Dm 1 2010

7 steg till stålarna

Sportiga mackan

pengasmart. Ta makten över din ekonomi

utflyktsgott. Ladda ryggsäcken med fräsch och nyttig mat på vinterns utflykt. Testa vår matiga macka med heta lammfärsbullar och sval tzatziki. sid 25

och hitta vägar till passiva inkomster. Charlie Söderberg, från TV 3:s »Lyxfällan«, tipsar om stegen mot ett rikare liv. sid 22–23

foto: balansekonomi.se

DAG ENS

Stadigt uppåt väntas Sveriges BNP öka med i år, enligt Anders Borg.

vi hjälper dig utvecklas – en tidning från proffice

nummer 1, februari–mars 2010

Lattesuget god affär fika är det sista

vi drar in på.

Landets kaféer går som smort, ökar omsättningen och ser ljust på framsid 6 tiden.

TEMA ekono mi!

Bröllopsfeber Victoria och Daniel drar in miljarder till Sverige hon sa »ja ja ja« och därmed

blir det prinsessbröllop i sommar. Victoria och Daniels kärlek betyder miljarder extra i inkomst till Sverige.

Bara pr-värdet av tv-sänd-

ningen räknas i hundratals miljoner.

– En gissning på vad ett sådant genomslag skulle vara värt i pengar liggersannolikt i storleksordningen 400 mil-

joner, säger Gunilla Witt Ström, analytiker på Cision.

Handel, turism och Stockholm är de stora vinnarna, men även Daniels hemort Ockelbo tror på kassaklirr. sid 16–18

foto: ulf berglund

3%

Minnesprylar för miljoner.

»Jag har alltid en attityd av att inget är omöjligt« succéentreprenören stig engström ger dig sina fem steg ut ur krisen. sid 4–5

ekonomiska trender. Mer makt åt individen. Miljö och samvete. Beundran som valuta. Billigare prylar och dyrare tjänster. Och nu får kunden alltid rätt. Så blir ditt ekonomiska 2010-tal. sid 3

»Vi insåg att kunskapen om vad som behövde göras fanns inom organisationen« fortifikationsverkets ekonomidirektör om hur verket lyckades göra gigantiska besparingar – och få nöjdare kunder. sid 12

Högtryck

foto: ulf berglund

Som student blev Shadi Bitar frustrerad över tidsbristen. Lösningen blev inspelad kurslitteratur att lyssna på under spilltid.

I dag omsätter hans snabbväxande ljudboksförlag 15 miljoner kronor och har fått priset »Årets Nybyggare«. sid 10–11

Han är på frammarsch

När tryckeriet satsade på trivsel rullade slantarna in. sid 7

4 peppande

pengatips sid 28

ledare

2

dagens möjligheter – 1/2010

ledare av Lars Kry, koncerchef Proffice

as as

Dagens Möjligheter … är en kund- och personaltidning från Proffice Sverige AB. ansvarig utgivare: Thomas Magnuson redaktionsråd: Koncernchef och vd Lars Kry Marknadschef Thomas Magnuson Personalchef Eva Hjelm

Ansvarig internkommunikation Lina Lövmo produktion: Nordiska Tidningsbolaget medarbetare: Håkan Lövström, projektledare / Annika Hällqvist, redaktör / Ulf

Berglund fotograf / Lönegård & Co, illustrationer och grafik / Urban Gyllström, grafisk formgivning / Karin Niklasson, layout / Fredrik Johansson, korrektur tryckeri: V-TAB

kontakt: Proffice, Box 70368, 107 24 Stockholm mejla till: redaktionen@dagens mojligheter.se prenumerationsärenden: prenu meration@dagensmojligheter.se

Vill du ha nästa nummer av Dagens Möjligheter utan kostnad? Registrera dig på www.proffice.se

Redaktör Annika Hällqvist.

Tipsa gärna om vad du vill läsa! annika@dagensmojligheter.se

nyheter

dagens möjligheter – 1/2010

3

Miljö och samvete styr tiotalets ekonomi Vi nöjer oss med beröm som betalning ibland.

Nya entreprenörer dyker upp och påverkar oss på ett oförutsägbart sätt. Och miljö och samvete präglar vårt tänkande om pengar på ett nytt sätt.

Det är några av trenderna som kan färga 2010talets ekonomi. av annika hällqvist Vad i vår omgivning kommer att påverka ekonomin under 2010-talet?

Dagens Möjligheter bad omvärldsanalytikern Bengt Wahlström och framtidsstrategen Magnus Lindkvist att förutse bubblande trender.

Här är deras spaning:

1

miljö & klimat

Det är ofrånkomligt att 2010-talets ekonomi kommer att färgas av klimat- och miljöfrågor. Bengt Wahlström: – Hur ska politikerna ändra vårt beteende så att vi blir mer klimatvänliga? Vilka styrmedel törs de använda? Är vi beredda att år 2009 betala 27:50 för en liter bensin? Vårt beteende kommer att styras av de ekonomiska styrmedel som politikerna använder.

2

dyrt & billigt

Teknikutvecklingen gör prylar billigare. Däremot kommer vi att betala mer för

REN EKONOMI. Miljön och klimatet blir en av 2010-talets stora frågor som kommer att påverka vår ekonomi. Vi kommer också att börja dela med oss av välfärden, påverkas av nya idérika entreprenörer som vi ännu inte känner till – och vi börjar ta betalt i valutor som beröm, enligt trendspanarna. foto: ulf berglund tjänster, tror Bengt Wahlström.

3

samvete & ansvar

Sakta men säkert kommer vi att börja dela med oss av välfärden. Bengt Wahlström: – Prislappen blir för hög annars – i form av miljöförstöring och terrorism, som ju har sin grogrund i missnöje. Ur ett ekonomiskt perspektiv kommer det att bli lönsamt att bli lite vänligare och mer ansvarsfull mot omgivningen.

4

cred & beröm

Wikipedia, uppslagsverket på nätet, är ett exempel på hur vi tillsammans skapar kunskap genom att bidra gratis. Fenomenet kommer att sprida sig. Bengt Wahlström: – Allt handlar inte längre om pengar, och vi kommer att ta betalt i nya valutor: beundran och uppmärksamhet. Det räcker långt i vår del av världen.

5

individen & makten

Om vi förr förlitade oss på några få basnäringar

finns det i dag miljoner projekt drivna av individer.

Några av dem kommer att påverka ekonomin. Magnus Lindkvist: – I dag är majoriteten av förmögenheter egenskapade, inte ärvda. Och vi kommer att se mer av hur enskilda entreprenörer påverkar oss.

För tio år sedan var Google ett garageföretag. I dag är det en av världens mest attraktiva arbetsplatser. Individen blir en maktfaktor som skapar innovationer och oförutsägbarhet.

…och på 2010-talet har kunden alltid rätt Vill du tjäna pengar ska du satsa på att sälja smarta produkter. 2010-talets konsument är en medveten egoist – som får rätt. av martin hansson Ekonomisk kris och klimatdebatt får oss inte att konsumera mindre de närmaste åren – däremot annorlunda, tror Daniel Salzer, trend- och

affärsstrateg på konsultbyrån Trendethnography.

– Den starkast kommande trenden är enkelhet och renodling. Vi översköljs av fem tusen kommersiella budskap om dagen, vilket är för mycket att ta in. Vi kommer fortfarande att köpa nya saker, men med omsorg. Det ska vara smarta, enkla och hållbara produkter som vi har fått rekommenderade av andra

konsumenter. Läsarrecensioner och prisjämförelsesajter blir allt viktigare.

2010-talets konsument tar reda på vad som är bra och dåligt, inne och ute.

– Idealet är en modern renässansmänniska som behärskar allt och i synnerhet sin tid. Pengar i sig är inte längre status, utan snarare vad du gör med dem. Vi köper oss tid genom att skaffa

rätt grejer, och av rätt designers. På så sätt visar vi att vi har stil och klass, säger han.

Försäljningen av ekologiska och närodlade produkter kommer att öka, och för företagen blir 2010-talet decenniet då klyschan »kunden har alltid rätt« blir till sanning.

– Kunden är produktutvecklaren och recensenten.

Detta går inte att fly undan längre, säger Daniel Salzer.

Fakta

Framtiden & pengarna Den närmaste framtiden, enligt Finansdepartementets prognos från den 27 januari: • BNP kommer att öka med 3,0 procent under 2010 jämfört med –4,5 procent under 2009. 2011 stiger BNP med 3,6 procent för att därefter sjunka med 3,2 procent.

•

BNP-prognosen är ljusare nu än i höstas. Orsaken är att Sveriges ekonomi utvecklas starkare än väntat. Efterfrågan i Sverige ökar, samtidigt som den internationella konjunkturen är på väg att återhämta sig, och osäkerheten minskar bland hushåll och företag.

•

Arbetslösheten tros toppa i år, och därefter sjunka. Ljusast ser det ut för tjänstesektorn.

nyheter

4

dagens möjligheter – 1/2010

Gräv där du Snabbväxarens bästa tips i kristider: Håll dig till verksamhetens kärna Det var personer som Stig Engström som fick Sverige att växa under 2000talet. Hans snabbväxande företag Engcon Nordic är ensamt om att ha utsetts till Gasellföretag samtliga tio år som Dagens Industri har arrangerat tävlingen Gasellen.

Sedan kom lågkonjunkturen. Nu siktar Stig Engström framåt igen, med sina fem steg för att hantera krisen. av kristian borglund Stig Engström utsågs till Årets entreprenör 2002. När handelsminister Ewa Björling sju år senare räckte honom priset Årets maratongasell, för att företaget under tio år visat snabb tillväxt, visste han att det var slutpunkten för succésviten.

Engcon tillverkar tiltratororer, en led som gör att grävskopor kan vinklas och roteras i alla möjliga riktningar.

Lågkonjunkturen har fått byggbranschen att skära ner kraftigt, vilket märks för Stig Engström och hans anställda.

Orderingången har halverats.

Vi blev nyfikna på hur denna framgångsrika entreprenör banar väg för fortsatt framgång. Här är hans tips på hur man får fart framåt igen:

1

Våga se verkligheten

För att lyckas i lågkonjunktur får man inte sticka huvudet i sanden. Tvärtom, anser Stig Engström.

– Man får inte slå sig till ro och blunda. I samband med att finanskrisen kom pratades det om nedgång, men vi kunde inte se den i våra siffror. Så första kvartalet 2008 började jag jämföra orderingången med tidigare, och fick en känsla av att något allvarligt höll på att ske. Det visade sig att de senaste årens dramatiska uppgång försvunnit.

I tre fyra veckor höll trenden i sig. Så fort han hade accepterat faktum, samlade han fack och personal.

– Jag hade en allvarig diskussion med facket och alla anställda. Då i första omgången varslade vi 21 personer.

Dagen efter varslade Volvo 3 000 personer.

– Att jag föregick Volvo gav många intrycket av att jag visste mer än de andra. När deras varsel kom framstod jag inte som lika galen längre. Jag fick också respons från konkurrenterna. De tyckte att jag visade mod, att jag efter flera års ständig uppgång var först att agera när det gick ner.

foto: engcon nordic

»I uppgång är det lätt att klanta till det«

2

SER FRAMÅT. Stig Engström, grundare av Engcon Nordic, fokuserar nu på att ta företaget ur svackan. »Jag har alltid en attityd av att inget är omöjligt och att det alltid går att hitta varianter på lösningar«, säger han.

Tänk långsiktigt om dem du är beroende av

– Vi hade planerat för att öka produktionen efter semestern, så alla leverantörer hade full fart och hade beställt material i sin tur. Vi drog i nödbromsen så mycket vi kunde, men kunde inte dra ner på tempot i den takt vi hade velat. Det är nödvändigt för oss att våra leverantörer klarar sig igenom krisen, så

för att underlätta för dem fick de fortsätta leverera gods till oss. Det gav oss ett onödigt stort lager, men det fick vi ta.

3

Håll dig till kärnan

Både i med- och motvind är det viktigt att slå fast ett mål, koncentrera sig på att uppnå det och undvika frestelser i form av sidospår.

– Jag ser tydligt den skillnaden mellan uppfinnare och

entreprenörer. Framgångsrika entreprenörer är långsiktiga och är uthålliga. För att verksamheten ska ge pengar måste man hålla fast vid samma riktning länge, säger Stig Engström, som själv hoppade på onödiga sidospår under högkonjunkturen: – Vi blev delägare i ett antal bolag, det var ett misstag. I uppgång är det lätt att klanta till det. Det gäller att

hålla sig till verksamhetens kärna.

4

Se framtiden runt hörnet

Ta sikte på vad kunderna vill ha om fem–åtta år.

– Nu när volymerna inte är så stora finns en möjlighet att styra om, att experimentera lite med produkterna, att putsa lite. Det är billigare och lättare att få saker gjorda nu

nyheter

dagens möjligheter – 1/2010

5 analysen

står

Därför orkar Borg gå till jobbet när konjunkturen snurrar känner man sig som en talgoxe i en tromb. Går det upp eller ner?

Anders Borg tror på upp. Jag börjar tro honom.

Efter it-kraschen i början av 00-talet rådde samma domedagsstämning som vi har sett under 2009. Runt 2001 läste jag boken om klädföretaget Boo.coms spektakulära haveri och skrattade rått. Inte bara åt den överdådiga expansionen under boomen. Utan också åt affärsidén. Sälja kläder på nätet! Hahahaha!

Snacka om att gissa fel. Enligt den senaste årsnoteringen från Svensk Handel ökar näthandeln tre gånger mer än handeln över disk. Svenskarna shoppar på nätet för 750 miljarder kronor – enbart från utländska sajter.

Det som såg ut som maniskt önsketänkande i huvudet på en överhettad entreprenör för tio år sedan är alltså självklar vardag i dag. Fenomenet överlevde smällen.

Värt att komma ihåg när konjunkturångesten sätter in. den långa svansen sveper in lite pengar till oss alla, apropå

e-handel.

– Jag sålde barnens urvuxna kläder på nätet och fick över tusen spänn, berättar en glad kompis.

Själv kan jag snart ta examen i Traderatrading. Billigt och miljövänligt.

Nej, man ska inte skåpa ut en hel näring bara för att eller annat företag råkar floppa. Och ingen lågkonjunktur dödar allt. Så det blir inget mer hahahaha och det-där-kommeraldrig att-gå från min sida.

Nu är det dags att leta vårtecken. Några exempel: Städbranschen: ingen trodde att den skulle växa under dåliga tider. Wrong! Den ökar med 5 procent om året.

E-learning: ett nätmirakel som få trodde på.

Och visst, det fanns bisarra e-kurser med syftet att lära utländsk personal i hemtjänsten att sätta tallrikar på borden i stället för under dem. Men för tillgången till ekonomiskt överkomlig utbildning är e-learning en revolution i stil med införandet av allmän folkskola.

»Sälja kläder på nätet!

Hahahaha!

Snacka om att gissa fel«

GRÄVANDE BUSINESS. Engcon Nordic tillverkar tiltratororer, en led som gör att grävskopor kan vinklas och roteras i alla möjliga riktningar, vilket är användbart till exempel när det gäller att gräva runt lyktstolpar. foto: engcon nordic

än under högkonjunktur, det finns överkapacitet överallt.

5

Utstråla positivitet

– Man måste tro på ljuset bakom mörkret. Jag har alltid en attityd av att inget är omöjligt. Min personal märker på mitt sätt att vara och kommunicera att möjligheterna alltid finns där. Den attityden entusiasmerar omgivningen, säger Stig Engström.

Fakta Stig Engström & pengarna •

»Jag är otroligt ointresserad av pengar. De få försök jag har gjort att investera i andra bolag har varit katastrofala.

I stället återinvesterar jag alla pengar i bolaget«, säger Stig Engström,

grundare av snabbväxande Engcon Nordic.

• »Jag lever efter den tidigare statsministern Göran Perssons devis: ’Den som är satt i skuld är icke fri.’«

att påstå att vindkraft skapar jobb är en klyscha. Men myten stämmer: tillväxten i den branschen är så hög som 20 procent om året. Ingen lågkonjunktur där inte. Turbinerna går åt fortare än man hinner säga »klimat«.

Vilket ger varje NO-lärare en bra anledning att säga »God morgon 8 A. I dag ska vi rita rotorblad.« Och inte ens dagens värsta losers har dött för evigt. Det så kallade bilklustret ser ut att ligga med fyra hjul i vädret, men ge det tio år till och världen kryllar av smarta bränslen och listiga sätt att tanka.

Tipset är att det kommer att räcka med ett enkelt sms för att köpa utsläppsrätten som krävs för att köra den. Bilen alltså. Om det nu ens finns kvar bilbränslen som är så skadliga att de måste ransoneras år 2020.

Om man tänker på allt detta så blir det i varje fall lite mindre plågsamt att ta in att 419 000 är arbetslösa i Sverige och att 7 000 företag gick i konkurs i fjol. Åtminstone för Anders Borg.

Det måste vara sådana vårtecken som gör att han orkar gå till jobbet.

cecilia garme, politisk journalist foto: miriam klyvare

nyheter

6

Här går det uppåt Turistnäringar, handeln och järn- och metallindustrin är på väg uppåt. Konjunkturinstitutet konstaterar att det har ljusnat och att näringslivet ligger på högsta nivån sedan våren 2008.

illustration: petter lönegård/lönegård & co

Det tog fart ordentligt för industrin. Orderingången ökade både från utlandet och från hemmamarknaden. Detta konstaterar Konjunkturinstitutet i sin barometer för sista kvartalet 2009.

Bland annat textil-, pappers-, plast-, metalloch byggindustrin pekas ut som branscher på väg upp, liksom resebyråer, transport, uthyrning, datakonsulter, samt hotell och restaurang.

EM-guld i optimism

Lattetrenden en god affär Kaféerna är vinnare i krisen. För vi unnar oss en fika på stan även i dåliga tider.

Och nu växer kafékulturen i hela landet. av ann-katrin öhman Det har gått bra för kaféerna under hela den ekonomiska krisen. När det ljusnande för resten av servicehandeln hösten 2009 gick det allra bäst för kaféerna. Deras omsättning ökade med 6,7 procent det tredje kvartalet 2009 jämfört med samma period 2008.

– I lågkonjunktur är det vissa saker som man inte drar ner på. Vi låter kanske bli att köpa en ny bil, men vi unnar oss att fika. En kaffe och kanelbulle kan de flesta betala, menar Bengt Hedlund, vd för Svensk Servicehandel & Fast Food.

Att det sinar i plånboken kan till och med gynna kaféerna. För om vi inte har råd med en helkväll på krogen eller att gå på dyra restauranger kan vi i alla fall ta en fika på stan.

Alternativ snabbmat Nu är det slutdeppat.

Europeiska företag ser ljusare på framtiden efter en dyster period.

Allra mest optimistiska är vi i Sverige.

Det går bättre 2010. Det tror över hälften av de svenska företagen. Därmed blir svenskarna Europamästare i optimism. Danmark och Turkiet placerar sig på andra respektive tredje plats.

Detta visar Eurochambres, handelskamrarnas europeiska organisation, i en ny undersökning.

I snitt tror var tredje europeiskt företag att det blir bättre i år, vartannat tror på oförändrat läge.

dagens möjligheter – 1/2010

Förr i tiden var kaféer ofta konditorier som sålde sina egna bakverk. Numera köper många in färdigt fikabröd och säljer alltmer snabbmat som baguetter och sallader. De har blivit ett alternativ till lunchrestauranger.

– Det kan kännas dyrt att betala 80 kronor för en lunch och då går vi på kafé i stället. Vi vill också gärna kunna slå oss ner någonstans när vi går på stan, säger Bengt Hedlund.

FIKATREND. Landets kaféer gör bra affärer mitt i lågkonjunkturen. En god kopp kaffe med något gott till unnar vi oss även i bistra tider. foto: ulf berglund I Sverige kom den först till Göteborg med kaféerna längs Avenyn, för att sedan blomma upp i Stockholm i mitten av 90-talet.

Sedan dess har caffelattedrickandet spridit sig ut i landet, först till turistorterna och sedan till de mellanstora städerna.

»Vi låter kanske bli att köpa en ny bil, men vi unnar oss att fika«

Göteborg var först Ute i Europa har kafékulturen funnits länge.

Inte bara kedjor Och det är inte bara kedjor som till exempel Wayne’s Coffee och Espressohouse som startar nya fik. Av ungefär 20 000 ställen som tillhör

servicehandeln är bara hälften kedjor. Det innebär att 10 000 drivs av enskilda näringsidkare. Jämfört med till exempel leksakshandeln är det en hög siffra.

– För många är det en livsstil att arbeta i det egna kaféet.

Däremot kan det vara svårt att ha råd att anställa någon, framför allt på kvällar och helger, då OB-ersättningen är hög, säger Bengt Hedlund.

Kaféägarna spår nu en ljus framtid.

– Ekonomin i Sverige kommer att bli bättre under 2010 för att nå sin topp våren 2011. Men framför allt har kafékulturen kommit hit för att stanna, säger Bengt Hedlund.

Fakta Fikan & pengarna •

Det tredje kvartalet 2009 ökade den så kallade servicehandeln sin omsättning med 2,5 procent jämfört med samma period 2008. Så här såg omsättningsutvecklingen ut i de olika delbranscherna (i procent): Kaféer Spel och tobak Fast Food Trafikbutiker (bensinmackar) Minilivs

+6,7 +4,3 +2,5 +2,4 –3,1

nyheter

dagens möjligheter – 1/2010

7 illustration: petter lönegård/lönegård & co

foto: ulf berglund

Rut och rot gav boom

FRAMSTEG. På DNEX Tryckeriet trycker drygt fyrahundra medarbetare bland annat Dagens Nyheter och Expressen. Kjell Windahls storsatsning på företagskulturen gjorde att det ekonomiska lyftet kom på köpet. Nu är lönsamheten bättre än någonsin.

Tryckeriet som går för högtryck Dålig lönsamhet och rörig organisation. Det var verkligheten för DNEX Tryckeriet i Kista.

Vägen till bättre ekonomi gick via en storsatsning på företagskulturen. När rollerna blev tydligare och arbetsglädjen större kom kassaklirret av sig själv. av annika wihlborg Vändningen började när en ny vd tillträdde. Då fick produktionsledarchefen Kjell Windahl tre år på sig att vända den negativa spiralen och skapa en konstruktiv företagskultur.

– Tidigare letade vi tekniska fel när något gick snett i produktionen. Vi ägnade oss åt akututryckningar snarare än att lösa grundproblemet: en bristande organisation som spretade åt olika håll.

Det resulterade i låg leve-

Fakta DNEX & pengarna •

Leveransprecisionen har ökat från 65 till 95 procent.

•

Papperseffektiviteten (hur stor del av papperet som blir produkt) har ökat med 10 procentenheter, till 92 procent. Varje procentenhet motsvarar besparing-

ransprecision, höga reklamationskostnader och dålig papperseffektivitet, säger han.

Olika ledarstilar Man enades om fem värdeord som medarbetarna fick vara med och definiera. Värdeorden gav företaget en tydlig identitet och en stark företagskultur som tidigare hade saknats.

– Vi skapade en gemensam plattform där ledning och medarbetare kunde mötas.

ar på 3 miljoner kronor.

•

Sjukfrånvaron har minskat från 15 till 5,5 procent.

•

Omsättningen har ökat, sedan fler kunder kommit till efter att effektiviteten ökat och företagskulturen stärkts.

Våra tre avdelningar hade tidigare levt separata liv och skulle nu sammanfogas, säger Kjell Windahl.

Han tog hjälp av ett konsultbolag som genomförde en ledarskapsutbildning med ett fyrtiotal produktionsledare.

Samtidigt fick cheferna tydligare roller, vilket raderade ut frågetecknen kring mandat och vilken ledarskapskultur som rådde.

– Medarbetarna var förvirrade eftersom cheferna

dittills hade saknat en enhetlig linje, de kommunicerade olika budskap och hade helt olika ledarstilar. Vi skapade en gemensam ledarskapskultur som rosades av cheferna eftersom det gav dem något att förhålla sig till i sina roller, säger han.

Större yrkesstolthet DNEX Tryckeriet valde att fokusera på organisatoriska snarare än produktionsinriktade frågor när de skulle vända sin nedåtgående trend.

När rollfördelningen blev tydligare och alla jobbade utifrån samma värderingar kom det ekonomiska lyftet på köpet.

– Vi fick en tydligare identitet och yrkesstoltheten ökade. Arbetsglädjen och motivationen ökade och vi jobbar mer målstyrt än tidigare. Det här är en ständigt pågående process som aldrig blir helt klar.

Minst 12 000 nya jobb.

Det blev resultatet av de så kallade rot- och rutavdragen, enligt Företagarna. Vinnare är städbranschen och hantverkarna.

Den omdebatterade avdragsrätten för hushållsnära tjänster, det så kallade rutavdraget, har resulterat i 1 300 nya jobb, hävdar Företagarna.

Under hösten har rutjobben ökat snabbt och Företagarna ser en stor möjlighet för branschen.

Rotavdraget, som gäller hantverkstjänster, har skapat ännu fler jobb.

Totalt har de båda avdragen skapat minst 12 000 nya arbetstillfällen.

»Varselvågen ebbade ut och arbetslösheten ökade inte längre i samma takt.

Likaså upphörde nedgången av antalet lediga platser« clas olsson, chef för arbetsförmedlingens analysavdelning, konstaterar i ett pressmeddelande att det under hösten 2009 fanns flera positiva tecken och att det ljusnar vid horisonten

nyheter

8

dagens möjligheter – 1/2010

Lean-medicin botade akuten När resurserna började användas smartare startade en positiv spiral på akutmottagningen.

Resultatet blev kortare väntetider, smidigare jobb och lägre personalomsättning. Framgångsreceptet stavas lean-filosofin. av annika wihlborg

Lång väntetid för patienterna, hög arbetsbelastning och oroväckande hög personalomsättning. Det var verkligheten för akutavdelningen på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Trenden vände för fem år sedan då akuten började arbeta enligt organisationsfilosofin lean, som går ut på att använda resurserna smartare.

– När vårt patientantal fördubblades 2004 brottades vi med hög personalomsättning, långa väntetider och en ineffektiv organisation utan

»Vi valde att delegera initiativet till personalen« struktur. Vi bestämde oss för att se om lean kunde hjälpa oss att ta vara på resurserna bättre, säger Göran Örnung, överläkare och leanansvarig.

Maximal väntan 90 minuter Tidigare fick patienter ofta vänta i flera timmar på att få hjälp. I dag ska det inte ta mer än 90 minuter från akutdörren till avdelningssängen.

Ett år efter att lean infördes minskade väntetiden för att få träffa en läkare med drygt 60 procent och produktiviteten för varje medarbetare fördubblades.

– Vårt dagliga arbete kret-

Fakta Lean & pengarna •

Visst kan man spara och tjäna pengar med lean, anser Bozena Poksinska, leanforskare på Linköpings universitet. »Absolut. Man kan spara pengar, men det är inte det främsta målet. I dagens samhälle med allt högre krav och begränsade resurser måste man jobba smartare och höja kvaliteten på verksamheten. Man måste göra mer med mindre resurser. Gör man rätt ökar effektiviteten.

I dag finns ett oerhört slöseri i alla processer. Ett exempel är ett företag som lyckades effektivisera arbetet vid en maskin och fick ner tidsåtgången från tio timmar till 80 minuter«, säger hon.

sar numera kring en kaizentavla, en planeringstavla där olikfärgade knappar illustrerar varje patients situation.

Genom att strukturera allt arbete med hjälp av tavlan får medarbetarna koll på vad som behövs göras och många frågor besvaras direkt, vilket spar mycket tid, säger Göran Örnung och tillägger: – Tidigare gick mycket tid åt att ringa runt och kontrollera var det fanns lediga sjukhussängar, men nu räcker det med att kasta ett snabbt öga på tavlan för att få koll på beläggningen.

Personalen stannar Personalens inflytande har ökat i och med den nya arbetsmodellen.

– Vi valde att delegera initiativet till personalen redan när vi introducerade lean.

Om vi hade valt en bekväm lösning hade vi kunnat ta in en konsult, men genom att låta personalen »äga« frågan föddes ett genuint och varaktigt engagemang. Vi har standardiserat alla rutinuppgifter.

Det frigör tid så att personalens kompetens kan komma till användning på ett klokt sätt, säger Göran Örnung.

Mindre stress och sjukfrånvaro, och mer kontroll vid arbetstoppar är andra positiva effkter som lean fört med sig. Dessutom har personalomsättningen minskat från 40 till drygt 7 procent, långt under snittet för en akutavdelning.

SNABBARE. Sedan akuten på S:t Görans sjukhus började arbeta enligt organisationsfilosofin lean har handläggningstiden för varje patient minskat med 40 procent. foto: ulf berglund SMARTARE. Några av de förändringar som gjorts är att ta bort alla arbetsmoment som inte gör någon direkt nytta för patienterna, att standardisera arbetsplatserna så att all utrusning har sin givna plats, samt att planera arbetet på en så kallad foto: ulf berglund kaizentavla.

Industrins tänk lyfter vården Toyota gjorde leantänket känt över världen.

I dag är filosofin spridd över världen och på frammarsch inom vården. Svenska landsting har nappat på idéerna och startat lean-projekt runt om i landet. av annika hällqvist Det är inte bara St Görans akutmottagning som har kortat väntetiden för patienterna med hjälp av lean. Universi-

tetssjukhuset i Lund har storsatsat på lean och bland annat kortat väntetiden för livmoderhalscancerpatienter rejält.

Lean production, som det egentligen heter, har sitt ursprung i tung industri och blev världskänt efter Toyotas framgångssaga. Billtillverkaren utvecklade lean efter andra världskriget då resurserna var knappa och det var svårt att få tag på råvaror. Att använda det som fanns på

smartaste sätt var nödvändigt för att nå framgång.

Lean är ett tanke- och arbetssätt som handlar om att besvara frågan: »Hur kan vi använda våra befintliga resurser så att vi maxar resultatet?« Syftet är att hitta och få bort onödiga arbetsmoment som inte skapar ett värde för slut-

kunden. Det handlar om att fånga tidstjuvar och slimma produktionen. En viktig tanke är att organisera så att rätt sak ska finnas på rätt plats vid rätt tillfälle.

Lean har spridit sig från industrin till tjänstesektorn, inte minst till vården där man talar om »lean healthcare«.

nyheter

dagens möjligheter – 1/2010

9

Bemanningsbranschen växer så att det knakar världen över.

Japan, Irland och Sverige är vinnare.

Nästa bubblare i bemanning tippas bli Tyskland och Brasilien. av annika hällqvist

Det är inte bara här hemma i Sverige som bemanningsbranschen växt under senare år. I takt med att fler länder avreglerar sin arbetsmarknad och nya tillväxtekonomier bubblar blir branschen allt hetare runt om i världen, även om lågkonjunkturen orsakat hack i kurvan på sistone.

Irland en raket

och de visar att antalet sysselsatta i branschen ökade från 3,9 miljoner till 9,5 miljoner mellan 1997 och 2007.

Allra mest växte branschen på Irland, som gick från 4 000 till 35 000 sysselsatta. I Sverige och Japan fyrdubblades antalet. Den tyska marknaden tredubblades, liksom Finlands, Norges och Danmarks.

UPPÅT I VÄRLDEN. Bemanningsbranschen har växt världen över under 2000-talet, även om finanskrisen har orsakat ett hack i den uppåtgående kurvan. Nu syns ljusglimtar igen.

Botten tycks vara nådd och branschen ökar på vissa områden.

•

62 000 bemanningsföretagen i världen omsatte 234 euro under 2007.

Antalet medarbetare var 9,5 miljoner.

Brasilien bubblar

•

I Sverige visar den senaste Bemanningsindikatorn, från tredje kvartalet 2009, att branschen

Fakta Bemanningsbranschen & pengarna

När Frédéric Aerden, kommunikations- och affärsrådgivare vid Ciett, kikar i kristallkulan ser han några marknader som kan komma att växa rejält den närmaste framtiden: – Eftersom bemanning speglar den generella ekonomin förväntar vi oss att gryende globala tillväxtekonomier som Brasilien fortsätter att växa. Sydameri-

»I Europa ser vi en ökande andel av äldre medarbetare«

De färskaste siffrorna från den internationella bemanningsorganisationen Ciett är från 2007

illustration:

Världens chans för het bransch

ka har generellt en enorm potential, liksom Centraloch Östeuropa. Länder som har restriktiva regler, men inför liberalisering av arbetsmarknaden förväntas också växa.

Ett exempel på det senare är Tyskland som lättat upp strikta regler.

Japan och USA jättar Antalet branscher, som bemanningsbranschen verkar

När kontorsarbetaren själv får välja – då blir det Cristina Stenbeck, Kinneviks styrelseordförenade, som blir skrivbordsgranne.

I andra hand vill man sitta intill Mark Levengood, visar

en enkät. På tredje plats kom Mikael Persbrant, följd av Jennifer Aniston, Jonas Gardell och Annika Cristina Falkengren. Stenbeck.

foto: åke gunnarson/vue

Henne vill vi ha som bordsgranne – Vem man sitter bredvid är en av de frågor som engagerar och påverkar medarbetare mest i det dagliga arbetet, säger Cecilia Söderström, HR-chef på Vasakronan som genomfört undersökningen där kontorsarbetare fick välja mellan ett antal kändisar.

minskade 26 procent jämfört med samma period 2008. Omsättningen var drygt 3,2 miljarder, jämfört med 4,3 miljarder tredje kvartalet 2008.

•

Ljusglimtar finns: botten verkar vara nådd och

inom, ökade med 25 procent mellan 2006 och 2007.

Japan, Storbritannien och USA står för det största antalet branscher, och dessa tre länder är också de största marknaderna.

Mer service Trenden går mot att konsultjobben blir allt mer kvalificerade.

Men, poängterar Frédéric Aerden, det är svårt att sätta

marknadsföring, vård och bygg har ökat.

Omställningstjänsterna ökade med 357 procent jämfört med tredje kvartalet 2008. källor: cietts rapport »the agency work industry around the world 2009 edition« samt samt bemanningsindikatorn från bemanningsföretagen

fingret på några trender som gäller överallt, eftersom det finns enorma skillnader mellan ländernas ekonomi och arbetsmarknadslagar.

– Men det verkar ändå finnas en växande trend bort från det tillverkande segmentet, till en ökning i servicesektorn. I Europa ser vi också en ökande andel av äldre medarbetare som jobbar via ett bemanningsföretag, säger Frédéric Aerden.

»En förklaring till den starka sysselsättningen i den privata tjänstesektorn är en ökad etablering och tillväxt för privata utbildnings- och vårdföretag« lena hagman, chefekonom vid almega, gläds i ett pressmeddelande åt att den privata tjänstesektorn går framåt och konstaterar att det ser ”relativt ljust” ut för tjänstesektorn.

nyheter

10

Fixa succé i krisen Att komma nära kunden, att ha bra säljchefer och att sikta in sig på särskilda kundgrupper. Det är några av nycklarna till att göra succé – även om det blåser i ekonomin.

Vissa företag krisar inte i lågkonjunktur. Tvärtom tycks de blomma när andra slokar. Var tionde europeiskt företag går mot konjunkturströmmen och lyckas. Varför?

Ja, när ACE (Allied Consultants Europe) gjorde en undersökning med 600 företag i nio europeiska länder, hittade de några gemensamma nämnare.

Det visade sig ligga lite sanning i den gamla klyschan att det inte går att bromsa i en uppförsbacke.

Vinnarna stirrar sig inte blinda på att dra ner på personalstyrkan och skära i kostnader. I stället fokuserar, investerar och utvecklar de tre delar i företaget: strategi, marknadsföring och sälj.

Vinnare satsar i kristid När det gäller strategierna jobbar de helt enkelt smartare och har bättre verktyg för att planera.

De har snabbare och mer flexibla sätt att arbeta.

Framgångsrika företag är också bättre på att engagera medarbetarna, och få dem till att ta initiativ till förändringar.

I stället för att dra ner utveckling satsar de inom detta område.

Vinnarna jobbar också på att få en nära kundrelation. De koncentrerar sig på marknadsföring till specifika grupper. De bryr sig mindre om massmarknaden och att skapa nya prissättningar. Ofta kommunicerar de direkt till kunden, mellan två ögon.

Säljarna har också en central funktion och framgångsrika företag är bättre än andra på att leda säljkåren. De är också bäst på att fokusera på att kunderna ska bli nöjda, skriver Management-issues.com.

dagens möjligheter – 1/2010

Lyssnande affärsidé Som student fick Shadi Bitar en idé: Varför inte spara tid genom att lyssna på kurslitteraturen i stället för att läsa? I dag är hans Earbooks Sveriges största fristående ljudboksförlag och han har fått pris av kungen.

– Det har krävt mycket hårt jobb, men jag ser alla hinder som utmaningar. Utan hinder – ingen unik affärsidé, säger han. av caroline engvall foto: ulf berglund Han har gjort karriär på dina öron. Shadi Bitar är entreprenören som riskerade drygt åtta års utbildning med dubbel examen och näst intill jobbgaranti mot en mer osäker framtid som egen företagare.

– Visst, det finns ju alltid en viss risk förknippat med företagande, men det är det som kännetecknar en äkta entreprenör. Man brinner för sin idé och är villig att ta risker, säger ljudboksföretaget Earbooks entusiastiska vd.

25 titlar per år Han drog i gång lyssnarförlaget 2003. En bra idé fick glöd tack vare Stockholms universitets innovationsavdelning, Almistöd, banklån

och en affärsplanstävling. Där blev Earbooks nominerade till en av de tio bästa.

Sju år senare ger företaget ut 25 titlar om året och har en omsättning på 15 miljoner kronor, en fördubbling på ett par år. Earbooks belönades med priset Årets nybyggare ur kungens hand förra året.

»Jag har lärt mig minst lika mycket av att ha företag som av drygt åtta års utbildning«

– I början kändes det overkligt att vi skulle lyckas.

Det går att planera för det rent teoretiskt, men det är svårt att föreställa sig att det faktiskt ska fungera. Men det har krävt mycket hårt jobb, jag har fått sätta mig in i allt: omvärldsanalys, försäljning, juridik, ekonomi, bokföring … Jag har lärt mig minst lika mycket av att ha företag som av drygt åtta års utbildning.

För lite tid Shadi Bitar startade Earbooks direkt efter drygt fyra års parallellstudier på civilekonomprogrammet på Stockholms universitet och studier till elektrocivilingenjör på KTH. Idén började gro när han upptäckte att hans tid inte räckte till.

– Jag ville bli mer effektiv och tyckte att jag hade för mycket spilltid. Om man åker kommunalt eller bil eller kanske diskar kan man ju inte läsa – därför föddes idén att lyssna på kurslitteraturen

Direkt efter studierna började Shadi Bitar och kompisen Ninos Malki skissa på affärsplanen.

Inte en enda konkurrent Snart upptäckte de att de inte hade några konkurrenter – alls. När de startade Earbooks fanns det inget liknande i Europa. Det bäddade för att de fick jobba hårt, kanske alldeles för hårt.

– I början gav vi bara ut högskolelitteratur, men eftersom vi var ensamma i den branschen tog det oerhört lång tid att bearbeta hela marknaden själv. Då bytte vi spår och började ge ut fackoch skönlitteratur. Det steget var stort och svårt, men det lyckades bra. Jag ser alla hinder som utmaningar. När vi väl hade klarat av hindret blev företaget starkare och större.

I dag har företaget växt till fem anställda som jobbar med förlagsverksamheten.

Inläsning och distribution är outsourcead. Dessutom finns numera dotterbolaget Ljud-

Fakta Earbooks & pengarna

NYBYGGARE. Shadi Bitar har fått pris som Årets nybyggare för sitt entreprenörskap. Hans företag, Earbooks, har i dag fem anställda.

•

»Vi siktar kontinuerligt på att expandera. Även under lågkonjunkturer finns det områden att växa inom. Det är dock viktigt att alltid vara kostnadseffektiv och det har vi varit sedan starten«, säger Shadi Bitar, vd på Earbooks.

•

Företaget ger i dag ut 25 titlar per år och har en omsättning på 15 miljoner kronor.

Heja Sverige!

nyheter

11

»I dag lägger jag inte 150 procent av min tid på företaget, nu är det nog bara 110.« boksgruppen som jobbar med försäljning av andra förlags ljudböcker.

Nytt koncept Earbooks har nyligen lanserat konceptet Book2Go, en förladdad mp 3-spelare där man kan lyssna på boken direkt.

– Det är en fantastisk känsla att gå till en butik och se någonting som man själv har skapat, säger Shadi, som hela tiden när expansionsdrömmar.

– Men i dag lägger jag inte 150 procent av min tid på företaget, nu är det nog bara 110. Jag har ju familj och barn som också behöver mig.

BREDD. Earbooks ger nu ut även fack- och skönlitteratur.

FRAMGÅNGSTIPS. »När du har en idé som du tror på och som det finns en marknad för måste du vara beredd att jobba mer än heltid för att lyckas, inte bara vid sidan av. Var medveten om att du kommer att stöta på hinder längs vägen, men det är bara ett bevis på att du har en unik affärsidé. Därför ska du se svårigheter som utmaningar och antingen lösa dem eller byta spår och utveckla företaget«, säger Shadi Bitar, vd på Earbooks.

nyheter

12

dagens möjligheter – 1/2010

Hallå där… … Helena Andersson … ekonomidirektör på fastighetsmyndigheten Fortifikationsverket som förvaltar 7 600 byggnader, 6 100 befästningar och elva flygfält, och vars största hyresgäst är Försvarsmakten.

Hur lyckades ni spara 100 miljoner kronor på tre år och samtidigt göra kunderna nöjdare?

– Vi hade arbetsgrupper som kom med idéer på besparingar inom sina områden. Vi insåg att kunskapen om vad som behövde göras fanns inom organisationen.

Så det är viktigt att involvera medarbetarna?

– Absolut. Men det krävs att ledningen ser till att idéerna blir genomförda. Jag som ekonomidirektör sätter budgetramar att jobba efter.

Till exempel beslutade ledningen att investera 40 miljoner kronor i nya värmesystem som kunde sänka våra energikostnader.

Kan du ge exempel på vad ni har gjort?

– Vi har fått personalen hos vår största kund Försvarsmakten att ändra sitt beteende och sänka inomhustemperaturen några grader, släcka lampor och stänga dörrar efter sig. Vi har bytt ut oljepannor och gått över till pellets, fjärrvärme och rapsolja. Energiförbrukningen har nu minskat med 10 procent.

Vad har ni gjort mer?

– Vi har effektiviserat administrationen och fastighetsförvaltningen. Med hjälp av it-lösningar har det blivit

»Kunderna får hjälp snabbare« SPARSUCCÉ. Fortifikationsverket lyckades spara 100 miljoner kronor på tre år, och fick nöjdare kunder på kuppen. Nyckeln till framgång fanns innanför verkets egna väggar. »Vi hade arbetsgrupper som kom med idéer på besparingar inom sina områden. Vi insåg att kunskapen om vad som behövde göras fanns inom organisationen«, säger ekonomidirektören Helena Andersson. foto: fortfikationsverket lättare att kommunicera direkt från ledningen till lokal nivå och vi har minskat de regionala stabsorganisationerna från nio till två.

Vi har också infört ett itbaserat stödsystem för drift och förvaltning som har gett oss mer rationella rutiner.

Hur då?

– Vi har startat ett kundservicecenter i Arvidsjaur som tar emot felanmälningar från hela landet. Driftspersonalen har med sig handdatorer ute på fältet och registrerar när de påbörjar och avslutar jobbet. Kunder-

»Det är glädjande att se att drygt hälften av Handelsbarometerns panel faktiskt räknar med försäljningsökningar det kommande året«

na får hjälp snabbare och felanmälningarna följs upp bättre än tidigare. Är det därför kunderna har blivit nöjdare?

– Ja, vi har börjat se dem mer som hyresgäster och vi vill erbjuda dem bästa service och kvalitet.

Hur får man medarbetarna att bli engagerade i besparingar?

– Det är viktigt med en tydlig kommunikation. När vi hade nått vårt sparmål visade vår generaldirektör de anställda en symbolisk check

på 100 miljoner kronor till svenska folket.

Nu ska ni spara ännu mer pengar – 130 miljoner kronor. Hur ska det gå till?

– Vi ska sälja byggnader som inte används snabbare, se över våra avtal med andra hyresvärdar och vara med i ett tidigt skede när Försvarsmakten planerar byggprojekt.

– Men den här gången kommer det att bli tuffare att nå målet eftersom vi är mer beroende av kundernas samarbete. ann-katrin öhman

Helena Andersson Ålder 52.

Bor I Torshälla utanför Eskilstuna.

Gör Ekonomidirektör på Fortifikationsverket.

Bästa spartips Se över huslånen, installera ett bra värmesystem, byt till lågenergilampor, undvik onödiga bilresor och kör biogasbil.

Allt fler företag tänker klimatsmart Allt fler företag väljer bort möten som innebär resor.

I stället väljer vi telefon-, webb- eller videomöten.

Ungefär vart fjärde företag, med tio anställda eller fler, har som policy att välja dis-

yvonne ingman, vice vd på svensk handel, gläds åt handlarnas tro på att 2010 blir ett bra år illustration: petter lönegård/lönegård & co

tansmöten framför fysiska möten som innebär resor.

Ju större företag, desto färre mötesresor. Omkring 60 procent av företagen med 250 anställda eller fler väljer bort mötesresor jämfört med 20 procent av företagen med ennio anställda, enligt SCB.

SĂśker du en jobbcoach?

Välkommen att kontakta oss www.antenn.se

Antenn, den enklaste vägen till nytt arbete

porträttet

14

Kvinnan bakom allt Berit Hägglunds skrivbyrå – som blev Proffice – fyller 50 i år En skrivmaskin och ett krypin på Drottninggatan i Stockholm. Det blev startskottet till Proffice – som fyller 50 år i år.

Kvinnan bakom allt heter Berit Hägglund och har passerat 80-årsstrecket, men säger sig fortfarande vara så »jädra nyfiken«. av annika hällqvist foto: ulf berglund För första gången i den nystartade Snabbstenografens historia hade pengarna börjat trilla in och Berit, som då hette Flodin i efternamn, kunde äntligen ta ut lön. Här skulle firas och hon minns fortfarande den historiska kvällen.

Den började med middag på det nyöppnade hotellet Amaranten på Kungsholmen i Stockholm, därefter filmen »Jorden runt på 80 dagar«, och Berit tror nog att det blev en sväng på dansgolvet också.

Ville inte ha någon chef

PIONJÄR. Berit Hägglunds karriär är ett stycke svensk arbetsmarknadshistoria.

1960 startade hon Snabbstenografen som ganska snart började hyra ut kontorspersonal, något som den tidens lag inte riktigt tillät, och var bland de första i bemanningsbranschen. I dag har hennes företag blivit Proffice som fyller 50 år i år.

Nu kan man kanske tro att Berit hellre sprang på krogen än på kontoret, men så var inte fallet. Det ligger många och långa arbetsdagar bakom den företagsgrupp hon byggde upp, och som i dag har blivit Proffice.

Berit Hägglund beskriver de första fem åren som »väldigt intensiva« och med ytterst litet utrymme för privatliv.

För att ta det från början: 1960 hade Berit bestämt sig.

Hon skulle starta eget. Eftersom både kunskaper och

erfarenheter från kontor fanns på meritlistan föll det sig naturligt att det blev en skrivbyrå.

I lagens gränsland Sagt och gjort – skrivmaskin och stencilapparat kom på plats på kontoret på Drottninggatan i centrala Stockholm. Kunderna började strömma till med sina skrivuppdrag som många gånger utfördes av så kallade hemarbeterskor, kvinnor som extraknäckte i hemmet.

Till en början var verksamheten stationär, men ganska snart började de anställda jobba på plats hos kunderna och plötsligt befann sig verksamheten i lagens gränsland.

Privat arbetsförmedling var inte tillåtet, så hur skulle man förhålla sig till att Snabbstenografens sekreterare jobbade ute på olika företag?

Innan lagen ändrades 1993 hade Berit blivit åtalad och bötfälld. Och hon och hennes medsystrar från andra skrivbyråer hade lagt ner ett jättearbete på opinionsbildning. Åren rullade på tills den

där kvällen då Berit ville tacka en anställd för väl utfört arbete och besökte en av Stockholms bättre krogar. Den kvällen träffade hon sin blivande make, Hans Hägglund.

Några år senare gick Hans in i Berits företag. Med åren växte verksamheten till en koncern med flera ben att stå på.

»Så jädra nyfikna« År 1989 kände Berit att hon jobbat tillräckligt. Något sentimentalt avsked från företaget blev det inte.

– Nej, det var spännande, eftersom det var början på något nytt. Jag ville ha tid för annat än jobb. Det var inte så att jag drömde om att gå på händerna på nattklubbar, men jag ville åka skidor, vandra, resa, träna – göra sådant jag inte hunnit med.

Makarna Hägglund flyttade först till Belgien, sedan till Spanien. Det goda livet har bestått av bland annat golf, god mat, båtliv, vandringar, vänner och en hel del resor.

Vid dryga 80 år beskriver hon sig som en person som fortfarande har aptit på livet, och som fortfarande har drömmar.

Hur kommer det sig att hon och maken fortfarande inte är mätta på upplevelser?

– För det första för att vi har fått må bra! Och för det andra för att vi är så jädra nyfikna av oss. Det har gjort att vi fått omväxling och omväxling är livets krydda.

livslinjen 1960 Startar Snabbstenografen.

1967 Träffar Hans Hägglund.

1960

1969 Berit och Hans Hägglund gifter sig.

1970

1971 Berit och Hans Hägglund blir kompanjoner.

1980

1989 Pensionerar sig och flyttar utomlands.

1990

2000

2010 Deltar i 50årsfirandet av Proffice.

2010

15

… att resa till, enligt Berit Hägglund.

1. Hopfgarten, Österrike. »En skidort där vi känner hela byn.« 2. Sydafrika. »För att det är omväxlande och vackert.« 3. Le Brusc, Frankrike. »För landskapet, kuststräckan, maten och människorna.«

»Det var inte så att jag drömde om att gå på händerna på nattklubbar, men jag ville åka skidor, vandra, resa, träna – göra sådant jag inte hunnit med«

Berit Hägglund Ålder: fyller 82 i år.

Familj: Maken Hans Hägglund och dennes son Christer.

Bor: Marbella, Spanien, och Stockholm.

Yrke: Pensionär.

RADARPAR. De träffades 1967 och har knappt varit ifrån varandra sedan dess. »Utom den där gången när jag jobbade hemma i ett par månader och du var i Spanien«, minns Hans Hägglund. »Det var hemskt«, kontrar Berit Hägglund och ryser vid tanken.

Aktuell: Startade Snabbstenografen som kom att bli Proffice, som fyller 50 år i år.

Drömmer om: att plocka svamp i höst och att åka till Korsika.

16

reportaget

dagens möjligheter – 1/2010

Ett »ja ja ja« betyder så mycket Hon sa »ja ja ja« och därmed blir det prinsessbröllop i sommar.

Kronprinsessans kärlek betyder miljarder extra i inkomst till Sverige. Handel, turism och Stockholm blir de stora vinnarna, men även lilla Ockelbo storsatsar och räknar med ett bestående lyft. av caroline engvall foto: ulf berglund I juni ger kärleken Sverige och Stockholm extra kassaklirr. För när kronprinsessan Victoria får sin Ockelboprins Daniel Westling är det inte bara brudparet som är i fokus – utan också det tillskott i Sveriges ekonomi som bröllopsståhejet för med sig.

Restauranger, butiker och en hel rad tjänstebranscher i Stockholm får en rejäl skjuts tack vare bröllopet.

Shoppingyra Svensk Handel räknar med totalt 2,5 miljarder extra till handeln i hela riket. Bara i Stockholm beräknas tillresta turister shoppa för 100 miljoner när kärleksyran härjar som mest i juni.

Minnesprylar heta De absoluta vinnarna inom handeln blir troligtvis souvenirförsäljarna.

– Men förmodligen kommer de flesta handlare gå ut med bröllopserbjudanden.

Matbutiker kommer säkert att spela på bröllopsmenyn och elektronikhandeln locka med tv-apparater. För att inte tala om alla böcker och magasin som får ett rejält uppsving, säger Margareta Ternell.

Erfarenheterna från våra nordiska grannar visar att den positiva effekten sitter i långt efter bröllopsveckan.

Senare i år gifter sig prinsessan Madeleine med sin Jonas Bergström, men det kommer förmodligen inte att ge lika mycket pengar till Sverige, enligt Svensk Handel.

– Det är svårt att sia om, vi har enbart studerat kronprinsessbröllopet. Det tror vi får störst fokus.

I marknadsföringsvärde kommer bröllopet att ge en internationell medieexponering och pr värd hundratals miljoner, enligt en uppskattning som omvärldsbevakningsföretaget Cision har gjort åt Stockholm Business Region.

Bröllopet kan till exempel komma att ses av en halv miljard tv-tittare.

– En gissning på vad ett sådant genomslag skulle vara värt i pengar ligger sannolikt i storleksordningen upp till 400 miljoner. Beaktar man dessutom andra mediekanaler som press, webb och bloggar, och betänker att startsträckan är ett drygt år kan siffran sannolikt fördubblas, säger Gunilla Witt Ström, senioranalytiker på Cision.

Städning för miljoner Bröllopet skapar jobb också.

Under våren putsas, lagas och fejas det i Storkyrkan där vigseln äger rum. 14 miljoner kronor kostar kalaset, som sysselsätter ett tiotal yrkesgrupper – från fönsterputsare till snickare och förgyllare.

I Daniel Westlings hemkommun Ockelbo har Monica Järnkvist anställts som projektdelare för att ta hand om bröllopsyran. Tidigare jobbade hon bland annat med

Mera business Ockelbo storsatsar Läs mer på sidan 18!

▲

GODA AFFÄRER. Cloetta har tagit fram ett chokladsortiment som ingår i den officiella bröllopsserien.

En del av intäkterna går till kronprinsessparets bröllopsstiftelse som ska stötta barn och unga i Sverige.

– Fokus kommer att vara på Stockholm, men självklart kommer många att vara nyfikna på var Daniel kommer ifrån. Det kan ge effekt i städer som är givna länkar till bröllopet, säger Margareta Ternell på Svensk Handel.

Dessutom spenderar de 12 000 bröllopsintresserade besökarna 200 miljoner kronor extra på hotell- och restaurangbesök, säger Björn Arnek på Sveriges Hotell & Restaurangföretagare.

PRINSESSPORSLIN. När Christina Strandberg, vd vid Gustavsbergs Porslinsfabrik, började rita bägaren för ett par sedan hade hon ett kronprinsessbröllop i tankarna.

I serien ingår även en vas och en serie skålar, samt en minnestallrik.

GRANSKAD. För att få ingå i den officiella bröllopsserien har hundratals företag gått igenom hovets granskning. Att få ingå i serien, och få använda dess emblem på produkten, är en god affär för de 17 godkända företagen. Skultuna, Arvid Norquist och Kiviks Musteri är tre av dem.

reportaget

18

dagens möjligheter – 1/2010

KROGKLIRR. Stockholms restauranger kan räkna med ett rejält uppsving i affärerna under juni månad. 100 miljoner kronor beräknas bröllopsgästerna spendera på mat. Om de väljer att gå till Gondolen får de inte bara mat och dryck utan även en makalös utsikt över huvudstaden.

▲

turism i Gävle, Gotland och Göteborg, men från i höstas och till och med juni ska hon maxa Ockelbos prinsesspotential.

»Love Ockelbo« Hennes jobb har hittills gått ut på att göra en förstudie på vad regionen ska göra inför bröllopet.

Hur ska man öka besöksantalet till Ockelbo med grannar? Hur ska man satsa på turism nu och i framtiden? Hur ska staden smyckas? Hur ska alla journalister kunna få hjälp? Hur ska Ockelbo bäst samarbeta med sina grannar?

– Det roliga är att Hälsingland och Gästrikland tidigare hade lite svårt att samarbeta, men när de nu går under rubriken »Love Ockelbo« går det hur bra som helst. Då bryr man sig inte längre om regionsnamnen och det värmer, säger Monica Järnkvist.

Antalet projektanställda kommer att öka ju närmare bröllopsdatumet vi kommer.

Hela kalaset ska avslutas med en stor fest för Ockelboborna just den 19 juni, dagen för bröllopet.

– Bröllopet betyder väldigt mycket för Ockelbo och den uppmärksamhet vi har fått

»Hälsingland och Gästrikland hade tidigare lite svårt att samarbeta, men när de nu går under rubriken »Love Ockelbo« går det hur bra som helst« hittills är svår att värdera.

Men förvaltar vi det här rätt kommer vi att få väldigt många besökare.

Daniels hemkommun pyntas En av dem som har fått jobb tack vare den kungliga kärleken är Yngve Gunnarsson.

Under våren ska han jobba med att se till att Ockelbo blir snyggt och representativt för gästerna som väntas i sommar och framöver.

Han har en bakgrund som lärare på trädgårdsmästarutbildningen vid Högskolan i Gävle som är lokaliserad till Wij Trädgårdar i Ockelbo.

Dessutom driver han eget som konstnär och konsult inom miljöformgivning.

– Jag ska jobba halvtid under sex månader med att samla idéer, inventera behoven och göra prioriteringar av vad som kan genomföras på denna korta tid, och med begränsad budget. Smyckningen kan till exempel bestå av kransar, flaggspel och skyltar. Det ska ske i samarbete med kommunens organisation, företag, handlare, föreningar och allmänheten. Jag hoppas att den offentliga miljön i juni kommer att ge intryck av omsorg och engagemang, säger han.

Vad betyder bröllopet för Ockelbo och arbetstillfällena i regionen, tror du?

– Det är svårt att mäta.

Ockelbo har redan en historia av att ha vänt sitt »varumärke«. En av landets minsta kommuner förknippas nu med positiva saker som miljöengagemang, omsorg, flexibilitet, kreativitet och samverkan. Företag i kommunen får lite av medvind av att den bilden sprids. Ett ytterligare lyft för en fin livsmiljö ger ett tillskott till den positiva bilden. På sikt ger det mer lönsamhet för ortens företag. Man kan anställa fler och fler flyttar hit, säger Yngve Gunnarsson.

Fakta Bröllopet & pengarna •

Bröllopsturisterna beräknas äta för 100 miljoner kronor, och hotellnäringen beräknas omsätta lika mycket.

•

800 miljoner hade det kostat att köpa annonser jämfört med den medieexponering Sverige och Stockholm får utomlands i och med bröllopet.

•

Bröllopet beräknas ge 2,5 miljarder extra till handeln i landet, varav 100 miljoner till Stockholm.

•

Region Gävleborg ger Ockelbo 3 miljoner kronor inför bröllopet. Kommunen satsar 1 miljon.

•

Ockelbo beräknas dra in 6,6 miljoner kronor extra. källa: hotell- och restaurangföretagarna (shr), cision, och svensk handel

Fakta Victoria & Daniel •

•

Daniel Westling är uppväxt i Ockelbo, men flyttade till Stockholm för att läsa till idrottspedagog på Lillsveds folkhögskola.

2002 startade han gymmet Master Training i Stockholm tillsammans med en kompanjon.

Victoria och Daniel träffades på gymmet. Victorias syster Madeleine tränade där och sammanförde dem.

• Den 24 februari 2009 meddelades förlovningen.

• Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig i Storkyrkan i Stockholm den 19 juni.

•

Daniel Westling får titeln Prins Daniel, Hertig av Västergötland.

•

Paret kommer att bo på Haga slott, mitt inne i Hagaparken i Solna stad.

coach sid 20: Fördel hoppjerkan! coach sid 21: Ta en sak i taget – få mer gjort balans sid 22–23: Sju steg till ett rikare liv hälsa sid 24: Kultur rockar friskt Ann-Sofies mat sid 25: Matiga mackan

DINA Tips och trick som gör livet roligare! Av: Annika Hällqvist

segrar, och fått bragdguld och Jerringpris. Vill du sno skidskytten Helena Jonssons framgångsrecept ska du göra så här:

nino S m

•

•

Har du två till synes vitt skilda talanger – hitta ett sätt att kombinera dem.

Det finns ofta utrymme för otippade kombinationer. (Helenas mammas släkt är skidåkare, på pappans sida finns skyttarna. Därför testade hon skidskytte och blev såld direkt.)

När karriären tagit fart – fortsätt att plugga lite ekonomi och juridik vid sidan av.

•

Jobba på att bli envis, disciplinerad, målmedveten och lugn.

(Så beskriver Helena sina styrkor.)

•

•

stil

Koll på spelet jobbsmart. Hur gick detta till? Har du någon gång kliat dig i huvudet och funderat över detta? Varför blev det som det blev på jobbet? Varför har just du förlorat i situationen? Kanske har du råkat ut för en så kallad härskarteknik som har gjort att du hamnat i förlorarfällan. I »11 nyanser av tystnad« (Bonnier Fakta) av Heléne Thomsson och Ylva Elvin-Nowak finns tipsen som hjälper dig att avslöja och bemöta härskartekniken. Nätpris: cirka 155 kronor.

Studieplaner? Påbörja karriären under studietiden genom att jobba extra i din bransch.

(Helena kombinerade studier och elitsatsning.)

•

•

Bara att se hur någon annan skyller sina missar på någon annan kan få dig att göra detsamma.

Att skylla ifrån sig är ett smittsamt beteende på en arbetsplats. Blir detta norm presterar folk sämre och blir mindre kreativa.

Ge inte upp om det är tungt i början. (Helena hamnade på 41:a plats i sitt första individuella världscuplopp.)

Räkna med något hundår innan framgångarna kommer.

(Helenas genombrott kom andra säsongen.)

Flytta ihop med någon i samma yrke. (Helenas sambo är med i skidskyttelandslaget.)

Detta har Nathanael Fast, forskare vid University of Southern California i USA, kommit fram till.

Skylla ifrån sig-beteendet gör att man inte lär sig något på, och utvecklas av, sina misstag.

Katten på råttan-syndromet är vanligt i sammanhanget. Om högste chefen skyller på mellanchefen är det vanligare att mellanchefen pekar ut sin medarbetare, som i sin tur lägger skulden på någon annan.

Lösningen? Peppa självförtroendet – ditt eget och andras!

Pondus fort

Tipset

ibland hamnar vi i jobbsituationer där det kan behö-

vas pondus. Tidningen Passion for Business tipsar om hur du fixar detta snabbt:

1

Tänk på hållningen. Rak rygg och högt huvud utstrålar pondus.

2

Tänk på rösten. Tala tydligt och ha hellre lite dov än för ljus röst.

Tänk på orden. Undvik tvivlande ord som »kanske«, »jag tror«, »skulle kunna«. »Jag har en bra idé« låter säkrare än »Jag tror att jag kanske skulle kunna ha en bra idé.«

3

foto: istockphoto

hon har vunnit massor av

Att stå för sina misstag lönar sig i längden.

Om du gör det slipper du drabbas av den smittsamma skylla ifrån sigsjukan – och du gör ett bättre jobb.

Imponera på kollegerna STATUSSMART. Vill du ha hög status bland jobbarkompisarna?

Då ska du passa dig för att mingla med chefen på fritiden. Inte är det poppis att frottera sig med kändisar heller. Vill du stå högt ska du i stället satsa på det här: bli allmänbildad, var bra på det du gör på jobbet, lär dig språk och ha gärna en egen ihoparbetad förmögenhet. Har du dessutom möjlighet att styra över din arbetstid och vara ledig en längre sammanhängande period, står du högt i kurs. Detta enligt United Minds undersökning.

Slipp sladdar GÖMMARE. De samlar damm och är fula – alla sladdhärvor med vidhängande adaptrar.

Cable Box Mini från Bluelounge gömmer eländet.

Kabelboxen passar mindre sladdosor och adaptrar och där kan man också stoppa in överflödiga kablar. Sladdar går sedan att dra ut på båda kortsidorna. Pris: 199 kronor. foto: www.bluelounge.nu

illustration: maria esaiasson/lönegård & co

foto: kjell bollnert

Det var inte jag!

20

dina möjligheter

coach

procent av medlemmarna i fackförbundet DIK, som organiserar akademiker inom kultur och kommunikation, menar att lågkonjunkturen har gjort att de har växlat upp och visar framfötterna mer på jobbet. Källa: DIK:s undersökning »Karriärspegeln«

dagens möjligheter – 1/2010

15

Hoppjerkan är attraktiv Att testa på många arbetsplatser ger dig kunskaper som gynnar karriären Höga krav, men också stora vinster. Att vara en hoppjerka kan ge dig fördelar i karriären.

– Man lär sig att tackla ständiga förändringar, att anpassa sig och man får social kompetens, något som blir kärnvärden på morgondagens arbetsmarknad, säger karriärcoachen Nina Jansdotter.

Het som hoppjerka Nina Jansdotter tipsar:

av annika hällqvist Att gång på gång sätta sig in i nya arbetsuppgifter, rutiner, företagskulturer och att ständigt jobba ihop med nya människor ställer höga krav.

– Det krävs att man gillar att hoppa runt och att man är både självständig och extrovert. Man bör ha lätt för att anpassa sig och vara en person som inte behöver så mycket trygghet, utan i stället får en kick av att det händer nya saker hela tiden, säger Nina Jansdotter.

illustration: maria esaiasson/lönegård & co

•

Jobbar du som konsult får du acceptera att kanske inte bli en i gänget. Håll kontakt med andra konsulter. Då känner du samhörighet och får tips.

•

På nya arbetsplatser gäller det att ha stora öron och skarpa ögon. Observera spelet, även det informella.

•

Var framåt, men inte ångvältsframåt så att du trampar på tår.

•

Utse en förebild. Vem gör saker bra? Genom att titta på andra kan du utkristallisera en bra strategi.

•

Om det kommer stressiga eller jobbiga perioder – minska kraven på dig själv, både på jobbet och privat. Ingen är perfekt.

Lär känna dig själv Att skutta runt bland olika arbetsplatser är en skola som hjälper dig att utvecklas som yrkesmänniska.

– Man lär sig att snabbt sätta sig in i nya saker. Man lär sig att leverera snabbt och att ta eget ansvar och egna initiativ.

Att testa olika jobb är

»Man får ett ofantligt bra nätverk och en bra kunskapsbas« också ett sätt att lära känna sig själv som yrkesmänniska.

– Jag brukar rekommendera att hoppa runt i början av en karriär eller om man upp-

Unga byter ofta jobb Visst törs vi byta jobb även i dessa tider. Det säger 55 procent av de DIK-anslutna i en stor enkät. Flitigaste hoppjerkan är ung och storstadsbo.

Det är lagom med en ny

arbetsplats var femte–sjunde år, anser 41 procent av DIKmedlemmarna, som är akademiker inom kultur och kommunikation. Bland yngre än 39 år är det knappt hälften som vill byta jobb så ofta, och en knapp femtedel vill byta ännu oftare.

lever att det är stiltje i ens arbetsliv. Att testa olika arbetsplatser gör att man lär sig mycket om sig själv. Man lär sig var man trivs, var man

passar och vad som passar mindre bra. Man inser om man trivs på ett litet företag eller om man trivs bättre på ett större.

Utvärdera efter en period!

Karriärklipp Vill man klättra i karriären ger erfarenheterna en bra bas.

– Man får ett ofantligt bra

nätverk och en bra kunskapsbas. Vill man gå vidare i sin karriär har man nytta av det. Man kommer också att ha nytta av att ha upplevt många olika ledarstilar och företagskulturer – det ger insikter i vad som krävs, säger Nina Jansdotter.

»I början gick jag på instinkt.

Jag har lärt mig att bli rakare, tydligare och mer rationell« christer björkman, tävlingsproducent för melodifestivalen i svt, och i tidningen chefs granskning klassad som »toppchef«, berättar i chef hur han har jobbat med sitt ledarskap. årets festival är i full gång, finalen avgörs i globen den 13 mars. foto: carl-johan söder/svt

dagens möjligheter – 1/2010

dina möjligheter

21

procent av fackförbundet DIK:s (DIK står för dokumenation, information och kultur) kompetensutvecklar sig på egen bekostnad. Källa: DIK:s undersökning »Karriärspegeln«

12

en sak i taget-tips 1. Skapa respekt för din tid.

Sammanhållen, ostörd tid är a och o för att leverera kvalitet i koncentrationskrävande uppgifter.

Stäng dörren, sätt dig i ett lugnt rum, eller jobba hemma om du kan. Förklara att du behöver vara ifred och jobba.

2. Avbryt inte varandra med

frågor ideligen. Ta dem i klump. Om du själv blir avbruten, fråga: »Är det panik?« Om ja, släpp dina uppgifter, om nej – be att få återkomma och bestäm en tid då ni betar av flera spörsmål.

MÅNGA BOLLAR I LUFTEN? Släpp några! Den som vill nå bästa resultat gör klokt i att ta en sak i taget. fotoillustration: ulf berglund

3. Stäng av mejl och telefon

ibland. Avsätt särskild tid till att besvara mejl. källa: effektivitetskonsult eija källi

En boll i luften är bäst Smarta gör en sak i taget, får bättre resultat och blir nöjdare Bra på att hålla många bollar i luften?

Ta en i taget i stället!

Då får du mer gjort, bättre resultat och går nöjdare hem från jobbet. av annika hällqvist Länge var förmågan att »hålla många bollar i luften« poppis i platsannonserna. Men frågan är om mästerjonglörerna får så mycket gjort egentligen.

En ny studie från Stanford

University visar att studenter som ser tv, surfar och mejlar samtidigt som de skriver uppsats har svårare med korttidsminnet, koncentrationen och förmågan att gå vidare till nya uppgifter. De som enbart utför sin uppgift presterar bättre.

Slutsatsen är att det är effektivare att göra en sak i taget.

Effektivitetskonsult Eija Källi är inte förvånad över resultatet. Ute i arbetslivet möter hon ofta människor som gång på gång får avbryta

»Det gäller inte bara att bygga självförtroende, man måste visa det också.

Ibland är vi (läs kvinnor) för ödmjuka« helen wang, personalchef på ge med 300 000 anställda, tipsar på e24.se

koncentrationskrävande uppgifter för att släcka bränder.

Onda cirklar Konsekvensen blir att vissa uppgifter inte hinner slutföras, andra får sämre slutresultat. Och då krävs nya brandkårsutryckningar, nya möten och den onda cirkeln är ett faktum. För att prestera bra krävs tid att få fokusera på uppgiften, anser Eija Källi.

– Det är ingen som rullar tummarna där ute i arbets-

livet i dag. Alla försöker, men många går hem med en känsla av »Vad har jag gjort i dag egentligen?« Man har hoppat och duttat mellan uppgifterna och inte slutfört någonting. De viktiga sakerna blir liggande, och det blir sämre kvalitet i det som görs, säger hon.

Börja smått Steg ett mot förändring är att besluta sig för att ta makten över tiden. Försök att göra klart en sak i taget.

»Det är ingen som rullar tummarna där ute i arbetslivet« Det kan vara svårt att bryta vanan att göra allt på en gång, och bryta mot rådande kultur, men Eija Källi tipsar om att nosa på belöningen för att lättare komma till skott.

– Om man inser att vinsten är att man går nöjdare hem från jobbet och att det finns en otrolig tillfredsställelse i att få avsluta, blir det lättare.

Att ändra sig går inte på nolltid, men man kan börja med små steg, som att stänga dörren om sig ibland.

Arbetsmiljö – nya framtidsyrket Intresserad av arbetsmiljö? Har du de rätta kunskaperna kan du snart bli riktigt efterfrågad.

Experter på arbetsmiljö kan snart bli heta på arbetsmarknaden. Många arbetsmiljöingenjörer och beteendevetare

är på väg mot pensionen.

Samtidigt går trenden mot att fler företag, myndigheter och branschorganisationer anställer egna arbetsmiljöexperter och det är framför allt där nya jobb kommer, skriver tidningen Arbetsliv. Fackförbundet ST har tittat på statens

Är det du eller jag som har examen i arbetsmiljö?! Precis. Så nu kilar du och fixar mig ett par krukväxter och en egen kaffebryggare lite kvickt. behov och bedömer arbetsmiljökompetens som ett framtidsjobb.

dina möjligheter

22

dagens möjligheter – 1/2010

procent – så många renhållnings- och återvinningsarbetare skiljer sig varje år i Sverige. Därmed toppar de skilsmässostatistiken bland yrkesgrupperna. Källa: Du & Jobbet

balans

7

steg Tid eller pengar? Du kan få både och!

Lyxfällans Charlie Söderberg ger dig en snabblektion i konsten att få ett rikare liv – på flera plan. av annika hällqvist foto: ulf berglund

STRATEGI FÖR EKONOMI. Charlie Söderberg, ekonomisk coach och känd från TV 3:s »Lyxfällan« pratar inte bara om pengar när han talar om ett rikt liv. En sund ekonomi ger högre livskvalitet och vägen dit börjar i ditt eget huvud, anser han.

Effektivare efter fikan En kafferast är inte bara trevlig. Den gör dig och dina jobbarkompisar 10–15 procent mer effektiva också.

Kreativa, produktiva medarbetare som levererar – det är moderna arbetsgivares illustration: petter lönegård/lönegård & co

dröm. Därför vore det korkat av dem att ha synpunkter på personalens fikaraster. För det är vid kaffeautomaten som vi utbyter kunskap, och ökar sammanhållningen och trivseln. På fikande arbetsplatser är produktiviteten högre än på andra, enligt en studie av den amerikanske professorn Alex Pentland.

Må bra. Balans i livet. Större frihet.

När Charlie Söderberg, ekonomicoach i TV 3:s »Lyxfällan« och på Balansekonomi, talar om ett rikare liv handlar det just om detta – inte enbart om antal kronor på kontot. Men de där kronorna på kontot är viktiga. Fler kronor på kontot kan göra att vi mår bättre, får balans i livet och större frihet att leva det liv vi drömmer om.

– Vi brukar prata om fysisk, inre, och ekonomisk rikedom. Många tror att det finns en konflikt mellan de tre delarna, men det är fel. De hänger ihop. En balans mellan områdena betyder livskvalitet, säger Charlie Söderberg.

Hans tankesätt är inte en lektion i konsten att göra snabba klipp. Det handlar om att skapa passiva inkomster, pengar som tickar in när vi sover.

– Kan man under en period hitta ett sätt att slimma utgifterna eller öka intäkterna, och få ihop en summa som kan ge passiva inkomster kan det göra stor skillnad.

Det handlar om att få loss en tusenlapp som kan bli två tusenlappar som på sikt – ja, ni fattar. Här kommer Charlie Söderbergs snabblektion om vägen till ett rikare liv.

1

Skaffa koll

Hur mycket pengar kommer in? Vart tar de vägen?

»Har man inte en direkt arbetsklädsel utan arbetar på kontor eller liknande brukar man säga att personalen kan klä sig ungefär som chefen« dn:s vett- och etikettexpert magdalena ribbing på dn.se

dina möjligheter

dagens möjligheter – 1/2010

23

procent av svenskarna säger att jobbet är det vanligaste samtalsämnet på arbetsplatsen. Den näst vanligaste snackisen är barn och familj. Källa: Du & Jobbet

68

till ett rikare liv När du väl fått ner alla siffror på papper kan du börja reflektera: Vad får jag ut av att lägga pengarna på det jag gör? Poängen är bli medveten om läget och värdera det. Då kan du lättare göra en realistisk plan.

2

Sätt upp ett mål

Fundera ut vad du vill göra när du får bättre ekonomi.

Tillåt dig att spåna fritt. Skriv ner målet! Skriv ner delmål!

Det gör resvägen rakare.

3

Ladda målet med passion

Då kommer den verkliga kraften. Viljan att skapa något nytt kommer ur två lägen i livet: att det gör ont att vara kvar eller att bli tillräckligt sugen på något nytt.

4

Gör en plan!

5

Riv hindren!

De flesta har nog någon gång satt upp ett mål, listat ut hur vi ska nå det, men fastnat på vägen. Vi har stött på hinder. Hitta dina hinder genom att avsluta följande meningar: Jag skulle ha mycket pengar om bara …

Jag skulle ha mer framgång om inte …

Dina svar kommer att väcka nya frågor som det är värt att lägga tid på att besvara.

6

Gör och tänk nytt!

Om du fortsätter att göra som du gör leder det till samma resultat. Vill du förändra? Dags att göra på ett nytt sätt!

– Man måste göra lite annorlunda varje dag.

Piggare med hobby Stressigt på jobbet?

Skippa inte innebandyn eller kören för det. En hobby gör dig gott.

Att gå på gitarrkurs, spela golf, måla akvarell, gå på konsert eller bio med kompisarna kan vara rena vitamininjektionen. Roliga fritidsaktivite-

Och sedan då?

•

Omge dig med ett framgångsteam

För att lyckas är det viktigt att ha folk runt om dig som stöttar och inspirerar.

– Du har valt väg – kolla vilka andra som är på väg åt samma håll och ta sällskap.

Och ta rygg på dem som är framgångsrika.

7

»Det finns massor av saker att hitta på. Folk säljer ju disktrasor med Fredrik Reinfeldt på!«

ter gör gott för både kropp och själ.

En studie, publicerad i tidskriften Psychosomatic Medicine, visar att personer med aktiv fritid väger mindre, och har lägre blodtryck och mindre stresshormon i blodet. De aktiva är överlag mer nöjda med sina liv och sover bättre på nätterna.

•

När du har skapat en slant, en grundplåt som på sikt kan ge dig passiva inkomster, gäller det förstås att klura ut hur du ska få pengarna att växa. Nu är det upp till din kreativitet.

Att hyra ut boendet eller sommarstugan, skapa en ny produkt, köpa billigt och sälja dyrt, starta uthyrning,

handla med aktier är bara några sätt att skapa nya inkomster.

•

Charlie Söderberg tipsar om detta: »Spåna med kompisar. Varför inte ta nästa middag och diskutera vad ni skulle kunna göra?

Det finns massor av saker att hitta på.

Folk säljer ju disktrasor med Fredrik Reinfeldt på!«

Ännu mer pengapepp!

Dagens Möjligheters karriärcoach ger dig fyra bra pengatänk.

Läs Nina Jansdotters tips på sidan 28!

▲

– Om man vet var man är, och vart man vill är det lätt att hitta vägen, säger Charlie Söderberg.

Ett sätt att hitta vägen är att kopiera andra.

– Man lär sig massor av att titta på det som redan visat sig funka. Hur har andra som lyckats gjort? Gemensamt för dem som lyckas är att de hittat sin passion och

vågat titta på hur andra har gjort.

»Den tiden jag har kvar här på jorden tänker jag inte köra över mig själv.

Det är ett sätt att visa mig själv och mitt liv respekt« komikern mia skäringer i tidningen ps!

Fin disciplin smittar Har du svårt att få ändan ur vagnen ibland? Eller tackar du ja till fikabrödet fast du egentligen bestämt dig för att skippa sockret?

Tänk på någon med självkontroll! Det stärker din egen karaktär.

Visst kan det vara lockande att skjuta upp den där trista arbetsuppgiften till i morgon eller varför inte till nästa vecka? Och visst är det frestande att gå hem till tv-soffan efter jobbet fast du lovat dig själv att passera gymmet?

Blotta tanken fungerar Det finns ett rätt lätt knep för att boosta sin självdisciplin. Gör så här: Vet du någon som har en avundsvärd självdisciplin, som får alla uppgifter gjorda i tid, betar av surdegarna i ett huj och aldrig skippar träningen? Tänk på henne eller honom nästa gång din självdisciplin sviktar.

Blotta tanken på en sådan person får vår egen disciplin att växa snabbt.

Detta konstaterar forskare vid University of Georgia i USA i en ny studie. Slutsats: självkontroll är smittsamt. Så det gäller att omge sig med positiva influenser. Det spelar ingen roll om du väljer en person som har god träningsdisciplin fast du vill öka din självkontroll på jobbet. Beteendet smittar på alla aktiviteter.

Slackern smittar också Tyvärr fungerar det omvänt också. Omger du dig med slappisar är det lätt att du får en släng av sleven.

Kraften är så stark att det tydligen räcker med att se en bild av någon med låg självkontroll för att du själv ska ta efter beteendet.

dina möjligheter

24

dagens möjligheter – 1/2010

år och smal? Då ökar chansen att du blir frisk som äldre. Risken för minnesproblem och funktionshinder minskar också. Källa: Netdoktor

50

hälsa

Sjung i kör, gå på konsert, ta en danskurs eller se en konstutställning.

En dos kultur kan vara medicinen som gör dig friskare och förlänger livet, visar forskning. av annika hällqvist Att delta i någon form kulturliv kan ge hälsan en skjuts.

Detta anser norska forskare som har publicerat vetenskapliga artiklar i Tidsskrift for Den norske lægeforening.

Deras studie visar att i åldersgruppen upp till 70 år betyder ett aktivt kulturliv också ett längre liv. Musikupplevelser kan lindra smärta och dämpa ångest, och dans kan förebygga sjukdom och höja livskvaliteten bland äldre, menar forskarna.

Smart med musik Sambandet mellan ett aktivt kulturliv och en god hälsa finns oavsett vad man jobbar med och hur mycket man tjänar, enligt studien.

Tidigare studier pekar i samma riktning: att ägna sig

åt kultur ger lägre dödlighet och högre välbefinnande.

Allra mest har det forskats om musikens hälsoeffekter.

Enligt Folkhälsoinstitutets rapport »Kultur för hälsa« visar olika studier att musik kan sänka halten av stresshormoner i blodet och öka människors fysiska prestationer. Vidare kan sångundervisning öka välbefinnandet, och intelligensen hos barn kan öka efter musikundervisning.

Kultur på recept Kulturens betydelse för hälsan har uppvärderats i Sverige. Nu tittar man på om kultur kan hjälpa sjukskrivna att må bättre. Regeringen avsatte nyligen en halv miljon kronor till ett ettårigt projekt, »Kultur på recept«, på en vårdcentral i Helsingborg.

Tanken är att läkare kan ordinera kulturupplevelser på samma sätt som de tidigare skrivit ut motion. Framför allt är det personer som lider av stress, depression och smärta som kommer att få recept på kultur.

– Vi vet att sjukdomar

SUND LIVSSTIL. Lite rock ’n’ roll kan vara rena hälsokuren!

drabbar människor på olika sätt och i olika stor utsträckning leder till sjukfrånvaro.

Yttre faktorer, exempelvis sociala aktiviteter, kan ha betydelse för denna koppling.

Min förhoppning är att kultur på recept kan ge nya insikter i hur kultur, på ett mer uttalat sätt, kan vara en del av rehabiliteringen för sjukskrivna, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson i ett pressmeddelande.

Fakta Pigg av kultur •

Du kan lindra och dämpa ångest och smärta med musikupplevelser.

•

Dans kan öka ditt välbefinnande, förebygga sjukdom och förlänga livet.

•

Musik kan sänka halterna

av stresshormoner i ditt blod.

•

Musik kan förbättra dina fysiska prestationer.

•

Din IQ kan öka efter musikundervisning. källa: folkhälsoinstitutets rapport »kultur för hälsa« och forskning.no

Rör ryggen rätt

Vila ger bättre minne

Var femte svensk har ont i ryggen någon gång per år.

Att röra sig rätt räcker långt för att bli bättre, visar ny svensk forskning.

Lite segt i jobbhjärnan framåt eftermiddagen?

En stunds vaken vila efter en arbetsuppgift gör att du får bättre minne när du tar dig an nästa.

Ryggont gör ofta att man begränsar sina rörelser. Med tiden blir det felaktiga rörelse-

mönstret en vana, även om orsaken till det onda inte längre finns kvar. Lösningen är så kallat sensomotoriskt lärande, som innebär att upptäcka att man rör sig fel, ändra beteendet och få ett bättre rörelsemönster. Det gör att man blir kroppsmedveten och litar på sin rörelseförmåga.

illustration: petter lönegård/lönegård & co

En amerikansk studie, där forskarna synat hjärnaktivitet

med magnetröntgen, visar att en stunds vila i vaket tillstånd har positiva effekter på minnet. Vissa delar av hjärnan blir mer aktiva under vilan.

De försökspersoner som fick vila efter en uppgift och sedan fick göra ett minnestest presterade bättre. Detta rapporterar Vetenskapsradion.

foto: ulf berglund

Kultur rockar friskt

dagens möjligheter – 1/2010

dina möjligheter

Ann-Sofies mat

25 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i Sverige äter frukt och grönt fem gånger om dagen. Källa: Folkhälsoenkäten

13

Kocken Ann-Sofie Nilsson bjuder på god och nyttig mat i varje nummer av Dagens Möjligheter.

Matig macka som mättar Långfärdsskridskor, pulka eller skidor – det är säsong för härliga vinterutflykter.

Varför inte packa ryggsäcken med en modernare variant av den klassiska köttbullemackan?

Varsågod – i dag serverar vi en kryddig macka med lammfärsbullar.

Hemmagjorda lammfärsbullar är både nyttigare och godare än färdigköpta köttbullar. Och hemmagjord tzatziki är nyttigare och godare som tillbehör än färdigköpt rödbetssallad.

Ann-Sofie Nilssons lammfärsbullar får en fräsch smak av ajvar relish, sambal oelek, spiskummin och citron – perfekt att kombinera med en sval tzatziki.

Lammfärsbullemacka Med ajvar, tzatsiki och groddar ingredienser:

gör så här:

4 personer 200g lammfärs 0,75 dl ajvar relish 1 msk ströbröd ½ tsk sambal oelek 1ägg ½ tsk spiskummin 1 citron, skalet salt efter smak

tzatziki ½–1 tsk salt ½ gurka 2 dl grekisk yoghurt 1–2 vitlöksklyftor salt och peppar

till servering grovt bröd ärtskott 4 cocktailtomater salladsblad

1. Rör samman ajvar relish, ströbröd, sambal oelek, ägg, spiskummin, finrivet citronskal och salt. Blanda sedan väl med lammfärsen.

2. Forma färsen till små biffar eller bullar och stek dem i olja.

3. Skala gurkan och riv den på rivjärn. Salta och låt stå i cirka 15 minuter.

4. Krama sedan ur gurkan i en handduk. Blanda med yoghurt, vitlök och smaka av med salt och peppar.

5. Servera på grovt bröd med sallad, och toppa gärna med till exempel ärtskott och tomat.

MATNYTTIGT. Med en rejäl macka i packningen blir utflykten både längre och roligare. foto: ulf berglund

Fruktfrossa mot fett

Salta måttligt, grabbar!

Fruktfantast? Grattis – då är din kropp bättre på att förbränna fett, jämfört med hos dem som äter lite c-vitamin. Förmodligen är du smalare också.

Svenska unga män äter minst dubbelt så mycket salt än vad som rekommenderas. Alarmerande, anser forskare. Saltet ökar risken för högt blodtryck.

Amerikanska forskare har hittat ett samband mellan c-

vitamin och kroppsfett. De som har låga halter c-vitamin i blodet har mer kroppsfett och större midjemått än de med höga c-vitaminhalter.

Enligt forskarna ökar cvitamin kroppens förmåga att omvandla fett vi äter till energi i stället för att lagra det, skriver tidningen I form.

VITAMINBOMB. Guavan är en av de allra mest c-vitaminrika frukterna. foto: grön gastronomi ab

Färdiga pizzor och pytt. Köttpålägg och fiskprodukter. Det

är bland annat därifrån det höga saltintaget kommer.

I studien, gjord vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ingick cirka hundra killar i 20-årsåldern. Kvinnor bör äta max sex gram och män max sju gram salt om dagen, enligt Livsmedelsverket.

landet runt

26

dagens möjligheter – 1/2010

TRENDSPANARE. Magnus Lindkvist är framtidsstrateg och spanar efter samhällstrender som påverkar allas vår framtid. I vår föreläser han för Proffices kunder. foto: pattern recognition

Han serverar framtiden till frukost Hur ser framtidens arbetsmarknad ut?

Om detta berättar framtidsstrategen Magnus Lindkvist på Proffices frukostseminarier runt om i landet. av annika hällqvist Vilka är de mest intressanta idéerna, produkterna och tjänsterna i framtiden i världen? Om bland annat detta pratar Magnus Lindkvist vid Proffices frukostseminarier.

Han reser just nu runt i landet, besöker 22 orter och föreläser för Proffices kunder under rubriken »Framtidens möjligheter«.

– Innehållet i föreläsningarna varierar något från gång till gång, men det handlar om

framtidstrender med fokus på arbetsmarknaden, säger Magnus Lindkvist.

Ekonom och filmvetare Magnus Lindkvist är civilekonom och filmvetare i botten.

I dag är han framtidsstrateg och föreläsare inom omvärldsanalys och trender.

Han undervisar även i trendspaning och framtidstänkande vid Stockholm School of Entrepreneurship.

Förra året publicerade han sin första bok »Everything we know is wrong: The Trendspotter’s Handbook«.

2009 utsågs han till Årets talare av Talarforum.

Hans företag Pattern Recognition riktar in sig på att inspirera och

»Vem trodde till exempel 1945 att alla kvinnor skulle vara ute i arbetslivet?«

provocera fram ett mer konstruktivt tänkande om framtiden. Enligt Magnus ägnar vi 12 procent av vår vakna tid åt att tänka på framtiden. Så varför inte tänka något bra, lyder filosofin.

LÅGAR

Nuet blockerar Ett vanligt fel vi gör när vi tänker framtid är att låta nuet stå i vägen. Den som vill trendspana bör höja blicken och se bortom det som är på tapeten här och nu, anser han.

– Man är så påverkad av nuet att när man tänker framtid tänker man på de frågor som är aktuella just nu. För tillfället är det till exempel klimatet och finanskrisen.

Och för några år sedan fokuserade alla på internet när man pratade framtid. Men det sker stora omvälvningar i samhället och de kan vara oväntade. Vem trodde till exempel 1945 att alla kvinnor skulle vara ute i arbetslivet?

LIVSFARLIG PINNE

B

C I ... BAHADUR SHASTRI

GAPFLABB GRANNSPEL LÄKEÖRT

G

A

O R

BÅTJOBB

L

A

L

E

K

R

O D

FÖR MYCKET AV DET GODA

Ö

V

E

SKITDÅLIGA? LÄKARE

R

L

E

RIKSDAGSMANNAKRAFT BEMÄKTIGA SIG

T

U T

GÅR ÅT HELSIKE PRONOMEN

KOPIERAR

E

1967 USEDOM

N N

E

R

METALL

F

Ö

MACHU PICCHU

I

N

K

A

R

E

S

T

OK I ÖST

F

A

S

A

S

GNODDES

G

SLIPAS

L

I

P

A

LIGGER EN TERS ÖVER C

E

A N A

R

SKRATTAR HÖGT PÅ NÄTET TIDIGT I USA

L

UTSÖKNINGSBALKEN

KALLAS IBLAND PAPPERSKORG

N

E

D

SÄNDER FRÅN ROM

R

A

AFRIKANSK MATÖRT

O

L

SMÅLÄNDSK BARNASYL

24-TIMMARSKRAFT

U

B

R

K

I

V

L

S M Ä

R

K

E

K

DE

A

D

E

SLANGSUR FÖRR LITET ESSELTE

S

Y

R

A

A

SMÅLÄNDSK BISKOPSGÅRD

ÖMTÅLIG

A GÖRS PÅ DENTALLABORATORIUM

D

A

S

S

I

D

KRITIK

K

L

A N D

E

R

ÄR SYREBEROENDE PROCESS

S

K

O

T

T

N

E

R

PARTIBETECKNING

YTTERST KORREKTA

I

T EX VIETNAMES FÖRD

K

R

MISSTÄNKER

OSTBO

I

B

VISA TUNGAN

PRÖVNING PÅ VÄGEN

OFÖRMÖGNA ORT I ROSLAGENS FAMN FÖRENING ANTYDDE

G S

E

ELKRAFT, T EX

Ö S

T T

R S I T T

A N D

J

R

O

KAWAKUBO, MODESKAPARE

A

B

A

E

R

O

G

I

BOSTADSNIVÅ

N

DIABETIKERDIET

Å

B B

©URRE-09

GRATTIS! Ni som vann i förra numret.

Första pris gick till Förnamn Efternamn i Bostadsort, andra pris till Förnamn Efternamn i Bostadsort och tredje pris till Förnamn Efternamn i Bostadsort.

Lotterna kommer på posten.

Den rätta lösningen till krysset i förra numret ser du ovan.

landet runt

dagens möjligheter – 1/2010

Jag &

jobbet

Lena Jonsson Näslund Ålder: 40 år.

Aktuell: Utsedd till Årets företagerska på Beautiful business awards. Snö of Swedens smycken säljs i 350 butiker i Sverige, Finland, Norge och England.

Bor: I byn Ås utanför Östersund.

Yrke: Vd för smyckeföretaget Snö of Sweden.

27

»Man måste hugga i« Du har utsetts till Årets företagerska. Hur inledde du din företagarbana?

– Jag jobbade i många år på SAS och i resebyråbranschen och det blev många resor till Kina. Jag såg möjligheterna att designa på hemmaplan och tillverka i Kina, så jag läste strategisk marknadsföring på Berghs i Stockholm. Därefter började jag etablera kontakter i Kina.

Varför blev det just smycken?

– Det hade egentligen kunnat bli något helt annat, men jag ville bygga ett starkt, skandinaviskt varumärke som kunde växa även utanför landets gränser. Jag är intresserad av design och ville skapa ett typiskt skandinaviskt formspråk.

Hur finansierade du ditt företag de första åren?

– Vi har växt stegvis med eget kapital, men första tiden

som företagare var tuff. Min man och mina föräldrar trodde på mig och min idé och försörjde mig det första året.

Vad krävs för att bli framgångsrik som företagare?

– Man måste vara beredd på att hugga i och göra allt själv i början. Själv har jag både byggt montrar, packat smycken, fakturerat och städat på lagret. I uppstartsskedet bör man vara fokuserad på att minimera kostnaderna och se över varje krona man spenderar.

Vilken är din drivkraft som företagare?

– Det är roligt att kombinera det designmässiga med att göra affärer. Det känns också bra att kunna bidra till andras sysselsättning och försörjning, jag har ett par anställda hemma i Östersund och en fabrik med ett hundratal medarbetare i Kina.

Stoltheten i att ha startat ett

välmående företag driver mig också framåt.

Vilket är ditt bästa överlevnadstips för småföretagare?

– Man är aldrig bättre än sin senaste prestation, i vårt fall vår senaste kollektion. I samband med en lågkonjunktur är det viktigare än någonsin att hålla vad man lovat och ständigt förnya sig själv.

Ha som mål att hela tiden bli snäppet bättre än ditt senaste resultat.

Vad har du för tips till andra som vill starta eget?

– Håll dig med en relativt begränsad budget det första året. Om du har begränsade medel tvingas du tänka till innan du investerar pengar och du får snabbt ett kvitto på om din affärsidé håller i längden. Med små medel får du dessutom en möjlighet att verkligen använda all din kreativitet för att nå ut med ditt budskap. annika hällquist

kryss: ränderna går aldrig ur FÖRSKÖNADE?

GUDINNA SKENA

SFÄRISKT, FÖRSTÄRKT GLITTRAR OFTA PRONOMEN

BILTÄVLING

INTE FRÄMST

SPATSERAR

RIKTNING

STRIDANDE ENHET

SCHACKMÄSTARE GRÖNA JÄTTEN

F D UNION KAFFEBRÖD

BAKSTRÖMMAR SEL

LÅTA SOM ROSA

SORTS

VIN

VÄRMER BAKEN

GENLJUDER

MOBIL SITTPLATS

TOTAL

www.fotoakuten.se

KERAMIKGRUNDEN

MOTORTYP

PARTI

KOSTFÖRING

VARIT INFORMERAD

TÄCKNING

GRÅBEN

CYKELTÄVLING

CEREMONI

SNO FOTFRONT

ETT SOLVARV I TAGET

ANTILOP

KORT FIENDE MÖRK TID

SMÅAKTIGHET

RÖRELSE I VATTEN AVSEDD

ÄNTRAT UTFÖRSÄLJNING

EXISTERAR FÖRR

MORRNING

HAR ALLA BILAR REGEL

ANNAT NAMN PÅ JERUSALEM KORTA DAGAR BERÄKNAD FART

S T U M P

TEKNIK

NEON

USA-STAT

BILTYP

SPÖAS

ALLDELES FÖR TUNN FINNA

SPEED

GÅR I LAOS PÅ GÅNG

RYMDRESENÄR

MILLE ©URRE-10

TÄVLING! Skriv meningen som bildas i de gula rutorna samt ditt namn och adress på ett vykort. Skicka kortet till Curre Eiworth, Tätorpsvägen 9 A, 128 31 Skarpnäck, eller mejla lösningen (plus namn och adress, förstås) till curt@eiworth.se.

Vi måste ha lösningarna före den xx månad. Första pris är tio Trisslotter, andra pris sex lotter och tredje pris fyra lotter.

POSTTIDNING B Avsändare: Proffice Box 70368 107 24 Stockholm

ninas sida

peppande pengatips Att tjäna pengar, fÜrhandla, investera, upphandla tjänster och kÜpa saker – allt detta püverkas av ditt individuella fÜrhüllningssätt till pengar.

Här kommer tipsen pü hur du kan fÜrbättra din relation till slantarna. av nina jansdotter

1

hitta din självkänsla

keep communication

Om du har hÜg självkänsla är din relation till pengar ofta sund. Om du tycker om dig själv tycker du troligen att du är värd ett välbetalt jobb och lite guldkant.

Lüg självkänsla brukar hänga ihop med olika konflikter, büde inre och yttre, kring pengar. TrÜstshoppar du i stället fÜr att ta tag i problemen? KÜper du statuspry-

lar och resor bara fĂśr att visa att du duger?

2

genomskĂĽda myterna

De flesta präglas av nügon negativ myt om pengar, vilket ofta skapar problem.

Fundera Üver om du har nügra negativa tankar om pengar, och om de hüller dig tillbaka, till exempel när du ska kÜpa eller sälja. Kanske lever du omedvetet efter devisen pengar är inte allt.

Självklart är pengar inte allt, men ju oftare du tänker att pengar inte är viktigt, desto oftare blir sant. Bestäm dig fÜr att släppa gamla programmeringar som hindrar dig.

3

sätt upp mül och visualisera

Som med mycket annat är det bra att sätta upp mül som rÜr

Ninas li

dagens mÜjligheter – 1/2010

sta

pengar. Sätt upp delmül och ge dig själv en klapp pü axeln när du lyckas nü dem.

GÜr ocksü som idrottsmännen – visualisera dig själv när du nütt dit du vill.

Skapa en mental bild av att du redan har nütt dina mül. GÜr den sü levande som mÜjligt och upplev hur glad och nÜjd du är när du nütt dit.

4

leta positiva fĂśrebilder

Vem i din omgivning är bra pü, och har ett okomplicerat sätt, att hantera pengasituationer? Lüt dig inspireras av människor som har en sund inställning till pengar och som vügar vara framgüngsrika. Säkert upptäcker du att de klarar balansgüngen mellan att kunna ta fÜr sig och kunna vara generÜsa och bjuda andra.

foto: helĂŠn karlsson

28

SLANTSMART. Det finns mycket omedveten psykologi i ditt fÜrhüllande till pengar, anser karriärcoachen Nina Jansdotter som tipsar om strategier fÜr en sund ekonomi.

Har ni bitar Ăśver... som inte passar in i verksamheten?

Proffice Partner™ Lugn bara lugn. Vi kan erbjuda dig ett lÜnsamt partnerskap.

Ibland kan det vara mer lÜnsamt att lüta oss hantera funktioner eller omrüden som ligger XWDQI|U GLQ NlUQYHUNVDPKHW 3URIÀFH 3DUWQHU™ WDU KHOKHWVDQVYDU I|U HQ VSHFLHOO IXQNWLRQ RFK JDUDQWHUDU UlWW EHPDQQLQJ RFK VHUYLFHQLYn 9L WDU DUEHWVJLYDUDQVYDU RFK VWnU I|U DUEHWVOHGQLQJ XWELOGQLQJDU NRPSHWHQVXWYHFNOLQJ VDPW HYHQWXHOO XWYHFNOLQJ DY IXQNWLRQHQ 5LQJ RVV Sn HOOHU Jn LQ Sn ZZZ SURIÀFH VH