Verksamhetsberättelse UFN 2011

Verksamhetsber채ttelse 2011

1

Innehåll Dekanens inledning ........2 Utbildning ..........................5 Studentkåren ....................8 Forskarutbildning .............9 Disputerade .....................11 Forskning .........................12 Samverkan ......................15 Internationellt ...................16 Personal ...........................18 Likabehandling ...............21 Arbetsmiljö ......................22 Miljö ..................................23 Kvalitetsarbete ................24 Ekonomi ..........................25 Institutioner .....................26 Viktiga händelser ..........31

2

Roger Säljö, dekan: 2011 – ett år av reformer, självprövning och förnyelse

U

nder de senaste åren har det svenska utbildningssystemet genomgått stora förändringar och många av dessa har konsekvenser för fakulteten. Mest aktuellt under 2011 har varit reformeringen av lärarutbildningen, nya läroplaner för skola, förskola och fritidshem och att processen med att legitimera lärare inletts. Stora satsningar på kompetenshöjning inom lärarkåren sker och bland annat har ett betydande antal forskarskolor inrättats för att utbilda lektorer för skolan.

De nationella provsystemen byggs ut till att omfatta fler ämnen och årskurser. Frågan om betyg, rättvisa betyg och betygsinflation tar allt större plats i debatten om skolan

liksom konsekvenserna av det fria skolvalet för elevers prestationer. Universiteten och högskolorna blir alltmer autonoma i sin organisation och utsätts för konkurrens och krav på profi lering av både utbildning och forskning.

F

ör fakulteten innebär dessa politiska initiativ och omvärldsförändringar nya förutsättningar. Lärarutbildningsuppdraget är en mycket stor del av verksamheten och vi kommer nu under flera år att undervisa inom två olika lärarutbildningar, en för de studerande som följer den utbildning som inrättades 2001 och en för dem som nu antagits. Utbyggnaden av det

nationella provsystemet i skolan innebär att nya sådana prov måste utvecklas. Detta är en stor och viktig del av utvärderingen och uppföljningen av den svenska skolan.

Fakulteten har redan tidigare stora uppdrag av detta slag och nu tillkommer nya sådana utvecklingsuppdrag inom det samhällsvetenskapliga fältet med nationellt ansvar.

E

tt av årets stora glädjeämnen för fakulteten var invigningen av Idrottshögskolan med multisporthall och ett Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling, allt samlokaliserat i en imponerande anläggning på Skånegatan.

Invigningen förrättades av Prins Daniel som själv har en bakgrund som entreprenör inom motion och hälsa. Såväl Kronprinsessan Viktoria som Prins Daniel har också senare besökt anläggningen. För Göteborgs universitet öppnar detta tillskott många möjligheter att utveckla ledande utbildning och forskning. Anläggningen lämpar sig väl för samarbete med andra fakulteter inom många områden som rör idrott, kost, hälsa och välbefinnande. Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling har flera test- och forskningsrum för rörelsestudier, analys av muskelfunktion, uthållighet och mycket annat. Utrustningen är i internationell toppklass och kan användas för studier av elitidrottares prestationsutveckling men också för studier av effekter av hälsopromotiva åtgärder för välbefinnande hos motionärer och fysiskt inaktiva. Anläggningen öppnar också möjligheter för samverkan med kommuner, landsting, skolor och inte minst med idrottsrörelsen, vår största folkrörelse.

Verksamheten drivs av institutionen för kost- och idrottsvetenskap som under året rekryterat ett stort antal vetenskapliga medarbetare som kommer att kunna utnyttja anläggningen i samverkan med kollegor från andra fakulteter.

G

öteborgs universitet genomgår en förändringsprocess som präglat arbetet under året. Nya, kortare beslutsvägar skall leda till mindre dubbelarbete och tydligare beslutsstruktur med starkare institutioner. Makten skall flyttas till den nivå där verksamheten utförs, det vill säga till våra institutioner. För fakulteten har ett antal större förändringar ägt rum.

Institutionen för arbetsvetenskap har flyttat till Samhällsvetenskapliga fakulteten och ingår från nyåret 2012 i institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Vi önskar medarbetarna inom arbetsvetenskap framgång i den nya omgivningen. Forskning och utbildning inom arbetsvetenskap har överlappande intressen med verksamheter vid den Utbildningsvetenskapliga fakulteten och samarbetet kommer att fortsätta. Universitetets konstnärliga fakultet har övertagit ansvaret för den nya slöjdlärarutbildningen.

Slöjden kommer med detta upplägg att ingå i miljöer med inriktning mot hantverk och design. Vi tror att denna omgivning kommer att vara stimulerande. Under året invigdes det nya Centrum för yrkeskunnande som i samverkan med näringsliv, branschorganisationer, fackföreningar och andra delar av samhället skall svara för utbildning och forskning med inriktning på att utveckla yrkeskunnande inom olika branscher. Forskning inom dessa fält är eftersatt i Sverige om man jämför med vad som gäller på kontinenten. Fakulteten har också inrättat ett nytt forskarutbildningsämne, barn- och ungdomsvetenskap, som nu antagit sina första doktorander.

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Box 300 405 30 Göteborg Telefon växel: 031-786 00 00 www.ufn.gu.se Denna verksamhetsberättelse är producerad i februari 2012.

Redaktör: Torsten Arpi Layout: Marianne Folkesson Lang

I

våras avrapporterades den så kallade RED10-utredningen där all forskning vid Göteborgs universitet granskats av internationella experter. För fakultetens del varierade granskarnas omdömen av de olika miljöerna kraftigt och det var väntat. En del

> 3

miljöer är etablerade medan andra är under utveckling och ännu inte har funnit sin form. Utvärderingen visar hur viktigt det är att institutionerna prioriterar de forskningsområden där man är aktiv. Forskningen kräver ett betydande mått av specialisering om man skall kunna hävda sig i kampen om anslag och om man skall uppfattas som en intressant samarbetspartner på den internationella arenan. Våra institutioner arbetar intensivt med dessa frågor och starka forskningsprofi ler växer fram.

R

egeringens satsningar på forskarskolor inriktade mot skolan ger goda möjligheter att fördjupa samarbetet med lärare, skolor och kommuner och andra huvudmän. Många av dessa initiativ är nationella vilket leder till ett intensifierat samarbete med andra högskolor och universitet. Sådan samverkan mellan lärosäten blir allt viktigare för att upprätthålla kvalitet i utbildning och inom universiteten måste vi lära oss att både konkurrera och samarbeta, något som inte alltid är helt lätt. Fakulteten genomgår just nu ett generationsskifte och alla fyra institutioner rekryterar nu framtida medarbetare med intressanta utbildningsoch forskningsprofi ler.

Fakulteten har omkring 450 anställda och jag vill avsluta med att tacka alla medarbetare för de insatser som gjorts under 2011.

Inte minst vill jag tacka vår administrativa personal och alla som sköter underhållet av våra vackra byggnader i centrum av staden.

Det är en stor förmån att få arbeta i en sådan rumslig miljö och känna stadens puls. Det uppskattas av både studenter och anställda och konceptet med ett cityuniversitet gör Göteborg attraktivt. Navet i vår verksamhet är utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället, men jag vill också att vi alla skall vara medvetna om att hur väl vi lyckas med dessa uppgifter beror på alla som får de administrativa och praktiska hjulen att snurra. Jag vill också tacka våra studenter och företrädarna för studentorganisationerna vars bidrag till utvecklingen av vår fakultet är avgörande. Jag vet att många studenter oroar sig för att studentinflytandet skall minska i universitetets nya, slimmade beslutsorganisation. Men inom fakulteten skall vi tillsammans med studenterna se till att bibehålla beslutsformer där studenternas medverkan är tydlig. Vi är alla medvetna om att utan de signaler in i verksamheten som kommer från studenterna riskerar verksamheten att stagnera.

E

tt universitet är alltid statt i förändring; nya utbildningar och forskningsområden uppkommer.

Nya möjligheter att etablera samverkan med det omgivande samhället uppstår likaså.

Roger Säljö Dekanus

4

UTBILDNING Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsvetenskapliga fakultetens lärare och forskare är bärare av en lång och stolt utbildningstradition som förvaltas av fakultetens institutioner.

Fakulteten inrymmer även Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) som ansvarar för behörighetsgivande utbildning i högskolepedagogik samt Grundtviginstitutet med uppdrag att ge bildningsfrågorna ökad synlighet inom universitet.

Inom UFN bedrivs utbildning på grundnivå inom arbetsvetenskap, hushållsvetenskap, idrottsvetenskap, kostekonomi, kostvetenskap samt pedagogik och didaktik. Dessa huvudområden finns även inrättade på avancerad nivå med undantag för pedagogik och didaktik som här delats in i allmändidaktik, barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik, pedagogiskt arbete, specialpedagogik och ämnesdidaktik. Utbildningen organiseras i kurser och program såväl på grundnivå med inriktning mot kandidatexamen som på avancerad nivå inriktat mot magisterexamen eller masterexamen.

Nytt kandidatprogram Under året har arbetet med att se över utbildningsutbudet efter fakultetens omorganisation pågått. Som ett led i detta arbete har fakultetsnämnden beslutat inrätta ett fakultetsgemensamt kandidatprogram i pedagogik placerat vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Programmet planeras att ges första gången hösten 2012. Inrättande av pedagogikprogrammet är också en del av fakultetsnämndens strategi för att stärka pedagogikämnets ställning såväl vid Göteborgs universitet som nationellt.

> Program på grund- och avancerad nivå 2011

Grundnivå » Arbetsvetarprogrammet – programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad » Hälsopromotionsprogrammet » Kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap » Pedagogik, kandidatprogram » Restaurangmanagerprogrammet » Sports Coaching

Avancerad nivå » Arbetsvetenskap, magisterprogram » International Master Programme in Educational Research » Lärande, kommunikation och informationsteknologi, masterprogram » Masterprogram i utbildningsledarskap » Masterprogram i utbildningsvetenskap med inriktning mot barn och ungdom » Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning

5

> UTBILDNING Utvärderingar och förändringsarbete UFN:s utbildningar har under 2011 medverkat i nationella och universitetsgemensamma utvärderingar. Samtliga utbildningsprogram som getts under 2010 och 2011 har deltagit i Göteborgs universitets utvärdering av utbildningsprogram, BLUE11. Institutionen för arbetsvetenskap har även varit föremål för kvalitetsgranskning inom ramen för Högskoleverkets nya utvärderingssystem.

Vid samtliga institutioner pågår även ett intensivt arbete med att se över det egna utbildningsutbudet. Under 2011 beslutade därför institutionen för kost- och idrottsvetenskap att göra en paus i antagningen till såväl Restaurangmanagerprogrammet som programmet i Sports Coaching inför kommande förändringar.

Inför höstterminen 2011 utlystes ett nytt program, Lärande, kommunikation och informationsteknologi, masterprogram, som tyvärr inte samlade tillräckligt antal sökande för att

kunna ges. Eftersom programmet, som ges av institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande i samverkan med IT-fakulteten, betraktas som strategiskt viktigt har institutionen tilldelats utvecklingsmedel från Göteborgs universitet. Medlen ska användas för internationalisera programmet så att det istället ska ges på engelska och riktas till en internationell målgrupp.

Samordningsansvar för lärarutbildning och fler masterprogram Fakultetens institutioner är i hög grad engagerade i universitetsgemensamma och fakultetsövergripande program. Detta gäller i synnerhet lärarutbildningen som totalt sett dominerar det totala utbildningsuppdraget vid tre av fakultetens fem institutioner. Stora delar av den lärarutbildning som inrättades 2001 är förlagd till fakultetens institutioner liksom hela Speciallärarprogrammet och Specialpedagogiska programmet .

Lärarutbildningen förändrades radikalt inför höstterminen 2011 i och med att det

> 250

Antal förstahandssökande till UFN:s program på grundnivå 2009–2011

221

200

HT 09 176 173

173 HT 10

150

HT 11 111 106

100

97

102

88

61 50

55

41 25

29

30 19

20

0 Hälsopromotionsprogrammet Hälsopromotionsprogrammet inriktning kostvetenskap inriktning idrottsvetenskap

6

Kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap

Restaurangmanagerprogrammet

Sports Coaching

Arbetsvetarprogrammet analys och utvärdering

tidigare lärarprogrammet ersätts av fyra nya lärarprogram inriktade mot olika skolformer, åldrar och områden. LUN:s organisation av de nya lärarprogrammen innebär att institutioner nu tilldelas samordningsansvar för hela program och inte bara för genomförandet av enskilda kurser, såsom fallet är i den tidigare lärarutbildningen. För institutionerna vid UFN innebär det att institutionen för didaktik och pedagogisk profession tilldelats samordningsansvaret för Grundlärarprogrammet med dess tre inriktningar mot fritidshem, mot förskoleklass och årskurs 1-2 samt årskurs 4-6, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande för Förskollärarprogrammet och institutionen för pedagogik och specialpedagogik för Yrkeslärarprogrammet.

Ytterligare en förändring knuten till det förändrade uppdraget inom lärarutbildningen är att rektor beslutat att flytta över två utbildningsvetenskapliga masterprogram – Masterprogram i utbildningsledarskap respektive Masterprogram i utbildningsvetenskap med inriktning mot barn och ungdom – från LUN till UFN.

Utbildningsuppdraget i siffror Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden hade 2011 ett eget utbildningsuppdrag som omfattade 751 helårsstudieplatser.

Uppdraget fördelades till institutionerna som ansvarade för planering, utveckling och genomförande av kurser och program.

Som framgår av tabellen har UFN:s utbildningsuppdrag ännu inte anpassats fullt ut till den nya institutionsindelningen som trädde i kraft hösten 2010 utan återspeglar ännu den fördelningsprincip som användes i omorganisationsarbetet. Arbetet inför 2012 års budget kom däremot att präglas av det arbete med att anpassa utbildningsutbudet som beskrivits ovan. Överflyttningen av masterprogrammen från LUN till UFN förändrade också tilldelningen något i och med att ett mindre antal helårsstudieplatser överfördes från LUN till UFN redan under 2011.

Utöver UFN:s eget utbildningsuppdrag tillkom ett uppdrag på 1 869 helårsstudieplatser inom ramen för lärarutbildningen, något som också fördelades på institutionerna enligt nedanstående tabell.

Institution

Tilldelning antal helårsstudieplatser UFN

LUN *)

Institutionen för arbetsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

125 hst 0 hst 421 hst 21 hst 184 hst

19 hst 636 hst 120 hst 472 hst 622 hst

Totalt

751 hst

1 869 hst

*) UFN:s uppdrag inom lärarutbildningen 2011 inklusive extra tilldelning av helårsstudieplatser inom nya lärarutbildningen, som startade ht 2011.

7

STUDENTKÅREN Fortsatt starkt samarbete Göta studentkårs utbildningsvetenskapliga sektion vid Göteborgs universitet ser tillbaka på ett händelserikt år vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Under året har studentkåren uppmärksammat studiearbetsmiljö som är en stor del av kårens fokusfråga Likabehandlade studenter.

Genom Lokala arbetsmiljökommittén (LAMK) har kåren drivit frågan om hörslingor i alla hörsalar. Det har varit en del stora studiearbetsmiljöfrågor runt lokaler under året. Vi har därför starkt drivit frågan om att alla studenter ska ha en hållbar och säker studiearbetsmiljö, då i synnerhet slöjdlärarstudenterna, eftersom deras vardag präglas av arbete i miljöer som kan innebära risk för skador. Fakultetsnämnden har även reviderat sin arbetsmiljöpolicy tillsammans med de studentrepresentanter som sitter i nämnden.

Under året har fakulteten genomfört den universitetsgemensamma utbildningsutvärderingen BLUE11 (Better Learning in University Education 2011). Under utvärderingen har flera studentrepresentanter varit aktiva och studentkåren ser fram emot fakultetens åtgärder för att utifrån resultaten förbättra och utveckla sina utbildningar för studenterna.

För det kommande året har vi visioner om att granska likabehandlingsplaner, hur dessa arbetas med och följs upp på fakulteten. En viktig aspekt av studentkårens arbete med fakultetens likabehandlingsplaner är att förebygga ett könsbinärt förhållningssätt och skapa förutsättningar för att samtliga studenter ska behandlas lika under sina studier vid fakulteten.

Under året har fakulteten fått en ny dekan. Studentkåren och utbildningsvetenskapliga sektionen vill tacka Mikael Alexandersson för det goda samarbete vi alltid haft, vilket har gynnat studentinflytandet och lett till många viktiga förändringar för studenterna vid fakulteten. Vi vill önska Mikael lycka till och hoppas på ett fortsatt lika starkt samarbete mellan studentkåren och fakulteten, för studenternas bästa.

Undertecknade anser att nämnden tillsammans med studentkåren har arbetat för ett starkt studentinflytande i organisationen.

Ann Bergström och Marie Norman, studentrepresentanter i UFN 2011

8

FORSKARUTBILDNING 37 nya doktorander antagna 2011 Utbildning på forskarnivå gavs i åtta ämnen: arbetsvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap, hushållsvetenskap, idrottsvetenskap, kostvetenskap, pedagogiskt arbete, pedagogik och ämnesdidaktik med inriktningar.

Under året har UFN antagit ovanligt många doktorander, totalt 37, varav fakulteten själv utlyste, antog och anställde 13 och dessutom deltog i CUL:s utlysning och då antog ytterligare sex doktorander.

Antagning har även skett till flera forskarskolor.

î Forskarskola för ämnesdidaktik i mångfaldens förskola. Förutsättningar och möjligheter för barns språkliga och matematiska utveckling och lärande (FoBaSM), fem lic-doktorander

î Forskarskola i hem- och konsumentkunskap, en doktorand

Fem doktorander har även antagits efter ansökan om enskild antagning.

î Forskarskola i Learning Study – undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning, fem lic-doktorander î Forskarskola i naturvetenskap, matematik, teknik och dessa ämnens didaktik för verksamma lärare och förskollärare (LicFontD), en lic-doktorand

î Forskarskola i yrkesämnenas didaktik, en lic-doktorand

Seminariebehandling Fakultetens gemensamma policy för seminariebehandling av avhandlingsprojekt fungerar väl. Mittseminariet har under hösten 2011 utvärderats och utvärderingen visar att seminariet fyller en viktig funktion

> Ämne Barn- och ungdomsvetenskap

Mot licentiatexamen kvinna man 5

Kostvetenskap

Mot doktorsexamen (varav senare del) kvinna man

Totalt

1 (1)

6

1

1

Pedagogiskt arbete

4

1

5 (1)

1

11

Pedagogik

1

1

7 (2)

3

12

Ämnesdidaktik med inriktningar

1

2

4 (4)

11

4

18 (7)

Summa

EERA Summer School Professor Maj Asplund Carlsson, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, handleder Stina Olafsdottir, en av ett sjuttiotal doktorander från tjugotalet länder – alla halvvägs i sina avhandlingsarbeten – som på Utbildningsvetenskapliga fakulteten drillades i konsten i att skriva akademiska artiklar inom ramen för EERA Summer School.

Skolan genomfördes för andra året i rad på temat Academic Writing.

134 doktorander sökte och 70 kom med på kursen.

Flera av deltagarna kom från Göteborgs universitet.

7 4

37

Antagning till forskarutbildningen 2011, fördelat på ämnen.

Sammantaget 29 kvinnor och åtta män.

9

> FORSKARUTBILDN. Ämne

Lic.seminarier

Arbetsvetenskap Hushållsvetenskap

Disputationer

Totalt

1

1

1

1

Pedagogiskt arbete

1

2

3

Pedagogik

2

7

9

Ämnesdidaktik med inriktningar

1

2

3

4

13

17

Under året har sammanlagt fyra licentiatseminarier och 13 disputationer ägt rum, samtliga kvinnor.

både som ett stöd i avhandlingsarbetet och som en kvalitetssäkrande åtgärd.

Planeringsseminarier under 2011 ägde rum 10-11 maj med sex presentationer och den 8-9 november med sju presentationer.

Mittseminarier har genomförts fortlöpande och 13 avhandlingsprojekt har behandlats inom kollegier och forskargrupper.

Under året har också 12 slutseminarier ägt rum.

Fakulteten har arrangerat två handledarseminarier och har också regelbundet arrangerat doktorandluncher där aktuell information om forskarutbildningen lämnats.

10

Kurser Under året har fakulteten gett 12 kurser inom forskarutbildningen, varav två internationella: ”Writing Educational Research for international journal publications, conferences, book chapters and theses” i samarbete med European Educational Research Association Summer School, och ”Researching professional practice: Spectator and participant perspectives” vid Charles Stuart University, i Wagga Wagga, Australien.

Gästdoktorander Fakulteten har tre gästdoktorander från vardera Turkiet, Hong Kong och Island.

Fakulteten har dessutom under året antaget en internationell doktorand (från Holland) i pedagogiskt arbete.

DISPUTERADE ARBETSVETENSKAP

HUSHÅLLSVETENSKAP

Frida Wikstrand

Anna Post

”Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införandet av nya informationssystem”.

”Nordic stakeholders and sustainable catering”.

PEDAGOGIK

Lise-Lotte Bjervås

Nadja Carlsson

Lena Fridlund

Aud Torill Meland

”Samtal om barn och pedagogisk dokumentation i förskolan som bedömningspraktik. En diskursanalys”.

”I kamp med skriftspråket.

Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv”.

”Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma.

Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser”.

”Ansvar for egen laering.

Intensjoner og realiteter ved en norsk videregående skole”.

Eva Nyberg

Lena Sjöberg

Susanne Thulin

”Folkbildning för demokrati.

Colombianska kvinnors perspektiv på kunskap som förändringskraft”.

”Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska och europeiska policytexter”.

”Lärares tal och barns nyfikenhet. Kommunikation om naturvetenskapligt innehåll i förskolan”.

PEDAGOGISKT ARBETE

ÄMNESDIDAKTIK

Tarja Alatalo

Maria Reis

Åse Hansson

Cecilia Kilhamn

”Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och hinder”.

”Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande”.

”Ansvar för matematiklärande.

Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet”.

”Making Sense of Negative Numbers”.

11

FORSKNING Forskning med bredd, djup och vitalitet Under året har grunden lagts för flera nya forskningssatsningar vid fakulteten. Många skäl finns därför att här se fram emot en spännande utveckling.

Den utbildningsvetenskapliga fakulteten är en av de stora miljöerna i Norden för forskning om utbildning, skola, lärande och närliggande områden. Finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete sker till övervägande delen genom externa anslag från forskningsfinansiärer och myndigheter, och konkurrensen om sådana medel blir allt hårdare. Totalt har fakulteten beviljats cirka 84 Mkr under året för sådan externfinansierad verksamhet.

Stöd till forskning Under året har många nya forskningsprojekt vid fakulteten beviljats medel. Den största anslagsgivaren är Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté och konkurrensen om forskningsmedel därifrån innebär att endast en av sju ansökningar beviljas anslag. 28 miljoner av de 183 som delades ut gick i år till Göteborg, som tillsammans med Linköping och Umeå var de största anslagsmottagarna. Detta innebär att drygt 15 procent av Vetenskapsrådets medel för utbildningsvetenskap tillfallit Göteborgs universitet, vilket är något lägre än tidigare år. De forskare vid fakulteten som beviljades medel från denna källa är: î Docent Eva Hjörne, prefekt vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik: ”En skola för avvikare: En studie av undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper.”

12

î Professor Åke Ingerman, institutionen för didaktik och pedagogisk profession: ”En studie av att utforska, utveckla och uttrycka uppfattningar av tekniska system i olika sammanhang. Att lära sig teknik i grundskolan.” î Dr. Maria Jarl, institutionen för pedagogik och specialpedagogik: ”Att organisera för skolframgång.” î Docent Pia Williams, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande: ”Gruppstorlekens betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas i förskolan.” î Docent Kajsa Yang Hansen, institutionen för pedagogik och specialpedagogik: ”Organisatorisk differentiering och likvärdighet i olika utbildningssystem.”

Fakultetens forskare har också beviljats medel från andra anslagsgivare. Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse stöttar två projekt: î Dr. Sylvi Vigmo, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande: ”Linguascapes – language learning in social media worlds.” î Professor Roger Säljö, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande: ”Learning scientific ways of working and collaborating: Virtual labs as resources for conducting and designing experiments in environmental science.”

Strategiskt viktigt stöd till databaser Viktiga delar av den samhällsvetenskapliga forskningen bygger på tillgång till longitudinella data och sådan forskning är något av en svensk specialitet. Uppväxtmiljöns betydelse för utbildningskarriär, prestationsutveckling hos elever över tid och många andra centrala frågor kan endast besvaras om man har tillgång till databaser där elever följs över tid.

Att underhålla och utveckla dessa databaser är kostsamt. Professor Jan-Eric Gustafsson, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, erhöll ett anslag om 4,6 miljoner från Rådet för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet för att underhålla en av dessa viktiga databaser där de första datainsamlingarna gjordes för 50 år sedan.

förstklassig utrustning för forskning och goda möjligheter till samverkan med andra delar av universitetet.

Centrum för yrkeskunnande, under ledning av professor Per-Olof Thång, kommer att utgöra ett nav i forskning och samverkan om hur yrkeskunnande hos individer och i olika branscher förändras.

Fakulteten har också stärkt sin internationella profi l genom gästprofessorer, rekrytering av forskare och postdocs, och genom utbytesavtal med framstående universitet i olika delar av världen, bland annat Charles Sturt University i Australien och University of Hong Kong.

Det finns således många skäl att se fram emot en spännande utveckling för fakulteten och dess forskare och doktorander.

Styrkeområdet Lärande Göteborgs universitet har satsat på ett antal så kallade styrkeområden, mångvetenskapliga miljöer där forskare från olika fakulteter samverkar. Fakulteten är värd för styrkeområdet Lärande och arbetet bedrivs inom ramen för LETStudion (Learning and Media Technology Studio) under ledning av professor Åsa Mäkitalo. Samarbetet har varit framgångsrikt och mångvetenskapliga projekt för mer än 20 miljoner kronor har kommit universitetet till del genom LETStudions ansökningar.

Ökad tyngd på referee-förfarande Våra forskningsresultat publiceras på olika sätt: genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter, böcker, kapitel i böcker, genom bidrag till olika vetenskapliga konferenser och till olika rapportserier. Doktorsavhandlingen är också en viktig vetenskaplig publikation.

Under senare decennier har internationell publicering i vetenskapliga tidskrifter fått allt större tyngd. Det är numera självklart att forskare måste ha sådana artiklar i sin vetenskapliga meritportfölj för att komma vidare i karriären. Viktiga anledningar till att tidskrifternas roll stärkts är att forskningen blivit alltmer internationell och att tidskrifter tillämpar ett så kallat peer review- eller referee-förfarande, vilket innebär att andra ledande forskare inom fältet granskar de artiklar som sänds in och avgör deras kvalitet och bidrag. Även internationell publicering

Investeringar för framtiden Under året har grunden lagts för flera nya forskningssatsningar. Institutionen för kost och idrottsvetenskap har ansvar för Idrottshögskolan och dess Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling. Här finns

Mikael Damberg och utbildningsutskottet på besök vid Göteborgs universitet Mikael Damberg (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, besökte i mars Utbildningsvetenskapliga fakulteten tillsammans med partifränderna i utskottet.

Under ett par timmar fick man bland annat ta del av både forskarslutsatser och lärarerfarenheter av Learning Studies. Professorerna Ference Marton, Ulla Runesson och flera forskarkollegor informerade utskottet om de gjorda forskarerfarenheterna vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten vad gäller Learning Studies. Flera verksamma lärare från grundskolan deltog också.

13

> FORSKNING på erkända förlag, i bok- och kapitelform, är viktig och i praktiken genomgår sådana arbeten ofta en lika sträng granskning. De flesta internationella konferenser tillämpar numera också någon form av referee-förfarande för att bidragen skall accepteras.

För forskare inom utbildningsvetenskaperna är det viktigt att förena sådan internationell synlighet med att skriva i nordiska tidskrifter och böcker. Forskningsresultat om lärande, utveckling, skola och utbildning måste kommuniceras på nationalspråken för att man skall nå breda grupper. Utbildning är i viss utsträckning en nationell angelägenhet och vi måste kunna föra en forskningsbaserad diskussion på våra egna språk. Sådan litteratur är också viktig för studerande i olika utbildningar och inte minst inom lärarutbildningar. Som en del av samverkan med samhället är det likaså av stor betydelse att forskare skriver mer populärvetenskapligt orienterade böcker och artiklar som når ut till en bredare allmänhet.

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Totalt

Artikel, forskningsöversikt

1

-

-

2

4

7

4

18

Artikel, recension

2

2

14

4

16

19

17

74

Artikel, refereegranskad vetenskaplig

54

64

48

67

69

76

86

464

Artikel, övrig

11

37

34

24

40

21

24

191

8

7

18

28

24

18

14

117

11

20

17

21

13

18

10

110

Bok, med redaktör

6

14

10

11

17

8

21

87

Doktorsavhandling

11

12

10

14

15

18

15

95

Kapitel

70

98

86

75

115

67

102

613

Artikel, övrig vetenskaplig Bok

Konferensbidrag, poster

2

4

6

6

7

9

2

36

Konferensbidrag, refereegranskat

63

57

67

121

95

74

71

548

Konferensbidrag, övrigt

37

46

37

48

26

23

24

241

-

-

-

1

-

-

-

1

Konstnärligt forsknings- och utvecklingsarbete Licentiatavhandling

-

-

1

-

-

3

1

5

53

54

37

37

18

16

14

229

Övrigt

5

4

3

4

3

9

3

31

Totalt

334

419

388

463

462

386

408

2860

Rapport

14

Universitetet har sedan flera år en databas – GUP – där all publicering redovisas. Data från denna bas används sedan bland annat för en prestationsrelaterad del av anslagen till fakulteten. GUP gör det också enkelt att få en överblick över forskningen och de många projektens publicering. I GUP kan man också följa enskilda forskares produktion.

Tabellen redovisar publiceringsaktiviteterna vid fakulteten mellan åren 2005 och 2011. Som synes varierar antalet publikationer över åren och detta hänger samman med att forskningsprojekt har en cyklisk karaktär; när man startar projekt är publiceringsaktiviteten lägre och mot slutet kommer en stor mängd publikationer. För 2011 finns 408 publikationer och detta är en genomsnittlig siff ra för den aktuella perioden. Som framgår är det en tydlig tendens att antalet artiklar i tidskrifter med refereeförfarande ökar medan antalet rapporter i rapportserier går kraftig ned.

SAMVERKAN Uppdragsverksamhet och populärvetenskap

Pedagoger i media Monica Rosén och Åse Hansson är två av de forskare vid fakulteten som uppmärksammats mest av medierna under 2011.

Fakultetens uppdragsverksamhet var omfattande under det gångna året, uppdragsutbildningen omfattade 21,1 Mkr och uppdragsforskningen 33,9 Mkr, sammanlagt 55 Mkr. Detta är en ökning jämfört med 2011. Den främsta orsaken är att en av institutionerna fått ett större forskningsuppdrag från Skolverket, att ansvara för nationella prov i ett antal ämnen.

Fakulteten har varit värd för ett antal konferenser under 2011, bland annat: ”Utbildningsreformer under ett halvsekel – visioner och realiteter”, angående UGU-projektets 50 år, ”Barns bästa”, ”Inclusive Education in a Changing Time – Challenges and Prospects”, ”NordCrit – Network on Critical Perspectives on Children, Young People, Welfare and Education”.

Därutöver arrangerades på Pedagogen ”Skola 2011 – nya idéer och kritisk granskning”, en mässa om skolutveckling och lärarfortbildning för förskola, grundskola och gymnasieskola.

Under hösten 2011 har sex öppna föreläsningar för allmänheten anordnats av fakulteten, som en del av GU:s populärvetenskapliga program. Uppemot 350 personer har besökt föreläsningarna.

Aktiv studentrekrytering Fakulteten arbetade aktivt med studentrekrytering under det gångna året, medverkade bland annat på den stora Kunskap & Framtidmässan under hösten 2011, liksom vid den årliga Besöksdagen för snart examinerade gymnasister. Besöksdagen – som är gemensam för hela Göteborgs universitet – avhölls för andra året i rad på Pedagogen.

En mer allmän och samlad annonskampanj för fakultetens samtliga programutbildningar genomfördes inför 15 april 2011,

där medlet var annonsering på i första hand spårvagnar och bussar i Göteborgområdet. Därutöver skedde en del traditionell annonsering i tryckta medier och dessutom en ökad satsning på marknadsföring via webbade medier.

Pressarbete och journalistseminarier Det aktiva pressarbetet har fortsatt.

Under 2011 skickades ett 30-tal pressmeddelanden från fakulteten till medier, främst om aktuell forskning.

Två så kallade journalistseminarier genomfördes vid Göteborgs universitet under 2011. Årets teman var ”Havet – mer än bara yta” och ”Det nya åldrandet”: Utbildningsvetenskapliga fakulteten var värd för det förstnämnda. Forskare från fakulteten medverkade vid båda seminarierna, som fick stort medialt genomslag.

Ett stort antal journalister har under 2011 aktivt fått hjälp och tips på forskare av fakulteten via Vetenskapsrådets journalisttjänst Expertsvar.

Drygt 20 av de egna nyheterna på Utbildningsvetenskapliga fakultetens webbplats, www.ufn.gu.se, översattes under 2011 till engelska. Flertalet av de engelska nyheterna publicerades på internationella portaler för forskningsnyheter.

Monica Rosén uppmärksammades för sin studie Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse, genomförd med medel från Riksbankens Jubileumsfond

Åse Hansson uppmärksammades för sin avhandling Ansvar för matematiklärande.

Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet.

15

INTERNATIONELLT Ökad internationalisering under 2011 Under året har samverkan med partneruniversitet i flera regioner ökat och nya avtal ingåtts, samtidigt som internationaliseringen ökat på hemmaplan och blivit en integrerad del av verksamheten.

Under året har en fakultetsgemensam samverkansgrupp för internationaliseringsfrågor bildats. Gruppen består av en representant från vardera institution, representanter från ISOP (International Student Office Pedagogen), en representant från Lärarutbildningsnämnden (LUN) samt ansvarig för internationaliseringsfrågor vid UFN. I samarbete med LUN anordnade UFN International Day under Global Week i november för alla studenter och personal. Under dagen redovisades två stora projekt som vi är involverade i med Sydafrika och Australien, ett forskningsprojekt från Schweiz inom idrott och hälsa samt erfarenheter av skolsystem på Filippinerna och Australien. Svenska och utländska studenter berättade om skolsystem i olika länder, och projektledare och lärare inom den Globala Skolan samt rektor för en av Göteborgs internationella skolor berättade om sin verksamhet.

50-tal studenter på engelskspråkiga kurser ISOP ansvarar för handläggningen av in- och utresande studenter. Dessutom tas besökare regelbundet emot (administratörer och lärare) från våra partneruniversitet. Ett 50-tal studenter från olika delar av världen har under året deltagit i fakultetens engelskspråkiga kurser och gjort skolbesök.

Inom ramen för programmen Erasmus, NORDPLUS/NORDLYS, Linnaeus-Palme samt bilaterala avtal och olika stipendiefonder, har sammanlagt ett 100-tal studenter rest ut (främst inom lärarprogrammets kurser). Sju studenter har i år beviljats

16

MFS-stipendier från SIDA för fältstudier i ett utvecklingsland. Fältstudierna, som genomförts i Bolivia, Tajikistan, Tanzania och Indien, utgör grunden för uppsatser och examensarbeten. Över trettio lärarstudenter har, inom ramen för Tema internationalisering i lärarprogramskursen LAU 270/275, erhållit medel från Adlerbertska stipendiefonden för att finansiera fältresor till Sydafrika, Chile, Japan Thailand, USA, Turkiet och ett antal europeiska länder för att samla empirisk data.

Under året har lärare från Nelson Mandela Metropolitan University, NMMU, i Sydafrika och Makerere University i Uganda besökt fakulteten inom ramen för utbytesprogrammet Linneaus-Palme. Inom ramen för ERASMUS-avtal har lärare från bl.a. universitet i Nederländerna, Schweiz och Finland besökt UFN. Ett flertal samverkansprojekt har initierats och startas under 2011. Nämnas kan det konsortium som fakulteten tillsammans med två andra europeiska universitet och tre australiensiska universitet ingår igenom det treåriga projektet Intercultural Dialogue for Global Leadership in Early Childhood Education.

Under hösten har både studenter och lärare/ forskare från GU och de tre universiteten i Australien deltagit i student- och lärarmobilitet.

Såväl lärarmobiliteten som administratörsmobiliteten har ökat under 2011. 13 lärare har inom ramen för fakultetens avtal rest till olika internationella lärosäten, bland annat till Spanien, Nederländerna, Turkiet, USA, Australien, Hong Kong och Sydafrika.

Fyra administratörer har besökt universitet i USA, Australien och en har deltagit i språkkurs i England.

En internationell rekrytering har påbörjats och flera internationella lärare har rekryterats under 2011. Flera av fakultetens institutioner har också startat gästforskarprogram vilket inneburit att fyra forskare från USA, fyra från Australien, två från England och en från Finland har varit verksamma vid forskningsmiljöer här.

Fakultetens forskare deltar i nätverk och projekt. Under det gångna året har det mångåriga samarbetet med Nelson

Mandela Metropolitan University (NMMU) i Sydafrika utökats genom det treåriga projektet ”Knowledge without borders” inom ramen för satsningen Det globala universitetet vid Göteborgs universitet. Också forskningssamarbetet mellan Göteborgs universitet och Charles Sturt University i Australien har utökats och fördjupats. Vid symposiet Pedagogy, Education and Praxis (PEP) som hölls vid fakulteten under hösten undertecknades ett nytt avtal samtidigt vid Charles Sturt University och Göteborgs universitet och kunde följas via en videokonferens.

Ugandalärare på utbyte vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten Rosemary Nakalanzi och Victoria Tamale från Makerere University i Kampala arbetar en månad vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten inom ramen för utbytesprogrammet LinneausPalme.

Hög nivå på verksamheten, demokratiska arbetsformer och bra faciliteter, det är deras bild av verksamheten här.

Fördjupat forskningssamarbete med Australien Fortsatt och utökat forskningssamarbete mellan Göteborgs universitet och Charles Sturt University i Australien undertecknades vid ett symposium på Utbildningsvetenskapliga fakulteten den 12 september. Symposiet arrangerades av det sex år gamla nätverket – Pedagogy, Education and Praxis (PEP) – ett forskningssamarbete mellan forskargrupper från Sverige, Norge, Finland, Nederländerna och Australien.

17

PERSONAL Ökad andel vetenskapligt meriterad personal Året 2011 fokuserade på implementeringen av ny organisation samt strategiska val kopplade till denna. Bland annat analyserades RED10 och en åtgärdsplan presenterades för rektor hösten 2011. Mycket tid har avsatts för rekrytering och meritering av personal. Det mest framträdande har varit de omfattande rekryteringar som gjorts av lektorer, docenter och professor både nationell och internationellt vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Det betyder att institutionen nu förstärkts med kompetens inom i stort sett alla områden; kost, hälsa och idrott.

Antalet anställda vid fakulteten är något färre än föregående år. Främsta anledningen är att Svenska Nationell Datatjänst överfördes till Gemensamma förvaltningen 1 juli 2011 vilket medförde en minskning med 13 personer samt att några personer överfördes till Göteborgs universitets Servicecenter.

Ett antal pensionsavgångar av administrativ personal har inte återbesatts i avvaktan på GU:s omorganisation.

Vi ser nu stora pensionsavgångar men samtidigt också fler som väljer att vara kvar till 67 år. Fakulteten avser fortsätta sin generösa hållning i beviljandet av delpension för att påskynda generationsväxling samt för ett långt och hållbart arbetsliv. Ett omfattande rekryteringsarbete är därför att vänta även de kommande åren Värt att notera är att antalet lektorsanPersonalkategori

Antal personer okt 2010 okt 2011

Administrativ personal

87

82

Teknisk personal

19

14

Undervisande personal

271

262

Forskarstuderande

45

48

Annan undervisande och forskande personal

34

34

456 (392)

440 (385)

Summa personer (heltidsekvivalenter)

18

ställningar nu är betydligt fler än adjunktsanställningarna. Totalt vid fakulteten finns nu 123 lektorer och 117 adjunkter. Detta är resultatet av omfattande målinriktade rekryteringar gjorda under de senaste åren, samtidigt som man på institutionerna haft en restriktiv hållning till inlasning av adjunktsanställningar. Bland nyrekryteringar finns både professorer och docenter.

Som ett resultat av den villkorade fria forskningstiden som fakulteten införde 2008, ser vi att fler personer meriterar sig till docenter och professorer. En utvärdering av programmet genomfördes under våren och resultatet talar för att satsningen haft särskild betydelse för kvinnors möjlighet att utveckla sig som forskare och också att meritera sig.

Totalt har fakulteten utlyst 15 läraranställningar fördelat på 14 universitetslektorat och en professorsanställning. Fakulteten befordrade under året tre professorer, sex lektorer docentmeriterades samt fem adjunkter befordrades till lektorer. Vi har även i år haft sex forskarassistenter samt haft möjligheten att anställa fyra postdok.

Under det gångna året har fakulteten haft tre anställda gästprofessorer samt åtta gästforskare. Detta möjliggjordes bland annat genom det internationella gästforskarprogrammet som GU utannonserade 2010 men också genom strategiska medel avsatta av fakulteten.

Gästprofessorer under 2011

David Clarke

Claes Nilholm

Thomas S. Popkewitz

Professor vid University of Melbourne, Australien, gästprofessor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession.

Professor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, gästprofessor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Professor vid University of Wisconsin-Madison, USA, gästprofessor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Nya professorer under året

Åke Ingerman

Christel Larsson

Åsa Mäkitalo

Sonja Sheridan

Professor i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap och teknik vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, IDPP. ”Min forskning startar i mötet mellan studenter och ett tekniskt och/eller naturvetenskapligt innehåll och syftar till en utveckling av mötets kvaliteter i riktning mot naturvetenskaplig och teknisk bildning, i den fenomenografiska traditionens anda. Det innebär dels fokus på didaktiska processer och hur teknik- och naturvetenskapliga fenomen tar form i lärande- och undervisningssituationer och dels fokus på kvalitativa skillnader i hur studenter förstår relevanta nyckelbegrepp i ett sammanhang.”

Professor i kostvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap ”Mitt forskningsfokus är att främja bra mat- och motionsvanor i befolkningen, framförallt bland barn och ungdomar. Med min forskning vill jag bidra till utvecklingen av en interaktiv, användarvänlig och validerad metod, som använder mobiltelefonteknik för att undersöka kostintag.

Jag vill utföra studier vars syfte är att främja hälsosamma levnadsvanor och på så sätt minska förekomst av övervikt och fetma samt andra folksjukdomar.”

Professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande ”Min forskning inom LinCS omfattar ett intresse för hur människor tar till sig, kollektivt upprätthåller och genererar kunskaper och förhållningssätt inom ramen för olika verksamheter. Inom LETStudion har etablerats flera projekt över disciplingränser som ger unika möjligheter att med andra beforska hur teknologiskiften utmanar verksamheter kunskapsmässigt, hur våra sätt att organisera lärande och kunskap förändrats över tid samt vad som betraktas som relevant kunskap i dagens medieekologi.”

Professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. ”Jag forskar om pedagogisk kvalitet i relation till barns lärande. Forskningen avser att bidra till ökad kunskap om villkor som skapas för barns lärande inom olika innehållsområden i förskolor av varierande kvalitet.

Den omfattar interaktion mellan strukturella aspekter, som antal barn i gruppen, pedagogiska processer för lärande och innehållsliga dimensioner. Fokus är på relationer mellan ämnets logik - vad barn behöver förstå och lära i förhållande till specifika ämnen, hur små barn lär sig detta och vilken kompetens som krävs av förskollärare för att möjliggöra lärande av detta i förskolan.”

19

> PERSONAL Nya docenter under året

20

Britt-Marie Apelgren

Ilse Hakvoort

Peter Korp

Magnus Lindwall

Docent i ämnesdidaktik med inriktning mot engelska vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Hennes forskning har i övervägande grad varit inriktad på lärande i och bedömning av språk samt lärares och elevers attityder till och erfarenheter av språkundervisning.

Docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Hennes forskningsfokus är kommunikation och konflikthantering i skolan.

Docent i sociologi vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

Den vetenskapliga prövningen gjordes av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet.

Hans forskning har ett diskursanalytiskt fokus och har främst utgjorts av ideologikritiska analyser av föreställningar och praktiker kopplade till begreppet hälsopromotion, hälsofrämjande arbete.

Docent i psykologi med inriktning mot hälsopsykologi och idrottspsykologi vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

Han har under de senaste åren bland annat undersökt sambanden mellan fysisk aktivitet och depression och kognition, tankeverksamhet, hos äldre. Han forskar även på begreppen självkänsla och självuppfattning.

Anders Raustorp

Hans Rystedt

Owe Stråhlman

Kajsa Yang Hansen

Docent i sjukgymnastik med inriktning mot fysisk aktivitet vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.

Han har introducerat stegräknaren i svensk forskning och som metod inom sjukgymnastik och är en auktoritet inom stegräknarforskning.

Docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Hans forskning är inriktad mot hur informationsteknologier omstrukturerar lärande- och problemlösningsprocesser inom utbildning och i arbetsliv, som hur IT och digitala representationsformer introduceras inom hälso- och sjukvård, eller hur simuleringar och visualiseringsteknologier kan skapa lärmiljöer.

Docent i idrottsvetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Den vetenskapliga prövningen gjordes av Karlstads universitet.

Hans forskning handlar främst om elitidrott, men även om motionsidrott. Owe Stråhlman är dessutom projektledare för den nationella forskarskolan i idrottsvetenskap.

Docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Hennes forskning ligger främst inom området likvärdighet ur ett komparativt perspektiv. Att studera och förklara variationen i studieresultat mellan individer, skolor, mellan länder och över tid är hennes huvudsakliga forskningsintresse.

LIKABEHANDLING Rekrytering av likabehandlingshandläggare och klargörande kartläggning Likabehandlingsarbetet har under 2011 präglats av den nya fakultetsorganisationen och krav på utvecklingen av nya rutiner. I det arbetet kan fakulteten också glädjas åt en genomförd satsning som fått goda omdömen.

Fakultetsnämnden beslutade 2007 att erbjuda professorer och docenter utökad tid för forskning inom anställningen om 25 respektive 20 procent. Villkoret för att delta var en avsiktsförklaring om hur tiden skulle användas. Prefekter och dekan har följt upp satsningen årligen och 2011 presenterades därtill en extern utvärdering av Agneta Blom, Örebro universitet. Utvärderingen drar slutsatsen att den utökade forskningstiden resulterat i fler externa anslagsansökningar och att den haft särskild betydelse för kvinnors möjligheter att meritera sig från docent till professorsbehörighet. Utvärderingen visar också att deltagarna uppfattat satsningen som viktig för möjligheterna till forskning inom områden som faller utanför externfinansierade projekt och att den gynnat en aktiv och stimulerande forskningsmiljö. Satsningen fortsätter under 2012.

Stöd av likabehandlingshandläggare Som stöd för likabehandlingsarbetet vid fakulteten har dess institutioner under året samordnat sina resurser och rekryterat en

likabehandlingshandläggare. Handläggaren har till uppgift att stödja prefekterna i likabehandlingsarbetet och fungera som kontaktperson för personal och studenter i likabehandlingsfrågor. Arbetsuppgifterna innefattar också rådgivning, att initiera lokalt förändringsarbete och kvalitetssäkring samt att medverka i handläggning av diskrimineringsanmälningar. Handläggaren utgör en viktig resurs både för de enskilda institutionerna och för fakulteten som helhet.

Kartläggning av jämställdhet Utbildningsvetenskapliga fakulteten har tillsammans med Naturvetenskapliga fakulteten ingått i projektet ”Jämställda fakulteter” som skall rapporteras i början av 2012. Projektet pekar bland annat på betydelsen av kön för olika maktrelationer och framställningar av den framgångsrike forskaren, som bör uppmärksammas i det kommande likabehandlingsarbetet.

Projektet ger också utgångspunkter för att diskutera hur fakulteten kan skapa bättre rutiner för återkommande kartläggningar och uppföljningar av likabehandlingsarbetet.

Ingen familj, inga husdjur, inget boende du äger själv Passar du in på den beskrivningen har du chans att komma långt. Utredarna Anna-Karin Wyndhamn, t v, och Anna Peixoto har inom ramen för projektet ”Jämställda fakulteter” undersökt jämställdhet vid Utbildningsvetenskapliga och Naturvetenskapliga fakulteterna. De visar att bilden av vad en framgångsrik forskare egentligen är för en figur hindrar jämställdhetsarbetet..

21

ARBETSMILJÖ Omorganisationsarbete som påverkar arbetsmiljön Fakultetens omstrukturerades 2010 och fem institutioner bildades. Under 2011 har Svensk Nationell Datatjänst (SND) flyttat från fakulteten och från årsskiftet 2011/2012 överförs institutionen för arbetsvetenskap till Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Under 2011 invigdes Idrottshögskolan, ett kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling, med organisatorisk hemvist inom institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Slöjdverksamheten har flyttat till Högskolan för design och konsthantverk.

Lokaler för institutionen för arbetsvetenskap på Brogatan drabbades under 2011 av en omfattande vattenläcka och mögelskador.

Brandincidenter, knutna till termostater i värmesystemet i Pedagogen hus A och B, ledde i hus B till omfattande vattenläckage.

Införandet av ny lärarutbildning har inneburit en verksamhetsförändring med mycket stor påverkan på samtliga institutioner inom Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Det organisationsarbete som pågår inom hela Göteborgs universitet, tätt efter vår lokala omorganisering, är en påverkansfaktor

Fakultetens prefekter, fr. v: Birgitta Jordansson, Claes Bergman, Eva Hjörne, Ulla Mauritzson och Jonas Emanuelsson.

22

av betydelse för arbetsmiljön.

Ovan beskrivna faktorer har varit grund för merparten av det arbetsmiljöarbete som bedrivits inom institutionerna. I det strategiska arbetsmiljöarbetet har samtliga medarbetares arbetsplatser setts över och en enkät om den psykosociala arbetsmiljön har genomförts. Enkätresultaten är under bearbetning. Ljusskevheter, värme, ventilation och lärosalarnas möblering är frågor som återkommer. Delar av verksamheten har haft svårare att finna sina former och såväl lednings- som stödorganisation har varit föremål för justeringar. Studentarbetsmiljöombuden har efterlyst en tyst läsesal, men är i övrigt i huvudsak nöjda med studenternas arbetsmiljö inom vår fakultet.

Samtliga prefekter har varit ledamöter i Lokala arbetsmiljökommittén (LAMK).

Från 2012 återgår fakultetens LAMK till en mer traditionell organisering och inom varje institution stärks lokala fora för arbetsmiljöarbetet. Fakultetens arbetsmiljöombud har en god samverkan.

MILJÖ Fortsatt arbete för minskad miljöbelastning Fakulteten har under året antagit en ny handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och för övrigt fortsatt det kontinuerliga arbete som krävs för att universitetets miljöcertifiering skall upprätthållas.

Den nya handlingsplanen, som arbetades fram i fakultetens miljöberedning, antogs av fakultetsnämnden i mars 2011. Handlingsplanen har utökats med mål för studentmedverkan, kompetensutveckling respektive resursförbrukning. En annan förändring är att ansvarsfördelningen blivit tydligare.

Miljöarbetet granskas två gånger per år vid en extern, respektive en intern, revision.

Vid dessa revisioner uttrycktes under 2011 uppskattning över fakultetens miljöarbete och fakulteten uppmanas att arbeta vidare med miljöledningssystemet på nuvarande engagerade sätt. Internrevisionen noterar att fakultetens arbete med hållbar utveckling verkar vara en naturlig och prioriterad fråga för ledningen och lyfter fram såväl arbetet med att minska användningen av energi och kemikalier som att integrera hållbar utveckling i utbildning och forskning. När det gäller utbildning noteras särskilt det arbete fakulteten genomfört för att öka miljömärk-

ning av kurser och för att fastställa kriterier för detta.

Genom gästforskare Dr. Dawn Sanders, har forskningsfältet Education for Sustainable Development stimulerats genom att samarbete påbörjats med forskare på fakulteten med särskilt intresse för undervisning och lärande i biologi relaterat till hållbar utveckling. Hennes besök har resulterat i ett utvidgat samarbete under 2012.

Fakulteten vill under 2012 fortsätta sitt arbete med att öka integreringen av hållbar utveckling i sina kurser och program, både inom grund- och forskarutbildningen, liksom finna former för en ökad medvetenhet hos studenterna om universitetets arbete för miljö och hållbar utveckling. Fakulteten vill också fortsätta arbetet med att minska fakultetens miljöbelastning när det gäller energianvändningen. De energisparprojekt som genomförts har visat att fakultetens energianvändning kan minskas ytterligare.

Dawn Sanders var en av gästforskarna vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession under 2011. Hon brinner för botaniska trädgårdars användbarhet inom undervisning och lärande om hållbar utveckling. Utöver att hon här bland annat inspirerade doktorander ledde hon workshops med köttätande växter, för lärarstudenter.

23

KVALITETSARBETE Stärkt akademiskt ledarskap 5(' 5HVHDUFK (YDOXDWLRQ 5HSRUWV IURP WKH HYDOXDWLRQ RI DOO UHVHDUFK DW WKH 8QLYHUVLW\ RI *RWKHQEXUJ

BLUE 11

Better Learning in University Education

Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet

24

Stora utvärderingar till grund för strategiska beslut för ökad kvalitet.

Under 2011 har arbetet med att stärka det akademiska ledarskapet utvecklats inom ramen för de regelbundna möten som hålls mellan dekaner och prefekter. De två beredningarna – Beredningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA) och Beredningen för utbildning på forskarnivå (BUF) – har likaså bidragit till att öka kvaliteten i de beslut som fattas i fakultetsnämnden.

Kvalitetsarbetet under 2011 har i hög grad präglats av de stora utvärderingar som genomförts vid Göteborgs universitet: RED10 och BLUE11. Utvärderingen av fakultetens forskning inom ramen för RED10 har resulterat i att nämnden kunnat fatta flera strategiskt viktiga beslut i syfte att öka kvaliteten i forskningen. Ett uttryck för detta är att nämnden från och med 2011 använder en modell för fördelning av fakultetsmedel med inslag av kvalitetsindikatorer. Nämnden valde dessutom att avsätta särskilda strategiska medel för att stärka, respektive utveckla, forskning inom de områden som pekats ut av RED10.

Göteborgs universitets särskilda utvärderingsverktyg för utbildning på grundnivå och avancerad nivå – BLUE11 – har år 2011 tillämpats för första gången. Inom ramen för BLUE11 har samtliga utbildningsprogram som gavs under 2010 och 2011 redovisat sin verksamhet i en särskild programrapport.

Därefter har programrapporten granskats av externa utvärderare – en auditgrupp – vilka

formulerat en sammanfattande rapport där utbildningarnas förtjänster och svagheter redovisats. BLUE11-arbetet avslutas med att fakultetsnämnden, efter att utvärderingsrapporterna behandlats av BUGA, tar ställning till ett åtgärdsprogram som sedan redovisas till rektor.

I nämndens kvalitetsplan finns angivet att det under 2011 ska genomföras institutionsaudits och en plan för detta har också tagits fram i samarbete med Göteborgs universitets kvalitetssamordnare. Tyvärr har dessa inte kunnat starta då institutionerna – som endast funnit i sin nuvarande form sedan 1 juli 2010 – under året behövt prioritera det interna arbetet. Institutionsaudits kommer dock förhoppningsvis att kunna realiseras under 2012. Syftet är att dessa ska utgöra en bas för kvalitetsarbetet inom fakulteten.

UFN har sedan länge pekat på vikten av att ha tillgång till användarvänligt ITbaserat beslutsstöd. Glädjande nog kunde nämnden under 2011 införskaffa ett sådant system i väntan på att Göteborgs universitets gemensamma stödsystem tas fram. Det nya systemet som är inriktat på verksamhetsuppföljning av utbildningar kommer att implementeras under 2012. Systemet kommer att underlätta för utbildningsledare, prefekter och studierektorer att utifrån viktiga nyckeltal kunna analysera utbildningsverksamheten.

EKONOMI Ökade uppdrags- och bidragsintäkter men minskade statsanslag Minskade statsanslag inom både forskning och utbildning, samt högre lönekostnader, innebar sammantaget att 2011 gav ett underskott på 5,6 Mkr. Statsanslagen minskade inom både grundutbildning och forskning. Inom grundutbildningen beror det på att anslagen från Lärarutbildningsnämnden (LUN) minskade 2011 jämfört med 2010. Uppdraget från LUN 2011 var 18,8 Mkr lägre än uppdraget 2010 men då var inte hela uppdraget inom den nya lärarutbildningen fördelat för hösten 2011. Fakulteten fick därför ytterligare uppdrag från LUN under året. Den slutliga avräkningen för 2011 innebar att ersättningen från LUN för lärarutbildningen minskade med 7,3 Mkr jämfört med 2010.

De minskade statsanslagen inom grundutbildningen kompenserades av andra intäkter såsom Lärarlyftet och utvecklingsmedel från LUN vilket sammantaget innebar att grundutbildningen fick ett nollresultat. Årets underskott finns istället inom forskningen. Statsanslagen inom forskning har minskat med 6 Mkr 2011 jämfört med 2010, varav 4,9 Mkr berodde på att Svensk Nationell Datatjänst lämnade fakulteten 2011 och då tog med sig sitt anslag. Resterande minskning i statsanslag berodde liksom inom grundutbildningen på att ersättningen från LUN har minskat.

Underskottet inom forskningen är 6,2 Mkr och beror dels på att en del anslag som fördelades 2010 förbrukats först 2011 och dels på att forskningsanslaget inte har räckt till för att täcka årets kostnader för forskarutbildning, medfinansiering av projekt och finansiering av fri forskningstid för professorer och docenter.

Institutionen för arbetsvetenskap kommer från och med 2012 att tillhöra Samhällsvetenskapliga fakulteten och tar med sig

sitt underskott på 2,7 Mkr dit. Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) är en universitetsgemensam verksamhet vid fakulteten vars kapital inte förvaltas av UFN. PIL:s underskott är också 2,7 Mkr. Räknas de bort från fakultetens resultat gör fakulteten ett nollresultat.

Fakultetens samlade kapital efter 2011 är 48 Mkr. Av det är drygt 37 Mkr så kallat bundet kapital, vilket innebär att det kapitalet är avsett för något bestämt ändamål. Exempel på det är sparad kompetensutveckling och riktade anslag.

Institutionernas ekonomiska situation ser lite olika ut. Som framgår av s. 26-30 går institutionerna Pedagogik och specialpedagogik, Kost- och idrottsvetenskap samt Arbetsvetenskap med underskott 2011 medan övriga två, Didaktik och pedagogisk profession samt Pedagogik, kommunikation och lärande, går med överskott. De tre förstnämnda har nu dessutom ett litet balanserat underskott (< 1 Mkr vardera), vilket betyder att tidigare års överskott inte räckte för att täcka 2011 års underskott. (tkr)

Grundutbildning

Forskning

Stöd

Totalt

210 770 21 095 2 546 43 283 277 694

54 735 33 880 50 243 16 654 155 512

831 13 107 13 938

265 505 54 975 53 620 73 044 447 144

108 774 147 30 699 40 329 97 435 277 237

77 692 14 317 15 574 11 006 57 344 161 616

62 143 88 7 466 8 389 -64 060 13 938

248 609 14 552 53 739 59 724 90 719 452 781

457

-6 104

0

-5 647

Intäkter Anslag Uppdrag Bidrag Övriga intäkter * Summa intäkter Kostnader Lönekostnader varav doktorander Driftskostnader Lokalkostnad Övriga kostnader ** Summa kostnader Resultat

*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler. **) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.

25

INSTITUTIONER Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 2011 har präglats av ett intensivt arbete med att sjösätta den nya lärarutbildningen och ett nytt nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning samt att etablera en fakultetsövergripande organisation för en ny rektorsutbildning.

IPS har under året startat ett nytt yrkeslärarprogram. Glädjande nog fick vi många studenter och förbereder oss nu för en ökad satsning med fler utbildningsplatser 2012.

Vi har också ett stort engagemang i hela nya lärarutbildningen LP11 genom den utbildningsvetenskapliga kärnan där vi på ett utmärkt sätt samverkar med ett flertal institutioner inom GU. Vi har särskilt arbetat med våra ”systerinstitutioner” inom UFN, men också med den sociologiska respektive den statsvetenskapliga institutionen inom lärarutbildningens UK 2 och 3 där IPS är kursansvarig för UK 3B (specialpedagogik, konflikthantering och sociala relationer), UK 2B (styrdokument och bedömning) samt i engelska för de yngre åldrarna.

Något som också gläder oss är att vi fått klartecken att starta ett kandidatprogram i pedagogik ht12 och planeringen är i full gång.

IPS har under året haft besök av gästprofessorer och forskare från Charles Sturt Uni(tkr)

Grundutbildning

Forskning

Stöd

Totalt

57 421 8 109 1 905 21 329 88 764

14 956 20 655 18 868 7 143 61 622

903 903

72 377 28 764 20 773 29 375 151 289

35 026 8 778 11 566 31 465 86 835

35 967 5 920 6 060 4 975 20 453 67 455

10 372 87 910 1 011 -11 390 903

81 365 6 007 15 748 17 552 40 528 155 193

1 929

-5 833

0

-3 904

Intäkter Anslag Uppdrag Bidrag Övriga intäkter * Summa intäkter Kostnader Lönekostnader varav doktorander Driftskostnader Lokalkostnad Övriga kostnader ** Summa kostnader Resultat

*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler. **) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.

26

versity, Stanford University, University of Madison samt Helsingfors universitet inom ramen för ett gästforskarprogram. Vi har dessutom besökts av professorer från Arizona State University, University of Edinburgh samt Högskolan i Volda som i rollen som Senior Advisors bistår institutionen med råd om hur vi på bästa sätt kan utveckla den specialpedagogiska forskningsmiljön.

Intentionen är att etablera ett mer aktivt utbyte mellan lärare, studenter och forskare från olika lärosäten runt om i världen.

Goda nyheter under hösten var att vi från VR tilldelades cirka 20 Mkr. Särskilt glädjande var bidraget för att underhålla och utveckla databasen UGU, som för övrigt fyllde 50 år under året som gick, vilket firades med konferensen Utbildningsreformer under ett halvt sekel – visioner och realiteter.

När det gäller samverkan har vi arbetat med detta inom universitetet med att förbereda ett nytt rektorsprogram, men också utanför där nära och långsiktiga samarbeten med några kommuner har etablerats.

Vi har tillsatt en biträdande prefekt och en studierektor med ett uttalat samverkansuppdrag, vilket har resulterat i att våra uppdrag ute i samhället har femdubblats under 2011!!

Under 2012 kommer vi att fördjupa vår omvärldsanalys för att kunna nyrekrytera och stå väl rustade för framtida behov och utmaningar.

Eva Hjörne Prefekt vid IPS

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 2011 har inneburit utmaningar som bestått dels i att utnyttja och ta tillvara potentialen i mötet mellan flera starka forskningsmiljöer, dels att utveckla undervisning och samverkan på ett sätt som stärker individers och verksamheters möjlighet att förstå och svara mot de i samhället aktuella utmaningarna.

Glädjande är att institutionen under sitt andra verksamhetsår har lyckats väl med de strategiska satsningar som var planerade för 2011. När det exempelvis gäller rekryteringsarbetet har IPKL under året utlyst och tillsatt fyra nya doktorandanställningar.

Vidare har fyra universitetslektorer under året erhållit tillsvidareanställningar på IPKL och ännu återstår rekryteringsarbete med en utlyst tjänst där vi hoppas kunna anställa minst två universitetslektorer. När det gäller satsningar på postdok-anställningar har institutionen också varit framgångsrik.

Fem medarbetare har under året tilldelats medel från Vetenskapsrådet respektive FAS, alternativt erhållit medel inom projekt för tvååriga anställningar. Glädjande är också att två medarbetare under året har befordrats till professorer och tre har tilldelats docenturer. Analyser av institutionens forskning och publikationer med bas i RED10, de pågående utvärderingarna av utbildningen i BLUE11 och genomförda kartläggningar av institutionens verksamhet kommer att utgöra underlag för arbetet med policydokument för forskning, forskarutbildning, utbildning och samverkan.

Inom utbildningsområdet har 2011 i hög grad handlat om ett intensivt arbete med starten av den nya lärarutbildningen LP11, där vår institution av GU har tilldelats stort ansvar för kurser i Förskollärarprogrammet samt i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Institutionens nya uppdrag inom LP11, tillsammans med vårt uppdrag i det tidigare lärarprogrammet

LP01, har inneburit att vi under året haft en ökning på motsvarande cirka 20 procent inom lärarutbildningen, vilket ställt stora krav på kursledare och andra medverkande lärare för att ge studenterna i såväl LP01 som LP11 en utbildning med hög kvalitet.

Ett nytt masterprogram i lärande, kommunikation och IT har skrivits fram av medarbetare vid institutionen i samarbete med IT-fakulteten, och under hösten har revidering av vårt pågående masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap genomförts.

Vi ser också fram mot att starta upp det nya forskarutbildningsämnet barn- och ungdomsvetenskap under våren 2012.

Ulla Mauritzson Prefekt vid IPKL

(tkr)

Grundutbildning

Forskning

Stöd

Totalt

38 782 3 242 133 4 213 46 370

19 922 1 347 18 904 3 242 43 415

1 028 1 028

58 704 4 589 19 037 8 483 90 813

14 906 7 033 6 380 12 163 40 482

19 704 1 898 4 396 2 798 12 936 39 834

387 136 -5 516 1 028

40 631 1 898 11 816 9 314 19 583 81 344

5 888

3 581

0

9 469

Intäkter Anslag Uppdrag Bidrag Övriga intäkter * Summa intäkter Kostnader Lönekostnader varav doktorander Driftskostnader Lokalkostnad Övriga kostnader ** Summa kostnader Resultat

6 021

*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler. **) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.

27

> INSTITUTIONER Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Året har präglats av arbete som syftar till att etablera den nya institutionen vid ett föränderligt Göteborgs universitet. Det har handlat både om inre arbete med fokus på att etablera intresseområden som omfattar forskning, utbildning och samverkan samt utåtriktat arbete relativt vår omvärld.

I innehållsliga termer resulterar det inre arbetet inom kort i knappa tiotalet ”programförklaringar” (slutredovisning 31 januari). Intressegrupperingar inom institutionen har under året arbetat intensivt med dokument som förväntas bilda underlag till att ta fram forskningsprogram, planer för utveckling av utbildningsutbudet och liknande planer för uppdragsverksamheten.

Programförklaringar skall också bilda utgångspunkt för framtagning av texter som lämpar sig för informationsmaterial, exempelvis webben. Det inre arbetet är naturligtvis inte fristående från vår omvärld.

Internationaliseringsarbetet vid institutionen har varit omfattande under året.

Gästforskarprogrammet har omfattat upprepade besök av två gästprofessorer.

Professor David Clarke från Melbourne University har framförallt stött institutionens arbete med ansökningar om externa forskningsmedel. Professor Joanne Lobato har drivit en serie skrivarseminarier där artikelmanuskript har vidareutvecklas med sikte (tkr)

Grundutbildning

Forskning

Stöd

Totalt

51 444 6 186 508 8 611 66 749

8 191 9 992 3 839 -185 21 837

1 169 1 169

59 635 16 178 4 347 9 595 89 755

25 656 6 083 8 773 22 035 62 547

12 098 2 504 2 356 1 704 7 714 23 872

737 82 -6 839 1 169

44 943 2 504 9 176 10 559 22 910 87 588

4 202

-2 035

0

2 167

Intäkter Anslag Uppdrag Bidrag Övriga intäkter * Summa intäkter Kostnader Lönekostnader varav doktorander Driftskostnader Lokalkostnad Övriga kostnader ** Summa kostnader Resultat

7 189

*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler. **) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.

28

på publicering i internationella tidskrifter. Vi har lyckats att knyta Dr Dawn Sanders från England mer permanent till institutionen och utvidgat hennes vistelse till att omfatta heltid under hela vårterminen 2012. Här deltar hon i institutionens kursverksamhet på grund-, avancerad och forskarnivå och driver publiceringsverksamhet i en seminarieserie. Under året har administrativ personal genomfört kompetensutvecklingsresor till utländska lärosäten (University of Melbourne), sådana resor planeras för annan administrativ personal även under 2012. Institutionens lärare/forskare och doktorander har genomfört ett stort antal konferensresor finansierade av institutionen.

Internationaliseringsarbetet och lärarutbytet inom Linnaeus Palme resulterade i två lärares och två studenters besök vid institutionen och två utresande lärare från oss.

Till sist vill jag nämna något om institutionens rekryteringsarbete. Under det gångna året utvecklades underlag som gav upphov till annonsering av nio universitetslektorat. Annonser som vi hoppas kommer att resultera i att ett 20-tal nya lektorer kan knytas till institutionen. I stort sett har söktrycket varit tillfredställande även om det finns indikationer om att det är få behöriga sökande till ett par av anställningarna.

Områden med få sökande kommer sannolikt att bli föremål för särskilda strategiska satsningar under 2012.

Jonas Emanuelsson Prefekt vid IDPP

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Profilering och rekrytering ger förutsättningar för kreativ och stark miljö.

Sex lektorer har anställts med inriktning mot idrottsvetenskap, en professor i kostvetenskap och två lektorer i kostvetenskap. Tre lektorat ersätter pensionsavgångar. Antalet docenter har ökat från två till fem. Under 2012 förväntas ytterligare docenter! Flera forskare har erhållit forskningsmedel för kommande år. Ny prefekt tillträder 2012.

I juni tömdes slöjdlokalerna i Västra Frölunda och den konstnärliga fakulteten med säte på Valand ansvarar för den nya slöjdlärarutbildningen. IKI driver dock under en övergångstid den tidigare slöjdlärarutbildningen.

Den nya institutionen har formerats med förutsättningar att utvecklas till en kreativ och stark miljö; fler medarbetare, ökad vetenskaplig kompetens samt fokusering på två ämnesområden: kostvetenskap och idrottsvetenskap med profi lering inom dessa men också sökande efter gemensamma skärningspunkter. Arbetet med att utveckla området hälsopromotion inom kost och idrott fortsätter, bland annat ordnades en doktorandkonferens i Helsingfors tillsammans med Eva Roos, tidigare gästforskare inom Projekt Idrott, Hälsa, Kost – en av grundvalarna till bildandet av IKI. En ny doktorand har antagits till den Nationella forskarskolan i hem- och konsumentkunskap, varvid fem doktorander verkar inom hushållsvetenskap/ kostvetenskap, tre inom pedagogik, och en i idrottsvetenskap ingående i Forskarskolan i idrottsvetenskap som administreras av IKI. Övriga nio doktorander i denna forskarskola är verksamma vid andra högskolor. En disputation har ägt rum.

I början av året invigdes Idrottshögskolan under högtidliga former, en kombinerad multisporthall med tillhörande Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling.

Verksamheten är under uppbyggnad och intresse att förlägga utbildningar och forskning i samarbete med andra öppnar för möjligheter att Idrottshögskolan blir den arena för samverkan inom hälsa, kost och idrott/fysisk aktivitet som är en av intentionerna.

Viktiga och uppskattade utbildningsprogram med stort antal deltagare finns vid IKI. Oroande är de kommande nedskärningarna inom utbildning. Under 2011 har dock en god grund lagts för såväl stärkt utbildning som forskning, vilka tillsammans ger framtidstro!

Claes Bergman Prefekt vid IKI

(tkr)

Grundutbildning

Forskning

Stöd

Totalt

43 627 1 425 4 297 49 349

4 664 175 1 840 1 774 8 453

1 966 1 966

48 291 1 600 1 840 8 037 59 768

Lönekostnader varav doktorander Driftskostnader Lokalkostnad Övriga kostnader ** Summa kostnader

20 192 34 4 552 12 057 17 227 54 028

3 516 2 532 732 1 162 2 981 8 391

592 1 850 -5 344 1 966

28 576 2 566 5 876 15 069 14 864 64 385

Resultat

-4 679

62

0

-4 617

Intäkter Anslag Uppdrag Bidrag Övriga intäkter * Summa intäkter Kostnader 4 868

*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler. **) "Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.

29

> INSTITUTIONER Institutionen för arbetsvetenskap Excellent forskning, sökt utbildningsprogram och ny centrumbildning.

2011 präglades för vår del av minskande resurser. De strategiska medel från fakulteten, som varit ett stöd för vårt strategiska arbete, drogs in och detsamma gällde de medel vi under några år fått som kompensation för kompetenshöjande medel till professorer och docenter på fakulteten.

Mindre bra var dessutom att vi inte fick full kompensation för den överproduktion på grundutbildningen som vi genomfört på anmodan av fakulteten. Detta var något som drabbade hela universitetet och som vi delvis kompenserades för från UFN men det påverkade våra långsiktiga planer för grundutbildningen på ett negativt sätt.

Trots detta har vi fortsatt det pedagogiska arbetet med att få arbetsvetarprogrammet att bli framgångsrikt. En ny kull togs in hösten 2011 och studenterna trivs bra på programmet. Våra kurser inom projekt- och nätverk liksom inom konflikthantering har likaså bedrivits framgångsrikt och det skulle finnas utrymme för att utöka dessa kurser med tanke på det söktryck som kurserna har.

RED10 gav forskningen vid institutionen betyget excellens, vilket var mycket (tkr)

Grundutbildning

Forskning

Stöd

Totalt

7 375 2 133 1 352 10 860

3 763 1 600 6 597 4 184 16 144

25 25

11 138 3 733 6 597 5 561 27 029

4 071 49 764 1 457 5 375 11 667

6 112 1 463 1 905 529 9 517 18 063

3 674 1 420 244 -4 314 25

13 857 1 513 3 089 2 230 10 578 29 755

-807

-1 919

0

-2 726

Intäkter Anslag Uppdrag Bidrag Övriga intäkter * Summa intäkter Kostnader Lönekostnader varav doktorander Driftskostnader Lokalkostnad Övriga kostnader ** Summa kostnader Resultat

*) "Övriga intäkter" innehåller bl.a.internförsäljning av lärartimmar, interna bidrag inom universitetet samt uthyrning av lokaler. **) ”Övriga kostnader" innehåller bl.a.indirekta kostnader och avskrivningar samt kostnader för interna bidrag.

30

glädjande och skulle kunna ligga till grund för fortsatt strategiskt arbete inom fältet. Möjligheten har inte funnits inom nuvarande organisation och fakultet och därför har 2011 präglats av en samgåendeprocess med sociologiska institutionen vid samhällsvetenskapliga fakulteten.

Under året har några forskare vid institutionen (professor Annika Härenstam och FD Birgitta Jordansson) varit engagerade i ett internationellt samarbete med Indien.

Detta har lett till ett etablerat nätverk SIGN, Sweden – India Gender Network, som med stöd från SIDA kommer att bedriva forskning och utvecklingsarbete i samarbete mellan forskare vid GU och några universitet i Indien.

Ett omfattande arbete med att få till stånd en centrumbildning med fokus på tvärvetenskaplig arbetsvetenskaplig forskning vid GU, och där institutionen varit mycket aktiv, kröntes med framgång då rektor tog beslut om centrumbildningen i december 2011.

Namnet är Centrum för forskning om arbete och sysselsättning, Work and Employment Research Centre (WE) och det kommer att placeras vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum med professor Birger Simonson som föreståndare.

Inom samverkansområdet har vidare en del kontakter med VGR och GR-regionen lett till forskningsförmedling via föreläsningar och andra former av kunskapsöverföring.

Birgitta Jordansson Prefekt vid AV

VIKTIGA HÄNDELSER Ett urval större händelser vid fakulteten under året î Ett nytt center för idrottslig prestationsutveckling och hälsofrämjande, Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet, invigs 17 mars. 400 specialinbjudna gäster och media fick bland annat se H.K.H. Prins Daniel inviga den helt nya anläggningen som innehåller multisporthall och kunskapscentrum.

Idrottshögskolan blir en mötesplats för forskare, lärare och studenter från flera av universitetets utbildningar, liksom för idrottens aktiva både vad gäller bredd och elit.

Utöver den stora multisporthallen rymmer anläggningen vid Skånegatan ett för Västsverige unikt Kunskapscentrum för Hälsa och Prestationsutveckling, KHP. Här kan västsvensk idrott utvecklas genom avancerad mätutrustning – för bland annat styrka, uthållighet och rörelseanalys – produktutveckling, tillämpad forskning och teknikinnovationer.

Idrottshögskolan vid Göteborgs universitet invigdes 17 mars.

H.K.H. Prins Daniel mötte Dan Wallin i Idrottshögskolans kardiorespiratoriska rum.

î Cirka 28 Mkr tillfaller Göteborgs universitet, som ihop med Linköpings och Umeå universitet får mest medel från Vetenskapsrådet till utbildningsvetenskapliga forskning. î Rådet för forskningens infrastrukturer vid Vetenskapsrådet ger 4,6 Mkr till underhåll och utveckling av databasen Utvärdering genom uppföljning (UGU), ett longitudinellt forskningsprojekt som drivs i samarbete med Statistiska Centralbyrån. î Professor Roger Säljö, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, utses den 17 oktober av rektor till ny dekan för Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Han efterträder professor Mikael Alexandersson på posten.

Mikael Alexandersson blir ny rektor för Högskolan i Halmstad. î Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet får Skolverkets uppdrag att förbereda de helt nya nationella proven i de samhällsorienterande ämnena religionskunskap och samhällskunskap, liksom nya nationella prov i naturorientering. Institutionen har också fått ett speciellt uppdrag att samordna arbetet även med SO-proven gällande historia och geografi. î Centrum för yrkeskunnande, en ny centrumbildning vid Göteborgs universitet och Utbildningsvetenskapliga fakulteten invigs 21 januari. Uppdraget är att med hjälp av forskning, utvecklingsarbete och utbildning främja yrkeskunnandets, yrkespedagogikens och yrkesdidaktikens utveckling.

31

Avsändare Utbildningsvetenskapliga fakulteten Box 300 405 30 GÜteborg

32

B

Porto betalt