forskare & företag E n t i d n i n g o m f ö r e tag a n d e v i d G ö t e b o r g s u n i v e r s i t e t | 2 0 1 2
Sofie Johansson Kokkinakis utvecklar nytt språkverktyg Sveriges uppstudsiga akademi Så sprider de forskningen i samhället Anna-Carin Olin dubbelt prisbelönad
Vi behöver ständigt mer kunskap!
Innehåll
på samverkan och nyttiggörande en framgångsfaktor? Så löd rubriken till en workshop Göteborgs universitet hade under hösten 2011. Den var ett led i det stora visionsarbete som pågår för att staka ut färdriktningen för universitetets arbete fram till år 2020. Det startade i början av 2011 och sedan dess har vi haft sju seminarier, 16 workshopar och en stor visionskonferens. De närmaste årens vägval blir avgörande för att stärka Göteborgs universitet och dess roll i samhället. Vi måste kunna rekrytera internationellt välrenommerade lärare och forskare och ha internationellt konkurrenskraftig forskning och utbildning. Vi måste också vara attraktiva för forskningssamverkan med lokala, regionala, nationella och internationella forskningskonsortier, EUprogram, näringsliv och offentlig sektor.
2 Vi behöver ständigt mer kunskap!
ä r sat s n i n g
visionsarbetet har vi diskuterat hur vi skapar ett framgångsrikt universitet dit såväl ny personal som studenter vill söka sig, och ett universitet som man vill samverka med. Kompletta miljöer går som en röd tråd genom våra ställningstaganden vilket innebär att målet är att skapa miljöer där forskning, utbildning och samverkan utgör basen i verksamheten. Samhällsengagemang, internationalisering och hög kvalitet står högt på agendan. Vad innebär det för våra unga forskare? Jo, genom att få möjlighet att arbeta i kompletta miljöer får man ett helhetsperspektiv. Det ger både möjUn de r h e l a
Bilagan finansieras av:
4 Goda förebilder finns överallt 6 Sveriges unga akademi Med uppgift att vara obekväm
ligheter att specialisera sig men också att skaffa sig goda kunskaper som är användbara inom många områden och dessutom en insikt om vad universitetsvärlden och omvärlden kan erbjuda för framtida karriärval. Det finns idag ett allt större fokus från politiker och forskningsfinansiärer på nyttiggörande av forskning. Forskning kan nyttiggöras på många olika sätt, alltifrån till att publiceras vetenskapligt och populärvetenskapligt, till att samverka med industri eller offentligt sektor, och även ibland leda till kommersialisering. Det innebär att alltmer kunskap behövs i våra forskningsmiljöer. Genom ett samarbete mellan forsknings- och innovationsservice, GU Holding och det nybildade Institutet för innovation och samhällsförändring kommer vi att säker ställa att universitetets forskare och ledare får goda kunskaper, verktyg och stöd i sitt arbete. Ju mer kompetens som finns i olika forskningsmiljöer, desto mer spännande och attraktiva kan dessa bli. Margareta Wallin Peterson prorektor vid Göteborgs universitet
7 Nyttiggörande av forskning? Så tycker Sveriges unga akademi 10 Ett stipendium för framtiden 12 Hon ger immigranter hopp 15 500 000 kr söker forskare och företag 16 Ta vara på dina rättigheter ! 18 Alla har rätt att förstå 21 Han får bilen att prata med dig 24 Luften från din utandning avslöjar hur du mår 26 Nyttiggörande mer än bara patent 28 Företag mår bra av fler kvinnor
b ilagan ä r f r amtagen av
GU Holding i samarbete med enheten för Forsknings- och innovationsservice vid Göteborgs universitet och GU Journalen. omslagsb il d
Sofie Johansson Kokkinakis, forskare vid institutionen för svenska språket. Foto: Johan Wingborg.
Fyra fräcka forskare De finns med i Sveriges unga akademi och har till uppgift att vara obekväma och säga vad de tycker. 6
Svårt att förstå ? Komplicerade ord och långa meningar, med bisatser staplade på varandra, i en aldrig sinande ström, vad gör man? Kontaktar Access & Language Technology. 18
Vad har bilar och barn gemensamt? Talkamatic – ett dialogsystem som underlättar både för bilförare och för barn med språksvårigheter. 21
Din andning avslöjar hur du mår Inflammation i luftrören kan mätas med hjälp av utandningsluft. Det visar Anna-Carin Olins prisbelönta forskning. 24
ansva ri g u tg ivare
skribenter
g r af is k for m
p ostadress
we b ba d r ess
Klementina Österberg
Carina Elmäng Allan Eriksson Eva Lundgren Minna Månson
Björn S Eriksson
GU Holding Erik Dahlbergsg. 11A 411 26 Göteborg
www.holding.gu.se
r e dak tö rer
Jenny Almkvist Isabel Fernandes Sara Pellmé Mattias Sievers
foto
Johan Wingborg
u p p laga
9 000 ex issn
1402-9626
e- p ost & tel .
information@holding.gu.se 031 - 786 51 54
t ryc k
Billes tryckeri AB, Mölndal 2012
Goda förebilder finns överallt Forskare som vill kommersialisera sina idéer kan behöva många olika sorters stöd. Med det är också viktigt med inspirerande förebilder. – Vi har gott om alumner som studerat vid Göteborgs universitet och sedan startat eget. Deras erfarenheter borde vi bli bättre på att ta tillvara, så att de kan dela med sig både av det som varit bra och sådant som kan göras bättre, säger rektor Pam Fredman.
A
kan eller vill starta företag. Samtidigt är nyttiggörande av forskningsresultat en av universitetets huvud uppgifter. Genom att bland annat bistå med expertstöd bidrar Göteborgs universitet till att forskare kan förverkliga sina idéer, till exempel inom ramen för ett företagande. – Vi vill ta ansvar för nyttiggörandet av både forskning och utbildning. Det gör vi genom att forska och utbilda inom entreprenörskap och genom att bistå med expertis som har lång erfarenhet av att föra ut forskningsidéer i samhället, exempelvis
4
ll a varken
inom Forsknings- och innovationsservice och GU Holding, säger Pam Fredman. Att det skulle finnas en motsättning mellan akademin och företagsvärlden är enligt Pam Fredman en myt. – Tvärtom har universitetet alltid samverkat med både den offentliga och privata sektorn. Inom exempelvis medicin är det självklart att ha kontakter med läkemedelsindustrin. Och de som går någon av universitetets många konstnärliga utbildningar har ofta startat en egen rörelse redan under utbildningen.
text
Eva Lundgren
foto
Hillevi Nagel
f o r s kare & företag 2012
”Universitetet har alltid samverkat med både den offentliga och privata sektorn”
handlar idag allt mer sällan om att tillverka produkter. Cirka tre fjärdedelar av tillväxten i Europa kommer istället från kultur- och tjänste sektorn. Vid exempelvis universitetets konstnärliga fakultet finns en kraft och energi som är en styrka i sig och kan ligga till grund för nytt företagande. – Inte minst här i Göteborg finns ju både musikföretag och filmproducenter, många med bakgrund vid vårt universitet, som det går alldeles strålande för. Vi har också andra kreativa näringar, exempelvis inom vård och omhänder tagande vid Centrum för person centrerad vård. Göteborgs universitet har en stor bredd och är därmed en mötesplats för människor med mycket olika bakgrunder. Det innebär att nya tankar förenas och sprids åt alla håll. Det här är viktigt både för den som vill starta eget och för den som istället vill vara med och utveckla något av alla de företag som redan finns inom både privat och offentlig sektor. N ya fö r e tag
kan man bli vid vilken ålder som helst. Men inte minst unga människor ser ofta företagandet som ett sätt att utveckla nya idéer. – Det är viktigt att universitetet ger alla studenter en god bas så att de har kunskaper i hur innovationsprocessen fungerar, från forskningsidé till nyttig görande. Det krävs också stöd från andra aktörer, inte minst i politiken. Att starta ett företag innebär mycket arbete och för den som dessutom befinner sig i en ålder då det är fullt med andra förpliktelser, som exempelvis Eg e n fö r e tag a r e
forska re & fö retag 20 1 2
småbarn, blir det förstås inte enklare. Men den som startar eget hjälper inte bara sig själv. Eget företagande leder ofta till olika kringverksamheter och skapar arbetstillfällen även för andra, säger Pam Fredman. Göteborg s un i ver si tet har nyligen genomfört en utredning om samverkansuppgiften med särskilt fokus på just innovation och entreprenörskap. Där konstateras bland annat att samhällets förväntningar på att högskolan ska bidra till utveckling och tillväxt blivit allt större på senare år. För att underlätta utvecklingen av både kommersiella och icke-kommersiell forskningsresultat har Göteborgs universitet därför bland annat startat kompetensplattformen Knowledge Management Platform där olika tillgångar i en kunskapsmiljö tas till vara, vare sig det handlar om uppfinningar, patent eller sakkunskap. Pam Fredman betonar att universitetet inte ensamt kan stå för nyttiggörandet av forskning och utbildning. – Inte minst Näringsdepartementet har ett ansvar när det gäller att förenkla vardagen för ny- och småföretagare. Men universitetet kan skapa en god grund när det gäller att göra våra studenter och doktorander medvetna vilka möjligheter som finns när det gäller entreprenörskap. Och vi kan fråga våra alumner, exempelvis fem år efter examen, hur det gått. De som själva vågat ta steget att bli egna företagare är de bästa ambassadörerna när det gäller att inspirera dem som funderar men ännu inte tänkt färdigt. ■
IE2011
UTREDNING OM INNOVATION OCH ENTREPRENÖRSKAP
Hur fungerar arbetet med innovation och entreprenörskap inom Göteborgs universitet? Det kan du få veta genom att läsa utredningen IE2011, som är en del av universitetets långsiktiga vision, Vision och Vägval 2013–2020. Utredningsgruppen leddes av prorektor Margareta Wallin Peterson. Hösten 2011 över lämnade hon sin rapport till en extern grupp för att få värdefull feedback inför såväl kortsiktigt som långsiktigt arbete. Den externa bedömningen redovisades i november 2011 under fas två i visionsarbetet, som bland annat innefattade ett antal seminarier och workshopar, samt en visionskonferens i februari 2012. I fas två deltog ett stort antal av universitets anställda och ett delmål var att få in så många synpunkter som möjligt för den fortsatta långsiktiga utvecklingen av samverkansområdet. Innovations- och entreprenörskapsarbetet sattes i det helhetsperspektiv som samverkan omfattar, exempelvis nyttiggörande av forskning via publicering, populärvetenskap, och mötesarenor med det omgivande samhället, allt för att stärka utvecklingen av såväl Göteborgs universitet som samhällsutvecklingen i stort. Den externa utredningsgruppen bestod av professor Gunnar Svedberg, ordförande, fil dr Catharina Bäärnhielm, AstraZeneca, professor Birgitte Andersen, University of London samt professor Karl Klingsheim, NTNU Technology transfer, Trondheim. IE2011 – Utredning av samverkansuppgiften vid Göteborgs universitet med särskilt fokus på området innovation och entreprenörskap www.vision2020.gu.se
5
Sveriges unga akademi Med uppgift att vara obekväm Vad har Sveriges unga akademi gjort under sitt första år? Jo, bland annat arrangerat en workshop om kreativa miljöer, deltagit i EU-kommissionens konsultation om framtida forskning och skrivit en uppmärksammad debatt artikel i DN. – Dessutom har vi presenterat ett förslag inför forskningspropositionen, förklarar verksamhetschef Anna Sjöström Douagi. består akademin av 22 forskare. Men i vår kommer sex nya medlemmar att väljas in och så småningom ytterligare tolv, så att akademin sammanlagt får fyrtio ledamöter. Vetenskaplig excellens är det första kriteriet för att komma i fråga. – Men det räcker inte. Vi vill också ha personer som är engagerade när det gäller tvärvetenskap, forskningspolitik och samhällsfrågor. För detta är en unik akademi som har till uppgift att vara obekväm, påtala fel och brister och säga vad de tycker, förklarar Anna Sjöström Douagi.
– Politikerna måste förstås kunna förklara för sina väljare varför de ska satsa en massa pengar på forskning. Då blir det lätt så att de föredrar kortsiktig nytta framför mer grundläggande forskning som man inte riktigt vet vart den kommer att leda. Där har den unga akademin en viktig uppgift att förklara hur forskning fungerar och att de riktigt stora upptäckterna inte går att bestämma i förväg. Men det innebär
I e n DN-a rt i k e l påtalade de bland annat vikten av att satsa på enskilda duktiga forskare istället för på stora forskningscentrum. – Akademin är också emot försöken att pressa fram samverkan som inte riktigt finns. Istället framhåller vi grundforskningens betydelse – och att en investering i grundforskning också är en satsning på innovation. Men att samverka med samhället på olika sätt är dock viktigt, påpekar Anna Sjöström Douagi.
absolut inte att forskare inte ska samarbeta med andra parter i samhället, tvärtom. Vi planerar bland annat att bjuda in Svenskt näringsliv och lyssna på vad de har för förväntningar på oss.
Ä n så l ä n g e
6
evenemang, som exempelvis vårens Vetenskapsfestival. – Att det är en så tvärvetenskaplig samling, med fysiker, historiker, filosofer och medicinare, skapar otroligt dynamiska samtal. Skillnaderna i olika vetenskapliga kulturer blir ibland väldigt tydligt, som när en samhällsvetare tyckte att en artikel på 30 sidor var ovanligt kort, medan naturvetarna förklarade att de aldrig hade skrivit något så långt. Akademiledamöterna ifrågasätter hela tiden varandra men lär sig också att se på sina egna discipliner med nya ögon. Det finns få träffpunkter för forskare från helt olika ämnen, därför är Sveriges unga akademi extra viktig. Inte minst betydelsefullt är de
”Unga forskare har ofta en mer prestigelös inställning till företagsvärlden och lättare att kommunicera med både politiker och allmänhet.”
Unga for skare har ofta en friare och mer prestigelös inställning till företagsvärlden, menar Anna Sjöström Douagi, och har dessutom lättare att kommunicera med både politiker och allmänhet. Därför kommer man också att engagera sig i olika publika
nätverk akademin kommer att bygga för framtiden. – Ledamöterna befinner sig alla i början eller i mitten av sina karriärer, förklarar Anna Sjöström Douagi. De kommer att påverka vårt samhälle under lång tid, som forskare och så småningom kanske som rektorer eller chefer på något företag. Att de under sin tid här fått så breda insikter kommer att leda till mycket gott för Sverige. Och att få jobba i ett så spännande sammanhang ser jag som ren lyx. ■ f o r s kare & företag 2012
Joha n Åkerma n, professor i fysik och forskar om spinn tronik, är en av medlemmarna i Sveriges unga akademi.
Nyttiggörande av forskning? Så tycker Sveriges unga akademi Forskare & Företag bad om ett samtal med de fyra ledamöter som kommer från Göteborgs universitet: Fredrik Bäckhed, Annette Granéli, Henrik Zetterberg samt Johan Åkerman.
text
Eva Lundgren
foto
Johan Wingborg
forska re & fö retag 20 1 2
Har ni själva erfarenhet av före tagande? An n et te Gran él i: När jag var forskarstuderande på Chalmers startade jag ett företag tillsammans med några kollegor. Det var intressant, jag lärde mig förstå de mekanismer som kan leda till en kommersiell produkt. Men jag är inte engagerad i företaget längre. Johan Åkerm an: Det finns en motsättning mellan att vara forskare och företa7
turligt att fråga sig vilken av de här delarna man ska satsa på. Men varför överhuvud taget göra denna uppdelning? Båda perspektiven måste in. Det är väl jättebra att det finns hjälp för dem som vill starta företag, som GU Holding och Chalmers innovation. Men det blir ingen innovation utan upptäckter. Och upptäckter kommer inte om man alltför snävt riktar in sig på den kortsiktiga nyttan.
”Det blir ingen innovation utan upptäckter. Och upptäckter kommer inte om man alltför snävt riktar in sig på den kortsiktiga nyttan.” an et te gran él i
A n n e t t e G r a n é li, forskarassistent i biofysik, forskar med hjälp av fysikaliska metoder om processer som kontrollerar och reparerar vårt DNA.
gare, nämligen tiden. Jag driver både ett bolag och är djupt engagerad som professor och eftersom båda verksamheterna kräver mycket fokus känns livet ibland schizofrent. Egentligen borde jag nog välja vad jag ska hålla på med, men det är svårt. F r e dr i k Bäc k hed: Jag har nyligen startat ett företag tillsammans med Jens Nielsen på Chalmers och GU Holding. Tillsammans ska vi hantera och utveckla intellectual property från våra gemensamma forskningsområden. H e n r i k Z e t t e rb erg: Jag är inte särskilt intresserad av att ge mig in i en profession som jag inte har någon utbildning i. Men min forskargrupp arbetar mycket tillsammans med företag exempelvis när det gäller biomarköranalyser. Som det känns nu skulle jag helst vilja lämna över en potentiellt kommersialiseringsbar upptäckt till experter i detta fält på ett ganska tidigt stadium. Ni skrev nyligen en debattartikel i DN om att forskningen alltmer ses som en leverantör av varor och tjänster, istäl let för en verksamhet som kan lösa de stora samhällsutmaningarna. AG: Eftersom forskningen ofta delas in i grund- och tillämpad forskning blir det na8
JÅ: Det finns ju inget självändamål i att alla startar företag. Däremot bör den som vill och är intresserad få bra hjälp. HZ: Om vi lyckas hitta de bästa Alzheimermarkörerna vill vi förstås att kunskapen ska komma ut i vården, annars blir ju vår forskning meningslös. Men det går inte att förutse var nya upptäckter kommer att ske. Det där blir lätt ett problem när forskare och industri ska samarbeta innan själva upptäckterna är gjorda. AG: Inte minst medicinsk forskning har ett stort ansvar att se till att upptäckterna leder till bättre behandlingar. Det finns en myt om att vi inte är bra på att ta patent i Sverige, men det stämmer inte, vi är jätte bra. Det goda samspelet med näringslivet som redan finns måste utvecklas ännu mer, men det blir fel om nyttoaspekten tillåts styra forskningen. HZ: Jag har ett exempel: min forskar grupp har använt zebrafisk för att manipulera uttrycket av en gen som har med Alzheimers sjukdom att göra. Till vår förvåning visade dock resultaten att ingenting hände i hjärnan på fiskarna, istället tappade de nervceller i ryggmärgen. Det där är jätteintressant! Men det har sannolikt ingenting med Alzheimer att göra. Ändå anser jag att det är vår skyldighet att följa upp och utreda fyndet vidare. Håller man på med strategisk forskning inom industrin kan det vara svårt att följa resultaten dit de
Sveriges unga akademi Sveriges unga akademi består av 22 ledamöter men så småningom kommer ytterligare 18 medlemmar att väljas in. Initiativtagare är Kungliga Vetenskapsakademien som bland annat inspirerats av Die Junge Akademie i Tyskland. Akademin finansieras av Ragnar Söderbergs stiftelse. Syftet med akademin är att skapa ett forum för vetenskaplig dialog, förbättra vetenskapens ställning i samhället, ge yngre forskare möjlighet att påverka svensk forskningspolitik, skapa ett nationellt nätverk samt ge möjlighet för unga svenska forskare att också nätverka internationellt.
f o r s kare & företag 2012
”Ett problem är detaljerade forskningsplaner som sträcker sig över lång tid, exempelvis EU-projekt. Till och med Sovjet gav upp sina femårsplaner!” fr e dr i k bäc k h ed
pekar. Viktiga upptäckter riskerar därför att läggas på hyllan. När Astra Zeneca nyligen lade ner sin verksamhet i Södertälje förklarade Marcus Wallenberg att orsaken var att forskarna inte levererat. HZ: Det där var ett klavertramp, tycker jag. Astra Zenecas nedläggning i Södertälje
F r e dr i k Bäc k h e d, docent i molekylärmedicin, forskar om tarm florans betydelse för uppkomsten av diabetes, åderförkalkning och fetma.
Henrik Z et terberg, professor i neurokemi, forskar om biomarkörer i blod och ryggvätska som kan användas för att mäta och förutsäga hjärnskada.
var knappast forskarnas fel. Istället var det felaktiga företagsstrategiska beslut som låg bakom det dåliga resultatet. Man satsade fel på en nivå som ligger över forskarnas. AG: Astra Zeneca är ett varnande exempel, så går det när man tänker för kortsiktigt. Om vi bara forskar på omedelbar nytta förlorar vi snart den också. Har man istället en god forskningsmiljö kommer den att samla personer som gör bra saker som bland annat kan användas i industrin. FB: Också statens ovanifrånsatsningar på stora centrum, där det redan är bestämt vad man ska forska om, leder bara till arti ficiell forskning. Istället borde man satsa på enskilda forskare och låta dem själva hitta sina samarbetspartner utifrån vad de faktiskt behöver. forska re & fö retag 20 1 2
Det finns lite komiska exempel på statlig styrning, som ekarna på Visingsö. De planterades på 1830-talet för att säkra tillgången på skeppsvirke. När träden 150 år senare hade vuxit upp var det ingen som byggde fartyg i ek längre. Det går alltså inte att bestämma långt i förväg hur utvecklingen ska ske. FB: Ett problem är detaljerade forskningsplaner som sträcker sig över lång tid, exempelvis EU-projekt. Till och med Sovjet gav upp sina femårsplaner! JÅ:
Vilken är den viktigaste utmaningen för forskarsamhället idag? AG: Vi måste våga ställa de svåra frågorna och utmana gamla dogmer. Excellens är exempelvis viktigt men vad betyder det? Tänk på förra årets fysikpristagare, Andre Geim, en mycket okonventionell forskare som ändå upptäckt det nya materialet grafen, som verkar få stor betydelse i framtiden. Universiteten borde ha rum för olika sorters människor, hela tiden pyra, ständigt utmana gamla dogmer och inte fastna i gammalt tänkande. HZ: Men den kliniska forskningen går inte bra. Det beror på att universitetssjukhusen prioriterar vård. Men exempelvis Sahlgrenska ska faktiskt ha lägre produktivitet än icke-universitetssjukhus, eftersom foskningen på ett universitetssjukhus är lika viktig som behandling av patienterna. Forskningspengar slarvas bort för att det kliniska produktionstrycket är så enormt. Det är även viktigt att den kliniska forskningen har ett djup: verksamhetschefer och chefer med medicinskt ledningsansvar vid universitetssjukhus måste vara forskarutbildade och den administrativa bördan måste mildras. FB: En annan utmaning är att få unga människor att tycka att forskning är häftigt. Därför ska vi bland annat vara med på Vetenskapsfestivalen och vi planerar också en forskarskola för gymnasieungdomar. JÅ: Och så måste vi skapa tydliga karriärvägar för forskare. För elitfotbollslag är det möjligt att ha kortare anställningsperioder, där man kan avancera till allt bättre lag. Varför kan inte det gälla forskare också? ■ 9
Ett stipendium för framtiden I snart sju år har Staffan Kumlin och Patrik Ström kunnat koncentrera sig på sin forskning. År 2005 fick de nämligen stipendiet Pro Futura, en särskild satsning på unga lovande postdoktorer från Riksbankens Jubileumsfond. Dessutom har de passat på att sprida sina resultat till samhället – men på ganska olika sätt.
J
de största ekonomierna i världen. Bilar och elektronik hör till landets starka områden. Men hur kommer de att klara en ekonomisk förändring, från tillverkningsindustri till mer tjänste- och kunskapsbaserade branscher? Det är en fråga som Patrik Ström, docent i ekonomisk geografi, intresserar sig för. – I Japan integreras oftast tjänstesektorn inom företagen och blir därför inte en del av marknaden på samma sätt som här. Det jag forskar om är dels hur just Japan kommer att utvecklas, dels vad som händer med andra länder i Östasien. Också Korea är tekniskt starkt och en ny snabbväxande bransch där är online-spel. Marknaden är enorm, bland annat det väldiga Kina. Det är i sin tur ett land med välutvecklade tjänstenoder i storstäderna – men med en landsbygd som fortfarande ser ut som för 40 år sedan. Något jag gärna skulle vilja studera mer är utvecklingen i de mellanstora städerna där, det vill säga de som har färre än 10 miljoner invånare. a pa n ä r en av
docent i statsvetenskap, forskar om hur väljarna i skilda europeiska länder utkräver ansvar för politiska beslut. – Den grundläggande demokratiska tanken är att människor som exempelvis är missnöjda med den sociala välfärden belönar eller bestraffar politikerna i offentliga val. Men riktigt så fungerar det inte alltid. I Sta f fa n Ku mli n,
10
länder med stora och komplicerade koalitioner kan regeringen till och med vinna val på människors missnöje. Skandinavien är annorlunda, här händer det att regeringen röstas bort av missbelåtna väljare. De som inte tycker att välfärden fungerar har här en tendens att rösta åt höger, i vissa fall för att de tappat tron på en stor offentlig sektor. Skandinaviska väljare är annars ovanligt vänsterorienterade och accepterar höga skatter på ett sätt som är mer ovanligt i andra europeiska länder. Den viktigaste effekten av välfärdsmissnöje är annars allmän misstro mot politiker. För både Patrik Ström och Staffan Kumlin har Pro Futura inneburit forskning på 75 procent samt undervisning övriga tiden. Efter fyra år utvärderades alla projekt och eftersom deras bedömdes som exceptionellt lovande fick de medel i ytterligare tre år. De har också varit gästforskare utomlands: Patrik Ström vid Scancor, Stanford University och British Colombia i Vancouver, Staffan Kumlin vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo. Men inte minst viktigt är att stipendiet även innebär karriärmöjligheter med rätt att prövas för en biträdande lektorstjänst vid det egna lärosätet. – Pro Futura har ett upplägg som uppmuntrar till risktagande, menar Staffan Kumlin. Eftersom finansieringen sträcker sig över så lång tid kan man formulera
text
Eva Lundgren
foto
Johan Wingborg
Pro Futura Pro Futura är ett post doktoralt program som ger unga lovande forskare en längre tid för fri forskning och vistelser vid framstående internationella miljöer. Pro Futura finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och är ett samarbete med STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och SCASSS (The Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences). Efter programmets fyra första år har stipendiaterna möjlighet att söka till en andra omgång på tre år där lärosätet förväntas inrätta en lektorstjänst. Övriga stipendiater från Göteborgs universitet är idéhistorikerna Maria Johan sen och Mats Rosengren samt religionsvetaren Ola Sigurdson.
f o r s kare & företag 2012
Staffan Kumlin, docent i stats vetenskap och Patrik Ström, docent i ekonomisk geografi.
”Universitetet är ingen sluten värld, vi undervisar blivande statstjänstemän, reportrar, företagsledare…” Sta f fa n Ku m li n
egna frågor utan att vara beroende av vad som varit normen inom forskningsfältet eller vid institutionen. Man kan också följa ett sidospår även om det leder åt något oväntat håll. Jag har exempelvis forskat en del om politiska skandaler vilket inte är mitt huvudintresse men förstås mycket spännande. – För mig har Pro Futura också inneburit möjligheter att pröva nya sorters samarbeten med intressanta människor som jag inte skulle ha arbetat ihop med annars, berättar Patrik Ström. Forskning tar ju ofta ganska lång tid från det att man får en idé, till datainsamlande, upprättande av register, fältstudier eller vad det nu är man vill göra. Det mest rationella är att forska re & fö retag 20 1 2
köra på i upptrampade banor, men här har vi kunnat testa helt nya idéer. Sina kun skaper om östasiatisk ekonomi förmedlar Patrik Ström på olika sätt. Bland annat föreläser han inom GU School of Executive Education AB, som ägs av GU Holding och ger skräddarsydda utbildningar för både privat och offentlig sektor. Det kan handla om workshopar på ett par dagar eller om projekt som tar ett par veckor i anspråk, utsträckt över ett helt år. – Här handlar det verkligen om att forskningen möter praktiken! förklarar han. Våra studenter kommer från hela världen och får bland annat lära sig omvärldsanalys men också globalt
ledarskap. Vad händer exempelvis med ett företag som blir multinationellt och vill ha en modul på plats i Kina? Också i n tresset för demokratifrågor är stort, dels bland politiker och myndighetspersoner men även hos medierna. – Det journalister är ute efter är ofta det där de ännu inte vet att de borde fråga efter, förklarar Staffan Kumlin. Att skriva längre artiklar i dagspressen är ett sätt att diskutera mer komplicerade frågor. – Men inte minst viktigt är den vardagliga kontakten med studenterna, påpekar Staffan Kumlin. Universitetet är ingen sluten värld utan vi undervisar ju blivande statstjänstemän, reportrar, företagsledare och allt möjligt annat. De kommer så småningom att föra vidare sin kunskap till hela samhället. ■
11
Hon ger immigranter hopp – Jag är säker på att min forskning kommer till stor nytta, säger doktorand Iolanda Santos-Tavares som undersöker hur immigranter med post-poliosyndrom klarar av vardagen. Med rätt stöd kan de slussas in i det svenska samhället, menar hon.
I ol a n da Sa n to s -Tavares var 15 år gammal när hennes pappa, som jobbade på svenska rederier, tog beslutet att flytta till Sverige med hela familjen. Hennes föräldrar kommer ursprungligen från Kap Verde men Iolanda och hennes syskon är födda och uppvuxna i Portugal. – Det var inte det lättaste att komma hit vid den åldern, men jag lärde mig språket snabbt och kom in i samhället. En fördel var ju att jag hade erfarenhet av att ha vistats i olika kulturer. Efter gymnasiet började jag läsa arbetsterapi på universitetet. Jag visste egentligen inte varför det blev arbetsterapi men så här i efterhand kan jag se att det var ett självklart val. – Jag har nog alltid varit intresserad att ta vara på människors resurser. Samtidigt som hon började arbeta som arbetsterapeut skrev hon sin magister uppsats, vilket gjorde henne ännu mer nyfiken på att fortsätta. Men det skulle ta åtta år innan hon sökte in till forskar utbildningen. – Som arbetsterapeut har jag träffat många patienter med neurologiska sjukdomar. På kliniken upptäckte jag att det fanns en efterfrågan på mer kunskap om immigranter med post-polio syndrom. P oli o ä r e n allvarlig infektionssjukdom som angriper cellerna i ryggraden och den sprids via infekterat vatten och avlopp.
12
I Sverige är sjukdomen sedan länge utrotad men den bryter ut i vissa länder i Afrika och Asien. Trots kampanjer runt om världen är det en bit kvar till WHO:s mål att stoppa spridningen till slutet av 2012. – Post-polio innebär svårigheter och problem som träder fram många år efter insjuknande för att plötsligt ge nya symptom som muskelsvaghet och ökad fysisk trötthet. Ju äldre patienterna är, desto svårare blir besvären. I Sverige finns idag cirka 15 000 sådana patienter, en stor och växande grupp kommer från andra länder. Iolanda använder medvetet begreppet immigranter istället för invandrare. – Jag tycker att det är bättre att säga immigranter, eftersom det begreppet är mindre laddat. Invandrare förknippas med fördomar.
text
Allan Eriksson
foto
Johan Wingborg
”Jag undersöker deras strategier för att klara vardagen, vilka hinder och möjligheter de möter.” har hittills gjort två kvalitativa studier om östafrikanska immigranter, varav en rapport kommer att publiceras i Scandinavian Journal of Occupational Therapy. – Jag undersöker hur dessa personer hanterar dagliga aktiviteter, hur deras strategier ser ut för att klara av vardagen, Iol an da San tos-Tavares
f o r s kare & företag 2012
– Som arbetsterapeut arbetar man med rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv, där man försöker hjälpa människor att komma tillbaka till ett fungerande liv. Utgångspunkten är att individen av naturen är aktiv och att alla har behov av dagliga aktiviteter för att må bra, menar Iolanda SantosTavares.
forska re & fö retag 20 1 2
13
vilken upplevelse av hälsa de har och hur pass delaktiga de är i samhället. Vilka hinder och möjligheter möter de? Förutom hög arbetslöshet och språk brister är det en grupp som inte har kartan till det svenska samhället, menar Iolanda. – De har ett dubbelt utanförskap, både immigranter och funktionshinder. Många upplever hopplöshet och känner sig ensamma, rotlösa och vilsna. Ett problem är att de inte kan så mycket om det svenska samhället. Det är tyvärr också vanligt att de möts med fördomar och av oförståelse för sitt funktionshinder. Därför är det oerhört viktigt att öka kunskapen om denna grupp
”Jag får en unik möjlighet att implementera forskningen i mitt dagliga arbete.” så att de får rätt stöd och hjälp som krävs för att få ett fungerande liv. Det behövs också mer samverkan mellan sjukvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket. Att immigranter med funktionshinder upplever sig diskriminerade, är något som bekräftas i andra studier. Men enligt Iolanda är det här ett outforskat område internationellt. I ol a n da Sa n to s -Tavares är så kallad extern doktorand, vilket innebär att hon är antagen som doktorand vid institutionen men anställd av Västra Götalandsregionen. Hon har ingen doktorandlön utan får finansiera sina studier med att söka forskningsmedel. Det har hittills gått bra, säger Iolanda med ett leende. – Jag ser det som en styrka, även om det är krävande och tidsödande. Sedan får man hoppas att det trillar in forskningspengar. En dag i veckan arbetar hon kvar som arbetsterapeut på Högsbos rehabiliteringsmedicin, där hon stöttar människor med att komma tillbaka till ett vanligt liv efter sjukdom, skada eller olycka. Många av dem är strokepatienter.
14
– Att ha en klinisk tjänst vid sidan om är väldigt bra och givande. Jag får en unik möjlighet att implementera forskningen i mitt dagliga arbete. Det hon har kommit fram till i sina studier är att dagliga aktiviteter är helt avgörande för att klara av vardagen. Att ha ett jobb att gå till ses som väldigt viktigt eftersom det är vägen in i samhället. studier är det nu dags att gå vidare. Det handlar om hur större grupper av immigranter ser på delaktighet och upplevelser av samhällsservice samt vilken betydelse det har för hälsan. – Mer kunskap leder till bättre be mötande och ökad förståelse. Visst är kulturella faktorer viktiga men det är inte hela bilden utan lika viktigt är att se till hela individen. Vad har vi för linser på oss när vi möter människor? Vi tror oss vara fördomsfria och öppna men vi bär alla på ett kulturellt bagage som färgar hur vi tolkar omgivningen. Den kunskapsluckan behöver fyllas, menar Iolanda som även vill föra ut kunskap om arbetsterapeutens betydelse för människans hälsa. Hon tycker att hon har mötts med stor nyfikenhet ute i sjukvården för vad hon forskar om. Iolanda tror att det beror på att det finns en stark tradition att omsätta forskningsresultat till konkreta åtgärder inom vården. Vad är det som driver dig? – Man lär sig oerhört mycket hela tiden. Det är spännande att både utveckla forskningen och att få träffa människor med varierande livsöden. Sen är det naturligtvis också utvecklande på ett personligt plan. Iolanda har inte tänkt så mycket på hur forskningen skulle kunna kommersialiseras utan ser hellre att det hon gör kommer samhället till nytta. – Som jag ser det finns det goda möjligheter att nå ut med min forskning. Jag har en stark känsla att det behövs mer kunskap om immigranter med funktions hinder och att denna kunskap behövs i hela samhället. ■ Ef ter si n a i n l edan de
Iol an da San tos-Tavar e s Ål der: 36 år Yrke: Extern doktorand (80 procent) i arbetsterapi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi och arbetsterapeut (20 procent) på SU:s rehabiliteringsmedicin på Högsbo Fam i l j: Man och två barn, 3 och
14 år Bor: I Biskopsgården Fram ti de n: Vill fortsätta forska om immigranter med funktions hinder och sprida dessa kunskaper i samhället
f o r s kare & företag 2012
500 000 kr söker forskare och företag Ett enkelt och snabbt sätt att finansiera samarbeten mellan akademi och näringsliv, det är tanken bakom FoU-kortet. Upp till 500 000 kronor går att söka och regionen hoppas på många nya och intressanta projekt.
Hej Pontus Boström Vd i Biopix AB
FoU-kortet har varit stort, berättar Marcus Nordanstad, ansvarig för FoU-kortet på Västra Götalandsregionen. – Efter tidigare ansökningsomgångar har ett antal intressanta projekt startats tack vare FoU-kortet och i senaste omgången hade vi fler sökande än någon gång tidigare. FoU-kortet är tänkt som en lättill gänglig och snabb lösning för att finansiera nya samarbeten mellan akademi och näringsliv. Stödet ska hjälpa företagen att hitta nya möjligheter på globala marknader. Det ska också bidra till att förbättra den ömsesidiga över föringen av kunskap mellan närings livet och akademin, samt till att skapa nya arbetstillfällen. Projekt inom miljö och energieffektivisering är särskilt prioriterade. – I n t r e s s e t fö r
ser man också positivt på FoU-kortet. – Vi arbetar sedan många år aktivt med att nå ut till näringslivet och hitta bra former för samverkan, förklarar Jörgen Kyle, som är kontaktsekreterare vid avdelningen forsknings- och innovationsservice på Göteborgs universitet. Han ansvarar för kontakter mellan universitet och näringsliv och ser flera positiva effekter av ett projekt som FoU-kortet. – Vi har väletablerade samarbeten med många storföretag i regionen, men
ibland kan det vara svårare att nå de mindre och mellanstora. Samtidigt vet vi vilken stor nytta både forskare och företag kan få av dessa samarbeten. kan sökas på två nivåer. På den lägre nivån, FoU-kort bas, kan man söka upp till 50 000 kronor. Den är öppen för ansökningar året runt. På den högre nivån, FoU-kort avancerat, kan företag söka upp till 500 000 kronor i tidsbestämda ansökningsomgångar. – Ett initiativ som FoU-kortet är positivt för alla deltagare och är på sikt något som bidrar till att stärka regionen, förklarar Jörgen Kyle. 2012 års första ansökningsomgång är öppen från 15 februari till 3 april och en ny ansökningsomgång planeras till hösten. FoU-kortet
På G öt e bo rg s u n i ver sitet
forska re & fö retag 20 1 2
Information om FoUkortet finns på Västra Götalandsregionens hemsida: www.vgregion.se/fou-kortet Kontaktperson är Marcus Nordanstad, 031-63 09 86 eller 0739 60 32 58, marcus.nordanstad@vgregion.se Information om Göteborgs universitets samverkansarbete finns på www.gu.se/samverkan Kontaktperson är Jörgen Kyle, 031-786 10 16 eller 0705 26 10 26, jorgen.kyle@gu.se
Du gör din postdoktorstjänst i Boston, varför? – Harvard är en otroligt inspirerande miljö, verkligen ett Mecka för biomedicinska forskare, och jag har trivts väldigt bra på Bruce Spiegelmans labb under min tid här. Du och ditt forskarteam har gjort en ny upptäckt som nu har kommersialiserats i USA! – Ja, vi har hittat ett protein, irisin, som sekreras från muskel vid träning. En av proteinets funktioner verkar vara att driva bildningen av så kallade bruna fettceller som skyddar mot utveckling av typ 2 diabetes. Hur är det att kommersialisera i USA jämfört med Sverige? – De amerikanska universiteten äger intellectual property för upptäckterna, men vanligtvis går 10–30 procent av eventuella licensupptäckter till forskarna, vilket även ger dem en morot. En stor skillnad är att Harvard har en egen patentavdelning med jurister som har lång forskningsbakgrund. Resultatet blir att patenten skrivs snabbt och professionellt, utan att forskaren behöver lägga speciellt mycket tid på det. De tidiga patenten licensieras sedan ut till små biotechbolag som driver kommersialiseringen vidare. I vårt fall var licenseringen redan förberedd innan patentet skrevs. Vad står du inför nu? – Just nu är min stora utmaning att starta ett eget labb på Karolinska Institutet, samtidigt som jag försöker avsluta mina projekt i Boston. Jag arbetar väldigt nära licenstagaren Ember Therapeutics med den prekliniska utvecklingen av irisin, och driver fortfarande BioPix AB till sammans med Peter Holmdahl. Har din forskning påverkats positivt av att nyttiggöras? – Absolut! Möjligheten att nyttiggöra irisin gör det verkligen roligare att kartlägga detaljer kring irisins biologi. Dessutom får vi tillgång till en del material som vi annars aldrig hade haft råd med.
15
Området är knappt tio år gammalt men räknas redan som ett av de mest intressanta inom medicinsk forskning. Det handlar om vilken betydelse tarmfloran har för uppkomsten av diabetes, åder förkalkning och fetma. – Forskning är viktigt. Men det är också betydelsefullt att skydda sina upptäckter så att de kan nyttiggöras, menar Fredrik Bäckhed som just startat bolag.
Fredrik Bäckhed, docent i molekylärmedicin samt föreståndare för Wallenberg laboratoriet vid Sahlgrenska akademin.
Ta vara på dina rättigheter !
D
10 gånger mer bakterier i tarmarna än det finns celler i kroppen, förklarar Fredrik Bäckhed, docent i molekylärmedicin samt föreståndare för Wallenberglaboratoriet, Sahlgrenska akademin. Bakterierna underlättar exempelvis kroppens upptag av vitaminer samt bryter ner främmande ämnen. Men kanske kan bakterierna ställa till med problem också? Människor som lider av extrem övervikt har nämligen helt andra bakterier i
16
e t finns cirka
tarmarna än normalviktiga personer. Om det beror på att den överviktige utvecklat en annan tarmflora exempelvis genom att äta felaktig kost, eller om det istället är tvärtom, att personer med en annorlunda tarmflora löper större risk att bli feta, är ännu inte klart. Men bakterierna i tarmarna skulle kunna vara en förklaring till varför det är så svårt för överviktiga att gå ner i vikt, trots att de ändrar sin kost. – Vi har bland annat undersökt möss
text
Eva Lundgren
foto
Johan Wingborg
f o r s kare & företag 2012
”Lärarundantaget, som innebär att det är forskaren och inte lärosätet som äger en upptäckt, gör att det är fördelaktigt att starta företag för forskare i Sverige.” som helt saknar bakterier i tarmen. De har 40 procent mindre kroppsfett än möss med normal bakterieflora. De verkar dessutom löpa mindre risk att utveckla diabetes och blir inte feta av mat med mycket fett och socker. Även om det är tydligt att fetma och ämnesomsättningssjukdomar hänger samman, handlar det inte om något enkelt orsakssamband. – Å ena sidan lider kanske hälften av alla extremt överviktiga personer av metabola sjukdomar. Men å andra sidan gör den andra hälften inte det. Vad som styr att somliga blir sjuka medan andra inte blir det återstår att undersöka. I min forskargrupp gör vi det bland annat med hjälp av matematiska analyser av patienters tarmflora, vilket innebär ett nära samarbete med professor Jens Nielsen på Chalmers. Fredrik Bäckhed är engagerad i har pågått i mindre än 10 år. Ändå utsåg tidskriften Life Science of Technology nyligen området till ett av de tio hetaste inom medicin. Fredrik Bäckhed är också en av leda möterna i Sveriges unga akademi. – Ledamöterna har dels valts ut efter vetenskaplig excellens. Men det har också handlat om att hitta personer som är engagerade i forskningspolitiska frågor, som hur Sverige bör satsa för att få fram fler framstående unga forskare. Men vi är också mycket intresserade av att på olika sätt bidra till samhället. Det kan handla om att medverka i Vetenskapsfestivalen, skriva debattartiklar eller på olika sätt få ungdomar att tycka att forskning är häftigt. Det handlar också om att bygga broar till näringslivet, vilket man kan göra på olika sätt, bland annat förstås genom att själv sätta upp en struktur för arbete med nyttiggörande och kommersialisering. Det senare har alltså Fredrik Bäckhed Den t yp av for skn i n g
bolaget Nyligen initierades ett sam arbete mellan Fredrik Bäckhed (Göteborgs universitet) och Jens Nielsen (Chalmers) med syfte att kombinera två forskningsområden: systembiologisk analys och tarmflorans påverkan på metabol sjukdom. Initiativet innefattar både en forskningsplattform (Metagenome and Metabolic Disease) och ett bolag för kommersialisering av nya upptäckter, bildat tillsammans med GU Holding. Det senare ska även agera avtalspart gentemot externa kontakter, företrädelsevis industri, hantera immateriella rättigheter samt utgöra avtalspart vid uppdragsforskning. Innovationskontor Väst och Västra Götalands regionen stöder initiativet.
forska re & fö retag 20 1 2
Jens Nielsen, professor i kvantitativ systembiologi vid Chalmers.
just gjort, tillsammans med Jens Nielsen och GU Holding. – I bolaget kombineras våra två forskningsområden, systembiologisk analys samt tarmflorans påverkan på metabola sjukdomar. Men företaget fungerar också som avtalspart och kontakt gentemot industrin. som innebär att det är forskaren och inte lärosätet som äger en upptäckt, gör att det är ganska fördelaktigt att starta företag för forskare i Sverige. Samtidigt är immateriella rättigheter, eller intellectual property, något som forskare sällan är tränade att tänka på. Men för att en upptäckt ska vara intressant för industrin måste den ofta skyddas. – Det vi vill göra i bolaget är att upprätta en process för hantering av intellectual property som uppkommer i forskargrupperna och vidareutveckla denna för nyttiggörande och eventuell framtida kommersialisering. En sådan process kan till exempel innefatta tidiga diskussioner om patentfrågor och tidig marknadsutvärdering. Forskare är ofta väldigt inställda på att publicera men det är viktigt att tänka efter före. Är resultatet publicerat är det inte alltid intressant för företagsvärlden. Så istället för att först skriva en artikel och sedan göra en undersökning om immateriella rättigheter kan man vinna tid genom att göra båda sakerna samtidigt. ■ L ärarun dan taget,
17
Alla har rätt att förstå Det finns ett EU-beslut om att du ska kunna få information som du förstår. Men att anpassa en text, och veta om den är tillgänglig för en viss grupp läsare, är svårt. Lika svårt är det att mäta skolelevers språkkunskap. Två språkteknologer arbetar med att lösa problemen. Tack vare ett stipendium från GU Holding startade de ett företag tillsammans.
och Katarina Mühlenbock är språkteknologer vid institutionen för svenska språket. De har var sin specialinriktning, barn med kognitiva svårigheter, respektive svenska som andraspråk. Tillsammans utvecklar de verktyg för att analysera och bedöma texter och göra dem mer tillgängliga. De har också verktyg för att mäta elevers språkkunskap, framför allt ordförståelse och ordförråd. S of i e Jo h a n s s o n Ko kkinakis
18
2010 sökte de ett idéstipendium från GU Holding, ett stipendium till forskning som går att kommersialisera. – Vi ville testa idén, som vi tror på, och fick beskriva varför den är bra. 15 nominerades men bara tre fick pris. Vi trodde knappt det var sant när de ropade upp oss och berättade att vi vunnit 30 000 kronor, säger Sofie Johansson Kokkinakis. Sedan dess har de fått hjälp av GU
text
Carina Elmäng
foto
Johan Wingborg
Illustration
Anders Nyberg
f o r s kare & företag 2012
Holding med att utveckla en affärsplan. För pengarna har de startat sitt företag, Access & Language Technology, ALT, köpt ett webbdomännamn, ett webbhotell och licens för ett webbdesignverktyg. Men båda arbetar heltid vid universitetet och de har inte haft tillräckligt med tid för de egna idéerna – ännu. – Nästa steg är att vi måste göra snygga, webbaserade verktyg och vi behöver samarbeta med utvecklare. Vi har pratat om att arbeta med enbart företaget en dag i veckan. Det tror jag krävs, säger Katarina Mühlenbock. fram ska kunna allt från att hjälpa barn som befinner sig i en språkutvecklingsfas till äldre personer som lär sig svenska. Ett mått för att mäta läsbarhet som redan finns sedan länge är Lix. – Det kan vem som helst använda, men det kanske inte alltid säger så mycket. Lix mäter ordlängd och meningslängd, säger Sofie Johansson Kokkinakis. Men att ett ord är långt behöver inte betyda att det är svårt. Tänk till exempel på ett ord som chokladkaka. De får många Lix-poäng men är inte särskilt svårt. Lix säger heller ingenting om vokabulär eller innehåll. Tanken med den mätmetoden är att det är mer som sägs i en lång mening än i en kort, men med svenska språket, som är väldigt rikt på sammansättningar, faller många ord utanför ramen. Katarina Mühlenbock håller på med en avhandling om lättlästa texter och läsbarhet. Hon använder meningar ur barnbokstexter, ur romaner av Stig Claesson samt från vetenskaplig text. V e rk t yg e n de ta r
på Lix-värde för dessa texter säger hon att en enkel text kan ligga på 20–30. – En barnbok ligger på 12,3, Stig Claesson på 16 – medan lättläst information från kommunen ofta ligger på 43. Som exempel
forska re & fö retag 20 1 2
”Jag började analysera läromedel, och såg behovet av att kunna analysera läsbarhet ur ett andraspråksperspektiv” Sofi e Johan sson Kokki n aki s
Sofie Johansson Kokkinakis beskriver andra sätt att analysera och mäta egenskaper i en text. – Med nominalkvot kan vi mäta informationstäthet. Då jämförs antalet substantiv med verb, pronomen, adverb och så vidare. De som har bra ordförråd och skriver ”nominalt” har hög nominalkvot. Katarina Mühlenbock fortsätter: – Men du har kanske en begränsad läsförmåga för att du har någon typ av dyslexi som begränsar ordförrådet i just det fallet. Och många vuxna med utvecklingsstörning har en bra, funktionell läsförmåga, men har svårt för långa meningar för de har svårt att hålla så mycket i arbetsminnet. Många
vill verkligen kunna informera sig, men tycker det är svårt. Sofi e Johan sson Kok k in ak is och Katarina Mühlenbock har känt varandra sedan 1993 och till och från arbetat tillsammans, bland annat med utveckling av pedagogiska datorprogram för barn med olika typer av språkbehov och motoriska handikapp. Medan Sofie Johansson Kokkinakis har varit universitetet troget, har Katarina Mühlenbock genom åren växlat mellan att arbeta vid Göteborgs universitet och inom industrin. – Jag har arbetat hälften av tiden med språkteknologisk forskning och hälften som chef. Men forsknings-
19
intresset tog över, säger Katarina Mühlenbock. Jag är intresserad av språk, är språkvetare som haft inriktning läsbarhet för barn med olika språkhandikapp. S of i e Jo h a n s s o n Kokkinakis gick ut datalingvistprogrammet vid Göteborgs universitet 1992 och fortsatte med forskarutbildning i språkvetenskaplig databehandling. 2002 blev hon färdig med sin avhandling. – Jag började analysera läromedel och såg behovet av att kunna analysera läsbarhet ur ett andraspråksperspektiv. Med fokus på högstadiet har jag tittat på hur svåra texter är, beroende på skolämne. 2008 blev hon föreståndare för ett forskningsinstitut och började handleda doktorander på institutionen för svenska språket. – Jag är handledare för Katarina nu, säger hon. Redan när de möttes första gången, insåg de att de hade mycket gemensamt. Båda är intresserade av tillgänglighet, språkkunskap och textanalys. – Det finns inga verktyg i skolan som kan användas vid bedömning av språkkunskap och ordförråd. Det är inte möjligt att objektivt bedöma ordkunskap. Vi arbetar med att analysera skrivna elevtexter som exempel, och tar fram verktyg för att kunna bedöma dem, säger Sofie Johansson Kokkinakis.
svenska språket finns flera ord som betyder olika saker kan språklig analys bli svårt. Detta utgör också en svårighet för personer som inte har god kunskap om språket. Det innebär att man kanske endast känner till en betydelse av ett ord. De har kontakt med förlag och företag som utvecklar dataprogram för barn och som är intresserade av deras idéer. Nu planerar de att göra en del av sina webbaserade verktyg tillgängliga på nätet. – Gentemot företag och förlag ska vi kommersialisera våra idéer, men i skolan finns inga pengar att hämta, utan här vill vi vara ett stöd. Vi tror att det finns en stor E f t e r s o m de t i
20
marknad, säger Sofie Johansson Kokkinakis. – Det finns hur mycket som helst att göra när det gäller språklig hjälp, säger hon. Allt går ut på tillgänglighet. Det är ganska lätt att få pengar för den typen av projekt, eftersom det finns ett EU-beslut om att alla ska kunna få information som de kan förstå.
Sofie Johansson Kokkinakis och Katarina Mühlenbock.
”Vi arbetar med att analysera skrivna elevtexter som exempel, och tar fram verktyg för att kunna bedöma dem” Sofi e Johan sson Kokki n aki s
Det Sofie Johansson Kokkinakis och Katarina Mühlenbock gjort nu är att de använt en blandning av egna mått som de själva tagit fram och befintliga mått. De ska läggas ut på en webbplats i ett begränsat format för att man ska förstå vikten och nyttan av att använda dem. – Sedan får vi erbjuda mer för dem som vill använda hela programmet som vi tagit fram, säger de. Webbaserade verktyg kan vi åstadkomma relativt enkelt, nästa steg är att de ska kunna kommersialiseras. För skolor kan det bli aktuellt med en särskild skollicens, mobilappar kan det också bli. Med deras verktyg ska man kunna göra en språklig och frekvensbaserad analys. Man ska kunna mata in sin text och se hur stor andel av de vanligaste orden man använder. – Vi kommer att ha mycket mer att berätta om det här om ett tag. Om något år tror vi att det är realistiskt att vi har webbtjänster som kan användas, säger Sofie Johansson Kokkinakis. ■
Textens läsbarhetsindex är, enligt Lix, 41, vilket innebär att den klassi ficeras som medelsvår, normal tidningstext.
f o r s kare & företag 2012
Han får bilen att prata med dig Vad har ett barn med språksvårigheter gemensamt med bilförare som vill vara uppdaterade och samtidigt ha koll på vägen? En hel del, visar det sig. Ett nytt dialogsystem, sprunget ur forskning, har utvecklats av företaget Talkamatic.
text
Minna Månson
foto
Johan Wingborg
forska re & fö retag 20 1 2
S
taffan Larsson och Fredrik Kronlid har känt varandra sedan de träffades under en utbildning i datalingvistik. Staffan disputerade 2002 och när Fredrik sex år senare gjorde detsamma var Staffan hans bihandledare. De har, som många andra, intresserat sig för hur mänsklig dialog fungerar. Utifrån det har de haft gemensamma projekt och utvecklat två olika produkter. Ett projekt var Dico – ”jag talar” på latin, vilket Volvo uppmärksammade och gjorde
en beställning. Ordern blev startskottet för att starta ett eget företag och 2009 grundades Talkamatic. Under företagets start fick Staffan Larsson och Fredrik Kronlid stöd av delägaren GU Holding. – De undersökte hur marknaden såg ut och vi fick hjälp att tillsätta en oerhört kompetent styrelse, säger Fredrik Kronlid som är företagets VD. nu etablera sig som leverantör till mobilföretag, bilindustrin Tal kam ati c för söker
21
och företag som leverar automatiserade kundservicesystem. Det senaste projektet inom bilsegmentet, som genomförs tillsammans med andra underleverantörer i bilindustrin och bilföretag kallas Simsi, är finansierat av Vinnova och fokuserar på säkerhetssystem för bilar. Talkamatic utvecklar komponenterna för språklig intelligens, den centrala delen i dialogen. Målet är att systemet ska kunna uppfatta vad dialogen handlar om och bestämma sig för hur det ska reagera, antingen genom att svara eller ställa en motfråga. Konversa tionerna ska bli så likt ett vanligt samtal som möjligt. – Systemet utvecklas genom att bygga in vissa generella samtalsbeteenden utifrån forskning kring mänsklig dialog, säger Staffan Larsson. – Vår utgångspunkt är att människan ska kunna korrigera en maskin på samma sätt som man kan rätta en människa som missuppfattat vad som sagts, säger Fredrik Kronlid. E t t a n n at p roj e kt kallas för Lekbot och var ett samarbete med logopeder på Drottning Silvias barnsjukhus. Staffan Larsson och Fredrik Kronlid ville förbättra en robot som uppfunnits av en amerikansk peda gogikforskare på 1970-talet. Målgruppen var barn med kommunikativa handikapp som genom roboten fick möjlighet att utveckla sitt språk oberoende av andra. Staffan Larsson visar upp Lekboten som är byggd av Lego. På det gul-svartrandiga överdraget har två små ögon och en liten mun sytts fast. Den påminner om ett bi. Med hjälp av ett dialogsystem och tillhörande styrplatta kan roboten rita, svänga, backa och snurra runt. Staffan Larsson förklarar: om ett barn vill att roboten ska byta penna och använder symbolen för det och för färgen ”grön” så gör Lekboten det. Om barnet däremot inte ger tillräckliga instruktioner utan bara pekar på symbolen för ”byt krita” uppmärksammar robotens dialogsystem det och ställer då en uppföljningsfråga via talsyntes: ”till vilken färg vill du byta?”.
22
Staffan Larsson och roboten Lekboten byggd av lego. Med hjälp av ett dialogsystem och tillhörande styrplatta kan roboten rita, svänga, backa och snurra runt.
”Vårt röststyrda dialogsystem gör det lika enkelt att prata med en bil som att prata med en passagerare”. staffan l ar sson
Tekniksystemen för Lekbot och Simsi påminner om varandra. Det är i princip samma dialogsystem men det senare projektet är riktat mot bilanvändning. – Idag är många uppkopplade i bilen. Under färd vill man kunna ta reda på om det exempelvis finns platser kvar på parkeringen eller om mataffären har stängt. Vårt system gör det möjligt att ta reda på sådant utan att behöva ta upp mobiltelefonen, säger Staffan Larsson. längre bara ett fordon. Möjligheterna att kunna vara uppkopplad överallt Bi l en är i n te
f o r s kare & företag 2012
”Vår utgångspunkt är att människan ska kunna korrigera en maskin på samma sätt som man kan rätta en människa som missuppfattat vad som sagts.” fr e dr i k k ro n li d
utmanar säkerheten och i samarbete med andra bolag inom Fordonskomponentsgruppen vill de höja den. Ett nytt dialogsystem gör att förare kan undvika att fingra på inställningsknappar under körning och istället ha händerna på ratten och blicken på vägen, och ändå, få den information man vill ha. De flesta nya bilar har en monitor med en mängd reglage omkring och om föraren vill ändra något måste det ske manuellt. – Det är farligt att bli distraherad och titta bort från vägen under körning. Vårt röststyrda dialogsystem gör det lika enkelt att prata med en bil som att prata med en passagerare. På det viset undviker föraren att ha fokus på skärmen och knapparna, säger Staffan Larsson. ett statiskt system så att det ska förstå olika språk och sätt att tala är en utmaning. – Språket är föränderligt, individuellt och regionalt olika. Det är svårt att förutse alla sätt som folk kommer att prata med systemet. Moderna dialogsystem ska lära sig av användarens sätt att använda språket. Det ska kunna lista ut varför användaren gör som den gör, säger Staffan Larsson som trivs med att kombinera forskning och företagande. – Jag har knappt reflekterat över att jag gör bägge delar. Varje dag lär jag mig någonting nytt som jag inte hade en aning om att jag skulle behöva ha kunskap om. Det är utvecklande att driva ett företag, speciellt när det finns kunnigt folk omkring oss. ■
Hej Jenny Nyström delägare och en av idégivarna bakom Oncorena AB
Hur startade Oncorena AB? – Vår idé är att utnyttja orellanin, ett selektivt njurtoxin, som botemedel mot metastaserande klarcellig njurcancer, den vanligaste njurcancerformen som idag inte går att bota. När vi började fundera på att utveckla projektet tog vi kontakt med GU Holding som har hjälpt oss mycket att komma vidare i processen att utveckla ett godkänt läkemedel. Vad händer just nu? – Vi håller som bäst på att sätta samman alla delar av bolagets verksamhet till en helhet. Det handlar om att få vetenskap, affärsutveckling, patentportfölj och den kliniska målbilden att hänga samman för att möta myndigheternas krav på fortsatta utvecklingssteg.
At t kunna integrera
Fredrik Kronlid, vd Talkamatic AB.
Talkamatic ab Start:
2009
Ägare: Staffan Larsson, Fredrik Kronlid, GU Holding samt Entreprenörskapital och Kaponjären som är grupper av affärsänglar. Område: Lingvistikforskning med fokus på bilanvändning.
forska re & fö retag 20 1 2
Hur har processen från idé till att starta bolag hittills varit? – Väldigt spännande! I början jobbade vi mycket med patentfrågor, parallellt med affärsplanen och samtidigt körde vi experimentella studier för att ytterligare verifiera våra forskningsfynd. Vi har också varit i kontakt med Läkemedelsverket för rådgivning, och har flera externa konsulter inne i bolaget för råd kring olika nödvändiga steg för att verifiera säkerhet och stabilitet. Vi har också fått anslag av bland andra Vinnova. Vad är nästa steg? – Att ingå samarbete med lämplig utvecklingspartner. På vilket sätt har din forskning påverkats? – Det är förstås varje medicinsk forskares dröm att kunna bidra till utvecklingen av nya läkemedel. Det skulle betyda väldigt mycket för mig så därför är detta ett väldigt inspirerade arbete.
23
Luften från din utandning avslöjar hur du mår Med hjälp av minimala partiklar som följer med utandningsluften vill docent Anna-Carin Olin ta reda på om en patient lider av KOL, astma eller influensa. Metoden är unik. Den har därför belönats med första pris i idétävlingen LIV 2011.
D
redan 1994 när Anna-Carin Olin, docent vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, undersökte arbetare som jobbade med blekning av pappersmassa. Tidigare hade man använt klor men nyligen hade industrin gått över till att bleka med ozon istället. – Arbetarna fick luftvägsbesvär men med de metoder som fanns då gick det inte att påvisa någon sjukdom. De hade också ökad halt av kväveoxid i utandningsluften, som på den tiden precis hade föreslagits vara en markör för inflammation i lungorna. Teorin visade sig stämma för patienter med allergisk astma. Men inte för personer med annan sorts astma eller KOL. Så AnnaCarin Olin började leta efter markörer för också dessa sjukdomar. e t h el a b ö rja d e
D e n me to d s o m hennes forskargrupp, i samarbete med Evert Ljungströms grupp vid institutionen för kemi vid Göteborgs universitet, så småningom kom fram till är unik. Den går ut på att patienten först tömmer lungorna genom att andas ut så mycket det bara går och andas in igen. Sedan får patienten andas ut ett munstycke som sitter fast i en apparat där partiklarna i utandningsluften samlas in. – När patienten andas ut så stänger sig
24
de riktigt små luftvägarna och sedan, när man andas in, så öppnar de sig igen. Den vätskefilm som täcker de små luftvägarnas yta, så kallad surfaktant, som har till uppgift att hålla dem öppna, spricker då upp och små partiklar bildas. När vi samlat in partiklarna kan vi analysera innehållet. Huvudparten av surfaktanten utgörs av fosfolipider. Om sammansättningen förändras kan vi få en uppfattning om ifall det finns inflammation i de små luftvägarna. är annars att göra en bronkoskopi, vilket innebär att man via en smal slang i halsen sprutar in en saltlösning i luftvägarna och suger upp den igen och får med sig en del surfaktant. Det är en metod som dels är ganska besvärlig för patienten men också sämre eftersom saltlösningen från större och mindre luftvägar blandas och det därför inte går att säga något om var de inflammatoriska förändringarna finns. Ändå är det just i de små bronkiolerna som inflammationer brukar börja vid KOL. – Det kunskapsfält vi undersöker är alldeles nytt. Det kan användas för att upptäcka många sorters sjukdomar i luftvägarna, som KOL, influensa och astma men också för att tidigt upptäcka avstötningsreaktioner vid lungtransplantation. Vi håller också på att undersöka om Den gän g se m etoden
text
Eva Lundgren
foto
Johan Wingborg
LIV – idétävling LIV står för Lärosätenas Idétävling Väst och arrangerades för allra första gången 2011 av Innovationskontor Väst och GU Holding i samarbete med Göteborgs universitet, Chalmers, Högskolorna i Borås, Halmstad och Jönköping samt Sveriges Lantbruks universitet i Skara. De bästa lokala idéerna premierades särskilt. Första pris gick till Anna-Carin Olin, Göteborgs universitet, för projektet: Snabb och enkel detektion av avstötningsreaktioner vid lungtransplantation. Andra pris gick till Niklas Berg, Pia Larsson och Sverker Jern, Göteborgs universitet, för projektet: Peppat blodkärl löser proppen själv. Tredje pris gick till Torvald Andersson, Chalmers, för projektet: Quantum Cascade Lasers for short wavelengths.
f o r s kare & företag 2012
Ekaterina Migorodskaya blåser i den särskilda utandningsapparat, som Anna-Carin Olin utvecklat. Apparaten kan diagnostisera lungsjukdomar.
”Förutom att lära sig en massa om entreprenörskap lär man sig också sådant som kan vara till nytta i forskningen.” metoden kan vara till nytta inom intensivvården för att åstadkomma skonsammare inställningar av respiratorer. och Formas har stöttat Anna-Carin Olin, för att komma vidare med forskningen. Värre har det varit med hjälp att utveckla ett nytt diagnos instrument som affärsidé. – Jag hade ingen som helst kunskap om företagsvärlden när jag började. Så trots att de flesta finansiärer jag talat med genom åren varit väldigt positiva har det inte lett till så mycket konkret stöd. Jag är glad över att Sahlgrenska Science Park hjälpte mig med patentet men tyvärr hade patentbyrån mycket begränsad kunskap om just mitt område. Så även om det varit roligt att Bå d e Hjärt-lun gfon den
A nn a- C a r i n O li n Y r k e: Docent vid Arbets- och Miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Sahlgrenska akademin, Allergispecialist på Angereds Närsjukhus. A k t u e ll: Vinnare av LIV 2011. B o r: Grimmered Fa m i l j: Gift, tre barn I nt r e s s e n: Vara ute i naturen, läsa böcker och laga mat.
forska re & fö retag 20 1 2
försöka kommersialisera produkten har det också varit väldigt arbetsamt och ibland frustrerande. För ett par år sedan fick jag i alla fall kontakt med GU Holding och efter det började saker och ting lossna. Och nyligen fick Anna-Carin Olin ett konkret bevis på att hennes forskning uppskattas. I december 2011 utsågs hon nämligen till förstapristagare i idétävlingen LIV. – Det var förstås väldigt roligt, jag blev oerhört glad! Skulle Anna-Carin Olin då rekommendera andra forskare att försöka kommersialisera sina idéer? – Ja, men man bör nog försöka få hjälp av någon som kan det här området innan man startar. Det gäller att ha mycket tålamod eftersom det i den allra tidigaste fasen, innan man riktigt vet om man verkligen har en kommersiell produkt på gång, är svårt att få ekonomiskt stöd. ■ 25
Nyttiggörande mer än bara patent Innovation och nyttiggörande – vad betyder egentligen det? Jo, kanske det bidrag just du kan ge till samhällets utveckling.
din forskning? Det är något som på senare år blivit allt viktigare att fundera över. Forskningsfinansiärer behöver förklara vad deras pengar används till, politiker måste berätta varför de satsar skattemedel som de gör, lärosätena förväntas redogöra för hur de bidrar till samhällsutvecklingen. – Många tror att ”nyttiggörande” och ”innovation” bara handlar om patent och uppfinningar, berättar Claes Jansson, chef för Forsknings- och innovationsservice vid Göteborgs universitet. Men orden måste tolkas betydligt bredare än så. Det kan handla om vad som helst som skapar ett värde för samhället: en ny vara eller tjänst, en ny arbetsmetod eller ett annorlunda sätt att organisera någon verksamhet på. Upptäckter görs också vid samtliga universitetets fakulteter: det kan gälla en ny medicinsk behandlingsmetod men också ett förbättrat pedagogiskt verktyg eller ett nytt sätt att kommunicera med allmänheten. I EU:s innovationspolicy handlar exempelvis ”innovation” om de stora framtidsfrågorna: arbetslöshet bland ungdomar, en åldrande befolkning samt miljöproblematik. – För att lösa alla dessa problem gäller det att tänka så brett som möjligt, påpekar Claes Jansson. V i lk e n n y t ta h a r
som vill ha hjälp när det gäller nyttiggörande finns en mängd stödjande verksamheter vid Göteborgs universitet. Bland annat bedriver ForskningsFö r de n fo r s k a re
26
och innovationsservice samt GU Holding uppsökande verksamhet för att berätta vad de kan hjälpa till med. – Det som vi vill lyssna av så tidigt som möjligt i forskningsprocessen, förklarar Klementina Österberg, är exempelvis vad både forskningsledarna och de enskilda
text
Eva Lundgren
foto
Johan Wingborg
”Vi ingår i ett större innovationssystem och vet hur man får kontakt med omvärlden” Cl aes Jan sson
forskarna vill åstadkomma. Hur förutsättningarna ser ut för att nå målen samt vilka andra partner de arbetar med, som företag, sjukvård, skola och så vidare. På det sättet kan vi hjälpa till proaktivt och på ett genomtänkt sätt, som är anpassat till forskningens verkliga behov och förutsättningar. Det sätter forskningsfinansiärerna plus i kanten för. finansiering bör integreras med forskningen, förklarar Klemen tina Österberg. Men minst lika viktigt är att kommunicera det man gör. – Det räcker inte att publicera sina resultat i Nature. Också allmänheten har rätt att veta vad som händer vid universiteten. Men forskare vid Göteborgs universitet behöver inte göra allt själva. Den som vill ha hjälp med exempelvis en nyttiggörande strategi kan vända sig till Forsknings- och innovationsservice. – Vi ingår i ett större innovationssystem och vet hur man får kontakt med omvärlNy t ti ggöran de och
Forskningsoch innovations service Forsknings- och innovationsservice är en central enhet vid Göteborgs universitet med kompetens inom: – Forskningsfinansiering – Innovationsrådgivning – Affärsjuridik – Omvärldskontakter
GU Holding GU Holding AB, som ägs av den svenska staten och förvaltas av Göteborgs universitet, tillhandahåller: – Investeringskapital – Kommersialiseringsstöd – Operativt management, ekonomi och juridik
f o r s kare & företag 2012
Plötsligt händer det!
Claes Jansson, chef för Forsknings- och innovationsservice vid Göteborgs univer sitet och Klementina Österberg, vd på GU Holding.
den, förklarar Claes Jansson. Den som vill gå ett steg längre och kommersialisera en produkt eller tjänst får också hjälp att bolla idéer och fundera vidare. Och vi har stor erfarenhet av när det är dags att ta ett projekt till nästa steg. Om en idé lämpar sig för kommersialisering kan GU Holding stötta i själva utförandet med finansieringen eller som en industriellt erfaren delägare i viktiga förhandlingar. Från och med i år har de även fått ett uppdrag och finansiering från VINNOVA. Forsknings- och innovationsservice har en vision: att stärka forskning och samverkan vid Göteborgs universitet. Och att innovationer i bred bemärkelse är viktigt för Sveriges framtid G U H o ldi n g o c h
forska re & fö retag 20 1 2
har också regeringen tagit fasta på i sin nationella innovationsstrategi. – Det finns så många kompetenser av olika slag vid universitetet, påpekar Claes Jansson. Tillsammans kan vi hjälpas åt så att de kommer till nytta på bästa sätt både för Göteborgs univer sitet och för hela samhället. ■
Det här l i l l a st yc k e t handlar varken om lotteri eller att man helt slipper köa på ICA när en ny kassa plötsligt öppnas. Det här lilla stycket handlar om situationer då något oförutsägbart sker när man arbetar med forskning. Då man vanligtvis utropar ” Oj?!” eller ”huh??”. Det kan vara något häftigt som eggar våra sinnen eller så mycket som en idé som ifrågasätter rådande dogmer och invanda mönster. Det oberäkneliga resultatet i din forskning kanske löser ett problem i ett helt oförutsägbar område. Det är i det irrationella det plötsligt händer. GU Holding arbetar idag med handlings programmet Tillväxtfokuserad Innovations process inom Kultur och Kreativa näringar (TIKK) som finansieras av Europeiska strukturfonden och syftar till att skapa fler möjligheter för dig som forskar vid Göteborgs universitet. I TIKK skapas särskilda möjligheter för idéer som eggar våra sinnen och expanderar våra upplevelser. Det kan handla om ljud, ljus, nya smaker, material design, grafisk design eller till och med en ny app. Syftet är att stödja dina idéer som kan ge upphov till nya tillväxtbolag i regionen. För vem vet, plötsligt händer det. För att läsa mer om TIIK gå in på http://tikksweden.se/
nyhet: lokala verifieringsMedel från VINNOVA VINNOVA har beviljat GU Holding AB ett stöd för att genomföra det nationella verifieringsprogrammets första delar i samverkan med Forsknings- och innovationsservice. Studenter och forskare vid Göteborgs universitet som har en unik forskningsbaserad
idé är välkomna att vända sig till Niklas Fernqvist vid Forsknings- och innovationsservice eller Andreas Albertsson vid GU Holding AB. Verifierings stödet kan innefatta: – IPR och frihet att verka med en uppfinning
– Kundens behov – Produkt och dess produktion – Regulatoriska frågor – Teknisk testning och verifiering – Eventuellt organisation
27
Foto: Patrik Leonardsson.
Krönika
Företag mår bra av fler kvinnor
U
n i v e r siteten ä r et t område med tydlig könssegregering (till exempel finns det få kvinnor på höga befattningar). Samtidigt erbjuder de stora möjligheter till utbildning och lärande, något som skulle kunna användas för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att starta, driva och utveckla företag. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har vi analyserat vilken roll universitetsinkubatorer och entreprenörsutbildningar har för främjandet av kvinnors företagande, samt om och hur dessa kan utvecklas för att reducera hinder i samband med kvinnors nyföretagande. Här studerade vi bland annat förebilder i form av ”alumnis”, framgångsberättelser, symboler och bilder. Den maskulina bilden av en entreprenör i inkubatorn dominerar och bekräftar föreställningen om entreprenörskap som något manligt. I e n br e ddst u di e fann vi att kvinnor är tydligt underrepresenterade bland inkubatorföretagen (14,7 procent). Jämför vi siffran med kvinnors akademiska entreprenörskap i Storbritannien och USA verkar Sverige dock ligga på unge fär samma nivå. Vidare fann vi bland de svenska företagen att kvinnors bolag har högre överlevnad än männens, samtidigt som de också har en minst lika god tillväxt. Kvinnors bolag har dessutom lättare att attrahera kapital i
Professor Åsa Lindholm Dahlstrand
”Först och främst behöver den generella bilden av att en entreprenör är man ändras.” form av lån och bidrag. Extra intressant är att en hög andel kvinnor i inkubatorn ger en positiv effekt på tillväxten i samtliga företag. Vår slut sat s är att det är viktigt att fler kvinnor inom universitetssektorn ges förutsättningar att starta, driva och utveckla företag. Först och främst behöver den generella bilden av att en entreprenör är en man ändras. Högst status verkar företag ha som bygger sin verksamhet på teknik. Kvinnor etablerar framför allt sina företag inom tjänstesektorn. Genom att prioritera företag med teknisk inriktning går inkubatorerna miste om en stor del poten tiella tillväxtföretagare, som har sin bas i ny innovativ tjänsteverksamhet. En åtgärd kan vara de förändringar som nu sker inom det statliga och
nationella Inkubatorprogrammet. I vår studie hade 95 procent av inkuba torerna med stöd från Inkubatorprogrammet fokus på teknik, life science eller tillväxtföretag. Endast 30 procent av övriga 23 inkubatorerna hade sådant fokus. Ett utökat Inkubatorprogram skulle kunna stödja inkubatorer med en kompletterande inriktning, exempelvis branscher där kvinnor i högre utsträckning etablerar företag. Inkubatorer som är lyhörda för kvinnors affärsidéer, som visar att de välkomnar kvinnor och som arbetar mer ”nydanande” skulle kunna ge växtkraft till många fler företag drivna av kvinnor. Åsa Lindholm Dahlstrand Professor i företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap vid Högskolan i Halmstad och vid Lunds universitet