Så blir din text levande

Så skriver du en levande akademisktext

För att bli en bra skribent behöver du läsa mycket, skaffa dig feedback på dina texter och träna på att formulera dig. På enheten för akademiska språk, ASK, kan du också få hjälp att utveckla ditt professionella skrivande.

Text: Lotta Engelbrektsson Foto: Johan Wingborg

kräckförfattaren

Stephen King ger två klassiska råd i boken Att skriva – en hantverkares memoarer. För att bli en god författare behöver du läsa och skriva mycket.

Nästan lika enkelt svarar Ann-Marie Eriksson, föreståndare på ASK, på frågan hur man lär sig skriva bättre akademiska texter. – Genom att läsa mycket parallellt med skrivandet ökar du din textkännedom och känslighet för språket. Men nästan lika viktigt är att få feedback på det du har skrivit.

ASK är en GU-gemensam stödverksamhet som arbetar för att stärka medarbetarnas kompetens i skrivande och muntlig framställning. Verksamheten står öppen för studenter och all GU-personal, som doktorander, forskare, lärare och administratörer. – Gemensamt för alla insatser på ASK är att vi jobbar med människor som vill utveckla sitt skrivande och läsande på svenska eller engelska, säger Ann-Marie Eriksson.

ASK arrangerar bland annat skriv- och läs-retreater där deltagarna enbart fokuserar på vad de har framför sig under dagen. Mobiltelefoner och internet stängs av och de som är på plats har vissa punkter att förhålla sig till. Skriv- och läspassen delas upp med olika delmål emellan som kräver avrapportering till den som håller i kursen.

Hemligheten är själva avskärmandet, att inte bli störd i processen. Men också att det finns kvalificerade handledare i rummet som håller i strukturen och kan hjälpa till när någon kör fast. – Det här gör vi mest för personalen, även om vi har börjat i liten skala för studenter. Min förhoppning är att lärarna själva ska kunna använda metoden framöver på ett bra sätt, eventuellt med stöd från oss.

Vad som skiljer en akademisk text från andra texter är en definitionsfråga, menar Ann-Marie Eriksson. Det handlar inte bara om formuleringsförmåga utan mer om i vilket sammanhang det skrivna ska publiceras. Om målgruppen till exempel är mycket specifik har skribenten större frihet att använda sig av vetenskapliga termer och presentera ett snävare resultat. Ska budskapet däremot förmedlas till en bredare allmänhet behöver författaren tänka om.

– Jag tror att vi kommer att närma oss det populärvetenskapliga skrivandet så småningom. Men vi är fortfarande en relativt ung enhet på GU, vi har bara varit igång sedan 2014.

En akademisk text utmärker sig genom att den har en tydlig struktur med en inledning, en huvuddel och ett avslut. Men till skillnad från en skönlitterär författare, som ofta laddar sin intrig redan på de första sidorna, kan en akademisk text vinna på att skribenten gör precis tvärtom.

Ann-Marie Eriksson ger ett första råd till den som vill utveckla sitt skrivande.

– Börja med resultatdelen, metoden och designen. När dessa är klara kan du ta dig an introduktionen, säger hon.

Beroende på vem som söker hjälp med sitt skrivande ser handledningen lite olika ut. Administrativ personal kan önska att få träna på att formulera sig i myndighetssammanhang medan en doktorand kanske behöver arbeta med den språkliga och retoriska nivån. Mycket som tas upp i ASK:s insatser handlar om att öva sin sensibilitet för språket, beroende på vilken kommunikativ roll personen har. – Jag brukar ha en övning med fyra kort på en vanlig apelsin. Deltagarna får beskriva apelsinen utifrån olika roller. Det kan vara jultomten, en homeopat, en lärare eller någon som skriver för ett uppslagsverk. Det brukar bli många skratt.

Sensmoralen i övningen är att förstå i vilket sammanhang en text ska publiceras och att kunna formulera sig därefter. Och det är här uppmaningen att läsa mycket kommer in. – För att kunna skriva en akademisk text måste man ha läst andras akademiska texter. Särskilt för studenter kan det här vara en stötesten. De ska plötsligt skriva för ett sammanhang de aldrig varit i tidigare.

Att inte sitta ensam på sin kammare och kämpa med orden är ytterligare ett viktigt råd. Feedback är nödvändigt för att ta sig vidare i skrivutvecklingen. Enligt Ann-Marie Eriksson behöver det inte ens vara en kollega som läser, bara det är någon annan än du själv. – Det är oerhört viktigt att få respons på det man har skrivit och att lära sig att ta emot den. Sedan väljer du naturligtvis själv hur du vill omsätta feedbacken.

Läsa, skriva, läsa, skriva – det är så man blir en duktig författare, menar Ann-Marie Eriksson.