform för nazister. Folkligt motstånd mot nazistiska marscher.

• Permanenta uppehållstillstånd för flyktingar. Rätt till anhöriginvandring.

• Demokratisk kontroll av polis och rättssystem.

Stoppa all rasprofilering. Stöd urfolkens rättigheter.

• Nej till övervakningssamhället.

• Förstatliga läkemedelsföretagen och apoteken.

Skrota patentreglerna. Gratis vaccin till världens be‐ folkning.

• Stoppa nykolonialiseringen. Allas rätt till mat och rent vatten. Avskaffa fattigdomen.

KÄMPANDE OCH DEMOKRATISKA FACKFÖRENINGAR

• Riv upp försämringarna i arbetsrätt och strejkrätt genom kamp och strejker.

• Organisera mot lönedumpning – för höjda reallöner.

• Trygga jobb med kollektivavtal och rätt till heltid.

Sex timmars arbetsdag – avskaffa arbetslösheten.

• Fler anställda för minskad stress på jobbet.

• Löntagarnas demokratiska kontroll över scheman, arbetets organisering och plats.

• Demokratiska fack - mot toppstyre och privilegier • Arbetarkamp mot det kapitalistiska systemet av ut‐ sugning och förtryck.

SOCIALISTISK FEMINISM

• Kamp mot lönegapet, stressen på jobbet och sexuel‐ la trakasserier.

• Samhällets ansvar för omsorg, vård, utbildning och fritid måste utökas. Slut på dubbelarbetet.

• Specialdomstolar i sexbrottsmål med feministisk kompetens. Kvinnojourer utan konkurrens och vin‐ stintresse. Fungerande behandling för män som slår. Skydda barn från våldsverkande föräldrar. Gra‐ tis och långvarig rehabilitering för offer.

• Kamp mot sexism och hbtq+-förtryck. Rätt till köns‐ bekräftande behandling.

• Förbättrade utbildning i samtycke, mot mäns våld och diskriminering – inklusive kunskap om heders‐ förtryck – i välfärden och statens alla delar kräver kraftig ökning av antalet anställda.

• Kvinnors rätt till sina kroppar - bekämpa objektifie‐ ringen. Kamp för aborträtt, preventivmedel och re‐ produktiv hälsa världen över. Skrota porr-, prostitu‐ tions- och surrogatindustrin.

BOSTAD – EN SOCIAL RÄTTIGHET

• Nej till alla former av marknadshyra. Nog med hy‐ reshöjningar och skattediskriminering av hyresrät‐ ter.

• Stoppa alla utförsäljningar. Återkommunalisera! Av‐ skaffa kommersialiseringen av Allmännyttan.

• Statliga subventioner och byggbolag – bygg bostä‐ der åt alla.

PLANERAD KLIMATOMSTÄLLNING – AVSKAFFA KAPITALISMEN

• Genomskåda greenwashingen. Återbruk av minera‐ ler. Staten ska äga marken och gruvnäringen utan vinstsyfte. Nya gruvor ska bara tillåtas om inga and‐ ra alternativ återstår.

• Förbjud kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk.

• Förnybar energi i offentlig regi med reglerade elpri‐ ser. Vind och solkraft med miljöhänsyn och i samråd med lokalbefolkningen. Avveckla kärnkraften.

• Gratis och utbyggd kollektivtrafik. Samordnade transporter. Klimatanpassa bostäder.

• Klimatomställ och subventionera jordbruket till när‐ producerat ekologiskt jordbruk med minskad kött‐ produktion och utökad djurrätt.

• Förbjud kapitalismens slit och släng-produktion.

Ställ om till hållbar välfärdsproduktion.

DEMOKRATISK SOCIALISM – GEMENSAMT ÄGANDE OCH STYRE

• Avskaffa kapitalismen som exploaterar människors arbete, göder förtryck och förstör ekosystemen.

Samhälleligt ägande av storföretag och banker. De‐ mokratisk planerad ekonomi under kontroll av de anställda.

• För en demokratisk socialistisk värld i fred och fri‐ het. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. ■

VALKAMPANJEN

11 AUGUSTI 2022 # 1 1514

Ge ditt stöd till

Rättvisepartiet Socialisternas valfond

Swish: 123 240 32 85

Foto: Vilgot Karlsson

Ny valhemsida: socialisterna.org Offensiv har nytt system för digitala prenumeranter!

Skaffa appen Offensiv.

Registrera e-post som användarnamn och bestäm ett lösenord.

Gå med i

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 60 kronor i månaden via autogiro.