UR SAMTIDEN
KUNSKAP OCH FORTBILDNING FÖR DIG SOM JOBBAR SOM PEDAGOG, SKOLLEDARE ELLER BIBLIOTEKARIE.
1
KUNSKAP OCH FORTBILDNING – NÄR, VAR OCH HUR DU VILL
Hur stöttar vi på bästa sätt elevernas läs- och språkutveckling? Att kunna läsa och skriva när man lämnar grundskolan är en demokratisk rättighet. Oavsett vilken metod du väljer i din undervisning, så är det viktigt att den är förankrad i vetenskaplig läsforskning. Varje vecka fångar UR Samtiden spännande samtal om forskning, samhällsutveckling och kultur genom att rikta kameran mot olika konferenser, seminarier och andra mötesplatser. I denna katalog hittar du ett urval av UR Samtidens inspelade föreläsningar som berör barns läs- och språkutveckling. Du kan se dem 365 dagar om året, dygnet runt, i din smartmobil, surfplatta eller dator. För dig som pedagog, skolledare eller bibliotekarie innehåller de en enorm kunskapsbank för fortbildning och inspiration. Du kan även använda föreläsningarna som diskussionsunderlag under personalkonferenser eller temadagar tillsammans med kollegor. Avslutningsvis tipsar vi även om några av UR Samtidens mest populära föreläsningar just nu. Med sammantaget flera tusen inspelade föreläsningstimmar är vi övertygade om att vi har något för just dig. Se oss varje dag i Kunskapskanalens sändningar eller på ur.se och urplay.se. Kunskap och fortbildning – när, var och hur du vill. UR Samtiden är en del av UR – ett fristående public servicebolag som producerar och sänder utbildningsprogram för lärare, studenter och en intresserad allmänhet – från förskola till högskola. Ansvarig utgivare: Per Bergkrantz • Stockholm, sep 2014 Omslagsbild: David Trood/TT Nyhetsbyrån • Tryckeri: Tryckservice AB, Ängelholm 2
FORSKNING OM LÄSNING OCH SPRÅKUTVECKLING HÄR HITTAR DU NÅGRA TIPS PÅ FÖRELÄSNINGAR SOM PÅ OLIKA SÄTT ÅSKÅDLIGGÖR FORSKNING OM LÄSNING OCH SPRÅKUTVECKLING.
LÄSFÖRSTÅELSE I OLIKA GENRER
Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse vid Stockholms universitet. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Det är när skolbibliotekarien finns som det händer något, säger hon.
BARNS MÖTEN MED SKRIFTSPRÅKET
LÄTTLÄST – LÄSNING SKA VARA KUL
Lättläst är läsvärt. Tidigare var lättläst barn- och
2013 ÅRS TREND – ENSAMHET OCH UTANFÖRSKAP
Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet, berättar om 2013 års stora trend i utgivningen: ensamhet. Ofta är det flickor och kvinnor som står i centrum i böckerna, och trenden är särskilt stark i svenska böcker.
Foto: Adam Höglund/TT
Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, visar exempel på hur olika läs- och skrivmiljöer i förskoleåren och skolåren kan se ut och hur man som pedagog kan göra för att stödja en så positiv utveckling som möjligt under de första skolåren.
ungdomslitteratur något som hade med skolan att göra. Idag har den samma teman som annan litteratur: ensamhet, att lära känna varandra, vad det är att vara tonåring. Kristin Hallberg, litteraturforskare vid Stockholms universitet, har gått igenom 130 lättlästa titlar från 2013. Hon ger en rad exempel på olika berättelser som underlättar avkodningen av olika textsystem. Det bygger på lust, och det ska vara kul. Barnen lär sig att olika ord kan vara spännande på olika sätt.
3
LÄS- OCH SPRÅKUTVECKLING PRAKTIKEN
Foto: Maskot/TT
HÄR HITTAR DU TIPS PÅ FÖRELÄSNINGAR SOM BESKRIVER HUR LÄRARE I PRAKTIKEN JOBBAR MED LÄS- OCH SPRÅKUTVECKLING.
4
LÄSGLÄDJE I SKOLAN
SPRÅKUTVECKLANDE ARBETE
BIBLIOTEKSUTVECKLING I PRAKTIKEN
Hanna Stehagen visar olika klassrumsaktiviteter som är språkutvecklande, varför det är viktigt och måste ske i skolans alla ämnen. Avslutningsvis demonstrerar hon hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk- och kunskapsutveckling.
FLERSPRÅKIGHET I FOKUS
VÄGEN TILL LITTERATURÄLSKARE
Läraren Ann-Marie Körling säger att det är viktigt att man som lärare är i språket och att man talar till eleverna. Lärare gör skillnad och det viktiga språkuppdraget börjar vid skolans yttre gräns.
Läraren Joakim Björkman och mediepedagogen Piroska Bakran från Augustenborgsskolan i Malmö menar att serier kan få alla att växa i sitt läsande, att lära sig läsa lite bättre och lite mer. De berättar även om sina läsprojekt. Johanna Pettersson, bibliotekarie på Ekdalaskolan och Mölnlycke bibliotek, säger att skolbibliotekarien kan bidra med andra perspektiv på läsande och lärande och bör därför vara med och undervisa. Läsambassadör Johanna Lindbäck menar att läslust inte kommer av sig själv, det är något som måste tränas in. Enligt Pisaundersökningen kan en fjärdedel av niondeklassarna inte läsa en enkel text. Samtidigt är text- och läskompetens viktigare än någonsin tidigare. Att arbeta sig igenom en bok tillsammans, att läsa och diskutera och upprepa är nyckeln till framgång. Läslust kan vara en bieffekt. Processen ska upprepas gång på gång. Och det är inte bara svensklärare som ska främja läsningen; alla ämnen innehåller läsmoment, och alla lärare behöver få bättre strategier för hur man jobbar med läsförståelse.
JÄMLIK LÄSUTVECKLING
Hur kan man säkerställa en skola som främjar läsinlärning med hjälp av skolbibliotek? Rektorerna har ett stort ansvar, menar Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund.
LÄS- OCH LÄRSTRATEGIER FÖR ALLA
Läraren Josefin Nilsson berättar om metoder för att inkludera fler elever i skolarbetet genom språk och kunskapsutvecklande arbete. Hon visar sambandet mellan språk, tänkande och lärande.
LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER I PRAKTIKEN I ÅR F–3
Marie Trapp har tilldelats Svenska Akademiens svensklärarpris 2013. Här talar hon om hur hon organiserar undervisningen i årskurs f–3.
METODIKEN READING TO LEARN FÖR ALLA
Metodiken Reading to learn, R2L, går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet genom bland annat lärarens sätt att tala i klassrummet och genom att stötta eleverna i deras utveckling. Läraren och kompetensutvecklaren Ann-Christin Lövstedt berättar om olika undervisningsstrategier i R2L.
FRÅN ABC OCH LÄSKONDIS TILL LÄSFÖRSTÅELSE OCH LÄSLUST
Allt fler elever läser sämre. Det måste ändras, enligt Martin Widmark, mellanstadielärare och författare till böckerna om Lasse Majas detektivbyrå. Han talar om satsningen En läsande klass och menar att med lite annorlunda förhållningssätt kan man få elever att skriva bättre.
5
UR SAMTIDEN TOPPLISTAN
Foto: Johan Strindberg/Bildhuset/TT
UTBUDET ÄR STORT, MEN VISSA FÖRELÄSNINGAR ÄR JUST NU MER POPULÄRA ÄN ANDRA. HÄR LISTAR VI TITTARNAS FAVORITER.
6
MATREVOLUTIONEN
På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras.
I SOCKRETS FOTSPÅR
Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har studerat vad läkare och missionärer såg när de reste ut i världen under 1900-talet och träffade olika ursprungsbefolkningar. Hos flera av dessa grupper fanns inte fetma, diabetes eller de vanligaste folksjukdomarna.
KONSTEN ATT PÅVERKA HÄLSAN
Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren Lore of Running, berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa.
EN FAKTABASERAD VÄRLDSBILD
Vad vet du om hur vår värld ser ut? Ofta får vi höra hur fattigt det är i Afrika och att jorden kommer snart vara överbefolkad. Men vem säger det? Och vilka siffror går man efter? Professor Hans Rosling presenterar här sina bevis för hur världen ser ut.
SÅ FUNGERAR UPPMÄRKSAMHET
Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om anatomin bakom uppmärksamhet. Han menar bland annat att uppmärksamhet handlar om mognad, och att många barn idag får diagnosen ADD på grund av omognad.
KOST, HÄLSA OCH PRESTATION
Betydelsen av kolhydrater för prestation är starkt överdriven, säger hälsoinspiratören
Jonas Bergqvist, som menar att för att ta klivet vidare till maximal prestation krävs en kombination av en lägre andel kolhydrater, regelbunden kosthållning, någon form av periodisk fasta och en balanserad livsstil. Med god sömnkvalitet, lagom stress och lagom återhämtning har vi verktyg för att förhindra de vanligaste välfärdssjukdomarna.
DETTA ÄR FASCISM
Vad är det som lockar folk till fascismen? Lena Berggren, historieforskare vid Umeå universitet, utgår från mellankrigstidens europeiska fascism när hon förklarar fascismens mekanismer.
PÅVERKA DIN PENSION
Drömmen är att vara frisk och rik när man går i pension, men tyvärr blir det inte alltid så. Här är tips och råd om hur vi får pengarna att växa på äldre dar. Vi hör föreläsare från bland annat Pensionsmyndigheten, AMF, Avanza och Kronofogden.
FAKTA OCH UPPLEVELSER AV SJÄLVMORD
Varje år tar 1500 människor livet av sig i Sverige. Ludmilla Rosengren började blogga tre veckor efter att dottern Linnéa hade tagit sitt liv. Den okunskap hon mötte gjorde att hon fortsatte skriva. Vilka myter och fördomar finns kring självmord? Hur kan man förebygga att det sker?
SANT OCH FALSKT OM DET GODA ÅLDRANDET
Åldrandet drabbar alla. Slutstadiet är döden, men vägen dit kan bli ganska jobbigt för de flesta. Man är skörare och blir därför oftare sjuk. Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad?
7
DIN KUNSKAPSBANK I den här katalogen har vi samlat ett urval av UR Samtidens föreläsningar som kan fungera som fortbildning för dig som undervisar eller jobbar i skolan. Fokus är läs- och språkutveckling, men det finns många andra intressanta filmade föreläsningsämnen att ta del av. UR Samtiden filmar hundratals föreläsningstimmar, konferenser och seminarier varje år. Gå gärna in på ur.se eller urplay.se och hitta just det som intresserar dig. OM UR UR är ett fristående public servicebolag som producerar och sänder utbildnings- och kunskapsprogram för lärare, studenter och intresserad allmänhet – från förskola till högskola. Programmen sänds i Kunskapskanalen som UR och SVT driver tillsammans, samt SVT:S och Sveriges Radios kanaler, samt på urplay och ur.se. TIPSA OSS: VI letar alltid efter nya evenemang som vi kan filma. Om du har tips eller idéer om föreläsningar, seminarier eller konferenser som diskuterar och presenterar intressant kunskap mejla gärna oss på samtiden@ur.se.
ur.se
E-post: kundtjanst@ur.se Tel: 020-58 58 00 samtiden@ur.se ur.se/samtiden
MÖT OSS I SOCIALA MEDIER! facebook.com/URsamtiden
8
@twitter.com/ursamtiden