år med GUJournalen
I det första numret ifrågasatte rektor Bo Samuelsson uppfattningen att ett universitet behöver lugn och ro. Oron över brist på stridigheter skulle dock visa sig överdriven. I juli 2001 beslöt Göteborgs universitetets styrelse att bilda Sahlgrenska akademin. Ambitionerna var stora men den nya organisationen stred mot högskoleförordningen. Efter olika turer kom universitetsstyrelsen hösten 2001 fram till ett förslag som höll sig inom förordningen. Våren 2004 genomfördes en organisationsförenkling där Sahlgrenska akademin blev en fakultet bland andra.
En omdebatterad konflikt i början av
I år fyller GU Journalen 25 år. Det firar vi med en liten tillbakablick som börjar i den mörka forntid då det ännu inte fanns någon GU Journal. GU Journalen föregicks nämligen av en annan publikation: Göteborgs universitets tidning. Chefredaktör var den strid-
bare Christer W igerfeldt som ville skapa en plats för intellektuella samtal och kritiska analyser. Första numret, som utkom hösten 1991, innehöll rubriker som Är universitetet idag en lek skola för antiintellektuella? och Hur står sig Göteborgs universitet i en internationell jämförelse? Chefredaktören hamnade dock i blåsväder, inte minst på grund av de ofta provocerande förstasidorna, med foton tagna av Fotohögskolans elever. Ett omdiskuterat exempel är bilden på en naken student med mjöl över hela kroppen och en hillebard i handen. Efter mycket tumult avslutades försöksverksamheten och tidningen lades ner. Efter nedläggningen hade Göteborgs universitet under några år ingen tidning. Istället gav informationsavdelningen ut ett nyhetsbrev, med Birgitta Pande och Mikael Stoltz som redaktörer. 1997 beslöt dock universitetsledningen att åter¬
satsa på en tidning men denna gång med ett tydligt informationsuppdrag. GU Journalens första nummer utkom hösten 1997. Chefredaktör var – och är än idag – Allan Eriksson. Också formgivaren, Anders Eurén, är fortfarande kvar. Den första Profilen skrevs av Eva Lundgren och handlade om Katarina Borne, då doktorand i naturgeografi. Ansvarig utgivare var informationschef Siv Bondenäs Brink och ställföreträdande ansvarig utgivare pressekreterare Åke Pettersson. Återkommande medarbetare var journalisterna Kajsa Asklöf och Lars Nicklasson samt fotograf Hillevi Nagel. Huvuddelen av tidningens foton togs av universitetets fotograf, Göran Olofsson. Sedan 2008 tas de av universitetsfotograf Johan Wingborg. Att GU Journalen, åtminstone i början, höll en lite försiktig profil är kanske inte så konstigt med tanke på turbulensen kring den tidigare tidningen.Statsvetarprofessorn Bo Rothstein kallade tidningen för ”Ryggkrökarjournalen” men har ändå återkommande bidragit med debattinlägg.
2000-talet var den mellan forskargruppen kring Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri, och sociologen Eva Kärfve och barnläkaren Leif Elinder. Konflikten fick stort utrymme i medierna, också i GU Journalen. I det sammanhanget diskuterades också tidningens självständiga roll. Våren 2005 beslöt rektor Gunnar Svedberg att GU Journalens chefredaktör skulle vara ansvarig utgivare. Tidningens självständighet och journalistiska uppdrag skrevs in i tidningens policy. Till övriga konflikter som tagits upp hör Humanistiska fakultetens beslut hösten 2012 att lägga ner ”småspråk”, alltså språk med få studenter. Ett långdraget ärende, som pågått från 2012 till 2021, var byggandet av det nya forskningsfartyget Skagerak. GU Journalen har bland annat gjort två reportageresor till varvet i Gdansk.
GU Journalen är också en del av det internationella universitetet. Sedan 2010 publiceras en kortversion på engelska i form av en pdf på nätet. GU Journalen har även gjort flera utlandsreportage, förutom till Gdansk, också bland annat till partikelacceleratorn på Cern i Schweiz. Till Rwanda begav sig tidningen för att rapportera om ett rwandiskt trädplanteringsprojekt i samarbete med institutionen för biologi och miljövetenskap samt om ett samarbete om masterutbildningar ihop med institutionen för globala studier. Göteborgs universitets medarbetare engagerar sig i tidningen på olika sätt. Främst handlar det om att ge tips och om att bidra till debatten. Tidningen har också haft serier som krävt läsarmedverkan. Ett exempel är Frågan som
under många år ställdes till medarbetare i varje nummer. På frågan Vad skulle du göra om dygnet hade en extra timme? svarade en läsare att han genast skulle köpa en klocka som går till 25. En annan läsare förklarade att hon inte ville ha en extra timme, men däremot ett dolt direktspår, från Centralstationen till Paris på en timme. GU Journalen har också engagerat sig i språkfrågor. I samarbete med institutionen för svenska språket utlyste tidningen 2014 en floskeltävling. Vinnare blev: ”Vi strävar alltid efter att se helheten och satsar på kvalitativ strategiformulering för att kunna effektivisera verksamheten.” Tidningens egen språkliga kvalitet säkras sedan många år av Robert Olsson, som inte bara korrekturläser utan också påpekar logiska orimligheter som hypotetiskt kan smyga sig in i våra texter. Pandemin orsakade viss huvudbry för redaktionen eftersom det verkade meningslöst att dela ut tidningen på arbetsplatsen när medarbetarna inte var på jobbet. Lösningen blev att våren 2020 publicera tidningen online. Från och med nummer 3-2020 till och med nummer 4-2021 skickades tidningen hem till alla anställda.
GU Journalen och Lunds universitets LUM är idag de enda universitetstidningarna i Sverige som utkommer på papper. Frågan om en digitalisering av GU Journalen återkommer lite då och då. Fördelarna är många: det handlar om miljö, ekonomi och tillgänglighet men också om att en digital tidning kan vara mer aktuell än en papperstidning som både måste tryckas och distribueras innan den når läsaren. Men också en papperstidning har fördelar. Dels finns inget som hindrar att papperstidningen läggs ut på nätet, vilket är fallet med GU Journalen. Dels finns undersökningar som visar att läsförståelsen blir bättre på papper än på skärm. Men ytterligare tre skäl är nog de viktigare för GU Journalens redaktion: Dels kräver en pappersprodukt, där slarvfel ju inte går att rätta till i efterhand, en omsorg och noggrannhet som riskerar gå förlorad i en digital tidning. Dels innebär tryckta tidningar ett upprätthållande av en månghundraårig hantverkskunskap. Dessutom är det helt enkelt roligt att göra en tidning som inte bara finns någonstans i cyberrymden utan också går att hålla i handen. Om dessa tre skäl är tillräckliga för att GU Journalen ska fortsätta komma ut i pappersform är förstås något för framtiden att utvisa.
1997 GU Journalens maktlista
Allt under ett tak i nya Annedals klinikerna
Klartecken för satsning på Universeum vid Korsvägen
Bolognaprocessen införs
N Y HETER FRÅN GÖTEB ORGS UN I VERSI TET N R 1 OK TOB ER 1 9 9 7
Ny centrumbildning för Afrikastudier Nu står det klart at t det bildas et t cen t rum för Afrikast udier vid Göt eborgs un iversit et . Förh oppn in gen är at t bygga et t levan de n ät verk både in om och ut an för un iversit et et – m ed n ära kon t akt er m ed likn an de verksam h et er i Norden , Europa och Afrika.
Lansering av GU-gemensam grafisk profil
Si d 3
Framgångsrik forskningsfond På knappt ett år h ar Göt eborgs un iversit et s forskn in gsfon d st igit m ed n ärm are 45 procen t . I dag h ar fon den en förm ögen h et på 67 m ilj on er kron or och an t al delägare är uppe i 1 900. Fon den s sn abba börsut vecklin g övert räffar alla förvän t n in gar.
Sahlgrenska akademin invigs
Bo Samuelsson blir ny rektor för GU efter avgående Jan Ling
Si d 3
Sök pengar från EU:s forskningsfonder! Göteborgs universitet h ar m ed st or fram gån g fåt t proj ekt pen gar från EU:s forskn in gsfon der. Närm are fem t io procen t av alla från GU som sökt fin an sierin g h ar bevilj at s m edel – vilket ska j äm föras m ed et t EU-gen om sn it t på 20 procen t .
Fokus: Arbetsmiljön Många är nöjda Otydliga chefer oroar Fortsatt missnöje med externa anslag, nedskärningar och stress Minskade stölder
Eva Engstrand föreslår ny GU-logga
Chefredaktör Allan Eriksson blir ansvarig utgivare
Ny styrelseordförande för Göteborgs universitet blir Carl Bennet
Si d 5
Sakta framåt med jämställdheten Det krävs krafttag för at t uppn å et t j äm st ällt un iversit et , m en ar Gun illa Hollan der, j äm st älldh et sh an dläggare vid Göt eborgs un iversit et . Hon vill at t j äm st älldh et sperspekt ivet ska gen om syra alla frågor som kom m er upp i beslut an de in st an ser.
Göteborgs universitet lanserar en ny webbplats
Si d 8
Olika sätt att se på miljövänlighet
Den karga skärgårdskusten är Katarin a Born es arbetsplats. Här ute släpper h on upp ballon ger som är tre kubikm eter st ora och in st allerar h öga m et eorologiska m ast er. Kat arin a är dokt oran d i n at urgeografi och h åller n u på at t avslut a sin avh an dlin g om sj ö- och lan dbrisen i skärgårdsm ilj ö. – Det h ar varit m ycket arbet e och iblan d n är m an varit t vun gen at t st å vid en m ast och m ät a m ellan klockan t io på Si d 6-7 kvällen och fyra på m orgon en h ar m an först ås un drat vad m an get t sig in i.
1998
1999
2000
GUJ-2.2001
1-03-21
09.13
Sida 1
2001
2002
2003 GUJ-2-03.final
Journalen
Journalen
GU
Journalen
GU
N Y HETER FRÅN GÖTEB ORGS UN I VERSI TET N R 3 APRI L / M AJ 1 9 9 8
GU
N Y HETER FRÅN GÖTEB ORGS UN I VERSI TET N R 1 FEB RUARI 1 9 9 9
Fler samhällsvetare disputerar
I sitt remissvar riktar Göteborgs un iversitet h ård kritik m ot flera av kom m ittén s förslag: Delar av betän kan det är begrän sat och ofullstän digt, och ytterligare utredn in g och debatt beh övs. GU är bl a em ot förslaget att slopa paragrafen om den s k tredje uppgiften .
2/01
Sid 3
Si d 3
Humanister protesterar mot ny rapport
Sara Lidman belönas
Dåligt med jämst älldhet en
s3
Tema: Konflikt er på jobbet s 12-15
Reser i myt ernas värld s 18
2/02
12.24
2004
Sida 1
GUJ-204
J Journalen
J Journalen
NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET
N Y HETER FRÅN GÖTEB ORGS UN I VERSI TET M ARS 2 / 2 0 0 0
Tuff kritik mot Forskning 2000
På samhällsvetenskapliga fakul t et en t ar al lt fl er dokt oran der si n exam en . De t vå sen ast e åren h ar an t al et dokt orsexam i n a ökat m ed 40 procen t . Förra året disput erade 61 person er. En l i gt dekan us Lars St röm berg är det t a et t resul t at av en effekt i vare forskarut bi l dn i n g. M en fort faran de t ar det för lån g t id at t dokt orera, i gen om sn i t t 10 år, visar en n y rapport .
J Journalen
N YH ETER FRÅN GÖTEB ORGS U N IVERSITET
03-04-04
Fonder och etik
Hjältarna är män
Osäkert med forskning
Har GU något s 4-5 ansvar?
Girighet – vår tids s 22-23 dygd
s3
13.59
2006
J Journalen
NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET
Et t nummer fullt av händelser året från 2002 s7-22 gått
som
2/03
2005
2007
2008
2009
Sida 1
Jour Journalen
N YH ETER FRÅN GÖTEB ORGS U N IVERSITET
IT-organ mot lagen
04-04-13
2/04
NYHETER FRÅN GÖTEBORGS UNIVERSITET
Högst och lägst lön
Avdelning i kris
På spaning efter vishet
Fannie tjänar mest s 4-5
Maktspråk – utvägen? s 8-9
Kunskap är inte allt s 22-23
1/05
Mer än bara köttbullar
Etikcentrum läggs ner
Med Mendel som ideal
Hushållsvetarna kräver stöd s 3
Vem tar över ansvaret? s 7
Synen på forskaren genom tiderna s 22–23
Kvinnlig reKtor
Bättre Betalt
gU:S gerillaledare
Stort stöd för Pam Fredman s 4–7
Kvinnorna snart ikapp s 9
Han ska lära oss att kommunicera s 21
ny strateGi
brist på demoKrati
minerat område
GU ger 40 unga forskare jobb
lagen sätter gränser
Kan pseudovetenskap accepteras?
GU JoUrnalen
GU JoUrnalen
Orättvisa löner
Otrygga villkOr
nu kämpar de för lika villkor
ge doktoranderna riktiga jobb!
gUJ skUggar rektOr
Följ en dag i Pams fotspår
gU JOUrnalen Nyheter fråN GöteborGs uNiversitet
#2 | April 2009
Si d 10
#1 | februari 2008
11-12 ok t ober
#1 | Februari 2007
Si d 9
Humanistdagarna
GU Journalen har sidor på engelska
FOTO: H I LLEVI N AGEL
Katarina har siktet inställt på vindriktningen
#2 | april 2006
De flesta svenskar h an dlar regelbun det m ilj övän liga t vät t och diskm edel. M en h ur kom m er det sig egen t ligen at t så få h an dlar ekologiskt odlad m at ? En orsak är at t kon sum en t ern a t olkar begreppet m ilj övän ligh et på olika sät t , m en ar Cecilia Solér i sin n ya avh an dlin g, ” At t köpa m ilj övän liga dagligvaror” .
Fler Flygresor
gU ger upp klimatmål
tryggare med ny lag
etik eller pedagogik
men många kan förlora jobbet
att jaga fuskare löser inga problem
gU JoUrnalen Nyheter om GöteborGs uNiversitet
nyheter från GöteborGs Universitet
nyheter från GöteborGs Universitet
I en ny rapport från HSFR föreslås ett an tal åtgärder för att förbättra situation en för lan dets sm åäm n en . M en rapporten får un derkän t på flera pun kter av h um an istiska fakultetsn äm n den .
Sixten heymans pris på 160 000 kron or går i år t ill Sara Lidm an , för at t h on h ar ” uppen barat språk och m yt som förän drar bilden av vårt kult urarv” , en ligt m ot iverin gen .
Si d 4
Sid 6
Jubileumsfonden delar ut 3,5 miljoner
Konfliktutbildning spränger gränser
Nu är det åter dags at t söka st i pen dier ur Jubileum sfon den . En n yh et från i år är at t 1,3 m ilj on er kron or del as ut di rekt ur Göt eborgs un i versi t et s forskn i n gsfon d.
Genom utbildning f ör såv äl i sr ael er som p al est i n i er m ed l ar GU i M el l an öst er n . Sid 10
Si d 4
Prisbelönt läromedel
Musikbistånd till Sydafrika
”Vattenkikaren – et t in t ern et baserat lärom edel om h avet ” är result at et om m an kom bin erar m arin biologi och In t ern et . 600 sidor ut lagda på n ät et ska ge fakt a och in spirera grun dskoleelever t ill n at urst udier.
Hela det svenska m usi kbi st ån det t i l l m u si ku n der v i sn i n g i Sy daf ri ka går vi a M usi kh ögskolan i Göteborg. Det främsta syftet med biståndet är att ge svarta och färgade elever musikutbildning. Under apartheid var den svarta och färgade musikkulturen förbjuden i alla skolor.
Sid 11
Lars Weiss vill inspirera
Si d 5
Som gästprofessor i journ alistik ön skar Lars Weiss en tusiasm era. Han är im pon erad av dagen s journ aliststuderan de, m en erkän n er att h an iblan d kan sakn a den brin n an de glöden som drev 60-talets journ alister. M en , tillägger Weiss, m yten om vad en riktig journ alist är, förän dras.
LUN håller samman lärarutbildningarna
Sid 13
Om Gud och forskningsjournalistik
Unik ljusutbildning läggs ner
11 12-13 16
Handelshögskolan måste förnya sig ” Frankingen” ger en falsk bild Taubeforskning i farozonen ” Misslyckat” program seglar vidare
Blir det en prins månne? Nej, m en zoofysiolog Regina Fritsche fascineras av grodors förvandling som liknar m änniskans. sid 8-9
Såpor ger en osann bild av sjuk vården
Elisabeth Dahlborg undersöker hur sjuksköterskestudenter påverkas s 10-11
Med tänder som arbetsmaterial Populärvetenskap skrämmer inte Karin Sjögren, som har lärt oss att borsta tänderna i TV. s 12-13
Är växt huseffekt en verkligen sann?
Jorden har ett ovanligt kallt klimat idag, säger säger Birger Schmitz s 26-27
Fantomendiggare, music lover och buddhist Jan Bärmarks syn på vetenskapsteori rymmer många dimensioner s 12-13
Tsunamins följder gjorde globaliseringen synlig Björn Hettne var på plats i Sri Lanka när flodvågen slog till s 12–13
Profilen om nanoteknologi och kloning
GU delegation besöker Kina, Shanghai
Bevara naturen – ingen självklarhet menar Petra Andersson, miljöfilosof
FOTO: HILLEVI NAGEL
Studenternas valfrihet ska bli större
7
FOTO: HILLEVI NAGEL
Hans Glimell vill utöka reviret för h um an tekn ologin och an ser att dagen s sam h ällsvetare borde släppa tid och rum lite gran n för att kun n a se de h istoriska och filosofiska tren dern a. De borde också bry sig m era om vad som h än der h är och n u – t ex h ur tekn iken i vår vardag kan förbättras. Sid 8-9
Strid om matematikundervisning
4 10
FOTO: HILLEVI NAGEL
I tidn in gen s m ittuppslag. Riv ut och spara!
Mitt i samspelet mellan teknik och människa
FOTO: HILLEVI NAGEL
Christina Jutterström län gtar in te tillbaka till sin a ch efsår på lan dets två största tidn in gar. M en som gästprofessor i praktisk journ alistik delar h on gärn a m ed sig av sin a erfaren h eter till journ aliststuderan de. Hon är trött på att dagen s journ alistik är så person - och un derh ålln in gsin riktad. Nyh etsbevakn in gen tar stor h än syn till eliten s in tressen . Ch ristin a Jutterström talar om beh ovet av en n y slags journ alistik, ” public journ alism ” , som låter an dra m än n iskor än m akth avare form ulera problem . si d 6-7
3
Sid 16
Folder med GU:s adresser
FOTO: HILLEVI NAGEL
För en journalistik i allmänhetens tjänst
Vad är verklighet? Vad är vikt igast i livet ? En j ourn alist n ärm ar sig dessa fun dam en t ala frågor m ed en am bit ion at t kun n a h it t a precisa svar, en forskare går m er på dj upet . Am i Lön n rot h j äm för j ourn alist ers och forskares sät t at t arbet a.
FOTO: H I LLEVI N AGEL
Vad gäller vid kopiering? I tidningens mittuppslag hittar du avtalet. Riv ut och spara!
FOTO: H I LLEVI N AGEL
Tjechov över kulturgränserna När de svenska och tyska st uden t ern a uppförde Tj ech ov på ryska bl ev det et t spän n an de m öt e m ell an t re kul t urer. – At t spel a t eat er är et t vi kt i gt sät t at t lära kän n a rysk kult ur in ifrån , säger en av de t yska lärarn a. Si d 10
FOTO: H I LLEVI N AGEL
Sedan årsskiftet har den nya lärarutbildningsnäm nden, LUN, ansvaret för både program och budget. Lärarut bildn in gen s m ål och beh ov ska t ydliggöras och ut bildn in gen ska h a en bred forskn in gsan kn yt n in g. Si d 8
Vägen till lycka
Han valde den svenska modellen
när vetenskapen missbrukas
Vem bestämmer vad som är sant?
Värnar om den öppna staden
GU:s namn på engelska blir University of Gothenburg Bilaga med arbetsmiljö
Arvid Carlsson får Nobelpriset i medicin
Invigning av Tjärnö marinbiologiska laboratorium
okänd ledning
orättvisa löner
Bättre saMverkan
Många saknar uppfattning s 4–5
var sjunde kvinna missnöjd s 11
nytt stöd till chefen s 13
gu journalen nyheter från göteborgs universitet
Diskussion om sammanslagna humanistiska institutioner Arbetsmiljön i fokus g u jo u rnal en
Planer på en IT-högskola tillsammans med Chalmers Genussekretariatet placeras vid Göteborgs universitet
Pedagogen invigs GU Journalen firar 10 år Stor debatt om Gillbergs forskning
GU Holding startas och tredje uppgiften blir viktig för Göteborgs universitet
ar be ts mi l j ö 06
Gunnar Svedberg blir ny rektor
Citypedagogen börjar byggas
Pam Fredman blir ny rektor vid GU
Rapport om olagliga anställningar
GU Journalens maktlista
Forskningsutvärderingen RED 19
GUJournalen
GU Journalen på engelska ges ut som pdf
OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET #2 MAJ 2020
Debatt om språknedläggning
PANDEMINS KONSEKVENSER GUJOURNALEN MAJ 2020
RED10 Research Evaluation
Forskningsutvärderingen RED 10
2010
GU Journalen i Rwanda
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018 utfall
Här är din guide till Red10 s 4–5
Misstänkt fusk med resa s 13
Digital pandemiupplaga
Sir David Attenborough talade vid The Perfect World Foundations klimatkonferens i Göteborg
Digitala tentor införs
GU Journalen gör filmade inslag
Reports from the evaluation of all research at the University of Gothenburg 2010
1
Tentor är en nödlösning s 20-21
nyheter
n r 1 | f e b r ua r i 2 0 1 2
nr 2 | April 2011
nr 2 | april 2014
n r 1 | F e b r ua r i 2 0 1 3
N R 1 | F E B R UA R I 2 0 1 6
NR 1 | MARS 2015
n r 1 | f e b r ua r i 2 0 1 0
2019
Lyssna på lärare och forskare direkt och inte bara längs linjen.
För vem jobbar egentligen på Googles forskningsenhet ... jo, det gör du.
OLA SIGURDSON SIDAN 9
JOHAN MAGNUSSON SIDAN 32
’’ ’’ GUJournalen GUJournalen OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET/#2 MAJ 2018
OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET/#1 MARS 2017
Framgångsrika forskare som drar in stora anslag ska använda dessa till forskning, inte till en massa annat.
GUJournalen ALEXANDRE ANTONELLI SIDAN 32
ELMIR OMEROVIC FORSKAR OM TAKOTSUBO
PROFILEN
2021
GUJournalen Nyheter
OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET #ONLINE MED ANLEDNING AV CORONAVIRUSETS KONSEKVENSER 2020
GUJournalen OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET #3 SOMMAR 2021
OBEROENDE TIDNING FÖR MEDARBETARE VID GÖTEBORGS UNIVERSITET #1 FEBRUARI 2019
NÄR KVINNORS HJÄRTAN BRISTER
NYHETER
Medarbetare ger råd till ny rektor
2020 utfall
utfall
Johan Boman studerar urban luft
Nyheter
Grönt ljus för koldioxidbudget Nyheter
Systemen stjäl tid Reportage
Det akademiska hushållsarbetet
TEMA
Digital arbetsmiljö stressar
Nyheter
Ökat fusk med digitala tentor
NYHETER
Så undviker du GPDR-paniken
Nyheter
Stark kritik mot regeringsförslag
NYHETER
Drabbade av deltidsfällan
Jazzarglädje Inget skrämmer Yvonne
En ensamseglare
anders Jormin låter studenterna ta plats i musiken.
Annika von Hausswolff är konstnären som går sin egen väg
Månar om gott arbetsklimat Ulla Eriksson-Zetterquist leder forskningsinstitutet GRI sid 18
svenska företag visar vägen Anna Jonsson menar att universiteten har mycket att lära av toppbolag
Folklig makt vinner i längden Stellan Vinthagen har uppror och icke-våld på schemat
Från Santiago till Göteborg Jessica Coria lever i en värld full av kontraster
TAR ÖVER GU
I GU:S lönebotten
KrItIK mot omorGanISatIon
SlaGet ännU Inte förlorat
Statsvetarna har fått nog
Dekanerna tycker till om förslaget
Sven-eric liedman uppmanar till kamp
nyhet 4
nyhet 8
eSSä 25
ForsKArutbildninGEn
MArGArEtA HAnninG
Möt Gu:s trollEriproFEssor
färre disputerar
arvid Carlsson 90 år
CrowdsourCing tar över
Avbrott negAtivt
Alltmer på engelskA
De flyr ett lAnD i krig
Gott betyg men dåliga villkor
Kämpar för en flexibel pensionsålder
ingmar söhrman har flera ess i rockärmen
Mest tappar humanisterna
Nobelpristagaren slår inte av på takten
När forskningen görs av amatörer
Dolda mönster gynnar män
svensk debatt marginaliseras
syriskt forskarpar får fristad vid GU
sid 4
sid 12
sid 18
sId 4
sId 14
sId 16
siD 4
siD 14
siD 24
SNILLE OCH SMAK
VI BESÖKTE VARVET
Slutet för Urbana studier
Professorerna trivs bäst i city
Höga miljökrav ställs på Skagerak
SID 4
SID 8
SID 22
ÖKAD SAMPUBLICERING
DE TAR PLATS I STYRELSEN
FORSKNING SOM TEATER
Men GU har lång väg kvar
Lärarna värnar kollegialiteten
En föreställning om livets början och slut
SID 5
SID 8
SID 22
Henrik Zetterberg forskar i London
FORSKARE MED BARNABLICK
EVA WIBERG FÖRESLÅS BLI NY REKTOR Hon vill bland annat öka internationaliseringen och satsa på studenterna. Foto: JOHAN WINGBORG
I HAMMARKULLEN
Fokus
Hoten mot akademisk frihet
REPORTAGE
HENRY ASCHER VÄRNAR OM DE MEST UTSATTA MARS 2017 GUJOURNALEN
1
NYHETER
Alltmer hat och hot mot lärare och forskare
GU I RWANDA
REPORTAGE
Så kan du förnya tentan
ÅTERUPPBYGGNADEN AV LANDET EFTER FOLKMORDET
REPORTAGE
Statsvetare skriver om mord
Alger på menyn MARIA BODIN ODLAR I HAVET
Reportage om forskningsfartyget Skagerak i Gdansk Diskussion om omorganisation
Invigning av nya Humanisten
Vasagatan 33 utryms
2022
Reportage om forskningsfartyget Skagerak i Gdansk
GU Journalen får ett nytt format
100-i-topp-lista över forskare som dragit in mest externa medel
GU Journalen undersöker var professorerna bor
Invigning av Idrottshögskolan
Eva Wiberg blir ny rektor vid GU
På grund av pandemin skickas tidningen hem till alla anställda
Vill du ta reda på vad som händer på GU överlag – då är GU Journalen förmodligen ditt första val! GU Journalen levererar massor av information, ibland överraskande aspekter av människor på vårt universitet. Oavsett om du är helt ny på GU eller har varit här nästan hela ditt liv, ger tidskriften dig möjlighet att komma i kontakt med och lära dig vad kollegor inom andra institutioner gör. Att läsa diskussioner om ibland känsliga akademiska ämnen ger dig en uppfattning om var och hur GU står i dessa. Min favoritdel är Profilen som består av berättelser där man lär känna kollegor från en helt annan vinkel. När det mesta vi läser är i digital form och informationsflödet i huvudsak finns i olika nyhetsbrev finns inget som slår känslan av att ha en papperskopia av GU Journalen i händerna. Marija Cvijovic, professor i biomatematik
En av de böcker om universitetsvärlden som imponerat mest på mig är The Great American Rese arch University av Jonathan Cole. Bokens undertitel lyder: ”Its rise to preeminence, its indispensable national role, why it must be protected”. Cole, som varit rektor för Columbia University, har mycket att säga om vikten av akademisk frihet som han menar är fundamentet för universitetens legitimitet. Han gör ett i mitt tycke mycket intressant påpekande om den akademiska verksamhetens dubbelnatur. Framstående universitet bör vara organiserade för att kritiskt ifrågasätta och utmana etablerade ortodoxier och dogmer såväl som sociala värderingar och den offentliga politiken. Samtidigt ska de också vara i grunden konservativa till sin natur. Det ska krävas ordentliga belägg innan man accepterar nya resultat, teorier och metoder. Det är i denna princip om verksamhetens dubbelnatur som en självständig
universitetstidning kan fylla en viktig funktion. Att framhålla vikten av att forskningen och undervisningen både bidrar till kritiskt ifrågasättande men håller fast vid konservatismen. Vad som är nytt är inte alltid sant, och vad som är sant är inte alltid nytt. Cole pekar också på att många av de mera subtila men därmed också ofta allvarligare hoten mot den akademiska verksamhetens autonomi kommer inifrån akademin själv. Man kan naturligtvis peka på akademiska ledare som i dessa linjestyrningens tider tappar omdömet och blir alltför maktfullkomliga. Men det finns också problem med alltför enhetliga och slutna forskningsmiljöer som inte ger utrymme för någon självständighet för doktorander och yngre forskare. ”Intellektuell kloning” blir inte så sällan resultatet av sådana miljöer. Även här kan en oberoende universitetstidning fylla en viktig granskande funktion. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap
Det är ont om naturliga mötesplatser där anställda vid universitetets olika delar kan träffas och utbyta erfarenheter. Men desto mer glädjande är det då att GU Journalens nedslag i olika verksamheter ger oss en inblick i vad som pågår vid de olika fakulteterna. Redaktionen är att gratulera till att man, trots begränsade resurser, lyckas producera en publikation som väl fyller denna funktion, och som till sin utformning är mycket tilltalande, både vad gäller innehåll och layout. Också ur ett annat perspektiv har en självständig universitetstidning som GU Journalen en viktig funktion att fylla. Göteborgs universitet är ju det av de äldre lärosätena i Sverige som med störst iver har monterat ned det kollegialastyret, till förmån för en linjeorganisation, samtidigt som det funnits en tydlig ambition att flytta beslutsfattandet i viktiga frågor från fakulteterna till universitetsledningen. Om man inte tror att all strategisk klokskap är koncen-
trerad till Vasaparken, eller till GU:s styrelse, är det – i den uppkomna situationen – angeläget att tillskapaoch vidmakthålla arenor för en öppen och frispråkig debatt i för lärosätet viktiga frågor. Det kan gälla till exempel hur vi bör agera när vi av statsmakten anmodas att peka ut för lärosätet prioriterade forskningsområden, eller hur mycket av våra gemensamma resurser vi bör avsätta till påkostade nybyggnationer, eller i vad mån vi bör eftersträva ytterligare likriktning mellan de olika fakulteterna. GU Journalens redaktion har alltid välkomnat denna typ av intern debatt, och bör göra så också i framtiden. Vad man skulle önska för de kommande 25 åren är att tidningen, gärna än mer än hittills, blir ett forum för sådant meningsutbyte och ifrågasättande. Ett universitet är inte ett företag, och bör inte styras som ett sådant.
Det är en tidning som aktivt bidrar till att Göteborgs universitet känns som ett universitet trots alla de olika fakulteter som verkar under dess paraply. För att nå det där ett behövs just en sådan självständig, trovärdig och tillförlitlig information om verksamheten. Vi som läsare kan läsa om aktuella händelser inom universitetet, vi får kunskap om intressant forskning som vi inte hade en aning om att den existerade och vi får kännedom om olika utmaningar inom universitetets olika verksamheter. GU Journalen försöker nå ut till så många som möjligt. Den ges ut online och den ges ut i en engelsk version. Anställda och gästforskare som inte så lätt kan ta till sig information på svenska får kännedom om vad som händer på GU och kan då känna sig mer delaktiga. Information är nödvändigt för att göra människor just delaktiga – och då menar jag
vederhäftig och kritisk information som skrivs och redigeras av journalister på det sätt som sker i GU Journalen. Olika synpunkter får komma till uttryck, något som är livsviktigt för att inte riskera att tidningen blir en tillrättalagd megafon. Vi behöver inte något glättigt propagandablad som okritiskt berättar hur duktiga vi är, hur många vi utbildar, eller förmedlar hur vi ska bete oss. Vi är inget privat företag; vår verksamhet bekostas till stora delar av skattemedel och ska då också vara öppen för insyn och kritik. Svensk mentalitet är mer känd för medhåll än kritik, något som i vissa fall kan leda till en tystnadskultur, tyvärr även inom akademin. GU Journalen är enligt min mening inte bara viktig som sammanhållande länk mellan olika fakulteter utan också som en kritisk röst som når både medarbetare och universitetsledning. Utan kritiska röster stannar utvecklingen av – något ingen av oss önskar.
Elias Eriksson, professor i farmakologi
Caroline Berggren, docent i pedagogik