Universen nr 4-2014

universen en tidning för uppsala universitets medarbetare

nr 4 2014 årgång 45

Nya vicerektorer tar plats i ledningen sid 4 jobbet utan fasta arbetsplatser sid 10 Almedalsveckan ÄR inte bara ringmur och rosé sid 14

Det finns ingen ′nynazism′ Helene Lööw,

docent i historia vid Uppsala universitet

sid 12

Johanna Jacobsson ser läraryrket som en del av sin identitet och menar att det är en förmån att få vara lärare i universitetsmiljö.

Pedagogik för mångfald Johanna Jacobsson mottagare av pedagogiska priset sid 8

Innehåll ledare Ann Fust, universitetsdirektör

Tack för gott samarbete!

Uppsala universitet var värd för Uppsala Health Summit om hälsa och åldrande.

AKTUELLT

4 Tre nya vicerektorer tar plats 5 Fler på nya poster 6 Snabbare och enklare datorsupport 7 Uppsala blev mötesplats för äldrefrågor 8 Pedagogiska priset: ”Läraryrket är en del av min identitet” 9 Klartecken för nya förvaltningshuset 10 Inga fasta platser på jobbet

Universen besökte Vasakronan, en aktivitetsbaserad arbetsplats.

FORSKNING

12 Forskaren: ”Det finns ingen nynazism” 13 Sakernas internet expanderar 13 Ungas sexfantasier väcker intresse

OMVÄRLD

14 Almedalsveckan – inte bara ringmur och rosé 17 De lobbar för utbildning i hållbar utveckling

TILL SIST

18 Samlingarna flyttar till Villavägen 18 Första ridstipendiaten utsedd

Margaret Hunt.

För 20 år sedan sa man att ′kvinnors historia kommer aldrig att bli känd′. Det var mycket pretentiöst. För i arkiven finns tonvis av papper om kvinnor. Det var bara det att få orkade gå igenom dem.

Margaret Hunt, professor i historia, sid 20

”De dryga 6,5 år som jag haft förmånen att arbeta här har varit otroligt spännande och lärorika. Inte alltid lätta, men alltid utmanande och innehållsrika.”

Uppsala universitet har än en gång tagit emot och hälsat nya studenter från region, nation och världen välkomna. Det är en förmån att få vara en del av denna miljö och möta den förväntan och nyfikenhet som finns hos alla som kommer. Man kan inte nog betona vikten av att möta människor från olika kulturer och miljöer. Erfarenheten danar och ger redskap för ömsesidig förståelse för att kunna delta i samhällsutvecklingen. Kunskap i kombination med möten bidrar till att skapa en bättre värld.

Detta mål, som vårt universitet har, är så centralt i tider då mångfald ifrågasätts av en del.

Universitetens roll och funktion har manifesterats i undertecknandet av Magna Charta-deklarationen. Organisationen med sitt säte i Bologna håller i dagarna sitt första seminarium utanför Bologna just hos oss. Vid konferensen diskuteras många grundläggande frågor.

Samtidigt som diskussionen om den akademiska friheten är mycket aktuell och grundläggande, så ökar kraven inom den statliga verksamheten på en effektiv administration. Inom universitetet försöker vi möta frågeställningarna genom det gemensamma projektet ”Kvalitetsarbete i administrationen”. Min övertygelse är att vi både kan öka kvaliteten, förbättra arbetsinnehåll och vara konkurrenskraftiga när det gäller att attrahera arbetskraft. Om vi hittar gemensamma rutiner för den grundläggande administrationen kan vi förhoppningsvis skapa utrymme som svarar mot specialbehov och nya önskemål om service och stöd. Förändringsarbete tar tid, skapar en del oro men framförallt är det nödvändigt för att utvecklas i takt med omvärlden.

Denna ledare blir min sista som universitetsdirektör vid Uppsala universitet. De dryga 6,5 år som jag haft förmånen att arbeta här har varit otroligt spännande och lärorika. Inte alltid lätta, men alltid utmanande och innehållsrika. Jag vill passa på att tacka för ett gott samarbete, stort stöd, kritisk granskning och givande diskussioner. I mitt hjärta finns verksamhet och människor kvar. Med ett visst vemod lämnar jag nu universitetet för ett nytt spännande jobb på Vetenskapsrådet.

Tack till er alla!

REDAKTÖRer: Annica Hulth och Josefin Svensson E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b TEL: 018-471 19 86 ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Content Innovation tryckeri och Papper: Munken Elk Plus 70 gram. Markbladet Tryckeri AB är Svanenmärkt. ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen. material: Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publicering. För obeställt material ansvaras ej. ISSN 0346-3664 2

Universen 4 — 2014

Foto: Mikael Wallerstedt

Foto: Mikael Wallerstedt

i korthet Välkomstmottagning för internationella studenter i universitetshuset.

Nytt rektorsråd för lika villkor n Anna T Höglund, universitetslektor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och verksam vid Centrum för forsknings- och bioetik, blir rektorsråd för lika villkor vid Uppsala universitet. Uppdraget syftar till att driva och utveckla det universitetsövergripande arbetet för lika villkor.

Universitetets goda rykte lockade Ndey Isatou Jobe till Uppsala.

Förväntningar i luften inför terminsstart Nästan 2 000 studenter från ­världens alla hörn kommer till Uppsala universitet för att studera i höst. Vid välkomstceremonin i universitetshuset får de en första inblick i livet som student.

Det är trångt i trapphallen när flera hundra studenter minglar efter den traditionella välkomstceremonin i aulan. Terminen startar om knappt en vecka och de flesta studenter som är här har precis anlänt till Uppsala.

Universitetet tar emot omkring 1 700 internationella studenter till höstterminen, varav cirka 100 har kommit hit på stipendium. Antalet studenter från länder utanför Europa ökar stadigt, även om

det är långt kvar till nivåerna före 2011 då studieavgifter för utomeuropeiska studenter infördes.

Ahmad Mohibbi, ursprungligen från Afghanistan men bosatt i USA, är Rotary Peace Fellowship-stipendiat.

– Det första som gjort intryck på mig är universitetets unika arkitektur. Jag är också imponerad av föreläsarna på institutionen och av hur hjälpsamma alla är, säger han.

Efter avslutade studier vill han arbeta med fredsbyggande insatser och hoppas hamna på en position där han kan göra skillnad.

– Jag vill skaffa mig analytiska verktyg som gör att jag kan bidra till fredsarbetet i världen. Jag vill påverka och

Uppsala universitet klättrar i Shanghairankingen.

förhoppningsvis göra världen lite bättre, säger han.

Ndey Isatou Jobe är Erasmus Mundus-stipendiat från Gambia. Hon ska läsa masterprogrammet i statistik och har höga förväntningar på utbildningen och studentlivet.

– Jag valde Uppsala universitet eftersom det är högt rankat och har ett gott rykte. Jag hoppas att utbildningen ska ge mig möjligheter för framtiden och att jag ska utvecklas som person, säger hon.

Lina Solander, internationell handläggare, har huvudansvaret för mottagandet av de internationella studenterna.

– Vi möter studenterna på Arlanda, arrangerar transporter, guidade buss­turer och välkomstmottagningen, bland annat. Det viktigaste är att studenterna känner sig välkomna och att de har någon att vända sig till. Vi vill att de ska känna hur mycket det betyder för oss att de kommer hit, säger hon.

Josefin Svensson

Moocs- tre pilotkurser startar i vår n Rektor har fattat beslut om tre pilot-

kurser för att testa ”Moocs”, Massive Open Online Courses. Det handlar om avgiftsfria distanskurser på nätet, ett fenomen som är på stark frammarsch vid flera internationellt välrenommerade universitet. Kurserna är helt öppna och ger inga högskolepoäng. På förslag från vetenskapsområdena ska kurserna

Ekonomiska kriser – Crises, Politics and Business, Anibiotikaresistens och Computional Finance vara de första pilotkurserna.

– Innehållet i kurserna kommer att bestå av bland annat filmade föreläsningar, material att läsa och diskussionsforum. Det blir inte samma relation mellan lärare och studenter som vid en

60

vanlig kurs, utan mer självgående kurser där deltagarna hjälper varandra, säger Mats Cullhed, pedagogisk utvecklare.

Kurserna kommer att ges två gånger, en gång under vårterminen 2015 och en gång under höstterminen 2015. Erfarenheterna från kurserna kommer sedan att ligga till grund för beslut om eventuella ytterligare Moocs vid universitetet

Varje år gör Jiao Tonguniversitetet i Shanghai en rankning av världens universitet – den så kallade Shanghai­rankingen. De 500 främsta av världens mer än 20 000 universitet listas. Uppsala universitet finns med bland de 100 främsta universiteten i världen på plats 60. Det är en ökning med 13 steg från förra årets plats 73. Även inom ämnesrankningen noteras en bättre placering.

Uppsala ligger inom de 200 främsta universiteten i samtliga ämnesom­ råden.

Källa: www.shanghairanking.com

Känner du en eller flera universitetsanställda som på ett nydanande sätt utvecklat ett samarbete med näringsliv, offentlig sektor eller andra aktörer i Uppsala län?

I så fall, nominera till Uppsala läns samverkanspris.

Sista dag att nominera är 8 oktober 2014. Läs mer om priset på Medarbetarportalen mp.uu.se

Universen 4 — 2014

3

Foto: Mikael Wallerstedt

Aktuellt/på nya poster

De har valts att leda varsitt vetenskapsområde: professorerna Stellan Sandler, Jörgen Hermansson och Johan Tysk.

Vicerektorerna tar plats Dialogen är viktig för de tre nya vicerektorer som nu tar plats i ledningen. Både inom vetenskapsområdena, med rektor och med varandra. Och samtalet hade redan startat när Universen träffade dem i universitetshuset.

Terminen har dragit igång för vicerektorerna, som kommer direkt från sitt första ledningsråd. Där deltar rektor, prorektor, universitetsdirektören och representanter från förvaltningen och studenterna.

– Det är ett väldigt bra tillfälle för oss att träffa rektor och varandra, säger Johan Tysk, ny vicerektor för teknik och naturvetenskap.

Ledningsråden äger rum en gång i veckan och det är där som de viktiga diskussionerna mellan vetenskapsområden förs. Däremellan gäller det att samla vetenskapsområdet kring strategiskt viktiga frågor. Ett komplicerat uppdrag, menar Stellan Sandler, vice rektor för medicin och farmaci.

– Det är ett förtroende från vetenskapsområdet som känns spännande och inspirerande. Vi ska samverka såväl med universitetsledningen som med prefek4

Universen 4 — 2014

ter och institutioner och får en komplicerad mellanställning.

Jörgen Hermansson, ny vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap, ser sig som en lagkapten för de sex dekanerna inom hans område.

– Vi har starka fakultetsnämnder och jag behöver förankra allting där.

Efter en turbulent vår, då konflikter inom ledningen slutade med att vicerektorerna avgick, är de måna om att

” Vi är beroende av att hålla hög kvalitet.

Det spelar ingen roll om vi har briljanta forskare, tappar vi på tekniksidan hänger vi inte med.”

Stellan Sandler

skapa ett bra samarbetsklimat med en öppen dialog.

– Det finns en god vilja från rektor och vi har det som gemensam nämnare: en allmänmänsklig vilja att få det här att fungera väl, säger Johan Tysk.

Som statsvetare har Jörgen Hermansson ett särskilt perspektiv på det som varit.

– Det är ju ett speciellt läge för universitetet och jag tror att det spelar otroligt stor roll hur vi kan bidra till maktdelningsfrågorna vid universitetet. Vad är områdesfrågor och vad är rektorsfrågor? Det behöver bli tydligare.

De ser fram emot en hektisk höst, med flera utmaningar som rör hela universitetet. Infrastruktur är ett sådant område, där forskningsfinansiärerna numera bara stödjer nationella anläggningar.

– Vi är beroende av att hålla hög kvalitet. Det spelar ingen roll om vi har briljanta forskare, tappar vi på tekniksidan hänger vi inte med, säger Stellan Sandler.

En annan fråga som intresserar dem alla tre är kvalitetsarbetet.

– Min förväntan på dekanerna är att de

allihop ska ha ambitionen att hålla toppklass eller strax där under. Särskilt gäller det grundutbildningen, säger Jörgen Hermansson.

Han ser gärna att institutionerna på eget initiativ söker upp andra institutioner utomlands på samma nivå eller snäppet bättre att jämföra sig med. ­Johan Tysk vill också uppmuntra till detta.

– Vi behöver mer internationell kalibrering. Sverige är för litet!

Som vicerektor vill Johan Tysk arbeta för ett öppet, mer uppmuntrande arbetsklimat. Han planerar att bjuda på tårta på fakultetskollegierna för att uppmärksamma forskare som fått stora anslag eller nått andra framgångar.

Förhoppningen är att fler ska följa exemplet, en kulturförändring i det lilla.

– Det behövs mer uppskattning mellan kollegor så vi uppfattar oss mer som ett lag. Att våga släppa sargen och vara mer uppskattande och direkt. Vi jobbar bättre om vi är glada och känner att vi har en social kontext.

Annica Hulth

Foto: Mikael Wallerstedt

om vicerektorerna: bukspottskörteln och d ­ iabetes. n Viktiga frågor för

vetenskapsområdet:

Jörgen Hermansson, humaniora och samhällsvetenskap n Karriär i korthet: Professor i statskunskap sedan 1998.

Forskar om teorier kring demokrati, konstitutionalism, spelteori och maktstudier.

– Inom medicin och farmaci bygger en mycket stor del av vår verksamhet på samverkan med sjukhus, landsting, apoteksväsendet och näringsliv. Så har det varit länge och det kommer vi att fortsätta att arbeta med. För att forskning och utbildning ska hålla hög kvalitet måste den ­relationen vara välfungerande.

– En annan viktig fråga de kommande åren är infrastruktur, eftersom ett ökat ansvar för finansiering av i­nfrastruktur har lagts på universiteten. Vi är beroende av att infrastrukturen håller hög kvalitet.

Det spelar ingen roll om vi har briljanta forskare, tappar vi på tekniksidan hänger vi inte med. Det är en övergripande ­fråga som kräver att vi upparbetar en bra dialog mellan oss tre ­vicerektorer.

Fler på nya poster

n Viktiga frågor för

vetenskapsområdet:

– Kvalitet i utbildningen. Vi ska vara ett av lärosätena i landet med bästa möjliga utbildning. Jag är inte säker på att vi lever upp till det idag. Det borde vara så att varenda begåvad person i Sverige väljer att komma till Uppsala universitet. Jag skulle vilja att vi själva tar grepp över utredningar och utvärderingar.

– Uppgiften som vicerektor är att få till ett bra lag. Om det är möjligt vill jag gärna att områdesledningen blir mindre reaktiv och mer proaktiv. Vi alla i områdesledningen behöver l­yfta upp frågor från verksamheten.

(Jörgen Hermansson är för närvarande sjukskriven en längre tid på grund av sjukdom. Han ersätts av ställföreträdande vicerektor Anna Singer.)

Det är inte bara de nytillträdda­ ­vice-rektorerna som har nya ­uppdrag. Ett antal dekaner, ­prodekaner och ledamöter är ­också nya på jobbet.

j­uridiska fakulteten och professor i rättsvetenskap. n Maria Ågren, prodekan historisk-filosofiska fakulteten och professor i historia.

Johan Tysk, teknik och naturvetenskap

Vetenskapsområdet för humaniora

Vetenskapsområdet

n Karriär i korthet: Professor

n Anna Singer, ställföreträdande

i matematik sedan 2006. Tidigare ­prodekan för grundutbildningen inom teknik och naturvetenskap och prefekt vid matematiska institutionen. Forskar om paraboliska och ­stokastiska differentialekvationer, ofta motiverade av frågeställningar inom finansiell teori. n Viktiga frågor för

vetenskapsområdet:

Stellan Sandler, medicin och farmaci n Karriär i korthet:

Professor i medicinsk cellbiologi och tidigare­dekan vid medicinska fakulteten. Forskar om insulinproducerande ­beta-celler i

– Det är viktigt att om- och tillbyggnadsprojektet Ångström Etapp 4 styrs upp ordentligt. Det är en lång process och ett stort byggprojekt som kommer att kosta mer än 1 ­miljard kronor. Avgörande beslut kommer att fattas i höst och det blir en utmaning att få det inom våra ­ekonomiska ramar.

– Vi i ledningen ska jobba och verka för att fakulteten ska uppfatta sig mer som ett lag. Det i sin tur kan ge många, stora, positiva effekter. Om man har en lite bredare uppfattning om vad laget är och lyckas gå över ämnesgränserna så kanske det kan utmynna i mer gemensam aktivitet, som exempelvis större gemensamma forskningsanslag.

och samhällsvetenskap

för medicin och farmaci

vice-

rektor och professor i civilrätt. n Mattias Dahlberg, dekan vid juridiska fakulteten och professor i finansrätt. n Mattias Martinson, dekan vid teologiska fakulteten och professor i systematisk teologi med livsåskådningsforskning. n Coco Norén, dekan vid språkvetenskapliga fakulteten och professor i franska. n Kerstin Rydbeck, dekan vid historisk-filosofiska fakulteten och professor vid institutionen för arkiv-bibliotek-museer. n Anders Ekström, prodekan vid historisk-filosofiska fakulteten och professor vid institutionen för idéoch lärdomshistoria. n Anna Lindström, prodekan vid språkvetenskapliga fakulteten och professor i språk och social interaktion. n Jane Reichel, prodekan vid juridiska fakulteten och professor i förvaltningsrätt. n Cecilia Wejryd, prodekan vid teologiska fakulteten och universitetslektor vid teologiska institutionen. n Laila Zackariasson, prodekan vid

n Eva Tiensuu Jansson,

dekan vid medicinska fakulteten och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper. n Ingrid Nylander, prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå vid farmaceutiska fakulteten och professor i farmaceutisk farmakologi.

Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

n Marika Edoff,

ställföreträdande vicerektor och professor i fasta tillståndets elektronik. n Kristina Edström, prodekan för forskning och professor i oorganisk kemi. n Åsa Kassman Rudolphi, prodekan för utbildning och universitetsektor vid institutionen för teknikvetenskaper. n Peter Lindblad, prodekan för samverkan och professor vid institutionen för kemi, Ångströmlaboratoriet. n Hanna Johannesson, sektionsdekan biologi och professor vid institutionen för ekologi och genetik. n Tord Johansson, sektionsdekan fysik och professor vid institutionen för fysik och astronomi. n Anna Owenius Rutgersson, sektionsdekan geovetenskaper och professor i meteorologi.

Universen 4 — 2014

5

Foto: Mikael Wallerstedt

Foto: Mikael Wallerstedt

Aktuellt

hallå där Ann Fust, avgående universitetsdirektör

” Att sluta är faktiskt en sorgeprocess”

Centralstyrda datorer minskar personberoendet inom IT-området menar Malin Dahlén, enhetschef vid IT-avdelningen.

Snabbare och enklare support Nu finns det möjlighet för alla institutioner och avdelningar att använda den centrala klienthanteringen som IT-avdelningen erbjuder. Det innebär att alla datorer kan hanteras med hjälp av ett särskilt verktyg, vilket bland annat medför att det blir lättare att installera nya programvaror och göra uppdateringar.

IT-avdelningen har uppdraget att tillhandahålla klienthantering som central tjänst. Det betyder att datorer antingen fjärrstyrs från en central supportfunktion, eller så används verktyget av den lokala IT-teknikern på respektive institution. I båda fallen blir det betydligt enklare att göra uppdateringar och installera programvaror.

– Avsikten är dock inte är att påtvinga någon denna tjänst, varken de som idag har en egen lösning, eller de som saknar en teknisk lösning för klienthantering. Ansvaret att hantera de anställdas IT-miljö ligger även fortsättningsvis på prefektnivå, säger Malin Dahlén, chef för en av enheterna vid IT-avdelningen.

Alla datoranvändare får även tillgång

Är du intresserad av central klienthantering, kontakta Malin Dahlén på ITavdelningen, malin.dahlen@uadm.uu.se 6

Universen 4 — 2014

till en applikationsportal där man med ett enkelt klick beställer önskad programvara som sedan installeras på den egna datorn inom några timmar.

– Vi har använt oss av klienthantering i många år säger Claes Levinsson, föreståndare vid Centrum för Rysslandsstudier. Jag tror att de allra flesta är nöjda, inte minst med den snabba supporten.

En utredning och analys av två klienthanteringssystem (System Center Client Management, SCCM, och Zenworks) har resulterat i att IT-avdelningens ledningsgrupp fattat beslutet att gå vidare med SCCM-systemet som idag används bland annat vid Engelska parken. Tjänsten ska kunna användas av alla institutioner och avdelningar, oavsett vilka resurser i form av IT-personal de har.

– Genom att välja en beprövad och dokumenterad lösning minskar personberoendet inom IT-området. Det är lätt att hyra in konsulthjälp och resurser vid behov. Institutioner blir inte beroende

av egen lokal supportpersonal om de inte vill, men lösningen har en lättanvänd webbportal som gör även den lokala användarsupporten effektiv, säger Malin Dahlén.

Tjänsten underlättar vardagen för många, något som Torbjörn Gustafsson Chorell, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria uppskattar.

– Klienthanteringen innebär för oss att vi kunnat hålla utgifterna i schack.

Tjänsten har visat sig vara kostnadseffektiv för institutionerna och tidseffektiv för personalen som får tid över till andra uppgifter inom sina ansvarsområden. Även framöver ser vi att vi kommer att få loss lite mer resurser till kärnverksamheten och samtidigt öka flexibiliteten i supportorganisationen. Även inom IT-avdelningen på Uppsala Clinical Research Center (UCR) är man positiva till tjänsten. Pär Lundqvist, Matts Högberg och Sören Gustafsson tycker alla tre att ett bra centralt verktyg sparar både tid och pengar.

– Att springa runt och installera program på varje enskild dator hör forntiden till. Det känns självklart att ha ett universitetsgemensamt verktyg, säger Pär Lundqvist och de andra nickar instämmande.

Birgitta Sinder Wilén

1 I höst börjar du jobba på ­Vetenskapsrådet. Vad ska du göra där?

– Jag ska vara förvaltningschef och ställföreträdande generaldirektör. Det är en helt ny miljö för mig, jag har aldrig jobbat hos en finansiär tidigare, däremot 15 år inom universitetsoch högskolevärlden.

2 Vad kommer du särskilt att minnas från tiden vid Uppsala universitet?

– Det är en otrolig kunskapsmiljö.

Det är fantastiskt att få gå till jobbet och vara stolt över det som händer här. Jag har hela tiden jobbat med ett helhetsperspektiv både inom förvaltningen och för universitetet som helhet. Jag har engagerat mig både nationellt och internationellt, till exempel i SUHF (Sveriges Universitets och Högskoleförbund), på nordisk nivå i NUAS och i det europeiska Humane- och U4-nätverket. Och så har jag jobbat med att skapa mötesplatser och relationer inom universitetet, till exempel i prefektrådet. Det har hjälpt mig jättemycket. Här på förvaltningen införde vi ett ledarutvecklingsprogram.

3 Vad händer när du slutar den 1 november?

– Kerstin Jacobsson, som nu är biträdande förvaltningschef går in som tf universitetsdirektör fram till dess att konsistoriet fattar beslut om min efterträdare. Rekryteringsprocessen är redan igång. Att sluta är faktiskt en sorgeprocess för mig. Jag går till något nytt men det här jobbet är ju så roligt. Här finns så många duktiga människor.

4 Har du något råd till din efterträdare?

– Lyssna och skapa relationer i verksamheten. Jag tror att man ska ta tillvara de goda krafter som finns och lotsa i olika riktningar. Jag är inte en av dem som tror på att göra revolution. Det innebär inte att jag är motståndare till förändringar utan snarare tror jag på ständiga förändringar i steg. Då tar man bättre vara på all den kunskap som finns i organisationen.

Annica Hulth

Foto: Mikael Wallerstedt

Drottning Silvia talade om demens och Silviahemmets arbete på Uppsala Health Summit. Här på väg upp i rulltrappan på Uppsala Konsert och Kongress med landshövding Peter Egardt.

Uppsala blev mötesplats för äldrefrågor Socialminister Ulf Kristersson och drottning Silvia var två av gästerna vid Uppsala Health Summit 3–4 juni. Där möttes företrädare för läkemedels­företag, vård- och hälsosektorn, forskningsvärlden, myndigheter, kommuner och landsting.

Uppsala universitet var värd för mötet, som pågick i två dagar och samlade omkring 200 deltagare varav 20 procent utländska gäster. Alla var där för att diskutera hur man skapar förutsättningar för ”hälsosamt åldrande”, nu när andelen äldre personer ökar snabbt i hela världen.

Fram till 2050 väntas vårdkostnaderna

i Sverige öka med totalt 30 procent och för äldreomsorgen med hela 70 procent.

En situation som kräver att många slår sina kloka huvuden ihop – det handlar inte bara om medicin utan lika mycket om ekonomi, sjukvårdens organisation och om etiska frågor.

– En sak är säker, vi kan inte fortsätta göra som vi förut har gjort. Det här är en helt ny situation som kräver nya lösningar, konstaterade professor Hans Rosling efter att ha gett en mycket illustrativ presentation av de demografiska förändringarna i världen.

En av deltagarna var Linn Mandahl Skepp, vd för läkemedelsföretaget Takeda. Företaget säljer läkemedel mot

cancer, hjärt-kärlsjukdomar och sömnsvårigheter, sjukdomar som i hög grad drabbar äldre. Till exempel är det vanligt bland äldre med felanvändning och överdosering av läkemedel.

– Det skapar extra kostnader och onödigt lidande. Det gäller att rätt patient får rätt medicin och på rätt sätt. Att vara här ger inspiration till vad vi kan göra och vi blir bättre insatta. Dessutom ger det en spännande inblick i framtiden, eftersom mycket av det som sägs här är visionärt och ger nya idéer.

Redan om ett år planeras för nästa Uppsala Health Summit på temat antibiotikaresistens och infektioner. Även det en viktig samhällsfråga som berör många olika aktörer.

Inspirerande, tyckte Linn Mandahl Skepp och Katarina Hamnström.

Professor Hans Rosling var en av föreläsarna.

Annica Hulth

Uppsala Health Summit n Mötet organiserades av Uppsala universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Landstinget Uppsala län, Uppsala kommun, nätverket Världsklass Uppsala, Läkemedelsverket, Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Vinnova.

Universen 4 — 2014

7

Foto: Mikael Wallerstedt

Aktuellt

Johanna Jacobsson, pedagogisk pristagare 2014, undervisar i svenska som andraspråk. Efter avslutad kurs får studenterna behörighet i svenska för att kunna studera vidare.

” Läraryrket är en del av min identitet” Johanna Jacobsson, universitetsadjunkt vid institutionen för nordiska språk, är 2014 års mottagare av Uppsala universitets fria pedagogiska pris. Årets tema för priset är ”inkluderande undervisning för mångfald” och det är precis det som hennes arbete handlar om.

Några dagar innan höstterminen sätter igång är det fortfarande lugnt på Campus Engelska parken där Johanna Jacobsson har sitt tjänsterum. Här undervisar hon i svenska som andraspråk sedan snart 10 år tillbaka och förbereder sig just nu för en ny omgång av kurserna ”Förberedande- och behörighetsgivande utbildning i svenska”.

Studenterna kommer från världens alla hörn, med allt från nyligen avslutade gymnasiestudier till akademiska examina på högsta nivå i bagaget. Målet är att de efter avslutad kurs ska få behörighet för fortsatta universitetsstudier.

8

Universen 4 — 2014

– Studenterna är ofta väldigt motiverade, de här kurserna är ju deras nyckel in i samhället och nödvändig för att de ska kunna läsa vidare, säger hon.

Hon menar att undervisningen är ett konkret exempel på hur arbetet med breddad rekrytering och mångfald kan se ut i praktiken. Kurserna har funnits länge vid institutionen men har nyligen omformats och uppdaterats. Johanna Jacobsson har varit drivande i förändringsarbetet, och ser priset som en bekräftelse på att jobbet gett resultat. Hon är mån om att lyfta fram sina kollegor, och betonar att det är viktigt med stöd och förebilder på jobbet.

På frågan om vad som krävs för att vara

en bra lärare svarar hon spontant: – Tydlighet, både när det gäller mål och instruktioner. Som lärare måste du förklara varför du gör vissa saker, det motiverar studenterna och syns på resultaten.

En annan avgörande aspekt är den

personliga relationen till studenterna.

Johanna Jacobsson lägger mycket tid på handledning och återkoppling, men ställer också krav.

– Vi jobbar mycket med text, vilket gör att jag ganska snabbt får en känsla för var studenterna befinner sig. Därifrån kan jag sedan ställa individuella krav beroende på varje students nivå. Det svåra är att inte vara för snäll. Det är jobbigt att göra någon besviken, men samtidigt viktigt att studenterna klarar kraven här för att lyckas med framtida studier.

Trots att Johanna Jacobsson undervisat sedan hon var student på C-nivån, var lä-

” Det är jobbigt att göra någon besviken, men samtidigt viktigt att studenterna klarar kraven här för att lyckas med framtida studier.”

Johanna Jacobsson

rare inte ett självklart val när hon började läsa svenska för 12 år sedan. Det var först när hon blev projektledare för studentkårens läxhjälpsprogram på Gottsundaskolan som pusselbitarna föll på plats.

– Jag insåg hur jag skulle kunna kombinera mitt intresse för svenska som andraspråk och didaktik, och jag har inte ångrat mig. Läraryrket förändras hela tiden och blir aldrig enformigt, det är bara fantasin som sätter gränser.

Hon ser läraryrket som en del av sin identitet och menar att det är något av en förmån att få vara lärare i universitetsmiljö.

– Här pågår alltid intressanta diskussioner, det är en inspirerande miljö både för lärare och studenter. Om det är något jag skulle önska mig så är det ett utökat uppdrag. Våra kurser har ett högt söktryck och det vore bra både för universitetet och för samhället om vi kunde ge fler möjlighet att få behörighet i svenska.

Josefin Svensson

enkät Vad är ditt bästa undervisningstips?

Bengt Carlsson, professor vid institutionen för informations­teknologi och mottagare av 2014 års pedagogiska pris inom området matematik, natur­ vetenskap och teknik: – Var där för studenterna.

Birgitta Tomkinson, professor vid ­institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi och mottagare av 2014 års pedagogiska pris inom området medicin och farmaci: – Man måste se till att ha roligt i undervisningssituationen. Ibland måste man anstränga sig lite extra för att plocka fram kuriosa eller något sidospår som är kul att berätta om. Sedan måste man förstås vara väl förberedd och strukturerad och ” Man måste se till att man se till att inte tappar ha roligt.” strukturen på vägen.

Anna Packalén Parkman, professor i polska vid institutionen för moderna språk och mottagare av 2014 års pedagogiska pris inom området teologi, humaniora och lärarutbildning: – Jag försöker se individen och samtidigt inte tappa kollektivet. Jag är noga med att svara på alla frågor och hålla kontakten med studenterna.

Jag vill också förmedla känslan och atmosfären ”se individen i språket för att ge en utan att tappa helhetsbild av ämnet. kollektivet.”

Dan Bäcklund, universitetslektor vid ekonomisk-historiska institutionen och mottagare av 2014 års pedagogiska pris inom området juridik och samhällsvetenskap: – Att tänka igenom målsättningen med kursen eller undervisningstillfället så noga att man vågar genomföra arbetet i dialog med studenterna. Det är också viktigt att lyssna och ompröva.

Pedagogiken i fokus Uppsala universitets pedagogiska pris delas ut för framstående lärarinsatser inom utbildning på grund- och avancerad nivå. Det är ett sätt för universitetet att belöna extraordinära insatser och samtidigt uppmärksamma vikten av högskolepedagogisk kompetens.

Varje år utses fem pristagare, där fyra av priserna riktas till lärare inom områdena teologi, humaniora och lärarutbildning, juridik och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt matematik, naturvetenskap och teknik. Det femte fria priset delas ut för pedagogiska insatser inom ett område som universitetet speciellt vill lyfta. I år är temat ”inkluderande undervisning för mångfald”.

Anders Malmberg, prorektor och ordförande i beredningsgruppen som väljer ut pristagarna, menar att utmärkelsen i första hand ska lyfta pedagogikens betydelse inom universitetet.

– Det är viktigt, inte minst för ett forskningstungt universitet som Upp-

sala, att visa att utbildning är en primär uppgift där läraren har en avgörande roll.

Priset har delats ut sedan 1986 och pristagarna väljs utifrån förslag från studenter och kollegor. Beredningsgruppen brukar få in ett hundratal förslag där urvalet sker utifrån fyra huvudaspekter: undervisningsinsatser, samverkan med studenter och kollegor, pedagogisk ledning och spridning av goda modeller.

– Vi försöker sålla fram de insatser som sätter studenternas lärande i fokus. De lärare som belönas är osedvanligt duktiga på att organisera, leda och stimulera just lärande. Det är inte ett popularitetspris, utan professionell högskolepedagogisk kompetens som står i fokus, säger han.

Ett stort personligt engagemang och intresse för undervisning brukar enligt Anders Malmberg vara den gemensamma nämnaren för de som får priset.

– Förutom de pedagogiska kvaliteterna är det ofta personer som är hängivna och tycker att undervisning är väldigt viktigt, säger han.

Josefin Svensson

Byggstart i höst för nytt förvaltningshus I juni vann detaljplanen laga kraft för det nya förvaltningshuset i Blåsenhusområdet. Det innebär att första spadtaget kan tas i oktober.

– Går allt enligt planerna så räknar vi med att det nya förvaltningshuset är klart för inflyttning under 2017, säger projektledare Annika Sundås Larsson.

Hon är projektledare för förvaltningsbyggnaden, som går under namnet Plantskolan, eftersom kvarteret heter så. Den nya byggnaden kommer att ha Campus Blåsenhus, Uppsala slott och Botaniska trädgården som närmaste grannar.

Nu när detaljplanen har vunnit laga kraft kommer man också göra ytterligare arkeologiska undersökningar av platsen. Provtagningar har visat på ett begränsat fornminne - men man tror inte att området är tillräckligt intressant för en utgrävning.

Parallellt med arbetet kring ritningar och byggteknik, så pågår diskussioner om husets innehåll. Utgångspunkten är att skapa en effektiv förvaltningsbyggnad av hög kvalitet, en byggnad som ska ge bra stöd till kärnverksamheten och även fungera som mötesplats både för interna och externa besökare.

Fokus ligger på att ta reda på om ett förändrat arbetssätt, ett så kallat aktivitetsbaserat arbetssätt, skulle passa för administrationen. En arbetsgrupp för att hantera dessa frågor finns, där Kay Svensson är ordförande.

– Det finns en stor potential när vi samlas i ett gemensamt hus 2017, från att ha varit utspridda på till exempel Polacksbacken, Sturegatan och St Olofsgatan. Det nya huset ger oss möjligheter att pröva nya arbetssätt, säger Kay Svensson.

– Samtidigt pågår många utvecklingsprojekt inom förvaltningen, till exempel KAIA (Kvalitetsarbete i administrationen) och flera administrativa stödsystem som är under utveckling.

De pågår oberoende av husbygget och de kommer också att påverka vårt sätt att arbeta.

En enkät som gjorts bland förvaltningens medarbetare visar att många har en önskan om att samarbeta mer med andra enheter, vilket talar för mer flexibla kontor där man kan flytta runt beroende på vad och vem man ska jobba med. Andra är oroliga för arbetsmiljön, att bli störda och inte kunna koncentrera sig.

– Det måste vi ta på allvar och gå tillbaka och prata på djupet om vad var och en behöver för att kunna utföra sitt arbete.

Arbetsgruppen har inbjudit till ” inspirationsföreläsningar” för att visa olika kontorsmiljöer, där flexibilitet och rörlighet är vägledande. Ett antal studiebesök har ordnats på arbetsplatser som Försäkringskassan, Vasakronan, Microsoft och Skanska.

I september hölls ett panelsamtal där anställda vid Microsoft, Vasakronan och Försäkringskassan berättade om sina erfarenheter. Den 1 oktober är det dags för nästa panelsamtal, på temat arbetsmiljö, med bland andra Aram Seddigh vid Stressforskningsinstitutet.

I mars nästa år fattas beslut om inredningen i Plantskolan.

– Vi kan låta oss inspireras av andra arbetsplatser, men nu gäller det att skapa något eget, där utvecklingsprojekten går hand i hand med nya lokaler och nya arbetssätt. Det kommer inte att vara avslutat den dag vi flyttar in men det är en viktig punkt i utvecklingen, säger Kay Svensson.

Gunilla Sthyr/Annica Hulth

Plan för plantskolan n Den 12 juni vann detaljpla-

nen för området laga kraft.

I slutet av s­ eptember väntas ett beslut om genomförande tas av rektor Eva ­Åkesson.

Efter erhållet bygglov startar byggproduktionen preliminärt under oktober månad. n Detaljplanen som beslutet gäller är enligt det förslag som tidigare presenterats.

Arkitektskiss finns i Medarbetarportalen under fliken Vårt UU. mp.uu.se Universen 4 — 2014

9

PÅ JOBBET

Inga fasta platser på kontoret Vad sägs om att komma till jobbet och inte ha någon fast plats?

I stället väljer du om du vill slå dig ned i lugna hörnan eller kring ett bord där du och dina kollegor kan bolla idéer med varandra.

Det kallas ”aktivitetsbaserat kontor” och prövas på många arbetsplatser.

– Den här platsen gynnar möten mellan människor.

Det är då vi tror att det händer något mer, när två ­kollegor från olika avdelningar möts, säger Britt Lindqvist.

Lika viktigt som att stimulera till möten är förstås att ha möjlighet till avskildhet. När kontoret byggdes var det många som efterfrågade att jobba i tysta zonen, berättar Britt Lindqvist.

– Det ledde till att den blev överdimensionerad.

Nu har vi minskat ned den till hälften och använder den bara till en tredjedel av vad vi trodde.

Inför byggstarten av universitetsförvaltningens nya hus i kvarteret Plantskolan arrangerades ett studiebesök på Vasakronans huvudkontor i Stockholm. Som landets största fastighetsbolag har de gått långt när det gäller att testa konceptet ”aktivitetsbaserat kontor”.

Britt Lindqvist, chef för verksamhetsutveckling, var med och förändrade både inredning och arbetssätt på huvudkontoret i Stockholm för två år sedan.

– Vi gjorde en undersökning som visade att vi i genomsnitt använde våra skrivbord bara 30 procent av tiden. I vår nya byggnad Klara Zenit ville vi skapa en miljö som gynnar samverkan och interaktion.

På samma våningsplan jobbar 120 personer och ingen av dem har en fast plats, utom kafépersonalen och IT-helpdesk. Till och med vd:n sitter och jobbar i samma öppna kontorslandskap som alla andra.

De nya lokalerna har blivit en katalysator för nya arbetssätt. Även ledarskapet förändras.

– Det kräver mer att förstå vad som händer och följa upp arbetet. Det är mindre hierarkiskt och går inte att klocka folk. Chefen får en annan, mer samverkande roll och blir mindre specialist, säger Britt Lindqvist.

Temat för kontoret är ”Vår stad” och här finns också ett cirkustält och ett växthus där man kan ha möten. Lekfullheten är stor, det känns roligt och kreativt.

Men hur går det till rent praktiskt att utföra sitt arbete i den här miljön? Handlägga ärenden, administrera, skapa ordning och reda, och samtidigt vara helt mobil? Den kanske största omställningen på Vasakronan var att skapa ett papperslöst kontor.

– Vi startade digitaliseringsresan nio månader innan vi flyttade hit, berättar Britt Lindquist.

– Visst finns det plats att arkivera papper, böcker och pärmar, men meningen är att det mesta ska rymmas i datorn. Sätter du dig vid en dator och loggar in kommer just din personliga profil in och byter du plats är det bara att logga in igen så visas skrivbordet precis som det såg ut när du lämnade datorn sist.

Frågorna var många under besöket, inte minst hur det går att arbeta med olika ärenden och samtidigt lämna en städad arbetsplats efter sig varje dag. Då går det inte att släpa med sig alla olika handlingar, utan de ska finnas digitalt.

Skulle det verkligen gå att genomföra på universitetsförvaltningen redan år 2017?

– En av de stora utmaningarna för oss kommer att vara att bli digitala, säger Annika Sundås Larsson, projektledare för Plantskolan.

– Redan nu finns en grupp som jobbar med frågan, under ledning av IT-avdelningens chef Mia Lindegren.

Annika Sundås Larsson framhåller att aktivitetsbaserat kontor är en av de olika lösningar som just nu diskuteras. Under hösten kommer det att arrangeras fler studiebesök och också seminarier om aktuell forskning kring aktivitetsbaserade kontor.

I mars nästa år ska beslutet om kontorsutformning fattas, baserat på den pågående processen där alla medarbetare inbjuds att på olika sätt delta.

Varje anställd har ett rejält tilltaget skåp, där ytterkläder och personliga tillhörigheter ryms.

Det finns totalt 400 stolar att sitta på och 70 arbetsstationer med datorer. Valmöjligheterna är flera. Det går att sitta i tysta rummet, där ingen får störa en. Vill man diskutera med kolleger kan man boka större eller mindre grupprum. Enskilda samtal går att ta i telefonbås.

– Vi har två rum för känsliga samtal nära utgången så man kan smita ut utan att behöva gå genom hela kontorslandskapet.

Och de som behöver en ergonomiskt anpassad stol, hur gör de?

– Vi hittade en stol som är gjord för sådana här miljöer och går snabbt och lätt att ställa in. Alla har faktiskt varit nöjda med den.

När man kliver in på kontoret hamnar man först på ”torget” som kallas ”Piazza Nova”. Hit leder alla vägar och i caféet kan man få nymalet kaffe.

” Den här platsen gynnar möten mellan människor. Det är då vi tror att det händer något mer, när två kollegor från olika avdelningar möts.”

10

Universen 4 — 2014

Annica Hulth

synpunkter om Aktivitetsbaserad arbetsplats Sverige ligger långt framme när det gäller aktivitetsbaserade kontor.

Trenden startade i Holland för ett tiotal år sedan då man började utgå från att arbete inte behöver utföras en särskild tid på dygnet eller på en specifik plats.

Här är några kommentarer om fördelarna men också svårigheterna: Vi befinner oss mitt i en valfrihetsreform, där kontorsmedarbetare letar sig ut från sina celler.

Att skapa en framgångsrik arbetsplats handlar inte om att ta ifrån människor det de behöver, utan att tillsammans dela bästa möjliga förutsättningar för allt det vi gör en dag på jobbet.

Thomas Nathorst-Böös, arkitekt och specialist inom förändringsledning Hur blir det om inte chefen har sett mig på en vecka, hur vet då chefen vad jag har gjort? Hur gör man när någon ny börjar och ska introduceras? Och tänk om Calle alltid sätter sig på samma plats. Det behövs nya system för uppföljning och nya strategier.

Joke Palmkvist, affärsområdesansvarig, Microsoft Folk jobbar lite här och var. De ­sitter ofta kvar i fiket och jobbar efter fikarasten och det blir många spontanmöten utanför konferensrummen. En del sitter ute och jobbar också.

Folk är väldigt effektiva men väljer att vara det på olika ställen. Joke Palmkvist, affärsområdesansvarig, Microsoft Vill man skapa förändring och utveckling på riktigt, då är det inte så tokigt att tänka till kring hur den fysiska miljön kan bidra i det arbetet.

Henrik Eriksson, rådgivare, Vasakronan

Lokaler handlar inte främst om yta och kostnader. De är verktyg för att förändra, påverka och inspirera. Och det är det som är arbetsplatsstrategi.

Henrik Eriksson, rådgivare, Vasakronan Särskilt för unga tror jag det kan vara jätteviktigt med flexibiliteten. De har vant sig vid att se tv när det passar dem.

I framtiden kanske de kommer att vilja arbeta när det passar dem också.

Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Om förutsättningen för att det ska vara fritt att jobba var som helst är att alla ska vara sammanlänkade digitalt – betyder det att kontrollen av de anställda har digitaliserats, i stället för den tidigare fysiska övervakningen? Kommer ledningen att kontrollera var medarbetarna är inloggade och vad de gör på nätverket?

Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm

Mötesrummen går att boka digitalt – rött betyder upptaget och grönt betyder ledigt.

Till torget leder alla vägar och i caféet kan man få nymalet kaffe. ”Den här platsen gynnar möten mellan människor”, säger Britt Lindqvist, chef för verksamhetsutveckling på Vasakronan.

Foto: vasakronan

en LEKFULL MILJÖ ger nya arbetssätt

Universen 4 — 2014

11

Foto: Mikael Wallerstedt

forskning

Helene Lööw är en av Sveriges ledande forskare på svensk fascism och nazism.

” Det finns ingen nynazism” Valtider med tal av Svenskarnas parti. Upplopp i Kärrtorp.

Kavalleri mot motdemonstranter i Malmö. Många skruvar oroligt på sig när nynazisterna hamnar i medias fokus, och därmed i folks vardagsrum. Är nynazismen på frammarsch? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, menar att frågan är felställd.

– Det finns ingen ”nynazism”. Det finns bara en obruten organisatorisk linje som går tillbaka till grundandet av Sveriges fascistiska kamporganisation 1924. Det finns en organisatorisk utveckling även om rörelsen varit ideologiskt splittrad med många fraktionsstrider, säger hon.

Den ideologiska splittringen bottnar mycket i synen på staten efter ett maktövertagande. För ta över makten vill både nazister och andra fascister göra, men det finns inget likhetstecken mellan fascism och nazism.

– Nazismen har en rasideologi som 12

Universen 4 — 2014

många fascistiska grupper saknar. Fascisterna vill å andra sidan ha en korporativistisk stat, vilket inte nödvändigtvis nazisterna vill ha.

Men Helene Lööw vill också påpeka att det är skillnad på den svenska fascismen och Sverigedemokraterna (SD).

” Man ska vara kund i sam­hället och kunna ta för sig, men alla fixar inte det.”

Helene Lööw, docent i historia

– SD är svåra att klassificera. De har rötter i den här världen men också bland populistiska rörelser, och har absorberat lokala missnöjespartier. De ”riktiga” fascisterna tycker också att SD är samma sorts förrädare som alla andra partier.

Historiskt kan man se att sådana partier går framåt när väljarna upplever övriga partier som ideologilösa och alltför lika. Men en sådan grogrund när också den fascistiska rörelsen. Den växer när det är oroliga tider, när många känner sig vilsna och inte riktigt förstår vart samhället är på väg, och när man upplever att det övriga politiska systemet inte kan hantera situationen.

– Och där är vi nu. Man tycker inte skolan och kollektivtrafiken funkar och ingen kan svara på varför. Reformer som skulle vara jättebra fungerar inte.

Man upplever att politiken lämnar vis-

sa regioner därhän. Man ska vara kund i sam­hället och kunna ta för sig, men alla fixar inte det. Trianguleringen mot mitten innebär också att flankerna lämnas vidöppna. Allt detta gynnar både missnöjes­partier som SD och ännu extremare partier.

Helene Lööw är utan tvekan en av Sveriges ledande forskare på svensk fascism och nazism. Men också en av få.

– Det är ganska magert, och det har det varit ganska länge. Det betyder bland annat att det finns stora luckor i kunskapen. Vi har inte fått pengar till några större projekt sedan 90-talet. Sedan dess har det varit kaffepengar.

Hon säger att det bland annat beror på att det i Sverige inte finns någon samlad forskningsmiljö för frågorna. Det är hon en av de som försöker ändra på. Alla fakulteter vid universitetet har gått samman för att bilda ett centrum för politisk forskning.

Tillsammans med professorn i folkrätt Iain Cameron arbetar hon med att skapa en masterutbildning kring extremism, social oro och samhällskydd. Hon är väldigt nöjd med denna satsning Uppsala universitet gör.

– Det visar att akademin vill satsa.

Det är också viktigt att det finns miljöer där alla kan träffas och diskutera, där det organiseras seminarier och föreläsningsserier.

Kim Bergström

Ny chans för ratade läkemedel n Över 80 procent av alla läkeme-

delskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tidig utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite, som utvecklats vid Uppsala universitet, har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel. I studien användes smärtlindraren ibuprofen som en modell för en substans med låg löslighet. Det visade sig att kristalliseringen av substansen helt uteblev när den placerades i Upsalite, vilket både ledde till högre löslighet och att substansen löstes tre gånger snabbare än tidigare.

Olika intressen bakom civilflyget i Sverige n I en ny bok beskriver ekonomhis-

torikern Jan Ottosson civilflygets historia i Sverige och interaktionen mellan stat och privata intressen i svensk luftfartspolitik. Interaktionen påverkades framför allt av två viktiga samhällsfunktioner – militärens behov och Postverkets positiva inställning till det nya transportmedlet. Till skillnad från exempelvis järnvägarna, som förstatligades 1939, utvecklades flyget annorlunda när det gäller reglering och det statliga ägandets omfattning. Projektet har finansierats av Vinnova och boken ges ut av Gidlund förlag i samarbete med EHFF, Handelshögskolan i Stockholm.

Barnsjukdom hos vulkan ger farliga utbrott n En forskargrupp från Uppsala uni-

versitet har publicerat en ny modell för att förklara hur en vulkan kan ha två vitt skilda typer av magma (mörk basalt och ljus ryolit), baserat på fältobservationer och kemiska analyser från en vulkan på Irland. Fenomenet är viktigt att förstå – eftersom en blandning mellan basalt och ryolit ofta orsaker explosiva och farliga vulkanutbrott. Forskarna har kommit fram till att den ryolitiska magmatismen ofta är en tidig övergångsfas, som en vulkanisk barnsjukdom.

Lika kråkor leka bäst n Kråkor med avvikande färg på

fjäderdräkten väljer partner som ser likadana ut. I en storskalig genom­ studie visar forskare från Uppsala universitet att detta beteende kan vara inprogrammerat i fåglarnas gener. Forskarnas upptäckt skulle kunna avslöja en av de evolutionära vägar som leder till att nya arter bildas. Forskarna har studerat kråkor från släktet Corvus, där vissa arter har fläckig fjäderdräkt i kontrast mot den dominerande helsvarta fjäderdräkten.

Internet expanderar Nästan alla saker i vår omgivning kan idag förses med en sensor och ett chip och kopplas till Internet. Möjliga tillämpningar finns inom en rad områden.

Uppsala universitet har i hård konkurrens fått möjligheten för att driva på utvecklingen inom detta område genom Vinnovas strategiska innovationsprogram.

Uppsala universitets ansökan angående ”sakernas internet” (Internet of things IoT) var en av de fem som vann gehör hos bedömarna i Vinnovas nationella satsning på strategiska innovationsprogram.

– Vårt mål är att svensk industri och offentlig sektor ska bli bäst i världen på sakernas internet, säger Östen Frånberg, föreståndare vid institutionen för informationsteknologi och koordinator för programmet.

Området är starkt expansivt och redan idag finns en rad tillämpningar, medan andra är under utveckling. Det är inte längre en orimlig tanke att via mobilen få en varning om en vattenläcka i stugan, att båten slitit sig eller att brandvarnaren gått på i hemmet. Industriella tillverkningsprocesser är ett annat användningsområde.

Vid Uppsala universitet finns ledande forskning inom området sedan flera år, under ledning av professor Per Gunningberg.

Det är inte längre en orimlig tanke att via mobilen få en varning om en vattenläcka i stugan.

– Detta är en bekräftelse på att det vi gjort hittills inom detta heta IT-område uppskattas. Programmet innebär en väldigt stor interaktion med svenskt näringsliv och det gynnar även den fortsatta forskningen, säger Per Gunningberg.

Innovationsprogrammet samlar ett 40-tal aktörer. Genom öppna utlysningar

kommer företag, lärosäten och andra aktörer att kunna söka medel för forskning och innovation inom området.

Programmet har ansökt om totalt 185 miljoner kronor under två år varav ungefär hälften från Vinnova och hälften från industrin.

Annica Hulth

fyra frågor till magdalena mattebo

Ungas sexfantasier väckte medias intresse Magdalena Mattebo, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, forskar om tonåringars porrkonsumtion och sexfantasier. Hennes studier har renderat många spaltkilometer i svensk och internationell press.

Varför väcker studierna så stor uppmärksamhet?

– Dagens tonåringar är den första generationen att växa upp i en digital värld. Att som ung ha tillgång till sådana mängder fri information, inklusive pornografi, är något vi i vuxenvärlden kan ha svårt att relatera till. Naturligtvis väcks vår nyfikenhet och våra funderingar kring vad denna exponering innebär och vilka följder den kan få på sikt.

Hur spred sig nyheten i media?

– Det började med att Upsala Nya Tidning publicerade ett reportage kring min studie om tonårspojkars porrkonsumtion. Kort därpå skrev TT en artikel som innebar nationell sprid-

1

2

ning och att jag blev inbjuden till TV4:s morgonsoffa. Till dags dato har jag sett pressklipp från USA, England, Indien och en rad andra länder. Är du överens med journalisterna om hur resultaten ska presenteras?

– Min erfarenhet är att journalister är inlyssnande. Jag får ofta godkänna skrivet material i förväg och har hittills inte upptäckt några direkta felaktigheter. Likväl upplever jag alltid en viss oro att återges fel då jag inte uttalar mig live, kanske borde en viss dos medieträning ingå i doktorandutbildningen.

Vad skulle du önska framkom i artiklarna?

– Mina centrala resultat: att alla pojkar och majoriteten flickor konsumerar pornografi, att lika stor andel i båda grupperna är positivt inställda till pornografi, att de påverkas av den i sina relationer och att de har liknande sexuella fantasier har framgått tydligt. Det som kan betonas ytterligare är att unga nästan enbart pratar om pornografi med

FOTO: Mariana Ehn

forskningsnytt

3

4

Magdalena Mattebo forskar om tonåringars porrkonsumtion och sexfantasier.

andra unga men väldigt sällan med vuxna. Alltså borde pornografin få ökat utrymme i skolans sex- och samlevnadsundervisning.

Magnus Alsne

Universen 4 — 2014

13

omvärld/almedalen

Inte bara ringmur och rosé Text & foto 14

Linda Koffmar

Över trettiotusen personer lyssnade på seminarier och minglade under årets Almedalsvecka i Visby.

I många sammanhang hade forskare nyckelroller och Uppsala universitet fanns på plats i olika former. öndagen den 29 juni vräker regnet ner över Visby. Ibland duggar det bara men då och då tar regnet i så att vattnet forsar över kullerstenarna. Den som missat att ta med eget paraply erbjuds snabbt en regnponcho med en stor ros på. Första dagen i Almedalsprogrammet är socialdemokraternas och ikväll står Stefan Löfven på scenen i Almedalsparken. Veckan har börjat.

I receptionen på Uppsala universitet – Campus Gotland har man fullt upp. Flera­ organisationer som hyrt in sig i universitetets lokaler har just anlänt och behöver hjälp. Att vaktmästaren Thomas Holmberg har fullt upp är en klar underdrift.

I korridorerna trängs representanter från ­arrangerande organisationer med allmänhet, ­universitetspersonal och program­ ledare från de tillfälliga tv-studiorna just utanför campusportarna.

Uppsala universitet är i Almedalen. På flera sätt.

Själva byggnaderna ligger precis bredvid grönområdet som är ”det riktiga” Almedalen men universitetet är också avsändare till ungefär trettio olika seminarier och debatter. Men framför allt finns många forskare och lärare samt universitetsledningen på plats för att berätta om, diskutera och debattera samhällsfrågor – både i egna seminarier och som inbjudna gäster i andras.

Varje vardagsmorgon under veckan arrangerade universitetet en ”morgonsoffa” i Almedalsbibliotekets kafé där forskare samtalade med Stig-Björn Ljunggren.

Publiken var blandad och alla ”sofforna” filmades av Simon Ydhag vid MedfarmDoIT.

Nytt för i år är bland annat universitetets samarbete med en mängd olika aktörer under samlingsnamnet ”Östersjöveckan” som skapats för att diskutera frågor om hållbar utveckling, naturskydd och demokrati i Östersjöregionen.

Lokalen i Studentcentrum är vikt åt universitetets egna arrangemang. När seminariet ”Legalisering av narkotika – Fokus: cannabis”, drar igång är salen fullsatt. Arrangör är Fred Nyberg, seniorprofessor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och koordinator för satsningen U-FOLD. – Vi märker att det vi tar upp får genomslagskraft.

Dels genom engagemanget i den fullsatta salen men också genom den återkoppling vi får efteråt, säger Fred Nyberg.

Moderatorn Paulina Neuding, chefredaktör på samhällsmagasinet NEO, håller ordning på panelen som består av experter från olika organisationer och ett par politiker. Publiken är engagerad. Det mumlas, nickas och skakas på huvudet. Ungefär halva seminarietiden läggs på publikens frågor.

- Vid just det här seminariet mötte vi som förväntat flera kritiska frågor som ifrågasatte de vetenskapliga ståndpunkter och resultat som framfördes. Det är mycket värdefullt för oss att bli bra på att bemöta legaliseringsivrarnas argument. Det är genom detta vi kommer att hitta formuleringarna inför vårt fortsatta arbete med frågan, säger Fred Nyberg.

Universen 4 — 2014

15

omvärld/almedalen

Uppsala universitets mingel

Anna Berglund och Åsa Witkowski, NCK, presenterar en ny studie.

Ann Fust, Kerstin Sahlin, Thomas Fredengren, Sarah Havrén Scütz, Uppsala universitet, Peter Honeth, Utbildningsdepartementet och Therese Iveby Gardell, Uppsala universitet.

Prorektor Anders Malmberg och rektor Eva Åkesson (th) minglar med Cecilia Schelin Seidegård, landshövding på Gotland.

Seminariets tid är slut men några frågor hänger fortfarande i luften. Fred Nyberg söker upp några personer från publiken som visat att de inte håller med om panelens slutsatser för att diskutera vidare. De pratar ett tag och bestämmer sedan att de ska hålla kontakten.

– Det är de personliga mötena och kontaktknytandet som är det viktiga i Almedalen, menar Fred Nyberg. Vi finns där för dem som söker oss och de personer, organisationer och myndigheter som är relevanta för oss finns också på plats.

Framåt mitten av veckan är vädret mycket bättre. Det är till och med lite soligt när Uppsala universitet håller sitt mingel på en innergård i närheten av hamnen. Gästerna strömmar till. Det är folk från universitetsvärlden, näringsliv, myndigheter och organisationer. Liksom överallt i Visby denna vecka skakas det hand, presenteras, pratas och knyts kontakter.

Det bjuds på dryck och smått och gott att äta.

Men den som vill ha sig ett glas rosé, vinet som på ett lite nedlåtande sätt kommit att förknippas med Almedalsveckan, får själv ta upp plånboken och gå till baren. På minglet bjuds bara på alkoholfritt. De flesta gästerna hamnar till slut på dansgolvet för att skaka loss till det ganska röjiga coverbandet Adams Family.

Almedalsveckan pågår överallt i Visby. Det ming­ las på bakgårdar och i kyrkoruiner och här och var i 16

Universen 4 — 2014

stadens gränder står provisoriska seminarierum och mötesplatser. Ett ganska trångt café inrymt i en minigalleria längs den branta Hästgatan är under en dag vikt åt organisationer med koppling till psykisk hälsa.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), som är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet, håller sitt större vetenskapliga seminarium i Studentcentrum men deltar också med ett kort seminarium i kaféet.

– För oss är det viktigt att nå ut, att vår kunskap kommer ut i nytta. Här på kaféet når vi helt andra människor än då vi håller längre seminarier på campus, berättar Karin Sandell, informationschef på NCK. Det är snabba ryck som gäller för arrangörerna.

Bara minuter efter att den föregående talaren blivit klar står Anna Berglund och Åsa Witkowski, båda en-

Här på kaféet når vi helt andra människor än då vi håller längre seminarier på campus.

hetschefer vid NCK, på plats framför kvickt uppsatta skärmar och presenterar delar av en ny studie som bland annat tar upp våld och psykisk hälsa.

– Vi har inte som mål att hamna i tidningen, det vet vi att Almedalen inte är rätt plats för, säger Karin Sandell.

Däremot menar hon att veckan är ett bra tillfälle för NCK att träffa de organisationer och myndig­ heter som de vill nå. Många av nyckelpersonerna kommer hit, berättar Karin Sandell. NCK medverkar ­också med expertkunskap i andra aktörers arrangemang. I år deltar Gun Heimer, professor vid NCK, ­ i ett seminarium arrangerat av Brottsförebyggande rådet.

NCK har varit med i Almedalen

sedan 2009.

– Innan dess hade jag ingen aning om att programmet till så stor del handlar om myndigheternas värld.

Att Almedalen är ett så bra forum oss, jag trodde att allt skulle vara mer politiskt. Men många tror att det är en kul grej medan det i verkligheten är så mycket mer seriöst. Alla diskuterar samhällsfrågor från morgon till kväll, säger Karin Sandell.

Och för alla arrangörer återstår nu att under hösten utvärdera sin medverkan. Vad blev riktigt bra och vad kan förbättras? För den som har sikte på ­Almedalsveckan 2015 är det också dags att så smått dra igång med planeringen för nästa år. Lokaler och boenden försvinner snabbt. l

FOTO: LARS WALLIN

Foto: Mikael Wallerstedt

omvärld

hallå där rektor Eva Åkesson

Värt att bidra till Almedalen 1 Varför är det viktigt för Uppsala universitet att vara med under Almedalsveckan?

– Självklart ska vi bidra på alla sätt vi kan i debatten. Vi är ett ledande forskningsuniversitet med forskare och lärare som har en djup och bred kunskap i frågor som är viktiga för oss alla i samhället.

2 Vilken typ av frågor tycker du att ett universitet ska ta upp i Almedalen?

– Vår roll är att våra studenter och anställda deltar med hög kompetens och har vetenskapliga perspektiv i olika event. Universiteten kan också lyfta och skapa debatt i högskolepolitiska frågor.

3 Hur såg din Almedalsvecka ut i år?

– Jag var där måndag till torsdag och var fullbokad hela tiden med allt ifrån invigningar till paneldeltaganden och mingel. Det blev många inspirerande samtal och möten, och trötta fötter! Ett tips till er som ska dit nästa år är att packa ner bekväma och väl ingångna skor.

4 Kommer Uppsala universitet att synas i Almedalen även kommande år?

– Absolut! Campus Gotland ligger rent geografiskt granne med Almedalen och universitetet kommer också i framtiden att delta i Almedalsveckan på olika vis.

Ska du till Almedalen nästa år? Tänk på det här: n Var ute i god tid.

n Dialogen med publiken är i fokus

i Almedalen. Se till att ämnet är intressant för en bredare publik och att olika perspektiv lyfts fram. n Kontakta gärna kommunikationsavdelningen i samband med planeringen om du vill bolla idéer.

Professor David Kronlid, dekan Elisabet Nihlfors och föreståndare Frans Lenglet vill få politiker att gå från ord till handling när det gäller lärande för hållbar utveckling.

Lobbar för utbildning i hållbar utveckling Utveckla en nationell handlingsplan för utbildning för hållbar utveckling grundad på forskning och erfarenhet.

Det var ett av budskapen till politikerna vid ett seminarium på Rosenbad i slutet av augusti, där Uppsala universitet var en av arrangörerna.

I november håller Unesco en världskonferens i Nagoya, Japan, som ska bli ett startskott för det nya globala handlingsprogrammet för utbildning och lärande för hållbar utveckling efter 2015. Den svenska delegationen har fått viktig input från bland annat Uppsala universitet.

– Vi vill vara proaktiva och handlingsinriktade och tala om för politikerna vad som behöver hända och fråga dem vad de ska göra för att förverkliga det, säger Frans Lenglet.

Han är föreståndare vid SWEDESD, Swedish International Centre of Education for Sustainable Development. De har sitt säte på Campus Gotland och är en del av fakulteten för utbildningsvetenskap.

I juni arrangerades en konferens på Blåsenhus, i samarbete mellan Uppsala universitet och Svenska Unescorådet, Världsnaturfonden och Universitets- och högskolerådet – Den Globala

Skolan. I slutet av augusti var det dags för nästa möte med politiker på Rosenbad. Där presenterades slutsatserna från diskussionerna i juni för riksdagspolitiker.

– Den här satsningen är samtidigt en kick-off i samarbetet mellan SWEDESD och fakulteten för utbildningsvetenskap.

SWEDESD internationella arbete tillsammans med den forskning som bedrivits vid Uppsala universitet sedan 1995, stärker grunden för vårt arbete med utbildning för hållbar utveckling, säger David Kronlid, forskare och ny vetenskaplig ledare för SWEDESD. Vid mötet på Blåsenhus samlades ett hundratal personer, som tillsammans diskuterade vad den svenska delegationen ska ta med sig till Nagoya.

– Vi och våra fyra partners har bjudit in lärare, forskare, ideella organisationer och myndigheter. Tillsammans har vi en bra bild av vad som händer inom

området, säger Elisabet Nihlfors, som är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper.

Hon betonar att hållbar utveckling inte bara handlar om miljö- och naturvetenskap, utan kräver samverkan mellan lärare i olika ämnen. Centrum för hållbar utveckling i Uppsala ligger organisatoriskt under fakulteten för teknik och naturvetenskap men är till för studenter i alla ämnen.

– Ett bra exempel på det är Ingrid Rieser, som var en av talarna på Blåsenhus. Hon studerar både ekonomi och läser kurser på Cemus, för att få en vidare syn på ekonomi. Vi vill knyta ihop olika synsätt på hur världen ska klara sig.

Arbetet inför världskonferensen i Nagoya ser de som ett bra tillfälle att lyfta fram frågan om utbildning och lärande för hållbar utveckling och få politikerna att gå från ord till handling.

– Tio år har gått sedan vi startade och Sverige har gjort flera insatser. Nu behöver vi förnya engagemanget då det finns mycket kvar att göra. Vi tar gärna på oss ett ledarskap i det arbetet, säger Frans Lenglet.

Annica Hulth

Universen 4 — 2014

17

Aktuellt/lxxxxxxxn

till sist namn som nämns n Tobias Ekholm, professor

vid matematiska institutionen, Gunnar Ronquist, professor emeritus vid institutionen för medicinska vetenskaper, Li Bennich Björkman, professor vid Centrum för rysslandsstudier och statsvetenskapliga institutionen och Volker Ziemann, professor vid institutionen för fysik och astronomi, har fått får Kungl. Vetenskaps-­ Societetens Thuréus-pris.

Anna Singer n Anna Singer, professor i civil-

rätt vid juridiska institutionen, har utsetts till expert i regeringens utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. n Christel Bergström, Maria Karlgren och Pär Matsson, alla forskare vid institutionen för farmaci, har fått Nordiska Forskningspriset för alternativ till djurförsök 2014 för deras arbete med att utveckla djurfria metoder vid läkemedelsutveckling. n Cedric Linder, professor i fysik­undervisningens didaktik, har tilldelats the International Commission on Physics Educations (ICPE) medalj 2014 för hans bidrag till forskningen på undervisning i fysik. n Mia Phillipson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, har tilldelats 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.

på gång n 20/9: Familjekonsert

med Kungliga Akademiska kapellet kring Igor Stravinskijs musik till baletten Pulcinella.

Stenhagens bildnings- och kulturcentrum, kl. 11.30.

Mötesplats Treklangen, Gottsunda, kl. 15.00. Fri entré. n 24/9: Lunchseminarium: E-tentor – mer än ett system för att spara papper?

Blåsenhus laborativa lärosalen (10:203) kl 12.30. Anmälan senast två dagar innan seminariet. n 24/9: Seminarium: Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?

Blåsenhus sal Betty Pettersson kl 13.15.

Den 17 oktober är det dags igen för personalfest. n 26/9: Soppkonsert på Mu-

sicum. Njut av soppa till musik framförd av Carl Marttala, oboe och Anna Brolin, cello. Musicum, Kyrkogårdsgatan 4, kl.

12.00-13.00. Föranmälan till rebecca.mawe@musik.uu.se n 30/9: ”Pärs resa ut i vida världen – klimatfrågan ur ett större perspektiv”. Alumnföreläsning med Pär Holmgren, meteorolog och klimatdebattör.

Universitetshuset, sal IX klockan 19.00. n 6/10: Blue Birthday Concert.

Blue Monday är universitetets konsertserie för att göra även måndag till en fest! Denna måndag firar vi Uppsala universitets födelsedag. Medverkande: Kungliga Akademiska kapellet, Uppsala Akademiska Kammarkör och Uppsala University Jazz Orchestra. Universitetsaulan, kl.

16.45, fri entré. n 7/10: U-FOLD Höstseminarium: Medberoende – en riskabel anpassning? Universitetsaulan kl 09.30. Fri entré. n 17/10: Från navelsträng till trådlös är titeln på 2014 års Olof Rudbeckdag. Med start kl. 9 uppmärksammar Uppsala­

TRYCKNINGSBIDRAG

Årets TEA-dag den 23 oktober

n Bidrag ur Vilhelm Ekmans

n TEA-dagen är en heldag för teknisk och admi-

universitetsfond Ansökningar kan inges till bibliotekarie Åke Bertenstam (ake. bertenstam@ub.uu.se), senast måndag 3 november 2014. Fonden stödjer utgivandet av ve-

18

tenskapliga arbeten författade av tillsvidareanställda lärare vid Uppsala universitet och tjänstemän vid universitets vetenskapliga institutioner. n Bidrag till tryck av vetenskapliga arbeten i AUU:s serier Ansökningar kan inges till ­bibliotekarie Åke Bertenstam (ake.bertenstam@ub.uu.se), ­senast måndag 3 november 2014.

Bidragen ges normalt endast till en del av kostnaden samt ­utgår endast som förhandsstöd och utgår inte till doktorsavhandlingar.

Läs mer om bidragen: www.ub.uu.se/publicera/­ universitetets-publikationer/ tryckningsbidrag Frågor: kontakta bibliotekarie Åke Bertenstam, 018-471 39 88, ake.bertenstam@ub.uu.se

Universen 4 — 2014

nistrativ personal. Uppsala universitets säkerhetschef Christina Boman inleder dagen, följd av Lars Burman, överbibliotekarie. Gustaf Gredebäck, professor i psykologi, föreläser om hur spädbarn uppfattar sin omgivning medan teologen Brian Palmer talar om mod som föränd-

universitet att det är 250 år sedan Nils Rosén von Rosenstein utgav Underrättelser om barns sjukdomar och deras botemedel. Dagen bjuder på föreläsningar om barnhälsa ur aktuella perspektiv liksom föredrag av årets Nils Rosén von Rosenstein-pristagare: professor Hugo Lagercrantz, samt årets Olof Rudbeckpristagare: professor Lena Claesson-Welsh. Fri entré, ingen föranmälan. Plats: Grönwallsalen, Akademiska sjukhuset, ingång 70. n 17/10 kl 18.00: Personalfest.

I Rikssalen på slottet med för­ drink och trerätters middag.

Underhållning av Wallmans On Tour. Efter middagen spelar storbandet Attraktionsorkestern och DJ Karolina S. Pris: 375 ­kronor per person. Kontakt: ­personalfest@uadm.uu.se.

Anmälan via www.mp.uu.se

Bostad Uthyres n Radhus i Kåbo om sju rum och kök plus källare och trevlig trädgård uthyres från mitten av januari 2015 till

rar världen. Jonathan Cedernaes, forskare i neurovetenskap, föreläser om nödvändigheten av sömn. Moderator är socionomen Sosso Milegrim, som avslutar dagen med sin föreläsning ”Våga leva!”.

Anmälan öppnas den 29 september och görs via kalendariet.

och med juni 2015. Mycket nära akademiska sjukhuset och BMC. Boyta cirka 160 kvadratmeter. Svar till husikabo@gmail.com n A room in a house close to BMC and the hospital is for ­renting for one guest, from few days to maximum 3 months all year around. Kitchen and ­laundry are available.

Contact Jin-Ping Li jin-ping.li@imbim.uu.se n Möblerad tvårumslägenhet i Luthagen uthyres i ett år fr.o.m. september. Kontakt: Ulf Malm, 076-316 65 30, u.malm211@gmail.com Önskas hyra

n My name is Hammad ul Haq

and I am a PhD student at the Department of Business Studies, Uppsala University. I am married so I am preferably looking for a two room apartment (approximately 50 square meters) and the rent 4000–6000 SEK. Please contact: Hammad, e-mail: hammad.haq@fek. uu.se, mobile: 072-285 61 23. n Liten möblerad lägenhet/ hus, alternativt möblerat rum i lägenhet eller villa till gästforskare/doktorand som behöver någonstans att bo till en rimlig hyra i 2-5 år. Buss ­eller Upptåget i närheten eller ­cykelavstånd till Polacksbacken.

Kontakt (helst via e-post): anna-lena.forsberg@it.uu.se, 018-471 25 89, 070-425 08 60.

friskvård n Träna löpning och förbättra

din löpteknik. Bli en bättre löpare och gör träningen roligare med mer kunskaper om träning och löpteknik. På måndagar och onsdagar kan du träna löpteknik, styrka och kondition med Universitetspersonalens idrottsklubb. Samling vid Svettis (Svandammen) klockan 17.30. Både nybörjare och mer avancerade är välkomna. För mer information: Leif.Karlsson@ fek.uu.se n Drop in-träning på Campus 1477. Ingen föranmälan, kostnadsfritt. Funktionell träning måndagar 11.00–11.45, lilla ­salen, Science park.

Soma Moves, tisdagar 11.00– 11.45, lilla salen, Science park.

Zumba torsdagar 11.00–11.45, lilla salen, Blåsenhus. För mer information se campus1477.se/ friskvardstraning/

” Klimatförändringarna beskrivs ofta i ett hundraårsperspektiv.

När jag blev pappa insåg jag att årtalet 2 100 inte är så långt borta. Då lever kanske fortfarande något av mina egna barn.”

PÄR HOLMGREN, meteorolog och klimatdebattör, håller en alumnföreläsning den 30 september.

Bottenplanet och källaren i Evolutionsmuseets hus på Villavägen kommer att fyllas med universitetets alla samlingar. På plats finns redan dinosauriebenen och den stora växt- och djursamlingen.

Det kommer att bli välfyllt i förråden när nu allt utom konstoch myntsamlingarna samlas på samma ställe. Hit flyttar till exempel arkeologiska fynd och vetenskapliga instrument. Även de anatomiska samlingarna, med skelettdelar från olika delar av världen, kommer att finnas här.

– Vissa delar av samlingarna är kontroversiella och etiskt utmanande och vi kommer att hålla oss till internationella riktlinjer för hur de får tillgängliggöras. Det är känsliga avvägningar och bra att vi utifrån vår musei­ bakgrund hanterar dem, säger Marika Hedin.

Flytten till EBC är en del av Museum Gustavianums nya uppdrag, att universitetets samlingar ska fungera som en infra-

Ångström firar 200 år n I år är det 200 år sedan den

kände vetenskapsmannen Anders Ångström föddes. På själva födelsedagen den 13 augusti hölls en kransnedläggning vid graven med körsång av Allmänna Sången och ett minnestal av Anders Malmberg.

Anders Ångström var ­professor i fysik vid Uppsala universitet och en av grundarna till spektroskopin. Längd­ enheten ångström är uppkallad efter honom.

Firandet fortsätter den 18

Foto: Mikael Wallerstedt

Under hösten ska universitetets historiska samlingar flytta till EBC och göras tillgängliga för forskare och lärare.

– Samlingarna ska vara en infrastruktur för både forskning och utbildning, säger Marika Hedin, chef för museum Gustavianum.

FOTO: SARA SKEPPSTRAND

Samlingarna flyttar till Villavägen

hallå där Anna Skeppstrand, årets Eric Lette-stipendiat Museichef Marika Hedin hoppas att kulturarvet ska komma till användning.

struktur för både forskning och utbildning. I lokalerna ska det finnas arbetsbord och seminarierum för den som vill studera materialet. Det ska vara öppet och bemannat på kontorstid året runt.

Marika Hedin ser fram emot besök från forskare, även om det kan bli diskussioner om vad som får göras med historiska material i vetenskapens namn.

– Den första principen är ju att bevara, samtidigt som en del

analyser delvis förstör materialet. Vi kommer att behöva ett tydligare regelverk.

Redan idag bedrivs sådan forskning, till exempel på den arkeologiska samlingen från Valsgärde med unika fynd från vikingatiden.

– Vi har ett helt magnifikt kulturarv och jag hoppas att det kommer att användas mycket mer framöver och med nya infallsvinklar, säger Marika Hedin.

oktober på Museum Gustavianum. Det blir föredrag av ­vetenskapshistorikern Carl Frängsmyr och fysikern Elin Bergeås Kuutmann, en Ångströmutställning och fysikworkshop för barn. Dessutom hålls en ljusshow i Anatomiska teatern i linje med Ångströms arbete inom spektroskopin.

ut i Studentbokhandeln av rektor Eva Åkesson. Siv Strömquist får priset ”för ett språkvetenskapligt författarskap kännetecknat av lyhördhet för svenska språkets nyanser och utveckling och en populärvetenskaplig insats präglad av folkbildarens klarhet och upptäckarglädje”, skriver juryn i sin motivering. Siv Strömquist forskar om skrivande, retorik och språkvård. Hon är också mycket uppskattad som lärare och känd för sin forskningsförmedlande verksamhet och sitt populärvetenskapliga författarskap.

Språkvårdare fick årets Disapris n Professor Siv Strömquist får

året Disapris för sitt språkvetenskapliga författarskap. Disapriset delades traditionsenligt

Annica Hulth

Första ridstipendiaten sätter höga mål 1 I samband med Falsterbo Horse Show mottog du Uppsala universitets Eric Lette-stipendium som delades ut för första gången, vad betyder det här stipendiet för dig?

– Jag är tacksam och glad för att det var just jag som blev utvald att få stipendiet. Det är en fin gest från Uppsala universitet, och jag ser det som ett kvitto på att jag lyckats leverera både akademiskt och tävlingsmässigt.

2 Hur gör du för att kombinera studier och idrott på elitnivå?

– Jag är väldigt strukturerad och försöker planera i god tid så att jag vet vad jag har framför mig, både när det gäller studierna och tävlandet. Både studierna och ridsporten är ju tidskrävande aktiviteter. Jag är i stallet och tar hand om hästarna tre timmar om dagen oavsett om jag har tenta dagen efter eller inte. Men jag är en väldigt målinriktad person, och det hjälper!

3 Vad har du för planer för framtiden?

– Jag går just nu sista året på civilekonomutbildningen vid Stockholms universitet, och ska skriva uppsats i höst. Jag hoppas att jag i framtiden ska kunna kombinera ridsporten med en karriär som ekonom, gärna inom redovisning. Jag vill också fortsätta att tävla internationellt, just nu har vi flera unga hästar och det långsiktiga målet är att utbilda dem mot Grand Prix. På kortare sikt hoppas jag kunna kvala in dem till VM för unghästar.

4 Hur ska du använda stipendiesumman på 25 000 kronor?

– Jag har inte riktigt bestämt mig, men jag tror att pengarna kommer att gå dels till mina fortsatta studier, dels till utbildningen av min unghäst.

Josefin Svensson

Eric Lette är en profil inom dressyrsporten och har under många år verkat som tränare och internationell domare i vid stora mästerskap.

Universen 4 — 2014

19

profilen/Margaret Hunt Professor i historia

Det mäktiga och farliga havet har alltid fascinerat Margaret Hunt.

Just nu forskar hon kring sjöfararfamiljer under den tidigmoderna periodens krig och globalisering.

n Namn: Margaret Hunt

Foto: Mikael Wallerstedt

n Om att flytta till Uppsala: Jag var sugen på något nytt i livet och gillar staden Uppsala och universitetet. Jag har varit här förut, 2010 då jag blev hedersdoktor och under en termin 2011. n Gillar särskilt i forskningen: Det finns inget jag hellre gör i världen än att läsa flerhundraåriga ­originalmanuskript.

Det gör mig måhända till en märklig person, men vaddå? n Fascineras av: Havet. Jag är uppvuxen i fiskarstaden Gloucester i Massachusetts där nästan alla känt någon som dött på havet.

Så för mig är havet inte bara något roligt och vackert, utan också något att ha stor respekt för.

Ett citat jag gillar är: ”Folk som bor vid havet lär sig att inte lita på det”. n Dold talang: Jag är ­skicklig på att laga mat och vet mycket om musik.

Mytjägare sprider ljus över kvinnors historia Margaret Hunt fyller i historieböckernas luckor om kvinnor och avslöjar myter i dagens politiska utspel.

Till sin hjälp har hon århundraden av handlingskraftiga, men osynliggjorda, kvinnor. Och bränslet? Det har både Ronald Reagan och George W Bush bidragit med.

Det är en mans värld, brukar det heta. Och när det kommer till gängse beskrivningar av rikens uppgång och fall utgår de oftast från mäktiga politiker, militärer och demokratikämpar som är män.

– För 20 år sedan sa man att ”kvinnors historia kommer aldrig att bli känd”. Det var mycket pretentiöst.

För i arkiven finns tonvis av papper om kvinnor. Det var bara det att få orkade gå igenom dem, säger Margaret Hunt, professor i historia, som förra året flyttade från Amherst College i Massachusetts till Sverige och Uppsala universitet.

Hon är en av de forskare som bidrar till att inkludera kvinnor i historiebeskrivningen. Fokus ligger på kvinnors och familjers erfarenheter under den tidig-

moderna perioden från runt år 1500 till den franska revolutionen 1789. För de imperialistiska rikena i Europa och Asien var det en tid av krig och kommersiell och territoriell expansion.

– Det var också en period då konflikten mellan religionerna tilltog och då myter om icke-kristna började uppstå i väst.

Att islam skulle vara särskilt förtryckande av kvinnor är en av de myter som Margaret Hunt intresserat sig för.

” Det finns en stark lockelse i att stå ansikte mot ansikte med människor som ingen annan vet någonting om.”

– Under senare århundraden finns många exempel på europeiska stormakter som motiverat invasioner med argumentet att icke-kristna kvinnor behandlas dåligt.

Ett slående exempel på den fortsatta styrkan i myter, i synnerhet om muslimer, är enligt Margaret Hunt det som hände efter terrordåden den 11 september 2001 i USA. Under ledning av president George W Bush, invaderade USA Afghanistan och Irak. I brist på fynd av terrorledare och massförstörelsevapen förändrades argumentationen.

– Plötsligt började Bush-administrationen, som fram till dess gjort allt för att hindra arbetet för kvinnors rättigheter i USA, prata om att det behövdes ett militärt ingripande för att frigöra förtryckta muslimska kvinnor i Afghanistan och Irak.

Debatten efter 11 september-dåden fick Margaret Hunt att i bokform göra ett, som hon själv kallar det, ”historiskt ingripande” på temat kvinnor och islam.

2010 publicerades hennes bok ”Women in Eighteenth Century Europe”, som sammanfattar forskningen om kristna, judiska och muslimska kvinnor i Europa och Ottomanska riket, vilket under 1700-talet omfattade nuvarande Turkiet, stora delar av Balkanhalvön och Mellanöstern.

Och forskningen visar att under den period då islam började beskrivas som förtryckande, tenderade muslimska kvinnor vara mer insatta än de flesta kristna kvinnor i sina juridiska rättigheter, och vana vid att i försvara dem i domstol. Ofta ägde de även egendom och var entreprenörer.

Hennes nuvarande bokprojekt handlar om att kartlägga genusrelationer i sjöfararfamiljer under tider av krig och globalisering. Som vanligt tar hon sig an frågeställningen via individers erfarenheter och öden.

– Det finns en stark lockelse i att stå ansikte mot ansikte med människor som ingen annan vet någonting om eller någonsin hört talas om. Att rekonstruera historien med hjälp av deras liv och erfarenheter.

Helena Edström