E-lärande med it´s learning

Blekinge Tekniska Högskola

DV1210 - DATAVETENSKAPLIG UTREDNING VT 2009

E-lärande med

Författare: Kristina Linde Matilda Melander

Handledare: Birgitta Hermanson

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

Sammanfattning Blekinge Tekniska Högskola (BTH) använder sedan 2007 lärplattformen it's learning till samtliga kurser. Vi undersöker här hur plattformen svarar mot webbstandarder och pedagogiska modeller för att kunna utvärdera hur it's learning främjar e-lärande.

Genom att fokusera på tillgänglighet och användbarhet inriktar vi oss på relevanta standarder för webbutveckling. Dessa standarder syftar till att få en samstämmig utveckling av webbplatser så att så många besökare som möjligt kan tillgodogöra sig information, oberoende av funktionshinder, teknisk kompetens etc.

Våra pedagogiska reflektioner bygger också på acceptans för människors olikheter. Sätten att ta in information och lära sig varierar, liksom personligheter. En lärplattform bör inte enbart passa för en personlighetstyp utan vara mångsidig.

Genom att intervjua en av de ytterst ansvariga för Blekinge Tekniska Högskolas val av it's learning har vi fått insikt i vilken lång process med kravspecifikationer, jämförelser och utvärderingar som lett fram till högskolans val. I samråd med utvecklingsföretaget verkar BTH för en ständig förbättring av plattformen och håller samtidigt ögonen öppna för alternativa lösningar. it's learning är uppbyggd så att lärare och studenter har olika befogenheter, men ser liknande miljöer efter inloggning. På startsidan finns det mesta samlat och lättåtkomligt och varje kurs har sin egen plats med meny där lärarna strukturerar innehållet. Användarna kan i viss mån påverka sina inställningar och skapa samarbetsmiljöer. Det finns också ett internt meddelandesystem. De verktyg som finns främjar struktur av material, samarbete mellan deltagare och test av kunskaper.

Vid jämförelse mellan lärplattformen och webbstandarder hittar vi både brister och föredömliga lösningar. På det hela taget uppfyller it's learning många av de krav som ställs för tillgänglighet och användbarhet, men naturligtvis finns det utvecklingsmöjligheter.

Pedagogiskt sett finns många möjligheter och det är upp till lärare och studenter att bekanta sig med och använda de verktyg som finns. För en del passar e-lärande bra, oavsett plattform, och för andra kan varierad stimulans ha avgörande betydelse. it's learning kan användas för att skapa en bredd i undervisningen.

Vi har också lagt till några personliga synpunkter och förbättringsförslag, som exempelvis skulle öka de individuella anpassningsmöjligheterna och öka utnyttjandet av it's learnings alla tillgångar.

Slutsatsen blir att det finns mycket i it's learning som främjar e-lärande, om det bara används.

2

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

Innehållsförteckning 1 Inledning.................................................................................................................................4 1.1 Bakgrund..........................................................................................................................4 1.2 Syfte..................................................................................................................................4 1.3 Frågeställning...................................................................................................................4 1.4 Definitioner......................................................................................................................4 1.5 Målgrupp..........................................................................................................................5 1.6 Avgränsning.....................................................................................................................5 1.7 Metod................................................................................................................................5 1.8 Metodkritik.......................................................................................................................5 1.9 Upplägg............................................................................................................................5 2 Webbstandarder och riktlinjer.................................................................................................6 3 Pedagogikreflektioner.............................................................................................................8 4 Valet av it's learning................................................................................................................9 5 Översiktlig beskrivning av it's learning................................................................................10 5.1 Leverantör......................................................................................................................10 5.2 Uppbyggnad...................................................................................................................10 5.3 Huvudsida.......................................................................................................................10 5.4 Stil..................................................................................................................................14 5.5 Utbildningsverktyg.........................................................................................................14 6 it's learning och webbstandarder...........................................................................................17 6.1 Teknik ............................................................................................................................17 6.2 Användbarhet ................................................................................................................18 6.3 Tillgänglighet.................................................................................................................18 7 it's learning och pedagogiken................................................................................................20 8 Personliga erfarenheter/åsikter kring it's learning.................................................................21 9 Slutsats..................................................................................................................................22 Källförteckning........................................................................................................................23 Tryckt litteratur.....................................................................................................................23 Opublicerade källor..............................................................................................................23 Internet..................................................................................................................................23 Övriga källor.........................................................................................................................24 Bilaga 1....................................................................................................................................25

3

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

1 Inledning Denna rapport bygger på studier av lärplattformen www.itslearning.com v.3.3, med syfte att undersöka hur väl anpassad den är till såväl aktuella webbutvecklingsstandarder som till att fungera som ett verktyg för undervisning. Att välja en lärplattform är inget lättvindigt beslut för en organisation som vill ha en välfungerande undervisningsmiljö för e-lärande. Vi vill här skärskåda it's learning för att se om Blekinge Tekniska Högskola har gjort ett klokt val.

Vi har använt referenslitteratur som tar upp standarder kring dynamiska webbplatser och dessas användbarhet samt grundläggande pedagogiska undervisningsmetoder och vi har sedan undersökt hur väl it's learning uppfyller de riktlinjer som finns. Vi har även intervjuat Lasse Bourelius, som är chef för Learning Lab vid Blekinge Tekniska Högskola och ansvarig för skolans upphandling av lärplattform.

1.1 Bakgrund Som distansstuderande under flera terminer har vi erfarit att eftersom fysisk närvaro av lärare saknas är det desto viktigare att studiematerial och teknik är väl genomtänkt. Lärare kan använda digital teknik för att förmedla kunskap och vi har sett skilda exempel på hur detta tas tillvara.

Vi har båda pedagogiska studier med oss sedan tidigare och är intresserade av hur man kan använda olika metoder för att nå fram med ett budskap till andra människor, eftersom inlärning sker på flera sätt.

Genom vårt arbete vill vi underlätta för lärare i deras planering och genomförande av undervisning genom e-lärande. Vår förhoppning är att det kan komma såväl lärare som studenter till nytta att det finns en sammanställning att ta del av, jämföra med och inspireras av.

1.2 Syfte Vårt syfte är att jämföra lärplattformen it's learning med aktuella standarder och riktlinjer för dynamiska webbplatser och till det lägga det pedagogiska perspektivet att nå fram med ett budskap på bästa sätt.

1.3 Frågeställning Huvudfrågan vi vill ta reda på är: Hur främjar lärplattformen it's learning e-lärande?

För att få svar på den frågan undersöker vi tillgängligheten, genom att se huruvida it's learning följer webbstandarder, samt vilka pedagogiska verktyg som ingår i lärplattformen.

1.4 Definitioner Med lärplattform menar vi programvara som skapar ett virtuellt klassrum där lärare och studenter kan kommunicera med varandra. Denna teknik är också känd under beteckningen undervisningsplattform.

4

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09 Med dynamiska webbplatser avser vi webbplatser med innehåll som ändras och anpassas dynamiskt efter besökarna.

Med e-lärande menar vi inlärning med hjälp av datorer och kommunikationsteknik, motsvarande den engelska termen e-learning.

Vi använder omväxlande det fullständiga namnet Blekinge Tekniska Högskola och akronymen BTH.

1.5 Målgrupp Den målgrupp vi vänder oss till är lärare och organisationer som har e-lärande i sin undervisningsmetod, nu eller planerat.

1.6 Avgränsning I det här arbetet ligger inte fokus på pedagogiska metoder utan på användbarheten av de verktyg som finns i den digitala kommunikationstekniken.

Vi nämner kortfattat teorier kring didaktik, men går inte djupare in på denna lära om lärande.

Den lärplattform vi fördjupar våra studier av är it's learning som i skrivande stund används på Blekinge Tekniska Högskola där vi studerar. Vi ger ingen fullständig manual för alla förekommande funktioner, utan en översiktlig beskrivning med några belysande exempel.

1.7 Metod Information till detta arbete har vi att samlat in genom litteraturstudier och genom analys av lärplattformen it's learning. Vi har också genomfört en intervju (via e-post) av Lasse Bourelius, chef för Learning Lab vid Blekinge Tekniska Högskola.

1.8 Metodkritik Genom att intervjua Lasse Bourelius får vi en bakgrund till valet av it's learning utifrån BTH's synvinkel. Genom våra egna erfarenheter får vi studentens syn på plattformen. Studien skulle dock kunna utvidgas med någon/några lärares syn på plattformen och dess användbarhet samt med intervju av lärplattformens utvecklare för att belysa val som gjorts avseende kodningen.

1.9 Upplägg Inledningsvis redogör vi kortfattat för riktlinjer och påbud som går under begreppet webbstandard, vad de syftar till och var de kommer ifrån. Vi ger exempel på ett urval av riktlinjer som är applicerbara på lärplattformar. Därefter följer en introduktion till några pedagogiska begrepp kring lärande och lärstilar med fokus på hur olika personer tillgodogör sig information på olika sätt.

Efter en tillbakablick på bakgrunden till BTH's val av it's learning följer så en genomgång av lärplattformen med beskrivning av utseende och funktionalitet. Sedan gör vi en jämförande analys av hur it's learning svarar mot de standarder och riktlinjer som vi presenterat, följt av våra personliga iakttagelser och våra slutsatser.

5

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

2 Webbstandarder och riktlinjer Webbstandarder finns inom många områden. W3C (World Wide Web Consortium) och IETF (Internet Engineering Task Force) är några av de internationella huvudaktörerna för webbstandarder. Genom att fokusera på användbarhet och tillgänglighet omfattar man de flesta, eftersom det är en fördel just att följa standarder i dessa sammanhang. Det är också till stor del den infallsvinkeln vi använder när vi studerar it's learning. Tillgänglighet innebär att webbplatsen ska vara användbar för alla, även funktionshindrade. Hänsyn ska då tas till: visuellt – nedsatt syn, blindhet, färgblindhet motoriskt – svårigheter att röra händerna, muskelsvaghet, darrningar etc. ljudmässigt – hörselnedsättningar anfall – epilepsi utlöst av blinkande effekter kognitivt/intellektuellt – inlärningssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter, minnes- och uppmärksamhetssvårigheter m.m.

WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är riktlinjer framtagna av W3C för att göra webbplatsers innehåll åtkomligt för alla användare och även för alla slags webbläsare. De finns att läsa på http://www.w3.org/TR/2008/REC-WCAG20-20081211/ Standard innebär inte att standardisera besökarnas utrustning, så att webbplatsen enbart fungerar med en viss typ av dator eller programvara. Alla har inte samma förutsättningar, varken tekniskt, ekonomiskt eller funktionellt, och det finns en flora av olika webbläsare att välja mellan. Webbstandarder betyder en gemensam utvecklingsmodell, så att alla de webbläsare som följer dem kan presentera webbplatsens innehåll på ett likvärdigt sätt.

Som ett tydligt exempel kan vi nämna DOM (Document Object Model) som är en standard för hur de objekt som bygger upp en webbsida hänger samman, vilka egenskaper de har och hur de kan nås och påverkas. Tidigare hade de två stora webbläsarna Netscape Navigator och Microsoft Internet Explorer egna DOM-varianter, vilket gjorde det svårt för webbutvecklarna att få liknande funktionalitet i båda webbläsarna. W3C ansvarar nu för en standard-DOM som är oberoende av plattform och programmeringsspråk. Webbläsare kan (men måste inte) följa den. JavaScript använder DOM för att hitta på den HTML-sida där det körs, för att kunna påverka innehåll, struktur och stil för sidans element.

Tommy Sundström är känd som journalist, formgivare och informationsarkitekt. Han har en lång meritlista, bland annat som formgivare av regeringens och riksdagens tidiga webbsidor och var så sent som 2006 med som rådgivare vid ombyggnaden av SVT's webbsida. Han har även skrivit Användbarhetsboken, som är en bok med riktlinjer för webbdesign baserat på Sundströms mångåriga erfarenheter.

Nedan följer ett urval punkter som Sundström belyser: • • •

Webbadressen ska fungera både med och utan ”www” (Sundström, avsnitt 43.2.2) Webbplatsen skall svara på användarens frågor. Man ska vara tydlig redan på indexsidan vad som finns på webbplatsen. (Sundström, avsnitt 9) Sidorna ska vara lättnavigerade och formgivningen ska vara konsekvent och hålla samman sidorna på webbplatsen. Menyer ska vara tydliga och logiska och texten på webbplatsen ska vara strukturerad och lättläst. (Sundström, avsnitt 11.1.2, 46.2.2 samt avsnitt 12) 6

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09 • Man bör ej använda ramar och tabeller för layout (Sundström, avsnitt 22) • Det är viktigt att ha kontaktuppgifter till den/de som är ansvariga för konstruktionen av webbplatsen/plattformen, så att användaren kan kontakta dem med synpunkter vid behov. (Sundström, avsnitt 60.1.5) • Om ljudmaterial är upplagt bör man i så stor utsträckning som möjligt även tillhandahålla detta material i textform för att de, som av någon anledning inte kan tillgodose sig ljud, ska kunna ta del av materialet. (Sundström avsnitt 19.3).

• Bildmaterial bör ha en informativ alt-text och det som bilden förmedlar bör även finnas i textform på sidan så att de som inte kan se bilder får informationen.

(Sundström, avsnitt 13.2-3) • Man ska kunna använda webbläsarens bakåtknapp för att hoppa ett steg tillbaka på webbplatsen (Sundström, avsnitt 37 ).

• Det är viktigt för läsbarheten att det finns en kontrast mellan text och bakgrund (Sundström avsnitt 15.1)

7

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

3 Pedagogikreflektioner Vad främjar inlärning? Om detta finns mycket forskat och skrivet, och vi har nedan valt att fördjupa oss i de mest erkända teorierna.

David Kolb är en amerikansk utbildningsteoretiker. Han förespråkar erfarenhetsbaserad inlärning som bygger på följande fyra kärnelement (Wikipedia); • Konkret erfarenhet • Observation och reflektion av denna erfarenhet • Bildande av abstrakta begrepp baserade på reflektionen • Testa nya koncept Vidare talar Kolb om fyra olika lärstilar enligt nedan (Fredriksson): Prövaren är aktiv och handlingsinriktad. Har svårt att tillgodogöra sig stillasittande föreläsningar. Föredrar att arbeta praktiskt och är ofta kreativ i sina sätt att hitta och använda nya kunskaper.

Idégivaren behöver en känslomässig koppling till det som ska läras in och vill veta varför man ska lära sig det. Lär sig genom att uppleva saker och även genom att se när andra arbetar praktiskt. Berikas av diskussioner med andra där idégivaren kan testa sina teorier och få svar på frågan ”Varför?”.

Förklararen stöter och blöter fakta och teorier och vill få fram det viktiga. Tycker inte om praktiska övningar utan läser hellre litteratur. Trivs bra med lärarledda teorilektioner.

Sammanställaren tänker först och agerar sedan enligt det som sammanställaren finner mest korrekt. Inhämtar teoretisk kunskap först och handlar därefter praktiskt. Lär sig bäst av att först lyssna och sedan pröva kunskaperna i praktiken.

Detta rimmar också med den schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs indelning av människans fyra dominerande personlighetsdrag: Förnimmelse (uppleva genom sinnesintryck), Intuition (omedvetna aningar), Tanke (skapa logisk ordning och sammanhang) och Känsla (relatera det man möter med sig själv). (Wikipedia) Fil.dr. Lena Boström (2002) beskriver de fyra ”sinnen” som beaktas inom inlärningsstilar: Det visuella (se), Det auditiva (lyssna och tala), Det taktila (praktisk hantering) och Det Kinestetiska (uppleva och känna).

Det är en utmaning för lärare att erbjuda inlärning som omfattar alla de olika lärstilarna. Att bedriva utbildningar på distans genom e-lärande ger också begränsade möjligheter genom den anonymitet som uppstår när de naturliga mötena inte finns. Samtidigt kan e-lärandet ha fördel av att kontakten mellan deltagarna blir mer oberoende av tid och plats. En välutvecklad lärplattform är betydelsefull för lärarens möjligheter att främja studenternas inlärning.

8

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

4 Valet av it's learning Chefen för Learning Lab vid BTH, Lasse Bourelius, har varit med från början när beslutet skulle fattas om vilken lärplattform/LMS (Learning Management System) skolan skulle använda. Redan 2003 deltog representanter för BTH i en nationell förstudie som ledde till att 19 lärosäten gjorde en gemensam upphandling av avropsavtal med fem olika LMSleverantörer. Som statliga myndigheter måste högskolor göra upphandlingar inför större inköp. Processen beskrivs i den lokala referensgruppens slutrapport från 2006. Lasse berättar att kraven som den nationella gruppen tog fram fyllde en hel pärm.

Den lokala referensgruppen från BTH valde ut tre av de upphandlade lärplattformarna för ytterligare jämförelser. Aspekter som prioriterades var exempelvis att lärplattformen skulle omfatta samtliga kurser, lärare och studenter, vara modern och välfungerande och anpassad till de webbtekniker som är bekanta bland studenterna (t.ex. wikis, strömmande media och nätgemenskaper). Den skulle vara tillgänglig för funktionshindrade och ha en personlig utformning. Ett viktigt kriterium var integration mellan de olika funktionerna för lärare och studenter, som kursanmälan, undervisning, marknadsföring och support.

Lasse berättar att referensgruppen valde att förorda it's learning av flera skäl: Tester visade att den var lättanvänd, med låga trösklar och lågt supportbehov, pedagogerna på skolan ansåg att den var ett bra pedagogiskt verktyg och utvecklingsföretaget bakom it's learning var ekonomiskt starkt och hade stor marknadsandel i Norge. Invändningar mot it's learning var framför allt kostnaden, men fördelarna övervägde gentemot de andra alternativen (Luvit och Fronter).

På frågan om hur it's learning uppfyller förväntningarna svarar Lasse Bourelius att de ansvariga på BTH är nöjda i stort. De uppskattar att plattformen är lättanvänd och kräver lite support, men önskar fler anpassningar till de administrativa systemen, som automatisk studentregistrering och integrering med studentportalen, samt fler och ”läckrare” funktioner.

Lasse Bourelius ser många möjligheter för BTH's e-lärandesystem i framtiden. Han har goda förhoppningar om att it's learning kommer att utvecklas positivt, men håller samtidigt dörren öppen för andra lösningar, som plattformar med öppen källkod eller serviceorienterad arkitektur (SOA) där olika lösningar integreras med en gemensam administrativ motor.

Faktorer att ta hänsyn till i bedömningen är pris, prestanda, utvecklings- och driftsmöjligheter, överflyttningsproblem m.m. Avtalet löper ut sommaren 2011. Tills dess är det i alla fall it's learning som gäller.

9

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

5 Översiktlig beskrivning av it's learning it's learning är en webb-baserad lärplattform speciellt utvecklad för skolor och universitet.

Sedan hösten 2007 används den på Blekinge Tekniska Högskola för alla kurser och studenter.

5.1 Leverantör Lärplattformen är utvecklad av det norska företaget it's learning AS. De samarbetar med BTH's svenska samarbetspartner IST. IST's uppgift är att utveckla och marknadsföra IT-stöd och IT-relaterade tjänster för utbildningssektorn i Skandinavien och de samarbetar med ett stort antal kommuner, högskolor och universitet. Alla avtal, implementering, utbildning och support hanteras av IST, enligt deras webbplats (www.ist.com), där Lasse Bourelius från BTH också citeras.

5.2 Uppbyggnad I it's learning har lärare och studerande olika åtkomst när de loggar in. Lärare kan publicera och strukturera undervisningsmaterialet och har en större överblick. Studenternas åtkomst är den vi har erfarenhet av och därför beskriver mer ingående här.

En huvudmeny löper horisontellt över webbplatsen i alla lägen. Där finns länkar till de olika delarna: Huvudsida, Kurser, Projekt, Kalender, Meddelanden, ePortfolio, Sök och Mina inställningar.

5.3 Huvudsida Startsidan kallas Huvudsida och består av en spalt för navigering, där lärare kan välja om de vill se innehållet som lärare eller student, samt ett stort fält med flera moduler. De moduler som i nuvarande utformning finns synliga för studenter är: Nyheter, Mina prenumerationer, Kurser, Information, Dagens aktiviteter, Olästa interna meddelanden i inkorgen, Arbetsuppgifter och Projekt.

De flesta modulnamnen är ganska självförklarande och som exempel ger vi några korta beskrivningar: I modulen Kurser finns en lista med länkar till ett urval av de kurser som studenten är registrerad vid, samt datum för senaste uppdatering i kurserna. Genom att klicka på länkarna kommer man vidare till kursens startsida. Arbetsuppgifter innehåller direktlänkar till aktuella inlämningsuppgifter och tentamina.

En skärmbild av huvudsidan för BTH finns i Illustration 1.

10

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

Illustration 1: Huvudsidan i i'ts learning för BTH

5.3.1. Kurser I avdelningen Kurser finns en lista över samtliga kurser som den studerande är, eller har varit, registrerad på. Kurslistan kan visa Aktiva, Arkiverade eller Alla kurser. Det är den ansvarige läraren som avgör när en kurs ska arkiveras. Studenten kan markera kurser som favoriter och dessa visas då i modulen Kurser på huvudsidan.

Det är också här studenter söker efter nya kurser i kurskatalogen och anmäler sig till dem genom att klicka på länkar. Anmälan gäller bara för kurstillgång inom lärplattformen och ersätter inte registrering till högskolan den formella vägen.

Genom att klicka på en av de kurser man är registrerad på kommer man till kursens egna plats. Där finns en trädmeny som organiserar kursens innehåll. Lärarna kan skriva anteckningar på kursens startsida, som en anslagstavla. I högerspalten visas tidsgränser för inlämningar och annat som är viktigt att observera. Längst ner i spalten finns en liten modul med länkar till sådant som blivit uppdaterat sedan föregående besök på kurssidan. Det kan vara diskussionsinlägg som kommit från någon annan deltagare, nytt material publicerat av lärare, kommentarer på inlämnade uppgifter etc. När det finns nytt material att ta del av markeras datumet efter kursnamnet i rött på huvudsidan, som en indikation.

Ett exempel på en kurssida visas i illustration 2.

11

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

Illustration 2: Exempel på kurssida i it's learning

5.3.2 Projekt Avdelningen för Projekt motsvarar modulen Projekt på huvudsidan. Här kan studenter skapa egna samarbetsplatser och bjuda in valfria deltagare. Projekt liknar kurser, men har några få begränsningar jämfört med dem.

5.3.3 Kalender I Kalendern syns de tidsbestämda moment som lärare lägger in i anknutna kursers schema.

Det kan vara föreläsningar, deadlines etc. Studenten kan också själv lägga till aktiviteter.

Kalendern kan visas för en dag, en vecka eller en månad. Därutöver finns en sökfunktion.

5.3.4 Meddelanden Inbyggt i it's learning finns ett system för internmeddelanden. Det liknar vanliga epostsystem, men meddelanden kan bara skickas internt mellan it's learnings användare.

Meddelandesystemet nås under menyposten Meddelande eller modulen Olästa interna meddelanden i inkorgen.

5.3.5 ePortfolio ePortfolion fungerar som en sammanställning av portfolios/presentationer som deltagarna lägger upp i it's learning. Det ingår också ett bloggverktyg, så man kan skapa och hantera en egen blogg. ePortfolion kan publiceras på Internet som en webbplats. Det finns färdiga 12

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09 layout-mallar och var och en bestämmer vilken tillgänglighet som ska gälla för de egna portfolierna. Illustration 3 visar kontrollpanelen med val och inställningar för ePortfolion.

Illustration 3: Kontrollpanel för ePortfolio

5.3.6 Sök Sökfunktionen är tredelad. Det går att söka i det material som finns tillgängligt i it's learning (t.ex. inlämningar), eller på användare av it's learning, eller på Internet med några förvalda söktjänster (varav flera specifikt norska).

5.3.7 Mina inställningar Exempel på egna inställningar som kan göras är personlig information och presentation, språkval, tidszon, textredigeringsmetod, godkännande av script och tilläggsprogram m.m.

Särskilda inställningar kan göras för tillgänglighetsanpassning, t.ex. för synskadade.

Kontaktinformation redigeras också här och det går att ställa in aviseringar via e-post och SMS när olika uppdateringar görs. (Se Illustration 4)

13

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

Illustration 4: Val att göra under Mina inställningar

5.4 Stil Varje lärosäte kan specialanpassa stilen för it's learning. Den styrs av CSS (Cascading Style Sheets) och exempelvis BTH har valt en egen stil för vissa komponenter, som sidhuvudet. I den aktuella versionen av it's learning används tre stilinstruktioner (itsl.css, xp/custom.css och BTH/custom.css) som samverkar kring webbplatsens presentation och utseende.

5.5 Utbildningsverktyg Arbetet via it's learning sker genom att utbildningsverktyg läggs till kursen eller projektet. Det sker enkelt genom att klicka på en ikon under rubriken ”Lägg till”. De verktyg som kan läggas till är sorterade under rubrikerna Innehåll, Samarbete, Uppgifter och test samt Importera. (se Illustration 5)

14

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

Illustration 5: Utbildningsverktygen i version 3.3

5.5.1 Innehåll Här finns verktyg för att skapa en mappstruktur, liknande Utforskaren i Windows. Innehåll som hör ihop kan organiseras tillsammans. Samtliga utbildningsverktyg kan läggas till i mapparna. Mappstrukturen utgör trädmenyn på kurssidan.

Filverktyget används för att lägga upp dokument eller andra filer som är skapade i andra program. Filerna kan överföras en och en, eller flera på en gång. De kan sedan editeras med en inbyggd funktion som heter DirectEdit. Filerna som laddas upp kan hållas dolda och sedan aktiveras vid en viss tid.

Anteckningar är dokument som skapas direkt i it's learning. De består i sitt enklaste utförande av en rubrik och en text, men kan även innehålla bilder, länkar, tabeller, video och ljud. Video spelas in i flash-format direkt genom en funktion som ingår i anteckningarna.

Att lägga till länkar innebär att en separat sida laddas in och visas inuti it's learnings ramverk.

Det kan vara en URL till en webbplats, eller en fil i någons lokala webbområde i it's learning.

En fördel med att använda länkar är att uppdateringar bara behöver göras i originalfilen.

Bilder kan läggas upp och få beskrivningar. Det finns ingen inbyggd funktion som ändrar storlek på bilderna, utan istället finns det en begränsning för maximal filstorlek.

15

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09 Lektioner skapas i en tilläggsmodul (biblioteket), om denna finns. De kan innehålla flera slags multimediaelement. När man lägger till en lektion skapar man den från grunden. Den sparas i biblioteket och färdiga lektioner kan sedan importeras till andra kurser genom verktyget Lägg till innehåll från biblioteket.

5.5.2 Samarbete it's learning 3.3 har två verktyg för samarbete. Det ena är Diskussioner, som fungerar som de flesta forum på andra webbplatser. Deltagarna kan skapa nya trådar och inlägg och svara på varandras inlägg. De inlägg som publiceras kan även redigeras (gäller inom 15 minuter, för studenterna).

Det andra samarbetsverktyget är nytt och ännu i ett betastadium. Det är Konferenser med ljud och video (max 10 deltagare), eller bara text (max 50 deltagare). Det fungerar som ett chattsystem med tillval för ljud och video och kan användas för lektioner och andra möten.

Det finns dock ingen gemensam whiteboard eller skrivbordsdelningsfunktion. Meddelanden kan skickas till samtliga deltagare i konferensen, eller ”viskas” till någon enskild.

5.5.3 Uppgifter och test Deltagarna i kursen kan få lämna in uppgifter, enskilt eller i grupper. Inlämningstiden kan vara begränsad och påminnelser kan skickas ut i grupp. Feedback och betygsättning kan också göras samtidigt för ett flertal studenter. Till inlämnade uppgifter finns plagieringskontroll som en tilläggsmodul. Svaren skickas då till Ephorus-systemet för kontroll, så snart de lämnas in, och läraren använder resultatet för att avgöra om det är plagiering eller inte.

Processorienterade dokument används när lärare (och studenter) ska kommentera inlämningsuppgifter. Kommentarer kan läggas till direkt i texten och visas eller döljas efter behov. Ändringar i innehållet kan sparas som en ny version, så hela utvecklingen kan följas.

Test innebär frågor med fasta svarsalternativ, till exempel ja/nej-frågor, flervalsfrågor och matchningsfrågor. Testen kan vara självrättande. Det finns också en vidareutveckling med fler frågetyper, stöd för bilder och video, fler feedbackmöjligheter m.m.

Undersökningar kan användas som enkäter och utvärderingar. De har automatisk statistik över svaren och kan fyllas i anonymt eller med kända deltagare.

Förklaringssekvenser används som övningar. De innehåller stegvisa förklaringar för att ge ökad förståelse. Tanken är att förklaringarna ska vara sammanhängande och i logisk följd, ungefär som ett recept.

5.5.4 Importera Biblioteket är en tilläggstjänst för att skapa lektioner och liknande sammanställningar med multimediainslag. (Se Lektioner under rubriken Innehåll.) Såvitt vi kan se använder inte BTH denna tilläggsmodul.

Att importera innehållspaket innebär att ladda upp ZIP-paket (i rätt format) för att använda till en kurs. Kursmaterial kan också exporteras samlat till ZIP-paket. Endast lärare kan göra detta.

Proxyverktyg används för att kommunicera med externa utbildningsverktyg via it's learning.

En xml-fil med inställningar för att upprätta en anslutning importeras. Det ger möjlighet att använda verktyg som ännu inte ingår i it's learning, som t.ex. större videokonferenser.

16

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

6 it's learning och webbstandarder 6.1 Teknik Filändelserna aspx skvallrar om att it's learning är uppbyggt med ASP. NET. Det är ett serverscriptspråk utvecklat av Microsoft. Sidornas funktionalitet hanteras av webbservern och användarna ser bara de genererade HTML-sidorna. Med detta i åtanke har vi gjort några smått förbryllande upptäckter: Utvecklarna har valt att strukturera webbplatsen med hjälp av ramar (frames). Det finns ramverk inom andra ramverk och det känns som en komplicerad och svårtillgänglig lösning för dem som använder skärmläsare. Enligt Sundström (2005, avsnitt 22) är det stor risk att ramar orsakar användbarhetsproblem. 24-timmarswebben rekommenderar att ramar undviks helt, men enligt Sundström kan de i vissa fall underlätta för synskadade. Villkoret är att de har tydliga och beskrivande namn samt title-attribut. Ramarna i it's learning har både name- och title-attributen specificerade. Om exempelvis namnet ”mainframe” tillsammans med titeln ”huvudmeny” är en tydlig beskrivning av övre delen av skärmbilden är väl närmast en subjektiv bedömning. Det kan finnas särskilda anledningar till användandet av ramar som vi förbiser, men om ramfria alternativ finns menar vi att de är att föredra. Med ASP. NET borde sidorna kunna byggas upp av moduler utan att använda ramar.

Ett annat allvarligt tekniskt hinder är att standard-menysystemet (med mera) är beroende av javascriptstöd. Under Mina Inställningar kan man välja att ha ”Förenklat navigeringsträd” och det fungerar utan JavaScript. Det kan vara svårt att gissa sig till att en meny saknas innan man har sett den, så en bättre lösning borde vara att ha den enklare navigeringen som standard och ersätta den med JavaScript-varianten endast för dem som har stöd för det. En besökare utan javascriptstöd kommer annars inte åt det mesta av lärplattformen utan att ändra sina inställningar, eftersom hela den vänstra trädmenyn försvinner. Ducket (2004 s 588) är en av många som konstaterar att man inte bör designa något som kräver JavaScript för att fungera.

Alla typer av webbläsare har inte stöd för JavaScript och användare kan också välja att avaktivera stödet, som en säkerhetsåtgärd. Inloggningsstatus är en annan parameter som kontrolleras genom JavaScript. Det borde fungera lika bra med sessioner i ASP.NET. Viktiga sidor i webbplatsen validerar inte enligt W3C's riktlinjer. På grund av ramarna och inloggningskravet har vi bara kunnat testa Huvudsidans genererade källkod genom klippa in den direkt i validatorn. Vi får 88 fel och 20 varningar i vårt test. Bland annat saknas doctype, som talar om dokumenttyp. Kodningen är specificerad till XHTML, men tomma element (som img och meta) avslutas inte korrekt, vilket orsakar merparten av felmeddelandena.

Dessa problem kan uppkomma vid genereringen av källkoden, men kan också finnas i den faktiska källkoden. Det vittnar om en äldre kodstil som bättre stämmer överens med HTML. Så gör också valet av element som font och center, vilka är (på väg att bli) utrangerade. En mindre allvarlig kodmiss är att språket är inställt till norska...

Eftersom ASP.NET körs på servern kan vi inte se den koden, men säkert finns det många imponerande lösningar för att få lärplattformen att fungera.

17

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

6.2 Användbarhet För att it's learning ska få plats på skärmen krävs minst 960 pixlars bredd. Förmodligen har man en skärm som klarar det om man satsar på en utbildning via e-lärande. Det finns inga generella rekommendationer för webbplatsers bredd, men statistik från w3schools.com (januari 2009) visar att endast 4 % av deras besökare använder en upplösning på 800x600 pixlar. Övriga 96 % skulle se it's learning utan att behöva scrolla horisontellt. Sundström skriver i avsnitt 21 just att bredden inte bör tvinga fler än en liten minoritet att rulla i sidled.

En positiv funktion är att en kurs rödmarkeras på huvudsidan då något nytt hänt på kursen.

Det gör det lätt att se när det finns uppdaterat material att läsa. Tyvärr finns nackdelen att det rödmarkeras även då kurskamrater skickar in uppgifter som man själv inte är behörig att se.

Då blir man lite lurad när man kommer in på kursen och möts av beskedet att det inte finns något nytt, trots att det var markerat så på huvudsidan. Samma effekt blir det om det kommer nya inlägg i forumen medan man är inloggad. Även om man läser dem innan man lämnar kursen blir det rödmarkerat på huvudsidan. Återvänder man då till kursen finns inget nytt.

Tidigare fanns även funktionen att studentens egna inlämnade uppgifter ströks över med ett streck och någon dag senare försvann, då de lämnats in. Det var ett tydligt kvitto på mottagande och en bekräftelse på att ett moment var avklarat. Denna funktion är nu borttagen och istället finns en funktion som gör att man manuellt måste dölja de uppgifter man lämnat in. Om tiden för deadline passeras visas en varning, även om uppgiften redan är inlämnad.

Detta gör att det blir svårare att överblicka vilka uppgifter som kvarstår och det uppstår osäkerhet om inlämningen har fungerat som den ska.

Kurser som studenten avslutat ligger kvar under den tid läraren önskar. Därefter arkiveras de, men är fortfarande åtkomliga under Kurser. Studenten kan därmed vid behov titta tillbaka på diskussioner och dokument, vilket befäster kunskaperna.

6.3 Tillgänglighet Basfärgerna på webbplatsen går i vitt-grått-blått. I vissa fall är det små kontraster mellan bakgrund och text (exempelvis då det skrivs med ljusgrått på gråblått) vilket är negativt för läsbarheten, speciellt för personer med nedsatt syn eller färgseende. (Sundström avsnitt 15.1) Länkarna under ”Arbetsuppgifter” ligger väldigt tätt, vilket kan medföra svårigheter för personer med motoriska svårigheter att klicka på rätt länk.

Hjälpfilerna består av både text och flashinspelningar, vilket gör att även personer med såväl syn- som hörselnedsättningar kan ta del av informationen. (Sundström, avsnitt 19.2-3) I övrigt består plattformen mestadels att text. Det är väldigt sparsamt med bilder och sidan har inga animationer. Lärare och studenter kan dock lägga upp ljud- och bildmaterial, så beroende på kurs är utbudet av kursmaterial i ljud- och bildform varierande.

Webbadressen fungerar både med och utan www, helt enligt Sundströms rekommendationer (avsnitt 43.2.2).

Startsidan för BTH´s version av it's learning är stilren, informativ och det är lätt att förstå vad webbplatsen kan ge mig som användare (Sundström, avsnitt 9). Strukturen mellan sidorna är något svår att greppa, men då man väl förstått logiken så är det mycket lätt att navigera mellan 18

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09 sidorna. Menyer är tydliga och formgivningen konsekvent (Sundström, avsnitt 11.1.2, 46.2.2 samt avsnitt 12).

Det finns en tydlig länk till utvecklingsföretaget it's learnings webbplats, och då man klickat sig in på den kan man enkelt hitta ansvariga och kontaktuppgifter. Däremot finns varken länk till BTH's webbplats eller information om vem inom BTH som är ansvarig för plattformen.

BTH's logotyp är tydlig och det motsvarar de hårdare kraven (skall) i Sundströms bok (avsnitt 60.1.5), men att göra organisationen bakom kontaktbar är också önskvärt (bör). .

19

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

7 it's learning och pedagogiken De olika verktygen som finns ger lärarna ett stort utbud av möjligheter att utforma undervisningen så den passar flera personlighetstyper. Det går att lägga ut text- och bildmaterial som talar till det visuella, ljud och video-inspelningar i t.ex. modulerna ”anteckningar” och ”diskussioner” som dessutom bemöter det auditiva sinnet. I processorienterade dokument kan resultaten växa fram bit för bit genom iterativ utveckling och samarbete, vilket talar till det taktila sinnet. Stegvisa förklaringar underlättar också förståelsen och it's learning har färdiga verktyg för detta. Genom samverkan i diskussionsgrupper på kurssidorna kan studenterna hjälpa varandra i arbetet med uppgifterna samt diskutera eventuella problem och funderingar.

Där kan det kinestetiska sinnet få utrymme. Om alla dessa sinnen stimuleras beror till stor del på hur undervisningen läggs upp och vilka verktyg som nyttjas. Effekten är dessutom begränsad bara av det faktum att e-lärandet bedrivs i en artificiell miljö.

Om vi ser till Kolbs fyra olika lärstilar som diskuterades under avsnitt 6, Pedagogikreflektioner, så kan vi konstatera följande: Den praktiskt lagda, handlingsorienterade prövaren får inte mycket utbyte av den undervisning som kan ges via it's learning. Inte heller den upplevelseorienterade, se-och-lär inriktade idégivaren får sina lystmäten tillfredsställda då samarbetet med studiekamrater via en plattform på Internet naturligt blir mycket begränsat. Om dessa personer alls väljer en utbildningsform som bygger på e-lärande kan it's learning, om än otillräckligt, underlätta studierna om den används på ett genomtänkt sätt och kompletteras med laborationer.

Om vi däremot ser till den teoretiskt lagde förklararen, som trivs med självstudier och lärarledda teorilektioner, så är it's learning perfekt. Stora klasser kan hanteras smidigt med de automatiserade verktygen. Även sammanställaren passar väl in i mallen, då denne vill ha teori i ryggen innan han ger sig på det praktiska. Genom e-lärande kan en lärare nå ut till många samtidigt och lagrad information ger åtkomst när det passar studenten.

20

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

8 Personliga erfarenheter/åsikter kring it's learning Webbplatsen är lättnavigerad och har en hög tillgänglighetsgrad. Det finns flera sätt att kommunicera både student-student och lärare-student.

Det finns även stöd för att läraren ska kunna lägga in förinspelade ljud- eller videoinspelningar. Detta används tyvärr enligt vår erfarenhet i mycket liten grad, och att döma av läsningen i forumen uppskattar studenterna en kombination av föreläsningar och litteraturstudier. Detta är alltså något som skulle kunna förbättras för att främja studenternas inlärning. Ett önskemål för nästa version av it's learning är att det finns en mer utbyggd plattform för videoföreläsningar/-konferenser i realtid.

Modulerna som bygger upp huvudsidan är statiskt placerade. Huvudsidan inleds med ”nyheter” och ”mina prenumerationer”. Nyheter uppdateras mycket sällan, och Mina prenumerationer är inte så aktivt använt att det behöver stå överst. Däremot används kursmodulen (d.v.s. delen där man kan se vilka aktiva kurser man har) frekvent, eftersom det är där man klickar sig in på sina kurser. Den delen måste man scrolla ner för att se, vilket känns ologiskt. Likaså är det lätt att missa olästa meddelanden, eftersom man måste scrolla ner ytterligare en bit för att se dem. Vi skulle önska att modulerna kunde placeras dynamiskt, så åtkomsten passar besökarens behov. it's learning har en imponerande hjälpavdelning (”hjälp/om”) som innehåller utförlig och lättförståelig information om plattformen samt beskrivning av dess funktioner. Här finns både skärmdumpar, bildspel och videosekvenser som är till stor hjälp då man som student eller lärare vill veta mer om plattformen.

En fundering vi har är varför tjänsterna för sökning på Internet är förvalda norska söktjänster?

Som svenska studenter är vi inte överdrivet intresserade av att söka i Bokmålsordlisten, Nynorskordlista, Caplex eller Kvasir. Förmodligen är det ingen prioriterad uppdatering, eftersom det är lika enkelt att söka i den söktjänst man föredrar i ett annat webbläsarfönster.

21

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

9 Slutsats Det finns många möjligheter att främja e-lärande genom lärplattformen it's learning. Vår studietid före denna rapport vittnar om att it's learning har många praktiska och studiefrämjande funktioner som inte används av lärarna. Vi förmodar att det beror på okunskap och en idé för att råda bot på detta kan vara att studier av hjälpfilerna rekommenderas som förberedelse inför att hålla kurser i it's learning. Det finns ingen anledning att leda distansundervisning likt en brevkurs när det finns välutvecklade verktyg att tillgå.

De innehållsrika hjälpavsnitten ger också studenten goda kunskaper i vilka funktioner plattformen erbjuder och medför att studenten kan planera sina studier med vetskap om de verktyg som finns tillgängliga. Att särskilt poängtera hjälpfilernas existens och excellens vid kursstart tror vi skulle öka användandet av de möjligheter som erbjuds i it's learning.

Vi har sett att olika personers lärstilar får olika mycket stimulans. Utmaningen ligger i att tillgodose dem som har en praktiskt inriktad lärstil, som prövaren och idégivaren. För dem kan undervisningsmetoden och nyttjandet av lärplattformen vara avgörande för genomförandet av studierna, särskilt vid distansundervisning. För dem som med lätthet tillgodogör sig kunskap genom kurslitteratur är lärplattformens alla verktyg inte lika betydelsefulla, men den tjänar ändå som en kontaktyta till lärare och kurskamrater. Oavsett lärstil är människor generellt sett sociala varelser som vill kommunicera och interagera med varandra.

Att förse det visuella sinnet med text och bild är kanske det mest grundläggande i undervisning och det kan göras genom uppladdade filer eller sparade anteckningar. it's learnings stöd för ljud- och videoinspelningar är speciellt användbart vid distansundervisning, eftersom studenterna då kan ta del av föreläsningar på motsvarande sätt som studenter som läser på campus. Det har också högt värde för utbildningar kring exempelvis språkinlärning, drama och musik, media och journalistik.

Praktiskt utforskande kan tillgodoses genom laborationer och experiment som redovisas i lärplattformen även om de utförs separat. Att uppmuntra till användning av diskussionsforum, konferenser och projekt förbättrar det sociala samspelet och borde ligga högt på prioriteringslistan både för ansvariga lärare och för utvecklare av lärplattformen.

Andra saker att tänka på under vidareutveckling av lärplattformen är exempelvis att markeringar (eller uteblivna markeringar) ibland orsakar mer förvirring än hjälp. En översyn och uppdatering av kodningen behövs, och även en översyn av hur webbplatsen uppfattas av personer med funktionshinder. I övrigt handlar det mesta om att dra nytta av det som redan finns och bygga vidare på interaktiviteten.

22

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

Källförteckning Tryckt litteratur Ducket, Jon (2004) Beginning Web Programming with HTML, XHTML and CSS , Wiley Publishing Inc. Indianapolis, USA. Eriksson, L.E. & Wiedersheim-Paul, F. (2006, Upplaga 8:1) Att utreda, forska och rapportera, Liber, Malmö.

Sundström, Tommy (2005, Upplaga 1:3) Användbarhetsboken, Studentlitteratur, Lund.

Opublicerade källor Bourelius, Lasse m.fl. (2006) LMS-projektet inom BTH – förslag till beslut, Referensgruppens slutrapport. Learning Lab vid Blekinge Tekniska Högskola, Ronneby.

Internet Boström, Lena (2002) ”Inlärningsstilar – en introduktion”, Nyhetsbrev Dafolo, Förlagnr 3/2002. Hämtat 2009-03-10 från http://www.larstilscenter.se/artiklar_inlarstilar.htm Fredriksson, Jenny (2006) Lärstilar – en översikt av fyra populära lärstilsteorier, Examensarbete på lärarprogrammet HT06, Göteborgs universitet. Hämtat 2009-03-10 från http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/3944/1/HT06-1190-08.pdf IST, ”Universitet & högskola” (Citat av Lasse Bourelius). Hämtat 2009-01-29 från http://www.ist.com/level2.aspx?id=456&epslanguage=SV it's learnings egen webbplats. Besökt 2009-01-29 på http://www.itsolutions.no/ Microsofts officiella ASP.NET-webbplats. Besökt 2009-03-03 på http://www.asp.net/ MSDN, ASP.NET Developer Center. Besökt 2009-03-03 på http://msdn.microsoft.com/en-us/ asp.net/default.aspx W3C Rekommendation, 2008-12-11, ”Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0”.

Hämtad 2009-03-01 från http://www.w3.org/TR/2008/REC-WCAG20-20081211/ W3C Working Group Note, 2008-12-11, ”Understanding WCAG 2.0”. Hämtat 2009-03-01 från http://www.w3.org/TR/UNDERSTANDING-WCAG20/ W3C Working Group Note, 2008-12-11, ”Techniques for WCAG 2.0”. Hämtat 2009-03-01 från http://www.w3.org/TR/WCAG20-TECHS/ W3C, Philippe Le Hégaret, 2002-07-26, ”The W3C Document Object Model (DOM)”.

Hämtat 2009-03-11 från http://www.w3.org/2002/07/26-dom-article.html 23

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09 w3schools.com, ”Browser Display Statistics”. Hämtat 2009-03-16 från http://www.w3schools.com/browsers/browsers_display.asp The Web Standards Project, 2006, ”WaSP: Fighting for Standards”. Hämtat 2009-03-01 från http://www.webstandards.org/about/mission/ Wikipedia, ”Carl Gustav Jung”. Hämtat 2009-03-10 från http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Gustav_Jung#Jungs_psykologiska_typer Wikipedia, “David A. Kolb”. Hämtat 2009-03-10 från http://en.wikipedia.org/wiki/David_A._Kolb Wikipedia, ”Web accessibility”. Hämtat 2009-03-01 från http://en.wikipedia.org/wiki/Web_accessibility Wikipedia, ”Web standards”. Hämtat 2009-03-01 från http://en.wikipedia.org/wiki/Web_standards

Övriga källor Bourelius, L., chef för Learning Lab vid BTH, Ronneby, 2009-02-27 (e-brev).

24

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09

Bilaga 1 Intervju med Lasse Bourelius När ni valde utbildningsplattform, hur kom det sig att valet föll på it's learning?

Statliga myndigheter måste när det gäller större inköp göra upphandlingar dvs. alla ska ha chansen att sälja sina produkter. Man kan göra detta som en enskild myndighet (i forts kallad högskola) eller i gemensamma upphandlingar mellan flera högskolor. Man kan också göra s.k. ramavtal dvs. man har gjort upp om inom vilka ramar man ska handla. Ytterligare en variant och som använts i detta fall är avropsavtal. Det kan då vara så att man gjort en gemensam upphandling och har flera produkter att välja på och bland dessa gör man ett avrop.

Man vet då pris och kvalitet osv.

I bifogat dokument [LMS-projektet inom BTH, Bourelius (2006)] står det en del om upphandlingen, men det står att det är ett ramavtal och det är egentligen lite felaktigt. Det ska stå avropsavtal.

Som ni ser i det dokumentet har man sedan 2003 försökt att lösa att många högskolor saknat upphandling för lärplattformar. Man kan säga att man inte fullt ut följde lagstiftningen utan hade olika former av testverksamheter. Dock hade BTH gjort en enkel upphandling av Luvit tidigare.

När man på nationell bas med 19 högskolor gemensamt beslutade att gå samman och göra först en förstudie och sen en kravspecifikation så var vi delaktiga. Vi tog en aktiv roll bland annat via Christina Hansson på Learning Lab. När man gör en kravspecifikation tittar man inte på produkter utan på teknik och funktion. Man gör en kravlista med skallkrav och börkrav. Skallkraven ska vara uppfyllda och börkraven ska leverantören beskriva. Det tar lång tid att göra en kravspecifikation eftersom den blir bindande. Tänk om man har för lite skallkrav? Eller tvärtom att de är för lågt satta? Då kan man bli tvungen att ta med produkter med för låg kvalitet!

Det finns en webbsida om detta arbete. Jag får återkomma med adressen. Det finns dessutom en webbsida med en del material om själva anbuden http://webzone.hs.mah.se/projects/UpphandlingLMS Målet var att senast juni 2006 vara klar och det var man också. Det hade varit ett tufft arbete med kraven som fyllde en hel pärm. Resultatet blev 5 godkända LMS. Lite förvånande var kanske att de största i världen som Blackboard och WebCT inte hade lämnat in några anbud.

De fem var i prioordning ITS-learning, Fronter, Luvit, Ping-Pong och Falvir.

Vi tillsatte då en egen grupp för utvärdering som också framgår av bilagan. Falvir ströks direkt för vår del eftersom det var en enkel litet LMS som vi inte var intresserade av. ITSlearning tyckte vi initialt var för dyr, men de hade sänkt priset efter upphandlingen (vilket är helt ok). Fronter och Luvit var också intressanta. Fronter svarade inte på våra frågor ordentligt och vi tappade helt enkelt förtroendet för den svenska återförsäljaren – även om vi testat Fronter redan tidigare med hyfsat resultat. Ping-Pong var vi lätt tveksamma till eftersom vi hört att de hade ekonomiska problem och vi var rädda för konkurs.

25

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09 Luvit som vi redan använde hade lite dåligt rykte på BTH då det hade krånglat. Dock lovade de en hel del förbättringar i enlighet med kravspecen. Luvit skulle då ha haft många bra funktioner men vi var även där rädda för att de var för små, dålig ekonomi osv. I den interna gruppen var dock i första omgången de flesta för Luvit.

Efter en andra runda och inte minst efter tester så var ITS-learning mest populär. Våra egna tester visade att ITS var lättanvänd dvs studenterna klarade sig utan support. Lärarna hade det enkelt att komma igång och våra pedagoger utvärderade ITS som ett bra pedagogiskt verktyg.

ITS var också ett ekonomiskt starkt företag och var stora i Norge. Möjligen hade vi önskat fler funktioner.

Beslutet togs precis innan jul 2006 och vi satte igång med förhandlingar med företaget om anpassningar till våra system. Sen körde vi testverksamhet under 2007 och startade hösten 2007 i större skala. Luvit och Idenet (internt system för dokumenthantering) kunde därmed stängas våren 2008 och vi var därmed igång med ett LMS för hela högskolan dvs både campus och distans.

Vilka andra undervisningsplattformar jämförde ni med?

Se ovan.

Hur tycker du att it's learning uppfyller era förväntningar?

Man får det man betalar för! ITS kräver lite support och är användarevänligt, men vi skulle vilja ha fler anpassningar till våra administrativa system och lite ”läckrare” produkter. En hel del utvecklingsarbete sker på ITS och en del har vi själva gjort som exempelvis en wiki som vi nu ska lansera.

Vi tycker att vissa delar är riktigt bra som tex den lilla videokonferensen som nu kommit igång. Likaså testverktyg.

Så i stort är vi nöjda – inte minst med att det är så lättanvänt. Vi vill dock integrera med studentportalen (på gång) och vi vet att en helt ny version av ITS är på gång där man kan själv utformar sitt LMS med sk gadgets och widgets. Vi saknar dock RSS-flöden och vi tycker den interna kommunikationen (av MSN-typ) skulle funka bättre. Det kommer dock.

Hur skulle it's learning kunna utvecklas för att bli ett bättre verktyg för e-lärande?

Se ovan. En mycket viktig del är det som inte syns för er studenter och det är att kunna integrera ännu bättre mot våra adminsystem så att kurser skapas automatiskt och att studenter läggs in automatiskt i sina kurser (efter att de tackat ja). Detta är i dagsläget möjligt, men är inte färdigutvecklat.

Hur ser du på framtiden med it's learning?

Generellt om de lyckas med den helt nya versionen är nog framtiden ljus. Alla företag har det svårt ekonomiskt pga finanskrisen och man kan undra vad som skulle hända om ett företag som ITS gick i konkurs. Dock har Norska företag en god ekonomi. Deras konkurrenter Fronter är sålt till Pearsons och ingen vet vad som händer där. Ping-Pong tappar en del kunder bland annat har Umeå Universitet bestämt sig för att köra open source istället. Luvit lever nog på ruinens brant.

Det intressant blir vad som händer när avtalet löper ut om 4 år (från sommaren 2007). Ska man då göra en ny upphandling eller är LMS-ens tid förbi. Det finns alternativ i form av 26

E-lärande med it's learning Kristina Linde, Matilda Melander, BTH VT-09 SOA-lösningar där man bara har en administrativ ”motor” och sen hakar på med olika lösningar som kan vara kommersiella eller Open Source.

Ett annat alternativ är att gå på Open Source lösning som SAKAI eller Moodle. Dessa är gratis men kräver stora egna utvecklingsinsatser. Kostnaden flyttas från licens och drift till utveckling och drift. Ett problem är att på en liten högskola hålla igång ett LMS 24/7 dvs dygnet runt. Detta har vi löst med ITS som drivs via Oslo datahall och övervakas dygnet runt.

Om ITS utvecklas positivt och det inte dyker upp något billigare och starkare alternativ så kanske vi kommer att fortsätta. Att byta ett LMS är ett stort och svårt jobb och man ska vara säker på att man får en bättre produkt om man byter. Det är också dyrt att byta.

27