Offensiv 1527

10 november 2022 / # 1 527 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 60 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Planeten brinner – klimatet kräver kamp för socialism

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna

KAMPANJ

”Vi har inte råd med höjd hyra”

3 4 Säljer ut kurderna

7

Foto: Natalia Medina

Blåbrun politik sabbar klimatet

COP27: FN:s klimattoppmöte på randen till ekologisk ruin – läs mer på sid 8-9

Blåbrun budget – välfärd i strykklass Inga satsningar på välfärd och klimatet, men desto mer på polis och militär.

I den blåbruna regeringens första och ”strama” budget ökas

försvarsanslagen med drygt 5 mil‐ jarder kronor nästa år, vilket mot‐ svarar kostnaderna för omkring 10 000 nya välfärdsjobb.

– läs mer på sid 2

16 Stöd Offensiv – bli prenumerant

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Swish: 123-240 32 85 Plusgiro: 87 96 49-2 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

Posttidning A

för Natomedlemskap

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

2

LÖNEHÖJNING –

BARA FÖR TOPPAR?

D KLIMAT & VÄLFÄRD

I STRYKKLASS

I

nga satsningar på välfärd och klimatet, men desto mer på polis och militär. I de blåbru‐ nas första och ”strama” budget ökas försvarsanslagen med drygt 5 miljarder kronor nästa år, vilket motsvarar kostnaderna för 10 000 nya välfärdsjobb. Även polisen och säkerhetspolisen får en rejäl höj‐ ning av anslagen.

Totalt får rättsväsendet 5 miljar‐ der kronor extra under de kom‐ mande tre åren; pengar som främst ska gå till 10 000 fler polisanställda till årsskiftet 2024/25. De ökade an‐ slagen till polis och militär ska be‐ talas genom en drastisk minskning av biståndet och antalet kvotflyk‐ tingar som Sverige tar emot samt sämre järnvägsunderhåll.

Det regeringen påstår är en sats‐ ning på skolan med nära 5 miljar‐ der kronor de kommande tre åren är i själva verket ingen satsning.

Enligt lärarfacken behöver skolan ett tillskott på 25,4 miljarder kro‐ nor för att kunna upprätthålla da‐ gens standard och ännu mer om det ska vara tal om satsningar.

Enligt regeringen ska anslagen till vård och omsorg öka med 2,1 mil‐ jarder kronor, varav hälften ska an‐ vändas för att utöka antalet vård‐ platser. Men det är en droppe i ha‐ vet och frågan är om det ens blir en ny vårdplats som kan bemannas.

Inspektionen för vård och om‐ sorgs (IVO) lägesbild av vården i maj i år var exempelvis att: ”Samtli‐ ga regioner uppger att de saknar vårdpersonal i dagsläget och för merparten av regionerna kommer situationen inte att förbättras under

kommande år. Personalbrist med‐ för i sig en brist på disponibla vård‐ platser. Många regioner uppger att sängplatser kan finnas, men att det saknas utbildade medarbetare som kan bemanna vårdplatserna.”

Istället för satsningar på klimat‐ omställning innehåller budgeten en tillfällig sänkning av skatten på ben‐ sin och diesel, som kostar statskas‐ san 6,8 miljarder kronor. Och från det eftersatta järnvägsunderhållet tas pengar för att underhålla vägar.

Nästa år hotar ett nytt stålbad i lan‐ dets kommuner och regioner, sär‐ skilt i de sistnämnda. Samtliga re‐ gioner beräknas gå med stora un‐ derskott nästa år och redan ökar universitetssjukhusens underskott i en alarmerande takt.

De blåbrunas budget betyder nya nedskärningar. ”Skånes universitetssjukhus budgeterade för ett nollresultat, men den senaste ’beslutade resul‐ tatprognosen’ pekar på att sjukhu‐ set får ett underskott på 700 miljo‐ ner kronor för helåret. I Akademis‐ kas (i Uppsala) budget var det tänkt att 2022 skulle sluta på minus 200 miljoner kronor, i den senaste pro‐ gnosen är de röda siffrorna en halv miljard kronor” (Läkartidningen den 22 september).

Vården blöder, men regeringen och ”Tidöavtalet struntar helt i väl‐ färdsskrisen”, skrev företrädare för sex fackförbund inom välfärden ny‐ ligen i en gemensam debattartikel.

De blåbrunas budget betyder nya nedskärningar. ”Anmärkningsvärt att stödet till kommuner och regio‐ ner är så svagt trots de stora behov som finns. Sex miljarder i generella statsbidrag räcker inte för att mot‐ verka nedskärningar”, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i en budgetkommentar på Twitter.

Enligt LO:s beräkningar skulle det behövas 102 000 fler anställda inom skola, vård och omsorg fram till 2026.

Men i de blåbrunas budget finns inga pengar till uppvärde‐ ring av de välfärdsanställdas vill‐ kor för att säkra kompetensför‐ sörjningen och utbildningssats‐ ningar för att klara den nyrekryte‐ ring som krävs.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger: • Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 mil‐ jarder kronor. För 200 000 nya välfärdsjobb. Återta privatise‐ rad verksamhet.

• Välfärd och kollektivtrafik ska drivas i offentlig regi utan vinstsyfte och styras demokra‐ tiskt.

• Behoven ska styra. Låt super‐ rika, storföretag och banker betala för en nödvändig upp‐ rustning av välfärden, högre lön samt bättre villkor för de anställda.

• Förstatliga storföretag och banker under de anställdas de‐ mokratiska kontroll och styre.

För en planerad ekonomi i en‐ lighet med behov och i sam‐ klang med naturen. ■

Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet

BLÅBRUN BUDGET:

e svenska reallönerna sjunker kanske snabbast i Europa. Enligt Medlingsinstitutets senaste statistik har reallönerna fallit med 6,2 procent – den värsta smällen mot hushållen i modern tid. LO:s avtalsbud på 4,4 procent är mot den bakgrunden alldeles för lite.

Men Svenskt Näringsliv och alla andra toppar anser föga förvånande att budet är ”för högt”. Likt simpla utpressare hävdar Svenskt Näringsliv att ”fyra av tio företag varnar för uppsägningar om avtalsrörelsen leder till för höga lönelyft”. Med ”för höga lönelyft” åsyftas löneökningar överhuvudtaget.

Riksbanken, som har öst miljarder över det så kallade näringslivet för att hålla vinsterna uppe i bolag och banker, gör naturligtvis också allt för backa upp arbetsgivarna i avtalsrörelsen. Ökade reallöner ”skulle vara katastrofalt för Sverige”, sa vice riksbankschefen Per Jansson när han nyligen talade på ett seminarium om löner och arbetsliv för att sedan klämma till med ”det är nästan oundvikligt att reallönerna går ner och det får vi leva med under en period”. Vilka ”vi”? Själv har han en månadslön på 205 500 kronor och tjänar nästan tio gånger mer än en kvinnlig städare.

Börsbolagens chefer tjänar numera 86 gånger mer än en städare. Cheferna för börsens 25 största bolag mätt i marknadsvärde har i snitt fått 48 miljoner kronor i ersättning under 2021, vilket är en ökning på 15 procent mot året innan, rapporterade Aftonbladet i våras. Efter den senaste lönehöjningen tjänar Volvos vd Martin Lundstedt 87 gånger mer än en vanlig anställd i bolaget.

Men mycket vill ha mer, och börsbolagens vinstlyft i år kommer ge topp-vd:arna både högre inkomster och mer bonusar.

E

fter år av att vinsterna har ökat på lönernas bekostnad är vinstandelen på väg att nå en toppnivå. ”I näringslivet som helhet har vinstandelen ökat markant de senaste åren. Det andra kvartalet i år hamnade vinstandelen i näringslivet på en nivå som ligger högt över det historiska genomsnittet (...) och vinstandelen i näringslivet som helhet kommer att förbli på en jämförelsevis hög nivå även de kommande åren”, konstaterar Konjunkturinstitutet i Lönebildningsrapporten, oktober 2022.

I ljuset av de rekordhöga vinsterna och sannolikt rekordstor utdelning till aktieägarna blir LO-kravet på 4,4 procent ännu futtigare.

Facken måste strid för reallönerna – förbered för strejk i avtalsrörelsen. ■

Liksom i stora delar av landet planerar privata hyresvärdar i Falkenberg också att chockhöja hyrorna, med 9,6 procent. ”Katastrof! Redan nu måste jag tänka på alla inköp i minsta detalj”, säger Tina Holmberg, fyrabarnsmamma i Falkenberg (sr.se 7/11).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 072-020 53 08, dagtid• E-post: offensiv@socialisterna.org Prenumerationsärenden: prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Per Olsson • I redaktionen: Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 720 kr, nio månader 540 kr, halvår 360 kr, kvartal 180 kr, månad 60 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: Markbladet, Borås 2022 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

3

”Vi har inte råd med höjd hyra” Haninges kommunala bostadsbolag Haninge Bostäder vill höja hyrorna med 6,3 procent inför nästa år. Detta trots att de gjorde en vinst på 47,4 miljoner kronor förra året.

Många hyresgäster säger nu ifrån och Rättvisepartiet Socialisterna driver en kampanj mot hyreshöjningen.

LOUISE STRÖMBÄCK

B

åde privata och kommunala bostadsbolag runt om i Sveri‐ ge vill höja hyrorna med upp till 10 procent. Det skulle ruinera många människor som redan nu knappt har råd med mat, el och hyra som det är med de höjda priserna.

Matpriserna har höjts med 14 pro‐ cent sedan början av året och reallö‐ nerna kommer att minska kraftigt.

Kriserna skapades inte av oss, men det är vi som får betala priset för dem.

Haninge kommuns eget bo‐ stadsbolag Haninge Bostäder krä‐ ver en hyreshöjning på 6,3 procent inför nästa år. Detta trots att bolaget

gjorde en vinst på 47,4 miljoner kronor förra året, vilket motsvarar nästan 1 700 kronor per hushåll och månad. De skulle med andra ord kunna sänka hyrorna rejält nu när alla andra priser går upp och folk blir fattigare.

Istället vill de höja hyrorna så mycket att det skulle bli ett hårt slag mot de som redan kämpar med de stigande mat- och elpriserna. Vissa som bor hos Haninge Bostäder be‐ talar för elen i samband med hyran och med ett fast elpris. Det elpriset har ökat med närmare 250 procent mellan september och oktober.

Rättvisepartiet Socialisterna driver kampanjer mot hyreshöjningarna tillsammans med boende i hela landet. Många är chockade över att Haninge Bostäder vill höja hyrorna

Marco Araya bor i Jordbro och är också hyresgäst hos Haninge Bostä‐ der. Han tycker att Haninge Bostä‐ ders krav är alldeles för högt: – Min hyra skulle öka med över 500 kronor i månaden, samtidigt som elen redan har höjts med 600 kronor på en månad. Dessutom ver‐ kar det som att den kommande lö‐ neökningen kommer bli alldeles för låg och inte alls kommer att kom‐ pensera för alla prisökningar. Som vanligt sviker LO i lönefrågan och deras lönekrav är alldeles för lågt.

– Kriget i Ukraina och pandemin har varit de perfekta ursäkterna för

Foto: Wikimedia Commons / Holger Ellgaard

louise.strömbäck@socialisterna.org

så mycket under en inflationskris som redan försvårar ekonomin för många.

– Allting höjs och bara hyran äter ju upp löneökningar. Hyresbo‐ lagen går med vinst, likaså banker‐ na, men de som redan går på knäna får betala kakan med de korvören de har. Barnfamiljer går under och några få kanske blir bostadslösa på grund av att man inte har råd med hyran. Vi går med stora steg bakåt i tiden, säger Kicki El Gomati, som bor i Västerhaninge och är hyres‐ gäst hos Haninge Bostäder.

Frysta hyror under krisen borde vara självklart. På bild HB-bestånd i Jordbro.

att höja priserna. Kriserna skapades inte av oss, men det är vi som får be‐ tala priset för dem. Pandemin var också en chans för storföretagen att dumpa löner och avskeda folk.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver istället att hyrorna ska frysas under inflationen och att alla vräkningar

ska stoppas. Haninge Bostäders vinst på 47,4 miljoner förra året skulle kunna användas för att sänka hyrorna, så det minsta de kan göra är att frysa hyrorna.

Ett kommunalt bostadsbolag har ett ansvar för sina boende och borde skötas som allmännytta, inte som ett vinstdrivande bolag. ■

Stormöte 14 november: Nej till chockhöjda hyror

D

igitalt stormöte med Nej till marknadshyra måndag den 14 november kl 20.00 till 22.00.

Sprid gräsrotskampanjens Nej till marknadshyras upprop mot chock‐ höjda hyror. Uppropet finns på så‐ väl på kampanjens hemsida som socialisterna.org.

Fastighetsbolagen kräver hyreshöjningar på uppemot 10 procent.

Men hela det senaste decenniet har varit rena guldåldern för fastighets‐

ägarna. Stora fastighetsbolag har ökat sina vinstmarginaler på hyres‐ gästerna rejält, visar en granskning som SVT:s gjort.

Heimstaden, Rikshem, Wallen‐ stam och Balder har totalt nästan 100 000 lägenheter i Sverige. Förra året blev 37 procent av hyresintäk‐ terna vinst. Och mellan 2011 och 2021 ökade hyresintäkterna från fyra miljarder till 23 miljarder kro‐ nor, enligt SVT:s granskning.

Det är möjligheten att göra både snabba och höga vinster på hyres‐

gästernas bekostnad som gjort att en stor del av landets lägenhetsbe‐ stånd slukats av riskkapitalbolag som Blackstone och Vonovia (Eu‐ ropas största fastighetsbolag) som äger Victoriahem. ”Vonovia meddelade på tisdagen att nettovinsten och intäkterna för det första kvartalet ökade, med bo‐ lagets bostadsportfölj i Sverige som en särskild ljuspunkt. Det tyska fas‐ tighetsbolaget nettovinst för första kvartalet 2021 ökade till 234,7 mil‐ joner euro” (Market Watch den 4 maj 2021). ■

Kampanjmöte för att rädda apoteket i Jordbro

I

Apoteken stängs i socialt utsatta ar‐ betarområden där vård- och läke‐ medelsbehoven är som störst (otrygga anställningar, slavliknande

arbetsvillkor, arbetsskador etc), me‐ dan apoteken förtätas i förmögna områden där behoven är mindre.

Apoteket Hjärtat, som ingår i ICA-gruppen, hänvisar till att apo‐ teken måste vara ”lönsamma”. Sam‐ tidigt gjorde bolaget en rekordvinst förra året och systerbolaget ICA Sverige redovisar rekordvinster i år genom prishöjningarna i sina mat‐ affärer. ICA tar alltså överpriser på mat med ena handen och drar un‐ dan apotek med andra handen.

hållning, förklarar Katja Raetz, sjuksköterska och aktiv i Rättvise‐ partiet Socialisterna.

Sveriges Farmaceuter (facket för apotekare och receptarier) gjorde en utredning kring arbetsmiljön 2017 där det framkom att 73 pro‐ cent av de tillfrågade farmaceuterna upplevde arbetsbelastningen som något hög eller mycket hög samt att hela 68 procent rapporterade att de upplevde stress i ganska eller myck‐ et hög grad.

– Vårt första krav är att apoteket i Jordbro måste vara kvar. Men vad som behövs är ett återförstatligande av hela apotekssystemet. Det är en grundförutsättning för att garante‐ ra nära apotek i hela landet utan vinstintressen, överkomliga priser, bra arbetsvillkor och en bra lager‐

– Vi samlar till ett kampanjmöte öp‐ pet för alla jordbrobor och före‐ ningar på onsdag [9 november] för att diskutera vad som kan göras för att rädda apoteket, säger Mattias Bernhardsson, kampanjorganisatör för Rättvisepartiet Socialisterna. ■ RS Haninge

”Inte lönsamt” att invånare i en arbetarförort som Jordbro ska ha apotek.

Foto: Mattias Bernhardsson

början av december stänger Apoteket Hjärtat i Jordbro, den mest socialt utsatta kommunde‐ len i Haninge. Det innebär att Jord‐ bro helt kommer att sakna ett apo‐ tek, fastän Jordbro är en kommun‐ del med över 12 000 invånare. Trots det hävdar Apoteket Hjärtat att det ”inte finns en tillräckligt stor efter‐ frågan på ett apotek i Jordbro” (!).

Sedan den förödande avregle‐ ringen av apoteken 2009 fram tills 2019 har 118 apotek stängts, till‐ gängligheten minskat och priserna på receptfria läkemedel ökat. Det är vinsterna som styr istället för vård-och läkemedelsbehoven.

INRIKES

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

4

”Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategis‐ ka avskräckningen. Sverige kommer att omfattas av Natos försvarsplane‐ ring och bidra till Natos avskräck‐ nings- och försvarsåtgärder. Sverige kommer att omfattas av samråds‐ skyldigheten och de ömsesidiga för‐ svarsgarantierna i enlighet med ar‐ tiklarna 3 och 5 i nordatlantiska för‐ draget (Nato)”, skrev S-regeringens i sin promemoria “DS 2022:24 Sveri‐ ges medlemskap i Nato”.

Och som Dagens Nyheter skrev den 1 november: ”När utrikesmi‐ nister Ann Linde (S) underteckna‐ de anslutningsprotokollet med Nato den 5 juli så fanns kärnvap‐ nen med. Hon skrev att ’Sverige ac‐ cepterar Natos inställning till sä‐ kerhet och försvar, vilket inklude‐ rar den väsentliga roll som kärnva‐ pen spelar.’”

De svenska regeringarna har vägrat att underteckna FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och med Natomedlemskapet kan kärnvapen placeras på svensk mark.

Försvarsmakten anförd av överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén har också tagit det politiska kommandot.

Och den nya blåbruna regeringen låter sig gärna styras av militären.

PER OLSSON per.olsson@socialisterna.org

I

förra veckan presenterade ÖB Micael Bydén en lång lista på vad som behöver göras för att den svenska militären snabbt och fullt ut ska inlemmas i Natos krigsmaskin. ÖB uteslöt inte ens att kärnvapen kan placeras på svensk mark.

ÖB:s Natopunkter till regeringen är fyra: • Inget nationellt förbehåll.

• Sverige erbjuder förmågor till incidentberedskap i luften, till Natos stående marina styrkor och den förstärkta närvaron längs Natos östra gräns.

• Svensk militär deltar i Natos snabbinsatsförband.

• Att Sverige blir ett möjligt ba‐ sområde för allierades mark-, sjö- och flygstridkrafter. Per‐ manent närvaro. Förhand‐ slagring av materiel med möj‐ lighet att ta emot förstärk‐ ningar från andra Natoländer.

Detta i sin tur kräver en ännu kraftigare och snabbare upprustning än vad som tidigare har beslutats.

Inom bara några år kommer ansla‐ get till militären att vara statsbudge‐ tens näst största utgiftspost och se‐ nast år 2026 ska militärutgifterna ha

ökat till motsvarande 2 procent av BNP, vilket är Natos ”golv”. ÖB:s besked fick chefen på lan‐ dets största vapenfabrik, Saab, att jubla. ”Det här kommer att gynna Saabs tillväxt”, sa Saabs vd Micael Johansson till Svenska Dagbladet den 1 november (på ÖB:s kravlista finns också att landet senast år 2030 återigen bör ta fram ett eget stridsflyg via Saab).

Det Försvarsmakten och ÖB före‐ slår är att landet blir ett ”basområ‐ de för Nato”, vilket betyder såväl permanenta Natobaser i Sverige

bör erbjudas till alliansens multina‐ tionella styrkor i till exempel Balti‐ kum”, skriver nyhetsbyrån TT i en kommentar till ÖB:s programförkla‐ ring.

huvudtaget inte på kartan”, vilket exempelvis den förre försvarsmi‐ nistern Peter Hultqvist (S) sa i början av 2016 strax innan värd‐ landsavtalet med Nato antogs.

Planerna på detta är redan långt framskridna. ”Sveriges bidrag till Nato kan bli stridsflyg för air poli‐ cing, markförband till Baltikum och Östeuropa samt fartyg till alli‐ ansens stående marina styrkor. Det konstaterar Försvarsmakten i en delredovisning till regeringen.

– Vi har kommit ganska lång i planeringsprocessen, säger pressek‐

Men värdlandsavtalet öppnade för kärnvapen på landets territo‐ rium och med ansökan om Nato‐ medlemskap blev lögnen om inga kärnvapen på svensk mark omöjlig att upprätthålla.

Inom bara några år kommer anslaget till militären att vara statsbudgetens näst största utgiftspost. som att det förstärkta luft- och ro‐ botförsvar, som ÖB kräver, inte‐ greras med Nato. Enligt ÖB bör ex‐ empelvis en bas för utländska för‐ band (läs Nato) etableras i Kalix‐ fors utanför Kiruna. ”Vi måste vara beredda på att lämna ifrån oss militära kapacite‐ ter och styrkor till andra delar och regioner under Natoledning”, sa ÖB när militärens nya kravlista presenterades den 1 november. ”Sverige bör även, enligt För‐ svarsmakten, tidigt erbjuda Nato att ställa stridsflyg under Nato‐ befäl inom den så kallade inci‐ dentberedskapen. Sjöstrids‐ krafter bör erbjudas till alli‐ ansens stående maritima styrkor, och svenska arméstridskraft er

Foto: Nato

Nej till Nato och kärnvapen

reterare Therese Fagerstedt vid För‐ svarsmakten” (SVT den 17 septem‐ ber).

Innan ansökan om Natomed‐ lemskap påstod makteli‐ ten ”att kärnvapen på svensk mark inte är aktuellt, det finns över‐

Som en del i ansökan om Nato‐ medlemskap har de svenska rege‐ ringarna vägrat att underteckna FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och med Natomedlem‐ skapet kan kärnvapen placeras på svensk mark.

RS/Offensiv säger: • Nej till svenskt Natomedlem‐ skap.

• Varken Putin eller Nato – kamp mot all imperialism.

• Rusta välfärden, inte militären.

• Stoppa vapenexporten. För‐ statliga krigsmaterielindust‐ rin under arbetarnas demo‐ kratiska kontroll och styre.

Omvandling av krigsindust‐ rin till civil produktion.

• Global kamp mot imperialis‐ mens plundring och milita‐ rism. Omedelbar militär ned‐ rustning och kärnvapenförbud.

Bygg en massrörelse mot krig, terror och våld – för en socia‐ listisk värld i fred och frihet. ■

Vidrigt kryperi för Erdoğan – Det överordnade värdet är Sveriges medlemskap i Nato, sa utri‐ kesminister Tobias Billström (M) i Sveriges Radio Ekots lördagsin‐ tervju (den 5 november) och därför ”tar Sveriges regering avstånd” från kurdiska PYD och YPG/YPJ, vars heroiska kamp slog tillbaka IS i Syrien.

Kurderna offras för att regeringen ska ta Sverige in i Nato. Med re‐ geringens ställningstagande har Erdoğan fått en försäkran om svenskt stöd vid en ny turkisk invasion av kurdiska områden i Sy‐ rien.

Den nya eftergiften följs av nya krav från Erdoğan. Bara två dagar efter utrikesminister Billströms uttalande reste Er‐ doğans regim ytterligare krav; ett var att ”Sverige ska att häva alla restriktioner vad gäller vapenimport från Turkiet”.

Det kravet ska läsas som att Erdoğan vill att den svenska re‐ geringen köper turkiska drönare.

Ett annat krav var att den svenska regeringen i än högre grad trappar upp förföljelsen av kurdiska organisa‐ tioner i Sverige. Regeringens kryperi för Er‐ doğan är vidrigt.

• Nej till Nato – riv upp det svekavtal som den svenska regeringen skrev med den turkiska regimen i juni 2022.

• Stöd den kurdiska kampen för rätt till nationellt självbestämmande. ■

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

5

I korthet

Postnord agerar för att maximera vinsten på anställda och utdelningens bekostnad.

Belastningsskador ökar inom vården

S

Hösten 2021 införde Postnord varannandagsutdelning av post. Syftet var att ytterligare sänka sina kostnader och försämra servicen för att därmed underlätta ännu mer för vinstdrivna privata bolag att kapa åt sig ännu en offentlig serviceverksamhet som arbetare och skattebetalare byggt upp under sekler och som korrupta politiker sedan sålt ut till kompispriser när de har blivit tillräckligt lönsamma.

KATJA HILDÉN

offensiv@socialisterna.org

K

riminellt är vad dessa i prak‐ tiken stölder från våra ge‐ mensamma resurser egent‐ ligen är, och de ansvariga politiker‐ na borde egentligen skaka galler. Vi borde återta alla de samhällsbäran‐ de resurser som arbetare har byggt upp i generationer.

I somras larmade brevbärarna återigen om att postservicen var på en oacceptabelt låg nivå, och Postoch telestyrelsen har under hösten inlett en granskning av Postnord efter anmälningar om brister i ut‐ delningen.

Den stora orsaken till strulet är ju de ständiga nedskärningarna, som drivs av jakten på lönsamhet.

Det nya arbetssättet med varan‐ nandagsutdelning och tillhörande nedskärningar har lett till att det har blivit svårare att hinna med.

Arbetsvillkoren har försämrats för de anställda och många av oss som är beroende av Postnord har drab‐ bats av ojämn postleverans där långa väntetider och förseningar av post har blivit vardag.

Kallelser till sjukhusbesök, räk‐ ningar och paket som folk har beta‐ lat för har i flera fall blivit så förse‐

nade att det har orsakat problem för deras mottagare. Och vi som prenu‐ mererar på Offensiv har märkt att tidningen emellanåt hamnat i brev‐ lådan en eller flera dagar för sent.

Problemet är bland annat att det i en del områden är för stora utdel‐ ningsdistrikt på för få brevbärare.

Det leder till att de inte hinner dela ut all post som sedermera försäm‐ rar arbetsmiljön, vilket ökar stres‐ sen och minskar trivseln på arbets‐ platsen som i längden kan försäm‐ ra hälsan för många brevbärare.

Men Postnord skyller bara ifrån sig på pandemin, utan att överväga tillräckliga förbättringar för de an‐ ställda och förbättrad service.

Postnords vanvård kan få en att tro att cheferna redan har investerat i privata konkurrerande företag och bara väntar på att få kamma hem storkovan i framtida profiter.

En före detta anställd inom posten som jag varit i kontakt med, Jens Hugo Nyberg, ryter till: – För att få en bättre miljö be‐ hövs fler brevbärare, det är egentli‐ gen inte svårare än så. Den stora or‐ saken till strulet är ju de ständiga nedskärningarna, som drivs av jak‐ ten på lönsamhet. Sen slösas det för‐ stås även på höga chefslöner och i viss mån idiotiska projekt. Posten borde givetvis ses som en samhälls‐ service och inte som en kassako, med tillräckligt många anställda för

Foto: Postnord

Den stora poststölden

att saker ska fungera och arbetarna ska få drägliga arbetsförhållanden.

– En annan effekt är att från att förut ha varit ett jobb som folk bru‐ kade stanna kvar på är det nu i mycket högre grad ett jobb som folk jobbar ett tag på och sen går vi‐ dare från, vilket inte heller hjälper till att förbättra kvaliteten. Återre‐ glera postmarknaden, släpp vinst‐ kraven och anställ mer personal!

Den yngre generationen som växer upp med dagens Postmord, sorry Postnord, kan ibland ha svårt att föreställa sig att vi i Sverige faktiskt hade ett fungerande postväsende som främst fokuserade på förbätt‐ rad service för alla oss som finansi‐ erade den med främst skattemedel.

Postnords vd Annemarie Gards‐ hol fick nyligen en löneökning på drygt 19 procent och tjänar nu ofatt‐ bara 840 000 kronor per månad.

Samtidigt ”måste” arbetare stå tillba‐ ka och ”får” inte kräva kompensa‐ tion för prischocken, enligt politi‐ ker, näringslivet och även facktop‐ par. Skamligt!

Postnord är Sveriges näst största arbetsgivare efter Volvo Cars, sett till antal anställda. Det bildades den 24 juni 2009 genom ett samgående mellan den svenska Posten och Post Danmark. Posten AB:s historia går tillbaka ända till 1636 och alltsedan 1677 och framåt har det svenska postverket varit statligt ägt.

År 1994 omvandlades postverket i sann nyliberal anda till ett statligt ägt aktiebolag – Posten AB. Precis som många andra statliga och kom‐ munala verksamheter ville politi‐ kerna bolagisera redan fullt funge‐ rande offentlig verksamhet, bland annat Posten. Dessa bolagiseringar har inneburit att flera miljarder kro‐ nor överförts från offentlig egen‐ dom till privat. Tidernas största stöld och alla skyldiga går fria! ■

juksköterskor Antalet arbetsolyckor med koppling till belastningsskador har ökat bland sjuksköterskor de senaste åren, och nära var tredje arbetsgivare inom vård och omsorg har brister vad gäller hantering av risker för belastningsskador vid tunga lyft. Det visar Arbetsmiljöver‐ kets inspektion som Vårdfokus tagit del av den 2 november.

– Många gånger har man på arbetsplatsen gjort en allmän ergonomisk riskbedömning och haft själva utrustningen, men missat den särskilda risk som finns i samband med för‐ flyttning av patienter. När en patient har ramlat kanske vårdpersonal är för snabb och handlar med hjärtat snarare än med hjärnan, och inte tänker på att använda lyftbälte en‐ ligt instruktionen, säger Leif Söderqvist, inspektör vid Ar‐ betsmiljöverket, till Vårdfokus.

Han betonar dock att det är arbetsgivaren som är ansvarig för att göra riskbedömningar och ta fram instruktioner för exempelvis tunga lyft, något som de alltså ofta försummar.

Antalet arbetsolyckor ”med koppling till belastningsskador bland sjuksköterskor med särskild kompetens” ökade från 104 stycken 2019 till 138 år 2021, medan antalet arbetsolyckor totalt sett ökade från 298 stycken 2019 till hela 1 193 år 2021.

Budgeten: ”Lärarna får ta smällen”

S

kolan Lärarfacken har lyft massiv kritik mot den blå‐ bruna regeringens besked om skolbudgeten. De sak‐ nar besked om likvärdighetsmiljardernas framtid, och vill endast ”satsa” fem miljarder kronor till och med 2025 på skolan – medan det krävs 25,4 miljarder kronor för att ens upprätthålla dagens redan urholkade standard. Det skriver Läraren den 2 november.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand kom‐ menterar till Läraren att: – Det är högst oroväckande att det inte framgår om det är nya pengar över huvud taget och att de inte kan ge besked om likvärdighetsmiljarderna får vara kvar. Man kan befara att lärare och elever kommer att få ta en riktigt stor smäll utifrån det ekonomiska läget. (...) Vi har räknat med att det behövs 25,4 miljarder kronor. Om de pengarna inte skjuts till är risken att det blir ännu större klasser, att lärartätheten sjunker ytterligare.

Konkurserna ökar

E

konomi Under oktober månad gick 700 företag omkull, en ökning med 38 procent jämfört med samma period ifjol, vilket drabbade 1 800 anställda. De värst drabbade är partihandeln (ökning med 72 procent), hotell- och restau‐ rang (ökning med 66 procent) och detaljhandeln (ökning med 40 procent). Det skriver Arbetet den 3 november.

– Sedan sommaren har konkurserna inom samtliga dessa branscher vänt uppåt, och nu ligger de på rekordhöga nivåer.

Antalet konkurser är högre än de var under pandemin. Den perfekta ekonomiska storm som vi pratat om under en period med krigets effekter, inflationen, räntorna och energipriserna slår nu till med full kraft, kommenterar Johanna Blomé, eko‐ nom på kreditupplysningsföretaget UC, till Arbetet.

Läxhjälpsmiljoner till privata resor

F

usk Fusk Diverse ideella föreningar som säger sig er‐ bjuda läxhjälp har fått flera miljoner kronor i statligt stöd från Skolverket. Dock har pengarna gått till priva‐ ta resor, kostymer och hyrbilar, inte till läxhjälp. Det avslö‐ jar Expressen den 7 november, – Det här bidraget är ju till för att stötta skolbarn som är i en utsatt miljö, för att skapa en jämlik skola helt enkelt, sä‐ ger Expressens reporter Nina Svanberg i SVT:s morgonstu‐ dio den 7 november.

De som tar emot statsbidrag måste redovisa till Skolver‐ ket hur medlen använts, men när de och Skatteverket har bett föreningarna skicka in underlag har de antingen inte fått svar eller fått kraftigt bristfälliga svar. Flera föreningar har dessutom fått bidrag för lokaler, utan att ens bedriva verksamhet eller ha giltig adress. ■

INRIKES

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

6

: a k i n ö r K lite”

Spelet om vilka partier som ska stå vid maktens köttgrytor pågår för fullt i Region Västernorrland.

lar f f i f n a ”M

VILGOT KARLSSON vilgot.karlsson@socialisterna.org

Foto: Anneli Egland

Västernorrland:

Politikerspel om makten I en vånda som över ett disharmoniskt sudoku summerar politikerna i Region Västernorrland fortfarande sina partiers mandat i olika konstellationer i en kamp om makten över hälso- och sjukvården i länet.

STEFAN LUNDQVIST

rs.sundsvall@socialisterna.org

R

Layout: Sylvain Leboeuf

egionvalet resulterade i ett stort frågetecken om vem/vil‐ ka som kan bilda regionstyre.

Alla partier utom Sjukvårdspartiet (SJVP) tappade mandat. Sverigede‐ mokraternas (SD) uppgång bromsa‐ des till ett nytt mandat – en liten ök‐ ning jämfört med övriga landet.

Läget idag är att SJVP (14 man‐ dat) har bildat en allians tillsammans med KD (4 mandat) och SD (9 man‐ dat). Alliansen vill leda regionen i ett

LULEÅ: Välkomna på mini‐ festival mot sexism, rasism och klyftor den 19 november kl 14-19 på Lillan, Skepps‐ brogatan 14. Fritt inträde och vegansk mat!

minoritetsstyre med hoppande ma‐ joriteter i olika frågor. Deras politis‐ ka plattform är att öppna upp både den akuta verksamheten och så små‐ ningom BB på Sollefteå sjukhus. Även stängda avdelningar på sjukhusen i Övik och Sundsvall ska öppnas. Alliansen vill även höja den lönesatsning som förra regionstyret gjorde i våras från 50 till 150 miljo‐ ner kronor. Pengarna till detta hop‐ pas de kunna få fram genom ned‐ skärningar i administrationen och från nya satsningar från staten.

Vänsterpartiet (5 mandat) stödjer alliansens planer för Sollefteå sjuk‐ hus samt lönesatsningen på vård‐ personalen. Däremot är de skeptis‐ ka till finansieringsförslagen och föreslog på regionfullmäktige i för‐ ra veckan en skattehöjning. Skatte‐ satsen stod dock fast.

Varken Socialdemokraterna (24 mandat) eller deras forna kompan‐ joner i regionstyret Moderaterna (9 mandat) går med på ett minoritets‐ styre av regionen. En minoritet med en plattform med hållpunkter där de tycker precis tvärtom.

S och M har svalt förtreten sinse‐ mellan sen i våras och försöker nu få med sig Centerpartiet (6 mandat)

för att kunna koka ihop en majoritet och själva ta makten. En stor stöte‐ sten i deras mandat-sudoku lär vara att när S och M tog ifrån folket i Ådalen deras BB, akutkirurgi och akutortopedi blev C i kommunpoli‐ tiken den stora vinnaren på S svek.

C är idag det klart största partiet i Sollefteå och innehar kommunal‐ rådsposten. Tillsammans med 6 av 8 partier i Sollefteås kommunfull‐ mäktige ställde C – och även S! – sig i förra veckan bakom ett gemen‐ samt uttalande till Region Väster‐ norrland där de vädjade ”att snarast fatta beslut om att öppna den akuta kirurgin i Sollefteå och när den är på plats även öppna upp BB”.

I uttalandet påminner partierna både region och stat om att beho‐ ven av vård kommer att öka med befolkningstillväxt i kölvattnet av återuppbyggnaden av Försvars‐ maktens regemente I 21, möjlighe‐ terna till persontrafik på Ådalsba‐ nan samt industrietableringar som satsningen på tillverkning av flyg‐ bränsle i Långsele.

I regionpolitiken står idag M för att lägga ned Sollefteå sjukhus, och S för att fortsätta som idag med förbehåll om nya nedskärningar. Hur kom‐ mer partierna att lösa sudokut? Är C verkligen beredd att betala det poli‐ tiska priset (läs svekdebatt, risk för splittring) för att få sätta sig vid maktens köttgrytor och ta ansvar för S och M:s planer? I så fall återstår det att se vilka eftergifter som C i sin tur kan tvinga fram från S och M. ■

”M

an fifflar lite” – så beskriver Catharina Bråkenhielm (S) riksdagsledamöterna och partikollegornas systematiska bo‐ stadsfusk i Uppdrag Gransknings ”Mak‐ tens Bostäder del 2”. I granskningens andra del som sändes den 2 november fortsätter farsen kring poli‐ tikernas bostadsfiffel. Politikerna som har skrivit sig i Vetlanda, Västervik och Vänersborg, men som egentligen bor i Stockholm eller i en annan kommun än där de valdes in.

Samma tuffingar som ständigt pratar om att ”klämma åt bi‐ dragsfuskarna” eller sätta stopp på slöseriet med skattepengar har inte helt förvånande försökt utnyttja systemet för att fylla fickorna eller fixa sig en bekväm riksdagsplats, och blir helt paffa när en re‐ porter helt enkelt beskriver vad de har gjort.

Socialdemokraten Tomas Kronståhl hyr ut sitt ”hem” till tyska turister, partikollegan Jörgen Hellman skrev sig i ett ruckel i Vänersborg med 1 kilometers gångavstånd till närmsta toalett men bor i en villa med havsutsikt på Tjörn, moderaten Helena Bouveng har ett hus på Värmdö men är folkbokförd hos brorsan i Vetlanda, medan SD:s Oscar Sjöstedt får traktamente och skatte‐ betalda taxiresor för 600 000 till fritidshuset i Bergslagen. Sjöstedt besvarar SVT-utfrågningen med klyschan ”det här är inte Sovjet‐ ryssland”.

D

et finns något tillfredsställande med att se Tomas Kronståhl (S) eller Katja Nyberg (SD) försöka sling‐ ra sig framför UG:s Richard Aschberg som står där med facit i hand och likt Columbo envist matar på med ”bara en sak till”.

Men utan skam i kroppen biter inte Uppdrag Gransknings av‐ slöjanden på dessa hycklare. Att bli påkommen med att som poli‐ tiker sko sig på skattebetalarna är bara en liten olägenhet; kanske lite pinsamt att vädra sitt fiffel i TV, men inte nog för att man ska avgå. Dubbeltänket som krävs för att man ska fuska till sig hun‐ dratusentals skattekronor och samtidigt övertyga sig själv att ”jag har aldrig fuskat” är så starkt ingrott i politikerklassens benmärg.

Med undantag för Jörgen Hellman (S) som avgick efter att den första delen sändes sitter övriga hycklare kvar på sina poster.

Eventuella påbörjade förundersökningar om bedrägeri och folk‐ bokföringsbrott har lagts ned och ansvariga myndigheter fortsät‐ ter att lita helt godtyckligt på att proffslögnarna har redovisat san‐ na uppgifter.

R

iksdagsledamöterna bor på en annan planet. Medan dessa så kallade förtroendevaldas bekymmer kan sammanfattas med ”åh nej, nu kommer UG:s reporter tillbaka!”, plågas vi vanliga dödliga, arbetare, fattig‐ pensionärer, barnfamiljer och papperslösa av helt andra problem som ”har jag råd med mat efter att hyran är be‐ tald?” eller ”vad krävs för att man inte ska bli vräkt?”

Den livsnödvändiga responsen mot dessa avslöjanden måste bli att ta kamp mot systemet där hyreshöjningarna, miljardvins‐ terna, matpriskriserna, renovräkningarna och de parasitära politi‐ kerna har fått frodas alldeles för länge.

Konfiskera traktamentena, frys hyrorna, ockupera slottet! ■

Insänt: ”Politikerlöften är en bluff – när kommer förändringen?”

O

rimliga arbetsvillkor leder till fler uppsägningar. Vårdpersonalen käm‐ par och kämpar för att orka ta sig igenom arbetsdagen. Stressen tar kål på en och till slut kraschar man. Det är ett så sjukt system. Det är inte ens realistiskt.

Hur kommer detta sluta? Vad krävs egentligen för att den här verksamheten ska förbättras? Ska inte utvecklingen inom vår‐ den leda till bättre och starkare mål?

Ska vi inte inspirera fler till att söka sig till vården och gå utbildningar för att det är

ett spännande och givande arbete? För att det kan vara ditt drömjobb?

Om det fortsätter såhär kommer halva Sun‐ derby sjukhus att stängas. Avdelningar kom‐ mer att stå tomma inom kort. Det är tra‐ giskt. Det är väl inte så här vården ska fram‐ stå? Det är skandal rent ut sagt!

Det är människoliv vi har hand om och inte döda ting, såsom varor på din dagligva‐ ruhandel. Börjar vi inte med att ta hand om personalen, vem ska då ta hand om patien‐

terna när personalen är borta? Ja, vi är många som undrar. Att till exempel få vänta på akuten i två dygn, att inte få hjälp i tid el‐ ler inte hjälp alls, är det som många patien‐ ter behöver genomgå.

Om arbetsvillkoren och arbetsmiljön hade sett annorlunda ut hade fler ungdomar va‐ rit positiva till att välja vårdyrket. Det måste bli mer attraktivt.

Men politiker, ni verkar vilja att vården ska rasa? Rasa samman i små, små bitar tills

ingenting finns kvar. Och ja, det är så det kommer att bli om det får fortsätta så här.

Jag har jobbat sedan 2010 inom vården. Är man en kämpe eller är man vek? Ska man gå vidare eller stanna kvar?

Det är så otroligt många duktiga, om‐ tänksamma undersköterskor, sjuksköters‐ kor, läkare och annan vårdpersonal som önskar att de hade livskvalité, för tyvärr har vi inte det idag. Vad är livskvalité? ■ En omtänksam undersköterska

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

7

Satsningar på vägtrafik istället för järnväg, kärnkraft istället för havsbaserad vindkraft och kraftigt sänkt reduktionsplikt är bara några exempel på den blåbruna regeringens katastrofala klimatpolitik.

Sänkta bränsleskatter, minskad inblandning av biobränsle, skrotad omläggning av reseavdrag. Den nya regeringen har gjort en rivstart när det gäller åtgärder som kommer att öka klimatutsläppen.

OFFENSIV

offensiv@socialisterna.org

met. Alla partier, utom Sverigede‐ mokraterna, röstade för förändring‐ en i somras. Nu skrotar regeringen systemet. Man behåller den gamla modellen, men höjer summan per mil rejält. Även avdraget för för‐ månsbilar, som nästan bara körs av höginkomsttagare, höjs.

Att blanda i mer biobränsle i ben‐ sin och diesel är en tveksam gen‐ väg i klimatomställningen. Det ger snabba minskningar av utsläppen i statistiken, men tillgången på bio‐ bränsle som tillverkas på ett håll‐ bart sätt är begränsad.

Den nya miljöministern Romina Pourmokhtari (L) har sagt att det kommer andra åtgärder som kom‐ mer att minska utsläppen framöver.

Men att döma av vad de inblandade partierna har sagt före valet finns det inget som pekar i den riktningen.

Regeringen har sagt att satsning‐ en på höghastighetståg ska stoppas för att pengarna ska kunna satsas på upprustning av befintliga järnvägar.

Men inget av partierna har tidigare visat någon entusiasm för järnvägs‐ satsningar överhuvudtaget. Beske‐ det att Bromma flygplats ska finnas kvar signalerar en fortsatt satsning

Miljörörelsen måste förbereda för alla former av protestaktioner runt om i landet.

I en socialistisk klimatpolitik skulle de knappa tillgångarna i förs‐ ta hand styras till de fordon som är svårast att driva med elektricitet, som traktorer i jordbruket och skogsmaskiner. Men samtidigt in‐ nebär ett skrotande av reduktions‐ plikten en stor omedelbar ökning av utsläppen. Det skulle krävas en mycket stor minskning av biltrafi‐ ken för att väga upp detta, men re‐ geringens åtgärder kommer snarare att öka biltrafiken.

Ovanpå detta kommer energi‐ politiken, där lånegarantier på 400 miljarder kronor utlovas till byg‐ get av ny kärnkraft, samtidigt som villkoren försämras för havsbase‐ rade vindkraftparker.

på att flygandet ska komma upp till nivåerna före pandemin.

Formuleringarna om skogs- och jordbruk i regeringsförklaringen pekar mot fortsatt mycket höga av‐ verkningar och absolut ingen stor‐ satsning på en växande jordbruks‐ sektor som använder hållbara meto‐ der. Regeringspartierna och SD har också visat att de kommer att jämna vägen för öppnandet av nya gruvor, utan några begränsningar. Även det bäddar för ökade utsläpp.

Det är tydligt att det är Sverige‐ demokraterna som även på detta område har haft ett avgörande in‐ flytande. Var det partiet står visa‐ des av att riksdagsledamoten Elsa Widding i sitt första tal förnekade

att det ens finns en global upp‐ värmning, utan att någon från SD:s ledning reagerade.

Domen måste bli hård över en rege‐ ring som för denna politik, samti‐ digt som torkan har drabbat stora delar av Europa i sommar, extrema stormar har drabbat Karibien och Florida och miljontals människor i Pakistan har fått fly undan över‐ svämningar. Detta är bara några av de allt tydligare tecknen på att effekterna av ett ändrat klimat inte längre är en fråga för kommande generationer.

Den nya regeringens klimatpoli‐ tik måste mötas med protester. Mil‐ jörörelsen måste förbereda för alla former av protestaktioner runt om i landet. Det finns möjligheter att knyta nya allianser mellan miljörö‐ relsen och delar av fackföreningsrö‐ relsen. Anställda inom kollektivtra‐ fiken, de tusentals som numera job‐ bar med förnyelsebar energi, är bara två exempel på löntagare som har ett direkt intresse av att klima‐ tomställningen fortsätter.

Men det finns också anledning till en större politisk tydlighet. Den förra regeringens politik visar att en klimatomställning på kapitalis‐ mens villkor blir dyr, ineffektiv och gör att människor med låg inkomst kan komma i kläm. Företagens vin‐ stintresse kommer alltid att stå i motsättning till sparsamhet med knappa resurser och minskningar av utsläppen. Högerregeringens ka‐ tastrofala klimatpolitik kräver soci‐ alistiska svar. ■

Foto: David Castor / Wikimedia Commons / Public Domain

De blåbrunas katastrofala klimatpolitik

ANALYS

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

8

COP27: FN:s egyptiska klimatmö Förutsättningarna för några som helst framsteg i klimatomställningen kunde inte ha varit sämre än inför årets tjugosjunde klimattoppmöte, COP27, i den egyptiska turistorten Sharm el-Sheikh den 6-18 november. Som FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttryckte det vid mötets inledning befinner sig världen på en ”motorväg mot klimathelvetet med foten fortfarande på gasen”.

ARNE JOHANSSON

offensiv@socialisterna.org

T

rots att nödläget för klima‐ tet och andra överlappande miljö- och sociala kriser är det mest illavarslande under hela den FN-ledda klimatcirkusens his‐ toria väntas inga resultat från den kapitalistiska världens rivaliseran‐ de ledare.

Sedan pandemins tillfälliga svacka i utsläppen och makthavar‐ nas illusoriska löften som avsluta‐ de COP26 i Glasgow om att stå fast vid 1,5-gradersmålet och uppma‐ ningen till alla länder att skärpa sina nationella mål till COP27 har nästan allt gått käpprätt fel. Det förödande kriget i Ukraina, det nya kalla kriget mellan USA och Kina, och den militära kapprustningen har ökat takten i den planetära kris som drivs av det kapitalistiska sys‐ temets konkurrensdrivna vinstjakt och ohämmade rovdrift på både människor och natur.

Innan världen ens har hunnit resa sig från covidkrisen har den kastats ner i en än värre energi- och livsmedelskris, där de avbrutna le‐ veranserna av rysk gas har skapat en ny högkonjunktur för kol-, oljeoch andra gasleverantörer.

Samtidigt som utsläppen därmed slår nya rekord hålls det egyptiska COP27 i slutet av ett år som har kan‐ tats av extrema väderkatastrofer. Re‐ kordartad hetta har ofta följts av om‐ fattande bränder. I Europa, Mellan‐ östern och Nordafrika har upp‐ värmningen varit dubbelt så stor som det globala genomsnittet, i ark‐ tiska områden fyrdubbelt så stor.

ohejdbar. Enligt världens ledande klimatforskare kan vi redan idag ha passerat fem av 16 oåterkalleliga tippunkter, inklusive en ohejdbar om än utdragen kollaps av Grön‐ lands istäcke, förändrade havs‐ strömmar i Nordatlanten och en ti‐ nande permafrost.

Tre purfärska FN-rapporter strax innan COP27 understryker det minst sagt kritiska klimatnödlä‐ get. Enligt FN:s miljöorgan UNEP finns ”ingen trovärdig väg till 1,5C (grader Celsius) på plats” samtidigt som ”bedrövligt otillräckliga” fram‐ steg görs för att minska koldioxid‐ utsläppen. Detta innebär enligt rap‐ porten att det enda sättet att be‐ gränsa de värsta effekterna av kli‐ matkrisen är en ”snabb omvandling av samhällen”.

Trots sina löften vid COP26 i Glas‐ gow i slutet av förra året har endast ett fåtal länder (24 av 193) skärpt sina planer något inför COP27 och då ytterst marginellt. Till dem som kapitalt har misslyckats med detta hör flertalet länder i Europa, inklu‐ sive Sverige. Även om alla länders maktha‐ vare mot all förmodan skulle leva upp till sina egna nationella åta‐ ganden till 2030 pekar dessa mot oförändrade utsläpp jämfört med idag, vilket då går mot en upp‐ värmning med katastrofala 2,4-2,6 grader. För att nå nettonoll 2050 och klara 1,5 grader skulle utsläp‐ pen enligt rapporten istället behö‐ va halveras till 2030.

Som redan Karl Marx förklarade innebär det kapitalistiska systemet en olöslig reva i ämnesomsättningen mellan människa och natur, en reva som idag har vuxit till en avgrund.

På Afrikas horn och östra Afri‐ ka har den ihållande torkan skapat nya svältkatastrofer. Fruktansvärda översvämningar, som tvingat mil‐ joner att lämna sina hem, har inte bara satt en tredjedel av Pakistan under vatten utan också svept över Bangladesh, Sydafrika, Nigeria och Australien.

Nya vetenskapliga larm visar att världen ganska säkert missar 1,5gradersmålet och kusligt snabbt närmar sig tippunkter som kan göra den globala uppvärmningen

Samtidigt är konsekvenserna redan vid dagens 1,2 graders upp‐ värmning mycket allvarligare än vad forskarnas modeller har förut‐ spått. Även 1,5 grader får extrema konsekvenser och 2,5 grader skul‐ le enligt FN:s klimatorgan skulle orsaka katastrofala klimatsam‐ manbrott.

FN:s meteorologiska organ har rapporterat att alla de viktigaste växthusgaserna nådde rekordhöga utsläpp 2021, med en särskilt alarm‐ erande ökning av den allra mest po‐ tenta metangasen.

COP27:s öppningsceremoni i egyptiska Sharm el-Sheikh. Trots ett akut nödläge för klimatet kommer inga effektiva åtgärder vidtas av

Världen är enligt Johan Rockström, numera chef för det tyska Potsda‐ minstitutet för klimatforskning och professor i Earth System Science, mycket, mycket illa ute, så illa ”att vi är väldigt, väldigt nära oåterkal‐ leliga förändringar – vi närmar oss tippunkter”, citeras Rockström av The Guardian i ett uttalande som andas av uppgivenhet.

Trots att den kapitalistiska världsordningen har börjat likna ett sjunkande Titanic är världens poli‐ tiska makthavare helt besatta av att bekämpa varandra och klara nästa val istället för att förändra det have‐ rerade systemet. Trots framsteg för förnybara energikällor svarar de fossila fortfarande för 82 procent.

Fullständigt obscent är USA-pre‐ sidenten Bidens och andra världsle‐ dares uppmaningar till olje- och gas‐ industrin att öka sin produktion för att klara energikrisen, trots medve‐ tenheten om att det får katastrofala konsekvenser.

Varje ökning av fossil produk‐ tion får förödande konsekvenser och omöjliggör även enligt Interna‐ tionella energiorganet (IEA) 1,5gradersmålet. Ändå subventionerar världens regeringar den fossila in‐ dustrin fyra gånger mer än de fatti‐ ga länderna får i klimatstöd och för‐ dubblas enligt IEA nettoinkomsten för världens olje- och gasproducen‐ ter 2022 till oemotsvarade 4 000 miljarder dollar. Det är återigen en‐ ligt IEA samma summa som hela

världen 2030 skulle behöva investe‐ ra i fossilfri energi varje år för att nå nollutsläpp 2050. ”De kombinerade vinster, skatter och royalties som genererats av oljeoch gasindustrin under de senaste månaderna skulle räcka för att fånga upp varje enskild molekyl av CO2 som produceras av deras verk‐ samhet och återinjicera den tillbaka under jorden. Så varför talar vi bara om att förändra samhället och inte om att tvinga en mycket lönsam in‐ dustri att städa upp i röran som or‐ sakas av de produkter den säljer?”, har Oxfordprofessorn Myles Allen kommenterat i The Guardian.

Dessvärre har FN i sin klimatpo‐ litik tvärtom alltmer förlitat sig på finansmarknadens egna frivilliga initiativ i stil med Glasgow Financi‐ al Alliance for Net Zero. Därmed tillåts också den finansmarknad och oljeindustri som har skapat klimat‐ nödläget att blockera varje försök till regleringar och förslösa den kor‐ ta tid vi har på oss med falska mark‐ nadslösningar som är förenligt med ”business as usual” och passar deras fortsatta vinstintressen.

20 av världens största olje- och gasproducenter som alla uttalar en läpparnas bekännelse till klimat‐ målen planerar enligt en analys av Rystad Energy att spendera 932 miljarder dollar på att utveckla ny produktion av olja och gas till 2030 och 1 500 miljarder dollar till 2040.

Allt givetvis bakom en tjock rökri‐ då av falska förhoppningar om att fortsatta utsläpp kan elimineras ge‐ nom ineffektiva och dyra metoder för negativa utsläpp.

Sådant kan ske genom att avskil‐ ja och lagra eller återanvända kol‐ dioxid (Carbon Capture and Stora‐ ge, CCS) och Beccs (bio-CCS-od‐ lingar av förnybara energigrödor i gigantisk skala) eller naturliga tek‐ niker för negativa utsläpp som trädplantager i fattiga länder.

För att klara sådana trädodlingar i tillräcklig skala skulle det enligt den australiska forskaren Kate Doo‐ ley krävas en yta som är 15 gånger större än Sveriges.

Hyckleriet är monumentalt när till exempel en oljestat som Norge låtsas vara en föregångare i grön omställ‐ ning med målet att nå koldioxidneu‐ tralitet redan 2030, vilket är möjligt genom att den olja som exporteras till förbränning i andra länder inte räknas in i de nationella klimatmå‐ len. Norge öppnade så sent som 2020 John Svedrup-fältet, Västeuro‐ pas största oljefält, som planeras för att pumpa olja i ytterligare 50 år!

I ett uttalande med rubriken ”COP27: Take power over climate finance from financial corporations – strict regulation is needed to save the planet” den 2 november kräver 89 civilsamhällesorganisationer att finansmarknadens och olje- och gasbolagens stadigt ökade grepp

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

9

öte på randen till ekologisk ruin

över FN:s klimatförhandlingar mås‐ te detroniseras.

I en tidigare inlaga av 126 civil‐ samhällesorganisationer i augusti 2022 citeras också ett uttalande av FN:s generalsekreterare Antonio Guterres där denne själv säger att ”vi tycks vara fångade i en värld där fossila producenter och finansiärer har tagit strupgrepp på mänsklig‐ heten”.

Utan några som helst genom‐ brott i sikte för minskade utsläpp väntas de mest akuta motsättning‐ arna vid ”Afrikas” COP27 istället att gälla de utvecklade ländernas stän‐ digt svikna löften om finansiellt stöd för att skydda sig gentemot de väderkatastrofer som drabbar deras befolkningar värst, men som dessa bär det minsta ansvaret för. Av de 100 miljarder dollar som utlovats fram till 2020 har hittills bara 83 miljarder betalats ut.

Som SVT:s klimatreporter Erika Bjerström rapporterat har de fattiga länderna inför det COP-möte som kallats Afrikas COP gaddat ihop sig som aldrig förr med krav på en ny global fond för förluster och skador (loss and damage), som till exempel de som orsakats av katastrofer i still med torkan i Östafrika och de över‐ svämningar som i år har lagt en tredjedel av Pakistan under vatten.

När frågan om en sådan fond togs upp i Glasgow förra året lade både USA och EU in sina veton.

Det är den fortsatta kampen underifrån och bygget av en rörelse av rörelser för ett socialistiskt samhällsskifte som kan förändra situationen och rädda klimatet.

Denna gång har Skottland och Danmark varit först med att utlova mindre bidrag och blir USA:s och EU:s svar det lackmustest som av‐ gör om COP27 ska ge något resultat alls eller bli ett fullständigt fiasko.

Enligt FN-chefen Guterres kom‐ mer kostnaden för ”utvecklingslän‐ ders” anpassningsbehov att öka till 340 miljarder dollar om året 2030.

Det är mer än tio gånger så mycket som de utvecklade länderna levere‐ rar idag och nio gånger mer än de 40 miljarder dollar årligen som de förra året lovade att höja till 2025. ”Det är en nödvändig diskus‐ sion, men det leder till en djupare klyfta mellan globala norr och sö‐ der. Och det är precis vad vi inte behöver nu”, har Rockström kom‐ menterat, som uppenbarligen oro‐ ar sig för att hela den FN-ledda kli‐ matcirkusen kan kollapsa.

Både årets COP27 i Egypten och nästa års COP28 i Förenade arab‐ emiraten innebär toppmöten som effektivt isoleras från folkliga mass‐ protester utanför dem. Vad värre är, så visar avsaknaden av nya interna‐ tionella klimatprotester denna höst på att luften även har gått ur den globala klimatrörelsen, som inte har lyckats komma igen efter pan‐ demin – frågan är för hur länge?

Nya fruktansvärda klimatkatastro‐ fer kommer ganska säkert att väcka nytt liv i klimatprotesterna. Med början bland världens unga kom‐

mer detta även att leda till politiska tippunkter i medvetenheten om att hoten mot de planetära gränserna är rotade i det kapitalistiska syste‐ mets rovdrift på både människor och natur. Dessvärre blir detta nu en gastkramande kapplöpning mot tiden då klockan tickar för en ohejdbar global uppvärmning. Även många av världens forskare graviterar i denna riktning. Så har till exempel det tyska Potsdam Insti‐ tute for Climate Change som Johan Rockström idag leder tillsammans med institutioner som Romklubben, Stockholm Resilience Centre och Norwegian Business School startat ett initiativ kallat Earth4All, som sä‐ ger sig vilja ompröva kapitalismen (”rethink capitalism and move beyond GDP”).

Initiativet säger sig bygga på den vetenskapliga uppfattningen att livet på jorden måste hållas inom nio pla‐ netära gränser, samt på de sociala rö‐ relsernas mantra som System Chan‐ ge Not Climate Change och People Not Profit. I boken Earth for All: A Survival Guide for Humanity som har publicerats inför COP27 argu‐ menterar författarna för nödvändig‐ heten av ett ”gigantiskt språng” för sammankopplade vändningar inom fem områden innan 2050 som kan: 1. lyfta 3-4 miljarder människor ur fattigdom genom att refor‐ mera det finansiella systemet; 2. angripa ojämlikheten genom att begränsa de 10 procent ri‐

kastes förmögenhet till 40 pro‐ cent av nationalinkomsterna; 3. ge kvinnor makt till full jäm‐ ställdhet; 4. förändra matsystemet för häl‐ sosamma dieter för människor på en frisk planet och 5. ge ren energi för nettonollut‐ släpp.

Upplägget tyder på en insikt om att vi står på randen till olika förödan‐ de tippunkter inom en rad sinse‐ mellan sammanbundna miljö- och sociala kriser som kan härledas till det kapitalistiska systemet och dess enorma ekonomiska klyftor.

Dessvärre fördunklas skärpan hos Earth4All av en naiv tilltro till att de vinstdrivna kapitalistiska före‐ tag som måste ”ackumulera eller dö” i konkurrensen ska tygla sig själva.

Något som paras med en reformis‐ tisk klockartro mot allt förnuft på att förnuftiga argument ska räcka för att övertyga världens makthavare om att själva ändra systemet.

Rockström oroar sig över att fat‐ tiga länders krav på stöd vid COP27 ska fördjupa motsättningarna mel‐ lan nord och syd. I själva verket står mänskligheten så nära randen av ekologisk ruin att det nu krävs en global socioekologisk revolution för att i tid undvika detta.

De kapitalistiska makthavarnas åtgärder är dömda att förbli för små och för sena. De vet sedan länge vad som står på spel, utan att på allvar

Foto: Natalia Medina

Foto: UK Government / Flickr CC

v världens makteliter.

kunna göra något åt det. Det inne‐ bär en kurs som bara kan ändras av en global och revolutionär motrö‐ relse. Fridays For Future kunde in‐ nan pandemin mobilisera miljoner ungdomar för klimatet och en rätt‐ vis omställning. Småbönder och ur‐ sprungsfolk har i omgångar stått på barrikaderna.

Nyckeln blir förmågan att väcka nytt liv i befintliga och nya globala massrörelser av rörelser, där led‐ ningen till sist för att lyckas måste tas av en klassmedveten och organi‐ serad arbetarklass i vidaste mening som ensamt kan stanna produktio‐ nen, på allvar utmana det ekono‐ miska och politiska systemet och lägga grunden till ett nytt demokra‐ tiskt och socialistiskt system.

Som redan Karl Marx förklarade innebär det kapitalistiska systemet en olöslig reva i ämnesomsättning‐ en mellan människa och natur, en reva som idag har vuxit till en av‐ grund. För den mänskliga civilisa‐ tionens överlevnad krävs en ny och högre samhällsordning där privat ägande av jorden måste framstå lika absurt som privat ägande av andra människor. ”Inte ens ett helt samhälle, en nation, eller alla sam‐ tidigt existerande samhällen till‐ sammans, är ägare till jorden. De är helt enkelt dess förvaltare, dess förmånstagare, och måste efter‐ lämna den i ett förbättrat tillstånd för kommande generationer.” ■

INTERNATIONELLT

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

10

välfärd. Inget parti på vänstersidan tog upp behovet av att kämpa mot den systematiska rasismen i det danska samhället.

Utrikespolitik, inklusive kriget i Ukraina, var ingen större fråga för något parti. Militären rustas upp som i resten av Europa.

Alla partier pratade om att Dan‐ mark måste få slut på beroendet av fossila bränslen. Veganpartiet (nu‐ mera en del av ett annat parti, Alter‐ nativet) var ett undantag med krav på att uppfödning av djur för livsme‐ del skulle förbjudas helt. I Danmark används nästan hälften av marken för att föda upp djur för mat.

Socialdemokratiet vill med ”mitten” driva igenom ”strukturreformer”, det vill säga nedskärningar, inom välfärden och på arbetsmarknaden.

Danska valet: Det danska folketingsvalet 2022 gav inte den förväntade storvinsten för högerns ”blå block”. Statsminister Mette Frederiksen, Socialdemokratiet, kommer sannolikt att sitta kvar vid makten. Men någon vänsterkurs med satsningar på välfärd är inte att vänta.

AIDAN JAMISON & ANDERS WEMMERT

ISA Danmark

M

ette Fredriksen betonade att Socialdemokratiet lyckades nå sitt bästa val‐ resultat på 20 år, 27,5 procent och 50 mandat. Tillsammans med sina stödpartier hittills – Venstre, Socia‐ listisk Folkeparti och Enhedslisten, plus partierna från Grönland och Färöarna – har S majoritet. Men Mette Fredriksen säger att hon istäl‐ let vill ha en ”bred mittenregering”.

Troligen är högerns tidigare stats‐ minister Lars Løkke Rasmussen och hans nya högerparti Moderaterna en tilltänkt samarbetspartner.

Med en sådan mittenregering tänker Socialdemokratiet driva

igenom ”strukturreformer”, det vill säga nedskärningar, inom välfär‐ den och på arbetsmarknaden. Årets folketingsval hade det lägsta valdeltagandet på 30 år, 84,1 pro‐ cent. Många tvekade om vilket par‐ ti de skulle rösta på och ansåg att skillnaderna var små. Många parti‐ er såg stora upp- och nedgångar.

Valet stora förlorare är höger‐ partiet Venstre som minskade med drygt tio procentenheter och tap‐ pade 20 mandat, men förblev det näst största partiet i Folketinget.

De mandat som förlorades ver‐ kar mestadels ha gått till Modera‐

Foto: Socialdemokratiet

Mette Fredriksen vill ha ”blocköverskridande” regering terna, vilka fick 9,3 procent och 16 mandat. Även rasistiska Dansk Folkeparti gjorde ett katastrofval och förlorade 11 mandat. I valet var det endast 2,6 procent som röstade på partiet, en minskning med drygt 6 procentenheter jämfört med valet 2019. De raderades praktiskt taget ut i detta val, men deras politik har i alla aspekter övertagits av Social‐ demokratiet.

Enhedslisten tappar 4 mandat jämfört med 2019 – priset för att partiet har varit stödparti till S-re‐ geringen istället för att helt och fullt organisera opposition och föra fram en egen vänsterpolitik.

rivits. Det är mycket svårt att bli dansk invånare. En effekt är att 10 procent av de boende i landet där‐ för inte fick rösta i valet.

Enhedslisten uppmanade också till att rösta nej när Danmark i juni gick med i EU:s militära samarbete, där landet tidigare har stått utanför.

Att Enhedslistens ledning fort‐ farande hoppas på en S-regering är ett misstag eftersom det binder upp Enhedslisten. En S-regering kom‐ mer att agera i en tid av ekonomisk kris och stora prisökningar, där det är viktigt med en stark opposition från fack och gräsrötter, inte att stödja regeringen.

Kritiken mot regeringen har gällt migrations- och asylpolitiken – där S-regeringen har drivit en hårdför högerpolitik. Asylsökande kommer att skickas till Rwanda och hållas inlåsta precis som i ett fängelse me‐ dan deras ansökningar behandlas.

Bostadsområden med hög andel in‐ vandrare kallas getton och flera har

De stora politiska frågorna på dag‐ ordningen i den danska valdebat‐ ten var välfärden, det vill säga sjuk‐ vården, skolan och äldreomsorgen.

Här tävlade Socialdemokratiet med de olika högerpartierna om att häva ur sig löften om förbättringar.

Samtidigt betonades effektivise‐ ring (läs besparingar) av nämnda

Medan de stora partierna pratar om hur måna de är om klimatet är vi på väg mot en klimatapokalyps i stor skala. Förbränningen av dansk olja bidrar till den globala upp‐ värmningen, vilket indirekt tving‐ ar människor att fly – flyktingar som Danmark vägrar att ta emot.

Danmark är den största produ‐ centen av olja i EU. Landet fick ti‐ digare stora applåder för att ha av‐ slutat nya olje- och gasborrningar, men låter nuvarande verksamhet fortsätta till 2050.

Danmarks gröna partier driver å sin sida på för större miljörefor‐ mer, men gör inte en bredare kopp‐ ling till arbetares villkor och mak‐ ten i samhället. Olje- och gasborr‐ ning ger mycket skattepengar till den danska staten och välfärdssys‐ temet, och den gröna omställning‐ en behöver fortsätta att stödja och utöka detta system. Detta kan göras genom att förstatliga energisektorn och använda dess enorma vinster och infrastruktur för att gynna ar‐ betande människor i Danmark och de flyktingar som vill skapa ett nytt hem här.

Socialdemokratiet kommer sanno‐ likt att bilda sin nya blocköverskri‐ dande regering den kommande veckan med Mette Frederiksen som statsminister. Detta betyder fortsatt högerpolitik i Danmark. Enhedslis‐ ten behöver bryta med sitt stöd till S och istället mobilisera gräsrötter och aktivister till kamp och mot‐ stånd mot nedskärningar, rasism och klimatfientlig politik. Det skulle ge partiet ett större stöd och skapa förutsättningarna för att få igenom en socialistisk politik. ■

London: Nya protester mot levnadskostnadskrisen

U

ppemot 15 000 tågade genom London i lördags för att un‐ der huvudparollen ”Britain is Broken” (Storbritannien är bankrutt) kräva nyval och ett slut på åtstram‐ ningspolitiken. Bakom demonstratio‐ nen stod People's Assembly Against Austerity, en kampanjgrupp som stöds av bland annat flera fackförbund samt klimat- och fredsorganisationer.

Socialist Alternative var en självklar del av protesterna.

Socialist Alternative (ISA i England, Skottland och Wales) hade ett livligt block i demonstrationen och manade till generalstrejk för att fälla regering‐

en. Socialist Alternative skriver i det flygblad som delade ut vid demon‐ strationen att: ”Tory-regeringen (högerstyret) är i fritt fall. Desperat försöker den nye pre‐ miärministern Rishi Sunak, den tredje i år, att hålla i ihop Torypartiet och för‐ hindra dess kollaps. Sunak har inte ut‐ setts i allmänna val, utan har fått sitt mandat från högerns parlamentsleda‐ möter och leder en regering som är an‐ svarig för den kraftigaste minskningen av levnadsstandarden på 60 år. Den po‐ litik de bedriver riskerar att tvinga mil‐ jontals människor till ett liv i misär. (...)

Strejkerna och den samordning av fackens strejker som inletts visar vägen framåt. Vad som nu behövs är en en‐ dags generalstrejk för att samla hela arbetarklassen i en kamp mot levnads‐ kostnadskrisen. Förberedelse för en sådan strejk måste börja nu. Vi har inte råd att vänta på att TUC (motsvarande LO och TCO) ska sluta dra benen efter sig. Genom att bygga upp en enighet mellan de fackförbund som är beredd att ta kampen och gräsrotsrörelser som Enough is Enough (Det räcker nu!) kan vi bredda kampen och förbereda för en riksomfattande strejk.” ■

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

11

FN kan inte ge stabilitet till Haiti Situationen i Haiti liknar ett ”lågintensivt inbördeskrig”, enligt presidenten i grannlandet Dominikanska republiken.

FN kan inte lösa situationen, utan endast genom kamp mot kapitalismen självt kan gängens styre och hotet om imperialistisk intervention undvikas.

ERIC JENKINS

Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA)

F

Den genomsnittlige haitiske arbeta‐ ren står inför en enorm kris med osäker livsmedelsförsörjning, höga priser på grundläggande basvaror och ständiga hot om våld. Många har blivit arbetslösa när covid stäng‐ de fabrikerna och försörjningsked‐ jorna. Haitis mäktiga klädindustri som sysselsätter mer än 60 000 ar‐ betare sade upp tiotusentals under

har angripit haitiska demonstranter och arbetarklassamhällen. Även om den militanta ilska som de haitiska ungdomarna känner mot de politiska eliterna tvingar Chérizier att anta en populistisk re‐ torik (väggmålningar av Che Gue‐ vara pryder väggarna i de stadsde‐ lar som han kontrollerar) är han ingen vän av de förtryckta.

Haitiska arbetare använder sig av klasskampstaktik för att hitta en väg ut ur denna situation, till ex‐ empel sjuksköterskor som strejkar för ökad finansiering och ett slut på gängvåldet.

Att kravet på Ariel Henrys avgång överskuggades av gängvåldet har varit en välsignelse för den haitiska politiska eliten. Henry blev Haitis tillförordnade president efter mor‐ det på Jovenel Moïse förra året, vil‐ ket ledde till ett maktvakuum mel‐ lan rivaliserande politiska klickar.

Henry ställde in sina ursprung‐ liga planer på ett val efter att han tagit makten och ifrågasatte offent‐ ligt behovet av ett sådant val, vilket ledde till att de haitiska massornas ilska spred sig ut på gatorna. Prote‐ sterna pågick i ett, inklusive gene‐ ralstrejker ledda av olika fackföre‐ ningar, och krävde Henrys avgång.

Den haitiska staten svarade med ett regelrätt förtryck och använde en blandning av polis och gäng för att våldsamt slå ner demonstranterna.

Den haitiska politiska eliten be‐ finner sig i total förvirring, och många har ingen aning om hur de ska ta sig ur det nuvarande dilem‐

Tiotusentals protesterar fortfarande mot Henrys regering och den korrupta politiska eliten trots det pågående kaoset och våldet som omger dem. pandemin. Inflationen i Haiti ligger nu på cirka 30 procent, och majori‐ teten av den haitiska befolkningen är under 25 år – varav många är ar‐ betslösa.

Kidnappningar mot lösen är så vanliga i Haitis huvudstad Port-auPrince att det har blivit en hel in‐ dustri. Det har skett över 628 kid‐ nappningar i år – i genomsnitt två till tre per dag.

Dessa gäng har fått en politisk inriktning och ungdomarna har ökat deras antal. Det största gänget, G9, har krävt Ariel Henrys avgång i utbyte mot att blockaden hävs. Dess ledare Chérizier är en före detta haitisk polis som urskillningslöst

mat. Val är förmodligen uteslutet inom den närmaste framtiden; Ariel vägrar detta. Detta är samma situa‐ tion som under Moïse, då han väg‐ rade att avgå från sitt presidentskap och ständigt sköt upp val efter val.

Dessa regimers syfte är att se till att den haitiska exporten till USA fortsätter obehindrat, inte att för‐ bättra livet för de människor som är i behov av en bättre situation.

Att Haiti är fångat i nykolonial un‐ derkastelse till USA och andra im‐ perialistiska makter minskar den inhemska kapitalistklassens makt.

Den haitiska näringslivseliten är beroende av råvaror och energi,

Protesterna i Haiti om önskan om stabilitet, högre levnadsstandard och fred har varit många i flera år. På bild protest 2018.

Foto: CC BY-SA 4.0

N diskuterar för närvarande om man ska skicka en icke FN-ledd militär styrka för att ”skapa stabilitet” i Haiti. Ariel Henry, Haitis premiärminister, har bett FN att skicka en ”specialise‐ rad” insatsstyrka för att eliminera gängen. USA och Mexiko är de främsta rösterna som stödjer detta militära ingripande, som troligen kommer att äga rum.

Haiti befinner sig i ett fullstän‐ digt socialt kaos. Gängen är många både i städerna och på landsbyg‐ den. Det mest inflytelserika gänget G9, som leds av Jimmy ”Barbecue” Chérizier, har blockerat den vikti‐ gaste bränsledepån i huvudstaden Port-au-Prince, som invånarna är beroende av. Många är utan elekt‐ ricitet. Sjuksköterskor och läkare skyndar sig att ransonera de få da‐ gars bränsle som finns kvar.

Nu förbereder sig USA:s impe‐ rialistiska block för att trappa upp situationen och låtsas vara den ka‐ pitalistiska världens ”polisstyrka”.

Men det var den amerikanska im‐ perialismens strypgrepp på ön som ledde till denna fruktansvärda situation från början.

som bränsle, och jordbruksproduk‐ ter som ris för att hålla sina vinster uppe. Vad de erbjuder i gengäld är en ungdomlig arbetskraft som kan exploateras till bristningsgränsen.

Kraven på ett militärt ingripande i Haiti är inte nya. Förra året gjorde Colombia just detta under ett möte i Organization of Americas, den hö‐ gerextrema panamerikanska organi‐ sationen som leds av USA. Både USA och Kanada har en lång historia av militära ingripanden i Haiti. De förstnämnda har rutinmässigt ingri‐ pit i öns angelägenheter ända sedan deras första ockupation 1915-1935.

Den längsta tid då USA:s imperi‐ alistiska styrkor inte direkt sattes in på ön var när den stod under kon‐ troll av mördande diktatorer som Papa Doc och Baby Doc. Detta är ödet för nykoloniala länder under kapitalismen – antingen lever de un‐ der fullständigt förtryck eller i full‐ ständigt kaos.

sens önskan om stabilitet, högre lev‐ nadsstandard och fred.

Den senaste tidens strejker och massprotester i Port-au-Prince är en viktig utveckling, men de är begrän‐ sade eftersom det inte finns några massorganisationer som leder kam‐ pen. Denna svaghet gör det möjligt för gäng som G9 att inte bara miss‐ kreditera den större rörelsen för att tvinga bort Henry från makten, utan också att våld från samma gäng riktas mot demonstranter.

FN:s utredning om huruvida man ska skicka militär personal el‐ ler utrustning till den mordiska hai‐ tiska polisen borde vara en var‐ ningssignal för den haitiska arbetar‐ klassen. Nu är det dags att bilda ett massparti för arbetarklassen för att organisera kamp och försvarskom‐ mittéer mot utländskt militärt våld och gängattacker, med rötter i den haitiska arbetarklassen och med krav på nyval.

Därför måste en sådan ny poli‐ tisk masskraft beväpna sig med ett socialistiskt program, ett program som tar ekonomin ur de lokala och utländska kapitalisternas händer till demokratiskt offentligt ägande. På så sätt kan produktionen planeras utifrån behov, inte utifrån plund‐ ring och profit.

Naturligtvis skulle sådana åtgär‐ der stöta på bittert motstånd från de imperialistiska makterna. För att slå tillbaka dem måste man fördjupa och utvidga kampen i hela regionen och kämpa för en frivillig och jämlik socialistisk federation av Karibien som en del av ett socialistiskt Latina‐ merika och en socialistisk värld. ■

Tiotusentals protesterar fortfarande mot Henrys regering och den kor‐ rupta politiska eliten trots det pågå‐ ende kaoset och våldet som omger dem. Kraven på Henrys avgång och genomförandet av rättvisa val står i centrum för rörelsen. Bakom dessa krav ligger den haitiska arbetarklas‐

Arbetarklassens styrka är, när den utnyttjas på rätt sätt, den starkaste kraften i kampen för demokratiska rättigheter. Men för att uppnå en varaktig fred och få ett slut på de haitiska massornas elände måste man föra en kamp mot själva kapi‐ talismen.

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av ISA, International Socialist Alternative, som finns i över 30 länder i alla världsdelar. internationalsocialist.net

HISTORIA

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

12

Inbördeskriget i Ryssland 1918-22:

Hur kunde de röda vinna?

Efter tre år av första världskriget följde fyra år av inbördeskrig i Ryssland. Upp mot 10 miljoner människor dog av striderna på slagfältet, massakrer och pogromer, svältkatastrofer och dödliga epidemier.

Hur kunde den nybildade Röda armén besegra de vita generalernas och stormakternas arméer? Här är avslutande del 2 om inbördeskriget i Ryssland, med utgångspunkt i Antony Beevors senaste bok, Ryssland – revolution och inbördeskrig 1917-21. Del 1 publicerades i förra veckans Offensiv.

PER-ÅKE WESTERLUND

paw@socialisterna.org

Del 2: Revolutionen avgjorde kriget

F

ör drygt 100 år sedan deltog över 100 000 soldater från världens alla stormakter på de vita generalernas sida i inbör‐ deskriget i Ryssland. Deras mål var att krossa den arbetarrevolution som hade störtat tsaren och för‐ hindra att revolutionen skulle spri‐ das till fler länder.

Medan borgare och högern se‐ dan dess sprider anklagelser mot bolsjevikerna för att vara odemo‐ kratiska håller de oftast tyst om sina egna företrädares extrema våldsdåd under inbördeskriget. Och de kan inte förklara varför de vita förlorade kriget.

Brutaliteten från första världskriget stegrades ytterligare när den ryska revolutionen skulle krossas. Men att en de mest reaktionära regimer‐ na störtats av en arbetarrevolution som utlovat fred, parallellt med ex‐ trem krigströtthet, gjorde det svårt

tersocialistrevolutionärer. I Jekate‐ rinburg utfördes den 15 juli en ”fa‐ sansfull pogrom mot den judiska befolkningen”, med cirka 2 200 döda. Vid Bajkalsjön den 4 augusti tvingades 2 200 bolsjevikfångar att ”gräva sina egna gravar och ta av sig stövlarna innan de sköts” av general‐ löjtnant Semjonovs kosacktrupper.

Och i Jekaterinoslav: ”Alla sol‐ dater ur Röda armén och kommu‐ nistmisstänkta som blivit kvar i staden höggs ihjäl av kosackerna.”

I Odessa: ”judarna gömde sig när de vita tog över”.

Inget av detta var okänt för de imperialistiska makter som deltog militärt och finansierade de vita arméerna, tvärtom. Den ökände general Sjkuro, som vid en cere‐ moni fick den brittiska Bathor‐ dern, var en grym antisemit och sadist, skriver Beevor.

Den som delade ut ordern och höll tal till Sjkuors ära, den brittis‐

De vita generalerna hade inte en tanke på att acceptera demokratiska församlingar eller frihet för de förtryckta nationerna, än mindre acceptera jord till de jordlösa. för stormakterna att motivera sina soldater. Imperialismen tvingades successivt dra tillbaka sin trupper, också på grund av det stöd som den ryska revolutionen fick bland arbe‐ tare internationellt.

All propaganda från regeringar‐ na världen över är sedan dess riktad mot revolutionen, bolsjevikerna och Röda armén. Men trots att An‐ tony Beevors bok Ryssland – revo‐ lution och inbördeskrig 1917-21 är tydligt borgerlig måste han ändå beskriva ett stort antal av de vitas massakrer och antisemitiska pogro‐ mer. Här är några tydliga exempel ur boken: I april 1919 utfördes ”rena slak‐ ten” på 670 fångar i Ufa, varav 66 bolsjeviker och en stor grupp väns‐

ke generalmajoren Holman, var själv ”besatt av tanken på att utplå‐ na judar överallt”, skrev hans un‐ derordnade, kapten John Kennedy.

De vita generalerna hade inte en tanke på att acceptera demokratiska församlingar eller frihet för de för‐ tryckta nationerna, än mindre ac‐ ceptera jord till de jordlösa. Beevor beskriver hur det underminerade deras möjligheter att vinna stöd: ”Samtidigt fick det barbari som kosackavdelningarna uppvisade un‐ der sina antipartisanräder den van‐ ligen konservativa allmogen att vända sig mot de vita.” Det var en process av ”bolsjevisering av de för‐ tvivlade bönderna”. ”Bönderna, som hade sett de vitas framryckning som

ett hot om att de gamla jordägarna kunde komma att återta sina ägor, var nu betydligt mindre motvilliga till att tjänstgöra i Röda armén.” Även i Baltikum organiserade de vita antisemitiska pogromer. Här utgjorde de tyska trupperna, med stöd av finska och svenska legosol‐ dater, det verkliga hotet mot själv‐ styre. Bolsjevikerna deklarerade di‐ rekt efter oktoberrevolutionen 1917 de förtryckta nationernas rätt till självständighet, en grundsten i par‐ tiets politiska program. Den 6 de‐ cember 1917 utropades Finlands självständighet. Mitt under inbör‐ deskriget, den 17 december 1919, gjorde bolsjevikregeringen upp om ett fredsavtal med de tre baltiska staterna, Estland, Lettland och Li‐ tauen. ”Churchills förhoppningar om en stor bolsjevikfientlig allians i Balti‐ kum var omintetgjorda”, samman‐ fattar Beevor. Krigsminister Win‐ ston Churchill agerade från Lon‐ don för ett anfall mot Petrograd, under ledning av general Judenitj och av friherre Gustaf Manner‐ heim, den före detta tsarofficer som tagit makten i Finland. Men detta föll på de vitas vägran att gå med på att Karelen var finskt. Bee‐ vor berättar också om hur Trotskij på plats i Petrograd omvandlade panik inför Judenitjs planerade at‐ tack till motståndsvilja. Anfallet genomfördes aldrig.

Vid julen 1919 förutsåg till och med Churchill en ”fullständig se‐ ger” för bolsjevikerna. Premiärmi‐ nister Lloyd George kommenterade fiaskot med attacken på Petrograd: ”Det faktum att anti-bolsjeviker‐ na av en befolkning på flera miljoner bara har lyckats uppbåda 20 000 eller 30 000 man är ännu en indikation om den totala misstolkning av läget i Ryssland som den militära linjen va‐ rit baserad på.” När britterna utrym‐ de Murmansk åkte bara 6 535 ryssar med, ”många färre än förväntat”.

De vita pressades tillbaka allt mer även i norr och Sibirien. Soldater deserterade eller gjorde uppror, som de polska trupper som kapitu‐ lerade i januari 1920, med kravet på att få åka hem. Nu följde interna strider och om möjligt ännu värre massakrer. Koltjak anklagade den högerextreme tjeckiske befälhava‐ ren Gajda för ”demokratiska ten‐ denser”, men Gajda hade stöd av den högsta franska officeraren, ge‐ neralmajor Janin.

Inre stridigheter mellan de vita gjorde att Koltjak, som utsetts till rysk befälhavare av ententemakterna (England och Frankrike), inte kunde fly tillräckligt snabbt utan greps och avrättades efter två veckors förhör.

Beevor citerar den brittiske gene‐ ralkonsuln Harris om hur de vita trupperna ”bränner byar, mördar hundratals fredliga ryska medbor‐ gare, skjuter utan föregående rättslig prövning demokratiska människor endast på misstanke om politisk il‐ lojalitet”. Från staden Belgorod kommer sergeant Berrys vittnesmål: ”Män och kvinnor som anklagats för att vara bolsjevikvänliga hängdes på stadstorget… och berusade kosack‐ er högg armar och ben av dem med sina sablar medan de eländiga stack‐ arna fortfarande var i livet.”

I Ukraina beräknas 50 000 till 100 000 judar ha dödats i över 300 antisemitiska pogromer. De vita an‐ såg att alla judar var bolsjeviker och tvärtom. Beevor beskriver den his‐ toriska bakgrunden: ”Likväl är det knappast förvånande att den tsaris‐ tiska antisemitismen, som i sin mest extrema form utgjordes av mordiska pogromer som genomfördes av De svarta hundradena, drev arga unga judar i famnen på bolsjevikerna.”

Som alla borgerliga skribenter gör Beevor sitt bästa för att smutskasta bolsjevikerna och i synnerhet Le‐ nin och Trotskij. Båda sidor begick övergrepp under kriget, och Beevor har svårt att enbart rikta moraliska fördömanden gentemot de röda.

Han beskriver när de röda tog över

Omsk, att ”intagandet av staden ut‐ märktes av förhållandevis få veder‐ gällningshandlingar och ytterst lite plundring.”

Direkt efter den andra sovjet‐ kongressen i oktober 1917, där ar‐ betarråden utsåg den nya regering‐ en under ledning av bolsjevikerna, fanns inga planer på en ny armé.

Krigströttheten från första världs‐ kriget och parollen om fred var starka faktorer bakom partiets stöd.

De soldater som gjorde myteri och revolterade inom tsarens armé kal‐ lades allmänt för bolsjeviker. Tsar‐ officerare som gripits släpptes mot löften att de inte skulle ta till vapen.

Först i januari 1918 togs de första stegen till en Röd armé och i mars avgick Trotskij som kommissarie (minister) för utrikes ärenden till att bli krigskommissarie. Fortfaran‐ de var repressionen mycket begrän‐ sad. Under första halvåret 1918 av‐ rättades 22 personer av de röda.

Detta kom att förändras.

Inbördeskriget i Finland, upp‐ byggnaden av vita arméer, stormak‐ ternas landstigning längs kusterna, attentaten mot bolsjevikiska ledare – allt detta ledde fram till att den ”röda terrorn” proklamerades i september 1918. En egen säkerhetstjänst mot sabotage och väpnad kontrarevolu‐ tion, tjekan, upprättades.

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

13

De åtgärder som togs var defen‐ siva och påtvingade av kriget och nöden, särskilt bristen på livsme‐ del. Det omedelbara svaret på sväl‐ ten var att tvångsrekvirera mat från bönderna på landsbygden. Svarta‐ börshandel och spekulation med livsmedel blev absolut förbjudet. ”Krigskommunismen” var inte den politik bolsjevikerna hade i sitt program, men som försvarsåtgär‐ der med sikte på ett nytt samhälle kunde den mobilisera miljontals till stöd. Den röda terror som ut‐ övades redovisades och diskutera‐ des öppet. Att slå ner uppror till stöd för de vita och bedriva militä‐ ra strider var en del av kriget.

Självutnämnda lokala tjekor och röda trupper begick utan tve‐ kan övergrepp. Beevor redovisar hur Lenin uppmanade till ett för‐ siktigare agerande på landsbygden och att Röda armén uppmanade till stopp för tvångsrekvireringar, beslagtagande och arkebuseringar.

Beevor undviker, trots sina utfall mot Lenins ”brist på demokrati”, att göra direkta jämförelser med Stalins

Sovjet. Andra ärliga borgerliga his‐ toriker, som E H Carr i sina klassis‐ ka böcker om ryska revolutionen, har också visat hur bolsjevikernas politik inte hade något gemensamt med den politiska kontrarevolutio‐ nen under Stalin, som utrotade det som fanns kvar av bolsjevikpartiet, upprättade en brutal diktatur och rev upp alla demokratiska reformer.

De som kritiserar – eller hatar – bolsjevikerna och den ryska revolu‐ tionen är mycket tystlåtna om vilka de hellre hade sett ta makten i Ryss‐ land. De ”demokratiska” stormakter‐ na var i själva verket kolonialmakter som bedrev krig i Indien, Mellanös‐ tern, Latinamerika, Afrika och Osta‐ sien, utöver det nyss avslutade första världskriget och kriget mot arbetare och fattiga inom sina länder.

De krafter som utmanade bolsje‐ vikerna hamnade alla på de vitas sida. Socialistrevolutionärerna lik‐ som mensjevikerna uppmanade till väpnad kamp mot regeringen och sovjetmakten. Den fristående ar‐ mén under Machno i Ukraina, som kallades svarta armén på grund av sin anarkistiska flagga, lyckades inte

upprätta ett stabilt trovärdigt styre eller tydligt ta ställning för revolu‐ tionen och upplöstes 1921 då dess ledare flydde till Rumänien.

En tragisk händelse var uppro‐ ret i Kronstadt 1921, som besegra‐ des militärt av de röda styrkorna.

Flottbasen Kronstadt utanför Pe‐

Ett byråkratiskt skikt inom regimen, under ledning av Stalin, stärkte sin makt. trograd hade ett rykte från 1917 som styrkefäste för revolutionen, men hade fyra år senare en helt an‐ nan besättning. Deras krav var ut‐ ökade matransoner i en tid av svält och dess revolt sågs av de vita som en sista möjlighet att underminera regeringen. Revolten saknade stöd från arbetarna i Petrograd, men dess nederlag har sedan 1930-talet använts av bolsjevikernas motstån‐ dare som ett bevis på partiets auk‐ toritära brutalitet.

I början av 1920 anfölls Ukraina och Ryssland av den polska armén.

Röda armén svarade med att mobi‐ lisera och gå till motattack. De pols‐ ka trupperna drevs tillbaka. Lenin och bolsjevikerna manade Röda ar‐ mén att gå vidare mot Warszawa, och trodde att de skulle få stöd i Po‐ len, men insåg senare att var ett misstag. Revolutioner kan inte spri‐ das med vapenmakt, än mindre gentemot ett förtryckt land med starkt stöd för självständighet.

Bolsjevikerna förordade en uni‐ on av sovjeter, arbetarråd, som ena‐ de arbetare över gränserna, men också nationers rätt till oberoende och en egen stat. Det är en politik som Stalin totalt bröt med, där den totalitära diktaturen styrde över hela Sovjetunionen och dess lydstater.

Att Putin inför anfallet mot Ukraina hyllade Stalin och kritiserade Lenin säger allt.

Kriget var redan avgjort när Röda armén i november 1920 tog kontrollen över hela Krim, de vitas sista bastion i europeiska Ryssland.

De vita generalerna Denikin och Wrangel och deras anhängare flyd‐

de med hjälp av brittiska, franska och amerikanska fartyg i Svarta havet, samma fartyg som tidigare skjutit salut till deras ära. I mars 1922 tog kriget definitivt slut, när Vladivostok intogs av de röda.

Ryssland var ett sönderslaget land med enorma behov. Svältkatastro‐ fer härjade. Industriproduktionen var en femtedel jämfört med innan första världskriget och skördarna en tredjedel. Det fanns sju miljoner föräldralösa barn.

En stor andel av de mest med‐ vetna arbetarna dog i kriget. Att re‐ volutionen led nederlag i Finland, Ungern, Österrike och Tyskland ledde till isolering och beroende av den gamla statsapparaten. Ett byrå‐ kratiskt skikt inom regimen, under ledning av Stalin, stärkte sin makt.

Antony Beevors bok är något rö‐ rig och förstås borgerlig. Men slut‐ satsen av att läsa den är trots detta att imperialismen och de vita inte kunde krossa revolutionen, som försvarades av bolsjevikerna, Röda armén och arbetarklassen med stöd av de fattiga på landsbygden. ■

Foto: CC BY NC SA 3.0

Den ryske revolutionären Leo Trotskij ledde Röda armén mot kontrarevolutionen (”de vita”) och imperialistiska makters anfall mot Sovjet. Defensiva åtgärder, påtvingade av kriget och nöden.

KULTUR

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

14

Krssöanbiokrdae :

”Vi med en kommanvisning” bruksa

Osubtil satir om de superrika

ANN-CHRISTIN HOLMSTRÖM

rs.lulea@socialisterna.org

V

Triangle of Sadness är en bitvis svinrolig satir med lätta måltavlor – däribland bortskämda och snorrika kapitalister.

Ruben Östlunds senaste långfilm Triangle of Sadness är en satirisk inblick i de superrikas verklighetsfrånvända och absurda värld. Den hade premiär i Sverige den 7 oktober.

VILGOT KARLSSON

vilgot.karlsson@socialisterna.org

F

ilmen börjar med att vi får lära känna Carl (Harris Dickinson) och Yaya (Charlbi Dean), två unga fotomo‐ deller som är ihop. Carl går på au‐ dition och får höra att han måste göra något åt sin ”triangle of sad‐ ness” (på svenska, bekymmers‐ rynkan mellan ögonbrynen).

Samtidigt går Yaya på catwal‐ ken under en modeshow där kly‐ schiga budskap som ”Jorden är på väg in i ett nytt modeklimat” och ”Alla är jämlika” blinkar med stora bokstäver medan publiken tittar på sina smartphones. Carl tjänar mindre än Yaya eftersom han är man, men ändå förväntar sig Yaya att han ska betala när de äter ute.

De grälar om förväntade könsrol‐ ler och Carl, som känner sig ut‐ nyttjad, fortsätter att älta den obe‐ talda notan i en obekväm scen som vägrar att gå vidare. Till slut kommer de fram till att det ändå är bäst att fortsätta vara tillsammans för att det ser bra ut på Instagram.

Eftersom Yaya är en influencer blir de bjudna på en gratisresa ombord på en lyxyacht. Det är här som fil‐ mens andra del utspelar sig, och fil‐ men släpper fokus från Carl och Yaya för att presentera fartyget, be‐ sättningen och passagerarna.

Yachten är en genomskinlig bild av det kapitalistiska samhället, ett mikrokosmos där varje däck hyser ett samhällsskikt, likt den klassiska

illustrationen av ”Det kapitalistiska systemets pyramid” med arbetarna längst ner och de rika på toppen, eller som de klassindelade tågvag‐ narna i Snowpiercer.

Högst upp på det instagramvänliga soldäcket festar de superrika gäs‐ terna. På däcket nedanför håller personalchefen Paula ett peptalk i stil med Walmarts sektliknande morgonböner där hon beordrar den mestadels vita, unga service‐ personalen att alltid le och aldrig

ryske oligarken Dimitry som bok‐ stavligen blev rik på att sälja skit (gödsel) efter Sovjetunionens fall.

Men allra bäst är Woody Harrel‐ son som den alkoholiserade och mot‐ villige kaptenen som till sist övertalas till att äta middag med gästerna i fil‐ mens mest ökända scen.

Samtidigt som borden dukas upp med diverse pretentiösa maträtter börjar fartyget allt mer att luta, och havet blir allt mer oroligt. Det är en riktig satirteckning som målas upp när middagsgästerna skålar i cham‐ pagneglasen medan katastrofvädret härjar i bakgrunden, och längst ner ser man nån som tvättar fönstren med en liten gummiskrapa.

Ackompanjerade av musiken från ett självspelande piano kombi‐ neras sjösjuka, matförgiftning och

”Medan ni simmar i överflöd drunknar resten av världen i misär!” säga nej, i hopp om att belönas med dricks om de sköter sig.

Under dem arbetar de mesta‐ dels rasifierade städarna och kock‐ arna, och längst ner i maskinrum‐ met sliter maskinisterna som ock‐ så har mörkast hy av alla i besätt‐ ningen. Östlund målar upp en ab‐ surd, men inte helt overklig värld där de superrika får Nutellaburkar levererade via helikopter och där besättningen tvingas lyda varje or‐ der som gästerna befaller.

Carl och Yaya lär känna de and‐ ra gästerna ombord, inklusive det till synes harmlösa äldre paret som har gjort en förmögenhet på va‐ pentillverkning, den patetiske tek‐ nikmiljonären Jarmo (spelad helt perfekt av Henrik Dorsin) och den

väderkatastrof till en ständigt eska‐ lerande scen som sprutmålas med projektilspya och aldrig vill ta slut.

De enda som verkar oberörda av krissituationen är den självutnämn‐ de marxistiske kaptenen och den ryske oligarken som har en intensiv och spritindränkt diskussion i vad jag skulle säga är filmens bästa scen.

Det som börjar som en en tävling i att läsa upp klyschiga citat från Margaret Thatcher och Mark Twain utvecklas till en passionerad dialog där kaptenen citerar Noam Chomsky över fartygets interkomm, kritiserar de rika passagerarna och utropar: ”Medan ni simmar i överflöd drunk‐ nar resten av världen i misär!”.

Filmens tredje del ska jag inte av‐ slöja något om, förutom att den vän‐

Foto: Pressbild

issa borde komma med en bruksan‐ visning… Jag sit‐ ter på ett café, det är extremt många ljud, en unge skriker och den stackars pappan försöker trösta, men UNGEN SLUTAR INTE – ”det borde finnas caféer som är enbart för vuxna”, tänker jag.

Försöker komma tillbaka i samtalet med min vän, vad sa han? Hm… Han har ganska många gråa hårstrån, impulsen att rycka bort vissa hejdar mig i sista sekund, han känner inte mig särskilt väl och om jag bör‐ jar rycka honom i håret blir det lite fel eller fel, men han kom‐ mer väl förmodligen inte att dricka kaffe med mig igen. Men han borde klippa topparna, det är slitet, men jaha...

Vad pratade vi om... Hm... Ja, hans små hundar. Vid fönstret sitter en ung tjej, hon nästan halvligger på bordsskivan och tittar i vad jag tror är telefonen.

Varför jag lägger märke till det vet jag inte, helt onödigt. Jag bor‐ de uppmärksamma min vän på vad vi pratar om, men saker som tjejen som halvligger på bordet, eller ungen som skriker och en pappa som försöker hålla ihop allt, lampor som till en viss del blinkar, vissa är mer starka än andra, musik som strömmar ut i lokalen och folk som kommer och går, shit... Han var lång...

Den musiken borde vara olaglig. Klockan är ett på dagen och jag känner att det här café‐ besöket tog för mycket energi.

Energispara är mitt koncept, an‐ nars brinner jag ut för fort. Hör‐ lurar och zooma ut är strategier jag använder ute bland andra.

Att vara social och trevlig kostar på och jag behöver gå undan om jag ska palla en hel dag och hålla ihop det. Tanken min är snabb och jag avslutar gärna andras meningar; inte för att vara otrev‐ lig MEN jag vet vad du ska säga och du är för sölig... Alltså. Men lika många gånger som det blir rätt blir det fel, jaha... Du skulle säga nåt helt annat. Anki, shit...

Stanna till och vänta för f-n...

MEN tankarna är sju tusen steg före... Jag kan föra mig socialt, jag lovar!

Mamma... ”Det är så skönt att vara hos dig, för du är lika crinch som mig”. Mitt barn kommer hem från skolan och är glad. Jag tänkte på en låt med Ugly kid Joe, ”My boy is just like me”, och jag pussade honom på pannan och sa ”Det är väl helt fantastiskt att vi får vara så här ’crinch’ då”. ■

der upp och ner på de sociala och ekonomiska hierarkier som filmen hittills har byggt upp och helt osubtilt kritiserat. Dynami‐ ken mellan rollfigurerna föränd‐ ras och det är i synnerhet stä‐ derskan Abigail, spelad av Dolly De Leon, som gör ett fenome‐ nalt jobb med att hålla spän‐ ningen uppe.

Triangle of Sadness är en bitvis svinrolig satir med lätta måltav‐ lor, bortskämda och snorrika ka‐ pitalister, blåsta och ytliga foto‐ modeller och diktatoriska mel‐ lanchefer. Det hjälper att filmen aldrig släpper taget, utan istället går all in på det absurda, karika‐ tyriska och genomskinliga som kommuniceras.

Många av skådespelarna gör bra insatser, inte minst ovan‐ nämnda Woody Harrelson som kaptenen, Dolly De Leon som städerskan Abigail och Henrik Dorsin i en ovanligt tillbaka‐ hållen roll. Filmfotot är också en höjdpunkt, i synnerhet kom‐ binerat med ljussättningen som ofta använder naturligt solljus och senare förlitar sig på realis‐ tiska ljuskällor som mobilfick‐ lampor, illröd nödbelysning och de små vattenaktiverade lamporna på flytvästar.

Filmen skulle nog kunna vara lite kortare, men Ruben Östlund kan bara inte låta bli att dra ut på vartenda obekvämt ögonblick, varenda scen som får publiken att utbrista ”Men nu måste det väl vara nog?”. Jag rekommenderar filmen, med en liten förvarning för de som kan triggas av enorma kvantite‐ ter kroppsvätskor. ■

Inför kongressen Tid: Tisdag den 15 november kl 18.30.

Plats: ABF-huset & digitalt.

För mer info: 070-231 99 10.

Inför kongressen Sthlm Sydost Tid: Torsdag den 17 november kl 18.30.

Plats: Hökarängen.

För mer info: 073-509 06 84.

Luleå:

Haninge:

Boden:

Inför kongressen Tid: Tisdag den 15 november kl 18.30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Inför kongressen Tid: Onsdag den 16 november kl 18.30.

Plats: Jordbro kaféscen.

För mer info: 072-524 42 95.

Sundsvall:

Göteborg:

Inför kongressen Tid: Torsdag den 17 november kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Inför kongressen Tid: Torsdag den 17 november kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: rs@socialisterna.org.

Mellansverige:

Inför kongressen Lund, Malmö, Växjö Tid: Måndag den 14 november kl 18.30.

Plats: Digitalt via Zoom.

För info: 070-885 44 86.

Inför kongressen Västerås, Örebro, Eskilstuna Tid: Måndag den 14 november kl 18.30 Plats: Digitalt.

För info: 073-740 39 54.

Stockholm:

Inför kongressen Sthlm Norra Tid: Torsdag den 17 november kl 18.00.

Plats: Digitalt via Zoom.

För mer info: 070-990 38 40.

Inför kongressen Sthlm Sydväst Tid: Tisdag den 15 november kl 18.30.

Plats: Högdalen.

För mer info: 076-234 52 18.

Syd:

Kamp för att nå målen

S

om alltid fick vi in lite till innan månaden tog slut och vi kunde avsluta oktober månad med starka 49 964 kronor, vilket var dryga 83 procent av målet. Men nu har vi redan kommit i gång med ekonomikampanjen för november månad. Målet är oförändrat på 60 000 kronor.

Med färre helger och helgaktiviteter än förra må‐ naden kommer det att vara en stor utmaning att klara målet. Än så länge har vi samlat in 3 727 kronor, vilket blott är lite mer än sex pro‐ cent. Så det är hög tid för partiföreningarna att komma igång med sina aktiviteter!

Prenumerationskampanjen kommer att ge en boost till resultaten, men vi behöver redan

nu börja planera vilka aktiviteter vi ska hålla i och hur de lokala målen kan uppnås. Om du kan vara med när vi är ute och kampanjar – hör av dig!

Det går också bra att skicka ett bidrag direkt till ekonomikampanjen. Gör det med Swish till 123-240 32 85 eller på PlusGiro 87 96 49-2.

Tack! ■

Umeå:

För info: 079-340 59 97.

Uppsala:

För info: 072-200 08 13.

Karlskoga:

För info: 072-736 14 69.

Borås:

För mer info: rs.boras@socialisterna.org.

Socialistiskt program 2022 NEJ TILL KRIG OCH IMPERIALISM

• Rysslands trupper ut ur Ukraina. Nej till USA:s och Natos imperialism och militarism. För ukrainarnas rätt att bestämma sin egen framtid, inklusive mino‐ riteters rätt till självbestämmande.

• Inga flyktingmurar. Asyl till människor som flyr krig och förtryck.

• Nej till militärallianser, kapprustning och svenskt Natointräde. Stoppa all vapenexport. Förstatliga och ställ om vapenindustrin till civil produktion.

• För ett demokratiskt styrt försvar av människors liv och hälsa med moderna lager och beredskap.

Skyddsrum, fordon och utrustning att skydda be‐ folkningen mot krig, kris och katastrofer.

• Ingen tvångsrekrytering till värnplikten. Nej till yr‐ kesarmé och nej till anfallsstyrkor. Löntagarnas de‐ mokratiska kontroll över polis och militär.

• Fattiga ska inte betala krigen. Stoppa prishöjningar‐ na på mat i världen. Bort med momsen på mat i Sve‐ rige, gratis kollektivtrafik, och inga nedskärningar på välfärden.

• Nej till världsordningen där supermakter som Kina och USA slåss om världsherraväldet. För en socialis‐ tisk värld som styrs demokratiskt underifrån genom samarbete för människor och naturens bästa.

• Bygg en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rö‐ relse bland arbetare, ungdomar och fattiga - den kraft som kan skapa verklig fred.

ALLAS RÄTT TILL VÄLFÄRD

• De skenande klassklyftorna måste besvaras med klasskamp. Vinster och överskott i företag, kommu‐ ner och regioner måste komma löntagarna till del.

• Alla barn har lika värde och rätt till en trygg uppväxt – så ska kriminaliteten bekämpas. Satsa på trygg‐ hetsvärdar, fältassistenter, socialtjänst och av‐ hopparverksamhet inriktad mot gängen.

• Inga vinster i välfärden. Skola, vård och omsorg ska drivas demokratiskt i samhällets och de anställdas regi.

• Avskaffa det fria skolvalet. Allas rätt till bra skolor och fritid. Kraftig ökning av lärar- och personaltät‐ heten, för mindre klasser och förskolegrupper. Till‐ räckligt med resursinsatser till alla barn med behov.

• Inga gräddfiler i vården. Förbjud privata sjukförsäk‐ ringar, vårdval, marknadsstyrning och just in timesystem.

• Kraftig ökning av personaltäthet inom vård, psykia‐ tri, beroendevård och omsorg.

• Socialförsäkringar ska täcka 90 procent av lönen.

• Försörjningsstöd och sociala insatser utifrån beho‐ ven.

• Nytt statligt pensionssystem med kraftigt höjd ga‐ rantipension åt alla – nej till börshandel. Pensioner att leva på, oavsett ursprung.

INTERNATIONELL SOLIDARITET – MOT RASISM OCH NATIONALISM

• Arbetarrörelsen måste resa sig mot högerns hets mot flyktingar och invandrare. Gemensam kamp för trygga jobb och bra bostäder åt alla.

• Ingen plattform för nazister. Folkligt motstånd mot nazistiska marscher.

• Permanenta uppehållstillstånd för flyktingar. Rätt till anhöriginvandring.

• Demokratisk kontroll av polis och rättssystem.

Stoppa all rasprofilering. Stöd urfolkens rättigheter.

• Nej till övervakningssamhället.

• Förstatliga läkemedelsföretagen och apoteken.

Skrota patentreglerna. Gratis vaccin till världens be‐ folkning.

• Stoppa nykolonialiseringen. Allas rätt till mat och rent vatten. Avskaffa fattigdomen.

KÄMPANDE OCH DEMOKRATISKA FACKFÖRENINGAR

• Riv upp försämringarna i arbetsrätt och strejkrätt genom kamp och strejker.

• Organisera mot lönedumpning – för höjda reallöner.

• Trygga jobb med kollektivavtal och rätt till heltid.

Sex timmars arbetsdag – avskaffa arbetslösheten.

• Fler anställda för minskad stress på jobbet.

• Löntagarnas demokratiska kontroll över scheman, arbetets organisering och plats.

• Demokratiska fack - mot toppstyre och privilegier • Arbetarkamp mot det kapitalistiska systemet av ut‐ sugning och förtryck.

SOCIALISTISK FEMINISM

• Kamp mot lönegapet, stressen på jobbet och sexuel‐ la trakasserier.

• Samhällets ansvar för omsorg, vård, utbildning och fritid måste utökas. Slut på dubbelarbetet.

• Specialdomstolar i sexbrottsmål med feministisk kompetens. Kvinnojourer utan konkurrens och vin‐ stintresse. Fungerande behandling för män som slår. Skydda barn från våldsverkande föräldrar. Gra‐ tis och långvarig rehabilitering för offer.

• Kamp mot sexism och hbtq+-förtryck. Rätt till köns‐ bekräftande behandling.

• Förbättrad utbildning i samtycke, mot mäns våld och diskriminering – inklusive kunskap om heders‐ förtryck – i välfärden och statens alla delar kräver kraftig ökning av antalet anställda.

• Kvinnors rätt till sina kroppar - bekämpa objektifie‐ ringen. Kamp för aborträtt, preventivmedel och re‐ produktiv hälsa världen över. Skrota porr-, prostitu‐ tions- och surrogatindustrin.

BOSTAD – EN SOCIAL RÄTTIGHET

• Nej till alla former av marknadshyra. Nog med hy‐ reshöjningar och skattediskriminering av hyresrät‐ ter.

• Stoppa alla utförsäljningar. Återkommunalisera! Av‐ skaffa kommersialiseringen av Allmännyttan.

• Statliga subventioner och byggbolag – bygg bostä‐ der åt alla.

PLANERAD KLIMATOMSTÄLLNING – AVSKAFFA KAPITALISMEN

• Genomskåda greenwashingen. Återbruk av minera‐ ler. Staten ska äga marken och gruvnäringen utan vinstsyfte. Nya gruvor ska bara tillåtas om inga and‐ ra alternativ återstår.

• Förbjud kalhyggesbruk – inför ekosystembaserat skogsbruk.

• Förnybar energi i offentlig regi med reglerade elpri‐ ser. Vind och solkraft med miljöhänsyn och i samråd med lokalbefolkningen. Avveckla kärnkraften.

• Gratis och utbyggd kollektivtrafik. Samordnade transporter. Klimatanpassa bostäder.

• Klimatomställ och subventionera jordbruket till när‐ producerat ekologiskt jordbruk med minskad kött‐ produktion och utökad djurrätt.

• Förbjud kapitalismens slit och släng-produktion.

Ställ om till hållbar välfärdsproduktion.

DEMOKRATISK SOCIALISM – GEMENSAMT ÄGANDE OCH STYRE

• Avskaffa kapitalismen som exploaterar människors arbete, göder förtryck och förstör ekosystemen.

Samhälleligt ägande av storföretag och banker. De‐ mokratisk planerad ekonomi under kontroll av de anställda.

• För en demokratisk socialistisk värld i fred och fri‐ het. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. ■

PRENUMERATIONSKAMPANJ

10 NOVEMBER 2022 # 1 527

Årets prenumerationskampanj

Stärk kampen, hjälp Offensiv att växa O

ffensivs årliga prenumerationskampanj är igång! Vi jobbar intensivt med att få in nya, långa prenumerationer. Kampanjen, som startade den 22 oktober, pågår tills årsskiftet.

Målet är att få in 200 nya långa prenumerationer, varav 100 via autogiro. Hittills, tisdagen den 8 november, har vi värvat 46 nya långa prenumerationer.

Offensiv behövs nu mer än någonsin – en blåbrun högerregering helt dominerad av SD:s rasism kommer att sjösätta en rad fruktansvärda attacker mot bland annat arbetare, låginkomsttagare, flyktingar, förortsbefolkningen och invandrare. Dessutom är presstödet hotat, något som allvarligt skulle påverka Offensivs möjligheter.

Offensiv ger kampen en röst – och vi deltar aktiv i den samt tar initiativ till motstånd.

Våra socialistiska analyser, perspektiv, kampanjer och unika rapporter är nödvändiga.

Stöd oss!

Ta en prenumeration idag.

Lättaste sättet är att gå in på: socialisterna.org/prenumerera-paoffensiv och skriva in dina uppgifter.

Du kan också skriva till: offensiv@socialisterna.org så hjälper vi dig.

GÅ MED I

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar. Bli medlem du också!

Besök socialisterna.org eller e-posta till rs@socialisterna.org för att veta hur.