Så blir datorerna

TEKNOLOGIN

måste anpassas

Använd din intuition istället för krångliga manualer! Vasiliki Mylonopoulou brinner för att göra datorer och programvaror så användarvänliga som möjligt.

– Det ska vara lätt att använda ny teknik, annars är den ju värdelös, säger hon.

VASILIKI MYLONOPOULOU var dataingenjören som lätt blev besatt av koder och programmering. Hemma vid datorn på Technological Educational Institute of Thessaloniki, Grekland, kunde hon fastna i timmar och inte lämna stolen förrän hon fixat en bug.

Men nyfikenheten tog henne till Umeå för att studera ett masterprogram i human-computer interaction, eller människa-datorinteraktion som det heter på svenska, och plötsligt öppnade sig en ny värld.

– Jag blev blixtförälskad i det här ämnet. Plötsligt gick det upp för mig att teknologin själv måste kunna visa hur den ska användas. Vi kan utveckla massor av häftiga IT-produkter men om användarna inte förstår hur de ska användas så fungerar de inte, säger Vasiliki Mylonopoulou

Hon menar att det ofta finns en mentalitet bland dataingenjörer att om de själva kan använda vad de konstruerat så fungerar det – det är bara användarna som är korkade. Inom human-computer interaction,

vill man byta perspektiv och sätta människan i fokus istället för maskinen.

– Mitt jobb handlar helt enkelt om hur vi kan göra datorer lättare för människor, säger Vasiliki Mylonopoulou. Du ska inte behöva läsa krångliga manualer, du ska kunna gå på intuition.

SEDAN OKTOBER ÄR Vasiliki Mylonopoulou postdoktor på avdelningen human-computer interaction vid institutionen för tillämpad IT. Tillsammans med två kollegor håller hon på att skapa en ny kurs i ämnet där hon också kommer att undervisa.

– Det är väldigt utmanande. I matte finns rätt och fel, men det gör det inte inom detta område. Här ska vi försöka förstå hur folk tänker och hur de intuitivt använder teknologi. Det ska bli kul att se hur studenterna hanterar den här osäkerheten, att det inte finns några rätta svar.

Parallellt med studentarbetet ägnar hon sig också åt sin egen forskning. Just nu driver hon projektet Digital Seniors, tillsammans med sin kollega Alexandra Weilenmann, och det handlar om att skapa tekniska designverktyg för oss när vi blir äldre. Frågan är på vilket sätt vår ålder påverkar hur och varför vi använder teknik och om vi kan anpassa tekniken för att tillgodose våra framtida behov som äldre.

– Jag tycker att det varit för stort fokus på vad äldre inte klarar av när det kommer till ny teknik. För mig är det mer intressant att studera vad de faktiskt kan göra och bygga designverktyg utifrån detta.

DET HAR VARIT några hektiska år för Vasiliki Mylonopoulou och nu ser hon fram emot att landa i Göteborg ett par år framåt. Mellan sin masterutbildning i Umeå och postdoktor-tjänsten på GU tillbringade hon tre år som Marie Curie-doktorand på universitetet i Oulu, Finland. En tjänst som innebar 36 resor på tre år.

– Det var fantastiskt roligt och väldigt hektiskt. Vi var 15 doktorander från olika länder i Europa som deltog i programmet och vi fick lära oss hur IT kan användas för positiva förändringar i hälsobeteenden, berättar hon.

Vid 34 års ålder har Vasiliki Mylonopoulou redan en diger meritlista. Men den akademiska vägen har knappast varit självklar.

Vasiliki Mylonopoulou

Ålder: 34. Yrke: Postdoktor i human-computer interaction vid institutionen för tillämpad IT. Bor: Göteborg. Uppvuxen: I Thessaloniki, Grekland. Familj: Sambo, samt familj i Grekland bestående av mamma, pappa och storebror. Intressen: Spela tv-spel, träna power yoga och pole-gymnastik.

– JAG HAR DYSLEXI, berättar hon. Och när jag växte upp fanns inget särskilt stöd i skolan för det i Grekland. Det var därför jag valde att utbilda mig till dataingenjör som är mer inriktat på matematik än att ta sig igenom stora mängder text, fast jag egentligen kanske var mer intresserad av ett ämne som psykologi.

Idag kan hon kombinera sitt intresse för mänskligt beteende med sina kunskaper i teknologi. Hon är också intresserad av att arrangera och delta i aktiviteter som stöttar personer med inlärningssvårigheter som jobbar eller studerar på Göteborgs universitet.

– Ja, nu verkar alla bitar ha fallit på plats, säger hon. Och jag trivs väldigt bra i Göteborg, både med arbetet och fritiden. Men hur fungerar omställningen till vårt nordiska klimat för en som är van vid medelhavsklimat då?

– Det är för lite snö i Göteborg. Jag älskar vintern, även ner mot –20 grader. Det var underbart att komma till Umeå från Grekland – julen varade ju ett halvår! säger hon och skrattar.