r och teknik om myter och fรถrdomar om mar om arkitektur och teknik om myter
k Om myter och fรถrdomar OM ARK
kitektur och teknik om myter och fรถrdo
TEMATIDNING Arkitektur & Teknik Chalmers 2014
Semrén & Månsson sätter alltid form, teknik och ekonomi lika högt i våra projekt - vi är heltänkare. Vill du veta mer? www.semren-mansson.se
Utgiven av Arkitektur & Tekniks reseförening Redaktion & layout: Peter Selberg Ansvarig utgivare: Peter Selberg at.examensresa@gmail.com Tryckt av Bulls Graphics Augusti 2014 13 700 exemplar Typsatt med Bebas Neue & Calluna Omslagsbild: Isak Regnström & Maria Hult
Skribenter
Fotografer
Pär Bratt Karin Cajmatz Jacob Flårback Viktoria Henriksson Maria Hult Jonas Lundgren Emil Poulsen Isak Regnström Peter Selberg
Karin Cajmatz Viktoria Henriksson Maria Hult Jonas Lundgren Isak Regnström
ledare: vadå myter och fördomar? 5 Karin Cajmatz
studentperspektiv på branschen 6 Karin Cajmatz
rollen som arkitekt / ingenjör 7 Gäst: Karl-Gunnar Olsson
Varför reser vi? 10 Isak Regnström
den kreative ingenjören 14
11
Emil Poulsen
om hållbart byggande 22
Jonas Lundgren & Peter Selberg
Oväntad arkitektur 28 Pär Bratt
arkitekt, ingenjör eller mitt emellan 32 Jacob Flårback & Viktoria Henriksson
baksida: infographic 36 MYTER OCH FÖRDOMAR
Maria Hult
4
I samarbete med:
Tack till Karl-Gunnar Olsson Agnes Orstadius Ellen Ordell Alexander Sehlström
8
17
Reseberättelse Samtliga
8 reskarta 9 vår väg genom europa 11 CET - valen 12 Vulkancenter och Radiohus 13 Erdberger steg & Urban-Loritz platz 16 Khuner villa 17 wotrube kirche & murinsel 18 schulschwestern mensa 19 Kunsthaus graz 20 steinhaus 21 ljubljana university library 24 pyramidenkogel 27 rijeka islamic centre 30 kroatiska bågbroar 31 sea organ 19
22 INNEHÅLL Från Chalmers och Göteborg till roadtrip i Östeuropa
vadå myter och fördomar? Vad har vi egentligen för uppfattning om andra yrkesgrupper i vår bransch? Vad tror vi om andra yrkesgruppers kompetens? Vilka idéer har vi om kompetensen hos våra kollegor i andra länder? I denna tidning försöker vi hitta svaren på vilka myter och fördomar som finns och vad de beror på. Vi tar oss från de värderingar vi möts av i utbildningen Arkitektur och Teknik på Chalmers, genom de erfarenheter vi fått när vi praktiserat på både arkitekt- och ingenjörskontor och vidare ut i “verkligheten”. Vi intervjuar yrkesverksamma och vad de tror om varandra och hur det påverkar arbetet. Vi frågar oss när yrkena blev så separerade och dessa myter och fördomar uppstod. Vi reser med minibuss genom östra Europa. Längs vår väg besöker vi både gamla och nya byggnadsverk i vitt skilda stilar och material. Vi besöker både vanliga och ovanliga, mer svåråtkomliga mål. Vår förhoppning är att våra undersökningar och reflektioner i tidningen du nu håller i handen
Vilka är vi?
Vi är nio masterstudenter på Chalmers i Göteborg som alla har läst Arkitektur och Teknik, kandidatprogrammet som startade 2006 och utbildar arkitekter och civilingenjörer. I båda fallen ges studenterna en bredd inom byggnadsgestaltning, stadsplanering, konstruktion, akustik, installationsteknik, byggnadsfysik och hållbar utveckling. Flera studenter väljer ett sexårigt alternativ som ger båda yrkestitlarna. Läs mer om programmet på s. 6-7.
MYTER OCH FÖRDOMAR
Med temat Arkitektur och Teknik om myter och fördomar vill vi, masterstudenter på Arkitektur och Teknik-programmet på Chalmers Tekniska Högskola, undersöka vilka myter och fördomar som finns om och mellan yrkesgrupper i vår bransch och vad vi tror och tänker om våra kollegor utomlands och deras verk. Vilka är de myter och fördomar som finns? På vilket sätt påverkar detta branschen och samarbetet mellan yrkesgrupper? Hur ser byggnadsverk ut på andra platser? Idag, när utvecklingen går mot mer tekniskt avancerad byggnadskonst, där arkitektur och ingenjörskonst i hög grad samverkar, finns en stor vinning i ett bra samarbete mellan yrkesgrupper. Ett sådant samarbete kräver dock hög förståelse för den andres kompetens, vilket hämmas av just myter och fördomar.
ska väcka tankar kring och inspirera till diskussion om de myter och fördomar vi har mellan yrkesgrupperna, vilka effekter de har och hur vi kan förändra det till något bättre. Karin Cajmatz
5
STUDENTPERSPEKTIV på branschen Som student på Arkitektur och Teknik-programmet (AT) får man uppleva två världar. Vi skolas både till civilingenjörer och till arkitekter i samhällsbyggnad. Att vi studerar båda ämnena har tvingat oss att fundera extra mycket på vår roll i byggbranschen. Hur ser branschen ut idag och vilken är vår kommande plats i den? tillsammans under utbildningen. Istället får ingenjörsstudenterna höra att arkitekterna kommer rita hopplösa former som inte går att bygga och arkitekturstudenterna att ingenjörerna kommer säga att allt måste vara fyrkantigt. När vi kommer ut i arbetslivet kommer vi dock att tvingas samarbeta. Räcker det inte att vara civilingenjör eller arkitekt? Varför ska man kunna både och? Det är frågor många av oss fått och det stämmer troligtvis att en examen räcker. Alla byggnadsprojekt kräver både spetskompetenser och samarbete mellan dessa. Jag tror att vi AT-studenter har ett försprång när det gäller just samarbetet. Under utbildningen bygger vi upp en förmåga att förstå hur ingenjörskonsten och arkitekturen samverkar och får en förmåga att se vad som är viktigt ur båda perspektiven, vilket ger oss goda förutsättningar att finna bra lösningar. Under studietiden väljer många
»Räcker det inte att vara civilingenjör eller arkitekt? Varför ska man kunna både och? Det är frågor många av oss fått« somrar, terminer och år på kontor över hela världen. Flera framstående kontor har uppskattat sina praktikanter och tar nu årligen emot studenter från AT som får chansen att lära sig hur dessa kontor fungerar och vara en del i utvecklingen av deras verkliga projekt. Eftersom vårt program är ganska nytt finns det ännu bara ett fåtal utexaminerade. Vissa har en examen och andra dubbla, men alla har den eftersträvade förståelsen för både ingenjörens och arkitektens roll. Det vi hoppas på nu; att få de tvärdisciplinära uppdrag som skulle passa oss så bra! Karin Cajmatz
MYTER OCH FÖRDOMAR
I vår utbildning ingår kurser från både Väg- och vattenbyggnads- och Arkitektur-programmen samt kurser speciellt anpassade för oss. Under de första åren kan det bitvis kännas lite spretigt när grunderna ska läras in. Många kurser läses då tillsammans med de andra två programmen, innan vi senare i utbildningen läser kurser mer anpassade för just oss. I kurserna som ges för de två andra programmen blir det ibland skrämmande tydligt varför vi behövs i branschen; som en bro mellan yrkesgrupper. För några år sedan, när jag var ganska ny på Chalmers, träffade jag en pensionerad herre som läst på skolan. När han hörde vad jag läste berättade han att han läst Vägoch vattenbyggnads-programmet och undrade om det fortfarande var så att entrén var det enda som delades av programmen. Man går in tillsammans, sedan svänger ingenjörsstudenterna till höger och arkitektstudenterna till vänster. Många studenter, inte minst på AT, önskar att vi fick möjlighet att arbeta
att göra praktik på arkitekt- och/ eller ingenjörskontor. Praktiken är inget som ingår i utbildningen men något som ger oss mycket praktiska erfarenheter och perspektiv på skolan och utbildningen. Våra erfarenheter tar vi med oss tillbaka till skolan och de hjälper oss att utvecklas till ännu bättre arkitekter och ingenjörer. Tillsammans har vi spenderat många
6 arena stožice i ljubljana skärskådas
rollen som arkitekt / ingenjör Arkitekt, ingenjör, byggmästare, entreprenör och hantverkare - det finns många yrkeskategorier som vi idag associerar till konsten att bygga. Vår omedelbara förståelse för dem är präglad av vår egen tid och vår svenska byggnadskultur. Men vi behöver bara titta på våra närmaste grannländer eller resa några decennier tillbaka i tiden för att se hur annorlunda dessa yrken och yrkeskulturer kan vara, och få perspektiv på yrken som är i en ständigt pågående omdaning. För kategorierna arkitekt och ingenjör har vi utvecklat skilda utbildningskulturer präglade av sina av tiden utmejslade mål och fokus. Att skapa kategorier kan behövas för att tydliggöra. En beställare ska veta vilken kunskap som erbjuds. Samtidigt förstärker vi gärna
»En bärande idé är att betona de grundläggande kvalitéer som finns hos arkitekt- respektive ingenjörsutbildningarna.«
var är bron tryckt och dragen? detta hitta sin roll och utmaning i samhällsbyggandet. Med ingenjörer och arkitekter från Arkitektur och Teknik i Sverige och i världen vill utbildningen utmana och utveckla arkitekt- och ingenjörsyrket, dels genom nya egna roller, dels genom att bättre se och ta vara på traditionella arkitekt- och ingenjörskollegors kunnande och kvalitéer.
Gästskribent: Karl-Gunnar Olsson
är programansvarig på Arkitektur och Teknik vid Chalmers i Göteborg.
MYTER OCH FÖRDOMAR
kategorierna för att göra vårt eget kunnande attraktivt, och glömmer då lätt att se och söka kunnande och kvalitéer bortom vår egen kategori. Arkitektutbildningar är starka i att träna förmågan att se och analysera byggandets komplexa sammanhang och att träna modet och viljan att med omsorg om människor och natur förändra och skapa nya värden. Arkitektstudenter tränas i att på ett systematiskt sätt formulera arkitektoniska koncept och bearbeta och utveckla dessa till rum och gestalt. Ingenjörsutbildningar är starka i att urskilja och analysera de olika tekniska system som ett byggnadsverk består av. Ingenjörsstudenter tränas att med matematiska verktyg utforma effektiva system och simulera deras verkningssätt, och i detta få en underliggande generell träning i att strukturera och analysera problem, tillämpbar i byggandets alla skeden.
Utbildningsprogrammet Arkitektur och Teknik (AT) på Chalmers utmanar roller och gränser. En bärande idé är att betona de grundläggande kvalitéer som finns hos arkitekt- respektive ingenjörsutbildningarna. Här finns omsorgen om de människor vi bygger för; ansvaret för de begränsade naturresurser vi tar i bruk; modet och lusten att med arkitektur och ingenjörskonst skapa och kommunicera nya värden såväl ekonomiska och funktionella som konstnärliga; styrkan i att behärska både skissblocket, de fysiska modellerna och olika matematiska verktyg för att utmana till alternativa utformningar. Genom att låta historiens och nutidens byggda exempel finnas ständigt närvarande utvecklas förmågan att se arkitekturens och ingenjörskonstens komplexa helheter och sammanhang, och att se rumsliga kvalitéer, smarta tekniska lösningar och vackra detaljer som en källa till inspiration. Genom praktikplatser på några av världens främsta arkitekt- och ingenjörskontor byggs nätverk och referenser till på olika sätt förebildliga yrkeskulturer där AT-kunnandet är en självklar tillgång. En AT-student kan bli arkitekt, eller civilingenjör, eller både och. Det är inte det viktigaste. En ATstudent får chansen att pröva sig själv och sina egna förmågor och i
7
TJECKIEN SLOVAKIEN
3
2
1
ÖSTERRIKE
4 KLAGENFURT 5
SLOVENIEN
UNGERN
6 KROATIEN
7
Bosnien-Hercegovina
SERBIEN
8
MYTER OCH FÖRDOMAR
ITALIEN
8
MONTENEGRO
KOSOVO
MAKE
vår väg genom europa I januari i år började arbetet med att tillsammans arrangera en studieresa med målet att utforska arkitektur och byggande i en för oss okänd men ändå nära del av världen. Detta är den resrutt som förde oss nära 170 mil på östoch centraleuropeiska vägar av varierande kvalité, från autobahn i Österrikes inland till slingriga vägar längs den kroatiska kusten.
3
Wien, Österrike
Förmiddagen vigdes åt det nya universitetsområdet där rörelse tog form i Zaha Hadids “Library and Learning Center” . Utöver detta besöktes det färglada Hundertwasserhaus och membrantaket över UrbanLoritz-Plats, s. 13. Dagen avslutades med middag i Khuner Villa, s.16, av Adolf Loos.
6
Ljubljana, Slovenien
Budapest, Ungern
Resan började i Ungerns huvudstad Budapest. Här såg vi sevärdheter så som Chain bridge och Liberty bridge, den moderna tillbyggnaden av CET, s. 11, och parlamentshuset från 1896. En halv dag spenderades även på spa.
4
Graz, Österrike
En stadstur i centrala Graz inkluderade besök av de historiska delarna så som Schlossberg Platz, följt av modern arkitektur i form av Kunsthaus, s.19, samt den snäckformade cafébron “Murinsel” som sammankopplar de båda sidorna av floden.
7
Rijeka, Kroatien
Ett varmt Rijeka hälsade oss välkomna till Kroatien med strålande sol. Här besöktes sportcentret i stadsdelen Zamet samt stadens nya moské, s.27. Dagen avslutades i Nationalparken Plitvice med sina vackra vattenfall och smaragdgröna sjöar.
2
Bratislava, Slovakien
Ett snabbstopp i Slovakien innebar ett besök i utkikstornet högst upp i SNP bridge med vy över hela staden. Stadens radiohus, s. 12, utformat som en upp-och-nedvänd pyramid jämfördes med de friformiga ytorna vid Martin Luther Kirche.
5
Klagenfurt, Österrike
Mellan Graz och Ljubljana, ca två mil från staden Klagenfurt, finns världens högsta trätorn, s.24, och Eurpoas längsta rutschbana. De roterade eliptiska planen tillsammans med limträpalare skapar det dynamiska tornet med utsikt över Wörthersee-sjön.
8
Zadar, Kroatien
Resans sista mål var kuststaden Zadar. Här åts gott av fisk och skaldjur på en av stadens alla tavernor. I gamla stan bsöktes “Sea Organ” s. 31 - en trappa och akustiskt konstverk som av havets vågor skapar ett harmoniskt ljud för stadens besökare.
MYTER OCH FÖRDOMAR
I huvudstaden besökte vi stadsmuseet och avnjöt de vackra historiska byggnaderna. Vi besökte även Nationalstadion. På väg mot den Kroatiska gränsen stannade vi till vid grottorna i Postojna (Postojna Jama) samt Predjamaslottet.
1
9
En välbehövlig rast i skuggan av Kemenes Vulkancenter
varför reser vi?
MYTER OCH FÖRDOMAR
Studieresor är en viktig del av utbildningen för arkitekter och ingenjörer, och ett regelbundet inslag på Arkitektur och Teknik. Vad skiljer dem från andra kurser och varför är det viktigt att fortsätta resa efter utbildningens slut?
10
När jag började på Chalmers hade jag inte trott att resor skulle bli så stor del av utbildningen. Innan högskolan har studieresor alltid varit något man gjorde med ojämna mellanrum, och själva studiedelen var ofta oklar. Så varför är dessa resor viktiga för arkitekter och ingenjörer? Som designer är det viktigt att ha en stor repertoar att plocka från när man arbetar. Projekten når högre nivåer när befintliga idéer korspollineras och tillämpas på nya sätt i designprocessen. Det gäller för alla delar av arkitektur och ingenjörskonst; estetik, funktion och teknik. Kurser som arkitekturhistoria
ger en bred repertoar genom historiska exempel, medan fallstudier fördjupar en inom det aktuella området för studien. Ingenjörskurser lär en att designa egna lösningar till problem, och i projektkurserna knyts allt samman. Den uppenbara fördelen med en studieresa är att man får se projekten i verkligheten, eftersom vissa kvaliteter är svåra eller till och med omöjliga att visa i presentationer. Väl på plats kan man bilda en ofärgad åsikt om projektet, och lägga det i sin personliga repertoar. Studieresor kan också innehålla andra moment, som besök på kontor och konferenser, och
i bästa fall kan man besöka projekt tillsammans med någon inblandad i projekteringen. För att få öka mångfalden i sin repertoar behöver man ta sig bort från hemmaplan, och vi valde
»För att få öka mångfalden i sin repertoar behöver man ta sig bort från hemmaplan. « Östeuropa eftersom det var en för oss okänd kultur. En blanding av planerade och oplanerade resmål visade oss hur ländernas arkitektur påverkats av geografiska och politiska förutsättningar. Med vårt tema ville vi göra en resa där vi var redo att överraskas när fördomar brast. Isak Regnström
CET building - valen Den byggnad som kommit att kallas Valen är det förmodligen bästa ombyggnadsprojekt vi såg på resan. Den är en varsam renovering, en rationell friformsblob, en mänsklig placering i staden, en framsynt användning av BIM och en lyckad funktionsblandning. förbereda produktionsritningar till samtliga stålrör. Placeringen är fin då det bara är en gång- och cykelväg och inte en stökig bilväg som skiljer byggnaden från floden. Det gör att platsen blir trevligare inte bara för att den blir tystare; den erbjuder också besökaren
valens baksida, en “stjärtfena”.
MYTER OCH FÖRDOMAR
Det nederländska arkitektkontoret ONL har designat denna multifunktionella byggnad som inrymmer diverse kulturella och kommersiella funktioner på sina 18500 m2. Några gamla lagerbyggnader vid Donaus strand har renoverats och kompletterats med en triangulerad glasstruktur som bildar ett tak mellan dem och innesluter ett långsträckt atrium. De stålstänger som bildar den bärande stommen verkar en aning klumpiga och överdimensionerade. Vi frågar oss om detta är ett resultat av en ooptimerad form eller något estetiskt de faktiskt ville uppnå. Stommen är dock inte synlig från utsidan. Där ser man istället det tunnare mörka stålsystem som håller samman glasfasaden. Imponerande är också att de använde BIM för att
ett människoflöde som förströelse. Valen var inte med i vår ”officiella” resplan utan ett besök som fanns som backup, att promenera förbi under tiden i Budapest. Den lyckades ändå göra ett stort intryck på oss och startade många diskussioner. Är den bärande strukturen ett rymdfackverk eller ett gridshell? Definieras de av hur de bär last eller av produktionsmetoden? Kan det vara både och? Peter Selberg
11
kemenes vulkanpark
Den ungerska landsbygden har en historia som är fylld av seismisk aktivitet. Detta har gjort marken bördig, vilket passar för vinodling. Här finns Kemenes Vulkánpark, som uppmärksammar den lokala vulkanen och vulkaner över hela världen genom både sina utställningar och sin utformning.Vulkanparken är från 2013, av arkitekterna Földes & co, och ligger i utkanten av Celldömölk. Besökaren tar sig fram genom byggnaden på ett sätt som, enligt arkitekten, liknas vid lavans framfart genom en vulkan. Byggnaden ligger precis intill den vulkan som var aktiv för 5 miljoner år sedan. Den består av platsgjuten betong som bär upp boxar av cortenstål. I boxarna finns de huvudsakliga delarna av utställningen. Boxarna förbinds med trappor och gångbroar. Karin Cajmatz
Alltsedan 1983 har radiohuset varit föremål för beundran så väl som förfasan. Denna 80 meter höga upp-och-nervända pyramid mitt i Bratislava färdigställdes efter att arkitekterna Svetko Stephen , Stephen Ďurkovič och Barnabas
MYTER OCH FÖRDOMAR
»den byggnad som bäst uppfyller våra fördomar om hur östeuropeisk arkitektur ser ut«
12
radiohuset
Kissling deltagit i en tävling om projektet redan på 60-talet. Härifrån har sänts radio sedan 1984 och byggnaden inrymmer även en konserthall. Den är kanske den byggnad som bäst uppfyller våra fördomar om hur östeuropeisk arkitektur ser ut. Byggnaden har vid olika sammanhang nämnts bland världens fulaste, medan andra hyllar den. Maria Hult
Erdberger steg är en W-formad cykel- och gångvägsbro över floden Donau i centrala Wien. Den sträcker sig totalt 85,2 meter och dess primära konstruktionsmaterial är limträbalkar gjorda av lokal lärk. Betongfundamenten är platsgjutna och den sekundära bärningen inklusive vajrarna består av stål.
»Alla tre klassiska byggnadsmaterial samverkar i en vacker symbios.« Alla tre klassiska byggnadsmaterial samverkar i en vacker symbios. En monokrom färgskala i silvergrå är tänkt att framhäva träets naturliga åldrande. Enligt Alfred Pauser, Ingenjören som designat bron, är konceptet att bära längsgående balkar med hjälp av upphängning en lokal tradition som här implementerats på ett modernt sätt. Emil Poulsen
erdberger steg
Innan ombyggnaden år 2000 ansågs Urban-Loritz-Platz som väldigt ineffektiv och det var svårt att hitta och ta sig mellan tunnelbana, spårvagn och bussar. Väntytorna och gångstråken är numera täckta av
»Platsen är idag en väl omtyckt del av staden med det vita membrantaket som inte bara skapar skydd «
Viktoria Henriksson
Urban-Loritz Platz
MYTER OCH FÖRDOMAR
ett skyddande membrantak, ritat av arkitekten Silja Tillner, tillsammans med ingenjörerna Schlaich Bergermann und Parter. Platsen är idag en väl omtyckt del av staden med det vita membrantaket som inte bara skapar skydd, utan reflekterar även strålkastarbelysning under kvällstid för att lysa upp och göra platsen säkrare.
13
den kreativa ingenjören Att rollen som arkitekt anses ställa krav på både konstnärliga och kreativa färdigheter råder inget tvivel om. Estetiska beslut som rör färg, form, rumslighet och andra icke-mätbara faktorer behöver tas med i byggnadsprojekt, och utan innovation i dessa blir slutresultatet sällan tillfredställande. Vad som generellt sett inte är lika klart är hur mycket av denna kvalité ingenjörsarbetet innefattar. Slutar verkligen innovationen där ingenjörsarbetet tar vid enligt den typiska fördomen om ingenjören, eller förekommer den här också, fast i en annan form?
MYTER OCH FÖRDOMAR
Kreativitet
Vi får besök av den tyska toppingenjören Jörg Schlaich hos oss på Chalmers. Om termen ”starchitect” får användas på framstående arkitekter, bör något i stil med ”stargineer” definitivt få användas här. Han skall berätta för oss om sina lättviktskonstruktioner, broar och andra utmanande projekt han och hans kontor Schlaich Bergermann & Partner varit involverade i. I slutet av föreläsningen diskuteras hur traditionella ingenjörs- och arkitektutbildningar förhåller sig till studentens utveckling av kreativt tänkande. Han ritar upp en graf med horisontell tidsaxel och kreativt tänkande på vertikal axel.
14
Studiestart
Han markerar två punkter på samma position vid tidsaxelns början och förklarar att de representerar en arkitekt- och en ingenjörsstudent samt att de befinner sig på samma nivå av kreativt tänkande när de påbörjar sin utbildning. Därefter ritar han upp två kurvor - en stigande och en sjunkande. Poängen, menar Schlaich, är hur ingenjörsstuderande inte bara avstannar i utvecklingen av sina innovationsfärdigheter, utan att de även tenderar att tappa dem genom sin utbildning, till skillnad från de arkitekturstuderande. Varför säger han så, och stämmer det verkligen? Om kreativitet har så pass låg prioritet i utbildningen,
?
Jörg schlaich om arkitekter och ingenjörers utbildning
Arkitekt
Ingenjör
Examen
Tid
innebär det att ingenjörer inte behöver det i sin yrkesroll? När jag slår upp ordet kreativitet i Nationalencyklopedin definieras det som ”förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv”.
»en vanlig missuppfattning är att kreativitet skulle innebära samma sak som konstnärlighet. « Vidare kan man läsa på Wikipedia att ”kreativitet är en metod för problemlösning som bygger på nya och passande responser på en heuristisk uppgift”. Problemlösning är väl precis vad ingenjörskonst handlar om? Jag tror att en vanlig missuppfattning är att kreativitet skulle innebära samma sak som konstnärlighet. Att som traditionell ingenjör besitta konstnärliga kvalitéer är ingen nödvändighet, även om det är fördelaktigt med känsla för estetik i sitt problemlösande. Att besitta kreativt tänkande är däremot essentiellt. Man kommer långt på en stor repertoar av referenslösningar, men då och då, när vi bygger strukturer som kräver okonventionella system, detaljer eller projekt hårt pressade av tid och budget, behövs innovationsförmåga. Runt om i världen finns det många exempel på när kreativa ingenjörslösningar fått utrymme i byggnadsbranschen. Under min utomlandspraktik på den engelska ingenjörsbyrån Buro Happold diskuterade vi i ett möte möjliga lösningskoncept på transformerbara tak för en arena med spann på över 40 meter. Efter att ha betat igenom de vanligaste lösningarna frågar en av ingenjörerna: “What about inflatable structures? Couldn’t we make the
bro över Gahlensche Strasse
primary beams into giant balloons?” Efter en del argumenterande kommer vi fram till att konsekvenserna av en eventuell punktering skulle bli för omfattande. Man skall inte vara rädd för att presentera galna idéer som ingenjör. Man behöver dock inte ta sig utomlands för att hitta denna typ av byggnadsteknisk kreativitet. Ombyggnation eller utbyggnation är bra exempel på när helt unika krav ställs i ett projekt. Hur man leder last genom förstärkning av befintlig byggnad är sällan ett problem med en entydigt repetitiv lösning. Jag vill påstå att fördomen om att ingenjören är en innovationslös människa är falsk. Den uppkommer sannolikt genom att som ingenjör i Sverige har man mindre inflytande i huvudsaklig formgivning och istället
© schlaich bergermann und partner / Thomas Riehle
bär större ansvar i teknisk respons. Det vill säga arkitekter agerar form och ingenjörer reagerar på den. I
»arkitekter agerar form och ingenjörer reagerar på den. I denna roll är det svårt att kamma hem kreativitetspoängen, tyvärr. « denna roll är det svårt att kamma hem kreativitetspoängen, tyvärr. Ibland är det också beställaren som verkar genom ingenjören och tvingar fram förbilligande standardlösningar. Ofta är det dessa som sänker gestaltningens kvalitet och särart samt lägger band på kreativiteten. Jag är däremot beredd att hålla med Schlaich om att det läggs för lite fokus på skissande och övningar som tränar kreativitet i ingenjörsutbildningen, även om hans bild kan uppfattas något
dramatisk. Kanske skulle man kunna inspireras av det projektorienterade studieupplägget som finns i arkitekturutbildningar. Vad som ej framkommer av Schaichs diagram är hur utvecklingen fortlöper efter examen. I rätt miljö, med rätt kollegor och med rätt arbetsuppgifter kan de innovativa förfärdigheterna mycket väl tänkas öka. Ett samarbete mellan arkitekter, ingenjörer och andra konsulter i tidigt projektstadium där samtliga får påverka den huvudsakliga formgivningen skulle högst sannolikt påskynda denna utveckling. Kanske var det precis dessa miljöer som gjorde Schlaich till den stargineer han anses vara idag. Emil Poulsen
MYTER OCH FÖRDOMAR
15 detalj vid urban-loritz platz
british museum, london
khuner villa
Mitt emellan Wien och Graz, längs en serpentinväg upp bland de österrikiska bergen till byn Kreuzberg, ligger Khuner Villa, idag mer känt som Alpenhos-Looshaus. Som ett av arkitekten Adolf Loos senare verk byggdes år 1930 denna alpvilla åt livsmedelstillverkaren Paul Khuner med familj. Huset är utformat generöst med ett rum till var och en av familjemedlemmarna, plus ett imponerande antal gästrum. Väl passande då villan sedan 1959 har fungerat som restaurang och hotell. Husets karaktär ges av Loos känsla för detaljer, det inbyggda möblemanget och det öppna vardagsrummet med dubbel takhöjd, vilket alla övriga rum angränsar till. Lägg dessutom till den sagolika utsikten över landskapet genom den uppglasade gaveln och du har ett subtilt hus i världsklass. Jonas Lundgren
fönsterluckor på räls
MYTER OCH FÖRDOMAR
White jobbar tillsammans. Här finns inte en stjärna. Det finns över sjuhundra. Alla med övertygelsen att arkitektur kan få människor att må bättre.
16
WH I TE .SE
utsikt över alperna
Zur Heiligsten Dreifaltigkeit (Heliga Trefaldighetens kyrka) är en romersk-katolsk kyrkobyggnad i stadsdelen Mauer i Wien. Kyrkan kallas i folkmun för “Wotrubakirche” efter arkitekten/skulptören Fritz Wotruba och uppfördes mellan 1974-1976. Wotruba dog innan byggnaden stod klar och den arkitekt som färdigställde kyrkan hette Fritz G. Mayr. Byggnaden har ett tydligt skulpturellt yttre och består av 152 asymmetriskt placerade betongblock i olika storlekar. Dessa block bildar ett ganska dunkelt rum på insidan där små strimmor av ljus letar sig in i gliporna mellan de massiva betongblocken. Pär Bratt
Wotruba kirche
murinsel
MYTER OCH FÖRDOMAR
Murinsel - eller Murön - är egentligen ingen ö utan en flytande platform mitt i floden Mur i centrala Graz. Projektet är ritat av New York-designern Vito Acconci och färdigställt 2003. Från början var det mening att ”ön” skulle vara ett temporärt projekt som en hyllning när Graz blev utsett till Europas kulturhuvudstad 2003. Som följ av sin populäritet bland både turister och lokalbefolkning, bestämdes det att den skulle vara kvar - i minst 5o år till. Två gångbroar, en från vardera sida av floden, möts på mitten där en platform skapats för att husera en restaurang (bar på kvällen), lekplats och en amfiteater. Vattnet omkring har haft en tydlig påverkan på designen - byggnadens form är inspirerad av en halvöppen snäcka och blå vågformade bänkar formar amfiteatern. Viktoria Henriksson
17
schulschwestern mensa
MYTER OCH FÖRDOMAR
En taggig böljande byggnad överraskade oss på innegården till nunneklostret i Graz. En av systrarna berättade för oss om hur denna underliga byggnad kom till, om tankarna bakom, och imponerade med att veta vad värmeutvidgningskoefficient är.
18
I mitten av 70-talet verkade en ovanligt konstintresserad nunna i Graz. Hon var bekant med arkitekten Günther Domenig (se Steinhaus nedan) och anlitade honom att rita en ny matsal till den växande låg- till högstadieskolan på klostret. Projektet formades av följande ideologiska tankar hos skolan och Domenig. Först och främst låg en pedagogisk tanke bakom valet att bygga något tekniskt avancerat.
De menade: Om man ska lära sig nyskapande byggteknik behöver man också omges av annat än standardlösningar. Denna tanke fick representeras av den stålstomme med inhängda och vävda armeringsnät som ger byggnadens form. Mellan dessa fästes kartong för ge en tät yta innan allt täcktes med sprutbetong och putsades utvändigt. Bara tio år efter uppförande hade den utvändiga putsen behövt bytas två gånger och täcktes därför med plåt av titanzink som har fungerat ofelbart sedan dess. Dock såg arkitekten detta som ett ”angrepp av huvudlösa barbarer”. Nunnan berättade också att det fanns en social tanke bakom uppförandet av byggnaden. Denna såg till att det tidsödande arbetet med att väva armeringsjärnen till rätt form utfördes av straffångar från fängelset. En tredje tanke i byggprocessen var användningen av lokala resurser
»Om man ska lära sig nyskapande byggteknik behöver man också omges av annat än standardlösningar. « stålbyggare att uppföra stommen; de konvexa plastfönstren tillverkades av ett bilkarosseri i närheten; och sprutbetongstekniken togs från de skickliga tunnelbyggarna i de Österrikiska alperna. Mensan är ett historiskt exempel på vad man också kan se i de nyare Kunsthaus och Murinsel, som banade väg för annan modern arkitektur i Graz. Med sitt friformsuttryck visar alla tre att de byggnader vi omges av präglar våra fördomar om vad som är attraktivt, eller ens möjligt, att bygga. Maria Hult & Peter Selberg
imponerande ljusinsläpp
kunsthaus graz
MYTER OCH FÖRDOMAR
Konsthallen i Graz invigdes 2003 då staden var europeisk kulturhuvudstad. Här visas arkitektur, formgivning, film, fotografi och IT-baserad konst, men den saknar permanenta utställningar. Byggnaden ritades av bland annat Peter Cook som sedan tidigare varit delaktig i den experimentella arkitektgruppen Archigram. Vissa menar att Kunsthaus är en av få realiserade Archigram-byggnader. Byggnaden har en fasad av stål, glas och akrylplast. Fasaden som vetter mot stadens centrum fungerar som en skärm där nära tusen ringar med reglerbar ljusstyrka i varje pixel möjliggör animationer och andra coola ljuseffekter på fasaden. Kunsthaus är ett gott exempel på när en fasadinstallation och arkitektur samverkar – att illustrera byggnadens interiöra funktion. Emil Poulsen
och lokala företag. De ville att staden skulle fungera som en självständig och självförsörjande enhet så långt det var möjligt. Därför valdes en lokal
19
STEinhaus
Steinhaus ritades av Günther Domenig, en Österrikisk arkitekt mest känd för sina brutalistiska betongprojekt och Schulswester Mensa som vi också besökte på vår resa. Bygget började år 1980 och under projekteringen använde han huset som sin personliga experimentplattform i form och teknik. Materialen i huset är betong, glas och stål, och hans inspiration var landskapet omkring; husets formspråk påminner om bergskristaller som spränger ur gräset. Huset var Domenigs bostad fram till hans död 2012 och är nu ett centrum för arkitektur och design där grupper kan hyra huset för längre workshops. Isak Regnström
MYTER OCH FÖRDOMAR
www.erseus.se
20 Nya Stadsbiblioteket, Göteborg. Foto: Bert Leandersson
Den inhemske arkitekten Jože Plečnik ritade detta bibliotek på 1930-talet, och det blev färdigställt strax innan andra världskriget nådde Ljubljana. Byggnaden är en del av den återuppbyggnad av staden som behövdes efter en jordbävning 1895. Rött tegel med inmurade större grå stenblock klär byggnaden. De huvudsakliga materialen kommer från Slovenien och en del av stenblocken i fasaden är arkeologiska lämningar från platsen. De kraftiga väggarna bryts av med större glaspartier som ger ljus till den stora läsesalen. 1944 kraschade ett tyskt plan in i byggnaden vilket skadade den allvarligt och förstörde 60 000 ovärderliga böcker, men biblioteket stod reparerat fyra år senare. Maria Hult
ljubljana uni. library Skandinaviens främsta tillverkare av klassade träoch ståldörrar. En kontakt, enkelt för dig
Säkra dörrar
Studentbostäder, Flemingsberg, Stocholm
MYTER OCH FÖRDOMAR
Victoria Tower, Stocholm
www.daloc.se 0506 -190 00
21
om hållbart byggande Fundera på var Sveriges hållbarhetsarbete står om tio år! Några fler kör elbil, många äter mindre rött kött och nettodebitering gör att vi får se solcellspaneler på lite fler villor. I byggbranschen är vi på väg in i ett samhälle där ”nära nollenergihus” är lagstiftad standard. Framtiden en vision som inte känns alltför avlägsen bara vi arbetar mot den. Låt oss börja med att säga att hållbart byggande inte är en liten uppgift. Den är komplex, svårdefinierad och oförutsägbar. En definition, fritt anpassat från Brundtland-rapporten, skulle kunna vara att en hållbar byggnad ska ”uppfylla sitt syfte utan att försämra livsvillkoren för framtidens människor”. Så man kan därför fråga sig om det ens går att kalla något för hållbart – är inte det en prognos, en förhoppning? Det man faktiskt kan säga är att vissa saker med all sannolikhet är bättre än andra, och att alla stora projekt måste börja någonstans. Detta första steg har varit energieffektivisering, där de största förbättringsmöjligheterna har funnits. Vi menar att detta var ett bra första steg, men att vi har
och produktion av material, konstruktion, underhåll, rivning och efterhantering har nu tillsammans gått om klimatpåverkan av användningsfasen, enligt Boverkets Lägesrapport 2012. I takt med att energiförbrukningen under husets livstid reduceras, blir den ”inbyggda energin” i materialen mer betydande. Ett sätt att råda bot på detta för byggbranschen är att anamma energisystemtänket med verktyg som livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnad (LCC). Att med helhetssyn utvidga systemgränserna och studera byggnadsmaterialens hela livscykel gör att man kan utvärdera miljöpåverkan av hela byggprocessen. Goda materialval får störst
genomslag om man låter dem påverka de största volymerna, alltså stomkonstruktionerna. SP genomförde härom året en intressant studie där stommar i betong och i massivträ jämfördes, utan skillnader i krav på bärkraft, brand, akustik och isolering. De visar där att klimatpåverkan från betongstommar är betydande större (ca 60 %) än stommar av trä. Genom att även innefatta återplantering av skogen är fördelen att bygga med långlivade trästommar än större. Ett balanserat skogsbruk skulle kunna göra livscykeln av träbyggnader närapå klimatneutral genom biogen lagring av koldioxid i träet, och därmed fungera som en kolsänka och motverka global uppvärmning. Samma studie visar, något förvånande, att slutanvändningsfasen är betydande för båda materialen. Trä kan antingen förbrännas med energiutvinning, och då ses som ersättning av fossila bränslen, eller
MYTER OCH FÖRDOMAR
»I TAKT MED ATT ENERGIFÖRBRUKNINGEN UNDER HUSETS LIVSTID REDUCERAS, BLIR ‘DEN INBYGGdA ENERGIn’ I MATERIALEN MER BETYDANDE.«
22
blivit så bra på detta steg att det är dags att ta nästa. Idag är det väl känt hur man bygger ett energisnålt hus och receptet är ofta detsamma: att isolera ordentligt samt undvika köldbryggor och luftläckage, ta hjälp av värmeåtervinning, behovsstyrd ventilation, förnybara energikällor, etc. Nästa steg på vägen mot hållbarhet borde vara materialval. Parallellt med energieffektivisering har utsläppen av växthusgaser de senaste åren ökat för byggandets övriga faser. Faserna för utvinning
Biogen koldioxid har ett kortare kretslopp än fossil koldioxid.
I takt med att flerbostadshusen i trästomme skjuter i höjden ökar även nybyggnationen procentuellt. Det 120-åriga förbudet mot att bygga mer än två våningar i trä försvann 1994 genom ändrade regler inom EU, men än lever ett antal myter och fördomar kvar mot träbyggande. Det är idag fullt möjligt att bygga fukt- och brandsäkra bostäder i trä med jämförbar bärkraft och livslängd som till exempel armerad betong. Självklart finns det tillfällen när det
» VARJE MATERIAL HAR SIN PLATS. VI UPPLEVER ATT MATERIALVAL SOM ÄR GJORDA MED SKÄRPA OCH EFTERTANKE OFTA LEDER TILL INTRESSANT ARKITEKTUR. « inte passar att bygga med trä, som till exempel konstruktion i maritim miljö med konstant kontakt med vatten. Varje material har sin plats. Vi upplever att materialval som är gjorda med skärpa och eftertanke ofta leder till intressant arkitektur. Men detta kan även ske när arkitekturen med avsikt bryter mot detta på ett kreativt och nyskapande sätt. Ett nutida problem som gärna får försvinna inom tio år är schablonen i dagens grönmålning av energieffektivitet; gör väggarna tjocka och sätt på solceller på ett av flera hus, ett skyltexemplar, och
vips är hela bostadsområdet omtalat för sitt miljötänk. Klimatneutral miljöcertifiering, likt det nya internationella standardsystem som TMM framarbetat, samt uppföljning av ställda mål är några av kommande lösningar på detta. En sista förbättring vi vill lyfta är en ökad renoveringsgrad. För att nå EUs klimatmål till 2050, dvs att halvera energikonsumtionen och globala utsläppen av växthusgaser, kan vi inte förlita oss på enbart nybyggnation. Kungliga Vetenskapsakademin IVA har beräknat att volymen renoverade lägenheter behöver dubbleras från dagens 25 000 per år, och därtill behöver varje renovering föra en halvering av lägenhetens energibehov med sig. Förresten, Norge skärper sina energikrav redan till nästa år, 2015, till att alla nyproducerade bostäder ska byggas med passivhusstandard eller energisnålare . Framtid sa vi? Nej, nästa år. Dags för Sverige att hänga på när målsättningarna för hållbart byggande höjs ytterligare. Jonas Lundgren & Peter Selberg
MYTER OCH FÖRDOMAR
deponiförvaras som lagrat kol. Betong har som material en potential att reagera med syre, att karbonatisera, och återbinda upp till hälften av den fossila koldioxiden som släpptes ut vid produktion, vilket talar till betongens fördel. Tyvärr är denna process motverkande på betongens livstid då korrision av armeringen påskyndas, så detta resonemang är endast fördelaktigt efter rivning. Idag finns det dåligt med ekonomiska incitament att lagra krossad betong under längre tid på upplag i god kontakt med luft, det mesta hamnar idag under mark som vägfyllnad. Betongtillverkarna brukar använda termisk massa som ett argument, men vad vi vet innebär detta bara försumbara skillnader, och på en försvinnande energiförbrukning dessutom. Sammanfattningsvis kan vi inte dra andra slutsatser än att trä är att föredra som konstruktionsmaterial för en framtida minskande klimatpåverkan av byggsektorn. De senaste fem åren byggdes ungefär 10 % av alla flerbostadshus i Sverige med trästomme. För att vara ett land med en stark tradition av träbyggande känns detta extremt lågt.
23
MYTER OCH FÖRDOMAR
24
pyramidenkogel
I Österrike ser vi exempel på hur nära samarbete mellan arkitekt och ingenjör ger nya möjligheter. Här finns världens högsta utsiktstorn i trä. På berget Pyramidenkogel intill sjön Wörthersee i södra Österrike ligger ett 100 m högt utsiktstorn av arkitekterna Markus Klaura och Dietmar Kaden samt konstruktören Markus Lackner. Tornet är resultatet av en tävlingsvinst och öppnade i juni 2013. I tävlingen ingick att skapa en spektakulär symbol för området invid språkgränsen mellan tyska och slovenska, att använda den senaste tekniken och att använda trä i så stor utsträckning som möjligt för att utnyttja lokala råvaror och främja hållbar design. Tornet består av 16 limträpelare sammanfogade med 10 stålellipser, allt prefabricerat. Den översta delen av tornet är en cylinder av korslaminerat trä. När vi besökte tornet upplevde vi formen som väldigt fri, både när vi såg det på avstånd och när vi gick upp i det. I själva verket följer formen ett enkelt geometriskt system. De horisontella stålellipserna som håller ihop tornet är alla lika och placerade med 6,4 m mellanrum i höjdled. Den vågiga formen skapas av att de roterats 22,5° per våning. Tornet är tekniskt avancerat, inte minst i sammanfogningarna av de olika delarna i limträpelarna. De är utförda med stålbeslag och tätade med epoxiharts. Med hjälp av vindtunnelförsök har dimensionerna kunnat hållas nere, trots stora vindlaster. Upp i tornet tar man sig till fots i trappor eller via hiss. Från utsiktsplattformarna i tornets topp har man 360° utsikt över det vackra alplandskapet. På nedvägen har man ytterligare ett alternativ; Europas längsta rutschkana med en fallhöjd på 50 m. Karin Cajmatz
limträ massivträ kerto
tänk snabbt. tänk högt.
MYTER OCH FÖRDOMAR
Unika lösningar för modernt träbyggande Moelven Töreboda gör det möjligt att bygga höga flervåningshus i limträ, massivträ och Kerto – snabbt och väderskyddat! Processen blir effektiv och kvadratmeterkostnaden sänks. Våra lösningar har dessutom tydliga miljöfördelar, är testade akustiskt och skapar stora möjligheter för arkitekten. Vill du vinna tid, tänk trä. Läs mer på moelven.se
25
Är du en samhällsbygg are med helhetss yn? Då borde du ar beta hos oss! jobb.norconsul t.se
Samhällsbyggaren med helhetssyn.
Att utveckla ett hållbart samhälle kräver engagemang, helhetssyn och förmåga att knyta ihop enskilda expertkunskaper till en komplett lösning. Detta är en del av vardagen för oss på Norconsult. Vi är en av Nordens största rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Med helhetsperspektiv och tydlig miljöprofil hjälper vi våra uppdragsgivare att lyckas på resan från vision till fungerande verklighet. RING OSS PÅ 031-50 70 00 ELLER BESÖK NORCONSULT.SE, SÅ BERÄTTAR VI MER.
en del av
Konstruerar, tillverkar, levererar och monterar
Företagshuset Aurora
MYTER OCH FÖRDOMAR
Göteborg, Liljeholmskajen
Vi siktar högt när det gäller kundrelationer och ett modernt säkert boende. Just nu är vi med och bygger upp några av de mest utmanande höghusen i landet med prefabricerad betong. Vi konstruerar och tillverkar våra element för att ge Dig funktion, säkerhet och komfort. Vårt mål är att Du som kund långsiktigt ska kunna vara trygg i Ditt val av SCF som leverantör.
Tyresö View Tyresö Centrum
Välkommen att rådfråga oss när det gäller prefabricerad betong.
26
Betong, är en ren gjutning
Brf. Förstäven Västerås
Web. www.scfbetong.se
Tel. +46 670-64 84 00
Sandåkern Umeå
rijeka islamic centre Nyligen färdigställd står Kroatiens tredje moské i modern tid och tittar ut över kuststaden Rijeka. Med ett uttryck inspirerat av Ottomanska kupoler omvärvar fem sfärsegment varandra inklädda i aluminiumplattor. Bredvid tornar en spiralformad minaret upp sig. Antagandet om att byggnaden skulle vara stängd för icke-muslimsk allmänhet var en fördom vi hade som motbevisades vid vårt besök, då vi fick ett varmt välkomnande av centrets vaktmästare. Innan vi kunde besöka
»SMÅ FÖRBUD SOM DESSA KAN MOTSÄGELSEFULLT GE KRYDDA ÅT DEN ARKTEKTONISKA UPPLEVELSEN.« moskén fick dock kvinnorna i vår resegrupp låna slöjor för att täcka sitt hår och alla behövde ta av sig skorna, vilket förstärkte känslan av att kliva
MYTER OCH FÖRDOMAR
I länderna kring Adriatiska havet är den muslimska befolkningen en minoritet. I regionen PrimorjeGorski i nordvästra Kroatien bor ändå ca 10 000 muslimer så därför fanns en önskan om att uppföra ett islamskt center för möten och religösa samlingar i staden Rijeka. Byggnaden är skapad av skulptören Dušan Džamonja och realiserad av arkitekterna Darko Vlahović och Branko Vučinović. Bygget kostade 13 miljoner USD och sponsrades av staten Qatar.
in i ett sakralt rum. Små förbud som dessa kan motsägelsefullt ge krydda åt den arkitektoniska upplevelsen. Jag tänker till exempel på rumsupplevelsen i byggnader med krav på tystnad, lugnet i bostadsområden där biltrafik förbjudits eller det första intrycket från de få platser där fotografering är strikt förbjudet och bilder inte har läckt ut. För som vi har konstaterat under studieresan: ett förskönat fotografi säger ändå inte allt. Arkitektur görs sig bäst i den oförskönade verkligheten med alla sinnen närvarande. Jonas Lundgren
27
oväntad arkitektur Det första som slog mig när det stod klart att vi skulle till Östeuropa var hur löst definierat begreppet faktiskt är. En av de vanligaste definitionerna verkar vara de länder i Europa som tillhört sovjetunionens inflytelsesfär. Och kanske är det just det där med kopplingen till sovjet som gör att Östeuropa för många blir en politiskt färgad beteckning, snarare än det kulturellt mångfacetterade område som det egentligen är. Östeuropa var för mig ett område höljt i dunkel. En del av Europa som trots sitt geografiska läge i kontinentens mitt och sin historia av välstånd och högkultur, hamnat
»Samtiden tar ofta bara hänsyn till det allra senaste kapitlet i historien när vi bildar oss en uppfattning om en kulturs identitet och status. « i skuggan av mer internationellt omtalade och namnkunniga länder runt omkring. Sällan har jag hört talas om ungersk, slovensk, eller kroatisk arkitektur, jämfört med
hur ofta jag hört om turkiska moskéer, grekiska tempel, Italienska kyrkor och Österrikiska borgar. Visst förtjänar dessa arkitektoniska storverk all uppmärksamhet de kan få, men kanske är det på tiden att även uppmärksamma den prakt som angränsande länder i Östeuropa har att erbjuda. Såhär i efterhand kan det verka självklart men jag medger att jag förvånades över hur samma diskussioner verkar stå på agendan i t.ex. Slovenien som i Sverige. Bland annat den om
huruvida shoppinggalleriorna och ”plåtlådorna” i städernas utkanter urholkar staden eller inte. Kanske ingen överraskning för vissa men jag förvånades verkligen av hur väldigt snabbt omställningen till marknadsekonomi har gått efter självständigheten från Jugoslavien. Visst finns de där, de färglösa betonglandskapen av flerbostadshus som jag hade väntat mig, men i övrigt ser Ljubljana med omnejd ut som vilken västeuropeisk stad som helst. Omgivna av industriområden och de anonyma boxarna till shoppinggallerior. Vad som särskilde Ljubljana visade sig inte var betongjättar, för dem har vi också, utan istället en makalöst vacker och pittoresk stadskärna med romerska anor. Slovenien är en kulturell knutpunkt där den germanska,
MYTER OCH FÖRDOMAR
ljubljana, slovenien
28
bratislava, slovakien
slaviska och latinska kulturerna möts. Alla dessa finns representerade inom arkitekturen på ett eller annat sätt.
»Stereotypa flerbostadshus i betong som får det mest dystra miljonprogram i Sverige att framstå som Disneyland.«
fasaderna. En färgklick och en gnista som lyser dubbelt så starkt just på grund av sin strama kontext och gråa historia. Musikern och poeten Leonard Cohen satte huvudet på spiken när han sjöng ”There is a crack in everything , that’s how the light gets in.” En fördom är sällan helt och hållet ogrundad men med en god dos av ödmjukhet inför det vi inte känner till, blandat med en skvätt nyfikenhet kan man många gånger nå berikande insikter om hur mångfacetterat det mesta egentligen är. Så även Östeuropeisk arkitektur. Europa har en otroligt blodig historia, inte minst i dessa regioner, men förhoppningsvis kan vi fortsätta att visa ödmjukhet gentemot oliktänkande och respekt för det främmande. Förhoppningsvis har jag privilegiet att få återvända till dessa vackra trakter om 30 år - i fredstid. Pär Bratt
MYTER OCH FÖRDOMAR
Så varför slänger så många in detta fantastiska land i ett löst definierat och fördomsfullt fack med stämpeln östblock? Okunskap är en förklaring men duger det verkligen som ursäkt? Samtiden tar ofta bara hänsyn till det allra senaste kapitlet i historien när vi bildar oss en uppfattning om en kulturs identitet och status. En kortsiktighet som på sätt och vis är förståeligt men de krafter som ligger bakom hur ett folk, en kultur och inte minst en stad formas, sträcker sig över längre tidsspann än så. Precis som trädens årsringar kan stadens olika lager granskas ur ett historiskt perspektiv. På så sätt kan vi få en rikare och med nyanserad bild av hur det verkligen ligger till. Det är för visso ett väldigt litet smakprov som man kan förväntas
få på tio dagar men det var viktigt för mig att se dessa länder för att kunna omdefiniera och bredda min uppfattning om hur det faktiskt ser ut. Dessa länder är så ofantligt mycket mer än postkommunistisk dekadens. Inte ens den arkitektur som faktiskt lever upp till fördomarna är så dyster som man kan tro. Ett tydligt exempel på detta såg vi i den Slovakiska huvudstaden Bratislava där man ifrån ett centralt beläget utkikstorn ser en klart segregerad stad. Söder om den historiska floden Donau ligger den del av staden som byggts upp under kommunistregimens dagar. Stereotypa flerbostadshus i betong som får det mest dystra miljonprogram i Sverige att framstå som Disneyland. Arkitektur som vittnar om ett konformt och ekonomiskt kärvt samhälle. Men där fanns också ljus! De tidigare statligt ägda husen, ägs nu i stor utsträckning av de boende i respektive hus och idag kan man därför se friskt varierande färger på
29
kroatiska bågbroar
MYTER OCH FÖRDOMAR
Pag bridge, en bågbro från 1968 mellan fastlandet och ön Pag i Kroatien.
30
Längs det kroatiska kustbandet står några smäckra bågbroar i betong. Den kroatiska brokonstruktören Ilija Stojadinovic inspirerades under 60-talet av Eugene Freyssinets monteringsteknik av bågbroar i Sydamerika. Han utvecklade så småningom sin egen konsolteknik som han använde i Sibenik bridge (1966), Pag bridge (1968) och slutligen i Krk bridge (1980), som under 20 år var världens längsta betongbro med ett spann på 390 meter. De strukturellt optimerade brokonstruktionerna har dock fått betala för sin slankhet och har behövt repareras flera gånger. Den vanligaste orsaken har varit kloridangrepp från havsvattnet, men också bombningar under det kroatiska självständighetskriget har lett till ett behov av reparationer. Brobanan i Pag bridge (övre bilden) fick bytas ut mot en i stål vilket gjorde bron 10 % lättare och därför klarar nu brobågen 10 % tyngre trafik. Under studieresan besökte vi både nyare och äldre bågbroar och konstaterade att säkerhetsfaktorerna för dimensionering enligt Eurocode faktiskt behövs för att skapa något beständigt på lång sikt. Jonas Lundgren
Maslenica bridge, 2011, byggd hållbart med högre betongklass.
Sea organ och avslut Efter att i en veckas tid kryssat fram genom det forna östblocket, de österrikiska alperna, den slovenska landsbygden och längs den Adriatiska kusten landade vi till slut i hamnstaden Zadar i Kroatien.
av hur lika Budapest och Wien var västeuropeiska städer, både i historisk och i modern arkitektur. Vi förvånades av den höga levnadsstandarden vi uppfattade i Slovenien. I några fall bekräftades våra fördomar men överlag var platserna vi besökte vackrare än väntat. Kanske var det på grund av noga utvalda resmål; guldkorn insprängda i en grå stadsbild och byggnadsverk som går mot norm och kultur. Eller kanske att var vår bild av dessa “östländer” förlegad och behövde uppdateras. Jonas Lundgren Isak Regnström
MYTER OCH FÖRDOMAR
Ute på en udde i den gamla stadskärnan hittade vi Sea Organ, som är något så unikt som både en publik mötesplats och ett experimentellt musikinstrument. Havets vågor sveper in under en stentrappa till ett system av rör och resonanskammare, vilket skapar en slumpartat och avslappnande ljud som för tankarna till valsång. Projektet ritades av arkitekt Nikola
Bašić och byggdes år 2005. Platsen var väldigt fridfull och en perfekt avslutning på en händelserik resa när vi så satte oss vid vattnet för att lyssna på musiken och se solen gå ner över Adriatiska havet. Fördomarna då? Syftet med resan var ändå att undersöka fördomar om arkitektur och teknik, genom att besöka länder vi inte visste så mycket om. Nedgånget, grått och smutsigt med ett och annat prestigeprojekt verkade vara allmänna bilden av Östeuropa. Vi trodde att vi skulle få uppleva länder och städer präglade av forna storhetstider och krig: Österrike-Ungern, Sovjet och Jugoslavien. Väl på plats överraskades vi
31
arkitekt, ingenjör eller mittemellan?
MYTER OCH FÖRDOMAR
Hur ser egentligen allmänheten på de två yrkesgrupperna – vad utmärker en arkitekt och vilken är den första tanke som kommer upp när du hör ordet ingenjör? Med denna artikel vill vi utforska hur arkitekter och ingenjörer ser på varandras yrken och kompetenser, samt undersöka hur ett bra samarbete dem emellan kan se ut.
32
För att försöka måla upp en bild av de två yrkesgrupperna använde vi oss av ord-association. Konstellationerna på sidan är en sammanställning av svaren vi fick när vi ställde frågan: “Vilket är det första ord du tänker på när du hör arkitekt/ingenjör?” Ju större ett ord är, desto fler gånger fick vi samma svar. Vår utbildning “Arkitektur och Teknik” bygger på att utbilda studenter till både arkitekter och ingenjörer, därför var vi även intresserade av hur yrkesverksamma upplever ett bra yrkesöverskridande samarbete. Genomgående från båda sidor är önskan om ömsesidig förståelse och respekt för varandras roll i ett projekt, där åsikter om något som är mer innefattat i den andres roll vädras genom diskussion. Sprickor i samarbetet uppstår ofta när någon part ser sin roll som mycket starkare och anser att det skall ges efter från andra hållet istället för att mötas i dialog. Lösningarna behöver inte nödvändigtvis bestå i att båda sidor får ge efter lika mycket, utan huvudsaken är att lösningen nås genom samarbete. Vidare undrade vi om det finns delar av det andra yrkets uppgifter som upplevs saknas i det egna. Till
vår stora förvåning verkade detta inte vara aktuellt från något håll, i varje
»Genomgående från båda sidor är önskan om ömsesidig förståelse och respekt för varandras roll i ett projekt” fall inget som någon ville kännas vid. En kommentar som vi fick lyder: “En arkitekt måste utmana och tänja lite på gränserna om vad som är möjligt, samtidigt som en konstruktör måste bromsa lite och vara realistisk”, vilket sammanfattar något av kärnan för både potential och problem i mötet mellan yrkesgrupperna. Genomgående i svaren är det tydligt att många har
en uppfattning av att arkitekter är “flummiga” medan ingenjörer är “för rationella”. För att nå lyckade lösningar krävs det från båda håll att snarare se kreativt utmanande framför flummighet och realism snarare än antikreativitet. Kanske är det här “arkinjören” kommer in, med spetskompetens i sitt område och även en bred förståelse inom de andra områdena? Förståelse för varandras förhållningssätt är essentiellt och är något vi upplever som centralt under
»Sprickor i samarbetet uppstår ofta när någon part ser sin roll som mycket starkare och anser att det skall ges efter från andra hållet istället för att mötas i dialog« utbildningen. Ingenjörsstudenter uppmanas prova på nya lösningar i projekt, medan arkitektstudenter har allt fler detaljkurser med inriktning
mot en färdig, realiserad produkt. “Ingenjören måste våga se fler lösningar på en uppgift och tänka nytt, istället för att låsa sig i en säker lösning enligt facit”, säger en av de svarande. Även om det är stora skillnader på de båda yrkena finns det även många likheter. Genom att hitta dessa likheter, samt vara tydlig med vad det motsatta yrkets kompetenser är, kan yrkesöverskridande samarbeten vara en stor tillgång, inte bara för de båda parterna utan även för samhället och byggnadskonsten. Jacob Flårback & Viktoria Henriksson
Pyssel: Kan arkitekt och ingenjör mötas?
ARKITEKT
MÖTESRUM
MYTER OCH FÖRDOMAR
INGENJÖR
33
Pyssel: Vik en trappa! Röd linje ska skäras. Heldragen svart viks utåt. Streckad svart viks inåt.
MYTER OCH FÖRDOMAR
Lösningsförslag från föregående sida:
34
I mötesrummet
I korridoren
Utanför kontoret
MYTER OCH FÖRDOMAR
35
9 10 r om arkitektur yter och för studenter
GÖTEBORG
Arkitektur fördom
dagar
168
OM ARKITEKTUR OCH r och tekni en minibuss
mil
ördomar
lse
13 2 18 7 7
11,5 13,75 6,25 4,5
Ungern Slovakien Österrike
en tidning
Slovenien
47
Ark
besöksmål
Kroatien
fördelning Ungern Slovakien Österrike Slovenien Kroatien
Innehåll artiklar
13 2 18 7 7
Ungern
artiklar
Slovakien
reseberättelse
Slovenien
övrigt
artiklar 11,5 reseberättelse reseberättelse 13,75 annonser annonser 6,25 övrigt övrigt 4,5
BUDAPEST
Österrike
annonser
Kroatien
Fördelning Ungern Slovakien Österrike Slovenien Kroatien
artiklar reseberättelse annonser övrigt
DU HAR I DIN HAND en reseberättelse från Östeuropa och tankar om byggbranchen
ZADAR