Dags för Ocean Blues

Hoppfullt projekt om havet

Är det sant att det år 2050 kommer att finnas mer plast i havet än fisk? Det var frågan under en föreläsning på Naturhistoriska museet i början av oktober. Då presenterades Ocean Blues, ett projekt som med hjälp av kunskap vill öka gymnasieungdomars hopp för klimatet och miljön.

UPPRINNELSEN TILL projektet är de många frågor som Centrum för hav och samhälle får från skolor i regionen rörande klimat och havsmiljö, berättar projektledaren Malin Rosengren. – Ungdomar hanterar sin oro på många olika sätt, alltifrån förnekelse av problemen till ren ångest. Bäst mår de som skaffar sig kunskap, har förtroende för forskare och övriga samhället och som dessutom själva agerar, enligt forskning från Örebro universitet. Det är för att öka hoppet hos ungdomarna och för att visa att personligt engagemang kan löna sig som Ocean Blues startade i början av året.

Projektet vänder sig till gymnasieskolor, främst i Västra Götalandsregionen, och erbjuder föreläsningar, workshoppar och besök, bland annat på Tjärnö marina laboratorium, förklarar utbildningsansvariga Grazzia Matamoros.

– VI KONCENTRERAR OSS på frågor om plast i havet, biologisk mångfald, klimatförändringar och kemiska föroreningar. Många lärare på skolorna tror att det bara handlar om naturvetenskap men klimat- och miljöfrågor berör alla möjliga ämnen, exempelvis samhällskunskap, konst och kommunikation.

Projektet erbjuder också en digital plattform med så kallade Eco-Actions, alltså konkreta tips på hur eleverna kan engagera sig. Det kan handla om att göra en film, skapa en grön klubb eller påverka den lokala butiken att sälja mer miljövänligt.

Grazzia Matamoros och Malin Rosengren.

Pandemin ledde i våras till inställda skolbesök. Men nu har de satt igång igen, berättar Malin Rosengren. – Det finns dock fördelar med onlineföreläsningar också. Vi har exempelvis haft ett interaktivt Zoom-möte med ett gymnasium i Malmö som vi nog inte hade kunnat genomföra på annat sätt.

Men hur är det? Kommer det att finnas mer plast än fisk i havet om 30 år? – Det kastas ungefär 11 ton plastskräp i havet varje år samtidigt som överfiskning drabbar cirka 70 procent av havens fiskbestånd. Det ser ju inte så ljust ut, men vår poäng är att detta går att ändra på, med hjälp av kunskap och engagemang.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta

Ocean Blues riktar sig till gymnasieskolor i Västsverige och erbjuder utbildningspaket om klimatförändringar, plast i havet, minskad biologisk mångfald, kemiska föroreningar och om samverkan. Projektet innebär ett samarbete mellan Centrum för hav och samhälle, Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, Centrum för studier av kollektivt handlande, Göteborgs globala biodiversitetscentrum, Havsmiljöinstitutet, HDK-Valand och Sjöfartsmuseet Akvariet. Finansiär är Formas.

Rankning.Göteborgs universitet stiger 20 placeringar och hamnar på plats 141 i årets Academic Ranking of World Universities, populärt kallad Shanghai-rankningen.

Göteborgs universitet

rankas som fyra i Sverige och går i år om Lunds universitet som halkar ner till plats 151. – Det är roligt att vi får ett så bra resultat. Fast det är egentligen små förändringar. En förklaring är en justering av metoden som gynnar Göteborgs universitet. Förändringen gör att GU går från 5 till 8 forskare på Highly Cited-listan medan Lunds universitet tappar flera forskare på listan, vilket ger ganska stor effekt, säger utredare Magnus MacHaleGunnarsson som bevakar och analyserar de större rankningarna.

Att Göteborgs universitet ändå hela tiden har legat ganska högt på Shanghai-rankningen beror i stor utsträckning på Arvid Carlssons Nobelpris år 2000. Andra faktorer som har stor betydelse är antalet publikationer i Nature och Science samt hur många forskare som finns på Highly-Cited listan. – Det är inte lätt att stiga signifikant på den här listan. Om vi skulle få markant fler publikationer i Nature och Science eller ännu fler högt citerade forskare skulle vi kunna förbättra vår placering ytterligare.

Foto: ANNA-LENA LUNDKVIST

Hela havet samlas

NY WEBB. Nu samlas all forskning, utbildningar och nyheter om havet på en webbsida: gu.se/havet. – Tidigare har den havsrelaterade verksamheten varit utspridd på olika delar av universitetets webb. Nu blir det tydligt vilken oerhörd bredd och kompetens som finns inom området, säger Lena Gipperth, föreståndare för Centrum för hav och samhälle.

Webbsidan har sex områden: Livet i havet, tekniken och havet, maten och havet, ansvar för havet, klimatet och havet samt människan och havet. – Genom att samla utbildningarna på en och samma plats blir det enklare för studenter att se vad GU har att erbjuda, säger kommunikatören Karl-Johan Nylén.

Ett annat viktigt mål är att underlätta kontakten med forskare och annan personal på universitet, bland annat genom en lista över havsexperter. Tanken är också att öppna upp för samverkan med näringsliv, myndigheter och organisationer utanför universitetet. – Vi har redan idag mycket samarbeten, men vill gärna ha fler i framtiden, säger Lena Gipperth.

Kontakta redaktionen genom att mejla havet@gu.se.

Årets Felix Neuberghföreläsare

EKONOMI. Nu Årets Felix Neubergh-föreläsare är Timothy Earle, professor emeritus vid Department of Anthropology, Northwestern University, USA.

Timothy Earle har specialiserat sig på arkeologiska studier av social ojämlikhet och politisk ekonomi i tidiga hövdingadömen och stater. Bland annat har han gjort komparativa studier av framväxten av social komplexitet och har bedrivit fleråriga fältarbetsprojekt i Argentina, Danmark, Peru, Polynesien och Ungern. Genom sin omfattande vetenskapliga produktion, och inte minst monografierna Bronze Age Economics och How Chiefs Come to Power betraktas han som den internationellt ledande experten på förhistorisk politisk ekonomi.

Timothy Earle har samarbetat med forskare vid institutionen för historiska studier sedan 1990. Perioden 1990–2006 deltog han i professor Kristian Kristiansens projekt i Danmark och Ungern. Från 2011 har han aktivt bidragit till bronsåldersforskningen på institutionen, bland annat under perioder som gästprofessor. Samarbetet har resulterat i flera artiklar tillsammans med professorerna Kristian Kristiansen och Johan Ling, den senaste publicerad i Current Anthropology.