Innovationskraft i mellanrummet, rapport pia areblad 30 mars 2012 by Tiago Prata

Innovationskraft i mellanrummet – mässa/mötesplats/forum som fokuserar på gränssnittet kultur/innovation/affärsutveckling

Pia Areblad, TILLT, Mars 2012

Jesper Norda, tonsättare i produktutvecklingsprocess på Volvo Technology

Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 4 Sid 7 Sid 7 Sid 11 Sid 12

Inledning och arbetssätt Bakgrund och omvärldsanalys Ett forskningsperspektiv I. Typexempel på företag och produkter i skärningspunkten 1. Kulturbaserad kreativitet möter forskning och utvecklingsarbete. Exempel A-L 2. Kulturbaserad kreativitet möter personal och organisationsarbete. Exempel A-C 3. Kulturbaserad kreativitet möter varumärkesarbete. Exempel A-E

Sid 15

II. KKN företag som idag erbjuder tjänster som spelar strategisk roll för innovation och affärsutveckling Exempel A-F A. Disanoncias/c2+i, Baskien, Spanien B. TILLT, Sverige C. Trois Temps, Paris, Framkrike D. Kunstgreb, Köpenhamn, Danmark E. Skiss, Sverige

Sid 15 Sid 17 Sid 19 Sid 20 Sid 21 Sid 23 Sid 23 Sid 25 Sid 25 Sid 26 Sid 27 Sid 27 Sid 29 Sid 29 Sid 30 Sid 31

III. Mässa som fokuserar på skärningspunkten mellan kultur, innovation och affärsutveckling Vilka behov finns det för en mässa? Vad vill vi få ut av mässan? Målgrupp, Partners Form, Teman som skulle kunna dra till sig intresse, Plats, Hur skapar man uppmärksamhet? Handlingsplan, trestegsraket Samverkanspartners Slutsats Lista över intervjuer Referenser

Mässa som fokuserar på skärningspunkten mellan kultur, innovation och affärsutveckling. Inledning och angreppsätt Tillt har i november 2011 fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att genomföra en mässa i Göteborg som tar sikte på att visa kulturdriven affärsutveckling i ett mycket brett perspektiv. Här redovisas det angreppssätt vi använt för att ta oss an uppgiften. Rapporten innehåller tre delar; (1) Identifikationen av 20 typexempel på företag och produkter av relevans för skärningspunkten (2) Identifikation av fem KKN som idag erbjuder tjänster som spelar strategisk roll för innovation och affärsutveckling i icke KKNbranscher samt (3) en beskrivning och förutsättningarna för hur en mässa skulle kunna struktureras till sitt innehåll och potentiella samarbetspartners. Bakgrund Undersökningen tar sitt avstamp i TILLTs erfarenhet av att implementera konstnärlig kompetens i olika samhällssektorer för att skapa innovationskraft och affärsutveckling samt det Europeiska nätverk TILLT sedan 2007 byggt upp på området. Angreppssätt I. Typexempel på varor och tjänster utvecklade i skärningspunkten kategoriseras utifrån Kea:s rapport; The Impact of Culture on Creativity gjord på uppdrag av Europeiska kommissionen och färdigställd 2009 samt Comparative analysis fädigställd 2011 inom ramen för det europeiska projektet TILLT Europe. Kulturbaserad kreativitet möter här i första hand behov i samhället/arbetslivet vad gäller:1

•

Forskning och utveckling

Här syns produkter, tjänster och koncept som utvecklas då kulturbaserad kreativitet mött nya sektorer. Här syns även hur kulturbaserad kreativitet utvecklat nya processer samt kulturbaserade metoder för att utveckla innovationskapacitet.

•

Organisationsutveckling

Här syns kulturbaserade tjänster gällande värdegrundsarbete, kommunikation, mångfaldsarbete, teamutveckling, kreativitet och organisationsutveckling.

•

Extern kommunikation

Här syns kulturbaserade tjänster som berör mötes och event-industrin, stärkande av arbetsgivarvarumärke, varumärkesstärkande arbete samt utvecklande av nätverksverktyg. II. KKN företag som idag erbjuder tjänster som spelar strategisk roll för innovation och affärsutveckling i icke KKN-branscher exemplifieras utifrån det Europeiska nätverk TILLT etablerat. III. Upplägget av en mässa inom området utformas i dialog med strategiska aktörer som har stor vana av att utveckla och etablera nya mässkoncepet. Möten tas även med potentiella samarbetsparter som i första hand företräder icke KKN-branscher, då de ses som huvudsaklig målgrupp för mässan, för att utröna intresse för ett dylikt upplägg. Vad är de bärande elementen för att skapa en attraktiv mässa med spets inom detta område i Västsverige?

På sid 55 i the Impact of Culture on Creativity framgår att: kulturbaserad kreativitet bidrar till produkt- och tjänsteinnovation, att utveckla varumärket samt stärker personalarbete och kommunikation. På sidorna 94-95 i Gomez de la Iglesia, Roberto & Vives Almandoz, Miren ”Managing arts and business collaborations: a comparative analysis of four programmes in Europe” TILLT Europe 2009 väljs en liknande kategorisering; kulturbaserad kreativitet ger effekt på fou-verksamhet i form av att nya tjänster, produkter och processer utvecklas, på organisationsutvecklingen genom stärkt personalarbete, samt på externkommunikationen genom att stärka varumärket. 3

En diskussion kring form av mässa/mötesplats presenteras även i rapporten. I formen tangeras vilka incitament som behövs för att skapa engagemang, delaktighet och finansiell bärighet i en sådan mässa.

Bakgrund och omvärldsanalys 2006 publicerades rapporten The economy of culture in Europe 2. I rapporten framkom att kulturnäringarna omsatte mer än fordonsindustrin i Europa. Denna publikation gav frågan om kulturella och kreativa näringar en helt ny dignitet och innebar att flera av Europas medlemsstater lät frågan komma högre upp på agendan. I Sverige genomfördes 2006 och 2007 tre dialogforum där näringsministern och kulturministern tillsammans mötte företrädare för verksamheter som agerat i gränssnittet mellan näring och kultur. Dessutom initierades och slutfördes en svensk kulturutredning. Detta resulterade i att en nationell handlingsplan för kulturella och kreativa näringar upprättades. På nordisk nivå initierades 2008 KreaNord där representanter för närings- och kulturdepartement i de nordiska länderna, inklusive baltiska länderna och Ryssland, arrangerade ett flertal möten för att skapa större förståelse för hur kulturella och kreativa näringar kan utvecklas samt hur en policy kan formas för att utveckla gränssnittet mellan kultur och näring. 2009 kom nästa större Europeiska rapport i ämnet även här beställd av Directorate General Education3 and Culture: The Impact of Culture on Creativity av Kern European Affairs. Fokus i denna rapport kom att ligga på hur kulturbaserad kreativitet kan interagera med andra branscher och vilka områden det ger effekt på. Här närmar vi oss den arena som är fokus för denna rapport. 2008 besökte Vladimir Sucha, Director DGEAC, vid två olika tillfällen TILLT och olika företag som oeganisationen samarbetat med. Hans intresse var oerhört stort och efter andra besöket uppmanade han TILLT att prioritera att söka medel för att dela med sig av sin kunskap av att genomföra projekt i gränssnittet mellan kultur och näring. Våren 2009 fick TILLT ett policyuppdrag av DGEAC. Uppdraget innebar att organisationen skulle genomföra en komparativ analys av olika verksamheter som agerar i detta gränssnitt i Europa, delta i ett flertal konferenser för att berätta om sina erfarenheter samt utifrån detta ge policyförslag. Den komparativa analysen kom att ta sitt avstamp i Keas rapport the Impact of Culture on Creativity. Både Keas rapport och den komparativa analysen4 som gjordes under de två första åren av TILLTs europeiska policyarbete strukturerar gränssnittet kring vilka områden kulturbaserad kreativitet bidrar till att utveckla.

Ett forskningsperspektiv - på vilket sätt bidrar KKN-verksamhet till ökad innovation och affärsutveckling? Produkt- och tjänsteutvecklingsprocessen kallas ofta ”the product development funnel” 5. Denna ”tratt” illustreras nedan. Produkt- och tjänsteutveckling bygger på att ett företag har förmåga att generera många och bra idéer. Dessa idéer går sedan in i företagets produktutvecklings-/innovationsprocess. I denna process bearbetas idéerna till att bli produkter eller tjänster på markanden. I processen kommer vissa idéer

The Economy of Culture in Europé, Kern European Affairs, på beställning av DG Education and Culture

Directorate General Education and Culture, förkortas framöver med DGEAC

Policyprojektet hette 2009-2010 TILLT Europé men har nu bytt namn till Creative Clash. Alla publicerade rapporter går att finna på www.cretiveclash.eu

Wheelwright, Steven C. & Clark, Kim B. Revolutionizing Product Development: Quantum Leaps in Speed, Efficiency, and Quality The Free Press 1992

att falla bort helt enkelt för att de inte är tillräckligt bra, eller så knoppas det av bolag där dessa idéer får fortleva för att de inte passar i det bolag där de föddes.

Produktutvecklingstratten, product development funnel. (se fotnot 5) Det tidiga stadiet i produktuvecklingsprocessen kallas ”fuzzy front end”. Det är här som möjligheter identifieras och idéer och lösningar föds, som senare i utvecklingstratten kan bli affärsidéer och företag. Ökad innovationskraft och kreativitet stärker denna process. I ”fuzzy front end” är utmaningen att vidga tratten, dvs. öka kvantitet (antal idéer) och kvalitet (hur bra idéerna är). Att generera många och relevanta idéer är två utmaningar för företag av två anledningar. För det första är det inte lätt att generera många och relevanta idéer i en organisation som har starkt fokus på att leverera och nå mål på kort sikt. Idéer kräver eftertanke och utrymme, samtidigt som de kräver nytänkande, analys och nya perspektiv. Dessutom är idéer ofta ganska långt ifrån att realiseras och generera vinst (de har en lång väg kvar till marknaden). Ofta handlar det om att styrsystemen inte värderar denna typ av arbete utan enbart resultat – då kommer också organisationen att fokusera på det som genererar kortsiktiga resultat istället för det långsiktiga arbetet som t.ex. innovationskraft är. Genom att arbeta med stimulans från kulturellt relaterad kompetens tränas förmågan att generera idéer och arbetsplatsen får träna sig i innovationsprocesser – det som är signifikant för kulturellt relaterad kompetens. För det andra har företag ofta har svårt att satsa på de mest radikala idéerna för att det helt enkelt är svårt att visualisera dem, och de innebär en stor mental omställning6 . Man väljer helt enkelt att satsa på idéer som är snabba och lätta att implementera. Man föredrar det kända framför det okända och prioriterar projekt som man redan innan projektet startat kan definiera slutresultatet av. Detta tillvägagångssätt hindrar de mest radikala idéerna från att utvecklas och kan hindra stora innovationer. Genom konstnärliga interventioner i verksamheter utvidgar man människors komfortzoner vilket gör att företagen lättare tar sig an mer radikala idéer.

Nichols, David ”Why innovation funnels don’t work and why rockets do” Market Leader, Autumn 2007 Rexfelt, Oskar et al. “A proposal for a structured approach for cross-company teamwork - a case study of involving the customer in service innovation” Research in Engineering Design Vol 22 (3) 2011

Många företag har idag innovationsavdelningar och processbeskrivningar för att hantera innovation i organisationen. Vad man ofta missar dock är att innovation inte händer när man bestämmer sig för att vara innovativ, utan innovation ofta äger rum oförutsätt, när man befinner sig mitt uppe i något annat. Ett bra innovationsklimat handlar om att personalen på företagen lär sig att se möjligheter när de uppstår, att företagen förstår att innovation bygger på att människor med olika bakgrund och erfarenheter möts och samarbetar, att förstå att allt arbete inte kan vara målfokuserat – då mister vi potentiella nya möjligheter. Alltså är innovation något man kan integrera i det övriga arbetet på en arbetsplats och ta tillvara på ”problem” och oväntade händelser som dyker upp i det vanliga arbetet för att vända dem till en fördel. Inom kulturbaserad kompetens talar man ofta om serendipitet, som betyder att man upptäcker vad man gör medan man gör det. Man kanske startar med en vision om vart man är på väg, men medan man är i processen upptäcker man att man egentligen är på väg någon annanstans och serendipitet handlar om att bejaka denna ”flow”. Företag som enbart bygger på rationell logik fokuserar på att reducera komplexiteten i omvärlden genom att bryta ner komplexa samband till linjära sekvenser. Man fokuserar på att skapa oberoende mellan enheter och planera för att hantera osäkerhet. Den kreativa logiken handlar om att lära sig att leva med osäkerheten utan att försöka bryta ner dess komplexitet. Detta synsätt bygger på att man tillåter att olika perspektiv och tankesätt samexistera inom företaget – även om dessa är motstridiga – för att man vill lämna möjligheterna öppna för att hitta nya affärsidéer och marknader. Konstnärer och entreprenörer arbetar ofta på detta sätt. Utifrån ovanstående resonemang kan man dra följande slutsatser: Interventioner från kulturbaserad kompetens övar upp den kreativa förmågan, förmågan att vända på perspektiv och se gamla problem med nya ögon för att hitta nya lösningar. Interventioner med kulturellt relaterad kompetens stärker modet att ifrågasätta vedertagna regler om hur saker och ting är och bör vara. Ta bort attityden att "det sitter i väggarna" och "så har vi alltid gjort". Kulturbaserad kompetens kan hjälpa företag att förstå att det är ok att inte riktigt veta vart man är på väg. Radikal innovation handlar just om detta: vet man vart man är på väg är det ingen innovation, då är det enbart utveckling. Det mesta som görs på arbetsplatser är väldigt målfokuserat, och nya idéer som uppstår väljs ofta bort direkt eftersom det inte ingår i arbetsuppgiften. Genom interventioner med kulturbaserad kompetens utnyttjas de resurser som finns i verksamheten i form av mänsklig kompetens bättre vilket skapar en bättre och starkare ekonomi. Kulturbaserad kompetens kan lära oss att bejaka och hålla motstridiga världsbilder och samband levande samtidigt. Detta är en viktig förmåga för företag, för det är så omvärlden är betingad. Gränssnittet kultur/innovation kan vara en oerhört viktig faktor att utveckla för att skapa hållbar tillväxt och förbereda oss för en alltmer föränderlig omvärld. ”Det är nästan aldrig de korrekta lösningarna som generar verkliga innovationer. Utan att man vågar göra tvärtom mot det förväntade. Det intressanta med en konstnärs sätt att arbeta är just förmågan att sätta igång nya tankebanor.” Jan-Peter Idström, Klinikchef AstraZeneca

I. Typexempel på företag och produkter i skärningspunkten Utifrån den kategorisering av gränssnittet kultur/innovation/affärsutveckling, som redogjordes för i inledningen sid 1 punkt I, exemplifieras nedan hur kulturbaserad kreativitet för att utveckla nya tjänster och produkter i icke KKN-branscher kan ta sig i uttryck.

1.Kulturbaserad kreativitet möter forskning och utvecklingsarbete. A. Le Laboratoire, Paris, Frankrike; Naturvetenskaplig forskning samverkar med design. Le Laboratoire är en verksamhet i Paris som arbetar med att sammankoppla konstnärlig kompetens med forskning. För några år sedan genomfördes ett projekt med Nasa. Den franska designern Mathieu Lehanneur arbetade nära forskare från Nasa. Arbetet resulterade i en ett mycket effektivt filtersystem som eliminerar gifter i den luft vi andas genom att använda naturens egen källa; plantor. För att göra filtret extra effektivt låter fläktar luften cirkulera i komplexa mönster runt plantornas löv och forcerar luften genom rötter och jord. Uppfinningen vann 2008 pris för bästa uppfinning i Popular Science Magazine och finns på marknaden sedan maj 2009.

”Det viktiga är att frigöra den kreativitet som finns hos människor, det är där framtiden finns” Kenneth Krantz, regionchef Svenskt Näringsliv B. Technalia, Barcelona, Spanien; Bildkonstnärer möter rymdforskning Technalia är ett internationellt företag som arbetar med rymdforskning. 2009 valde de att i samverkan med spanska organisationen Disanoncias, (numera c2+i) genomföra ett projekt med bildkonstnärer för att utveckla ett område. Projektet hette The 7th Passanger. Rymdfarkoster styrs med ett stort antal tekniska signalsystem. ”Instrumentpanelen” i en rymdfarkost är en vidsträckt historia med många koordinatorer att ta hänsyn till. Många koefficienter kan vara svårtolkade. För att en rymdfärd ska lyckas är det avgörande att passagerarna förlitar sig på, snabbt kan tolka och snabbt agera på den information de får på instrumentpanelen. De kan inte förvänta sig hjälp utifrån. Konstnärerna antog sig denna utmaning genom att skapa en bild av instrumentpanelen som den 7.e passageraren. Hur kan informationen som kommer fram presenteras på ett sätt som kommunicerar, känns mänsklig och som gör att man snabbt agerar. Ett viktigt element här var att fokusera på estetiken. Olika färger och formsystem utvecklades och realiserades i ett nytt kommunikationsgränssnitt genom tekniskt samarbete. Denna innovation kan bli oumbärlig för rymdindustrin men det finns förstås en helt annan marknad för produkten också. Hur kan den implementeras i fordon, i båtar, i akutsystem på sjukhus? Utvecklingsmöjligheterna är stora.

C. Lanik, Baskien, Spanien; ett byggföretag samverkar med en grupp experimentella arkitekter. Lanik är ett spanskt byggföretag med 80 anställda som är specialiserade på utveckling av struktursystem för byggindustrin. De genomförde ett forskningsprojekt med en grupp experimentella arkitekter; Recetas Urbanas. Syftet med samarbetet var att analysera möjliga nya tillämpningar av omvandlingsbara och flexibela konstruktionslösningar, som bygger på Laniks system. I projektet analyserades Laniks befintliga produktsortiment på djupet för att finna nya, och hittills oanade användningsområden för dessa produkter. Den kreativa processen och interaktionen genomfördes med allmänheten som bollplank och kritiskt öga. De kreativa personerna som deltog i processen tillsammans med Lanik, tog fram olika paket som enkelt kan användas till temporära småskaliga huskonstruktioner. Genom detta samarbete förstod företaget bättre vilka nya arenor deras system kan användas på. Samarbetet ledde också till att de anställdas egna kreativa förmåga fick större spelutrymme. Idag används deras system för att bygga temporära huslösningar i krisdrabbade områden. Ett helt nytt användningsområde för deras strukturella system har skapats.

D. Coloplast, Köpenhamn, Danmark i samverkan med konstnärer Coloplast är ett danskägt företag med huvudkontor nära Köpenhamn. Coloplast marknadsför och säljer hälsoprodukter. Produktinnovation stod i fokus för projektet. Man började med att identifiera företagets värdegrund och existerande metoder för brukardriven innovation. Intervjuer kring styrkor och svagheter av nu använda metoder utfördes. Ett flertal produktinnovation- workshops hölls med medarbetare och de som idag använder produkterna. Två konstnärer, som utbildas i samverkan med Kunstgrebsprojektet, (se stycke II D) använde konstnärliga metoder som inspiration i processen. Man valde att genomföra ett idérum. De medverkande uppmanades att skriva dikter om företagets DNA. Tekniken som användes var ”powerwriting”. En teknik där man ska stänga av alla dömande tankar i sitt huvud och bara skriva ner allt som kommer upp i tanken under sju minuter. De kunde också spela upp små teaterstycken där de kunde gestalta besvärliga samtal med en kund som var missnöjd med någon produkt. Efter att ha utvärderat allt som kommit upp under dessa processer hade man fått fram 50 nya metoder för att involvera brukare i innovationsprocessen.

” Kunstgrebs konstnärer har varit en reell inspirationskälla; ni har utmanat oss att göra saker vi aldrig vågat tidigare. Genom att påminna oss om att vi hela tiden kan göra bättre och inte får slumra in har ni gett oss helt nya verktyg att arbeta med. Genom er input kommer vi använda våra möten mer effektivt och därmed få ut större värden.” January Thorstensen, R & D Senior Product Manager Concept Development Global R & D, Coloplast E) Volvo Technology, Göteborg, Sverige samverkar med tonsättaren Jesper Norda Inom ramen för ett av TILLTs Airis-projekt verkade tonsättaren Jesper Norda på Volvo Technology. Volvo Technology är mycket forskningsintensivt och Jespers roll blev att med sin kunskap om kreativa processer befrukta företagets innovationsprocesser. Det uppstod ett flertal samtal och diskussioner om hur den konstnärliga kreativa processen ser ut och verkar i relation till den innovationsprocess som pågick på Volvo Technology. Utifrån de samtalen påverkades innovationsprocessen på Volvo Technology och Jesper fortsatte att arbeta där efter projektets avslut med att utveckla varningssignaler i bilar utifrån sin kompetens som tonsättare.

F) Nordsjömuseet, Jylland Danmark i samverkan med en skådespelare Nordsjö museet ville utveckla en av de upplevelser de erbjuder på museet. De har ett större akvarium och matningen av fiskarna har alltid varit intressant för besökarna men man ville nu ta det till en annan nivå. 10-12 dykare fortbildades i processen där skådespelaren byggde upp en dramaturgi för visningen med förväntan, klimax och avslutning. Musik togs fram. Detta har inneburit att Oceaneriet på museet har fått ett rejält lyft. Kunskapsförmedlingen har blivit avsevärt bättre. Visningen av matningen har nu en betydligt större variation. En kamera används nu där publiken kan se ett område som de ej kunnat tidigare, vilket gjort upplevelsen mer intressant. Filmerna läggs även ut på webben. Erfarenheten har visat på hur konstnären agerat katalysator för idéutveckling i verksamheten. Projektet ingick i projekt Nordjyska Allianser.

G) Paroc, Sverige i samverkan med textilkonstnär Paroc Group tillverkar mineralullsisolering. Företaget utvecklar och tillverkar stenullsprodukter. Paroc valde 2009 att under ett år samverka med en textilkonstnär. Man laborerade med företagets produkt (obrännbart isoleringsmaterial skapat av smält sten), och vilka värderingar produkten bär på. Det resulterade i en rad experiment där man visar materialets karaktäristika på nya sätt genom bl.a. en obrännbar julbock på torget i Skövde, ett bibliotek som var öppet för allmänheten kring den kemiska processen i vulkanutbrott (som också är smält sten), stenull som brandskydd, fotografiskt projekt där personalen i fabriken fick skildra sin vardag och tillverkningsprocessen mm. Resultatet blev en ny syn på det 8

egna arbetet och produkten. Produkten ses inte som "ett isoleringsmaterial" utan som "ett brandskydd som inte är helt olikt lava". Detta synsätt finns hos medarbetare, men även i lokalsamhället. Projektet gav även ökad arbetsmotivation genom förbättrad förståelse för den egna rollen i ett större sammanhang (arbetsgrupp, företag, samhälle). Tack vare dessa effekter uppskattar företaget att produktiviteten ökade med 20% då internt motstånd mot förändring minskat och motivationen ökat. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen för TILLTs verksamhet.

H) Partille kommuns äldreomsorg, Sverige, i samverkan med en poet Partille kommun valde att gå in i ett tvåårigt samarbete med en poet för att möta dåliga resultat i kundundersökningar. De ville arbeta med en konstnär för att vända på perspektiven och se saker från ett nytt håll. Naturligtvis kan det alltid finnas anledning att vara självkritisk, påpekar deltagarna, men ganska snart kom de fram till att det missnöje som hade uttryckts i undersökningen främst bottnade i hur man definierar ”aktivitet”. Ett sätt att inleda en dialog om de här komplexa frågorna blev att dokumentera vardagen i boendena mer aktivt. Ett arbete som sedan resulterade i en utställning. Projektet innebar också att personalen utvecklat sin förmåga att kommunicera det värde de vill ge till de boende. Allt har bidragit till att utveckla den tjänst de tillhandahåller inom äldreomsorgen. Resultatet har blivit ökad nöjdhet bland boende och deras anhöriga. Personalen har även fått en ny syn på den egna arbetsuppgiften och rollen. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen för TILLTs verksamhet.

I) Vattenverket i Vara kommun, Sverige, i samverkan med en textilkonstnär På vattenverket i Vara samarbetade man med en textilkonstnär under ett år. En av aktiviteterna man satte igång med var att skapa en väggbonad av materialet som används i vattenreningsprocessen. Under arbetets gång, upptäckte konstnären att personalen i fabriken var experter på att känna igen vattnet från det egna reningsverket. Konstnären valde att bejaka denna tysta kunskap som ingen på reningsverket hade uppmärksammat och gjorde ett smaktest där personalen fick provsmaka olika vatten och svara på varifrån vattnet kom. Detta arbete ledde till idén att man skulle buteljera kommunens vatten och servera till gäster som kom på besök till kommunen. Det ledde till en produktutveckling som påverkade marknadsföringen av kommunen. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen för TILLTs verksamhet.

J) Alter Natur i samverkan med konststudenter, Belgien I Alter Nature: My biological (r)evolution, förde galleriet för samtida konst Z337 samman konststuderande med studenter och lärare vid KULeuven BioSCENTer under ett terminslångt projekt på temat om människans möjligheter att förändra naturen. Konstelever introducerades till den syntetiska biologin och genom att utbyta idéer och samarbeta över gränserna skapades en serie prototyper/konstverk. Dessa visades i ett forsknings- och utställningsprojekt om hur människan kan manipulera naturen och hur detta förändrar vår syn på världen. Samarbetet har lett till innovativa produkter såsom ”My bacteria ring” som är ringar skapade av bakterier. Denna produkt utforskar möjligheten att skapa smycken med en helt annan innebörd än idag (t.ex. av organisk materia av en familjemedlem). Ett annat resultat är att man inlemmade konstnärer i ett forskningsteam och knöt dem till MIT. (Massachussets Institute of Technology). Detta team arbetar med bakterier som kan skapa eller förhindra bildningen av iskristaller. Ambitionen är att teamets med sitt arbete ska generera resultat i produkter som minskar issmältningen eller isbildning på vägar.

K) Samverkan mellan spelutvecklare och två forskningslabb, Groningen, Holland Utifrån samverkan mellan Visio , MAD Multimedia , TNO och Principal Blue utvecklade, producerade och lanserade man ett nytt, seriöst spel spel, där barn med nedsatt syn kan spela tillsammans med barn utan synskada. Detta spel, The Discoverer, bygger på den existerande spelkonsolen Wii, och är unikt i världen. Detta är ett partnerskap mellan vetenskap, spelbranschen och hälsovård. Projektet visar hur utvecklingen i vetenskap och teknik kan stimulera innovation i den kreativa sektorn, och hur den kreativa sektorn själv kan stimulera framväxten av nya former av kreativitet och innovation inom vetenskap och teknik.

L) Samverkan mellan Kommunikationsbyrån och ett forskningslabb, Holland. Denna samverkan har inte landat i en färdig produkt men är på god väg. Ambitionen är att utveckla en telefon som helt och hållet tillverkats utan att skada personer eller miljön. Allt från batterier till SIM-kort till omslag: allt ska vara rättvist tillverkat. Begreppets som lanserats är Fairphone . Projektet menar att det åtminstone bör finnas en möjlighet att köpa en rättvis mobiltelefon på marknaden, men just nu är ett sådant val inte tillgängligt. Med en alltmer medveten kund kan detta vara ett starkt säljargument och bidra till en stark marknadsplacering för en sådan produkt. Utifrån arbetet med fairphone vill man sedan gå vidare till rättvisa versioner av bärbara datorer, MP3-spelare eller bärbara spelkonsoler. FairPhone är ett samarbete mellan medialab Waag Society , utvecklingsorganisationen Niza och kommunikationsbyrån Schrijf-Schrijf .

http://www.z33.be/en/

2.Kulturbaserad kreativitet möter personal och organisationsarbete. A. Unilever Storbritannien, musiker och konstnär metodutvecklar på fabrik för fryst mat och glass. Projektet påbörjades 1999 och pågick i fyra år. Målsättningen var att öka medarbetarnas kreativitet och därigenom deras problemlösningsförmåga och att man då i mindre omfång skulle behöva ta in externa konsulter i företaget. Musikern och konstnären Alastair Creamer arbetade HR- avdelningen som bas. 300 aktiviteter genomfördes som gav medarbetarna större tillgång till sin egen kreativitet genom att använda konstnärliga metoder. Genom konsten fann de andra sätt att se på utmaningar och problem och andra sätt att kommunicera dem. Genom att utsätta människor för den konstnärliga processen stimuleras fantasin och förmågan att värdera alternativa tänkesätt. Denna tjänsteutveckling kan implementeras i många miljöer.

”Jag vill att vi ska ha den magiska ingrediensen som våra konkurrenter kanske inte har. Den ingrediens som tillåter oss att göra saker på ett mer radikalt och kreativt sätt. Jag vill att det ska finnas en större äventyrslusta på företaget, i det sätt vi bemöter kunder, ett överraskande element och jag tror att vårt samarbete med Alastair Creamer har gett oss det,” James Hill, vd Unilever Ice Cream and Frozen Food.

B. Ulricehamns vård och omsorg, Sverige, samverkar med en dansare Projektet ville genom en konstnärs närvaro utveckla verksamhetens kundservice genom att stärka medarbetares självkänsla och individualitet. Genom att låta 30 personer gå in aktivt i processen var ambitionen att de sedan skulle nå sina 800 kollegor. De skulle få en slags ambassadörsroll. Konstnärens närvaro och spegling av verksamheten gav dem större medvetenhet om sin egen roll och sitt eget ansvar för att utveckla verksamheten. Projektet gav ökat självförtroende vilket gjorde att man i högre grad vågar ta plats på sin arbetsplats och därmed komma med egna förslag på förbättringar. Dansaren har utifrån sin konstnärsroll bidragit med sin kunskap om hur man gestaltar och jobbar praktiskt med de utmaningar de hade för att utveckla sin kundservice. Processen har inneburit att man arbetat med båda hjärnhalvorna och att man utvecklat sin organisation vilket lett till att bättre kundservice. Projektet var ett Airisprojekt inom ramen för TILLTs verksamhet.

C. EDF (Electricity Of France), Frankrike, i samverkan med en dirigent. EDF är ett gammalt franskt företag som härstammar från 40-talet. Företaget är idag ett av Frankrikes största företag och har en större mängd kommunikationsutmaningar. Utmaningarna i projektet låg i att stärka internkommunikationen bland en åldersheterogen personalgrupp. Den verksamhet som bedrivs inom EDF bedrivs även alltmer i privat regi. Hur kan man skapa bättre prestation i företaget och sätta in företagets roll i ett större sammanhang, i en större kontext. Man började med att introducera ett större element av reflektion genom en filosofiföreläsning. Föreläsningen berörde vikten av att skapa mening för att nå större utväxling av arbetsinsatsen samt vilken roll kulturen kan ha i detta avseende. De lät sedan en dirigent arbeta med gruppen i sång. Han fokuserade på att få ut det bästa av varje individ genom att locka fram det bästa och hjälpa dem att hitta meningen med sången. Genom hans ledning kunde alla se sig som delar i en större helhet. Projektet ledde till att stärka internkommunikationen i EDF samt att belysa allas del i att skapa framgång. Detta är ett projekt inom ramen för Trois Temps, se avsnitt IIC.

3. Kulturbaserad kreativitet möter varumärkesarbete. A. Vodafone, Amsterdam, Holland samverkar med ett antal konstnärer Vodafone skulle i sep 2009 öppna sitt huvudkontor I Holland och vill dels ha stor uppmärksamhet kring öppnandet dels dra till sig bra kompetens. 200 personer skulle rekryteras på kort tid. För att skapa ett nytt tilltal lät de ett call gå ut till konstnärslivet i Amsterdam via en större kulturorganisation Kultur und Undermenen. Konstnärerna inbjöds att förslå installationer med rött som tema. Rött för att det är Vodafones färg på sin logga samt den färg som benämner en del av Amsterdam; red light district. Nio installationer valdes ut och genomfördes. De placerades på olika ställen i stan mellan den 2 och 10 sep 2009. Konstnärerna som deltog kom från en mängd olika discipliner; bildkonstnärer, teaterkonstnärer, designers m.fl. I samband med att installationerna tog plats i gaturummet annonserade Vodafone i rött i tidningar och på väggar. Projektet ledde till att Vodafones varumärke förknippades med kreativitet, passion, lust och nytänkande och ledde till att de kunde rekrytera kompetent arbetskraft och att de fick genomslag i mediabruset med sitt budskap. Se film på youtube8.

”När konsten kommer in på arbetsplatsen är det viktiga kanske inte att tillföra kompetens utan att ge ett nytt språk åt det som redan finns.” Mia Ekendahl-Wisur, informationschef på ABB Kabeldon i Alingsås B. Umåkers travbana, Umeå, Sverige i samverkan med en bildkonstnär Under ett flertal år på 2000 –talet drevs projektet ARCIV i Västerbotten. Ett projekt från den perioden var samverkan mellan konstnären Karin Laaja och Umåkers travbana. Umåkers travbanas syns mycket i tv då flertalet travtävlingar direktsänds. Travbanan ville profilera sig på ett annat sätt för att skapa uppmärksamhet och dra mer folk. Utmaningen var att göra om travbanan så att det konstnärliga ingreppet inte skymde eller förhindrade tv-sändningarna utan gjorde dem bättre. Konstnären tog fram ett förslag som innebar att gräs planterades på ytan i mitten av banan. På gräsplanen gjordes sedan ett antal vägar och stigar i bågformat mönster över området för att skapa ett dynamiskt uttryck. Dessa vägar kantas med röda pollar som på vintern lystes upp med vitt ljus och då bildades ljusbanor längs vägarna. Förslaget innebar en spännande profilering av Umåkers travbana och bidrog till stärkt varumärke. Detta projekt utvecklades inom ramen för ARCIV i Västerbotten.

C. Aspen Petroleum, Hindås, Sverige i samverkan med en koreograf/dansare. Inom ramen för TILLTs airis-projekt verkade en koreograf och dansare på bensinföretaget Aspen. Första delen av projektet innebar att koreografen presenterade sitt konstnärliga arbete genom att framföra en diskborstdans till finsk tangomusik och bjuda på finska piroger. Detta var en del av den utforskande fasen där konstnären upptäckte att det fanns en hel del kommunikationsproblem mellan produktion och administration på företaget; ett mycket vanligt förekommande problem på en mängd olika verksamheter. Koreografen genomförde olika aktiviteter utifrån sitt konstnärliga öga som gav medarbetarna en annan plattform att mötas utifrån. En icke hierarkisk plattfrom. Detta skapade bättre och smidigare kommunikation på företaget. Redan från start hade Aspen på sin hemsida berättat om sin företagskoreograf. Syftet var att marknadsföra företaget som en verksamhet som är nytänkande och modigt. Det blev en hel del kundreaktioner på detta. De reaktioner som nådde ledningen var positiva: ”Ni är ju galna som har en koreograf på ett bensin företag! Jag kommer alltid att köpa bensin av er.” skrev en kund. En dag då koreografen kom ut på fabriksgolvet och såg hur truckarna åkte fram och tillbaka över golvet utbrast hon ”Men de dansar ju!” Truckförarna hade inte sett på sitt arbete utifrån det perspektivet tidigare.

http://www.youtube.com/watch?v=_lsd027BA5g

Denna perspektivförskjutning leder till att koreografen och truckförarna tillsammans arbetar fram en truckbalett som visas internt på företaget som en del av avslutningen av projektet. Det blir ett flertal artiklar i media och företagets varumärke stärks. Något år senare kontaktas företaget igen och diskussion kring att synliggöra deras interna process i det offentliga rummet påbörjas. Resultaten blir att truckbaletten framförs på Götaplatsen i Göteborg under kulturkalaset. Framförandet syns i ett flertal artiklar samt i Sveriges Television. Dessutom kom flera hundra besökare till de tre föreställningar som framfördes på Götaplatsen. Genom en riktad insats stärks Aspens varumärke ytterligare och blir förknippat med kultur. Inte bara hållbarhet och miljö som var deras huvudfokus tidigare.

D. Troll Company, Jylland, Danmark, I samverkan med en författare, Verksamheten producerar troll, en slags dockor/leksaker som man ville marknadsföra på nytt sätt. Företaget har länge haft en ambition att utveckla historien kring trollen för att nå nya målgrupper. Projektet löpte över tre månader och utifrån processen har författaren byggt en story kring Gjöltrollen. Författaren byggde en berättelse som på ett trovärdigt sätt hjälpte allmänheten att förstå att trollen finns där trots att vi inte ser dem. Denna berättelse har fått mycket stor uppmärksamhet i media och stärkt företagets varumärke. Projektet landade i att en del av Fårup sommarland utformas med inslag av trollen och skapar ökat intresse för produkten. En 3d film kommer även att produceras.9

Mer dokumentationer om nordjyska allianser finns på http://www.apexcenter.dk/index.php?option=com_content&view=article&id=83&Itemid=96&lang=da

E. SEEK Ab, Göteborg, Sverige, fotograferna Nina Gorfer och Sarah Cooper i möte med modeindustrin Fotograferna Nina Gorfer och Sarah Cooper har byggt upp en verksamhet där de utgått från sitt konstnärliga angreppssätt i arbetet med mode och reklam. Båda har utbildats på HDK10 men hade innan dess vana av att arbeta kommersiellt med kommunikation och även med konst. Efter HDK hittade de en form att knyta ihop de båda delarna. De använder ett antropologiskt angreppssätt. Oavsett om det är konst de ska producera eller reklam har de samma ingång. De utforskar kontexten, sammanhanget som varan eller den konstnärliga frågan finns inom. Det blir ett slags storytelling av den form de arbetar med. En viktig aspekt för Nina och Sarah är hur det offentliga rummet används; reklamaffischer som konst/utsmyckning eller nedskräpning. Ett exempel är hur de arbetade med ett uppdrag för ”Design för oss”. Design för oss arbetar med möbler för handikappade. I dialog med kunden ville de skapa bilder som berör och valde då att arbeta med skönheten i möblerna. De ville inte fokusera på att de är handikappsanpassade. Dessa bilder, utvecklade i ett kommersiellt reklamuppdrag, kommer att delta i en konstutställning i juni 2012. Ett exempel på hur deras olika spår korsas i arbetet. Deras ingång till sitt första jobb tillsammans efter HDK var rent kommersiellt. Dock ringde en företrädare för Kulturhuset i Stockholm och ville köpa en bild. I hennes ögon var det konst. För Sara och Nina blev det då tydligt hur konstdrivet deras arbete med foto är. De reflekterar över i vilken grad konstelementet driver verksamheten idag. Verksamheten omsatte 2011 1, 7 miljoner och bolaget startades 2007. Idag är tre personer anställda i företaget.

Högskolan för Design och konsthantverk i Göteborg.

II. KKN företag som idag erbjuder tjänster som spelar strategisk roll för innovation och affärsutveckling A. Disanoncias/C2+i, Baskien, Spanien11 Disanoncias/C2+i har verkat sedan 2005 och arbetar sedan 2010 under namnet C2+i. (Kultur, kommunikation + innovation.) Verksamheten har växt ur en kulturproducerande verksamhet som har cirka 30 år på nacken men agerar nu som egen organisation. Organisationsformen är aktiebolag. Deras grundtanke är att konstnärer är forskare per definition. Genom att samarbeta med företag och verksamheter kan de dra upp linjer för nya vägar till innovation, introducera dissonans till traditionella arbetsformer, tillhandahålla kreativitet, arbetsmetodik och agera som katalysator för innovationsarbete. C2+i menar att det finns ett reellt behov an denna kompetens i näringslivet/arbetslivet och det finns även ett ökat intresse för konstnärer att agera på nya arenor. Detta samarbete genererar utveckling för båda parter. Organisationen arbetar med så kallad ”open collaborative innovation” där det finns en interaktion mellan konstnären och verksamheten som går längre än att fokusera på den frågeställning som definierats. C2+i ser inte innovation i sig som den definitiva slutprodukten utan som ett sätt att påverka attityder. De vill påverka företagets sätt att agera samt dess värdegrund så att det går djupare och längre än att bara generera ekonomiskt värde. Organisationen blev 2009 utsedd som good practice under Europeiska året för kreativitet och innovation. Organisationen huvudfokus ligger på alla typer av innovation: produkt-, tjänsteoch social innovation. Organisationen har sedan 2005 genomfört ett 50-tal 9 månader långa projekt. Verksamheten uppbär stöd från näringslivsutvecklingssekretariat på olika nivåer, lokalt och regional samt nationellt. Omsättningen 2009 var 350 000 euro. 2009 hade verksamheten två heltidsanställda samt två deltidsanställda. Självfinansieringsgraden är ca 40 %. Budgeten är uppdelad på ca 30 % lönekostnader, 40 % konsultkostnader samt ca 30 % som går till marknadsföring och kommunikation. C2+is metod 8-10 projekt körs parallellt varje år. Genom att köra dem parallellt skapas större media uppmärksamhet och samkörningsvinster uppstår. Året börjar med att hitta finansiering för att genomföra projekt. Företagens egeninsats är ca 12 000 euro. För att hitta företag görs ett open call som riktar sig till företag, forskningsaktörer eller offentliga aktörer. ”Callet” går ut genom annonsering i press och media, genom näringslivsorganisationer samt andra tänkbara ambassadörer. Företaget/organisationen definierar från start vilken problemställning de vill att projektet ska fokusera på. Ett internationellt call för att hitta konstnärer går ut via olika nätverk. Varje år söker ca 150-200 konstnärer från hela världen för att få delta i projektet. En internationell jury som består av professionellt verksamma från konstsektorn, innovationsaktörer samt näringslivsaktörer sitter med i juryn. Anledningen till att man gör ett call är att de frågeställningar som presenteras från de företag som ska gå in i projekten är så komplexa att man ser sig behöva söka sig utanför Spanien ibland för att få rätt kompetens till uppdragen. C2+i väljer ut ett par konstnärer som de sedan presenterar för företaget. Företaget väljer sedan ut den konstnär de vill samverka med. C2+i skriver avtal med båda parter. Innan kontraktsskrivning genomförs en förhandling kring hur projektresultaten ska användas och kommersialiseras. Det finns tre olika alternativ, (1) resultaten registreras igenom Creative Common licence, vanligt för projekt i den ideella sektorn, (2) konstnären erhåller en del av den vinst som genereras av projektresultaten (3) konstnären erhåller endast sin grundersättning och inget mer. Konstnärsersättningen är 10-12 000 euro vilket inkluderar alla kringkostnader för konstnären. Det finns ingen fast tid per vecka som konstnären behöver vara på plats. Närvaron på företaget ska spridas ut över nio månader men det kan vara mer intensivt i någon fas som därefter följs av längre uppehåll. Detta gör att internationella konstnärer kan delta. C2+i arrangerar ingen

Läs mer på http://conexionesimprobables.es

introduktion för konstnären inför projektet och det finns ingen fastlagd struktur för hur c2+i går in och har möten med företag och konstnär. Möten tas vid behov men c2+i står i kontinuerlig kontakt med samverkande parter för att innovationsmålet ska uppnås. Det utses en projektgrupp internt på företaget som är konstnärens bollplank. Projektgruppen behöver ej redovisa någon specifik handlingsplan för processen. Syftet är att öka flexibiliteten och ge företaget möjlighet att låta någon av projektets faser vara längre eller kortare allt för att skräddarsy arbetet efter behov. Ett projekt följer följande upplägg: Månad ett: En projektgrupp sätts ihop, i den ingår 2-3 personer från forskningsavdelningen, en från ledningen, en från HR samt en från kommunikation/marknad. Vid varje projektmöte närvarar konstnären, en koordinator från C2+i samt företagets projektdeltagare. De första intervjuerna genomförs för att klarlägga förväntningarna på projektet. Första större seminariet kring metodologi genomförs för alla parallella projekt under året. Detta seminarium är 1, 5 dag. Seminariet fokuserar på att tillhandahålla verktyg för att utveckla en gemensam vokabulär mellan parterna, introducera olika sätt att arbeta på, att på alla möjliga sätt arbeta emot stereotyper i rollerna mellan företag och konstnär och skapa en plattform där parterna bättre kan förstå varandra. Slutligen introduceras även här utvärderingsverktyg. Månad två och tre: Konstnären och projektgruppen uppmanas att ta fram en utvecklingsplan som har följande komponenter: utforskande av idéer, insamlande av idéer, urval av idéer och slutligen val av en lösning/idé som kan gå till prototypstadium. En mötesplan bör finnas med där det framgår vid vilka till fällen C2+i ska medverka. Budgetramar för att ta fram prototypen ska även definieras. Därefter börjar konstnären och teamet att utforska området. Månad fyra: Metodikseminarium för alla projekt. Syftet är att uppmuntra ytterligare kompetensöverföring mellan projekten, att dela svårigheter, överraskningar och andra utmaningar som dykt upp i denna fas. Syftet är även att etablera projektets värde. Utifrån detta seminarium tas det fram en plan över var c2+i behöver gå in och stötta i projekten. Månad fem och sex: Ytterligare metodikseminarium för alla med fokus på blockeringar och osäkerhet, diskutera inriktningar i projekten, utforska mer vadet och huret samt bygga en plattform för idéutbyte och lösningsfokuserat arbetssätt. Månad sju och åtta: Vid denna fas i projektet bör alla projekt ha kommit igenom idégenereringsfasen och bör ha börjat bearbeta en konkret idé, process eller prototyp. Utifrån de tidigare metodikseminarierna och observationstillfällen tar nu en process vid att förfina iden. Denna fas blir mycket väl dokumenterad för att bidra till bättre kunskapsspridning. Månad 9: Varje projektgrupp presenterar resultaten av projektet vid ett större offentligt seminarium. Detta spridningsseminarium äger rum i fler än en stad och är öppen för externa gäster från näringsliv, politik, kultur och media. Efter avslutat projekt: Slutgiltiga utvärderingsintervjuer genomförs, data analyseras och slutrapport tas fram. En katalog produceras sedan av C2+i där erfarenheterna och resultaten presenteras.

B. TILLT, Västra Götaland, Sverige,12 TILLT har växt ur folkrörelsen Skådebanan och arbetar sedan 2009 under varumärket TILLT. TILLT betyder luta på flertal språk och organisationen menar att konstens roll är att få oss att tilta tanken och se saker från ett annat perspektiv och därmed finna nya lösningar. TILLT har sedan början av 2000 talet ett uppdrag från Västra Götalandsregionens kulturnämnd och regionala utvecklingsnämnd. Uppdraget innebär kortfattat att organisationen ska utveckla metoder kring hur konstnärlig, kulturell kompetens kan användas på andra arenor än den traditionella kulturella arenan, och då i först hand i arbetslivet/näringslivet. TILLTs bakgrund är alltså den kulturpolitiska; att göra kulturen tillgänglig på nya arenor. Verksamheten ska också enligt uppdraget från regionala utvecklingsnämnden, m.h.a konstnärlig kompetens, bidra till att stärka konkurrenskraften i traditionellt näringsliv13 i Västra Götaland samt utveckla konsten. För att nå dithän har TILLT utvecklat ett flertal metoder med olika hög grad av interaktivitet mellan konst och kultur och arbetslivet. Den enklaste metoden är arbetet med kreativa supportrar. TILLT har ca 1000 kreativa supportrar som finns på olika företag/verksamheter som totalt har ca 50 000 anställda medarbetare. I detta arbete fortbildar TILLT de kreativa supportrarna tillsammans med regionens kulturaktörer kring hur konst och kultur kan stimulera och ge ny input till arbetslivet. Nästa metod heter kreativa kickar och består av olika skräddarsydda metoder där konstnärer från olika discipliner genomför workshops/interaktioner för att nå definierade mål såsom stärkt värdegrund, kreativ input, stärkt jämställdhetsarbete, et.c. Ca 100 kreativa kickar per år har genomförts sedan 2006. Ytterligare en nivå är arbetet med Kreativ interaktion som är 3-6 månaders projekt där konstnärer från olika discipliner går in och arbetar med en definierad frågeställning för att utveckla t.ex en ny tjänst eller en ny produkt. Slutligen finns TILLTs Airis program. Airis tillhandahåller årslånga processer där en konstnär, koreograf, tonsättare, dramaturg, bildkonstnär et.c. speglar en verksamhet under ett år. Ambitionen är att konstnärens förmåga att tänka utanför boxen och läsa mellan raderna ska generera ökad kreativitet och innovation på arbetsplatsen. TILLT har en styrelse som består av representanter från näringslivet, arbetsmarknadens parter och kultursektorn. Sedan 2009 är verksamheten uppdelad i två delar. En ideell förening som äger ett icke vinstutdelande bolag. I föreningsstyrelsen sitter representanter från de drygt 100 medlemsorganisationerna som kommer från kultursektorn och arbetsmarknadens parter. I bolagsstyrelsen sitter personer på eget mandat. Omsättningen 2010 var ca 12 miljoner. Sju miljoner gick till löner och 3 miljoner till underleverantörer. Självfinansieringsgraden var ca 50 %. Sedan 2008 är TILLT en stark aktör på Europeisk nivå. Det innebär att verksamheten driver ett flertal projekt för att kvalitetssäkra, utveckla och bygga nätverk i frågan. TILLT används även sedan 2008 som föreläsare på seminarier och konferenser som handlar om hur kulturbaserad kreativitet kan generera kreativitet och innovation i arbetslivet/samhället. Ca tio föreläsningar per år utanför Sveriges gränser har genomförts sedan 2008. TILLTs arbete har även översatts till 21 språk av Europeiska kommissionen för att sprida organisationens erfarenheter. TILLT har idag 14 heltidsanställda medarbetare. De flesta har erfarenheter och/eller utbildning från kultursektorn likaväl som från traditionellt näringsliv. För att väcka intresse och nå näringslivet har TILLT utvecklat en vokabulär som ska skapa förståelse för hur kulturbaserad kreativitet kan bidra till att utveckla arbetslivet/näringslivet. Den metod som kommer att beskrivas i detalj här är Airis. Sedan 2002 har TILLT genomfört 80 Airis-projekt där konstnärer från olika discipliner verkat på olika företag under ca ett år. Airis startade som ett pilotprojekt 2002. Airis har som syfte att (1) utveckla gränssnittet mellan konst och kultur och arbetslivet

Läs mer på www.tillt.se

Begreppet traditionellt näringsliv används genomgående som begrepp för att beskriva icke kkn. Jag är medveten om att det är ett haltande uttryck men har inte hittat något annt i dagsläget.

(2) utveckla arbetslivets/näringslivets konkurrenskraft (3) utveckla konsten och dess metoder genom att de agerar på nya arenor. Airis genomförs som årslånga projekt. Mellan 2002 och 2008 har alla projekt startar samtidigt, mellan åtta och tio projekt har genomförts årligen. Från 2009 har projekten olika startpunkter för att anpassa det mer till företagens behov. Kostnaden för ett företag att delta i ett Airis-projekt har varierat under åren men är nu ca 30 000 euro. Förankring på företaget är avgörande och ett flertal möten med fack och ledning genomförs innan projektstart. En processledare från TILLT utses till varje projekt. Processledarens roll har utvecklats under de senaste åren. Många års projekterfarenhet har tydliggjort behovet av en processledare. Rollen innebär att stötta processen inte styra den. TILLT skriver avtal med företaget och med konstnären. Konstnären ersätts med 10 000 euro för att finnas på arbetsplatsen en dag i veckan under ca 8 månader. Till det kommer coachingmöten tillsammans med processledaren samt deltagande i seminarier som hålls i början och slutet av projektet. Metoden Airis 1-10 månader innan projektstart: Möten med ledning och fack, skriva avtal samt utse en intern projektgrupp på företaget som ska stötta processen. Projektgruppen bör bestå av representanter från ledningen samt representanter från olika avdelningar på företaget. Projektgruppens sammansättning är mycket betydelsefull för det är den gruppen som ska agera dörröppnare för konstnären och hjälpa konstnären att läsa av organisationens behov. Projektgruppen ska även hjälpa till att förankra projektet i organisationen och vara projektets ambassadörer. Månad ett och två, forskningsfas: Istället för att konstnären anländer till företaget med en specifik modell och en definierad frågeställning har TILLT valt att låta de två första månaderna vara en utforskande fas. Konstnären får en introduktion till hur verksamheten fungerar och finns med på olika avdelningar. I dialog med projektgruppen utarbetas sedan en projektplan där de områden som ska fokuseras på presenteras samt en handlingsplan kring hur det ska gå till. I denna fas fortsätter konstnären att förankra sin roll på företaget. Varje månad hålls ett processmöte där konstnär, projektgrupp och TILLTs processledare deltar. Handlingsplanens genomförande månad tre till åtta: Processmöten genomförs månatligen under denna period för att stötta processen och facilitera arbetet. Dokumentation av processen görs löpande. Månad 9 uppföljningsarbete: Vi avslutningen av projektet ska projektgruppen tillsammans med konstnären förbereda och genomföra en presentation av projektet. Vid slutet av projektet ska även en strategiplan utarbetas där det ska framgå hur arbetet/lärdomarna som utvecklats i projektet ska förvaltas och inlemmas i det kontinuerliga arbetet. Varje kalenderår genomförs två seminarier. Alla projekt som då pågår ska då delta. Beroende på var de är i processen ska de presentera resultaten av projektet eller deras förväntningar på projektet. Dessa seminarier är mycket viktiga då de även bidrar till att bygga ett nätverk mellan medverkande företag. Seminarierna består till stor del av workshops och arbete i smågrupper. Syftet är att deltagarna i projektet ska få ventilera problem, möjligheter och lärdomar så att kunskapsbasen växer. Under projektets gång träffar process ledaren konstnären månatligen för att stötta konstnären i sin roll på arbetsplatsen. Dessutom hålls minst två halvdags seminarier per år för alla medverkande konstnärer så att deras erfarenhetsutbyte stärks. Som nämnts tidigare är processledaren mycket aktiv genom hela projektet. TILLT formar och guidar projektet genom dessa faser genom att medla, coacha, bygga relationer, kommunicera och utvärdera erfarenheter. Den mäklande/medlande rollen är mycket närvarande i processen utan att ingripa direkt i innehållet. Mellan 2004 och 2008 följde Michael Eriksson, en forskare från IMIT (Institute for Management of Innovation and Technology) 40 årslånga Airis-projekt. Ett flertal rapporter är publicerade varav en på

engelska som publicerats i internationell forskningspress. Internt på TILLT pågår kontinuerlig utvärdering av arbetsmetodik för att bättre nå de uppsatta målen i projekten. Spridning av resultat Projektresultat och caserapporter syns på TILLTs hemsida, i tryckta broschyrer, presenteras på flertal seminarier parallellt med att ett aktivt pressarbete genomförs.

C. Trois Temps, Paris, Frankrike14 Trois Temps är en verksamhet som byggts upp sedan 2006 på initiativ av Armelle Weisman och Marie Georges, Paris. 2006 var det bara Armelle och Marie som arbetade i verksamheten. Nu är det 25 personer. Utav dem är det fyra personer som arbetar med projekt där konstnärlig kompetens går in i traditionella företag för att utveckla kreativitet och innovation. De personer som arbetar med dessa projekt har utbildningar inom kommunikation, konst och eventmarknadsföring. Verksamheten har utvecklats med tre kommunikationsbyråer som bas. De arbetar med syfte att utveckla kreativitet och innovation i organisationer/verksamheter genom kulturbaserad kreativitet. De genomför sådana här projekt parallellt med att de är en kommunikationsbyrå. De senaste fem åren har de genomfört ca 20 projekt årligen. Projekten kan vara från en dag upp till sex månader långa. I huvudsak finansieras projekten med kundintäkter men även eu-finansiering har bidragit till att utveckla metodiken och bygga en erfarenhetsbank av olika projekt. De Eu-program man arbetat i är Leonardo da Vinci15. De har lagt stor vikt vid att utveckla sin metodik som presenteras nedan. Projektens längd beror på företagets/verksamhetens behov samt budget. Metodik 1. För att påbörja ett projekt bör man ha ett nätverk av kompetenta konstnärer som är intresserade av att arbeta i företag samt en uppsättning områden man ser att den kompetensen kan möta. 2. Första steget är att identifiera en verksamhet, en funktion (HR, R & D, etc.) eller en förändringsutmaning (produktlansering, ekonomisk kris, omorganisation etc. ) som man kan möta upp med kulturbaserad kreativitet. Syftet är att skapa möten med potentiella kunder. Då man möter upp kunden presenteras den projektidé man har för att möta behovet. Möjliga teman kan vara • Kreativitetsworkshop • Innovationsworkshop • Transformation situation som kräver kreativitet Innan projektstart ska temat med den potentiella kunden identifieras samt grovstrukturen för genomförandet av kommande tre faser ska fastställas. Dessutom tas beslut om tidsplan, utvärderingsplan och spridning av kunskap. I. Första delen av genomförandet syftar till att ge publiken/företaget referenspunkter/förståelse kring vad konstnärlig kompetens kan bidra med till den fråga man arbetar med. Det brukar vara en session där en talare belyser ämnet och Trois Temps faciliterar frågan. Här sker kunskapsdelning och detta är en lärande fas. Denna del ska öppna sinnet för att företaget ska kunna gå in med full kraft i nästa steg som är den konstnärliga workshopen.

Läs mer på www.troistemps.com

Leonardo da Vinci är ett eu-program inom utbildning. Läs mer på www.programkontoret.se

II. Nästa steg är en konstnärlig workshop. Här deltar alla aktivt; medarbetarna, konstnären samt facilitatorn. Detta steg ska sätta kunskapen i kroppen. Detta görs genom att ta dem till en ”icke rationell” arena så de kan släppa aktiviteten i vänster hjärnhalva. Facilitatorn går ej in starkt här. Känsla av kaos o oordning kommer fram här och är en naturlig del i processen. Workshopen syftar till att företaget ska våga gå ut på en ny osäker arena. III. Tredje steget syftar till att dra samman lärdomarna från steg ett och steg två. Gruppen tas nu tillbaka till sin hemmaarena men med en ny uppsättning kreativitetsverktyg som ska länkas in till sin vardag. Här sker gruppfeed-back där alla deltar och man drar slutsatser av den konstnärliga workshopen/interaktionen. Facilitatorn har en mycket aktiv roll här. Denna modell används i de flesta 1 eller 2 dagars workshop men kan även dras ut i tid vid behov.

D. Kunstgreb, Köpenhamn, Danmark16 Kunstgreb är ett ESF-projekt som löper från september 2009 till mars 2012. Det innebär att det är 100 % offentligfinansierat. Det ska från mars 2012 agera på utifrån marknadsmässiga förhållanden. Kunstgreb drivs av Danska konstnärsförbundet i samverkan med Wischmann Innovation. Projektet består av tre delar. Omsättningen har varit ca 2 500 000 euro fördelat på tre år. Fyra tjänster har arbetat för att stötta och utveckla projekten. Företagen har inte betalat något för att gå in i projekten men har investerat en hel del av egen tid. Konstnärernas kostnader har täckts av arbetslöshetskassa eller av andra jobb de haft parallellt. Månad ett. De första delen består av en introduktionskurs på fyra veckor för konstnärer där de fortbildas inom fem grundläggande områden; (1) förståelse av näringslivets logik; förståelse av affärsstrategi, struktur, organisation samt personalsammansättning och kompetensutveckling inom näringslivet. (2) Utbildning i kommunikation (3) Utbildning i processfacilitering (4) Utbildning i projektledning samt (5) Utbildning kring hur innovationsprocesser går till. Månad två Den andra delen består av ytterligare fyra veckors näringslivsförståelse som avslutas med att konstnären matchas med ett företag där de ska utveckla innovation utifrån sin konstnärliga kompetens. Månad tre till fem De tolv veckor som följer är förlagda på ett företag. Konstnären kommer där att arbeta med ett konkret innovationsprojekt på ett företag. Månad sex till åtta Konstnären byter företag och får testa sin förmåga i ett annat innovationsprojekt på ett annat företag. Under hela perioden förlagd till företag förväntas konstnären att bygga upp sin erfarenhetsbas kring innovationsprocesser och ska presentera en professionell rapport som slutprodukt. Kunstgrebs angreppssätt på innovationsprocessen Kunstgrebs har sedan september 2009 genomfört 53 innovationsprocesser i lika många verksamheter inom privat eller offentlig sektor. Innovationsprocesserna har rört sig om; • Produkt- eller tjänsteinnovation; introducerandet av nya eller bättre tjänster eller produkter. Brukardriven innovation är ett viktigt element här. • Processinnovation; refererar till förändringar i produktionsprocessen eller hur varor eller tjänster distribueras • Marknadsinnovation; refererar till nya säljkanaler eller ny positionering av varumärket. • Organisationsinnovation; rör företagets organisation, dess företagskultur och/eller interna och externa relationer.

Läs mer på www.kunstgreb.dk

Den innovationsmodell Kunstgreb använder då de placerar konstnärer i verksamheter består av nio olika moduler och är baserad på diverse olika tankespår. En av dem är Walt Disneys kreativitetsstrategi som den är utvecklad av Robert Dilts, NLP University in California. Disneymodellen kombinerar den grundläggande angreppssätten hämtade från drömmaren; ”allt är möjligt, hela tiden utveckla nya idéer” logikern; ”man måste bryta ner en idé i en handlingsplan så man når sitt mål ”kritikern; ”detta kommer aldrig gå, vi måste ändra på x, y, z”. Dessa roller kombineras för att utveckla en gemensam vision. En annan kunskapskälla är önskan att kombinera ovanstående modell med ett annat verktyg; som är Kunstgreb specifika metod att sätta mål och mäta värderingar. Slutligen används Otto Scharmer (MIT) och hans teori U för att fördjupa, känna och utveckla; mer baserat på intuition än logik som en komponent i de innovationsprojekt som genomförts. KU-modellen är en mix av Disneymodellen och teori U tillsammans med ett antal olika komponenter. Tillsammans stöttar dessa metoder innovationsprocessen på ett aktivt handlingsorienterat sätt. Metoden utvecklas löpande utifrån den erfarenhetsbank som byggs upp.

E. Skiss, Sverige17 Skiss står för SamtidsKonstnärer i SamtidsSamhället och är ett projekt som vill verka för konst, kompetensutveckling och hälsa för individer, verksamheter och samhället i stort. Skissprojektet ägs av folkrörelsen Konstfrämjandet. Varje påbörjat delprojekt leds av en styrgrupp bestående av representanter från samarbetspartners i respektive region.

Läs mer på www.skiss.se

En förstudie genomfördes 2004. 2005 genomfördes de första projekten. Sedan dess har 6018 projekt slutförts med lika många konstnärer. Projekten har genomförts över hela Sverige m.h.a de regionala Konstfrämjandeorganisationer som finns i de olika regionerna. Syftet har varit att bedriva långsiktigt förändringsarbete för verksamheter m.h.a konstnärers processkunskap. Projektet har med några undantag genomförts inom offentlig sektor. Syftet har även varit att låta konsten finnas på andra arenor. Endast konstnärer från bildkonstområdet har deltagit i projekten. En annan viktig ståndpunkt med projektet är att ekonomiskt värdera det konstnärliga arbetet genom att betala en lön till de medverkande konstnärerna. Genom detta flyttas fokus från en produkt, det färdigproducerade, till något som snarare kan liknas vid en process eller en fortgående diskussion. Kanske kan det konstnärliga arbetet här jämföras med någon sorts grundforskning, ett undersökande av strukturer och relationer som tar plats ute i samhället Den främsta finansiären av Skiss har varit ESF- Europeiska socialfonden. Projekt Konstnärerna har varit verksamma inom både kommunledning, olika förvaltningar som inom regionalutveckling, till arbetsplatser inom äldreomsorg, kriminalvård och skola. I första hand är det inte de fysiska miljöer som smyckas med konst utan brukarna av platsen som involveras och blivit delaktiga. Arbetet beskrivs bäst som socialt orienterat, processinriktat och dialogbaserat, men de olika delprojekten rymmer en mångfald av konstnärliga metoder och arbetssätt. Både förankring, delaktighet och det konstnärliga utrymmet har stor betydelse för arbetsprocessen och dess effekter. De olika arbetena har rört sig kring områden som kommunikation, värdegrundsfrågor, teambuilding, kompetensutveckling och jämställdhetsfrågor m.m. Forskning har varit kopplat till Skiss redan från start. Under 2007 breddades och fördjupades forskningsinsatserna ytterligare i projektet genom stöd från AFA- försäkring. Metod Projekten varar minst 6 månader, På varje arbetsplats finns två konstnärer som båda är anställda 50 %. Den tiden ska täcka förberedelser och insatser på arbetsplatsen. Innan start kommer den centrala projektledningen till arbetsplatsen och berättar om idén bakom skiss och syftet med projektet. På arbetsplatsen finns en styrgrupp eller kontaktperson för konstnärerna. Kontaktpersonen ska vara konstnärens länk in till arbetsplatsen. Konstnärerna får minst två veckors introduktion innan projektstart. Efter genomfört projekt sker utvärdering och slutseminarium. Den medverkande arbetsplatsen betalar ingen avgift för att delta utan medfinansierar projektet med tid och lokaler. Respektive lokalt projekt har egen mix av finansiering. Basfinansieringen i de flesta projekt har varit ESFmedel. Till detta har offentligt stöd från kommun eller landsting kommit samt från Statens Kulturråd och t.ex AFA-försäkringar. Konstkonsulenter i olika regioner har även investerat tid i projektet och därmed medfinansierat.

Enligt telefonsamtal 20 jan 2012 med Eva Arvidsson, ordförande Konstfrämjandet.

III. Mässa som fokuserar på skärningspunkten mellan kultur, innovation och affärsutveckling Vilka behov finns det för en mässa i gränssnittet kultur/innovation/affärsutveckling? Denna fråga har varit bärande för de samtal jag har fört med personer som har en stor vana att utveckla och starta upp nya mässor och/eller en stor kännedom om branschen. Hur stort är behovet av att mötas för KKN och traditionellt näringsliv? Vill båda mötas lika mycket? Svaret på denna fråga menar jag19 är att KKN verksamheter i betydligt högre grad vill nå traditionellt näringsliv än tvärtom. Så här säger Dan Ågren fd utvecklingschefen20 sedan 30 år på Svenska mässan ; ” finns det ett gäng köpare och ett gäng säljare som vill träffas ska man skapa det forumet.” Han säger också att ”målsättningen för ett forum/ t.ex en mässa är att den ska vara så viktig att branschen ställer klockan efter den.” Frågan är då när det är dags att skapa ett forum för möte och vilket forum man då ska bygga? Dan menar också att enda chansen om man vill få till stånd en mässa är att möta presumtiv målgrupp på deras arena. 21 I dialog med Anders Breitholtz, som i flera år initierat mötesplatser på bland annat Svenska Mässan med syfte att sammanföra industrin med designer och arkitekter, framträder svårigheterna med att kombinera olika affärskulturer. Trotts att uppenbara synergier finns för båda parter är dels kulturkrockar men även själva mässrummet ett hinder. Även Rasmus Wiinstedt Tscherning, Direktör Centrum för kulturupplevelser, CKO22 i Danmark betonar att marknaden inte alls är mogen för en sådan här mässa. Det finns fortfarande en stor utmaning i att kommunicera värde för traditionellt näringsliv. De företag som kommer att lyckas i framtiden är de som i större grad tar in andra kompetenser för att utveckla sin verksamhet. Kultur/innovation och affärsutveckling är tätt sammankopplade säger Rasmus men vi har fortfarande lång väg att gå för att skapa förståelse. Även de aktörer som representerar branschorganisationer; Jernkontoret, Trä och möbelföretagen samt Teknikföretagen23 säger att marknaden ännu inte är mogen för en mässa. De incitament som skulle locka är att visa på vad utvecklingen av detta gränssnitt skulle kunna ge för nya affärsmöjligheter alternativt se hur de kan bidra till starkare marknadsföring.

”Det är stendött för sådana här tankar i branschen just nu.” Peter Salomon, informationschef Jernkontoret den 13:e feb 2012

(Efter att ha drivit verksamheten TILLT inom gränssnittet i över tio år.)

Dan Ågren i samtal den 18 jan 2012. Nu projektledare för persontrafikmässan.

Under samtalet med Anna-Lena Friberg mässansvarig Scanpack, Pia Nizell mässansvarig Scan och Automatik, Gabriel Börjesson utveckling koordinering industrimässor trycker alla tre på vikten av att föra in detta tänk på de arenor som finns för att få en genomslagskraft. Att agera på den presumtiva målgruppens arena betonas starkt. 22

Centrum för kulturupplevelser, CKO arbetar på uppdrag av näringsdepartementet i Danmark med insatser för att stärka flödet mellan kulturbaserad kreativitet och traditionellt näringsliv. Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft.

Enligt telefonintervjuer med regionchefen för Teknikföretagen Lennart Österlund, informationschefen för Jernkontoret Peter Salomon samt ansvarig för affärsutveckling på Trä och möbelföretagen Thomas Strand.

Utifrån samtal med Pernilla Warberg, Sandra Norberg samt Johan Trouvé på Västsvenska Handelskammaren framkommer en aningen annan bild. De säger att:

”Näringslivet har visat intresse för att ett sånt här forum ska utvecklas. ” Pernilla Warberg, projektledare event Västsvenska Handelskammaren Vi diskuterar även att man kanske ska börja med den del av KKN och innovation som står närmast varandra, t,ex design och produktutveckling för att sedan gå vidare till där det kanske finns störst gap mellan t.ex en traditionell konstnär och traditionell industri.24 Det är dock i det senare det finns störst utvecklingspotential. Även Roland Pedersen, marknadsansvarig på Swerea ger en annan bild. Han säger att i deras arbete med att utveckla innovationsprocesser finns idag ett helt annat intresse och behov av att samverka med andra sektorer och då gärna med KKN – verksamheter. Detta intresse har växt fram mycket snabbt de senaste åren. Idag testar därför Swerea ett flertal brainstormingmetoder där konstnärlig kompetens bidrar till input. Han menar att de flesta företag vet att:

”Ska man klara sig idag måste man göra något bättre och annorlunda och i detta hänseende är input från kkn-verksamheter en viktig komponent.” Ronald Pedersen, Marknadsansvarig Swerea Björn Masuhr,25 operativt ansvarig på Västsvenska Turistrådet för att etablera mötesindustrin i Västsverige uttrycker sig på ett helt annat sätt; är ena parten villig att träffas gäller det bara att kommunicera så väl att den andra parten vill komma. Det handlar bara om att sälja in konceptet alternativt agera på den arena den andra partnern redan finns på. David Karlsson från Nätverkstan trycker även han på behovet av större flöden mellan KKN och innovation. Han citerar Pier Luigi Sacco26 som i sin forskning visat att de länder som har störst delaktighet i kulturlivet även har störst innovationskapacitet. Han relaterar även till Steve Jobs och Apple som har sagt att bakgrunden till deras framgång är deras samarbeten med de fria konsterna (liberal arts). På frågan om marknaden är mogen för att skapa en mötesplats/en mässa är han mer tvekande. Efter ett tag säger David med en suck:

”Jag hoppas verkligen att marknaden är mogen för att skapa en mötesplats mellan kultur och innovation för annars står vi inför oerhört stora problem i Västsverige.” David Karlsson, ordförande Nätverkstan Som vi ser får vi alltså inte en samstämmig bild av hur mogen marknaden är. En aspekt som tas upp av flera av de jag pratar med är att det nog inte är i branschorganisationerna de nya initiativen tas. De tas av enskilda företag och då de har arbetat på ett tag kommer branschorganisationerna härbärgera frågan. Det

Möte med Sandra Norberg, projektledare 100listan samt Pernilla Warberg projektledare Evenemang den 2 feb 2012. 25

Samtal med Björn Masuhr den 2:e mars 2012

Pier Luigi Sacco, dean Faculty of Arts, Markets and Heritage, IULM University Milan. Föreläste bl.a på Storan i Göteborg den 25 feb. Hans presentation går att ladda ner på http://www.culturalentrepreneur.se/2012/02/26/seminar-pier-luigi-sacco/

finns också ett flertal initiativ som tyder på att den börjar bli mogen. Handelskammarens 100-lista27 är ett exempel där kulturens roll för innovation och affärsutveckling betonas. En delegation initierad av Handelskammarens åker även till Austin i Texas för att studera och hålla workshop på SXSW Interactive Festival som betytt mycket för att utveckla gränssnittet musik/film/innovation/teknik i Texas. 28 I Västsvenska Handelskammarens nyhetsbrev den 21 mars beskrivs hur de vill gå vidare efter Austin resan. 29 TILLT är part i ett större europeisk projekt som handlar om att utveckla innovation i näringslivet via kultur och kommer i det sammanhanget genomföra tre årslånga projekt med start i höst. Projektet heter KIICS och finansieras av forskningsmedel på Europeisk nivå. Ett större skandinaviskt projekt, medfinansierat av Västra Götalandsregionen KIA (Kreativ Interaktion i Arbetslivet) avslutades i höstas där en skandinavisk modell för innovationsarbete m.h.a kultur tagits fram. Slutrapporten är färdig sommaren 2012. Lead Partner är Aalborg Universitet. 30

Vad vill vi få ut av mässan? Detta är ytterligare en fråga som är bärande för nästa steg. Vill vi att fler affärer ska uppstå i gränssnittet? Vill vi i första hand öka kunskapen om området? I så fall hos vem ska kunskapen öka? För KKNverksamheter? För byråkrater och politiker? För presumtiva kunder och samarbetspartners? Hos alla på en gång? Om det i första hand är att få till stånd nya affärer så är nog ej mässformatet välanpassat för det i det läge utvecklingen står nu. 31 Är att öka kunskapen bland byråkrater, politiker och KKN -verksamheter huvudfokus så kan en mässa vara intressant. Önskvärt är ju förstås båda aspekterna. Dessutom menar jag att det är en väg att sätta Västra Götaland på kartan gällande dessa frågor. Skapa lyskraft och dra hit kreativa talanger. I mötet med Handelskammaren blev den här frågan viktig också. I det samtalet berörde vi att man ska låta de som har störst nytta av samverkan och kanske står närmast varandra vara lok i arbetet. De kommer att dra in fler. Utifrån där win-win-relationen är störst kommer övriga aktörer samlas.32

Målgrupp för mässan En mässa som fokuserar på skärningspunkten mellan kultur, innovation och affärsutveckling har en oerhört bred målgrupp. Här syns politiker, byråkrater inom näringslivsutveckling och kultur, traditionellt näringsliv samt KKN, akademi och verksamheter som arbetar med företagsstöd på olika sätt. För att skapa en

www.100listan.se

www.sxsw.com

http://www.handelskammaren.net/sv/Nyhetsrum/Arkiv/Artiklar/2012/Mars/Nu-vill-kreatorerna-borjajobba/?utm_source=nh&utm_medium=nh&utm_term=nh&utm_content=nh&utm_campaign=post+austin

http://www.kia-innovation.eu

Eller som Evelina Wahlquist, kreativitetsforskare på Handelshögskolan i Göteborg uttryckte det på ett seminarium på Kvalitetsmässan den 16 nov 2011: konstnärlig kreativitet för att utveckla innovation i traditionellt näringsliv är en pilotverksamhet idag. Om 30 år kommer det att vara legio att företag har en konstnär inhouse för att utveckla kreativitet och innovation. 32

Möte med Sandra Norberg, projektledare 100-listan samt Pernilla Warberg projektledare Evenemang den 2 feb 2012.

intressant mix i en mässa kan man kvotera in olika aktörer eller förstås locka med olika erbjudanden. Avgörande är dock att det finns ett reellt värde för de aktörer som väljer att delta i mässan.

Partners Frågan gällande partners har varit uppe i de flesta samtal jag fört. Bland parterna bör finnas aktörer med ett stort förtroendekapital i näringslivet samt kultursektorn, en stor vana att arrangera mässor/möten, och aktörer som har ett europeiskt nätverk i frågan. Aktörer med förtroendekapital inom traditionellt näringsliv är avgörande då det är den grupp som är svårast att få att delta. Aktörer med europeiska nätverk är viktigt då mässan på sikt inte bör vara en regional eller nationell angelägenhet utan sikta betydligt högre. Aktörer med mässvana är avgörande för ett smidigt arrangemang. Man kan dock skilja på den logistiska delen och den mer innehållsliga delen. Då det gäller den logistiska delen är det viktigt med stor mässvana, men då det gäller innehåll behöver helt nya aktörer komma in och definiera/utveckla innehållet. Västsvenska Handelskammaren ser sig gärna som en aktiv part i detta arbete. Det ligger ju helt i linje med ”Visionen från Västsveriges näringsliv”. Dock känner de inget behov att äga frågan. Det viktigaste för dem är att skapa ett starkt Västsverige och för att komma dithän är de kreativa näringarnas utveckling viktig resonerar de. Vid detta möte fördes även samtal kring andra partner att samverka med för att skapa intresse. En idé var att försöka bygga vidare på större evenemang som redan drar: t.ex filmfestivalen alternativt Way out West (en idé om att lägga en vecka/några dagar i anslutning till Way out west festivalen diskuterades med både Handelskammaren och Gbg & Co). Dessa festivaler drar ju människor som privatpersoner, ej i första hand uti från den yrkesroll de har, som t.ex en industrimässa. Tanken med att bygga vidare på detta var att utgå från att individen ska bli berörd av frågan och sedan agera i sin yrkesroll. Därmed skapa större förståelse för kompetensen inom KKN. Detta resonemang stöds även av Henrik Jutbring33 på Gbg & Co. Han betonar att då det finns ett starkt varumärke inom frågan är det värdefullt att bygga vidare på detta. Detta står i kontrast till hur Dan Ågren på Svenska Mässan resonerar. Han menar att det är viktigt att mötas på industrins arena vilket även då det är den grupp som troligtvis är svårast att nå. Även Rasmus Wiinstedt Tscherning från CKO och Björn Masuhr från Västsvenska turistrådet betonar vikten av att lägga en ev mässa i nära anslutning till en arena som har förtroendekapital för näringslivet. Pernilla och Sandra från Västsvenska Handelskammaren trycker även på att man bör göra en mötesaktivitet med eget varumärke. Dock är det värdefullt med många samverkanspartners bakom mässan. Utifrån en intervju med Calle Nathansson34 som förra sommaren gjorde studiebesök på Picnicfestivalen35 i Amsterdam kommer ytterligare en aspekt fram. Picnincfestivalen äger rum under tre dagar i juni och lyckas samla dels tunga näringslivsaktörer, dels samhällsaktivister dels den offentliga sektorn. Amsterdam stad står bakom festivalen som har fokus kreativitet och innovation. Det starka partnerskapet mellan dessa aktörer har varit oerhört viktigt för framväxten av festivalen som 2012 äger rum 17-18 sep.

Form Form är en avgörande fråga här. Jag tror man ska våga vända och vrida på begreppet avsevärt. Alla oavsett hur ifrågasättande de är till denna mässtanke eller inte betonar vikten av att forma en mötesplats/mässa som växer fram underifrån och har hög grad av interaktivitet. Vikten av att ”skapa verkstad” betonar de

Möte den 1 mars med Henrik Jutbring, chef för innovation och projektutveckling på Gbg & co

Intervju den 6 mars 2012.

www.picnicnetwork.org

flesta jag talat med. Flera betonar även partyinslaget.36 Det bör inte underskattas här. Det är ett format som faktiskt genererar en hel del affärer. 37

Teman som skulle kunna dra till sig intresse Områden som står högt på arenan idag är Rekrytering, Miljö och Konkurrenskraft. Något av dessa teman skulle kunna stå i fokus för ett labb med ett litet antal KKN och representanter från traditionellt näringsliv. Visionsarbete/framtid kan även vara ett tema man skulle kunna samlas kring. Där kan KKN -kompetensen tydligt möta traditionellt näringsliv. Övergripande är hur kkn kan bidra till innovation i alla dessa områden.

Plats Svenska Mässan i Göteborg torde ju vara en naturlig arrangör för både en mässa samt mindre workshops/labs för att få till stånd affärer. Dock kanske man ska titta på en plats med mer karaktär för detta syfte. Ett flertal personer trycker på att det vore viktigt att finnas på alternativa platser för att fördjupa kunskapen kring detta område. I samtalet med Calle Nathansson kring hans besök på Picknickfestivalen38 i Amsterdam kom detta fram ytterligare. Den festivalen ligger i ett gammalt hamnområde nära centralen och genom att bl.a ligga i ett sådant område kan aktörer från olika håll samlas och agera utifrån olika intressen. Mina tankar vandrar snabbt vidare till Göteborg och Gullbergsvass alternativt Ringön där det diskuteras om att låta någon del av området inte renoveras upp så hårt. Kanske vore detta ett område att bygga upp en sådan här mässa/mötesplats kring?

Hur skapar man uppmärksamhet och vad är det som drar? Reell delaktighet och reell affärsnytta drar. Jag tror man ska börja långt innan mässan med att formera grupper som får olika uppgifter. Aktiviteter och insatser via sociala medier samt happenings som äger rum med jämna mellanrum inför mässans start. Dessa tankar blir bekräftade genom intervju av Magnus Thure Nilsson39 Mediaevolution i Malmö. Han har varit med från starten i byggandet av ”the conference” som samlar mediasektorn och menar att de idag är en av de viktigaste konferenserna inom området på Europeisk nivå. Avgörande för den framgång de haft är crowdsourcing av idéer samt transparens under hela arbetet. Det innebär att det finns ett flertal grupper som arbetar under året för att bestämma vilka teman konferensen ska fokusera på. Kontinuerligt delar de med sig av sina tankar via social medier och ett stort antal aktörer kommenterar och fyller på med idéer och utvecklingstankar. Utifrån den processen bestäms innehållet av programkommittén på Mediaevolution. Processen är hela tiden transparent vilket skapar stor delaktighet och engagemang. Det leder till att besökarna som kommer till konferensen har mer input att ge på konferensen (bättre förberedda), att konferensen bättre når sitt syfte och de tjänster som utvecklas blir bättre skickade att nå potentiella kunders behov. En annan aspekt som varit viktig för Mediaevolution är festmomentet. Det har de fått lära sig av SXSW konferensen i Austin. Mediaevolutions konferens ligger därför nu i augusti i samband med Malmöfestivalen som de menar är en av Europas största stadsfestivaler.

Även SXSW konferensen i Austin, Texas betonar partyinslaget som avgörande då de utvecklat den festivalen/konferensen. 37

De Skandinaviska upplevelsekongresser som genomfördes 2004-2006 (Borås, Ålborg och Kristiansand) inom ramen för den skandinaviska triangeln nådde långt tack vare genomarbetade fester. Lars Lundgren ansvarar för Västra Götalandsregionens insats i detta forum. 38

Calle Nathansson skerv en artikel i samband med besökt. Läs på : http://generatorsverige.se/nyheter/picnic-11

Magnus Thure Nilsson är vice vd på Mediavelotion som arrangerar ”the conference” sedan sex år tillbaka. En konferens som utarbetats i nära dialog och med inspiration från SXSW konferensen i Austin, Texas dit Västsvenska handelskammaren åker med en delegation i mars.

Ju fler olika aktörer som har fått sig en roll tilldelad ju större blir engagemanget och närvaron. Personer man vill ska komma bör få en roll på någon arena som talare, utfrågare, paneldeltagare, rapportör, reflektör, illustratör eller något annat. Möjlighet att få någon utmärkelse eller stipendium kan vara ett incitament till att delta i mässan.

Skiss på hur olika aktörer som nämns i rapporten skulle kunna vara delaktiga i olika aktiviteter som bör ingå för att skapa en mötesplats/mässa i gränssnittet kultur/innovation/affärsutveckling. Aktör

Mässa (möta produkter och tjänster )

Beslutsfattare

Mässa (matchmaking)

Labb

Konferens

Åskådare

(Åskådare)

Deltagare

Tjänstemän/offentlig Åskådare sektor

(Åskådare)

Åskådare

Affärsstödssystem

Åskådare

Deltagare

(Åskådare)

Deltagare

KKN - företag

Deltagare

Icke KKN – företag

Deltagare

Forskning

Åskådare

Deltagare

Allmänhet

Åskådare

Ev deltagare i form av testkonsumenter

Handlingsplan, trestegsraket För att skapa ett forum/mässa med tyngd och lyskraft är det viktigt att ha ett långt perspektiv. Ett forum/mässa behöver växa fram underifrån med delaktighet från många aktörer. Att riva av ett större mässevent kommer inte att bära frukt i det långa loppet. Det behöver göras en långsiktig plan för att skapa detta forum. Utifrån de samtal jag genomfört under resans gång kommer jag att skissa på möjliga handlingsalternativ.

Steg ett 2012 För att bereda marken för en större mötesplats bör några små rundabordssamtal hållas under våren /hösten 2012. Förslagsvis tre middagar/rundabordssittningar med högst 20-tal personer inbjudna där frågan diskuteras. Tongivande representanter från näringslivet tillsammans med representanter från nytänkande KKN-verksamheter bör delta. Genom mötena inför resan till Austin, Texas kan man säga att ett embryo till detta har lagts. Dessutom bör några konkreta aktiviteter äga rum. Ett förslag är att genomföra två kanske tre ”labb” där KKN-verksamheter arbetar tillsammans med traditionella näringslivsrepresentanter för att möta definierade innovationsbehov. Det finns flera förlagor och metoder för att genomföra ”labb”. Det kan vara 28

att samlas kring en fråga t.ex. hållbar transport och låta x antal aktörer arbeta processinriktat för att ta fram lösningar på ett sådant behov. En idé är att processa hur man kan utveckla Fjällbacka som destination i samband med att Camilla Läckbergfilmen har premiär i december. Hur kan Fjällbackaområdet hämta hem värdet av det och generera nya affärslösningar och skapa nya intäkter? Som steg ett vore bra att synliggöra sådana här initiativ på redan befintliga arenor för industrin/näringslivet. Detta har framkommit i ett flertal intervjuer. Jag tycker man skulle kunna satsa på att göra insatser på de planerade industrimässor som Svenska Mässan arrangerar. T.ex mässan för scanautomatik och processteknik samt på trä och möbelmässan i höst kan vara värdefulla samverkanspartners. Även Handelskammardagen i oktober är en oerhört viktig arena för att lyfta frågan. Alla dessa är värdefulla forum för att skapa större förståelse för denna kompetens på industrins arena.

Steg två, 2013 Utifrån de samtal och labb som förts under 2012 skulle det vara värdefullt att skapa utrymme för att samla detta och en mängd andra initiativ som tagits på området. Jag tror ett bra forum att knyta an till skulle kunna vara MEG, mediadagarna. Redan i år tar de upp denna fråga på ett av seminarierna. Kanske kunde man hålla i ett spår på dessa dagar eller lägga till en dag som fokuserar på gränssnittet kultur/innovation/affärsutveckling. Steg två i trestegsraketen innebär att de aktiviteter som tagit form fördjupas och delges på denna dag. Initiativ genomförda av olika lokala aktörer parallellt med inbjudna aktörer från det nätverk olika västsvenska aktörer har byggt upp inom området. Ett namn som dragplåster vore en intressant satsning att göra. Ett förslag skulle kunna vara Jeremy Rifkin.40 Han visar på ett kraftfullt sätt det behov dagens samhälle har av KKN kompetenser och hur det kan ta sin form. En annan möjlig utveckling är att lägga en dag i samband med Way out West och därmed rida på deras varumärke om vi kan bygga ett förtroendefullt samarbete med dem.

Steg tre, 2014, 2015, 2016 Utifrån de insatser jag skissar på ovan är nästa steg att etablera en mötesplats under eget varumärke. Det bör växa fram organiskt utifrån de aktiviteter som nämns ovan. Jag väljer att inte använda begreppet mässa då jag tycker det begränsar tankarna. På denna mötesplats kommer aktörer som presenteras under punkt ett och två medverka. Det vore även värdefullt om det fanns forskningsrapporter färdiga vid detta tillfälle som kan stimulera kunskapsutbytet. Formen bör vara så långt från traditionell mässa man kan tänka sig. Det kan vara alltifrån att man samlas innan för att bygga mässan rent fysiskt till olika grad av interaktivitet. Detaljerna här bör växa fram organiskt. Av den anledningen väljer jag att inte specificera i detalj vilka som ska ställa ut och vilka seminariet som ska hållas. Formen är en stor del av budskapet. I samtalet med Henrik Jutbring på Gbg & Co konstateras att det är många parallella initiativ på denna arenajust nu. Flera olika aktörer vill ta en aktiv roll i frågan gällande KKN och innovation. Det är viktigt att få tillstånd samverkan och handling. Frågan kan förstås inte ägas av någon enskild aktör utan en mängd initiativ verkar parallellt. För att få störst genomslagskraft är transparens och delaktighet nyckelord menar jag. Jag tror en stor mässa initierad uppifrån skulle motverka syftet. Det finns dock oerhörda möjligheter till utveckling här. Västsverige står inför en mängd utmaningar. Det finns en stor vana av att samverka över gränser och ett bra samtalsklimat i vår region. Det ska vi surfa på i byggandet av en sådan här mötesplats.

Jeremy Rifkin, är en amerikansk ekonom, författare och visionär debattör. Han har de senaste 30 åren skrivit 17 böcker om allt ifrån vetenskap till ekonomiska trender och hållbar utveckling. Han är rådgivare till Europeiska kommissionen gällande ekonomisk omställningoch har även varit rådgivare till ledande företrädare för näringsliv och politik både i U.S.A och Europa. Läs mer på http://en.wikipedia.org/wiki/Jeremy_Rifkin

Samverkanspartners Samverkanspartners för att genomföra dessa aktiviteter skulle kunna vara Ada, Nätverkstan, Västsvenska Handelskammaren, Industrimässor på Svenska Mässan samt TILLT. Dessa organisationers kompetens kompletterar varandra och bidrar till en stark framåtsyftande rörelse på området. Bland organisationerna finns ett förtroendekapital inom näringslivet (i första hand Västsvenska Handelskammaren, Industrimässor), kulturlivet och kreativa näringar i stort (i första hand Ada, Nätverkstan, TILLT), stor erfarenhet av att arrangera möten (i första hand svenska mässan) samt stor erfarenhet av att genomföra projekt i gränssnittet (i första hand TILLT och Ada). Alla har deltagit i framtagandet av rapporten och uttryckt intresse att vara med och stötta byggandet av mötesplatsen/forumet framgent. Viktiga offentliga aktörer som bör stå bakom är Västra Götalandsregionen, BRG, Gbg & Co m.fl. I ett tidigt skede bör även lösligt hållna nätverk av företag med yngre entreprenörer, KKN och icke KKN knytas till arbetet. T.ex de aktörer som deltog i workshopen på Brewhouse den 12 mars.41

Slutsats Kunskapsbasen kring att arbeta i gränssnittet mellan kultur, innovation och affärsutveckling har växt avsevärt det senaste decenniet. Många initiativ har tagits på detta område ivrigt påhejade av olika analyser av vårt behov av kreativitet och innovation för att står oss i konkurrensen gentemot andra världsdelar. Konkurrensen sker allt mindre med maskiner och kapital utan med människor som tänker innovativt och har en förmåga att hantera sina innovativa idéer. Konstnärers vana av att laborera med idéer och tankar och provocera fram utveckling är avgörande här. Utmaningen är dock att skapa värden för alla parter i dessa processer. En fråga som står högt på dagordningen för de verksamheter presenterade under stycke II. Är det nu dags att synliggöra dessa kompetenser och processer som är beskrivna ovan i ett större format? Vem är önskvärd målgrupp? Hur kan man skapa attraktionskraft och intresse för ett dylikt initiativ? Hur kan den utformas? Att det finns intressanta erfarenheter som utvecklats i gränssnittet råder inga tvivel om. Det är erfarenheter som tål att stötas och blötas från många olika perspektiv. Dock kan sådana här initiativ tendera att bara intressera de närmast sörjande. Det innebär de företag och verksamheter som deltagit i projekten tillsammans med kultursektorn, byråkrater och politik. För att skapa en skärpa som drar en större publik krävs en hel del reflektion och förankring på olika arenor. Flera aktörer måsta vara bärare av en sådan här mässa/mötesplats om den ska skapa intresse och lyskraft och generera något nytt. Avgörande är även formen. Traditionella seminarier och utställningar bör undvikas i detta sammanhang. Formen bör vara lika nytänkande som projekten och genomsyras av interaktivitet. Formen bör leva den idé som är bärande bakom initiativen. Att etablera en mässa för frågan är ett arbete som måste byggas organiskt. Den bör växa fram genom små dialoger med fokus på verkstad; att göra saker tillsammans. En framkomlig väg som jag menar får stöd av de nästan 25-tal intervjuer jag gjort i samband med den här rapporten är den tre-stegsraket jag skissar.

Göteborg, mars 2012, Pia Areblad

En workshop kring hur Västsverige ska bli bäst på att dra till sig kkn hölls eftermiddagen den 12 mars på Brew house under ledning av Anders Breitholtz. En fb grupp har bildats där diskussionen fortsätter. https://www.facebook.com/groups/229981417099378/

Möten/intervjuer november - december 2011 1. 1 nov Annika Persson, ansvarig affärsutveckling Svenska Mässan, Anna-Sara Perslow utveckling koordinering industrimässor Svenska Mässan, Rony Forsberg affärsområdeschef Svenska Mässan, 2. 3 nov Pernilla Warberg, projektledare evenemang Västsvenska Handelskammaren 3. 16 nov Calle Nathansson och Pernilla Luttrop, SKL 4. 9 dec Anna-Lena Friberg mässansvarig Scanpack, Pia Nyzell mässansvarig Scan och Automatik, Gabriel Börjesson utveckling koordinering industrimässor Möten januari-februari 2012: 5. 18 jan samt 2 feb Anders Breitholtz, Brew House, stor erfarenhet av mässutveckling inom sektorn 6. 18 jan Dan Ågren, projektledare persontrafikmässan, (under ca 20 år utvecklingschef) Svenska mässan 7. 26 jan Hans Lepp, enheten för personlig dialog, Svenska Institutet 8. 2 feb samt 28:e feb Pernilla Warberg projektledare evenemang samt Sandra Norberg projektledare 100-listan, Västsvenska Handelskammaren 9. 3 feb Therese Johansen, projektledare Kreanord, Nordiska Ministerrådet Köpenhamn 10. 9 feb Rasmus Heyman, ADA, Göteborg 11. 10 feb Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren 12. 13 feb Peter Salomon, informationschef Jernkontoret 13. 13 feb Thomas Strand, ansvarig för bransch och utvecklingsfrågor Trä och möbelföretagen 14. 14 feb Sarah Cooper och Nina Gorfer, SEEK Ab 15. 14 feb David Karlsson ordförande Nätverkstan Göteborg 16. 14 feb Fredrik Thanche, affärsutvecklingschef Svenska Mässan 17. 23 feb Möte med Stefan Meisek, Daved Barry forskare inom området på Copenhagen Business School, 18. 28 feb, Ronald Pedersen, marknadsansvarig nationell nivå Swerea 19. 28 feb Ulla Johansson, Professor Business & Design Lab, Göteborgs universitet. 20. 1 mars Magnus Thure Nilsson, vice vd på Mediavelotion, Malmö 21. 1 mars Henrik Jutbring utvecklingsavdelningen på Gbg & Co 22. 2 mars Rasmus Wiinstedt Tscherning, Direktör Centrum för kulturupplevelser, CKO Danmark 23. 2 mars Björn Masuhr, operativt ansvarig på Västsvenska Turistrådet, med ansvar att etablera mötesindustrin i Västsverige 24. 6 mars Calle Nathansson, SKL 25. Sindre Magnusson, tre avstämningar under periodens rapportskrivning 26. Samt ett flertal samtal med olika personer från TILLTs personalgrupp. I första hand Anna Grzelec samt Johan Lundbladh.

Referenser Kern European Affairs, The Economy of Culture in Europe, 2006 Berthoin Antal, Ariane Transforming organisations with the arts (Social Science Research Center Berlin) Creative Clash 2010 Eriksson, Michael Att vidga sin komfortzon - hur en arbetsplats påverkas av en intervention baserad på konst och kultur Stiftelsen IMIT 2007 Gomez de la Iglesia, Roberto & Vives Almandoz, Miren ”Managing arts and business collaborations: a comparative analysis of four programmes in Europe” TILLT Europe 2009 Hadamard, Jacques La psicologia dell'invenzione, Raffaello Cortina, Milano, 1993 Nichols, David ”Why innovation funnels don’t work and why rockets do” Market Leader, Autumn 2007 Rexfelt, Oskar et al. “A proposal for a structured approach for cross-company teamwork - a case study of involving the customer in service innovation” Research in Engineering Design Vol 22 (3) 2011 Wheelwright, Steven C. & Clark, Kim B. Revolutionizing Product Development: Quantum Leaps in Speed, Efficiency, and Quality The Free Press 1992