Universen3 14

UNIVERSEN # 3 • Maj -14 • årg 46 • En tidning för Uppsala universitets medarbetare

Gåtfull Nytt ljus på kung Erik Sid 10–11

Navet samlar expertisen inom life science Sid 4

Nu testas Mooc:s – webbkurser för många Sid 8

Biblioteket med läsning för alla åldrar Sid 15–17

Fler nyheter och nyttiga länkar hittar du på www.mp.uu.se

4 5 6 7 8 9 10

Dörrarna öppnades till Navet Anna hjälper forskare i hela landet Internationell utbildning alltmer populär Användbar IT med forskarnas hjälp Trendig massutbildning ska testas Inspirerad av Mooc:s En dag på jobbet: Öppnandet av Erik den heliges skrin

FORSKNING

12 13 14

Utbildning om äldreomsorg gav effekt Från jägare till jordbrukare Därför låter skånskan som den gör

OMVÄRLD

14 15

Rekordmånga skriver högskoleprovet Bland sagor och kurslitteratur på Almedalsbiblioteket

Till sist Seminarium om kollegialitet Årets alumn brinner för säkerhet Foto: Mikael Wallerstedt

18 18

20 Det är så spännande att vi kan använda kristaller från proteiner för att förstå proteinernas funktion. Det är också fascinerande att vi kan få proteinerna att bygga upp de vackra kristallerna.

Karin Valegård, docent i molekylärbiologi

2

2 UNIVERSEN # 3 -14

enna ledare skrivs efter en rekordtidig vår som bjudit ovanligt mycket sol, även om just Valborgskvällen innebar ett vädermässigt bakslag.

Det blev ingen forsränning för universitetsledningen i år – en gång får nog räcka. Valborgsfirandet är intensivt nog ändå med sillunch på UKK, mösspåtagning, flerfaldiga nationsbesök och Allmänna sången på kvällen.

De senaste veckorna har det, till en sportintresserad prorektors glädje, varit ovanligt mycket idrottsfokus inom Uppsala universitet. Vi kan i år, genom ett samarbetsavtal med Sirius Fotboll och Kuratorskonventet, erbjuda våra studenter fritt inträde till samtliga hemmamatcher ” Vi kan i år, genom ett i både superettan (herrar) och elitettan (damer). En trevlig aprilnyhet var också samarbetsavtal med att IT-entreprenören Niklas Zennström, Uppsala-alumn och en av universitetets Sirius Fotboll och välgörare, donerar pengar till Uppsala Kuratorskonventet, Basket som skall användas för stipendierbjuda våra studener till ungdomar som lyckas kombinera elitbasket med universitetsstudier. Och ter fritt inträde till maj står Uppsala värd för student-VM i samtliga hemmamat- iamerikansk fotboll. I det perspektivet är cher i både super­ettan det väldigt passande att rektor under våtillsatt en arbetsgrupp som ska utreda (herrar) och elitettan ren förutsättningarna för att kombinera eliti(damer).” drott med studier vid Uppsala universitet.

I övrigt är det som vanligt mycket som händer inom Uppsala universitet, vilket speglas i detta nummer av Universen. SciLifeLab har flyttat in sina nya lokaler, Navet, som invigdes under festliga former i början av april. Arbetet med att under nästa år erbjuda tre-fyra öppna nätkurser, MOOC:s, är i full gång. Inom kort startar ett projekt som går ut på att utveckla former för att utnyttja vårt rika kulturarv som pedagogisk resurs, även om väl studenterna knappast får labba med Erik den heliges kvarlevor.

Nu spurtar vi på mot den hägrande sommaren. Det är mycket som ska hinnas med mellan hägg och syren. Vetenskapsområden och fakulteter arbetar för fullt med att välja innehavare av ledningsuppdrag och utse nämndledamöter inför den kommande treårsperioden. Verksamhetsplan ska utarbetas, trotjänare få medaljer, nyblivna pensionärer avtackas, vårpromotion och examenshögtider avhållas, och den allra första upplagan av Uppsala Health Summit genomföras.

Anders Malmberg Prorektor

redaktion REDAKTÖR: Annica Hulth E-POST: universen@uadm.uu.se ADRESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala BESÖKSADRESS: S:t Olofsgatan 10b TEL: 018-471 19 86 ANSVARIG UTGIVARE: Urban Lindberg LAYOUT: Content Innovation Papper: Munken Elk Plus 70 gram. Markbladet Tryckeri AB är Svanenmärkt.

ADRESSÄNDRING: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen.

Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/ publicering. För obeställt material ansvaras ej.

ISSN 0346-3664.

Foto: Mikael Wallerstedt

Foto: Mikael Wallerstedt

Innehåll AKTUELLT

Uti vårsolens glans!

TRADITION. Håkan

universellt

Gabrielsson har besökt sillunchen flera år i rad.

Regeringsbeslut om nya utbildningsplatser

• Regeringen har fattat beslut om hur

Foto: LARS WALLIN

de 10 000 nya utbildningsplatserna ska fördelas mellan landets lärosäten. Uppsala universitet tilldelas 905 nya platser inom lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Då flertalet utbildningar är fleråriga sker utbyggnaden successivt från 2015 så att det 2018 motsvarar 10 000 utbildningsplatser, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Universitetsbibliotek tar över kafé

• Från den 1 juli tar universitetsbiblioteket över Café Carolina från de nuvarande ägarna. Det kommer även i fortsättningen att vara bemannat efter renoveringen i sommar. Det kommer att finnas fler mikrovågsugnar för uppvärmning av egen mat som, kostnadsfritt, ska vara tillgängliga även när kaféet är stängt. Det blir också möjligt att betala med kort och sortimentet ska ses över.

TRÄFFPUNKT. Vännerna Alexander och Adrian brukar mötas i Uppsala på sista april.

Festligt och fullsatt på årets sillunch Tradition och förnyelse, så kan sillunchen som dukades upp på Uppsala Konsert och Kongress (UKK) sammanfattas. Studenterna har firat Valborgsmässoafton i Uppsala sedan mitten av 1800-talet. Sillunchen på UKK har bara sex år på nacken, men har redan blivit tradition för många Uppsalabor och tillresta gäster.

Sillunchen är ett samarbete mellan Uppsala universitet, UKK och Uppsala kommun. Ett samarbete som drar fullt hus och redan i foajén är sorlet ljudligt när vänner strålar samman för att fira vårens ankomst. Besökare i alla åldrar ser förväntansfulla ut när dörrarna öppnas och det är dags att gå in och ta plats.

Cecilia Burman från Uppsala är på sillunchen för första gången eftersom en nyinflyttad bekant ville pröva på Uppsalas sista april-traditioner.

– Sedan blir det promenad till Carolinabacken och mösspåtagningen och därefter ODs konsert i universitethuset, det vill jag inte missa.

Musikalisk underhållning En dignande vårbuffé står framdukad och i de dryga två timmar som evenemanget varar bjuds det även på tal och musikalisk underhållning.

Stämningen är hög, det märks inte minst när allsångsledaren lotsar matgästerna genom sånghäftet som innehåller både snaps- och vårvisor. Håkan Gabrielsson, it-tekniker vid universitetets IT-avdelning, har varit på sillunchen på UKK flera år i rad.

Hej då, Helena!

Välkommen tillbaka, Annica!

Redaktör Helena Edström har fått nytt jobb som kommunikatör på Karolinska sjukhuset i Solna. Samtidigt som vi önskar Helena lycka till i karriären och berömmer den nya arbetsgivaren för en topprekrytering hälsar vi Annica Hulth välkommen åter som redaktör för Universen. Den rutinerade Annica, som förtjänstfullt ansvarade för personaltidningen för några år sedan, är även redaktör för Uppsala universitets magasin Nya Horisonter. Under

l

– Den känns redan som en tradition, precis som mösspåtagningen som jag alltid brukar gå till.

Rektor Eva Åkesson berättar i sitt vårtal om Allmänna sångföreningen som 1842 slog fast att Valborgsmässoafton var en högtid som studenterna särskilt skulle fira, men poängterar också att sista april-firandet minsann inte bara hör studenterna till.

– Det är allas vår folkfest och högtid, säger hon och påminner om den viktiga kampanjen ”Varannan vatten” när hon skålar in våren med just ett glas vatten.

Kul traditioner Alexander med kompisen Adrian är båda från Tyskland men bor sedan några år i Stockholm respektive Uppsala.

De är på UKK för första gången, men att samlas i Uppsala på sista april är ett självklart val sedan flera år.

– Här finns kul traditioner och det viktigaste av allt, här umgås vi med våra vänner, säger Alexander, och Adrian nickar instämmande.

Efter lunchen är det många som vandrar upp till Carolinabacken för att få en åtråvärd sistaapril-pin och sedan vifta med studentmössan under balkongen.

våren och sommaren 2014 kommer hon att samordna arbetet med båda tidningarna.

Till hösten fattas beslut om en långsiktig lösning av redaktörskapet för Universen.

Enkelt att handla på nätet Under våren kommer en ny version av universitetets inköpssystem produktwebben med både ny design och inte minst nya funktioner.

Till nyheterna hör också att den nya versionen kommer att ha CAS-

l

Birgitta Sinder Wilén

inloggning. Det behövs för att kunna ta in produktområden som till exempel kemikalier i systemet. Fler produktområden än tidigare kommer att finnas i systemet redan från början och ännu fler kommer successivt att läggas till.

I den nya produktwebben finns möjlighet att spara och ha en färdig varukorg för det som beställs ofta.

Man kan också plocka ihop en varukorg och mejla den till en kollega som, genom att spara den som en mall, har möjlighet att lägga ordern i sitt namn.

För frågor kontakta enheten för upphandling och inköp. E-post: inkop@uu.se eller tel: 018-471 77 88.

Hög kvalitet på barnmorskeutbildningen

• Uppsala universitets barnmorskeutbildning, magister- och masterutbildningen i internationell hälsa och magisterutbildningen i reproduktiv hälsa håller hög kvalitet. Det visar ­Universitetskanslersämbetets granskning av landets utbildningar. I utvärderingen ingår 18 utbildningar vid 11 universitet och högskolor. Majoriteten av landets ­utbildningar får omdömet ”hög kvalitet”.

Nu minskas antalet lösenord

• Idag har alla anställda tre lösenord (A, B och C) att hålla reda på, men från och med den 13 maj minskar det till två: A och B.Tisdagen den 13 maj ska lösenord A användas i alla system där lösenord C tidigare användes. Ändringen påverkar inloggning på datorer, epostsystemet Exchange, utskriftssystemet Korint med mera. Användare som har sparat lösenord C i sina datorer, mobiler och läsplattor måste ändra det till lösenord A den 13 maj. Fråga lokal IT-ansvarig eller universitetets centrala Helpdesk om du behöver hjälp.

Vill du bli rektorsråd för lika villkor?

• Rektorsrådet ska driva och utveckla det universitetsövergripande arbetet för lika villkor. Uppdraget är att leda arbetet i rådet för lika villkor och att verka för det systematiska arbetet för lika villkor inom utbildning, forskning och samverkan samt vara rådgivande åt rektor i dessa frågor.

Kortfattad intresseanmälan (max 2 sidor) samt meritförteckning ska ställas till rektor och sändas senast 10 juni 2014 till irene.johansson@uadm.uu.se.

UNIVERSEN # 3 -14

3

Foto: Mikael Wallerstedt

aktuellt

HÖGTIDLIGT. Utbildningsminister Jan Björklund, co-director Kerstin Lindblad-Toh och rektor Eva Åkesson inviger Navet.

Navet – ny mötesplats inom life science Många var på plats när Science for Life Laboratory (SciLifeLab) öppnade dörrarna till Navet, den nya mötesplatsen i hjärtat av BMC. – Navet inbjuder verkligen till tvärvetenskapliga samtal, konstaterar Ammar Zaghlool, en av alla forskare som kommer att arbeta i lokalerna.

Onsdagen den 9 april invigdes Navet, SciLife­Labs nya lokaler i hjärtat av Biomedicinskt centrum, BMC. I vimlet minglade världsledande forskare och medarbetare vid SciLifeLab. På plats var också rektorerna vid de fyra lärosäten som driver satsningen och utbildningsminister Jan Björklund.

– Sverige är framgångsrikt inom life science och det ska vi fortsätta att vara.

4

UNIVERSEN # 3 -14

Jag är av åsikten att vi ska kunna koncentrera resurser och kompetens till toppforskning. Därför finns SciLifeLab och därför har vi nu detta centrum som gagnar landets alla forskare inom fältet, konstaterade Jan Björklund.

Navet är utformat för att inspirera till spontana möten. Entréplanet erbjuder ett öppet torg med möjlighet att samtala över en kopp kaffe. Läng-

re upp finns kontor och rum för mer avskilda diskussioner, här ryms bland annat Uppsala Genome Center som flyttade in vid årsskiftet.

– Vi har fått väldigt trevliga lokaler och förmånen att samla hela plattformen på ett plan. Att vi dessutom rör oss i samma miljö som forskarna har tydligt positiv effekt på såväl idéer som inspiration till nya projekt, säger facility manager Inger Jonasson.

Nyskapande forskning Även Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, framhöll i sitt invigningstal samtalets betydelse för nyskapande forskning.

– De bästa idéerna kommer sällan i ensamhet framför mikroskopet, de

föds i samtalet med andra, och det är just det som Navet uppmuntrar till.

Genom att samla SciLifeLabs kunskap och teknik i denna förstklassiga infrastruktur kommer vi att stärka en redan framgångsrik verksamhet. uttryckte stolthet De första forskarna på plats flyttade in redan mars 2013, bland dem Ammar Zaghlool, postdok vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

– Navet inbjuder verkligen till tvärvetenskapliga möten. Forskare med homogena intressen träffas, grupperingar uppstår och med dem idéer till nya projekt. Det är också en stor fördel att arbeta i direkt anslutning till de tekniska plattformarna.

Aktuellt

l Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är Sveriges hittills största ­satsning på forskning inom life science. I samarbete mellan Uppsala ­universitet, Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet erbjuds tekniska resurser och expertis till forskare över hela Sverige. l För att möta utmaningen har Uppsala universitet tillsammans med ­Akademiska Hus låtit bygga en nationell mötesplats för forskning. ­Byggnaden Navet på 3 000 kvadratmeter har uppförts på en av inner­gårdarna vid Biomedicinskt Centrum (BMC) och 8 000 kvadratmeter ­befintlig yta ­i BMC har byggts om. l Arkitekturen i Navet är designad för att inspirera till kreativitet och ­möten. Formerna är organiska och bryter av mot övriga BMC:s strikta linjer. I kärnan finns ett öppet torg som ska locka till möten över gränserna.

ÖPPET. I kärnan av Navet finns ett öppet torg som ska locka till möten.

Professor Kerstin Lindblad-Toh, codirector vid SciLifeLab Uppsala, konstaterade i sitt invigningstal att hon underskattat Navets attraktionskraft som mötesplats och uttryckte även sin stolthet över hur långt SciLifeLab nått.

– Nu ser vi resultatet av vårt arbete. Vi samlar ledande kompetens, plattformarna är i full aktivitet och samarbetet med externa aktörer fungerar. Med Navet får vi vår naturliga mötesplats där jag redan ser världsledande forskare träffas över en kaffe, möter positiva medarbetare och nu även ser hur mer långväga besökare börjar upptäcka dess betydelse. Jag är stolt över att vara här idag!

Magnus Alsne

Anna hjälper forskare över hela landet Bioinformatikern Anna Johansson är en av dem som jobbar i nyinvigda Navet. Genom att hoppa in i olika forskargrupper delar hon med sig av sin expertis till hela forskningssamhället.

Foto: Mikael Wallerstedt

Satsning på life science

Anna Johansson beskriver sin roll på SciLifeLabs facilitet Bioinformatics Long-term Support (WABI) som en slags forskarkonsult.

– Jag och mina kollegor fungerar som en nationell resurs, så alla forskare i Sverige kan ansöka om att få vår hjälp. Vi går in i ett projekt och arbetar motsvarande tre månader heltid, även om det kan vara utspritt över en längre period, säger hon.

Hon är bioinformatiker vilket innebär att hon arbetar med biologiska data.

Ofta handlar det om att analysera och tolka data som forskargruppen har tagit fram, eller att hitta rätt infallsvinklar för hur projekten kan utvecklas vidare.

Behöver inte betala WABI finansieras gemensamt av SciLifeLab och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskargrupperna behöver därför inte själva betala för tiden som Anna Johansson arbetar med deras projekt.

Projekten som ansöker om att få hjälp av bioinformatikerna vid WABI granskas av en utomstående vetenskaplig kommitté som bedömer vilka projekt som ska prioriteras. Det ställs också krav på att det ska finnas någon i forskargruppen som är aktivt involverad i dataanalysen, så att de kan diskutera projektet med Anna Johansson och hennes kollegor och därmed skapa ett kunskapsutbyte mellan WABI och forskargruppen. Forskarna är också välkomna att arbeta några dagar tillsammans med Anna Johansson på hennes kontor för att kunna vara med och lära sig av processen.

Trivs som resurs Anna Johansson trivs med att gå in som resurs i redan pågående projekt.

– Jag kommer in i en väldigt rolig fas i projekten eftersom en hel del av förarbetet redan är gjort. De har alla data, de har definierat sitt projekt och ofta har de gjort inledande analyser. Jag kommer i steget där det behöver göras mer avancerade analyser och där man verkligen kommer fram till biologiskt intressanta resultat. Ofta sitter forskargrupperna på biologiska data med

EXPERTROLL. Anna Johansson trivs med att gå in som resurs i redan pågående projekt.

stor potential, men har inte möjligheten att ta det vidare på egen hand. Då kan jag gå in och verkligen göra skillnad i projektet.

Arbetar tillsammans Varje projekt blir tilldelat två bioinformatiker, en som är huvudansvarig och en som fungerar som extra stöd. Anna Johansson berättar att en av styrkorna med att samla flera bioinformatiker på samma ställe är att de kan arbeta tillsammans trots att de sitter i olika projekt.

– Eftersom vi är flera experter som sitter vägg i vägg med varandra så är det lätt för oss att hjälpas åt, bolla idéer och dra nytta av varandras kompetens.

Det är mycket mer effektivt än att sitta ensam med ett problem.

Framåt sommaren kommer Anna Johansson också att vara med och organisera flera kurser i bioinformatik.

– Det är många som vill lära sig att analysera sin egen data, så vi vill ge dem verktygen till det.

Sara Engström

anna johansson l Yrke: Bioinformatiker vid SciLife­ Labs facilitet Bioinformatics Longterm Support (WABI). l Fritidsintressen: Spela rugby och vara ute i naturen, springa, cykla

mountainbike, vandra och åka ­skidor. l Det visste du inte om Anna Johansson: Går att få med på de flesta projekt och äventyr så länge det finns fika.

UNIVERSEN # 3 -14

5

Foto: MIKAEL WALLERSTEDT

AKTUELLT

TILLSKOTT. Fler internationella studenter skapar en rikare studiemiljö.

Internationell master­ utbildning alltmer populär

FÖRVÄNTANSFULL. Projektledare Therese Iveby-Gardell.

Dialog för att skapa en bättre administration – Nu ska vi i Kaia besöka alla institutioner och centrumbildningar.Vi börjar i maj och tillsammans med prefekter och administratörer på institutionerna ska vi diskutera hur administrationen ska fungera vid universitetet i framtiden.

Therese Iveby-Gardell är projektledare för Kaia (KvAlitetsarbete I Administrationen). Dialogerna med institutionernas prefekter och administratörer ser hon fram emot. Hon anser att det finns ett stort behov av att öka kunskapen om varandra.

– Vi har en väldigt stor organisation.

Det är naturligt att det blir ett avstånd mellan olika delar inom universitetet.

Men samtidigt måste vi arbeta för att få till en bättre dialog. Vi måste ju lösa de problem vi har tillsammans.

Therese Iveby-Gardell har under kvalitetsarbete l Kaia-projektet ser över hur de administrativa arbetsflödena kan utvecklas och effektiviseras och ska skapa förutsättningar för ett kontinuerligt kvalitetsarbete.Till att börja med inom fyra områden: Ekonomi, IT, Lön- och personal och Studieadministration.

6

UNIVERSEN # 3 -14

åtta år haft ledningsansvar för förvaltningen vid Högskolan på Gotland. Vid den lilla högskolan, innan samgåendet, fick hon upp ögonen för hur samarbetet kan fungera.

– Jag tycker att jag har väldigt stor nytta av att jag har sett hur alla delar av en organisationsstruktur vid ett lärosäte fungerar. Sen är det naturligtvis skillnad i storlek vilket också kräver mer av systemen, men insikten om att ett ­helhetsperspektiv behövs har jag med mig.

Under maj och juni har Therese IvebyGardell tillsammans med delprojektledarna ett späckat schema. Det kommer bli ett intensivt och krävande arbete att hinna tala med alla ansvariga. Men det är det självklart värt, anser projektledarna nu när projekten fått sina former och de flesta flödesanalyser är påbörjade.

– Det gäller att vi ser till att tala om samma sak. Vi måste lyfta blicken och inte fastna i detaljerna.

Johannes Borgegård

Antalet antagna till internationella masterprogram vid Uppsala universitet har ökat med 26 procent. Det står klart efter andra urvalet i antagningen.

Förra hösten antogs 730 studenter till internationella masterutbildningar vid Uppsala universitet. Till höstens masterutbildningar har 923 studenter antagits. Det är en ökning med 26 procent.

Av de antagna är 418 utomeuropeiska studieavgiftsskyldiga studenter.

Det är en ökning med 41 procent jämfört med förra hösten då 297 studenter antogs. Av dessa kom cirka 150 hit.

Under det senaste året har Uppsala universitet gjort särskilda rekryteringsinsatser för att locka studenter till den internationella masterutbildningen.

Bland annat har man satsat på digital

marknadsföring med googleannonsering och särskilda serviceinsatser för intresserade studenter med personligt stöd och support.

Uppsala universitets nya webbplats som är anpassad till läsplattor och mobiler har också ökat tillgängligheten för målgruppen.

– Det är positivt och glädjande att vårt strategiskt riktade arbete och insatser visar resultat, säger rektor Eva Åkesson. Vi lever i en alltmer globaliserad värld och fler internationella studenter skapar en rikare studie­miljö.

Alla Uppsalastudenter – och lärare – får redan på hemmaplan lära sig att verka i internationell miljö, vilket i sig är en kvalitetsfaktor.

Flest antagna har masterprogrammen i internationell hälsa, hållbar utveckling och inbyggda system. Bland de utomeuropeiska studieavgiftsskyldiga är masterprogrammet i datavetenskap störst.

Anna Malmberg

Antal sökande slår rekord l Antalet sökande till Uppsala universitet fortsätter att öka efter fjolårets jätteökning och bildandet av Campus Gotland. 92 368 unika personer har sökt till höstens kurser och program vid Uppsala universitet – troligtvis den högsta siffran någonsin i Sverige.

Sett till hela landet är antalet sökande

390 970, vilket är 2,4 procent fler än till höstterminen 2013. Samtidigt har antalet sökande till Uppsala universitet ökat med 5,8 procent. Sedan 2008 har antalet sökande till Uppsala universitet ökat för varje år och totalt sett mer än fördubblats. Då var siffran 42 677 – nu är den 92 368.

flest sökande har: l l

Juristprogrammet – 7 664 Ekonomie kandidat­ programmet – 5 922

l l l

Läkarprogrammet – 5 886 Psykologprogrammet – 4 829 Socionomprogrammet – 3 350

AKTUELLT

”Användbar IT tar tid” Foto: Mikael Wallerstedt

En nödvändig egenskap hos ett IT-system är att det ska bidra till att arbetet blir effektivare.

Nyligen avslutade projektet KIA (Kvalitet i användning) har ökat kunskapen om hur det kan gå till. Nu deltar universitetets egna forskare i arbetet med att göra de administrativa systemen mer användbara.

I princip all verksamhet idag genomsyras av IT, inte minst universitetets verksamhet. Inom projektet KIA (Kvalitet i användning) studerades IT-användningen bland universitetets anställda. Projektet är nu avslutat. Resultaten visar att ingen anställd använder mindre än femton system. Vissa använder fyrtio. Många av dessa system samarbetar dåligt, använder data på olika sätt och är inte anpassade för att ge ett effektivt arbetsflöde.

Som en del av universitetets påbörjade förändringsarbete för effektivare administration deltar även de forskare som genomförde KIA-projektet och som alla jobbar vid institutionen för informationsteknologi, visuell information och interaktion. De tar med sig kunskapen från KIA-projektet och sin breda forskarkompetens om användbara IT-system.

Doktoranden Thomas Lind, Åsa Cajander, biträdande lektor vid institutionen, och professor Bengt Sandblad, var de tre som ledde KIA-projektet.

– Det är jättekul att universitetet vill och vågar ta hjälp av sina egna forskare för det här arbetet, säger Bengt Sandblad.

Lösningar på de här problemen finns.

Användarna bör bestämma Nyckeln i att göra system användbara är att involvera användarna och göra det redan från början. Men det är lättare sagt än gjort.

– I nästan alla projekt säger man att användarna ska vara med. Men det är sällan användarna får vara med på ett meningsfullt sätt, säger Åsa Cajander.

– Det blir ofta ont om tid, och eftersom systemexperterna ändå ”vet” vad som funkar, så genar de och spar tid genom att inte gå omvägen via användarna. De som ska arbeta med systemen ska vara med i alla faser, från kravställning till utveckling och införande – allt!

Det tar arbetstid för användarna att delta i förändringsprojekt, och det är organisationerna ofta ovilliga att avsätta.

– Det måste få kosta, säger Bengt

EXPERTER. Professor Bengt Sandblad, doktoranden Thomas Lind och forskaren Åsa Cajander kan mycket om användbarhet.

Sandblad. Tar man inte den tiden och kostnaden kommer det senare att bli mångfalt dyrare, i kronor, förlorad arbetstid och sjuka medarbetare.

Det är också viktigt att det även efter införandet går att ta hand om frågor och problem och ändra sådant som inte blev bra.

System med dålig användbarhet kostar. Fackförbundet Unionen har gjort en

undersökning av hur mycket arbetstid deras medlemmar tappar på grund av dåliga system, och landade på siffran 11 miljarder per år, enbart i arbetstid.

Det kostar också ohälsa. Usla datasystem gör användare frustrerade, arga och stressade. Det leder till dålig stämning, utbrändhet och sjukskrivningar.

– Man måste inse att IT inte är ett mål i sig utan är verksamhetsutveckling,

säger Bengt Sandblad. Vi tycker det är väldigt positivt att universitetets ledning ser problemen och satsar rejält på detta.

Nu är det upp till alla i organisationen att ta till sig detta, att inte se det som något som rör andra. Vi har satt en boll i rullning. Nu måste alla hjälpa till att hålla den rullande.

Kim Bergström

UNIVERSEN # 3 -14

7

AKTUELLT

GLOBALT. Genom Mooc:s får kursdeltagarna tillgång till ett oerhört brett kursutbud och nya kunskapsmiljöer.

Trendig massutbildning ska testas i Uppsala Massutbildning via nätet, så kallade Mooc:s, har vuxit explosionsartat inom högre utbildning. Nu ska Uppsala universitet testa konceptet med tre eller fyra kurser som ska ges våren 2015.

Det började vid Stanford 2011, då en nätbaserad kurs om artificiell intelligens gavs för 160 000 studenter från 190 länder. Kursen blev en mötesplats för tusentals likasinnade som chattade och diskuterade i forum på nätet i anslutning till undervisningen.

Sedan dess har efterföljarna blivit fler och fler, framför allt vid stora prestigefyllda universitet i USA men också i Europa. Det har startats flera tekniska plattformar för undervisning i massiv skala, till exempel Coursera och edX, där Karolinska institutet ska ge kurser till hösten.

Nu ska även Uppsala universitet testa Mooc:s. Arbetsgruppen e2014 har fått i uppgift att starta en pilotkurs per vetenskapsområde och eventuellt en områdesövergripande kurs.

8

UNIVERSEN # 3 -14

– Vi utvecklar kurserna för att lära oss mer om Mooc:s och få erfarenheter för att kunna ta beslut om framtiden. Vi behöver lära oss mer om Mooc:s och e-lärande överlag och bland annat sätta oss in i formella frågor, jämföra olika aktörer och plattformar och ta reda på vilket stöd som krävs, säger professor Ingrid Ahnesjö som är ordförande i gruppen.

Redan nu är det klart att kursen inom medicin och farmaci ska handla om antibiotikaresistens. Inom de andra två vetenskapsområdena pågår fortfarande diskussioner.

Följt debatten Den som leder arbetet är Mats Cullhed, pedagogisk utvecklare vid planeringsavdelningen. Han har länge följt debatten om Mooc och ser det som en

fördel att Uppsala universitet ”hoppar på tåget” först nu.

– De senaste årens hype har lagt sig och det finns erfarenheter som vi kan ta del av. Det är bra för vår del, säger Mats Cullhed.

I början sågs Mooc som ett hot mot traditionell undervisning på campus. Om inte universiteten snabbt moderniserade sin utbildning skulle de bli utkonkurrerade av stora universitet i USA. Så har det inte blivit.

– De flesta studenterna är redan inskrivna på en utbildning och tar kursen som ett komplement till campusutbildningen. Yrkesverksamma är en annan stor grupp.

Sådana här kurser ger kunskaper och nya perspektiv men oftast inte högskolepoäng. Däremot har det blivit möjligt på flera håll att göra ett test och ta ut poäng i efterhand. Det är dock inte så många som intresserar sig för att få poäng och avhoppen är många, visar statistiken.

Att utveckla sådana här kurser kostar mycket pengar, kring 500 000 kr per

vad är en mooc? l Massive: en Mooc lockar vanligtvis tusentals deltagare. De största har 250 000-300 000 deltagare. l Open: gratis att delta l Online: webbaserad l Course: det finns en kursstruktur och någon form av kursintyg och lärarnärvaro. Däremot ger kursen oftast inga poäng.

kurs har arbetsgruppen fått avsatt. Då ingår, förutom arbetstid, även teknisk utveckling och support. När kursen väl är klar kan den å andra sidan ges många gånger och till tiotusentals studenter varje omgång.

Vinsterna är många, menar Ingrid Ahnesjö: – Vi bidrar till en bättre värld genom samverkan med allmänheten. Vi bidrar till att göra Uppsala universitet känt vilket gör det lättare att rekrytera studenter.

Dessutom kan vi varva campusutbild-

Foto: Mikael Wallerstedt

AKTUELLT

KUNSKAPSTÖRST. Massutbildning via

nätet intresserar allt fler och kan locka nya studentgrupper till universitetet.

arbetsgrupp för e-lärande l Arbetsgruppen e2014 ska skapa förutsättningar för att vidareutveckla e-lärandet vid Uppsala universitet. Ett av uppdragen är att ta fram tre eller fyra Mooc:s vid Uppsala universitet. l I gruppen finns representanter för alla vetenskapsområden, it-avdelningen, enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik och studenterna.

Ordförande är Ingrid Ahnesjö, professor i biologi. l I april hölls det första av en rad seminarier om Mooc:s. De riktar sig till anställda på Uppsala universitet och fortsätter i höst.

ning och webbaserad undervisning och bidrar till kunskapsutveckling i e-lärande.

En kritik som har förts fram är att det inte finns någon hållbar affärsmodell för Mooc:s så länge kurserna ges gratis men är dyra att utveckla.

Frågan är om det är väl investerade pengar för universitetet.

– Det vet vi inte än men pilotkurserna ger oss mycket viktiga erfarenheter och ska utvärderas noga, säger Mats Cullhed.

Sprida kunskap Egentligen är det inget nytt att universitetskunskap bidrar till folkbildning i en större krets. Det har folkhögskolor och studieförbund länge arbetat med.

– Det verkligt nya med Mooc:s är att kursdeltagarna får tillgång till ett oerhört mycket bredare kursutbud och till nya kunskapsmiljöer. Man hamnar i ett jättelikt sällskap av likasinnade och andra som har samma intresse, säger Mats Cullhed.

Vad man än tycker om Mooc:s har de visat att behovet finns av den här typen av utbildning.

– Det är lätt att dras med i hypen men vårt fokus bör ligga på kunskapsglädje och kunskapstörst hos alla de tusentals människor som anmäler sig till kurserna för att delta och vara aktiva på webben. Sedan kan man fråga sig om det här är Uppsala universitets uppgift, men det är en kraft att ta vara på och utveckla.

Annica Hulth

INTERAKTIVT. I klassrummet är det dialog och problemlösning som gäller för David Black Schaffer (till vänster) och hans studenter.

Inspirerad av Mooc:s Att satsa på Mooc:s är dyrt och tidskrävande, men alla lärare kan ta till sig något av tekniken och den nydanande pedagogiken, anser David Black-Schaffer. Han har utvecklat en teknisk plattform som ändrat undervisningen i grunden.

– Mooc:s för med sig ny teknik som kan förbättra inlärningen för studenterna.

Traditionell katederundervisning är alldeles för passiv, säger David Black Schaffer, biträdande universitetslektor vid institutionen för informationsteknologi.

Han undervisar mycket och kurserna består av 50 procent föreläsningar och 50 procent problemlösning. Men han lägger inte upp det på det traditionella viset: att föreläsa för studenterna i klassrummet och sedan låta dem gå hem och lösa problem och uppgifter.

Genom att ”välta klassrummet” vänder han på steken: Studenterna ser på föreläsningen hemma vid datorn. I klassrummet jobbar de med problemlösning tillsammans med läraren.

Med hjälp av Mooc-tekniken har David utvecklat en ny form av interaktiv föreläsning som studenterna ser hemma.

Var tionde minut avbryts föreläsningen av att studenterna får svara på frågor.

Det ökar interaktiviteten, menar David Black Schaffer.

Han ser många fördelar med de nya undervisningsformer som Mooc:s har fört med sig. Att välta klassrummet har gjorts sedan 1990-talet men tekniken har utvecklats vidare nu när nätkurser ska ges för tiotusentals studenter.

Kurserna är dyra att utveckla och därför tror han inte att vi kommer att få se så många svenskproducerade Mooc:s.

– Däremot hoppas jag att svenska lärare kan ta till sig de nya tekniska möjligheterna att modernisera undervisningen i klassrummet.

Det lär behövas när studenterna helt gratis kan följa föreläsningar av lärare med stjärnstatus vid prestigeuniversitet som Stanford och MIT. Då gäller det för lärarna vid Uppsala universitet att ha något annat att komma med.

– Vi måste erbjuda en mycket bättre klassrumsupplevelse. Ökad kunskap Ett sätt är att öka interaktiviteten. Som en del av webbföreläsningen får studen-

terna svara på 10–20 frågor, som ger en bra bild av vad de kan. De kan också ställa frågor till läraren under föreläsningen genom att trycka på fråge-knappen.

– På så sätt använder vi tiden i klassrummet mer effektivt. Jag vet vilka frågor studenterna har och får möjlighet att fokusera på dem. Och i klassrummet är det studenterna som ska jobba, inte jag som ska prata.

Gratis online-system Ofta jobbar studenterna i grupper om 2–3 personer medan David vandrar omkring i klassrummet och kan ge instruktioner och feedback. För honom började det för två år sedan då han började använda ett gratis online-system.

– Studenterna älskade det och det blev roligare att undervisa än på länge.

Nu kan jag inte undervisa på något annat sätt.

Verktyget som han utvecklade används nu av nästan 2 000 studenter på Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan (KTH) och åtta andra universitet i Sverige och utomlands.

– Det finns många sätt att använda systemet och alla gör på olika sätt. För att det ska fungera måste du ändra ditt sätt att undervisa. Det är det som är den svåra biten.

Annica Hulth

UNIVERSEN # 3 -14

9

EN DAG PÅ JOBBET

Benen berättar om legendarisk kung Ibland öppnas historiens dörrar på glänt. Så var det när Erik den heliges relikskrin öppnades och benen undersöktes med moderna metoder. DNA-analys, osteologiska undersökningar och röntgenbilder kan ge forskarna en tydligare bild av vem han var. skrinet öppnas är välbevakat. De flesta av Sveriges stora rikstäckande medier är med i Domkyrkan när kvarlevorna från den legendariske Erik Jedvardsson tas fram i ljuset. Han levde på 1100-talet, dog en våldsam död i 40-årsåldern och blev sedan helgonförklarad.

För Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, är det här en efterlängtad dag: – Det är jättespännande att få arbeta med en av Sveriges tidigaste kungar som vi inte vet så mycket om. Jag har undersökt benen tidigare, i samband med en teveinspelning, men då gick det så snabbt. Det är kul att komma tillbaka 14 år senare. Metoderna har utvecklats och det finns många fler analyser man kan göra idag. gonblicket när

att såga loss en bit av benet. Ur benbitarna kan sedan DNA extraheras.

Professor Mattias Jakobsson förklarar: – Vi ska undersöka om det finns bra DNA bevarat.

Om det är så kan vi ställa en del frågor, till exempel om det stämmer att Eriks pappa kom från England.

Vi kan fastställa hans ursprung och få klarhet i var Eriksätten kommer ifrån.

En annan fråga som kan besvaras med DNA-analys är om den kluvna halskotan verkligen kommer från honom eller om den har lagts dit i efterhand för att stärka legenden om att Erik den helige halshöggs.

Nästa station är Akademiska sjukhusets radiologiska

enhet, som ska göra en datortomografi på benen och kraniet. Dessutom ska bentätheten mätas, med hjälp

av Östen Ljunggren som är professor i benmetabolism.

Det är data som kan användas i ett stort forskningsprojekt om benskörhet och ledförslitningar, i historisk tid och idag, som professor Sabine Sten ansvarar för sedan 2009.

– Vi har hittills undersökt ”den vanliga medeltida stads- och landsbygdsbefolkningen”, men Erik den helige tillhör den högre societeten, så det blir en När det gäller ny pusselbit till projektet.

Vi ska också göra en iso- DNA kan det topanalys, där vi analyse- ta minst 1–2 rar benpulver och kan se år att genevad han åt under sina tio sista levnadsår, säger Sa- rera data och bine Sten. ytterligare ett Efter öppnandet av skrinet talar hon med flera år att analyjournalister. Tålamodet är sera dem. stort även när intervjuandet drar ut på tiden. Men nog märks det att hon brinner av iver att få sätta igång med undersökningen.

Mycket ska göras under två dagar, men resultaten kommer att dröja.

– Våra osteologiska analyser går ganska snabbt och röntgenbilderna får vi samma dag. Men när det gäller DNA kan det ta minst 1–2 år att generera data och ytterligare ett år att analysera dem.

Till sin hjälp har hon flera forskare med olika specia-

liteter från Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Västergötlands museum.

Tillsammans ska de söka svar på en lång rad frågor, allt ifrån om det verkligen är Erik den heliges kvarlevor som ligger i skrinet, till att undersöka hans ursprung, hans hälsa och hans diet.

Den senaste undersökningen gjordes i slutet av 40-talet och det har hänt mycket sedan dess.

– Vi har tagit ett väldigt brett grepp och samlat olika kompetenser. Man får betydligt mer resultat om man jobbar brett med medicinska och genetiska analyser, säger Sabine Sten.

Innan skrinet öppnas får besökarna en presentation av Erik den helige och hans person, men också av det rent fysiska innehållet i kistan – förutom benen och kraniet ligger där också en krona som är historiskt intressant. Även efter reformationen, då helgon slutade tillbed-

jas i Sverige, bevarades Erik den heliges kvarlevor väl.

Det saknas vissa skelettdelar, som har skänkts som gåvor till andra kyrkor, men i stora delar är skelettet intakt.

Snart ska benen för första gången genomgå en DNAanalys på Evolutionsbiologiskt centrum (EBC). Redan samma eftermiddag ska forskaren Helena Malmström dra på sig skyddskläderna och gå in i labbet för

10

UNIVERSEN # 3 -14

sjöng vi en psalm och bad en bön. Jag frågar Sabine Sten hur hon ser på detta. Är det viktigt att benen behandlas med värdighet?

– Ja, jag har mycket diskussioner om etik med mina studenter. Det är jätteviktigt att hantera mänskliga kvarlevor med stor respekt, även med icke namngivna skelett från stenåldern, bronsålder, järnålder och medeltid. Just i det här fallet blir det mer personligt när vi har hans namn och hans levnadshistoria. Det är spännande att jobba med en kung som levde för så länge sedan.

Det tycker uppenbarligen medierna också och samma kväll visas bilder från skrinöppningen i alla nyhetsprogram på teve. Mediauppbådet är långt större än Sabine Sten hade räknat med.

– Det är roligt, det märks att folk är intresserade av historia och av skelett. För oss forskare är det viktigt att förmedla vad skeletten kan berätta. De är lika viktiga som mynt och andra arkeologiska föremål som hittas vid utgrävningar, säger hon.

– Ibland frågar folk varför vi sparar skelett och inte låter dem vila i jorden, men skelettlämningar från människor är viktiga. De kan bidra till dagens forskning inom medicin, hälsa och miljö.

Innan skrinet öppnades

sabine sten l Yrke: Professor i osteoarkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia. l Anställd sedan: 2003 l Plus med jobbet: Kul att utbilda studenter i osteologi och att ha spännande forskningsprojekt där jag samarbetar med osteologer, genetiker, läkare och historiker. l Minus med jobbet: Tiden räcker oftast inte till allt som ska hinnas med. l Varför osteologi: Osteologiska material har en stor potential i forskning som berör genetik, hälsa och miljö.

Text Annica Hulth Foto mikael wallerstedt

min dag – 23 april 2004

8.45

8.45 Utanför Domkyrkan, som är stängd och tillbommad idag, står en grupp journalister och huttrar i blåsten. Alla stora medier är här, SVT, DN, Aftonbladet ... Pressansvariga från Uppsala universitet och Svenska kyrkan lotsar dem in i kyrkan.

9.00 Kyrkans företrädare hälsar välkomna och sedan berättar olika forskare och experter om Erik den helige – vem han var både före och efter döden. I bakgrunden syns relikskrinet, där kvarlevorna förvarats i hundratals år eftersom Erik den helige uppkallades till helgon kort efter sin död. Avslutningsvis ber vi en bön och sjunger en psalm.

9.00

9.30 9.45

9.30 Relikskrinets öppnas inför många nyfikna ögon.

Trängseln är stor men samtidigt råder en respektfull stämning och bortsett från kamerasmattret är det väldigt tyst.

Fotograferna dokumenterar varje rörelse när Sabine Sten lyfter upp kraniet och beskriver: – Det är mycket välbevarat och tillhör en man som var cirka 40 år gammal.

Tyvärr saknas tänder och underkäken.

9.45. Dags för intervjuer.

Det är många som vill prata med Sabine Sten och några vill ha nya bilder eller filma om en sekvens som blev fel. De andra forskarna i arbetsgruppen finns också på plats. Här och var blir det intressanta diskussioner när läkare, osteologer och historiker tillsammans berättar om undersökningarna som ska göras.

11.00 Arbetsgruppen samlas och tar benen till ett ställe i Domkyrkan där de kan göra analyser.

– Osteologiska analyser gjordes av Bo Ingelmark 1946, men sedan dess har det kommit nya vetenskapliga metoder, så vi behöver uppdatera hans undersökning, säger Sabine Sten.

14.00

14.00 Benen fraktas i taxi till Evolutionsbiologiskt centrum där forskaren Helena Malmström utför en DNA-analys i labbet, klädd i skyddsdräkt.

18.30 Alla inblandade träffas vid Upplandsmuseet där det bjuds på buffé.

Dagen därpå fortsätter undersökningen med röntgen och mätning av bentäthet på Akademiska sjukhuset hos verksamhetschef Adel Shalabi och professor Östen Ljunggren. En isotopanalys görs också innan benen läggs tillbaka i skrinet i Domkyrkan.

UNIVERSEN # 3 -14

11

Forskning uppdragsutbildning l År 2011 skrevs nya bestäm-

Foto: Mikael Wallerstedt

melser in i socialtjänstlagen, det som kallas nationell värde­ grund för äldreomsorgen: ”Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”.

För att sprida kunskap beställde Socialstyrelsen en webbaserad utbildning. l Uppdraget gick bland annat till Uppsala universitet, som ­utbildade fyra av landets sex regioner. Barbro Wadensten och Õie Umb-Carlsson ut­ formade utbildningen tillsammans med enheten för uppdragsutbildning. Niklas Källberg, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm och företaget Helse­plan, ansvarade för ­modulen Förbättringsarbete.

UTVECKLING. Õie Umb-Carlsson (till vänster) och Barbro Wadensten har tillsammans med

Niklas Källberg studerat hur diskussionerna om värdegrund ledde till konkreta projektidéer.

Utbildning om äldreomsorg gav effekt Uppdragsutbildningen ”Värdegrund i äldreomsorgen” har getts för 1 290 deltagare över hela landet.

Men vad hände efter utbildningen – gav de nya kunskaperna effekt i verksamheten? Det utforskas just nu vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Det är personerna bakom utbildningen, Barbro Wadensten, Õie Umb-Carlsson och Niklas Källberg, som nu går vidare med att undersöka dess effekter.

De har studerat vad som hände med de första två grupperna, totalt 800 personer, som utbildades under 2012. Dels genom att sammanställa de förslag på förbättringar i den egna verksamheten som kursdeltagarna lämnade in via en projektplan. Dels med en uppföljande enkät nästan ett år efter kursens slut: I hur stor utsträckning hade förbättringsprojekten genomförts?

Resultaten är inte helt klara än, men

12

UNIVERSEN # 3 -14

allt tyder på att kursen verkligen har haft effekt i kommuner och på äldreboenden.

– Det vi kan se är att de verkligen kopplat ihop teorierna och diskussionerna om värdegrund med sitt yrke och det de jobbar med. Vi kan se den här kopplingen väldigt tydligt, säger Õie Umb-Carlsson.

Sprida kunskap Det var Socialstyrelsen som beställde utbildningen, för att sprida kunskap om den nya nationella värdegrunden för äldreomsorgen: ”Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”.

Kursdeltagarna var chefer inom äldre­

omsorgen och de flesta förbättringsprojekt handlar om styrning och ledning på olika nivåer.

Ett annat viktigt tema är ”delaktighet och inflytande” som är en del av värdegrunden och genomsyrar alla förbättringsprojekt. Här syns det tydligt att kursdeltagarna har fått med sig något från utbildningen, menar Õie Umb-Carlsson.

– Många av projekten lyfter fram att man vill göra de äldres röst hörd, att de äldre inte bara är objekt utan subjekt som ska ha inflytande över sitt eget liv.

Det ingår i värdegrunden att man ska ses som en aktiv individ.

Viktiga diskussioner Den webbaserade utbildningen var utformad för att sätta igång tankar och väcka diskussion bland annat med filmer på olika teman.

– De där raderna i lagen om värdigt liv och välbefinnande är väldigt kortfattade, men vad betyder de egentligen? På kursen har deltagarna fått en ökad förståelse för ord som värdegrund och etik, säger Barbro Wadensten.

Hon får medhåll från Niklas Källberg: – Det är väldigt mycket en översättningsprocess, när en förändring kommer från politikervärlden och sedan ska förverkligas. Jag tycker att det är häftigt att se att det pedagogiska upplägget verkar ha gett den effekt man hade tänkt sig från politikerhåll.

Lagtextens ”värdigt liv och välbefin-

” Många av projekten lyfter fram att man vill göra de äldres röst hörd” nande” har alltså översatts till massor av olika förbättringsprojekt.

– Det handlar om allt ifrån att personal ska få ökad kompetens i palliativ vård och att skapa ett forum för existentiella samtal, till att förändra själva måltidssituationen så att den bidrar till social gemenskap, säger Õie Umb-Carlsson.

Hur gick det då att genomföra alla förbättringsprojekt? Enkätsvaren ger inte hela bilden, men visar att en hel del har gått från idé till praktik på sina arbetsplatser.

– Vi är ganska nöjda med att det är så många som har genomfört projekten, särskilt med tanke att det är en distansutbildning. Det fanns definitivt förändringsenergi i gruppen, som sedan kunde kanaliseras i praktiska idéer, säger Niklas Källberg.

Barbro Wadensten har jobbat länge med webbaserad utbildning och känner sig stärkt i att det verkligen fungerar.

– Det här visar att det verkligen går att ha en webbaserad utbildning om sådana här ämnen och att det är kraftfullt. Man behöver inte mötas i samma rum för att få med sig något som man har nytta av och kan implementera i vardagen.

Annica Hulth

Forskning

Jägare och jordbrukare blandades på stenåldern Analyser av genomet hos elva skandinaviska stenåldersindivider visar att jägare och samlare upptogs och blandades med lokala jordbrukare och att jägarna/samlarna var färre än jordbrukarna.

Människans övergång från en livsstil som jägare och samlare till att bli jordbrukare har debatterats i över ett århundrade. Sedan forskare lärt sig att arbeta med DNA från uråldriga mänskliga kvarlevor går det att ta reda på mer om människorna som levde under denna period.

– Vi har tagit fram genominformation från elva förhistoriska individer, det är fler än någon annan studie. Kvarlevorna från dessa stenåldersmänniskor var mellan 5 000 och 7 000 år gamla, säger Helena Malmström, forskare vid institutionen för ekologi och genetik.

Materialet kommer från såväl skandinaviska fastlandet som Gotland och det består både av jägare/samlare från

• Det är allmänt känt att den förvän-

Foto: Göran Burenhult

Nya forskningsresultat från en internationell ­forskargrupp ledd av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet ger en ny bild av stenåldersmänniskors demo­ grafiska historia.

Kromosomfel kan ge kortare livslängd

FÖRHISTORISK. Ett av skeletten från utgrävningarna i Ajvide på Gotland.

tade livslängden är kortare för män än för kvinnor. En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar på ett samband mellan förlust av Y-kromosomen i blodceller och både en kortare livslängd och högre dödlighet från cancer i andra organ.

Jan Dumanski och Lars Forsberg vid institutionen för immunologi, genetik och patologi har tillsammans med kolleger vid Karolinska Institutet samt brittiska och amerikanska forskare undersökt arvsmassan i blodprover från en grupp på över 1 600 äldre män.

Den vanligaste genetiska förändringen var att Y-kromosomen hade förlorats i en andel av de vita blodkropparna.

Männen följdes upp under många år och forskarna kunde se ett samband mellan förlust av Y-kromosomen och kortare överlevnad.

Människorna bakom TV-programmen

• I en ny avhandling från institutionen olika tidsperioder och tidiga jordbrukare.

Professor Mattias Jakobsson, som ledde studien från Uppsala universitet, är fascinerad av resultaten.

– Vi ser mycket lägre genetisk diversitet hos jägare/samlare än hos jordbrukare. Det tyder på att de som levde som jägare och samlare var färre än jordbrukarna, säger Mattias Jakobsson.

Studien bekräftar att stenålderns jägare/samlare och jordbrukare var ge-

netiskt distinkta och att det var migration som spred jordbruket över Europa.

Men forskargruppen kunde gå ett steg längre och tydligt visa att de neolitiska jordbrukarna blandat sig med jägare/ samlare. Studien, som presenterats i tidskriften Science, är det första resultatet från det tvärvetenskapliga Atlasprojektet om förhistoriska befolkningsmönster i Skandinavien. linda koffmar

för informatik och media har Irène Grundberg undersökt vilka de svenska TV-producenterna är inom drama och journalistik. Hon har studerat deras bakgrund men också vägen från programidé till färdig TV-produktion. I studien intervjuades 32 TV-producenter inom drama och samhällsprogram vid flera tillfällen från 1992 till 2007. Under perioden har en digitalisering har skett på alla nivåer och konkurrensen ökat.

Gelet förbättrar kirurgiska implantat

• En forskargrupp vid Uppsala uni-

4 frågor till Mathias Strandberg:

Därför låter skånskan som den gör I en ny avhandling undersöker Mathias Strandberg de sammansatta ordens accentuering i Skåne­målen.

Dessa varierar på ett sätt som har förbryllat forskare i över hundra år.

Varför är ­dialekter intressanta för språkforskare?

– Det här är ett ämne som engagerar många. Empirin från dialektforskningen har förstås också andra grenar av språkvetenskapen nytta av. Även tvärvetenskap-

1

Mathias Strandberg, doktorand i nordiska språk

ligt är dialektforskningen av vikt. Till exempel kan språkliga företeelsers geografiska utbredning berätta om forna tiders samfärdsel och samhällsstruktur.

Var hittade du 2 ditt material?

– Vid Institutet för språk och folkminnen där det bland annat finns cirka sju miljoner lappar med fonetiskt upptecknade dialektord. Ungefär en sjundedel av detta material kommer från Skåne. Materialet samlades in i fält i huvudsak i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft.

Hur kom 3 lapparna till?

– Ofta gick det till så att upptecknarna fick komma hem till sagesmännen, dricka kaffe och prata om ditt och datt.

Under samtalen förde de anteckningar som de sedan renskrev på de ordlappar som ännu förvaras i arkiven. På 1930-talet inleddes dessutom en omfattande inspelningsverksamhet.

Vad kom du fram till i avhandlingen?

– Svenskan har två så kallade tonaccenter eller ordaccenter: accent 1 (också kallad akut accent) och accent 2 (också kallad grav accent). Accent 1 har till exempel landsväg och kostall, accent 2 däremot till exempel handtag, rågstubb och träbit. I standardsvenskan sådan den talas bland annat i och omkring Stockholm har sammansatta ord nästan uteslutande accent 2. Många dialekter, bland annat skånska, har däremot både accent 1 och accent 2.

– I avhandlingen kan jag visa att variationen beror på historiska omständigheter. Accent 1 används till exempel när en stavelse har fallit bort i början av ordet och vid sammansättningar som kan återföras på två självständiga ord, till exempel landsväg.

4

annica hulth

versitet har utvecklat en ny påverkbar gelbeläggning för kirurgiska implantat.

Materialet är utformat för att ge en bättre sammanbindning mellan implantat och ben samt att förhindra avstötning. Neutronspridningsexperiment vid Institut Laue-Langevin i Grenoble, Frankrike, visar hur ett protein som främjar bentillväxt binder till den gelbelagda ytan. Proteinet frigörs sedan på ett kontrollerat sätt när ytan kommer i kontakt med en lösning av kalciumjoner. Denna process stimulerar tillväxten av ben på implantatet.

Säker färd med trådlösa sensorer

• Trådlösa sensorer är numera en del

av vår vardag, där allt ifrån läsplattor till gräsklippare kopplas upp mot internet för att förenkla hanteringen eller minska kostnaderna. Mathias Grudén, vid instiutionen för teknikvetenskaper, har testat den nya tekniken vid övervakning av hjullager på tåg och i jetmotorer på flygplan. I framtiden kan en ökad användning av smarta sensorsystem vara ett sätt att förhindra bland annat tåg- och flygolyckor.

UNIVERSEN # 3 -14

13

Omvärld

Provet kostar 350 kronor

Fråga: Foto: Mikael Wallerstedt

Regeringen vill höja avgiften för högskoleprovet, men Uppsala universitet skriver i en remiss att detta kan slå mot de skrivande.

Universitetet vänder sig emot att de ska betala merkostnaden för högskoleprovet, vars syfte är att bredda rekryteringen av studenter.

1. Varför väljer du att skriva Högskole­provet?

2. Vilket resultat hoppas du på?

Text: MATILDA NILSSON Foto: MIKAEL WALLERSTEDT

Erik Avetisyan, 20 år, från Uppsala: VÄLFYLLT. Sista raden brukar inte vara fylld i skrivsalen på Polacksbacken när högskoleprovet pågår. Men i år har fler än vanligt dykt upp.

Rekordmånga skriver Högskoleprovet Allt fler väljer att skriva Högskoleprovet.

För Uppsala universitet växer organisationen runt evenemanget.

Och antalet skrivande väntas fortsätta öka.

– Det är verkligen rekordmånga som skriver, säger Eva Regnér, en av de två huvud­provledarna på enheten för studie- och karriärvägledning.

På själva provdagen träffas hon och hennes kollega Mia Wahlström klockan 5.30 på Studentservice på S:t Olofsgatan 10 B i Uppsala. Vid sjutiden kör universitetsförvaltningens vaktmästare ut lasterna med högskoleprov från S:t Olofsgatan. I år kördes nära 4 000 prov ut.

högskoleprovet

Antalet anmälda till Högskoleprovet vid Uppsala universitet: l Vårterminen 2013: 2 892 personer l Höstterminen 2013: 3 236 personer, varav Visby: 224 l Vårterminen 2014: 4 180 personer, varav Visby: 336 Källa: Universitets- och högskolerådet (UHR) 14

UNIVERSEN # 3 -14

– Högskoleprovet är ett gigantiskt logistikprojekt. Planeringen av provet har pågått flera månader i förväg, säger enhetschefen Eva Söderman.

En av de större provlokalerna i Uppsala ligger på Polacksbacken. Här jobbar Åke Fredriksson för 17:e året som provledare. I år är det fler än vanligt i hans skrivsal. Oftast är svinnet mellan antalet anmälda och antalet närvarande större.

I långa rader väntar de skrivande på att få börja provet.

Många av deltagarna går fortfarande på gymnasiet. Det råder en nationell trend där fler av de skrivande är 19 år eller yngre.

– När jag började som provledare var åldersspridningen på de skrivande större, i dag är det fler yngre som skriver, säger Åke Fredriksson.

Förslag om lägsta gräns Sedan hösten 2011 har antalet personer som skriver högskoleprovet vid Uppsala universitet ökat. Till provet i april i år var ökningen extra markant.

– Det finns en osäkerhet kring det nya gymnasiesystemet Gy11 och hur urvalet kommer att slå, berättar Eva Söderman.

Men även när osäkerheten lagt sig spår Eva Söderman en ökning av antalet skrivande. Utbildningsminister Jan Björklund vill införa en lägsta gräns för godkänt på högskoleprovet och regeringen föreslår att från nästa sommar ska minst resul-

tatet 0,5 krävas för att högskoleprovet ska vara godkänt.

– Om förslaget går igenom så kommer vi se en ökning av antalet skrivande till hösten och till nästa vår, säger Eva Söderman.

Vad betyder det för Uppsala universitet?

– Det kommer behövas mer personal och lokaler och det blir en större administration.

Skapa lugn för de skrivande I skrivsalen på Polacksbacken har första delprovet just delats ut. Åke Fredriksson berättar vilka regler och förhållningsorder som gäller under provet. Provdeltagarna lyssnar andlöst. Det här kan vara den viktigaste dagen i deras liv.

– Jag vill ge de här ungdomarna som skriver så lugna, rättvisa och stabila förhållanden som möjligt. Det enda som ska vara upp till dem själva, är vilket resultat de får, säger Åke Fredriksson.

Klockan 18.00 färdas alla prov tillbaka till S:t Olofsgatan 10 B. Två assistenter kontrollräknar så att alla delprov och svarsblanketter lämnats in.

För de skrivande är det bara att vänta på resultatet som kommer i maj. För huvudprovledarna Eva Regnér och Mia Wahlström väntar en vecka av efterarbete och inrapporteringar. Och sedan är det dags att börja arbetet med höstens prov.

Matilda Nilsson

– För att det är en annan möjlighet att komma in på universitetet. Det är en nödvändighet att skriva.

– Så bra som möjligt!

Linda Werdi, 18 år, från Uppsala:

– Om det kan öka mina chanser att komma in på universitetet är det en chans jag vill ta.

– Högre än 1,0 i alla fall.

Johanna Åkerström, 19 år, från Uppsala:

– Den här gången är det mer för att prova på. Jag har inte sökt något till hösten.

– Oj, det är inget viktigt. Jag provar på så får jag se hur det går. Jag blir bara stressad om jag ska satsa på ett visst resultat.

OMVÄRLD

Här blandas sagor med Till Almedalsbiblioteket i Visby kommer såväl studenter och forskare som barn och pensionärer. Det är nämligen något så ovanligt som ett kombinerat universitets- och folkbibliotek.

Eller som bibliotekarierna själva beskriver det: ett bibliotek för alla skeden i livet.

kurslitteratur UNIVERSEN # 3 -14

15

OMVÄRLD

Almedalsbiblioteket Ett av Sveriges få integrerade folk- och universitetsbibliotek, beläget i direkt anslutning till Campus Gotland mellan hamnen och parkområdet Almedalen i Visby. www.almedalsbiblioteket.se

idningsläsare samsas om läs-

platserna med studenter försjunkna i kurslitteratur. Vid informationsdiskar och datorer för artikeldatabaser köar både unga och äldre och på barnavdelningen väljer föräldrar ut sagoböcker tillsammans med sina små barn. Det är en helt vanlig tisdag på Almedalsbiblioteket på Campus Gotland i Visby.

– Vi möter alla sorters besökare – allt från studenter, universitetslärare och forskare till förskollärare, föräldrar, barn och pensionärer. Det handlar om allt från kniviga sagofrågor till komplicerade artikeldatabasfrågor. Vi är ett bibliotek för alla skeden i livet, säger Cecilia Herdenstam, bibliotekarie och enhetschef för de bibliotekarier som är kommunalt anställda vid Region Gotland.

– Om man ska jobba här krävs det att man har en prestigelös lyhördhet för olika informationsbehov, och det har de anställda verkligen utvecklat genom åren, säger Eva Hammarström, bibliotekarie och tillförordnad enhetschef för Almedalsbibliotekets universitetsanställda bibliotekarier.

Nej, Almedalsbiblioteket är inte som andra bibliotek. Det bildades 2001 när Visby stadsbibliotek och dåvarande biblioteket på Högskolan på Gotland slogs ihop till ett kombinerat folkbibliotek och universitetsbibliotek. Resultatet har varit positivt för både univer-

16

UNIVERSEN # 3 -14

sitetsanknutna, gotlänningar och Visbybesökare, anser Eva Hammarström och Cecilia Herdenstam. Att jobba gentemot både universitet och allmänhet är enligt dem inte en svårighet, utan en styrka för biblioteket.

– Ett universitetsbibliotek kan i värsta fall ibland verka tyst och svårt. När verksamheten som här är både akademiskt och folkligt riktad kan biblioteket upplevas som mer välkomnande, säger Cecilia Herdenstam och exemplifierar med den biblioteksintroduktion som nya studenter vid Campus Gotland erbjuds.

– Ibland samlar vi studenterna i det mysigt utsmyckade sagorummet där vi annars har högläsning för barn.

Stämningen blir mer intim och kontakten mer personlig i en sådan miljö. tjänar på Almedalsbibliotekets breda verksamhet. Sedan biblioteket den 1 januari formellt blev en del av Uppsala universitetsbiblioteket har antalet vetenskapliga artikeldatabaser ökat från ett 30-tal till över 500.

– Det är ju inte bara fantastiskt för Campus Gotlands studenter och anställda utan också för allmänheten som kan ta del av mer vetenskaplig läsning än vad de kunnat göra vid ett vanligt stadsbibliotek, säger Eva Hammarström.

Till skillnad från många ämnesinriktade campusbibliotek i Uppsala servar Almedalsbiblioteket 18 institutioner inom olika vetenskapsområden. Och fler institutioner kommer det att bli med tiden.

Samgåendet med Uppsala universitetsbibliotek har Även allmänheten

inneburit en klar förstärkning för Visbybiblioteket.

– Vi har gått från att vara ensamma till att tillhöra ett kollektiv. Den input vi nu kan få från kollegorna vid ämnesbiblioteken i Uppsala är mycket viktig för oss och vår tvärvetenskapliga verksamhet här i Visby, säger Eva Hammarström.

Men Uppsalainspirationen stannar inte där. Almedals-

biblioteket, som bland annat arrangerar utställningar, musikarrangemang och skrivargrupper, är lite av en kulturarena i Visby. Och nu hoppas bibliotekarierna på att kunna starta samarbeten med Uppsalabaserade forskare, med målet att erbjuda fler spännande populärvetenskapliga föreläsningar i Visby.

– Universitetets tredje uppgift är ju att nå allmänheten – och det är något vi verkligen vill bidra till på det här biblioteket, säger Cecilia Herdenstam.

För de flesta universitetsbibliotek går verksamheten ner under sommaren. I Visby är det lite tvärtom. Sommaren i allmänhet, och Almedalveckan i synnerhet, är högsäsong. Bibliotekarierna hoppas att så många anställda som möjligt tar chansen att kika förbi Almedalsbiblioteket, om det så är i jobbet eller på semestern.

– Genom Almedalsbiblioteket har Uppsala universitet tillgång till några av Visbys allra bästa lokaler – precis vid havet och parken Almedalen, säger Eva Hammarström.

Text Helena Edström Foto Mikael Wallerstedt

OMVÄRLD UTSIKT. Almedalsbibliotekets foajé, i Campus Gotlands

h­ uvudbyggnad och ett stenkast från Almedalsparken och havet, är en populär mötesplats. Så även för bibliotekarierna Cecilia Herdenstam och Eva Hammarström.

SAGOR. Cecilia Herdenstam hjälper till att leta sagoböcker på biblioteket som välkomnar både stora och små.

FOKUS. Eva Hammarström hjälper studenter att hitta både litteratur och läsplatser.

” Vi har gått från att vara ensamma till att tillhöra ett kollektiv.”

” Ibland samlar vi studenterna i det mysigt utsmyckade sagorummet där vi annars har högläsning för barn.

Stämningen blir mer intim och kontakten mer personlig i en sådan miljö.”

MUMINDAL. I fantasyavdelningen hjälper Cecilia Herdenstam och Eva Hammarström till med att plocka ner Mumindalen – en nyligen avslutad utställning i kartong där nordiska serietecknare tolkat Tove Janssons värld.

UNIVERSEN # 3 -14

17

Till sist FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Årets alumn brinner för säkerhet hallå där:

Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statsvetenskap, som i juni är moderator för ett seminarium om kollegialitet.

Vad ska ni ta upp på seminariet?

– Vi har bjudit in flera personer från andra lärosäten med kunskaper om kollegialitet så programmet inte bara har Uppsalaperspektiv. Henrik Björk, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, kommer att berätta om kollegialitetens historia. Erik Olsson, professor i teoretisk filosofi och grundare av Academic Rights Watch, ställer frågan om svenska högskolor uppfyller Unescos krav på kollegialitet. Och vår egen masterstudent i statsvetenskap Elin Sundberg ger en dagsaktuell bild av kollegialiteten vid 10 svenska lärosäten. Vi avslutar seminariet med att presentera en kort introduktionsskrift om kollegialitet.

En skrift om kollegialitet, vad ? är syftet med den?

– Jag ser det som en genväg för de som snabbt vill sätta sig in i vad kollegialitet är och vad det innebär. Som en introduktion till all den forskning som finns om kollegialitet, vi tipsar i skriften om flera bra böcker för den som vill gå djupare i ämnet. är frågan om ? Varför kollegialitet intressant just nu?

– De senaste 30 åren har en annan typ av styrningsideal svept över västvärlden, vi kan kalla det managementstyre (linjestyrning). I och med autonomireformen inom lärosäten blev det möjligt att också införa linjestyrning. Om linjestyrning införs vid ett lärosäte finns det inget som uttrycker lärosätets särart, lärosätet blir

?

18

UNIVERSEN # 3 -14

en vanlig statlig myndighet. Men för mig är ett lärosäte ingen vanlig myndighet, vår verksamhet kräver en annan typ av styrning. Det behövs en balans mellan kollegial styrning och linjestyrning och den balansen har förskjutits de senaste åren i Sverige.

Varför ett seminarium om ? kollegialitet just nu? Kommer det till exempel inte att riva upp såren kring ledningskrisen vid universitet, behöver vi inte gå vidare och se framåt?

– Jag ser det som att vi har ett ganska harmoniskt läge vid Uppsala universitet – trots ledningskrisen. Men oavsett styrningsform kommer det alltid att bli interna konflikter och vi måste ha verktygen för att hantera dem. Till exempel behöver universitet regler för hur ansvarsutkrävande ska gå till. Seminariet och skriften kan ses som en uppfordrande upptakt till den nya ledningen.

Men också, inte minst viktigt, alla kollegor på universitet. Kollegial styrning kräver att vi alla tar ansvar.

Petra Einarsson har inte haft någon karriärplan. Förklaringen till hennes lyckade arbetsliv är, enligt henne själv, bra chefer. Chefer som, till exempel, vågade satsa på henne redan som ung och relativt oerfaren ekonom.

– Jag tycker synd om dagens ungdom, det finns så många ”måsten”, läsa språk, jobba utomlands, göra karriär och bilda familj. Det viktiga är att ha kul och trivas med det jobb man har och försöka satsa på att få en bra chef, säger Petra Einarsson.

På publikfrågan om hon själv är bra på att lyfta fram unga människor på arbetet svarar hon: – Jag gör det redan, men ska bli ännu bättre på det och särskilt när det gäller unga kvinnor. Man måste lita på sin intuition när det gäller medarbetare.

Däremot är det inte nödvändigt med ”varannan damernas”, jag tror mer på mångfald.

Petra Einarsson började sin bana som trainee 1990 och har sedan gjort en spikrak karriär inom Sandvik. Redovisningschef, ekonomidirektör och bandchef är bara några av de titlar Petra Einarsson hade innan hon blev vd för affärsområdet Sandvik Materials Technology (SMT) 2012.

Det Petra Einarsson verkligen brinner

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Det vackra vårvädret till trots samlades en intresserad skara i universitets­ husets sal IX för att lyssna på Petra Einarsson, Årets alumn 2013 och vd på Sandvik Materials Technology. Petra Einarsson talade om vikten av att våga ta de chanser man får i livet.

KARRIÄRTIPS. Det viktiga är att ha kul och satsa på att få en bra chef, tipsade Petra Einarsson.

för är säkerhet. Varje år är det ungefär 100 personer av SMT:s 7 000 medarbetare som skadas svårt och nästan alla dessa arbetsplatsolyckor sker i Sverige.

Det beror inte minst på en machokultur som lever kvar och det vill hon ändra på.

– Det gäller att flytta fokus från att man måste arbeta säkert till att man vill arbeta säkert, säger Petra Einarsson och berättar vidare om kampanjen ”Never walk by”, det vill säga att man aldrig ska gå förbi, och därmed ignorera, en säkerhetsrisk.

Petra Einarsson utsågs inte bara till Årets alumn vid Uppsala universitet 2013, hon utnämndes också till Sveriges mäktigaste affärskvinna 2012.

En utmärkelse som nästan toppades av omnämnandet i Blondinbellas blogg, ”Cool kvinna”.

Birgitta Sinder Wilén

Anders Berndt

om seminariet l Seminariet ”Kollegialitet – hur angår det dig?” l Tid: Onsdagen den 4 juni 2014 kl 14.15–17.00 l Plats: Universitetshuset sal X Föranmälan krävs, se information i universitets kalendarium.

Boka in höstens TEA-dag

• Torsdagen den 24 oktober är det

dags för 2014 års TEA-dag, en heldag med ­föreläsningar för universitetets tekniska och administrativa personal.

Information finns i kalendariet och där kommer även program och länk till anmälan läggas ut. Anmälan öppnar

tidigast i början av september, meddelar TEA-dagens arbetsgrupp som redan nu vill passa på att hälsa välkommen genom Universen.

TEA står för Nätverket för tekniskoch administrativ personal vid Uppsala universitet.

Till Sist

FOTO: franziska benedict

sor i straffrätt vid Uppsala universitet, får Emil Heijnes rättsvetenskapliga pris. I sin motivering skriver stiftelsen: ”Magnus Ulväng har utfört ett osedvanligt omfattande och ingående forskningsarbete rörande straffrättsliga konkurrensfrågor och där visat att en teoretisk ansats är väl förenlig med praktisk användbarhet.” Prissumman är 100 000 kronor. Magnus Ulväng tog emot priset vid styrelsesammankomsten med Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning den 31 mars.

l Christian Benedict,

institutionen för neurovetenskap har av danska Novo Nordisk Fonden tilldelas 2014 Novo Nordisk Excellence Award for Endocrinological Research och 5,8 miljoner kronor. Hans projekt heter ”The role of the fat mass and obesity gene for sleep loss related health consequences in humans” och handlar om sömnens betydelse för hälsan.

av regeringen och ska ledas av utbildningsminister Jan Björklund. l Årets innovationsstipendiater

har nu utsetts av Ångström Academy vid Uppsala universitet. Stipendiet delas ut till doktorander som bedriver naturvetenskaplig forskning tillsammans med industrin, eller utvecklar forskningsidéer med kommersiell potential.

Scott Holcombe vid avdelningen för tillämpad kärnfysik, fick ett innovationsstipendium på 20 000 kronor för sitt arbete inom OECD Halden Reactor Project.

Stipendier på 7 500 SEK vardera fick Alejandro Lopez vid avdelningen för tillämpad materialvetenskap, Joakim Munkhammar vid avdelningen för fasta tillståndets fysik, Jesper Jacobsson vid avdelningen för oorganisk kemi och Kristofer Eriksson vid avdelningen för fasta tillståndets fysik.

På gång

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

polymerkemi, har fått bidrag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) till projektet ”Strategier för överlevnad av stamceller”. Bidragen från Stiftelsen för strategisk forskning finansierar studier, diagnos och metoder för behandling av olika sjukdomar. Totalt tilldelades åtta projeket mellan 30 och 33 miljoner kronor vardera under en femårsperiod för forskning inom området medicinsk teknik.

l Caroline Liberg, profes-

sor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och Mikael Lindahl, professor vid nationalekonomiska institutionen är ledamöter i ett utbildningsvetenskapligt råd som har utsetts

annons

Dags för vårpromotionen.

20/5: Genialitetens mörka sida - vetenskaplig undersökning av en antik myt Simon Kyaga har i en registerstudie visat att personer med kreativa yrken (t.ex. författare, konstnärer, vetenskapsmän) oftare än andra har vårdats för psykisk sjukdom.

Särskilt starkt är sambandet med diagnoser som schizofreni och bipolär sjukdom.Vilka slutsatser kan man dra? En kväll om psykisk sjukdom, genialitet och kreativitet arrangerad av kulturkommittén Konst-Läkekonst i Grönwallsalen, Ingång 70 UAS kl 19-20.30.

20/5: Kammarmusik på Musicum Ensemble ur Kungliga Akademiska kapellet framför Schuberts oktett i F-dur. Medverkande: Jonatan Samuelsson, Matteo Magnani, Malin Wahlin, Jon Olausson, Anja Strautmanis, Gustav Joas, Linda Johansson och Per Textorius. Konserten ges på Musicum, Kyrkogårdsgatan 4, kl 20.

l Jöns Hilborn, professor i

Mästerskap i bowling l Tisdag den 20 maj kl. 17.30 genomförs universitetsmästerskap i bowling.

För ytterligare information och anmälan kontakta gunilla.eklund@ub.uu.se Anmälan senast den 18 maj.

28/5: Doktorspromotion Vid doktorspromotionen kommer både doktorer efter avlagda prov samt jubeldoktorer att promoveras i Universitetsaulan kl 11.45–15.

Biljetter till ceremonin kan hämtas utanför vaktmästeriet i Universitetshuset från och med kl 12.00 den 27 maj. För mer information var vänlig kontakta doktorspromotion@uadm.uu.se 31/5: Akademiska kapellet: Symphonie fantastique Kungliga Akademiska kapellet framför Dukas: Trollkarlens lärling, Glière: Hornkonsert Bb-dur och Berlioz: Symphonie fantastique med gästdirigent Emil Eliasson och solist Markus Källman i universitetsaulan kl 15–17. Konserten framförs även 1 juni i Gustaf Vasa kyrka, Stockholm, kl. 17.00. Entré: 120 kr (inkl. serviceavg). Gratis för barn och studenter. Biljetter via Ticnet.se.

Alfa av Karl-Erik Forsberg.

16/5: Start för utställningen Bokstavskonst: Karl-Erik Forsberg 100 år på ­Carolina Rediviva om den grafiske formgivaren och bokstavskonstnären Karl-Erik Forsberg. Utställningen bygger på samlingarna som finns i universitetsbiblioteket och ger en retrospektiv presentation av Karl-Erik Forsbergs mångskiftande produktion. Öppet mån-fre kl. 9–20.

Lördag 10–17. Fri ­entré. Utställningen pågår till 3 maj 2015.

17/5:Trädgårdsnatt i Linnés Uppsala Linnés Uppsala firar trädgårdsnatt med aktiviteter i flera av Uppsalas parker och trädgårdar. Botaniska trädgården bjuder på invigningar, konst, performance, barnaktiviteter, visningar, växtloppis m.m.Var med vid invigningen av Uppsalas enda fjäll, odla oväntat, skapa egna landskap, sälj eller fynda på årets växtloppis! Programmet pågår kl 11-20.

23/5: Grattis Linné!

På Linnés födelsedag bjuds alla besökare på fri entré till Linnéträdgården, Linnémuseet och Linnés Hammarby. Invigning av sommarutställningen ”Hennes samling tävlade med de största i världen” om Linné och Drottning Lovisa Ulrikas naturaliesamling på Linnémuseet kl 16.

24/5: Akademiska rodden 2014 Studenter och anställda vid Uppsala universitet och SLU gör upp på en sträcka av 300 meter av Fyris­ åns glittrande vatten. Tävlingen avgörs i två olika klasser, en för studenter och en för anställda. Kom och heja fram ditt universitet till segern!

Bostad Önskas hyra l En gästforskare med familj söker bostad från och med augusti och minst ett år. Allt av intresse.Vänligen kontakta gunilla.eriksson@orgfarm.uu.se eller tel 471 43 74, institutionen för läkemedelskemi.

Stöd till anställdas efterlevande och pensionärer l Uppsala universitet utdelar årli-

gen genom ett antal stiftelser en pensionsförstärkning till efterlevande till anställda vid Uppsala universitet. Med efterlevande avses änka, änkeman, sambo, registrerad partner eller barn under 18 år.

Viss möjlighet finns även för universitetets egna pensionärer att ansöka om pensionsförstärkning.

Universitetet delar också ut begravningshjälp till efterlevande med 25 000 kronor.

För pensionsförstärkning gäller att den sökande skall garanteras en bruttoinkomst motsvarande fyra prisbasbelopp, vilket för 2014 uppgår till 177 600 kronor. Exempel: En person med 100 000 kronor i bruttoinkomst kan för år 2014 få en pensionsförstärkning på 77 600 kronor.

För efterlevande barn gäller speciella regler. Den bidragssökande, som själv har att pröva eventuella konsekvenser avseende bortfall eller avtrappning av bostadstillägg med mera, skall ansöka om förstärkning på särskild blankett. Ansökan skall vara personalavdelningen tillhanda senast fredagen den 26 september 2014.

Ytterligare information och ansökningsblankett kan fås från Uppsala universitet, Cecilia Johnsen, Box 256, 751 05 Uppsala, tel. 018-471 1738 eller Cecilia.Johnsen@uadm.uu.se.

Uthyres l Parhus i Sävja uthyres i ett år,

med start i nov-dec. Tvåvåningshus med fem rum och kök, två förråd, två badrum, stor altan och skogstomt. Kontakta Peter Grenholm, 073-866 01 92, peter_grenholm@yahoo.se l En ljus, stilren och möblerad

25/5: Invigning Ohana - fin blomma De sju konstnärerna inom Artminers gestaltar sina japanska erfarenheter i installationer bland träden i Botaniska trädgårdens södra del. Utställningen pågår 25/5-14/9.

1,5:a, 56 kvm, hyrs ut från den 6 juni till den 31 augusti 2014.Våningsplan 3 av 4. Stor balkong mot innergården. Nära Ekonomikum i Luthagen med hyra 3 300 kr/ mån inkl. el, bredband och TV. Kontakta mimiedapiedade@gmail.com

Linné fyller 307 år.

FOTO: tommy westberg

l Magnus Ulväng, profes-

friskvård

FOTO: david naylor

Namn som nämns

UNIVERSEN # 3 -14

19

Profilen Karin Valegård

om Karin

Född: 1958 Titel: Docent i molekylärbiologi. l Senaste sedda pjäs: Galenskaparnas 30-årskalas. l Blir glad av: Positiva miljöer och vackra saker, exempelvis kristallstrukturer l Blir arg på: Orättvisor l Dold talang: Sångare l Hobby: Silversmide och keramik

Foto: mikael wallerstedt

l l

INSPIRERANDE. Karin Valegård använder kristaller för att förstå proteiners funktion.

Silversmed avslöjar kristallers hemligheter Som kristallograf kartlägger hon hur proteiner fungerar.

Men proteinernas form inspirerar också hennes konsthantverk.

Universen har träffat docenten och silversmeden Karin Valegård, som arbetar på institutionen för cell- och molekylärbiologi. r 2014 är kristallografins år.

Det gläder Karin Valegård, docenten i molekylärbiologi som använder proteinkristaller både i sitt yrke och i sin hobby. Som röntgenkristallograf har hon arbetat med kristallerna sedan 1990 för att lista ut hur proteiner fungerar. Men sedan 2008 har hon också förevigat de vackra proteinstrukturerna i silver.

– Det är så spännande att vi kan använda kristaller från proteiner för att förstå proteinernas funktion, säger Karin Valegård. Det är också fascinerande att vi kan få proteinerna att bygga upp de vackra kristallerna.

När proteinerna bildar kristaller packar de enskilda proteinmolekylerna sig i lager, ungefär som stenkulorna packar sig i en pyramid. Dessa lager blir så småningom

de plana ytor som kännetecknar kristallernas vackra utseende. Men proteinkristallerna skiljer sig från kulpyramiderna eftersom proteinerna inte ser likadana ut från alla håll – de är inte klot. Det innebär att alla proteiner i en kristall måste ligga ordnade i kristallen.

Det är just denna likriktning som röntgenkristallograferna drar nytta av i sin forskning.

– För att kunna få information om proteinets struktur behöver vi undersöka kristallerna med strålning som har en våglängd som är mycket kortare än ljus.

Vi använder röntgenstrålning för att bestråla proteinkristallen. Vi mäter sedan hur strålningen sprider sig efter att den passerat kristallen.

Röntgenstrålningens spridning ger Karin Valegård och hennes kristallografkollegor den information som behövs för att beräkna elektrontätheten, vilket i sin tur leder till att strukturen för det undersökta protei-

net kan bestämmas. Därmed kan de kartlägga hur just detta protein ser ut – hur det ringlar sig i spiraler och hur det ibland bildar raka strängar. Dessa former har inspirerat silversmeden Karin Valegård, som har smitt många proteinstrukturer i silvertråd.

– Det är spiralerna i silvertråd som inspirerar mest.

Det blir så häftigt. Strukturen för adrenalinreceptorn som belönades med Nobelpriset 2012 består av sju spi- ” Det är raler som löper genom ett spiralerna membran. Man kan verklii silvertråd gen tänka sig hur flexibel den strukturen är och hur den försom inspireändrar sig när ett annat prorar mest.” tein binder sig till den ena ändan och förändrar formen på andra sidan av membranet, säger Karin Valegård.

Proteinsmidet började när en av Karin Valegårds doktorander skulle disputera 2008. Doktoranden hade inom ramen för sin forskning funnit strukturen på ett protein. Som en gåva till den nydisputerade smidde då handledaren just det proteinet som ett smycke att hänga runt halsen. Och sedan har det fortsatt, men hittills bara med relativt små proteiner.

En utmaning i framtiden är att framställa ett smycke utifrån strukturen av det stora proteinet rubisco – ett av enzymerna som är nödvändiga för fotosyntesen. Det är ett protein som har hängt med länge, med mer än tre miljarder år på nacken.

– Men det är så stort att det inte går att smida med tråd. Kanske kan jag gjuta ett tyngre smycke istället, säger Karin Valegård.

Lennart Köhler