De representerar lärarna i styrelsen.

De får inflytande över hela GU

De har valts att representera GU:s medarbetare och får uppdraget att staka ut universitetets framtid. Här är frågorna som de vill driva fram till 2024.

Text: Allan Eriksson Foto: Johan Wingborg

Namn: Olof Johansson-Stenman Ålder: 55 år. Titel: Professor (August Röhss professor i nationalekonomi). Familj: Fru och två barn (som båda studerar vid GU). Institution: Nationalekonomi med statistik. Bor: Härlanda (i tvåfamiljshus). Intressen: Tycker om att vara vid havet samt att se Häckens matcher. Namn: Helle Wijk Ålder: 63 år. Titel: Professor. Familj: Gift, tre vuxna barn. Institution: Vårdvetenskap och hälsa/ Sahlgrenska akademin. Bor: Göteborg. Intressen: Träning och utomhusaktiviteter. Namn: Gustaf Kastberg Weichselberger Ålder: 46 år. Titel: Professor i offentlig förvaltning. Familj: Fru, två barn och 200 000 bin. Institution: Förvaltningshögskolan. Bor: Varberg. Intressen: Biodling, skidåkning och bergsvandring.

Varför ställer du upp som lärarrepresentant i universitetsstyrelsen? Vilka är de stora utmaningarna i framtiden för Göteborgs universitet? Vilka frågor kommer du att driva i styrelsen?

Olof JohanssonStenman

Jag hoppas förstås kunna bidra till att ytterligare stärka GU som ett universitet för världen.

De stora och globala hållbarhetsfrågorna, i flera dimensioner, är här för att stanna. En annan viktig fråga är att stärka kvaliteten i undervisning och forskning.

GU är både en svensk statlig myndighet och ett internationellt universitet, där jag menar att fokus och utgångspunkten måste vara på det senare. Som ett sådant bör universitetet och styrelsen: i) aktivt stå upp för centrala vetenskapliga värden och verka för ett konstruktivt och öppet samtalsklimat på vetenskaplig grund, inte minst i tider av alternativa fakta och kunskapsresistens ii) ha fokus på att skapa goda förutsättningar för att kärnverksamheten, forskning och utbildning, ska hålla så hög kvalitet som möjligt iii) ha tillit till att anställda vid GU har en stark inre motivation och gör ett gott arbete iv) säkerställa god förankring och hög kvalitet i utformandet av viktiga ämnesövergripande satsningar på hållbarhetsfrågor, och särskilt utforma dessa på ett sätt som minimerar merarbetet för forskarna (som redan lägger ner mycket tid på forskningsansökningar) v) bli bättre på att utnyttja den omfattande digitalisering och kompetenshöjning inom stödverksamheten som vi genomgått och genomgår till att minska den administrativa tidsåtgången för lärare och forskare vi) stärka våra rekryteringsarbeten så att vi blir bättre på att hitta den mest lämpade kandidaten globalt till varje enskild tjänst, bland annat genom att bli bättre på att annonsera effektivt internationellt samt att snabba på rekryteringsprocesserna vii) överväga om dagens system för fördelning av forsknings- och utbildningsresurser verkligen är de mest adekvata år 2022.

Härutöver kommer frågan om val av rektor för den kommande mandatperioden upp på dagordningen redan det första styrelsemötet. Det är naturligtvis en av de allra viktigaste styrelsefrågorna, där det är centralt att vi gör ett mycket grundligt arbete.

Helle Wijk

Jag ser det som ett angeläget och ansvarsfullt uppdrag och är mycket hedrad över förtroendet. Att få vara en del av universitetsstyrelsen som är GU:s högsta beslutande organ är oerhört spännande med tanke på de många och betydelsefulla frågor för universitetets utveckling och ställning nationellt och internationellt som är på bordet. Vi tre lärarrepresentanter ska representera lärarperspektivet generellt vilket är en utmaning med tanke på universitetets många institutioner och fakulteter. Men jag tror att många frågor är gemensamma när det gäller forskning och utbildning och universitetets inre frågor kring organisation, styrning och arbetsmiljö.

En av många viktiga frågor inför framtiden är universitets samverkan med andra lärosäten samt med samhället och näringslivet, inte minst när det gäller att vara en attraktiv arbetsmiljö som stimulerar till rekrytering och gränsöverstigande forsknings-, utbildnings- och utvecklingssamarbeten. Sedan har vi ju ett stundande rektorsval som naturligtvis är en mycket viktig fråga och innebär en omfattande process som måste ges tid.

Jag har erfarenhet av att arbeta med insatser som främjar och driver på utvecklingen av kompletta akademiska miljöer i växelverkan mellan forskning, utbildning och det omgivande samhället, en erfarenhet som jag tror kan vara värdefull i styrelsearbetet.

Gustaf Kastberg Weichselberger

För att jag blev tillfrågad. Jag tycker att det är viktigt att som undervisande forskare kunna representera kollegorna. Styrelsen är ett forum där viss påverkan kan utövas. Att skapa bra verksamhet kan enbart de som arbetar i verksamheten göra. Den övergripande nivån kan bidra genom att skapa en tydlig spelplan och bör hålla sig till det. Sedan finns det ju konkreta frågor som styrelsen hanterar, som tillsättning av rektor, där ju det kollegiala inflytandet är viktigt att beakta. Jag ägnar mig i vardagen åt forskning kring organisering och styrning av offentliga organisationer, förhoppningsvis är det en kompetens som kan komma till pass i något läge.

Att lyckas med att värna om kollegialitet, ha fokus på kärnuppgiften och stärka kvalitet i forskning och undervisning. Universitetet är en betydelsefull institution i samhället med hög legitimitet. Detta är viktigt att beakta och värna om. I en tid med starka opinionsyttringar och motstridiga krav bör universitet kunna utgöra en grund för öppenhet och reflektion utan att för den skull som samhällsinstitution behöva dras med eller pruta på viktiga värden.

Jag avser att ha ett fokus på förutsättningar för och bedrivande av undervisning och forskning. Det är viktigt att de verksamhetsnära frågorna har en stark representation på alla nivåer inom universitetet, inte minst med tanke på de många, och ofta motstridiga krav, som ställs på lärosätena. Centrala frågor som har direkt bäring på den dagliga verksamheten handlar om allokering av resurser, att strategiska frågor relateras till forskning och undervisning samt att akademisk frihet värnas.

FAKTA

Ersättare

Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap, Humanistiska fakulteten (var tidigare ordinarie ledamot).

Dag Hanstorp, professor i atomfysik, Naturvetenskapliga fakulteten (ny).