GU, Samhällsvetenskapliga fakultetens årsmagasin 2014 by University of Gothenburg

Samhällsvetenskapliga fakultetens årsmagasin

2014

VI BLIR ALLT MER OLIKA MED ÅLDERN ”SUPERVALÅRET” VAD VAR DET SOM HÄNDE? NÄTMOBBNING PÅGÅR DYGNET RUNT

Birger Simonson, professor, dekan vid samh채llsvetenskapliga fakulteten

“Vi vill fortsätta att bidra till en positiv samhällsutveckling genom att nu i allt högre grad samarbeta över fakultetsgränserna.”

akulteten kan återigen se t illbaka på ett mycket framgångsrikt år. Anledningen är det kontinuer liga arbete som läggs ner på alla nivåer för att ständigt höja kvaliteten. I sin tur leder det till ökad kvantitet, särskilt inom forskningen, eftersom framgångsrika miljöer pro ducerar bra forskningsansökningar vilket leder till ökat antal anställda. Myntets baksida är att vi blir alltmer trångbodda. 2014 blev därför året då vi ut tömde våra näst sista möjligheter för ett maximalt utnyttjande av våra befintliga lokaler. Vi slöt också avtal om att överta de lokaler i Haga som används av Handelshögskolan. För att lösa lokalfrågan på lite längre sikt räcker inte detta långt. Det är en av anledningarna till att fakul teten valt att kraftsamla inom projektet Vision 2020 Medicinareberget. Målet är att en samlad Samhälls vetenskaplig fakultet inom några år skall få tillgång till nybyggda hus i kanten av Medicinareberget ner

mot Linnéområdet. Av flera gynnsamma omständig heter kan vi nu arbeta med detta i ett mycket högt tempo. Vi vill fortsätta att bidra till en positiv samhällsut veckling genom att nu i allt högre grad samarbeta över fakultetsgränserna. Därför har vi också föresla git att vi bygger ett samverkanshus på berget där vi tillsammans med övriga fakulteter skapar semina rierum och konferenslokaler men också restaurang, café och andra naturliga mötesplatser och plats för både fakultetsöverskridande projekt och aktiviteter med samhället utanför universitetet. Huset kommer att ligga på bekvämt gångavstånd från Samhällsve tenskapens nya lokaler, Naturvetenskapliga fakulte ten och Sahlgrenska akademin. För vår fakultet blir Samverkanshuset en naturlig mötesplats för forsk ningssamarbete med dessa liksom med övriga fakul teter. Således bygger vi både för Samhällsvetenskap liga fakultetens expansion och för att underlätta för forskningen att i gränsöverskridande projekt bidra till lösningen på de stora samhällsutmaningarna. 3

INNEHÅLL Inledning 3 Flexibilitet viktigt för morgondagens pensionärer Bättre förebygga konflikter än tvingas hantera dem

6 9

Politisk utveckling i den arabiska vårens spår

”Supervalåret” 2014: Mycket att förundras över – och att göra bättre

Vill hjälpa dubbelt utsatta

Nätmobbade har ingen fristad

Internationella kontakter ger bredd i socialt arbete

Vidsträckt nätverk över världens alla kontinenter

Synen på mänskliga rättigheter förenar socialarbetare världen över

I Kina studeras historiska processer i realtid

Ridtjejer känner press att se ”rätt” ut

Fosterbarn tvingas kliva in i vuxenvärlden tidigare än andra

Möjlighet och risk avgör hur vi planerar för vår framtid

Morgondagens journalister allt mer lika forskare

Småkommuner och grönområden offras för förtätning

Ledning 32 Prefektråd 32 Organisation 32 Personal 32 Ekonomi 34 Disputationer under året

Nyutnämningar

Doktorander och forskarutbildningsämnen

Utbildningsuppdrag 37

FLEXIBILITET VIKTIGT FÖR MORGONDAGENS PENSIONÄRER Björn Halleröd, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Anna Dunér, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete Magnus Lindwall, universitetslektor vid psykologiska institutionen

Centrumbildningen AgeCap ska genom sin tvärvetenskapliga forskning bidra till en breddad kunskapsbas kring åldrande och äldres livsvillkor. Med fem medverkande discipliner handlar det om allt ifrån välfärdspolicies och arbetsmarknadspolitik till hälso- och sjukvård. Hur tillvaron kommer att se ut för äldre om tio år, vilket är den tid AgeCap har finansiering, återstår att se. Klart är i alla fall att de äldre då har blivit fler. Dessutom har de blivit äldre.

och med att befolkningspyramiden plattas ut står vi inför en enorm förändring av våra samhällen. Det är förmodligen mänsklighetens största civili satoriska förändring sedan vi började odla mark, säger Björn Halleröd.

Våra politiker inser nödvändigheten av bred forskning på området för att klara denna för ändring. Det är inte minst satsningar på forskning av det slag som AgeCap ägnar sig åt, ett bevis för. Det går inte att studera äldrefrågor bara ur ett sociologiskt, psykologiskt eller medicinskt perspektiv. Här krävs gränsöverskridande forskning.

Och att forskningen kring äldre människors livsvillkor är kom plex, det är Björn Halleröd, Magnus Lindwall och Anna Dunér eniga om. Likaså att det är det som gör den så spännande. Man kan inte dra alla gamla över en kam och se dem som en homogen grupp. Ju äldre vi blir, desto större blir olikheterna. Vissa är ak tiva och arbetsföra långt upp i åldrarna, medan andra har större behov av hjälp för att leva sina liv som de vill. – Det finns en tendens i samhället att se den aktive medelålders medelklassmannen som idealet. Och det finns en strävan att behålla den livsstilen när vi blir äldre. Men alla kan inte det. Det kommer alltid att finnas en betydande grupp som är i behov av omsorg, säger Anna Dunér.

Men att pensionsåldern förskjuts uppåt är en tydlig trend. Här spelar flera faktorer in. Förutom ekonomiska incitament för att få äldre att stanna i arbetslivet, är hälsa, psykiskt välbefinnande och alternativ sysselsättning viktiga faktorer, och naturligtvis även arbetsgivarens intresse för äldre. – Tvärtemot vad man kanske kan tro, pekar våra data på att det är i arbetaryrkena man skjutit upp pensionsåldern mest. Antagligen beror det på att tjänstemännen redan förut arbetade kvar längre. Även om pensionsåldern nu formellt har blivit mer flexibel, fanns tidigare andra verktyg. Man kunde kombinera ersättningar på ett annat sätt än nu, säger Björn Halleröd.

“Vi vill att det skall finnas möjlighet att trappa ner och anpassa sig efter sin ålder, och förmåga och vilja att arbeta.”

Pensionär eller inte pensionär Idag är den till synes enkla frågan om man är pensionerad eller ej, inte lätt att få ett entydigt svar på. Det är i alla fall en fråga som kräver mer än två svarsalternativ. Förutom olika varianter av deltidspensionärer finns till exempel i Stockholm så kallade ”SL-pensionärer”. Det är stockholmare som fortfarande jobbar heltid men som tar ut minsta möjliga premiepension och därmed får pensionärsintyg från Pensionsmyndigheten, vilket gör att de kan få kraftigt reducerat pris på Stockholms lokaltrafik (SL). Och vi vill att det ska vara flexibelt, menar Björn Halleröd. Vi vill att det ska finnas möjlighet att trappa ner och anpassa sig efter sin ålder, och förmåga och vilja att arbeta. Samtidigt gör det fördelningen av resurser till en politisk knäckfråga. – När det inrättas ekonomiska morötter för äldre som arbetar vidare, innebär det att de som inte kan utnyttja dem får det allt sämre. Dessutom är ett problem att samtidigt som vi vill att äldre ska jobba kvar har många unga svårt att få jobb. Orsaken är förmodligen inte att de äldre är ett hinder för de yngre utan snarare ett matchningsproblem, det vill säga de äldre och de yngre har inte samma kompetenser. Och man kan också fundera över vad som händer med organisationer som inte blir av med de gamla stötarna. Kanske är de kvar och styr och ställer själva,

när de egentligen borde släppa fram andra. Idealet vore om de äldre gradvis kunde släppa taget och överföra sin kunskap till de yngre. Jag hörde av en kollega vid Roskilde universitet att de yngre professorerna nu hade revolterat mot de äldre för att de inte släppte taget. De yngre professorerna var i 60-årsåldern!

Större ansvar för sin egen situation Förutom att allt fler skjuter upp sin pensionsålder är en annan trend att individen får ett allt större ansvar för att fatta beslut för sin egen situation. – Valfrihet är väl bra om man har de humana resurser som krävs för att kunna välja. Men om man inte har det, och ändå för väntas välja, då är man i en mycket sämre position, säger Björn Halleröd. Magnus Lindwall säger att man talar om tre psykologiska behov som ska vara uppfyllda för att en individ ska trivas i tillvaron och känna en mer hållbar inre drivkraft och motivation. Dessa är autonomi, det vill säga känslan av att ha valfrihet och att kunna styra sitt eget liv, att uppleva sig kompetent samt att känna till hörighet och social samhörighet. 

Björn Halleröd, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och Anna Dunér, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete.

Magnus Lindwall universitetslektor vid psykologiska institutionen.

“Men om det nu är så att vi blir allt mer olika ju äldre vi blir, vad är det då som gör att vissa håller sig friska och aktiva långt upp i åldern?”

– Men friheten har ett pris. Känner man sig inte tillräckligt insatt är det inte lätt att välja. Och det blir inte lättare av att man för väntas ta konsekvenserna av sina val. Dessutom är det en annan sak hur det ser ut i verkligheten med autonomin för äldre. När man väl beviljats äldreomsorg är läget kanske akut och man får ta den plats man får. I praktiken finns då inget val.

– Eller man kanske är på väg hem efter att ha vårdats på sjukhus och ska välja hemtjänst. I vissa kommuner finns 100 utförare och det är inte så lätt att få en bild av vilken som är bäst genom att bläddra i en katalog. Detta kan innebära ett hot mot autonomin, men behöver inte göra det om man kan få den hjälp som krävs för att göra ett bra val, säger Anna Dunér. Men om det nu är så att vi blir allt mer olika ju äldre vi blir, vad är det då som gör att vissa håller sig friska och aktiva långt upp i åldern? Det självklara, men omöjliga, svaret är att de valt rätt föräldrar. På populationsnivå har ökningen av den förväntade livslängden varit enorm, men eftersom vi alla är genetiskt olika redan från början, är det svårt att peka ut vilka miljöfaktorer som kan bidra till att bevara fysisk och mental funktionalitet på individnivå. – Klart är dock att livsstilen spelar ut sina kort mer ju äldre man blir. Man har sett att regelbunden fysisk aktivitet i medelåldern minskar risken för både depression och demens, och den effekten blir tydligare ju äldre man blir, säger Magnus Lindwall. Anna Dunér vidarebefordrar ett råd från en livslängdsforskare som åhörarna fick på en gerontologisk konferens. – Han rådde oss att följa de råd vi fick av våra mammor när vi var små. Det vill säga att äta ordentligt, klä oss väl, inte röka och inte dricka. Det är egentligen rätt självklart, och säkert vettigt om man nöjer sig med att inte gräva djupare i frågan, säger Anna Dunér.

Anna Dunér, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete. Leder Frail Elderly Support Research Group (FRESH) inom AgeCap. Björn Halleröd, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, medlem i AgeCaps styrgrupp och leder Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age (LEXLIV). Magnus Lindwall, universitetslektor vid psykologiska institutionen. Arbetar i Adult Development and Aging Research Group (ADA-Gero) inom AgeCap. ADA-Gero leds av Boo Johansson, professor vid psykologiska insistutionen. Inom Age Cap finns ytterligare två arbetsgrupper: Neurochemical Pathophyiology and Diagnostics (NEUROCHEM) som leds av Kaj Blennow, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, samt Neuropsychiatric Epidemiology (EPINEP) som leds av Ingmar Skoog, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och centrumföreståndare för AgeCap.

BÄTTRE FÖREBYGGA KONFLIKTER ÄN TVINGAS HANTERA DEM Thomas Jordan, lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Konflikter på en arbetsplats, som inte hanteras konstruktivt, riskerar att orsaka allvarliga störningar i verksamhetens kvalitet och e ffektivitet. Får en konflikt pågå kan det dessutom bli riktigt kostsamt – och inte bara på det ekonomiska planet. Ännu bättre än att hantera redan uppkomna konflikter, är dock att förebygga dem. Det är vad den nya kursen på masternivå, ”Strategies for building robust collaboration cultures” handlar om.

ursen riktar sig till personer i personal funktion som i sin roll har att stödja chefer och med arbetare i besvär liga situationer. Deltagarna utbildas till kompetensbärare vid bygge av organisa tioner och arbetsplatser där rutiner gör att konflikter kan lösas konstruktivt på ett tidigt stadium, innan de blivit destruktiva. – Kursens fokus handlar om hur man arbetar konfliktförebyggande både strategiskt och operativt, snarare än hur man hanterar arga människor, säger Thomas Jordan, kursansvarig och lektor vid institutionen för sociologi och arbets vetenskap. Han poängterar att en väl fungerande kommunikation är en förutsättning för att vara en lärande organisation som kan anpassa sig till förändringar i omvärlden.

Det är avgörande att kunna bygga en lösningsinriktad kultur, med låga trösk lar för att ta upp ämnen av olika slag till diskussion. Under kursen lär sig deltagarna en meto dik för organisationsdiagnos, och får ta del av en modell som i tio steg beskriver hur man bygger en robust samarbets kultur. Bland annat handlar detta om att arbeta för ett väl fungerande forum för dialog och problemlösning, att främja gott ledarskap liksom medarbetarskap, men också hur man arbetar med värdesystem och normer, samt system och riktlinjer på en arbetsplats. – De får en ganska bred resursbank av strategier för att bygga en samarbetskul tur, baserad på vårt eget utvecklingsarbete de senaste tio åren. Kursen har också ett mångkulturellt perspektiv. I detta avseende var de många

internationella studenterna som gick den första kursen en tillgång, menar Thomas Jordan. – Det var verkligen värdefullt att få ta del av deras personliga erfarenheter. De visar relevansen i de begreppsbildningar som vi arbetar med. Att förstå kulturella skill nader handlar inte om att japaner är på ett sätt och kineser på ett annat, utan om att bygga förståelse för i vilka avseenden det kan finnas skillnader så att man känner igen och förstår dem när man ser dem. Vi har ofta olika mentala världar där vi tar för givet vad som är bra att göra och vad som inte är det.

Kursen ”Strategies for building robust collaboration cultures” ingår i masterprogrammet ”Strategic human resources management” och gavs första gången hösten 2014.

“Man väntade sig att klyftorna mellan fattiga och rika skulle minska, att möjligheterna för medelklassen skulle öka och att folks basala behov skulle till godoses på ett bättre sätt.”

POLITISK UTVECKLING I DEN ARABISKA VÅRENS SPÅR Ellen Lust, statsvetare vid Yale, USA

Sommaren 2015 börjar Ellen Lust, statsvetare vid Yale i USA, sitt nya arbete vid stats vetenskapliga institutionen. Hon ser fram emot flytten – nytt land och nytt universitet. Med maken i Afghanistan och de två sönerna på olika college i USA är familjen redan utspridd, så där blir det ingen större skillnad. Hon ser en stor fördel med Sverige: att det ligger så nära Mellanöstern. Det kommer att göra hennes arbete så mycket enklare.

ennes forskning handlar om poli tisk styrning och politiskt deltagande i arabvärlden. Den passar väldigt väl ihop med forskningen som bedrivs inom V-Dem (Varieties of democracy) lett av Staffan I. Lindberg och QoG-institutet (Quality of Governance) lett av Bo Rothstein, båda professor vid statsvetenskapliga institutionen. Snart ska de tillsammans gå igenom ansökningarna till ett antal, doktorand- och post doctjänster, och utifrån dem utforma ett bra forskarteam. Just nu handlar en del av Ellen Lusts forsk ning om att undersöka förhållandet mellan socialt och politiskt ansvarstagande i olika länder. Tillsammans med sina kollegor har hon utvecklat ett ”Local G overnement Per formance Index” som mäter hur det sociala och politiska ansvarstagandet påverkar samhällsservicens kvalitet. – Vi koncentrerar oss framförallt på skola och sjukvård. Vi tittar inte bara på hur många skolor som finns, utan om eleverna faktiskt lär sig något, och på kvaliteten i vården. När det gäller utbildning finns vissa tester för att se vad eleverna lär sig, men vi vet egentligen väldigt lite om hur

vårdkvalitet ska bedömas. Vi är intresse rade av att se hur olika samhällen är orga niserade för att få läkare att bli skickligare och lärare att bli bättre på att undervisa, att åstadkomma det som vi ser som socialt ansvarstagande. Ett annat projekt handlar om politisk förändring och inom detta projekt har Ellen Lust undersökt vad som hänt efter den arabiska våren. Hon är intresserad av att förstå hur folk ser på det politiska systemet och hur de deltar i politiken. Bland annat undersöker hon attityderna till kvinnliga respektive manliga politiska kandidater samt religiösa respektive seku lära kandidater. – Vi ser på detta ur ett strikt akademiskt perspektiv. Men det kan absolut få bety delse också rent praktiskt när informa tionen blir tillgänglig för civilsamhälle, organisationer och politiska partier så att de kan utforma en bättre framtid. Frustration över demokratiserings processen Ellen Lust ser en tydlig trend i den ara biska vårens spår, som hon menar inte är särskilt förvånande, och det är en frustra tion över vad demokratiseringsprocessen har åstadkommit.

– Före det tunisiska valet fanns ett stort intresse för den politiska processen. Nu kan vi se en frustration som handlar om vad man väntade sig att demokratisering en skulle åstadkomma. Man väntade sig att klyftorna mellan fattiga och rika skulle minska, att möjligheterna för medelklas sen skulle öka och att folks basala behov skulle tillgodoses på ett bättre sätt. När det inte blev så blev folk besvikna och frustrerade. Detta innebär en varnings klocka för oss som forskar om demokra tisering som tydligt visar vikten av att vara säker på att vi är eniga om vad vi menar med demokrati. I all vår forskning förutsätter och förmodar vi att alla menar samma sak, men så är det inte.

Ellen Lust är en av 16 internationella toppforskare som 2014 rekryterades till Sverige med hjälp av medel från Veten skapsrådet. Satsningen gäller tio år framåt och syftar till att göra det lättare för svenska lärosäten att långsiktigt dra till sig internationellt framstående forskare. Rekryteringen av Ellen Lust gjordes av Staffan I. Lindberg och V-Dem i samarbete med Forsknings- och innovationskontoret. 11

”SUPERVALÅRET” 2014:

MYCKET ATT FÖRUNDRAS ÖVER – OCH GÖRA BÄTTRE Kent Asp, professor vid JMG Linda Berg, universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen Sören Holmberg, professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen

År 2014 var ett ”supervalår”. Under 112 dagar hölls val på fyra nivåer: på europanivå, nationell, regional och kommunal nivå. I Göteborg hölls även ett femte val, folkomröstningen om trängselskattens vara eller inte vara. Dessutom var valåret nära förlängning ända in i 2015, men genom den så kallade decemberöverenskommelsen undveks det i sista stund. Några av de forskare som bevakar svensk valrörelse reflekterar här över hur valåret blev.

tt det finns mycket att undra och för vånas över både vad gäller valrörelse, valresultat och vad som hände sedan, är Linda Berg, Kent Asp och Sören Holmberg eniga om. Likaså om att det finns saker som bör göras annorlunda nästa gång.

Kampanjandet under supervalåret och sättet det gjordes på, gjorde det inte lätt för väljarna att förstå vad som hörde till vilket val. En hel del valaffischer, som egentligen rörde det nationella valet, kom upp redan i maj. – En medveten strategi hos flera partier, framför allt Moderaterna och Socialdemokraterna, var att lansera sina nationella valkam panjer redan inför EU-valet, säger Linda Berg. – Då blir det förvirrande, för även om vissa beslut som fattas av EU-parlamentet får betydelse även nationellt, kring miljöfrågor till exempel, är nationella frågor som välfärdspolitik, vård, skola, omsorg och skatter inte frågor för EU-parlamentet. Partierna borde göra ett bättre jobb i att förklara var de står i de frågor som det faktiskt beslutas om där. En fråga som till exempel om Sverige ska införa euron beslutas av Sveriges riksdag och inte av EU-parlamentet. Partierna kunde ju i och för sig redogjort för sin

allmänna politiska ideologi, och om de är för eller emot euron till exempel, men tydligt skilja det från vilka sakfrågor de ville driva i parlamentet. Miljöpartiet hade en helt annan strategi. De foku serade på migrationsfrågor, miljö och klimat i EU-valet, och gick fram kraftigt. I det nationella valet var det i stället skolfrågorna som var deras fokus, säger Linda Berg. Kortare nationell valrörelse Trots en hel sommar med valaffischer överallt, blev den nationella valrörelsen ändå en vecka kortare än vanligt, vilket inte var bra ur väljarsynpunkt, menar Kent Asp. Valdagen var flyttad från den tredje söndagen i september till den andra, men partierna justerade inte tiden för valrörelsen i motsvarande grad. Partierna presenterade därför sina valmanifest senare än vanligt vilket gjorde även den nationella valrörelsen förvirrande. – Socialdemokraterna började tidigt med sin bombmatta av förslag. Men när förslagen presenteras ett och ett, naturligtvis för att få maximal uppmärksamhet, är det svårt för väljarna att få en uppfattning om helheten. Hur ska allt finansieras till exempel? Helheten får man först när valmanifestet kommer och det var väldigt sent. Detta är inte bra och jag hoppas de gör annorlunda till nästa val.

“Ed quis vollit estia de eatur restrume es sum ha rum, sum is velent exero et exercit as as quunti cus solorumminis lore.”

När det gäller EU-valet säger sig Kent Asp vara som folk är mest, det vill säga egentligen rätt ointresserad. – Det är ett konstigt val där det är svårt att förstå vad det är vi egentligen röstar om. Det finns ingen europeisk offentlighet där frågorna kan diskuteras. Det kanske vi får på sikt, men det kom mer att ta tid. Om hundra år kanske vi har europeisk media där debatten kan föras, säger han.

Det låga intresset är problematiskt Linda Berg håller med om att det är ett problem att bevakningen inte är tillräcklig, men beklagar ändå folks ointresse. Hennes egen erfarenhet av mediernas intresse är att journalisterna ringer innan det är val, när det är kris eller om det finns någon skandal att rapportera om. Annars är det tyst. I Tyskland däremot, bevakas EU-frågorna nästan dagligen. Eftersom EU-parlamentet idag är mäktigare än någonsin tidigare, är det problematiskt att intresset för EU-frågor inte är större, tycker hon. Sören Holmberg konstaterar trots allt att valdeltagandet i valet till EU-parlamentet ökade något, liksom i det nationella valet. Detta går emot trenden med minskat valdeltagande i resten av världen. Han spekulerar i om det kan vara en indirekt mediaeffekt.

– Jag förvånades över hur mycket media rapporterade inför valen. Kanske spelade det också in att journalisterna hävdade att det var så väldigt spännande. Men det var inte alls spännande. Alliansen låg långt efter in i det sista, och EU-valet kan man ju knappast kalla spännande. Varken Sören Holmberg eller Kent Asp tror egentligen att opinionsmätningar eller media på ett systematiskt sätt gynnar eller missgynnar enskilda partier. Men visst kan ett parti hamna i en positiv eller negativ opinionsspiral där dåliga siffror föder negativ publicitet som ger ännu sämre siffror, och tvärtom. – Men en opinionsförändring kan ju trots allt oftast kopplas till någonting som har hänt, säger Kent Asp. Linda Berg poängterar att ett problem med opinionsmätningarna inför valet, var att Sverigedemokraterna (SD) undervärderades kraftigt medan Feministiskt initiativ (FI) övervärderades. Det gav en felaktig bild av opinionen och dessutom fick FI oproportio nerligt mycket uppmärksamhet i media. Att SD undervärderades är inte konstigt, menar Kent Asp, för det finns en ”skämsfaktor” som man nu, med facit i hand, har korrigerat för i kommande mätningar.

– I en telefonmätning är det pinsamt att säga att man tänker rösta på SD men i valet är man anonym, säger han. Även vallokalsundersökningarna visade för låga siffror för SD. – Där kan det ha att göra med att partiets väljare generellt sett är mer skeptiska till att delta i undersökningar och generellt sett är mer skeptiska till myndigheter och sådana som de anser represen terar makten, säger Linda Berg. Andra opinionsmätningar som också gav en missvisande bild var de inför folkomröstningen om trängselskatten. De visade att det skulle bli ett klart ja för att ha kvar avgifterna. Men så blev det inte, utan nejsidan vann. Kent Asp tror att det beror på att frågan om Västlänken aktualiserades precis före valet. Så det verkar ha varit Västlänken folk röstade om snarare än trängselskatten, trots att valet inte handlade om den. Hela valet var dessutom märkligt eftersom trängselskatten inte är något kommunen beslutar om. Det är en fråga för riksdagen.

Unikt resultat i riksdagsvalet Det konstigaste av allt under supervalåret var ändå resultatet i riksdagsvalet. – Ett val är ett nollsummespel och att då få ett resultat där i prin cip bara ett parti, SD, går framåt och alla andra backar är rätt unikt, säger Kent Asp. FI gick i och för sig också fram men kom ändå inte in i riksdagen. – De rödgröna vann inte valet, men Alliansen förlorade, säger Sören Holmberg och menar att när Löfven kallar valresultatet för en vänsterseger är det inte sant. – Sanningen är att Sverige har en borgerlig majoritet i riksdagen sedan 2006, eftersom SD i nio fall av tio röstar med Alliansen. Så i det här valet fick vi alltså en vänsterregering som styr ett parlament med högermajoritet.

Den enkla förklaringen till att det gick så bra för SD, enligt Kent Asp, är att det är det enda parti som har gjort sig till tolk för en kraftig opinion för minskad flyktinginvandring. – Nästan halva svenska befolkningen, eller 44 procent, säger sig vilja minska flyktinginvandringen, men det finns inget parti som ens vågar nämna det. Att ha en fråga där det råder konsensus om att detta pratar vi inte om, det är väldigt märkligt. Man behöver absolut inte följa eller hålla med opinionen men man kan inte låtsas att den inte finns! Man måste vara lyhörd för den men det betyder inte att man sedan ska göra som opinionen vill. Men det är ett demokratiskt problem när man förnekar den. Det svåra parlamentariska läge som uppstod efter valet, ledde sånär till nyval när regeringens budget inte röstades igenom utan i stället Alliansens. Decemberöverenskommelsen undanröjde det hela när regeringen och Alliansen kom överens om att fram till 2022 stödja regeringens budgetförslag oavsett om det är en minoritetsregering som lägger fram det. Sören Holmberg och Kent Asp tycker att det hela är demokratiskt tveksamt. – Vi införde parlamentarismen för hundra år sedan där idén är att låta majoriteten styra. Nu hittade man på en princip för att kringgå detta. Förr lade man fram en proposition, diskuterade och förhandlade, och såg till att få majoritetsstöd. Nu finns en överenskommelse om att i budgetfrågor där ska vi inte ha majoritetsstöd, säger Sören Holmberg. Hur kommer det att gå då? Blir det nyval till slut i alla fall? – Det blir ju inte lätt för Alliansen att bryta mot överenskommel sen för implicit i den ligger att de ska tolerera varandra fram till 2022. Men det är inte helt lätt att tolka överenskommelsen och se vad den kommer att leda till. Och frågan är om den håller. För i en budget kan man paketera in en väldig massa beslut och om de andra då opponerar sig och tycker att regeringen genom det har brutit mot överenskommelsen, ja då kan det ju bli nyval i alla fall, säger Sören Holmberg.

Linda Berg, universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen. Föreståndare för Centrum för Europa forskning, Göteborgs universitet (CERGU). Är tillsam mans med Henrik Ekengren Oscarsson primärforskare för Europaparlamentsvalsundersökningen. Kent Asp, professor vid JMG. Gav tillsammans med Johannes Bjerling ut boken Mediekratin: mediernas makt och svenska val, 2014. Sören Holmberg, professor emeritus vid statsvetenskap liga institutionen. En av grundarna av SOM-insitutet, en av ledarna för Svenska valforskningsprogrammet och The Quality of Governement Institute (QoG) vid Göteborgs universitet.

VILL HJÄLPA DUBBELT UTSATTA Praktikterminen under masterprogrammet i mänskliga rättigheter gjorde Jenny Nilsson vid Human Rights Watch i New York. Hon är sedan september 2014 Fellow inom FN-organet Office of the High Commissioner for Human Rights (OHCHR) i Genève. 1. Vad är det som gör dig intresserad av att arbeta med mänskliga rättigheter?

Jenny Nilsson, har praktiserat vid Human Rights Watch.

Jag brinner för att stödja dem som är utsatta flera gånger om. Som till exempel en ung tjej med funktionsnedsättning, från en etnisk mi noritet som talar ett annat språk än majoritets samhället.

2. Vad gjorde du inom Human Rights Watch? Jag var del av ett fantastiskt team med fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsätt ning. Vi stödde forskare i deras arbete med till exempel barn med funktionsnedsättning som lämnas på institution i Ryssland, hur vården fungerar för personer med funktionsnedsättning och HIV/Aids i Zambia och våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Vi deltog också i påverkansarbete hos FN. Vi skrev artik lar och påverkansbrev, deltog i möten, work shops och föreläsningar kring toppmötet hösten 2013 om utveckling och funktionsnedsättning, och lyssnade på människor på ledande positio ner som lovade att ta med funktionsnedsättning som del av FN:s nya utvecklingsmål. Detta var viktigt eftersom det glömdes bort i millenie målen, trots att personer med funktionsned sättning är bland de fattigaste i världen. Alla praktikanter fick också göra ett längre projekt. Jag gjorde en påverkansfilm om vikten av teckenspråk i undervisningen för döva barn.

3. Om du ska nämna någon erfarenhet från din tid vid Human Rights Watch, som du tar med dig i framtida arbete, vad skulle det vara? Jag tar med mig alla historier som jag fått ta del av. Jag har förstått vikten av att lyfta varje människas historia. Det kommer jag att ta med mig i mitt fortsatta påverkansarbete.

4. Vilket forum tycker du är lämpligast för frågor som rör mänskliga rättigheter? Frågor kring mänskliga rättigheter berör på alla plan, från individen och det lokala planet till politiska toppmöten på högsta nivå. Jag tror på att göra människor medvetna om deras rättigheter. Det är oslagbart för spridning av medvetandet om mänskliga rättigheter.

5. Vad ser du som den viktigaste frågan att arbeta med framöver? Jag skulle vilja fortsätta arbeta med funktions nedsättning och mänskliga rättigheter. Dröm men är att få kombinera detta med kvinnors och barns rättigheter. Detta är angeläget efter som personer med funktionsnedsättning är bland de mest bortglömda och fattigaste. Dessutom får väldigt få barn med funktions nedsättning tillgång till utbildning.

NÄTMOBBADE HAR INGEN FRISTAD Sofia Berne, lektor vid psykologiska institutionen

Som gammalt vin i ny flaska. Så beskriver Sofia Berne, lektor vid psykologiska institutionen, nätmobbning, ett ämne hon i juni 2014 disputerade i. Men trots att mobbning via nätet har stora likheter med den utan elektroniska hjälpmedel finns skillnader.

n viktig skillnad, och dessutom en som gör nätmobbningen så psykiskt påfrestande för den som är utsatt, är att det inte finns någon fristad. Mobbningen kan pågå dygnet runt. Annan mobbning försiggår ofta under skol tid vilket betyder att när man väl är hemma får man en paus från kränkningarna. – Ungdomar idag lever väldigt mycket via nätet. De är ständigt uppkopplade via sociala medier. Det är deras sätt att umgås och att stänga av innebär i sig en isolering. Är man utsatt för nätmobbning kan det plinga till i telefonen mitt i natten, eller när som helst, säger Sofia Berne. Dubbelt utsatta De som är utsatta via nätet är ofta också utsatta för vanlig mobb ning på skoltid. Kriterierna för vad som ska räknas som mobb ning är samma oavsett var den sker, men kriterierna får en något annorlunda innebörd via nätet. Det första kriteriet är att för övaren ska ha avsikt att skada, att göra någon illa. Det andra att kränkningarna sker upprepade gånger. Här blir det lite speciellt när nätet är inblandat. Det räcker med att förövaren lägger ut en enda kränkande bild till exempel. Om den sedan sprids vidare med hjälp av andra, räknas det ändå som en upprepad kränk ning. Det tredje kriteriet är att det ska finnas en obalans i makt. På skolgården är styrkeförhållandena uppenbara när någon som är stor och stark slår en som är mindre. Eller om någon som är populär ger sig på någon som inte är så populär. På nätet där emot är det anonymiteten som ger övertag. Vanlig mobbning i skolan verkar minska något, enligt Sofia Berne. Huruvida nätmobbningen ökar eller inte är svårt att svara på. Enligt de få longitudinella undersökningar som gjorts tycks den ligga på en konstant nivå, men avgörande är hur frågorna ställts.

– Utvecklingen går så fort och det är svårt att hålla koll på alla digitala arenor där nätmobbning sker, och därför är det bättre att fråga om beteendet. Det som nu blir allt tydligare är i alla fall att nätmobbningen går neråt i åldrarna. Vi måste göra nätmobb ningen till en gemensam ansvarsfråga där föräldrar, lärare, barn och unga involveras. Vi behöver hjälpa barnen med hur man

“Det som nu blir allt tydligare är i alla fall att nätmobbningen går neråt i åldrarna” bevarar bevis på nätet genom att ta en skärmdump till exempel, och att få dem att förstå att det är bra att låta bli att hämnas eftersom det bara riskerar att öka spridningen. Vi måste också arbeta förebyggande med yngre barn och prata om hur man uppför sig på nätet. I en undersökning, gjord av Sofia Berne och Ann Frisén, professor vid psykologiska institutionen, där tio- tolv- och femton-åringar fått frågor om nätmobbning, svarade nio procent av femtonåringarna att de utsatts, åtta procent av tolvåringarna, och hela dubbelt så många av tioåringarna, det vill säga 16 procent, att de någon gång blivit nätmobbade. Totalt tillfrågades 1 149 ungdomar vid 21 göteborgsskolor och svarsfrekvensen var 80 procent.

Sofia Berne ska nu i samarbete med anti-mobbningsorganisationen Friends gå vidare och undersöka hur nätmobbning kan bekämpas. Detta genom ett projekt där barn och unga ska involveras aktivt i utformningen av insatserna. Gruppen som forskar om nätmobbning leds av Ann Frisén.

Internationella kontakter ger bredd i socialt arbete

Den internationella konferensen World Social Work Day 2014 i Kampala, Uganda inleddes med en parad. En handfull personer från institutionen för socialt arbete deltog i konferensen. Institutionen har under tio år haft ett samarbete med motsvarande institution vid Makerere University, som bland annat inneburit lärar- och studentutbyte i båda riktningar. Foto: Staffan Höjer

VIDSTRÄCKT NÄTVERK ÖVER VÄRLDENS ALLA KONTINENTER Mona Franséhn, universitetslektor i socialt arbete

Det började med att några studenter i socialt arbete ville göra praktik i England. Det föll på Mona Franséhns lott att ta de kontakter som behövdes. Nu 30 år senare har institutionen ett vidsträckt nätverk som täcker in alla världens kontinenter.

ona Franséhn, som tills nyligen var prefekt vid institutionen för socialt arbete, ägnade under 1990-talet allt mer av sin tid åt internationalisering. – Eftersom vi var tidigt ute med inter nationella samarbeten hade vi redan nätverken som behövdes när det började utlysas medel för denna typ av utbyten, som till exempel Erasmus i början av 1990-talet. Vi fick snabbt igång ett om fattande studentutbyte med många länder över hela världen. Nu har vi genom Linnaeus-Palmemedel lärarutbyte med flera länder där lärare åker utomlands eller kommer hit under tre veckor per år. Lärarutbytena är mycket viktiga eftersom det för in det internationella perspektivet i utbildningen. Utbildning och forskning inom socialt arbete har i Sverige kommit längre än i

många andra länder. Det är till exempel inte så vanligt med masterexamen och forskarutbildning på andra ställen. När det gäller att hitta samarbeten, är just de internationella masterutbildningarna vid institutionen i Göteborg en stor tillgång, menar Mona Franséhn. Genom dem kan utländska studenter erbjudas möjligheten att komma hit och studera. För svenska

“Utbildning och forskning inom socialt arbete har i Sverige kommit längre än i många andra länder.”

Som exempel på intressant akademiskt projekt, nämner Mona Franséhn det med universitetet i Havanna på Kuba, som inleddes i början av 2000-talet. Sam arbetet har bland annat resulterat i en bok om socialt arbete i Kuba och Sverige. Dessutom har ett stort antal lärare från institutionen i Göteborg hållit kurser inom deras masterutbildning. – De är intresserade av våra arbetsmeto der och hur man till exempel ger handled ning i socialt arbete. De har fått ta del av våra redskap och jag tror att vi har gjort avtryck. Vi i vår tur har fått en inblick i hur man kan vara kreativ i socialt arbete med små resurser. På Kuba arbetar man mycket mer lokalt än vi är vana vid, så kallat grannskapsarbete där man använ der sig av lokalbefolkningen som stöd, i arbetet med ungdomar till exempel.

studenter finns möjlighet att göra sin termin med verksamhetsförlagd utbildning utomlands vid något av de många univer sitet som institutionen samarbetar med. 19

SYNEN PÅ MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖRENAR SOCIALARBETARE VÄRLDEN ÖVER Ronny Tikkanen, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete

Att få känna att man är en del av det globala socialarbetar kollektivet är en av drivkrafterna bakom Ronny Tikkanens engagemang i internationellt arbete. Han är universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, och koordinerar också institutionens internationella frågor.

ven om det finns saker som skiljer socialarbetare i olika länder, finns också mycket som förenar, menar

Ronny Tikkanen. – Synen på mänskliga rättigheter delar vi i stort. Dessutom känner de sociala problemen inte av några nationsgränser. Gränserna är bara streck ritade på en karta. I Kampala i Uganda, har under de senaste tio åren ett samarbete med Makerere universitetet vuxit fram. Varje termin gör cirka tio studenter sina verksam hetsförlagda studier där, och ett antal lärare har möjligheten att åka dit för att undervisa. Ett par studenter från Uganda 20

kommer varje år hit för att delta i det internationella masterprogrammet i mänskliga rättigheter. Vid det här laget

“I Uganda är man bra på att lyfta blicken över individnivå och arbeta med grupper, något som vi i Sverige inte är lika vana vid.” känner institutionerna varandra väl, både styrkor och förbättringsområden. Ronny

ikkanen poängterar att det inte handlar T om bistånd, utan att det är ett utbyte där man lär av varandra. – I Uganda är man bra på att lyfta blicken över individnivå och arbeta med grupper, något som vi i Sverige inte är lika vana vid. Ofta är det både mer ekonomiskt och effektivt att jobba så. Det finns strukturer i samhället som skapar sociala problem, och om man då arbetar bara med indivi den är risken att man helt missar målet, säger Ronny Tikkanen. Det kan till exempel handla om normer i samhället som exkluderar människor av olika skäl, funktionshinder till exempel. Att försöka anpassa individen till nor merna kan då inte göras utan att samtidigt bryta mot de mänskliga rättigheterna.

I KINA STUDERAS HISTORISKA PROCESSER I REALTID Björn Gustafsson, professor vid institutionen för socialt arbete

Kina är intressant på många sätt. Landet har genomgått stora förändringar på kort tid och den ekonomiska utvecklingen är enastående. Samtidigt växer de sociala klyftorna, inte minst mellan människor i staden och på landsbygden.

ina är väldigt spän nande eftersom de processer man kan studera i realtid, är sådana vi läser om i våra historie böcker. De centrala delarna av Shanghai och Bejing är precis lika moderna som Göteborg, medan landsbygden kan befinna sig på samma nivå som vi var på i början av 1900-talet, säger Björn Gustafsson, professor vid institutionen för socialt arbete som sedan tjugo år tillbaka samarbetat med kinesiska forskare. I sin forskning studerar han bland annat fattigdomsfrågor, inkomstfördelning och migration. De sociala skyddsnäten i Kina är uppbyggda på ett annat sätt än vi är vana vid. Människor med landsbygdsstatus,

något som man tilldelas vid födelsen, har till exempel ingen socialförsäkring. Det är förbehållet människor med stadsinvånar status. På 1960- och 70-talen fick man inte flytta från landet till staden utan tillstånd. Reglerna har dock luckrats upp i takt med att Kina rört sig från planekonomi mot marknadsekonomi. Numera finns därför 200 miljoner människor i städerna med landsbygdsstatus vilket orsakar problem. – De skyddas av socialförsäkringen i väl digt liten utsträckning och deras barn kan inte gå i stadsbornas skolor. De får i stället gå i vissa andra skolor som föräldrarna får betala dyrt för. Följden är att 60 till 70 mil joner barn är kvarlämnade på landsbygden.

växande intresse av att ta del av forsk ningsresultaten. – Man hör numera ofta kinesiska toppoli tiker som i sin retorik låter intresserade av sociala frågor. I Kina ser man i allmän het USA – också ett stort land – som ett föredöme att jämföra sig med. Däremot kanske man inte tycker allt inom det sociala området är det bästa och det finns därför ett stort sug efter erfarenheter från andra länder, inte minst de nordiska. Mellan institutionen för socialt arbete och universitetet i Fudan finns nu ett lärar utbyte åt båda håll. Ny för i år är också möjligheten till verksamhetsförlagda studier i Kina.

Under den tid samarbetet pågått har det blivit betydligt fler som forskar kring sociala frågor. Från politiskt håll finns ett 21 17

RIDTJEJER KÄNNER PRESS ATT SE ”RÄTT” UT Carolina Lunde, lektor vid psykologiska institutionen

I yngre tonåren är det vanligt med en negativ kroppsuppfattning. Inte så konstigt kanske med tanke på alla förändringar som sker. Det tar helt enkelt tid att landa i en ny kropp. Olika typer av idrottande kan påverka kroppsuppfattningen och Carolina Lunde, lektor vid psykologiska institutionen, har undersökt hur.

är man idrottar är kroppen ett redskap som används, och inte så mycket ett objekt som betraktas och bedöms utifrån. Detta är ofta positivt för kroppsuppfattningen. Å andra sidan finns vissa idrotter som snarare kan vara negativa för utövarens syn på den egna kroppen och därför kan betraktas som riskidrotter. – Gymnastik, simning och vissa typer av dans till exempel. Där är smalhet kopplat till prestation och utseendet är ofta en del av bedömningen. Andra idrotter, som handboll och fotboll har föreslagits vara mer skyddande. Carolina Lunde, som ridit och sysslat med hästar i hela sitt liv, trodde utifrån sina egna erfarenheter, att ridning skulle höra till de mer skyddande idrotterna. Men så visade det sig inte alls vara. – Tjejer som rider är precis lika upptagna av sitt utseende som andra. Dessutom har de ett mer problematiskt förhållande till sin kropp än andra idrottande tjejer. De ägnar sig i större utsträck ning år problematiska viktminskningsmetoder, upplever att de känner sin kropp mindre bra, och är överhuvudtaget mindre intresserade av hälsa och träning. Dessutom visade undersökningen att det var dubbelt så många hästtjejer som tjejer inom andra idrotter, 80 respektive 40 procent, som angav att det fanns en press att se ”rätt” ut och ha kläder av rätt märke.

Den lilla forskning som gjorts tidigare om effekter av ridning visar snarare en positiv bild: tjejer som rider lär sig till exempel handlingskraft och får utveckla sina ledaregenskaper. Ridningen kommer ur en militär tradition där traditionellt manliga egen skaper premieras. Ryttarens kropp kommer i andra hand och det är inte läge att känna efter för mycket. Det sägs till exempel att man måste trilla av 100 gånger innan man blir en bra ryttare. – En förklaring till mina resultat kanske kan ha att göra med att det finns ett så stort fokus på hästen och nästan ingen tradition av att fokusera på ryttaren. Visst är det befogat att fokusera på hästen, men många som rider tillbringar mycket tid i stallet och ägnar sig ofta åt hårt arbete. Om man ska lyfta upp 50 höbalar på loftet finns all anledning att tänka på hur man gör det. Lite mer fokus på ryttarens hälsa och behov hade därför varit bra. Resultaten kommer från två enkätundersökningar med två års mellanrum där 800 tonårstjejer tillfrågades om utseendefixering och kroppsuppfattning. Nu analyseras resultaten också från de gruppintervjuer som dessutom gjordes. Än är det för tidigt att dra några slutsatser därifrån men Carolina Lunde tycker sig ändå ha sett en intressant sak. – Det verkar finnas en ambivalens hos tjejer som idrottar. Även om de har ett sunt funktionsperspektiv på kroppen, känner de ändå ett behov av att balansera det mot samhällsidealen. De känner till exempel att de måste ursäkta sig för att de äter lika mycket som killar, även om de vet att de behöver det eftersom de är så aktiva.

NOTISER PIGG 50-ÅRING FIRADES I UNIVERSITETSAULAN Femtioåringen var självaste samhällsveten skapliga fakulteten som den 25 september firades med mingel och föreläsningar i universitetsaulan. År 1964 togs ett riks dagsbeslut som innebar att det skapades samhällsvetenskapliga fakulteter på landets lärosäten. Vid Göteborgs universitet bestod fakulteten från början av ett professors kollegium. Bland andra Socialhögskolan, Handelshögskolan, Journalisthögskolan och Lärarhögskolan inlemmades i slutet av sjuttiotalet. Knappt två decennier senare delades fakulteten när Handelshögskolan och Utbildningsvetenskap blev egna fakul teter. Skriften Samhällsvetenskap 50 år beskriver fakultetens historia och finns på dess hemsida.

ANNORLUNDA PUBLIK PÅ LUNCHFÖRELÄSNING När Stig Grundvall från Institutionen för socialt arbete talade vid en lunchföreläsning i slutet av oktober, såg publiken inte riktigt ut som den brukar. Publiken som dominera des av medlemmar i MC-gäng fick höra Stig Grundvall tala om sin fältforskning bland MC-knuttar. Även övriga lunchföreläsningar i entrén på Sprängkullsgatan 19 varannan tisdag drog publik, dock inte lika många MC-burna.

“Tjejer som rider är precis lika upptagna av sitt utseende som andra. Dessutom har de ett mer problematiskt förhållande till sin kropp än andra idrottande tjejer.”

AMBASSADÖRER FIRADE PÅ SGS År 2014 var det tio år sedan ett antal länder i Latinamerika skrev på det så kallade Alba-avtalet, för samarbete inom handel, ekonomi och social välfärd. I Göteborg har studier kring Latinamerika bedrivits i långt mer än hundra år. Därför valde ambassa dörer och kultursekreterare från Ecuador, Bolivia, Nicaragua och Kuba att förlägga firandet av avtalets tioårsjubileum till institutionen för globala studier. Jubiléet ingick i institutionens seminarieserie kring utvecklingen i Latinamerika. 23

FOSTERBARN TVINGAS KLIVA IN I VUXENVÄRLDEN TIDIGARE ÄN ANDRA Ingrid Höjer, professor vid institutionen för socialt arbete

Ungdomstiden är förlängd i hela västvärlden. Innan man på a llvar tar klivet in i vuxenvärlden b ehöver man mycket mer stöd från sina föräldrar, man utbildar sig längre och bor hemma längre. Detta gäller dock inte en redan utsatt grupp: de familjehemsplacerade barnen.

Barn som bor hos sina biologiska för äldrar måste inte flytta bara för att de fyller 18 eller går ut gymnasiet. Det måste däremot fosterbarn. Det är i alla fall då familjehemsplaceringen avslutas. Ingrid Höjer, professor i socialt arbete, skulle önska att man införde åtminstone möjligheten att få bo kvar längre. Det tror hon avsevärt skulle förbättra de här ungdomarnas förutsättningar. Forskning från USA visar också att det faktiskt är så. Ingrid Höjer har under nästan två decennier undersökt hur det ser ut i foster familjer och hur det senare i livet går för fosterbarnen.

– De som tar sig an fosterbarn gör det oftast för att de vill göra en insats. Deras egna barn kanske har hunnit bli större, de har plats och gillar att vara föräldrar. De flesta gör ett väldigt bra jobb, säger hon. Bättre stöd till fosterföräldrar Hon önskar dock att stödet till foster familjerna stärktes. Utbildning innan man får ta hand om ett barn, och handledning, tycker hon är en självklarhet. Lagen är vag på området och det är upp till kom munerna vad som ska erbjudas, vilket gör det till en ekonomisk fråga.

NOTISER “Ungdomar som tidigare varit placerade i familjehem eller HBV behöver ofta mer tid för att etablera sig på vuxenlivets olika arenor.”

HUR TÄNKTE VI OCH HUR BLEV DET? Centrum för Europaforskning lanserade i slutet av året boken ”Förhoppningar och farhågor – Sveriges första 20 år i EU”. I antologin belyser ett tjugotal forskare Sveriges relation till EU genom åren, förändringar inom olika politikområden, EU:s politiska system och aktörer liksom en utblick utanför EU:s gränser.

GLOBAL HÄLSA PÅ GLOBAL WEEK

– Det spelar ingen roll hur bra förälder man är. Man kan få ta hand om ett barn med svårigheter vars föräldrar också har stora problem – och som fosterförälder förväntas man underlätta barnets kontakt med dem. Fosterföräld rarna vill göra gott, men det finns barn som upplevt så mycket negativt i sina liv att de kan ha problem med att ta emot det som bjuds. Barn som upplevt stora brister i omsorgen och i anknyt ningsprocessen behöver mycket stöd, och det krävs också särskild kunskap och tillgång till handledning för att klara ett uppdrag som familjehem i sådana fall. En ny familj för livet Av de tidigare familjehemsplacerade ungdomarna hon intervjuat säger några att de fått en familj för livet, andra att familjen var okej, men inte tillräckligt för att hålla kontakt med som vuxen. Ingrid Höjer upplever att de allra flesta som lämnar placeringar i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) är väldigt målinriktade och verkligen vill klara sig. Många tycker också att de har det bra. Arbete, pojk- eller flickvän och lägenhet. Samtidigt är ångest och sömnproblem vanliga. – Många grubblar över varför de inte får någon hjälp när samhället vet vad

de har gått igenom. Jag skulle önska att vi lyssnade på dessa ungdomar för att höra vad de menar att de behöver. Vi har så stor tilltro till vår välfärdsmodell och vi tror att den passar alla. Men allt det stöd vi ger till våra egna barn, det finns inte för den här gruppen. När man jämför dem som varit foster barn med andra jämnåriga är bilden enligt statistiken dyster vad g äller utbildningsnivå, arbete, missbruk, mental hälsa och självmord. Man vet dock att ungdomar som tidigare varit placerade i familjehem eller HVB ofta behöver mera tid för att etablera sig på vuxenlivets olika arenor, såsom bostad, arbete och utbildning, så man kanske istället borde jämföra 22-åringar med 28-åringar, menar Ingrid Höjer. Frågan om att placera ett barn eller inte, är mycket svår och det är lätt att känna att hur man än gör blir det fel. I Sverige råder den familjeorienterade principen där man i första hand arbetar förebyggande med föräldrar och barn. – I Sverige har två tredjedelar av barnen som placeras redan hunnit bli 13 år. I andra länder är de ofta yngre, och ibland tror jag att vi kanske väntar för länge, säger Ingrid Höjer.

Global Week hade 2014 temat global hälsa. Fakulteten arrangerade tre föreläsningar inom ramen för veckan, med fokus på men tal hälsa bland somalisvenskar, relationen mellan demokrati och hälsa samt hur vi kla rar utmaningen i Europa med en åldrande befolkning.

KORRUPTION I FOKUS FÖR 70 UNIVERSITET Professor Bo Rothstein vid QoG-institutet och professor emeritus Lennart Levi har tagit initiativ till en deklaration som upp manar universitet och högskolor att ha med kärnvärden som etik, öppenhet och korrup tionsbekämpning i all högre utbildning. Den så kallade Poznandeklarationen antogs av The Compostela Group of Universities vid sitt möte i Poznan i september. Gruppen består av ett sjuttiotal universitet runtom i världen.

MISSBRUKSFORSKARE FICK SAMVERKANSPRIS Göteborgs universitets samverkanspris gick år 2014 till Centrum för utbildning och forskning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA). Priset fick CERA för sitt arbete med att bland annat stödja och stimulera preventiv patientnära forskning, liksom att erbjuda utbildnings- och utveck lingssammanhang inom missbruks- och beroendevården. Juryn menar att ”CERA uppvisar en samverkan som sker i ömse sidighet, som har genomslag och visar på varaktighet”. 25

MÖJLIGHET OCH RISK AVGÖR HUR VI PLANERAR FÖR VÅR FRAMTID Åsa Boholm, professor i socialantropologi

Det går nästan inte en dag utan att medierna rapporterar om allehanda hot och risker. Hur deras riskkommunikation ser ut har det forskats mycket om, så där vet vi en hel del. Däremot vet vi nästan ingenting om hur myndigheter kommunicerar kring risk. Men det ska Åsa Boholm, professor i socialantropologi, nu ta reda på.

on och hennes kollegor ska undersöka och jämföra hur riskkommunikatio nen ser ut hos sju svenska myndig heter. Mer specifikt ska de ta reda på hur sättet att kommunicera kring hot och risker kan leda till b ygget av ett hållbart samhälle. – Mycket av hållbarhetsfrågorna är miljöfrågor och det är också det många av dessa myndigheter arbetar med. Det centrala för den sociala hållbarheten är att samhällsmedborgarna litar på informationen från myndigheter, experter och politiker, så att de inte lever i ständigt tvivel och känner att de måste inhämta information på egen hand. Risk har att göra med hur vi förhåller oss till framtiden och hur vi tillsam mans fattar beslut om vad vi ska göra i ljuset av en framtid som bjuder många goda möjligheter men också potentiella risker. Det handlar om hur vi väger detta mot vartannat. Projektet ska bland annat kartlägga hur arbetet med kommuni kation om risk är organiserat inom myndigheterna, om de skiljer sig åt i något avseende och om de kan lära av varandra. Områ den som ska undersökas är till exempel hur de gör sina priorite ringar. – För att ta Livsmedelsverket som exempel så kan man ställa sig frågan hur de bland alla tusentals frågor om mat och vatten

22 26

bestämmer sig för att informera om just campylobakter e ller aflatoxiner. En annan intressant fråga är vilken roll vetenskaplig expertis har när man designar denna typ av budskap. – Man vet sedan tidigare att det kan skilja rätt mycket i hur stor vikt myndigheter lägger vid vetenskapliga evidens i olika policyområden. I en engelsk studie av olika områden såg man att när det gällde risker med farliga hundar till exempel, fanns det i princip inte någon expertis alls utan där byggde man helt på politiska tyckanden. Medan den vetenskapliga expertisen spelade en mycket stor roll för ett område som radon i byggnader. Men om man hade velat hade man ju kunnat låta en forskare ta fram statistik över antalet som blivit hundbitna till exempel, och räkna på det, säger Åsa Boholm. Risk och värderingar hör ihop Anledningen till att det ser ut så här tror hon har att göra med att risk är så värdeladdat och har med våra värderingar att göra. Olika grupper i samhället kan ha helt olika ingång till en risk och därför ha helt olika ståndpunkt. – Vetenskapen kan aldrig komma fram till en slutgiltig sanning. Komplexa risker av systemkaraktär är svårbedömda och man får ofta fokusera på en sak. Det är väldigt svårt att ha en uppfatt ning om helheten.

NOTISER UNESCO-PROFESSUR I YTTRANDE FRIHET TILL GÖTEBORGS UNIVERSITET Under året fick Ulla Carlsson, föreståndare för Nordicom, UNESCOs första professur i yttrandefrihet, medieutveckling och internationell politik. Under de kommande fyra åren ska hon arbeta med kunskapsutveckling inom området både i Sverige och i internationella sammanhang, och på olika sätt förmedla den kunskapen inom forskarsamhället samt skapa mötesplatser mellan forskningen, politiken och praktiken. I dag finns drygt 760 Unesco-professurer vid fler än 850 institutioner i 134 länder runt om i världen. Ulla Carlsson är Sveriges sjunde innehavare av en Unesco-professur. Professuren är placerad vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation.

VÄSTSVENSKAR ALLT MER NÖJDA MED LIVET Under året lanserade SOM-institutet en rapport om trender i Västsverige. I den konstateras bland annat att de boende i Västra Götaland blir alltmer nöjda med livet, att femton procent av bilisterna kan tänka sig gå över till kollektivtrafik och att personer med omfattande funktionsnedsättningar ofta blir exkluderade från sociala aktiviteter.

Att det finns så lite forskning kring hur myndigheter kommunice rar risker, tycker Åsa Boholm är förvånansvärt. Det finns forsk ning kring hur de arbetar med riskreglering och politisk styrning av risk men inte hur de kommunicerar. – Vi förväntar oss att myndigheter i ett modernt samhälle tar ansvar. De betalas dessutom av allmänna medel för att göra bra saker för medborgarnas bästa. Det är viktigt att veta mer om hur de gör eftersom det har med vårt förtroende för dem att göra, och hur de på bästa sätt ska ge råd, om de vill att vi ska följa dem. Myndigheterna som ingår i projketet är Livsmedelsverket, Trafik verket, Kemikalieinspektionen, Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

“Det centrala för den sociala hållbarheten är att samhällsmed borgarna litar på informationen från myndigheter, experter och politiker.”

MÄNNISKOR TRÖTTNAR INTE PÅ SMEKNINGAR En av de mest spridda forskningsnyheterna i media under året kom från en undersökning på psykologiska institutionen. Den handlade om hur människor reagerar på olika sinnesintryck. Forskarna kunde konstatera att vi relativt snabbt tröttnar på smak- och luktintryck. Däremot tar det väsentligt längre tid innan vi tröttnar på beröringar. Ett skäl till det kan vara att beröring har många funktioner för oss och är viktigt för att skapa samhörighet och att uttrycka känslor.

INDISK PROFESSOR TILL INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Professor Urmi Nanda Biswas från The M.S. University of Baroda i Indien tillträdde en gästprofessur på institutionen för socialt arbete i oktober. Hon är involverad i flera forskningsprojekt och i samarbete med Göteborgs universitet jämför hon värderingar inom olika organisationer i Indien och Sverige för att se vad som gör dessa organisationer attraktiva som arbetsplatser. 27

MORGONDAGENS JOURNALISTER ALLT MER LIKA FORSKARE Ulla Sätereie, prefekt vid JMG

Är journalistiken död? Nej, inte alls! Men i och med den digitala teknikens intåg har medielandskapet förändrats. Journalistiken måste anpassa sig och därmed också journalistutbildningarna. JMG blir först i Sverige att få en ny modernare utbildning där det digitala står i fokus från dag ett.

agens utbildning präglas väldigt mycket av tidningstänk, eller medieslagstänk. I den nya utbildningen ligger fokus mer på journalistikens innehåll än på presentationen. – Komplexiteten ökar och man måste tänka text, ljud och rörlig bild på samma gång, säger Ulla Sätereie, prefekt vid JMG.

Dessutom menar hon att journalistiken kommer att närma sig forskningens metoder. Morgondagens journalister måste kunna arbeta med stora material, hantera stora datamängder och arbeta på ett systematiskt sätt. – ”Blåljusjournalistiken”, den rena händelserapporteringen, är i ärlighetens namn inte så svår, och efterfrågan på sådan ser ut på ett annat sätt nu, än när morgontidningen var primär nyhets källa. Nu ska det framför allt gå väldigt snabbt. Den sortens journalistik som jag tror människor kommer att vara villiga att betala för även om 20 år handlar mer om avancerad journalistik, där journalisten arbetar med planerade, egna nyheter utifrån saker som ligger i tiden, som blir helgläsning till exempel. Även om inte alla beslut är fattade än, är förhoppningen att utbildningen ska finnas på plats hösten 2016. Bakom ligger ett 28

grundligt utvecklingsarbete med bland annat ett flertal studie resor till stora internationella universitet. – Vi har jämfört oss mot de internationella utbildningarna. Och det är spännande att se att trots att många av dessa har helt andra ekonomiska förutsättningar än vi, så har vi varit snabbare med digitalisering. Där de är idag, var vi för flera år sedan när det gäller att ta in webbpublicering och mediehustänk i undervis ningen. Även antagningen till den nya journalistutbildningen är tänkt att förändras. Hittills har 60 högskolepoäng plus högskoleprov krävts för antagning. Nu skrotas kravet på tidigare högskole studier och man kan antas direkt från gymnasiet. – Precis som andra högskoleutbildningar har vi en snäv rekryte ring där studenter från landsbygden, studenter med föräldrar utan högskoleutbildning och studenter med annan kulturell bak grund än helsvensk, är i minoritet. Personer ur dessa grupper vill ofta ha en yrkesutbildning och då börjar man inte med att läsa fristående kurser. Det vi förlorar i livserfarenhet hos studenterna, hoppas vi i stället vinna i mångfald, säger Ulla Sätereie. I det nya kursutbudet ska också ingå en engelskspråkig master utbildning. Den kommer att ligga på en hög nivå för att vara attraktiv även för yrkesverksamma journalister.

SMÅKOMMUNER OCH GRÖNOMRÅDEN OFFRAS FÖR FÖRTÄTNING Stig Montin, professor vid Förvaltningshögskolan

Devisen ”Låt hela Sverige leva!” från 1990-talet är död. Nu är det förtätning som är den samlande idén. En idé som faktiskt utesluter landsbygden och gör att flera kommuner krymper i u rbaniseringens spår. Detta är en av de trender som Stig Montin ser, professor vid förvaltningshögskolan, där han i sin forskning har följt utvecklingen av våra kommuner sedan 1990-talet.

raven på kommunerna blir allt större. Befolkningen blir äldre, vilket ökar kraven på äldreomsorg till exempel. Det klagas på att utgifter hålls nere, samtidigt som kostnaderna inte får öka. Förr kunde kommunalskatten höjas men den möjligheten är idag i princip uttömd. – Grunden i politiken, att balansera behov och resurser har inte blivit lättare. Kommuner som får fler invånare för ökade kostnader för barnomsorg och annat, men skatteintäkterna ökar å andra sidan också. Utflyttningskommunernas skatteintäkter minskar och där är det troligen framför allt de äldre som bor kvar.

– Som alltid har myntet en baksida. Om alla flyttar till Söder i Stockholm blir priserna därefter. Förtätning sker i huvudsak med nybyggnation och det är dyrt. Detta gör att inte alla är med i förtätningen. Göteborg är redan segregerat med skillnader i både inkomst och utbildning. Dessutom försvinner grönområden. En annan trend som är tydlig är att kommunerna närmar sig den privata marknaden genom privatiseringen av offentliga verksam heter, och därför får finna sig i att bli granskade på ett helt annat sätt än tidigare. – Samtidigt som kommunerna är ute på marknaden med sina egna kommunala bolag, ska de upphandla verksamheter och vara konkurrensneutrala. IT har förändrat i alla led

Väntar sig ökande kreativitet Idén om förtätning är stark. De bakomliggande tankarna handlar om att åstadkomma både ekonomisk, social och ekologisk förbättring. Klimatpåverkan blir mindre när kollektivresandet kan öka, och tack vare den ökade kreativitet man väntar sig när olika slags människor samlas tänker man sig att småföretagandet ska blomstra. Regionförstoringen drivs av samma tanke med Göteborg i centrum och folk från kommuner runt omkring som lätt kan ta sig dit.

Om den nya regeringen, som är kritisk till mycket av detta, faktiskt ändrar något, ja då skulle det bli en förändring, menar Stig Montin. Han tvivlar dock på att det skulle bli så eftersom krafterna för valfrihet är så starka. Men ett tiotal kommuner har återkommunaliserat framför allt äldreboenden, där avtalen sagts upp eller inte förnyats när de löpt ut. Om detta kan anses vara en trend eller ej, är för tidigt att avgöra. En stor förändring under de senaste tio åren, som man kanske inte tänker på, är den snabba IT-utvecklingen.

– Den har orsakat kolossal förändring i alla led. Från övergripande styrning till att man inom hemtjänsten har små datorer där man knappar in antalet minuter man varit hos Agda. Men är det något som kännetecknar IT-system, så är det att de kraschar av olika skäl, både sociala och tek niska. Det kan vara så att de så kraftigt påverkar den kultur man arbetar i, att man inte står ut, eller så fungerar de helt enkelt inte rent tekniskt. Man hör ofta talas om de misslyckade projekten, men man försöker igen och igen och igen. Och folk vänjer sig, så där finns inget stopp.

”Moderna kommuner” är titeln på den lärobok som Stig Montin skrivit tillsam mans med Mikael Granberg, docent, vid Karlstad universitet, och som nyligen kommit i en fjärde upplaga.

Ledning Fakultetens ledning består av dekanerna samt fakultetsstyrelsen. Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse är fakultetens högsta beslutande organ och beslutar i fakultetsövergripande frågor. Dekanus är ordförande i styrelsen. Ett arbetsutskott bestående av dekaner och elevrepresentanter bereder ärenden till styrelsen. Vid sidan av arbetsutskottet finns även andra beredande organ, framförallt för forskningsfrågor, utbildningsfrågor samt tjänstetillsättningar. Ett prefektråd utgör dialogforum mellan dekanerna och prefek terna inom fakulteten. FAKULTETSLEDNING: Birger Simonson, dekan Marie Demker, prodekan Sylva Frisk, vicedekan (fr o m 2013-10-15)

FAKULTETSSTYRELSE Professor Birger Simonson, dekan, ordförande Professor Marie Demker, prodekan, vice ordförande Universitetslektor Annika Bergström Universitetslektor Malin Broberg, Professor Peter Dellgran Universitetslektor Peter Johansson Universitetsadjunkt Ylva Donning Administrativ chef Peter Arkevåg STUDENTER ORDINARIE Eva Vargas, ordförande, Göta studentkår Ebba Jacobsson, vice ordförande, Göta studentkår Anders Carlander, Samhällsvetenskapliga fakultetens doktorandråd

Prefektråd Prefektrådet behandlar bland annat underlagen inför fakultets styrelsens beslut. Rådet ska enligt universitetets arbetsordning bestå av de tre dekanerna, fakultetens prefekter och en studerande representant. LEDAMÖTER Birger Simonson, ordförande, dekan Marie Demker, prodekan Sylva Frisk, vicedekan

PREFEKTER Jesper Lundgren, Psykologiska inst Merrit Polk, Inst för globala studier Jan Carle, Inst för sociologi och arbetsvetenskap Mona Franséhn, Inst för socialt arbete (t o m 15 oktober) Elisabeth Olin, Inst för socialt arbete (fr o m 15 oktober) Fredrika Lagergren Wahlin, Statsvetenskapliga inst Björn Rombach, Förvaltningshögskolan Ulla Sätereie, Inst för journalistik, medier och kommunikation STUDENTREPRESENTANT Eva Vargas, Göta studentkår

Organisation (Institutioner och fakultetsgemensamma organ) Vid fakulteten fanns följande institutioner under 2014: • • • • • • •

Förvaltningshögskolan Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Psykologiska institutionen Institutionen för socialt arbete Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för globala studier

Övriga enheter/avdelningar: • • • • • •

CERGU: Centrum för Europaforskning SOM-institutet: Samhälle – Opinion – Media QoG-institutet CERA: Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet V-dem: Varieties of Democracy institute

– – –

Totalt antal postdoktorer – 18, varav 9 kvinnor och 9 män Totalt antal anställda i kategorin ”annan undervisande personal” – 63, varav 32 kvinnor och 31 män Totalt antal anställda i kategorin ”teknisk/administrativ personal” – 118, varav 89 kvinnor och 29 män

Personal – – – – 32

Totalt antal anställda – 749, varav 434 kvinnor och 315 män Totalt antal professorer (inkl. gästprofessorer och seniora professorer) – 82, varav 23 kvinnor och 59 män Totalt antal universitetslektorer – 246, varav 134 kvinnor och 112 män Totalt antal adjunkter – 67, varav 46 kvinnor och 21 män

Ekonomi Resultaträkning år 2014 och 2013, Mkr

2014 2013

VERKSAMHETENS INTÄKTER Anslag

457 450

Uppdragsinkomster

23 19

Försäljningsinkomster

19 20

Inkomst av indirekta kostnader och interna bidrag

Bidragsinkomster Finansiella intäkter

159 174 0

Periodisering bidrag/uppdrag -5 -9 Summa intäkter

695

693

VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -376 -349 Doktorander/Utbildningsbidrag -47 -45 Övriga driftkostnader -87 -76 Indirekta kostnader och interna bidrag -124 -128 Lokalkostnader -67 -70 Finansiella kostnader

Avskrivningar -7 -6 Summa kostnader -708 -674

TRANSFERERINGAR Erhållna medel

Lämnade bidrag -21 -15 Summa transfereringar

Årets kapitalförändring -13

Intäkter från uppdragsutbildningar, Mkr År Belopp

2010 2011 2012 2013 2014 6,4 5,9 7,5 6,9 7,3

Disputationer under året Vänskap, värden, vandel. Avvikelser och återhämtningsstrategier hos Göteborgs första generation ungdomsnar komaner. Christer Ahlman Institutionen för socialt arbete Cyberbullying in Childhood and Adolescence – Assessment, Coping and the Role of Ap pearance Sofia Berne Psykologiska institutionen Age Differences in Experience and Regulation of Affect. Per Bjälkebring Psykologiska instutionen Islamist governance Hamas style: Readings from the Palestinian experiment in Islamic democracy Björn Brenner Institutionen för globala studier Magic Wand or Pandora’s Box? How transparency in decision making af fects public perceptions of legitimacy Jenny de Fine Licht Statsvetenskapliga institutionen Resistance to Reforms: Settlement and Agricultural Reforms in Post-Genocide Rwanda Gumira Joseph Hahirwa Institutionen för global studier Adolescents in a Digital Everyday Environment. Jonas Hallberg Psykologiska institutionen

Alcohol intoxicated eyewitnesses’ memory. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen

De mest lämpade – en studie av doktoranders habituering på det vetenskapliga fältet. Anna Peixoto Institutionen för sociologi och arbetsveten skap

The Multiple Dilemmas of Environmental Protection The Effects of Generalized and Political Trust on the Acceptance of Environmental Policy Instruments Niklas Harring Statsvetenskapliga institutionen

”Too much is never enough” Psychological studies of substance misuse and other excessive behaviors. Elisabeth Punzi Psykologiska institutionen

Berättelser om ungdomsgäng i förorten. Genus, makt och moral. Susanne Liljeholm Hansson Institutionen för socialt arbete Europafacklig samverkan. Problem och möjligheter. Kristina Lovén Seldén Institutionen för sociologi och arbetsveten skap Bortom scenen – en sociologisk studie av frilansande skådespelares villkor. Danka Misevic Institutionen för sociologi och arbetsveten skap State building in post conflict Rwanda Citizen participation in local conflict mitigation. Innocent Ndahiriwe Institutionen för globala studier

Private security companies and political order in Congo: a history of extraversion. Peerke Schouten Institutionen för globala studier Measures, interventions, and outcome: exploring inpatient psychiatric care. Ove Sonesson Psykologiska institutionen Governing the unaccompanied child – media, policy and practice. Live Stretmo Institutionen för sociologi och arbetsveten skap How Do Bank Officers Make Lending Decisions? An Exploration of Thinking Styles, Cogni tive Bias and Lending Technologies. Carl-Christian Trönnberg Psykologiska institutionen

Geographies of Health: Studies of Healthcare at a Distance Jesper Petersson Institutionen för sociologi och arbetsveten skap

Nyutnämningar Professorer 2014 NAMN Carl Dahlström Kristian Daneback Jonathan Falck Linda Hassing Adrian Hyde-Price Kristina Håkansson Staffan Kumlin Andrea Nightingale Leif Strömwall Göran Sundqvist Fredrik Söderbaum Inga Tidefors

ÄMNE Statsvetenskap Socialt arbete Praktiskt journalistik Psykologi Statsvetenskap Sociologi Statsvetenskap Samhällsvetenskap Psykologi Teknik och vetenskap Fred och utveckling Psykologi, inriktning sexologi

INSTITUTION TITEL Statsvetenskap Professor Socialt arbete Professor JMG Gästprofessor /Familjen Hjörnes gästprofessur Psykologi Professor Statsvetenskap Professor Sociologi och arbetsvetenskap Professor Statsvetenskap Professor Globala studier Professor Psykologi Professor Sociologi och arbetsvetenskap Professor Globala studier Professor Psykologi Professor

Antagna docenter 2014 NAMN ÄMNE Björn Andersson Socialt arbete Marita Flisbäck Sociologi Henrik Friberg-Fernros Statsvetenskap Martina Gheersetti Journalistik, medier och kommunikation Cecilia Bergstad Jakobsson Psykologi Lars-Olofs Johansson Psykologi Sara Landström Psykologi Annelie Sjölander-Lindqvist Socialantropologi Anette Skårner Socialt arbete Ylva Ulvsdotter Eriksson Sociologi Hans Samuelsson Psykologi Martin Sjöstedt Statsvetenskap Andreas Nilsson Psykologi

Övrigt Ellen Lust kallades till professor i statsvetenskap (PAN 2014/1036) vid rektorssammanträde 2014-06-23. Alan Irwin, professor i sociologi, har erhållit Carl & Thecla Lambergs gästprofessur (PAN 2013/1440).

Doktorander och forskarutbildningsämnen Antal doktorander: 209 (132 kvinnor och 77 män)

• Offentlig förvaltning • Psykologi

ÄMNE

• Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning

• Arbetsvetenskap

• Socialantropologi

• Freds- och utvecklingsforskning

• Socialt arbete

• Samhällsvetenskapliga miljöstudier

• Sociologi

• Journalistik, medier och kommunikation

• Statsvetenskap

Utbildningsuppdrag Fakulteten hade för 2014 i uppdrag att ge 4 918 helårsstudie platser (hst). I verkligheten bereddes plats för något färre: 4 797 hst (98 %).

Fakulteten står trots minskat uppdrag ( -495 hst under perioden 2012-2014) för drygt 20 % av universitetets utbud.

Prestationsgraden, d v s graden av fullföljda studier, av dessa var 4 207 hpr, eller 88%.

Göteborg, februari 2015 Projektledning och texter Grafisk form Foto Ansvarig utgivare

Annika Söderpalm, Vera kommunikation Lena Svanteson, Clout Annika Söderpalm, Vera kommunikation, Göteborgs universitets bildbank, iStockphoto, Matton bildbyrå Birger Simonson, samhällsvetenskapliga faktulteten

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Box 700, 405 30 Göteborg Besöksadress: Övre Husargatan 36, Göteborg Tel (vxl): 031-786 00 00 www.samfak.gu.se