Hembesöket 2/2014

2 / 2014

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

På den lilla

människans villkor 6

Öppenhet i kampen mot cancer

Pacemakeruppföljning på distans ger trygghet

Tyck till om sjukhusets verksamhet

Uppföljningen av pacemakern på distans ger oss samma information om patienten som vid ett poliklinikbesök, men vid distansuppföljning har vi patienten under konstant observation. s. 11

Ledare................................................................ 3 2 / 2014 TIDNINGEN HEMBESÖKET är Vasa sjukvårdsdistrikts hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt vårdarbete. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i vår verksamhet samt ge dig en möjlighet att bekanta dig med människor och patienter på sjukhuset. Vi hoppas att du kommer att trivas med oss.

Cancervård i toppklass........................................ 4 Öppenhet i kampen mot cancer...........................6 ACT hjälper att hantera livets motgångar.............8 Rytmen i takt med elektrodkateter..................... 10 Pacemakeruppföljning på distans ger trygghet.... 11 Babyvänliga Vasa.............................................. 12 Fråga läkaren.....................................................13 Tryggt sätt öva samlevnad................................. 14 I korthet och Gallup........................................... 16 Tyck till!.............................................................17

441 822 Painotuote Trycksak

Vi satsar på de små mitt i allt det stora I november blev Vasa centralsjukhus ett Baby Friendly Hospital (Babyvänligt sjukhus), då sjukhuset fick ett certifikat för fem år framåt. Bakom certifikatet ligger många års utvecklingsarbete för att genomföra principerna kring babyvänlighet. Sjukhuset har ett särskilt babyvänligt program enligt vilket verksamheten har utvecklats långsiktigt. I centrum står den födande mamman, babyn, pappan och den övriga familjen. Vi satsar speciellt mycket på amningen, eftersom modersmjölken är babyns viktigaste föda och förebygger många sjukdomar. Vi ger handledning och goda råd för att amningen ska lyckas. Mor och barn är dessutom välkomna till den avgiftsfria amningspolikliniken, där vi hjälper till med eventuella problem. Hjälp och stöd fås dessutom snabbt via vår amningsstödtelefon, dit det går att boka tid via amningspolikliniken. I sista hand är det trots allt alltid familjen som väljer hur babyn ska matas, och vår personal stöder deras beslut i alla situationer. Certifikatet som babyvänligt sjukhus beviljades efter att centralsjukhuset klarat en auditering, det vill säga en granskning, i enlighet med WHO:s och Unicefs internationella föreskrifter. Auditeringen baserar på intervjuer med både mammor och personal, på sjukhusets amningsstatistik och övriga dokument samt på observationer gjorda på plats. Certifikatet beviljas hela sjukhuset, eftersom bedömningskriterierna förutsätter att kraven ska uppfyllas på hela sjukhuset och av alla personalgrupper. Auditeringsgruppen gav Vasa centralsjukhus beröm för det helhetsbetonade genomförandet av programmet och riktade ett speciellt tack till familjerna som deltog i bedömningen. Även vi vill tacka alla som deltagit och alla andra barnfamiljer som gett vårt sjukhus sitt förtroende. Vi vill satsa på de små människorna, mitt i allt det stora. Vi bedriver kontinuerligt även annat utvecklingsarbete kring medicin, vårdarbete, teknik och stödtjänster. År 2013 fick sjukhuset ytterligare ett certifikat, hela sjukhusets kvalitetscertifikat auditerades och förnyades för tredje gången. Vi erbjuder alltså bevisligen vård av hög kvalitet. Du kan också delta i utvecklingen av vår verksamhet genom att svara på mittuppslagets frågeformulär. Vi tar tacksamt emot alla tankar och utvecklingsförslag. Vi finns till för dig och dina närmaste. Marjo-Riitta Himanen, överskötare

Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Utgivare Vasa centralsjukhus Chefredaktör Leena Forsén 06 213 1726 Redaktionschef Salla Pukkinen 06 213 1725 Redaktion Prowomedia, Johanna Haveri Antti Niemelä Charlotta Järf Pärmbild Katja Lösönen På pärmen Riikka Mattsson och Ellen som föddes 10.3. Redaktionsråd Göran Honga, Olle Gull, Auvo Rauhala, Marina Kinnunen Svensk text Kustmedia E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Waasa Graphics Oy Upplaga 86 000 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Vasa sjukvårdsdistrikt omfattar 13 kommuner i vilka det bor cirka 168 800 människor. Vasa centralsjukhus har cirka 2 500 anställda som arbetar inom vården och i branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss.

MEDLEMSKOMMUNER Jakobstad • Kaskö • Korsholm • Korsnäs Kristinestad • Laihela • Larsmo • Malax Nykarleby • Närpes • Pedersöre Vasa • Vörå

4 HEMBESÖKET

Cancervård i toppklass Både kropp och själ är i fokus när cancerpatienterna behandlas holistiskt på Vasa centralsjukhus. Innan och efter operationen, under behandlingen och uppföljningen får patienten hjälp, stöd och goda råd av ett mångkunnigt och professionellt vårdteam. Nya, moderna behandlingsformer fulländar den tidsenliga vården. TEXT: JOHANNA HAVERI FOTO: KATJA LÖSÖNEN

I blänkande nya, trivsamma och renoverade utrymmen med modern apparatur tar den onkologiska enheten emot sina patienter. – Vi har verkligen inlett våren i utvecklingens tecken, då alla bitar har fallit på plats. Strålbehandlingsavdelningen har bland annat fått en ny, toppmodern strålbehandlingsapparat som erbjuder patienterna ännu bättre behandlingsformer, säger överläkare Antti Jekunen. – För tillfället skulle vi faktiskt ha kapacitet att ge strålbehandling åt ännu fler patienter, konstaterar Jekunen tillsammans med avdelningsskötare Camilla Ahlskog. Även poliklinikens mottagning har utvecklats de senaste åren, för att bättre motsvara patienternas behov. – Den svåraste tiden för patienten är vanligtvis före operationen samt efteråt, då patienten väntar på att besöka onkologiska polikliniken för första gången, säger avdelningsskötare Elvi Nordlund. – I samarbete med kirurgiska enheten har vi därför

utvecklat framför allt bröstskötarens arbetsuppgifter. Bröstskötaren finns som stöd för bröstcancerpatienten under hela behandlingen: före operationen, efter operationen samt vid den onkologiska behandlingen och uppföljningen. Skräddarsydd vård och stöd Patienter som tar cytostatika, alltså cellgifter, och bromsmediciner oralt samt patienter som deltar i klinisk läkemedelsforskning får hjälp och råd på undersökningsskötarens mottagning. – Polikliniken erbjuder dessutom psykoterapi, som ständigt utvecklas enligt patienternas erfarenheter och behov, säger Jekunen. Patientens hälsa avgör om behandlingen i cancerns aktiva skede ska ske på dagavdelningen eller på bäddavdelningen. – Vid lindrande vård av cancer samarbetar vi med de kommunala hälsocentralerna, säger Eva-Lisa Ehrström, avdelningsskötare på bäddavdelningen.

HEMBESÖKET

I onkologiska dagavdelningens ljusa utrymmen poserar Elvi Nordlund, Camilla Ahlskog, Antti Jekunen, Eva-Lisa Ehrström och Lotta Store.

På onkologins dagavdelning ges rehabiliterande vård och patienterna uppmuntras att röra på sig så mycket de kan även då de får dropp. De kan göra sig ett mellanmål i det trivsamma patientköket, diskutera med varandra eller läsa tidningar. – Vår ambition är att hitta den lämpligaste vården för varje patient. Den ansvarige läkaren, sjukskötaren och patienten tar alltid vårdbesluten tillsammans, konstaterar Jekunen. Behandlingen av olika cancerformer går framåt hela tiden, och ett nära samarbete med universitetssjukhusen i Åbo och i Tammerfors gör att centralsjukhusets personal noga kan följa med hur behandlingsformerna utvecklas. Onkologins patienter ska alltid behandlas i enlighet med de senaste rönen på området, och som bäst forskas det till exempel i lung- och prostatacancer. •

Onkologiska enheten • Vasa centralsjukhus har behandlat cancerpatienter sedan år 1964. • Onkologiska enheten består av en strålbehandlingsavdelning, bäddavdelning och poliklinik. Den sistnämnda funkar även som dagavdelning. • Under ett år -- ger onkologiska enheten 21 000 behandlingar på strålbehandlingsavdelningen och besöks av 1 000 nya patienter, varav över 50 procent från Syd- och Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt -- cirka 5 000 vårddagar på bäddavdelningen -- 1 050 mottagningar på polikliniken • Den temporära läkarbristen har avhjälpts, alla läkarvakanser har fyllts.

6 HEMBESÖKET

Öppenhet i kampen mot cancer

TEXT: JOHANNA HAVERI FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Då Merja Lamminkangas fick diagnosen bröstcancer ville hon inte ödsla energi på att försöka dölja det hela. Innan cytostatikabehandlingen meddelade hon på Facebook att hon inlett en metamorfos, där hon först kommer att tappa håret och sedan ena bröstet. Merja Lamminkangas från Seinäjoki fyllde 50 i maj 2011 och fick kallelse till mammografi i oktober samma år. Hon har haft olika allergier hela livet och på dagen för undersökningen hade hon utslag på huden. Sjukskötaren lovade kalla henne på ny röntgenundersökning, om utslagen gjorde mammografibilderna svårtolkade. – Följande dag blev jag uppringd av en väldigt allvarsam dam som kallade mig till en ny undersökning, och jag anade att det var något mer som var fel, säger Lamminkangas. Misstanken visade sig vara befogad. På bilden av det vänstra bröstet fanns en partiell skugga, som läkaren ville undersöka närmare. En ny röntgenbild, ultraljudsundersökning och cellprov avslöjade en cancertumör stor som en fingertopp i den vänstra bröstmuskeln. Till motattack Vårdplanen utformades på Seinäjoki centralsjukhus i början av november. Tumören skulle först attackeras med cytostatikabehandling, för att lättare kunna opereras bort. Efter operationen i början av juni var det dags för strålbehandling vid onkologiska enheten på Vasa centralsjukhus, som Lamminkangas besökte varje vardag i fem veckors tid. Behandlingssessionerna var korta, bara några minuter åt gången. Det började kännas tungt att hela tiden ta sig från Seinäjoki till Vasa för så korta behandlingsbesök. – Jag mådde så pass bra att läkaren inte kunde ordinera subventionerade taxiresor åt mig. På sommaren var det glest med kollektivtrafikens turer, så den egna bilen var det enda möjliga transportmedlet, säger Lamminkangas. Trots att hon var trött hela tiden har Lamminkangas goda minnen av den kunniga och trevliga personalen på strålbehandlingsavdelningen. På avdelningen träffade hon också många andra personer i samma situation som gav henne stöd.

Inget hemlighetsmakeri Lamminkangas första reaktion efter cancerdiagnosen var en österbottnisk kampanda: det här tar inte död på mig! Som den frispråkiga kvinna hon är bestämde hon sig för att inte skapa någon extra stress genom att försöka dölja sin sjukdom, utan att tala öppet om den. Innan cytostatikabehandlingen inleddes meddelade hon sina vänner på Facebook att hon påbörjat en förändringsprocess; först åker håret och sedan det ena bröstet. – Att berätta om sjukdomen för min då 11-åriga dotter och för mina egna föräldrar var inte lätt, för jag visste att de skulle börja oroa sig, säger Lamminkangas, som är ensamstående förälder och vd för ett familjeföretag. – Dessbättre har jag kunnat prata med min dotter om de känslor som sjukdomen fört med sig, även i efterhand. Lamminkangas, som öppet berättat om sin sjukdom, blev förvånad över hur många människor som oroar sig över om de själva eventuellt har cancer. Hon uppmanar alla som har minsta misstanke att ta tjuren vid hornen och låta sig undersökas. Det är mycket enklare att leva med sjukdomen än att gå omkring i ovisshet. •

”Första reaktionen efter cancerdiagnosen var en österbottnisk kampanda: det här tar inte död på mig!”

HEMBESÖKET HEMBESÖKET

Lamminkangas har återhämtat sig från cancern och känner sig lyckligt lottad över att sjukdomen upptäcktes och behandlades i god tid. Hon har redan hunnit gå på sin första uppföljningskontroll och väntar på konsultation för en bröstrekonstruktion.

8 HEMBESÖKET

ACT hjälper

att hantera livets motgångar TEXT: ANTTI NIEMELÄ FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Alla stöter i något skede av livet på utmaningar och problem, som vi försöker lösa på ett eller annat sätt. Ibland kan problemlösningen vara så ansträngande att krafterna tar slut, vilket kan leda till exempelvis ångest och depression. Då kan ACT-beteendeterapi vara till hjälp. – ACT-metoden kan användas av människor i alla åldrar för att behandla till exempel depression, ångestreaktioner och tvångssyndrom eller som en del av behandlingen av ätstörningar, psykos och schizofreni, säger psykolog Anders Englund på Vasa centralsjukhus. Grundprincipen i ACT-metoden är att acceptera obehagliga känslor och tankar som en del av ett värdefullt liv: sorg och oro behöver inte döljas. Tankar kan ibland förvandlas till sanningar i vårt eget huvud, vilket kan hindra oss från att göra värdefulla saker för oss själva. – ACT hjälper oss att upptäcka och acceptera att tankar bara är tankar. De definierar inte vem du är, säger Englund. Mångsidigt redskap Englund utbildar regionens yrkesmänniskor i ACT-terapi via Vasa centralsjukhus projekt ”På gott humör”. – De som jobbar med mentalvård, skolhälsovård och nykterhetsvård inom kommunen kan gå utbildningen. ACT-metoden är mycket flexibel – den kan användas både i förebyggande syfte och som en del av annan psykiatrisk behandling, säger Englund. – Projektet är unikt ur ett nationellt perspektiv, det är första gången ACT-metoden lärs ut i så här vida kretsar.

ACT för oss alla – Alla kan dra nytta av övningar som baserar sig på ACT-metoden. De förbättrar förmågan att observera egna tankar och värderingar, och sänker stressnivån, summerar Englund. Övningarna i sig kräver inte mycket – det enda som behövs är en smula öppenhet samt lite tid att få distans till de egna tankarna. – Jag rekommenderar alla att om morgonen avsätta 15 minuter på att samla tankarna, och att vara närvarande just i den stunden. Det skulle göra gott för oss alla, säger Englund. • Projektet På gott humör är delvis finansierat av Europeiska Regionens Utvecklingsfond (ERUF) och förverkligas i samarbete med Österbottens förbund.

ACT-fakta • ACT, Acceptance and Commitment Therapy, är en ny form av psykoterapi för behandling av mentala sjukdomar samt ett hjälpmedel vid rehabilitering.

”Grundprincipen är att acceptera obehagliga känslor och tankar som en del av ett värdefullt liv: sorg och oro behöver inte döljas.”

• Det finns åtskilliga övningar som baserar på ACT-metoden. De flesta tar bara några minuter och kan utföras var som helst. Under övningarna observerar man hur det känns i den egna kroppen och sinnet. • På webbplatsen Oiva (www.oivamieli.fi), som upprätthålls av Föreningen för mental hälsa i Finland, finns fler övningar som baserar sig på ACT-metoden. Oiva finns även som applikation för iOS- och Androidbaserade smarttelefoner och surfplattor. Övningarna finns enbart på finska.

HEMBESÖKET

ÖVNING: Sittande meditation Sitt rak i ryggen på golvet eller på stolskanten. Observera din andning under några andetag och bli medveten om hur du andas in och ut. Låt koncentrationen sprida sig, känn efter hur det känns i andra delar av din kropp. Du kan till exempel känna spänningar, stickningar, värme eller kyla. Lägg märke enbart till själva känslan. Ta känslan för vad den är, utan att försöka påverka den.

Om du märker att din koncentration har vandrat iväg, led den tillbaka till din andning. Fortsätt så här i några minuter.

Reflektion: Ökad medvetenhet är nyckeln till förändring. Så fort vi blir medvetna om någonting, kan det inte förbli oförändrat. Medvetenhet kombinerad med små förändringar i beteendet kan med tiden leda till stora förändringar. (Källa: www.oivamieli.fi)

Psykolog Anders Englund utbildar kommunernas yrkesmänniskor inom sjukvårdsdistriktet i ACT-terapimetoden.

10 HEMBESÖKET

Hjärtstationen genomför elektrofysiologiska undersökningar en gång i veckan. Patienterna kommer till hjärtstationen via remiss eller via jourpolikliniken.

TEXT: JOHANNA HAVERI FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Rytmen i takt

med elektrodkateter Rytmstörningar i hjärtat känns obehagliga och är ett hinder i vardagen. Nu för tiden kan de dock behandlas med en kateter som förs till hjärtat via lårbensvenen. 150 hjärtan genomgår årligen elektrofysiologisk undersökning på Vasa centralsjukhus hjärtstation. I undersökningen förs en elektrodkateter in i hjärtat längs lårbensvenen. Katetern registrerar hjärtats elektriska impulser och hittar överflödiga ledningsbanor som orsakar störningar i hjärtrytmen. Med hjälp av specialkatetern kan en ablationsbehandling göras, vilket innebär att ledningsbanorna som stör hjärtats rytm bränns bort.

– Vid en elektrofysiologisk undersökning kan vi undersöka vissa typer av rytmstörningar, att hjärtat slår för snabbt eller extra slag. Dessa symtom beror oftast på extra eller ihopklumpade ledningsbanor i hjärtat, som trasslar till hjärtats normala funktion och orsakar rytmstörningar, säger professor Juhani Koistinen. Extra ledningsbanor är ett medfött fel, som för de flesta blir ett eventuellt problem först i puberteten. Avslöjande hjärtfilm Alla rytmstörningar behöver inte behandlas med elektrofysiologisk kateter. I den hjärtfilm som tas medan rytmstörningen pågår går det oftast klart att urskilja de rytmstörningar som kräver kateterbehandling. Dessa tillstånd har vanligtvis tydliga symtom: rytmstörningen börjar plötsligt och försvinner snabbt. Störningen kan försvinna till exempel när personen håller andan eller dricker ett glas kallt vatten. – För att kunna ställa rätt diagnos är det viktigt att patienten undersöks med hjärtfilm (EKG) så fort symtomen visar sig, säger Koistinen. Patienterna drar sig ofta för att låta göra en elektrofysiologisk undersökning, tanken på sticka in en kateter i hjärtat kan kännas skrämmande. Undersökningen och ablationsbehandlingen är dock inte riskfyllda och underlättar patientens dagliga liv. – I praktiken kan 90 procent av de extra ledningsbanorna behandlas med kateter. Vid eventuella komplikationer åtgärdas problemet med pacemakerbehandling, konstaterar Koistinen. •

HEMBESÖKET

Pacemakeruppföljning på distans ger trygghet TEXT: JOHANNA HAVERI FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Då Pentti Sainio kryper ner under täcket för natten aktiveras apparaten han har på nattduksbordet. Den börjar följa med hur hans hjärta och pacemaker fungerar. Om ett problem upptäcks slår apparaten larm och skickar en rapport till centralsjukhusets hjärtstation.

Pentti Sainio från Helsingby har haft pacemaker sedan år 2012, på grund av hjärtsvikt. I höstas blev det nödvändigt att byta sladd på pacemakern, efter att den skadats i en liten olycka. Samtidigt fick Sainio ta hem en apparat för distansuppföljning, med vars hjälp kardiologerna och pacemakerskötarna på Vasa centralsjukhus hjärtstation kan hålla ett öga på hans hjärta och pacemaker. – Systemet togs i bruk hos oss för första gången år 2008. I dag har 90 procent av våra patienter med hjärtsvikt- eller rytmstörningspacemaker en apparat för distansuppföljning, säger pacemakerskötare Carina Winberg. Samma data som vid poliklinikbesök Apparaten för distansuppföljning håller trådlöst patientens pacemaker och hjärta under observation och skickar en rapport till sjukhusets kardiologer och pacemakerskötare. Rapporten innehåller en hjärtkurva och information om pacemakerns status. Apparaten slår dessutom alltid larm om det uppstår en störning i hjärtrytmen. – I praktiken får vi samma information som då patienten besöker polikliniken, men vid distansuppföljning är patienten under konstant observation. Den här metoden minskar antalet poliklinikbesök med upp till 75 procent, säger pacemakerskötare Stina Sjöblom. Distansuppföljning är behändigt och tryggt. Det eliminerar inte läkarbesöken helt och hållet, patienterna besöker läkarmottagningen en gång om året. Om det framkommer något avvikande i distansuppföljningen konsulteras en kardiolog. •

Pentti Sainio har varit nöjd med sin pacemaker och distansuppföljningen. Tack vare den kan den 77-årige plantförsäljaren fortsätta arbeta så länge han bara vill och orkar.

12 HEMBESÖKET

Babyvänliga Vasa TEXT: JOHANNA HAVERI FOTO: KATJA LÖSÖNEN

Amning handlar inte bara om att mata babyn. Amning främjar även barnets och mammans hälsa eftersom de knyter an till varandra via hudkontakt. På babyvänliga Vasa centralsjukhus får mödrarna aktiv hjälp med att komma igång med amningen.

Vasa centralsjukhus har alltid varit ett babyvänligt sjukhus, vilket sedan i fjol även bevisas av ett officiellt certifikat. Via Baby Friendly-certifikatet har centralsjukhuset förbundit sig till att främja och stödja amning av barn. – I själva verket har vi satsat på amning sedan början av 1990-talet, fast vi skaffade certifikatet först nu. Under årens lopp har vi utbildat vår personal och deltagit i många projekt med målet att främja amning och därmed hela familjens välmåga, säger Margit Tuovinen, avdelningsskötare på BB-avdelningen. Amningen är bra för både mammans och babyns hälsa och därför ska den främjas. Målet just nu är att barnen ska klara sig på enbart modersmjölk tills de är sex månader gamla. Hittills når bara en knapp procent av de finländska mammorna det målet.

HEMBESÖKET

Babyn bestämmer takten – En viktig del av det babyvänliga programmet är att betona familjens centrala position samt att förbättra kontakten mellan barn och föräldrar. Dygnet runt-vård och en ökad hudkontakt är led i denna strävan, säger biträdande avdelningsskötare Sirkka Töyli. Sedan början av 2000-talet baserar sig BB-avdelningens arbetsrutiner på ett egenvårdarsystem, där barnskötarna har fått utbildning i att ge råd om amning. Sedan år 2005 har avdelningen inte något separat barnrum. Avskaffandet av barnrummet ökade på ett naturligt sätt dygnet runt-vården och amningen i barnets egen takt, vilket i sin tur har förbättrat mjölkstatistiken. – Amning i babyns takt, det vill säga enligt de signaler babyn ger, har signifikant minskat problemen med mjölkstockning och sår på bröstvårtorna, säger Tuovinen. – Största delen av mammorna är nöjda med dygnet runt-vården, där de i lugn och ro får lära sig leva med sin baby, och där hjälpen vid behov är endast en knapptryckning bort.

Fråga läkaren

Enhetlig praxis hjälper mammorna Till det babyvänliga programmet hör att mammorna får hjälp med den tidiga amningen redan i förlossningssalen. Stöd med amningen ges även på mödrapolikliniken, förlossningsavdelningen och barnavdelningen. På centralsjukhuset finns även en amningspoliklinik, där de nyblivna mammorna får gratis hjälp med amningsproblem. – Vi samarbetar också med rådgivningar och andra förlossningssjukhus i närområdet. Målet med samarbetet är att samma babyvänliga principer ska följas av alla enheter som vårdar mödrar och barn, säger amningskoordinator Susanne Strömfors. •

Om LDL-kolesterolhalten är högre än riktvärdena kan det i första hand åtgärdas med hjälp av en nyttigare diet. För högriskpatienter, som till exempel redan konstaterats ha en kransartärsjukdom eller som haft en hjärtinfarkt, nås sällan målet enbart genom ändrade levnadsvanor. Ofta krävs också medicinering. Regelbunden motion har konstaterats ha en gynnsam inverkan på det goda HDL-kolesterolet.

Vad är bra och dåligt kolesterol? En hög kolesterolhalt i blodet ökar risken för åderförkalkning samt för kransartärsjukdomar och andra kärlsjukdomar. Kolesterolvärdet i sig säger dock inte allt om risken att insjukna, utan det består av det ”onda” kolesterolet LDL och det ”goda” HDL. LDL-kolesterolet transporterar kolesterolet till vävnaderna och till blodådrornas väggar. HDL transporterar i sin tur kolesterolet bort från vävnaderna och blodådrornas väggar. Ett högt LDL-värde och ett lågt HDL-värde ökar alltså risken att bli sjuk.

Mari-Anne Vaittinen, biträdande överläkare i kardiologi

Vad är sömnapné och hur behandlas sjukdomen? Sömnapné är en sjukdom som ger försämrad sömnkvalitet, ork och prestationsförmåga. Symtomen är bland annat dagtrötthet, huvudvärk och högt blodtryck. Den som insjuknat sover ofta oroligt, snarkar och har återkommande andningsuppehåll. Största problemet är just den långvariga och upprepade syrebrist som andningsuppehållen förorsakar.

Ett babyvänligt sjukhus • Baby Friendly Hospital är ett internationellt program för att främja amning. • Vasa centralsjukhus anhöll om och beviljades certifikat som babyvänligt sjukhus från Institutet för hälsa och välfärd i fjol. • För tillfället är det endast Vasa centralsjukhus och Barnmorskeinstitutet i Helsingfors som har giltiga certifikat. • På Vasa centralsjukhus föds i medeltal fyra bebisar varje dag. 2013 föddes totalt 1 378 nya små människor.

Det är viktigt att få behandling för sin sömnapné. Utan behandling ökar risken för hjärt- eller hjärninfarkt med tiden. Om patienten dessutom lider av en annan sjukdom, som t.ex. hjärt- eller kärlsjukdomar, kan behandlingen av dessa försvåras på grund av sömnapnén. Den viktigaste behandlingsformen är övertrycksbehandling med APAP, en mask som är kopplad till en luftpump som håller luftvägarna öppna medan man sover. APAP-behandling återställer sömnkvaliteten och håller andningsuppehållen i schack. Risken för skadeverkningar minskar och livskvaliteten blir bättre. Inom Vasa sjukvårdsdistrikt behandlas patienter med sömnapné på centralsjukhusets lungpoliklinik. Mikko Suutari, specialläkare, polikliniken för öronsjukdomar

14 HEMBESÖKET

”Min man sa att förlossningen var både det bästa och det värsta han varit med om.”

Ayla Bräster tycker att dygnet runt-vård är en bra sak. Det hjälpte babyn och föräldrarna att bli bekanta med varandra direkt på sjukhuset. Vid dygnet runt-vård sköter föräldrarna om barnet genast från födseln och babyn får vara i samma rum som sin mamma.

HEMBESÖKET

Tryggt sätt öva samlevnad En förlossning går inte alltid enligt planerna och även amningen kan misslyckas. Trots att de till en början stötte på problem har Ayla Brästers och Jonas Östergårds familjeliv med nyfödde sonen gått bra. TEXT: JOHANNA HAVERI FOTO: KATJA LÖSÖNEN

En dröm eller ett magknip får den sovande pojken i vaggan att rynka på näsan och gnälla till i sömnen. Ayla Bräster går fram till vaggan för att kontrollera att sonen Alvin fortfarande sover. I februari kom hennes och sambon Jonas Östergårds förstfödde son till världen på Vasa centralsjukhus. Hemmalivet med den nya familjemedlemmen har gått bra, trots att hela familjen redan hunnit genomlida en besvärlig influensa. – Det har inte varit några stora överraskningar. Jag är kanske mest förvånad över hur mycket sömn en liten människa behöver de första dagarna och veckorna, säger Bräster. Det bästa och det värsta Bräster håller sin baby med vana händer men berättar att hon var verkligt nervös under graviditeten, speciellt i början. En förberedelsekurs inför förlossningen samt samtal med en barnmorska och en doula (stödperson vid förlossningen) minskade osäkerheten. När det blev dags att föda hade Bräster hittat lugnet och tryggheten. Hon hade skrivit ner hur hon ville att förlossningen skulle gå till. – Allt gick dock inte som jag planerat på förhand. Jag ville till exempel föda naturligt utan smärtlindring men så här efteråt är jag glad över bedövningen, skrattar hon.

Barnets far var sjuk då förlossningen satte igång. Han närvarade vid förlossningen men eftersom han var krasslig blev han själv tvungen att vila mellan sammandragningarna. Förstföderskans viktigaste stöttepelare blev doulan, som förmedlats av Folkhälsan, och så vårdpersonalen förstås. – Min man sa att förlossningen var både det bästa och det värsta han varit med om. Samtidigt som barnets födsel var någonting underbart, kände han sig totalt värdelös eftersom han inte kunde hjälpa till, säger Bräster. Modersmjölk viktigast I förlossningssalen och på BB-avdelningen fick de nyblivna föräldrarna genast lära sig ta hand om sin baby. Skötarna visade handgripligen hur man byter blöja och hur barnet ska hållas. Det lades stor vikt på amningen, som övades flitigt. – Alla vårdare gav samma amningsråd, men vår son orkade inte suga. Jag fick även hjälp av amningskoordinator Susanne Strömfors, men det bara gick inte utan bröstgummi, säger Bräster. För att förhindra uttorkning fick lilla Alvin vid ett tillfälle tilläggsnäring via flaska på sjukhuset, men därefter har han fått enbart modersmjölk på flaska. Samtalet med amningskoordinatorn fick Bräster på bättre humör, hon känner sig inte misslyckad för att amningen inte gick vägen. Det viktigaste är att barnet får bröstmjölk och mår bra. Att babyn äter ur nappflaska har den goda sidan att även pappan får nöjet att mata barnet. •

16 HEMBESÖKET TEXT: LEENA FORSÉN FOTO: SALLA PUKKINEN

Har du diabetes? Gå med i diabetesregistret DIREVA! Genom att registrera dig i DIREVA får du mer information om din diabetestyp. Nästan 5 000 patienter, uppskattningsvis hälften av alla diabetessjuka i vår region, har redan anslutit sig till registret. Nu vill vi nå även resterande 5 000 diabetespatienter. Vi behöver så heltäckande information som möjligt om olika typer av diabetes, sjukdomsförloppet samt den erhållna vården. Målet är en ännu bättre och personligare diabetesvård för varje patient. Från och med mars kan även barnpatienter registreras i DIREVA. DIREVA är Vasa sjukvårdsdistrikts långsiktiga uppföljningsundersökning, som förverkligas i samarbete med Helsingfors universitet, Lunds universitet och Botnia-projektet. Tack till er alla som redan gått med i DIREVA, och välkomna alla nya patienter! Hur gå med i registret? Berätta för skötaren på diabetesmottagningen att du vill gå med, så för skötaren in dig i registret och ger dig mer information. Mer info: www.vasacentralsjukhus.fi/direva

Boka tid till labbet eller fråga om provtagning Nu är det möjligt att beställa tid till Vasa centralsjukhus eller Smedsbyvägens provtagning per telefon. Numret är 06 213 1626 och telefontjänsten är öppen må–fre kl. 7–15.

I början av året ökade patienternas valfrihet när det gäller valet av sjukhus. Vi gjorde en gallup och frågade:

Hur väljer du vårdplats? Johanna Österberg Närpes – För mig är det viktigt att sjukhuset finns nära. Jag värdesätter också kunnig personal, speciellt läkarnas yrkesskicklighet. Andras erfarenheter har också betydelse, men i första hand skulle jag välja Vasa centralsjukhus.

Kari Sillanpää Vasa – Jag är definitivt för närproducerat, vare sig det gäller tomater eller sjukvård. Ju mer vi använder oss av lokala tjänster, desto säkrare finns de kvar även i framtiden. Områdets eget sjukhus är dessutom en lokal arbetsgivare. Om vi inte använder oss av Vasa centralsjukhus tjänster har vi snart närmaste sjukhus i Estland. Jag har varit nöjd med Vasa centralsjukhus, så det är mitt förstahandsval.

Tomi Tapani och Eija Nakkila Vasa – Det är viktigast att få vård på nära håll. Tidigare erfarenheter spelar också roll, speciellt om erfarenheterna har varit positiva väljer man gärna samma sjukhus på nytt. Våra två barn är födda på Vasa centralsjukhus, och vi har mestadels varit nöjda.

Telefontjänsten hjälper även till med remisser, erforderliga provtagningsbehållare och svarar på frågor om förberedelser inför en provtagning. Du kommer väl ihåg att du snabbt och enkelt kan boka tid till labbet på webben: www.nettilab.fi!

Vi vill veta vad som påverkar DITT VAL av vårdplats. På nästa uppslag finns en enkät som vi önskar att du vill besvara. Bland alla som deltar i enkäten lottar vi ut ett presentkort från S-gruppen på 200 euro och andra priser. Ditt svar är viktigt för oss och hjälper oss att utveckla sjukhusets verksamhet.

HEMBESÖKET

Tyck till!

Tyck till och hjälp oss utveckla vårt sjukhus! Bland alla som svarar lottar vi ut ett presentkort på 200 euro till S-gruppen samt fem Kastehelmi-ljuslyktor från Iittala. Vi behöver dina svar på enkäten senast 18.6. Du kan också besvara enkäten på webben på www.vasacentralsjukhus.fi/tycktill 1. Har du besökt Vasa centralsjukhus i egenskap av patient/kund eller anhörig? Ja, som patient

£ Ja, som anhörig

£ på bäddavdelning

£ Nej (gå direkt

£ på poliklinik

vidare till

£ genomgått en undersökning (laboratorium, röntgen e.d.)

fråga 5)

£ något annat, vad? ___________________________________

2. Vilket betyg ger du kvaliteten på vården du fick? (Betygsskala 1–5: 1 = mycket dålig, 2 = dålig, 3 = kan inte säga, 4 = bra, 5 = mycket bra) 1

3. Vilket betyg ger du samspelet med sjukhusets personal? (Betygsskala 1 – 5) 1

4. Förändrades din uppfattning om vårdkvaliteten efter besöket? £

ja, till det sämre

nej, den hölls oförändrad

ja, till det bättre

5. Vilken är din uppfattning om vården överlag på Vasa centralsjukhus? (Betygsskala 1–5: 1 = mycket dålig, 2 = dålig, 3 = kan inte säga, 4 = bra, 5 = mycket bra) 1

6. Vilken är din allmänna uppfattning om Vasa centralsjukhus? (Betygsskala 1–5) 1

7. Hur viktiga är följande kriterier för dig då du väljer vårdplats inom specialsjukvården (central- eller universitetssjukhus) (Betygsskala 1–4: 1 = inte viktigt, 2 = någorlunda viktigt, 3 = viktigt, 4 = mycket viktigt) att vårdplatsen finns på nära håll vårdens kvalitet

1 1

2 2

3 3

4 4

personalens expertis och kunnande

språk (betjäning på det egna modersmålet)

tidigare erfarenheter av erhållen vård

andras erfarenheter av erhållen vård kort väntetid

1 1

2 2

3 3

4 4

patientsäkerhet

remitterande läkarens rekommendation

annat, vad?_____________________________

8. Hur viktiga är följande saker för dig i en vårdsituation? (Betygsskala 1–4, 1 = inte viktigt, 2 = någorlunda viktigt, 3 = viktigt, 4 = mycket viktigt) service på det egna modersmålet

bemötande

att patient och läkare förstår varandra att man lyssnar på patienten

1 1

2 2

3 3

4 4

att man får tillräckligt med information

personalens expertis och kunnande

vårdens kvalitet

annat, vad? _____________________________

18 HEMBESÖKET 9. Var får du information om sjukhusets verksamhet? (Du kan välja ett eller flera alternativ.) £

media (dagstidningar, TV, radio)

Hembesöket (sjukhusets informationstidning)

personliga erfarenheter, du eller en anhörig har vårdats hos oss

vänner/bekanta som fått vård på sjukhuset

sjukhusets webbplats www.vasacentralsjukhus.fi

sjukhusets Facebook-sida

sjukhusets blogg

någon annanstans, varifrån?

10. Skulle du vilja veta mer om sjukhusets verksamhet? £

11. Var vill du ta del av information om sjukhuset? (Du kan välja ett eller flera alternativ.)

Nej

(gå direkt vidare till

media (dagstidningar, TV, radio)

Hembesöket (sjukhusets informationstidning)

vänner/bekanta som fått vård på sjukhuset

sjukhusets webbplats www.vasacentralsjukhus.fi

sjukhusets Facebook-sida

sjukhusets blogg

nyhetsbrev per e-post

på något annat sätt, hur? ___________________________________

fråga 13)

12. Vad vill du veta mer om? (Du kan välja ett eller flera alternativ.) £

nya behandlingsformer och den senaste forskningen

allmänt om hälsa

patientberättelser

personalens arbete

avdelningarnas och poliklinikernas verksamhet

sjukhusets utvecklings- och forskningsarbete

patientsäkerhet och kvalitetsarbete

vårdplatser och vårdköer

beslutsfattande, styrelsens och fullmäktiges verksamhet

administration och stödfunktioner

något annat, vad? __________________________________________

13. Vår målsättning är att erbjuda den högklassigaste och bästa vården i Finland. Hur skulle du beskriva högklassig vård?

14. Hur kan vi bli ännu bättre på att bemöta våra patienter? Utvecklingsförslag, respons eller hälsningar till sjukhuset:

15. Dina basuppgifter KÖN: £

man £

kvinna ÅLDER: £

0 – 20 £

21 – 30 £

31 – 40 £

41 – 50 £

51 – 60 £

61 – 70 £

71 – 80 £

80 –

HEMKOMMUN: _________________________________________

Ange dina kontaktuppgifter nedan om du vill delta i utlottningen. Dina svar är anonyma och behandlas separat från dina kontaktuppgifter. Tack för dina svar!

Vasa centralsjukhus betalar portot

NAMN: TELEFONNUMMER: ADRESS:

VASA CENTRALSJUKHUS / KOMMUNIKATION X6 AVTALSKOD 5005967 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE