Hembesöket 2/2012

R – Itella Oyj | OFFENTLIGT MEDDELANDE

Hembesöket Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning 2 • 2012

Plastikkirurg Kai Saariniemi ger patienten en

mer funktionell vardag 4

eRecept gör

patienten tryggare

Höj din röst för en

riskfriare vård

i vårt Gå med tråd! patien

Bråkande blåsa

plågar många

Hembesöket

Innehåll

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

3 ledare

Utgivare Vasa centralsjukhus

Evig utveckling av patienternas säkerhet

Chefredaktör Charlotta Järf (06) 323 1726

erecept eRecept gör patienten tryggare

Redaktionschef Andréa Högberg (06) 323 1723

6 plastikkirurgi

Plastikkirurgen Kai underlättar patienternas vardag

8 Patienten berättar

Petra Kock besegrade bröstinfektionerna

Pärmbild Riikka Austen

patientsäkerhet Höj din röst för en riskfriare vård

Redaktionsråd Göran Honga Olle Gull Auvo Rauhala Marina Kinnunen

10 i korthet

Säkerhetsnålen sticks inte i onödan

Bråkande blåsa plågar många

Omstridd drivkraft bakom centralsjukhuset

Redaktion Salla Pukkinen Hannele Alanko Päivi Ristimäki Henry Nygård

12 inkontinens

Översättare Jan-Peter Nummela

14 HISTORISK TILLBAKABLICK

E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning I-print|plus

Tryckning Painoyhtymä Oy

Info Larsmo

Vasa sjukvårdsdistrikt Vasa sjukvårdsdistrikt, som ägs av 14 kommuner, har ett befolkningsunderlag på cirka 165 000 invånare. Vasa centralsjukhus har över 2 000 anställda som arbetar inom vården och branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss.

2 Hembesöket

Jakobstad Pedersöre

Upplaga 85 550 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt

Nykarleby

Vörå Vasa Korsholm Laihela Malax Korsnäs Närpes

Kaskö

Kristinestad

Tidningen Hembesöket är Vasa centralsjukhus hembesök till varje hushåll i distriktet. I något skede av vårt liv kommer vi alla i kontakt med sjukhuset och dess personal. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt arbete för att främja hälsan hos invånarna i regionen. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i verksamheten på sjukhuset, men även ge dig en möjlighet att träffa människor och patienter på sjukhuset. Vi hoppas att du kommer att trivas med oss.

Ledare Marina Kinnunen administrativ överskötare Vasa centralsjukhus

Evig utveckling av patienternas säkerhet

Patienten är den enda som går igenom hela vårdkedjan, vilket också gör patienten till en expert på den egna vården.

”Bästa passagerare. Vi ska nu presentera säkerhetsföreskrifterna som gäller på den här flygningen. Vi ber er vänligen iaktta följande anvisningar...” Det här låter säkert bekant för alla som någon gång har flugit. Även på sjukhus finns det otaliga säkerhetsaspekter som patienter eller anhöriga själva kan påverka. Ansvaret för vården ligger naturligtvis hos vårdpersonalen, men utan ett tätt samarbete med patienten kan vi inte uppnå ett gott slutresultat. Patienten är den enda som går igenom hela vårdkedjan, vilket också gör patienten till en expert på den egna vården. På Vasa centralsjukhus har vi gett patientsäkerheten den uppmärksamhet som krävs. Personalen på sjukhuset har aktivt arbetat för att främja patientsäkerheten, och även på riksnivå betraktas vi som pionjärer inom patientsäkerhetsutveckling. Trots det finns det ännu många utmaningar kvar och utvecklingsbehovet består. Vi har vidtagit flera åtgärder för att garantera en säker läkemedelshantering, men alltjämt krävs fortlöpande utvecklingsarbete och bedömning av risker. Läkemedelshantering är dessutom ett område där patienter och anhöriga kan bidra till ett lyckat vårdresultat och en trygg vård. Varje patient borde till exempel alltid ha med sig en lista över sina mediciner. Patienten är ju den enda som vet vilka mediciner hon tar. En skriftlig medicinlista hjälper också vårdpersonalen att ge patienten en säker vård och dessutom bidrar listan till att påskynda vården. I framtiden kommer elektroniska eRecept att ytterligare bidra till en ökad säker läkemedelshantering för såväl patienten som vårdpersonalen. eRecepten främjar säkerheten vid läkemedelsbehandling, eftersom uppgifterna om patientens helhetsmedicinering då finns att tillgå oberoende av var patienten vårdas. Trots det är det fortfarande viktigt att patienten själv känner till de mediciner som hon tar och aktivt lyfter fram denna information. En god patientsäkerhet kräver rätt attityd och aktivitet inom hälso- och sjukvården. Även små saker påverkar säkerheten, så kom ihåg att öppet lyfta fram viktiga uppgifter, antingen som patient eller anhörig. 

Hembesöket

eRecept

t kan eRecep s bort, ppa inte ta as eller k förfals las. stjä

pappersrecepten är ett minne blott, då Vasa centralsjukhus övergår till att använda elektroniska eRecept i mars 2013. – Med tanke på patientsäkerheten är det här en avsevärd förbättring, säger administrativa överläkaren Heikki Kaukoranta.

eRecept

gör patienten tryggare text Hannele Alanko | bild Riikka Austen

Recept skrivs i normal ordning ut av en läkare, men patienten får inget pappersrecept utan receptet lagras i stället elektroniskt i den nationella databasen Receptcentret. Därifrån förmedlas receptet till apoteket i elektronisk form. Alla eRecept som ordineras kommer hädanefter att finnas lagrade i samma databas. Administrativa överläkaren Heikki Kaukoranta på Vasa centralsjukhus välkomnar reformen.

4 Hembesöket

– Samma patient kan ha fått sina recept på antingen sjukhuset, företagshälsovården eller hälsovårdscentralen. I och med att alla recept i fortsättningen lagras i Receptcentret får vårdpersonalen en bättre översikt av patientens helhetsmedicinering. Då blir det lättare att upptäcka om patienten får två mediciner som inte passar ihop. – Fortsättningsvis kan patienten få ett pappersrecept, om patienten så önskar. Men då blir hon utan eReceptets fördelar, fortsätter Kaukoranta.

Inga borttappade recept I och med att eRecepten lagras direkt i den elektroniska databasen kan de inte tappas bort, stjälas eller förfalskas. Dessutom blir det lättare att hämta ut receptbelagda mediciner, eftersom det i fortsättningen går att hämta ut ett eRecept på vilket apotek som helst i landet. – Patienten kan hämta sina mediciner till exempel från apoteket vid sommarstugan. Dessutom går det att förnya recept-

Gallup

 P rovisor Yvonne Kjellman vid Centralapoteket i Vasa överräcker en receptbelagd medicin åt patienten. Hon påminner om att även i fortsättningen ha FPA-kortet till hands för att få läkemedelsersättning på apoteket.

belagda mediciner på vilket apotek som helst i Finland. I stället för pappersrecept får patienten av läkaren en patientanvisning i pappersform. Där finns all information som patienten behöver om medicinen som läkaren ordinerat, bland annat doseringsanvisningar. På patientanvisningen finns också en streckkod som hjälper apoteks personalen att hitta patientens recept i Receptcentrets databas. Det räcker också att bara visa upp FPAkortet på apoteket för att få ut sin medicin. FPA-kortet måste fortsättningsvis uppvisas för att få ersättning för medicinerna.

Inga skadliga biverkningar Kaukoranta har stora förhoppningar på reformen. – Naturligtvis kan datasystem drabbas av problem, men vi är förberedda på eventuella störningar och har ett reservsystem i form av pappersrecept. Patienternas eRecept som ligger i databasen är också i säkert förvar, skyddade av lösenord. – Patientens eRecept kan bara läsas på apotek och av den läkare som skrivit receptet. Med patientens samtycke kan den behandlande läkaren eller sjukskötaren kontrollera patientens eRecept. Dessutom kan patienten själv också se sina egna uppgifter genom att logga in i databasen med de egna nätbankskoderna på www. kanta.fi. Om patienten inte har en dator kan hon be att få en utskrift av sina eRecept på apoteket, säger Kaukoranta. 

eRecept tas i bruk • V asa centralsjukhus tar eRecept i bruk i mars 2013. • Offentliga hälso- och sjukvården senast i april 2013. • Privata sektorn senast i april 2014.  www.kanta.fi/sv

 Vad tycker du om eRecept? Ari Alamylläri Bötom – Jag tror att det i fortsättningen blir snabbare att uträtta ärenden på apoteket, vilket är bra. Själv har jag inga dåliga erfarenheter av pappersrecepten, men jag vet att äldre personer har problem med mediciner som inte sinsemellan passar ihop.

Seija Salolehto Vasa – Skönt att inte längre behöva förvara en massa papper hemma. Själv har jag sparat alla gamla recept och i vissa situationer har jag haft nytta av det. Till exempel om en läkare ordinerat en sådan medicin som jag tidigare fått biverkningar av. Då har jag kunnat kolla upp den medicinen i mina gamla pappersrecept och meddelat läkaren.

Tuija-Leena Känsäkangas Vasa – eReceptet låter som en bra förnyelse. Det har tidigare varit svårt att få ett nytt recept om man tappat det gamla. Det är också bra att minska på pappersanvändningen av ekologiska skäl. Ibland blir det förstås trubbel med dataprogram och det är förstås besvärligt om databasen tillfälligt kapsejsar.

Anna-Lena Krooks Oravais – Det här blir nog bra speciellt för äldre och de med dåligt minne. Många gånger har de flera olika läkare och åtskilliga receptbelagda mediciner samtidigt. Då minns de nödvändigtvis inte själva alla mediciner de använder eller vem som ordinerat dem. eReceptet ökar deras säkerhet och det tycker jag är bra.

text och bild Hannele Alanko

Hembesöket

Plastikkirurgi

Plastikkirurgen Kai

underlättar patientens vardag Tänk dig att du dagligen bär på en extra vikt på två kilo över axlar och rygg. Så känns det för många kvinnor med stora bröst. Sedan ett halvt år tillbaka hjälper Vasa centralsjukhus egen plastikkirurg Kai Saariniemi patienter till en mer funktionell vardag. text Andréa Högberg | bild Riikka Austen

lastikkirurgi får många av oss att tänka på ansiktslyft och läppförstorningar, men på Vasa centralsjukhus innebär plastikkirurgi något helt annat. – Här görs uteslutande funktionell och korrigerande plastikkirurgi, utan att glömma det estetiska resultatet, säger Kai Saariniemi. Under de månader han arbetat på sjukhuset har han hunnit bli en omtyckt kollega och underlättat vardagen för hundratals av centralsjukhusets patienter. Tidigare har vi nämligen inte haft en egen plastikkirurg, utan fått kalla in läkare bland annat från Helsingfors.

Allt från spädbarn till pensionärer I sitt arbete kommer han dagligen i kontakt med allt från spädbarn till pensionärer. – Det finns ingen del av kroppen som en plastikkirurg inte kan komma att behöva operera. Därför sker mycket av mitt arbete i samarbete med andra läkare, säger Kai. – Det intressanta är att det på centralsjukhuset inte existerar rent ”plastikkirurgiska patienter”. Det finns alltid en annan bakomliggande orsak till varför man vill utföra ett plastikkirurgiskt ingrepp. Orsaken kan vara antingen fysiologisk eller psykologisk, och det handlar också mycket om hur patienten upplever behovet.

Gör alltid sitt yttersta Till de ingrepp Kai utför vid centralsjukhuset hör bland annat bortoperering av överlopps

6 Hembesöket

fettvävnad som uppstått vid minskningar av magsäcken. Han gör också bröstförminskningar, bröstrekonstruktion, onkoplastisk bröstkirurgi (vid bröstcancer) och opererar patienter med hudcancer. Dessutom bistår Kai med sin expertis när patienter som varit med om trafikolyckor och har vävnadsskador ska opereras. Gemensamt för alla plastikoperationer är viljan att underlätta patientens vardag. – Trots att operationerna främst har en funktionell orsak, är det estetiska mycket viktigt för mig. Ärren är ett pris man som patient får betala, men jag vill alltid göra mitt yttersta för att åstadkomma ett så bra handarbete som möjligt, även när det handlar om hur såret läker och slutligen ser ut.

Bröstrekonstruktion efterfrågat bland cancerpatienter Nu kan också bröstcancerpatienter effektivare erbjudas rekonstruktion av bröst. – Ett nytt bröst betyder också mycket för det psykiska tillfrisknandet hos en patient. Operationen kan erbjudas de flesta, men beslutet är självklart patientens. Kai berättar att unga i regel är mer angelägna att genomgå den upp till fem timmar långa operationen, som kan genomföras på många olika sätt. – Vid bröstrekonstruktion bygger vi ett nytt bröst åt patienten. Vi kan välja att använda vävnad från exempelvis patientens mage eller lår, alternativt en ryggmuskel med hud för att bygga upp ett nytt bröst. Vi kan också använda oss enbart av en protes i kombination med patientens egen hud.

– Det finns inte någon övre ålder för plastikkirurgi, men som alltid finns det risker. Därför diskuterar vi flera gånger innan vi fattar ett beslut, säger Kai. – Ibland händer det också att förväntningarna från patientens sida är så stora att de inte överensstämmer med det vi fysiskt kan åstadkomma. Då kan det vara bättre att inte operera.

Hem redan dagen efter Kai är också den enda på centralsjukhuset som gör bröstförminskningar. – Tänk dig att du går med en extra vikt som motsvarar två kilo runt nacken dagligen. Det är vardagen för många kvinnor med stora bröst. Patienterna har problem med nacke och rygg, och många gånger försvåras dagliga sysslor eller motion. En bröstförminskning skonar kroppen från den extra vikten och hjälper patienter som många gånger har lidit av besvären i flera år. Efter en bröstförminskning får patienten oftast åka hem redan nästa dag. – Aktiva patienter som är uppe och rör på sig har mindre risk att drabbas av blodproppar och liknande efter operation. Därför rekommenderar jag varmt att man inte stannar för länge på avdelningen, säger Kai med ett skratt. 

Kai Saariniemi •h ar sin mottagning på kirurgiska polikliniken.

Trots att operationerna främst har en funktionell orsak, är det estetiska mycket viktigt för mig.

• har inriktat sig på bröst- och ansiktsplastikkirurgi • har alltid fascinerats av anatomi och tycker om att arbeta med händerna. Valde att specialisera sig på plastikkirurgi för att det tangerar många medicinska områden, bland annat allmän kirurgi, inre medicin och ortopedi. • ser sig själv som ”kirurgen från landet” och trivs mycket bra med att arbeta på en mindre ort.

Hembesöket

Patienten berättar

Besöket hos sårvårdaren blev Petras första möte med Vasa centralsjukhus plastikkirurg Kai Saariniemi. – Han föreslog en operation för att ta bort mjölkkörtlarna och mjölkkanalerna helt, för att få ett slut på de ständiga infektionerna. Operationen skulle innebära att han också var tvungen att ta bort bröstvårtorna, men beslutet var varken stort eller svårt, eftersom jag hade lidit av besvär så många år, säger Petra.

1420 gram bröstvävnad avlägsnades

– Jag sa till sköterskorna att nu får läkarna ta bort brösten helt, men istället kallade de på sjukhusets plastikkirurg, säger Petra Kock.

Petra besegrade bröstinfektionerna Efter år av besvär fick Petra Kock slutligen hjälp med sina otaliga bröstinfektioner. Ännu väntar den sista plastik operationen, men det nya livet har börjat redan nu. text och bild Andréa Högberg

ör sju år sedan drabbades Petra Kock, 37, av sin första infektion i mjölkgångarna i brösten. – Det kändes precis som mjölkstockning, men eftersom jag inte längre ammade min dotter visste jag att detta måste vara något annat. Petra fick veta att infektionen, som gjorde att det bildades små fistlar som varades, även satt sig i bröstens mjölkkörtlar. Hon åt kur efter kur med antibiotika, men infektionen blossade alltid upp på nytt. – Ibland kändes det som om medicinen inte alls hjälpte. Dessutom fick jag varken simma eller bada bastu eftersom det ofta ledde till att infektionen tog fart igen, förklarar Petra.

8 Hembesöket

En operation blev fyra Besvären fortsatte i år, och snart fick Petra beskedet att man skulle försöka operera bort fistlarna på hälsovårdscentralen. Då visste hon ännu inte att det skulle bli början på ytterligare tre operationer för att försöka råda bot på problemet. – Jag opererades två gånger i Vasa och en gång i Jakobstad. Ingenting hjälpte. Jag minns att jag satt hos sårvårdaren på centralsjukhuset efter den tredje operationen. Såren hade infekterats, och det kändes som om jag ville ge upp. Jag sa till sköterskorna att nu får läkarna ta bort brösten helt, men istället kallade de på sjukhusets plastikkirurg.

En månad senare opererades 820 gram vävnad bort ur det ena bröstet, och 600 gram ur det andra. – Jag hade inte bara genomgått en lyckad operation, jag hade dessutom två fina, friska bröst kvar, säger Petra och ler. Efter en natt på avdelningen fick hon åka hem. – Jag var sjukskriven en månad och fick bära stöd-bh under de fyra veckor stygnen smälte bort. Det uppstod inga komplikationer efter operationen. Jag kunde inte tro att det var sant! Det kändes som om jag fått ett helt nytt liv.

Glädjen att göra det man saknat Efter operationen har Petra öppenhjärtigt gått in för att berätta om sina egna erfarenheter och sprida kunskapen om att det går att få hjälp. Med både mjölkkörtlar och mjölkgångar borttagna är det nu omöjligt för henne att drabbas av infektionen igen. Nu väntar bara den sista, korrigerande operationen, vid vilken nya bröstvårtor ska byggas upp. Ingreppet tar en timme och görs med lokalbedövning. – Jag kan inte beskriva hur skönt det känns att äntligen se ett slut på besvären. Innerst inne har jag alltid trott att allt kommer att bli bra, även om min familj fått peppa mig ibland. Med friska bröst kan Petra numera också göra det hon saknat: simma i simhallen och bada bastu. Hemma väntar dessutom två förväntansfulla flickor på mammas sista operation. – När den är avklarad ska vi nämligen åka på spa hela familjen, det har jag lovat, säger Petra med ett leende. 

Patientsäkerhet

Patientens eget agerande spelar en

mycket stor roll för hur vården lyckas.

Höj din röst för en

riskfriare vård TExt SALLA PUKKINEN | bild RIIKKA AUSTEN

Sjukskötare och läkare gör sitt bästa för att patienternas sjukhusbesök ska löpa planenligt och säkert. Men det räcker inte alltid med personalens insats. Om patienten inte deltar i vården finns det en risk för att något går snett. Patientens eget agerande spelar en mycket stor roll för hur vården lyckas. – Vårdpersonalen kan stå till förfogande med sin expertis, men i många fall krävs det också att patienten själv engagerar sig i vården, säger administrativa överskötaren Marina Kinnunen. Det är inte till någon hjälp om patienten ordineras en medicin som hon sedan inte tar eller om patienten hittar på ett eget sätt att ta medicinen. Patienten bör alltså vara på alerten och delta i vården, och inte låta sig bollas hit och dit. – Ansvaret för vården ligger naturligtvis på personalen, men patienten borde själv vara starkt motiverad att tillfriskna.

– Problemen kan lösas bäst på den vårdande enheten.

Lista dina mediciner Det minsta en patient kan göra för att trygga sin vård är att lista sina medi-

ciner. Detta för att undvika olämpliga medicinkombinationer och eventuella allergiska reaktioner. Det är bra att alltid ha med sig en skriftlig medicinlista. – Alltför ofta utgår patienten ifrån att ”de nog vet på sjukhuset vilka mediciner jag tar”, säger Marina Kinnunen. 

Mod att säga till Det problematiska är att patienterna inte vågar säga till även om de känner på sig att något har gått snett. – Det beror på att patienten respekterar vårdpersonalen, säger Marina Kinnunen, men det är synnerligen viktigt att kommunicera. Såväl vårdarna som patienten måste ha tillgång till vissa väsentliga uppgifter för att kunna sköta sin del av vården. Vårdpersonalen ska känna till patientens bakgrund och patienten ska veta hur vården kommer att fortskrida. Även om patienten naturligtvis kan ifrågasätta vården i efterskott, är det förnuftigare att genast ge uttryck för sina misstankar.

Patienten kan främja sin egen säkerhet bland annat genom att diskutera öppet med vårdpersonalen.

Hembesöket

i korthet

Ge oss respons och vinn en fin presentkorg Vi vill veta vad just du tycker om tidningen Hembesöket. Ge oss din respons och delta i utlottningen på webben www.vasacentralsjukhus. fi/hembesoketrespons eller gratis per post (du behöver inte frankera kuvertet): Vasa sjukvårdsdistrikt, Kommunikation I4, Kod 5005967, 65 003 SVARSFÖRSÄNDELSE. Vi lottar ut en fin vintrig presentkorg från Pentik, värd 50 euro.

Säkerhetsnålen sticks inte i onödan  Säkerhetsnålen är en ny nål som används vid blodprovstagning och som är försedd med ett monterat skydd i plast. Skyddet kan behändigt knäppas på nålen genast efter provtagningen. Då kommer nålen inte i misstag åt att sticka sjukskötaren på väg från patientens arm till sopkärlet. Nålsticksolyckor har i värsta fall kunnat ge vårdaren en allvarlig smittsam sjukdom av patientens blod.

Den som ger blodprov på Vasa cent-

ralsjukhus blir i dag stucken med en ny, säker nålmodell. Tack vare ett plastskydd drabbas varken vårdaren eller patienten av en nålsticksolycka. TEXT och BILD SALLA PUKKINEN

Ökad patientsäkerhet De som blir stuckna med nålen märker knappast att nålarna har förnyats. – Patienterna har nog påpekat att sticket med säkerhetsnålen inte känns alls, säger laboratorieskötare Ann-Cathrine Lindberg med ett skratt. Päivi Moilanen på Turvatuote förklarar patienternas upplevelse med den diamantslipade och silikonförsedda nålen. POC-skötare Pirjo Palmunen däremot tror att det beror på att man vågar sticka in nålen raskare. Även om säkerhetsnålen i främsta hand förbättrar arbetssäkerheten skyddar den även patienten till exempel vid en olyckshändelse. Då patientrummen ofta är små kommer sjukskötaren inte

10 Hembesöket

tillräckligt nära patienten med provtagningskärran, varpå nålen och de andra tillbehören måste läggas på patientens säng. – Då skyddet är på plats kan inte en nål, som i misstag blivit kvar på sängen, sticka patienten, säger avdelningsskötare Ulla Nyystilä. Avigsidan med den nya nålen är att skräpmängden har ökat. Säkerhetsnålarna är nämligen avsedda för engångsbruk. Tidigare kunde samma holk, alltså den plastbit som är fäst vid nålen, användas flera gånger.

Säkerhetsnålar allt vanligare

Det tar sin tid att lära sig ett nytt arbetsredskap, säger avdelningsskötare Ulla Nyystilä på laboratoriet för klinisk kemi. Det skära skyddet på säkerhetsnålen har emellertid räddat många från att bli stuckna i onödan.

Vasa sjukvårdsdistrikt började testa säkerhetsnålar i januari 2010, som det andra sjukvårdsdistriktet i Finland efter Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt. Blodprovtagningsnålen är inte den enda säkerhetsprodukt som används på Vasa centralsjukhus, utan även andra vassa föremål, såsom insulinnålar och droppkanyler har ersatts med mindre riskabla alternativ. Skyddsmekanismerna är samtidigt smarta och effektiva. Fjärilsnålen till exempel, som fungerar med vakuumteknik, slinker raskt tillbaka i hylsan genom ett enkelt knapptryck.

Gå med i vårt patientråd! Lyhördheten inför patientens åsikter och behov blir allt viktigare och därför kommer Vasa centralsjukhus nu att grunda ett patientråd, med helt vanliga invånare i sjukvårdsdistriktet. Representanterna väljs utgående från ålder, kön, hemort och språk, för att få ett så mångsidigt patientråd som möjligt. Alla medlemmar ska vara myndiga och bör behjälpligt förstå

båda inhemska språken. Patientrådet får ta ställning till frågor som berör servicen på centralsjukhuset och ge egna förslag på hur vi kunde förbättra servicen. Rådet väljs för två år i taget och träffas 3–4 gånger om året. Blev du intresserad? Hör av dig till oss och berätta om dig själv och dina tankar kring patientens ställning på sjukhuset och hur den kunde

utvecklas. Uppge även din ålder, modersmål och dina kontaktuppgifter.  Anmäl dig på adressen: Vasa centralsjukhus, Sari West I4, Sandviksgatan 2–4, 65130 Vasa eller sari.west@vshp.fi. Mer information per telefon (06) 323 1721 eller (06) 323 1080.

FRÅGA LÄKAREN Det sägs att tvättmedel som används i diskmaskiner fräter på de inre organen. Går det alltså att se vid en obduktion om patienten haft en diskmaskin? – Nej, det kan man inte. Inte ens de skador som förorsakats av tobaksrökning syns vid en obduktion, om inte lungan drabbats av en tumör eller kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inte ens en ohälsosam livsstil upptäcks vid en obduktion. Det kan konstateras först då de sjukdomar som livsstilen förorsakat redan har brutit ut. Luftföroreningar däremot kan upptäckas i lungor hos personer som levt i storstäder. Kolföroreningarna i luften färgar nämligen lungorna mörka. Marcus Svartbäck, överläkare i patologi

Fungerar verkligen matsmältningsyoghurter? Och vad är det för fel på finländarnas magar då efterfrågan på hälsoyoghurter är så enorm? – Det finns inget entydigt svar på vad det är för fel på finländarnas magar. I västländerna har de inflammatoriska tarmsjukdomarna trefaldigats under de senaste 20–30 åren. Dessa sjukdomar har emellertid inte ökat i utvecklingsländerna. Det finns inga säkra belägg på varför förekomsten av tarmsjukdomar har ökat, men förmodligen beror det på kosten eller andra miljöfaktorer. Denvästerländska kosten är oftast fiberfattig. Den vanligaste åkomman som drabbar mag- och tarmkanalen i västvärlden är det syndrom som kallas irriterad tarm. Det ger många olika symtom, såsom svullen mage, gasbesvär, tarmkramper och avvikande tarmfunktioner. Dessa symtom kan eventuellt lindras med hälsoyoghurter. Å andra sidan har forskare konstaterat att den hälsofrämjande effekten av yoghurten är tämligen svag. De som lider av tarmproblem kan pröva använda produkter med probiotiska bakterier. De finns i tablettform samt i yoghurt och saft. Tarm- och magproblem kan också bero på det moderna livets, stress och oregelbundna mattider.

Flera parkeringsmöjligheter vid Vasa centralsjukhus  Vasa centralsjukhus har upp till 1 200 parkeringsplatser. Trots det är det många som inte hittar en plats. Orsaken är att de flesta försöker parkera vid huvudbyggnaden, i stället för att vända in vid simhallen och använda den stora parkeringen, sjukhusets eget parkeringshus eller stadens allmänna parkering vid hamnområdet. Parkeringen är kostnadsfri, även i parkeringshuset. Dessutom kan Vasa stads bobollsträningsplan vid stranden användas som parkeringsplats under tiden 1.9 till 31.5. All parkering måste göras på i asfalten målade rutor, förutom på hamnområdet och bobollsplan, där underlaget är grus.

Vasa centralsjukhus har upp till

1 200

kostnadsfria parkeringsplatser.

Christian Nielsen, avdelningsläkare, inremedicin

Hembesöket

Inkontinens

Bråkande blåsa plågar många Blir byxorna blöta då du hostar eller skrattar? Kontrollerar du alltid först var toaletten finns? Då lider du av en utbredd men dold åkomma – inkontinens. TExt Päivi Ristimäki | bild Riikka Austen

nkontinens är inget att skämmas över. Var och varannan får en skvätt i byxan nu som då, säger överläkare Merja Pohto-Keskinen på gynekologiska avdelningen på Vasa centralsjukhus. Var femte kvinna i 20- till 50-årsåldern och mer än hälften av de kvinnor som fyllt 70 lider av inkontinens. Med åldern får alla försvagade muskler i bäckenbotten. Vävnaderna blir också svagare vid graviditet och när östrogenhalten minskar. Även urinvägsinfektioner och diabetes förorsakar inkontinens. Symtomen kan förvärras av kaffe, alkohol och vätskedrivande läkemedel.

12 Hembesöket

Olika symtom, olika behandling Vid ansträngningsinkontinens blir byxorna blöta när du anstränger dig, exempelvis i samband med ett lyft. Den primära behandlingsformen vid ansträngningsinkontinens är träning av musklerna i bäckenbotten. – Om det inte hjälper kan man överväga operation. Då ska besvären vara så svåra att man kontinuerligt måste använda inkontinensskydd, säger Pohto-Keskinen. Operationsresultatet är sämre ju äldre personen är. Också övervikt kan försvåra situationen. Om viktindexet ligger över 30 utförs ingen operation.

För trängningsinkontinens är det typiskt med ett starkt behov att kissa och problem att hinna till toaletten. Trängningsinkontinens kan behandlas med läkemedel, men de kan medföra biverkningar. Ibland kan botulininjektioner hjälpa. Pohto-Keskinen betonar att det är viktigt att själv träna blåsan att vänja sig vid färre toalettbesök. Vissa kvinnor lider av både ansträngnings- och trängningsinkontinens. Blandinkontinens behandlas utgående från den typ av inkontinens som är mera dominerande. En helt ny behandlingsform, som gett bra vårdresultat i Sverige, är en silikonring som sätts in i vaginan för dagen.

Psykiatrin moderniserar vårdmetoder  Vasa centralsjukhus psykiatriska tjänster genomgår en rejäl ansiktslyftning 2012 till 2018. Sjukvårdsdistriktet har reserverat 3,8 miljoner för att förnya och modernisera psykiatrin. Målet är att sätta patienten i centrum, med nytänkande vårdmetoder och effektiverad terapi. I nästa nummer av Hembesöket berättar vi vad det konkret innebär för våra patienter och sjukvårdsdistriktets invånare.

Vid överrinningsinkontinens töms inte blåsan helt vid toalettbesök och en del av urinen rinner ut i efterhand. Behandlingsmöjligheterna är färre men att tömma blåsan genom katetrering är ett alternativ.

Flickor och kvinnor – träna! – Det är svårt att behandla urinläckage om det pågått i åratal. Inkontinens kan och bör därför förebyggas. Senast i medelåldern är det viktigt att hålla koll på vikten, motionera och träna bäckenbottenmusklerna. Det är inte lönt att gå på toaletten bara för säkerhets skull, utan gör det först när du känner dig nödig, säger PohtoKeskinen. Det är inte så enkelt att hitta bäckenbottenmusklerna. – Vi använder en elektrostimulator för att lära patienten att spänna och slappna av musklerna i bäckenbotten. Utrustningen kan även lånas hem, säger fysioterapeuterna Tarja Helminen och Marlene Matikainen på den fysiatriska avdelningen. Den som väl lärt sig övningarna kan utföra dem var och när som helst, men träningen måste ske regelbundet i månader. Många har blivit kvitt sin inkontinens med hjälp av övningarna eller så har problemet åtminstone blivit avsevärt mindre. Detta har i sin tur en positiv effekt på patientens sociala liv. Bra muskler i bäckenbotten höjer även den sexuella njutningen. – Det är viktigt att aktivera musklerna innan ansträngning, exempelvis före man ska hosta. Det lönar sig också att börja träna musklerna redan i tonåren, säger Helminen. 

Så övar du upp bäckenbottenmusklerna

Lägg dig på rygg. Spänn analöppningen på samma sätt som när du håller tillbaka gasbesvär. Håll muskeln spänd i två sekunder. Slappna av och håll en två sekunders paus. Upprepa 20 gånger.

Övningar för urinblåsan Vad ska jag göra om jag får ett trängande behov att kasta vatten? • Håll dig stilla. • Spänn bäckenbottenmusklerna i 20–30 sekunder. • Tänk på något annat än toalettbesöket. • T a tag i något, till exempel dörrkarmen. Stig upp på tårna. • I början kan man skjuta upp toalettbesöken i fem minuter, öka sedan till tio. Till slut ska intervallen mellan besöken vara tre timmar. (Källa: Astellas Pharma)

Sätt dig på en stol. Spänn bäckenbottenmusklerna under 30 sekunder. Håll en 30 sekunders paus. Upprepa en gång.

i korthet

Vill du veta hur det är att jobba hos oss?  2 400 personer jobbar i dag på Vasa centralsjukhus. Vi är allt från kirurger till minnesskötare, barnmorskor, språklärare, inköpssekreterare och mycket mer. Vår vardag är otroligt varierande och händelserik. Nu berättar personalen med egna ord om vardagen på Vasa centralsjukhus på facebook.

Gilla oss på Facebook! Gilla oss på Facebook www. facebook.com/vaasacentralhospital och berätta vad du tyckte om Hembesöket denna gång, så deltar du i utlottningen av en presentkorg (värde 50 €)!

Är du vår patient? Berätta mera!  Vill du berätta om dina erfarenheter som patient på Vasa centralsjukhus? Genomgår du behandling hos oss eller har du fått vård här? Hembesökets redaktion söker nu patienter i alla åldrar som vill berätta om sina upplevelser i tidningen Hembesöket. Vi är nyfikna på patienter i alla åldrar med varierande besvär. Om du vill vara med, kontakta oss per e-post på kommunikation@vshp.fi.

 Tilläggsinformation och anvisningar om hur du kan träna dina muskler i bäckenbotten hittar du på Hembesökets webbplats www.vasacentralsjukhus.fi.

Hembesöket

Historisk tillbakablick del 4/4

Omstridd drivkraft bakom centralsjukhuset Utan distriktsingenjör Torsten Nordström hade centralsjukhuset kanske inte funnits i Sandviken i dag. Nordström hade åtskilliga fingrar med i spelet när sjukhuset fick sin finansiering. Han var omstridd och envis som få, men lyckades driva igenom nästan omöjliga projekt. Text Henry Nygård | Bilder Vasa centralsjukhus arkiv

Distriktsingenjör Torsten Nordström (1897-1989) är en central figur i centralsjukhusets historia. Nordström satt med i den grupp som ordnade finansieringen av sjukhuset och fungerade senare som ordförande för sjukhusets styrelse. Både tidningspressen och sjukhusets protokoll avslöjar att Nordström var en omtvistad herre, men med sin pondus och ställning lyckades han driva igenom nästan omöjliga projekt. Det var heller ingen självklarhet att Vasa centralsjukhus skulle finnas i Sandviken. Enligt historien lyckades Nordström mot statsminister Urho Kekkonens vilja driva igenom att Vasa stads sjukhus ändrades till centralsjukhus. Kekkonen sägs ha kallat Sandviksprojektet för ”Nordströms grop”.

Finansieringen tömde låneresurserna Nordström satt i riksdagen i sammanlagt fem perioder 1936 till 1970. Samtidigt satt han i Vasa stadsfullmäktige och hade den prestigefyllda posten som distriktsingenjör för vägverket. Tidvis satt han också i stadsstyrelsen. År 1948 valdes han till medlem i sjukhusets byggnadskommission. Som fullmäktigeledamot representerade han samtidigt Vasa stad och från 1951 var han därtill igen riksdagsman.

Dubbelrollen gav Nordström en unik insyn och påverkningsmöjlighet i både den statliga och kommunala beslutsprocessen, vilket var till stor nytta när sjukhuset skulle finansieras. De lokala bankerna var för små för att kunna ta fram de 600 miljoner mark (cirka 17,5 miljoner euro) som behövdes för finansieringen av sjukhuset. Kritiska aktörer hävdade att sjukhusfinansieringen tömde alla regionala låneresurser, till och med i Helsingfors. De största finansiärerna blev statskontoret och försäkringsbolagen.

Konflikter med läkarna Efter att Nordström valts till ordförande för styrelsen ska han ha blandat sig i det

mesta. En besviken läkare hävdade att Nordström till och med blandade sig i anskaffningen och användningen av injektionssprutor. Andra hävdade att Nordström såg sjukhuset som sitt privata revir. Han betraktade sig också som sjukhusets officiella talesman. Inga andra skulle uttala sig å sjukhusets vägnar. Utåt syntes mest konflikterna med chefsläkarna. De två första chefsläkarna på centralsjukhuset drabbades av Nordströms missnöje och valde att avgå. Också andra personer i mer eller mindre ledande ställning drabbades av hans missnöje. I början av 1960-talet hade också en del politiker fått nog av den patriarkaliska inställningen hos Nordström. Det växande motståndet fick Nordström att i flera repriser meddela om sin avgång, men först 1964 valde han att ställa sig på sidan av sjukhusstyrelsen. Det positiva med Nordströms envishet var naturligtvis att saker framskred. Sjuksköterskeskolan är ett bra exempel. Som trafikminister och riksdagsman lyckades han 1956 utverka medel för uppförande av skolbyggnaden. Sjuksköterskeskolans föreståndare Ester Hortling hade bara gott att säga om samarbetet med Nordström. Han var enligt henne en auktoritativ herre ”som väntade sig att andra, när han sagt sitt, skulle säga ja och amen”. 

Hembesöket