Mycket extrajobb för lärare

Svårt att ha koll på tiden

Majoriteten av lärarna hade ett gott mående men mådde ändå både fysiskt och psykiskt sämre under pandemi–omställningen förra våren. Det visar en enkät som Samhällsvetenskapliga fakulteten gjort. Dekan Malin Broberg håller inte med SULF om att det får vara nog nu.

– DET ÄR GANSKA väntat att många mår sämre under en kris och det påverkar både ens privatliv och arbetssituation drastiskt. Vi var uppmärksamma på det och försökte göra så många insatser som möjligt för arbetsmiljön, exempelvis arbetade vi med stöd och peer learning, säger Malin Broberg.

Enkäten visar också att lärarna på Samhällsvetenskapliga fakulteten var nöjda med stöd och information. Men omställningsarbetet krävde ändå att väldigt många behövde göra extra jobb. Enligt SULF:s rapport fick nästan 80 procent av lärarna på svenska lärosäten inte betalt för det. Hur det ser ut varierar på institutionerna.

– ALLA HAR UPPSKATTAT hur mycket extra arbete som krävdes för omarbetningar. Om det sedan ledde till övertid beror på hur hela arbetsplanen över året ser ut. En del, som hade forskning som inte kunde göras, kunde exempelvis planera om och justera sina tjänsteplaner.

Enligt Sulf visar extraarbetet under pandemin på ett grundläggande och alarmerande problem i högskolan som accentuerats och förvärrats. Nu får det vara nog! ryter man.

Det håller Malin Broberg inte med om.

– Sett över det stora hela, nej. Det betyder inte att vi inte har lärare som arbetar mer än 40 timmar i veckan. Men mycket av det rör sådant som inte är inlagt i tjänsteplanen, utan det är sådant man själv plussar på, säger Malin Broberg. – Det svåra här är det som ligger utanför lärardelen. Allt som man gör i sin forskning har vi mycket sämre koll på. Vi räknar timmar som ligger i utbildningen men den upplevda sammanlagda arbetssituationen inkluderar också forskningsansökningar, sakkunnig-, review- och opponentuppdrag och att sitta i betygsnämnder och sådana saker. Det måste vi fånga på ett mer kvalitativt sätt i medarbetarsamtal.

– Pandemin har lett till en massa merarbete, medger dekan Malin Broberg.

Det är ganska väntat att många mår sämre under en kris ...

MALIN BROBERG

INTE HELLER DEN ökade digitaliseringen, som ofta nämns som en orsak till merarbete, behöver nödvändigtvis vara det, menar Malin Broberg.

– Det är klart att vi måste vara vaksamma och problematisera när det kommer nya arbetsuppgifter som läggs på lärare. Vi måste till exempel ställa oss frågan vad det innebär för kärnverksamheten när varje lärare måste sköta dokumenteringen i Ladok. Å andra sidan kan vi ju inte sitta med pärmar och papperslistor längre. Det är inte rättssäkert, men vi måste självklart se till att det finns en balans i det här.

MALIN BROBERG HAR också hört från kolleger att dagens studenter kräver mer tid. Själv tycker hon det är olyckligt att ställa studenternas behov eller förväntningar mot medarbetarnas. – Vi har blivit mycket bättre på att se och förstå att studenter har olika individuella förutsättningar, vilket de egentligen alltid har haft. Jag vill inte ifrågasätta andra lärares upplevelser, men vi arbetar kontinuerligt med pedagogisk utveckling för att utveckla verksamheten så att den bli tillgänglig och hållbar för dagens studenter som har en mer varierad bakgrund än tidigare. Vi kan inte bara utgå från de högpresterande studenterna utan behöver tänka mer inkluderande: om man arbetar på ett sätt som är bra för de allra flesta så behöver man inte göra så mycket individuella anpassningar. Det är universitetets gemensamma ansvar att utveckla arbetsformerna för bra lärmiljöer. Det ska inte behöva vara upp till varje enskild lärare att uppfinna hjulet, det är bland annat därför vi trycker på vikten av att tidigt i karriären tillägna sig högskolepedagogisk kunskap.

Text: Lars Nicklason Foto: Johan Wingborg