Offensiv 1275

2 november 2017 / # 1 275 / Pris: 20 kronor / Månadspren: 40 kronor

Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning

Revolution

& socialism

1917-2017

socialisterna.org @offensiv RattvisepartietSocialisterna rs_offensiv

KAMPANJ

Hockey- och matkorruption

3 4

Sälj inte ut i Rannebergen

Illustration: Sofia Wiking

Kurdistan: Fiasko för Barzani

Lördag 4 november Södergården, Stockholm kl 10.30-19.00

Vilka är lärdomarna från ryska revolutionen?

– läs mer på sid 8-10

Katalonien har rätt till självständighet EU och därmed den svenska regeringen ger fullt stöd till högerregeringen i Madrids våldsamma repression mot Katalonien.

Kravet på självständighet och rätt att bestämma utmanar både

åtstramningspolitiken och arvet efter Francodiktaturen. Det är masskampen på gatorna som satt skräck i borgare och kapital.

Läs mer på sid 12-13

Posttidning A

11

5

#Metoo: Vem har inte utsatts?

Stöd RS/Offensiv – Ge ett bidrag!

Plusgiro: 87 96 49-2 Swish: 123-240 32 85 SMS: 72550 t ex: Offensiv 50

OFFENSIVS STÅNDPUNKT

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

2

”LÄGET ÄR HELT SJUKT NU”

NY JOBBSLAKT PÅ SMITARBANKEN

S

torbankerna tjänar allt mer på att blåsa upp bostadsbubblan och öka sina bolånevolymer. Bara under det föregående kvartalet ökade exempelvis Swedbanks bolånevolym med 10 miljarder kronor – ”eller med 49 miljarder från september ifjol”, enligt dinapengar.se. Det i sin tur har eldat på bankvinsterna.

Swedbanks kvartalsvinst blev dryga 6 miljarder kronor, vilket var mer än under motsvarande kvartal ifjol.

Bankernas sammanlagda vinst på bolån har nu ökat till 10 miljarder kronor i månaden – eller 1 000 kronor per invånare i landet. Innan den globala kapitalismens kris 2008-2009 tjänade bankerna ungefär 100 kronor per invånare på bolån.

Under vinstresan sedan krisen har bankerna gjort sig av med hundratals bankkontor i Sverige och var femte bankanställd har förlorat sina jobb.

B

Men nu sänder den dysfunktionella marknaden signalen att ”det har byggts för mycket”; att det har skett en överproduktion av bostäder.

Det är naturligtvis en absurditet

Foto: Elias Theodorsson

ostadsbyggandet mattas samtidigt som priserna på bostadsrätter och villor står stilla eller börjat sjunka reser frågan: är det en fördjupad och delvis ny kris på bostadsmarknaden under uppsegling?

Håller den bostads- och lånebubbla som blåsts upp av vinsthungriga byggbolag och banker på att brista?

Det är för tidigt att ge ett svar på dessa frågor. Men mycket pekar mot att en vändning nedåt – både vad gäller bostadsbyggande och bopriser – har inletts.

Efter att ha minskat trendmässigt ända sedan den svåra ekonomiska krisen i början av 1990-talet och varit lågt jämfört med andra länder började bostadsbyggandet äntligen ta fart igen under 2012 och sedan dess har antalet påbörjade bostäder varit stadigt uppåtstigande.

Ifjol steg bostadsbyggandet till den högsta nivån sedan miljonprogrammet och cirka 67 000 bostäder påbörjades. I år påbörjas 72 000 bostäder, men även denna historiskt höga nivå räcker inte för att åtgärda bostadsbristen och trångboddheten. ”Behovet av nya bostäder för de närmaste nio åren, 2017-2025, bedöms vara 600 000. En stor del av de nya bostäderna, 322 000, bedöms behövas redan fram till 2020. Det innebär en genomsnittlig årlig produktionstakt på 80 500 nya bostäder.

Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren, men byggtakten har ändå inte nått upp till de nivåer som behövs för att hålla jämna steg med befolknings­ ökningen” (Boverket i juli i år).

att det byggts för mycket mot bakgrund av behovet och den oemotsvarade befolkningsökningen. Men det har inte byggts för behov och särskilt inte för lågavlönade, utan med sikte på att sälja eller hyra ut de nya bostäderna till ett så högt pris som möjligt.

Under lång tid såg det ut som denna utveckling inte hade en gräns och för evigt skulle kunna upprätthållas genom ökad skuldsättning, en till synes aldrig sinande tillgång på billiga lån samt stigande hushållsinkomster. Vad som går upp under kapitalismen går dock också ner.

Risken är nu överhängade att den nyliberala bostadspolitiken och det extremt dyra byggandet i Sverige som byggmonopolen är ansvariga för resulterar i att bostadskrisen också trots bostadsbristen uttrycks i allt fler tomma nybyggda lägenheter.

”Svenska bostäder är på tok för högt värderade. Svenska hushåll är farligt högt skuldsatta. Svenska banker lånar ut pengar allt för lättvindigt”, sammanfattade Sydsvenskan den 30 juli under rubriken ”2017 års bolånekrasch – så drabbas du om bostadsbubblan spricker”.

Dagens bomarknad har flera likheter med läget innan 1990-talets kris och prisfall på bostäder och personliga tragedier när lånefällan slog igen. Bostadspriser och hushållens skuldsättning utgör den främsta risken för svensk ekonomi, varnade Riksbanken i somras. Sedan dess har oron på bostadsmarknaden bara ökat – om detta varslar att bostadsbyggandet redan nått sin kulmen och att mäklare beskriver det växande utbudet samt att visningar lockar allt färre som ”att läget är helt sjukt nu”. ■

S

mitarbanken Nordea som har flytt landet meddelade i förra veckan att ytterligare 6 000 jobb ska bort. Samtidigt med detta chockbesked redovisade Nordea en kvartalsvinst på 10 miljarder kronor, men genom avskedanden ska vinsten upp ännu mer. Ökad vinst betyder att Nordeas storägare kan kamma hem ännu mer i aktieutdelning. Både 2015 och 2016 delade Nordea ut cirka 25 miljarder kronor till ägarna.

Det nya chockbeskedet från Nordeas ledning – att mer än var tionde anställd förlorar sitt jobb – är milt uttryckt en kraftig nedskärning, men inte i bankdirektörernas värld. Enligt Nordeas vd Casper von Koskull är det ingen nedskärning, utan en ”förändring som kunderna driver på” (Dagens Industri den 26 oktober).

Vd Koskull skyller alltså på samma kunder som Nordeas storägare och styrelseordförande Björn Wahlroos har betecknat som ”finansiella idioter”.

Redan innan Nordea skyllde sin upptrissade vinstjakt på kunderna hade banken fått bottenbetyd av kunderna.

Enligt en färsk undersökning fick Nordea lägst betyg bland storbankerna när det gäller privat- och företagskunder redan ifjol, och nu har förtroendet rasat till en rekordlåg nivå, vilket inte vill säga lite eftersom ingen av storbankerna åtnjuter något förtroende.

Förtroendet för bankerna har rasat till den lägsta nivån sedan mitten av 1990-talet, och mest för Nordea följt av Swedbank. Överraskad, någon?

Det behövs inte många ord för att beskriva den ruttnade kapitalismen. Det räcker med ett – Nordea. ■

35 personer har dött på jobbet i Sverige i år, en ovärdigt hög siffra.

Fordonsrelaterade olyckor utgör ungefär hälften av dödsfallen, och tillsammans med fallolyckor står de för 2/3 av alla dödsfall (skärmdump metro.se den 26 oktober).

Veckotidningen Offensiv ges ut av Rättvisepartiet Socialisterna • Postadress: Box 73, 123 22 Farsta • Telefon: 08-605 94 00 • E-post: offensiv@socialisterna.org • Prenumerationsärenden: 08‑605 94 03 / prenumerant@socialisterna.org • Hemsida: www.socialisterna.org • Ansvarig utgivare/chefredaktör: Arne Johansson • I redaktionen: Per Olsson (redaktionssekreterare), Elin Gauffin, Sebastian Olsson, Natalia Medina och Robert Bielecki • Prenumerationer: Helår 480 kr, nio månader 360 kr, halvår 240 kr, kvartal 120 kr, månad 40 kr • PlusGiro: 87 96 49-2 • Swish: 123-240 32 85 • Tryck: V-TAB, Västerås 2017 • Miljöcertifierad enl ISO 14001, cert nr 1410718 • ISSN: 0348–5447

KAMPANJ

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

3

Luleå: Korruptionsskandalen växer Revisionsbolaget KPMG har på kommunrevisionens uppdrag studerat hur Luleå kommun följer sina rutiner rörande representation samt kurser och konferenser. Rapporten som kom i somras visar på stora brister, något som kan ses som ett mönster efter höstens avslöjanden om korruption inom Stadsbyggnadsförvaltningen.

RS LULEÅ

rs.lulea@socialisterna.org

U

För kurser och konferenser, som 2016 omfattade 36,3 miljoner kronor, fanns liknande problem. Där

skandalen på Stadsbyggnadsförvaltningen har också felaktiga fakturor betalats på grund av att beställare och attestant har varit samma person. Fakturor som egentligen har handlat om varor som enligt företagets Caverions egen utredning levererats hem till kommunanställda.

Sveriges Radio har i veckan också avslöjat hur en anställd på Caverion bjudit kommunanställda på hockey och mat till en kostnad på 1 050 kronor per person, långt över vad som är godkänt att ta emot för en kommunanställd.

KPMG skriver angående representationen att ”Ett attestreglemente framtaget 2005 finns. Vi konstaterar att det för attestreglementet inte finns några tillämpningsanvisningar samt att efterlevnad av reglementet inte följs upp.”

– KPMG:s utredning om representation visar på en stor slapphet i förhållande till det som enligt reglementet ska ”utövas under ansvar samt med iakttagande av största sparsamhet”. Rapporten visar också det som bekräftats av korruptionsskandalen på Stadbyggnadsförvaltningen – Luleå kommun har

Det finns i många fall riktlinjer för hur fakturor och underlag ska se ut för att betalas – men det är uppenbart att de ofta inte följs. saknades deltagarlista i mer än hälften av det tiotal fakturor som granskades och för 70 procent av fakturorna var syftet med sammankomsten oklar.

I den misstänkta korruptions-

alldeles för dålig koll på sin fakturahantering. Det finns i många fall riktlinjer för hur fakturor och underlag ska se ut för att betalas – men det är uppenbart att de ofta inte följs, säger Jonas Brännberg. ■

Niclas Nordström och Stadsbyggnadsnämndens ordförande Lenita Ericsson (båda S-politiker) struntar i att reda ut härvan.

Foto: Luleå kommun

nder år 2016 lades 4,3 miljoner kronor på representation i Luleå kommun, varav 1,3 miljoner var ”extern” (andra än anställda hos Luleå kommun deltog). Vid KPMG:s granskning av ett 40-tal av de 1 357 fakturorna fann de brister i 72,5 procent av dessa. Till exempel saknades syfte med representationen, deltagarlista eller att den som attesterat (godkänt) fakturan själv hade deltagit i representationen. Revisorerna ser det som extra allvarligt att en deltagare på representationen själv godkänt den, något som går helt emot de regler som finns uppsatta.

– Med tanke på hur många fakturor det rör sig om kan man ju fundera över hur mycket av representationen som egentligen har ett genomtänkt syfte. Vi har länge velat drastiskt dra ned på representationen, den riskerar bara att leda till en kultur av ”tjänster och gentjänster”, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna.

Otillräckliga åtgärder mot korruption

S

tadsbyggnadsnämnden i Luleå har efter att en internutredning konstaterat sannolik korruption inom Stadsbyggnadsförvaltningen nu beslutat om vilka åtgärder de skall vidta. Fakturor för årsperioden 2016-2017 ska granskas, internkontrollen ska utökas och ett investeringsprojekt ska genomgå en ”fullständig revision”.

Kontrollen är dock otillräcklig – framför allt görs ingenting för att gå till botten med de oegentligheter som redan har konstaterats.

Företaget Caverion har enligt sin egen utredning fakturerat Luleå kommun minst 463 000 kronor för mycket för olika projekt de har

varit inblandade i åren 2012-2014 – pengar som sedan har gått till att smörja kommunanställda med vitvaror, hemelektronik med mera.

Luleå kommuns sena internutredning visar bristande fakturaunderlag på sammanlagt 897 000 kronor.

Samma internutredning, som inte kan peka ut vilka som har fått varorna, pekar på att det fortfarande finns möjligheter att ta reda på mer i frågan, till exempel genom att intervjua anställda hos kommunen och Caverion samt gå igenom e-posttrafik. Detta är saker som Stadsbyggnadsnämndens S-majoritet väljer att inte gå vidare med.

– Det behöver gås till botten både med de allmänna bristerna vad gäller fakturahantering och de aktuella fallen där det uppenbart har skett oegentligheter. Signalen måste vara tydlig – om det finns misstankar om korruption ska kommunen göra allt för att klarlägga exakt vad som har hänt, säger Jonas Brännberg.

– Rättvisepartiet Socialisterna kommer inte släppa den här frågan.

Vi har ställt en fråga i kommunfullmäktige till Stadsbyggnadsnämndens ordförande Lenita Ericson om varför de inte gör mer för att följa upp oegentligheterna. ■ RS Luleå

Nazisterna bortkörda från Göteborg igen Efter Nordiska Motståndsrörelsens (NMR) fiasko den 30 september valde de på nytt under lördagen att samlas i Göteborg. Trots att de kom oannonserat lyckades de inte hålla sitt torgmöte och kördes bort från Göteborgs gator.

RS GÖTEBORG

offensiv@socialisterna.org

marsch den 30 september. Detta syntes genom att de var få och fick lämna platsen med svansen mellan benen med polisbeskydd.

Antirasismen har däremot stärkts och det märks att de antirasistiska leden fyllts på med nya aktivister som vill kämpa mot nazismen närhelst den dyker upp.

Det behövs nu fortsatt organisering bland antirasister och att kampen mot rasism politiseras. Även om nazisterna tvingats tillbaka finns hotet kvar. Kampen mot nazism måste kopplas samman med kampen mot kapitalismen som är dess grogrund och ger nazismen utrymme till att växa. ■

Nazisterna möttes av omedelbara protester.

Foto: Offensiv

R

unt femton nazister stod på Avenyn och försökte hålla torgmöte när RS-medlemmar, som hade kampanjat politiskt i stan under dagen, tagit sig

till platsen och tillsammans med andra göteborgare omringade nazisterna och överröste dessa med talkörer. Under den tiden lyckades nazisterna inte dela flygblad och arga förbipasserande skällde ut nazisterna och skrek åt dem.

Innan antirasisterna hade blivit allt för många försökte nazisterna skamset marschera därifrån i skydd av polisen, samtidigt som talkörer skanderades som ”Inga nazister på våra gator” och ”Stoppa nassarna i Ica-kassarna” (efter att nazisterna inte lyckats lämna Ica den 30 september).

Nazisterna har ett väldigt lågt självförtroende, vilket kommer av att över 15 000 stoppade deras

INRIKES

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

4

Massiv kampanj behövs mot utförsäljningen i Rannebergen

som de boende kommer att få inför stundande lägenhetsrenoveringar, säger Kristofer Lundberg.

Efter demonstrationer, protester, samråd, möten och debatter i Hammarkullen har Bostadsbolaget blivit en föregångare inom försök med 0-alternativ vid renoveringar, alltså att renovera lägenheter utan hyreshöjning. Detta hade vi velat se även i Rannebergen, men Victoria Park har en helt annan affärsidé. De har inget intresse av att ge hyresgäster inflytande. Istället låter de lägenheter förfalla och när människor flyttar går de in och totalrenoverar varje lägenhet och höjer sedan hyran markant för de nya hyresgästerna som flyttar in. Att hyran sedan fördubblas efter renovering är inte ovanligt. Att renovera tomma lägenheter handlar om att underminera hyresgästernas möjlighet till inflytandet.

– Erfarenheterna från Lövgärdet är att vi inte vill ha aktörer som Victoria Park i våra områden, säger Kristofer Lundberg.

Foto: Kristofer Lundberg

Bostadskampen i Bredfjällsgatan (bild) ledde till seger. Nu behöver kampen organiseras även i Rannebergen.

Under torsdagen fattade den kommunägda koncernen AB Framtiden beslut om att sälja ut 289 av allmännyttans lägenheter i Rannebergen i Angered, Göteborg, som idag ägs och förvaltas av Bostadsbolaget. Rättvisepartiet Socialisterna står tillsammans med de som nu klart och tydligt säger nej till utförsäljningar av allmännyttan.

ZAHID BALOCH

rs.gbg@socialisterna.org

O

rsaken till försäljningen är allmännyttans vilja att komma över byggbar mark i Lövgärdet som Victoria Park äger men inte vill sälja, men de är villiga att byta marken mot lägenheter.

På så sätt använder de utpressning som metod mot kommunen för att göra inbrytningar i nya områden på hyresgästernas bekostnad.

– Nu krävs det kamp och protester för att sätta stopp för denna affär som riskerar att drabba dagens och morgondagens hyresgäster i Rannebergen, säger Kristofer Lundberg, ordförande för Hyresgästföreningen Angered.

För att slippa protester i förväg från de boende har affären hållits hemlig in i det sista. Trots att hundratals människor är direkt berörda har inte frågan diskuterats i offentligheten. Information om affären kom upp i trappuppgångar i Rannebergen i slutet av förra veckan och mindre än en vecka senare har Framtiden klubbat beslutet.

Oron är stor bland hyresgästerna i Rannebergen efter nyheterna.

– Folk är jätteoroliga för vad som ska hända och ske nu. Det

förstår man ju, säger Camilla Liljeblad, ordförande i den lokala hyresgästföreningen i Rannebergen, till Sveriges Radio P4.

Bostadsbolagets egna lärdomar från Hammarkullen är att det var svårt att arbeta och bedriva ett possitivt arbete i området då en stor stor del av området missköttes av privata aktörer vars enda syfte var att tjäna pengar. Det var orsaken till att Bostadsbolaget slutligen efter folkliga protester köpte upp de privata lägenheterna på Bredfjällsgatan och Gropens Gård.

Koncernen AB Framtiden vill nu tvinga in Rannebergen i en sådan situation som Hammarkullen nyligen lyckades ta sig ur.

Victoria Park, som idag äger och förvaltar delar av Lövgärdet, är hårt kritiserade. I Lövgärdet önskar de boende se en kommunalisering av det privata beståndet då Victoria Park spelar en negativ roll i området. Lägenheter är eftersatta, servicen är dålig, människor får inte hjälp vid felanmälan och när människor flyttar ”toppreno-

veras” lägenheterna med kraftiga hyreshöjningar som följd. Att då släppa in dem i Rannebergen nu när andra gör allt för att lyfta området från en negativ spiral riskerar att lägga krokben på de sociala insatserna och därmed slita isär området på nytt.

Enligt tidningen ETC var det med fem röster mot två som styrelsen för AB Framtiden sagt ja till att ”Victoria Parks dotterbolag NYAB [får] ta över sammanlagt 289 lägenheter i minst 14 trappuppgångar i Rannebergen”.

Det är lägenheterna på Fjällgrönan 4–10, Fjällhavren 2–8 och troligtvis några trappuppgångar till som drabbas av utförsäljningen.

Hyresgäster i Rannebergen och Angered oroas av försäljningen av de allmännyttiga bostäderna.

Victoria Park är ett kritiserat privat bolag vars enda syfte är vinstmaximering. De är inte seriösa förvaltare och har inget långsiktigt perspektiv på sitt ägande.

– Hyresgästföreningen är orolig för vilken makt och inflytande

Rättvisepartiet Socialisterna är motståndare till utförsäljningar av allmännyttan och uppmanar de boende, Hyresgästföreningen och andra rörelser att göra gemensam sak och protestera mot detta skandalösa agerande där dagens och morgondagens hyresgästers liv och hem används som brickor i ett politiskt spel som kommer att kosta dem dyrt.

– Privatiseringspolitiken och utförsäljningarna av allmännyttan resulterar i fördjupad segregation, trångboddhet och i slutändan hemlöshet och utslagning, säger Amer Mohammed Ali, ordförande i Rättvisepartiet Socialisterna i Västra Sverige.

Kommunfullmäktige fattar det avgörande beslutet, och deras nästa sammanträde sker den 23 november. Rättvisepartiet Socialisterna uppmanar till massiva protester för att försvara allmännyttan och därmed ta kampen för dagens och morgondagens hyresgäster. ■

Demonstrera mot rasism och för rätten till asyl – inga fler kristallnätter Göteborg När: den 9 november kl 17.30 Var: Götaplatsen Borås När: den 9 november kl 17.00 Var: Stora Torget

MANIFESTATION

TO RS DA G 9 no v • 17. 00 • ST OR A TO RG ET

INGA FLER KRISTALLNÄTTE R

Stoppa rasi smen

- återinför

V.A.R.BORAS@GMAIL.COM

asylrätten

INRIKES

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

I korthet

5

Dålig arbetsmiljö kostar mycket

Foto: Natalia Medina

A

#Metoo: Ny energi i kampen mot sexismen

Under två veckor har #metoo svept över världens sociala mediaplattformar. ”Vem har inte blivit utsatt?” frågar sig miljoner kvinnor. #Metoo har inte bara belyst vidden av kvinnoförtrycket, utan blivit en impuls till att ta kamp emot det, inte bara på sociala media utan även på arbetsplatser, skolor och gator.

FATIMA LINNA TRABELSI rs.lulea@socialisterna.org

S

kådespelaren Alyssa Milano twittrade den 15 oktober: ”Om alla kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier eller över­ grepp skrev ’me too’ som status kan vi kanske skapa en uppfattning om vidden av problemet”. Hon kan knappast ha anat vilken vidd gen­ svaret skulle få.

Den 17 oktober sa 45 procent av Facebookanvändare i USA att man har haft hashtaggen i sitt flöde. En vecka senare uppgav Facebook att över tolv miljoner inlägg gjorts av 4,7 miljoner användare relaterade till #metoo runt om i världen. På Twitter ska #metoo ha använts i 1,7 miljoner inlägg fördelade över 85 länder. Statistik om sociala media är ofrånkomligen snabbt inaktuell, men sifforna ger en glimt av #me­ toos svep över världen.

Dragkraften från kända Holly­ woodnamn förklarar bara en myck­ et liten del av sprängkraften i #me­ too. Avgörande har istället varit att hashtaggen landade i den våg av ny feministisk radikalisering som de senaste åren har samlat kraft i USA och många andra länder. Förra årets Women’s March som hölls i protest mot Trumps unkna kvinnosyn är ett exempel, men också den roll kvin­ nor spelar i främsta ledet i de kamp­ rörelser som växer i landet, till ex­ empel miljörörelsen och kampen för en minimilön på 15 dollar i timmen.

Den nya vågen av kvinnokamp i USA har inspirerats av kamp i La­ tinamerika och Europa. Latiname­

rika har i år skakats av stora de­ monstrationer mot mäns våld mot kvinnor under hashtaggen #Ni­ UnaMenos (”inte en kvinna till”). Ändå vittnar flera kvinnor om att de inte vågar använda #metoo av rädsla för repressalier. Femi­ nister i Latinamerika ligger ”steget före” och menar att det är beklag­ ligt att man fortfarande diskuterar hur enskilda kvinnor kan skydda sig och inte diskuterar hur samhäl­ let och männen ska förändras.

I Europa har genomslaget för hash­ taggen många gånger väckt liv i de­ batter som har pågått tidigare eller skapat egna hashtaggar, som till exempel italienska #quellavoltache (”den gången då”) och spanska #yotambién (”jag också”).

I Frankrike berättar kvinnor un­ der taggen #balancetonporc (”av­ slöja mansgrisen”) om sexuella tra­ kasserier, vilket drabbar var femte fransk kvinna bara på arbetsplatsen, och den 29 oktober demonstrerade hundratals kvinnor mot sexuella trakasserier. Jämställdhetsminister Marlene Chiappa pratar nu om lag­ förslag som ska ge polisen rätt att ge böter på plats, och att samhället i sin helhet ska omdefiniera vad som är acceptabelt och inte.

I Tyskland har #metoo öppnat dammluckorna för en flodvåg av be­ rättelser om sexuella övergrepp. Det har också väckt nytt liv i #Aufschrei, på svenska ungefär ”rop”, som redan år 2013 tog över de sociala flödena i Tyskland. Upprinnelsen var en ar­

tikel av en ung kvinnlig journalist som berättade om hur en manlig toppolitiker ”uppskattande” hade kommenterat hennes bröst i en ho­ tellbar. Artikeln väckte ett ramaskri och ledde till en liknande debatt som #Metoo har utlöst på nytt.

I EU-parlamentet har en extrain­ satt debatt hållits och sägs ha präg­ lats av ”kampvilja till förändring”, och ett 30-tal personer ska ha hört av sig om allt från trakasserier till våldtäkt kopplade till parlamentet.

I Sydafrika har #metoo också fått ett starkt gensvar, precis som i Senegal och Ghana där modiga kvinnor har brutit det starka tabut mot att berätta om sexuella över­ grepp och i flera fall satt igång kon­ versationer bland kvinnor i ämnet för allra första gången. Men trycket är hårt att bevara tystnaden.

Världen över har mäktiga män fal­ lit. Men våldet mot kvinnor handlar inte om några enskilda rötägg. Po­ litiker som svenska S-ministrarna Margot Wallström och Åsa Regnér kan uttala sig mot förtrycket och kanske även skärpa lagar och regler, men för en verklig förändring krävs betydligt mer. De representerar trots allt det ekonomiska system som grundar sig på utsugning av arbetar­ klassen samt på rasism och sexism.

Massdeltagandet i #metoo och de första försöken att ta rörelsen ut på gatorna visar vägen. Den nya en­ ergi som #metoo har tillfört kvin­ nokampen behöver nu organiseras och tas in i de kamprörelser som växer fram eller ligger och väntar.

Fackföreningsrörelsen skulle kun­ na sätta kampen mot kvinnoför­ trycket som ett av sina huvudmål.

Om arbetarna på en filmproduk­ tion skulle lägga ned verktygen till svar på nästa trakasseri eller över­ grepp skulle uppgörelsen med män som Weinstein bli långt mer effek­ tiv. Samma sak gäller på alla arbets­ platser, skolor och så vidare. ■

rbetsmiljö En internationell forskningssammanställning mellan Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, FN-organet Internationella arbetsorganisationen ILO och Europeiska arbetsmiljöbyrån uppskattar att brister i arbetsmiljön årligen kostar 164 miljarder kronor, vilket motsvarar fyra procent av globala BNP. I Sverige ligger kostnaden som andel av BNP lika högt. Det skriver Arbetarskydd den 30 oktober.

– Det är inte acceptabelt. Jag kan inte säga vad som vore en acceptabel siffra, men fyra procent av BNP är alldeles för mycket. Dålig arbetsmiljö är inte bara ett problem i andra länder, det är ett problem i alla länder, säger Arbetsmiljöverkets Carin Håkansson till Arbetarskydd.

I Sverige brister varannan arbetsplats i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, enligt en aktuell granskning från Arbetsiljöverket. Globalt står arbetsrelaterad cancer för huvudkostnaden, följt av belastningsskador. Däremot finns det inga tillförlitliga kostnader över hur mycket brister i den psykosociala arbetsmiljön står för.

Återvinningsstationer tvingas stänga

N

edskräpning Enligt Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) dumpas hela 250 ton grovsopor vid svenska återvinningsstationer (där tidningar, plast, papper, glas och metall ska lämnas) varje månad. Det har lett till att man har tvingats stänga ned 10 återvinningsstationer på ett år eftersom man på vissa håll inte kan städa undan allt grovavfall. Det rapporterar SVT Nyheter den 30 oktober.

– Vi har problem med att både privatpersoner och företag kommer hit och lämnar material som inte hör hemma här, säger Ulla Krohn, regionchef på Förpacknings- och tidningsinsamlingen i Örebro, till SVT.

Andrahandsboende allt dyrare

B

ostad SvD Näringsliv och Baam har granskat kostnaden för andrahandshyrorna i Stockholm, vilket visar att det är dyrare än någonsin att bo i andra hand. I snitt betalar en person som hyr en etta i andra hand 40 000 kronor mer per år än en som bor i första hand.

En genomsnittlig hyresetta via Bostadsförmedlingen kostar 4 686 kronor, medan motsvarande kostnad för andrahandsbostadsrätt låg på 8 236 kronor, 70 procent dyrare. För tvåor är det dyrare även i procent, för dem fick man betala 78 procent mer.

Gratisarbete och trakasserier inom TV

A

rbetsmiljö Efter de många starka vittnesmålen från tiotusentals kvinnor i och med #metoo-rörelsen har DN i en artikel den 31 oktober granskat TV-branschen och funnit en svår arbetsmiljö. Många vittnar om sexuella övergrepp och trakasserier, mobbning, tuffa arbetsvillkor med mera. Åtta av tio på de 20 största produktionsbolagen har tillfälliga anställningar eller jobbar som frilansare. Många beskriver extremt långa arbetsdagarna på emellanåt 17 timmar – utan övertid och OB. Flera berättar också om hur sexuella trakasserier och övergrepp har pågått under en väldigt lång tid utan att ledningen har vidtagit åtgärder. Allt detta har lett till en tystnadskultur, där få vågar framträda i rädsla över att bli svartlistade.

Karolinskas sjuksköterskebrist allvarlig

V

årdkrisen Tolv cancerpatienter opererades för sent i somras på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Samtidigt har vårdköerna vuxit med 43 procent – i augusti stod 5 489 personer i kö för vård på Karolinska.

Orsaker är bland annat sjuksköterskebristen och svagt ledarskap, skriver Vårdfokus den 25 oktober.

– Bristande ledarskap och dålig arbetsmiljö är de två viktigaste förklaringarna till att sjukhuset inte lyckas behålla sina sjuksköterskor, säger sjuksköterskan Eva Håkansson till Vårdfokus. ■

HISTORIA

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

6

25 år sedan Ungdom mot rasi

Foto: Natalia Medina

Den 24 oktober 1992. Ungdomar från hela Europa anländer till Bryssel för att demonstrera mot rasism och fascism.

I täten av demonstrationen som organiserades av Youth Against Racism in Europe (YRE, i Sverige Ungdom mot rasism i Europa, URE) finns tusentals ”Blokbusters”. Från Sverige deltog ett hundratal som åkte i två bussar organiserade av Offensiv.

Geert Cool, talesperson för den belgiska antifascistiska kampanjen Blokbusters skriver här om den historiska första internationella massprotesten mot rasismen i Europa.

GEERT COOL

LSP/PSL (CWI i Belgien)

I

slutet av augusti 1992 satte högerextremister i den tyska staden Rostock eld på ett asylboende. De attackerade byggnaden med stenar och hemmagjorda bomber. Återinförandet av kapitalismen i östra Tyskland och andra före detta stalinistiska stater resulterade i att en liten minoritet berikade sig själva medan den stora majoriteten plötsligt blev fördömda till arbetslöshet och misär. Det var en fertil grogrund för rasism och extremhögern. Enligt officiell statistik fanns det 40 000 medlemmar i nynazistiska organisationer i Tyskland år 1991. Samma år ledde det rasistiska våldet till tre dödsfall och 449 skadade. Omkring 1 300 fall av rasistiskt våld fanns registrerade i officiell statistik.

Högerextrema partier gjorde också valgenombrott i Västeuropa. Franska Front National var de första. I 1986

års franska val lyckades Front National vinna över många väljare som var besvikna på Mitterrand och hans socialdemokratiska regerings högerkurs efter 1981, och fick 10 procent.

I Belgien gjorde det flamländska högernationalistiska partiet Vlaams Blok sitt första genombrott i 1988 års lokalval, där de vann 18 procent av rösterna i Antwerpen. Den ”svarta söndagen” den 24 november 1991 vann Vlaams Blok 10 procent av rösterna i hela den flamländska regionen. I Liège, som ligger i det fransktalande Vallonien i Belgien, vann andra högerextrema partier upp till 5 procent av rösterna. I Österrike tog den högerextrema gruppen runt Haider kontroll över Frihetspartiet (FPÖ) år 1986. De utnyttjade frustrationen med de traditionella styrande partierna, spelade ut rasistkortet och från slutet av 1980-talet växte FPÖ snabbt.

Stalinismens kollaps 1989-92 och kapitalismens återinförande i Sovjetunionen och de östeuropeiska staterna stärkte den nyliberala offensiven. Det ledde till triumferande uttalande från kapitalismens talespersoner: ”Vi har vunnit, det finns inget alternativ”, var deras mantra.

De klassiska socialdemokratiska och arbetarpartierna misslyckades i att ge ett svar på detta, och gav sitt stöd till åtstramningspolitik och nyliberalism. Anförda av ledare som mer och mer anammade kapitalismen och inte ville leda kamprörelser fann sig nu arbetarrörelsen i en mer defensiv position. Det i sin tur skapade ett politiskt utrymme som de högerextrema kunde utnyttja.

I början av 1990-talet var tusentals unga och arbetare i Europa chockade över det rasistiska våldet och de högerextrema valframgångarna.

Det ledde till protester från särskilt ungdomen. Den antifascistiska kampanjen Blokbuster lanserades på sommaren 1991 av marxister som idag är organiserade i Vänstersocialistiska partiet (LSP/PSL, CWI i Belgien). Blokbuster gav unga ett verktyg för att organisera sig mot rasism och fascism samt för att diskutera alternativen. Efter den ”svarta söndagen” år 1991 ägde en uppsjö av antirasistiska protester rum – skolelever och studenter tog till gatorna i spontana protester i till och med de allra minsta

städerna. Blokbuster växte till en kampanj med 50 aktiva lokalkommittéer och 2 000 medlemmar. I flera andra europeiska länder fanns det liknande rörelser mot rasism.

CWI-kamrater aktiva i dessa kamper beslöt sig för att arbeta tillsammans under namnet Youth Against Racism in Europe (YRE).

Under våren 1992 beslöt ett möte bestående av CWI-kamrater att sätta internationalismen i praktiken för en ny generation unga aktivister genom att organisera en internationell demonstration mot rasism den 24 oktober 1992.

Vi pekade på behovet av aktiv mobilisering för att begränsa utrymmet för de högerextrema och för ett socialt program som kan slå

rasism med en orientering mot arbetarrörelsen och en diskussion om ett politiskt alternativ. Djärva initiativ som Blokbuster, YRE och den internationella demonstrationen år 1992 satte tonen.

Demonstrationen den 24 oktober 1992 förenade unga och arbetare från hela Europa. Deltagandet var stort från Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Sverige, Österrike, norra och södra Irland och Frankrike. Det fanns också många ungdomsgrupper vid sidan av YRE och skolor som hörde om demonstrationen och beslöt sig för att komma.

Att demovakterna var så välorganiserade, där många av dem var aktivister som hade vaktat demonstrationer under fjolårets massde-

I början av 1990-talet var tusentals unga och arbetare i Europa chockade över det rasistiska våldet och de högerextrema valframgångarna. mot de högerextremas grogrund.

Programmet sammanfattades med parollen ”Jobb – inte rasism”. Denna ungdomsrörelse orienterade sig också mot arbetarrörelsen, även om arbetarkampen vid den tiden främst uttrycktes i begränsade aktioner.

Marxister förlorade aldrig sin tilltro till arbetarrörelsen och dess förmåga att kämpa och återhämta sig från motgångar. Vi tog oss an utmaningen att stärka rörelsen mot

monstration mot Poll Tax i Storbritannien (kampanj mot Thatchers platta fastighetsskatt), förhindrade de högerextremas provokationer och attacker från att äga rum. Över 40 000 deltog i den kampvilliga och entusiastiska marschen på Bryssels gator, vilket överskred förväntningarna – ett mål på 5 000 deltagare hade satts fem månader tidigare. Demonstrationen avslutades med en konsert mot rasism.

HISTORIA / INRIKES

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

7

ism i Europa Demonstrationen inspirerade och gav självförtroende till delta­ garna och uppmuntrade många att gå med i YRE i sina egna län­ der. På protestdagen gick 100 nya direkt med i Blokbuster. Demon­ strationen var förstasidesnyheten i åtta belgiska dagstidningar och alla belgiska nyhetskanaler rapportera­ de om det. CWI Belgiens månads­ tidning, som på den tiden hette ”De Militant”, noterade dock att: ”Demonstrationen hade kunnat vara ännu större om socialdemo­ kraterna och den fackliga ledning­ en i landet hade mobiliserat till den istället för att gå under jord”.

Stämningen var väldigt strid­ bar: ”Genom hela demonstratio­ nen och konserten var den röda tråden att vi behöver koppla sam­ man kampen mot rasism med kampen mot det bankrutta kapita­ listiska systemet i en kamp för ett rättvist, socialistiskt samhälle.”

Men vi drar inte pessimistiska slut­ satser av detta. En viktig skillnad jämfört med för 25 år sedan är un­ dermineringen av nyliberalismens triumferande, särskilt sedan den ekonomiska krisen år 2007-08. Det finns ett ökande antal offensiva och defensiva rörelser i vissa länder,

Marxister förlorade aldrig sin tilltro till arbetarrörelsen och dess förmåga att kämpa och återhämta sig från motgångar. nald Trump valdes till USA:s presi­ dent visar på att den rasistiska och högerextrema faran inte är borta. I Europa har olika rasistiska och hö­ gerextrema partier vunnit valfram­ gångar: Marine Le Pen i Frankrike, Geert Wilders i Nederländerna och många andra i Tyskland, Öst­ errike med fler länder.

Som en del av vårt motstånd behöver vi börja med en korrekt bedömning av dessa fenomen. Vi menar inte att ett fascistiskt makt­ övertagande är nära förestående.

Den klassiska fascismen var en massrörelse som krossade arbe­ tarrörelsen och demokratiska rät­ tigheter samt upprättade en brutal diktatur. Detta är inte på agendan idag: De högerextrema får ett stort passivt stöd i valen, men det finns inget stort aktivt deltagande.

Medan det äger rum individuella högerextrema attacker är de inte i ett läge där de kan lansera en stor­ skalig attack mot arbetarrörelsen.

Dessutom behöver de nyfascistiska partierna använda sig av populism för att konsolidera sitt passiva stöd.

De senaste 25 åren har partier som Front National eller Vlaams Be­ lang inte lyckats stärka sina militanta styrkor. Men mot bakgrunden av en större misstro mot alla de etablerade partierna och institutionerna kan det bli ett större valstöd för fler högerex­ trema formationer, vilket ökar risken för deras deltagande i regeringar – något som i sin tur kan leda till ökade rasistiska och auktoritära åtgärder.

Avsaknaden av tillräckligt starka alternativ till nyliberalismen gjorde det möjligt för så kallade etable­

samtidigt som nya vänsterforma­ tioner eller -ledare som Labours Je­ remy Corbyn i Storbritannien kan skapa en utbredd entusiasm. Vad mer är att det finns en bättre re­ spons till det socialistiska alternati­ vet som ett alternativ till extremhö­ gern jämfört med för 25 år sedan.

CWI Belgiens tidning De Mili­ tant skrev i oktober 1992: ”Nynazis­ mens hårda kärna kommer inte att försvinna – för detta krävs en kamp för att utplåna arbetslöshet och kapi­ talismens sociala kris. En kamp för ett socialistiskt samhälle kommer att besegra fascisterna.”

Vi sa att arbetarna igen skulle komma fram som den starkaste so­ ciala kraften i samhället. Detta till­ vägagångssätt i rörelsen mot rasism för 25 år sedan är ännu mer bekräf­ tat idag. En återkomst till mer of­ fensiv kamp och ett förnyat intresse för socialism leder dock inte auto­ matiskt till segrar. Vi måste göra kampen bredare, med ett bredare aktivt deltagande, genom att resa krav på jobb, bostad, sjukvård med mera för alla, vilket är det bästa sva­ ret mot ”söndra och härska”-politi­ ken och mot rasismen.

Dessa krav kan bara åstadkom­ mas genom en socialistisk omvand­ ling av samhället. Ökande ojäm­ likheter är en del av kapitalismens DNA och den härskande klassen vill fortsätta skapa skillnader mellan människor och i samhället.

Ett socialistiskt samhälle innebär en bättre framtid för den stora ma­ joriteten av världens folk och stänger dörren för reaktionära idéer som ba­ serar sig på desperation och ilska. ■

Skolstrejker Landsomfattande skolstrejk planeras av studenter till stöd för flyktingarnas kamp för asyl.

runt om i landet I en i övrigt tom skola samlades elever från Stockholmsområdet för att planera en landsomfattande skolstrejk till stöd för Ung i Sverige.

NATALIA MEDINA

natalia.medina@socialisterna.org

D

et var elever på Globa­ la gymnasiet som hade kallat till ett möte för att samordna skolstrejkerna mot ut­ visningarna till Afghanistan. Över 30 elever från minst åtta olika skolor deltog. På mötet var även representanter från Ung i Sverige och Studenter mot Rasism.

Stämningen var välkomnan­ de och försiktig då erfarenheter från tidigare skolstrejker dis­ kuterades, som den på Globala gymnasiet i februari för att stop­ pa utvisningen av skolkamraten Jagaa, ockupationen av Migra­ tionsverkets lokaler i kampanjen för Laziz Sharifov och sittstrej­ ken på Globala gymnasiet den 28 september i år mot utvisning­ arna till Afghanistan.

Många av de som deltog på mötet hade även varit med på

Ung i Sveriges sittstrejk. Målet med mötet var att ta de första stegen till att få till en landsom­ fattande gemensam skolstrejk.

Tidigare har framför allt ensam­ kommande från Afghanistan sittstrejkat i olika omfattningar runt om i landet både under lek­ tionerna och på lunchrasterna.

Det nya initiativet är ett försök att engagera alla elever. Ung i Sverige ska under höstlovet ha en Sverigeturné och i samband med den skulle fler kunna bli en del av skolstrejken. I Luleå pla­ neras också större skolstrejker och genom att samarbeta med de olika nätverken kan skolstrej­ kerna komma att bli ännu större.

Under mötet lyfte flera elever också frågan om bristen på kun­ skap om vad flyktingar går ige­

nom i asylprocessen och hur farligt det är i Afghanistan, och därför tog några på sig att göra en kort info­ film om läget i Afghanistan och kampen för asyl som ska rikta sig till svenska ungdomar för att höja medvetenheten i dessa frågor.

Mötet beslutade också att ha en stor skolstrejk på många skolor i december, antingen på ett bestämt datum eller på dag-X, till exempel när nästa stora deportation är pla­ nerad, kanske även med en gemen­ sam demonstration efteråt.

Fram till den stora strejken ska mindre sittstrejker, protester eller liknande hållas för att informera och sprida den stora strejken och på så sätt bygga upp grupper på fler sko­ lor. Innan den landsomfattande skol­ strejken ska en – alternativt flera – föreläsningar hållas i samarbete med Ung i Sverige för att informera om deras kamp och läget i Afghanistan.

Innan mötet avslutades bestämdes att nästa planeringsmöte ska hål­ las den 8 november klockan 16.30 i aulan på Globala gymnasiet och till dess ska elever från ännu fler skolor bjudas in.■

Foto: Natalia Medina

Våldet i Charlottesville i USA och uppgången för hatbrott sedan Do­

rade politiker att anamma allt fler element från högerpopulismen i hopp om att vinna popularitet, men också som en del av en ”söndra och härska”-politik. Åtgärder som för 25 år sedan bara försvarades av extrem­ högern har idag införts av andra partier. Ett parti som de styrande N-VA i Flandern (Ny-Flamländska Alliansen) är så långt åt höger att inte ens Vlaams Belang kan mäta sig med dem. Kombinationen av att inte se den omedelbara lösningen på flyktingkrisen, terroristattacker i Europa och islamofobin från eta­ blerade politiker och regeringar har också satt många antirasistiska kam­ panjer i en försvarsposition i jämfö­ relse med tidigt 1990-tal.

Revolution2017 Ryska revolutionen hundra år.

Det går att göra revolution!

Dagens kamp och revolutioner!

Demokratisk socialism!

ien alon t a K ns pror ampe p u k o n inn rå t kv tne f l t a i b v o n en // Gl tion / Ögo u t / l e o g m i v s e pi kr dda r rdes Trum å ö e r b t n r i n ö mi den f inska : , f ialis j t c i n e o k a m S s d // am Trot år se t 1917 rogr PROGRAM 0 p o n 0 m 1 å r U n // i fr l n r a o t a i S ut om 10:30 Öppning en // evol m Lärd s r i c h s c a o f t de Kons oppa t s anna t a s d a ö n 11:00-12:45 Seminarier De r ingar t k y l f Hur gick Ryska revolutionen till?

Låt

KOM MED!

Platserna på Revolution2017 håller på att ta slut. Köp din biljett för 50 kronor genom att swisha 123 240 32 85 eller använd Plusgiro 87 96 49-2. Glöm inte att skriva 4 november i meddelanderutan.

Har du bara bokat biljett men inte betalat den – passa på att göra det nu!

För frågor: rs@socialisterna.org eller 073 509 06 84.

LÄS MER

Finska inbördeskriget.

Den förrådda revolutionen Trotskij mot Stalin.

Anton Nilson Hundraåringen som gjorde revolution.

(FRISTÅENDE)

12:45-14:30 Lunch Inkl guidning av BadArt om utställningen Konst och Revolution.

14:30-16:00 Paneldisskussion Lärdomar av den Ryska revolutionen.

På sidan: revolutionen1917.wordpress.com finns texter om vad som verkligen hände under och

16:30-19:00 Stormöte

efter den ryska revolutionen 1917.

Hundra år – dags för en ny revolution!

4 november kl 10:30-21:00 Södergården, Götgatan 37, Stockholm

Appeller, filmer, musik och poesi.

19:00-21:00 Middag och mingel.

Lysande line-up 4 november. Missa inte!!!

ELNAM-ELETA ALLONIAS Ung poet från Jordbro vars ord om livet, familjen och samhället träffar mitt i hjärtat. Elnam är en av de många förortskrigare som idag helt avväpnar politiker och maktmänniskor genom de snabba ordens poesi mot rasism och förtryck, för kamp och solidaritet.

LINA RIGNEY THÖRNBLOM Lina Rigney Thörnblom är ledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge kommunfullmäktige. Lina och Rättvisepartiet Socialisterna har tagit strid för att stoppa mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn, bland annat med krav på mer resurser till kvinnojouren. På 8 mars i år organiserade Lina en skolstrejksaktion på Riks­äpplet där hon studerar som en del i den globala kvinnostrejken. Hör Lina tala om hur hela revolutionen 1917 startade med kvinnokampen, sovjetregeringens jämställdhetsreformer långt före västländerna och den feministiska revolutionen över världen idag.

RICKARD TURPIN Regissören på Teater Tribunalen kommer till Revolution2017 för att berätta om sin politiska teater och om pjäsen Modern som handlar ryska revolutionen, en föreställning som har fått DN:s kultursidor att gå i taket.

– Vi vill inspirera när revolutionen känns långt borta. Revolutioner händer inte alltid när man tror att de ska göra det. Jag tycker att det finns en räddhågsenhet även hos de som ser sig som revolutionärer. Vill vi ha det här samhället eller inte?

Första världskriget var så fruktansvärt att de flesta intellektuella nog var tvungna att ta ställning mot det gamla systemet.

THE FACKPAMPS De unga bandmedlemmarna har det senaste året höjt stämningen på fackföreningsårsmöten, förortsaktivistmöten och konstfestivaler med låtar om solidaritet och motstånd. Musiken kan beskrivas som pop/rock med klassisk gitarr, bas, trummor och keyboard-uppsättning. Ösigt och finstämt, både klassiska kampsånger och eget material influerade av arbetarrörelsens sångtradition. Texterna är på svenska. Kanske får vi höra låten ”Aldrig sänka oss” till stöd för Hotelloch restaurangfackets varslade strejk?

SASCHA STANICIC Precis som den ryska revolutionen 1917 var beroende av spridning till inte minst Tyskland är kampen idag internationell. Sascha, från ledningen av Rättvisepartiet Socialisternas tyska systerorganisation Sozialistische Alternative, är en välkänd kritiker i vänsterfalangen inom den tyska vänstern Die Linke. Han var en av de första som med en bok varnade för det framväxande rasistpartiet AfD. I år lyfter Sozialistische Alternative marxismens grunder till dagens kamp genom den mycket framgångsrika lanseringen av bokförlaget Manifesto.

MAHMOOD REZAIE Ung Sverige slog alla socialister med häpnad genom sittstrejken dygnet runt i 58 dagar för att protestera mot utvisningarna till Afghanistan. Den längsta, mest hängivna och välorganiserade strejken i Sverige i mannaminne. Mahmood är en av talespersonerna som har varit med från dag 1 och är med i den fortsatta kampen, med den största värmen, beslutsamheten och skärpan. Kampen har nu gått in i ett nytt skede och denna kamp behöver och kommer Revolution2017 att bistå, precis som revolutionärerna för hundra år sedan satte motstånd mot krig, nationellt förtryck och rasistiska förföljelser mot minoriteter och papperslösa i första rummet.

KRISTOFER LUNDBERG Är en välkänd socialist och hyresgästaktivist från de nordöstra förorterna till Göteborg. Med talet ”De röda stoppade fascisterna” kommer Kristofer påminna om hur de röda brigaderna mobiliserade mot förfascisten general Kornilov till en total seger som fick Kornilovs trupper att smälta bort och förhindrade en fascistisk kupp. Vidare kommer han gå igenom den antifascistiska internationalismen mot Spaniens Franco till 2017 då massan av antifascister genom politisk förståelse och organisering satte stopp för nynazisterna i NMR:s försök att besätta staden i skräck den 30 september.

RYSKA REVOLUTIONEN

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

10

nationer fick självständighet med mera. Dödsstraffet avskaffades. Det var de mest demokratiska reformer världen hade sett. Den nya regimen frigav gripna motståndare mot löfte att de inte skulle ta till vapen. En ny armé upprättades först när kontrarevolutionen inleddes. Här finns oktobers ideal, långt ifrån DN:s förljugenhet.

Lenin stod för demokrati, socialism och rättvisa – så långt bort från DN:s nidbild man kan komma.

Svar på DN:s lögner om Oktoberrevolutionen ”Ryska revolutionens vänner är av tre slag”, skriver Gunnar Jonsson på Dagens Nyheters ledarsida den 25 oktober, 100 år efter oktoberrevolutionen.

Det framgår tydligt att han numera räknar sig till ryska revolutionens ovänner. Vad skulle det ryska folket då ha gjort? Vilka politiska krafter fanns där, mot ”eländet och missnöjet”, mot kriget och diktaturen? Ledarartikeln ger inga svar på detta.

OFFENSIVS REDAKTION offensiv@socialisterna.org

I

februari 1917 bröt revolutionen ut – hundratusentals arbetare med kvinnorna i spetsen störtade tsarens välde. Gunnar Jonsson nämner inte folkmassornas revolution, utan konstaterar bara att ”tsaren abdikerade i mars.

Liberaler och socialister bildade en provisorisk regering.”

Hur kunde denna regering förlora makten? Ledarartikeln låtsas att det beror på att bolsjevikerna hade ”ett litet, hängivet och auktoritärt parti (...) med blind disciplin”.

Och detta parti kunde utnyttja ”kaosets möjligheter”. ”Bolsjevikernas slagord om fred, bröd och jord lockade allt fler, och partiet erövrade undan för undan kontrollen över sovjeterna.”

Det var med andra ord så att bolsjevikernas politiska program vann stöd. Och i de enda demokratiskt valda organ som fanns i Ryssland, sovjeterna, vann kraven ökat stöd. Den icke-valda provisoriska regeringen fortsatte kriget, med nya offensiver. Godsägarna behöll jorden och fattigbönder som revol-

terade sattes i fängelse. Regeringen upplöste den finska riksdagen och fortsatte förtrycket av andra delar av Tsarryssland.

Alla beskrivningar av Ryssland visar hur bolsjevikerna var långt ifrån ett parti med ”blind disciplin”.

Allt eftersom massorna såg vad de andra partierna gick för var partiet inte heller ”litet”. Partiet präglades tvärtom av debatter, där Lenin inte sällan var i minoritet, och det växte snabbt.

Februari gav inte fred och jord, men demokratiska rättigheter, som dock redan till sommaren inskränktes och hotades. Bolsjevikska ledare sattes i fängelse i juli. General Kornilovs kuppförsök i augusti slogs tillbaka, och en stor del av borgerligheten förespråkade öppet diktatur.

Vad som hände i oktober var att bolsjevikerna fick majoritet på den andra sovjetkongressen. Beslut togs om fredsförhandlingar och jorden delades ut till 60 miljoner bönder. Den provisoriska regeringen avsattes och sovjeterna tog mak-

ten. Långt ifrån någon kupp, utan handlingar med massornas stöd.

Gunnar Jonsson kan inte undvika att nämna att ”Ryssland drog sig ur första världskriget...”. Världens dittills största slakt av människor, med miljontals döda, upphörde alltså på östfronten.

Detta fördömdes omedelbart av Rysslands allierade, England och Frankrike. Dessa tillhörde nämligen ryska revolutionens ovänner, modell 1917. Dessa de mest ”demokratiska” länderna förslavade kolonierna, var allierade med diktaturer och hade långt ifrån allmän rösträtt. Regeringen i London hade bara ett år innan revolutionen ut-

De som hade valts till den konstituerande församlingen hade inga svar på Rysslands problem. Många av dem allierade sig snart med generalernas vita kontrarevolution, som hade stöd av invaderande arméer från elva länder.

Gunnar Jonsson förklarar utgången av kriget med att bolsjevikerna var ”hänsynslösa”. Inte ett ord om de vitas extrema antisemitism eller att bönderna stödde bolsjevikerna mot godsägarnas reaktion. Inget om hungerblockaden mot Ryssland eller att de forna fienderna Tyskland och England/ Frankrike samarbetade i detta nya krig mot revolutionen. Att deras

Alla beskrivningar av Ryssland visar hur bolsjevikerna var långt ifrån ett parti med ”blind disciplin”. (...) Partiet präglades tvärtom av debatter, där Lenin inte sällan var i minoritet, och det växte snabbt. nämnt tsaren, den ökände antisemiten Nikolaj II (Nikolaj den blodige), till hedersfältmarskalk i den brittiska armén.

Mot denna bakgrund blir Gunnar Jonssons krokodiltårar över den konstituerande församlingen i Ryssland ännu mer patetiska. Den provisoriska regeringen höll inga val till denna församling under sina åtta månader vid makten. Dess allierade i Väst hade inga problem med tsarens blodiga diktatur.

trupper var ”smärre”, som Gunnar Jonsson skriver, berodde på stödet för ryska revolutionen i deras respektive länder. Den tyska revolutionen följde också ett år senare.

Ledarartikeln nämner som sig bör inget om de beslut som togs av den nya regeringen med bolsjeviker och vänstersocialistrevolutionärer. Att Ryssland blev först med en lag mot rasism och antisemitism, laglig rätt till skilsmässa och abort, att homosexualitet blev lagligt, att Finland och andra

Av de tre kategorier vänner till revolutionen som Gunnar Jonsson hänvisar till argumenterar han särskilt mot den andra, de som likt Offensiv stödjer revolutionen och samtidigt förklarar hur den urartade i Stalins diktatur. Med enkel reduktion beskriver ledarartikeln: ”Utan Lenin och bolsjevikerna, ingen oktoberrevolution. Och utan Lenins metoder, ingen Stalin.”

Snarare är det så att utan Stalin tappar revolutionens ovänner alla sina tyngsta argument. I en artikel om Oktober 1917 måste Gunnar Jonsson tillgripa Stalins tvångskollektivisering av jordbruket 1929, Moskvaprocesserna mot oppositionella på 1930-talet, Hitler-Stalinpakten 1939, Stalins efterföljare Mao Zedong, Berlinmuren och Kina idag. DN flyr så långt bort från verkligheten i Ryssland 1917 som möjligt. Kina idag är en kapitalistisk slavfabrik för världens storföretag, medan det är arbetare och socialister som kämpar mot den.

Utan oktoberrevolutionen var det mest troliga diktatur under Kornilov eller någon annan general. De Svarta Hundra hade i så fall blivit det första fascistiska masspartiet. Rösträtt och andra reformer som infördes i länder där de styrande fruktade revolutioner hade inte blivit av. Första världskriget hade fortsatt tills nya uppror hade stoppat det.

Stalin kunde bara upprätta sin diktatur efter ett utdraget inbördeskrig, en politisk kontrarevolution, där bolsjevikpartiet krossades. Det var först då Stalin kunde förgöra dem med avvikande meningar, en praktik som Gunnar Jonsson lögnaktigt tillskriver Lenin.

Och vilka kämpade mot stalinismen? Huvudanklagad i Moskva­ rättegångarna var Leo Trotskij, som tillsammans med Lenin ledde revolutionen i oktober 1917 – inte några ryska kapitalister eller liberaler i exil. Trotskijs skoningslösa kritik av tvångskollektiviseringen och Stalins diktatoriska metoder var ljusår före den borgerliga kritiken i Väst. Detsamma gäller hans analys och kritik av den byråkratstyrda planekonomin. Det var trotskisterna som kämpade emot och fördes till Gulag.

Lenin ansåg varken 1917 eller senare att Ryssland hade blivit det socialistiska samhälle han och partiet eftersträvade. De satte sitt hopp till att arbetarna skulle ta makten i mer ekonomiskt och kulturellt utvecklade länder. De visste att socialismen är internationell, och demokratisk socialism är det enda system som kan avskaffa krig och nöd. ■

INTERNATIONELLT

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

11

De superrika både fler och mer förmögna

Barzani i mitten har avgått och hans korrupta politik har lidit skeppsbrott.

D

Katastrofalt bakslag för Iraks kurder Den självstyrande irakisk-kurdiska regionens 71-årige president Masoud Barzani deklarerade på söndagen i ett tal inför det regionala parlamentet att han avgår. Samtidigt skjuts det nyval som hade planerats till den 1 november upp på obestämd tid och kastas den kurdiska regionen in i en ny existentiell kris.

ARNE JOHANSSON offensiv@socialisterna.org

B

arzanis avgång är en direkt konsekvens av att han efter att ha satsat alla kort på en folkomröstning den 25 september om en självständig kurdisk stat istället för förhandlingar med regeringen i Bagdad fick se en irakisk militär intervention av Kirkuk och alla omtvistade territorier som kurderna haft kontrollen över sedan 2014, vilket nu även hotar det tidigare självstyret.

Därmed har Irak enligt premiärministern Haider al-Abadi förklarat den kurdiska folkomröstningen, där 93 procent av de 70 procent som deltog röstade ja till en egen stat, vara ”en sak i det förgångna” som regeringen i Bagdad vägrar förhandla om. Samma dag gav de kurdiska peshmergastyrkorna även upp kontrollen över den viktiga kurdisk-turkiska gränsposteringen Fishkabur, där de pipelines passerar som tar oljeexporten till Ceyhan i Turkiet.

Enligt uppgifter i New York Times ska en uppgörelse även vara nära om att peshmerga också ska ge upp kontrollen över alla gräns­ övergångar till Turkiet, Iran och Syrien. Därmed skulle den kur-

diska regionala regeringen (KRG) inte bara förlora kontrollen över flera oljefält, utan också över alla de handelsvägar som är vitala för den kurdiska regionens ekonomi.

Detta är, som New York Times konstaterar, det största bakslaget för Iraks kurder sedan regionen uppnådde autonomi från Bagdad under beskydd av USA:s flyg efter Gulfkriget 1991.

Till de oerhört splittrande effekterna av KRG:s fiasko hör att Barzani och hans klanstyrda kurdiska demokratiska parti (KDP) anklagar de ledande inom den rivaliserande talabaniklanens Kurdistans patriotiska unionsparti (PUK) för högförräderi genom att själva ha förhandlat med den iranske generalen Kassem Soleimani om att låta de peshmergastyrkor i Kirkuk som stod under PUK:s kommando släppa in den irakiska armén och shiamuslimska milisen i staden utan strid – något som dessa i sin tur hävdar att KDP gått med på för att undvika ett katastrofalt blodbad.

Under det tal där Barzani förklarade sin avgång riktade denne

även bittra anklagelser för svek mot både den irakiska regeringen som peshmerga kämpat tillsammans med mot IS och mot USA, och sade: ”Vårt folk borde nu fråga om USA var införstått med Iraks attack och varför de inte förhindrade det”.

Frågan är nu om KDP och PUK inför risken av en total och kaotisk splittring mellan dessa och de provinser där de har sina respektive fästen nu kan hitta ännu en rutten kompromiss under galgen i ett försök att åtminstone kunna upprätthålla ett sken av bevarat kurdiskt självstyre?

En annan fråga är om oppositionspartiet Gorran (”Förändring”), som är det länge åsidosatta parlamentets näst största parti och som länge har velat ersätta Barzanis presidentskap, har tillräcklig styrka för att kunna utmana dessa omvittnat extremt korrupta klanpartier.

Det katastrofala bakslaget för Iraks kurder måste rimligen även innebära ett varnande exempel för de syriska kurder i PYD och dess väpnade styrkor YPG som med hjälp av USA-flyg och allierade arabiska grupper inom Syriens demokratiska styrkor visserligen har fullbordat en militär seger över IS

i Raqqa, men dessvärre har lämnat efter sig en sönderslagen spökstad och hundratusentals nya flyktingar.

De syriska kurdernas organisationer har visserligen redan från början valt att avstå från utropandet av en ny stat i Rojavas tre kurdiska provinser, men kan knappast räkna med något automatiskt stöd från Trumps USA ens för den federala lösning med regionala självstyren inom Syrien som Ryssland säger sig stödja och som man nu försöker förmå Assadregimen att gå med på.

Inte ens till tänderna beväpnade nationella befrielserörelser som de kurdiska i Irak, Syrien eller Turkiet har någon verklig chans att förverkliga sin dröm om en ny stat utan ett smittande revolutionärt demokratiskt och socialistiskt program, parat med en praktik i kampen som kan mobilisera massivt stöd av alla andra folkgruppers arbetare och förtryckta i de regioner där de kämpar.

Först med en revolutionär omvälvning av hela regionen kan en kurdisk stat bli verklighet, om det kurdiska folket vill detta och kan få tillräckligt starkt stöd för det av de arbetande massorna även bland deras många irakiska, syriska, turkiska och iranska grannar. ■

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen av CWI, Committee for a Workers’ International, som finns i över 40 länder i alla världsdelar. www.socialistworld.net

et går ingen nöd på de superrika. Enligt rapporten New value creators gain momentum – Billionaires insights 2017, som utkom förra veckan, ökade såväl antalet miljardärer som deras totala förmögenhet.

Det finns idag 1 542 miljardärer, vilket är 145 fler än året innan. Och deras totala förmögenhet ökade från redan groteska 37,5 biljoner kronor till 50,1 biljoner – en ofattbar summa som är mer än dubbelt så mycket som Storbritanniens BNP. Detta är kapitalismen i ett nötskal: ökad koncentration av svält, misär, nöd och generella försämringar vid ena polen och en ökad koncentration förmögenheter och privilegier vid den andra. Samtidigt påstår borgerliga politiker världen runt att det ”inte finns pengar”, samtidigt som man fortsätter den nyliberala doktrinen med privatiseringar och nedskärningar.

Detta groteskt orättvisa och inhumana system måste omedelbart förpassas till historiens soptipp och ersättas med demokratisk socialism. Bara så kan vi få till stånd ett samhälle i fred, harmoni och välstånd för alla. ■ Robert Bielecki

Koldioxidhalten når ny rekordnivå Koldioxidhalten i atmosfären har nått den högsta nivån på 800 000 år, enligt världsmeteorologiorganisationen WMO. Det globala genomsnittsvärdet för koldioxid i atmosfären är 403,3 miljondelar (ppm) för 2016. Orsaken till ökningen är enligt WMO kombination av mänskliga utsläpp och en stark El Niño.

– Utan snabba nedskärningar i utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser kommer vi att nå farliga temperaturökningar i slutet av detta århundrade, långt över målet satt i klimatavtalet från Paris. Framtida generationer kommer att ärva en mycket mer ogästvänlig planet, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i ett pressmeddelande (SMHI den 30 oktober). ■

INTERNATIONELLT

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

Fortsatt kamp för själv kan besegra regeringen 12

Den spanska högerregeringens beslut att tillämpa författningens diktatoriska artikel 155 mot Katalonien har bara sin motsvarighet i de metoder som Francodiktaturen använde.

Efter att regeringen med stöd av socialdemokratiska PSOE och det reaktionära nyliberala Ciudadanos avsatte Kataloniens president och upplöste parlamentet, upphävt det begränsade självstyret och tagit över styret av Katalonien hotar riksåklagaren med svepande arresteringar och åtal mot de avsatta regeringsmedlemmarna, parlamentsledamöter och andra som har varit för självständighet.

PER OLSSON

per.olsson@socialisterna.org

I

måndags hade riksåklagaren listat 20 personer som skulle åtalas för uppvigling, uppror och förskingring och straffas med upp till 30 års fängelse.

Detta är bara början på en rad repressiva åtgärder som nu följer när den spanska staten och regeringen försöker konsolidera sitt maktövertagande och ta hämnd på massornas kamp som ledde fram till regionparlamentets beslut den 27 oktober att Katalonien ska vara en självständig republik.

Som socialister ger vi fullt stöd till folkens rätt till nationellt självbestämmande, inkluderat om massorna så önskar rätten att bilda en egen stat. Det är en demokratisk rättighet som den spanska staten och dess härskande klass förnekar såväl Kataloniens folk som Baskiens och Galiciens, vilket man också har låtit skriva in i den nu gällande spanska författningen/ grundlagen från 1978. En författning som inte gjorde upp med arvet efter Franco, utan lät den gamla diktaturens tjänare behålla sitt grepp över statens kärna – polis, militär och domstolar.

Staten och regeringen gjorde allt för att stoppa folkomröstningen om självständighet den 1 oktober.

Efter att folkomröstningen hade förbjudits skickades polis och det paramilitära civilgardet (Guardia

empellösa angrepp och polisvåldet vid vallokalerna – närmare 1 000 personer fick söka läkarvård till följd av polisens angrepp – kunde folkomröstningen genomföras. 2,2 miljoner människor röstade och 93 procent röstade för självständighet.

Valdeltagandet var mot bakgrund av repressionen och den enorma skrämselkampanj som föregått den högt – 43 procent – vilket är högre än i EU-valet. Det var ett tydligt utslag av folkviljan.

Efter att de katalanska massorna slagit tillbaka högerregeringen och statens repression mot folkomröstningen den 1 oktober följde sedan den historiska generalstrejken den 3 oktober, vars omfattning bara kan jämföras med den folkliga mobiliseringen i Katalonien som besegrade Francos soldater 1936 och skapade det arbetarnas Barcelona som fortsätter att vara en inspirationskälla för den internationella arbetarrörelsen.

Generalstrejkens framgång skapade nya möjligheter att gå vidare mot att en katalansk republik upprättas, men masskampen skrämde inte bara regeringen och den spanska staten, utan även den katalanska härskande klassen och deras politiska företrädare – det regerande borgerliga PdeCAT med president Puigdemont i spetsen. Även delar av den katalanska

Allt tal om att slaget är förlorat ger Spaniens högeregering en chans att koppla greppet om Katalonien inför valet den 21 december.

Civil) till Katalonien för att beslagta miljoner valsedlar och förhindra folkomröstningen. Samtidigt frös högerregeringen Kataloniens tillgångar för att bland annat stoppa utbetalningen av löner till 200 000 offentligt anställda. Trots dessa ex-

vänstern ryggade tillbaka, och menade att massorna hade gått ”för långt”, och att det nu gällde att byta spår – bort från masskampen – och göra allt för att få till stånd en ”dialog” med regeringen. Alternativt ställdes hoppet till att EU

Katalonien – för en socia skulle medla. Men ”dialog” om vad och med vem?

Regeringen, PSOE och Ciudadanos gjorde klart att det inte fanns något att samtala om. Med stöd av EU och medlemsländernas regeringar stod de beredda att aktivera artikel 155 om Katalonien inte gav upp kravet på nationellt självbestämmande. Ledare för regerande Partido Popular drog sig inte för att hota med en upprepning av vad som hände 1934 då den katalanska stat som hade utropats krossades i blod och massarresteringar följde.

EU var inte ens beredda att kritisera polisvåldet den 1 oktober. ”EU-höjdarna tiger om spanska

våldet. Att EU-medborgare beskjuts med gummikulor är tydligen ingen jättesak”, som Aftonbladet skrev i en ledarkommentar den 2 oktober.

Enligt EU var folkomröstningen olaglig, vilket innebar att man i likhet med den spanska regeringen stämplade dem som röstade som lagbrytare och därmed att betecknas som ”brottslingar”.

EU-ledarna, som har skrämts av den massrörelse med vänsterförtecken som utvecklades i Katalonien, har enigt stött kollegorna i Madrid. ”Sveriges statsminister Stefan Löfven delar uppfattningen om att EU inte bör lägga sig i konflikten”,

rapporterade Ekot den 19 oktober.

I radioinslaget säger statsminister Löfven: – Det är ett medlemsland som har en intern inrikespolitisk konflikt.

Det är detsamma som att säga att vad än den spanska regeringen gör kommer den svenska och övriga EU-regeringar att vara tysta och ge sitt stöd.

Att inte generalstrejken den 3 oktober följdes av nya massaktioner och fortsatt bygge av de demokratiska kommittéer som har bildats till folkomröstningens försvar (CDR) gav den spanska staten och regeringen tid att hämta kraft. Samtidigt

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

13

vständighet ns repression

spelade regeringen och reaktionen i händerna.

Till förvirringen bidrog också de katalanska borgarnas manövrar mot kampen och den oförlåtliga passivitet som företrädare för IU (Förenade vänstern) och Podemos i Katalonien samt facktoppar förespråkade. En hållning som nu har lett till att självständighetskämpar inom Podemos i Katalonien stämplas som illojala av partiets ledning.

alistisk republik trappade kapitalisterna upp sina ekonomiska sabotageaktioner.

Efter den 6 oktober har 1 700 företag sagt att de ska fly Katalonien och förlägga sina högkvarter någon annanstans.

Kapitalisternas flykt från och den ekonomiska utpressningen av Katalonien följde efter att det globala finanskapitalet (marknadens diktatur) ”slagit larm om att Katalonien har blivit synonymt med instabilitet och osäkerhet, vilket är något som marknaden hatar” (spanska El Pais den 18 oktober).

Den rasande spanska nationalismen som regeringen har släppt lös

under oktober avslöjade med all tydlighet att man inte ville ha någon dialog. Fängslandet av de två självständighetsaktivisterna Jordi Cuixart och Jordi Sánchez för två veckor sedan gjorde detta ännu tydligare.

Den massrevolt som beskedet om att Jordi Cuixart och Jordi Sánchez blivit politiska fångar födde gav kampen i Katalonien ny kraft och visade den revolutionära potential som finns.

Men när mobiliseringarna inte blev startpunkten för en ny offensiv – generalstrejk samt resoluta åtgärder mot regeringens och kapitalisternas utpressning – började pendeln svänga på nytt. Förvirring och frustration uppstod, vilket

Den republik som det katalanska parlamentet har utropat är dömd att bli en gest om den inte ges ett socialt innehåll – mot högerpolitik och kapitalism.

Kataloniens framtid är ännu inte avgjord. Allt tal om att slaget är förlorat ger reaktionen möjlighet att koppla greppet inför det val som regeringen utlyst till torsdagen den 21 december.

Men ett val under järnhälen är inget fritt val. Ett fritt och demokratiskt val kräver en kamp för att återvinna demokratin i Katalonien – att regeringens repression besegras.

Arbetarklassen är den kraft som kan ge den fortsatta kampen ny styrka.

Men det kräver att kampen för en katalansk republik också blir en kamp för upprustad välfärd och trygga jobb med en lön som det går att leva på och som svarar kapitalisternas sabotage med förstatligande av storföretag och banker under arbetarnas demokratiska kontroll och styre.

Det är en internationalistisk kamp för enighet mellan arbetare i Katalonien och den spanska staten mot regeringens åtstramningspolitik och auktoritära metoder. Regeringens attacker mot Katalonien är en varning till alla arbetare och kan ytterst bara besvaras om Kataloniens kamp inspirerar till massrörelser inom den spanska staten och inom EU. Det är endast genom en arbetarledd kamp som statens och regeringens repressiva offensiv kan besegras och Katalonien kan vinna självständighet.

• För en socialistisk republik i Katalonien och en federal socialistisk republik baserad på en fri och frivillig union av de folk och nationer som nu utgör den spanska staten. ■

Minst 11 procent av världens befolkning lider av hunger.

Minst 815 miljoner lider av hunger FN:s mål är att utrota svälten i världen till år 2030. Men enligt GHI (Global Hunger Index), som uppdateras årligen, är hungersituationen i världen idag fortfarande mycket svår.

LOUISE STRÖMBÄCK

louise.strömbäck @socialisterna.org

A

v de 119 länder som har undersökts är hungersituationen allvarlig eller alarmerande i 52 länder. Situationen beräknas vara allvarlig i 44 länder och alarmerande i åtta. Men några av världens fattigaste länder finns inte med i rapporten då det inte har varit möjligt att få fram tillräckliga uppgifter från dem. Det gäller totalt 13 länder, bland andra Syrien, Somalia och Sydsudan där situationen kan vara mycket allvarlig.

Det land som är värst drabbat av hunger enligt GHI är Centralafrikanska Republiken, där situationen inte har förbättrats alls på 17 år. I början av året drabbades Sydsudan av en svår svält, och det finns risk att problemet kommer tillbaka. Det kan även drabba andra länder som ligger i riskzonen, som Somalia, Jemen och norra Nigeria som just nu är konfliktdrabbade.

Enligt rapporten har dock hungerläget förbättrats i ett antal länder.

I 14 av världens länder har hungern minskat till hälften de senaste 17 åren. Hungernivåerna i världen har fallit med 27 procent sedan år 2000 enligt rapporten, men fortfarande är läget mycket allvarligt och det ser nu ut som att trenden vänder igen. Förra året led 815 miljoner människor av hunger – 11 procent av världens befolkning.

De allra fattigaste drabbas hårdast, och flickor och kvinnor utgör 60

procent av de som svälter i världen. Kvinnor och flickor har inte samma tillgång till utbildning och sjukvård, med lägre löner om de alls har möjlighet att arbeta. Fattigdom och hunger drabbar även i högre grad etniska minoriteter som diskrimineras.

Klimatförändringar och konflikter är en stor del av orsakerna till svälten i många länder och drabbar de allra fattigaste hårdast. Över 20 miljoner människor riskerar att drabbas av svält i flera olika länder.

Antalet människor som lider av näringsbrist har ökat med 38 miljoner sedan förra året, till stor del på grund av klimatrelaterade orsaker och spridningen av våldsamma konflikter. Både hunger och alla former av näringsbrist ska elimineras fram till år 2030 enligt FN:s mål.

Barn blir mycket lidande av svält och näringsbrist. Hela 155 miljoner barn under 5 år i världen lider av hämmad tillväxt, vilket innebär att de är för korta för sin ålder på grund av näringsbrist till följd av svält och hunger. 52 miljoner barn under 5 år väger för lite för sin längd. Enligt GHI:s rapport befinner sig den största delen av svältande och undernärda barn i konfliktzoner.

GHI-rapporten understryker att målet att förinta hungern och all form av näringsbrist fram till år 2030 inte kommer att kunna nås om man inte försöker motverka alla faktorer bakom problemet såsom klimatförändringar och de många väpnade konflikter som pågår.

Dessa i sin tur beror på världskapitalismen, vars plundring, utsläpp och utnyttjande av människor i utvecklingsländer leder till både klimatförändringar och väpnade konflikter. För att världshungern helt ska försvinna måste det kapitalistiska systemet elimineras världen över och ersättas med socialism. ■

KULTUR

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

14

Foto: Elias Lindenn

Pjäsen Modern blandar politisk och folklig humor med kampens erfarenheter från 1917.

Teater Tribunalens Modern om revolution och kamp

– Stava till profikvotens.... fallande... tendens..., manar den bror till huvudpersonen Pelagea Wlassowas son Pavel, som är skollärare och lär icke läs- och skrivkunniga arbetare att just läsa och skriva, och som Pavel har svårt att känna igen efter dennes förvandling ifrån en teknik- och civilisationsfientlig reaktionär som romantiserar analfabetiska fattigbönders tillvaro till en bolsjevik.

CHRISTER RYDÉN

offensiv@socialisterna.org

D

et finns många exempel på den bitska politiska och folkliga humor som bland mycket annat kommer till uttryck i Bertholt Brecht-pjäsen Modern (Die Mutter) som just går för fullt på Teater Tribunalen i Stockholm.

Pjäsen gestaltar förtjänstfullt hur huvudpersonen Pelagea börjar som en opolitisk arbetare. Sonen Pavel är engagerad i den revolutionära rörelse som modern till att börja med är högst skeptiskt inställd till. Dagligen serverar hon en soppa som på grund av låg lön och kronisk fattigdom är näringsmässigt undermålig och otillräcklig för hans hårda dagliga industriarbete.

Scenerna gestaltar etappvis hur modern börjar politiseras och radikaliseras till följd av att hon själv råkar illa ut då hon för att skydda sin son själv tar på sig att dela ut flygblad som uppmanar till strejk.

Hon åker dock dit på det och blir illa behandlad i samband med ett polistillslag, utan att ens själv kunna

läsa innehållet i flygbladen då hon aldrig fått lära sig att läsa och skriva.

En nyckelscen är när modern av sonen Pavel och hans kamrater kräver att få veta vad som stod skrivet i de där flygbladen och till följd av en argumentation om huruvida en fabriksägare kan göra vad han vill med det han äger eller inte får en grundläggande lektion i att det är skillnad på egendom och egendom.

Personlig egendom som bord och stolar kan ägaren göra vad ägaren vill med, inklusive att slå sönder dem utan att det på det stora hela gör någon skillnad. Privat­ egendom i form av produktionsmedel, maskiner och arbetsplatser, inser hon, är dock värdelöst skrot så länge inga arbetare arbetar med dem för att producera varor som sedan ägaren säljer med vinst.

Vitsen med en strejk är att tvinga arbetsköparen att backa inför faktum; han kan INTE göra vad han vill med sin egendom om arbetarna

kollektivt strejkar och vägrar att gå med på till exempel lönesänkningar och försämrade arbetsvillkor.

I konceptet med pjäsen ingår också distanseringstaktiken: Mellan scenerna (som kan vara nog så känslostarka och -intensiva) förklarar skådespelarna vad som händer och varför, för att förmå publiken att distansera sig ifrån sina känslomässiga reaktioner och få en ökad intellektuell förståelse för de processer och orsakerna till dem som gestaltas på scenen. Det är också enligt min mening ett effektivt sätt att

”

Scenerna gestaltar etappvis hur modern börjar politiseras och radikaliseras till följd av att hon själv råkar illa ut då hon för att skydda sin son själv tar på sig att dela ut flygblad som uppmanar till strejk.

knyta ihop de enskilda scenerna till ett begripligt händelseförlopp.

Pelagea inser att för att kunna förstå det som händer i världen bättre och kunna ingripa i skeendet behöver hon och andra som inte

kan det lära sig läsa och skriva. Det är här hennes son näst intill tvingar sin reaktionäre bror, som är lärare, att lära ut konsten att läsa och skriva, vilket så småningom också innebär broderns politiska omvandling.

En annan vändpunkt är när modern till följd av den brutala verkligheten tvingas inse att polisens roll är att slå vakt om den bestående ordningen med alla till buds stående medel, vilket konkret innebär att en helt fredlig arbetardemonstration som uppmanar andra arbetande att stödja strejkande arbetares krav slås ned med väpnat våld av just polisen.

Efter den betan är Pelagea betydligt mer illusionslös i sin syn på det här med användningen av våld i samband med klasskamp: Hon svarar vid ett tillfälle ja på frågan om man får kasta sten på strejkbrytare, vilket leder till att en kock på ett gods som är beordrad att laga mat till och utfordra just strejkbrytare vägrar att göra just det. Till på köpet skrämmer kocken slag på gods­ ägaren med ett tydligt underförstått hot om våld om uppdragsgivaren vägrar att gilla det nya läget.

I pjäsens slutscen är Pelagea en av de vanliga arbetare som har blivit bolsjevik och som är med i spetsen för den februarirevolution som störtade den ryska tsarismen och inledde den åtta månader långa revolutionära

process som ledde till Oktoberrevolution 1917.

Det var första (och hittills enda) gången i den hittillsvarande historien som arbetare stödda av bönder under en politiskt medveten massförankrad ledning upprättade embryot till en genuin demokratiskt socialistisk arbetarstat på en sjättedel av jordens landyta, mot som det senare skulle visa sig enorma odds och väldiga svårigheter, men också initialt med välgrundandade förhoppningar om att utgöra inledningen till en socialistisk världsrevolution.

Ett slående drag i sättet pjäsen är uppsatt på är att Teater Tribunalen förmår använda små och kreativa medel för att få fram kluriga scenlösningar, lite utefter principen ”Nöden är uppfinningarnas moder”.

Jag rekommenderar som recensent varmt de Offensivläsare som inte redan har sett Modern till att göra det, om ni har möjlighet (se erbjudandet på sida 15). ■

Titel: Modern (die Mutter) Av: Bertolt Brecht Spelas av: Teater Tribunalen Regissör: Richard Turpin Medverkande: Jacob Bladh, Sofia Berg-Böhm, Henrik Dahl, Göran Forsmark, Lucas Krüger, Maria Pontén, kören Röstjärn under ledning av Hans Rising Spelas t.o.m: 12 november

Luleå:

Rapport från kongressen Tid: Tisdag den 7 november kl 18:30.

Plats: Partilokalen.

För mer info: 073-053 68 84.

Sundsvall:

Rapport från kongressen Tid: Onsdag den 8 november kl 18:00.

För info om plats etc: 070-363 60 87 / 070-227 42 21.

Stockholm:

Rapport från kongressen Sthlm Sydost Tid: Tisdag den 7 november kl 18:30.

Plats: Hyresgästlokalen Åsgärde­ vägen, Tunnelbana Sandsborg.

För mer info: 070-326 65 94.

Rapport från kongressen Sthlm Sydväst Tid: Torsdag den 9 november kl 18:30.

Plats: Högdalen.

För mer info : 073-387 65 77.

Stoppa utvisningarna Sthlm Norra Tid: Torsdag den 9 november kl 18:30.

Plats: Husby träff.

För mer info: 073-576 98 69.

Göteborg:

Hammarkullen Rapport från kongressen Tid: Onsdag den 8 november kl 18:00.

Plats: Bokcaféet.

För info: 076-094 63 91.

Angered Rapport från kongressen Tid: Måndag den 6 november kl 18:00.

Plats: RS Bokcafé.

För info: 073-501 21 37.

Umeå:

Många vill stödja kampen

I

skrivande stund (måndag) ligger vi på 53 110 kronor. Det motsvarar drygt två tredjedelar av vårt mål på 80 000 kronor. Under den senaste veckan har vi fått in 14 667 kronor, vilket är ett bättre resultat än veckan innan.

Antal sålda prenumerationer och tidningar visar också en viss förbättring med 33 respektive 365 nya denna vecka. Vi kommer dock att avvakta tills nästa vecka med något slutgiltigt resultat då det fortfarande finns tid för några sena bidrag och aktiviteter.

Bakom resultatet ligger det stora stödet för den antinazistiska kampen. I veckan stoppades

För info: 079-340 59 97.

Procent av mål

Norrbotten

Eskilstuna:

För info: 073-310 70 87.

Örebro:

För info: 070-536 43 17.

Södertälje:

4 839 kr

Västerbotten

För info: 073-373 33 61.

Karlskoga:

en grupp nazister återigen i Göteborg och deras dåliga självförtroende är tydligt.

Vi behöver nu ta sikte på november månads ekonomikampanj. Målsättningen för månaden är 80 000 kronor. Stöd kampen! Skänk en slant redan nu med Swish till 123-240 32 85 eller på PlusGiro 87 96 49-2. Det går också att bidra med SMS genom att skicka ”Offensiv 50” till 72550. Tack! ■

Totalt

66% 53 110 kr

400 kr

Mellannorrland Stockholm

3 208 kr 30 398 kr

Mellansverige

740 kr

Västsverige

11 955 kr

Sydsverige

1 570 kr

För info: 073-740 39 54.

Malmö-Lund:

Erbjudande till Offensivs läsare

För info: 070-885 44 86.

Haninge:

CWI-rapport från kongressen Tid: Torsdag den 9 november kl 18:30.

Plats: Jordbro kulturhus.

För mer info: 072-524 42 95.

Du som offensivläsare kan köpa din biljett till Teater Tribunalens uppsättning av Modern för 200 kr istället för ordinariepris 300 kr.

Bokas på www.kulturbiljett.se Välj kategori 300 kr. Klicka på reservera mina platser. Uppge kod: Modern2017

Borås:

Rapport från kongressen Tid: Onsdag den 8 november kl 18:00.

Plats: Yxhammarsgatan 8-10.

För mer info: 070-396 47 83.

Spelasdatum november: 2, 3, 4, 6, 9, 10, 11 kl. 19.00.

Söndagar: 5, 12 kl. 16.00.

• Skrota det segregerade skolsystemet. Bra, enhetlig utbildning till alla.

• Ökad lärartäthet och fler specialpedagoger.

• Kasta ut vinstintresset. Återförstatliga skolan.

Klimat- och miljöhot • Stoppa gruvbolags och fossilföretags rovdrift. Offentligt ägande av naturresurserna.

• Massiva, offentliga klimatinveste­ringar i avgiftsfri lokaltrafik, utbyggd tågtrafik och energieffektiviseringar. Omställning till förnyelsebar energi nu!

• Avveckla kärnkraften.

• Kapitalismens vinstjakt förstör miljön – för en global planerad ekonomi för hållbar utveckling i samklang med djur och natur.

Rusta upp välfärden • Kasta ut riskkapitalisterna från välfärden – riv upp privatiseringarna.

• Stoppa nedskärningarna i skola, vård och omsorg – mer pengar till kommuner och landsting. 200 000 nya offentliga välfärdsjobb.

• Välfärden ska styras demokratiskt av anställda, brukare och anhöriga.

• För landsomfattande protester mot regeringens högerpolitik med fackföre­ningar, nätverk, pensionärsorganisationer med flera.

• Omedelbar höjning av pensionerna – riv upp pensionsuppgörelsen.

Antirasism & asyl •R iv muren mot flyktingar. Återinför rätten till asyl, permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.

• Stoppa jakten på och utvisningar av flyktingar.

• Gemensam kamp för avtalsenliga löner, fasta jobb, bostäder, vård och utbildning för alla.

• Organisering på skolor, arbetsplatser och i bostadsområden mot rasism och nazism.

• Internationell solidaritet med arbetare och fattigas kamp och uppror mot förtryck, terrorism och krig.

Bostadskrisen • Nej till utförsäljning av allmännyt­tan, ombildningar och marknads­hyror. Stoppa skattediskrimineringen av hyresrätten. Bostad är en rättighet – ingen handelsvara.

• Rusta upp förorten – jobb, bostäder, skola, service och fritid.

• Förstatliga byggbolag och banker för klimatsmarta renoveringar utan ­hyreshöjningar samt bygget av 71 000 billiga hyresrätter per år.

Likaberättigande • För ett socialistiskt samhälle utan klasser, könsmaktsordning, rasism, heteronorm, hederskultur och andra hierarkier.

Socialistisk feminism

Kämpande fackföreningar

• Kvinnors och hbtq-personers rätt till sina kroppar.

• Inför samtyckeslag och mer resurser mot mäns våld mot kvinnor.

• Kvinnokamp för utbyggd välfärd, mot diskriminering och sexism.

• Arbetarkamp för högre löner, bättre arbetsmiljö och försvar av jobben. Använd strejkrätten – låt företagens vinster betala.

• Facklig vetorätt mot uppsägningar, nedläggningar och omorganisationer.

• Avtalen ut på omröstning – för lokal strejkrätt.

•D emokratiska fackföreningar. Nej till pampstyre och lyxliv; valda representanter på arbetarlön.

Trygga jobb • Stoppa lönedumpning via privatiseringar, bemanningsföretag, ”ungdomsavtal” och papperslösa.

• Kollektivavtal till alla. Skrota Fas 3 och RUT. Minst 22 000 kronor i grundlön för ett heltidsjobb. Fasta jobb och rätt till heltid.

• Återställ 90 procents ersättning i a-kassa och sjukförsäk­ring. Stoppa jakten på arbetslö­sa och sjuka.

• Arbete åt alla. 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön.

Nytt arbetarparti & socialism • För ett nytt socialistiskt arbetarparti som kan ge lågavlönade en röst.

• Rättvis fördelning av samhällets resurser. Låt de rika betala.

• Förstatliga storföretag och banker under arbetarnas demokratiska styre och kontroll.

• Skrota kapitalets krisande EU och EMU. • För en demokratiskt planerad ekonomi i en socialistisk värld. ■

SOCIALISTISKT

En skola för alla

• Nej till svenskt Natosamarbete och -medlemskap.

• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandla till civil produktion.

• Enad, global kamp mot militär upprustning och imperialismens plundringar och krig.

PROGRAM 2017

Nej till militarismen

BRÄNNANDE

2 NOVEMBER 2017 # 1 275

Inget att fira efter tio år med högerns vårdval i Stockholm I januari 2008 infördes högerns vårdval i Stockholm läns landsting. Idag, nästan tio år senare, är Stockholms läns landsting det landsting som med stor marginal har gått längst med att upphandla vårdområde efter vårdområde.

Det finns numera 37 olika vårdval och över 3 000 privata vårdinrättningar i länet.

Med vårdvalet har vården blivit dyrare och mindre tillgänglig för de som behöver den mest.

KATJA RAETZ, specialistsjuksköterska

offensiv@socialisterna.org

S

fast att det är de sjukaste patienterna som gör färre läkarbesök och att det är fattiga områden som mest har drabbats av nedläggningar av vårdcentraler.

Av Vårdval 10 år framgår att specialistsjukvården har en överrepresentation i Stockholms innerstad.

I vårdvalsystemet ingår fri etableringsrätt, det vill säga det finns inga möjligheter för geografisk styrning.

Kostnaderna inom flera specialistområden har skenat iväg. Till exempel har antalet besök inom område hud ökat med 489 procent mellan 2007 och 2016. Inom område fysioterapi har besöken ökat med 19 procent och kostnaden ökat från 7 miljoner till 180 miljoner mellan 2012 och 2016. Den kvalitativa utvecklingen av vården som man hade hoppats på med införandet av vårdval har uteblivit.

”Volymerna”, eller vårdkonsumtionen som det också kallas, har ökat mycket mer än förväntat. Och detta är ingen ny information.

Enligt Svenska Dagbladet i maj i år har kostnaderna för vårdvalen ökat betydligt snabbare än kostnaden för övrig vård, och vårdvalen idag kostar 11 miljarder kronor av en total kostnad för vård i Stockholm på 65 miljarder.

Riksrevisionen slog redan 2014

Stockholms län har idag landets dyraste sjukvård. Ett av skälen till den dyra vården är att ersättningen till de enskilda vårdgivarna till stor del är kopplat till konkreta behandlingar eller mottagningsbesök. Detta ger ett incitament för att boka fler läkarbesök istället för telefonrådgivning.

Ett extremt exempel för detta är gynmottagningen Ultragyn som drivs av Praktikertjänst, som beta-

lade bonus till gynekologerna efter hur mycket de skär i kvinnorna. ”Trots att kliniken påstår sig göra fler omfattande och tidskrävande titthålsoperationer rapporterar de kortare operationstider än övriga kliniker” (Expressen den 30 mars).

Ett annat exempel på vinstoch rovdriften är den hudklinik i Stockholms län som enligt Dagens Nyheter i augusti gjorde fler behandlingar och större ingrepp än vad som var medicinskt nödvändiga och sedan krävde ersättning för detta av landstinget.

Alliansen, som styr länet, genomförde en del ändringar under 2016 och delvis neddragningar på ersättningarna. Trots detta är vinstdriften obruten.

Enligt Dagens Samhälle i juni har de 10 största vård- och omsorgskoncernerna ökat sina vinster under 2016. Mest lönsamma var Praktikertjänst och Attendo.

Problemet med vårdvalet är inte bara att offentliga resurser försvinner ur den offentliga sektorn till privata vinster. Vårdvalen innebär också en fragmenterad vård och bruten vårdkedja som drabbar de allra sjukaste hårdast.

Den detaljstyrning som upphandlingssystemet för med sig har inneburit att det viktigaste för både läkare och sjuksköterskor har blivit att rapportera alla olika åtgärdskoder som mäts och som ger olika ersättningar.

En ny organisation underifrån där personalen på avdelningar tillsammans planerar för vården och där resurserna fördelas efter de faktiska behoven skulle kunna ge förutsättningen för bra och lika vård efter behov.

Detta skulle innebära att avskaffa detta gigantiska resursslöseri med upphandlingar, vårdval och privata vinster.

Konsulter blir i ett sådant system överflödiga då experterna finns på arbetsplatserna.

Resurserna skulle istället kunna läggas på adekvata löner åt personalen, men också att ge utrymme för utbildning och forskning på arbetsplatserna och vidareutveckling av vården. ■

Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för ett socialistiskt samhälle, mot högerpolitikens fortsatta härjningar.

Bli medlem du också!

Foto: Natalia Medina

Gå med i

Barnmorskeprotest utanför landstingshuset i Stockholm 2013. Nya protester behövs mot vårdkrisen.

Ring 08-605 94 00 eller skicka e-post till rs@socialisterna.org för att veta hur.

Genom att prenumerera på Rättvisepartiet Socialisternas veckotidning Offensiv stödjer du vår kamp mot nedskärningar, sexism och rasism och får rapporter om kamprörelser i Sverige och i världen för endast 40 kronor i månaden via autogiro.

[

Prenumerationsärenden: E-post: prenumerant@socialisterna.org Tel: 08-605 94 03 • Adress: Tidningen Offensiv, Box 73, 123 22 Farsta

[

PRENUMERERA PÅ

Foto: Natalia Medina

tockholms läns Hälso- och sjukvårdsförvaltning har i sin rapport Vårdval 10 år granskat hur vården har utvecklats.

Bland annat konstaterar man att det är ett litet antal privata vård­ jättar som dominerar stort: Capio (som bland annat driver Sveriges enda privata akutsjukshus, St Göran), Praktikertjänst och Aleris står tillsammans för en tredjedel av alla vårdbesök under år 2016.

Sedan införandet av vårdvalet inom primärvården har antalet husläkarmottagningar (vårdcentraler) ökad med 25 procent och man slår i rapporten fast att köerna har minskat och tillgängligheten ökat.

De styrande politikerna brukar ofta framhäva detta som bevis på vårdvalets fördelar, men det finns också en tydlig baksida som politikerna tiger om.