Löner – ett moraliskt dilemma

Vad är en rättvis lön?

Vad har höga vd-löner med moralfilosofi att göra? Den frågan har Alexander Andersson fått svara på ett flertal gånger sedan han i december disputerade på en avhandling i praktisk filosofi. – Svaret är att inkomsten i hög grad påverkar människors livssituation. Att somliga har det bättre än andra måste upplevas som någorlunda rättvist för att accepteras i ett samhälle.

Det var finanskrisen 2007–2008 som satte igång debatten om höga chefslöner, framför allt i USA. Är det rimligt att en direktör tjänar kanske 300 gånger så mycket som de sämst betalda i företaget? För att svara på den frågan bör man först fundera över varför det finns löneskillnader överhuvudtaget, menar Alexander Andersson, nybliven doktor i praktisk filosofi. – Några vanliga argument är att den som presterar bättre än andra förtjänar en högre lön samt att lönen kan fungera som en morot att få medarbetarna att kämpa på. Ett annat argument är att lönen fastställs på en marknad där utbud möter efterfrågan och att utfallet därför bara är att acceptera. Det förutsätter dock att förhållandet mellan parterna är i någorlunda jämvikt vilket inte alltid är fallet, särskilt inte vid ”CEO duality”, alltså när chefen också är företagets styrelseordförande och därmed kan diktera villkoren.

Ett fjärde argument när det gäller just höga chefslöner i USA är att det handlar om ett ansvarsfullt och krävande arbete där utbudet av lämpliga kandidater är begränsat. – Det resonemanget haltar dock. Att vara statsminister eller överbefälhavare är förstås också krävande och ansvarsfullt, men deras löner ligger knappast på tiotals miljoner kronor om året.

Vilken sorts ersättning är då rimlig för en direktör på ett stort företag? Det är inte så lätt att svara på, påpekar Alexander Andersson. – Det är överhuvudtaget knappast möjligt att mäta vad någon förtjänar. Man kan exempelvis tycka att det är personer med viktiga samhällsfunktioner, som sjuksköterskor, poliser och lärare, som borde få ordentliga löner, snarare än höga chefer, även om de förstås också bidrar till vår välfärd på olika sätt. Det är också tveksamt om ett lönelyft på några miljoner verkligen upplevs som en morot av de företagsledare i USA som redan tjänar 150 miljoner om året.

På 1970-talet utgjorde lönen cirka 70 procent av den kompensation en amerikansk vd fick. Övriga 30 procent bestod av aktier, optioner och andra bonusar. – Idag utgör detta slags bonusar kanske 85–90 procent av ersättningen för en vd på ett stort amerikanskt företag. Att det är så ger vd:n incitament att ta större kortsiktiga risker, vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är en tveksam utveckling, vilket vi såg under krisen 2008. Svenska vd:ar tjänar inte alls lika mycket. Vad de får i total kompensation är däremot svårt att säga eftersom dessa inkomster inte redovisas i samma detalj som för amerikanska direktörer. USA har ett mer transparent system som jag tycker att Sverige borde lära sig av.

Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg

Fakta

Alexander Andersson, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, försvarade sin doktorsavhandling Giving Executives Their Due: Just Pay, Desert, and Equality den 10 december 2021.