Med fokus på skolresultatet…
har en kartläggning av kunskapsarbetet i Tyresös grundskolor genomförts. Den visar på ett målmedvetet arbete för att varje enskild elev ska nå målen och vilja lära mer. Denna bilaga berättar om några av många initiativ till pedagogisk förnyelse.
Med hoppmattan blir mattelektionerna mycket roligare. Det tycker Maria, Emil och Anton på Tyresö skola.
foto ryno quantz
Lär med alla sinnen
Hur lär man sig räkna? Genom att rimma, hoppa, rita eller skriva? I Tyresö skola får eleverna prova lite av varje. n Lågstadieläraren Cicki Granberg
har precis börjat en mattelektion med 23 pigga åttaåringar: – Vi startar med att sjunga, säger Kicki. Hon slår på band spelaren och snart stämmer barnen in till tonerna av treans tabell. Efter den musikaliska inled ningen delar Cicki upp klassen i grupper. En grupp går in i ett angränsande rum där en hopp matta ligger utbredd på golvet. I rutmönstret på mattan hoppar
Hedda mellan olika siffror i treans tabell, från 9 till 12 och från 15 till 18, ivrigt påhejad av sina klass kompisar som väntar på sin tur. Resten av klassen arbetar i matteboken eller tränar på multi plikationstabellen med hjälp av en kortlek. Efter en stund är det dags att byta och innan lektionen är slut har alla elever hunnit med de olika arbetsmomenten. – Kul, är barnens spontana kommentar om hoppmattan, som är en nyhet i klassrummet. och hennes lärar kollega Carina Remmereit har tillsammans med samtliga av Tyresös f–5-pedagoger gått en fyradagars utbildning i lärstilar. – Att vi tillgodogör oss kunskap på olika sätt är ingen nyhet. Det finns forskning som visar att en dast 20 eller 30 procent av oss lär oss bäst genom att läsa och skriva.
Att lyssna och prata fungerar bättre för vissa medan andra vill ha mer visuellt stöd eller föredrar taktila hjälpmedel, exempelvis lägga pussel eller spela spel, säger Cicki. olika metoder att ta till sig kunskap, det är Cicki och Carina överens om.
eleverna ska erbjudas
– Om man lär sig bäst när man läser kanske man behöver utveckla de andra delarna. Det är viktigt att alla får prova på olika sätt. Lek och rörelse är en utmärkt metod att locka fram kunskapen. Hopprepsutmaningar och fråge sporter är några exempel, säger Carina.
Med den nya kunskapen om lärstilar blir det enklare att individ anpassa undervisningen. Eleverna har också fått fler verktyg att arbeta med. – Barnen kan i högre utsträck ning hjälpa varandra och lösa uppgifterna tillsammans, säger Cicki.
fakta
Vilket är ditt bästa knep för att lära dig multiplikationstabellen?
Cicki Granberg
Carina Remmereit och Cicki Granberg erbjuder kunskap i många former, inte bara mellan pärmar.
William Ettans tabell är lättast. Man kan lära sig multiplikationstabellen på hoppmattan. Roligt!
Carolina Man kan räkna på fingrarna. Tre gånger tre är samma sak som tre plus tre plus tre.
Linus Det finns många sätt. Man kan lära sig en ramsa, eller sjunga multiplikationstabellen.
missa inte nya tyreso.se full av nyheter, tjänster och information till dig som bor eller arbetar i Tyresö!
Extra skolvecka som stipendium
Nya metoder för språkutveckling ger snabbare integration av nyanl
n I slutet av vårterminen när
n Saima Glogic är en av få språk
betygen har satts kommer ett antal elever i årskurs 8 att erbju das en extra spännande och in tressant skolvecka som uppmunt ran och morot till fortsatta högre studier. Veckan kallas ”premie skola” och kan kanske ses som en modern motsvarighet till de premier för ”flit och framsteg”,
ofta en bok, som förr delades ut. Det är de bästa eleverna i årskurs 8 i varje skola – hälften pojkar, hälften flickor – som får chansen till en extra skolvecka direkt efter vårterminens slut. Under veckan kommer de tillsammans att be söka Nobelmuseet, Stockholms Universitet. Tekniska museet, Naturens Hus med mera.
utvecklingspedagoger i Sverige. Sedan drygt ett år tillbaka arbe tar hon i Tyresö kommun med att integrera nyanlända högstadie barn. Två förmiddagar i veckan tränar hon dem i att komma igång och prata svenska, så att de snabbare blir aktiva i sina klasser. Dessutom handleder hon Tyresös
lärare i språkutvecklande arbets sätt, ordnar kurser och seminarier. – Tidigare var synsättet att eleverna skulle lära sig svenska först, sedan skolämnena. Det vi vet idag är att det går relativt snabbt att lära sig ett vardags relaterat språk – ungefär två år, men det tar minst fem år för att lära sig ett språk som fungerar i
lärarna, men det är ändå viktigt vad politiker och skolledningen fokuserar på. Fokus på kunskap medför att man arbetar mer med pedagogiken, att lärarna provar att arbeta på nya sätt och utvecklas. – Inom barn- och utbildnings nämnden följer vi nära hur sko lorna arbetar med att ge eleverna de kunskaper det behöver. 2008 bad vi om en redovisning av arbe tet från varje skola. Det pågår mycket bra aktiviteter i de olika skolorna och det är viktigt att enheterna delar med sig av erfa renheter och idéer, säger Mats Fält.
– Resultaten skapas i klassrummen, men det är ändå viktigt vad politiker och skolledning fokuserar på, säger Birgitta Wigren, chef för barn- och utbildningsförvaltningen. På bilden klass 6B i Kumla skola.
foto håkan lindgren
I Tyresö ska alla nå målen n Debatten om kvaliteten i skolan
pågår ständigt. Det är en debatt som behövs. Skolans mål och metoder måste ständigt anpassas till omvärlden och uppdraget att ge eleverna goda kunskaper och bidra till en bra start i livet är oerhört viktigt. – Vårt uppdrag från politikerna
är att alla ska nå målen. Det är ett tufft mål, så vi måste ständigt utveckla vår verksamhet och hitta nya vägar för att nå målet, säger Birgitta Wigren, chef för barnoch utbildningsförvaltningen. – Inställningen att alla kan nå målen om de får rätt stöd är en viktig utgångspunkt. Barn ska
tycka att det är kul att gå till skolan. Då har man rätt förutsätt ningar för att ta till sig kunskap, säger Mats Fält (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Resultaten i årskurs 9 har förbättrats under hela 2000-talet med undan tag för 2007. Vad beror det på? – Den ökande trenden beror på att Tyresös skolor haft en stark inriktning på kunskaper och fär digheter under många år. Vi har inte kunnat hitta någon tydlig orsak till att den årskull som gick ut årskurs 9 våren 2007 hade rela tivt svaga resultat, men det fick
Lärare lär sig spetsa öronen Ett professionellt förhållningssätt är en förutsättning för ett bra samtal, menar rektorerna Susanne Nyberger och Judith Larsson efter kursen i samtalsmetodik. n Det ”professionella samtalet” var
temat för den femdagars utbild ning alla rektorer och biträdande rektorer fick gå 2008. Under de närmaste åren kommer alla peda goger inom Tyresö kommuns för skolor och grundskolor få gå en kortare utbildning i samtalsmeto dik, anpassad för klassrummet.
– Det handledande förhåll ningssättet är en röd tråd i det professionella samtalet, säger Susanne Nyberger, rektor på Sofiebergsskolan som är en f–5skola i Trollbäcken. – När vi talar med elever, för äldrar eller kolleger är vi så kvicka med att föreslå en lösning på pro blemet. Men jag som rektor eller lärare har ju inte svaren. Istället ska vi ge oss tid att lyssna och låta den andre komma fram till en lös ning, säger Judith Larsson, biträ dande rektor på Sofiebergsskolan.
Under samtalsutbildningarna har rektorerna fått göra övningar och rollspel med efterföljande diskussioner. Under kursen pågick medarbetarsamtal på Sofiebergs skolan så både Judith och Susanne fick snart tillfälle att praktisera sina nyvunna kunskaper. De tycker båda att kursen har varit värdefull: –Jag har blivit mer medveten i samtalssituationen. Jag försöker att inte göra personliga tolkning ar och tänker mer på formerna för samtalet, säger Judith.
Birgitta Wigren, Mats Fält och Erik Sanner lägger upp strategin. foto Elisabeth Grahn
oss att sätta ytterligare fokus på resultaten, säger Birgitta Wigren och förklarar: – Resultaten skapas i klass rummen och blir aldrig bättre än
Grundskolan har två år i rad fått extra resurser: 10 miljoner 2008 och 9 miljoner 2009. Hur har pengarna använts? – Det mesta har gått till höjd skolpeng [de pengar som skolan får för varje elev], men vi har också köpt datorer, renoverat och genomfört en rad olika projekt, exempelvis lärstilsutbildningar
fakta
Judiths och Susannes bästa tips för ett bra samtal n Var förberedd och sätt mål för
samtalet. n Sätt tidsramar, exempelvis
max en halvtimme. Om ni inte kommer fram till en lösning, boka tid för ett nytt samtal i stället för att låta det dra ut på tiden. n Fundera på om arbetsplatsen/ Susanne Nyberger och Judith Larsskolan är bästa platsen för son, rektor och biträdande rektor på samtalet. En promenad kan Sofiebergsskolan i Trollbäcken. vara ett alternativ. n Ställ öppna frågor som får din samtalspartner att tänka ut lösningarna själv. n Lyssna. Fyll inte i med personliga reflektioner och slutsatser. n Avsätt tid för att följa upp samtalet.
foto ryno quantz
– Vi nöjer oss inte med att resultaten i skolan har förbättrats, vi ska bli bäst! Så lyder budskapet från politikern, skolchefen och utvecklingsstrategen. Läs om hur de tänker i aktuella frågor.
– Skolledningen har i uppgift att uppmuntra och skapa en bra stämning på skolan. Lärarna måste känna att någon bryr sig, att de får stöd. Skolledningen är också ansvarig för att fördela resurserna inom skolan så att de används på bästa sätt. I Sverige finns det många dyra skolor med svaga resultat, och många som har mindre resurser men ändå lyckas bra. Sambandet mellan kostnader och resultat är svagt, men om en skola som gör rätt saker får mer resurser så bör resultaten kunna bli ännu bättre, säger Mats Fält och påpekar att Tyresös skolor är bland de bästa i landet om man tittar på resultat i förhållande till insatta medel. – Med mer pengar kan vi göra skolan roligare med it och bra läromedel. Idag är internet ett viktigt komplement till böck erna. Det behövs också resurser till renoveringar så att skolmiljön är trivsam, säger Birgitta Wigren.
lända barn skolsammanhang. Vi kan därför inte vänta tills eleverna lärt sig svenska för att senare lära sig de olika skolämnena, utan vi lärare måste skapa de förutsättningar eleverna behöver för att bygga upp ett andraspråk och ämneskun skaper parallellt. Det ger bättre resultat, säger Saima Glogic, själv med bosniska som modersmål.
Sommarskola ger extra stöd
VIS ger barn bättre bemötande
n Elever som inte nått målen i svenska, engelska och matematik i årskurs 7–9 erbjuds en extra skolvecka under sommarlovet. Genom undervisning i små grup per och av goda pedagoger, är för hoppningen att de under veckan ska få de kunskaper som krävs för godkänt i kärnämnena, och där med behörighet till gymnasiet. –
n Det är ofta en utmaning för
När läsåret börjar är de redan igång med plugget, har blivit duktigare och fått starkare själv förtroende. De har dessutom fått testa nya inlärningssätt. Vi tror att det leder till en positiv spiral, säger utvecklingsstrategen Erik Sanner. Undervisningen kommer att ske utifrån individuella hand lingsplaner.
skolpersonal att möta barn med olika typer av neurologiska funk tionshinder. Barnen fungerar annorlunda när det gäller upp märksamhet, impulskontroll, förmåga till planering, inlärning och social förmåga. På Ballongen, Dalstugan, Krusboda skola och Dalskolan
har nu hundra barnskötare, fritids dagoger, förskollärare och lärare gått en utbildning för att ge pedagogerna en bättre och gemensam plattform i att förstå dessa barn. Utbildningen kallas Verksamt I Skolan (vis) och har visat sig så lyckosam att alla pedagoger i kommunen nu ska få samma utbildning.
Visst borde elementet vara snabbast på att smälta is? Fort in under bordet!
foto ryno quantz
fakta
Skollagen om utbildning för barn och ungdom
Vad säger läroplanen om kunskap?
”Alla barn och ungdomar ska, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. […] Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ska hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.”
”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.” LPO-94, 2.2 KUNSKAPER
Skollagen, 1 kap. Allmänna föreskrifter, 2 §
Tyresös meritvärde på uppgång 220 215 210 205 200 195 190 185 2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Genomsnittligt meritvärde för årskurs 9 i Tyresö 2000–2008. Meritvärdet är summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i slutbetyget.
för lärarna. Drygt en halv miljon har satsats på en återvändarskola för elever som av olika skäl inte kommer till skolan utan stannar hemma. Det är inte många barn som är hemmasittare, men de är viktiga, säger Birgitta Wigren. till tanken att kunskapsinlärning och arbets ro går hand i hand: – Det var lärorikt att kartlägga kunskapsarbetet. I år ska vi göra en genomgång av hur skolorna arbetar med trygghet. Varje barn ska vilja gå till skolan, tycka att det är kul och inte behöva känna sig orolig för något. Om något går fel måste lärarna försöka ställa till rätta, det är inte lätt att lära sig matte om man är orolig. – Grunden i trygghetsarbetet är det finns tydliga regler som skolan står upp för. Det gillar både föräldrar och elever. Ord ning och reda är ingen motsätt ning till kreativitet och lärande. Birgitta Wigren påpekar att som vuxna förstår vi inte alltid elevernas språk: – Vi får inte hamna i keps diskussioner. Slanguttryck, klädsel, hårfärg och frisyr är en del av ungdomarnas språk, vi får inte göra regler av det. – Det behövs inte så många regler så länge eleverna förstår de som finns, säger Erik Sanner, Mats Fält återkommer
utvecklingsstrateg inom barnoch utbildningsförvaltningen. att alla får godkänt och når målen för varje ämne måste skolorna ha många olika sätt att arbeta på, påpekar Birgitta Wigren: – Det ska kännas roligt och viktigt att gå till skolan. Båda ingredienserna behövs, men vad som uppfattas som viktigt och roligt skiljer sig från individ till individ. I år driver vi fyra större, gemensamma projekt – ferie skolan, premieskolan, återvändar skolan och en satsning på elever med starkt intresse för natur vetenskap och teknik. Dessutom genomförs en rad olika satsningar ute på skolorna.
För att nå målet
De individuella utvecklingsplanerna
ska dokumenteras i Skolportalen, men teknikproblem har lett till en massa strul för både elever, föräldrar och lärare. Detta har skapat frustration och påverkat lärarnas arbetsmiljö negativt. – Nu byter vi system. Vi har lärt oss mycket under resans gång och har en helt annan kompetens än tidigare. Det som ändå varit positivt är att ambitionen att ge individuella omdömen via Skol portalen har lett till mycket bra diskussioner om omdömenas värden, säger Birgitta Wigren.
Forskande arbetssätt väcker lust att lära I klass 2B på Stimmet skola håller läraren Anita Strand en annorlunda lektion. Genom att prova olika metoder undersöker eleverna hur man får en iskub att smälta. n Temat för dagens lektion är
förändringar. Eleverna sitter i smågrupper och Anita delar ut isbitar, plastpåsar och skålar. – Vad har isen för egenskaper? frågar Anita. Eleverna konstaterar att isen är hård och kall, genomskinlig och har formen av en kub. Isen kan dessutom förvandlas från fast till flytande form. Dagens upp gift är att undersöka hur. . Några kramar ispåsen i handen, andra trycker påsen mot elementet. I en grupp kupas fyra par händer över ispåsen för att skapa maximal värme. De håller koll på tiden och skriver ned iakttagelser. Efter en stund avbryter Anita experimentet. – Vad har hänt och hur gjorde ni? frågar hon. Eleverna kommer fram till att det tar olika lång tid att smälta isen, beroende på metod och ku bernas storlek. Att lägga flera händer över påsen visar sig vara det snabbaste sättet.
Samarbete och handpåläggning visar sig vara ett effektivt sätt att smälta is – trevligt verkar det vara också.
foto ryno quantz
Eleverna är uppfinningsrika
är en av de kom munala f–5-skolor i Tyresö som deltar i skolutvecklingsprogram met nta, Naturvetenskap och teknik för alla. Gunilla Nilsson Stimmet skola
är nta-sam ordnare för Tyresös skolor: – nta är en arbetsmetodik som bygger på ett forskande arbetssätt. Eleverna gör Gunilla Nilsson förutsägelser, laborerar, diskuterar och doku menterar. De lär sig samarbeta,
lösa problem och dra egna slut satser. nta väcker elevernas nyfiken het för de naturvetenskapliga ämnena och har dessutom bidragit till en kompetenshöjning bland lärarna: – Alla lärare som arbetar med nta har gått en introduktions utbildning. Inför varje tema går lärarna dessutom en temautbild ning, berättar Gunilla Nilsson.
fakta
Naturvetenskap och teknik för alla Naturvetenskap och teknik för alla är ett skolutvecklingsprogram riktat till elever i grundskolan. Det drivs av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsakademien i samarbete med Sveriges kommunala och fristående skolor. Syftet är att stödja skolor i att ta vara på, och utveckla lärare och elevers intresse för fysik, biologi, kemi och teknik.
Specialkurs för natur- och teknikintresserade
Fördjupad kunskap i egen takt
n Barn- och utbildningsnämn
n På Centrumskolan – Nyboda
den vill stimulera de elever i årskurs 5 till 9 som har ett sär skilt intresse av naturvetenskap och teknik. Därför har de nappat på ett föräldraförslag om att bredda undervisningen i dessa ämnen. Intresserade elever kan ansöka om att i höst få delta i en grupp
som, utöver ordinarie undervis ning, besöker Vetenskapens hus och museer. Egna laborationer blir det också möjlighet till. Elever i årskurs 5–6 bildar en grupp, årskurs 7–9 en. – Tanken är att de ska få för djupa sitt intresse och få en inblick i universitetsmiljön och spetsforskningen. De lär också
känna likasinnade i både egna och andra skolor. Merparten av timmarna kommer att ske under ordinarie skoltid, men vi räknar med att eleverna är motiverade nog att ta igen de vanliga lektioner de missar, säger Birgitta Wigren, chef för barn- och utbildningsför valtningen.
och Forellen – bryts det ordinarie schemat några gånger per år för en så kallad lagvecka. Då väljer varje elev tillsammans med sina lärare vilka ämnen de behöver förstärka eller kanske fördjupa sina kunskaper i. Skol orna varierar då också undervis ningen med att till exempel
arbeta ämnesövergripande och årskursblandat. Under veckorna lär vi oss att ta eget ansvar, och det känns me ningsfullt att arbeta med sådant som ligger nära en själv, berättar Rebecka och Elisabeth i årskurs nio: – Det är också lugnare de här veckorna, för vi kan arbeta i vår egen takt – det är positivt.
Framtidens klassrum är här I det digitala klassrummet är lektionerna roligare. Det tycker eleverna i klass 6B på Kumla skola. Deras lärare är också positiva. n Niklas, Elliot och Kevin har
forskat om rovdjur och ska redo visa kunskaperna för resten av klassen. De har gjort en presen tation som de klickar fram på datorn i klassrummet och med hjälp av projektorn i taket visas bilderna på den nerdragna film duken. – Järven äter döda djur, berättar Niklas och skriver samtidigt ordet fakta
It i skolan Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en it-plan för 2009–2013. Utifrån den ska skolorna nu upprätta lokala it-planer och utveckla arbetssätt där it-verktygen ingår. Läs mer om it-planen på tyreso.se/grundskolor
asätare med en penna på den halv liggande datorskärmen. På duken kan de andra se hur bokstäverna formas av en osynlig hand. För några år sedan hade samma presentation kanske gjorts med overhead-bilder eller en dia-pro jektor. Den moderna tekniken innebär nya möjligheter och enligt eleverna i klass 6b har lektionerna blivit roligare sedan klassrummet utrustades med en eplus-skärm. Även lärarna på skolan är positiva till de nya digitala klassrummen. Maria Tysk undervisar klass 6b i naturvetenskap och matematik och tycker att tekniken är ett suveränt hjälpmedel. Hon har tidigare erfarenhet av digitala skrivtavlor, så kallade active boards, men tycker att eplusskärmen är ännu bättre. – Jag kan lätt koppla upp datorn till internet och visa klas sen en webbplats. Dyker det upp en fråga under en genomgång kan vi snabbt få svar genom att söka på nätet. Tekniken är lätt att
Elliot, Kevin och Niklas redovisar sitt grupparbete med hjälp av ePLUS-skärmen. Allt de ritar och skriver med den digitala pennan kan sparas i datorn och användas igen. Foto Håkan Lindgren
använda, alla med lite datorvana kan klara det, säger Maria. ska alla klassrum på Kumla skola vara utrustade med antingen eplus-skärmar eller
Inom tre år
active boards. Enligt Björn Fagerlund, biträdande rektor och it-ansvarig på skolan, är syftet med satsningen att ”utöka vinklarna på lärandet”, genom att göra undervisningen mer
Teknik hjälper elever i behov av särskilt stöd På Skoldatateket kan lärarna testa och lära sig mer om tekniska hjälpmedel till barn som har läs- och skrivsvårigheter eller ADHD-problematik. Verksam heten har vuxit fram ur ett behov i klassrummen.
workshops och håller dessutom i två kommunövergripande nätverk.
n Alla barn med läs- och skriv
svårigheter och adhd-problema tik ska få verktyg att klara av sko lan. Och alla pedagoger i Tyresö ska kunna möta elever med läsoch skrivsvårigheter eller adhdproblematik. Det är målet för Skoldatateket. Verksamheten startade hösten 2007 och vänder sig till lärare på grundskolan som undervisar elever i behov av sär skilt stöd.
av läs- och skrivsvårigheter eller adhd-pro blematik finns i så gott som alla klassrum. För att dessa barn ska klara av skolmiljön och undervisning en är det viktigt att lärare och
Elever med någon form
Pedagogerna på Skoldatateket riktar sig främst till lärare och annan skolpersonal men träffar också föräldrar och elever. Foto Håkan Lindgren
annan skolpersonal känner till vilka hjälpmedel som finns och hur man kan komma förbi de hinder som uppstår i lärande situationen. – Den här gruppen av barn måste skolan själv ta hand om, och det har vi tidigare inte varit så duktiga på, säger Åsa Öfors,
för Frågor om innehållet:
Erik Sanner, tel 08-5782 71 51 eller barn-utb@tyreso.se
specialpedagog på Skoldatateket. Tillsammans med sina två kollegor arbetar hon på flera olika sätt för att fördjupa pedagogernas kunskaper när det gäller tekniska hjälpmedel och specialpedago giska strategier. De utbildar och håller föreläs ningar, arrangerar kurser och
Produktion: Informations
enheten Texter: Nina Engel, Karin Hassler, Elisabeth Klingmark, Christine Salomonsson
För att få hjälp att hitta rätt verk tyg till en särskild elev kan skolan anmäla ett elevärende till Skol datateket. Personalen träffar då både eleven, föräldrarna och peda gogen och tar sedan fram förslag på hjälpmedel. Skolan har sedan möjlighet att låna utrustningen i tre veckor innan de bestämmer sig för att köpa in hjälpmedlet. I vissa fall har kommunen skaffat kommunlicenser på dator program som då finns på alla elevdatorer. Det gäller till exem pel talsyntes, rättstavningspro gram och olika träningsprogram. – Alla ska kunna komma åt de vanligaste hjälpmedlen. Att elever i behov av särskilt stöd får kompensatoriska hjälpmedel är också en viktig del i kommunens it-plan, säger Christine Jansson, som förutom sitt arbete på Skol datateket också har ett uppdrag som central it-pedagog.
Tyresö kommun, 135 81 Tyresö
Marknadsgränd 2, Tyresö Centrum Tel 08-5782 91 00 Fax 08-798 95 94 kommun@tyreso.se www.tyreso.se
visuell och interaktiv. – Det finns massor av möjlig heter, vi har egentligen bara börjat nosa på tekniken. Nästa steg blir att komplettera dato rerna med dokumentkameror.
Prenumerera på nyheter om skolan! Vill du veta mer om vad som händer inom förskolan och skolan? Gå in på tyreso.se, välj Barnomsorg & Utbildning. Där kan du välja mellan två sätt att prenumerera på nyheter: Via RSS Klicka på symbolen längst ner på webbsidan. Du får en summering till ditt RSSflöde varje gång en nyhet publiceras på sidan. Via e-post Till höger finns ”Prenumerera på Skolnytt”. Skriv in din e-postadress och klicka på skicka så får du ett nyhetsbrev några gånger per termin.
Välkommen till tyreso.se!