Universen nr 6 2014

universen en tidning för uppsala universitets medarbetare

nr 6 2014 årgång 45

Nobelfesten är grädden på moset. Olga Botner, professor i fysik och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin, sid 20.

Christer Larsson och Gregory Garretson, universitetslektorer vid engelska institutionen, har utvecklat en webb plattform för akademiskt skrivande som en del av institutionens kvalitetsarbete.

OSÄKERT BUDGETLÄGE sid 6 Gustavianums samlingar flyttar till EBC sid 10 Uppsalamodell för aktiv studentmedverkan sid 14

Utvärdera mera nytt system för kvalitetsutvärdering på gång

sid 4

Innehåll ledare Anders Malmberg, Prorektor

Jodå, tackar som frågar Det går bra nu. Uppsala univer sitet är det svenska lärosäte som tilldelas mest resurser i Veten skapsrådets bidragsbeslut 2014. Det är något att känna glädje och stolthet över. Uppsala universitet klätt rar på rankinglistorna och in går i dag bland världens hundra främsta lärosäten enligt samtliga tre dominerande globala listor. Det är också bra, låt vara att vi även i tider av framgång ska hålla skeptisk distans till rankinglistor nas ofta nyckfullt sammanvägda index.

Maria Wolters och Åsa Kettis.

AKTUELLT

4 Nytt utvärderings system i startgroparna 5 Från bristande till hög kvalitet 6 Osäkert läge för budgeten 7 Allt ljus på Ångström 8 Kartan över kroppens proteiner är klar 9 Katarina Bjelke ny universitetsdirektör 10 Dörrarna öppnas till samlingarna

Fredrik Pontén och Urban Ryberg på Rudbecklaboratoriet.

FORSKNING 12 Rysslands historia får klarare konturer 13 Klart för landning på kometen

reportage 14 Aktiv studentmedverkan

till sist 19 Årets Uppsalastudent 19 Samhällsvetare firar 50 aktiva år

profilen 20 Olga Botner fascineras av de stora frågorna

Jag får sätta mig in i andras forskningsfält och gå på djupet i mitt eget. olga botner, professor i experimentell elementar partikelfysik vid Uppsala universitet, sid 20.

”De viktigaste strategiska diskussionerna om utbildningens och forskningens framtidsutmaningar förs – och ska föras – i kollegiala forum runt om i verksamhetens olika delar.”

Vi har i dagarna fått ytterligare ett positivt besked, som sam tidigt innebär en ny utmaning. Harriet Wallberg, som utrett hur det nationella kvalitetssystemet för utbildning ska utformas, före slår en modell där lärosätena i fortsättningen åläggs ansvar för att utforma sina egna system för utbild ningsutvärdering. Detta ligger i linje med vad läro sätena, och inte minst vi i Uppsala, länge önskat. Det innebär inte att utvärderingen blir mindre krävande, men det ger oss möjlighet att bygga upp lokalt an passade system som både kontrollerar och utvecklar kvaliteten i vårt mångfacetterade utbildningsutbud. Och visst blir man glad när man ser med vilken energistudenter och anställda driver projektet A ktiv studentmedverkan. Syftet med satsningen är att ut veckla och sprida modeller som höjer utbildnings kvaliteten genom att studenter mer aktivt medverkar i sitt eget och andra studenters lärande. Att det går bra betyder inte att vi slår oss till ro. I slutet av november antog konsistoriet universite tets nya Mål och strategier. De viktigaste strategiska diskussionerna om utbildningens och forskningens framtidsutmaningar förs – och ska föras – i kollegiala forum runt om i verksamhetens olika delar. Univer sitetets övergripande Mål och strategier påminner oss om att Uppsala universitet – i all sin bredd och mångfald – samtidigt är ett universitet med gemen samma grundvärden och övergripande målsättningar. Desto roligare då att kunna säga att det är ett univer sitet som det går väldigt bra för.

Anders Malmberg

REDAKTÖR: Josefin Svensson E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b TEL: 018-471 19 86 ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Content Innovation tryckeri och Papper: Munken Elk Plus 70 gram. Markbladet Tryckeri AB är Svanenmärkt. ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen. material: Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN 0346-3664 2

Universen 6 — 2014

FOTO: VASALOPPET/ JOHAN TRYGG

Foto: Mikael Wallerstedt

i korthet Uppsalastudent kranskulla i Vasaloppet n Viktoria Stärner, ekonomistudent

vid Uppsala universitet, har utsetts till Vasaloppets kranskulla 2015. Hon blir Vasaloppets 91:a kranskulla och valdes till uppdraget framför allt på grund av sitt engagemang som ung ledare inom gymnastik och utförs åkning. Vasaloppet 2015 avgörs söndagen den 8 mars.

Den 13 december är det åter igen dags för de traditionsenliga Nobelföreläsningarna. I år är det åtta pristagare som kommer till Uppsala universitet för att före läsa, träffa rektor och äta lunch på Uppsala slott. – Det är jätteroligt att så många vill kom ma till oss, trots att vi just i år inte har så starka kopplingar till pristagarna, säger Anna Liv Jonsson, projektledare vid av delningen för kommunikation och ex terna relationer. Arbetet med föreläsningarna börjar redan någon vecka innan Nobelprisen tillkännages. Projektgruppen håller koll på de förhandstippade forskarna och tar fram kontaktuppgifter. När namnen på årets pristagare blir officiella skickas in bjudningarna iväg så snart som möjligt,

oftast inom en timme efter tillkänna givandet. – Vi brukar vara omkring fyra styck en som tar fram information och adres ser till pristagarna. Om det finns några kopplingar till universitetet är det större chans att de väljer att komma just hit så vi använder alla kontakter vi kan hitta, säger Anna Liv Jonsson. Under själva föreläsningsdagen är det mycket som händer samtidigt. – Nobelpristagarna kommer hit vid niotiden på morgonen och träffar först rektor. Sedan åker de ut på campus för att hålla sina föreläsningar, förutom kemi pristagarna som föreläser i aulan. Det brukar vara ett stort publiktryck med fullsatta lokaler. Föreläsningarna sänds direkt via Upp sala universitets webb. För en del särskilt inbjudna finns även möjligheten att träffa

Nya mål och strategier n Efter en omfattande intern process

fastställde konsistoriet i slutet av november nya mål och strategier för universitetet. Det nya dokumentet slår inlednings vis fast universitetets grundläggande värden och uppgift i samhället: att

vinna och förmedla kunskap till mänsk lighetens gagn och för en bättre värld. Uppsala universitet är en lokal, natio nell och internationell mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog, med gränsöverskridande samarbeten, en integrerad utbildnings- och forsknings

Anna Liv Jonsson, projektledare för Nobelföreläsning arna vid Uppsala universitet.

525 miljoner kronor.

Uppsala universitet har fått cirka 525 miljoner kronor i bidrag från Veten skapsrådet i höstens stora utlysning av forskningsmedel. Det är mer än något annat svenskt lärosäte.

pristagarna i samband med den efterfölj ande lunchen på slottet. Vad brukar de tycka om besöket vid Uppsala universitet? – De är ofta väldigt glada och nästan lite förvånade över att det är så trevligt. Jag har hört att de känner sig väldigt väl komnade. Det kan ha att göra med att de kommer från några dagar i Stockholm med ett pressat program. Vårt upplägg är relativt luftigt och det brukar vara upp skattat, säger Anna Liv Jonsson.

Foto: Mikael Wallerstedt

Nobelföreläsningarna bakom kulisserna

FOTO: DAVID NAYLOR

Förra årets Nobellunch på Uppsala slott.

Josefin Svensson

Årets Nobelpristagare som b esöker Uppsala universitet den 13 d ecember är Hiroshi Amano, Eric B etzig, Stefan W. Hell, William E. Moerner, Edvard I. Mo ser, May-Britt Moser, John O’Keefe och Jean Tirole. Läs mer på www.uu.se.

miljö och gemensamma akademiska värderingar. Dokumentet är indelat i tre övergripande avsnitt: ”Världsledande forskning”, ”Förstklassig utbildning” och ”Så uppnår vi excellens och nytta”, med mål och strategier formulerade till respektive avsnitt. Hela dokumentet finns att läsa på medarbetarportalen, www.mp.uu.se

Nytt nyhetsbrev från biblioteket n Nu finns ett elektroniskt nyhets-

brev från universitetsbiblioteket i medarbetarportalen. Nyheterna har fokus på service och tjänster som biblioteket erbjuder anställda vid Uppsala universitet. Prenumerera genom att kryssa i ”Mina nyhetsprenumerationer” på startsidan. www.mp.uu.se Universen 6 — 2014

Foto: Mikael Wallerstedt

Aktuellt/UTBILDNINGSKVALITET

Maria Wolters (till vänster), projektledare vid enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik och Åsa Ketttis, utvärderingschef, är positiva till att lärosätena kan få större möjligheter att anpassa utvärderingarna efter sina behov i det nya systemet.

Nytt utvärderingssystem i startgroparna Arbetet med att ta fram en ny metod för att utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningar är i full gång. Det tidigare systemet ska ersättas av en ny modell där lärosätena själva ansvarar för utvärderingarna. Ett förslag till ramar för ett nytt utvär deringssystem av utbildning lämnades i början av december in till regeringen av universitetskansler Harriet Wallberg. Förslaget går i huvuddrag ut på att läro sätena själva ska ansvara för att utvärdera sina utbildningar. Universitetskanslers ämbetet (UKÄ) ska sedan granska hur lärosätena klarar den uppgiften. – I det nya systemet kommer det att finnas vissa grundkrav att ta hänsyn till, men vi hoppas att de inte blir för detal jerade. Tanken är att vi ska anpassa ut värderingarna efter våra behov för att de ska bli så kvalitetsdrivande som möjligt, säger Åsa Kettis, utvärderingschef vid Uppsala universitet. UKÄ ska även genomföra nationella utvärderingar kring olika teman som till exempel breddad rekrytering eller inter nationalisering. Resultaten från den sista rundan av utvärderingar med nuvarande system kom i oktober. Totalt sett har omkring 4

Universen 6 — 2014

2 100 utbildningar utvärderats mellan åren 2011 och 2014, varav 186 vid Upp sala universitet. – Om vi jämför med de nationella siff rorna har vi kommit bättre ut, men inte så mycket bättre, säger Maria Wolters, projektledare vid enheten för kvalitets utveckling och universitetspedagogik. Inget lärosäte har ännu blivit av med examensrätten som en följd av utvär deringarna, vilket skulle kunna bero på det utvecklingsarbete som vidtagits, me nar hon. – De utbildningar som har fått bris tande kvalitet har gjort ett jättejobb och utvecklat sina utbildningar, vilket andra kan inspireras av. Vi planerar att samman ställa en rapport för att ta tillvara goda idéer och sprida dem inom universite tet, säger Maria Wolters. Nuvarande system har kritiserats från flera håll och anklagats för att vara en alltför ensidig bedömning med fokus på självständiga arbeten. Utbildningar

med mer tillämpad eller tvärvetenskap lig inriktning har fått sämre resultat än de med mer teoretisk inriktning. – Djup har premierats, vilket kan ge stuprörseffekter. Vi har även sett att ut formningen av examensarbeten påverkas av de kriterier som bedöms i utvärdering arna – på gott och ont, säger Åsa Kettis. Vid Uppsala universitet har master utbildningarna den högsta andelen av omdömet ”mycket hög kvalitet”, med an kandidatutbildningarna har en lägre andel av det högsta omdömet. – Vid jämförelser med andra universi tet har våra kandidatutbildningar kommit lite sämre ut medan masterutbildning arna ligger bra till. Det kan vara intres sant att fundera över vad det kan bero på, säger Åsa Kettis. UKÄ jobbar även med att ta fram en nationell utvärdering av forskarutbild ningen. Det är inte avhandlingarna som ska utvärderas – de är redan externt gran skade – utan andra mål som inte lika självklart kan utläsas ur avhandlingen. – Klokt utformad kan den bidra till kvalitetsutveckling och bli en bra övning inför framtiden då allt tyder på att vi på sikt får ansvar för utvärderingen av fors karutbildningen också, säger Åsa Kettis. Josefin Svensson

Utvärderingarna i korthet n De utvärderade utbildningarna har

bedömts enligt en tregradig skala där ”mycket hög kvalitet” är högsta betyg. UKÄ har även delat ut omdö mena ”hög kvalitet” och ”bristande kvalitet” där det sistnämna betyget innebär att utbildningen kritiseras.

Utvärderingar nationellt 2011–2014 Källa: UKÄ

26 % 59 %

Bristande kvalitet Hög kvalitet

14 %

Mycket hög kvalitet

Utvärderingar Uppsala universitet Källa: Uppsala universitet 2011–2014

23 % 57 %

Bristande kvalitet Hög kvalitet

20 %

Mycket hög kvalitet

FOTO: MELKER DAHLSTRAND

Foto: Mikael Wallerstedt

hallå där Harriet Wallberg, universitetskansler

” Lärosätena ska själva ansvara för kvalitets säkringen”

Gregory Garretson (till vänster) och Christer Larsson vid engelska institutionen har utvecklat en webbplattform för akademiskt skrivande som stöd till studenterna.

Från bristande till hög kvalitet Vid engelska institutionen har man i hög grad påverkats av resultaten från UKÄ:s utvärdering ar. När kandidatexamen i engelska fick omdömet ”bristande kvalitet” drogs en rad åtgärder igång som förändrat utbildningens utform ning och innehåll. Det var i december 2012 som kandidat examen i engelska fick omdömet bristan de kvalitet i dåvarande Högskoleverkets utvärdering (numera Universitetkans lerämbetet, UKÄ). Examenstillståndet ifrågasattes och man hade ett år på sig att vidta åtgärder för att inte tillståndet skulle dras in. – Beskedet kom som en chock. Inför utvärderingarna var kandidatexamen i engelska inget som oroade oss, säger Lars Hagborg, utbildningsledare vid språkve tenskapliga fakulteten. Ett omfattande analysarbete drog igång både på fakultets- och institu tionsnivå för att undersöka vad som hänt. UKÄ hade bland annat påpekat brister i studenternas förståelse av hu

vudområdet engelska. När man gick in på detaljnivå visade det sig att många av uppsatserna låg inom didaktik och inte inom allmän teori och metod. – Lärarstudenterna hade färre kurser i teori och metod och valde i högre ut sträckning uppsatsämnen som var mer didaktiskt inriktade. Det här visar på en punkt som jag tycker var problematisk med utvärderingssystemet. Det snävar in förståelsen av huvudämnet och ett bredare synsätt på ämnet straffas, säger Lars Hagborg. För att åtgärda de påtalade bristerna ligger numera ett uttalat fokus på skri vande både på A- och B-nivån i engel ska. En webbplattform för akademiskt skrivande har utvecklats och ska fungera som ett konkret hjälpmedel. Verktyget är fortfarande under utveckling men an vänds sedan i våras aktivt av studenterna. – Det är ett hjälpmedel som är direkt anpassat till studenterna. Det handlar mer om problemlösning med praktiska exempel än grammatik. Det ska inte ses som en ersättning utan som ett komple

ment till läroböckerna, säger Christer Larsson, universitetslektor i engelska, som tillsammans med kollegan Gregory Garretson utvecklat webbplattformen. Genom att lägga mer fokus på det aka demiska skrivandet tidigt i utbildningen frigörs handledarkapacitet till att job ba med de teoretiska frågeställningarna kring uppsatsarbetet. En annan föränd ring som genomförts är en extra termin för lärarstudenter för att de ska få sam ma förutsättningar som övriga studen ter inför uppsatsarbetet. – Den här typen av åtgärder hade nog inte införts lika systematiskt om det inte vore för utvärderingen. Det har skapat en större medvetenhet om examensmål en, det som studenterna faktiskt förvän tas kunna, säger Lars Hagborg. Han tror dock att den nya modellen för utvärdering kommer att få större le gitimitet inom universitetet. – Om vi har större möjligheter att påverka utvärderingarna själva slipper vi de negativa bitarna, som att utvärde ringarna hittills resulterat i en smalare syn på uppsatsämnena. I den uppföljande utvärderingen av UKÄ i juni i år fick kandidatexamen i engelska omdömet ”hög kvalitet”.

Josefin Svensson

Webbplattformen ”Writing in English”: www.engelska.uu.se/writing

1 Varför vill regeringen se ett nytt utvärderingssystem? – När jag fick uppdraget angav ut bildningsdepartementet att ”eftersom den första fyra-årscykeln i det nuva rande utvärderingssystemet för hö gre utbildning avslutas hösten 2014, finns det anledning att överväga hur kvalitetssäkringen fortsättningsvis ska organiseras”. Regeringen ville att jag skulle se över de grundläggande prin ciperna i ett kvalitetsäkringssystem och föreslå vilka delar och proces ser det nationella systemet bör inne hålla. Dessutom ville regeringen att jag skulle redovisa en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan lärosätena och UKÄ. 2 Vilka är de viktigaste föränd ringarna i det nya förslaget? – Den största skillnaden mot da gens system är att lärosätena själva ansvarar för att kvalitetssäkra alla sina utbildningar. UKÄ:s roll blir att ge nomföra granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Med kvalitet i utbildningen menas att lärosätena måste kunna visa att man har säk rat upp att varje utbildning uppfyl ler kraven i högskolelagen och i ex amensbeskrivningarna. Det är dock viktigt att komma ihåg att mitt för slag utgör ett ramverk, där alla de taljer kommer att behöva utvecklas i ett senare skede. 3 Vad händer nu? – Nu är det regeringen som äger frågan. Förhoppningsvis bereds för slaget relativt snabbt så att en remiss kan gå ut i början på 2015. 4 När kommer det nya systemet att vara igång? – Det är svårt att säga. Det beror på hur förslaget tas emot och hur lång tid det tar för regeringen att bereda ärendet. Vi kommer dock att ha fle ra informationsmöten under 2015 så att lärosätena kan börja förbereda sig. UKÄ kommer att arbeta för att införa det nya systemet från och med 2016. Josefin Svensson

Universen 6 — 2014

Aktuellt

Osäkert läge för budgeten Riksdagen röstade i början av december för alliansens budgetförslag. Därmed föll regeringens budget som under hösten orsakat en hel del oro för universitetets del. Vad händer nu när budget propositionen inte gick igenom? Sannolikt väntar inga stora förändringar. Universitetets uppdrag formuleras i reg leringsbrevet som kommer i slutet av de cember och har föregåtts av riksdagens beslut om ramarna och utskottens be redning av anslag till olika verksamheter. Vad händer nu när inte regeringens budgetförslag utan alliansens budget motion har röstats fram? – Det här är en helt ny situation. Re geringskansliet måste nu utgå från den tidigare regeringens förberedelser innan valet, säger Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Egentligen behöver det inte innebä ra så dramatiska föränd ringar för universitetets fortsatta uppdrag och anslag, som alltså for muleras i reglerings brevet. – Nu när riksdagen har klubbat igenom al Shirin Ahlbäck liansens budgetmotion Öberg. är det den som gäller. Den är inte särskilt detaljerad, men inn an man gick till val hade alliansen förbe rett en budgetproposition, så det finns underlag till ett regleringsbrev. baka till föregående regerings förslag. Budgetpropositionen brukar till 90 pro cent se likadan ut från år till år, så på det stora hela borde det inte innebära några stora förändringar. – För universitetets del betyder det här till exempel att vi inte borde behöva vara oroliga för att de extra resurserna till Campus Gotland dras bort. I reg leringsbrevet för 2014 ingår kvalitetsmedlen på 25 miljoner kronor till Campus Gotland. Det är samtidigt först Eva Åkesson. när vi får ett formellt besked som vi kan vara helt säkra på fi nansieringen, säger rektor Eva Åkesson. När den nuvarande regeringens budgetproposition lades fram i mitten av oktober hade de extra kvalitetsmed 6

Universen 6 — 2014

Att regeringens budget inte röstades igenom i riksdagen behöver inte leda till några större förändringar för universitetets del.

len till Campus Gotland tagits bort. Efter diskussioner mellan Uppsala universitet och utbildningsdepartementet medde lade Helene Hellmark Knutsson, minis ter för högre utbildning och forskning, att universitetet skulle få behålla dessa medel i form av höjt takbelopp. På Campus Gotland har efterspelet kring budgetpropositionen skapat oro under hösten, både inom och utanför campus. – Jag har märkt av en oro framför allt i det omgivande samhället. Satsningen från

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Finansdepartementet backar alltså till

” Först när vi får ett formellt besked kan vi vara helt säkra på finansieringen.” Eva Åkesson

Uppsala universitet har inte känts lika självklar när det utlovade stödet drogs in och både Region Gotland och närings livet har varit oroliga för vad som ska hända med pågående samarbeten, sä ger Olle Jansson, rektorsråd för Cam pus Gotland.

De förändrade förutsättningarna för Campus Gotland var inte den enda över raskningen i regeringens budgetproposi tion. Flera förslag som offentliggjordes hade inte diskuterats med berörda verk samheter och regeringen har fått backa kring vissa frågor, som till exempel det uppmärksammade förslaget att dra in stödet till Medelhavsinstituten. Och nu är det alltså ett nytt läge, där alliansens budgetproposition från före valet blir underlag för regleringsbrevet. Annica Hulth/Josefin Svensson

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Läsarnas favorit

Allt ljus på Ångström Carolina Rediviva i regnbågens alla färger har varit ett blickfång underden mörkaste av november månader. Ljusinstallationen inspirerades av Anders Ång ströms 200-årsjubileum och var en del av ljusfestivalen ”Allt ljus på Uppsala”. Under november månad har Uppsala borna kunnat njuta av 15 olika ljusin stallationer på olika platser i centrum. Universitetets bidrag var ljussättning en av Carolina Rediviva där man inspi rerats av Uppsalafysikern Anders Ång ströms arbete med att studera ljus och dess spektrum av färger. – Anledningen till att vi var med i eve nemanget är att vi ville uppmärksamma att det i år är 200 år sedan Anders Ång ström föddes. Det här var ett tillfälle att synliggöra honom för en bredare publik då han är ganska okänd för allmänheten, säger Gisella Bengtsson, projektledare vid avdelningen för kommunikation och ex terna relationer på Uppsala universitet. – Vi hade en idé om vad vi ville för

medla och diskuterade den med ljus designern på Scenteknik. Vi är väldigt nöjdamed resultatet där laserstrålen, som kan liknas vid en ljusstråle, träffar balkongen i en prisma. I samband med ljusfestivalen har uni versitetet också arrangerat ett antal öv riga evenemang. Man har kunnat gå gui dade Ångström-turer i universitetshuset och Carolina Rediviva. Myntkabinettet har haft kvällsöppet vissa dagar och det har funnits möjligheter att gratis testa ljusrummet på Campus 1477. En annan ljussättning med universitetsanknytning som fått en hel del uppmärksamhet var bronsstatyn av Erik Gustaf Geijer i Uni versitetsparken. Uppsala kommun stod som värd för installationen där Geijer fått en ny kostym som fredsälskande hippie belyst av en discokula. – Jag inspirerades av fredsåret och villegöra ett flower power-tema. Att den skullebli så uppmärksammad hade jag inte väntat mig, men det är bara kul, säger Martin Kempe, ljusdesigner på Kempe Ljus som utformat installationen.

Den Ångströminspirerade ljussättningen av Carolina Rediviva röstades fram som läsarnas favorit av Uppsalatidningen.

John Börjessons staty av Erik Gustaf Geijer i Universitetsparken invigdes på 1880-talet. Ljusdesignern Martin Kempe hade fredsåret i tankarna när han utformade installationen med Geiljer i hippiekostym under en discokula.

Josefin Svensson

Universen 6 — 2014

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Aktuellt

Arbetet med proteinatlasen engagerar cirka 30 personer i Upp sala och leds av Cecilia Lindskog Bergström och Fredrik Pontén.

Karta över kroppens proteiner är klar Efter tolv års arbete är den klar: Proteinatlasen över alla proteiner i människokroppen. Sammanlagt 13 miljoner bilder har samlats i en sökbar databas av bland andra KTH och Uppsala universitet. – Det är en stor resurs för forskningen att vi har en nästan komplett lista på kroppens proteiner, sade Mathias Uhl én, professor vid KTH, vid presskonfe rensen i samband med lanseringen av proteinatlasen. Biblioteket på KTH var fullsatt av både journalister och forskare som sam lats för att fira att projektet nått hela vä gen fram. En hel del arbete har krävts för att kartlägga var i kroppen olika proteiner finns, både i normala och sjuka vävnader. För att lyckas har forskare vid KTH tagit fram antikroppar som testats på vävnadsprover vid institutionen för im munologi, genetik och patologi i Upp

” Vi har jobbat i tolv år och har fått ihop något som är användbart för många” Fredrik Pontén

Universen 6 — 2014

sala. Provresultaten har scannats in och samlats i proteinatlasen. Via internet kan man zooma in och de taljgranska bilderna, som ett mikroskop i datorn. Dessutom finns där massor av in formation om olika organ och sjukdomar. Professor Fredrik Pontén har varit med sedan starten vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala. – Det känns jättekul, det är skönt att vara ”klar”, fast inom citattecken. Vi har jobbat i tolv år och har fått ihop något som är användbart för många. Vilka kommer att använda proteinatlasen? – Framför allt är det grundforskare men också kliniska forskare, läkemedels industrin och bioteknikföretag. Jag hop pas att det blir mycket använt inom med icinen, både för att hitta nya läkemedel och diagnostiska metoder. Och det verkar som om fler och fler har upptäckt proteinatlasen. Förutom de 300 vetenskapliga artiklar som hit tills har publicerats inom projektet, pu bliceras i genomsnitt två artiklar varje dag av externa användare. Även om proteinatlasen är klar, fort sätter arbetet både i Uppsala och på

och näthinnan som vi inte undersökt och det finns fortfarande proteiner som vi inte har hittat i några av de vävnader som studerats. Vi ska också gå vidare med canceratlasen och med mer detaljerade forskningsstudier.

I labbet på Rudbecklaboratoriet testas vävnadsprover på jakt efter särskilda pro teiner, med hjälp av antikroppar från KTH.

KTH. Cecilia Lindskog Bergström, fors kare och platschef i Uppsala, berättar: – Vi kommer att fördjupa oss mer i vävnader vi inte undersökt tidigare. Hit tills har vi tittat på 44 olika organ, men det finns till exempel delar av hjärnan

Runt 30 personer jobbar med detta i Uppsala. I gruppen finns både forsk ningsingenjörer, forskare, doktorander och post-docs, inom bioteknik, biologi och medicin. Just nu pågår arbetet med att färdig ställa och publicera ett stort antal artiklar. –Vi har väntat länge på det här. Det är kul att vi har lyckats fylla på varje år med nya antikroppar. Det har flutit på utan några större problem. Jag kan tänka mig att en del undrade om vi verkligen skulle lyckas, säger Cecilia Lindskog Bergström. Vid presskonferensen fick Mathias Uhlén frågan: Var är ni om tio år? – Nu har vi proteomet men det är bara början på att förstå magin hos männis kokroppen, svarade han. Vi kommer att ägna många år åt detta. Om du är fors kare är det här ett bra fält att gå in i de närmaste femtio åren.

Annica Hulth

I slutet av november utsågs Katarina Bjelke till ny universitets direktör av konsistoriet. Hon är i dag chef vid utbildnings departementets forskningsavdel ning och kommer att tillträda sitt nya jobb vid Uppsala universitet den 1 april nästa år. – Uppsala universitet har sådan stor mångfald, bredd och spetskompetens och jag känner mig väldigt inspirerad av möjligheten att få vara med och vidare utveckla universitetet. Jag har en bred kunskap om både forskning och utbild ning, vilket bidrar till en förståelse som är viktig i detta sammanhang, säger Ka tarina Bjelke. Hon har arbetat vid utbildningsde partementets forskningspolitiska enhet sedan 2008. Enheten samordnar reger ingens forskningspolitik och ansvarar för elva myndigheter, däribland Veten skapsrådet och Rymdstyrelsen. Enheten har även ansvar för forskning på EU-nivå och har jobbat fram de två senaste forsk nings- och innovationspropositionerna. – De har varit viktiga verktyg för att

FOTO: utbildningsdepartementet

Katarina Bjelke ny universitetsdirektör

ytterligare skapa goda förutsättningar för bland annat universitet och högsko lor, säger hon. Katarina Bjelke disputerade i neuro anatomi vid Karolinska institutet (KI) 1997. Hon valde dock ganska snart att lämna forskningen för att jobba med forskningsfinansiering på KI, där hon haft flera chefspositioner. Hon har även un dervisat i närmare tio år.

Datainspektionen kritiserar universitetet n Datainspektionen har förelagt

Katarina Bjelke, 49 år n Bor: i Sigtuna, med man och två

barn; 16 och 19 år.

n Gillar: att jogga (lagom långt), åka

slalom och långfärdsskridskor.

n Övrigt: ordförande i Nobelstiftel

sens revisionskollegium och styrelse ledamot i European Spallation Source (ESS).

– Student- och utbildningsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Att ha en stark koppling mellan forskning och under visning är viktigt. Vad vill du åstadkomma som univer sitetsdirektör vid Uppsala univer sitet? – Jag vill fortsätta att driva de kvali tetshöjande utvecklingsprojekt som är påbörjade. För övrigt vill jag bidra med min kunskap och erfarenhet för att Upp sala universitet ska ha en förvaltning som på ett naturligt och högkvalitativt sätt medverkar till universitetets framgång. Gunilla Styhr Josefin Svensson

Korta föreläsningar drog fulla hus

Årets upplaga av TEDx Uppsala Univer sity hölls den 15 november och bjöd på åtta korta föreläsningar av hög kvalitet. Uppsala universitets prorektor Anders Malmberg öppnade dagen: – Jag är väldigt stolt över och impo nerad av våra nuvarande och tidigare studenter som har organiserat det här evenemanget. Precis som Uppsala uni versitets övergripande mål är att bidra till en bättre värld, är dagens talarlista fylld med personer som vill göra skillnad. Bland talarna fanns Uppsala univer sitets professor Otto Cars, grundare av det internationella nätverket ReAct, som berättade om det stora och växande pro blemet med antibiotikaresistens. De 150 deltagarna fick också höra Ma lin Forsgren berätta om Operation Smi le – en organisation som jobbar i över 60 länder för att erbjuda kirurgi åt barn med läpp-, käk- eller gomspalt för att de ska kunna leva ett normalt liv. Mar tin Wehlou, läkare och systemutveckla re, tog upp de problem som finns med dagens journalsystem inom vården och

FOTO: david Naylor

TEDx Uppsala University är nu officiellt ett återkommande eve nemang. För andra året i rad har en grupp studenter vid Uppsala universitet organiserat en heldag med tankeväckande och inspire rande korta föreläsningar – denna gång på temat ”Who Cares?”.

Professor Otto Cars, grundare av ReAct, visade med hjälp av lådor hur stora delar av sjukvården är beroende av fungerande antibiotika.

Vad är TED och TEDx? n TED-formatet innebär korta, väl förbe

redda föredrag – 18 minuter långa – med tillfälle för diskussion och frågor. Före dragen ska vara varierade, täcka in olika ämnen och bygga på en central idé. n TED är en ideell amerikansk organi sation som från början ordnade konfe renser på temat Technology, Entertain ment, Design, men som nu täcker in

talade för modernare system som skulle kunna utgöra ett mycket bättre stöd för läkare när de ställer diagnos och skriver ut mediciner. Dessutom hölls föredrag på ämnen

nästan vilket ämnesområde som helst. Ledorden är “ideas worth spreading”. n TEDx-evenemang är fristående från TED och anordnas av frivilliga, men måste hålla sig till strikta regler gällan de format och utformning. TEDx-evene mang kan ha en koppling till ett lärosäte – som i fallet med TEDx Uppsala University.

som kreativitet och lärande, naturliga städmedel som redan finns i hemmet, om förändringsprocesser, jämställdhet inom näringslivet och om demokrati. David Naylor

Uppsala universitet att ta fram en tydligare policy för hur forskare får hantera känsliga personuppgifter i e-post. Vid en granskning 2012 fick universitetet kritik för att det saknades rutiner och riktlinjer. I en uppföljning konstateras nu att det visserligen finns en policy, men att den inte är tillräckligt tydlig. – Vi ska se till att ta fram riktlinjer som man kan följa på ett enkelt vis. Idealet vore en knapp för att kryptera i e-postverktyget och ett underliggande systemstöd för kommunikation och hantering. Det som i dag finns skrivet om krypte ring av känsliga personuppgifter i e-post står på sidan 46 i skriften ”Hantering av allmänna handlingar vid universitetet”, så det kanske inte är helt enkelt att hitta, säger Veronika Berglund, biträdande säkerhetschef vid byggnadsav delningen, Uppsala universitet. Senast den 13 februari 2015 ska universitetets nya policy ha inkom mit till Datainspektionen.

Trådlösa hörslingor för ökad tillgänglighet n Från och med januari 2015 kom

mer det att finnas bärbara trådlösa hörslingor på alla campusområden och på universitetsförvaltningen att låna vid behov. Studenter och personal med hörselnedsättning kan därmed delta i möten och se minarier oavsett vilken lokal som används. – Universitetet har sedan några månader tillbaka inlett en särskild satsning på ökad tillgänglighet. Arbetet kommer att pågå under de närmaste två åren, säger Fredrik Lindgren, projektledare vid bygg nadsavdelningen. Hörslingorna finns vid respek tive campus huvudreception och kommer vara bokningsbara via medarbetarportalen och lokalbok ningssystemet. Andra åtgärder som genomförs för att förbättra tillgängligheten är bland annat en tydligare skyltning, markerade trappsteg och en an passad inredning för att underlätta för rörelsehindrade.

Ny företagshälsovård n Ett nytt ramavtal har träffats med

hälsoföretaget Feelgood avseende företagshälsovård för anställda vid universitetet. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2015 för en period om två år med möjlighet till förlängning i två år. Det tidi gare ramavtalet med Länshälsan upphör därmed från och med års skiftet men gäller under ytterligare fyra månader för att kunna avsluta pågående behandlingar. Universen 6 — 2014

på jobbet

Dörrarna öppnas till samlingarna Nu blir det närmare till Gustavianums samlingar, som har flyttats från lagerlokalerna på Husbyborg till nyrenoverade lokaler vid EBC. Här finns klimatanpassade rum för föremålen, men också arbetsplatser för forskare, lärare och studenter. De nya lokalerna finns i samma hus som Evolutions museet Zoologi. Här är det öppet för forskare och lä rare mellan 9 och 16 på vardagar. När Universen kommer på besök pågår fortfaran de arbetet med att ställa i ordning lokalerna och det står ouppackade kartonger här och var. I receptionen, som också rymmer forskarplatser och konferensbord, står John Worley och packar upp stenåldersföremål, mestadels stenyxor, på hyllor längs väggen. Stenyxorna kan förvaras här, i rumstemperatur och dagsljus, medan andra föremål kräver klimatanpassa de rum. I ett av rummen är det 17–19 grader varmt och luftfuktigheten ligger på 18–20 procent. Här för varas rustningar och svärd. John Worleys favorit är en riddarhjälm från 1600-ta let, tung och stadig med flera märken efter svärdshugg. – Den har tillhört någon med mycket litet huvud som har fått rejält mycket smäll. Det syns verkligen att den har använts i strid. I rummet mittemot ligger luftfuktigheten på 50–53 procent och rullgardiner täcker fönstren. Här förva ras organiskt material från arkeologiska utgrävningar, till exempel vackert snidade träföremål från Egypten och textilier – både från Nubien år 100 efter Kristus och från vikingatiden i Valsgärde. Bakom låsta dörrar förvaras universitetets anato miska samlingar från Institutet för rasbiologiska stu dier. Skelettdelarna kommer ursprungligen från då varande anatomiska institutionen, men togs över av Museum Gustavianum år 2009. Anne IngvarssonSundström berättar: – Redan 1996 hade de skänkt bort en del till His toriska museet, så vissa kvarlevor hade splittrats och det var viktigt att sammanföra delar av individer i möjligaste mån. Det är inte helt klart men det mesta har vi bra koll på. Nu finns snart hela samlingen här på Uppsala uni versitet och kan användas i forskning. – Men då gäller, precis som med andra delar av sam lingarna, att man lämnar in en ansökan där man berät tar om undersökningens syfte och till vilken institution man är knuten, säger Anne Ingvarsson-Sundström. En vanlig arbetsdag för antikvarierna börjar med att

de kollar vilka ansökningar som kommit in och letar fram föremålen. Visningar och medverkan i under visning ingår också – men kärnan är att vårda univer 10

Universen 6 — 2014

sitetets samlingar och hålla öppet för forskarservice. – Vi har ansvar för att ha kvar föremålen i all evig het och se till att de mår så bra som möjligt. Vi fördrö jer åldersprocesserna, så att de kan plockas fram och göras tillgängliga, säger Ludmila Werkström. Två forskare som använder sig av samlingarna är Gullög Nordquist och Michael Lindblom. De job bar med resultatet av en svensk utgrävning i grekiska Asine från 1926 och har öst ut massor av krukskär vor på bordet. Totalt är det 5 000 lådor med materi al som inte bara ska sorteras utan också fotograferas och inventeras till en databas för forskare. Gullög Nordquist uppskattar de nya lokalerna. – Det är ett jättelyft att det ligger så nära institu tionen. När jag var aktiv lärare skulle man åka ut till Husbyborg och det var svårt att dra dit studenterna. Hon räknar med att det blir lättare nu. – Här finns ju material till hundratals uppsatser och avhandlingar! Vi lämnar arkeologin och tar

hissen ner i källaren och de vetenskapshistoriska samlingarna, från 1700-ta let och framåt. Här finns massor av apparater – en hyllafull med mikroskop, en annan med vågar. Flera av föremålen har tillverkats vid Uppsala universitet och är fint förpackade i olika lådor. – Ute på institutionerna finns det fortfarande sam lingar kvar. De som vill kan kontakta oss så kan vi hjälpatill att avgöra vad som är värt att spara, berät tar Anna-Zara Lindbom. För så är det, det pågår en ständig inventering av vad universitetet har i sina gömmor. Och nu blir det mer tillgängligt än någonsin. – Förhoppningsvis kommer fler att upptäcka och använda sig av samlingarna nu, säger Anne Ingvars son-Sundström. Annica Hulth

Några guldkorn Delar av universitetets samling ar visas på Museum Gustavia num. Men även på Villavägen finns många intressanta saker. Här är några exempel: Neolitisk yxa ur nordiska sam lingen, från Bohuslän. Cirka 5 000 år gammal. Räfflorna i stenen är en prydnad, eftersom yxor na användes som statusföremål.

✚

Figurin från 700-talet före Kristus. Ur Asinesamlingen från en utgrävning i Grekland 1926, som just nu dokumenteras inom ramen för ett infrastrukturprojekt.

✚

Modell över det periodiska systemet som har använts i undervisningen. I provrören, som har handblåsts vid universitetet, finns de 82 ofarliga grundämnena (av totalt 92).

✚

Vikingatida tyger från utgräv ningen av en båtgrav i Vals gärde. Analyseras nu inom ett forskningsprojekt.

✚

Handgjord keramik som är 3 500 år gammal. Här finns välbevarade krukor och skålar från en utgrävning i Nubien på 60-talet,där svenskar, danskar och norrmän deltog.

✚

Stor modell av ett kranium från anatomiska institutionen. Det har använts i undervisningen och är sågat i delar så att man kan för stå uppbyggnaden och se skallsöm marna där skallen har vuxit ihop.

✚

Samlas på ett ställe Flytten till nya lokaler på Villavägen 9 ska göra samlingarna mer tillgängliga så att de kan bli en ”infrastruktur” för både forskning och utbildning. På Evolutionsmuseet finns redan den paleontologiska samlingen och växt- och djursamlingen. I och med Gustavianums flytt finns alltså större delen av univer sitetets samlingar här. Konst- och myntsamlingarna finns på Universitetshuset. Vill du använda någon av samlingarna i din forskning? Gör en ansökan via e-post eller telefon. Tel: 018-471 21 00 E-post: Historiccollections@gustavianum.uu.se

En elva kilo tung bärbar dator, tillverkad 1981 av märket Osborne. Inköptes året därpå av en fysiker vid Uppsala universitet, på resa i USA.

✚

Runstavar – en evighetskalen der som visar månens cykler och som användes av bonde befolkningen. Under romantiken blev det populärt att samla på runstavar, t ex i form av spatserkäppar.

✚

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Gullög Nordquist och Michael Lindblom jobbar med resultatet av en utgrävning i grekiska Asine från 1926.

Anne Ingvarsson-Sundström visar en modell av ett kranium.

Neolitisk yxa ur nordiska samlingen.

Antikvarierna Ludmila Werkström, Anna-Zara Lindbom, Anne IngvarssonSundström och John Worley håller i en kopia av en dansk bronålderslur.

Figurin från 700-talet före Kristus.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

forskning

Ytterligare en bok tar plats i biblioteket på Centrum för Rysslandsstudier, nämligen Martin Kraghs skildring av Rysslands historia.

Rysslands historia får klarare konturer Hur stor är egentligen kun skapen om vårt grannland i öster? Efter att arkiven öpp nades i Ryssland och forna Sovjetunionen har det blivit möjligt att få en mer detalje rad bild av historien. 25 år har gått sedan murens fall, då Sov jetunionen upplöstes i 15 olika stater. Det är en av vändpunkterna i Rysslands händelserika historia. Under 150 år har landet genomgått två stora regimskiften, från tsarvälde till kommunism och slut ligen till demokrati. – Ofta har dessa förändringar gått gan ska fort och varit svåra att förutsäga, me nar Martin Kragh. Han är forskare vid Centrum för Ryss landsstudier vid Uppsala universitet och Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning vid Handels högskolan i Stockholm. I höst kom han 12

Universen 6 — 2014

ut med boken ”Rysslands historia. Från Alexander II till Vladimir Putin”. Utmärkande för Ryssland är, enligt Martin Kragh, att landets ledare har haft ovanligt stort inflytande på landets ut veckling. Det gäller tsaren, kommu nistledarna men även dagens president Vladimir Putin. Det har också präglat historieskrivningen. – Den politiska terrorn under Lenin och Stalin är fortfarande öppna sår till skillnad från i Tyskland där man gjorde upp med nazismen. Det finns en kon fliktyta i historieskrivningen, den politi seras och styrs ovanifrån på ett sätt som vi inte är vana vid. Men Martin Kragh tycker inte att det har försvårat hans arbete med boken. – Jag förlitar mig mycket på rysk forsk ning. Det finns ett aktivt forskningsfält med gedigen faktabaserad arkivforsk ning. Min utgångspunkt är ekonomhis torikerns och jag ställer samma frågor till det tyska materialet som till ett brittiskt

material. Om vi isolerar den ryska histo rien överbetonar vi skillnaderna. Istället försöker jag dra paralleller till andra län ders historia och hitta likheter. Murens fall innebar att många tidigare slutna arkiv öppnades. Förra året hölls en internationell konferens om arkivforsk ning i Uppsala, där forskare samlades för att utbyta erfarenheter. – På vissa områden har vi lärt oss mas sor. Framför allt kan vi säga saker med mycket högre grad av precision. Om vi tidigare sagt ”Centralkommittén beslu tade att …” kan vi nu säga: ”Den 15 sep tember skickade Stalin ett telegram där han beordrade …”. I boken beskriver han hur kommu nistregimen har satt spår i samhället. – Hela landets ekonomiska geografi förändrades. Tidigare var centrum i S:t Petersburg och Warszawa men efter re volutionen blev det en omstrukturering till Ural och västra Sibirien. I dag har vi ett arv där miljontals människor jobbar i

djupaste Ryssland – som svenska bruks orter i kubik. Det är viktigt för att förstå dagens Ryssland. Han skriver också om förbindelser mellan Sverige och Ryssland, till exem pel i början av 1900-talet när 150 svens ka företag, som LM Ericsson och SKF, fanns i Ryssland. – Ryssland har inte varit så isolerat som många tror utan har idkat handel, haft kulturutbyten men såklart även kon flikter med omvärlden. Det är viktigt att påminna sig om i dagens situation med ökade spänningar i Europa. Annica Hulth

För historieintresserade Boken ”Rysslands historia. Från Alex ander II till Vladimir Putin” (Dialogos förlag, 2014) riktar sig till den historie intresserade allmänheten. Det är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska historia från 1800-talets andra hälft till idag.

n Röda jättestjärnor i universum

kan berätta om solens framtid och om hur tidigare stjärngenerationer spridit livets grundämnen. Nu har Uppsalaforskaren Sofia Ramstedt, i samarbete med forskare från Chal mers, tagit en bild av en av stjärn himlens mest berömda röda jättar – Mira A. Den ingår i dubbelstjärnan Mira (Mira A och B) som befinner sig omkring 400 ljusår från jorden. Bilden har blivit veckans bild på den världsledande astronomiorganisa tionen ESO:s webbplats.

Etisk hantering av mänskliga kvarlevor n Som första universitet i landet

har Uppsala universitet tagit fram etiska riktlinjer för hantering och be varande av historiskt material med mänskligt ursprung. Riktlinjerna klargör hur tillstånd att forska på materialet ges, hur det får lånas ut eller fotograferas samt vad som gäl ler för repatriering (hemsändning) eller nyförvärv.

Snabb metod hittar resistenta bakterier n Forskare från Uppsala universitet,

SciLifeLab i Stockholm och Akade miska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Då kan rätt behandling sättas in från början. Ett instrument baserat på metoden är under utveckling av företaget Qlinea i Uppsala.

Svensk hiphop – en social arena n Populärkultur är en viktig arena

där sociala identiteter skapas och bearbetas. I en ny avhandling i sociologi visar Kalle Berggren hur social ojämlikhet är ett centralt tema inom svensk hiphop, både avseende klass och rasism som kön och sexu alitet. I avhandlingen ”Reading rap” analyseras låttexter från ett 40-tal svenska rapartister, från början av 1990-talet och framåt.

Glädjen var stor på Ångströmlabo ratoriet när rymdsonden Rosetta sänkte ned en landare på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. – Så nära har vi aldrig kommit en komet kärna förut, säger Anders Eriksson. På Ångströmlaboratoriet hade en stor skara forskare och studenter samlats för att följa landningen i realtid från en stor teveskärm den 13 november. På plats fanns också Uppsalaforskare, som be rättade om det stora europeiska rymd projektet som har pågått i nästan trettio år. Uppsala universitet och Institutet för Rymdfysik i Uppsala har varit involve rade sedan starten. – Rosettaprojektet är ett av våra längs ta projekt, säger Anders Eriksson, fors kare vid Institutet för rymdfysik. Hur kommer man med i ett sådant här samarbete? – Det bygger på att man har ett bra lag som jobbar koncentrerat och uthål ligt. Vi har haft bra samarbetspartners och har tidigare deltagit i NASA-pro jekt och ESA-projekt. Lärdomar från dessa har vi använt i det här projektet. Det finns inga svenska bidrag på lan daren, men väl på moderfarkosten Ro setta. Institutet för rymdfysik i Uppsala

FOTO: TEDDY THÖRNLUND

Stjärna i fjärran fångad på bild

Klart för landning på kometen

Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, följde landningen i realtid från Ångströmlaboratoriet.

bidrar med instrumentet LAP, som sit ter på kretsaren och ska mäta kometens atmosfär. Forskare vid institutionen för fysik och astronomi har dessutom an svarat för de optiska filtren i kameran OSIRIS. Landaren var aktiv på kometen i två dagar och samlade in olika typer av veten skaplig information. Nu kommer Rosetta att fortsätta följa kometen fram till slutet av 2015, even

tuellt ända in på hösten 2016. – Vi vill få tillgång till materialet som kometen består av och förstå hur plane ter bildas. Kometer är överblivet bygg nadsmaterial från tiden då planeter bil dades och kan berätta om hur bygget gick till. Först nu är det tekniskt möj ligt att få svar på frågor om vårt eget ur sprung, säger Björn Davidsson, forskare vid institutionen för astronomi och fysik. Annica Hulth

Fyra frågor till Mia Phillipson

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

FOTO: eso

forskningsnytt

Hoppas på kreativ forskning Mia Phillipson är nyinstallerad professor i fysiologi. Hon forskar om immuncellernas olika funktioner och vill bredda begreppet fysiologi. Hur kändes det att installeras som professor? – Högtidligt, fint och kanske aningen lång tid sittandes på scenen. Å andra sidan är de två timmarna inte sär skilt ansträngande, i princip är allt man gör att resa på sig några gånger. Men åter igen, det var mycket pampigt och den efterföljande festen på slottet var fan tastiskt rolig!

Vad vill du tillföra professuren i fysiologi? – Jag vill bredda begreppet fy siologi till att omfatta immuncellernas varierande funktioner som är nödvän diga för att vår kropp ska fungera. Jag

hoppas att med kreativa forskningsme toder och avancerade modeller öka vår förståelse för hur kroppens immuncel ler bidrar till att hålla oss friska.

Finns förutsättningarna att lyckas här i Uppsala? – Absolut. Min uppfattning är att Uppsala universitets styrka ligger i att det är ett komplett universitet med närhet till Akademiska sjukhuset. Men jag upplever att vi kan bli bättre på att tillvarata vår bredd och koppla samman klinisk och preklinisk forskning. I dag inleder vi samarbeten med andra läro säten utan att veta vilka kompetenser som finns i grannkorridoren. Alltså bör vi bättre synliggöra vår forskning för både allmänhet och resten av universitetet.

När och hur kan din forskning bidra till praktisk nytta?

– Forskarsamhället bidrar hela tiden med praktisk nytta i form av ökad kunskap även om vi inte jobbar mot fasta leve ransdatum. Min forskargrupp har exem pelvis nyligen visat att immunsystemet fungerar sämre vid sömnbrist och iden tifierat immunceller som är viktiga för kärlnybildning. Det är viktigt för mig att våra projekt har klinisk relevans och vi samarbetar kontinuerligt med forskare från kliniken för att hitta vägar till bätt re behandlingsmetoder. Vi har dessutom två patent på gång. Magnus Alsne

Universen 6 — 2014

reportage

MER AKTIV UTAN LĂ&#x201E;RARE Josefin Svensson Mikael Wallerstedt

Text

foto

Vid Uppsala universitet pågår ett antal initiativ där studenter deltar aktivt i både planering och genomförande av utbildning. Nu ska erfarenheterna spridas inom hela universitetet för att skapa en ”Uppsalamodell” för aktiv studentmedverkan. tudenterna i mekanik vid institutionen för fysik och astronomi tar sig an mor gonens första diskussions uppgift. Det funderas högt och bläddras i fulltecknade anteckningsblock och kurs litteratur när Einsteins spe ciella relativitetsteori ska tillämpas. Seminarieleda ren, doktoranden Walter Ikegama Andersson, står be redd med kritan framför tav lan och skriver snabbt upp de formler och förslag som läggs fram. Vi befinner oss på Ångströmlaboratoriet och det som pågår är ett så kal� lat SI-möte. SI står för Supp lemental Instruction, eller samverkansinlärning på svenska. Det är en pedagogisk metod som ska hjälpa studenter att lyckas på kurser som inledningsvis kan vara svåra att ta till sig.

Walter Ikegama Andersson är SI-ledare vid institutionen för fysik och astronomi. Han gick själv kursen i mekanik för några år sedan och vet var svårigheterna ligger.

Walter Ikegama Andersson är doktorand, men SImötena hålls vanligtvis av studenter. När ingen ordi narie lärare är med blir det lättare att ställa andra ty per av frågor. Mötena är frivilliga och ligger utanför den ordinarie undervisningen. – På föreläsningarna sitter studenterna ofta och tar in information. Här försöker vi uppmuntra dem att tänka själva. Jag ger aldrig svaret på problemen, stu denterna får resonera sig fram till lösningen tillsam mans, säger Walter Ikegama Andersson. Och det är precis så det går till. Under seminariet hörs ofta frågan ”Är alla med på det” och ”Är ni över ens om det”. Ibland är gensvaret entydigt positivt, an dra gånger krävs det ytterligare diskussioner innan gruppen kan konstatera att det faktiskt är rätt svar som står på tavlan. – Vid de här tillfällena deltar man mer aktivt än un der föreläsningarna. Seminarieledaren ger inga svar utan det är vi som kommer fram till lösningarna. Jag tycker att det är väldigt givande, men det är lite olika vad folk tycker. Vissa sitter hellre själva och läser, sä ger Frida Bäfverfeldt, student i mekanik. SI-mötena är en av flera pedagogiska metoder som i Uppsala går under begreppet aktiv studentmedver kan. Det innebär att studenterna är en resurs i varan dras lärande och kan vara delaktiga i planering, genom förande och utvärdering av utbildningen. Universen 6 — 2014

reportage

Från vänster: Frida Bäfverfeldt, Ebba Fogelström, Walter Ikegama Andersson och Joel Cevey Tärnholm funderar kring dagens uppgifter.

Joel Cevey Tärnholm och Joakim Pyykkö.

– Aktiv studentmedverkan är en växande trend inom högre utbildning just nu. Det har visat sig vara effektivt för att underlätta och fördjupa studenternas lärande. Det ökar genomströmningen och gynnar utveckling en av färdigheter som kommunikation, samarbete och ledarskap, säger Ulrike Schnaas, pedagogisk utveckla re och projektledare för det universitetsövergripande projektet ”Vidareutveckling av aktiv studentmedver kan vid Uppsala universitet”. Tanken med aktiv studentmedverkan är inte att er sätta lärarens roll, utan att komplettera den. – Det är viktigt att de studenter som har någon form av undervisande roll får stöd från institutionen. Det här är ett sätt att ge studenter möjlighet att vara mer delaktiga och ta ansvar för sitt eget och andras lä rande, säger hon. Aktiv studentmedverkan utvecklas ofta på gräs rotsnivå av studenter och lärare. Initiativen är många gånger beroende av enskilda eldsjälar vilket gör verk samheten sårbar när studenterna går vidare. Därför vill man i projektet säkra former för stöd och struk tur för att skapa kontinuitet och dela erfarenheterna inom universitetet.

Det här är ett sätt att ge studenter möjlighet att vara mer delaktiga och ta ansvar för sitt eget och andras lärande. 16

Universen 6 — 2014

– Vi vill skapa en ”Uppsalamodell” för aktiv student medverkan. Hittills har vi jobbat mycket med utbild ning och workshops för att sprida goda exempel. SImetoden används till exempel mest inom tek-nat och med-farm och vi har jobbat med att stödja nya initia tiv inom framför allt hum-sam, säger Ulrike Schnaas. Nästa år planerar man att bygga ut projektets webb plats för att samla information som kan underlätta för de institutioner och studenter som vill jobba med ak tiv studentmedverkan. Förutom SI-mötena pågår många andra former av studentmedverkan vid universitetet. Till exempel hål ler studenter vid institutionen för idé- och lärdoms historia i ett mentorprogram och vid Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus) genomförs studentdrivna kurser. – Projektet i sig är faktiskt också ett exempel på

aktiv studentmedverkan. Det bygger på initiativ från studenter, lärare och pedagogiska utvecklare och leds i huvudsak av tre studenter som själva har stor erfa renhet av det här arbetssättet, berättar Ulrike Schnaas. Vid SI-mötet ute på Ångströmlaboratoriet har man efter 45 minuter brutit för fikapaus. Efter rasten ska man bland annat ta sig an räkneuppgifter som ger sva ret på hur snabbt en raket måste åka relativt jorden för att tiden i raketen ska saktas ned till hälften av ti den som en observatör på jorden mäter. – Jag minns ju själv vad jag tyckte var svårt när jag gick kursen, även om det var ett tag sedan nu. Jag ser det här som en möjlighet att testa hur det är att vara lärare, men jag gör det egentligen mest för att det är kul, säger SI-ledaren Walter Ikegama Andersson. Läs mer om aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet: aktivstudentmedverkan.uadm.uu.se

Alma Mater under granen

Det lackar mot jul och vi är många som våndas över julklappsinköpen. Varför inte göra det lite enkelt i år och överraska nära och kära med en unik julklapp signerad Uppsala uni versitet? I presentshopen på Caro lina Rediviva och i Museum Gusta vianums museibutik finns ett brett utbud av allehanda gåvor.

1. Till lillebror:

Nyckelband med rött och svart tryck. 40 kronor.

2. Till storasyster:

Vit termosmugg med universitetets sigill. 120 kronor.

3. Till mamma:

Armband av stål och läder med universitetets sigill. 250 kronor.

4. Till pappa:

Vit, grå eller svart porslinsmugg med universitetets sigill. 80 kronor.

5. Till mormor:

Ljuslykta av klart eller rökt glas med Gustavianummotiv från Reijmyre Sweden. 400 kronor.

6. Till farfar:

Fyra glasunderlägg med motiv från idéskisser och ritningar av universitets huset ritade av Herman Theodor Holmgren. 150 kronor.

7. Till den som redan har allt:

Adoptera en skulptur och bidra till att rädda Uppsala universi tets skulptursam ling. Adoptera en hel skulptur, ge ett 7 mindre bidrag eller inhandla en vacker affisch samtidigt som du stödjer projektet. Affischerna trycks i en begränsad upplaga i formatet 50x70 cm och kos tar 300 kronor styck.

Läs mer på www.uu.se/stod-uu/ konstskatten/adoptera-skulptur

Universen 6 — 2014

Aktuellt/lxxxxxxxn

till sist

n Mikael Ahlund, docent, har

stipendiater för viktiga insatser för flyktingars och barns rättigheter. Stipendiet delas ut i samband med vinterpromotionen den 30 januari 2015. n Fabiola Gianotti, italiensk fysiker och hedersdoktor vid Uppsala universitet, har utsetts till generaldirektör för CERN, Europeiska organisationen för kärnforskning. Uppdraget löper under 5 år och påbörjas 2016.

på gång Till och med den 25/1. Ny utställning på Museum Gustavianum – V-daling från vagga till graven – med anledning av att V-dala nation firar 375 år. 15/12. Blue Monday med jul-sing-along. Sjung in julen tillsammans med Kungliga Akademiska kapellet, Uppsala Akademiska Kammarkör, Uppsala University Jazz Orchestra och Andrew Canning, orgel. Solister: Anja Kaiser och Christel Lindström. Värd: Stefan P arkman. Universitetsaulan kl 16.45, fri entré. 18/12. Swinging Christmas Jubilée. Uppsala University Jazz Orchestra under ledning av Ulf Johansson Werre framför sin populära julkonsert. Biljetter via www.ticnet.se och UNT-kontoret. Missions kyrkan, Uppsala, kl 19.00. 4/1. Rökelse och Myrra. Lär

Ny film om uppsatsskrivande n Avdelningen för uppdragsutbildning har tagit fram en kort

film – The Art of Essay Writing –som kan användas som stöd för studenter som ska skriva kandidat- eller masteruppsats. Filmen ska vara ett komplement till studier och handledning för att stärka förståelsen kring vetenskaplig metod och inspirera till hög kvalitet i uppsatsarbetet. www.uppdragsutbildning.uu.se/essaywriting

dig mer om rökelse och myrra, apelsin, kanel, kryddpeppar och många fler av julhelgens växter. Tropiska växthuset, Botaniska trädgården, kl 13.00. 11/1. Jubileum! Campus1477 firar 5 år och bjuder in till öppet hus med pass, föreläsning och fina erbjudanden. Campus1477 Blåsenhus, von Kraemers allé 5, kl 12–15. 19/1. Vårterminen börjar. 30/1. Doktorspromotion och utdelning av priser. Biljetter till aulan är gratis och finns att hämta i foajén i universitets huset samma dag eller dagen innan. Universitetsaulan kl 12.00.

hälsa Friskvård för anställda vt 2015 Nyhet! Alla pass blir dropin-pass. Du behöver alltså inte längre anmäla dig i förväg till pilates och yoga. Samtliga pass välkomnar såväl nybörjare som vana utövare. Träningen är kostnadsfri och pågår 13 gånger med paus för lov och helger.

FOTO: LARS WALLENTIN

utsetts till ny universitetsantikvarie och biträdande chef för Museum Gustavianum. Han tillträder tjänsten i januari nästa år och kommer närmast från Nationalmuseum där han varit verksam som intendent sedan 1998. Han disputerade med boken Landskapets röster och har varit en av redaktörerna för den stora katalogen över Uppsala universitets konstsamling. n Adrienne Héritier, professor och forskare inom europaforskning vid European University Institute i Florence, har utsetts till 2015 års innehavare av Kerstin Hesselgrens gästprofessur. Hon kommer att vara verksam inom Uppsala forum för demokrati, fred och rättvisa med placering vid Juridiska institutionen. n Maarit Jänterä-Jareborg, professor i internationell privat- och processrätt, har valts

till ny ordförande för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för perioden 1 november 2014 till och med 31 oktober 2018. n Lars Wallentin, seniorprofessor i kardiologi, fick som andra svensk i historien hålla Paul Dudley White-föreläsningen vid årets American Heart Association-kongress i Chicago. Att bli utsedd att hålla den prestigefullaföreläsningen är att betraktasom ett pris och föräras dem som det amerikanska hjärtsällskapet anser har haft stor betydelse för hjärt medicinen. n Per Nordblad, professor i fasta tillståndets fysik vid institutionen för teknikvetenskaper, har tilldelats 2015 års John Wheatley Award av organisationen American Physical Society. Utmärkelsen ges för hans starka och produktiva samarbete med forskare i låginkomstländer, i många fall med stöd från International Science Programme vid Uppsala universitet. n Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, får Anton Nyströms stipendium 2014 på 100 000 kronor för en studie om yngre barns läs- och skrivaktiviteter på bibliotek. n Abdulbaghi Ahmad, docent vid institutionen för neuro vetenskap, och Rebecca Thorburn Stern, docent vid juridiska institutionen, har utsetts till Martin H:son Holmdahl-

25 nya professorer installerade n Rektor Eva Åkesson och de nya professorerna i samband med den högtidliga installationsakten i aulan den 14 november.

Universen 6 — 2014

FOTO: STEWEN QUIGLEY

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

namn som nämns

n Funktionell träning

Styrke-, stabilitets- och konditionsövningar som aktiverarflera muskelgrupper samtidigt. Måndagar 11.00– 11.45, lillasalen, Campus1477 Science park. Start 26/1. n Pilates och mindful Kraft och smidighet med fokus på bålen. Träningen är skonsam och effektiv och passar alla. Passet avslutas med mindful – andning med avslappning och avspänning. Tisdagar 11.00–12.00, lilla salen, Campus1477 Blåsenhus. Start 27/1. n Gympa Klassisk gympa med rörelse glädje till musik. Du tränar styrka,uthållighet, kondition och rörlighet. Tisdagar 16.30–17.25, stora salen – halvsal 1, Campus1477 Blåsenhus. Start 27/1. n Zumba Enkla danssteg till latinamerikanska partytoner kombineras på ett enkelt sätt så att alla kan vara med. Torsdagar 11.00-11.45, lilla salen, Campus1477 Science park. Start 29/1. n Yoga I yoga utför du en kombination av rörelser, positioner och andning. Du får ökad rörlighet, balans och smidighet och släpper stress och spänning i muskler och leder. Fredagar 7.30–8.30, lilla salen, Campus1477 Blåsenhus. Start 30/1.

” Vår utgångspunkt är klar: Forskning och utbildning ska gå hand i hand. Akademisk excellens, öppenhet och samhällsnytta förstärker varandra.” Rektor Eva Åkesson vid professorsinstallationen den 14 november 2014.

Det var inför en fullsatt universitetsaula som Vanja Eriksson tog emot Anders Walls stipendium ”Årets Uppsalastudent” på 100 000 kronor. Hon har genomfört sina studier med mycket goda resultat samtidigt som hon ansvarat för Uppsala juristernas alumnstiftelses mentorskaps projekt. Hon har också tagit initiativ till mentorprojektet ”Uppstartsprogram met” och varit engagerad i Juridiska för eningen. Vid sidan av studierna har hon bidragit till att bygga upp webbplatsen alltomjuridik.se, ett projekt med syfte att göra juridiken mer tillgänglig för all mänheten. – Jag är nu i slutet av mina studier och hoppas i framtiden kunna hjälpa andra framåt. Jag är otroligt hedrad och ser fram emot att få ingå i den unika ge menskapen i nätverket Wallumni, sade hon i sitt tacktal. Anders Wall-föreläsningen är ett årligt återkommande evenemang med syfteatt inspirera studenter till kreativitet och en

FOTO: ANDERAS CARLSSON

Juriststudenten Vanja Eriksson har utsetts till Årets Uppsalastu dent 2014. Hon får priset för sina goda studieresultat och sitt breda engagemang under studietiden. Utmärkelsen delades ut i samband med Anders Wall-föreläsningen den 19 november.

– Vi har 50 aktiva år bakom oss men kommer inte att slå oss till ro. Vi fort sätter att utvecklas och står för utbild ningskvalitet och forskning i framkant, säger Lars Magnusson, dekan för sam hällsvetenskapliga fakulteten vid Upp sala universitet. Fakulteten har under åren upplevt en breddning i vetenskapliga discipliner och gått från 9 till 13 institutioner. De ämnen som tillkommit är bostads- och urban forskning, freds- och konfliktforskning, informatik och media, kostvetenskap och rysslandsstudier. Ett annat mått på hur verksamheten vuxit är antalet pro fessorer som gått från 10 till 78.

hallå där Peter Wallensteen,

seniorprofessor vid institutionen för freds- och konfliktforskning

Fredsåret 2014 i backspegeln

Juriststudenten Vanja Eriksson är årets Uppsalastudent 2014.

treprenörskap. Årets föreläsningar hand lade om entreprenörskap och vägen från idé till verklighet. En av talarna, Julia Kalthoff, numera student vid Uppsala universitet, berättade om hur hon som 20-åring blev vd för Wetterlings yxor: – De undrade om jag ville bli vd och jag frågade vad det innebar. Svaret blev ”svara i telefon, och om det händer något oväntat – fixa det”. Och det gjorde hon. Hennes över

gripande uppmaning till publiken var att våga lyssna till sin inre röst och tro på sig själv. Bland övriga talare återfanns Anders Johnson (skribent), Stina Honkamaa Bergfors (United Screens), Mehrdad Mahdjoubi (Orbital Systems), och Tina Thörner (kartläsare och rallyförare). Mo derator under dagen var Fredrik Lind ström. Josefin Svensson

Samhällsvetare firar 50 aktiva år I år är det 50 år sedan samhälls vetenskapliga fakulteten bröt sig ur den humanistiska fakultetens historisk-filosofiska sektion. Med 13 institutioner är den numera den största fakulteten inom veten skapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Årets Uppsalastudent

En av de större för ändringarna under senare år är att det internationella per spektivet blivit mer framträdande. – Vår verksamhet måste förändras och anpassas till världen Jubileumsboken runt omkring oss. Därför bildas nya centra och gränser mellan discipliner förändras och för skjuts ständigt, säger Lars Magnusson. Den femte december uppmärk sammades årets jubileum med öpp na föreläsningar i universitetshuset. Då släpptes även jubileumsboken ”Samhälls vetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet 50 år” som beskriver fakulteten och några av dess institutioners verksam het under perioden 2004–2014. Boken delas ut till alla anställda vid fakulteten och övriga intresserade kan få tag på den genom universitetsbiblioteket. Anders Berndt

Vägen till självständig fakultet 1622. Den skytteanska professuren, en av världens äldsta professurer i statsvetenskap, inrättas efter en donation av Johan Skytte. 1741. Första professuren i ekonomi. 1947. Socialvetenskapliga kommit tén skriver i SOU 1946:74: ”Samhälls kunskapen är en viktig integrerad del i själva den demokratiska samhälls ordningen. För att den fria debatten skall bli av värde, fordras att de deltagande besitta en dylik kunskap. Utbredandet av samhällskunskapen ingår som ett led i förverkligandet av folkstyrelsens principer.” 1 juli 1964. Samhällsvetenskapliga fakulteter inrättas genom beslut av riksdagen vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.

1 Vad var tanken bakom firandet av fredsåret 2014? – Att ge tillfälle till en bredare diskussion om fred och vad ordet står för. Det ger också ett perspek tiv på vår egen historia och hur spe ciell den är. 2 Hur har fredsåret uppmärksam mats vid universitetet? – Genom en rad mycket olika arrangemang där forskare, lärare och studenter varit med. Personli gen har jag deltagit i ett 30-tal ar rangemang och nått ut till en helt ny publik. Fredsåret har även re sulterat i olika förfrågningar från ambassader i Stockholm och besök på institutionen för freds- och kon fliktforskning av till exempel en delegation från Japan. 3 Vilka evenemang har varit höjdpunkterna under året? – För de flesta var det säkerligen Uppsala Peace Party i Botaniska trädgården på själva fredsdagen den 15 augusti, men också Upp sala Akademiska Kammarkörs ny årskonsert i universitetsaulan och fredskonserten i Missionskyrkan i oktober och, inte att förglömma, OD:s Serenadkonsert i juni. För mig personligen var det lansering en i Beijing i oktober av min bok ”PeaceResearch. Theory and Prac tice” som översatts till kinesiska. Det var ett tillfälle då kinesiska del tagare fick veta mer om begreppet fredsforskning och Sverige, ett land som inte varit i krig på 200 år. 4 Är det inte lite kontroversiellt att fira att vi har haft fred i 200 år när läget i omvärlden är allt annat än fredligt? – Det beror på hur det genom förs. Uppsala fredsår har betonat ett ödmjukt konstaterande och öppnat för diskussioner om möjliga vägar till fred. Josefin Svensson

Universen 6 — 2014

profilen /olga botner Foto: MIKAEL WALLERSTEDT

Olga Botner visar en modell av hur IceCube använder ljussignaler i isen. Årets fysikpris handlar också om ljus – den blå lysdioden som har gett oss LED-lampor.

” Nobelfesten är grädden på moset” Olga Botner, professor i fysik, är en av de Uppsalaforskare som är med och utser Nobelpristagare – en chans att lära sig mer och bredda sig inom fysiken. – Det är en förmån att få den möjligheten, säger hon. December är Nobelfestligheternas tid. De flesta föl jer prisutdelning och Nobelfest från TV-soffan, men Olga Botner, professor i fysik, får vara med på plats. Sedan 2001 är hon ledamot i Kungliga Vetenskapsa kademin, i den kommitté som utser fysikpristagaren. Ett uppdrag hon är väldigt glad över. – För det första är det en oerhörd ära att vara en av sju ledamöter i världen som får vara med att utse fy sikpristagaren. För det andra får jag chansen att lära mig om annan fysik än den jag sysslar med. Jag får sätta mig in i andras forskningsfält och gå på djupet i mitt

eget. Det är en förmån att få den möjligheten! Och Nobelfesten är grädden på moset. I år gick Nobelpriset i fysik till tre japanska forskare, Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura för deras upptäckt av den blå lysdioden som sedan led de fram till utvecklingen av energisnåla LED-lampor. – Det ligger verkligen i linje med Alfred Nobels tes tamente, konstaterar hon. Dels ska fysikpriset vara en upptäckt eller uppfinning, dels ska den i någon me ning förbättra världen. Även utanför Nobelsammanhang har Olga Botner

Ledamot i Nobelkommittén n Titel: Professor i

experimentell elementar partikelfysik vid Uppsala universitet. n Uppdrag: Sedan 2001 ledamot i Kungliga veten skapsakademien, sedan fem år tillbaka ledamot i Nobelkommittén för fysik. Talesperson för IceCube sedan 2013. n På fritiden: Har inte så mycket fritid, men vistas gärna i naturen. Håller på att bygga ett hus i Halland och tycker om öppna landskap och hav. n Senast lästa bok: Martin Gardners själv biografi med titeln Undiluted Hocus-Pocus. n Om årets Nobelpris i fysik: Om förra seklet var glödlampans århundra de kommer det här att bli LED-lampans. De kan användas även i delar av världen som saknar elek tricitet, så att de tar klivet direkt från fotogenlampa till LED-lampa.

gott om internationella kontakter. Hon är talesperson för det internationella projektet IceCube, med 300 forskare från ett tiotal olika länder. För ett par år se dan gjorde de en upptäckt som gav eko över världen. – Det är fantastiskt spännande. För första gången har vi fått övertygande bevis för att högenergetiska neutriner från yttre rymden har hamnat här på jor den, säger Olga Botner. Experimenten utförs i en svårtillgänglig miljö, näm ligen på Sydpolen. Eftersom neutrinerna bara kan un dersökas i ett tätt och transparent material har forskar na borrat 2,5 kilometer djupa hål i isen. I varje borrhål har de sänkt ned detektorer och instrument som mä ter isens optiska egenskaper. Sammanlagt är det 5 160 sensorer som sitter i isen. Under två år har de fångat upp 28 händelser varav ungefär hälften är neutriner som med stor sannolik het kommer från rymden – det visar deras energier. Olga Botner har varit med i projektet länge, ända sedan 1998 när den första prototypen Amanda bygg des på Sydpolen. Däremot har hon aldrig haft anled ning att åka dit, utan har följt projektet från distans. Studenter däremot har åkt dit, hjälpt till med praktis ka arbetsuppgifter – och ibland skottat snö. – De talar fortfarande om det. Projektet har varit till glädje för så många, inte minst studenter. Efter nästan 30 år vid Uppsala universitet har hon mycket att berätta och det är lätt att dras med av hen nes entusiasm. Varför valde du fysiken? – Jag fascineras av kopplingen till de stora frågorna om universum och hur det kom till. Jag startade med matematik och har rört mig mot elementarpartikelfy siken, där jag får syssla både med små partiklar (neu triner) och vad de kan lära oss om universum. Annica Hulth