DRESSING SWEDISH – from Hazelius to Salander
1
Sverige-finska dr채ktens kjol, detalj
2
FÖRORD. Mångkulturellt centrum vill utmana den homogena bilden av Sverige. Vår vision är ett samhälle där mångfalden reflekteras i den nationella självbilden och där migration är en självklar del i det svenska kulturarvet. Utställningen Dressing Swedish – from Hazelius to Salander är ett sätt att presentera en mer mångfacetterad bild av kulturarv och av kulturarvets omtolkningar och omvandlingar i anslutning till migrationsprocesser. PREFACE. The Multicultural Centre attempts to challenge the homogeneous image of Sweden. Our vision is a society where diversity is reflected in the nation’s self-image and where migration and minorities are naturally included in our common Swedish heritage. The exhibition Dressing Swedish– from Hazelius to Salander is one attempt to present a more diverse image of Swedish cultural heritage where migration and minority related reinterpretations and transformations are included. 1
Folkdräkt brukar användas som samlande beteckning för kläder med lokal eller regional särprägel. Ofta tänker man sig att folkdräkterna har historiska förlagor, det vill säga att människor klätt sig ungefär så på en viss plats vid en viss tid. Men innebörden av ordet är inte huggen i sten. Våra tolkningar av rätt och fel varierar och är beroende av sammanhanget. Förflyttningar i samband med migration hör till de faktorer som påverkar våra uppfattningar om vad som är en folkdräkt. Folk costume is usually used as a collective term for clothing with a local or regional character. Often it is thought that folk costumes have a specific historical origin, namely that people used to dress in a certain way, at a certain place at a certain time. But the meaning of the notion is not carved in stone. Our interpretations of right and wrong vary and depend on the context. Migration is one of the main factors that influence our perceptions, on what is a folk costume.
2
Leksandsdräkt med ett så kallat tupphalskläde (vitt med svart brodyr) som anses vara det finaste Foto: Charlotte Lautmann
Sockendräkter eller bygdedräkter är begrepp som ofta används för dräkter skapade under 1900-talets första hälft av exempelvis hemslöjds- och hembygdsföreningar och lokala och regionala museer. I dräktsammanhang finns det en tydlig hierarki mellan de dräkter som anses vara ”äkta” och ha en historisk förlaga, och de ”påhittade” dräkter som tillkom under 1900-talet. Samtidigt kan man säga att alla våra dräkter till viss del är konstruerade. Själva sättet på vilket de en gång började samlas in befäste en speciell idé om hur en dräkt ska se ut. Parish suits is a term frequently used for costumes that were created during the first half of the 1900s by handicraft and local history societies, local and regional museums. There is a clear hierarchy between costumes that are considered to be “genuine”, and “constructed” costumes. Still, in a way, all costumes are actively created. The way they were once collected formed a special idea about what an outfit could look like.
Detalj från Grödningedräktens livstycke
3
Den om-skapade dräkten. Den traditionella dräkten från Sverige förändras i usa. Den har en grundläggande form som kan kännas igen som en folkdräkt, men ändrar framtoning beroende på val av tyg, färger och mönster, något som kontrolleras av både tillverkare och kreativa individer. Uttryck för släktskap och plats är idag sammanflätade med mode och migration, och folkdräkten har blivit alltmer individualiserad. Kläder, material och mönster används för att manifestera komplexa släktträd, överbrygga avstånd i tid, samt artikulera parallella platstillhörigheter. The re-created costume. The traditional dress from Sweden worn in America is dynamic – it has a basic form that is recognizable as a folk costume, but it is subject to changes based on choices of fabric, color, and patterns controlled by manufacturers as well as creative individuals. Expressions of genealogy and place are today entangled with fashion and migration, and with the fact that folk costumes are increasingly individualized. Garments, material and designs are used to perform complex family trees, erase time periods, and articulate multiple places of belonging.
Svensk-amerikansk Ölandsdräkt och Blekingedräkt från Lindsborg, Kansas Lån från Carla Wilson och Charlotte Andersson Bilden tagen i House of Sweden, Washington
4
5
Folkdräkt, kulturarv, svenskhet: omstridda och särskiljande begrepp Sekelskiftet 1900 brukar karakteriseras som en brytningstid på flera olika plan. Samhället genomgick en rad förändringar. Det framträngande moderna samhället uppfattades av vissa som ett hot mot den gamla folkkulturen. På olika håll mobiliserade man för det man tyckte behövdes: en gigantisk räddningsaktion. Inblandade var exempelvis sociala rörelser som Hemslöjden och Hembygdsrörelsen, kulturhistoriska museer, läns- och friluftsmuseer samt
forskare inom framväxande akademiska ämnen som folklivsforskning och arkeologi. Folkligt dräktskick och textilier var tidigt viktiga i arbetet. Och det är inte förvånande. Klä sig är något vi människor gör varje dag och har gjort i alla tider, överallt på jorden. Våra kläder värmer oss, skyler oss och kommunicerar budskap om identitet och tillhörighet. När det gäller den speciella klädsel som vi kallar folkdräkt spelade Artur Hazelius, grundaren av Nordiska
museet och Skansen, en viktig roll för hur vi idag uppfattar och tolkar vad som är ursprungligt och äkta. Hazelius iakttog hur modernt mode alltmer började ersätta det folkliga dräktskicket och tog initiativ till ett helt museum samt initierade ett stort samlande. Det första föremålet som skrevs in i Nordiska museets föremålskatalog 1872 var en ylle kjol från Stora Tuna i Dalarna. ”Röd och grönrandig, vackert, starkt hemvävt arbete” beskrivs
Folk costumes, heritage and Swedishness: contro
On different hands people mobilized to rescue
ing habits and textiles were regarded as im-
versial and differentiating concepts. The turn of
what they perceived as a cultural heritage under
portant in this work, quite naturally. Across
1900 is often characterized as a time of transi-
threat. Among those involved were the handi-
the globe, dressing is and has always been part
tion when society underwent a series of chang-
craft movement, cultural museums, county and
of our everyday life. Clothes keep us warm,
es. Some saw the emerging modern society as
open-air museums and emerging academic dis-
give shelter and communicate messages about
a threat to the old folk culture and tradition.
ciplines as ethnology and archeology.¶ Dress-
identities and belongings. Artur Hazelius, the
6
Klädd för bröllop i Leksandsdräkt Foto: Charlotte Lautmann
kjolen. I häftet Några anvisningar vid samlandet af folkdrägter och bohag mm från 1872 formulerade Hazelius tydliga riktlinjer och instruerade sina medarbetare att samla felfria folkdräkter. De skulle ha ett ”fullkomligt nytt utseende”. I de fall det fanns många varianter av en dräkt skulle de ”egendomligaste” väljas. Detta fick till följd att helgdagsdräkter blev överrepresenterade. De kläder folk bar till vardags samlades inte in, utan användes tills de var utslitna. Trasorna kunde sedan hamna som isolering i hus, och det är alltså på sådana ställen som rester av äldre dräktskick hittats. Så till viss del har vår bild av det folkliga sättet att klä sig förr formats av de allra finaste och mest utsmyckade kläderna – motsvarigheten till våra festkläder idag.
founder of the Nordiska museet and Skansen, played an important role on how we until this day perceive and interpret what is original and genuine when it comes to folk costumes. Hazelius saw modern fashion beginning to replace traditional clothing and founded an entire museum through which he initiated a process of collection.¶ The first object that was written into the museum’s catalog in 1872 was a wool skirt from Stora Tuna in Dalecarlia: “Red and green striped, nice, strong homespun work”. Hazelius formulated guidelines and instructed his employees to collect flawless costumes without traces of wear and tear. In some cases there would be a large variety of costumes to choose from, but Hazelius would choose the most sophisticated costume.¶ Everyday and common clothing was not collected, but was used until it was no longer wearable. The swabs and remains sometimes ended up as insulation, which is why remnants of older costumes could later be found in the walls of old houses. Hence, our picture of old dressing habits was shaped by the finest and most ornate clothing – the equivalent present-day party clothes.
7
8
Den ton som Hazelius slog an i samband med de allra tidigaste insamlingarna av dräkter har alltså haft en stor inverkan på hur vi idag tolkar och förstår ett begrepp som folkdräkt. Det kan vi exempelvis se i den tävling Folkdräkt 2.0 som stf utlyste i samband med sitt 125 års-jubileum. Designstudenter från Sveriges konsthantverks- och designskolor bjöds in att medverka och tilldelades varsitt landskap. De fick bo på någon av stf:s an-
läggningar en tid för att forma sig en bild av landskapet. Resultatet blev en uppsättning nya fantasieggande dräkter för varje landskap. Den vinnande dräkten, som korades av svenska folkets röster och en specialistjury, var dock förhållandevis traditionell, med svart kjol, röda detaljer, vit blus och ett liv. I sin utformning påminde den om en dräkt från Dalarna. Just Daldräkterna har under hela 1900-talet varit populära och fått närmast ikonisk status.
The tone Hazelius struck during the very earliest collections of costumes has thus had a profound impact on how we currently interpret and understand the folk costume concept. This is visible in the contest Folk Costume 2.0 launched by Swedish Tourist Association (stf) in conjunction with its 125th anniversary.¶ Design students from art, craft and design schools were invited to stay at a stf hostel to interpret the landscape. The result was a set of imaginative costumes for each province. The winning outfit was relatively traditional, with black skirt, red accents, blouse and a bodice. In design, it resembled the iconic costumes from Dalecarlia, popular throughout the 1900s.
Folkdräkt 2.0 Från vänster till höger: Bohuslän, Kai Åge Nordahl Halland, Victoria Cleverby Blekinge, Lidia Blomgren Dalarna, Hanna Johansson Frostell, vinnare Foto: Daniel Cohn
9
Men vilken roll spelar olika former av folkdräkter idag, kläder som avsiktligt signalerar grupptillhörighet och ett framlyftande av det man uppfattar vara en gammal tradition? Betyder folkdräkterna något för oss idag? I vissa sammanhang är svaret på den frågan faktiskt ja. De svenska folkdräkterna i sina olika varianter används idag främst i högtidliga sammanhang. Den samiska dräkten, kolten, och den traditionella finskromska och svenskromska dräkten däremot, är i allra högsta grad levande dräktskick. Om man inte bär kolt så kan ändå skoband,
smycken eller en mössa signalera tillhörighet i en samisk kontext. I en urban, mångreligiös, mångkulturell och mångspråkig miljö som Botkyrka finns en rad olika sätt att klä sig som signalerar identitet och grupptillhörighet som ett resultat av efterkrigstidens migration. Det kan vara en salvar kameez, en hijab, eller en kurta – sätt att klä sig som i ett sammanhang är självklart och vanligt, och i ett annat uppfattas som synligt och avvikande. Vår klädsel är speciell på så vis att vi bär den närmast huden, och att den därmed blir intimt förknippad med vår kropp.
Därför är det inte heller något en människa ändrar från en dag till en annan. Om vi talar om traditionell klädsel med hemvist i olika delar av världen och som används i Sverige idag till vardag eller till fest så går det att upptäcka en mängd olika former, färger, snitt, material, mönster och användningar. Men det är också tydligt att det traditionella värderas, bemöts och hierarkiseras på olika sätt beroende på vem som bär plaggen och vilken historia de har. Rådande normer i samhället gör att vissa lyfts fram medan andra döms ut. Vissa får alltså betala ett oacceptabelt högt
What then, is the role of different forms of folk
formats and are used mainly in formal contexts.
multicultural and multilingual environment
costumes today? Do clothes intentionally signal
The Sami costume, alongside the traditional
such as Botkyrka there are many ways to dress
group inclusion and old tradition? Do folk cos-
Finnish Roma and Swedish Roma dress, how-
that signal identity and group affiliation. It can
tumes still speak to us today? In several different
ever, is a living tradition. Details such as shoe-
be a salvar kameez, a hijab, or a kurta – in many
contexts the answer to that question is actually
laces, jewelry or a cap may signal affiliation with
contexts the given thing to wear, in others per-
yes.¶ Today Swedish folk costumes vary in their
a Sami tradition. In an urban, multireligious,
ceived as something strange.
10
Folklig eller traditionell klädsel, exempel
Lena Viltokk Väska, detalj
Bunad w Modernt samlingsbegrepp för både traditionell klädsel och för 1900-talets folkdräkter. Norge. Chitenge w Avlångt, mönstrat tygstycke. Bärs som kjol, som bärsele för barn, eller om huvudet. Östra Afrika. Dirndl w Kjol/klänning, blus och förkläde. Österrike, Sydtyskland. Djellaba w Traditionellt långt ytterplagg med luva, som bärs av både män och kvinnor. Nordafrika. Kimono w Omlottdräkt med skärp, för alla åldrar och kön. Idag vanligast som kvinnlig högtidsdräkt. Japan. Kurta w Löst sittande kraglös långskjorta. Indien, Pakistan. Lederhosen w Korta hängselbyxor i skinn. Österrike, Schweiz, Bayern, Slovenien. Pollera w Kort vid kjol med många broderade underkjolar. Bärs tillsammans med hatt. Bolivia och Peru. Poncho w Traditionellt ytterplagg. En fyrkantig fil med hål i mitten för huvudet. Latinamerika. Salvar kameez w Pösbyxor och långskjorta. Afghanistan och Pakistan. Sari w Sex meter tyg som draperas runt midjan och bärs med blus och underkjol. Indien, Bangladesh. Sarong w Stort tygstycke, rutigt eller batikfärgat, som sveps om midjan. Malaysia, Indonesien. Shalvar w Pösbyxor, vardagsdräkt för både kvinnor och män. Turkiet, Kurdistan. Üç etek w Traditionell kvinnoklädsel, långskjorta med sprund i sidorna. Turkiet.
11
pris på grund av sin klädsel. Om vi ser till dem som blir utsatta för diskriminering i samhället idag är det lätt att konstatera att det ofta handlar om synliga minoriteter. Det vill säga olika minoritetsgrupper som genom utseende eller klädsel uppfattas som avvikande. Samiska ungdomar misshandlas. Romer tillåts inte hyra en bil på macken eller skuggas av personalen i mataffären. Somaliska kvinnor och barn får sten kastade efter sig. En beslöjad kvinna blir spottad på av sin granne. Den här utsattheten går att se i anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen och i
Brottsförebyggande rådets (brå) statistik över hatbrott. Sverige har alltid både varit ett invandrarland och ett mångkulturellt land. Historiskt sett har det alltid funnits ett flertal minoritetsgrupper. Idag är samer, tornedalingar, romer, resande, judar och sverigefinnar nationella minoriteter i Sverige med särskilda rättigheter. Under efterkrigstiden gick Sverige därtill från att vara ett utvandrarland till att bli ett invandrarland. Idag har över 25 procent eller 2,5 miljoner svenskar någon form av utländsk bakgrund räknat en generation
bakåt på den ena eller båda föräldrarnas sida. Samtidigt har varken minoriteternas närvaro eller den nya befolkningen riktigt inlemmats i Sverige och svenskheten. Den officiella självbilden har präglats av ett nationsbygge som nådde sin kulmen under mellankrigstiden och som understrukit kulturell homogenitet. Denna svenska nationalism tar sig bland annat uttryck i att minoriteters och invandrares historiska närvaro har varit svår att hantera och införliva i historieskrivningen. Internationellt beskrivs Sverige fortfarande ofta
Our clothes are the most intimate thing we
terns and traditions. But, there is also a clear
assaulted. Roma people have problems with
carry with us, which makes them a connected
hierarchy in that different traditions are valued
simple things such as hiring a car or they get
part of our body. Dressing habits are therefor
and treated differently. If we look at those who
shaded by staff during a visit to the grocery
not something a person changes easily. Now-
are subjected to discrimination in society to-
store. Somali women and children get insulted
adays in Sweden it’s possible to experience a
day, it is easy to conclude that visible minori-
with stones thrown at them. A veiled woman
rich variety of shapes, colors, cuts, fabrics, pat-
ties are particularly vulnerable. Sami youth get
was spat on by her neighbor. This vulnerability
12
som ett land med en relativt homogen befolkning. Den officiella svenska historieskrivningen har sällan inkluderat invandrare och minoriteter som en integrerad del av svenskheten. I stället har de som avvikit antingen osynliggjorts eller framställts som ett problem, och som om de vore något annat än svenskar. Här står vi alltså med en ganska komplex bild att förhålla oss till. Samtidigt som Sverige alltid har varit ett mångkulturellt samhälle och trots att den etniska mångfalden i Sverige har ökat under hela efterkrigstiden, så har själva idén om nationen präglats av en
föreställning om kulturell homogenitet (att vi över tid är lika varandra kulturellt). Denna bild har producerats och reproducerats av kulturarvsinstitutioner och inom vetenskaper som folklivsforskning, arkeologi, historia, språkvetenskap och religionshistoria. Och det får förstås en rad konsekvenser. Idéerna om kulturell homogenitet får inte bara genomslag i olika mer eller mindre våldsamma nationalistiska partier utan effekterna är mer genomgripande än så. De yttrar sig i många människors konkreta upplevelser av marginalisering, diskriminering och utanförskap i Sverige idag.
can be seen in complaints to the Ombudsman
numerous minority groups. In the postwar pe-
may show their impact in various more or less
for discrimination and the Swedish National
riod Sweden also developed from being a coun-
violent nationalist parties but the effects are
Council for Crime Prevention (brå) statistics
try of emigration to becoming a country of
more pervasive than that. The effects manifest
on hate crimes.¶ Sweden has always been both
immigration. Today, over 25 percent or 2.5 mil-
themselves in many people’s concrete experi-
a country of immigration and a multicultural
lion Swedes have some kind of foreign origin
ences of marginalization, discrimination and
country. Historically, there have always been
if we look one generation back.¶ Still, neither
exclusion in Sweden today.
the presence of minorities nor the new population structure has been incorporated into the notion of what Sweden is. The official Swedish self-image was shaped through a nation-building process that reached its peak during the interwar period and which emphasizes cultural homogeneity. Internationally Sweden is still often seen as a country with a relatively homogeneous population. The official Swedish historiography has rarely included immigrants and minorities as an integral part of the Swedish character. For the most part minorities and immigrants are made invisible or portrayed as a problem, and as if they were something other than Swedes.¶ This picture has long been produced and reproduced by cultural heritage institutions and within disciplines as ethnology, archeology, history, linguistics and religious history. The ideas about cultural homogeneity
13
14
Originaljeans från Denim Demon Varje detalj är inspirerad av den samiska kulturen: en knapp med graverade renhorn, det sydsamiska områdets tre färger, handgjorda horndetaljer, eller bara en enkel röd träns. Vårt mål är att ge människor mer än bara ett klädesplagg. Vi vill ge dem en hel berättelse. Eftersom våra kläder är utformade med samerna i åtanke måste de vara hållbara och slitstarka för att klara påfrestningarna i renskötsel och ett liv under svåra förhållanden. Vi gav sju par jeans till sju samer som kommer att bära dem i sex månader utan att tvätta dem.
Nationella minoriteter. År 2000 ratificerade Sverige Ramkomventionen om skydd för nationella minoriteter. I Sverige finns fem grupper: judar, romer, samer, som även är ett urfolk, sverige finnar och tornedalingar. De historiska minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.
Original jeans by Denim Demon Every item is inspired by Sámi culture: a button with embossed
National minorities. In 2000, Sweden ratified the
reindeer antlers, the three colors of the South Sámi region, hand-made horn features, or just a
Framework Convention for the Protection of
simple red bar tack.¶ Our objective is to give people more than just a piece of clothing. We want
National Minorities. Five groups were recog-
to give them a whole story. As our clothing is designed with the Sámi in mind, it needs to be
nized: Jews, Roma, Sami, who is also an indig-
durable and hard-wearing to withstand the rigors of reindeer herding and living in harsh con-
enous people, Sweden Finns and Tornedalians.
ditions. We gave seven pairs of jeans to seven Sámi who will wear them for six months without
The historical minority languages are Yiddish,
washing them.
Romani Chib, Sami, Finnish and Meänkieli.
Renhjord Foto: Daryoush Tashmasebi, Norrbottens museum
15
De svensk-amerikanska dräkterna berättar om vad som sker då idéer om ”det svenska” migrerar och finner fäste i ett nytt land, i ett nytt sammanhang. När svensk-amerikaner skapat sina dräkter har bland annat vykort och dräktböcker fungerat som förebilder. Dräktskapandet i Svensk- Amerika har dock inte gått folk i Sverige förbi. Bland svenskar engagerade i dräktfrågan har vissa tagit på sig uppgiften att lära svensk-amerikanerna att
skilja mellan autentiska dräkter och kopierade. Stränghet rörande utformningen av dräkter och att strikt följa en rollmodell är något som har gett upphov till både konflikter och skämt. En skämtsam beteckning för just autenticitets- och auktoritetsstrider är Dräpo (Dräktpolis). För ytterst handlar denna fråga om vem eller vilka som har makt att fälla avgöranden rörande vad som är rätt och fel, fint eller fult. Makt att uttala sig om kultur arvet.
The Swedish-American costumes illustrate
to teach Swedish-Americans to distinguish
what happens when ideas about “Swedish-
between authentic costumes and copied. The
ness” migrate into a new country within a new
battles over authenticity and authority have
context. When the Swedish-Americans first
playfully been described as costume policing.
created their costumes postcards and costume
Ultimately the question of who has the right to
books served as examples. In Sweden, among
determine what is right or wrong, beautiful or
people engaged in costume issues, some tried
ugly, boils down to a matter of power relations.
16
”Se svensk ut” En viktig sak våra svenska förfäder har lärt oss är att klara sig med det man har. I Amerika saknas ofta kunskapen och materialen för att kunna göra folkdräkter som de gjordes i Sverige, och man bör bara överskrida gränsen mellan det traditionella och det mer samtida med verklig respekt för kulturen. Samtidigt som intresset för kulturarv växte i Amerika, som exempelvis svenska körer och dansgrupper, växte också behovet av att ”se svensk ut”. Jag började göra kjolväskor när vår dotter sjöng i en svensk flickkör och behövde en till sin dräkt. Sedan dess har jag gjort över 400. Kjolväskorna är inspirerade av ”det gamla” och hjälper oss att minnas vårt arv. Förr hade man dem till handarbeten, bestick eller kanske hästfoder. Nu förvarar vi bilnycklar och mobiltelefoner i dem. (Natalie Norman) “Looking Swedish” A very important thing our Swedish ancestors have taught us is to make do with what we have. In America we often lack the knowledge or the materials to make our folk dress pieces the way they were made in Sweden. Crossing the line from the traditional to the more contemporary is only done with true respect for the culture. As interest in heritage, Swedish choirs and dance groups grew in America, the need for ”looking Swedish” also grew. I began making the kjolväskor when our daughter sang in a Swedish girls choir and she needed one for her outfit. Since then I have made over 400 of them over several years. These simple kjolväskor are inspired by the old to help us to remember our heritage. Once these pockets were used to carry needlework, silverware, or maybe oats, today they have transitioned to carry car keys and cell phones. (Natalie Norman) Kjolväskor, Natalie Norman
17
Kulturarv och svenskhet diskuteras idag som aldrig förr. Ett skäl till detta är förstås att vi i Sverige liksom i många andra länder i Europa har sett etno-nationalistiska och nazistiska partier växa sig starkare och bli mer synliga i det offentliga rummet. Det är slående hur viktiga nyckelorden ”historia” och ”kulturarv” är för dessa grupper och hur de används närmast som mantran. I exempelvis Sverigedemokraternas kulturpolitik dras skarpa gränser för vad och vilka som hör hemma i det svenska kulturarvet. Vid riksdagens öppnande år 2010 bar sd:s partiordförande
och hans flickvän Blekingedräkt respektive Sverigedräkt. Vid den inledande gudstjänsten i Storkyrkan höll biskop Eva Brunne ett tal som adresserade frågor om rasism. Under detta tal reste sig alla sd-ledamöter upp och lämnade kyrkorummet. Händelsen illustrerar tydligt sd:s försök att torgföra sin begränsande och exkluderande syn på svenskhet och kulturarv – och att göra detta med folkdräkten som tillhygge. Folkdräkter tillhör en del av kulturarvet som inom vissa grupperingar upplevs som fast och förankrat trots att det i själva verket ständigt förändras och omtolkas.
Med ”kulturarv”, ”äkthet” och ”tradition” som redskap försöker de rita gränser mellan ”vi som hör hemma” och ”de som inte hör hit”. Konstnären Ulrika Gunnarsdotter kommenterar händelsen i Storkyrkan med verket Bakom jordgubbar och plattityder (2011). Även designgruppen Fuldesign har utmanat begränsande bilder av svenskheten och i sitt verk Moder Svea (2009) skapat en hijab till den befintliga Sverigedräkten. Sverigedräkten konstruerades ursprungligen av Märta Jörgensen 1903–04 för stadskvinnor som inte hade tillhörighet till någon
One reason for the current interest in cultur-
icant key words such as “history” and “heri-
cultural heritage. At the opening of parlia-
al heritage and Swedishness is of course that
tage” are core for these groups and how they
ment in 2010 the sd party chairman and his
Sweden as many other countries in Europe see
are used, almost like mantras, to validate their
girlfriend both came dressed in folk costumes.
ethno-nationalist, far-right and Nazi parties
political screams. For example, Sweden Demo-
At the opening church service when Bishop
growing stronger and becoming more visible
crats (sd) try to draw a sharp limit as to what
Eva Brunne addressed the issue of racism, all
in the public sphere. It is striking how signif-
and who should be included in the Swedish
sd party members of Parliament stood up and
18
Bakom jordgubbar och plattityder, Ulrika Gunnarsdotter, Fittja äng 2011. Foto: Leif Magnusson
specifik bygd och därmed inte till någon egen dräkttradition. I sin samtid var Sverigedräkten också en form av protest, ett alternativ till det dåtida borgerliga modet med hårt snörda korsetter och släpande kjolar i opraktiska material. Sverigedräkten finns i både röd-blå-gul färgställning och blågul, med vita prästkragar broderade i jugendstil. Den förstnämnda varianten med inslag av rött symboliserar Norge, då fortfarande i union med Sverige. Men när Fuldesign skapade Moder Svea, även de utifrån inkluderande ambitioner, väckte förslaget många reaktioner.
left the church. The incident clearly illustrates
Also Fuldesign challenge restrictive images of
province or costume tradition. At the time this
sd’s attempt to peddle an exclusionary view of
Swedishness in their work. With Mother Svea
costume represented a form of protest, an al-
Swedishness and heritage – and to do so with
(2009) they launched a hijab for the Swedish
ternative to women’s fashion with hard laced
the folk costume as a means. Artist Ulrika
National Dress. This costume was originally
corsets and long skirts in impractical materials.
Gunnarsdotter comments on the event with
constructed by Märta Jörgensen 1903–04 for
The Mother Svea hijab with its inclusive aspi-
her Behind strawberries and platitudes (2011).
urban women without ties to any particular
rations caused many reactions.
19
Moder Svea ”Så hemskt! Så fruktansvärt! Så osmakligt! Hur kan man vanära sitt land och sin kultur på detta sätt? Skäms och vet hut!” Bosse, 22 feb ruari 2009 kl 19:41 ”Fy fan för er, svin! Ni hamnar i galgen först av alla!” Kenny Starfighter, 23 februari 2009, kl 00:26 ”Wow! Det där var riktigt snyggt faktiskt =) Matchar dräkten jättebra… Och huvudduk är ju någonting som traditionellt sett har hört till de svenska folkdräkterna, så jag ser inget fel i att göra det till ett alternativ även på Sverigedräkten. Hoppas på att få se denna på Skansen i midsommar!” Nina, 23 februari 2009 kl 00:29 Ur: Svensk, svenskare… Ett reportage om Sverigedemokraterna. Hamrud & Qvarford 2010. Moder Svea. Fuldesign 2009 Foto: Per Kristiansen
“Shocking! Terrible! Distasteful! How could anyone disgrace their country and their culture in this way? You should be ashamed. Watch out!” Bosse, Feb 22, 2009, 7:41 pm. “Shame on you swine! You’ll be first to the gallows!” Kenny Starfighter, Feb 23, 2009, 00:26 am. “Wow! That’s very nice =). It really matches the costume... And the headscarf is something that has always been part of the Swedish folk costume, so I can’t see anything wrong in this being an alternative to the Swedish national dress. Hope to see it at Skansen at Midsummer!” Nina, Feb 23, 2009, 12:29 am.
20
Svensk urban femininitet. Lisbeth Salander – den asociala data-hackern och anti-hjältinnan i Stieg Larssons Millenniumtriologi – har blivit en symbol för en ny svensk urban femininitet. Unga kvinnor klär sig som Lisbeth och publicerar bilder på nätet. Modeforskare analyserar hennes stil. h&m-kollektionen The Dragon Tattoo Collection av Trish Summerville är inspirerad av Lisbeth Salander-karaktären. I Hollywood produceras filmer som sprids världen över. Swedish urban femininity. Lisbeth Salander – the antisocial computer hacker and anti-heroine in Stieg Larsson’s Millennium Trilogy – is an icon for a new Swedish urban femininity.¶ Young women publish photographs on the Internet of themselves dressed like Lisbeth, and fashion researchers take interest in her style. The H&M Dragon Tattoo Collection by Trish Summerville was inspired by the Lisbeth Salander character. Hollywood films about Lisbeth are distributed throughout the world.
Foto: Knut Koivisto
21
22 Broderi p책 Botkyrkadr채ktens kjolf책ll
KULTURARV både finns och görs samtidigt. Något kan göras svenskt om och om igen, och detta görande kan skapa gränser, hierarkier och exkluderande praktiker. Eller upplösa gränser och i stället skapa inkluderande praktiker. I detta vägval är det förstås av stor betydelse vem eller vilkas berättelser och föremål som finns representerade i museernas samlingar eller i utställningar. HERITAGE is constantly under construction and simultaneously in reconstruction. Objects are being made and branded as Swedish through processes that entail boundaries, hierarchies and exclusionary practices. Or they can promote the opposite goal, dissolve boundaries and create inclusive practices. With this in mind, it is of great importance to think about which stories and objects are chosen to be represented in museum collections or exhibitions. Botkyrkadräktens förkläde, detalj. Foto: Erik Annerborn
23
Dräkt som plats och identitet. Under 1900-talet tillkom många nya folkdräkter. Allra flest, 165 stycken, konstruerades under 1930-talet. Syftet var att skapa och förmedla lokal och regional identitet. Man ville stärka hembygdskänslan och dräkterna skulle vara exempel på god smak. Rester av tidigare dräktskick, berättelser och bouppteckningar utgjorde stommen för de nya dräkterna. Men även ett fornfynd, en blomma eller en färg kunde användas för att uttrycka plats. Motiven i broschen och broderierna till Botkyrkadräkten är hämtade ur den helige Botvids liv. Costumes and fashion as place and identity. During the 20th century many new costumes were created, as many as 165 at its peak in the 1930’s. The purpose was solely to create and mediate local and regional identity.¶ The costumes were also meant to act as a symbolic example of good taste. Remnants of old costumes, tales and estate inventories constituted the creative base for the new costumes. Likewise, an ancient finding, a flower or a color could be used to signal the geographical roots and traditions. The life of Saint Botvid was used as inspiration in the brooch and embroideries in the Botkyrka costume.
24
Botkyrkadräkten. Några bindmössor – det var de enda spår efter äldre traditioner man hittade när Botkyrkadräkten skapades 1945, på initiativ av Botkyrkabon George Malmkvist. Broderierna gjordes i tre varianter så att Tullinge, Tumba och Norsborg själva kunde välja färgställningar. Broschen gestaltar en del av legenden om Sankt Botvid, Sveriges första inhemska helgon, vars liv på många sätt liknar Jesus. Berättelsen om S:t Botvids fiskelycka i Bornsjön visade på den kristna lärans förträfflighet. The Botkyrka costume A few caps – those were the only reminiscents of old traditions found when the Botkyrka costume was created in 1945, at the initiative of George Malmqvist. The embroidery designs were made in three variants so that Tullinge, Tumba and Norsborg could choose their own colors.¶ The brooch depicts a detail from the legend of Saint Botvid, the first Swedish saint, whose life in many respects resembles that of Jesus Christ. In the brooch, we see the story of Saint Botvid’s luck fishing in Bornsjön; a story aimed at illustrating the superiority of the Christian faith.
Botkyrkabroschen
25
Grödingedräkten skapades på 1930-talet på initiativ av grevinnan Siri Stenbock från Korsnäs gård. Dräkten i utställningen tillverkades på 1940-talet till Kristina Karlsson (f. Larsson) i Norrga, Rosenhill. Hon använde den i sina tidiga tonår. Förmodligen sydde hon den själv tillsammans med sin mor. Att detta är en 1940-talsversion ser man på att livstycke och kjol är hopsydda (kallat livkjol). Dräkten finns även i en version skapad på 1970-talet i samarbete med Skansen. The Grödinge costume was created in the 1930s on the initiative of the Countess Siri Stenbock, Korsnäs mansion. In the 1940s version the bodice and the skirt are sewn together. Another version of the same costume was created in the 1970s in collaboration between Korsnäs mansion and Skansen.
Lån från Gunilla Giertz
Sorundadräkten från Sorunda socken i Sörmland är ett exempel på en folkdräkt där delar av ett äldre folkligt dräktskick ingår. De äldsta delarna har spårats till tidigt 1800-tal. Precis som med alla slags kläder har olika modetrender genom åren påverkat utformningen. Dräkten finns i många varianter. Den här har ett kattun-förkläde (från cotton, bomull) och en så kallad Örmössa eller Örfil i blommigt bomullstyg som pryds av en röd sidenbandsrosett. The Sorunda costume from Sorunda parish in Sörmland is an example of a costume which includes distinct elements of old costumes, the oldest parts dating back to the early 1800s. As with all kind of clothing fashion trends have influenced the design over the years; the costume comes in many varieties. This has a printed cotton apron and a so-called Örmössa in floral cotton fabric and decorated with a red satin ribbon bow.
26
Dräkten sydd av Inga Ekbom Lån från Sorunda hemslöjdsvänner
Nya dräkter, hybrida identiteter. ”Vi ville ha en dräkt som symboliserade oss sverigefinnar och vår identitet”. År 1973 komponerade Kaino Oinonen i Eskilstuna den Sverigefinska dräkten. Den berättar om sverigefinnarnas liv Sverige. Dräktens detaljer och färger skildrar glädjeämnen, sorger, förväntningar och drömmar. Spetsen i midjan, ”Vieraalla maalla – I främmande land”, står för upplevelsen av att bo i Sverige och anpassningen till situationen. Blusens knypplade spets gestaltar livet förr och nu. Den röda randen symboliserar drömmarna och förhoppningarna, den svarta står för sorgen och saknaden. Silversmycket i halsen heter ”Flygande fågel”. ”Som flyttfåglar flyger vi till hemlandet om sommaren, men vi kommer tillbaka igen”. New costumes, hybrid identities. “We wanted a costume that symbolized the Swedish Finns and our identity”. The costume was created in 1973. Together the details and colors of the costume portray elements of rejoicing, sorrow, hopes and dreams.¶ The waist lace, “Vieraalla maalla – In foreign country”, talks about the experience of living in Sweden and trying to tackle the obstacles that comes with it.¶ The pillow-lace in the blouse creates an image of life, past and present. The red stripe symbolizes dreams and wishes; the black represents the sorrow and longing. The silver brooch is named “Flying bird”. “Like migratory birds we fly to the homeland during summer, but then we return”.
Lån från Inga Ehnqvist
27
Samspelet mellan folkdräkt och mode. Modedräkt och folkligt dräktskick har alltid samspelat med varandra. I det folkliga dräktskiktet finns spår av äldre modestilar. Idag förflyttas traditionella formspråk in i modet och i vardagsklädseln. Fler designers använder medvetet mönster, ornamentik, former och material för att signalera ett ursprung. The interplay between folk costume and fashion. Fashion styles and folk costume traditions have always overlapped. Traces of older fashion styles can also be found in folk costume designs. Today, traditional designs are an integral part of fashion and daily wear. Several designers consciously use patterns, ornamentation, styles and material to signal derivation.
28
Stoorstålka gör design för samer och andra lika coola själar. Vårt mål är att skapa en modekollektion för samer. Vi vill synliggöra samerna i vardagen och producera kläder som samer vill ha. Party-kjol, jeans-bälte, sjal Mini-Liidni, T-shirt, svart med silvertryck (som symboliserar samiska silversmycken). Clothes produced by Stoorstålka and marketed as “Design by Sámi, for Sámi people and equally cool souls”.¶ Our goal is to create a fashion collection for Sámi people. We want to make Sámi visible in the everyday and produce things that Sámi want to wear. Party skirt, belt for jeans, shawl Mini-Liidni, T-shirt, black with silver print (symbolizes Sámi silverware).
29
Klä dig som en björk. Lauri Jacobis omsorgsfullt utförda plagg kan förstås som mobila nordiska rum i vår tids globaliserade landskap. När hon och textilkonstnären Mary Jane Miller från Minnesota producerar kläder i hundra procent ull för en trogen amerikansk kundkrets är det ur Nordens flora och fauna, den poetiska Eddan och de isländska sagorna, från regionala folkdräkter från Sverige, norska bunader och Sápmis dräktskick som inspirationen hämtas. Som dotter till svenska invandrare är Jacobi en av usa:s många kulturmäklare i kölvattnet av migration. Dress like a birch. Laurie Jacobi’s carefully made garments can be perceived as mobile Nordic spaces in the globalized landscapes of today. When she and textile designer Mary Jane Miller from Minnesota produce clothes in pure wool for an American clientele, they gather inspiration from the Nordic flora and fauna, the poetic Edda and the Icelandic sagas, the regional folk costumes from Sweden, Norwegian bunader and Sámi gavvti. The daughter of Swedish immigrants, Jacobi is one of many “cultural brokers” in the U.S. in the wake of migration.
30
31
Ny stad, nya kläder. I samarbete med studerande vid Botkyrka folkhögskola har andraårsstudenter vid Beckmans designhögskola utforskat och reflekterat över det urbana livet i Sverige i en nära framtid. Hur kommer områden som Botkyrka att utvecklas, vilka nya aktiviteter och livsformer kommer vi att få se? Och hur kommer modet att se ut? Var och en av studenterna har skapat en liten kollektion och ur denna valt ut något plagg eller en accessoar som tillverkats som prototyp. Resultatet visar på lösningar, representationer, symboler eller helt enkelt personliga reflektioner om vad det kan tänkas innebära att klä sig i en svensk stad, idag och i morgon. New city, new clothing. A reflection on Swedish urban life in the near future. In cooperation with students from Botkyrka Folkhögskola, second year students at the Fashion Design Program, Beckmans College of Design, have researched and reflected on Swedish urban life in the near future. How will areas such as Botkyrka develop and what new activities and new ways of living will emerge? And what will the fashion be like? ¶ Each student has designed a small collection out of which one garment or accessory has been made into a prototype. The results are solutions, representations, symbols, or simply personal reflections on what it may mean to dress in a Swedish city, today and tomorrow.
32
Skisser. Övre raden Anna Spånberg, David Brask, Hanna Björklund. Undre raden Julia Åsberg, Sanna Vogel, Patrik Guggenberger.
33
Anna Spånberg Knight. Den rådande diskursen betraktar invandring som ett samhällsproblem, något min kollektion vänder sig mot. Invandringen är en investering och vi borde ta till vara varje individs kvalifikationer och kompetens. Plagget är en modern krigsrustning för en kamp utan vapen. Som symbol för mänskliga rättigheter, demokrati och rättvisa står plagget för styrka. Knight. The general discourse defines immigration as a problem, which my collection opposes. Migration is an investment and we ought to look to each individual’s qualifications and skills.¶ This garment is a modern war armor suited for a battle without weapons. As a symbol for human rights, democracy and justice, this garment stands for strength. Foto: Joanna Huttner Lemoine. Modell: Sarah Niklasson
34
David Brask Den vita normen. I en framtids dystopi tar den vita normen över. Alla människor är identiska, inneslutna i ramverket. Alla stöps i samma form, gjuts, gipsas och tyglas. En slipsten tar bort alla olikheter. Till slut är vi alla lika. The white norm. In a future dystopia, the white norm would have been normalized and complete. All human beings are identical, contained within a given framework. All are cast, recast and curbed. A grindstone evens out the edges and differences. Finally we will all be the same.
Foto: Joanna Hüttner Lemonie Modell: Carl HS – Nisch Management
35
Hanna Björklund Olsson Sammanvävda bakgrunder. När olika världar möts, förs arv samman och världs kulturer kan förenas. Interwoven backgrounds. When worlds meet, heritages are brought together and cultures may unite and become one.
36
Julia Åsberg Utan titel. Stockholm är en av de städer i världen som har flest ensamhushåll. Samtidigt kan det i förorterna bo stora familjer på samma yta som innerstadens singlar. Vad händer när ensamboende stockholmare tröttnar på att vara ensamma och söker sig till varandra? Eller om vi tvingas flytta in hos varandra? Min kollektion är baserad på människor i omfamning och består av plagg med plats för två. Untitled. The highest proportion of single person households in the world is found in Stockholm. Meanwhile, in the suburbs large families may have to share the same size of flat as the inner-city one-person households. What happens when individualistic Stockholm citizens grow tired of being alone and seek community? Or if we become forced to move in together? ¶ My collection is based on people embracing each other and consists of garments that give room for more than one.
Foto: Emma Vistrand Modell: Helena Norstedt, Elite model management
37
Sanna Vogel No more repeat. Samhällets tendenser till att passivt kategorisera individer i schablonmässiga grupper, föder osanna förenklingar som hämmar och distanserar människor. Jag vill se dessa strukturer upplösas för att öppna upp för mer personliga, komplexa och aktiva tolkningar av omvärlden. No more repeat. Society’s tendencies of passively categorizing individuals into stereotypic groups, breeds untrue oversimplifications of humans. In turn it inhibits and creates distance between people.¶ I want these structures to dissolve and open up for more personal, complex and active interpretations of the world.
38
Patrik Guggenberger Capsule. Vad skulle du säga om att kunna bära med dig ditt hem på ryggen eller ha på dig kläder som du bor i? För de flesta av oss betyder ”hem” stabilitet, struktur och trygghet. I en tid av ökande bostadsbrist och ständig teknisk utveckling växer efterfrågan på mobila lösningar. Capsule är ett anpassningsbart och bärbart hem som kan röra sig fritt mellan olika miljöer och situationer. Capsule. What if you were able to carry your home on your back, or if you could wear clothes possible to live in? For most people “home” stands for stability, structure and security. In times of increasing housing shortage and fast technical development the demand for mobile living-solutions increases.¶ Capsule is an adaptable and portable house that can move between different environments and settings.
39
Över 15 000 personer tog under 2013 del av utställningen Dressing Swedish – from Hazelius to Salander i usa. Från april till augusti 2014 visas den på Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Utställningen producerades 2012– 2013 för House of Sweden, Washington, i samverkan med Nordic Heritage Museum, Seattle. Dressing Swedish var under en månad 2013 del av ambassadens utbud under den nordiska kulturfestivalen Nordic cool. Den ingick också i ambassadens tema ”Globalization and Migration”. Efter detta vidtog en turné till museer som arbetar med nordiskt och svenskt kulturarv: American Swedish Historical Museum, Philadelphia, American Swedish Institute, Minneapolis, Nordic Heritage Museum, Seattle och Swedish American Museum, Chicago. Utställningen och turnén har möjliggjorts med stöd av Svenska ambassaden i Washington, Statens kulturråd och Svenska institutet.
40
More than 15,000 people saw the exhibition Dressing Swedish – from Hazelius to Salander in the u.s. From April to August 2014, it is exhibited at the Multicultural Centre in Botkyrka.¶ The exhibition was produced 2012–2013 by the Multicultural Centre for the House of Sweden, Washington, in co-operation with the Nordic Heritage Museum, Seattle. During the Nordic Culture Festival Nordic cool Dressing Swedish was shown as part of the Swedish Embassy’s activities. It was also included in the Embassy’s theme “Globalization and Migration”. After that the exhibition was staged at a number of museums involved in Nordic and Swedish cultural heritage: the American Swedish Historical Museum, Philadelphia, the American Swedish Institute, Minneapolis, Nordic Heritage Museum, Seattle and the Swedish American Museum, Chicago.¶ The exhibition and the tour were made possible with support from the Swedish Embassy in Washington, the Swedish National Council for Cultural Affairs and the Swedish Institute.
Utställningen/ The exhibition Producerad av/Produced by Mångkulturellt centrum/ The Multicultural centre, Botkyrka Idé/Idea: Lizette Gradén Curators: Charlotte Hyltén-Cavallius & Lizette Gradén Design: Katharina Wahlstedt & Mats Gustavsson Producent/Producer: Erik Annerborn Teknik och konstruktion/Technique and construction: Ernesto Villanueva & Erik Annerborn Katalogen/The catalogue Dressing Swedish – from Hazelius to Salander © Mångkulturellt centrum 2014 Text Charlotte Hyltén-Cavallius utom/except s. 4, 30 Lizette Gradén, 17, Natalie Norman, 32–39 Erik Annerborn. Foto där inget annat anges/Photo unless otherwise stated Erik Annerborn. Grafisk form/Graphic design Ingrid Ramberg isbn 978-91-86429-34-8 Mångkulturellt centrum 2014:4 issn 1401-2316 Mångkulturellt centrum Multicultural Centre, Botkyrka, S-147 85 Tumba, Sweden www.mkc.botkyrka.se +46 8 531 850 21 Framsidans detaljer Sverigefinska dräktens blus, Leksandsdräktens jacka, svenskamerikansk kjolväska, “Lisbeth Salanders jeans”
Litteratur Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige. 2014. Botkyrka: Mångkulturellt centrum Arnö-Berg, Inga & Gunnel Hazelius-Berg 1976. Folk costumes of Sweden. A living tradition. Västerås: Ica-förlaget Brottsförebyggande rådet. 2013. Afrofobiska hatbrott per län. Opublicerad statistik. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Castegren, Erik 1948. Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning. Tumba: Botkyrka kommunalnämnd Gradén, Lizette 2011. Folk costume fashion in Swedish America. Crafting cultural heritage and diversity through dress. Swedish-American Historical Quarterly Hagerman, Maja 2006. Det rena landet. Om konsten att uppfinna
Nylén, Anna-Maja 1971. Folkdräkter ur Nordiska museets samlingar. Stockholm: Nordiska museet Pikkarainen, Heidi & Björn Brodin 2008. Diskriminering av
Nordiska museet under 125 år. Stockholm: Nordiska museet Hazelius, Artur 1872. Några anvisningar vid samlandet af folkdrägter och bohag mm. Hylten-Cavallius, Charlotte 2007. Traditionens estetik. Spelet mellan inhemsk och internationell hemslöjd. Stockholm: Carlsson
byggnader eller platser, utan omförhandlas ständigt. Vem och vilka som inte syns i histori-
nationella minoriteter inom utbildningsväsendet. DO:s rap-
eskrivningen eller i kulturarvet är en fråga om
portserie 2008:2.
demokrati: om representation, om tillhörighet
Ramkomventionen om skydd för nationella minoriteter (1995).
och slutligen om kulturarvsinstitutionernas
Regeringskansliet, minoritetspolitik. http://www.regeringen.
angelägenhetsgrad i samhället.
se/sb/d/11787, hämtat den 2 april 2014. Schough, Katarina 2008. Hyperboré. Föreställningen om Sveriges plats i världen. Stockholm: Carlsson
The Multicultural Centre, founded in 1987, is a forum and a meeting place for research, prac-
Svanberg, Fredrik 2013. Kulturarv, svenskhet, mångfald. I: Att
tical work and artistic expression relating to
störa homogenitet. Red. Anna Furumark. Nordic Academic
migration, urban development and social and
Press: Lund.
cultural diversity. The Centre seeks to promote a society where diversity is reflected in the na-
sina förfäder. Stockholm: Prisma Hammarlund-Larsson, Cecilia 1998. Samlingarna och samlandet. I:
är alltså inte en statisk uppsättning föremål,
Mångkulturellt centrum verkar för ett samhälle
tional self-image and where migration-related
där mångfalden reflekteras i den nationella
phenomena are naturally included in Swedish
självbilden och där migration är en självklar
heritage. Through our work we want to de-
del i det svenska kulturarvet. Forskningen om
velop and disseminate knowledge about so-
kulturarv hämtar sin idémässiga näring från
cial and cultural factors of importance for the
kritiska perspektiv på historieskrivning och
creation of a more sustainable and fair society.
kulturarvsskapande. Att skriva historia eller att
Our research profile is multidisciplinary, with
organisation producerar sin självbiografi. I: Att störa homo
välja ut och bevara kulturarv är inte en logisk
an emphasis on an ethnographic approach.The
genitet. Red. Anna Furumark. Nordic Academic Press: Lund.
och enkel praktik: kulturarvsinstitutioner
Centre is located in the nineteenth-century
bevarar inte kulturarv, utan producerar hela
Fittja mansion, 30 minutes by underground
tiden såväl kulturarv som historia. Kulturarvet
from central Stockholm.
Hyltén-Cavallius, Charlotte 2013. Om bortseendet eller hur en
Lundström, Catarina 2005. Fruars makt och omakt: kön, klass och kulturarv 1900–1940. Umeå: Umeå universitet
41
Att klä sig svenskt? Att klä sig är en vardaglig praktik. Alla gör det, hela livet, över hela Dressing Swedish? Getting dressed is an everyday experience, for everyone, all over the world.
världen. Med olika klädstilar uttrycker vi identiteter av olika slag: individuella, nationella, Different styles of clothing express different kinds of identities. What does “dressing like a Swede
regionala, hybrida, subkulturella eller minoritetsbaserade. Vad innebär det att klä sig svenskt mean”? How has this “Swedishness” developed over time? Folk costumes have become symbols for
och hur har denna svenskhet formats över tid? Folkligt dräktskick har blivit förkroppsligade the nation, and also signal affinity for a specific region. But what does Swedishness include? And
symboler för nationen – det svenska. Samtidigt signalerar folkdräkterna regionala tillhörighewhat does it not? What happens when textile expressions associated with a specific identity and a
ter. Vad ryms i svenskheten och vad ryms inte? Har något blivit särskilt omstritt? Vad händer particular nation migrate? A new Swedishness has taken shape in America, and a new Swedishness
när textila uttryck förknippade med identiteter förflyttas och hittar nya hemvister? En ny is forming in Sweden. Wearing a folk costume has long been a tradition. Today it is also becoming
svenskhet har tagit form i Amerika. Samtidigt formas en ny svenskhet i Sverige. Att använda increasingly individualized and politicized.
folkdräkt är traditionellt samtidigt som folkdräkten i vår samtid allt mer individualiseras och politiseras.