Tigerharens nyhetsbrev 2008/2009

Page 1

Djurhemmet Tigerharen

Nyhetsbrev 2009

Illern Lyra | Hönor | 62 marsvin omhÀndertagna | Rufus-Stefan (tÀvling!) KlickertrÀning | Stöd djurhemmet | Djur som söker hem


Om Djurhemmet Tigerharen Djurhemmet Tigerharen Àr en ideell verksamhet som har funnits sedan januari 2004. Vi som driver djurhemmet arbetar genom att ta emot hjÀlpsökande djur i vÄra hem eller placera dem i jourhem och dÀrefter hitta nya permanenta hem Ät dem. Tack vare vÄra jourhem utspridda över hela landet kan vi snabbt och effektivt hjÀlpa fler djur! I vissa fall kan vi Àven förmedla direktkontakt mellan de nya hemmen och de som kontaktar oss om djur och i de fallen behöver inte djuren mellanlanda nÄgonstans. De djur vi blir kontaktade om har alla olika bakgrund och i nÀstan samtliga fall beror deras situation pÄ mÀnniskors okunskap eller illvilja. Det kan röra sig om chinchillor som stÀngts in i smÄ burar utan den omvÄrdnad de behöver, marsvin som getts som leksak till barn som efter hand tröttnat pÄ dem, katter som slÀngts ut eller vanskötts av sin Àgare, kaniner som tillÄts föröka sig okontrollerat eller hundar som blivit över i en skilsmÀssa. Ofta Àr djurhem som vÄrat bekvÀma att ta till för mÀnniskor som behandlar djur som slit- och slÀngvaror. SjÀlvklart Àr det inte sÄ vi vill ha det, samtidigt sÄ ser vi till dom individuella djurens behov och det Àr mycket svÄrt att sÀga nej nÀr det enda alternativet Àr avlivning eller fortsatt vanvÄrd. PÄ mÄnga sÀtt avspeglar samhÀllets djursyn i hur vissa mÀnniskor hanterar sina sÀllskapsdjur. I ett hÄrt samhÀlle som utnyttjar djur i försök, till nöjen etc Àr djurens status lÄg och det leder till att mÀnniskor kan komma undan med att behandla djur utan den respekt och kÀrlek de förtjÀnar. Det Àr viktigt för oss att kombinera det praktiska arbetet med djuren med att föra ut ett budskap. Vi tycker att alla djur förtjÀnar att behandlas med respekt och kÀrlek, att fÄ utlopp för sina naturliga behov och att accepteras som de varelser de Àr. Oavsett om de Àr katter, hundar, grisar eller höns. NÀr vi omplacerar djur skriver vi kontrakt med den nya Àgaren. Kontraktet innehÄller riktlinjer för hur vi vill att djuren ska ha det i sina nya hem. Ett exempel Àr att djuren inte fÄr avlas pÄ eftersom det redan finns sÄ mÄnga djur i vÄrt samhÀlle som behöver tas omhand. Vi tycker inte att man ska se pÄ djur som handelsvaror genom att köpa och sÀlja dem, och djur Àr inte heller nÄgonting man skÀnker bort. NÀr vi placerar ut djur i nya hem tar vi ut en omplaceringsavgift för att tÀcka en del av de utgifter vi har haft för djuret och för att göra det möjligt för oss att kunna hjÀlpa Ànnu fler. Vi tar in alla djur som behöver vÄr hjÀlp och som vi har tillrÀcklig plats och kunskap att ta hand om. Vi fördjupar oss alltid i djurets behov och söker stÀndigt mer information sÄ att vi kan göra livet sÄ bra som möjligt för varje individ som kommer till oss. Vi vill inte bara göra livet bÀttre i relation till hur de haft det förut, utan utgÄr istÀllet frÄn hur de skulle leva i total frihet och gör allt vi kan för att varje djur ska fÄ det liv hon eller han sjÀlv skulle vÀlja. Djur som inte blir omplacerade fÄr stanna hos oss hela livet, vi avlivar aldrig friska djur!

Kontakt

Har du inte sen tidigare kontakt med en viss person i ett Àrende Àr det bÀsta att du hör av dig till vÄr infomejl. DÄ fÄr du snabbast svar av rÀtt person. Behöver du nÄ oss pÄ telefon försök med alla nummer, vÄr verksamhet Àr ideell och alla kontaktpersoner har Àven jobb/studier och kan dÀrför inte vara stÀndigt kontaktbara. NÀr vi har möjlighet till fasta telefontider finns de angivna pÄ hemsidan.

Djurhemmet Tigerharen Box 11347 404 27 Göteborg www.tigerharen.org

Kontaktpersoner Andrea andrea@tigerharen.org 0739-794546

info@tigerharen.org

Lena lena@tigerharen.org 0738-152963

PLUSGIRO: 16 07 71-2

Jenny jenny@tigerharen.org

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

Linn linn@tigerharen.org 0733-983640 Lisa lisa@tigerharen.org 0734-099 463 För Àrenden gÀllande norra Sverige norrland@tigerharen.org 0761-312446 (Sofi eller Sara)

2


Sent en onsdagkvÀll ringde det pÄ djurhemsmobilen. Det var polisen i Göteborg som undrade om vi kunde komma och hÀmta en liten iller som lÀmnats in. Hon hade hittats utanför McDonalds pÄ Backaplan, mitt i rusningen av folk och bilar, och var ganska medtagen. Lite oroliga för att det kunde vara en vild iller kom vi till polisstationen, men det visade sig vara en oerhört tam och tillgiven liten tjej. Lyra, som hon fick heta, kom till ett jourhem dÀr hon var enda husdjuret. SÄ fort hon Àtit, druckit och sovit lite sÄ började vi med att plocka av exakt 72 fÀstingar frÄn ryggen och öronen, och sedan fick hon bada. Det var en mager liten stackare, knappast fullvuxen,

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

LYRA

men sÄ fort hon tagit igen sig lite kom bushumöret fram. Allt skulle undersökas, brottas ner, jagas och dragkampas med! Lyra visade sig vara mycket socialt kompetent och har garanterat vuxit upp med mÀnniskor. Hon Àlskar att busa och leka men biter nÀstan aldrig för hÄrt. Nu lever Lyra i sitt nya hem tillsammans med tvÄ kastrerade illerbröder och blir bortskÀmd av sin nya matte. De tvÄ har verkligen funnit varandra, det var kÀrlek frÄn första stund! LÀs om andra djur som söker hem pÄ vÄr hemsida www.tigerharen.org

3


HÖNOR – FÖRMODLIGEN VÄRLDENS BÄSTA DJUR Vad Ă€r egentligen det allra bĂ€sta med att ha djur? Jag skulle nog sĂ€ga att det Ă€r att ha möjlighet att göra en annan varelse lycklig, att kunna ge nĂ„gon ett bra liv. Det Ă€r inte bara dĂ€rför jag tycker sĂ„ mycket om höns. Men det Ă€r en stor anledning.

Alla som har lite mark borde ha höns, bara för att fÄ ge dem den stora glÀdjen av nÄgra potatisskal eller det överblivna riset. Hönor krÀver inte sÄ mycket, men det de krÀver kompromissar de inte med. HÀr kommer lite kort info om vad varje höna behöver och hur du ska ge henne det. Tamhönsens ursprung

Hönor och tuppar lever naturligt i djungeln i sydostasien. DÀr tillbringar de dagarna med att sprÀtta efter mat i undervegetationen, och pÄ natten sover hela flocken högt uppe i sitt speciella sovtrÀd. Varje morgon gal tuppen eller tupparna i flocken för att markera sitt revir. Flockarna brukar bestÄ av 5-15 individer. Hönan lÀmnar flocken ett par gÄnger om Äret för att ruva sina ca tio Àgg pÄ en skyddad plats. Hon tar hand om kycklingarna tills de Àr omkring Ätta veckor, sedan Äterförenas hon med resten av gruppen.

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

Hönans föda

Höns Ă€r allĂ€tare precis som vi mĂ€nniskor och behöver en varierad kost. Samma mat varje dag blir trĂ„kigt! Även om hönsen fĂ„r ett fullfoder bör det varieras med matrester och annat, allra bĂ€st Ă€r om fĂ„glarna kan gĂ„ fritt och leta mat sjĂ€lva. FĂ„r de inte fullfoder Ă€r det mycket viktigt att se till att vĂ€rpande hönor fĂ„r tillrĂ€ckligt med kalk, t ex frĂ„n snĂ€ckskal eller krossade Ă€ggskal. Att mata hönor med deras egna Ă€gg kan kĂ€nnas konstigt, men faktum Ă€r att Ă€gg Ă€r en mycket bra nĂ€ringskĂ€lla för höns (betydligt nyttigare för dem Ă€n det Ă€r för oss...) och hjĂ€lper dem att

4


fÄ tillbaka lite av den nÀring de förlorade nÀr de vÀrpte. Och de Àlskar det! Bara krossa Àggen Ät dem sÄ de inte lÀr sig att hacka hÄl pÄ skalen sjÀlva, det kan bli kladdigt om de gör det pÄ fel stÀlle. Mata dock inte höns med Àgg frÄn nÄgon utanför flocken, det kan sprida parasiter.

Hönshuset

PÄ sommaren krÀvs inte mycket mer Àn ett vind- och regnskydd för hönsen, det kan till och med duga med ett tÀtt sovtrÀd om det inte Àr alltför dÄligt vÀder. Men under vinterhalvÄret behöver hönsen mer skydd mot vÄrt klimat. Om de fÄr vÀnja sig lÄngsamt kan de klara höstens ankomst bra, men de behöver mer nÀring nÀr det Àr kallt. BÀst Àr om temperaturen aldrig kommer under noll, sÄ hönshuset ska kunna vÀrmas upp om det blir flera minusgrader. VÀrmelampa, vÀrmeflÀkt eller element fungerar, men vÀrmelampa med rött ljus stör hönsens dygnsrytm om den Àr tÀnd pÄ natten. AnvÀnd hellre en keramiklampa som bara avger vÀrme. Hönshuset ska vara torrt och dragfritt. PÄ botten behövs ett material som inte blir kompakt och fuktigt utan som hönsen kan sprÀtta i. Det smidigaste Àr strö eller spÄn men med ett halmlager under sittpinnarna, dÀr den mesta spillningen hamnar, som kan bytas ofta. SjÀlvklart Àr en viktig egenskap hos hönshus och hönsgÄrd att det ska skydda mot rovdjur. En tumregel Àr att antingen ska rÀvar, hökar och minkar absolut inte kunna komma in, eller sÄ ska hönsen kunna komma ut. Det vÀrsta scenariot Àr nÀmligen nÀr hönsen blir instÀngda tillsammans med rovdjuret. TÀnk pÄ att rÀvar kan grÀva och minkar kan klÀttra.

Pinne

För att hönan ska kÀnna sig trygg nÀr hon ska sova mÄste hon komma en bit över marken. Ju högre desto bÀttre, det enda som begrÀnsar hur högt hon kommer Àr hennes flygförmÄga. Ursprungshönsen flyger betydligt bÀttre Àn de flesta tamhöns. Sittpinnarna ska dÀrför gÀrna finnas i flera höjder sÄ de kan flyga frÄn den ena till den andra. Pinnarna fÄr gÀrna vara ganska tjocka, sÄ hönan stÄr pÄ snarare Àn kniper runt pinnen. AnvÀnd gÀrna naturliga grenar som Àr lite ojÀmna, det Àr bekvÀmare för hönan Àn en helt slÀt pinne.

Rede

Bland det allra viktigaste för en höna, som Ă€r i en Ă€gglĂ€ggande period av sitt liv, Ă€r att kunna dra sig undan nĂ€r hon ska vĂ€rpa. Oftast vĂ€rper hönorna pĂ„ förmiddagen, och har man mĂ„nga höns Ă€r det viktigt att alla fĂ„r tillgĂ„ng till ett rede. Åtminstone ett rede per tvĂ„-tre hönor bör man ha. Redet kan vara en skyddad plats i markhöjd med lite halm pĂ„ botten, eller en avsats högre upp. Gamla bokhyllor, dĂ€r varje hyllplan förses med en ”tröskel” för att hĂ„lla kvar ströet och gĂ€rna en pinne framför, blir bra vĂ„ningsreden. Vissa hönor föredrar att ha bra utsikt frĂ„n sitt rede medan andra hellre Ă€r ordentligt gömda. Om du erbjuder reden av bĂ„da typerna minskar du risken att hönorna hittar en bĂ€ttre plats (gĂ€rna i nĂ„gon buske eller pĂ„ höskullen).

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

Sandbad

Att bada i sand lÄter kanske konstigt för oss, men Àr ett vÀldigt centralt beteende för hönor och mÄnga andra djur. Finkornig sand, vissa föredrar sandig jord, som hönan rullar sig i och kastar över sig hjÀlper till att hÄlla fjÀdrarna i trim. I nödfall nöjer hon sig med kutterspÄn, fast det fyller inte den renande funktionen. Hela flocken sandbadar gÀrna tillsammans och det Àr tydligt att det Àr vÀldigt njutningsfullt för dem.

Kompisar

Höns Àr oerhört sociala och mÄste vara flera för att mÄ bra. Men det Àr viktigt att de inte blir för mÄnga, i stora grupoper kan man fÄ stora problem med slagsmÄl och mobbing. Ett antal mellan fem och 25 Àr lagom. En tupp i flocken har mÄnga fördelar, framför allt att tuppen hÄller vakt efter faror medan hönorna kan koncentrera sig pÄ sina angelÀgenheter. Men tuppsÀllskap innebÀr ocksÄ att man mÄste vakta pÄ Àggen sÄ att ingen höna fÄr för sig att ruva fram kycklingar. Flera tuppar kan gÄ bra ihop, men de ska helst ha gÄtt tillsammans frÄn att de var smÄ och det Àr viktigt att ha flera hönor för varje tupp sÄ det inte blir för stor konkurrens dem emellan. Finns det inga hönor alls i flocken gÄr det oftast utmÀrkt att hÄlla flera tuppar ihop.

VĂ„rd

Höns kan fÄ nÄgra olika parasiter, bland annat maskar, loppor, skabb och löss. De kan ocksÄ fÄ problem med Àggledarna pÄ grund av det intensiva vÀrpandet. Tarmkoccidier Àr vanligt och kan stÀlla till stora problem, men det Àr ocksÄ nÄgot höns kan bli resistenta mot och kan leva med utan besvÀr. DÀremot kan det bli problem nÀr man blandar höns och de smittas av frÀmmande koccidiestammar, sÄ se gÀrna till att inte blanda höns frÄn flera olika grupper och om du gör det, lÄt dem vÀnja sig vid varandra lÄngsamt genom att sÀtta ihop dem pÄ en plats som inte Àr alltför nedskitad. Koccidierna smittar genom avföring. Om hönsen kommer ifrÄn Àggindustrin Àr de vaccinerade mot bland annat Mareks sjukdom. I övrigt brukar man inte vaccinera höns, men det kan ibland finnas anledning att göra det. HÄll koll pÄ hönans spillning, fÀrgen pÄ slemhinnorna, hullet och hur ben och fötter ser ut. Titta efter om hon kliar sig mycket eller verkar hÀngig. Uppburrade fjÀdrar nÀr det inte Àr kallt kan vara ett tecken pÄ att hon inte mÄr bra. Det Àr inte sÄ mÄnga veterinÀrer som har bra kunskap om höns, men testa med distriktsveterinÀren eller en smÄdjursveterinÀr som Àr specialist pÄ fÄglar om behovet uppstÄr.

Vad sÀger lagen om höns?

Enligt svensk lag fÄr man idag ha höns pÄ ett sÀtt som ingen djurvÀn vill behandla en kÀnnande varelse. Men grundkraven för djurhÄllning gÀller fortfarande; alla djur ska ha daglig tillsyn, tillrÀckligt med mat och vatten och de ska ges vÄrd om de blir sjuka. Dessutom har alla vÀrpande hönor laglig rÀtt till pinne, rede och sandbad. Du fÄr som mest ha nio hönor per kvadratmeter.

5


Bilder frÄn omhÀndertagandet

A

N G A T R E ND Ä H M O IN V S R A ! E M D Å A V R T E O AC L P SEXTI M O OCH I början av Ă„ret kontaktades Djurhemmet Tigerharen av en person, som larmade om att hennes granne höll pĂ„ att bli vrĂ€kt frĂ„n sin lĂ€genhet i södra Sverige pĂ„ grund av sin marsvinshĂ„llning. Mannen var en typisk djursamlare, som under loppet av tjugo Ă„r ”tagit hand” om marsvin som varit ”uttjĂ€nta” ifrĂ„n djuraffĂ€rer i omrĂ„det. NĂ€r marsvinen blivit för gamla för att sĂ€lja ringde djuraffĂ€rerna till den hĂ€r mannen och bad honom ta hand om dem. Ett för djuraffĂ€ren billigare alternativ Ă€n avlivning, som annars Ă€r den vanligaste lösning hos dom flesta djuraffĂ€rer. Det hade uppenbarligen inte

Flera av marsvinen hade mycket lÄnga klor

gjort nÄgot lÀmplighetstest av den hÀr mannen dÄ han till slut hade ett för honom okÀnt antal djur i ett litet rum. Det visade sig vara 62 stycken. Mannen hade gjort lama försök att skilja honor frÄn hanar, men de flesta av burarna saknade heltÀckande galler, och det enda som skilde honor frÄn hanar var en höjdnivÄ. Marsvinen hade alltsÄ mer eller mindre kunnat föröka sig fritt. De flesta marsvinen hade mycket lÄnga klor, som krökt sig runt sig sjÀlva vilket mÄste ha gjort mycket ont att gÄ pÄ. Alla hade ocksÄ marsvinsskabb, vilket fÄtt extra hÄrt drabbade individer att klia av sig nÀstan all sin pÀls.

Ett av marsvinen med skabb

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

Den hÀr historien fick ett mycket lyckligt slut, efter omstÀndigheterna. Alla marsvinen kom dÀrifrÄn, fick klorna klippta och behandling mot skabben, och kunde inom loppet av ett par mÄnader placeras ut i mindre

6


SĂ„ hĂ€r berĂ€ttar en av medarbetarna om omhĂ€ndertagandet: ”Det första som mötte oss var en fruktansvĂ€rd stank. Sedan kom vi in i det lilla rum dĂ€r 62 marsvin förvarades huller om buller. Burarna var staplade pĂ„ varandra och det var dammigt och stökigt. Vi fick berĂ€ttat för oss att en bur med honor igĂ„r hade vĂ€lt ner till hanarna som var pĂ„ golvet. Det hade inte Ă„tgĂ€rdats, med tanke pĂ„ hur det sĂ„g ut tror jag det hade varit mycket svĂ„rt att komma till och sĂ€tta tillbaka honorna.

Glada marsvin i nya hem

Under tiden vi samlade in marsvinen lĂ„g mannen pĂ„ sitt rum och grĂ€t och dunkade i vĂ€ggen. Det var uppenbart att han verkligen trodde sig vara en stor djurvĂ€n, och pĂ„ nĂ„got sĂ€tt var det vĂ€l synd om honom ocksĂ„. Grundproblemet ligger ju i att djuraffĂ€rerna föder upp en massa djur de inte hittar hem Ă„t, och att de slĂ€pper ivĂ€g djur till precis vem som helst. Djur som inte har nĂ„got som helst att sĂ€ga till om sin framtid...”

grupper i kÀrleksfulla hem. NÄgra av honorna födde ungar som ocksÄ de fick en ljus framtid. Enligt djurhemmets krav ska alla marsvin ha sÀllskap av andra marsvin, och fÄ möjlighet till utevistelse med sol och grönt grÀs Ätminstone pÄ sommaren. MÄnga av marsvinen, som frÄn början var mycket rÀdda för mÀnniskor, har numera förtroende för sina nya Àgare och Àr trygga och Àlskade smÄ kamrater.

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

”Vill du stĂ€lla upp för Djurhemmet och dessa marsvin!? Hör dĂ„ av dig till oss via mail eller telefon. Kan du inte stĂ€lla upp med hjĂ€rterum och stjĂ€rterum för marsvin sĂ„ kan du stötta vĂ„rt arbete med att rĂ€dda dessa 62 individer genom att sĂ€tta in pengar pĂ„ vĂ„rt plusgiro 160771-2. Alla pengar gĂ„r till foder, veterinĂ€rkostnader, transportkostnader, etc som behövas för att genomföra rĂ€ddningsinsatsen för marsvinen.” Det hĂ€r nödropet pĂ„ hemsidan gav bidrag pĂ„ över 15 000 kr till marsvinen, vilket betydde oerhört mycket. Behandlingarna för skabb kostade flera hundra per marsvin och behövde upprepas tre gĂ„nger, sĂ„ det var vĂ€lbehövliga pengar för att ro projektet i hamn. Ett stort tack till alla er som bidragit till de hĂ€r marsvinens rĂ€ddning!

7


VINN EN UNIK RUFUS-STEFAN-TRÖJA! Nu utlyser vi en tĂ€vling som gĂ„r till pĂ„ följande sĂ€tt:

RUFUS-STEFAN - DET SENASTE STJÄRNSKOTTET PÅ BLOGG-HIMLEN! I jakten pĂ„ ett nytt hem har Rufus-Stefan nu fĂ„tt sig en alldeles egen blogg som kontinuerligt uppdateras med hĂ€rlig info och fina bilder av kattvĂ€rldens absoluta orginal.

Regler: Alla som vĂ€rvar tvĂ„ medlemmar till Djurhemmet Tigerharen Ă€r med i utlottningen av en unik Rufus-Stefan-tröja! SĂ„ hĂ€r funkar det: Skicka ett mail till andrea@tigerharen.org med följande uppgifter 1. Ditt namn och adress 2. Önskad tröjstorlek 3. Namn och adress pĂ„ de tvĂ„ medlemmar som du vĂ€rvat (det Ă€r inte ett regelbrott att vĂ€rva fler medlemmar Ă€n tvĂ„) DĂ€refter skickar vi inbetalningskort, nyhetsbrev och annan information till de tvĂ„ nya medlemmarna. I slutet av varje mĂ„nad har vi sedan dragning och inom kort efter det fĂ„r den lyckliga vinnaren sin tröja pĂ„ posten! Vad innebĂ€r det dĂ„ att vara stödmedlem i Djurhemmet Tigerharen? Som stödmedlem i Tigerharen hjĂ€lper du oss att ta hand om fler djur. Storleken pĂ„ verksamheten Ă€r till stor del beroende av hur mycket pengar vi fĂ„r in, och stödmedlemmar ger oss en ekonomisk trygghet som Ă€r vĂ€ldigt viktig för oss och djuren!

FrÄn bloggen:

En dag kom Rufus-Stefan till mig och sa: “AlltsĂ„ Andrea. Jag har ju mĂ€rkt och förstĂ„tt att du gör ditt allra bĂ€sta med att hitta hem till mig. Ja, du vet med bloggen, förstasidan pĂ„ nyhetsbrevet och allt det dĂ€r. Men - och rĂ€tta mig om jag har fel - frĂ„n min sida av synfĂ€ltet sĂ„ ser jag ju inte sĂ„ dĂ€r vĂ€ldigt bortadoperad ut Ă€nnu. Du och jag, Andrea, vi Ă€r ju ganska sĂ„ lika mycket sambos som vi var, lĂ„t oss sĂ€ga, för nĂ„gra mĂ„nader sedan. Det Ă€r ju inte det att vi inte gillar varandra, det Ă€r ju bara att titta pĂ„ det hĂ€r fĂ€ltet av kĂ€rlek som flödar mellan oss, men tingens och vĂ€rldens ordning, den Ă€r ju som den Ă€r. Anyhow, jag tĂ€nkte att jag skulle försöka hjĂ€lpa dig lite pĂ„ traven. Jag lĂ„nade din kamera under tiden som du var pĂ„ jobbet idag.”

Stödmedlem blir du genom att betala in 200:pÄ vÄrt plusgiro: 16 07 71-2. Som medlem fÄr du vÄrt nyhetsbrev dÀr vi berÀttar om djuren, om vad som hÀnder pÄ djurhemmet och tipsar om saker som kan vara till hjÀlp nÀr man vill, eller redan har adopterat.

Du hittar bloggen pÄ http://rufus-stefan.tigerharen.org Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2008 2009

8


Det gÄr utmÀrkt att klickertrÀna med t ex grisar!

KlickertrÀning passar alla!

NĂ„got som vi pĂ„ Tigerharen tycker Ă€r oerhört viktigt att lyfta fram Ă€r alla djurs behov av aktivering. MĂ„nga ser det som en sjĂ€lvklarhet att exempelvis hundar ska aktiveras genom motion och mental trĂ€ning, men andra djur som lever som “sĂ€llskapsdjur” blir bortglömda. Djurens tillvaro blir ofta begrĂ€nsad i ett mĂ€nskligt hem och de behöver olika former av stimulans för att mĂ„ bra. KlickertrĂ€ning Ă€r ett vĂ€ldigt roligt och bra sĂ€tt att aktivera sig tillsammans med djur! KlickertrĂ€ningen bygger pĂ„ positiv förstĂ€rkning, man anvĂ€nder sig aldrig av bestraffningar utan belönar beteenden man vill se mer av. TrĂ€ningen bygger inte heller pĂ„ dominans och lydnad, det gĂ„r istĂ€llet ut pĂ„ att skapa ett sĂ€tt att tydligt kommunicera med djuret vad det Ă€r man vill. Det gör man genom att trĂ€na in att ett klick betyder belöning, vilket i sin tur betyder “rĂ€tt” beteende. Metoden uppmuntrar djuret till egna initiativ och ger dĂ€rför bra mental stimulans.

Man kan klickertrĂ€na med vilket djur som helst. Börja med att “klicka in” djuret med klickern. Det gör du genom att först klicka och sen ge djuret nĂ„got gott som belöning precis efterĂ„t. Klicka nĂ„gra gĂ„nger och ta sen en paus och upprepa allt en gĂ„ng till. Efter ett tag kommer djuret att associera klicket med belöningen. Nu kan du gĂ„ vidare med trĂ€ningen. En bra början Ă€r att trĂ€na “target”, det gör du enklast med en “targetstick”, de finns att köpa i djuraffĂ€rer men du kan Ă€ven göra en egen av en lite lĂ€ngre pinne. HĂ„ll fram din “targetstick” till djuret och vĂ€nta tills hon rör vid den med exempelvis nosen, klicka i samma ögonblick och belöna. FortsĂ€tt sĂ„ tills du mĂ€rker att hon förstĂ„r att det Ă€r just att röra vid “targetsticken” som ger belöning. Du kan sen fortsĂ€tta trĂ€ningen med att fĂ„ djuret att följa “targetsticken”, tex i en cirkel. Ta det i flera etapper. Först rĂ€cker det att djuret följer bara nĂ„gra steg för att du ska klicka, sen en halvcirkel och tillslut en cirkel. Man kan Ă€ven trĂ€na med ett mĂ„l, t.ex en matta som djuret ska sĂ€tta

sig pÄ. Klicka dÄ nÀr de först rör vid den, sen nÀr hon har tvÄ tassar pÄ, och jobba dig fram till att hon förstÄr att det Àr att sÀtta sig pÄ mattan som ger belöning. Flytta sedan runt mattan och se om hon förstÄr att det fortfarande Àr samma sak som gÀller Àven om mÄlet Àr pÄ en ny plats. Det finns inga begrÀnsingar för vad man kan lÀra djur att göra med hjÀlp av en klicker, sÄ anvÀnd din fantasi för att hitta pÄ nya övningar! Det finns Àven mÄnga bra böcker som handlar om klickertrÀning som ger tips och inspiration. Lycka till!

Boktips: Natasha Atterbom klickertrÀning för nybörjare Egtvedt, Morten , KÞste, Cecilie - KlickertrÀning för din hund Karen Pryor - Skjut inte hunden

Köp en egen Tigerharen-klicker! Är du sugen pĂ„ att testa klickertrĂ€ning? Passa isĂ„fall pĂ„ att köpa vĂ„ra snygga klickers. De kostar 30:- och allt överskott gĂ„r direkt till att hjĂ€lpa djur! Mejla till info@tigerharen.org för att bestĂ€lla.

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

9


HjÀlp oss!

Det finns mÄnga sÀtt du kan stödja vÄr verksamhet pÄ! Adoptera ett djur SkÀnk pengar Bli stödmedlem AnmÀl dig som pendlare om du kan ta med djur pÄ dina resor StÀll upp som jourhem Sprid vÄrt informationsmaterial Bli medlem pÄ cint.se och samla in pengar genom att svara pÄ marknadsundersökningar Samla in pengar Skriv upp dig pÄ vÄr mailinglista Titta pÄ vÄr önskelista om det finns nÄgot dÀr du kan skÀnka FöreslÄ för dina vÀnner att de adopterar djur istÀllet för att skaffa husdjur genom zooaffÀr eller uppfödare HÄll koll pÄ vÄr hemsida för aktuell information om vad vi behöver hjÀlp med just nu!

Adoptera!

Det absolut viktigaste för vÄr verksamhet Àr att djuren vi tar in fÄr nya kÀrleksfulla hem. Har du tid och plats för ett djur gör du en stor insats om du vÀljer att adoptera istÀllet för att köpa djur frÄn zooaffÀr eller uppfödare.

Bli stödmedlem!

Som stödmedlem i Tigerharen hjÀlper du oss att ta hand om fler djur. Storleken pÄ verksamheten Àr till stor del beroende av hur mycket pengar vi fÄr in, och stödmedlemmar ger oss en ekonomisk trygghet som Àr vÀldigt viktig för oss - och djuren! Stödmedlem blir du genom att betala in 200:- pÄ vÄrt plusgiro: 16 07 71-2. Du fÄr vÄrt nyhetsbrev om verksamheten ca 1 gÄng om Äret, dÀr vi berÀttar om djuren, om vad som hÀnder pÄ djurhemmet och tipsar om saker som kan vara till hjÀlp nÀr man vill, eller redan har adopterat. Du fÄr Àven regelbundet vÄrt elektroniska nyhetsbrev om du uppger en mejladress.

HjÀlp oss att transportera djur! DÄ vi ofta behöver transportera djur till jourhem

eller nya hem behöver vi hjÀlp med transporter. DÀrför söker vi dig som pendlar och har möjlighet att ta med dig ett eller flera djur. Med din hjÀlp kan förhoppningsvis Ànnu fler djur fÄ en andra chans! Fyll i formulÀret pÄ vÄr hemsida sÄ kontaktar vi dig nÀr vi behöver din hjÀlp!

StÀll upp som Jourhem!

Eftersom vi fÄr in djur frÄn hela landet sÄ behöver vi jourhem pÄ mÄnga olika platser. Vi Àr i stort behov av jourhem som tillfÀlligt kan ta hand om ett eller flera djur tills vi hittar ett permanent hem. Kan du hjÀlpa till? AnmÀl dig pÄ vÄr hemsida!

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

10


Kamerabrist! Ingen av medarbetarna har för tillfÀllet en fungerande digitalkamera, vilket Àr ganska problematiskt. Har du en gammal kamera till övers blir vi mycket lyckliga om du vill skicka den till oss! Adressen Àr: Djurhemmet Tigerharen Box 11347 404 27 Göteborg Sprid vÄrt infomaterial

Ett sÀtt för oss att nÄ ut till fler Àr att sprida vÄrt informationsmaterial. Du kan ladda ner flyblad frÄn vÄr hemsida och sjÀlv skriva ut, eller sÄ kan du bestÀlla nyhetsbrev frÄn oss. du bestÀller enklast genom att mejla till info@tigerharen. org, ange hur mÄnga ex. du vill ha och uppge din adress, sÀtt gÀrna in ett bidrag till tryckkostnad och porto pÄ vÄrt plusgiro!

Donera!

Du kan vÀlja att skÀnka pengar pÄ tvÄ olika sÀtt. Det bÀsta Àr att sÀtta in dem pÄ vÄrt plusgiro: 16 07 71-2, dÄ kommer alla pengar direkt till vÄr verksamhet. Har du inte möjlighet att göra det kan du skÀnka pengar genom att skicka ett SMS med det belopp du vill donera. NÀr du skÀnker med SMS tas det ut en viss procent i avgift för att betala tjÀnsten, men vÀljer du dÀremot att donera genom vÄrt Plusgiro kommer alla pengar direkt till djurhemmet.

SÄ hÀr SMSar du:

Skicka ett SMS med texten TH följt av det belopp du vill donera, t ex: TH 20. Skicka till nr: 72550 Belopp du kan donera Àr: 5, 10, 15, eller 20kr (kostnaden Àr det du belopp du vÀljer +ev SMStaxa)

Bli medlem pÄ cint.se

Du kan hjÀlpa oss att samla in pengar genom att bara svara pÄ marknadsundersökningar. Bli medlem pÄ cint.se och vÀlj sen att dina insamlade pengar ska gÄ till Djurhemmet Tigerharen. Du kan sjÀlv vÀlja hur ofta du vill fÄ undersökningar skickade till dig och behöver bara svara pÄ dem nÀr du sjÀlv vill och har tid.

Djurhemmet Tigerharens nyhetsbrev 2009

Önskelista:

- En gÄrd! - Bil - SlÀp av alla sorter, gÀrna hÀstslÀp - Digitalkamera - Laserskrivare - Kopiator - Djurmedicin (speciellt avmaskningsmedel och Eye-con Comfort Shield, ögondroppar till sjuk hÀst) - Byggmaterial (virke, stolpar, konsoler etc) - Verktyg och maskiner - Hö och halm - NÀt (t ex rutnÀt, fÄrnÀt) - Kompostgaller - Transportburar - Djurmat - Vitaminer och godis till djur - Kattsand - Plastgolv, vaxduk (till golv och inredning i burar) - HeltÀckningsmatta - Digital personvÄg - Förband, sÄrrengöring mm

11


Djur som söker hem Glimra En mycket trevlig och personlig liten gettjej! Hon söker ett hem dÀr det redan finns andra getter, och dÀr hon fÄr tillgÄng till en hage med klÀttermöjligheter. Hon följer gÀrna med pÄ promenad, med eller utan koppel, och tycker mycket om katter och kaniner.

Karsten & Mattias Ålder: 9 mĂ„nader Kön: Kastrerade hanar Finns i: Stockholm

Pocky, Lisa, Fisen och MĂ€rta Ålder: Ett halvĂ„r till sex Ă„r Kön: Honor Finns i: Malmö Fyra trevliga marsvin som behöver ett nytt hem pga Ă€ndrade levnadsförhĂ„llanden. TvĂ„ av dem kommer ifrĂ„n det uppmĂ€rksammade vanvĂ„rdsfallet med 62 omhĂ€ndertagna marsvin tidigare i vĂ„ras.

NÀr Karsten, Mattias och deras syster Maria bara var en vecka gamla blev deras mamma överkörd. Vi pÄ djurhemmet blev kontaktade om ombedda att rÀdda dom tre smÄ ulliga gullbollarna och sjÀlvklart ville vi stÀlla upp för dom. TvÄ underbara kastrerade bröder som Àr i brÄdskande behov att ett kÀrleksfullt hem med utemöjligheter!

Pettan och Pingo Kön: Sto och Valack Ålder: 13 och 21 Ă„r Finns i: Göteborg TvĂ„ Ă„snor behöver akut hem. De finns idag pĂ„ “Zookraft” i Göteborg som kommunen beslutat att lĂ€gga ner, de behöver dĂ€rför ett nytt hem. Pingo har problem med bronkit och medicineras med kortison men mĂ„r i övrigt bra. Ingen av dem Ă€r vana att ridas utan gĂ„r hellre med pĂ„ en promenad.

Tussan och Busan Kön: Honor Ålder: Födda 2 sept. Finns i: Göteborg Tussan och Busan Ă€r tvĂ„ sociala och nyfikna tjejer. De Ă€r syskonen som “blev över” i ett oansvarigt avelsprojekt men hade turen att fĂ„ komma till oss pĂ„ Tigerharen.

Kattfamilj i Malmö Kattmamma och hennes ungar söker akut hem, ungarna Àr flyttklara och vi ser gÀrna att de flyttar i par eller till ett hem dÀr det redan finns katt.

Fler djur som söker hem hittar du pÄ vÄr hemsida www.tigerharen.org


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.